Godkännande och marknadskontroll av fordon

Europeiska unionens officiella tidning

KAPITEL VII

KAPITEL VIII

EU-TYPGODKÄNNANDETS GILTIGHET

INTYG OM ÖVERENSSTÄMMELSE OCH MÄRKNING

Artikel 37

Artikel 38

Giltighetens upphörande

Intyg om överensstämmelse

Regeringens proposition 2015/16:31

Godkännande och marknadskontroll av fordon Prop. 2015/16:31

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 8 oktober 2015

Stefan Löfven

Sven-Erik Bucht

(Näringsdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen lämnas förslag på de författningsändringar som behövs för att verkställa Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 167/2013 av den 5 februari 2013 om godkännande och marknads- kontroll av jordbruks- och skogsbruksfordon samt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 168/2013 av den 15 januari 2013 om god- kännande av och marknadskontroll för två- och trehjuliga fordon och fyrhjulingar. De föreslagna ändringarna innebär bland annat att en ny snabbgående traktor med en hastighet av högst 50 kilometer per timme kan typgodkännas och tillåtas i trafik, att ett nytt mindre eldrivet fordon med större motoreffekt kan typgodkännas och tillåtas i trafik och att viktbegränsningar införs för vissa mopeder och motorcyklar.

De gällande direktiven Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/37/EG av den 26 maj 2003 om typgodkännande av jordbruks- och skogsbrukstraktorer, av släpvagnar och utbytbara dragna maskiner till sådana traktorer samt av system komponenter och separata tekniska enheter till dessa fordon och om upphävande av direktiv 74/150/EEG samt Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/24/EG av den 18 mars 2002 om typgodkännande av två- och trehjuliga motorfordon och om upphävande av rådets direktiv 92/61/EEG har omarbetats och ersatts av ramförordningen (EU) nr 167/2013 om godkännande och marknads- kontroll av jordbruks- och skogsbruksfordon respektive ramförordningen (EU) nr 168/2013 om godkännande av och marknadskontroll för två- och trehjuliga fordon och fyrhjulingar. Genom förordningarna upphävs ramdirektiven 2003/37/EG och 2002/24/EG.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2016.

Prop. 2015/16:31	Innehållsförteckning
	1	Förslag till riksdagsbeslut .................................................................			5
	2	Lagtext	..............................................................................................		6
		2.1	Förslag till lag om ändring i lagen (1972:435) om
			överlastavgift ......................................................................		6
		2.2	Förslag till lag om ändring i körkortslagen
			(1998:488) ..........................................................................		8
		2.3	Förslag till lag om ändring i lagen (2001:558) om
		...............................................................	vägtrafikregister		12
		2.4	Förslag till lag om ändring i lagen (2001:559) om
		.........................................................	vägtrafikdefinitioner		14
		2.5	Förslag till lag om ändring i fordonslagen
		........................................................................	(2002:574)		23
	3 Ärendet ............................................................och dess beredning				27
	4	Bakgrund.........................................................................................			28
	5	Gällande ....................................................................................rätt			29
		5.1 ........................................................	Fordonsbeteckningar		29
		5.2 ...................................................	Godkännande av fordon		33
		..........................	5.2.1	Typgodkännande av traktorer	34
			5.2.2	Typgodkännande av mopeder och
		....................................		godkännande av cyklar	34
		...........................	5.2.3	Anmälan av tekniska tjänster	34
		.....................................	5.2.4	Registrering av fordon	35
		5.3 .............................................................	Marknadskontroll		36
		5.4 ..................	Annan närliggande tillsyn av fordonsområdet		37
		..............................	5.4.1	Tillsyn enligt fordonslagen	37
		...........................	5.4.2	Tillsyn över produktsäkerhet	38
		........................................................	5.4.3	Sanktioner	38
		5.5 ...............................................	Behörighet att köra traktor		39
		5.6 ........................	Behörighet att framföra moped och cykel		42
		5.7 . .............................................................	Trafikregler m.m		42
		.........................................................	5.7.1	Bakgrund	42
		...................................	5.7.2	Generella bestämmelser	43
			5.7.3	Trafikregler för traktorer på väg och i
		.............................................................		terräng	43
		...............	5.7.4	Trafikregler för mopeder och cyklar	44
		...............................................	5.7.5	Bemyndiganden	45
		5.8 ............................................................	Yrkesmässig trafik		45
		.......................	5.8.1	Tillstånd till yrkesmässig trafik	45
		............................................	5.8.2	Kör- och vilotider	48
		..................................................	5.8.3	Överlastavgift	48
		5.9 ...................................................	Beskattning av traktorer		49
		5.10 ..................	Beskattning av motorcykel, moped och cykel		51
		5.11 ...............................................................	Trafikförsäkring		51
		5.12 ......................................	Något om behöriga myndigheter		51
2

6	De nya ramförordningarna .............................................................			52	Prop. 2015/16:31
	6.1	Allmänt	............................................................................	52
	6.2	Nya regleringar .............................som är gemensamma		52
		6.2.1 .................................	Godkännandemyndighet	53
		6.2.2 ..........................	Marknadskontrollmyndighet	53
		6.2.3 .............................................	Tekniska tjänster	54
		6.2.4 .......................................................	Sanktioner	54
	6.3	Särskilda .............regleringar – ramförordningen nr 167		55
		6.3.1 .........................................	Ny fordonskategori	55
	6.4	Särskilda .............regleringar – ramförordningen nr 168		55
		6.4.1 ....................................	Nya fordonskategorier	55
		6.4.2	Vikt och effekt på vissa två - , tre - och
		...................................	fyrhjuliga motorfordon	56
7	Internationell jämförelse ................................................................			58
	7.1	Behörighet ..............att köra traktor i några andra länder		58

7.2Synen på och reglerna för motoriserad cykel och

		tvåhjulig moped – sammandrag.......................................		60
8	Överväganden och förslag..............................................................			62
	8.1	Allmänt om verkställande av ramförordningarna............		62
	8.2	Nya fordonsbeteckningar.................................................		64
	8.3	Ändrad betydelse av vissa fordonsbeteckningar..............		66
	8.4	Anpassad betydelse av vissa fordonsbeteckningar ..........		73
		8.4.1	Moped och motorcykel ...................................	73
		8.4.2	Terrängskoter och terrängvagn .......................	75
	8.5	Registrering av släp dragna av traktorer..........................		77
	8.6	Behörighetskrav för att köra traktor b .............................		77
	8.7	Överlastavgift ..................................................................		79
	8.8	Tillsyn	..............................................................................	81
	8.9	Sanktioner........................................................................		82
	8.10	Godkännandemyndighet..................................................		83
	8.11	Marknadskontrollmyndighet ...........................................		84
	8.12	Yrkesmässig ...........................................................trafik		85
	8.13	Kör- och ............................................................vilotider		85
	8.14	Beskattning ..................................................av traktorer		86
9	Ikraftträdande- och ..................................övergångsbestämmelser			86
10	Konsekvenser.................................................................................			87
	10.1	Allmänt ..............................................– den nya traktorn		87
	10.2	Allmänt .......– det nya motoriserade tvåhjuliga fordonet		88
	10.3	Ekonomiska .......konsekvenser för statliga myndigheter		88
		10.3.1 ..........................................	Transportstyrelsen	88
		10.3.2 ...........................................	Polismyndigheten	88
		10.3.3 ......................................	Åklagarmyndigheten	89
		10.3.4 ...................................................	Domstolarna	89

