Genomförande av krishanteringsdirektivet

Regeringens proposition 2015/16:5

Genomförande av krishanteringsdirektivet	Prop.
	2015/16:5

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 29 oktober 2015

Stefan Löfven

Ibrahim Baylan

(Finansdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

Propositionen innehåller förslag till lagändringar som syftar till att genomföra Europaparlamentets och rådets direktiv om inrättande av en ram för återhämtning och resolution av kreditinstitut och värdepappers- företag och om ändring av rådets direktiv 82/891/EEG och Europa- parlamentets och rådets direktiv 2001/24/EG, 2002/47/EG, 2004/25/EG, 2005/56/EG, 2007/36/EG, 2011/35/EU, 2012/30/EU och 2013/36/EU samt Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 648/2012, kallat krishanteringsdirektivet.

Krishanteringsdirektivet innebär att det införs ett ramverk för resolu- tion av kreditinstitut och värdepappersföretag samt företag som ingår i samma koncern som sådana företag. Centralt i resolutionsprocessen är att företagets ägare och långivare, snarare än staten, ska bära eventuella förluster i företaget. Krishanteringsdirektivet syftar inte bara till att ge möjligheter att rekonstruera eller avveckla ovan nämnda företag utan även till att undvika att enskilda företag hamnar i problem som kan framtvinga resolution. Krishanteringsdirektivet innehåller därför bestäm- melser avseende resolution, förberedelser för ett sådant förfarande och förebyggande tillsynsåtgärder.

I propositionen föreslås två nya lagar, lagen om resolution och lagen om förebyggande statligt stöd till kreditinstitut. I propositionen föreslås även ändringar i andra lagar, bl.a. i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse och lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 februari 2016.

Prop. 2015/16:5	Innehållsförteckning
	Innehållsförteckning
	1	Förslag till riksdagsbeslut ...............................................................	16
	2	Lagtext ............................................................................................	17

2.1	Förslag till lag om resolution............................................		17
2.2	Förslag till lag om förebyggande statligt stöd till
	kreditinstitut .....................................................................		85
2.3	Förslag till lag om ändring i förmånsrättslagen
	(1970:979)........................................................................		88
2.4	Förslag till lag om ändring i lagen (1981:6) om
	konkurs som omfattar egendom i annat nordiskt land......		92
2.5	Förslag till lag om ändring i lagen (1981:7) om
	verkan av konkurs som inträffat i annat nordiskt land .....		93
2.6	Förslag till lag om ändring i sparbankslagen
	(1987:619)........................................................................		95
2.7	Förslag till lag om ändring i lagen (1987:667) om
	ekonomiska föreningar.....................................................		96
2.8	Förslag till lag om ändring i konkurslagen
	(1987:672)........................................................................		97
2.9	Förslag till lag om ändring i lagen (1988:1385) om
	Sveriges riksbank .............................................................		99
2.10	Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1570) om
	medlemsbanker...............................................................		100
2.11	Förslag till lag om ändring av lagen (1995:1571) om
	insättningsgaranti ...........................................................		101
2.12	Förslag till lag om ändring i lagen (1996:764) om
	företagsrekonstruktion....................................................		105
2.13	Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen
	(1999:1229) ....................................................................		106
2.14	Förslag till lag om ändring i lagen (2004:297) om
	bank- och finansieringsrörelse........................................		107
2.15	Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen
	(2005:551)......................................................................		128
2.16	Förslag till lag om ändring i lagen (2005:1047) om
	internationella förhållanden rörande
	försäkringsföretags och kreditinstituts insolvens ...........		131
2.17	Förslag till lag om ändring i lagen (2007:528) om
	värdepappersmarknaden.................................................		137
2.18	Förslag till lag om ändring i offentlighets- och
	sekretesslagen (2009:400) ..............................................		160
3 Ärendet och dess beredning ..........................................................			164
4 Bakgrund.......................................................................................			165
4.1	Krishantering under finanskrisen ...................................		165
4.2	Kärnan i krishanteringsdirektivet ...................................		165
4.3	Krishanteringsdirektivet i globala sammanhang ............		166
4.4	Ytterligare arbete inom EU ............................................		166
	4.4.1	Kommissionens genomförandeåtgärder ........	166
	4.4.2	Bankunionen..................................................	168

5 Genomförande av krishanteringsdirektivet i svensk rätt..............			168
5.1	Krishanteringsdirektivet ................................................		168
	5.1.1	Direktivets struktur och form .......................	168
5.2	Krisförebyggande arbete ...............................................		169
	5.2.1	Utseende av myndigheter .............................	169
	5.2.2	Återhämtningsplaner ....................................	169
	5.2.3	Resolutionsplaner .........................................	169
	5.2.4	Minimikravet på nedskrivningsbara
		skulder ..........................................................	170
	5.2.5	Värdering ......................................................	170
	5.2.6	Övrigt förberedande arbete ...........................	171
	5.2.7	Förebyggande statligt stöd mm .....................	171
	5.2.8	Avtal om finansiellt stöd inom koncerner .....	171
	5.2.9	Tidiga ingripanden ........................................	172
5.3	Krishanterande arbete....................................................		172
	5.3.1	Resolutionsprocessen ...................................	172
	5.3.2	Resolutionsverktygen ...................................	173
5.4	Horisontella bestämmelser ............................................		175
	5.4.1	Skyddsregler .................................................	175
	5.4.2	Nedskrivning eller konvertering av
		kapitalinstrument utanför resolution .............	176
	5.4.3	Finansieringsarrangemang ............................	176
	5.4.4	Gränsöverskridande samarbete .....................	177
	5.4.5	Sekretess och informationsutbyte .................	177
	5.4.6	Sanktioner .....................................................	177
	5.4.7	Överklagande ................................................	177
	5.4.8	Ikraftträdandebestämmelser ..........................	178
5.5	Allmänna utgångspunkter..............................................		178
	5.5.1	Gällande rätt .................................................	178
	5.5.2	En ny lag om resolution ................................	179
	5.5.3	Ändringar i sektorslagstiftningen .................	179
	5.5.4	En ny lag om förebyggande statligt stöd ......	179
5.6	Ansvariga myndigheter .................................................		180
	5.6.1	Resolutionsmyndigheten ..............................	180
	5.6.2	Regeringen och Finansdepartementet
		(Regeringskansliet) .......................................	186
	5.6.3	Finansinspektionen .......................................	188
6 Definitioner och tillämpningsområde...........................................			189
6.1	Krisavvärjande åtgärder.................................................		189
6.2	Resolutionsåtgärder .......................................................		190
6.3	Ordinarie insolvensförfaranden och avveckling............		193
6.4	Kritiska verksamheter och kärnaffärsområden..............		193
6.5	Tillämpningsområde......................................................		195
6.6	Gruppbaserad tillsyn......................................................		202
6.7	Filialer	...........................................................................	203
6.8	Myndigheter ..................................................................		204
6.9	Tillsynskollegier .....................och resolutionskollegier		206
6.10	Tredjelandsrelaterade .................................definitioner		207

6.11Kapitaltäckningsrelaterade definitioner och

kvalificerade skulder .....................................................

208

Prop. 2015/16:5

Prop. 2015/16:5	6.12	Statsstödsrelaterade definitioner.....................................		209
	6.13	Insättningsgarantin och investerarskyddet......................		210
	6.14	Ledningsorgan och verkställande ledning ......................		211
	6.15	Övriga definitioner .........................................................		212
7	Återhämtningsplaner.....................................................................			212
	7.1	Övergripande om återhämtningsplaner ..........................		212
		7.1.1	Bakgrund och utgångspunkter .......................	212
		7.1.2	Syftet med återhämtningsplaner ....................	213
	7.2	Återhämtningsplaner för individuella kreditinstitut
		och värdepappersbolag som inte står under
		gruppbaserad tillsyn .......................................................		214
		7.2.1	Vad är en återhämtningsplan? .......................	214
		7.2.2	Vad ska en återhämtningsplan innehålla? ......	216
		7.2.3	Hur ofta ska en återhämtningsplan
			uppdateras? ....................................................	218
		7.2.4	På vilken nivå i företaget beslutas en
			återhämtningsplan? ........................................	219
		7.2.5	Granskningen av en återhämtningsplan .........	219
		7.2.6	Åtgärder för att undanröja brister i en
			återhämtningsplan .........................................	221
		7.2.7	Ska ett företag vara skyldigt att följa sin
			återhämtningsplan? ........................................	224
	7.3	Koncernåterhämtningsplaner..........................................		225
		7.3.1	Vad är en koncernåterhämtningsplan? ..........	225
		7.3.2	Vad ska en koncernåterhämtningsplan
			innehålla och hur ofta ska den
			uppdateras? ....................................................	226
		7.3.3	På vilken nivå beslutas en
			koncernåterhämtningsplan? ...........................	227
		7.3.4	Myndigheternas granskning av en
			koncernåterhämtningsplan .............................	227
	7.4	Undantag från bestämmelserna om återhämtnings-
		planer och koncernåterhämtningsplaner.........................		230
		7.4.1	Begränsade återhämtningsplaner ...................	230
		7.4.2	Undantag från skyldigheten att upprätta
			en återhämtningsplan för vissa typer av
			företag ...........................................................	232
8	Resolutionsplaner		..........................................................................	232
	8.1	Resolutionsplaner för institut som inte ingår i en
		gränsöverskridande ..............................................grupp		232
		8.1.1	Skyldigheten att upprätta
		...........................................	resolutionsplaner	232
		8.1.2	Processen för att upprätta
		...........................................	resolutionsplaner	234
		8.1.3 .......	Planernas innehåll och upprättande m.m	237
		8.1.4	Bedömningen av om det är möjligt att
		.........................	hantera ett fallerande institut	238
		8.1.5	Befogenheter att åtgärda hinder mot
		.................................	resolution av ett institut	240
4	8.2	Koncernresolutionsplaner...............................................		245

	8.2.1	Tillämpningsområde.....................................	245
	8.2.2	Koncernresolutionsplanernas innehåll och
		upprättande ...................................................	246
	8.2.3	Processen för att komma överens om en
		koncernresolutionsplan för en
		gränsöverskridande koncern .........................	248
	8.2.4	Bedömningen av om det är möjligt att
		hantera fallissemang inom en koncern .........	250
	8.2.5	Förfarandet för att åtgärda eller avlägsna
		resolutionshinder ..........................................	252
9 Minimikravet på nedskrivningsbara skulder ................................			253
9.1	Minimikravet på nedskrivningsbara skulder .................		253
9.2	Beslut om minimikravets storlek...................................		257
9.3	Medräkningsbara kvalificerade skulder.........................		260

9.4Beslut om att minimikravet ska uppfyllas med vissa

typer av instrument........................................................

261

9.5Minimikravet ska vara uppfyllt på individuell nivå

	och på gruppnivå ...........................................................	263
9.6	Beslut som avser företag i en koncern...........................	264

9.7Undantag för ett moderinstitut inom EES på

	individuell nivå..............................................................		266
9.8	Undantag för ett dotterinstitut .......................................		267
10 Avtal om finansiellt stöd inom koncerner ....................................			268
10.1	Förhållandet till gällande svensk lagstiftning ................		268
	10.1.1	Inledning.......................................................	268
	10.1.2	Aktiebolagslagens värdeöverföringsregler ...	269
	10.1.3	Konkurslagens regler om återvinning...........	272
10.2	Koncerninternt finansiellt stöd ......................................		272
	10.2.1	Avtal om koncerninternt finansiellt stöd ......	272
	10.2.2	Företagens anmälningsskyldighet innan
		avtal om koncerninternt finansiellt stöd
		ingås .............................................................	275
	10.2.3	Finansinspektionens prövning av förslag
		till avtal om koncerninternt finansiellt
		stöd ...............................................................	276
	10.2.4	Företagens beslut om koncerninternt
		finansiellt stöd ..............................................	278
	10.2.5	Företagens anmälningsskyldighet innan
		koncerninternt finansiellt stöd utbetalas .......	279
	10.2.6	Finansinspektionens invändningsrätt............	280
	10.2.7	Offentliggörande av avtal om koncern-
		internt finansiellt stöd ...................................	281

10.3Avgifter för prövning av ansökningar, anmälningar

	och underrättelser ..........................................................	281
11 Övrigt förberedande arbete ..........................................................		282
11.1	Avtalsenlig skuldnedskrivning ......................................	282

11.2Undanröjande av hinder mot skuldnedskrivning och

	konvertering ..................................................................	284
11.3	Register över avtal.........................................................	285

Prop. 2015/16:5

Prop. 2015/16:5	12 Tidiga ingripanden........................................................................		289
	12.1	Vid vilken tidpunkt och under vilka förutsättningar

ska tidiga ingripanden användas?...................................

289

12.2Fordras genomförandeåtgärder för de olika typerna

	av åtgärder? ....................................................................	295
12.3	Tillsynsmyndighetens underrättelseskyldighet...............	299

12.4Riksgäldskontorets rätt att förelägga ett företag att

	kontakta potentiella köpare ............................................		302
12.5	Byte av styrelse och verkställande ledning.....................		302
12.6	Tillfällig förvaltare .........................................................		304
	12.6.1	Förutsättningar för att utse tillfällig
		förvaltare .......................................................	304
	12.6.2	Formen för ingripande och den tillfälliga
		förvaltarens ställning .....................................	306
	12.6.3	Förvaltarens skyldigheter ..............................	313
	12.6.4	Vem som ska kunna utses till förvaltare........	313
	12.6.5	Tidsperioden för förvaltningen......................	314
12.7	Förändrade kallelseregler vid kapitalökning ..................		315
12.8	Samordning vid ingripanden i en koncern......................		317
13 Förebyggande statligt stöd ............................................................			319
13.1	Behovet av en ny lag ......................................................		319
13.2	Lagens tillämpningsområde och ändamål ......................		320
13.3	Stödformer......................................................................		321
13.4	Stödmyndighet och beslut om stöd.................................		324
13.5	Villkor för de statliga stödåtgärderna.............................		326
14 Nedskrivning eller konvertering av kapitalinstrument utanför
resolution ......................................................................................			327
14.1	Beslut om nedskrivning eller konvertering ....................		327
14.2	Underrättelse till resolutionsmyndigheten......................		333

14.3Värdering för att uppskatta behovet av nedskrivning

eller konvertering ...........................................................

333

14.4Åtgärder för att skriva ned eller konvertera och

	åtgärdernas ordningsföljd...............................................	334
14.5	Några särskilda förutsättningar för konvertering............	340
14.6	Nedskrivning och konvertering i koncerner ...................	341

14.7Beslut om nedskrivning och konvertering är

	myndighetsbeslut............................................................		342
14.8	Förberedande åtgärder....................................................		343
14.9	Tillämpning på gruppnivå ..............................................		344
15 Resolutionsändamålen och förutsättningar för resolution.............			345
15.1	Resolutionsändamålen....................................................		345
15.2	Förutsättningar för resolution.........................................		351
	15.2.1	Fastställande av fallissemang ........................	351
	15.2.2	Beslut om resolution av institut.....................	356
	15.2.3	Beslut om resolution av koncernföretag........	362
	15.2.4	Riksgäldskontorets beslut..............................	366
15.3	Resolution av en gränsöverskridande koncern ...............		368

15.3.1Om dotterföretag under Riksgälds- kontores ansvar uppfyller förutsätt-

ningarna för resolution..................................

368

15.3.2Om Riksgäldskontoret är samordnande

	resolutionsmyndighet ...................................	370
15.3.3	Om moderföretag under Riksgälds-
	kontorets ansvar uppfyller förutsätt-
	ningarna för resolution..................................	371

15.3.4Genomförande av en koncernresolutions-

ordning..........................................................

372

15.3.5Invändningar mot en koncernresolutions-

	ordning..........................................................	374
15.3.6	En utländsk resolutionsmyndighets beslut....	376
15.3.7	Skyndsamhetskrav........................................	378

15.4Företagens och Finansinspektionens underrättelse-

skyldighet ......................................................................

379

15.5Riksgäldskontorets underrättelseskyldighet och

skyldighet att offentliggöra resolutionsåtgärder m.m. ... 382

16 Allmänna principer i resolution m.m. ..........................................		385
16.1	Undantag från vissa förfarandekrav m.m. .....................	385
16.2	Proportionalitet..............................................................	387
16.3	Val av resolutionsåtgärder.............................................	388
16.4	Relationen mellan resolutionsändamålen ......................	390

16.5Att undvika värdeförstörelse och minimera

	resolutionskostnader......................................................	391
16.6	Att behålla prioritetsordningen......................................	393

16.7Ingen ägare eller borgenär ska få ett sämre

	ekonomiskt utfall än i konkurs eller likvidation ............	395
16.8	Nytillkomna fordringar..................................................	398
16.9	Riksgäldskontorets rätt till ersättning ............................	401
16.10	Statsstödsreglerna..........................................................	403

16.11Särskilda hänsyn vid resolution av ett koncern-

	företag............................................................................		403
16.12	Skydd för garanterade insättningar................................		404
16.13	Undantag från vissa bestämmelser i EU-direktiv ..........		404
	16.13.1	Undantag från bestämmelser i vissa av
		bolagsdirektiven ...........................................	404
	16.13.2	Undantag från vissa bestämmelser i
		winding up-direktivet ...................................	406
	16.13.3	Undantag från vissa bestämmelser i
		säkerhetsdirektivet........................................	407
17 Värdering .....................................................................................			409
17.1	Inledning........................................................................		409
	17.1.1	Värdering inför beslut om resolution eller
		resolutionsåtgärd...........................................	410
	17.1.2	Syfte med värderingen..................................	419
	17.1.3	Informationskrav ..........................................	421
	17.1.4	Preliminär och slutlig värdering ...................	422
	17.1.5	Skillnad i utfall mellan en preliminär och
		en slutlig värdering .......................................	425

Prop. 2015/16:5

Prop. 2015/16:5	17.1.6	Överklagande ................................................	427
	17.1.7	Värdering avseende nedskrivning eller
		konvertering av kapitalinstrument utanför
		resolution.......................................................	428

	17.2	Värdering i efterhand för att avgöra skillnad i
		ekonomiskt utfall............................................................		428
18	Kontroll och styrning ....................................................................			430
	18.1	Inledning ........................................................................		430
	18.2	Tillämpning av associationsrättsliga regler ....................		430
	18.3	Kontrolltagandet.............................................................		431
		18.3.1	Övertagande av befogenheter och före-
			läggande att vidta resolutionsåtgärder ...........	431
		18.3.2	Ny styrelse och verkställande direktör ..........	433
		18.3.3	Styrelsens och verkställande direktörens
			skyldighet att bistå resolutionsmyndig-
			heten ..............................................................	435
	18.4	Särskild förvaltning ........................................................		436
		18.4.1	Förordnande av särskild förvaltare ................	436
		18.4.2	Uppgifter, mandat och befogenheter .............	437
		18.4.3	Kompetenskrav samt jäv ...............................	439
		18.4.4	Skadeståndsansvar.........................................	439
		18.4.5	En förvaltare för flera företag........................	441
	18.5	Andra former av förvaltare.............................................		441
19	Rådrum och kontinuitet.................................................................			442
	19.1	Inledning ........................................................................		442
	19.2	Hinder mot exekutiva åtgärder .......................................		442
	19.3	Vilandeförklaring av rättsprocesser................................		443
	19.4	Inskränkning av vissa avtalsrättigheter ..........................		445
	19.5	Förändring av vissa avtalsvillkor....................................		449
	19.6	Befogenhet att tillfälligt förbjuda fullgörelse av vissa
		förpliktelser ....................................................................		450
	19.7	Befogenhet att tillfälligt förbjuda en borgenär att ta i
		anspråk säkerheter ..........................................................		455
	19.8	Befogenhet att tillfälligt förbjuda utövande av vissa
		avtalsrättigheter ..............................................................		459
	19.9	Kontinuitet......................................................................		463
	19.10	Kompletterande befogenheter ........................................		465
	19.11	Befogenhet att kräva information...................................		470
20	Åtgärder mot ägare		.......................................................................	472
	20.1	Aktier och andra andelar ................................................		472
	20.2	Minskning av aktiekapitalet och ägarandelar .................		473
	20.3	Åtgärder i samband med minskning av aktiekapitalet....		475
	20.4	Åtgärder mot andelsinnehavare......................................		477
	20.5	Bindande beslut..............................................................		478
21 Arbetsrättsliga aspekter i resolution..............................................				479
	21.1	Arbetstagares rättigheter och skyldigheter .....................		479
	21.2	Informations- och samrådsskyldighet.............................		480
	21.3	Arbetstagarrepresentanter i styrelsen .............................		481

22 Resolutionsverktygen...................................................................			482	Prop. 2015/16:5
22.1	Övergripande om resolutionsverktygen.........................		482
22.2	Definition av försäljningsverktyget ...............................		483
22.3	Generellt om överföring ................................................		483
	22.3.1	Vad får överföras? ........................................	483
	22.3.2	Kompletterande överföringar och
		återföring ......................................................	487
	22.3.3	Skyddsregler.................................................	491
	22.3.4	Rätt till de överförda tillgångarna, rättig-
		heterna eller förpliktelserna ..........................	491
	22.3.5	Hur påverkas de tillgångar eller
		förpliktelser som överförs?...........................	492
	22.3.6	Förvärvarens rättsliga ställning efter
		överföringen .................................................	493
	22.3.7	Samarbetsskyldighet.....................................	495

22.4Villkor, försäljningsprocess och ersättning vid

överföring	......................................................................	496
22.4.1	Villkor vid en överföring..............................	496
22.4.2	Försäljningsprocessen...................................	497

22.4.3Undantag från kravet på erbjudande om

		försäljning .....................................................	499
	22.4.4	Undantag från krav på offentliggörande .......	501
	22.4.5	Ersättning vid överföring ..............................	501
22.5	Ägarprövning ................................................................		502
	22.5.1	Nya bestämmelser om ägarprövning ............	502
	22.5.2	Behov av undantag från gällande rätt ...........	506
22.6	Tillstånd	.........................................................................	508
22.7	Definitioner ..................avseende broinstitutsverktyget		509
	22.7.1 ...............	Definition av broinstitutsverktyget	509
	22.7.2 ................................	Definition av broinstitut	511
22.8	Generellt .....................om överföring till ett broinstitut		512
	22.8.1 ........................................	Vad får överföras?	512

22.8.2Kompletterande överföringar och

	återföring ......................................................	514
22.8.3	Skyddsregler.................................................	515

22.8.4Värdet på de tillgångar och förpliktelser

som överförs till broinstitutet .......................

515

22.8.5Rätten till de tillgångar och förpliktelser

som överförs .................................................

517

22.8.6Hur påverkas de tillgångar och

förpliktelser som överförs?...........................

517

22.8.7Broinstitutets rättsliga ställning efter

	överföringen .................................................	518
22.8.8	Samarbetsskyldighet.....................................	519

22.9Villkor och ersättning vid överföring till ett

	broinstitut ......................................................................	520
22.10	Tillstånd och ägarprövning............................................	522
22.11	Verksamheten i ett broinstitut .......................................	524
22.12	Styrning av ett broinstitut ..............................................	526
22.13	Upphörande av verksamheten i ett broinstitut...............	529
	22.13.1 Avveckling av ett broinstitut ........................	529	9

Prop. 2015/16:5	22.13.2 Villkor och ersättning i samband med en
		försäljning av ett broinstitut eller dess
		tillgångar eller förpliktelser ...........................	532
	22.13.3	Försäljningsprocessen ...................................	533
22.14	Definitioner avseende avskiljandeverktyget...................		534
	22.14.1	Definition av avskiljandeverktyget................	534
	22.14.2	Definition av tillgångsförvaltningsbolag .......	536
22.15	Villkor för att få använda avskiljandeverktyget .............		537
22.16	Generellt om överföring till ett tillgångsförvaltnings-
	bolag...............................................................................		538
	22.16.1	Vad får överföras? .........................................	538
	22.16.2	Kompletterande överföringar och
		återföring .......................................................	540
	22.16.3	Skyddsregler..................................................	541
	22.16.4 Rätt till de överförda tillgångarna och
		förpliktelserna................................................	542
	22.16.5 Hur påverkas de tillgångar och
		förpliktelser som överförs?............................	542
	22.16.6	Tillgångsförvaltningsbolagets rättsliga
		ställning efter överföringen ...........................	543
	22.16.7	Samarbetsskyldighet......................................	544
	22.16.8	Tillstånd.........................................................	545
22.17	Villkor och ersättning vid överföring till ett
	tillgångsförvaltningsbolag..............................................		546
22.18	Styrning av tillgångsförvaltningsbolaget........................		547
22.19	Skuldnedskrivningsverktyget .........................................		548
22.20	Skuldnedskrivningsverktygets användningsområde.......		550
22.21	Omstruktureringsplaner..................................................		555
22.22	Kvalificerade skulder .....................................................		558
22.23	Omfattningen av nedskrivning och konvertering ...........		567
	22.23.1	Fastställande av totalbelopp ..........................	567
	22.23.2	Uppvärderingsmekanism...............................	569
22.24	Ordningsföljd vid nedskrivning och konvertering av
	skulder............................................................................		570
22.25	Instrument som ska skrivas ned eller konverteras
	enligt de avtalsvillkor som gäller för dem......................		572
22.26	Minskning av skulderna .................................................		573
22.27	Konvertering av skulder .................................................		575
22.28	Behandling av derivat vid nedskrivning och
	konvertering ...................................................................		576
22.29	Riksgäldskontorets rätt att ställa krav på nyemission.....		578
22.30	Konverteringskursen ......................................................		579
22.31	Ägarprövning .................................................................		581
22.32	Registrering och notering ...............................................		583
22.33	Undantag från nedskrivning eller konvertering för
	kvalificerade skulder ......................................................		585
	22.33.1	Förutsättningar för undantag .........................	585
	22.33.2 Möjlighet att kompensera för undantag.........		588
	22.33.3 Statligt stöd via resolutionsreserven när
10		undantaget utnyttjas.......................................	589
10

		22.33.4	Finansiering av stödet från resolutions-
			reserven ........................................................	595
	22.34	De statliga stabiliseringsverktygen................................		596
		22.34.1	Definition av de statliga stabiliserings-
			verktygen ......................................................	596
		22.34.2	De statliga stabiliseringsverktygen bör
			tillämpas inom ramen för resolution.............	597
		22.34.3	Förutsättningar för att använda verktygen ....	598
		22.34.4	Staten som ägare och avveckling av
			statligt ägande...............................................	600
23	Skyddsåtgärder.............................................................................			601
	23.1	Bestämmelser om skydd för motparter..........................		601
		23.1.1	Definitioner och tillämpningsområde ...........	601
		23.1.2	Skydd för arrangemang om strukturerad
			finansiering...................................................	606
		23.1.3	Skydd för arrangemang om säkerheter .........	608
		23.1.4	Skydd för arrangemang om säkerhets-
			överlåtelser, kvittning och nettning ..............	609
		23.1.5	Skyddsregler för avvecklingssystem ............	612
		23.1.6	Undantag från skyddsreglerna ......................	613
	23.2	Skyddsregler för ägare och borgenärer..........................		614
24 Konkurs, likvidation och avslutande av resolution m.m. .............				617
	24.1	Konkurs och likvidation ................................................		617
	24.2	Företagsrekonstruktion..................................................		621
	24.3	Återvinning av rättshandlingar ......................................		621
	24.4	Förmånsrätt för insättningar m.m. .................................		623
	24.5	Avslutande av resolution ...............................................		627
25	Finansieringsarrangemang ...........................................................			629
	25.1	Befintliga finansieringsarrangemang.............................		629
		25.1.1	Stabilitetsfonden och stabilitetsavgiften .......	629
		25.1.2	Insättningsgarantifonden och insättnings-
			garantiavgiften..............................................	631
	25.2	En ny struktur för finansieringsarrangemang ................		631
		25.2.1	Fondstruktur .................................................	631
		25.2.2	Löpande avgifter...........................................	635
		25.2.3	Höjd avgift och tilläggsavgift .......................	647
		25.2.4	Målnivå.........................................................	651
		25.2.5	Användning av resolutionsreserven..............	652
		25.2.6	Finansiering under resolution .......................	656
		25.2.7	Finansiering av koncernresolution................	660
		25.2.8	Finansiering av insättarnas skydd vid
			resolution ......................................................	662
		25.2.9	Särskilt om hantering av insättare vid
			tillämpning av försäljnings- eller
			broinstitutsverktyget .....................................	665

25.3Lånemöjligheter för resolutionsreserven och

stabilitetsfonden.............................................................

666

25.3.1Resolutionsreservens möjligheter att ta

upp lån ..........................................................

666

Prop. 2015/16:5

Prop. 2015/16:5		25.3.2	Resolutionsreservens möjligheter att ge
			lån..................................................................	669
		25.3.3	Stabilitetsfondens möjligheter att ta upp
			lån .................................................................	670
		25.3.4	Särskilda garantiramar för resolutions-
			reserven och stabilitetsfonden .......................	671
	25.4	Tillgångar och intäkter ...................................................		672
		25.4.1	Hantering av tillgångar och intäkter ..............	672
		25.4.2	Placering av kontanta medel..........................	673
		25.4.3	Användningen av stabilitetsfonden ...............	673
26	Gränsöverskridande samarbete .....................................................			674
	26.1	Allmänna principer för beslutsfattande som
		involverar myndigheter i flera medlemsstater ................		674
	26.2	Resolutionskollegier.......................................................		676
		26.2.1	Resolutionskollegier för finansiella
			koncerner inom EES......................................	676
		26.2.2	Europeiska resolutionskollegier ....................	679
	26.3	Erkännande och verkställighet av
		resolutionsförfaranden beslutade inom EES...................		680
		26.3.1	Erkännande av resolution beslutad inom
			EES................................................................	680
		26.3.2	Verkan av krishanterings- eller
			krisförebyggande åtgärder beslutade inom
			EES................................................................	684
	26.4	Relationer med tredjeland ..............................................		686
		26.4.1	Unionens överenskommelser.........................	686
		26.4.2	Myndigheternas icke bindande samarbets-
			avtal med tredjeland ......................................	687
		26.4.3	Bilaterala avtal med tredjeland......................	689
		26.4.4	Processen för erkännande av resolutions-
			förfaranden i tredjeland .................................	690
		26.4.5	Verkställighet av erkända resolutions-
			förfaranden ....................................................	692
		26.4.6	Skäl att inte erkänna eller verkställa ett
			resolutionsförfarande.....................................	694
		26.4.7	Åtgärder mot ett svenskt moderföretag .........	695
		26.4.8	Åtgärder mot en EES-filial etablerad i
			Sverige...........................................................	697
		26.4.9	Åtgärder avseende egendom m.m. i ett
			land utanför EES ...........................................	699
27	Sekretess och informationsutbyte .................................................			701
	27.1	Krishanteringsdirektivets krav på sekretess ...................		701
	27.2	Utgångspunkter för genomförande i svensk rätt.............		702
	27.3	Sekretess till skydd för allmänna intressen.....................		703
	27.4	Sekretess till skydd för enskilda intressen......................		707
	27.5	Undantag från sekretess .................................................		718
	27.6	Sekretess för andra än de som omfattas av
		offentlighets- och sekretesslagen och offentlighets-
		och sekretessförordningen..............................................		719
12	27.7	Internt informationsutbyte..............................................		723

27.8	Externt informationsutbyte............................................		725	Prop. 2015/16:5
	27.8.1	Informationsutbyte med myndigheter
		inom EES......................................................	725
	27.8.2	Informationsutbyte med enskilda inom
		EES...............................................................	731
	27.8.3	Informationsutbyte med myndighet i
		tredjeland ......................................................	733
27.9	Överträdelser av tystnadsplikt .......................................		735
28 Ingripandeåtgärder och sanktioner...............................................			735
28.1	Ingripande......................................................................		735
28.2	Offentliggörande av administrativa sanktioner .............		740

28.3Underrättelseskyldighet till Europeiska

		bankmyndigheten ..........................................................		742
29	Prövning i domstol		.......................................................................	742
	29.1	Förhandsprövning i domstol..........................................		742
	29.2	Verkställighet och överklagande av beslut....................		746
		29.2.1 ................................	Verkställighet av beslut	746
		29.2.2 ................................	Överklagande av beslut	747
		29.2.3 ...............................................	Klagorätt m.m	752
		29.2.4 ...............................	Krav på handläggningen	754
		29.2.5	Riksgäldskontorets ekonomiska
		....................................................	bedömning	755
		29.2.6 .......................................	Inhibition av beslut	756
		29.2.7	Upphävande av beslut och ersättning för
		...........................................................	förlust	757
30	Ikraftträdande- och ................................övergångsbestämmelser			760
31	Förslagets konsekvenser ..............................................................			762
	31.1	Allmänt..........................................................................		762
	31.2	Samhällsekonomiska ..............................konsekvenser		762
		31.2.1 .........................	Finanskriser är mycket dyra	762
		31.2.2	Det nya regelverket syftar till att minska
		.......................	kostnaderna för krishantering	763
	31.3	Konsekvenser ............................................för enskilda		764
		31.3.1	Konsekvenser för systemviktiga
		.........................................	finansiella institut	764
		31.3.2	Konsekvenser för icke systemviktiga
		.........................................	finansiella institut	764
		31.3.3	Konsekvenser för konsumenter på
		...........................................	finansmarknaden	765
		31.3.4 .......................	Konsekvenser för investerare	765
	31.4	Konsekvenser .......för stat, myndigheter och domstolar		766
		31.4.1 ................................	Konsekvenser för staten	766
		31.4.2 .....................	Konsekvenser för myndigheter	766
		31.4.3 .....................	Konsekvenser för domstolarna	767
32	Författningskommentar................................................................			768
	32.1	Förslaget ......................................till lag om resolution		768

32.2Förslaget till lag om förebyggande statligt stöd till

kreditinstitut ..................................................................	877
	13

Prop. 2015/16:5

32.3Förslaget till lag om ändring i förmånsrättslagen

(1970:979)......................................................................

881

32.4Förslaget till lag om ändring i lagen (1981:6) om

konkurs som omfattar egendom i annat nordiskt land....882

32.5Förslaget till lag om ändring i lagen (1981:7) om

verkan av konkurs som inträffat i annat nordiskt land ...882

32.6Förslaget till lag om ändring i sparbankslagen

(1987:619)......................................................................

883

32.7Förslaget till lag om ändring i lagen (1987:667) om

ekonomiska föreningar...................................................

883

32.8Förslaget till lag om ändring i konkurslagen

(1987:672)......................................................................

883

32.9Förslaget till lag om ändring i lagen (1988:1385) om

Sveriges riksbank ...........................................................

884

32.10Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:1570) om

medlemsbanker...............................................................

884

32.11Förslaget till lag om ändring av lagen (1995:1571)

om insättningsgaranti .....................................................

885

32.12Förslaget till lag om ändring i lagen (1996:764) om

företagsrekonstruktion....................................................

887

32.13Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen

(1999:1229) ....................................................................

887

32.14Förslaget till lag om ändring i lagen (2004:297) om

bank- och finansieringsrörelse........................................

888

32.15Förslaget till lag om ändring i aktiebolagslagen

(2005:551)......................................................................

906

32.16Förslaget till lag om ändring i lagen (2005:1047) om internationella förhållanden rörande försäkrings-

företags och kreditinstituts insolvens .............................