10.4Ekonomiska konsekvenser för kommuner och

	länsstyrelser.....................................................................		89
10.5	Ekonomiska konsekvenser för företag ............................		89
	10.5.1	Den nya traktorn .............................................	89
	10.5.2	Det nya motoriserade tvåhjuliga fordonet ......	90

Prop. 2015/16:31	10.6	Ekonomiska konsekvenser för privatpersoner..................		91
		10.6.1	Den nya traktorn..............................................	91
		10.6.2	Det nya motoriserade tvåhjuliga fordonet .......	91
	10.7	Konsekvenser för trafiksäkerheten...................................		92
		10.7.1	Den nya traktorn..............................................	92
		10.7.2	Det nya motoriserade tvåhjuliga fordonet .......	93
		10.7.3	Övriga anpassningar av
			fordonsbeteckningar ........................................	93
	10.8	Konsekvenser för miljön ..................................................		93
		10.8.1	Den nya traktorn..............................................	93
		10.8.2	Det nya motoriserade tvåhjuliga fordonet .......	94
11	Författningskommentar...................................................................			95
	11.1	Förslaget till lag om ändring i lagen (1972:435) om
		överlastavgift....................................................................		95
	11.2	Förslaget till lag om ändring i körkortslagen
		(1998:488) ........................................................................		95
	11.3	Förslaget till lag om ändring i lagen (2001:558) om
		vägtrafikregister ...............................................................		96
	11.4	Förslaget till lag om ändring i lagen (2001:559) om
		vägtrafikdefinitioner.........................................................		96
	11.5	Förslaget till lag om ändring i fordonslagen
		(2002:574) ........................................................................		98
Bilaga 1		Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr
		167/2013 av den 5 februari 2013......................................		99
Bilaga 2		Lagförslagen i promemorian om jordbruks- och
		skogsbruksfordon ...........................................................		150
Bilaga 3		Förteckning över remissinstanser vid
		remissbehandling av promemorian om jordbruks-
		och skogsbruksfordon ....................................................		161
Bilaga 4		Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr
		168/2013 av den 15 januari 2013 ...................................		162
Bilaga 5		Lagförslagen i promemorian om två- och trehjuliga
		fordon och fyrhjulingar ..................................................		239
Bilaga 6		Förteckning över remissinstanser vid
		remissbehandling av promemorian om två- och
		trehjuliga fordon och fyrhjulingar ..................................		250
Bilaga 7		Lagrådsremissens lagförslag ..........................................		251
Bilaga 8		Lagrådets yttrande..........................................................		271
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 8 oktober 2015.....				274
Rättsdatablad		.........................................................................................		275

Förslag till riksdagsbeslut

Prop. 2015/16:31

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till

1.lag om ändring i lagen (1972:435) om överlastavgift,

2.lag om ändring i körkortslagen (1998:488),

3.lag om ändring i lagen (2001:558) om vägtrafikregister,

4.lag om ändring i lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner,

5.lag om ändring i fordonslagen (2002:574).

3. en tung terrängvagn som är konstruerad för en högsta hastighet som överstiger 30 kilometer i timmen, eller

4. en släpvagn som dras av en bil, av en tung terrängvagn som är konstruerad för en högsta hastighet som överstiger 30 kilometer i timmen, av ett motorredskap klass I eller av en traktor b.

Överlastavgift tas ut enligt denna lag om ett fordon eller ett fordonståg framförs på väg med högre axeltryck, boggitryck, trippelaxeltryck eller bruttovikt än som är tillåtet för fordonet, fordonståget eller vägen och fordonet är

1. en lastbil som inte är en EG- mobilkran,

Prop. 2015/16:31 2

Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1Förslag till lag om ändring i lagen (1972:435) om överlastavgift

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1972:435) om överlastavgift ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 §1 Överlastavgift tas ut enligt

denna lag om

1. en lastbil, som inte är en EG- mobilkran,

2. en buss,

3. en tung terrängvagn, som är konstruerad för en högsta hastighet som överstiger 30 kilometer i timmen, eller

4. en släpvagn, som dras av en bil, en tung terrängvagn, som är konstruerad för en högsta hastighet som överstiger 30 kilometer i timmen, eller av ett motorredskap klass I

framförs på väg med högre axeltryck, boggitryck, trippelaxel- tryck eller bruttovikt än som är tillåtet för fordonet, fordonståget eller vägen.

Med väg avses allmän väg, gata eller annan allmän plats.

Högsta för fordonet tillåtna axeltryck, boggitryck och trippelaxeltryck bestäms med ledning av uppgiften i det senaste registreringsbeviset om den garanterade axelbelastningen.

1 Senaste lydelse 2009:1349.

Denna lag gäller inte i fråga om ett fordon som är registrerat i militära fordonsregistret, används hos Försvarsmakten enligt skriftligt avtal med denna eller är taget i anspråk med nyttjanderätt enligt förfogandelagen (1978:262).

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.

Prop. 2015/16:31

Prop. 2015/16:31 2.2	Förslag till lag om ändring i körkortslagen
	(1998:488)
Härigenom föreskrivs att 2 kap. 1, 2 och 5 §§ körkortslagen (1998:488)
ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse
	2 kap.
	1 §1
Personbil, lastbil, buss, motor-		Personbil, lastbil, buss, motor-
cykel, moped klass I, terrängvagn		cykel och moped klass I får köras
och motorredskap klass I får köras		endast av den som har ett gällande
endast av den som har ett gällande		körkort för fordonet. Har släp-
körkort för fordonet. Har släp-		fordon kopplats till en bil ska
fordon kopplats till en bil ska		föraren ha körkortsbehörighet även
föraren ha körkortsbehörighet även		för släpfordonet.
för släpfordonet.
		2 §

Traktor med gummihjul och motorredskap klass II får köras på väg endast av den som har ett gällande körkort eller traktorkort, om inte körningen på väg avser en kortare sträcka för färd till eller från en arbetsplats eller mellan en gårds ägor eller för liknande ändamål.

Traktor a med gummihjul och motorredskap klass II får köras på väg endast av den som har ett gällande körkort eller traktorkort, om inte körningen på väg avser en kortare sträcka för färd till eller från en arbetsplats eller mellan en gårds ägor eller för liknande ändamål.

Terrängvagn, motorredskap klass I och traktor b får köras endast av den som har ett gällande körkort med behörigheten B.

Nuvarande lydelse

5 §2

Körkortsbehörighet enligt 1 § anges i körkort med följande beteck- ningar.

	Beteckning		Körkortsbehörighet
	AM		moped klass I
	A1		lätt två- eller trehjulig motorcykel
1		Senaste lydelse 2009:189.
2		Senaste lydelse 2012:876.
8

A2	1. tvåhjulig motorcykel som har en nettoeffekt av högst Prop. 2015/16:31
	35 kilowatt och ett	förhållande mellan nettoeffekt och
	tjänstevikt som inte	överstiger 0,2 kilowatt/kilogram och

som, om fordonets originalutförande har ändrats, har sitt ursprung i ett fordon med högst den dubbla effekten.

2. lätt trehjulig motorcykel

Atvå- och trehjulig motorcykel oavsett slagvolym, effekt och förhållande mellan nettoeffekt och tjänstevikt.

B1. personbil med totalvikt av högst 3,5 ton och lätt lastbil samt enbart ett lätt släpfordon som är kopplat till sådan bil.

2.terrängvagn

3.motorredskap klass I

4.trehjulig motorcykel

5.fyrhjulig motorcykel

BE	bil som omfattas av behörighet B och ett eller flera släp-
	fordon som är kopplade till sådan bil, om släpfordonens
	sammanlagda totalvikt inte överstiger 3,5 ton.
C1	tung lastbil med totalvikt av högst 7,5 ton och personbil
	med totalvikt över 3,5 men inte 7,5 ton samt enbart ett
	lätt släpfordon som är kopplat till sådan bil.
C1E	bil som omfattas av behörighet C1 eller B och ett eller
	flera släpfordon som är kopplade till sådan bil om bilens
	och släpfordonens sammanlagda totalvikt inte överstiger
	12 ton.

Ctung lastbil och personbil med totalvikt över 3,5 ton samt enbart ett lätt släpfordon som är kopplat till sådan bil.

CE	bil som omfattas av behörighet C samt ett eller flera släp-
	fordon, oavsett vikt, som är kopplade till sådan bil.
D1	buss som är försedd med högst 16 sittplatser utöver
	förarplatsen och vars längd inte överskrider åtta meter
	samt enbart ett lätt släpfordon som är kopplat till sådan
	buss.
D1E	buss som omfattas av behörighet D1 samt ett eller flera
	släpfordon, oavsett vikt, som är kopplade till sådan buss.

Dbuss oavsett antal sittplatser och längd samt enbart ett lätt släpfordon som är kopplat till sådan buss.

DE	buss som omfattas av behörighet D samt ett eller flera
	släpfordon, oavsett vikt, som är kopplade till sådan buss.

Prop. 2015/16:31

Föreslagen lydelse

5 §

Körkortsbehörighet enligt 1 § anges i körkort med följande beteck- ningar.

Beteckning	Körkortsbehörighet
AM	moped klass I
A1	lätt två- eller trehjulig motorcykel
A2	1. tvåhjulig motorcykel som har en nettoeffekt av högst
	35 kilowatt och ett förhållande mellan nettoeffekt och
	tjänstevikt som inte överstiger 0,2 kilowatt/kilogram och
	som, om fordonets originalutförande har ändrats, har sitt
	ursprung i ett fordon med högst den dubbla effekten.
	2. lätt trehjulig motorcykel

Atvå- och trehjulig motorcykel oavsett slagvolym, effekt och förhållande mellan nettoeffekt och tjänstevikt.

B1. personbil med totalvikt av högst 3,5 ton och lätt lastbil samt enbart ett lätt släpfordon som är kopplat till en sådan bil.

2. trehjulig motorcykel

3. fyrhjulig motorcykel

BE	bil som omfattas av behörighet B och ett eller flera släp-
	fordon som är kopplade till en sådan bil, om släp-
	fordonens sammanlagda totalvikt inte överstiger 3,5 ton.
C1	tung lastbil med totalvikt av högst 7,5 ton och personbil
	med totalvikt över 3,5 men inte 7,5 ton samt enbart ett
	lätt släpfordon som är kopplat till sådan bil.
C1E	bil som omfattas av behörighet C1 eller B och ett eller
	flera släpfordon som är kopplade till sådan bil om bilens
	och släpfordonens sammanlagda totalvikt inte överstiger
	12 ton.

Ctung lastbil och personbil med totalvikt över 3,5 ton samt enbart ett lätt släpfordon som är kopplat till sådan bil.

CE	bil som omfattas av behörighet C samt ett eller flera släp-
	fordon, oavsett vikt, som är kopplade till sådan bil.

D1	buss som är försedd med högst 16 sittplatser utöver Prop. 2015/16:31
	förarplatsen och vars längd inte överskrider åtta meter
	samt enbart ett lätt släpfordon som är kopplat till sådan
	buss.
D1E	buss som omfattas av behörighet D1 samt ett eller flera
	släpfordon, oavsett vikt, som är kopplade till sådan buss.

Dbuss oavsett antal sittplatser och längd samt enbart ett lätt släpfordon som är kopplat till sådan buss.

DE	buss som omfattas av behörighet D samt ett eller flera
	släpfordon, oavsett vikt, som är kopplade till sådan buss.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.

Prop. 2015/16:31 2.3	Förslag till lag om ändring i lagen (2001:558)
	om vägtrafikregister
Härigenom föreskrivs att 12 och 13 §§ lagen (2001:558) om vägtrafik-
register ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse
	12 §1
Följande fordon skall med de		Följande fordon ska med de
undantag som anges i 13–16 och		undantag som anges i 13–16 och
18 §§ vara registrerade i vägtrafik-		18 §§ vara registrerade i vägtrafik-
registret för att få brukas.		registret för att få brukas.

1.Bilar, motorcyklar, mopeder klass I, traktorer, motorredskap klass I och terrängmotorfordon.

2.Motorredskap klass II när de används

a)för persontransport på en väg som inte är enskild, om det sker i annat fall än vid passage över vägen, vid färd kortaste sträcka till eller från ett arbetsställe för fordonet eller liknande, eller undantagsvis vid färd kortare sträcka i andra fall än som nu har nämnts,

b)för transport av gods i andra fall än som avses i 2 kap. 17 § väg- trafikskattelagen (2006:227) på en väg som inte är enskild.

3.	Släpfordon som dras av bilar.
4.	Släpvagnar som dras av trak-	4. Släpvagnar som dras av trak-
torer klass I, motorredskap klass I		torer skatteklass I, motorredskap
eller tunga terrängvagnar.		klass I eller tunga terrängvagnar.
5.	Släpvagnar som dras av ett	5. Släpvagnar som dras av ett
sådant motorredskap klass II som		sådant motorredskap klass II som
används på det sätt som anges i 2,		används på det sätt som anges i 2,
om motorredskapets tjänstevikt är		om motorredskapets tjänstevikt är
över två ton eller om motor-		över två ton eller om motor-
redskapet är en till motorredskap		redskapet är en bil som byggts om
ombyggd bil.		till motorredskap.