907

32.17Förslaget till lag om ändring i lagen (2007:528) om

värdepappersmarknaden.................................................

910

32.18Förslaget till lag om ändring i offentlighets- och

	sekretesslagen (2009:400) ..............................................	915
Bilaga 1	Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU
	av den 15 maj 2014 om inrättande av en ram för
	återhämtning och resolution av kreditinstitut och
	värdepappersföretag och om ändring av rådets
	direktiv 82/891/EEG och Europaparlamentets och
	rådets direktiv 2001/24/EG, 2002/47/EG,
	2004/25/EG, 2005/56/EG, 2007/36/EG,
	2011/35/EU, 2012/30/EU och 2013/36/EU samt
	Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr
	1093/2010 och (EU) nr 648/2012...................................	919
Bilaga 2	Författningsförslag i betänkandet SOU 2014:52
	Resolution – En ny metod för att hantera banker i
	kris................................................................................	1078
Bilaga 3	Sammanfattning i betänkandet SOU 2014:52
	Resolution – En ny metod för att hantera banker i
	kris................................................................................	1227

Bilaga 4	Förteckning över remissinstanserna .............................	1231	Prop. 2015/16:5
Bilaga 5	Lagrådsremissens lagförslag ........................................	1232
Bilaga 6	Lagrådets yttrande ........................................................	1379
Bilaga 7	Parallelluppställning över genomförandet av direktiv
	2014/59/EU (Krishanteringsdirektivet) i svensk rätt ....	1414
Rättsdatablad	.......................................................................................	1432
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 29 oktober
2015 ....................................................................................................		1433

Prop. 2015/16:5	1	Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till

1.lag om resolution,

2.lag om förebyggande statligt stöd till kreditinstitut,

3.lag om ändring i förmånsrättslagen (1970:979),

4.lag om ändring i lagen (1981:6) om konkurs som omfattar egendom

iannat nordiskt land,

5.lag om ändring i lagen (1981:7) om verkan av konkurs som inträffat

iannat nordiskt land,

6.lag om ändring i sparbankslagen (1987:619),

7.lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar,

8.lag om ändring i konkurslagen (1987:672),

9.lag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank,

10.lag om ändring i lagen (1995:1570) om medlemsbanker,

11.lag om ändring av lagen (1995:1571) om insättningsgaranti,

12.lag om ändring i lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion,

13.lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229),

14.lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansierings- rörelse,

15.lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551),

16.lag om ändring i lagen (2005:1047) om internationella förhållanden rörande försäkringsföretags och kreditinstituts insolvens,

17.lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden,

18.lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

Lagtext

Prop. 2015/16:5

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1Förslag till lag om resolution

Härigenom föreskrivs1 följande.

AVDELNING I. INLEDANDE BESTÄMMELSER 1 kap. Övergripande om lagen

Lagens innehåll

1 § I denna lag finns bestämmelser om ett särskilt förfarande under statlig kontroll för rekonstruktion eller avveckling (resolution) av finansiell verksamhet som bedrivs av

1. kreditinstitut och värdepappersbolag,

2. i Sverige hemmahörande företag som är

a) finansiella institut som är dotterföretag till ett institut, till ett EES- institut eller till ett sådant holdingföretag som anges i b, c eller d och som omfattas av gruppbaserad tillsyn,

b) finansiella holdingföretag,

c) blandade finansiella holdingföretag, och d) holdingföretag med blandad verksamhet, 3. EES-filialer som är etablerade i Sverige.

Lagen innehåller också bestämmelser om åtgärder som syftar till att förbereda resolution, förhindra fallissemang och om samarbete med utländska myndigheter.

2 § Innehållet i denna lag är uppdelat enligt följande.

AVDELNING I. INLEDANDE BESTÄMMELSER 1 kap. – Övergripande om lagen

2 kap. – Definitioner

AVDELNING II. ÅTGÄRDER FÖR ATT FÖRBEREDA RESOLU- TION OCH UNDVIKA FALLISSEMANG

3 kap. – Resolutionsplaner

4 kap. – Minimikravet på nedskrivningsbara skulder

5 kap. – Ytterligare åtgärder för att förbereda resolution och undvika fallissemang

6 kap. – Nedskrivning eller konvertering av kapitalinstrument utanför resolution

1 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU av den 15 maj 2014 om inrättande av en ram för återhämtning och resolution av kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av rådets direktiv 82/891/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/24/EG, 2002/47/EG, 2004/25/EG, 2005/56/EG, 2007/36/EG, 2011/35/EU, 2012/30/EU och 2013/36/EU samt Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr

1093/2010 och (EU) nr 648/2012.

Prop. 2015/16:5

7 kap. – Värdering AVDELNING III. RESOLUTION

8 kap. – Inledande av resolution

9 kap. – Beslutsförfarande för gränsöverskridande koncerner

10 kap. – Följder av ett beslut om resolution för ägare och ledning

11 kap. – Hinder mot exekutiva åtgärder och rättshandlingar knutna till resolution

12 kap. – Om resolutionsåtgärder

13 kap. – Beslut om ändring av vissa avtalsvillkor och om förbud mot att fullgöra förpliktelser, ta i anspråk säkerheter och att utöva vissa rättshandlingar

14 kap. – Kompletterande befogenheter

15 kap. – Särskild förvaltare

16 kap. – Åtgärder mot ägare

17 kap. – Försäljningsverktyget

18 kap. – Broinstitutsverktyget

19 kap. – Avskiljandeverktyget

20 kap. – Kompletterande befogenheter vid överföring

21 kap. – Skuldnedskrivningsverktyget

22 kap. – De statliga stabiliseringsverktygen

23 kap. – Skyddsåtgärder

24 kap. – Konkurs, likvidation och avslutande av resolution

25 kap. – Verkan av vissa beslut fattade av resolutionsmyndigheter i andra länder inom EES

26 kap. – Erkännande och verkställighet av resolution i tredjeland 27 kap. – Finansiering av resolution

AVDELNING IV. AVSLUTANDE BESTÄMMELSER 28 kap. – Samarbete och informationsutbyte

29 kap. – Bemyndiganden

30 kap. – Överklagande och verkställighet av beslut m.m.

Ansvariga myndigheter

Riksgäldskontoret

3 § Frågor om åtgärder enligt denna lag prövas av Riksgäldskontoret (resolutionsmyndigheten), om inte annat följer av 4 eller 5 §.

Om Riksgäldskontoret överväger en åtgärd som kan få direkta budget- eller systemeffekter, ska Riksgäldskontoret, med ett eget yttrande i saken, till regeringen överlämna frågan om huruvida åtgärden med hänsyn till risken för sådana effekter kan godtas.

Finansinspektionen

4 § Frågor om nedskrivning eller konvertering av kapitalinstrument utanför resolution enligt 6 kap. prövas av Finansinspektionen.

Regeringen

5 § Frågor om användning av de statliga stabiliseringsverktygen enligt 22 kap. prövas av regeringen.

En fråga som överlämnas till regeringen enligt 3 § andra stycket ska prövas skyndsamt.

Resolutionsändamålen

Prop. 2015/16:5

6 § Ändamålen med resolution är att

1.säkerställa att kritiska verksamheter upprätthålls,

2.undvika betydande negativa effekter på den finansiella stabiliteten,

3.skydda offentliga medel,

4.skydda insättare enligt lagen (1995:1571) om insättningsgaranti och investerare enligt lagen (1999:158) om investerarskydd, och

5.skydda kundmedel och kundtillgångar.

Allmänna tillämpningsprinciper

Prioritetsordningen ska upprätthållas

7 § Resolutionsåtgärder ska tillämpas och resolutionsplaner utformas på ett sätt som medför att företagets

1.aktie- eller andelsägare bär förluster först, och

2.borgenärer bär, om inte annat anges i denna lag, förluster efter ägarna i den inbördes ordning som gällt om företaget varit försatt i konkurs.

Borgenärernas inbördes ordning ska även följas vid konvertering av skulder till kärnprimärkapital.

Det ekonomiska utfallet ska inte bli sämre än vid konkurs eller likvidation

8 § Det ekonomiska utfallet för ägare och borgenärer ska inte bli sämre vid resolution eller åtgärder enligt 6 kap. än om företaget i stället hade avvecklats genom konkurs eller likvidation.

Proportionalitet

9 § Ett beslut enligt denna lag eller föreskrifter som meddelats i anslutning till lagen får fattas bara om skälen för beslutet uppväger det intrång eller men i övrigt som beslutet innebär för den som beslutet gäller eller för något annat motstående intresse.

Tillämpningen av denna lag och av föreskrifter som meddelats i anslutning till lagen ska stå i proportion till arten och omfattningen av det berörda företagets verksamhet och dess komplexitetsgrad.

2 kap. Definitioner

1 § I denna lag avses med

anmält avvecklingssystem: ett avvecklingssystem som ett land inom EES har anmält till Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten eller till Eftas övervakningsmyndighet,

bankdag: en dag som inte är en lördag, en söndag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton eller en allmän helgdag,

behörig myndighet: i Sverige Finansinspektionen och i fråga om övriga länder inom EES en behörig myndighet enligt definitionen i artikel 4.1.40 i tillsynsförordningen, inbegripet Europeiska centralbanken när det gäller de särskilda uppgifter som den tilldelas genom rådets

förordning (EU) nr 1024/2013 av den 15 oktober 2013 om tilldelning av

Prop. 2015/16:5 särskilda uppgifter till Europeiska centralbanken i fråga om politiken för tillsyn över kreditinstitut, i den ursprungliga lydelsen,

berörd myndighet: i Sverige Finansinspektionen och i fråga om övriga länder inom EES, den myndighet som länderna identifierat enligt artikel 61.2 i krishanteringsdirektivet,

betydande filial: en filial som är betydande enligt artikel 51.1 i kapitaltäckningsdirektivet,

blandat finansiellt holdingföretag: ett holdingföretag enligt artikel 4.1.21 i tillsynsförordningen,

blandat finansiellt moderholdingföretag inom EES: ett inom EES etablerat blandat finansiellt holdingföretag som inte självt är ett dotterföretag till ett

	a) institut eller ett EES-institut som auktoriserats i något land inom
	EES, eller
	b) annat	blandat finansiellt holdingföretag	eller	ett	finansiellt
	holdingföretag som är etablerat i något land inom EES,
	dotterföretag: ett dotterföretag enligt artikel 4.1.16 i tillsyns-
	förordningen,
	EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,
	EES-filial: en filial till ett tredjelandsinstitut som är etablerad i ett land
	inom EES,
	EES-institut: ett institut enligt artikel 4.1.3 i tillsynsförordningen som
	är hemmahörande i ett annat land inom EES än Sverige,
	filial: en filial enligt artikel 4.1.17 i tillsynsförordningen,
	finansiellt holdingföretag: ett holdingföretag enligt artikel 4.1.20 i
	tillsynsförordningen,
	finansiellt institut: ett företag enligt artikel 4.1.26 i tillsyns-
	förordningen,
	finansieringsplan: en plan enligt artikel 107 i krishanteringsdirektivet,
	finansiellt moderholdingföretag inom EES: ett inom EES etablerat
	finansiellt holdingföretag som inte självt är ett dotterföretag till ett
	a) institut eller ett EES-institut som auktoriserats i något land inom
	EES, eller
	b) annat	finansiellt holdingföretag eller ett	blandat		finansiellt
	holdingföretag som är etablerat i något land inom EES,
	finansieringsarrangemang: ett arrangemang för finansiering av kostnader
	för resolution som upprättats av ett land inom EES enligt artikel 100 i
	krishanteringsdirektivet,
	förordningen om resolutionsavgifter: Europeiska			kommissionens
	delegerade förordning (EU) 2015/63 om komplettering av
	Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59 av den 21 oktober 2014
	avseende förhandsbidrag till finansieringsarrangemang för resolution,
	garanterad insättning: en insättning som omfattas av insätt-
	ningsgarantin enligt 4 § lagen (1995:1571) om insättningsgaranti,
	gruppbaserad: som är gjord på grundval av den konsoliderade
	situationen enligt artikel 4.1.47 i tillsynsförordningen,
	gränsöverskridande koncern: en koncern med moder- och dotterföretag
	i flera länder inom EES,
	holdingföretag med blandad verksamhet: ett holdingföretag enligt
	artikel 4.1.22 i tillsynsförordningen,
20	institut: kreditinstitut och värdepappersbolag,

kapitalbas: detsamma som avses i artikel 72 i tillsynsförordningen,	Prop. 2015/16:5
kapitaltäckningsdirektivet: Europaparlamentets och rådets direktiv
2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i
kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut och värdepappersföretag, om
ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiv
2006/48/EG och 2006/49/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och
rådets direktiv 2014/59/EU,
koncern: ett moderföretag och dess dotterföretag,
koncernresolutionsordning: en plan enligt artikel 91.6 i krishanterings-
direktivet,
kreditinstitut: banker och kreditmarknadsföretag enligt lagen
(2004:297) om bank- och finansieringsrörelse,
krisavvärjande åtgärd:

a)en åtgärd för att undanröja väsentliga brister eller väsentliga hinder för återhämtning enligt 6 a kap. 6 och 7 §§ lagen om bank- och finansieringsrörelse och 8 a kap. 7 och 8 §§ lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden,

b)en åtgärd för att undanröja eller minska väsentliga hinder för rekonstruktion eller avveckling enligt 3 kap. 3–5 och 12–24 §§,

c)en åtgärd som enligt beslut av Finansinspektionen är en kris- avvärjande åtgärd enligt 15 kap. 2 c § lagen om bank- och finans- ieringsrörelse eller 25 kap. 2 c § lagen om värdepappersmarknaden,

d)ett beslut av Finansinspektionen om att tillsätta en tillfällig förvaltare enligt 15 a kap. lagen om bank- och finansieringsrörelse eller 25 a kap. lagen om värdepappersmarknaden, eller

e)nedskrivning eller konvertering av relevanta kapitalinstrument enligt 6 kap.,

krishanteringsdirektivet: Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU av den 15 maj 2014 om inrättande av en ram för återhämt- ning och resolution av kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av rådets direktiv 82/891/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/24/EG, 2002/47/EG, 2004/25/EG, 2005/56/EG, 2007/36/EG, 2011/35/EU, 2012/30/EU och 2013/36/EU samt Europaparla- mentets och rådets förordningar (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 648/2012, i den ursprungliga lydelsen,

kritisk verksamhet: en tjänst eller en transaktion som, om den upphörde, sannolikt skulle leda till en allvarlig störning i det finansiella systemet,

kvalificerad insättning: en insättning enligt lagen om insättningsgaranti som inte är undantagen enligt 4 b eller 5 § i den lagen,

kärnprimärkapitalinstrument: kapitalinstrument som uppfyller villkoren

iartiklarna 28.1–28.4, 29.1–29.5 eller 31.1 i tillsynsförordningen,

moderföretag: ett moderföretag enligt artikel 4.1.15 a i tillsynsförord- ningen,

moderföretag inom EES: ett moderinstitut inom EES, ett finansiellt moderholdingföretag inom EES eller ett blandat finansiellt moderhol- dingföretag inom EES,

moderföretag i tredjeland: ett moderinstitut, ett finansiellt moderhol- dingföretag eller ett blandat finansiellt moderholdingföretag som är hemmahörande i ett land utanför EES,

Prop. 2015/16:5 moderinstitut inom EES: ett institut eller ett EES-institut som är ett moderföretag och som inte självt är ett dotterföretag till ett

a)annat institut eller ett EES-institut, eller

b)finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag som är etablerat i något land inom EES,

relevanta kapitalinstrument: övriga primärkapitalinstrument och supplementärkapitalinstrument,

resolutionsförfarande i tredjeland: en åtgärd som enligt rätten i ett land utanför EES syftar till att hantera en kris i ett tredjelandsinstitut eller i ett moderföretag i tredjeland, om åtgärden är jämförbar med sådana resolutionsåtgärder som får vidtas enligt denna lag i fråga om ändamål och förväntat resultat,

resolutionskollegium: ett resolutionskollegium enligt artikel 88 i krishanteringsdirektivet,

resolutionsåtgärd: någon av de åtgärder som anges i 12 kap. 1 §, samordnande berörd myndighet: den berörda myndigheten i samma

land inom EES som den samordnande tillsynsmyndigheten, samordnande resolutionsmyndighet: resolutionsmyndigheten i samma

land inom EES som den samordnande tillsynsmyndigheten, samordnande tillsynsmyndighet: en behörig myndighet som ansvarar

för att utöva gruppbaserad tillsyn av moderinstitut inom EES och av institut som kontrolleras av finansiella moderholdingföretag inom EES eller blandade finansiella moderholdingföretag inom EES,

supplementärkapitalinstrument: kapitalinstrument och efterställda lån som uppfyller villkoren i artikel 63 i tillsynsförordningen,

tillsynsförordningen: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU,

tillsynskollegium: ett tillsynskollegium enligt artikel 116 i kapitaltäckningsdirektivet,

tredjelandsinstitut: ett företag som har sitt huvudkontor i ett land utanför EES och som skulle vara ett institut om det var hemmahörande inom EES,

värdepappersbolag: ett svenskt aktiebolag som har tillstånd att driva värdepappersrörelse enligt lagen om värdepappersmarknaden, om det har tillstånd

a)för någon av de tjänster som anges i 2 kap. 1 § 3, 6, 7 och 8 den lagen,

b)att som sidotjänst förvara finansiella instrument för kunders räkning och ta emot medel med redovisningsskyldighet enligt 2 kap. 2 § första stycket 1 den lagen, eller

c)att som sidotjänst ta emot kunders medel på konto för att underlätta värdepappersrörelsen enligt 2 kap. 2 § första stycket 8 den lagen, och

övriga primärkapitalinstrument: kapitalinstrument som uppfyller villkoren i artikel 52.1 i tillsynsförordningen.

2 § En kvalificerad skuld är en skuld som inte räknas som ett primär- Prop. 2015/16:5 kapitalinstrument eller ett supplementärkapitalinstrument, och som inte

är

1.en garanterad insättning,

2.en skuld som är säkerställd, till den del skulden täcks av säkerhet,

3.en skuld som hänför sig till kundtillgångar eller kundmedel förutsatt att kunden är skyddad vid konkurs eller ett motsvarande utländskt förfarande,

4.en skuld som hänför sig till ett kommissionsavtal eller annat avtal som innebär att institutet är redovisningsskyldigt för anförtrodda medel,

5.en skuld till ett institut eller ett EES-institut som inte ingår i samma koncern som institutet eller det företag som avses i 1 kap. 1 § första stycket 2, med en ursprunglig löptid som är kortare än sju dagar,

6.en skuld med en kortare återstående löptid än sju dagar, som hänför sig till system eller operatörer i ett anmält avvecklingssystem eller deras deltagare,

7.en skuld till anställda avseende inarbetad lön, pensionsförmåner eller annan fast ersättning, med undantag för den rörliga delen av ersättningen

a) som inte regleras av kollektivavtal, eller

b) som avser en risktagare med väsentlig inverkan,

8.en skuld till en borgenär inom affärs- eller handelssektorn, där skulden hänför sig till att institutet eller det företag som avses i 1 kap. 1 § första stycket 2 har tillhandahållits varor eller tjänster som är kritiska för dess löpande verksamhet,

9.en skuld till en skatte- eller en socialförsäkringsmyndighet, förutsatt att myndighetens fordran har förmånsrätt, eller

10.en skuld till garantimyndigheten till följd av avgifter som ska betalas i enlighet med 12 § lagen (1995:1571) om insättningsgaranti.

Som en kvalificerad skuld räknas även en skuld som enligt lagen i ett annat land inom EES eller tredjeland inte motsvarar en sådan skuld som anges i första stycket.

3 § Bestämmelser om betydelsen av följande begrepp, termer och uttryck finns i nedan angivna paragrafer:

–minimikrav på nedskrivningsbara skulder i 4 kap. 1 §

–försäljningsverktyget i 17 kap. 1 §

–broinstitutsverktyget i 18 kap. 1 §

–broinstitut i 18 kap. 2 §

–avskiljandeverktyget i 19 kap. 1 §

–tillgångsförvaltningsbolag i 19 kap. 2 §

–skuldnedskrivningsverktyget i 21 kap. 1 §

–statliga stabiliseringsverktyg i 22 kap. 1 §

–arrangemang om strukturerad finansiering i 23 kap. 1 §

–arrangemang om säkerheter i 23 kap. 1 §

–arrangemang om säkerhetsöverlåtelser i 23 kap. 1 §

–kvittningsarrangemang i 23 kap. 1 §

–nettningsarrangemang i 23 kap. 1 §

–partiell överföring i 23 kap. 1 §.

Prop. 2015/16:5

AVDELNING II. ÅTGÄRDER FÖR ATT FÖRBEREDA RESOLUTION OCH UNDVIKA FALLISSEMANG

3 kap. Resolutionsplaner

Resolutionsplaner för institut som inte ingår i en finansiell koncern

1 § Riksgäldskontoret ska upprätta en resolutionsplan för varje institut. Planen ska ange de resolutionsåtgärder som Riksgäldskontoret avser att vidta om institutet försätts i resolution. Riksgäldskontoret ska hålla planen aktuell.

Resolutionsplanen ska upprättas efter samråd med Finansinspektionen och resolutionsmyndigheterna i de länder inom EES där institutet har betydande filialer.

En resolutionsplan ska inte upprättas för institut som tillsammans med andra koncernföretag inom EES är föremål för gruppbaserad tillsyn.

Koncernresolutionsplaner

2 § Ett institut som tillsammans med andra koncernföretag inom EES är föremål för gruppbaserad tillsyn, ska omfattas av en av Riksgälds- kontoret antagen koncernresolutionsplan. Planen ska ange vilka åtgärder som Riksgäldskontoret, eller i förekommande fall en utländsk resolutionsmyndighet, avser att vidta om institutet eller ett annat koncernföretag försätts i resolution.

Av koncernresolutionsplanen ska det också framgå hur resolutionen ska finansieras. Planen ska ange hur kostnaderna för åtgärderna fördelas mellan resolutionsreserven och de övriga finansieringsarrangemangen.

För en koncern som inte är gränsöverskridande ska koncernresolutions- planen upprättas, och vid behov uppdateras, av Riksgäldskontoret efter samråd med Finansinspektionen och resolutionsmyndigheterna i de länder inom EES där det finns betydande filialer.

För en gränsöverskridande koncern ska koncernresolutionsplanen upprättas, och vid behov uppdateras, av Riksgäldskontoret, om myndigheten är samordnande resolutionsmyndighet i resolutions- kollegiet, tillsammans med berörda resolutionsmyndigheter och efter samråd med relevanta behöriga myndigheter.

3 § Om Riksgäldskontoret är samordnande resolutionsmyndighet för en gränsöverskridande koncern, ska myndigheten lämna över den information som myndigheten fått från moderföretaget inom EES till relevanta utländska resolutionsmyndigheter. Riksgäldskontoret ska därefter inom fyra månader från det att informationen överlämnats, försöka komma överens med dessa resolutionsmyndigheter om att anta koncernresolutionsplanen.

Om Riksgäldskontoret inte är samordnande myndighet, ska myndigheten inom fyra månader från det att den samordnande myndigheten har sänt över informationen, försöka komma överens med de utländska resolutionsmyndigheterna om att anta koncernresolutions- planen.

Om Riksgäldskontoret är samordnande resolutionsmyndighet, ska myndigheten göra en ny bedömning av planen, om myndigheten

underrättas av en resolutionsmyndighet i ett annat land inom EES om att den myndigheten bedömer att en omtvistad fråga avseende koncern- resolutionsplanen kan få väsentlig finanspolitisk inverkan i det landet. Riksgäldskontoret ska då också göra en ny bedömning av minimikravet på nedskrivningsbara skulder enligt 4 kap.

4 § Om en överenskommelse enligt 3 § inte har träffats inom fyra månader ska Riksgäldskontoret, om myndigheten är samordnande resolu- tionsmyndighet, besluta om koncernresolutionsplanen.

När Riksgäldskontoret fattar beslut, ska myndigheten beakta synpunkter och reservationer från de utländska resolutions- myndigheterna.

5 § Om Riksgäldskontoret inte är den samordnande resolutions- myndigheten och en överenskommelse enligt 3 § inte har träffats inom fyra månader, ska Riksgäldskontoret fatta beslut om en resolutionsplan för de dotterföretag som myndigheten ansvarar för.

När Riksgäldskontoret fattar beslut, ska myndigheten beakta synpunkter och reservationer från de utländska resolutionsmyndigheterna och från behöriga myndigheter.

6 § Om någon utländsk resolutionsmyndighet inom fyramånadersfristen i 3 § har hänskjutit ärendet till Europeiska bankmyndigheten i enlighet med artikel 19 i förordning (EU) nr 1093/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska bankmyndig- heten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/78/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets förordning 806/2014/EU, ska Riksgäldskontoret skjuta upp sitt beslut enligt 4 eller 5 § med en månad och invänta det beslut som Europeiska bankmyndigheten kan komma att fatta enligt artikel 19.3 i samma förordning. Riksgäldskontoret ska följa ett beslut i saken från Europeiska bankmyndigheten. Detta gäller dock inte om Riksgälds- kontoret anser att beslutet kan få väsentlig finanspolitisk inverkan i Sverige.

Riksgäldskontoret får inte hänskjuta ett ärende till Europeiska bankmyndigheten enligt 28 kap. 7 § efter det att fyramånadersperioden har löpt ut eller en överenskommelse har träffats.

7 § Ett beslut om en koncernresolutionsplan som fattas av en utländsk samordnande resolutionsmyndighet efter en överenskommelse med en eller flera resolutionsmyndigheter eller på grund av att resolutions- myndigheterna inte har kommit överens, gäller i Sverige.

8 § Om Riksgäldskontoret bedömer att en koncernresolutionsplan som beslutats av en utländsk myndighet kan få väsentlig finanspolitisk inverkan i Sverige, ska Riksgäldskontoret underrätta den samordnande resolutionsmyndigheten.

9 § Riksgäldskontoret ska beakta och följa de resolutionsplaner som beslutats, om myndigheten inte med hänsyn till omständigheterna i ett

Prop. 2015/16:5

resolutionsärende anser att resolutionsändamålen skulle uppnås effektivare med hjälp av andra åtgärder än de som anges i planen.

Möjligheten att rekonstruera eller avveckla institut som inte ingår i en finansiell koncern

10 § När Riksgäldskontoret upprättar en resolutionsplan för ett institut, ska Riksgäldskontoret pröva i vilken utsträckning det är möjligt att rekonstruera eller avveckla institutet genom konkurs, likvidation eller resolution på ett sätt som inte leder till en allvarlig störning i det finansiella systemet i EES. Riksgäldskontoret får inte förutsätta att det lämnas likviditetsstöd på särskilda villkor från Riksbanken eller någon annan centralbank eller något annat statligt stöd än medel ur resolutionsreserven.

Prövningen ska göras efter samråd med Finansinspektionen och resolutionsmyndigheterna i de länder inom EES där institutet har betydande filialer.

Möjligheten att rekonstruera eller avveckla en koncern

11 § När Riksgäldskontoret upprättar en koncernresolutionsplan enligt 2 §, ska Riksgäldskontoret pröva i vilken utsträckning det är möjligt att rekonstruera eller avveckla koncernföretagen genom konkurs, likvidation eller resolution eller motsvarande utländska förfaranden på ett sätt som inte leder till en allvarlig störning i det finansiella systemet i EES. Riksgäldskontoret får inte förutsätta att det lämnas likviditetsstöd på särskilda villkor från Riksbanken eller någon annan centralbank eller annat statligt stöd än medel ur något finansieringsarrangemang.

Prövningen ska göras efter samråd med de behöriga myndigheterna för dotterföretagen och resolutionsmyndigheter i de länder inom EES där koncernföretagen har betydande filialer. För en gränsöverskridande koncern ska prövningen göras tillsammans med resolutionsmyndigheterna för andra koncernföretag.

Åtgärder för att hantera väsentliga hinder mot att rekonstruera eller avveckla institut som inte ingår i en finansiell koncern

12 § Om Riksgäldskontoret finner att det finns väsentliga hinder mot att rekonstruera eller avveckla ett institut, ska Riksgäldskontoret underrätta institutet, Finansinspektionen och resolutionsmyndigheterna i de länder inom EES där institutet har betydande filialer. Riksgäldskontoret ska samtidigt förelägga institutet att inom fyra månader ange vilka åtgärder som det anser kan undanröja eller minska de väsentliga hinder som Riksgäldskontoret funnit.

Om Riksgäldskontoret har funnit att det finns väsentliga hinder mot att rekonstruera eller avveckla ett institut, får Riksgäldskontoret inte upprätta en resolutionsplan för institutet förrän åtgärder enligt 13 § har vidtagits eller Riksgäldskontoret har funnit att sådana åtgärder inte är nödvändiga.

13 § Om Riksgäldskontoret, efter samråd med Finansinspektionen, bedömer att de åtgärder som institutet anger inte effektivt undanröjer eller minskar de väsentliga hindren mot att rekonstruera eller avveckla

institutet, ska Riksgäldskontoret besluta om vilka andra åtgärder som Prop. 2015/16:5 institutet ska vidta för att undanröja eller minska dessa hinder. Ett sådant

beslut får dock bara avse sådana åtgärder som anges i 24 §.

När Riksgäldskontoret prövar vilka åtgärder som institutet ska vidta, ska Riksgäldskontoret ta hänsyn till det hot som hindren utgör för det finansiella systemet och den inverkan åtgärderna har på institutet, det finansiella systemet, den inre marknaden och samhällsekonomin. Åtgärderna ska stå i proportion till de hinder som ska undanröjas eller begränsas.

Åtgärder för att hantera väsentliga hinder mot att rekonstruera eller avveckla en koncern

14 § Om Riksgäldskontoret eller en utländsk resolutionsmyndighet underrättar ett företag i en gränsöverskridande koncern om att det finns väsentliga hinder mot rekonstruktion eller avveckling, ska Riksgälds- kontoret vänta med beslut om koncernresolutionsplanen till dess processen för att undanröja eller begränsa de väsentliga hindren avslutats.

15 § Om Riksgäldskontoret vid en prövning enligt 11 § finner att det finns väsentliga hinder mot att rekonstruera eller avveckla en gränsöverskridande koncern, ska Riksgäldskontoret samråda med tillsynskollegiet och resolutionsmyndigheterna i de länder inom EES där betydande filialer är belägna och därefter försöka komma överens med de utländska resolutionsmyndigheterna om vilka åtgärder som ska vidtas beträffande samtliga institut i koncernen. Riksgäldskontorets bedömning av möjligheten att rekonstruera eller avveckla koncernen ska tjäna som utgångspunkt för beslut i frågan om vilka åtgärder som ska vidtas.

16 § När Riksgäldskontoret är samordnande resolutionsmyndighet för en gränsöverskridande koncern och företagen som ingår i koncernen ska bli föremål för åtgärder enligt beslut enligt 15 §, ska Riksgäldskontoret tillsammans med den samordnande tillsynsmyndigheten och Europeiska bankmyndigheten ta fram en rapport som ska innehålla en analys av de väsentliga hindren mot att vidta effektiva resolutionsåtgärder beträffande koncernen. Rapporten ska belysa vilka effekter olika åtgärder har på institutets affärsmodell och ge förslag på sådana proportionella och riktade åtgärder som enligt Riksgäldskontoret är nödvändiga och lämpliga för att undanröja eller begränsa hindren.

17 § En rapport enligt 16 § ska lämnas till moderföretaget inom EES med möjlighet att inom fyra månader från mottagandet av rapporten lämna synpunkter och föreslå alternativa åtgärder för att undanröja eller begränsa de hinder som identifierats i rapporten.

18 § När moderföretaget har yttrat sig enligt 17 § eller den tid för yttrande som anges i den paragrafen har löpt ut, ska Riksgäldskontoret, efter samråd med behöriga myndigheter och med resolutionsmyndigheter i länder inom EES där moderföretaget, dotterföretag eller betydande

Prop. 2015/16:5 filialer till institut i koncernen finns, försöka komma överens med resolutionsmyndigheterna om

1.vilka väsentliga hinder som finns,

2.hur de åtgärder som föreslagits av moderföretaget inom EES ska bedömas, och

3.vilka ytterligare åtgärder som krävs för att undanröja eller begränsa hindren.

Överenskommelsen ska träffas inom fyra månader från det att moder- företaget yttrat sig över rapporten eller, om moderföretaget inte yttrat sig, vid utgången av den fyramånadersperiod som anges i 17 §.

19 § Av en överenskommelse enligt 18 § ska det framgå vad den grundas på. Om Riksgäldskontoret är den samordnande resolutionsmyndigheten, ska myndigheten överlämna övernenskommelsen till moderföretaget inom EES.

Riksgäldskontoret ska fatta de beslut som följer av överenskommelsen.

20 § Om en överenskommelse enligt 18 § inte har träffats inom föreskriven tid och Riksgäldskontoret är samordnande resolutions- myndighet, ska Riksgäldskontoret med tillämpning av 12 och 13 §§ och med hänsyn tagen till synpunkter och reservationer från de övriga resolutionsmyndigheterna fatta beslut om åtgärder som ska vidtas på koncernnivå.

21 § Om en överenskommelse enligt 18 § inte har träffats inom föreskriven tid och Riksgäldskontoret inte är samordnande resolutions- myndighet, ska Riksgäldskontoret med tillämpning av 12 och 13 §§ och med hänsyn tagen till synpunkter och reservationer från de övriga resolutionsmyndigheterna fatta beslut om åtgärder som ska vidtas mot ett institut.

22 § Om myndigheterna inte har kommit överens om någon av de åtgärder som anges i 24 § första stycket 7, 8 eller 10, och någon berörd utländsk resolutionsmyndighet inom tidsfristen i 18 § andra stycket har hänskjutit ärendet till Europeiska bankmyndigheten i enlighet med artikel 19 i förordning (EU) nr 1093/2010, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets förordning 806/2014/EU, ska Riksgäldskontoret skjuta upp sitt beslut enligt 20 eller 21 § med en månad och invänta det beslut som Europeiska bankmyndigheten kan komma att fatta enligt artikel 19.3 i samma förordning. Riksgäldskontoret ska följa ett beslut i saken från Europeiska bankmyndigheten.

Riksgäldskontoret får inte hänskjuta ett ärende till Europeiska bank- myndigheten enligt 28 kap. 7 § om fyramånadersfristen i 18 § andra stycket har löpt ut eller en överenskommelse har träffats.

23 § Ett beslut enligt 18 § av en utländsk samordnande resolutions- myndighet gäller i Sverige, om det fattats efter en överenskommelse med en eller flera resolutionsmyndigheter eller på grund av att de behöriga myndigheterna inte har kommit överens inom fyra månader.