13 §2 Bestämmelserna i 12 § gäller inte i fråga om

1. fordon som används uteslutande inom inhägnade järnvägs- eller industriområden eller inom inhägnade tävlingsområden eller andra

liknande inhägnade områden,
2. släpvagnar			som	dras	av	2. släpvagnar			som	dras	av
traktorer,		motorredskap		klass II		traktorer,		motorredskap		klass II
eller	sådana tunga terrängvagnar					eller	sådana tunga terrängvagnar
som är konstruerade för en hastig-						som är konstruerade för en hastig-
het	av	högst	30 kilometer		i	het	av	högst	30 kilometer		i
timmen, om fordonen i det						timmen, om fordonen i det
enskilda		fallet används endast			på	enskilda		fallet används endast			på

1	Senaste lydelse 2006:239.
2	Senaste lydelse 2010:95.
12

motsvarande sätt som en traktor	motsvarande sätt som en traktor Prop. 2015/16:31
klass II,	skatteklass II,

3.fordon som brukas kortaste lämpliga väg till eller från ett besikt- ningsorgan enligt 4 kap. 2 § fordonslagen (2002:574) för registrerings- besiktning eller, i fråga om fordon som har förts in i Sverige för test- körning enligt 23 § första stycket 4, för kontrollbesiktning, eller fordon som brukas kortaste lämpliga väg till eller från ett provningsorgan för provning inför ett enskilt godkännande,

4.fordon som provkörs vid besiktning eller inspektion av polisman eller sådan besiktningstekniker, bilinspektör eller tekniker som avses i fordonslagen i den utsträckning som behövs för att förrättningen ska kunna genomföras,

5.fordon som provkörs vid provning inför ett enskilt godkännande i den utsträckning som behövs för att provningen ska kunna genomföras,

6.fordon som provkörs av den som Trafikverket särskilt förordnat att utföra haveriundersökning eller av den som Transportstyrelsen särskilt förordnat att utöva tillsyn enligt produktsäkerhetslagen (2004:451) eller att handlägga ett ärende,

7.ombyggda eller amatörbyggda fordon som provkörs inför en regi- streringsbesiktning av den som Transportstyrelsen särskilt förordnat att utföra sådan provkörning, eller

8.fordon som brukas med stöd av saluvagnslicens enligt 18 §.

I fall som avses i första stycket 3 ska handlingar som visar avtalad tid hos besiktningsorganet eller provningsorganet medföras och på till- sägelse visas upp för en polisman eller en bilinspektör.

Finner polisman anledning att	Om en polisman finner anled-
anta att fordon som han anträffar i	ning att anta att ett fordon som han
trafik inte är i föreskrivet skick	eller hon anträffar i trafik inte är i
tillämpas första stycket 4 på mot-	föreskrivet skick tillämpas första
svarande sätt.	stycket 4 på motsvarande sätt.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.

Prop. 2015/16:31	2.4	Förslag till lag om ändring i lagen (2001:559)
		om vägtrafikdefinitioner
	Härigenom föreskrivs att 2 och 2 a §§ lagen (2001:559) om vägtrafik-
	definitioner ska ha följande lydelse.
			Nuvarande lydelse
			2 §1
	Beteckning		Betydelse
	– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –
	Bärighetsklass		Indelning		av	vägar efter tillåtet
			axel-, boggi- och trippelaxeltryck
			samt tillåten bruttovikt. Bärighets-
			klasserna		är	bärighetsklass 1
			(BK1), bärighetsklass 2 (BK2) och
			bärighetsklass 3 (BK3).
	Cykel		1. Ett	fordon		som	är	avsett	att
			drivas med tramp- eller vevanord-
			ning och inte är ett lekfordon.
			2. Ett eldrivet fordon utan tramp-
			eller vevanordning som är
			a. inrättat		huvudsakligen				för
			befordran av en person,
			b. inrättat för att föras av den
			åkande, och
			c. konstruerat för en hastighet av
			högst 20 kilometer i timmen.
			3. Ett	eldrivet		fordon		med	en
			tramp- eller vevanordning om
			elmotorn
			a. endast		förstärker kraften				från
			tramp- eller vevanordningen,
			b. inte ger något krafttillskott vid
			hastigheter över				25 kilometer i
			timmen, och
			c. har en nettoeffekt som inte över-
			stiger 250 watt.

1 Senaste lydelse 2012:875.

Cykelkärra	Ett fordon som är avsett att dras av
	en moped klass II eller en cykel
	och inte är en sidvagn. En till-
	kopplad cykelkärra anses inte som
	ett särskilt fordon.

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

Maximilast för ett motorfordon, en	Skillnaden mellan fordonets total-
traktor, ett motorredskap, ett	vikt och tjänstevikt.
terrängmotorfordon, ett släpfordon
eller en sidvagn
Moped	Ett motorfordon			som		är	kon-
	struerat för en hastighet av högst
	45 kilometer i timmen och som
	har
	1. två hjul samt
	a. om det drivs av en motor som
	bygger på inre förbränning, denna
	har	en	slagvolym			av	högst
	50 kubikcentimeter, eller
	b. om det drivs av en elektrisk
	motor, denna har en effekt av
	högst	4 kilowatt		för	kontinuerlig
	drift,
	2. tre hjul samt
	a. om det drivs av en förbrän-
	ningsmotor		med		tändsystem,
	denna har en slagvolym av högst
	50 kubikcentimeter,
	b. om det drivs av någon annan
	typ av motor som bygger på inre
	förbränning, denna har en netto-
	effekt på högst 4 kilowatt, eller
	c. om det drivs av en elektrisk
	motor, denna har en effekt av
	högst	4 kilowatt		för	kontinuerlig
	drift, eller
	3. fyra hjul och en massa utan last
	på högst 350 kilogram samt
	a. om	det	drivs av			en	för-
	bränningsmotor med				tändsystem,
	denna har en slagvolym av högst
	50 kubikcentimeter,
	b. om det drivs av någon annan
	typ av motor som bygger på inre
	förbränning, denna har en netto-
	effekt på högst 4 kilowatt, eller
	c. om det drivs av en elektrisk
	motor, denna har en effekt av
	högst	4 kilowatt		för	kontinuerlig
	drift.

Prop. 2015/16:31


Prop. 2015/16:31	Vid	beräkningen				av en fyrhjulig
	mopeds massa ska i fråga om ett
	eldrivet			fordon		batterierna			inte
	räknas in.
	Mopeder delas in i klass I och
	klass II.
Moped klass I	En	moped			som		inte	hör	till
	klass II.
Moped klass II	En moped som är konstruerad för
	en hastighet av högst 25 kilometer
	i timmen och som har en motor
	vars	nettoeffekt				inte		överstiger
	1 kilowatt.
Motorcykel	1. Ett		motorfordon				på	två	hjul
	eller	tre		symmetriskt				placerade
	hjul som är konstruerat för en
	hastighet				som			överstiger
	45 kilometer				i timmen			eller,	om
	det drivs av en förbränningsmotor,
	denna har en slagvolym som över-
	stiger 50 kubikcentimeter.
	2. Ett		motorfordon				på	fyra	hjul
	och med en massa utan last som
	är	högst			400 kilogram				eller
	550 kilogram				om		fordonet		är
	inrättat		för		godsbefordran,				och
	vars	maximala				nettomotoreffekt
	inte	överstiger 15 kilowatt, dock
	inte moped.
	Vid beräkningen av en motor-
	cykels massa skall i fråga om ett
	eldrivet			fordon		batterierna			inte
	räknas in.
	Motorcyklar delas in i lätta och
	tunga motorcyklar.
Motordrivet fordon	Ett fordon som för						framdrivande
	är försett med motor, dock inte ett
	sådant eldrivet fordon som är att
	anse	som			cykel.		Motordrivna
	fordon delas in i motorfordon,
	traktorer,				motorredskap				och
	terrängmotorfordon.
– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –
Terrängmotorfordon	Ett motordrivet fordon som inte är
	ett motorfordon och som är in-
	rättat huvudsakligen för att själv-
16	ständigt användas till person- eller

godsbefordran i terräng. Terräng- Prop. 2015/16:31 motorfordon delas in i terräng-

vagnar och terrängskotrar.


Terrängskoter	Ett	terrängmotorfordon			med	en
	tjänstevikt av högst 400 kilogram.
	Terrängskotrar delas in i snö-
	skotrar och terränghjulingar.
Terrängsläp	Ett släpfordon som är inrättat för
	att dras av ett terrängmotorfordon.
Terrängvagn	Ett	terrängmotorfordon			med	en
	tjänstevikt		över	400 kilogram.
	Terrängvagnar delas in i lätta och
	tunga terrängvagnar.
Tjänstevikt för en bil, en traktor	Den	sammanlagda		vikten		av
eller ett motorredskap	fordonet i normalt, fullt drift-
	färdigt skick med det tyngsta
	karosseri som hör till fordonet,
	verktyg och reservhjul som hör till
	fordonet,		bränsle, smörjolja			och
	vatten, samt föraren.

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

Totalvikt för en motorcykel, ett			Summan av	fordonets	tjänstevikt
terrängfordon	utom en	tung	och den beräknade vikten av det
terrängvagn, ett	släpfordon	eller	största antal personer och den
en sidvagn			största mängd gods som fordonet
			är inrättat för. I totalvikten för en
			motorcykel	ingår inte sidvagnens
			totalvikt.
Traktor			Ett motordrivet fordon med minst
			två hjulaxlar som är inrättat
			huvudsakligen för att dra ett annat
			fordon eller ett arbetsredskap och
			som är konstruerat för en hastig-
			het av högst 40 kilometer i timmen
			och endast med svårighet kan
			ändras till högre hastighet. En
			traktor får vara utrustad för
			transport av gods och för beford-
			ran av passagerare.
Traktor klass I			En traktor som enligt vägtrafik-
			skattelagen	(2006:227)	hör till
			skatteklass I.

Prop. 2015/16:31	Traktor klass II	En traktor		som	enligt		vägtrafik-
		skattelagen		(2006:227)			hör	till
		skatteklass II.
	Traktortåg	En traktor med ett eller flera till-
		kopplade släpfordon.
	– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –
		Föreslagen lydelse
		2 §
	Beteckning	Betydelse
	– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –
	Bärighetsklass	Indelning		av vägar efter tillåtet
		axel-, boggi- och trippelaxeltryck
		samt tillåten bruttovikt. Bärighets-
		klasserna		är	bärighetsklass 1
		(BK1), bärighetsklass 2 (BK2) och
		bärighetsklass 3 (BK3).
	Cykel	1. Ett	fordon som			är	avsett	att
		drivas med tramp- eller vevanord-
		ning och inte är ett lekfordon.
		2. Ett	eldrivet		fordon		med	en
		tramp- eller vevanordning om
		elmotorn
		a. endast förstärker kraften						från
		tramp- eller vevanordningen,
		b. inte ger något krafttillskott vid
		hastigheter		över		25 kilometer i
		timmen, och
		c. har en kontinuerlig märkeffekt
		som inte överstiger 250 watt.
		3. Ett eldrivet fordon utan tramp-
		eller vevanordning som är avsett
		för användning av personer med
		fysisk funktionsnedsättning, och är
		a. inrättat		huvudsakligen				för
		befordran av en person,
		b. inrättat för att föras av den
		åkande, och
		c. konstruerat för en hastighet av
		högst 20 kilometer i timmen.
		4. Ett eldrivet fordon utan tramp-
		eller	vevanordning			som	uppfyller
		villkoren i 3 a–c och som antingen
		a. har en elmotor vars kontinuer-
		liga	märkeffekt		inte		överstiger
		250 watt, eller
18		b. är självbalanserande.
18

Cykelkärra	Ett fordon som är avsett att dras av
	en moped klass II eller en cykel
	och inte är en sidvagn. En till-
	kopplad cykelkärra anses inte som
	ett särskilt fordon.

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

Maximilast för ett motorfordon, en	Skillnaden mellan fordonets total-
traktor, ett motorredskap, ett	vikt och tjänstevikt.
terrängmotorfordon, ett släpfordon
eller en sidvagn
Moped	Ett	motorfordon			som	är	kon-
	struerat för en hastighet av högst
	45 kilometer			i timmen		som, om
	det drivs av en förbränningsmotor
	med gnisttändning, har en slag-
	volym		av	högst	50 kubikcenti-
	meter, eller, om det drivs av en
	förbränningsmotor				med		kom-
	pressionständning, har en slag-
	volym		av högst		500 kubikcenti-
	meter, eller är försett med annan
	motor för framdrivande och som
	har
	1. två hjul samt en nettoeffekt som
	inte överstiger 4 kilowatt,
	2. tre hjul och en vikt i körklart
	skick av högst 270 kilogram samt
	en nettoeffekt som inte överstiger
	4 kilowatt, eller
	3. fyra hjul och en vikt i körklart
	skick av högst 425 kilogram samt
	en nettoeffekt som inte överstiger
	4 kilowatt, eller
	4. fyra		hjul,	ett	karosseri		med
	högst tre dörrar och en vikt i kör-
	klart skick av högst 425 kilogram
	samt en nettoeffekt som inte över-
	stiger 6 kilowatt.
	Vid beräkningen av en mopeds
	vikt ska i fråga om ett eldrivet
	fordon batterierna inte räknas in.
	Mopeder delas in i klass I och
	klass II.
Moped klass I	En	moped		som	inte	hör	till
	klass II.