Åtgärder för att undanröja eller minska väsentliga hinder

24 § För att undanröja eller begränsa väsentliga hinder som har identi- fierats enligt 13 eller 18 § får Riksgäldskontoret

1.förelägga företaget att skaffa eller se över sina koncerninterna arrangemang för finansiering, eller ingå serviceavtal som säkrar att företaget kan tillhandahålla kritiska verksamheter,

2.förelägga företaget att begränsa sina största enskilda eller totala exponeringar,

3.införa kompletterande informationskrav som är relevanta för resolutionsändamålen,

4.förelägga företaget att avyttra särskilda tillgångar,

5.förelägga företaget att begränsa eller upphöra med en viss verksamhet,

6.förelägga företaget att begränsa eller förhindra utveckling av vissa affärsområden eller försäljning av vissa produkter,

7.förelägga företaget att minska komplexiteten i de juridiska eller operativa strukturerna i företaget eller i ett koncernföretag som direkt eller indirekt står under företagets kontroll för att säkerställa att det går att med resolutionsverktygen juridiskt och operativt avskilja kritiska verksamheter från övriga verksamheter,

8.förelägga ett institut eller ett moderföretag att inrätta ett finansiellt moderholdingföretag i Sverige eller ett finansiellt moderholdingföretag inom EES,

9.förelägga ett institut eller ett sådant företag som avses i 1 kap. 1 § första stycket 2 att öka sina kvalificerade skulder eller att vidta åtgärder för att uppfylla minimikravet på nedskrivningsbara skulder, eller

10.förelägga ett holdingföretag med blandad verksamhet som är moderföretag till ett institut att inrätta ett finansiellt holdingföretag för att kontrollera institutet, om det är nödvändigt för att underlätta resolution och undvika att resolutionen får negativ effekt på den icke-finansiella delen av koncernen.

När Riksgäldskontoret meddelar ett föreläggande enligt första stycket, ska myndigheten samtidigt förelägga företaget att inom en månad ta fram en plan för hur företaget avser att genomföra de åtgärder som föreläggandet avser.

Informationsutbyte med institut och moderföretag

25 § På begäran av Riksgäldskontoret ska ett institut eller ett moderföretag inom EES ge Riksgäldskontoret det stöd och den hjälp Riksgäldskontoret behöver för att upprätta en resolutionsplan för institutet eller koncernen.

Riksgäldskontoret ska lämna en sammanfattning av resolutionsplanen till institutet eller moderföretaget.

4 kap. Minimikravet på nedskrivningsbara skulder

Hur minimikravet beräknas

1 § Med minimikravet på nedskrivningsbara skulder avses ett krav, uttryckt i procent, som anger hur stora företagets medräkningsbara

Prop. 2015/16:5

Prop. 2015/16:5 kvalificerade skulder och kapitalbas minst måste vara i förhållande till företagets totala skulder och kapitalbas.

Vid beräkningen av de totala skulderna ska derivatskulder tas upp till det belopp som återstår när hänsyn har tagits till motparters rätt till nettning.

Beslut om minimikravets storlek

2 § Riksgäldskontoret ska, efter samråd med Finansinspektionen, besluta om det minimikrav på nedskrivningsbara skulder som ska uppfyllas av ett institut på individuell nivå.

Riksgäldskontoret ska dessutom, efter samråd med Finansinspektionen, besluta vilket minimikrav på nedskrivningsbara skulder som ska uppfyllas av ett moderföretag inom EES på gruppnivå. För en gränsöver- skridande koncern ska ett sådant beslut fattas enligt 5–9 §§.

Riksgäldskontoret får, efter samråd med Finansinspektionen, besluta att ett svenskt finansiellt institut, ett finansiellt holdingföretag, ett blandat finansiellt holdingföretag eller ett holdingföretag med blandad verksamhet ska uppfylla ett minimikrav på nedskrivningsbara skulder på individuell nivå.

3 § Minimikravet på nedskrivningsbara skulder ska beslutas i anslutning till resolutionsplaneringen enligt 3 kap. Kravet ska fastställas med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet, i syfte att säkerställa att ett företag, om det försätts i resolution, har kvalificerade skulder och en kapitalbas som tillsammans är tillräckligt stora för att kunna vidta resolutionsåtgärder som uppfyller resolutionsändamålen.

Om minimikravet avser ett institut som ingår i en finansiell koncern eller moderföretaget inom EES, ska beslutet fattas i enlighet med 5–9 §§.

4 § Riksgäldskontoret får besluta att ett företag ska uppfylla minimikravet med vissa typer av kvalificerade skulder.

Beslut om minimikravet beträffande företag som ingår i en gränsöverskridande koncern

5 § För en gränsöverskridande koncern ska Riksgäldskontoret försöka komma överens med de resolutionsmyndigheter som ansvarar för de utländska dotterinstituten och, om Riksgäldskontoret inte är samordnande resolutionsmyndighet, den samordnande myndigheten, om storleken på minimikravet på nedskrivningsbara skulder för

1.moderföretaget inom EES på gruppnivå, och

2.ett dotterinstitut och utländskt dotterinstitut på individuell nivå.

Vid bedömningen enligt första stycket 2 ska Riksgäldskontoret beakta det krav som har fastställts på gruppnivå.

Om myndigheterna kommer överens, ska Riksgäldskontoret fatta beslut om minimikravet enligt 1 § i enlighet med överenskommelsen.

6 § Om en överenskommelse inte har träffats inom fyra månader ska Riksgäldskontoret, om myndigheten är samordnande resolutionsmyndighet,

fatta beslut om minimikravet för moderföretaget enligt 5 § första stycket 1 Prop. 2015/16:5 och för dotterinstitut enligt 5 § första stycket 2.

Om Riksgäldskontoret inte är samordnande resolutionsmyndighet, ska Riksgäldskontoret fatta beslut om minimikravet för dotterinstitut enligt 5 § första stycket 2.

7 § Om någon av de berörda utländska resolutionsmyndigheterna inom fyramånadersfristen i 6 § första stycket har hänskjutit ärendet till Europeiska bankmyndigheten i enlighet med artikel 19 i förordning (EU) nr 1093/2010, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets förordning 806/2014/EU, ska Riksgäldskontoret skjuta upp sitt beslut enligt 6 § med en månad och invänta det beslut som Europeiska bankmyndigheten kan komma att fatta enligt artikel 19.3 i samma förordning. Riksgäldskontoret ska följa ett beslut i saken från Europeiska bankmyndigheten.

Riksgäldskontoret får inte hänskjuta ett ärende till Europeiska bankmyndigheten enligt 28 kap. 7 § efter det att fyramånadersfristen har löpt ut eller en överenskommelse har träffats.

8 § Ett sådant beslut som avses i 5 § gäller i Sverige om det fattas av

1.en utländsk samordnande resolutionsmyndighet avseende en eller flera jurisdiktioner efter en överenskommelse med resolutionsmyndig- heten, eller

2.en utländsk resolutionsmyndighet inom dess jurisdiktion på grund av att de behöriga myndigheterna inte har kommit överens inom fyra månader.

Beslutet är bindande för Riksgäldskontoret, och det ska ligga till grund för myndighetens övervakning av om minimikravet på nedskrivningsbara skulder är uppfyllt.

9 § En överenskommelse som ingåtts enligt 5 § och ett beslut som fattats enligt 6 § ska ses över och uppdateras regelbundet.

Undantag för institut som ingår i en koncern

10 § Riksgäldskontoret får undanta ett dotterinstitut från att uppfylla minimikravet på nedskrivningsbara skulder på individuell nivå, om

1.institutet är undantaget från tillsyn på individuell nivå enligt artikel

7.1i tillsynsförordningen, och

2.moderinstitutet, om det inte också är moderinstitutet inom EES, uppfyller kravet som ställs på moderinstitutet i Sverige och på dotterinstitutet.

11 § Riksgäldskontoret får, i egenskap av samordnande resolu- tionsmyndighet, undanta ett moderinstitut inom EES från att uppfylla kravet på individuell nivå, om moderinstitutet

1.är undantaget från kapitalbaskravet på individuell nivå enligt artikel

7.3i tillsynsförordningen, och

2.uppfyller det särskilda kapitalkravet för resolution som har fastställs för moderföretaget inom EES på gruppnivå.

Prop. 2015/16:5 Resolutionsmyndighetens övervakning

12 § Riksgäldskontoret ska övervaka att minimikraven på nedskrivnings- bara skulder uppfylls på individuell nivå och, i förekommande fall, på gruppnivå. Riksgäldskontoret ska samordna sin övervakning med den tillsyn som utövas av Finansinspektionen.

5 kap. Ytterligare åtgärder för att förbereda resolution och undvika fallissemang

Hinder mot att utöva vissa rättshandlingar

1 § För en motpart till ett företag som avses i 1 kap. 1 § första stycket, gäller 11 kap. 3–6 och 8 §§ beträffande ett beslut om en krisavvärjande åtgärd eller en händelse som har direkt koppling till ett sådant beslut. Det som anges om ett beslut om resolution eller resolutionsåtgärder ska då avse ett beslut om krisavvärjande åtgärder.

Avtalsvillkor om erkännande av nedskrivning eller konvertering

2 § Ett företag som avses i 1 kap. 1 § första stycket 1 och 2 ska i avtal som avser relevanta kapitalinstrument och kvalificerade skulder och som omfattas av lagstiftningen i tredjeland ta in villkor som innebär att skulden kan komma att skrivas ned eller konverteras och att borge- närerna accepterar

1.en eventuell minskning av kapitalbeloppet eller det utestående beloppet, eller

2.konverteringar eller indragningar som kan bli följden av ett beslut om resolution eller av ett beslut om nedskrivning eller konvertering av relevanta kapitalinstrument.

Kravet enligt första stycket gäller dock inte

1.kvalificerade insättningar från fysiska personer,

2.kvalificerade insättningar från mikroföretag samt små och medel- stora företag enligt kriteriet för årsomsättning i artikel 2.1 i bilagan till kommissionens rekommendation 2003/361/EG av den 6 maj 2003,

3.insättningar genom en filial utanför EES till ett svenskt institut och som skulle betraktas som insättningar avseende personer eller företag som avses i 1 eller 2 om de inte hade gjorts via filialen, eller

4.om det framgår av tekniska standarder som antagits av Europeiska kommissionen i enlighet med artikel 55.3 i krishanteringsdirektivet att sådana avtalsvillkor inte krävs.

3 § Riksgäldskontoret får besluta att ett avtal enligt 2 § första stycket inte behöver innehålla ett sådant villkor som anges där, om det följer av lagstiftningen i det land som avtalet omfattas av eller av en bindande överenskommelse som ingåtts med det landet att ett beslut om att skriva ned eller konvertera skulder får verkställas i det landet.

Ett företag som vill ingå ett avtal enligt 2 § första stycket utan sådana villkor ska till Riksgäldskontoret lämna de uppgifter som myndigheten behöver för att pröva ärendet, om det inte är uppenbart obehövligt.

Kontakt med potentiella köpare

4 § När Riksgäldskontoret har fått en underrättelse från Finans- inspektionen enligt 15 kap. 2 b § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse eller 25 kap. 2 b § lagen (2007:528) om värdepap- persmarknaden, får Riksgäldskontoret förelägga det företaget att kontakta potentiella köpare i syfte att förbereda en resolution av före- taget.

Upprättande av register

5 § Riksgäldskontoret får besluta att ett företag som avses i 1 kap. 1 § första stycket ska upprätta register över sina finansiella avtal och andra avtal som kan få väsentlig betydelse vid resolution.

Aktiekapitalets storlek

6 § I samband med resolutionsplaneringen ska Riksgäldskontoret kontrollera om bolagsordningen för ett bolag som avses i 1 kap. 1 § första stycket 1 och 2 medger resolutionsåtgärder som förutsätter en minskning eller ökning av aktiekapitalet. Om det behövs för att underlätta genomförandet av resolutionsåtgärder, får Riksgäldskontoret förelägga bolaget att ändra bolagsordningen.

6 kap. Nedskrivning eller konvertering av kapitalinstrument utanför resolution

Värdering

1 § När Finansinspektionen ska pröva en fråga om nedskrivning eller konvertering av relevanta kapitalinstrument utanför resolution, ska inspektionen se till att det görs en värdering motsvarande den som föreskrivs i 7 kap. av företaget eller koncernen i fråga.

Värderingen ska ligga till grund för Finansinspektionens prövning av om relevanta kapitalinstrument ska skrivas ned eller konverteras. Värderingen ska också ligga till grund för inspektionens beslut i fråga om

1.minskning av kärnprimärkapital,

2.omfattning av indragning eller överföring av kärnprimärkapital- instrument, eller

3.minskning av ägandet för existerande ägare genom konvertering av relevanta kapitalinstrument till kärnprimärkapitalinstrument.

Beslut om nedskrivning och konvertering

2 § Finansinspektionen ska skyndsamt besluta att relevanta kapital- instrument som har getts ut av ett institut eller ett sådant företag som avses i 1 kap. 1 § första stycket 2 ska skrivas ned eller konverteras, om

1.företaget fallerar eller sannolikt kommer att fallera enligt 8 kap. 2 och 3 §§, och

2.åtgärden är nödvändig och tillräcklig för att avhjälpa eller förhindra fallissemang i företaget och det inte finns alternativa åtgärder som inom rimlig tid skulle avhjälpa eller förhindra fallissemang.

Prop. 2015/16:5

Prop. 2015/16:5 3 § När ett dotterföretag som avses i 1 kap. 1 § första stycket har gett ut relevanta kapitalinstrument som får beaktas både vid bedömningen av om kapitalbaskravet uppfylls på individuell nivå och på gruppnivå, ska Finansinspektionen skyndsamt besluta att instrumenten ska skrivas ned eller konverteras, om inspektionen kommer överens med den samord- nande berörda myndigheten enligt 10 § om att

1.koncernen fallerar eller sannolikt kommer att fallera, och

2.åtgärden är nödvändig och tillräcklig för att avhjälpa eller förhindra fallissemang i koncernen och det inte finns alternativa åtgärder som inom rimlig tid skulle avhjälpa eller förhindra fallissemang.

En koncern ska anses fallera eller sannolikt komma att fallera, om den inte uppfyller eller om det på objektiva grunder kan fastställas att koncernen i en nära framtid inte kommer att uppfylla de gruppbaserade tillsynskraven i något väsentligt avseende.

4 § När ett moderföretag har gett ut relevanta kapitalinstrument som får beaktas antingen vid bedömningen av om kapitalbaskravet uppfylls på individuell nivå eller på gruppnivå, ska Finansinspektionen, om inspektionen är samordnande berörd myndighet, skyndsamt besluta att skriva ned eller konvertera dessa instrument, om

1.koncernen fallerar eller sannolikt kommer att fallera enligt 3 § andra stycket, och

5 § Om ett institut eller ett företag som avses i 1 kap. 1 § första stycket behöver statligt stöd, ska relevanta kapitalinstrument som institutet eller företaget gett ut skrivas ned eller konverteras.

Om det krävs för att stödet ska vara förenligt med unionsrätten, får Finansinspektionen besluta att andra efterställda skulder än de relevanta kapitalinstrumenten ska skrivas ned eller konverteras.

Nedskrivning eller konvertering av relevanta kapitalinstrument eller andra efterställda skulder får inte ske, om det statliga stödet uppfyller villkoren i 8 kap. 3 § första stycket 3 och en sådan nedskrivning eller konvertering skulle hota den finansiella stabiliteten eller leda till oproportionerliga resultat.

6 § Utöver vad som framgår av 1–4 §§ ska Finansinspektionen, när inspektionen är samordnande berörd myndighet och bedömer att det är nödvändigt för koncernens fortlevnad, skriva ned eller konvertera sådana relevanta kapitalinstrument som getts ut av ett utländskt dotterföretag eller moderföretag och som får beaktas både vid bedömningen av om kapitalbaskravet uppfylls på individuell nivå och på gruppnivå. Är det fråga om instrument som getts ut av ett utländskt dotterföretag, ska beslut fattas i enlighet med en överenskommelse med den berörda myndigheten för dotterföretaget.

Beslutsprocessen för en gränsöverskridande koncern

7 § När Finansinspektionen överväger att fatta beslut avseende ett dotterföretag enligt 2, 3 eller 5 §, ska inspektionen skyndsamt underrätta den samordnande tillsynsmyndigheten och den samordnande berörda myndigheten.

När inspektionen överväger att fatta ett beslut enligt 3 §, ska inspektionen dessutom skyndsamt underrätta den behöriga myndighet som är ansvarig för det institut eller företag som har gett ut de relevanta kapitalinstrument som eventuellt ska skrivas ned eller konverteras och den berörda myndigheten i samma land inom EES som den nämnda behöriga myndigheten samt den samordnande berörda myndigheten.

Av underrättelsen ska det framgå vilket beslut Finansinspektionen överväger att fatta och skälen för detta.

8 § När Finansinspektionen har lämnat en underrättelse enligt 7 §, ska inspektionen, efter samråd med de underrättade myndigheterna, pröva om det finns

1.någon alternativ åtgärd till att skriva ned eller konvertera de relevanta kapitalinstrumenten och om det i så fall är möjligt att vidta den, och

2.realistiska utsikter att den åtgärd som identifierats inom rimlig tid skulle avhjälpa eller förhindra fallissemang i företaget eller koncernen.

Om Finansinspektionen tar emot en underrättelse motsvarande den i 7 §, ska inspektionen medverka i ett sådant samråd som avses i första stycket.

9 § Om Finansinspektionen bedömer att det inte finns några alternativa åtgärder som har utsikter att avhjälpa eller förhindra fallissemang i företaget eller koncernen, får inspektionen fatta beslut enligt 2, 4 eller 5 §.

När Finansinspektionen prövar frågan om huruvida det finns några alternativa åtgärder, ska inspektionen beakta de effekter som beslutet kan få i de berörda länderna inom EES.

10 § Finansinspektionen ska försöka komma överens med de berörda myndigheterna för dotterföretagen om ett beslut enligt 3 §. Om myndig- heterna inte kan enas, får Finansinspektionen inte fatta något beslut.

Första stycket gäller även när Finansinspektionen har tagit emot en underrättelse från en utländsk berörd myndighet. Om Finansinspektionen motsätter sig ett beslut om nedskrivning eller konvertering av relevanta kapitalinstrument i ett dotterföretag, ska inspektionen underrätta berörda myndigheter och ange skälen till detta.

Verkställande av nedskrivning och konvertering

Åtgärder mot innehavare av kärnprimärkapitalinstrument

11 § Innan Finansinspektionen skriver ned eller konverterar relevanta kapitalinstrument, ska inspektionen minska kärnprimärkapitalet i proportion till förlusterna i företaget.

Prop. 2015/16:5

Prop. 2015/16:5 12 § Om företaget har ett positivt värde, får Finansinspektionen minska ägandet för existerande ägare genom att konvertera relevanta kapitalinstrument till kärnprimärkapitalinstrument.

13 § Finansinspektionen får i samband med minskning av kärnprimärkapitalet enligt 11 § besluta om

1.indragning av befintliga kärnprimärkapitalinstrument, eller

2.överföring av befintliga kärnprimärkapitalinstrument till en borgenär som har fått sin fordran helt eller delvis nedskriven.

Nedskrivning och konvertering av relevanta kapitalinstrument

14 § När kärnprimärkapitalet har minskats i proportion till förlusterna, ska Finansinspektionen skriva ned kapitalbeloppet för relevanta kapital- instrument eller konvertera relevanta kapitalinstrument till kärnprimär- kapitalinstrument i den utsträckning som krävs för att företaget eller koncernen inte längre ska bedömas fallera eller sannolikt komma att fallera.

Relevanta kapitalinstrument ska skrivas ned eller konverteras till kärnprimärkapitalinstrument i följande ordning:

1.övriga primärkapitalinstrument,

2.supplementärkapitalinstrument.

15 § Vid konvertering av relevanta kapitalinstrument gäller följande:

1.De kärnprimärkapitalinstrument som konverteringen ska ske till ska vara utgivna av företaget i fråga eller av dess moderföretag, beroende på vad Finansinspektionen beslutar. Finansinspektionen får dock besluta att instrumenten ska ges ut av moderföretaget, bara om det har godkänts av resolutionsmyndigheten för moderföretaget.

2.Kärnprimärkapitalinstrumenten ska ha getts ut innan företaget ger ut aktier eller andra äganderättsinstrument i syfte att få kapital från staten eller ett offentligt organ.

3.Kärnprimärkapitalinstrumenten ska tilldelas och överföras utan dröjsmål efter beslutet att konvertera de relevanta kapitalinstrumenten.

4.Konverteringskursen för de relevanta kapitalinstrumentens konver- tering till kärnprimärkapitalinstrument bestäms enligt de principer som anges i 21 kap. 19 och 20 §§.

16 § Ett beslut om nedskrivning eller konvertering är bindande för företaget och innehavare av kärnprimärkapitalinstrument och relevanta kapitalinstrument. Den som berörs av nedskrivningen eller konver- teringen förlorar inte sin rätt mot borgensmän eller andra som förutom gäldenären svarar för fordringen.

En av Finansinspektionen beslutad kapitalökning eller kapitalminsk- ning är fastställd när den har registrerats i aktiebolagsregistret, förenings- registret eller bankregistret.

17 § När ett relevant kapitalinstrument som har getts ut av ett dotterföre- tag ska skrivas ned eller konverteras, får nedskrivningen eller konverte- ringen inte vara mer omfattande eller göras på sämre villkor än för de

relevanta kapitalinstrument med samma prioritet enligt förmånsrätts- Prop. 2015/16:5 ordningen som har skrivits ned eller konverterats på moderföretagsnivå.

Förberedande åtgärder

18 § Finansinspektionen får förelägga ett företag som avses i 1 kap. 1 § första stycket att se till att styrelsen i företaget har det bemyndigande som krävs för att företaget ska kunna ge ut ett tillräckligt antal kärn- primärkapitalinstrument.

7 kap. Värdering

Värdering inför beslut om resolution eller resolutionsåtgärd

1 § Innan Riksgäldskontoret prövar en fråga om resolution eller resolutionsåtgärd, ska myndigheten uppdra åt en person som har en oberoende ställning i förhållande till myndigheter och det företag som ska värderas att göra en rättvis, väl avvägd och realistisk värdering av företagets tillgångar och förpliktelser.

Den som genomför värderingen får entledigas innan uppdraget är slutfört bara om det finns saklig grund för det.

2 § Tillgångarna och förpliktelserna ska värderas utifrån försiktiga antaganden.

Vid värderingen ska eventuella förluster avseende tillgångarna i företaget redovisas vid den tidpunkt då resolutionsåtgärder vidtas.

3 § Värderingen ska ligga till grund för Riksgäldskontorets beslut i frågor om resolution och resolutionsåtgärder.

4 § Tillsammans med värderingen ska följande information lämnas såsom den framgår av företagets räkenskapsinformation:

1.en uppdaterad balansräkning och en rapport över den finansiella ställningen för företaget,

2.en analys av tillgångarnas bokföringsmässiga värde, och

3.en förteckning över utestående skulder i och utanför balansräk- ningen, med angivande av respektive skulds prioritet enligt förmånsrätts- lagen (1970:979).

Till grund för ett beslut enligt 3 § får vid behov den information som ska lämnas tillsammans med värderingen enligt första stycket 2 komplet- teras med en analys av värdet av tillgångarna och skulderna i företaget med utgångspunkt i marknadsvärdet.

5 § Värderingen ska innehålla en uppskattning av det ekonomiska utfallet för ägare och borgenärer, om företaget försätts i konkurs eller går i likvidation.

Riksgäldskontoret ska i uppdraget till värderaren ange om uppskatt- ningen ska avse konkurs eller likvidation.

6 § När de krav som framgår av 1–5 §§ har uppfyllts är värderingen

slutlig.

Prop. 2015/16:5

Preliminär värdering

7 § Om det på grund av brådska inte är möjligt att uppfylla kraven i 4 § första stycket eller 5 §, ska en preliminär värdering genomföras av Riksgäldskontoret.

En preliminär värdering som genomförs i enlighet med 8 § utgör tillräcklig grund för att besluta om resolution eller resolutionsåtgärder.

8 § En preliminär värdering av företagets tillgångar och förpliktelser ska så långt som möjligt uppfylla kraven i 4 § första stycket och 5 §. En preliminär värdering ska innehålla en buffert för eventuella ytterligare förluster.

När en slutlig värdering enligt 1–5 §§ har lämnats får en preliminär värdering inte läggas till grund för beslut om resolution eller resolutionsåtgärder.

Slutlig värdering

9 § Om den slutliga värderingen utvisar ett högre värde än den preliminära värderingen och Riksgäldskontoret med stöd av den preliminära värderingen har beslutat om nedskrivning eller konvertering av skulder, indragning av aktier eller överföring av tillgångar till broinstitut eller tillgångsförvaltningsbolag, ska Riksgäldskontoret

1.fatta beslut om att skriva upp borgenärers skulder och aktieägares kapital eller ersätta borgenärer och aktieägare, och

2.besluta att broinstitutet eller tillgångsförvaltningsbolaget ska betala ytterligare ersättning för tillgångar och förpliktelser till företaget i resolution, eller för aktier eller andra äganderättsinstrument till ägarna av dessa.

Värdering när resolutionsåtgärder vidtagits

10 § I syfte att bedöma om det ekonomiska utfallet för ägare, borgenärer och insättningsgarantisystemet skulle ha blivit bättre om företaget i stället för att försättas i resolution hade försatts i konkurs eller gått i likvidation, ska Riksgäldskontoret så snart som möjligt efter det att samtliga resolutionsåtgärder har vidtagits uppdra åt en person som har en oberoende ställning i förhållande till myndigheter och det företag som ska värderas, att göra en värdering som fastställer

1.vilket ekonomiskt utfall ägare och borgenärer skulle ha fått om företaget i stället hade försatts i konkurs eller gått i likvidation vid den tidpunkt då beslutet att försätta företaget i resolution fattades,

2.vilket ekonomiskt utfall ägare och borgenärer faktiskt har fått vid resolutionen av företaget, och

3.vilken skillnaden är mellan det ekonomiska utfallet enligt 1 och 2. Vid värderingen enligt första stycket ska statligt stöd till företaget i

resolution inte beaktas.

Riksgäldskontoret ska i uppdraget till värderaren ange om jämförelsen med utfallet vid resolution ska avse konkurs eller likvidation.

AVDELNING III. RESOLUTION				Prop. 2015/16:5
8 kap. Inledande av resolution
Fastställande av fallissemang
1 § Finansinspektionen ska	på	eget initiativ	eller på	begäran av
Riksgäldskontoret pröva om	ett	institut eller	ett företag	som avses i

1 kap. 1 § första stycket 1 eller 2 fallerar eller sannolikt kommer att fallera enligt 2 och 3 §§.

Prövningen ska föregås av samråd med Riksgäldskontoret och Riksbanken.

Om Finansinspektionen finner att institutet eller företaget fallerar eller sannolikt kommer att fallera, ska inspektionen omgående underrätta Riksgäldskontoret och andra relevanta myndigheter.

2 § Ett institut eller företag ska anses fallera, om Finansinspektionen på objektiva grunder finner att

1.institutet eller företaget åsidosätter sina skyldigheter på ett sätt som medför att dess tillstånd ska återkallas,

2.värdet på institutets eller företagets tillgångar understiger värdet på dess skulder,

3.institutet eller företaget inte kan betala sina skulder i takt med att de förfaller till betalning, eller

4.institutet eller företaget behöver statligt stöd, utom i de fall som anges i 3 §.

Ett institut eller företag ska anses sannolikt fallera om Finans- inspektionen på objektiva grunder finner att det inom den närmaste framtiden kommer att befinna sig i en situation som avses i första stycket 1–3.

3 § Om statligt stöd till ett institut eller företag krävs för att undvika eller avhjälpa en allvarlig störning i ekonomin i Sverige, ska institutet eller företaget inte anses fallera om det inte befinner sig i en sådan situation som avses i 2 § första stycket 1–3 eller andra stycket och det stöd som krävs består av

1.en statlig garanti för likviditetsfaciliteter som tillhandahålls av Riksbanken,

2.en statlig garanti för nya skuldförbindelser, eller

3.ett tillskott till kapitalbasen eller förvärv av kapitalinstrument på marknadsmässiga grunder, när villkoren i 6 kap. 2–4 §§ inte är uppfyllda och stödet är nödvändigt för att åtgärda kapitalunderskott som fastställts i stresstest, tillgångsöversyner eller motsvarande genomgångar som genomförts av Europeiska centralbanken, Europeiska bankmyndigheten eller Finansinspektionen.

Stödet som avses i första stycket ska vara tillfälligt och stå i proportion till omfattningen av den allvarliga störningen. Det får inte användas för att kompensera förluster som institutet eller företaget har drabbats av eller inom den närmaste framtiden sannolikt kommer att drabbas av.

Prop. 2015/16:5

Beslut om resolution m.m.

4 § Riksgäldskontoret ska efter Finansinspektionens underrättelse enligt 1 § tredje stycket pröva om institutet eller företaget ska försättas i resolution enligt 5–10 §§.

Om Riksgäldskontoret finner att det inte finns alternativa åtgärder som inom rimlig tid skulle avhjälpa eller förhindra fallissemang i institutet eller företaget, ska Riksgäldskontoret omgående underrätta Finansinspek- tionen och andra relevanta myndigheter.

Även utan en sådan underrättelse som avses i första stycket får Riksgäldskontoret besluta om resolution av ett holdingföretag enligt 8 §, om resolutionsförutsättningarna konstaterats vara uppfyllda för ett EES- institut som är dotterföretag till holdingföretaget, eller om resolution av ett moderföretag enligt 11 § eller om åtgärder mot en EES-filial enligt 12 §.

I fråga om resolution av ett institut eller ett företag som ingår i en gränsöverskridande koncern ska Riksgäldskontoret tillämpa 9 kap.

Förutsättningar för resolution

Institut

5 § Riksgäldskontoret ska försätta ett institut i resolution om

1.Finansinspektionen har fastställt att institutet fallerar eller att det är sannolikt att institutet kommer att fallera,

2.det inte finns alternativa åtgärder som inom rimlig tid skulle avhjälpa eller förhindra fallissemang i institutet, och

3.resolution är nödvändigt med hänsyn till det allmännas intresse. Resolution ska anses vara i det allmännas intresse, om

1.åtgärden är nödvändig för att uppnå ett eller flera av ändamålen i

1kap. 6 §,

2.åtgärden står i proportion till ändamålen, och

3.en avveckling av institutet genom konkurs eller likvidation inte skulle uppnå ändamålen i lika hög grad.

Prövningen av villkoret i första stycket 2 ska föregås av samråd med Riksbanken och Finansinspektionen.

Trots första stycket får Riksgäldskontoret besluta att inte försätta institutet i resolution, om dess moderföretag eller ett institut som omfattas av gruppbaserad tillsyn i samma koncern har försatts eller ska försättas i resolution och separata resolutionsåtgärder mot institutet inte bedöms som nödvändiga för att uppnå något av ändamålen i 1 kap. 6 §.

Finansiellt institut

6 § Riksgäldskontoret får försätta ett finansiellt institut som avses i 1 kap. 1 § första stycket 2 a i resolution, om dess moderföretag omfattas av gruppbaserad tillsyn och både det finansiella institutet och moder- företaget uppfyller de förutsättningar för resolution som anges i 5 §.

I fråga om ett utländskt moderföretag ska den utländska myndighet som ansvarar för moderföretaget ha konstaterat att förutsättningar för resolution är uppfyllda enligt lagstiftningen i det landet.

Holdingföretag

7	§ Riksgäldskontoret får försätta ett holdingföretag som avses i 1 kap.
1	§ första stycket 2 b–2 d i resolution, om

1.ett institut, ett EES-institut eller ett tredjelandsinstitut som är dotterföretag till holdingföretaget uppfyller förutsättningarna för resolu- tion, och

2.holdingföretaget uppfyller de förutsättningar för resolution som anges i 5 §.

I fråga om ett EES-institut eller tredjelandsinstitut ska den utländska myndighet som ansvarar för institutet ha konstaterat att förutsättningarna för resolution är uppfyllda enligt lagstiftningen i det landet.

8	§ Riksgäldskontoret får försätta ett holdingföretag	som avses i 1 kap.
1	§ första stycket 2 b–2 d i resolution trots att	det inte uppfyller
förutsättningarna för resolution i 5 §, om

1.ett institut eller ett EES-institut som är dotterföretag till holding- företaget uppfyller förutsättningarna för resolution,

2.institutets eller EES-institutets fallissemang hotar koncernen som helhet eller insolvensrätten kräver att koncernen behandlas som en helhet, och

3.resolutionsåtgärder mot holdingföretaget är nödvändiga för resolu- tionen av ett institut eller ett EES-institut eller av hela koncernen.

I fråga om ett EES-institut ska den utländska myndighet som ansvarar för institutet ha konstaterat att förutsättningarna för resolution är uppfyllda enligt lagstiftningen i det landet.

9 § Riksgäldskontoret får inte försätta ett holdingföretag med blandad verksamhet i resolution med stöd av 7 eller 8 §, om institutet eller EES- institutet innehas direkt eller indirekt av ett mellanliggande finansiellt holdingföretag. I sådana fall får i stället det finansiella holdingföretaget försättas i resolution.

10 § Vid prövningen enligt 7 § första stycket 1 eller 8 § första stycket 1 får Riksgäldskontoret bortse från koncerninterna kapitalöverföringar eller förlustdelningsarrangemang.

Om holdingföretaget är hemmahörande i ett annat land inom EES eller om bedömningen avser ett EES-institut, får första stycket endast tillämpas efter överenskommelse med resolutionsmyndigheten som ansvarar för holdingföretaget eller EES-institutet.

Resolution och åtgärder i samband med ett resolutionsförfarande i tredjeland

Moderföretag

11 § Riksgäldskontoret får försätta ett företag som avses i 1 kap. 1 § första stycket 1 eller 2 och som är moderföretag till ett tredjelandsinstitut i resolution, om

1. relevant myndighet i det land där tredjelandsinstitutet har sitt huvud- kontor har beslutat att tredjelandsinstitutet uppfyller förutsättningarna för resolution enligt lagstiftningen i det landet, och

Prop. 2015/16:5

2. det är nödvändigt med hänsyn till det allmänna intresset enligt 5 § andra stycket.

EES-filialer

12 § Om en EES-filial i Sverige inte omfattas av ett resolutionsförfarande i tredjeland eller om Riksgäldskontoret inte har erkänt resolutions- förfarandet enligt 26 kap. 2–4 §§, får Riksgäldskontoret vidta åtgärder enligt 15 kap. 1 §, 3 § första stycket 6 samt 4 och 17 §§ lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse eller 25 kap. 1, 6 och 15 §§ lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden mot filialen, om det är nödvändigt med hänsyn till det allmänna intresset enligt 5 § andra stycket och

1.filialen inte uppfyller eller sannolikt inte kommer att uppfylla villkoren för filialtillståndet och det inte finns alternativa åtgärder som inom rimlig tid skulle återställa filialens efterlevnad av villkoren eller förhindra att den fallerar,

2.tredjelandsinstitutet saknar vilja eller förmåga, eller sannolikt kommer att sakna förmåga, att på förfallodagen fullgöra sina förpliktelser mot borgenärer inom EES, och det är utrett att resolutions- eller annat insolvensförfarande mot tredjelandsinstitutet inte har inletts eller kommer att inledas inom rimlig tid i det land där det har sitt huvudkontor, eller

3.relevant myndighet i det land där tredjelandsinstitutet har sitt huvudkontor har inlett ett resolutionsförfarande mot tredjelandsinstitutet eller underrättat Riksgäldskontoret att den avser att inleda ett sådant förfarande.

Riksgäldskontoret ska underrätta den relevanta myndigheten i det land där tredjelandsinstitutet har sitt huvudkontor om åtgärder som vidtagits med stöd av denna paragraf.

Offentliggörande och registrering

13 § Riksgäldskontoret ska så snart som möjligt offentliggöra ett beslut att försätta ett institut eller ett företag som avses i 1 kap. 1 § första stycket 2 i resolution.

14 § Om ett institut eller ett företag som avses i 1 kap. 1 § första stycket 2 försätts i resolution, ska Riksgäldskontoret genast anmäla beslutet till Bolagsverket för registrering. Detsamma gäller för Riksgäldskontorets beslut att avsluta resolutionen. Riksgäldskontoret ska även för registrering underrätta Bolagsverket när allmän förvaltnings- domstol har upphävt ett beslut att försätta institutet eller företaget i resolution.

9 kap. Beslutsförfarande för gränsöverskridande koncerner

Ett dotterföretag uppfyller förutsättningarna för resolution

Om Riksgäldskontoret ansvarar för dotterföretaget

1 § Om ett dotterföretag i en gränsöverskridande koncern uppfyller förutsättningarna för resolution enligt 8 kap., ska Riksgäldskontoret omgående underrätta medlemmarna i resolutionskollegiet för koncernen

om detta och om de resolutions- eller insolvensåtgärder som Prop. 2015/16:5 Riksgäldskontoret anser vara lämpliga att vidta mot företaget.

2 § Åtgärder som Riksgäldskontoret underrättat om enligt 1 § får vidtas mot dotterföretaget, om den utländska samordnande resolutions- myndigheten bedömer att åtgärderna sannolikt inte leder till att förutsättningarna för resolution uppfylls för en koncernenhet i ett annat land inom EES eller om den samordnande resolutionsmyndigheten inte har föreslagit en koncernresolutionsordning inom 24 timmar från det att den tagit emot underrättelsen eller den längre tid som Riksgäldskontoret godkänt.

3 § Om den samordnande resolutionsmyndigheten inom den tidsfrist som anges i 2 § föreslår en koncernresolutionsordning, ska Riksgäldskontoret försöka komma överens med den samordnande resolutionsmyndigheten och andra berörda resolutionsmyndigheter om att genomföra koncern- resolutionsordningen.

Om en överenskommelse enligt första stycket inte kan träffas får Riksgäldskontoret, om myndigheten själv inte haft invändningar mot den föreslagna koncernresolutionsordningen, komma överens med de resolu- tionsmyndigheter som inte heller haft invändningar, om en koncern- resolutionsordning som omfattar koncernföretag hemmahörande i Sverige.

Riksgäldskontoret ska fatta beslut i enlighet med en överenskommelse som myndigheten ingår enligt denna paragraf.

4 § Om någon överenskommelse enligt 3 § inte träffas, får Riksgäldskontoret försätta dotterföretaget i resolution och vidta resolutions- eller insolvensåtgärder mot dotterföretaget.

Vid beslut enligt första stycket ska innehållet i den koncernresolutions- plan som upprättats enligt 3 kap. samt åtgärdernas potentiella effekter på det finansiella systemets stabilitet i de berörda länderna inom EES och på andra delar av koncernen beaktas.

Riksgäldskontoret ska underrätta den samordnande resolutions- myndigheten och de övriga berörda resolutionsmyndigheterna om skälen för sitt beslut enligt första stycket och om åtgärder som myndigheten avser att vidta.

Riksgäldskontoret är samordnande resolutionsmyndighet

5 § Om Riksgäldskontoret i egenskap av samordnande resolutions- myndighet får en sådan underrättelse som avses i artikel 91.1 i krishan- teringsdirektivet från en resolutionsmyndighet i ett land inom EES, gäller 6–8 §§.

6 § Riksgäldskontoret ska bedöma effekterna av de resolutionsåtgärder eller andra åtgärder som anges i underrättelsen för andra koncernföretag hemmahörande inom EES.

Om Riksgäldskontoret anser att meddelade åtgärder sannolikt leder till att förutsättningarna för resolution enligt artikel 32 eller 33 i

krishanteringsdirektivet uppfylls för ett koncernföretag i ett annat land

Prop. 2015/16:5 inom EES än det som lämnat underrättelsen, ska Riksgäldskontoret, senast inom 24 timmar efter det att myndigheten tagit emot underrättelsen eller den längre tid som godkänns av den underrättande myndigheten, föreslå en koncernresolutionsordning.

Bedömningarna enligt första och andra styckena ska ske efter samråd med medlemmarna i resolutionskollegiet för koncernen.

7 § Riksgäldskontoret ska försöka komma överens med övriga berörda resolutionsmyndigheter om koncernresolutionsordningen. Om en överenskommelse träffas, ska Riksgäldskontoret fatta ett beslut i enlighet med överenskommelsen.

8 § Om det inte är möjligt att träffa en överenskommelse, får Riksgäldskontoret, om förutsättningarna i 8 kap. är uppfyllda, försätta ett företag som myndigheten ansvarar för i resolution och vidta resolutions- eller insolvensåtgärder mot företaget.

Vid beslut enligt första stycket gäller inte kravet på underrättelse enligt 10 §.

Riksgäldskontoret ansvarar för ett dotterföretag men är inte underrättande myndighet

9 § Om Riksgäldskontoret i andra fall än de som anges i 1 och 5 §§ ansvarar för ett företag som omfattas av en koncernresolutionsordning, gäller 3 och 4 §§.

Moderföretaget uppfyller förutsättningarna för resolution

Riksgäldskontoret ansvarar för moderföretaget

10 § Om ett moderföretag, som Riksgäldskontoret ansvarar för och som ingår i en gränsöverskridande koncern, uppfyller förutsättningarna för resolution enligt 8 kap., ska Riksgäldskontoret omgående lämna underrättelse om detta och lämpliga resolutions- eller insolvensåtgärder till medlemmarna i resolutionskollegiet för koncernen.

Resolutions- eller insolvensåtgärder enligt första stycket får omfatta en koncernresolutionsordning, om

1.resolutionsåtgärder eller andra åtgärder mot moderföretaget sanno- likt leder till att förutsättningarna för resolution enligt artikel 32 eller 33 i krishanteringsdirektivet uppfylls för något annat koncernföretag som inte är hemmahörande i Sverige,

2.resolutionsåtgärder eller andra åtgärder mot moderföretaget inte är tillräckliga för att stabilisera situationen eller sannolikt inte kommer att leda till ett optimalt resultat,

3.en utländsk resolutionsmyndighet inom EES fastställer att förutsätt- ningarna för resolution enligt artikel 32 eller 33 i krishanteringsdirektivet är uppfyllda för ett eller flera dotterföretag som den ansvarar för, eller

4.resolutionsåtgärder eller andra åtgärder på koncernnivå kommer att omfatta dotterföretag på ett sätt som gör att en koncernresolutionsordning är lämplig.

11 § Om Riksgäldskontoret inte föreslår en koncernresolutionsordning Prop. 2015/16:5 ska myndigheten, efter samråd med medlemmarna i resolutionskollegiet,

fatta beslut om resolution och resolutions- eller insolvensåtgärder.

Vid beslut enligt första stycket ska Riksgäldskontoret följa den koncernresolutionsplan som beslutats enligt 3 kap., om det inte bedöms att resolutionsändamålen uppnås effektivare med hjälp av andra åtgärder än de som anges i planen, samt beakta den finansiella stabiliteten i de länder inom EES som berörs.

12 § Om Riksgäldskontoret föreslår en koncernresolutionsordning, gäller

7 och 8 §§.

Riksgäldskontoret ansvarar för ett dotterföretag men inte för det som fallerar

13 § Om en utländsk resolutionsmyndighet har lagt fram en koncern- resolutionsordning för ett moderföretag till ett dotterföretag som Riksgäldskontoret ansvarar för, gäller 3 och 4 §§.

Gemensamma bestämmelser

14 § Ett beslut om en koncernresolutionsordning som fattas av en utländsk resolutionsmyndighet efter överenskommelse med en eller flera resolutionsmyndigheter eller på grund av att resolutionsmyndigheterna inte har kommit överens, gäller i Sverige.

15 § Åtgärder enligt detta kapitel ska vidtas så snart som möjligt.

10 kap. Följder av ett beslut om resolution för ägare och ledning

Riksgäldskontoret tar kontroll

1 § När Riksgäldskontoret har beslutat att ett företag ska försättas i resolution, övertar myndigheten

1.ägarnas rätt att rösta för aktierna eller andelarna vid stämman, eller

2.i en sparbank, huvudmännens rätt att besluta i ärenden vid sparbankstämman.

I syfte att uppnå resolutionsändamålen får Riksgäldskontoret vidare utöva kontroll över företaget genom att ta över ägarnas, huvudmännens, styrelsens och den verkställande direktörens rättigheter och befogenheter

iden utsträckning myndigheten anser nödvändigt.

Föreläggande att vidta resolutionsåtgärder

2 § Riksgäldskontoret får förelägga företaget i resolution att vidta en eller flera resolutionsåtgärder.

Ledningen i ett företag i resolution

3 § Riksgäldskontoret ska utse en ny styrelse och verkställande direktör för ett företag i resolution. Detta gäller dock inte om det är nödvändigt

Prop. 2015/16:5 för att uppnå resolutionsändamålen att en eller flera styrelseledamöter eller den verkställande direktören behåller sina uppdrag.

11 kap. Hinder mot exekutiva åtgärder och vissa rättshandlingar knutna till resolution

Hinder mot exekutiva åtgärder

1 § Under den tid resolution pågår får utmätning eller annan verk- ställighet enligt utsökningsbalken inte äga rum mot företaget. Handräck- ning enligt lagen (1978:599) om avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl. får inte ske.

Under den tid resolution pågår, får inte heller beslut om kvarstad eller betalningssäkring meddelas mot företaget.

Vilandeförklaring av rättsprocesser

2 § När ett företag har försatts i resolution, får Riksgäldskontoret ansöka om att en domstol eller motsvarande organ vilandeförklarar en rättsprocess som företaget i resolution är part i.

Domstolen, eller det motsvarande organet, får vilandeförklara rättsprocessen om det krävs för att uppnå resolutionsändamålen.

Hinder mot att utöva vissa rättshandlingar

3 § En motpart till ett företag som avses i 1 kap. 1 § första stycket får på grund av ett beslut om resolution eller en resolutionsåtgärd, eller en händelse som har ett direkt samband med ett sådant beslut, inte

1.säga upp eller häva ett avtal med företaget,

2.ändra villkoren i ett avtal med företaget,

3.ställa in fullgörelse av en förpliktelse mot företaget,

4.kvitta en fordran som företaget har på motparten, eller en förpliktelse som företaget ska fullgöra mot motparten, mot en fordran som motparten har på företaget, eller en förpliktelse som motparten ska fullgöra mot företaget,

5.omvandla en fordran som motparten har på företaget, eller en förpliktelse som företaget ska fullgöra mot motparten, till en nettofordran eller en nettoförpliktelse (nettning),

6.tillämpa en slutavräkningsklausul, eller

7.ta emot, förfoga över eller ta i anspråk en säkerhet i tillgångar som tillhör företaget.

Ett sådant beslut eller en sådan händelse som anges i första stycket utgör inte ett kollektivt obeståndsförfarande enligt lagen (1999:1309) om system för avveckling av förpliktelser på finansmarknaden.

Första och andra styckena gäller endast om

1.företaget fortsätter att fullgöra väsentliga skyldigheter enligt avtalet i förhållande till motparten, eller

2.företaget inte kan fullgöra dessa skyldigheter till följd av ett beslut av Riksgäldskontoret enligt 13 kap. 2, 7, 8, 11 eller 12 §.

4 § Ett avtalsvillkor i strid med 3 § är ogiltigt.

Prop. 2015/16:5

5 § Ett förbud enligt 3 § gäller även för en motpart till

1.ett dotterföretag till ett sådant företag som avses i 1 kap. 1 § första stycket, om ett företag inom koncernen svarar för fullgörelse av dotter- företagets förpliktelser, eller

2.ett annat företag inom koncernen, om motpartens rätt grundar sig på ett beslut om resolution eller en resolutionsåtgärd som riktar sig mot något annat företag inom koncernen eller på en händelse som har ett direkt samband med ett sådant beslut.

6 § Om Riksgäldskontoret har erkänt ett resolutionsförfarande i tredjeland i enlighet med 26 kap. 2 §, ska ett sådant förfarande betraktas som ett beslut om resolution eller en resolutionsåtgärd vid tillämpning av 3–5 §§.

7 § Bestämmelserna i 3–6 §§ ska anses vara internationellt tvingande regler i den mening som avses i artikel 9 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 593/2008 av den 17 juni 2008 om tillämplig lag för avtalsförpliktelser (Rom I), i den ursprungliga lydelsen.

12 kap. Resolutionsåtgärder

Vad som är resolutionsåtgärder

1 § När ett företag har försatts i resolution, får Riksgäldskontoret använda sig av följande resolutionsåtgärder:

1. Vidta åtgärder som anges i 10 kap. 2 §, 13 kap. 1, 2, 7, 8, 11 och 12 §§, 14 kap. 2–5 §§, 16 kap. 1, 3 och 4 §§, 17 kap. 7 och 9 §§, 18 kap. 8 och 10 §§, 19 kap. 7 och 9 §§, 20 kap. 1 och 4 §§, 21 kap. 16 och 18 §§ samt 28 kap. 2 §.

2.Tillämpa följande resolutionsverktyg: a) försäljningsverktyget enligt 17 kap., b) broinstitutsverktyget enligt 18 kap.,

c) avskiljandeverktyget enligt 19 kap., eller d) skuldnedskrivningsverktyget enligt 21 kap.

3.Tillsätta en särskild förvaltare enligt 15 kap. 1 §.

Dessutom får regeringen använda något av de statliga stabiliserings- verktygen under de förutsättningar som anges i 22 kap.

Tillämpningsprinciper

2 § Riksgäldskontoret ska vidta de resolutionsåtgärder som är nöd- vändiga med hänsyn till det allmänna intresset och som bäst uppfyller resolutionsändamålen i det enskilda fallet.

När Riksgäldskontoret vidtar resolutionsåtgärder, ska myndigheten sträva efter att minimera resolutionskostnaderna och undvika onödig värdeförstörelse.

Om resolutionsåtgärder leder till konflikt mellan två eller flera resolu- tionsändamål, ska Riksgäldskontoret, om inte annat framgår av denna

Prop. 2015/16:5 lag, väga ändamålen mot varandra med beaktande av omständigheterna i det enskilda fallet.

3 § Sådana krav på godkännande eller medgivande eller förfarandekrav vid underrättelser som gäller enligt annan författning, avtal eller på annan grund ska inte utgöra hinder för Riksgäldskontoret att vidta resolutions- åtgärder.

Första stycket gäller inte om något annat anges i denna lag eller före- skrifter som har meddelats i anslutning till lagen.

4 § När resolutionsåtgärder vidtas ska aktiebolagslagen (2005:551) och lagen (2006:451) om offentliga uppköpserbjudanden inte tillämpas i de delar som motsvarar

–artikel 5.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/25/EG av den 21 april 2004 om uppköpserbjudanden, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU,

–Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/56/EG av den 26 okto- ber 2005 om gränsöverskridande fusioner av bolag med begränsat ansvar, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU,

–Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/36/EG av den 11 juli 2007 om utnyttjande av vissa av aktieägares rättigheter i börsnoterade företag, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU,

–Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/35/EU av den 5 april 2011 om fusioner av aktiebolag, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU, och

–artiklarna 10, 19.1, 29.1–29.3, 31.2 första stycket, 33–36 och 40–42 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/30/EU av den 25 oktober 2012 om samordning av de skyddsåtgärder som krävs i medlemsstaterna av de i artikel 54 andra stycket i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt avsedda bolagen i bolagsmännens och tredje mans intressen när det gäller att bilda ett aktiebolag samt att bevara och ändra dettas kapital, i syfte att göra skyddsåtgärderna likvärdiga, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU.

Offentliggörande

5 § Riksgäldskontoret ska så snart som möjligt offentliggöra ett beslut att vidta resolutionsåtgärder.

Om Riksgäldskontoret fattar beslut enligt 13 kap. 2, 7, 8, 11 eller 12 §, ska myndigheten även offentliggöra villkoren för åtgärden och den tidsperiod som åtgärden gäller.

Resolutionsåtgärder beträffande ett företag i en koncern

6 § Om ett företag ingår i en koncern, ska Riksgäldskontoret utforma de resolutionsåtgärder som vidtas mot företaget på ett sätt som

1. minimerar påverkan på andra koncernföretag och på koncernen som helhet, och

2. minimerar de negativa effekterna på den finansiella stabiliteten inom Prop. 2015/16:5 EES, särskilt i de länder där koncernen är verksam.

Anställda och deras representanter

7 § Riksgäldskontorets beslut om resolutionsåtgärder ska inte påverka de anställdas rätt till arbetstagarrepresentanter i styrelsen enligt lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för privatanställda.

8 § När Riksgäldskontoret vidtar en resolutionsåtgärd som berör de anställda, bör myndigheten informera och samråda med representanter för de anställda.

Det ekonomiska utfallet

9 § När försäljningsverktyget, broinstitutsverktyget eller avskiljande- verktyget används för att överföra vissa tillgångar eller förpliktelser från ett företag i resolution, ska Riksgäldskontoret sträva efter att det ekonomiska utfallet för ägare och borgenärer vars fordringar inte överförts inte blir sämre än om företaget i stället hade avvecklats genom konkurs eller likvidation vid den tidpunkt då beslutet om resolution fattades.

10 § När skuldnedskrivningsverktyget används, ska Riksgäldskontoret sträva efter att det ekonomiska utfallet för ägare och borgenärer vars fordringar har skrivits ned eller konverterats till aktier eller andra äganderättsinstrument inte blir sämre än om företaget i stället hade avvecklats genom konkurs eller likvidation vid den tidpunkt då beslutet om resolution fattades.

11 § När medel från insättningsgarantisystemet tillförs enligt 7 § lagen (1995:1571) om insättningsgaranti, ska Riksgäldskontoret sträva efter att det ekonomiska utfallet för insättningsgarantisystemet inte blir sämre än om företaget i stället hade avvecklats genom konkurs eller likvidation vid den tidpunkt då beslutet om resolution fattades.

Egendom i tredjeland

12 § Om Riksgäldskontoret har beslutat att vidta en resolutionsåtgärd som avser tillgångar i tredjeland eller aktier eller andra ägande- rättsinstrument, rättigheter eller förpliktelser som styrs av lagstiftningen i ett sådant land, ska myndigheten antingen

1.förvalta aktierna, de andra äganderättsinstrumenten, tillgångarna eller rättigheterna och uppfylla skyldigheterna för mottagarens räkning, till dess beslutet får verkan, eller

2.upphäva sitt beslut om det visar sig högst osannolikt att åtgärden kommer att få avsedd verkan.

Om ett beslut upphävs enligt första stycket 2, ska transaktioner eller andra åtgärder som vidtagits för att verkställa det upphävda beslutet återgå eller återställas.

Prop. 2015/16:5	13 kap. Beslut om ändring av vissa avtalsvillkor och om
	förbud mot att fullgöra förpliktelser, ta i anspråk
	säkerheter och att företa vissa rättshandlingar
	Ändring av löptider och räntevillkor

1 § I fråga om kvalificerade skulder och relevanta kapitalinstrument som tillkommit innan ett företag försatts i resolution får Riksgäldskontoret besluta att

1.ändra löptiden för skulden,

2.ändra den ränta som ska betalas för skulden, eller

3.ändra dagen då räntan förfaller till betalning.

Första stycket gäller inte för en skuld som är säkerställd.

Förbud mot att fullgöra vissa förpliktelser

2 § Riksgäldskontoret får besluta att ett företag som är försatt i resolution tillfälligt inte ska fullgöra en betalnings- eller en leveransförpliktelse som följer av ett avtal som har ingåtts av företaget.

Om Riksgäldskontoret fattat ett beslut enligt första stycket, behöver inte heller motparten fullgöra sin betalnings- eller leveransförpliktelse enligt avtalet.

3 § Ett beslut av Riksgäldskontoret enligt 2 § första stycket gäller från offentliggörandet av beslutet enligt 12 kap. 5 § och som längst till klockan 24.00 den bankdag som följer närmast efter dagen för offentliggörandet.

4 § Om en betalnings- eller leveransförpliktelse skulle ha fullgjorts under den tid som Riksgäldskontoret beslutat om enligt 3 §, ska förpliktelsen fullgöras så snart tiden har gått ut.

5 § Ett beslut enligt 2 § första stycket får inte avse

1.kvalificerade insättningar,

2.överföringsuppdrag avseende betalningar eller leveranser av finansi- ella instrument som har lagts in i ett anmält avvecklingssystem,

3.betalnings- eller leveransförpliktelser som ska fullgöras mot centrala motparter och centralbanker, eller

4.finansiella instrument och medel som omfattas av lagen (1999:158) om investerarskydd.

6 § Om ett företag i resolution fullgör en betalnings- eller leveransför- pliktelse i strid med ett beslut enligt 2 § första stycket, ska betalningen eller leveransen ändå gälla, om Riksgäldskontoret inte visar att motparten kände till beslutet eller att det förekom omständigheter som gav motparten skälig anledning att anta att Riksgäldskontoret hade fattat ett sådant beslut.

Förbud mot att ta i anspråk säkerheter

7 § Riksgäldskontoret får besluta att en borgenär till ett företag i resolution inte får ta i anspråk en säkerhet som har ställts ut i tillgångar som tillhör företaget.

Förbudet får gälla från offentliggörandet enligt 12 kap. 5 § och som längst till klockan 24.00 den bankdag som följer närmast efter dagen för offentliggörandet.

8 § Om Riksgäldskontoret har beslutat att försätta något annat företag inom samma koncern som företaget enligt 7 § i resolution eller att vidta en sådan åtgärd som anges i 12 kap. 1 § första stycket 1 eller 2 mot ett sådant företag, ska Riksgäldskontoret fatta ett särskilt beslut om förbud mot att ta i anspråk säkerheter med avseende på det företaget. Innehållet i beslutet ska motsvara innehållet i det beslut som fattas enligt 7 §.

9 § Ett beslut enligt 7 eller 8 § får inte avse en marginalsäkerhet eller annan panträtt som har ställts ut i samband med deltagande i ett anmält avvecklingssystem eller som innehas av en centralbank eller en central motpart.

10 § Om en borgenär tar i anspråk en säkerhet i strid med ett beslut enligt 7 eller 8 §, ska rättshandlingen ändå gälla, om Riksgäldskontoret inte visar att borgenären kände till beslutet eller att det förekom omständig- heter som gav borgenären skälig anledning att anta att Riksgäldskontoret hade fattat ett sådant beslut.

Förbud mot att utöva vissa rättshandlingar

11 § Riksgäldskontoret får besluta att en motpart till ett företag i resolution inte får

1.säga upp eller häva ett avtal med företaget,

2.ändra villkoren i ett avtal med företaget,

3.ställa in fullgörelsen mot företaget,

4.kvitta en fordran som företaget har på motparten, eller en för- pliktelse som företaget ska fullgöra mot motparten, mot en fordran som motparten har på företaget, eller en förpliktelse som motparten ska fullgöra mot företaget,

5.omvandla en fordran som motparten har på företaget, eller en förpliktelse som företaget ska fullgöra mot motparten, till en nettofordran eller en nettoförpliktelse, eller

6.tillämpa en slutavräkningsklausul.

Första stycket gäller endast om företaget fortsätter att fullgöra väsentliga avtalsförpliktelser i förhållande till motparten.

Förbudet får gälla från offentliggörandet enligt 12 kap. 5 § och som längst till klockan 24.00 den bankdag som följer närmast efter dagen för offentliggörandet.

12 § Riksgäldskontoret får besluta att en motpart till ett dotterföretag till ett företag i resolution inte får vidta en sådan åtgärd som anges i 11 § första stycket beträffande ett avtal med dotterföretaget, om

Prop. 2015/16:5

1.företaget i resolution svarar för fullgörelse av dotterföretagets förpliktelser, och

2.grunden för att vidta åtgärden är obestånd hos företaget i resolution eller dess finansiella ställning i övrigt.

Vid ett beslut enligt första stycket gäller 11 § andra och tredje styckena.

13 § När Riksgäldskontoret har beslutat om en överföring enligt 17 kap. 2 §, 18 kap. 1 § eller 19 kap. 1 §, får myndigheten fatta ett beslut enligt 12 § endast om

1.samtliga dotterföretagets tillgångar och förpliktelser som är hänförliga till avtalet har överförts till mottagaren, eller

2.myndigheten ser till att avtalsförpliktelserna säkerställs på annat sätt.

14 § Ett beslut enligt 11 eller 12 § får inte avse avtal som

1.är hänförliga till ett anmält avvecklingssystem, eller

2.företaget i resolution har ingått med centralbanker eller centrala motparter.

15 § En motpart till ett företag i resolution eller ett dotterföretag till ett företag i resolution får vidta en sådan åtgärd som anges i 11 § första stycket före utgången av den tid som Riksgäldskontoret beslutat om enligt 11 § tredje stycket, om myndigheten underrättar motparten om

1.att de rättigheter och förpliktelser som omfattas av avtalet inte ska överföras till en mottagare, eller

2.att de skulder som omfattas av avtalet inte ska skrivas ned eller konverteras genom användning av skuldnedskrivningsverktyget.

16 § Om de rättigheter och förpliktelser som omfattas av avtalet har överförts till en mottagare, får motparten efter utgången av den tid som Riksgäldskontoret beslutat om enligt 11 § tredje stycket vidta en sådan åtgärd som anges i 11 § första stycket endast om mottagaren vid eller efter mottagandet inte fullgör väsentliga avtalsförpliktelser.

17 § Om en motpart till ett företag i resolution vidtar en åtgärd i strid med ett beslut enligt 11 eller 12 §, ska åtgärden ändå gälla, om Riksgäldskontoret inte visar att motparten kände till beslutet eller att det förekom omständigheter som gav motparten skälig anledning att anta att Riksgäldskontoret hade fattat ett sådant beslut.

14 kap. Kompletterande befogenheter

1 § När Riksgäldskontoret beslutar om resolution eller vidtar en resolutionsåtgärd, får myndigheten vidta åtgärder som anges i 2–4 §§, om det är nödvändigt för att säkerställa verkställigheten av ett beslut om resolution eller en resolutionsåtgärd eller för att uppnå ett eller flera resolutionsändamål.

2 § Riksgäldskontoret får besluta att en innehavare av aktier i ett företag i resolution eller av andra äganderättsinstrument som har getts ut av

företaget inte får förvärva ytterligare sådana aktier eller äganderätts- Prop. 2015/16:5 instrument.

3 § Riksgäldskontoret får begära att

1.en börs ska avslå en begäran om upptagande till handel på en reglerad marknad av ett finansiellt instrument som har getts ut av ett företag i resolution eller besluta att ett sådant finansiellt instrument inte längre ska vara upptaget till handel enligt 15 kap. 11 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden,

2.en börs med tillstånd enligt 13 kap. 12 § andra stycket 1 lagen om värdepappersmarknaden eller ett värdepappersinstitut med tillstånd enligt 2 kap. 1 § 8 samma lag ska avslå en ansökan om att ett finansiellt instrument som har getts ut av ett företag i resolution ska handlas på en handelsplattform eller besluta att ett sådant finansiellt instrument inte längre ska handlas på en handelsplattform enligt 11 kap. 11 a § samma lag,

3.Finansinspektionen utför en prövning enligt 22 kap. 2 a § lagen om värdepappersmarknaden.

Riksgäldskontoret får även begära att en behörig myndighet i ett annat land inom EES fattar motsvarande beslut.

4 § Riksgäldskontoret får besluta att ett avtal som ett företag i resolution är part i ska sägas upp med omedelbar verkan eller att villkoren i avtalet ska ändras.

15 kap. Särskild förvaltare

1 § Riksgäldskontoret får utse en särskild förvaltare i ett företag som är försatt i resolution. När en särskild förvaltare har utsetts, ska Riksgäldskontoret anmäla detta för registrering hos Bolagsverket.

2 § Den särskilda förvaltaren ska inom sitt uppdrag vidta alla de åtgärder som främjar de relevanta resolutionsändamålen och genomföra resolutionsåtgärder i enlighet med de instruktioner som Riksgälds- kontoret gett.

Om styrelsen eller den verkställande direktören i ett företag som är
försatt i resolution fattar ett beslut eller vidtar en åtgärd utan samtycke
från förvaltaren, inverkar detta inte på rättshandlingens giltighet.
3 § Den särskilda förvaltaren ska ha den insikt och erfarenhet som
uppdraget kräver och även i övrigt vara lämplig för uppdraget.
Förvaltaren får inte stå i sådant förhållande till någon ägare, borgenär
eller någon annan som kan rubba förtroendet för hans eller hennes
opartiskhet vid utförandet av uppdraget. Det får inte heller i övrigt finnas
någon omständighet som medför att förtroendet för honom eller henne
kan rubbas.
Förvaltaren ska omedelbart underrätta Riksgäldskontoret om
omständigheter som kan medföra jäv för honom eller henne.
Om förvaltaren begär att få bli entledigad och visar skäl till det, ska
Riksgäldskontoret entlediga förvaltaren.	53
	53

Prop. 2015/16:5 4 § Den särskilda förvaltaren ska upprätta och till Riksgäldskontoret lämna in en skriftlig rapport i samband med att förvaltarskapet inleds och avslutas. Riksgäldskontoret får ange när förvaltaren ska lämna in skriftliga rapporter under pågående uppdrag.

5 § Den särskilda förvaltaren får utses för en period av högst ett år. Riksgäldskontoret får förlänga uppdraget, om det finns skäl för det.

Riksgäldskontoret får, med omedelbar verkan, skilja förvaltaren från sitt uppdrag.

16 kap. Åtgärder mot ägare

1 § Om ett företag i resolution är ett aktiebolag, ska Riksgäldskontoret, innan eller i samband med att myndigheten vidtar en resolutionsåtgärd som kan leda till att någon borgenär drabbas av förluster eller får sin fordran helt eller delvis konverterad, besluta att bolagets aktiekapital ska minskas i proportion till bolagets förluster enligt en värdering enligt 7 kap.

2 § Om företaget i resolution har ett positivt värde, får Riksgäldskontoret besluta att innehavare av skuldförbindelser som företaget har ingått ska byta sina fordringar mot aktier eller andra andelar i företaget (konvertering). Konverteringen ska ske till en omräkningskurs som väsentligt minskar ägarnas andel i företaget.

3 § Riksgäldskontoret får i samband med beslut om att minska aktiekapitalet enligt 1 § besluta att

1.dra in befintliga aktier, eller

2.överföra befintliga aktier till en borgenär som har fått sin fordran helt eller delvis nedskriven.

4 § Om ett företag i resolution är en medlemsbank eller en ekonomisk förening, ska Riksgäldskontoret, innan eller i samband med att myndigheten vidtar en resolutionsåtgärd som kan leda till att någon borgenär drabbas av förluster eller får sin fordran helt eller delvis konverterad, besluta att minska andelarnas värde i proportion till föreningens förluster enligt en värdering enligt 7 kap.

5 § Beslut som Riksgäldskontoret fattar enligt 1–4 §§ är bindande för företaget i resolution och för berörda ägare och borgenärer.

En av Riksgäldskontoret beslutad kapitalminskning ska antecknas i aktiebolagsregistret, föreningsregistret eller bankregistret.

17 kap. Försäljningsverktyget

Definition av försäljningsverktyget

1 § Med försäljningsverktyget avses en sådan överföring som anges i 2 § från ett företag i resolution eller från någon annan än företaget till en

förvärvare som inte är ett broinstitut enligt 18 kap. 2 § eller ett Prop. 2015/16:5 tillgångsförvaltningsbolag enligt 19 kap. 2 §.

Generellt om överföring

2 § Riksgäldskontoret får använda försäljningsverktyget för att

1.från företaget överföra tillgångar eller förpliktelser, eller

2.från någon annan än företaget överföra aktier och andra äganderätts- instrument som företaget har gett ut.

Återföring

3 § Riksgäldskontoret får föra tillbaka överförda tillgångar eller förpliktelser till företaget eller den förra ägaren eller innehavaren, om överföringen har genomförts i strid med villkoren i beslutet om överföring eller om Riksgäldskontoret och förvärvaren har enats om att tillgångarna eller förpliktelserna ska föras tillbaka.

4 § Riksgäldskontorets beslut om överföring ska ange under vilken tid återföring får ske och de villkor i övrigt som ska gälla för återföring.

5 § Den som har fått ersättning vid en överföring ska betala tillbaka ersättningen om en återföring sker.

Den som är mottagare vid en återföring är skyldig att ta emot de tillgångar och förpliktelser som förs tillbaka.

Rätten till tillgångar och förpliktelser som överförs

6 § Vid en överföring förlorar ägarna till företaget och företagets borgenärer sin rätt till de överförda tillgångarna och förpliktelserna.

7 § Skyldigheter eller ansvarsförbindelser som hänför sig till de till- gångar eller förpliktelser som överförs ska inte gälla mot förvärvaren, om Riksgäldskontoret särskilt beslutar om det.

Första stycket gäller inte för sådana säkerhetsrätter som avses i 23 kap. 4 §.

Ägares och borgenärers rätt till ersättning enligt denna lag utgör inte en sådan skyldighet eller ansvarsförbindelse som avses i första stycket.

Förvärvarens rättsliga ställning efter en överföring

8 § Vid en överföring övertar förvärvaren de rättigheter och förpliktelser som följer med det som överförts. Förvärvaren går in som part i stället för företaget i de avtal som överförs.

Om förvärvaren inte har ett tillräckligt kreditbetyg, ska det dock inte utgöra hinder för överföring av medlemskap eller en rätt att delta i sådana system.

Prop. 2015/16:5 Riksgäldskontoret får besluta att förvärvaren får utöva rättigheter enligt andra stycket i högst 24 månader från det att rättigheten överförts, även om förvärvaren inte uppfyller kraven för medlemskap eller deltagande. På begäran av förvärvaren får Riksgäldskontoret förlänga tiden.

Samarbetsskyldighet

9 § Riksgäldskontoret får förelägga företaget och förvärvaren att bistå varandra med särskilt angivna informations- och understödsåtgärder.

Villkor, försäljningsprocess och ersättning

10 § En överföring ska ske på affärsmässiga villkor. Vid bedömningen av vad som utgör affärsmässiga villkor ska den värdering som gjorts enligt 7 kap. beaktas.

11 § När försäljningsverktyget används, ska Riksgäldskontoret bjuda ut äganderättsinstrument som getts ut av företaget eller dess tillgångar eller förpliktelser till försäljning på marknaden.

Ett erbjudande om försäljning

1.ska vara öppet för insyn,

2.ska ge en rättvisande bild av företaget och dess tillgångar och förpliktelser samt av äganderättsinstrument som har getts ut av företaget,

3.får inte på ett otillbörligt sätt gynna eller missgynna potentiella köpare,

4.får inte ge upphov till intressekonflikter,

5.ska beakta behovet av att uppnå en snabb resolution, och

6.ska syfta till att få högsta möjliga pris vid försäljningen.

12 § Riksgäldskontoret får använda försäljningsverktyget utan att iaktta kraven i 11 §, om ett förfarande enligt 11 § första stycket eller uppfyl- lande av krav enligt 11 § andra stycket förhindrar eller försvårar att resolutionsändamålen uppnås.