Prop. 2015/16:31

Prop. 2015/16:31	Moped klass II	En moped som har en motor vars
		nettoeffekt		inte				överstiger
		1 kilowatt och
		1. är konstruerad för en hastighet
		av högst 25 kilometer i timmen,
		eller
		2. är konstruerad för att drivas
		med en tramp- och vevanordning
		och där motorn inte ger något
		krafttillskott		vid	hastigheter				över
		25 kilometer i timmen.
	Motorcykel	Ett motorfordon			vars		nettoeffekt,
		konstruktiva hastighet eller motor-
		storlek	överstiger			villkoren			för
		moped och som har
		1. två hjul, eller
		2. tre symmetriskt placerade hjul
		och en vikt i körklart skick av
		högst 1 000 kilogram, eller
		3. fyra hjul och en vikt i körklart
		skick av högst 450 kilogram eller
		högst 600 kilogram om fordonet är
		inrättat för godsbefordran, samt en
		nettoeffekt		som	inte			överstiger
		15 kilowatt.
		Vid beräkningen av en motor-
		cykels vikt ska i fråga om ett el-
		drivet	fordon		batterierna				inte
		räknas in.
		Motorcyklar delas in i lätta och
		tunga motorcyklar.
	Motordrivet fordon	Ett fordon som för				framdrivande
		är försett med motor, dock inte ett
		sådant eldrivet fordon som är att
		anse	som	cykel.		Motordrivna
		fordon delas in i motorfordon,
		traktorer,		motorredskap					och
		terrängmotorfordon.
	– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –
	Terrängmotorfordon	Ett motordrivet fordon som inte är
		ett motorfordon och som är
		inrättat huvudsakligen						för	att
		självständigt användas till person-
		eller	godsbefordran				i	terräng.
		Terrängmotorfordon				delas			in i
		terrängvagnar och terrängskotrar.
20


Terrängskoter	Ett	terrängmotorfordon			med	en
	tjänstevikt av högst 450 kilogram.
	Terrängskotrar delas in i snö-
	skotrar och terränghjulingar.
Terrängsläp	Ett släpfordon som är inrättat för
	att dras av ett terrängmotorfordon.
Terrängvagn	Ett	terrängmotorfordon			med	en
	tjänstevikt		över	450 kilogram.
	Terrängvagnar delas in i lätta och
	tunga terrängvagnar.
Tjänstevikt för en bil, en traktor	Den	sammanlagda		vikten		av
eller ett motorredskap	fordonet i normalt, fullt drift-
	färdigt skick med det tyngsta
	karosseri som hör till fordonet,
	verktyg och reservhjul som hör till
	fordonet,		bränsle, smörjolja			och
	vatten, samt föraren.

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

Totalvikt för en motorcykel, ett			Summan av	fordonets		tjänstevikt
terrängfordon	utom en	tung	och den beräknade vikten av det
terrängvagn,	ett släpfordon	eller	största antal personer och den
en sidvagn			största mängd gods som fordonet
			är inrättat för. I totalvikten för en
			motorcykel	ingår	inte	sidvagnens
			totalvikt.
Traktor			Ett motordrivet fordon med minst
			två hjulaxlar som är inrättat
			huvudsakligen för att dra ett annat
			fordon eller ett arbetsredskap. En
			traktor får vara utrustad för
			transport av gods och för beford-
			ran av passagerare.
			Traktorer delas in i traktor a och
			traktor b.
Traktor a			En traktor som är konstruerad för
			en hastighet av högst 40 kilometer
			i timmen.
Traktor b			En traktor som är konstruerad för
			en hastighet		som	överstiger
			40 kilometer i timmen.
Traktor skatteklass I			En traktor som enligt vägtrafik-
			skattelagen	(2006:227) hör till
			skatteklass I.

Prop. 2015/16:31

Prop. 2015/16:31	Traktor skatteklass II	En traktor som enligt vägtrafik-
		skattelagen (2006:227) hör till
		skatteklass II.
	Traktortåg	En traktor med ett eller flera till-
		kopplade släpfordon.
	– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –
	Tung terrängvagn	En terrängvagn med en tjänstevikt
		över 2 ton.

Vikt i körklart skick för en motor- cykel eller en moped

Vikten i körklart skick för en motorcykel eller en moped fast- ställs enligt artikel 5 i Europa- parlamentets och rådets förord- ning (EU) nr 168/2013 av den 15 januari 2013 om godkännande av och marknadstillsyn för två- och trehjuliga fordon och fyr- hjulingar, i den ursprungliga lydelsen.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
2 a §2
Oavsett vad som anges i 2 § ska	Trots 2 § ska ett fordon som
ett fordon som registreras med	registreras med stöd av ett god-
stöd av ett godkännande enligt en	kännande enligt en EU-rättsakt
EG-rättsakt höra till det slag av	höra till det slag av fordon som
fordon som motsvarar den	motsvarar den fordonskategori
fordonskategori som anges i god-	som anges i godkännandet.
kännandet.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.

2.En klassificering enligt äldre bestämmelser av ett fordon som moped, motorcykel, personbil, terrängskoter, terrängvagn, traktor klass I eller klass II gäller fortfarande.

2 Senaste lydelse 2009:226.

2.5	Förslag till lag om ändring i fordonslagen		Prop. 2015/16:31
	(2002:574)
Härigenom föreskrivs att 1 kap. 1 §, 2 kap. 2 och 4 a §§ och 5 kap. 8 §
fordonslagen (2002:574) ska ha följande lydelse
Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse

1kap.

1 §

Denna lag innehåller bestämmelser om

1.kontroll av fordon samt därtill hörande system, komponenter och separata tekniska enheter,

2.kontroll av fordons last,

3.kontroll av färdskrivare och taxameter och kontroll av användningen av dessa, samt

4.den verksamhet som bedrivs av besiktningsorgan på fordons- området.

Lagen innehåller dessutom bemyndiganden att meddela föreskrifter i dessa ämnen samt om fordons beskaffenhet och utrustning.

I denna lag finns även bestäm- melser som kompletterar Europa- parlamentets och rådets förord- ning (EU) nr 167/2013 av den 5 februari 2013 om godkännande och marknadskontroll av jord- bruks- och skogsbruksfordon samt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 168/2013 av den 15 januari 2013 om god- kännande av och marknads- kontroll för två- och trehjuliga fordon och fyrhjulingar.

2 kap.

2 §1

Ett typgodkännande meddelas	Ett typgodkännande meddelas
för en typ av fordon, system, kom-	för en typ av fordon, system, kom-
ponent eller separat teknisk enhet	ponent eller separat teknisk enhet
som uppfyller föreskrivna krav i	som uppfyller föreskrivna krav i
fråga om beskaffenhet och utrust-	fråga om beskaffenhet och utrust-
ning. Typgodkännande kan ske i	ning. Typgodkännande kan ske i
enlighet med EU-rättsakter på	enlighet med EU-rättsakter på
området (EG-typgodkännande), i	området, i enlighet med överens-
enlighet med överenskommelser	kommelser	upprättade	inom
upprättade inom Förenta nationer-	Förenta nationernas ekonomiska
nas ekonomiska kommission för	kommission	för Europa	(ECE-

1 Senaste lydelse 2011:324.

Prop. 2015/16:31	Europa	(ECE-typgodkännande)	typgodkännande) eller som natio-
	eller som nationellt typgodkän-		nellt typgodkännande.
	nande.
	Typgodkännande kan även meddelas för en fordonstyp som inte är
	färdigbyggd eller för en fordonstyp som byggs med en tillverknings-
	process som är uppdelad i separata etapper, om fordonstypen i det till-
	verkningsstadium där den befinner sig uppfyller föreskrivna krav i fråga
	om beskaffenhet och utrustning (etappvist typgodkännande).
	Bestämmelser om typgodkännande i fråga om avgasrening finns i av-
	gasreningslagen (2011:318).
		4 a §2
	Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
	meddela föreskrifter om att en tillverkare av fordon ska förse en till-
	verkare av komponenter eller separata tekniska enheter med alla upp-
	gifter som krävs för att denne ska kunna få
	1. ett	EG-typgodkännande för	1. ett typgodkännande i enlighet
	sina komponenter eller separata		med EU-rättsakter på området för
	tekniska enheter, eller		sina komponenter eller separata
			tekniska enheter, eller

2. tillstånd att sälja fordonsdelar eller fordonsutrustning som annars är förbjudna att sälja.