13 § Den ersättning som ska betalas av en förvärvare vid en överföring ska tillfalla

1.företaget, om överföringen avser företagets tillgångar eller för- pliktelser, och

2.den förra ägaren eller innehavaren, om överföringen avser aktier eller andra äganderättsinstrument som ägdes eller innehades av någon annan än företaget.

Från ersättningen får Riksgäldskontoret, för sin egen eller för resolutionsreservens räkning, göra avdrag för kostnader som har uppstått

isamband med överföringen.

	Prövning av ägares lämplighet
	14 § Om försäljningsverktyget används för att överföra aktier i sådan
	omfattning att förvärvet kräver tillstånd enligt	14 kap. 1 § lagen
	(2004:297) om bank- och finansieringsrörelse eller 24 kap. 1 § lagen
	(2007:528) om värdepappersmarknaden, ska	Finansinspektionen
56	handlägga ett sådant ärende skyndsamt.

15 § Om aktier överförs utan att Finansinspektionen har prövat frågan Prop. 2015/16:5 om tillstånd för förvärvet, ska rösträtten för aktierna utövas av Riksgäldskontoret.

Finansinspektionen ska skriftligen meddela Riksgäldskontoret och förvärvaren så snart som möjligt efter det att inspektionen har fattat beslut avseende tillstånd för förvärvet.

Om Finansinspektionen beslutar att ge tillstånd till förvärvaren, ska förvärvaren utöva rösträtten för aktierna från det att denne och Riksgäldskontoret har tagit emot ett sådant meddelande som avses i andra stycket.

16 § Om Finansinspektionen beslutar att inte ge tillstånd till förvärvaren, får Riksgäldskontoret förelägga förvärvaren att avyttra aktierna inom en frist som fastställs av myndigheten.

Under denna frist får Finansinspektionen inte vidta några åtgärder enligt 15 kap. lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse eller 25 kap. lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden mot förvärvaren.

Särskilt om tillståndsprövning

17 § Om en överföring kräver tillstånd för bank-, finansierings- eller värdepappersrörelse, ska Finansinspektionen handlägga ett sådant ärende skyndsamt.

Detsamma gäller om en överföring kräver tillstånd enligt 7 kap. 12 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse eller 7 kap. 13 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden.

18 kap. Broinstitutsverktyget

Definitioner och tillämpningsområde

1 § Med broinstitutsverktyget avses att Riksgäldskontoret, i syfte att säkerställa att kritisk verksamhet upprätthålls, till ett broinstitut överför

1.från ett företag i resolution: tillgångar eller förpliktelser, eller

2.från någon annan än ett företag i resolution: aktier och andra äganderättsinstrument som företaget har gett ut.

2 § Med ett broinstitut avses ett aktiebolag som

1.ägs helt eller delvis av staten,

2.har bildats för att ta emot tillgångar eller förpliktelser från företag i resolution och aktier eller andra äganderättsinstrument som har getts ut av företag i resolution från någon annan än företaget, och

3.avser att fortsätta upprätthålla kritisk verksamhet som har utförts eller erbjudits av företaget i resolution, oavsett om detta skett direkt eller indirekt genom ett dotterföretag.

Bolagets syfte och verksamhetsmål enligt första stycket 2 och 3 ska framgå av broinstitutets bolagsordning.

Prop. 2015/16:5

Återföring

3 § Riksgäldskontoret får föra tillbaka överförda tillgångar eller för- pliktelser till företaget eller den förra ägaren eller innehavaren, om över- föringen har genomförts i strid med villkoren i beslutet om överföring.

4 § Riksgäldskontorets beslut om överföring ska ange under vilken tid återföring får ske och de villkor i övrigt som ska gälla för återföring.

5 § Den som har fått ersättning vid en överföring ska betala tillbaka ersättningen om en återföring sker.

Den som är mottagare vid en återföring är skyldig att ta emot de tillgångar och förpliktelser som förs tillbaka.

6 § När Riksgäldskontoret beslutar om en överföring, ska myndigheten se till att värdet av de skulder som överförs till broinstitutet inte över- stiger värdet av de tillgångar som samtidigt överförs från företaget i resolution eller som tillförs från någon annan.

Rätten till tillgångar och förpliktelser som överförs

7 § Vid en överföring förlorar ägarna till företaget och företagets borge- närer sin rätt till tillgångarna och förpliktelserna.

8 § Skyldigheter eller ansvarsförbindelser hänförliga till tillgångar eller förpliktelser som överförs ska inte gälla mot broinstitutet, om Riksgäldskontoret särskilt beslutar om det.

Första stycket gäller inte för sådana säkerhetsrätter som avses i 23 kap. 4 §.

Ägares och borgenärers rätt till ersättning enligt denna lag utgör inte en sådan skyldighet eller ansvarsförbindelse som avses i första stycket.

Broinstitutets rättsliga ställning efter en överföring

9 § Vid en överföring övertar broinstitutet de rättigheter och förpliktelser som följer med det som överförts. Broinstitutet ska gå in som part i stället för företaget i de avtal som överförs.

Medlemskap eller rätt att delta i betalnings-, clearing- och avvecklings- system, handelsplattformar, reglerade marknader eller system för ersätt- ning till insättare och investerare får överföras om broinstitutet uppfyller kraven för medlemskap eller deltagande i sådana system. Om broinstitutet inte har ett tillräckligt kreditbetyg, ska det dock inte utgöra hinder för överföring av medlemskap eller en rätt att delta i sådana system.

Riksgäldskontoret får besluta att broinstitutet får utöva rättigheter enligt andra stycket i högst 24 månader från det att rättigheten överförts, även om broinstitutet inte uppfyller kraven för medlemskap eller deltagande. Riksgäldskontoret får förlänga tiden på begäran av broinstitutet.

Samarbetsskyldighet	Prop. 2015/16:5
10 § Riksgäldskontoret får förelägga företaget och broinstitutet att bistå
varandra med särskilt angivna informations- och understödsåtgärder.
Villkor och ersättning
11 § En överföring ska ske på affärsmässiga villkor. Vid bedömningen
av vad som utgör affärsmässiga villkor ska den värdering som gjorts
enligt 7 kap. beaktas.

12 § Den ersättning som ska betalas av broinstitutet vid en överföring ska tillfalla

1.företaget, om överföringen avser företagets tillgångar eller förpliktelser, och

2.den förra ägaren eller innehavaren, om överföringen avser aktier eller andra äganderättsinstrument som ägdes eller innehades av någon annan än företaget.

Från ersättningen får Riksgäldskontoret, för sin egen eller för resolutionsreservens räkning, göra avdrag för kostnader som har uppstått

isamband med överföringen.

Tillstånd

13 § Finansinspektionen får ge ett broinstitut tillstånd att bedriva bank-, finansierings- eller värdepappersrörelse utan att broinstitutet uppfyller de krav som gäller för att få bedriva sådan verksamhet. Finansinspektionen ska handlägga ett sådant ärende skyndsamt.

Ett tillstånd enligt första stycket gäller under den tid som bestäms av Finansinspektionen.

14 § Bestämmelserna i 13 § gäller endast om Riksgäldskontoret har

1.bedömt att ett sådant tillstånd krävs för att uppnå resolutions- ändamålen, och

2.lämnat in en begäran till Finansinspektionen om att ett beslut enligt 13 § ska fattas.

15 § Om en överföring kräver tillstånd enligt 7 kap. 12 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse eller 7 kap. 13 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, ska Finansinspektionen hand- lägga ett sådant tillståndsärende skyndsamt.

Riksgäldskontorets kontroll

16 § Riksgäldskontoret ska företräda aktierna vid bolagsstämman i broinstitutet.

Verksamheten i ett broinstitut

17 § Ledningen i ett broinstitut ska se till att verksamheten bedrivs i syfte att uppnå resolutionsändamålen.

Prop. 2015/16:5 18 § Ledningen i ett broinstitut ska sträva efter att sälja de tillgångar och förpliktelser som överförts till broinstitutet.

En försäljning ska ske vid lämplig tidpunkt, dock senast vid den tidpunkt som anges i 21 § första stycket 3 eller 22 §.

Styrning av ett broinstitut

19 § Riksgäldskontoret får besluta att sälja tillgångar, förpliktelser eller äganderättsinstrument som överförts till ett broinstitut.

20 § Riksgäldskontoret ska

1.godkänna den verkställande direktören i broinstitutet,

2.fastställa arbetsordningen för styrelsens arbete i enlighet med 8 kap. 6 § aktiebolagslagen (2005:551), och

3.godkänna broinstitutets strategiska mål och riskstrategi.

Avveckling av ett broinstitut

21 § Riksgäldskontoret ska avveckla verksamheten i ett broinstitut eller sälja samtliga aktier i broinstitutet, om

1.broinstitutet inte längre uppfyller villkoren i 2 §,

2.samtliga tillgångar och förpliktelser i broinstitutet säljs eller avvecklas, eller

3.det har gått två år, eller den längre tid som följer av 22 §, från dagen för den sista överföringen.

Om tillgångar eller förpliktelser har överförts till ett broinstitut från flera företag, ska avveckling enligt första stycket 2 och 3 ske genom att det som överförts från respektive företag säljs eller avvecklas när det har gått två år, eller den längre tid som följer av 22 §, från dagen för den sista överföringen från företaget.

22 § Den tid som anges i 21 § första stycket 3 och andra stycket får förlängas av Riksgäldskontoret med en eller flera ettårsperioder, om

1.det är sannolikt att en förlängning leder till att någon av de omständigheter som anges i 21 § första stycket 1 eller 2 inträffar,

2.det är sannolikt att en förlängning leder till att broinstitutet fusioneras med ett annat företag, eller

3.en förlängning är nödvändig för att säkerställa att resolutions- ändamålen uppnås.

Ett beslut om förlängning får fattas bara om det är motiverat med hän- syn till marknadsförhållandena och övriga omständigheter.

23 § En försäljning av ett broinstitut eller dess tillgångar eller förpliktelser ska ske på affärsmässiga villkor.

Från den ersättning som betalas av förvärvaren får Riksgäldskontoret, för sin egen eller för resolutionsreservens räkning, göra avdrag för kostnader som uppstått i samband med användning av broinstituts- verktyget.

24 § Vid en försäljning av broinstitutet eller dess tillgångar eller för- Prop. 2015/16:5 pliktelser ska broinstitutet eller dess tillgångar eller förpliktelser bjudas

ut till försäljning på ett sätt som är öppet för insyn. Försäljningsprocessen

1.ska ge en rättvisande bild av broinstitutet och dess tillgångar och förpliktelser, och

2.får inte på ett otillbörligt sätt gynna eller missgynna någon potentiell köpare.

19 kap. Avskiljandeverktyget

Definitioner och tillämpningsområde

1 § Med avskiljandeverktyget avses att Riksgäldskontoret till ett tillgångsförvaltningsbolag överför tillgångar eller förpliktelser från ett eller flera broinstitut eller företag i resolution.

Avskiljandeverktyget får användas, om

1.förhållandena på marknaden för de tillgångar eller förpliktelser som överförs är sådana att en omedelbar avyttring av dem skulle få negativa effekter på någon finansiell marknad,

2.en överföring är nödvändig för att verksamheten i företaget eller broinstitutet ska fungera tillfredsställande, eller

3.överföringen är nödvändig för att intäkterna från avvecklingen av företaget ska bli så stora som möjligt.

Avskiljandeverktyget får endast användas i förening med ett annat resolutionsverktyg.

2 § Med ett tillgångsförvaltningsbolag avses ett aktiebolag som

1.ägs helt eller delvis av staten,

2.har bildats för att ta emot tillgångar eller förpliktelser från företag i resolution eller broinstitut, och

3.avser att förvalta det som överförts i syfte att uppnå högsta möjliga värde vid en framtida försäljning eller avveckling.

Återföring

3 § Riksgäldskontoret får föra tillbaka överförda tillgångar eller för- pliktelser till företaget eller broinstitutet om överföringen har genomförts i strid med villkoren i beslutet om överföring.

4 § Riksgäldskontorets beslut om överföring ska ange under vilken tid återföring får ske och de villkor i övrigt som ska gälla för återföring.

5 § Den som har fått ersättning vid en överföring ska betala tillbaka ersättningen om en återföring sker.

Den som är mottagare vid en återföring är skyldig att ta emot de tillgångar och förpliktelser som förs tillbaka.

Prop. 2015/16:5

Rätten till tillgångar och förpliktelser som överförs

6 § Vid en överföring förlorar ägarna till företaget i resolution eller broinstitutet och dess borgenärer rätten till de överförda tillgångarna och förpliktelserna.

7 § Skyldigheter eller ansvarsförbindelser hänförliga till tillgångar eller förpliktelser som överförs ska inte gälla mot tillgångsförvaltningsbolaget, om Riksgäldskontoret särskilt beslutar om det.

Första stycket gäller inte för sådana säkerhetsrätter som avses i 23 kap. 4 §. Ägares och borgenärers rätt till ersättning enligt denna lag utgör inte en

sådan skyldighet eller ansvarsförbindelse som avses i första stycket.

Tillgångsförvaltningsbolagets rättsliga ställning efter en överföring

8 § Vid en överföring övertar tillgångsförvaltningsbolaget de rättigheter och förpliktelser som följer med det som överförts. Tillgångsförvalt- ningsbolaget ska gå in som part i stället för företaget i de avtal som överförs.

Samarbetsskyldighet

9 § Riksgäldskontoret får förelägga å ena sidan företaget eller broinstitutet och å andra sidan tillgångsförvaltningsbolaget att bistå varandra med särskilt angivna informations- och understödsåtgärder.

Villkor och ersättning

10 § En överföring ska ske på affärsmässiga villkor. Vid bedömningen av vad som utgör affärsmässiga villkor ska den värdering som gjorts enligt 7 kap. beaktas.

11 § Den ersättning som betalas av ett tillgångsförvaltningsbolag vid en överföring ska tillfalla företaget eller broinstitutet från vilket överföringen skedde.

Från ersättningen får Riksgäldskontoret, för sin egen eller för resolutionsreservens räkning, göra avdrag för kostnader som uppstått i samband med överföringen.

Tillstånd

12 § Finansinspektionen får ge ett tillgångsförvaltningsbolag tillstånd att bedriva bank-, finansierings- eller värdepappersrörelse utan att bolaget uppfyller de krav som gäller för att få bedriva sådan verksamhet. Finansinspektionen ska handlägga ett sådant ärende skyndsamt.

Ett tillstånd enligt första stycket gäller under den tid som bestäms av Finansinspektionen.

13 § Bestämmelserna i 12 § gäller endast om Riksgäldskontoret har

1.bedömt att ett sådant tillstånd krävs för att uppnå resolutions- ändamålen, och

2.lämnat in en begäran till Finansinspektionen om att ett beslut enligt

12 § ska fattas.

14 § Om en överföring kräver tillstånd enligt 7 kap. 12 § lagen Prop. 2015/16:5 (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse eller 7 kap. 13 § lagen

(2007:528) om värdepappersmarknaden, ska Finansinspektionen hand- lägga ett sådant tillståndsärende skyndsamt.

Riksgäldskontorets kontroll

15 § Riksgäldskontoret ska företräda aktierna vid bolagsstämman i tillgångsförvaltningsbolaget.

Styrning av ett tillgångsförvaltningsbolag 16 § Riksgäldskontoret ska

1.godkänna den verkställande direktören i tillgångsförvaltnings- bolaget,

2.fastställa arbetsordningen för styrelsens arbete i enlighet med 8 kap. 6 § aktiebolagslagen (2005:551), och

3.godkänna tillgångsförvaltningsbolagets strategiska mål och risk- strategi.

20 kap. Kompletterande befogenheter vid överföring

1 § Om verksamhet har överförts enligt 17 kap. 2 §, 18 kap. 1 § eller 19 kap. 1 §, får Riksgäldskontoret besluta att företaget i resolution ska tillhandahålla mottagaren de tjänster eller resurser som är nödvändiga för att mottagaren ska kunna driva den överförda verksamheten effektivt. Finansiellt stöd utgör inte sådana tjänster eller resurser.

Ett sådant beslut som avses i första stycket får också riktas mot företag

som ingår i samma koncern som företaget i resolution.
2 § Bestämmelserna i 1 § gäller även om det företag som ska tillhanda-
hålla tjänsterna eller resurserna har försatts i konkurs eller gått i
likvidation.
3 § Om företaget innan det försattes i resolution ingått ett avtal om att det
ska tillhandahållas tjänster eller resurser som avses i 1 §, ska tjänsterna
eller resurserna tillhandahållas på samma villkor som gällde när företaget
försattes i resolution.
Om det inte finns något sådant avtal, ska tjänsterna eller resurserna
tillhandahållas på skäliga villkor.
4 § Riksgäldskontoret får, på ansökan av en resolutionsmyndighet i ett
annat land inom EES, förklara att ett beslut enligt nationell lagstiftning i
det landet som genomför artikel 65 i krishanteringsdirektivet ska gälla i
Sverige.
5 § Om tillgångar som finns i tredjeland eller aktier eller andra ägande-
rättsinstrument, rättigheter eller skyldigheter som omfattas av lagstift-
ningen i tredjeland överförs till en mottagare, får Riksgäldskontoret
begära att mottagaren vidtar åtgärder för att se till att överföringen eller
någon annan resolutionsåtgärd som har beslutats får verkan.	63
	63

Prop. 2015/16:5 Riksgäldskontoret får förelägga den som inte vidtar de begärda åtgärderna att göra det.

Mottagaren har rätt till skälig ersättning för kostnader för arbete och utlägg som uppkommit i samband med vidtagna åtgärder.

21 kap. Skuldnedskrivningsverktyget

Definition av skuldnedskrivningsverktyget 1 § Med skuldnedskrivningsverktyget avses

1.nedskrivning av det i resolution försatta företagets skulder, eller

2.konvertering av det i resolution försatta företagets skulder till aktier eller andra äganderättsinstrument i det företaget eller dess moderföretag, ett broinstitut eller ett tillgångsförvaltningsbolag.

2 § Följande skulder får skrivas ned eller konverteras genom skuld- nedskrivningsverktyget:

1.relevanta kapitalinstrument, och

2.kvalificerade skulder.

3 § Riksgäldskontoret får använda skuldnedskrivningsverktyget för att

1.kapitalisera ett företag i resolution tillsammans med en omstruktu- rering av företaget, om det finns rimliga utsikter att detta kommer att återge företaget dess långsiktiga livskraft,

2.konvertera skulder som överförs till ett broinstitut till aktier eller andra äganderättsinstrument eller minska skuldernas kapitalbelopp i syfte att tillhandahålla kapital till broinstitutet, eller

3.inom ramen för försäljningsverktyget eller avskiljandeverktyget konvertera skulder till aktier eller andra äganderättsinstrument eller minska skuldernas kapitalbelopp.

Ombildning av en sparbank

4 § För att använda skuldnedskrivningsverktyget enligt 3 § 1 får Riksgäldskontoret besluta att en sparbank ska ombildas till ett aktiebolag.

Ombildningen ska genomföras genom att sparbankens rörelse överlåts till ett bankaktiebolag. Aktierna i bankaktiebolaget ska utan ersättning överlämnas till en stiftelse som har bildats av en eller flera sparbanker och vars huvudsakliga ändamål är att främja sparsamhet i Sverige på det sätt som framgår närmare av stiftelseförordnandet.

Omstruktureringsplaner

Upprättande av omstruktureringsplan

5 § När skuldnedskrivningsverktyget används enligt 3 § 1, ska företaget upprätta en omstruktureringsplan. Den ska beskriva de åtgärder som ska vidtas för att återge företaget dess långsiktiga livskraft.

6 § Planen ska upprättas av företagets styrelse. Riksgäldskontoret får ge en eller flera personer i uppdrag att upprätta planen i stället för styrelsen.

7 § Omstruktureringsplanen ska läggas fram för Riksgäldskontoret inom en månad från beslutet att använda skuldnedskrivningsverktyget.

I undantagsfall, om det behövs för att uppnå resolutionsändamålen, får Riksgäldskontoret förlänga tiden med en månad.

Om omstruktureringsplanen för verksamheten ska anmälas enligt unionsrättens regler om statligt stöd, får Riksgäldskontoret i stället förlänga tiden med högst en månad eller fram till den tidsfrist som följer av unionsrättens regler om statligt stöd, beroende på vad som inträffar först.

Granskning av omstruktureringsplan

8 § Inom en månad från det att Riksgäldskontoret har fått del av omstruk- tureringsplanen ska myndigheten, efter samråd med Finansinspektionen, pröva frågan om att godkänna planen, eller ge företaget tillfälle att ändra planen.

Omstruktureringsplanen ska godkännas om den innehåller åtgärder som bedöms återge företaget dess långsiktiga livskraft.

9 § Om omstruktureringsplanen ska ändras, ska den ändrade planen ges in inom två veckor. Riksgäldskontoret ska därefter på nytt fatta beslut enligt 8 § första stycket. Ett sådant beslut ska fattas inom en vecka från det att den ändrade planen lämnats in till Riksgäldskontoret.

10 § Styrelsen eller den eller de personer som utsetts av Riksgälds- kontoret, ska genomföra omstruktureringsplanen i enlighet med vad som överenskommits med Riksgäldskontoret och Finansinspektionen.

Styrelsen eller den eller de personer som utsetts av Riksgäldskontoret ska lämna en rapport till Riksgäldskontoret minst var sjätte månad. Av rapporten ska det framgå vilka åtgärder som vidtagits och effekterna av åtgärderna i fråga om genomförandet av planen.

11 § Riksgäldskontoret ska, efter samråd med Finansinspektionen, besluta att företagets styrelse eller den eller de personer som utsetts av Riksgäldskontoret ska ändra omstruktureringsplanen. Riksgäldskontoret får fatta ett sådant beslut, om myndigheten bedömer att genomförandet av den befintliga planen inte kommer att återge företaget dess livskraft. Riksgäldskontoret ska fatta beslut om ändringen enligt 8 och 9 §§.

Omstrukturering av flera koncernföretag

12 § Om skuldnedskrivningsverktyget, eller motsvarande verktyg i ett annat land inom EES, ska användas för att rekonstruera två eller flera företag i en koncern som har ett svenskt moderinstitut inom EES som moderföretag, ska moderinstitutet upprätta en omstruktureringsplan för samtliga företag inom koncernen.

Planen ska ges in till den samordnande resolutionsmyndigheten. Om Riksgäldskontoret är samordnande resolutionsmyndighet, ska Riksgälds- kontoret överlämna planen till berörda resolutionsmyndigheter och Europeiska bankmyndigheten.

Om Riksgäldskontoret är samordnande resolutionsmyndighet, gäller 5–11 §§ för den plan som upprättats av moderinstitutet.

Prop. 2015/16:5

Utformningen av nedskrivning och konvertering

Det totala belopp som ska skrivas ned eller konverteras

13 § Innan Riksgäldskontoret använder skuldnedskrivningsverktyget, ska myndigheten med beaktande av värderingen enligt 7 kap. fastställa det totala belopp med vilket skulderna måste

1.skrivas ned för att värdet av företaget i resolution ska bli lika med noll, och

2.konverteras till aktier eller andra äganderättsinstrument så att före- taget i resolution, eller ett broinstitut, uppnår en kärnprimärkapitalrela- tion som

a) gör det möjligt för företaget att under minst ett års tid uppfylla villkoren för sitt tillstånd att bedriva rörelse, och

b) ger ett tillräckligt marknadsförtroende för företaget.

För ett broinstitut ska hänsyn tas till eventuella bidrag från resolutionsreserven enligt 27 kap. 1 § vid bedömningen av kärn- primärkapitalrelationen.

14 § För ett tillgångsförvaltningsbolag ska det belopp med vilket skulderna behöver minskas fastställas på grundval av en värdering som inte underskattar bolagets kapitalbehov.

Ordningsföljden

15 § För att skuldnedskrivning eller konvertering ska ske med totalbelop- pet enligt 13 §, ska Riksgäldskontoret vidta följande åtgärder:

1.Först ska någon av de åtgärder som anges i 16 kap. vidtas beträf- fande aktier eller andelar i företaget i resolution.

2.Därefter ska de relevanta kapitalinstrumenten skrivas ned eller konverteras till aktier eller andra äganderättsinstrument i följande ordning:

a) övriga primärkapitalinstrument, b) supplementärkapitalinstrument.

3.Om åtgärderna i 1 och 2 inte är tillräckliga, ska de kvalificerade skulderna skrivas ned eller konverteras till aktier eller andra äganderättsinstrument enligt förmånsrättsordningen.

16 § För att skriva ned eller konvertera skulder får Riksgäldskontoret besluta att

1.skuldernas kapitalbelopp ska skrivas ned permanent, eller

2.skulder i ett företag i resolution ska konverteras till aktier eller andra äganderättsinstrument i det företaget, i dess moderföretag eller i ett broinstitut eller ett tillgångsförvaltningsbolag till vilket tillgångar eller skulder som hör till företaget överförs.

Riksgäldskontoret får besluta om indragning av ett skuldinstrument som avser en skuld som skrivs ned enligt första stycket. Om en skuld endast skrivs ned delvis, får Riksgäldskontoret besluta att företaget i resolution ska ge ut nya skuldinstrument motsvarande den del av skulden som inte skrivs ned.

17 § Innan Riksgäldskontoret skriver ned eller konverterar en skuld som hänför sig till ett derivat, ska myndigheten avsluta derivatavtalet.

Riksgäldskontoret får då också besluta att ett finansiellt avtal som inte är ett derivatavtal ska avslutas.

När ett avtal enligt första stycket avslutas, ska Riksgäldskontoret fastställa skuldens storlek. Om det finns ett nettningsavtal mellan företaget i resolution och motparten, ska Riksgäldskontoret tillämpa det för att fastställa skuldens nettobelopp.

18 § Riksgäldskontoret får förelägga ett företag i resolution eller dess moderföretag att ge ut nya aktier eller andra äganderättsinstrument.

Konverteringskurs

19 § Den konverteringskurs som används när skulder konverteras till aktier eller andra äganderättsinstrument, ska ge borgenärerna kompensa- tion för den minskning av deras fordringar som konverteringen innebär. Om det är möjligt ska konverteringskursen bestämmas så att den motsvarar det fulla värdet av borgenärens fordran enligt värderingen och minst motsvarar det fulla värdet av det belopp som borgenären skulle fått vid en konkurs eller likvidation.

20 § Om det behövs för att uppnå resolutionsändamålen och principen om att ingen borgenär ska få ett sämre ekonomiskt utfall än vid konkurs eller likvidation, får Riksgäldskontoret besluta att olika konverteringskurser ska gälla för borgenärer med olika prioritet enligt förmånsrättsordningen.

Om Riksgäldskontoret beslutar att olika konverteringskurser ska gälla, ska efterställda skulder ges en lägre konverteringskurs än övriga skulder.

Fastställande av Riksgäldskontorets beslut

21 § De beslut som Riksgäldskontoret fattar enligt 15–20 §§ är bindande för företaget i resolution och för berörda ägare och borgenärer. En borgenär förlorar dock inte sin rätt mot en borgensman eller andra som förutom gäldenären svarar för fordringen.

En av Riksgäldskontoret beslutad kapitalökning ska antecknas i aktiebolagsregistret, föreningsregistret eller bankregistret.

Ägar- och tillståndsprövning

22 § Om skuldnedskrivningsverktyget används för att konvertera skulder i sådan omfattning att det leder till ett förvärv som kräver tillstånd enligt 14 kap. 1 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse eller 24 kap. 1 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, ska Finans- inspektionen handlägga tillståndsärendet skyndsamt.

23 § Om ett sådant förvärv av aktier som avses i 22 § sker utan att Finansinspektionen har fattat beslut i ärendet om tillstånd för förvärvet, ska rösträtten för aktierna utövas av Riksgäldskontoret.

Finansinspektionen ska skriftligen meddela Riksgäldskontoret och förvärvaren om utgången så snart som möjligt efter det att inspektionen har fattat beslut i ärendet om tillstånd för förvärvet.

Om Finansinspektionen beslutar att ge tillstånd till förvärvaren, ska förvärvaren utöva rösträtten för aktierna från det att denne och

Prop. 2015/16:5

Prop. 2015/16:5 Riksgäldskontoret har tagit emot ett sådant meddelande som avses i andra stycket.

24 § Om Finansinspektionen beslutar att inte ge tillstånd till förvärvaren, får Riksgäldskontoret förelägga förvärvaren att avyttra aktierna inom en frist som fastställs av myndigheten.

Fram till utgången av den fristen får Finansinspektionen inte vidta några åtgärder enligt 15 kap. lagen (2004:297) om bank- och finansie- ringsrörelse eller 25 kap. lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden mot förvärvaren.

25 § Om en konvertering av skulder leder till ett förvärv som kräver tillstånd för bank- och finansieringsrörelse eller värdepappersrörelse, ska Finansinspektionen handlägga tillståndsärendet skyndsamt. Detsamma gäller om en konvertering innebär att tillstånd krävs enligt 7 kap. 12 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse eller 7 kap. 13 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden.

Kompletterande åtgärder

26 § För att genomföra en nedskrivning eller konvertering får Riksgäldskontoret

1.kräva ändring av alla relevanta register, och

2.förelägga ett företag i resolution att ansöka om att uppta aktier, andra äganderättsinstrument eller skuldinstrument till handel på en reglerad marknad.

För skuldinstrument som omedelbart före en nedskrivning har varit upptagna till handel på en reglerad marknad gäller inte kravet på upprättande av prospekt enligt 2 kap. lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument vid en ansökan om upptagande till handel.

Undantag från nedskrivning eller konvertering

Förutsättningar för undantag

27 § Riksgäldskontoret får helt eller delvis undanta kvalificerade skulder från nedskrivning eller konvertering, om

1.det inte är möjligt att skriva ned eller konvertera den kvalificerade skulden inom rimlig tid,

2.det är nödvändigt och proportionellt för att företaget eller någon som har övertagit verksamheten från företaget ska kunna upprätthålla kritisk verksamhet eller affärsverksamhet som är viktig för företagets intjäning eller lönsamhet,

3.det är nödvändigt och proportionellt för att undvika omfattande spridning av negativa effekter som leder till en allvarlig störning i det finansiella systemet, eller

4.det krävs för att undvika värdeförstörelse som innebär att förlusterna för andra borgenärer blir högre än om skulderna undantas.

28 § När Riksgäldskontoret prövar frågan om undantag för kvalificerade skulder enligt 27 §, ska myndigheten beakta

1. principen att förluster i första hand ska drabba ägarna och därefter Prop. 2015/16:5 borgenärerna i företaget i resolution i prioritetsordning,

2.vilken förlustabsorberingskapacitet företaget i resolution har kvar, om skulderna undantas, och

3.behovet av att behålla tillräckliga resurser för finansiering av resolution.

Omfördelning av bördan

29 § Riksgäldskontoret får besluta att skulder som inte undantagits från nedskrivning eller konvertering ska skrivas ned eller konverteras för att täcka de förluster som hänför sig till de undantagna skulderna. Det får dock inte innebära att det ekonomiska utfallet för borgenärerna blir sämre än vad det hade blivit vid konkurs eller likvidation.

Bidrag från resolutionsreserven och alternativa finansieringskällor

30 § Om Riksgäldskontoret beslutar att undanta kvalificerade skulder, får myndigheten använda medel från resolutionsreserven eller alternativa finansieringskällor enligt vad som anges i 27 kap. 1 och 6 §§, om det behövs för att absorbera förluster i eller ge kapitaltillskott till företaget i resolution. Det får dock bara göras om innehavare av aktier eller andra äganderättsinstrument eller innehavare av relevanta kapitalinstrument eller kvalificerade skulder, genom nedskrivning, konvertering eller på annat sätt, har absorberat förluster i eller bidragit till kapitaliseringen av företaget med ett belopp som minst motsvarar

1.8 procent av totala skulder och eget kapital i företaget i resolution baserat på värderingen enligt 7 kap., eller

2.20 procent av det berörda företagets riskvägda tillgångar, baserat på värderingen enligt 7 kap.

Alternativet i första stycket 2 får användas bara om

1.resolutionsreserven har tillgång till ett belopp som anskaffats genom resolutionsavgift enligt 27 kap. 13 § motsvarande minst 3 procent av de totala garanterade insättningarna, och

2.det berörda företagets konsoliderade tillgångar är mindre än motsvarande 900 miljarder euro.

31 § De medel som Riksgäldskontoret skjuter till får inte överstiga något av följande belopp:

1.det belopp med vilket de undantagna skulderna skulle ha skrivits ned eller konverterats om inte något undantag hade gjorts, och

2.det belopp som framgår av 13 §.

32 § Riksgäldskontoret får besluta att resolutionsreserven ska bidra med medel motsvarande högst fem procent av företagets skulder och eget kapital, baserat på värderingen enligt 7 kap. Bidraget får finansieras genom

1.medel som har tillförts resolutionsreserven genom resolutionsavgift enligt 27 kap. 13 §,

2.belopp som får tas ut genom tilläggsavgift enligt 27 kap. 16 § under tre år, och

Prop. 2015/16:5

3. upplåning enligt 27 kap. 6 §, om de belopp som anges i 1 och 2 inte är tillräckliga.

33 § Riksgäldskontoret får i undantagsfall besluta om ett bidrag som överstiger fem procent av företagets skulder och eget kapital baserat på värderingen enligt 7 kap. Ett sådant beslut får fattas bara om alla kvalificerade skulder utom de kvalificerade insättningarna har skrivits ned eller konverterats helt.

Den del av bidraget som överstiger fem procent av företagets skulder och eget kapital får finansieras genom

1.medel som har tillförts resolutionsreserven genom resolutionsavgift enligt 27 kap. 13 §, och

2.upplåning enligt 27 kap. 6 §.

Underrättelse till Europeiska kommissionen

34 § Innan Riksgäldskontoret beslutar att undanta kvalificerade skulder, ska myndigheten underrätta Europeiska kommissionen. Ett beslut att lämna ett bidrag enligt 32 eller 33 § får inte fattas, om kommissionen inom 24 timmar från mottagandet av en sådan underrättelse förbjuder det. Riksgäldskontoret får komma överens med kommissionen om en längre tidsfrist än 24 timmar.

22 kap. De statliga stabiliseringsverktygen

1 § Med de statliga stabiliseringsverktygen avses annat statligt stöd än medel ur resolutionsreserven och som ges av regeringen för att

1.delta i kapitaliseringen av ett företag genom att tillhandahålla medel

iutbyte mot kärnprimärkapitalinstrument, övriga primärkapitalinstru- ment eller supplementärkapitalinstrument (verktyget för kapitalstöd), eller

2.tillfälligt ta över ägandet av ett företag i resolution genom att göra en eller flera överföringar av aktier till staten eller ett av staten helägt bolag (verktyget för tillfälligt offentligt ägande).

2 § Vid en allvarlig störning av det finansiella systemet i Sverige får regeringen använda de statliga stabiliseringsverktygen för att uppnå resolutionsändamålen, om

1.företaget är försatt i resolution,

2.innehavare av aktier eller andra äganderättsinstrument eller borgenärer genom nedskrivning, konvertering eller på annat sätt bidragit till förlustabsorberingen i, eller kapitaliseringen av, företaget med ett belopp som minst motsvarar åtta procent av företagets totala skulder och eget kapital,

3.stödet är godkänt i förväg och slutgiltigt enligt unionsrättens regler om statligt stöd, och

4.regeringen, efter samråd med Riksgäldskontoret, Finansinspektionen och Riksbanken, har fastställt att

a) användningen av något annat resolutionsverktyg inte skulle vara tillräckligt för att undvika betydande negativa effekter på den finansiella

stabiliteten,

b) andra resolutionsåtgärder inte skulle vara tillräckliga för att skydda Prop. 2015/16:5 det allmännas intresse efter det att företaget beviljats extraordinärt

likviditetsstöd från Riksbanken, eller

c) när det gäller verktyget för tillfälligt offentligt ägande, att andra resolutionsåtgärder inte skulle vara tillräckliga för att skydda det allmännas intresse efter det att regeringen har använt verktyget för kapitalstöd.

3 § Regeringen ska, i den utsträckning som dess aktieinnehav tillåter det, se till att företaget förvaltas på marknadsmässiga och professionella grunder.

4 § Regeringen ska se till att dess aktieinnehav avyttras till den privata sektorn så snart som de marknadsmässiga och finansiella omständig- heterna gör det möjligt.

23 kap. Skyddsåtgärder

Definitioner

1 § I detta kapitel avses med

1. arrangemang om strukturerad finansiering: avtal eller annat arrangemang i enlighet med svensk eller utländsk rätt som omfattar

a)finansiella instrument som ger innehavaren av instrumentet säkerhet

ien viss avskild underliggande säkerhetsmassa, eller

b)sådana finansiella instrument som används för att minimera ränte- och valutarisker i arrangemanget och har samma rätt till säkerhetsmassan som gäller för säkerställda obligationer,

2. arrangemang om säkerheter: avtal eller annat arrangemang i enlighet med svensk eller utländsk rätt som medför panträtt eller annan säkerhetsrätt i sådan egendom som överförs, oavsett om säkerhetsrätten

a)gäller i viss egendom, eller

b)avser en andel i den överförda förmögenhetsmassan eller bestäms på annat likartat sätt,

3. arrangemang om säkerhetsöverlåtelser: avtal eller annat arrange- mang (inklusive återköpsavtal) i enlighet med svensk eller utländsk rätt enligt vilket en äganderätt till, eller en rätt att förfoga över, en finansiell tillgång överförs, för att säkerställa eller på annat sätt täcka fullgörandet av vissa förpliktelser på villkor att äganderätten återgår om dessa förpliktelser fullgörs,

4. kvittningsarrangemang: avtal eller annat arrangemang i enlighet med svensk eller utländsk rätt som innebär att två eller flera ömsesidiga fordringar eller förpliktelser som ett företag i resolution och en motpart har kan kvittas mot varandra,

5. nettningsarrangemang: avtal eller annat arrangemang i enlighet med svensk eller utländsk rätt som innebär att ett antal fordringar eller förpliktelser kan omvandlas till en enda nettofordran eller nettoför- pliktelse, inklusive slutavräkningsklausuler, och

6. partiell överföring: överföring av vissa, men inte alla, tillgångar eller förpliktelser i ett företag i resolution.

Prop. 2015/16:5

Tillämpningsområde

2 § Bestämmelserna i 3–6 §§ ska tillämpas när Riksgäldskontoret

1.beslutar om en partiell överföring enligt 17 kap. 2 §, 18 kap. 1 § eller 19 kap. 1 §, eller

2.utövar de befogenheter som anges i 14 kap. 4 §.

Första stycket gäller även för partiella överföringar som sker från ett broinstitut eller ett tillgångsförvaltningsbolag till en annan mottagare, om överföringen sker genom användning av ett resolutionsverktyg. Det som anges om företag i resolution i 3–6 §§ ska då vara tillämpligt på broinstitut eller tillgångsförvaltningsbolag.

Skydd för arrangemang om strukturerad finansiering

3 § Om Riksgäldskontoret beslutar om en sådan överföring som avses i 2 § första stycket 1 eller andra stycket, ska samtliga tillgångar och förpliktelser som följer av ett arrangemang som avses i 1 § 1 överföras samtidigt.

Riksgäldskontoret får inte utöva befogenheter som anges i 14 kap. 4 § beträffande ett finansiellt instrument som avses i 1 § 1. Riksgäldskontoret får inte heller utöva de befogenheterna beträffande ett arrangemang som avses i 1 § 1 om det får till följd att säkerheten för de finansiella instrumenten försämras.

Skydd för arrangemang om säkerheter

4 § Om Riksgäldskontoret beslutar om en sådan överföring som avses i 2 § första stycket 1 eller andra stycket, får myndigheten inte beträffande sådana arrangemang som avses i 1 § 2 överföra

1.en tillgång som utgör säkerhet för en viss förpliktelse om inte den förpliktelsen och säkerhetsrätten också överförs,

2.en förpliktelse för vilken säkerhet har ställts om inte säkerhetsrätten också överförs, eller

3.en säkerhetsrätt om inte förpliktelsen för vilken säkerheten har ställts också överförs.

Riksgäldskontoret får inte utöva befogenheter som anges i 14 kap. 4 § beträffande ett arrangemang som avses i 1 § 2, om det får till följd att säkerheten upphör.

Skydd för arrangemang om säkerhetsöverlåtelser, kvittning och nettning

5 § När Riksgäldskontoret beslutar om en sådan överföring som avses i 2 § första stycket 1 eller andra stycket, får myndigheten inte överföra tillgångar eller förpliktelser som följer av ett arrangemang som anges i 1 § 3, 4 eller 5 om det innebär att en motpart till företaget i resolution inte får

1. kvitta en fordran som företaget i resolution har på motparten, eller en förpliktelse som företaget i resolution ska fullgöra mot motparten, mot en fordran som motparten har på företaget i resolution, eller en förpliktelse som motparten ska fullgöra mot företaget i resolution,

2. omvandla en fordran som motparten har på företaget i resolution, Prop. 2015/16:5 eller en förpliktelse som företaget i resolution ska fullgöra mot

motparten, till en nettofordran eller en nettoförpliktelse, eller 3. tillämpa en slutavräkningsklausul.

Riksgäldskontoret får inte utöva befogenheter som anges i 14 kap. 4 § beträffande sådana arrangemang som avses i 1 § 3, 4 eller 5, om det innebär att rättigheter eller förpliktelser som följer av arrangemanget upphävs eller ändras.

Skydd för anmälda avvecklingssystem

6 § En sådan överföring som avses i 2 § första stycket 1 eller andra stycket eller utövandet av en sådan befogenhet som anges i 14 kap. 4 §, får endast ske om det inte påverkar användningen av ett anmält avvecklingssystem eller de regler som gäller för sådana system.

Undantag från skyddsreglerna

7 § Om det är nödvändigt för att säkerställa att de garanterade insätt- ningarna är tillgängliga för insättarna, får Riksgäldskontoret trots 3–5 §§

1.överföra garanterade insättningar som omfattas av ett arrangemang som avses i 1 § 1–5 utan att samtidigt överföra andra tillgångar eller förpliktelser som omfattas av samma arrangemang,

2.överföra tillgångar eller förpliktelser som omfattas av ett arrange- mang som anges i 1 § 1–5 utan att samtidigt överföra garanterade insätt- ningar som omfattas av samma arrangemang, eller

3.upphäva eller ändra villkor som rör sådana tillgångar eller för- pliktelser.

Riksgäldskontoret får utöva de befogenheter som anges i 11 kap. 3–8 §§ och 13 kap. 2–17 §§ trots bestämmelserna i 3–6 §§.

Ersättning vid sämre ekonomiskt utfall

8 § Om det av en värdering enligt 7 kap. 11 § framgår att det ekonomiska utfallet för någon ägare, borgenär eller för insättningsgarantisystemet har blivit sämre än vad det hade blivit om företaget i stället hade avvecklats genom konkurs eller likvidation, har en sådan ägare eller borgenär eller insättningsgarantisystemet rätt till ersättning ur resolutionsreserven för mellanskillnaden.

Om Riksgäldskontoret har använt skuldnedskrivningsverktyget tillsammans med något annat resolutionsverktyg, har ägare och borgenärer endast rätt till ersättning till följd av myndighetens användning av skuldnedskrivningsverktyget.

24 kap. Konkurs, likvidation och avslutande av resolution

Konkurs

1 § Inkommer en ansökan om konkurs till tingsrätten avseende ett företag som omfattas av denna lag, ska rätten underrätta Riksgäldskontoret och Finansinspektionen om ansökan.

Prop. 2015/16:5 Om Riksgäldskontoret inom sju dagar från det att myndigheten tog emot underrättelsen meddelar rätten att företaget är försatt eller ska försättas i resolution, ska konkursansökan avvisas.

2 § Bestämmelserna i 1 § gäller inte om Riksgäldskontoret ansöker om att ett företag ska försättas i konkurs.

Likvidation

3 § Bestämmelser om förfarandet vid likvidation av ett företag som omfattas av denna lag finns i

–25 kap. 4 a och 10 a §§ aktiebolagslagen (2005:551),

–10 kap. 31 § tredje stycket lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse,

–9 kap. 1 a och 4 b §§ lagen (1995:1570) om medlemsbanker,

–6 kap. 1 a och 2 b §§ sparbankslagen (1987:619), och

–11 kap. 21 och 22 §§ lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar.

Avslutande av resolution

4 § När det inte längre finns behov av resolutionsåtgärder, ska Riksgälds- kontoret avsluta resolutionen.

Riksgäldskontoret ska inom rimlig tid efter att resolutionen har avslutats ansöka om att företaget ska försättas i konkurs eller gå i likvidation. Detta gäller dock inte om syftet med resolutionsåtgärderna är att företaget ska drivas vidare.

En konkursansökan av Riksgäldskontoret enligt andra stycket ska vid prövningen behandlas som en ansökan av gäldenären enligt 2 kap. konkurslagen (1987:672).

Återvinning vid efterföljande konkurs

5 § Bestämmelserna om återvinning i 4 kap. konkurslagen (1987:672) ska inte tillämpas på tillgångar eller förpliktelser som genom en resolutionsåtgärd överförts från ett företag i resolution eller ett broinstitut till någon annan.

Ersättning för kostnader och utlägg

6 § Ett företag i resolution ska ersätta Riksgäldskontoret för skäliga kostnader och utlägg som har uppkommit i samband med beslut om att försätta företaget i resolution och vidtagande av resolutionsåtgärder.

25 kap. Verkan av vissa beslut fattade av resolutionsmyndigheter i andra länder inom EES

1 § En överföring som har beslutats av en resolutionsmyndighet i ett annat land inom EES har verkan och ska genomföras i Sverige när överföringen avser aktier eller andra äganderättsinstrument, tillgångar, eller förpliktelser som finns i Sverige eller som svensk lag är tillämplig på. Talan som avser det utländska beslutet får inte föras i Sverige.

2 § Om en resolutionsmyndighet i ett annat land inom EES utövar Prop. 2015/16:5 nedskrivnings- eller konverteringsbefogenheter avseende instrument eller

förpliktelser som svensk lag är tillämplig på eller skulder till borgenärer som är hemmahörande i Sverige, har beslutet verkan och ska genomföras här. Talan som avser det utländska beslutet får inte föras i Sverige.

26 kap. Erkännande och verkställighet av resolution i tredjeland

1 § Detta kapitel ska tillämpas på resolutionsförfaranden i ett tredjeland, om inte annat följer av ett gällande avtal mellan Europeiska unionen och det landet.

2 § Riksgäldskontoret får erkänna ett resolutionsförfarande i tredjeland för ett tredjelandsinstitut eller ett moderföretag i tredjeland som har

1.ett dotterföretag, som är ett institut, eller en betydande filial i Sverige, eller

2.tillgångar och förpliktelser som finns i Sverige eller som svensk lag är tillämplig på.

Om förutsättningarna i första stycket är uppfyllda och tredjelands- institutet eller moderföretaget även uppfyller motsvarande förutsättningar

iett annat land inom EES, gäller 3 och 4 §§.

3 § Om det finns ett europeiskt resolutionskollegium, ska Riksgälds- kontoret försöka komma överens med övriga resolutionsmyndigheter i kollegiet om huruvida resolutionsförfarandet i tredjeland ska erkännas.

En sådan överenskommelse är bindande för Riksgäldskontoret och ska verkställas i Sverige. Riksgäldskontoret ska fatta de beslut som behövs i enlighet med överenskommelsen.

4 § Om Riksgäldskontoret inte kan komma överens med övriga resolutionsmyndigheter i det europeiska resolutionskollegiet eller om det inte finns något sådant kollegium, ska myndigheten besluta om resolutionsförfarandet i tredjeland ska erkännas.

Vid beslut enligt första stycket ska Riksgäldskontoret beakta intressena
i varje land inom EES där ett tredjelandsinstitut eller ett moderföretag i
tredjeland verkar.
5 § När Riksgäldskontoret har erkänt ett resolutionsförfarande som avses
i 2 §, får myndigheten verkställa förfarandet genom att
1. vidta resolutionsåtgärder beträffande
a) tillgångar som tredjelandsinstitutet eller moderföretaget har i
Sverige eller som svensk lag är tillämplig på,
b) rättigheter eller förpliktelser som ett tredjelandsinstitut har bokfört i
en betydande filial i Sverige eller som svensk lag är tillämplig på eller
om fordringar på sådana rättigheter och förpliktelser kan göras gällande i
Sverige,
2. vidta eller förelägga någon annan att vidta åtgärder för att överföra
aktier eller andra äganderättsinstrument i ett institut i Sverige som är
dotterföretag till tredjelandsinstitutet eller moderföretaget,	75
	75

Prop. 2015/16:5

3.vidta en åtgärd i 13 kap. 2, 7, 8, 11 eller 12 § gentemot en motpart till en enhet som anges i 2 § första stycket 1, om det är nödvändigt för att verkställa resolutionsförfarandet, och

4.förbjuda att rättshandlingar som anges i 13 kap. 11 § första stycket vidtas såvitt avser avtal som ingåtts av och avtalsrättigheter som tillkom- mer en enhet som anges i 2 § första stycket 1 eller andra koncernenheter, om rätten att vidta sådana rättshandlingar är en följd av att resolutions- åtgärder har vidtagits mot ett tredjelandsinstitut, sådana enheters moderföretag eller andra koncernföretag och väsentliga avtalsförplik- telser i förhållande till motparten fortfarande fullgörs.

6 § Riksgäldskontoret får vägra att erkänna eller att verkställa ett resolutionsförfarande i tredjeland, om

1.resolutionsförfarandet skulle ha negativ effekt på den finansiella stabiliteten i Sverige eller i ett annat land inom EES,

2.det är nödvändigt att vidta separata åtgärder mot en EES-filial enligt 8 kap. 12 § för att uppnå ett eller flera resolutionsändamål,

3.borgenärer inte skulle få samma behandling som borgenärer med liknande rättigheter i det tredjeland där resolutionsförfarandet beslutats,

4.erkännandet eller verkställigheten skulle få avsevärda budgetkonse- kvenser för Sverige, eller

5.effekterna av erkännandet eller verkställigheten skulle strida mot svensk rätt.

27 kap. Finansiering av resolution

Åtgärder för att finansiera resolution

1 § I samband med resolution får Riksgäldskontoret besluta att

1.utfärda garantier avseende tillgångar och förpliktelser för ett företag

iresolution eller dess dotterföretag, ett broinstitut eller ett tillgångs- förvaltningsbolag,

2.ge lån till ett företag i resolution eller dess dotterföretag, ett bro- institut, eller ett tillgångsförvaltningsbolag,

3.förvärva tillgångar från ett företag i resolution,

4.skjuta till medel till ett broinstitut eller ett tillgångsförvaltnings- bolag,

5.ersätta ägare eller borgenärer eller insättningsgarantisystemet som till följd av resolutionen har fått ett sämre ekonomiskt utfall än vid konkurs eller likvidation, eller

6.lämna medel som kompensation till ett företag i resolution i syfte att gottgöra den förlust som skulle ha burits av de borgenärer som Riksgäldskontoret beslutar att undanta från nedskrivning eller konvertering vid tillämpning av skuldnedskrivningsverktyget.

Åtgärderna i första stycket får även beslutas i förhållande till en köpare vid tillämpning av försäljningsverktyget.

Resolutionsreserven

2 § För att finansiera de åtgärder som anges i 1 § ska en resolutionsreserv upprättas.

Resolutionsreserven ska utgöras av medel på ett räntebärande konto i Prop. 2015/16:5 Riksgäldskontoret och andra tillgångar som anges i 5 § första stycket 5.

3 § Om en åtgärd innebär att förluster som drabbat företaget i resolution direkt eller indirekt förs över till resolutionsreserven, gäller 21 kap. 30 §.

Finansieringsplan

4 § Om Riksgäldskontoret i en koncernresolutionsordning har kommit överens med de utländska resolutionsmyndigheterna om en finansierings- plan, får medel ur resolutionsreserven användas i enlighet med planen för att finansiera sådana åtgärder som avses i 1 § och motsvarande åtgärder som har vidtagits beträffande utländska företag som omfattas av koncern- resolutionsordningen. Resolutionsreserven får också användas för att utfärda garantier för lån som tagits upp av andra finansieringsarrange- mang.

Tillgångar som ska föras till resolutionsreserven 5 § Till resolutionsreserven ska det föras

1.resolutionsavgifter enligt 13 §,

2.tilläggsavgifter enligt 16 §,

3.riskavgifter enligt 18 §,

4.dröjsmålsränta enligt 21 och 22 §§ samt artikel 13.4 i förordningen om resolutionsavgifter, och

5.tillgångar, återbetalningar, ersättning, ränta eller annan kompensation som Riksgäldskontoret får avseende åtgärder som vidtagits enligt denna lag och finansierats med medel ur resolutionsreserven.

Om kostnaderna för en koncernresolution enligt en överenskommen koncernresolutionsordning fördelas mellan flera länders finansierings- arrangemang, ska intäkter enligt första stycket 5 fördelas mellan resolu- tionsreserven och de utländska finansieringsarrangemangen i enlighet med bidragen till finansieringen.

Lån till resolutionsreserven

6 § I den utsträckning medlen i resolutionsreserven inte är tillräckliga för de åtgärder som anges i 1 eller 4 §, eller för att Riksgäldskontoret ska kunna fullgöra det myndigheten har åtagit sig enligt en koncern- resolutionsordning, får myndigheten med högst det belopp som riksdagen har beslutat i ett särskilt bemyndigande ta upp lån för resolutionsreserven enligt 7–9 §§.

7 § För resolutionsreservens räkning får lån tas upp i Riksgäldskontoret. Detta gäller även om det finns andra tillgångar i reserven. Lånen ska betalas tillbaka efter hand som nya medel förs till resolutionsreserven.

8 § För resolutionsreservens räkning får lån från en tredje part tas upp, om ett sådant lån är ekonomiskt mer fördelaktigt än ett lån i Riksgälds- kontoret.

Prop. 2015/16:5

9 § För resolutionsreservens räkning får lån från annat finansierings- arrangemang inom EES tas upp, om

1.medlen i resolutionsreserven inte är tillräckliga för de åtgärder som anges i 1 eller 4 §,

2.det inte är möjligt att omedelbart tillföra resolutionsreserven ytter- ligare medel genom avgifter, och

3.det inte är möjligt för resolutionsreserven att ta upp lån till skäliga villkor enligt 7 eller 8 §.

Lån till annat finansieringsarrangemang

10 § Riksgäldskontoret får, efter regeringens tillåtelse, låna ut medel ur resolutionsreserven till ett annat finansieringsarrangemang inom EES. Sådana lån får lämnas endast om villkoren i artikel 106.1 i krishanteringsdirektivet är uppfyllda.

Resolutionsreservens fordran på ett annat finansieringsarrangemang inom EES är en sådan tillgång som avses i 5 § första stycket 5.

Vid beslut enligt denna paragraf ska förfarandet i 1 kap. 3 § andra stycket och 5 § andra stycket följas.

Villkor för lån mellan finansieringsarrangemang

11 § Om lån tas upp enligt 9 § eller lämnas enligt 10 §, ska Riksgälds- kontoret komma överens med de deltagande finansieringsarrangemangen inom EES om villkoren för lånet. Lånen från varje deltagande finansieringsarrangemang ska motsvara andelen garanterade insättningar i landet för det finansieringsarrangemanget i förhållande till de totala garanterade insättningarna i länderna för de deltagande finansierings- arrangemangen och ha samma villkor, om inte Riksgäldskontoret och de deltagande finansieringsarrangemangen kommer överens om något annat.

Avgiftsuttag

Avgiftsskyldiga

12 § Institut och EES-filialer med tillstånd att bedriva verksamhet i Sverige ska betala avgifter i enlighet med detta kapitel.

Resolutionsavgift

13 § Avgiftsskyldiga ska betala årliga resolutionsavgifter. De samman- lagda resolutionsavgifterna för ett år ska uppgå till 0,09 procent av det totala underlag för samtliga avgiftsskyldiga som beräknas enligt 14 § (avgiftsunderlaget).

Om inte annat följer av tredje stycket fastställs den resolutionsavgift som en avgiftsskyldig ska betala i enlighet med förordningen om resolutionsavgifter.

Det som i artiklarna 4.1, 12.1, 6–9, 14.2, 14.3, 14.6 och 17.2 i förordningen om resolutionsavgifter anges om metoden för riskjustering av resolutionsavgift och om uppgiftsskyldighet, ska inte tillämpas för EES-filialer och värdepappersbolag som omfattas av definitionen i artikel 96.1 a eller b i tillsynsförordningen eller som bedriver verksamhet

nr 8 i avsnitt A i bilaga I till Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG, men som inte bedriver verksamheterna nr 3 eller 6 i samma avsnitt i den bilagan. För en sådan avgiftsskyldig ska riskjustering av resolutionsavgift ske i enlighet med de kriterier som anges i artikel 103.7 i krishanteringsdirektivet och föreskrifter som har meddelats med stöd av 29 kap. 1 § 8.

Resolutionsavgift ska betalas så länge som behållningen i resolutions- reserven vid utgången av det år avgiften avser understiger tre procent av de garanterade insättningarna.

Avgiftsunderlaget

14 § Avgiftsunderlaget är summan av den avgiftsskyldiges skulder med avdrag för garanterade insättningar, skulder som anges i artikel 5.1 i förordningen om resolutionsavgifter och de skulder som får ingå i den avgiftsskyldiges kapitalbas enligt tillsynsförordningen.

Om inte annat följer av artikel 5.2–5.4 i förordningen om resolutions- avgifter, ska skulderna beräknas på det sätt som gäller för upptagande av skulder i balansräkning enligt lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag.

Höjd avgift

15 § Om behållningen i resolutionsreserven vid utgången av det år avgiften avser understiger 0,67 procent av de garanterade insättningarna, ska resolutionsavgiften höjas, om det är nödvändigt för att återställa behållningen i resolutionsreserven till 1 procent av de garanterade insättningarna inom sex år från den tidpunkt behållningen först understeg 0,67 procent av de garanterade insättningarna.

Den höjda avgiften ska bestämmas till en procentandel av avgifts- underlaget som medför att summan av alla avgiftsskyldigas resolutions- avgifter uppgår till ett belopp som beräknas vara tillräckligt för att inom sex år från den tidpunkt behållningen först understeg 0,67 procent av de garanterade insättningarna återställa behållningen i resolutionsreserven till 1 procent av de garanterade insättningarna.

Om behållningen i resolutionsreserven under den tidsperiod som avses i andra stycket minskar ytterligare på grund av ytterligare utbetalningar ur resolutionsreserven, ska en ny sexårsperiod för beräkning av höjd grundavgift börja löpa.

Tilläggsavgift

16 § Om det uppstår ett underskott i resolutionsreserven, ska de avgiftsskyldiga betala en tilläggsavgift. De totala tilläggsavgifterna ska motsvara underskottet. Om underskottet inte, på grund av 17 § andra och tredje styckena, kan täckas med tilläggsavgifter under ett år, ska tilläggs- avgifter tas ut tills dess att summan av de tilläggsavgifter som betalats uppgår till det ursprungliga underskottet, med eventuella tillägg enligt andra stycket, och den finansieringskostnad som belastat resolutions- reserven avseende underskottet.

Om behållningen i resolutionsreserven under den tid då tilläggsavgift ska betalas minskar ytterligare på grund av ytterligare utbetalningar ur resolutionsreserven, ska ett belopp som motsvarar den minskning av

Prop. 2015/16:5

Prop. 2015/16:5 resolutionsreservens behållning som utbetalningen medför, läggas till det ursprungliga underskottet. Detta tillägg ska dock inte överstiga resolu- tionsreservens underskott vid den tidpunkt när utbetalningen från resolutionsreserven har genomförts.

17 § Tilläggsavgift ska, om inte annat följer av tredje stycket, beslutas i samband med att den årliga resolutionsavgiften beslutas.

En avgiftsskyldigs tilläggsavgift ska uppgå till en andel av under- skottet, inklusive den upplupna finansieringskostnaden, som motsvarar den avgiftsskyldiges andel av de totala resolutionsavgifterna enligt det beslut avseende resolutionsavgifter som tas i samband med att tilläggs- avgifterna beslutas. Tilläggsavgiften under ett år får inte överstiga tre gånger företagets resolutionsavgift i enlighet med 13 §.

Om det finns särskilda skäl, får Riksgäldskontoret besluta om tilläggsavgift vid en annan tidpunkt än den som avses i första stycket. Ett sådant beslut ska baseras på uppgifter från det närmast föregående avgiftsbeslutet avseende resolutionsavgiften.

Riskavgift

18 § När behållningen i resolutionsreserven överstiger tre procent av garanterade insättningar, ska i stället för resolutionsavgift en årlig risk- avgift tas ut.

Riskavgiften ska för varje avgiftsskyldig spegla den förväntade kost- nad som kan komma att belasta resolutionsreserven avseende den avgiftsskyldige.

Riskavgiften får sättas till noll om sannolikheten att en avgiftsskyldig kommer att försättas i resolution är mycket låg.

19 § Om någon har varit avgiftsskyldig bara för en del av ett kalenderår, ska avgift enligt 18 § bestämmas med hänsyn till hur stor del av kalenderåret som avgiftsskyldighet förelegat.

Uppgiftsskyldighet

20 § Den som är avgiftsskyldig ska lämna de uppgifter till Riksgälds- kontoret som myndigheten behöver för att fastställa den avgiftsskyldiges avgift. Uppgifter om avgiftsunderlaget ska ha granskats av en revisor som utsetts i enlighet med 4 a kap. 1 § sparbankslagen (1987:619), 7 a kap. 1 § lagen (1995:1570) om medlemsbanker, 9 kap. 8 § aktiebolagslagen (2005:551) eller 8 kap. 1 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar.

21 § Om den som är skyldig att betala riskavgift trots påminnelse inte kommer in med sådana uppgifter som avses i 20 §, får Riksgäldskontoret uppskatta avgiftsunderlaget för den avgiftsskyldige och basera avgiftsbeslutet på det uppskattade avgiftsunderlaget.

Om det i efterhand visar sig att den riskavgift som fastställts utifrån det uppskattade avgiftsunderlaget understeg den avgift som skulle ha betalats om den avgiftsskyldige gett in ett korrekt avgiftsunderlag, ska den avgiftsskyldige betala mellanskillnaden. Dröjsmålsränta enligt 22 § andra

stycket ska betalas från tidpunkten när avgiften skulle betalats till dess Prop. 2015/16:5 betalning sker.

Om det finns synnerliga skäl och om den avgiftsskyldige kan styrka att den riskavgift som fastställts utifrån det uppskattade avgiftsunderlaget i väsentlig mån överstiger den avgift som skulle ha betalats utifrån ett korrekt avgiftsunderlag, får Riksgäldskontoret betala tillbaka mellanskill- naden till den avgiftsskyldige.

Avgiftsbeslut

22 § Riksgäldskontoret beslutar om resolutionsavgift, tilläggsavgift och riskavgift för varje avgiftsskyldig. Avgiften ska betalas inom en månad från dagen för myndighetens beslut.

Dröjsmålsränta ska tas ut på riskavgift som inte betalas i rätt tid. Dröjs- målsräntan ska beräknas enligt en räntefot som per år motsvarar den av Riksbanken fastställda, vid varje tid gällande referensräntan enligt 9 § räntelagen (1975:635) med ett tillägg av åtta procentenheter.

23 § Om det finns särskilda skäl, får Riksgäldskontoret sätta ned resolutionsavgiften eller riskavgiften.

Riksgäldskontoret får bevilja anstånd med betalning av tilläggsavgift enligt 16 §, om det finns särskilda skäl med hänsyn till företagets finansiella ställning. Anståndet får beviljas för en tid av högst sex månader. På ansökan av företaget får denna tid förlängas.

24 § Det som i 13 och 16 §§ anges om de totala resolutionsavgifterna och tilläggsavgifterna behöver inte tillämpas när avgiften för ett enskilt företag

1.bestäms enligt 23 § eller enligt artikel 12.1 eller 17.1 i förordningen om resolutionsavgifter,

2.bestäms genom omprövning enligt 27 § förvaltningslagen (1986:223), eller

3.efter överklagande bestäms av allmän förvaltningsdomstol.

25 § Riksgäldskontorets beslut att ta ut resolutionsavgift, tilläggsavgift eller riskavgift får verkställas, om avgiften är obetald trots att den skulle ha betalats. Verkställighet får ske även om avgiftsbeslutet har överklagats. Bestämmelser om indrivning finns i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. Vid indrivning får verkställighet enligt utsökningsbalken ske.

AVDELNING IV. AVSLUTANDE BESTÄMMELSER 28 kap. Samarbete och informationsutbyte

Uppgiftsskyldighet för institut och koncernföretag

1 § Ett institut och ett företag som ingår i samma koncern som institutet ska lämna Riksgäldskontoret de upplysningar om sin verksamhet och därmed sammanhängande omständigheter som myndigheten begär för sin verksamhet enligt denna lag.

Prop. 2015/16:5 Om ett institut eller företag som ingår i samma koncern som institutet har åsidosatt sina skyldigheter enligt första stycket, ska Finansinspek- tionen ingripa mot institutet eller företaget enligt 15 kap. lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse eller 25 kap. lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden.

Befogenhet att kräva information

2 § För att kunna förbereda och fatta beslut om resolutionsåtgärder får Riksgäldskontoret begära att

1.företaget i resolution eller någon annan tillhandahåller uppgifter, handlingar eller annat, och

2.den som förväntas kunna lämna upplysningar i saken lämnar sådana upplysningar på tid och plats som myndigheten bestämmer.

Första stycket gäller inte i den utsträckning uppgiftslämnandet skulle strida mot den i lag reglerade tystnadsplikten för advokater.

Riksgäldskontoret får förelägga den som inte följer en begäran enligt första stycket att fullgöra sin skyldighet.

Tystnadsplikt

3 § Den som deltar eller har deltagit i verksamhet enligt denna lag får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han eller hon genom sitt deltagande fått veta om enskilds affärs- eller driftförhållanden, ekono- miska eller personliga förhållanden eller planering och förberedelser för eller hantering av fredstida krissituationer.

I det allmännas verksamhet tillämpas i stället offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

Samarbete och informationsutbyte mellan myndigheter

4 § Riksbanken och Finansinspektionen ska på Riksgäldskontorets begäran lämna de uppgifter som myndigheten behöver för sin verksam- het enligt denna lag. Inom Riksgäldskontoret gäller motsvarande upp- giftsskyldighet för den del av myndigheten som inte bedriver verksamhet enligt denna lag, gentemot den del av myndigheten som bedriver den verksamheten.

5 § Riksgäldskontoret och Finansinspektionen ska samarbeta och utbyta information med varandra, med motsvarande myndigheter inom EES och med Europeiska bankmyndigheten i den utsträckning som följer av krishanteringsdirektivet. Riksgäldskontoret ska också lämna regeringen de uppgifter som behövs för regeringens verksamhet enligt denna lag.

Upplysningar till konkursförvaltare och likvidator

6 § Om ett företag som har varit föremål för resolution försätts i konkurs, ska Riksgäldskontoret på begäran av konkursförvaltaren för företaget lämna de upplysningar som konkursförvaltaren behöver för att upprätta konkursbouppteckningen enligt 7 kap. 13 § konkurslagen (1987:672) och berättelsen enligt 7 kap. 15 § samma lag.

Om ett företag som har varit föremål för resolution går i likvidation, Prop. 2015/16:5 ska Riksgäldskontoret på begäran av likvidatorn för företaget lämna de

upplysningar som likvidatorn behöver för att genomföra likvidationen.

Ärenden till Europeiska bankmyndigheten

7 § Riksgäldskontoret får hänskjuta frågor som rör ett förfarande av en annan behörig myndighet inom EES till Europeiska bankmyndigheten för tvistlösning i de fall som framgår av följande artiklar i krishanterings- direktivet:

–13.5 andra stycket och 13.6 andra stycket.

–18.6 tredje stycket och 18.7 andra stycket.

–45.9 tredje stycket och 45.10 femte stycket.

8 § Riksgäldskontoret får begära att Europeiska bankmyndigheten ska bistå myndigheterna att nå en överenskommelse i de fall som framgår av följande artiklar i krishanteringsdirektivet:

–13.4 tredje stycket.

–18.5 andra stycket.

–91.7 andra stycket.

–92.3 andra stycket.

29 kap. Bemyndiganden

1 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

1.vilka kvalificerade skulder som är medräkningsbara vid beräkningen av om minimikravet på nedskrivningsbara skulder enligt 4 kap. 1 § är uppfyllt,

2.vilka kriterier som ska ligga till grund för ett beslut om storleken på minimikravet på nedskrivningsbara skulder enligt 4 kap. 3 §,

3.vilken information om nedskrivningsbara skulder ett företag ska lämna till Riksgäldskontoret och när den ska lämnas,

4.undantag enligt 5 kap. 3 § från skyldigheten i 5 kap. 2 § om att ta in vissa villkor i avtalen för sina skulder,

5.vilka företag som ska upprätta register som avses i 5 kap. 5 §, vad registren ska innehålla och när företagen ska ge in register för olika typer av avtal,

6.vad en omstruktureringsplan enligt 21 kap. 5 § ska innehålla,

7.hur storleken på de skulder som är hänförliga till derivat enligt 21 kap. 17 § ska beräknas,

8.metoden för riskjustering av resolutionsavgift enligt 27 kap. 13 § tredje stycket samt riskavgiftens storlek och hur den ska bestämmas enligt 18 § samma kapitel,

9.vilka uppgifter en avgiftsskyldig ska lämna till Riksgäldskontoret enligt 27 kap. 20 §, och

10.vilka upplysningar ett institut eller något annat koncernföretag ska lämna till Riksgäldskontoret för dess verksamhet enligt denna lag.

2 § Regeringen får meddela föreskrifter om

Prop. 2015/16:5 1. innehållet i en resolutionsplan och en koncernresolutionsplan enligt 3 kap. och vad som ska beaktas vid planernas utformning liksom när de ska upprättas och hur ofta de behöver uppdateras,

2.vilka omständigheter Riksgäldskontoret ska beakta vid sin prövning av en resolutionsplan enligt 3 kap. 10 och 11 §§, och

3.när och var ett beslut om resolution enligt 8 kap. 13 § och ett beslut om resolutionsåtgärder enligt 12 kap. 5 § ska offentliggöras och vad offentliggörandet ska innehålla.

30 kap. Överklagande och verkställighet av beslut m.m.