Information som inte är allmänt tillgänglig behöver dock inte lämnas ut om inte mottagaren av informationen förbinder sig att hålla denna konfidentiell.

5 kap.

8 §3

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om fordons beskaffenhet och utrustning samt i fråga om de kontrollformer som avses i denna lag meddela ytterligare före- skrifter om

1.kontrollens omfattning och besiktningsorganens verksamhet,

2.förutsättningarna för godkännande vid kontroll,

3.förelägganden och körförbud,

4.förutsättningarna för att bruka vissa fordon,

5.utbildnings- och kompetenskrav för besiktningstekniker, samt

6.avgifter.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får också meddela föreskrifter om

1.registrering, ibruktagande, försäljning, saluföring och användning av fordon, system, komponenter, separata tekniska enheter, fordonsdelar och annan utrustning till fordon,

2.att ett typgodkännande av fordon ska upphöra att gälla när nya krav som är tillämpliga på den godkända fordonstypen, varianten eller versionen blir obligatoriska,

2	Senaste lydelse 2009:224.
3	Senaste lydelse 2010:39.
24

3. tillverkares tillhandahållande av information och dokumentation om Prop. 2015/16:31

fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter,
4. tillsynen	över		efterlevnaden	4. tillsynen				över		efterlevnaden
av denna lag och av föreskrifter				av denna lag och av föreskrifter
som har meddelats med stöd av				som har meddelats med stöd av
lagen,				lagen och över efterlevnaden av
				Europaparlamentets						och	rådets
				förordning			(EU)		nr 167/2013 av
				den 5 februari 2013 om god-
				kännande			och		marknadskontroll
				av jordbruks- och skogsbruks-
				fordon,			i	den		ursprungliga
				lydelsen, samt av Europaparla-
				mentets		och		rådets förordning
				(EU)		nr 168/2013				av	den
				15 januari 2013 om godkännande
				av och marknadskontroll för två-
				och	trehjuliga				fordon		och
				fyrhjulingar, i den ursprungliga
				lydelsen,
5. skyldighet		för	besiktnings-	5. skyldighet					för	besiktnings-
organen att rapportera genom-				organen att rapportera genom-
förande och utfall av fordons-				förande och utfall av fordons-
besiktningar och de uppgifter som				besiktningar och de uppgifter som
i övrigt behövs för att Transport-				i övrigt behövs för att Transport-
styrelsen och Styrelsen för ackre-				styrelsen och Styrelsen för ackre-
ditering och teknisk kontroll ska				ditering och teknisk kontroll ska
kunna fullgöra sina tillsynsupp-				kunna fullgöra sina tillsynsupp-
gifter enligt 5 kap. 3 a §, samt om				gifter enligt 5 kap. 3 a §,
6. avgifter	för	Transportstyrel-		6. avgifter				för	Transportstyrel-
sens tillsyn enligt 5 kap. 3 a–3 c §§				sens tillsyn enligt 5 kap. 3 a–3 c §§
och för ärendehandläggning enligt				och för ärendehandläggning enligt
denna lag och föreskrifter som har				denna lag och föreskrifter som har
meddelats med stöd av lagen.				meddelats med stöd av lagen, samt
				om

Prop. 2015/16:31	7. avgifter	för	tillsyn	och
	ärendehandläggning			enligt
	Europaparlamentets		och	rådets
	förordning (EU) nr 167/2013 om
	godkännande	och	marknads-
	kontroll av jordbruks- och skogs-
	bruksfordon,	i den	ursprungliga
	lydelsen, samt enligt Europa-
	parlamentets	och rådets förord-

ning (EU) nr 168/2013 om god- kännande av och marknads- kontroll för två- och trehjuliga fordon och fyrhjulingar, i den ursprungliga lydelsen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.

Ärendet och dess beredning

Prop. 2015/16:31

Den 5 februari 2013 antogs Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 167/2013 om godkännande och marknadstillsyn av jordbruks- och skogsbruksfordon. Den 15 januari 2013 antogs Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 168/2013 om godkännande av och mark- nadstillsyn för två- och trehjuliga fordon och fyrhjulingar. Den svenska versionen av förordningen nr 167 finns i bilaga 1 och den svenska versionen av förordningen nr 168 finns i bilaga 4.

Den 14 mars 2015 publicerades en rättelse till vardera ramförord- ningen. I rättelserna anges att i hela respektive rättsakt ska termen mark- nadstillsyn ersättas med marknadskontroll i alla dess grammatiska former och i alla ordsammansättningar innehållande den termen. Rättelsen till ramförordningen nr 168 innehåller fler punkter, jfr avsnitt 4. Rättelserna innebär således att namnet på båda förordningarna numera innehåller ordet marknadskontroll.

Under hösten 2014 och vintern 2015 utarbetades inom Närings- departementet två promemorior: Två- och trehjuliga fordon och fyr- hjulingar – godkännande och marknadskontroll samt Jordbruks- och skogsbruksfordon – godkännande och marknadskontroll, nedan benämnda Promemorian om jordbruks- och skogsbruksfordon respektive Promemorian om två- och trehjuliga fordon och fyrhjulingar. Eftersom de två promemoriorna i stora delar hanterar ändringar och komplet- teringar i samma lagar – och förordningar – behandlas de gemensamt i denna proposition.

Lagförslagen i promemorian om jordbruks- och skogsbruksfordon finns i bilaga 2 och i promemorian om två- och trehjuliga fordon och fyrhjulingar finns i bilaga 5. Promemoriorna har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna för promemorian om jordbruks- och skogsbruksfordon finns i bilaga 3 och en förteckning över remiss- instanserna för promemorian om två- och trehjuliga fordon och fyr- hjulingar finns i bilaga 6. Remissvaren och en remissammanställning för respektive promemoria finns tillgängliga i Näringsdepartementets ärende N2015/01432/MRT.

Lagrådet

Regeringen beslutade den 3 september 2015 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 7. Lagrådets yttrande finns i bilaga 8.

Regeringen har i huvudsak följt Lagrådets förslag. Lagrådets synpunkter behandlas i avsnitt 8.2, 8.4, 8.8 och 9 samt i författnings- kommentaren. I propositionen har också vissa redaktionella ändringar gjorts.