1 § Riksgäldskontorets och Finansinspektionens beslut enligt denna lag får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Detta gäller dock inte beslut i ärenden som avses i 20 § första stycket 5 förvaltningslagen (1986:223).

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Riksgäldskontorets beslut om resolution enligt 8 kap. 5–9 och 11 §§

och om resolutionsåtgärder som anges i 12 kap. 1 § första stycket gäller omedelbart.

Riksgäldskontoret och Finansinspektionen får bestämma att beslut om krisavvärjande åtgärder enligt denna lag, eller förelägganden, förbud eller beslut om återkallelse som meddelats med stöd av lagen, ska gälla omedelbart.

Förelägganden enligt denna lag får förenas med vite. Regeringens beslut enligt denna lag får inte överklagas.

2 § En värdering som utförs enligt 7 kap. 1 § får endast överklagas i samband med överklagande av det beslut om åtgärd för vilken värde- ringen ligger till grund.

3 § Mål som gäller resolution enligt 8 kap. 5–9 eller 11 § eller resolu- tionsåtgärder som anges i 12 kap. 1 § första stycket ska handläggas skyndsamt.

4 § Endast om det är förenligt med det allmännas intresse, får den domstol som ska pröva ett överklagat beslut om resolution enligt 8 kap. 5–9 eller 11 § eller om resolutionsåtgärder som anges i 12 kap. 1 § första stycket, besluta att det överklagade beslutet tills vidare inte ska gälla.

1.Denna lag träder i kraft den 1 februari 2016.

2.Bestämmelserna i 5 kap. 2 § ska tillämpas på kapitalinstrument och skuldförbindelser som emitterats eller ingåtts från och med den 1 februari 2016.

3.Avgifter enligt 27 kap. tas ut första gången 2016. Avgiften för 2016 ska reduceras till hälften.

2.2 Förslag till lag om förebyggande statligt stöd Prop. 2015/16:5 till kreditinstitut

Härigenom föreskrivs följande.

1 kap. Inledande bestämmelser

1 § Lagen innehåller bestämmelser om

1.förebyggande statligt stöd till kreditinstitut som avses i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse, och

2.en särskild fond för finansiering av sådant stöd och av statligt stöd enligt 22 kap. lagen (2016:000) om resolution.

2 § Om det behövs för att motverka en allvarlig störning av det finansiella systemet i Sverige, får förebyggande statligt stöd lämnas till kreditinstitut. Sådant stöd kan lämnas genom garantier eller kapitaltillskott.

Förebyggande statligt stöd kan även lämnas genom garantier till Riksbanken för återbetalning av likviditetsstöd som Riksbanken lämnar till kreditinstitut.

3 § Beslut om förebyggande statligt stöd enligt denna lag fattas av

1.regeringen, eller

2.den myndighet som regeringen bestämmer (stödmyndigheten).

4 § Förebyggande statligt stöd till kreditinstitut lämnas efter det att avtal som rör stöd har ingåtts mellan staten och stödmottagaren eller dess ägare.

Garantier enligt 2 § andra stycket får lämnas efter överenskommelse mellan Riksbanken och regeringen eller stödmyndigheten.

2 kap. Villkor för förebyggande statligt stöd

1 § Förebyggande statligt stöd får bara lämnas för fortsatt verksamhet i kreditinstitut som är livskraftiga.

Stödet ska vara tillfälligt och stå i proportion till omfattningen av den allvarliga störningen enligt 1 kap. 2 §.

Stödmyndigheten ska inför ett beslut om förebyggande statligt stöd låta göra en värdering av kreditinstitutet i enlighet med 7 kap. lagen (2016:000) om resolution.

2 § Stödet ska så långt som möjligt utformas på ett affärsmässigt sätt och så att en snedvridning av konkurrensen förhindras. Statens långsiktiga kostnader för stödet ska hållas så låga som möjligt. Stödet ska utformas så att statens insatser i möjligaste mån kan återfås.

Staten ska tillförsäkras ersättning eller annan kompensation för sitt risktagande, om inte synnerliga skäl talar emot det.

Om det finns synnerliga skäl, får avsteg göras från bestämmelserna om avgifter i 6 kap. 4 § budgetlagen (2011:203).

Prop. 2015/16:5

3 kap. Stabilitetsfonden

1 § För de ändamål som anges i 1 kap. 2 § ska det finnas ett räntebärande konto i Riksgäldskontoret. De medel som tillförts kontot utgör, tillsam- mans med de övriga tillgångar som anskaffats med stöd av denna lag, stabilitetsfonden.

Till stabilitetsfonden ska det föras

1. inbetalda ersättningar för förebyggande statligt stöd enligt 2 kap.

2§,

2.tillgångar som anskaffats med medel från stabilitetsfonden, och

3.medel som staten fått tillbaka och som avser lämnat stöd enligt denna lag och lagen (2008:812) om statliga garantier till insättare i utländska instituts filialer i Sverige.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med- dela föreskrifter om förvaltningen av stabilitetsfondens tillgångar.

2 § Medel från stabilitetsfonden ska täcka:

1.statens utgifter för stöd enligt denna lag,

2.statens utgifter för att finansiera statligt stöd enligt 22 kap. lagen (2016:000) om resolution,

3.stödmyndighetens förvaltningskostnader, och

4.ersättning som betalats ut på grund av en garanti till insättare enligt lagen (2008:812) om statliga garantier till insättare i utländska instituts filialer i Sverige.

Beslut att använda medel från stabilitetsfonden för att täcka utgifter enligt första stycket 2 får bara fattas av regeringen.

3 § I den utsträckning medlen i stabilitetsfonden inte är tillräckliga för de ändamål som anges i 2 §, får lån tas upp i Riksgäldskontoret med högst det belopp som riksdagen har beslutat i ett särskilt bemyndigande. Sådana lån får tas upp även om det finns andra tillgångar i stabilitetsfonden än medel på kontot i Riksgäldskontoret.

4 kap. Avslutande bestämmelser

1 § Kreditinstitut ska lämna de uppgifter till regeringen och stödmyndig- heten som de behöver för sin verksamhet enligt denna lag.

2 § Riksbanken och Finansinspektionen ska på stödmyndighetens begäran lämna de uppgifter som myndigheten behöver för sin verksam- het enligt denna lag. Inom Riksgäldskontoret gäller motsvarande uppgiftsskyldighet gentemot stödmyndigheten för den del av Riksgälds- kontoret som inte bedriver verksamhet enligt denna lag.

3 § Stödmyndigheten ska underrätta Finansinspektionen, om ett kredit- institut inte fullgör sina skyldigheter enligt avtal ingångna med stöd av denna lag.

4 § Beslut enligt denna lag får inte överklagas.

5 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får Prop. 2015/16:5 meddela föreskrifter om stöd enligt denna lag.

1.Denna lag träder i kraft den 1 februari 2016.

2.Genom denna lag upphävs lagen (2008:814) om statligt stöd till kreditinstitut.

3.För stöd som lämnats enligt lagen om statligt stöd till kreditinstitut ska den lagen fortsätta att gälla.

4.Stabilitetsavgift för 2015 ska tas ut enligt lagen om statligt stöd till kreditinstitut. Därefter ska stabilitetsavgift inte tas ut.

Prop. 2015/16:5	2.3	Förslag till lag om ändring i förmånsrättslagen
		(1970:979)
	Härigenom föreskrivs i fråga om förmånsrättslagen (1970:979)
	dels att 10 och 12 §§ ska ha följande lydelse,
	dels att det ska införas två nya paragrafer, 13 a och 13 b §§, av följande
	lydelse.
	Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse
			10 §1

Allmän förmånsrätt följer med 1. den kostnad som borgenär

haft för försättande av gäldenären i konkurs och för beslut att ett döds- bos egendom skall avträdas till förvaltning av boutredningsman samt begravnings- och bouppteck- ningskostnader när gäldenären avlidit före konkursbeslutet,

Allmän förmånsrätt följer med 1. den kostnad som borgenär

haft för försättande av gäldenären i konkurs och för beslut att ett döds- bos egendom ska avträdas till för- valtning av boutredningsman samt begravnings- och boupptecknings- kostnader när gäldenären avlidit före konkursbeslutet,

2.arvode och kostnadsersättning till rekonstruktör enligt lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion, tillsynsman enligt nämnda lag eller konkurslagen (1987:672) eller förordnad boutredningsman, om fordringen avser tid inom sex månader innan konkursansökningen gjordes eller därefter,

3.kostnad för särskilda åtgärder som under den tid som nämnts under 2 vidtagits med rekonstruktörens eller tillsynsmannens godkännande eller av boutredningsmannen och uppenbart varit till borgenärernas bästa,

4. andra fordringar som grundar sig på avtal som gäldenären med rekonstruktörens samtycke träffat under en företagsrekonstruktion enligt lagen om företagsrekon- struktion.

4.andra fordringar som grundar sig på avtal som gäldenären med rekonstruktörens samtycke träffat under en företagsrekonstruktion enligt lagen om företagsrekon- struktion,

5.ersättning till resolutions- myndigheten (Riksgäldskontoret) enligt lagen (2016:000) om resolution, om fordringen avser tid inom sex månader innan konkurs- ansökningen gjordes eller därefter,

6.andra fordringar som grundar sig på avtal som gäldenären med resolutionsmyndighetens eller en särskild förvaltares samtycke träffat under en resolution enligt lagen om resolution.

1 Senaste lydelse 1996:769.

Allmän förmånsrätt följer där- efter med arbetstagares fordran på lön eller annan ersättning på grund av anställningen. Förmånsrätten omfattar fordringar som belöper på tiden före konkursbeslutet och inom en månad därefter. Ford- ringarna får inte ha intjänats eller, om lönen eller ersättningen ska bestämmas efter särskild beräk- ningsgrund, inte ha förfallit till betalning tidigare än tre månader innan konkursansökningen kom in till tingsrätten. Om arbetstagaren inte har kunnat nå arbetsgivaren med en uppmaning enligt 2 kap. 9 § konkurslagen (1987:672), gäller i stället den längre tid som bedöms skälig. Har konkursen föregåtts av ett förfarande enligt lagen (1996:764) om företagsre- konstruktion eller lagen (2016:000) om resolution och har konkursansökningen gjorts inom ett år från det att företagsrekon- struktionen eller resolutionen upp- hörde, ska vid tillämpning av tredje meningen, om det är för- månligare för arbetstagaren, anses som om konkursansökningen hade gjorts då ansökningen om företags- rekonstruktion skedde eller beslu- tet om resolution fattades. I sådant fall ska det bortses från tiden mellan ansökningarna respektive mellan beslutet och ansökan.

Fordran på uppsägningslön omfattas av förmånsrätt längst för uppsägningstid som beräknats enligt 11 § lagen (1982:80) om anställningsskydd. Uppsägnings-

Förmånsrätt enligt första stycket	Förmånsrätt enligt första stycket Prop. 2015/16:5
1–3 gäller endast i den mån	1–3 och 5 gäller endast i den
beloppet med hänsyn till omstän-	utsträckning beloppet med hänsyn
digheterna är skäligt.	till omständigheterna är skäligt.

12 §2 Allmän förmånsrätt följer där-

efter med arbetstagares fordran på lön eller annan ersättning på grund av anställningen. Förmånsrätten omfattar fordringar som belöper på tiden före konkursbeslutet och inom en månad därefter. Ford- ringarna får inte ha intjänats eller, om lönen eller ersättningen skall bestämmas efter särskild beräk- ningsgrund, inte ha förfallit till betalning tidigare än tre månader innan konkursansökningen kom in till tingsrätten. Om arbetstagaren inte har kunnat nå arbetsgivaren med en uppmaning enligt 2 kap. 9 § konkurslagen (1987:672), gäller i stället den längre tid som bedöms skälig. Har konkursen föregåtts av ett förfarande enligt lagen (1996:764) om företagsre- konstruktion och har konkursan- sökningen gjorts inom ett år från det att företagsrekonstruktionen upphörde, skall vid tillämpning av tredje meningen, om det är för- månligare för arbetstagaren, anses som om konkursansökningen hade gjorts då ansökningen om företags- rekonstruktion skedde. I sådant fall skall det bortses från tiden mellan ansökningarna.

Fordran på uppsägningslön omfattas av förmånsrätt längst för uppsägningstid som beräknats enligt 11 § lagen (1982:80) om anställningsskydd. Uppsägnings-

2 Senaste lydelse 2003:535.

Prop. 2015/16:5

lön

för tid

under

vilken arbets-

lön för tid under vilken arbets-

tagaren inte utför arbete för

konkursgäldenären eller annan och

inte heller driver egen rörelse

omfattas av förmånsrätt endast om

arbetstagaren kan visa att han har

anmält sig hos offentlig arbets-

förmedling

som

arbetssökande.

förmedling

som

arbetssökande.

För uppsägningstid omfattar för-

månsrätten endast lön eller ersätt-

ning

som

överstiger

inkomst

ning

som

överstiger

inkomst

vilken arbetstagaren under den tid

lönen eller ersättningen avser har

haft av egen rörelse eller har

förvärvat eller borde ha kunnat

förvärva i en annan anställning.

Vid bestämmande av i vilken

utsträckning fordran på lön eller

ersättning

under

uppsägningstid

ersättning

under

uppsägningstid

omfattas av förmånsrätt skall med

omfattas av förmånsrätt ska med

samtidig inkomst i annan anställ-

ning jämställas aktivitetsstöd som

lämnas till den som deltar i ett

arbetsmarknadspolitiskt program, i

den mån stödet avser samma tid

den

utsträckning

stödet

avser

som lönen eller ersättningen och

samma tid som lönen eller

arbetstagaren

har blivit

berättigad

ersättningen och arbetstagaren har

till stödet efter uppsägningen.

blivit berättigad till stödet efter

uppsägningen.

Om en lönefordran, som har intjänats tidigare än tre månader före kon-

kursansökningen, har varit föremål för tvist, omfattas den av förmånsrätt

om talan har väckts eller förhandling som föreskrivs i kollektivavtal eller

lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet har begärts inom

fyra månader från förfallodagen och konkursansökningen har följt inom

två månader från det att tvisten slutligt har avgjorts.

Semesterlön och semesterersättning som är intjänad före konkurs-

ansökningen omfattas av förmånsrätt för vad som står inne för det

löpande och det närmast föregående intjänandeåret.

Förmånsrätt följer med fordran på pension vilken tillkommer

arbetstagare eller dennes efterlevande för högst sex månader före kon-

kursansökningen och därpå följande sex månader. Förmånsrätten gäller

även i fråga om pension, som intjänats hos föregående arbetsgivare, om

gäldenären övertagit ansvaret för pensionen under de betingelser som

anges i 23 och 26 §§ lagen (1967:531) om tryggande av pensionsut-

fästelse m.m.

konkursgäldenären

är

konkursgäldenären

är

näringsidkare, skall en arbetstagare

näringsidkare, ska en arbetstagare

som själv eller tillsammans med

nära anförvanter senare än sex

månader före konkursansökningen

har

ägt

väsentlig

andel

har ägt

väsentlig

andel av

företaget och som haft ett betydande inflytande över dess verksamhet inte ha förmånsrätt enligt denna paragraf för lön eller pension.

företaget	och	som	haft	ett Prop. 2015/16:5
betydande	inflytande		över	dess
verksamhet	inte	ha	förmånsrätt

enligt denna paragraf för lön eller pension.

13 a §

Allmän förmånsrätt följer där- efter för garanterade insättningar enligt lagen (2016:000) om resolution.

13 b §

Allmän förmånsrätt följer där- efter för sådana kvalificerade insättningar enligt lagen (2016:000) om resolution som inte är garanterade insättningar enligt den lagen och som avser

1.fysiska personer,

2.mikroföretag och små och

medelstora	företag som	anges i
5 kap. 2 §	andra stycket	2	lagen
om resolution, och
3. insättningar som har			gjorts

genom en filial utanför EES till ett svenskt institut och som skulle betraktas som insättningar avse- ende personer eller företag som avses i 1 och 2 om de inte hade gjorts genom filialen.

Denna lag träder i kraft den 1 februari 2016.

Prop. 2015/16:5	2.4	Förslag till lag om ändring i lagen (1981:6) om
		konkurs som omfattar egendom i annat nordiskt
		land

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1981:6) om konkurs som omfattar

egendom i annat nordiskt land ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 §1

Om någon som försätts i kon-

kurs här i riket har egendom även i

Danmark, Finland,

Island

eller

Danmark, Finland,

Island

eller

Norge, skall konkursen

omfatta

Norge,

ska

konkursen

omfatta

denna egendom.

I fråga om sådan egendom skall,

I fråga om sådan egendom ska,

om inte annat följer av denna lag,

svensk lag tillämpas i följande

hänseenden: den verkan konkursen

medför

beträffande

gäldenärens

medför

beträffande

gäldenärens

rätt att råda över sin egendom, vad

som ingår i konkursboet och

återvinning till konkursboet, gälde-

närens rättigheter och skyldigheter

under konkurs, konkursboets för-

valtning,

borgenärers

betalnings-

valtning,

borgenärers

betalnings-

och förmånsrätt, utdelning, ackord

samt avslutande av konkurs. I

konkursboet skall dock inte ingå

konkursboet ska dock inte ingå

egendom som enligt lagen i det

land där den finns över huvud inte

får tas i anspråk av ägarens borge-

närer.

Särskilda

bestämmelser

finns i

Särskilda

bestämmelser

finns i

rådets

förordning

(EG)

rådets

förordning

(EG)

1346/2000 av den 29 maj 2000 om

insolvensförfaranden

och

lagen

insolvensförfaranden

och

lagen

(2005:1047)

internationella

(2005:1047)

om internationella

förhållanden

rörande

försäkrings-

förhållanden

rörande

finansiella

företags

och

kreditinstituts

företags insolvens.

insolvens.

Denna lag träder i kraft den 1 februari 2016.

1 Senaste lydelse 2005:1049.

2.5	Förslag till lag om ändring i lagen (1981:7) om Prop. 2015/16:5
	verkan av konkurs som inträffat i annat
	nordiskt land

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1981:7) om verkan av konkurs

som inträffat i annat nordiskt land ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse					Föreslagen lydelse
				1 §1
Om någon försätts i konkurs i					Om någon försätts i konkurs i
Danmark,		Finland,		Island eller	Danmark, Finland,			Island eller
Norge,	skall		konkursen omfatta		Norge,	ska	konkursen omfatta
även gäldenärens egendom här i					även gäldenärens egendom här i
riket. Utan hinder av beslut om					riket. Utan hinder av beslut om
konkurs i annat nordiskt land					konkurs i annat nordiskt land
fortgår dock konkurs som dess-					fortgår dock konkurs som dess-
förinnan beslutats här i riket.					förinnan beslutats här i riket.
I fråga om sådan egendom skall,					I fråga om sådan egendom ska,
om inte annat följer av denna lag,					om inte annat följer av denna lag,
lagen i det andra landet (konkurs-					lagen i det andra landet (konkurs-
landet) tillämpas i följande hänse-					landet) tillämpas i följande hänse-
enden:	den		verkan	konkursen	enden:	den	verkan	konkursen
medför	beträffande			gäldenärens	medför	beträffande		gäldenärens
rätt att råda över sin egendom, vad					rätt att råda över sin egendom, vad
som ingår i konkursboet och					som ingår i konkursboet och
återvinning till konkursboet, gälde-					återvinning till konkursboet, gälde-
närens rättigheter och skyldigheter					närens rättigheter och skyldigheter
under konkurs, konkursboets för-					under konkurs, konkursboets för-
valtning,		borgenärers		betalnings-	valtning,	borgenärers		betalnings-
och förmånsrätt, utdelning, ackord					och förmånsrätt, utdelning, ackord
samt avslutande av konkurs. I					samt avslutande av konkurs. I
konkursboet skall dock inte ingå					konkursboet ska dock inte ingå
egendom här i riket som enligt					egendom här i riket som enligt
svensk lag över huvud inte får tas i					svensk lag över huvud inte får tas i
anspråk av ägarens borgenärer.					anspråk av ägarens borgenärer.

Med konkurs jämställs i denna lag sådan offentlig likvidation av bank som enligt lagen i det nordiska land där banken har sitt säte utesluter


konkursförfarande.
Särskilda		bestämmelser finns i			Särskilda		bestämmelser finns i
rådets	förordning		(EG)	nr	rådets	förordning		(EG)	nr
1346/2000 av den 29 maj 2000 om					1346/2000 av den 29 maj 2000 om
insolvensförfaranden			och	lagen	insolvensförfaranden och				lagen
(2005:1047)		om internationella			(2005:1047)		om	internationella

1 Senaste lydelse 2005:1050.

Prop. 2015/16:5	förhållanden rörande försäkrings-	förhållanden rörande finansiella
	företags och kreditinstituts insol-	företags insolvens.
	vens.

Denna lag träder i kraft den 1 februari 2016.

2.6	Förslag till lag om ändring i sparbankslagen	Prop. 2015/16:5
	(1987:619)

Härigenom föreskrivs att det i sparbankslagen (1987:619) ska införas två nya paragrafer, 6 kap. 1 a och 2 b §§, av följande lydelse.

6 kap.

1 a §

Om styrelsen i en sparbank tar emot eller upprättar förslag till stämmobeslut om likvidation enligt 1 §, ska styrelsen underrätta resolutionsmyndigheten (Riks- gäldskontoret) och Finansin- spektionen om förslaget.

Om sparbanken är försatt i resolution eller om Riksgälds- kontoret underrättar styrelsen om att sparbanken ska försättas i resolution, får kallelse till en spar- banksstämma där frågan om likvi- dation ska prövas inte utfärdas.

2 b §

Bolagsverket ska underrätta Riksgäldskontoret om en ansökan om tvångslikvidation enligt 2 § kommer in till verket. Bolagsverket ska också underrätta Finans- inspektionen om ansökan gjorts av sparbankens styrelse, styrelse- ledamot eller huvudman.

Bolagsverket får inte besluta om likvidation, om Riksgäldskontoret har meddelat att sparbanken är försatt eller ska försättas i resolution.

Denna lag träder i kraft den 1 februari 2016.

Prop. 2015/16:5	2.7	Förslag till lag om ändring i lagen (1987:667)
		om ekonomiska föreningar
	Härigenom föreskrivs att det i lagen (1987:667) om ekonomiska
	föreningar ska införas två nya paragrafer, 11 kap. 21 och 22 §§, och
	närmast före 11 kap. 21 § en ny rubrik av följande lydelse.
		11 kap.
		Särskilda bestämmelser om
		föreningar som kan bli föremål
		för resolution
		21 §
		Om styrelsen i en förening som
		omfattas av lagen (2016:000) om
		resolution bedömer att frågan om
		likvidation bör		hänskjutas		till
		föreningsstämman, ska den under-
		rätta	Riksgäldskontoret		och
		Finansinspektionen om detta.
		Om	föreningen	är försatt		i

resolution eller om Riksgälds- kontoret underrättar styrelsen om att föreningen ska försättas i resolution, får inte kallelse till stämman utfärdas.

22 §

Om ett ärende enligt 3, 4 eller 4 a § avser en förening som omfat- tas av lagen (2016:000) om reso- lution, ska rätten eller registre- ringsmyndigheten underrätta Riksgäldskontoret och Finansin- spektionen om att ärendet har inletts.

Rätten eller registreringsmyn- digheten får inte besluta om likvi- dation, om Riksgäldskontoret har meddelat att föreningen är försatt eller ska försättas i resolution.

Denna lag träder i kraft den 1 februari 2016.

Har beslut meddelats om företagsrekonstruktion enligt lagen (1996:764) om företagsrekonstruk- tion, avses med fristdag i stället dagen för ansökan om företags- rekonstruktion, om konkursansök- ningen har gjorts under företags- rekonstruktionen eller inom tre veckor från det att rätten beslutat att företagsrekonstruktionen ska upphöra.

Har ansökan om skuldsanering gjorts, avses med fristdag i stället dagen för denna ansökan, om kon- kursansökningen har gjorts inom tre veckor från det att frågan om skuldsanering avgjordes.

Har ett dödsbo avträtts till för- valtning av boutredningsman, av- ses med fristdag dagen för ansök- ningen om detta, om boutrednings- man har förordnats senare än tre månader före den dag som annars skulle anses som fristdag.

Har beslut om resolution enligt lagen (2016:000) om resolution meddelats, avses med fristdag i stället dagen för beslutet om reso- lution, om konkursansökningen har gjorts inom tre veckor från det att resolutionsmyndigheten (Rik-

2.8	Förslag till lag om ändring i konkurslagen		Prop. 2015/16:5
	(1987:672)
Härigenom föreskrivs att 4 kap. 2 § konkurslagen (1987:672) ska ha
följande lydelse.
Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse

4kap.

2 §1

Med fristdag avses dagen då ansökningen om gäldenärens försättande i konkurs kom in till tingsrätten.

Har beslut meddelats om före- tagsrekonstruktion enligt lagen (1996:764) om företagsrekonstruk- tion avses med fristdag i stället dagen för ansökan om företags- rekonstruktion, såvida konkurs- ansökningen har gjorts under före- tagsrekonstruktionen eller inom tre veckor från det att rätten beslutat att företagsrekonstruktionen skall upphöra.

Har ansökan om skuldsanering gjorts avses med fristdag i stället dagen för denna ansökan, såvida konkursansökningen har gjorts inom tre veckor från det att frågan om skuldsanering avgjordes.

Har ett dödsbo avträtts till för- valtning av boutredningsman avses med fristdag dagen för ansök- ningen om detta, såvida boutred- ningsman har förordnats senare än tre månader före den dag som annars skulle anses som fristdag.

1 Senaste lydelse 2006:551.

Prop. 2015/16:5	gäldskontoret)	beslutat	att
	resolutionen ska upphöra.

Denna lag träder i kraft den 1 februari 2016.

2.9Förslag till lag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank

Härigenom föreskrivs att det i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank ska införas en ny paragraf, 6 kap. 8 a §, av följande lydelse.

Föreslagen lydelse

6 kap.

8 a §

Riksbanken ska lämna de upp- gifter om genomförda likvidi- tetsstödjande åtgärder till reger- ingen, Finansinspektionen, Riks- gäldskontoret och stödmyndig- heten enligt lagen (2016:000) om förebyggande statligt stöd till kreditinstitut som respektive myndighet behöver för sin verksamhet.

Denna lag träder i kraft den 1 februari 2016.

Prop. 2015/16:5

Prop. 2015/16:5	2.10	Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1570)
		om medlemsbanker
	Härigenom föreskrivs att det i lagen (1995:1570) om medlemsbanker
	ska införas två nya paragrafer, 9 kap. 1 a och 4 b §§, av följande lydelse.
	Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse

9 kap.

1 a §

Om styrelsen i en medlemsbank tar emot eller upprättar förslag till stämmobeslut om likvidation enligt 1 §, ska styrelsen underrätta resolutionsmyndigheten (Riks- gäldskontoret) och Finansin- spektionen om förslaget.

Om medlemsbanken är försatt i resolution eller Riksgäldskontoret underrättar styrelsen om att medlemsbanken ska försättas i resolution, får kallelse till en föreningsstämma där frågan om likvidation av medlemsbanken ska prövas inte utfärdas.

4 b §

Om en ansökan eller anmälan enligt 2 eller 4 § kommer in till rätten eller Bolagsverket, ska rätten eller Bolagsverket under- rätta Riksgäldskontoret och Finansinspektionen om ärendet.

Rätten eller Bolagsverket får inte besluta om likvidation, om Riksgäldskontoret har meddelat att medlemsbanken är försatt eller ska försättas i resolution.

Denna lag träder i kraft den 1 februari 2016.

100

2.11	Förslag till lag om ändring av lagen	Prop. 2015/16:5
	(1995:1571) om insättningsgaranti

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1995:1571) om insättnings- garanti

dels att nuvarande 3 a § ska betecknas 3 b §, dels att 2, 3 och 25 §§ ska ha följande lydelse,

dels att rubriken närmast före nuvarande 3 a § ska sättas närmast före 3 b §,

dels att det i lagen ska införas åtta nya paragrafer, 3 a, 7, 7 a och 26–30 §§, samt närmast före 26 § en ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 §1

I denna lag betyder

1.institut: en svensk bank, ett utländskt bankföretag, ett svenskt kredit- marknadsföretag, ett utländskt kreditföretag samt ett svenskt värde- pappersbolag och ett utländskt värdepappersföretag, om de har tillstånd att ta emot kunders medel på konto,

2.insättare: den som har en insättning i ett institut,

3.insättning: tillgodohavande som avser inlåning på konto,

4.EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, och

5.garantimyndigheten: den myndighet som handlägger frågor om insättningsgarantin.

4.EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,

5.garantimyndigheten: den myndighet som handlägger frågor om insättningsgarantin, och

6.resolutionsmyndigheten: den myndighet som handlägger frågor om resolution enligt lagen (2016:000) om resolution.

3 §2

En insättning omfattas av garan-	En insättning omfattas av garan-
tin, om insättningen finns hos ett	tin, om insättningen finns hos ett
svenskt institut här i landet eller	svenskt institut här i landet eller
hos en filial i ett annat EES-land	hos en filial i ett annat EES-land
till ett svenskt institut.	till ett svenskt institut och inte
	något annat framgår av 3 a §.
Garantimyndigheten får besluta	Garantimyndigheten får besluta
att garantin också skall omfatta	att garantin också ska omfatta
insättningar som finns hos	insättningar som finns hos

1.en filial i ett land utanför EES till ett svenskt institut, eller

2.en filial här i landet till ett utländskt institut.

Beslut enligt andra stycket meddelas efter ansökan av institutet.

1Senaste lydelse 2008:811.

2Senaste lydelse 2007:1433.

101

Prop. 2015/16:5

102

3 a §3

Om resolutionsmyndigheten överför en insättning som har gjorts i ett institut som försatts i resolution till någon annan i enlighet med 17 eller 18 kap. lagen (2016:000) om resolution, gäller följande.

Insättningen omfattas inte längre av den insättningsgaranti som gäller för insättningar gjorda i institutet i resolution, om insätt- ningen har överförts i sin helhet eller till en del som motsvarar det belopp som omfattas av garantin enligt 4 §.

Om överföringen bara omfattar en del av insättningen och belop- pet understiger det belopp som omfattas av garantin enligt 4 §, uppgår garantin för den del av insättningen som är kvar i insti- tutet i resolution till skillnaden mellan det belopp som omfattas av garantin enligt 4 § och det överförda beloppet.

7 §4

Om ett institut försätts i resolu- tion enligt lagen (2016:000) om resolution, ska ersättning enligt denna lag betalas ut i de fall som anges i andra och tredje styckena. Ersättningen ska betalas till den som resolutionsmyndigheten an- visar.

Vid skuldnedskrivning enligt 21 kap. lagen om resolution ska ersättning betalas med ett belopp som motsvarar det som de garanterade insättningarna skulle ha skrivits ned med enligt 21 kap. 13 § första stycket 1 samma lag, om de inte hade varit undantagna från skuldnedskrivning.

Om resolutionsmyndigheten

3Senaste lydelse av tidigare 3 a § 2011:829.

4Tidigare upphävd genom 2000:95.

överför en insättning		i enlighet Prop. 2015/16:5
med	17–19 kap. lagen	om reso-
lution, ska ersättning betalas med
ett belopp som motsvarar det som
de	garanterade insättningarna

skulle ha burit om förlusterna hade fördelats mellan borge- närerna enligt förmånsrätts- ordningen.

7 a §

Om skuldnedskrivningsverktyget enligt 21 kap. lagen (2016:000) om resolution tillämpas, får medel som omfattas av 15 § tillföras vid en kapitalisering av ett institut i resolution i den utsträckning garanterade insättningar skulle ha konverterats till eget kapital enligt 21 kap. 13 § första stycket 2 om de inte hade varit undantagna från konvertering. I utbyte ska kapita- linstrument erhållas till ett värde som motsvarar de tillförda medlen.

25 §5

Finansinspektionens beslut enligt 8 § första stycket 1 får överklagas till Prövningsnämnden för stöd till kreditinstitut. Ett överklagande ska ha kommit in till nämnden inom tre arbetsdagar från den dag då beslutet

meddelades.
Prövningsnämnden				ska	avgöra	Prövningsnämnden	ska avgöra
ärendet inom tio arbetsdagar från						ärendet inom tio arbetsdagar från
den dag då överklagandet kom in						den dag då överklagandet kom in
till	nämnden.		Vid	prövningen		till nämnden. Vid	prövningen
tillämpas 6 kap. 2, 3 och 5–7 §§						tillämpas 26–30 §§.
samt	8 §	första stycket			lagen
(2008:814)		om	statligt stöd till

kreditinstitut.

Prövningsnämndens beslut enligt denna lag får inte överklagas.

Prövningsnämnden

26 §

Prövningsnämnden består av tre ledamöter som utses av reger- ingen. En av ledamöterna ska för- ordnas till ordförande och en till

5 Senaste lydelse 2011:829.

103

Prop. 2015/16:5	vice ordförande. Dessa ska vara
	eller ha varit ordinarie domare.
	Regeringen får utse högst fyra
	ersättare för ledamöterna i nämn-
	den. Förordnandena ska meddelas
	för viss tid.
	Ledamöter och ersättare i Pröv-
	ningsnämnden ska vara				svenska
	medborgare och får inte vara
	underåriga eller i konkurstillstånd
	eller ha	förvaltare enligt			11 kap.
	7 § föräldrabalken.
	En åtgärd som bara avser
	beredande eller avskrivning av ett
	ärende får vidtas av ordföranden
	eller vice ordföranden.
	27 §
	Ärenden som avses i 25 § inleds
	hos Prövningsnämnden genom ett
	överklagande. Om inte annat följer
	av denna lag tillämpas 3–5, 8, 11,
	12, 14, 16–26, 30–32, 38, 39, 41
	och 43–52 §§ förvaltningsprocess-
	lagen (1971:291)		på	förfarandet
	hos nämnden.
	28 §
	Förfarandet		vid	Prövnings-
	nämnden är skriftligt. Muntlig för-
	handling ska hållas, om nämnden
	anser att det behövs eller någon
	part begär det och muntlig för-
	handling	inte	är	uppenbart
	obehövlig.
	29 §
	Prövningsnämnden			får	avgöra
	ett ärende även om någon part
	uteblir från en muntlig förhandling

eller inte kommer in med ett yttrande.

30 §

I fråga om omröstning gäller 16 kap. rättegångsbalken i tillämp- liga delar.

Denna lag träder i kraft den 1 februari 2016.

104


2.12	Förslag till lag om ändring i lagen (1996:764)		Prop. 2015/16:5
	om företagsrekonstruktion
Härigenom föreskrivs		att 1 kap. 3 § lagen (1996:764) om företags-
rekonstruktion ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse

1 kap.

3 §1

Bestämmelserna i denna lag om gäldenär gäller inte bankaktiebolag, sparbank, medlemsbank, kreditmarknadsföretag, försäkringsföretag, värdepappersbolag, clearingorganisation och central värdepappers- förvarare.

Bestämmelserna avser inte heller sådana gäldenärer i vars verksamhet staten, en kommun, ett landsting, ett kommunalförbund, en församling eller en kyrklig samfällighet har ett bestämmande inflytande.

Bestämmelserna i denna lag om gäldenär gäller inte heller ett finansiellt institut eller holding- företag som är försatt i resolution enligt lagen (2016:000) om resolu- tion.

Denna lag träder i kraft den 1 februari 2016.

1 Senaste lydelse 2010:2059.

105

Prop. 2015/16:5	2.13	Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen
		(1999:1229)
	Härigenom föreskrivs att 29 kap. 2 § inkomstskattelagen (1999:1229)
	ska ha följande lydelse.
	Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse

29 kap.

2 §1

Med näringsbidrag avses stöd utan återbetalningsskyldighet som lämnas till en näringsidkare för näringsverksamheten av staten, Europeiska unionen eller Europeiska atomenergigemenskapen, landsting, kommuner, juridiska personer som avses i 7 kap. 16, 17 och 20 §§, allmänningsskogar enligt lagen (1952:167) om allmänningsskogar i Norrland och Dalarna samt stöd av detta slag som beslutas av en europeisk gruppering för territoriellt samarbete.

Med näringsbidrag avses också stöd som lämnas i form av

1.elcertifikat till sådana skattskyldiga som avses i 17 kap. 22 a § 1,

2.utsläppsrätter till sådana skattskyldiga som avses i 17 kap. 22 b § första stycket,

3.utsläppsminskningsenheter och certifierade utsläppsminskningar till sådana skattskyldiga som avses i 17 kap. 22 b § andra stycket 1, och

4. stöd enligt lagen (2008:814) om statligt stöd till kreditinstitut, om stödet inte

–redovisas som en skuld i räkenskaperna, eller

–avser betalning för ny- emitterade eller egna aktier.

4. stöd enligt lagen (2016:000) om resolution eller lagen (2016:000) om förebyggande statligt stöd till kredit- institut, om stödet inte

–redovisas som en skuld i räkenskaperna, eller

–avser betalning för ny- emitterade eller egna aktier.

Denna lag träder i kraft den 1 februari 2016.

1 Senaste lydelse 2011:293.

106

2.14	Förslag till lag om ändring i lagen (2004:297)				Prop. 2015/16:5
	om bank- och finansieringsrörelse
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2004:297) om bank- och
finansieringsrörelse
dels	att 1 kap. 5 §, 6 kap. 2 §,	10 kap. 31 §, 13 kap. 6 b och 16 §§,
15 kap. 1 a § och 16 kap. 1 och 2 §§ ska ha följande lydelse,
dels att rubriken närmast före		13 kap. 5 § ska sättas	närmast	före
13 kap. 4 a §,
dels att det i lagen ska införas		fyra nya kapitel, 6 a,	6 b, 15 a	och
15 b kap., sju nya paragrafer, 13 kap. 4 a, 5 a, 6 d och 8 a §§, 14 kap.
1 a § och 15 kap. 2 b och 2 c §§, samt närmast före 13 kap. 8 a § en ny
rubrik av följande lydelse.
Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse

1 kap.

5 §1

I denna lag betyder

1.anknutet företag: ett svenskt eller utländskt företag vars huvudsak- liga verksamhet består i att äga eller förvalta fast egendom, tillhandahålla datatjänster eller driva annan liknande verksamhet som har samband med den huvudsakliga verksamheten i ett eller flera kreditinstitut, värde- pappersbolag eller motsvarande utländska företag,

2.bank: bankaktiebolag, sparbank och medlemsbank,

3.bankaktiebolag: ett aktiebolag som har fått tillstånd att driva bank- rörelse,

4.behörig myndighet: en utländsk myndighet som har behörighet att utöva tillsyn över utländska kreditinstitut,

5.EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,

6.filial: ett avdelningskontor med självständig förvaltning, varvid även ett utländskt kreditinstituts etablering av flera driftställen ska anses som en enda filial,

7.finansiellt institut: ett företag som inte är kreditinstitut, värdepap- persbolag eller motsvarande utländskt företag och vars huvudsakliga verksamhet är att

a) förvärva eller inneha aktier eller andelar,

b) driva värdepappersrörelse utan att vara tillståndspliktigt enligt 2 kap. 1 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, eller

c) driva en eller flera av de verksamheter som anges i 7 kap. 1 § andra stycket 2–10, 12 och 15 utan att vara tillståndspliktigt enligt 2 kap. 1 §,

8. hemland: det land där ett företag har fått tillstånd till rörelse som

avses i denna lag,
9. kapitalbas: detsamma	som	9. kapitalbas: detsamma som i
avses i artikel 72 i Europaparla-		artikel 72 i tillsynsförordningen,
mentets och rådets förordning
(EU) nr 575/2013 av den 26 juni

1 Senaste lydelse 2014:982.

107

Prop. 2015/16:5

2013 om

tillsynskrav

för

kredit-

institut

och

värdepappersföretag

och om ändring av förordning

(EU) nr 648/2012,

10. kreditinstitut: bank och kreditmarknadsföretag,

11. kapitaltäckningsdirektivet:

Europaparlamentets

och

rådets

Europaparlamentets

och

rådets

direktiv

2013/36/EU

den

direktiv

2013/36/EU

den

26 juni

2013

om behörighet

att

26 juni 2013

om behörighet

att

utöva verksamhet i kreditinstitut och

om tillsyn av kreditinstitut och

värdepappersföretag,

ändring

värdepappersföretag,

ändring

av direktiv 2002/87/EG och om

upphävande

direktiv

upphävande

direktiv

2006/48/EG och 2006/49/EG,

2006/48/EG

och

2006/49/EG

lydelsen

enligt

Europaparla-

mentets

och

rådets

direktiv

2014/59/EU,

12. kreditmarknadsbolag: ett aktiebolag som har fått tillstånd att driva

finansieringsrörelse,

13. kreditmarknadsförening: en ekonomisk förening som har fått

tillstånd att driva finansieringsrörelse,

14. kreditmarknadsföretag: kreditmarknadsbolag och kreditmarknads-

förening,

15. kvalificerat innehav: ett direkt eller indirekt ägande i ett företag,

om innehavet beräknat på det sätt som anges i 5 a § representerar tio

procent eller mer av kapitalet eller av samtliga röster eller annars

möjliggör ett väsentligt inflytande över ledningen av företaget,

16. medlemsbank: en ekonomisk förening som avses i lagen

(1995:1570) om medlemsbanker,

17. sparbank: ett företag som avses i sparbankslagen (1987:619),

18. startkapital: det kapital som

för kreditinstitut avses i artikel

4.51 i förordning (EU) nr

4.51 i tillsynsförordningen,

575/2013,

19. utländskt bankföretag: ett utländskt företag som i hemlandet har

tillstånd att driva bankrörelse,

20. utländskt kreditföretag: ett

utländskt företag som i hemlandet

har tillstånd att driva finansierings-

rörelse, och

rörelse,

21. utländskt kreditinstitut: ett

utländskt

bankföretag

och

ett

utländskt

bankföretag

och

ett

utländskt kreditföretag.

utländskt kreditföretag,

22. betydande

filial:

filial

som är betydande enligt artikel

51.1 i kapitaltäckningsdirektivet,

23. blandat

finansiellt

holding-

företag: ett holdingföretag enligt

artikel 4.1.21 i tillsynsförord-

108

ningen,

24. blandat finansiellt moder- holdingföretag inom EES: ett inom EES etablerat blandat finansiellt holdingföretag som inte självt är ett dotterföretag till ett

a)kreditinstitut, värdepappers- bolag eller EES-institut, eller

b)annat blandat finansiellt holdingföretag eller ett finansiellt holdingföretag som är etablerat i något land inom EES,

25. EES-institut:	ett	utländskt
kreditinstitut eller	ett	utländskt
värdepappersföretag		som	är

hemmahörande i något annat land inom EES än Sverige,

26. finansiellt	holdingföretag:
ett holdingföretag	enligt artikel
4.1.20 i tillsynsförordningen,
27. finansiellt	moderholding-

företag inom EES: ett inom EES etablerat finansiellt holdingföretag som inte självt är ett dotterföretag till ett

a)kreditinstitut, värdepappers- bolag eller EES-institut, eller

b)annat finansiellt holding- företag eller ett blandat finansiellt holdingföretag som är etablerat i något land inom EES,

28. holdingföretag med blandad verksamhet: holdingföretag enligt artikel 4.1.22 i tillsynsförord- ningen,

29. koncern:

a)i 6 a, 6 b och 15 b kap., detsamma som i 2 kap. 1 § lagen (2016:000) om resolution,

b)i övriga kapitel, detsamma som i 1 kap. 11 och 12 §§ aktie- bolagslagen (2005:551), varvid det som sägs om moderbolag tillämpas även på andra juridiska personer än aktiebolag,

30. koncernåterhämtningsplan: en plan som upprättas av ett moderföretag inom EES i syfte att identifiera åtgärder som de företag

ien koncern som omfattas av gruppbaserad tillsyn avser att vidta för att bevara eller återställa

Prop. 2015/16:5

109

Prop. 2015/16:5	koncernens	eller ett i	koncernen
	ingående	kreditinstituts		eller
	utländskt kreditinstituts finansiella
	ställning och livskraft efter en
	betydande	försämring	av	den

	finansiella situationen,
	31. krishanteringsdirektivet:
	Europaparlamentets					och	rådets
	direktiv 2014/59/EU av den 15 maj
	2014 om inrättande av en ram för
	återhämtning		och		resolution av
	kreditinstitut		och		värdepappers-
	företag och om ändring av rådets
	direktiv 82/891/EEG och Europa-
	parlamentets		och	rådets			direktiv
	2001/24/EG, 2002/47/EG,
	2004/25/EG, 2005/56/EG,
	2007/36/EG, 2011/35/EU,
	2012/30/EU och 2013/36/EU samt
	Europaparlamentets					och	rådets
	förordningar (EU) nr 1093/2010 och
	(EU) nr 648/2012, i den ursprung-
	liga lydelsen,
	32. moderföretag				inom		EES: ett
	moderinstitut inom EES, ett finan-
	siellt	moderholdingföretag inom
	EES eller ett blandat finansiellt
	moderholdingföretag inom EES,
	33. moderinstitut inom EES: ett
	kreditinstitut,		värdepappersbolag
	eller EES-institut som är ett
	moderföretag och som inte självt
	är ett dotterföretag till ett
	a) annat kreditinstitut,						värde-
	pappersbolag eller EES-institut,
	eller
	b) finansiellt				holdingföretag
	eller	ett	blandat			finansiellt
	holdingföretag som är etablerat i
	något land inom EES,
	34. samordnande					tillsynsmyn-
	dighet: en behörig myndighet som
	ansvarar för att utöva grupp-
	baserad tillsyn			av		moderinstitut
	inom EES och av institut som kon-
	trolleras av finansiella moderhol-
	dingföretag inom EES eller blan-
	dade	finansiella			moderholding-
	företag inom EES,
	35. tillsynsförordningen:
110	Europaparlamentets					och	rådets

Ett kreditinstitut ska identifiera, mäta, styra, internt rapportera och ha kontroll över de risker som dess rörelse är förknippad med. Insti- tutet ska se till att det har en till- fredsställande intern kontroll. Det ska också upprätta en återhämt- ningsplan eller koncernåterhämt- ningsplan enligt 6 a kap.

Ett kreditinstitut ska särskilt se till att dess kreditrisker, marknads- risker, operativa risker och andra risker sammantagna inte medför att institutets förmåga att fullgöra sina förpliktelser äventyras. För att uppfylla detta krav ska det åtmin- stone ha metoder som gör det möjligt att fortlöpande värdera och upprätthålla ett kapital som till belopp, slag och fördelning är tillräckligt för att täcka arten och nivån på de risker som det är eller kan komma att bli exponerat för. Kreditinstitutet ska utvärdera dessa

förordning (EU)	nr 575/2013 av Prop. 2015/16:5
den 26 juni 2013 om tillsynskrav
för kreditinstitut	och värdepap-

persföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012, i lydelsen enligt Europaparla- mentets och rådets direktiv 2014/59/EU,

36. utländskt värdepappers- företag: ett utländskt företag som i hemlandet har tillstånd att driva värdepappersrörelse, och

37. återhämtningsplan: en plan som upprättas av ett kreditinstitut i syfte att identifiera åtgärder som institutet avser att vidta för att bevara eller återställa sin finansiella ställning och livskraft efter en betydande försämring av den finansiella situationen.

6 kap.

2 §2 Ett kreditinstitut skall identifi-

era, mäta, styra, internt rapportera och ha kontroll över de risker som dess rörelse är förknippad med. Institutet skall härvid se till att det har en tillfredsställande intern kontroll.

Ett kreditinstitut skall särskilt se till att dess kreditrisker, marknadsrisker, operativa risker och andra risker sammantagna inte medför att insti- tutets förmåga att fullgöra sina för- pliktelser äventyras. För att upp- fylla detta krav skall det åtmin- stone ha metoder som gör det möjligt att fortlöpande värdera och upprätthålla ett kapital som till belopp, slag och fördelning är tillräckligt för att täcka arten och nivån på de risker som det är eller kan komma att bli exponerat för. Kreditinstitutet skall utvärdera

2 Senast ändrad 2006:1387.

111

Prop. 2015/16:5 dessa metoder för att säkerställa att de är heltäckande.

metoder för att säkerställa att de är heltäckande.

6 a kap. Återhämtningsplaner Upprättande av en återhämtningsplan

1 § Ett kreditinstitut ska upprätta en återhämtningsplan och vid behov uppdatera den.

Kreditinstitutets styrelse ska godkänna återhämtningsplanen. Den ska därefter lämnas in till Finansinspektionen.

Ett kreditinstitut som är föremål för gruppbaserad tillsyn tillsammans med andra koncernföretag inom EES omfattas inte av skyldigheten enligt första och andra styckena.

Upprättande av en koncernåterhämtningsplan

2 § Ett kreditinstitut som ingår i en koncern som står under gruppbaserad tillsyn ska omfattas av en koncernåterhämtningsplan som ska upprättas och uppdateras av moderföretaget inom EES. Ett sådant kreditinstitut ska upprätta en individuell återhämtningsplan om Finansinspektionen beslutar det. Om kreditinstitutet ingår i en gränsöverskridande koncern, ska ett sådant beslut fattas enligt 8 eller 9 §.

En koncernåterhämtningsplan ska identifiera åtgärder som kan bli nödvändiga att vidta på nivån för moderföretaget inom EES och i ett enskilt dotterföretag som omfattas av den gruppbaserade tillsynen.

Moderföretagets styrelse ska godkänna planen. Den ska därefter ges in till Finansinspektionen. För en gränsöverskridande koncern ska den i stället ges in till den samordnande tillsynsmyndigheten. Om Finans- inspektionen är den samordnande tillsynsmyndigheten, ska inspektionen överlämna planen till berörda behöriga myndigheter och resolutions- myndigheter.

Om ett moderföretag har åsidosatt sina skyldigheter enligt denna paragraf, ska Finansinspektionen ingripa enligt 15 kap.

Krav på en återhämtningsplan

3 § Av innehållet i en återhämtningsplan och en koncernåterhämt- ningsplan ska det framgå att

1.de åtgärder som identifieras rimligen kan förväntas leda till att kreditinstitutet eller koncernen kan bevara eller återställa sin finansiella ställning och livskraft, och

2.planen och de åtgärder som identifieras i den rimligen kan förväntas bli genomförda snabbt och effektivt vid finansiell stress och utan att leda till en allvarlig störning i det finansiella systemet.

En återhämtningsplan och en koncernåterhämtningsplan ska innehålla de ytterligare uppgifter som framgår av föreskrifter som meddelats med stöd av 16 kap. 1 § 5 eller tekniska standarder beslutade av Europeiska kommissionen enligt artikel 5.10 i krishanteringsdirektivet.

De åtgärder som identifieras i en återhämtningsplan och en koncern- återhämtningsplan får inte leda till att det uppkommer väsentliga hinder

112

mot att rekonstruera eller avveckla ett kreditinstitut eller, i förekom- Prop. 2015/16:5 mande fall, ett annat koncernföretag som omfattas av planen.

Väsentliga brister eller hinder i en plan

4 § Finansinspektionen ska granska en återhämtningsplan för att bedöma om den uppfyller kraven i 3 §. Granskningen ska göras efter samråd med behöriga myndigheter i de länder inom EES där det finns en betydande filial.

Riksgäldskontoret ska ges tillfälle att granska planen i syfte att identifiera eventuella åtgärder i planen som skulle kunna inverka negativt på kreditinstitutets möjlighet till resolution och lämna rekommendationer till Finansinspektionen.

Hur granskningen av en koncernåterhämtningsplan för en gränsöver- skridande koncern ska gå till framgår av 8–11 §§. Bestämmelserna i 5–7 §§ om kreditinstitut gäller även för moderföretag inom EES som inte är kreditinstitut, om granskningen avser en koncernåterhämtningsplan.

5 § Finansinspektionen ska underrätta kreditinstitutet om utfallet av granskningen.

Om Finansinspektionen finner väsentliga brister i en återhämtningsplan eller väsentliga hinder mot att genomföra åtgärderna i åter- hämtningsplanen, ska inspektionen underrätta kreditinstitutet om vilka väsentliga brister eller hinder myndigheten identifierar och ge institutet tillfälle att yttra sig över bedömningen. Om kreditinstitutets yttrande inte leder till att inspektionen ändrar sin bedömning, ska inspektionen förelägga institutet att inom två månader lämna in en ändrad plan som åtgärdar de brister eller hinder som inspektionen identifierat. På kredit- institutets begäran får inspektionen besluta att förlänga denna tid med ytterligare en månad.

6 § Om ett kreditinstitut inte följer inspektionens föreläggande eller om de ändringar som kreditinstitutet gjort inte undanröjer de väsentliga bristerna eller hindren, ska Finansinspektionen

1.förelägga kreditinstitutet att göra konkreta ändringar i åter- hämtningsplanen för att undanröja de väsentliga bristerna eller hindren, eller

2.om sådana ändringar inte på ett adekvat sätt kan åtgärda bristerna eller hindren, förelägga institutet att identifiera vilka ändringar av sin affärsverksamhet som institutet kan göra för att undanröja de väsentliga bristerna eller hindren.

7 § Om Finansinspektionen efter ett föreläggande enligt 6 § bedömer att
det inte längre finns väsentliga brister i en återhämtningsplan eller
väsentliga hinder mot att genomföra planen, ska inspektionen underrätta
kreditinstitutet om detta.
Om det trots ett föreläggande enligt 6 § fortfarande finns väsentliga
brister i en återhämtningsplan eller väsentliga hinder mot att genomföra
planen, får Finansinspektionen förelägga kreditinstitutet att
1. reducera riskprofilen i institutet, även likviditetsrisken,
2. möjliggöra kapitaliseringsåtgärder i rätt tid,	113
	113

Prop. 2015/16:5

114

3. se över institutets strategi och struktur,

4.vidta ändringar i finansieringsstrategin för att förstärka motstånds- kraften i kärnaffärsområdena och de kritiska verksamheterna, eller

5.vidta förändringar i institutets styrningsstruktur.

Vid bedömningen av vilka åtgärder som är nödvändiga och proportio- nerliga ska hänsyn tas till hur allvarliga bristerna och hindren är och den effekt som åtgärderna skulle ha på kreditinstitutets affärsverksamhet.

Överenskommelser om en koncernåterhämtningsplan för en gränsöverskridande koncern

8 § När Finansinspektionen är den samordnande tillsynsmyndigheten, ska inspektionen se till att samråd sker med sådana behöriga myndigheter som avses i artikel 116 i kapitaltäckningsdirektivet och de myndigheter som ansvarar för betydande filialer.

Inom fyra månader från det att Finansinspektionen eller en annan samordnande tillsynsmyndighet för en gränsöverskridande koncern har överlämnat en koncernåterhämtningsplan till de myndigheter som anges i 2 § tredje stycket, ska inspektionen försöka komma överens med behöriga myndigheter som ingår i tillsynskollegiet för koncernen om

1.granskningen och bedömningen av koncernåterhämtningsplanen,

2.huruvida en återhämtningsplan ska upprättas för ett individuellt kreditinstitut eller ett utländskt kreditinstitut som ingår i koncernen, och

3.tillämpningen av åtgärder som avses i artikel 6.5 och 6.6 i krishan- teringsdirektivet för att komma till rätta med väsentliga brister i planen eller väsentliga hinder mot att genomföra den.

Om myndigheterna kommer överens, ska Finansinspektionen i enlighet med överenskommelsen fatta de beslut som behövs.

9 § Om en överenskommelse enligt 8 § inte har träffats inom fyra månader, ska Finansinspektionen i egenskap av samordnande myndighet fatta beslut om

1.granskningen och bedömningen av koncernåterhämtningsplanen,

2.huruvida en återhämtningsplan ska upprättas för ett individuellt kreditinstitut i koncernen som står under inspektionens tillsyn, och

3.åtgärder som moderföretaget inom EES eller ett kreditinstitut som står under inspektionens tillsyn ska vidta för att komma till rätta med väsentliga brister i planen eller väsentliga hinder mot att genomföra den.

Om Finansinspektionen inte är samordnande myndighet, ska inspek- tionen fatta beslut enligt första stycket 2 och 3 i fråga om kreditinstitut i koncernen som står under inspektionens tillsyn.

När Finansinspektionen fattar beslut om koncernåterhämtningsplanen enligt första stycket 1 och 3, ska inspektionen beakta synpunkter och reservationer från de övriga behöriga myndigheterna.

10 § Om någon eller några av de behöriga myndigheterna, inom fyra månader från det att Finansinspektionen eller en annan samordnande tillsynsmyndighet har överlämnat återhämtningsplanen enligt 8 § första stycket, har hänskjutit ärendet till Europeiska bankmyndigheten i enlighet med artikel 19 i förordning (EU) nr 1093/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet

(Europeiska bankmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG Prop. 2015/16:5 och om upphävande av kommissionens beslut 2009/78/EG, i lydelsen

enligt Europaparlamentets och rådets förordning 806/2014/EU, ska inspektionen skjuta upp sitt beslut enligt 9 § i en månad och invänta det beslut som Europeiska bankmyndigheten kan komma att fatta enligt artikel 19.3 i samma förordning. Finansinspektionen ska följa ett beslut i saken från Europeiska bankmyndigheten. Om Europeiska bankmyndig- heten inte har fattat ett beslut inom en månad, får inspektionen fatta beslut enligt 9 §.

Finansinspektionen får hänskjuta ett ärende till Europeiska bankmyn- digheten bara om det rör

1.bedömningen av koncernåterhämtningsplanen, eller

2.sådana åtgärder som anges i 7 § andra stycket 1, 2 eller 4. Finansinspektionen får inte hänskjuta ett ärende till Europeiska

bankmyndigheten enligt 13 kap. 6 b § efter det att fyramånadersfristen har löpt ut eller en överenskommelse har träffats.

11 § Ett beslut enligt 8 § som fattas av en utländsk samordnande tillsynsmyndighet efter en överenskommelse med behöriga myndigheter eller på grund av att de behöriga myndigheterna inte har kommit överens inom de tidsfrister som anges i 8 § gäller i Sverige.

6 b kap. Avtal om koncerninternt finansiellt stöd Definitioner

1 § I detta kapitel betyder

1.finansiellt stöd: penninglån, utställande av garanti, ställande av säkerhet eller en kombination av dessa stödformer, och

2.koncerninternt finansiellt stöd: finansiellt stöd som lämnas av ett företag till ett annat i samma koncern när det mottagande företaget uppfyller förutsättningarna för ingripande enligt 15 kap. 2 b §.

Vilka som får ingå avtal om koncerninternt finansiellt stöd

2 § Ett avtal om koncerninternt finansiellt stöd får ingås mellan å ena sidan ett moderinstitut i ett EES-land, ett moderinstitut inom EES, ett finansiellt holdingföretag, ett blandat finansiellt holdingföretag eller ett holdingföretag med blandad verksamhet som är etablerat inom EES, och å andra sidan ett dotterföretag.

Ett företag som anges i första stycket och som uppfyller förutsätt-
ningarna för ingripande enligt 15 kap. 2 b §, får inte ingå ett avtal om
koncerninternt finansiellt stöd.
Myndighets godkännande av avtal om finansiellt stöd
3 § Innan ett avtal om koncerninternt finansiellt stöd ingås, ska en
ansökan om godkännande av avtalet göras till Finansinspektionen, om
inspektionen är den samordnande tillsynsmyndigheten för den koncern
som avtalet gäller.
Finansinspektionen ska skyndsamt lämna information om ansökan till
de behöriga myndigheterna för varje part i avtalet.
Moderinstitutet inom EES ansvarar för att ansökan görs.	115

Prop. 2015/16:5

116

4 § Finansinspektionen ska godkänna ett avtal om koncerninternt finansi- ellt stöd, om stödet

1.i betydande grad avhjälper de finansiella svårigheterna i det företag som tar emot det,

2.syftar till att bevara eller återställa den finansiella stabiliteten i koncernen som helhet eller i något av företagen inom koncernen, och

3.inte äventyrar den finansiella stabiliteten i ett eller flera länder inom EES, i synnerhet inte i det land där det stödgivande företaget finns.

Dessutom ska följande krav vara uppfyllda med avseende på det stödgivande företaget:

1.Det kan antas att ersättningen för stödet kommer att betalas och, om det avser ett lån, även kapitalbeloppet återbetalas. Om stödet ges i form av en garanti eller annan slags säkerhet, tillämpas samma villkor på den skuld som uppkommer ifall garantin eller säkerheten utlöses.

2.Det finansiella stödet ges på sådana villkor att det stödgivande företagets intressen gynnas.

3.Likviditeten eller solvensen i det stödgivande företaget äventyras inte till följd av tillhandahållandet av det finansiella stödet.

4.Det stödgivande företaget uppfyller de krav som gäller avseende kapitalbas och likviditet i kapitaltäckningsdirektivet samt de övriga krav som gäller enligt artikel 104.2 i samma direktiv vid tidpunkten för det finansiella stödet.

5.Det stödgivande företaget uppfyller de krav som gäller för stora exponeringar.

6.Det finansiella stödet leder inte till att de krav som anges i 4 eller 5 inte uppfylls.

7.Möjligheten till resolution av det stödgivande företaget äventyras inte till följd av det finansiella stödet.

Finansinspektionen får bevilja undantag från kraven i andra stycket 4 och 5.

5 § Finansinspektionen ska överlämna varje avtal som inspektionen godkänt, och ändringar av sådana avtal, till Riksgäldskontoret.

Avtalsparternas godkännande av avtal om finansiellt stöd

6 § Innan beslut fattas om att ingå ett avtal om koncerninternt finansiellt stöd, ska bolagsstämman eller motsvarande organ i samtliga företag som är parter i avtalet om koncerninternt finansiellt stöd godkänna avtalet.

7 § Ett beslut enligt 6 § ska innehålla ett bemyndigande för styrelsen att besluta om att lämna eller ta emot koncerninternt finansiellt stöd.

8 § Ett beslut av styrelsen i det stödgivande företaget om att lämna koncerninternt finansiellt stöd ska innehålla följande uppgifter:

1.de överväganden som gjorts,

2.för vilket ändamål stödet lämnas, och

3.hur stödet uppfyller de krav som anges i 4 §.

9 § Styrelsen i det stödmottagande företaget ska besluta om mottagande av koncerninternt finansiellt stöd.

10 § Styrelsen i ett företag som är part till ett avtal om koncerninternt Prop. 2015/16:5 finansiellt stöd ska årligen rapportera till bolagsstämman eller

motsvarande organ om vilka åtgärder som vidtagits med anledning av det avtal om sådant stöd som bolagsstämman eller motsvarande organ godkänt.

Anmälan om givande av stöd

11 § Innan något koncerninternt finansiellt stöd lämnas, ska styrelsen i det stödgivande företaget göra en anmälan till Finansinspektionen och Europeiska bankmyndigheten.

Om Finansinspektionen inte är behörig myndighet för det stödmot- tagande företaget, ska styrelsen i det stödgivande företaget även göra en anmälan enligt första stycket till den behöriga myndigheten för det stödmottagande företaget.

Anmälan enligt första stycket ska även göras till den samordnande myndigheten, om denna myndighet inte samtidigt är behörig myndighet för det stödgivande eller för det stödmottagande företaget.

Om det stödgivande företaget har åsidosatt sina skyldigheter enligt denna paragraf, ska Finansinspektionen ingripa enligt 15 kap.

12 § En anmälan enligt 11 § ska innehålla styrelsens beslut enligt 8 § och en detaljerad beskrivning av det avtal om koncerninternt finansiellt stöd som anmälan avser samt en kopia av avtalet.

13 § Finansinspektionen ska fatta beslut om att förbjuda, begränsa eller godkänna ett koncerninternt finansiellt stöd enligt en anmälan enligt 11 §, om inspektionen är behörig myndighet för det stödgivande företaget.

14 § Ett beslut av Finansinspektionen att godkänna, förbjuda eller begränsa det finansiella stödet ska omedelbart anmälas till den sam- ordnande tillsynsmyndigheten, den behöriga myndigheten för det stödmottagande företaget och Europeiska bankmyndigheten.

15 § Om Finansinspektionen inom fem arbetsdagar räknat från den dag då inspektionen tog emot en fullständig anmälan enligt 11 § inte har fattat ett beslut enligt 13 §, får stödet lämnas i enlighet med villkoren i det anmälda avtalet.

Offentliggörande av avtalet

16 § Styrelsen i varje företag som ingått ett avtal om koncerninternt finansiellt stöd ska offentliggöra att företaget ingått ett sådant avtal och vilka som är parter i avtalet. Styrelsen ska även offentliggöra en över- siktlig beskrivning av avtalsinnehållet.

Styrelsen ska minst en gång om året uppdatera den information som offentliggörs.

117

Prop. 2015/16:5	10 kap.
	31 §3
	Förutom i de fall som anges i 25 kap. 11 § aktiebolagslagen (2005:551)
	ska Bolagsverket besluta att ett bankaktiebolag ska gå i likvidation om
	tillståndet att driva bankrörelse har återkallats utan att bolaget i stället fått
	tillstånd att driva annan tillståndspliktig finansiell rörelse. Beslutet ska
	fattas så snart det är praktiskt möjligt, dock senast dagen efter det att
	ansökan om likvidation kom in till Bolagsverket. Beslutet om likvidation
	gäller omedelbart.
	I ärenden om likvidation av bankaktiebolag vars tillstånd att driva
	bankrörelse har återkallats utan att bolaget i stället fått tillstånd att driva
	annan tillståndspliktig finansiell rörelse, ska 25 kap. 24 § aktiebolags-
	lagen inte tillämpas.
	Bestämmelserna i 25 kap. 10 a §
	aktiebolagslagen ska tillämpas på
	Bolagsverkets beslut enligt första
	stycket.

13 kap.

4 a §

Ett kreditinstitut ska underrätta Finansinspektionen om det fallerar eller sannolikt kommer att fallera. Finansinspektionen ska omedel- bart informera resolutionsmyndig- heten (Riksgäldskontoret) och andra berörda resolutions- myndigheter om underrättelsen.

5 a §

Ett företag som avses i 1 kap. 1 § första stycket 2 lagen (2016:000) om resolution ska underrätta Finansinspektionen om det fallerar eller sannolikt kommer att fallera. Finansinspektionen ska omedelbart informera Riksgälds- kontoret och andra berörda resolutionsmyndigheter om under- rättelsen.

Om företaget har åsidosatt sina skyldigheter enligt första stycket, ska Finansinspektionen ingripa enligt 15 kap.

3 Senaste lydelse 2013:165.

118

6 b §4

Finansinspektionen får hänskjuta Finansinspektionen får hänskjuta frågor som rör ett förfarande av en frågor som rör ett förfarande av en annan behörig myndighet inom annan behörig myndighet inom EES till Europeiska bankmyndig- EES till Europeiska bankmyndig- heten för tvistlösning i de fall som heten för tvistlösning i de fall som framgår av artiklarna 112.2, 116 framgår av

och 133 i kapitaltäckningsdirek- 1. artiklarna 112.2, 116 och 133 tivet. i kapitaltäckningsdirektivet, och

2. artiklarna 8.3 andra stycket,

8.4 andra stycket, 20.7 och 30.5–

30.7 i krishanteringsdirektivet.

6 d §

Finansinspektionen får begära att Europeiska bankmyndigheten bistår de behöriga myndigheterna med att nå en överenskommelse i de fall som framgår av artiklarna 8.2 tredje stycket, 20.5 andra stycket, 25.4 och 30.4 andra stycket i krishanteringsdirektivet.

8 a §

Finansinspektionen får besluta att ett kreditinstitut ska upprätta register över sina finansiella avtal och andra avtal som kan få väsent- lig betydelse vid resolution.

16 §5

Kreditinstitut och utländska kreditinstitut med filial här i landet ska med årliga avgifter bekosta Finansinspektionens verksamhet samt Statistiska centralbyråns verksamhet enligt lagen (2014:484) om en databas för övervakning av och tillsyn över finansmarknaderna. Detsamma gäller sådana företag som avses i 4 kap. 3 § och som har filial här i landet.

Finansinspektionen får ta ut avgifter för prövning av ansök- ningar, anmälningar och underrät- telser enligt denna lag.

4 Senaste lydelse 2014:982.

5 Senaste lydelse 2014:487.

Prop. 2015/16:5

119

Prop. 2015/16:5	14 kap.
	1 a §
	Bestämmelserna i 2 a, 3		och
	4 §§ ska inte gälla vid beslut om
	överföring,	minskning	eller
	konvertering enligt 6, 16, 17 eller
	21 kap. lagen	(2016:000)	om
	resolution.

15 kap.

1 a §6

Finansinspektionen ska ingripa mot någon som ingår i ett kredit- instituts styrelse eller är dess verkställande direktör, eller ersättare för någon av dem, om kreditinstitutet

1.har fått tillstånd att driva bank- eller finansieringsrörelse genom att lämna falska uppgifter eller på annat otillbörligt sätt,

2.i strid med 14 kap. 4 § första stycket låter bli att till Finans- inspektionen anmäla sådana förvärv och avyttringar som avses där,

3.i strid med 14 kap. 4 § tredje stycket låter bli att till Finans- inspektionen anmäla namnen på de ägare som har ett kvalificerat innehav av aktier eller andelar i institutet samt storleken på innehaven,

4.inte uppfyller kraven i 6 kap. 1–4 a, 4 c eller 5 § eller i föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 1 § 4,


5. låter bli att lämna information						5. låter bli att lämna information
till Finansinspektionen eller läm-						till Finansinspektionen eller läm-
nar	ofullständig			eller	felaktig	nar	ofullständig	eller	felaktig
information		om efterlevnaden av				information om		efterlevnaden av
skyldigheten att uppfylla kapital-						skyldigheten att uppfylla kapital-
baskraven enligt artikel 92 i för-						baskraven enligt artikel 92 i till-
ordning (EU) nr 575/2013, i den						synsförordningen, i strid med
ursprungliga lydelsen, i strid med						artikel 99.1 i den förordningen,
artikel 99.1 i den förordningen,						6. låter bli att		rapportera eller
6. låter bli			att rapportera eller
lämnar ofullständig				eller	felaktig	lämnar ofullständig eller			felaktig
information till Finansinspektionen						information till Finansinspektionen
när det gäller data som avses i						när det gäller data som avses i
artikel 101 i förordning (EU) nr						artikel 101 i tillsynsförordningen,
575/2013,		i	den	ursprungliga
lydelsen,						7. låter bli att lämna information