Prop. 2015/16:31	4	Bakgrund
	Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 167/2013 om god-
	kännande och marknadskontroll av jordbruks- och skogsbruksfordon,
	utfärdades den 5 februari 2013 och Europaparlamentets och rådets
	förordning (EU) nr 168/2013 om godkännande av och marknadskontroll
	för två och trehjuliga fordon och fyrhjulingar, utfärdades den 15 januari
	2013. Båda förordningarna trädde i kraft den 22 mars 2013. Ett flertal
	svenska bestämmelser måste därför ändras och/eller kompletteras.
		Förordningarna kräver inget införlivande i nationell lagstiftning utan
	gäller direkt enligt sin lydelse och ska tillämpas av domstolar och
	myndigheter i sin respektive EU-rättsliga form. Om författningarna
	strider mot EU:s regler och i den utsträckning nationell lag och en EU-
	förordning står mot varandra ska principen om EU-rättens företräde
	gälla. Förordningarna kan dock i praktiken inte börja tillämpas förrän de
	kompletterats med genomförandeförordningar innehållande tekniska krav
	och krav på utformning av intyg om överensstämmelse. Förordningarna
	kommer att kompletteras under perioden fram till den 1 januari 2016.
		Genom förordningen nr 167/2013 om godkännande och marknads-
	kontroll av jordbruks- och skogsbruksfordon, ramförordningen nr 167,
	tillkommer en traktor som till sin konstruktiva hastighet i nationell lag-
	stiftning i dag skulle betraktas som lastbil eller motorcykel beroende på
	fordonsutformning och vikt.
		Genom förordningen nr 168/2013 om godkännande av och marknads-
	kontroll för två och trehjuliga fordon och fyrhjulingar, ramförordningen
	nr 168, tillkommer möjligheten att typgodkänna ett fordon kallat en
	motordriven, eller		motoriserad, cykel med en motoreffekt av högst
	1 kilowatt. Framdrivningen får antingen vara en elmotor eller en för-
	bränningsmotor. Motorns effekt ska stängas av när fordonet når en
	hastighet av 25 kilometer i timmen. Denna kategori av fordon stämmer
	inte överens med den cykeldefinition som finns i svensk lagstiftning i
	dag utan liknar mer den nationella definitionen av en moped klass II.
	Kategorierna för typgodkännande av två-, tre- och fyrhjuliga fordon i
	ramförordningen nr 168 avviker också i vissa fall från nationell lagstift-
	ning. Det har bland annat tillkommit krav på mått och vikter för vissa
	kategorier av fordon. Dessa krav överensstämmer inte med vad som
	följer av lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner.
		Som nämnts i avsnitt 3 har det gjorts rättelser till båda ramförord-
	ningarna. Rättelsen till ramförordningen nr 168 lyder i sin helhet:
		1. I hela rättsakten ska termen ”marknadstillsyn” ersättas med ”marknads-
		kontroll” i alla dess grammatiska former och i alla ordsammansättningar
		innehållande den termen.
		2. I hela rättsakten ska termen ”mopedbil” ersättas med ”fyrhjuling med
		karosseri” i alla dess grammatiska former.
		3. I hela rättsakten ska termen ”passagerarbefordran” ersättas med
		”personbefordran” i alla dess grammatiska former.
		4. På sidan 56, artikel 2.2 h, ska det
		i stället för:	”h) Pedalassisterade cyklar som är …”
		vara:	”h) Cyklar konstruerade för att trampas som är …”.

28	5. På sidan 62, artikel 3.94 b, ska det

i stället för:	”b) en elektrisk hjälpmotor som monterats på ett	Prop. 2015/16:31
pedalassisterad fordon.”
vara:	”b) en elektrisk hjälpmotor som monterats på ett fordon
konstruerat för att trampas.”

5 Gällande rätt

5.1Fordonsbeteckningar

I 2 § lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner finns olika beteckningar med angivna betydelser. Beteckningarna är avsedda att användas i andra författningar i den utsträckning som föreskrivs i dessa.

Trafikförordningen (1998:1276), körkortslagen (1998:488), fordons- lagen (2002:574), lagen (2001:558) om vägtrafikregister – liksom andra författningar på vägtrafikområdet – hänvisar till lagen om vägtrafik- definitioner. I dessa författningar anges att de beteckningar som används i respektive författning har samma betydelse som i lagen om vägtrafik- definitioner.

Av 2 § lagen om vägtrafikdefinitioner framgår följande beteckningar.

Cykel	1. Ett	fordon	som	är	avsett	att	drivas	med
	tramp- eller vevanordning och inte är ett
	lekfordon.
	2. Ett eldrivet fordon utan tramp- eller vevan-
	ordning som är
	a. inrättat huvudsakligen för befordran av en
	person,
	b. inrättat för att föras av den åkande, och
	c. konstruerat		för	en	hastighet		av	högst
	20 kilometer i timmen.
	3. Ett eldrivet fordon med en tramp- eller
	vevanordning om elmotorn
	a. endast förstärker kraften från tramp- eller
	vevanordningen,
	b. inte ger något krafttillskott vid hastigheter
	över 25 kilometer i timmen, och
	c. har	en nettoeffekt			som	inte	överstiger
	250 watt.
Moped	Ett motorfordon som				är konstruerat för en
	hastighet av högst 45 kilometer i timmen och
	som har
	1. två hjul samt

a. om det drivs av en motor som bygger på inre förbränning, denna har en slagvolym av högst 50 kubikcentimeter, eller

Prop. 2015/16:31	b. om det drivs av en elektrisk motor, denna
	har en effekt av högst 4 kilowatt för kontinuer-
	lig drift,
	2. tre hjul samt
	a. om det drivs av en förbränningsmotor med
	tändsystem, denna har en slagvolym av högst
	50 kubikcentimeter,
	b. om det drivs av någon annan typ av motor
	som bygger på inre förbränning, denna har en
	nettoeffekt på högst 4 kilowatt, eller
	c. om det drivs av en elektrisk motor, denna
	har en effekt av högst 4 kilowatt för konti-
	nuerlig drift, eller
	3. fyra hjul och en massa utan last på högst
	350 kilogram samt
	a. om det drivs av en förbränningsmotor med
	tändsystem, denna har en slagvolym av högst
	50 kubikcentimeter,
	b. om det drivs av någon annan typ av motor
	som bygger på inre förbränning, denna har en
	nettoeffekt på högst 4 kilowatt, eller
	c. om det drivs av en elektrisk motor, denna
	har en effekt av högst 4 kilowatt för konti-
	nuerlig drift.
	Vid beräkningen av en fyrhjulig mopeds massa
	ska i fråga om ett eldrivet fordon batterierna
	inte räknas in.
	Mopeder delas in i klass I och klass II.
Moped klass I	En moped som inte hör till klass II.
Moped klass II	En moped som är konstruerad för en hastighet
	av högst 25 kilometer i timmen och som har en
	motor	vars nettoeffekt	inte	överstiger
	1 kilowatt.
Motorcykel	1. Ett	motorfordon på två	hjul	eller tre
	symmetriskt placerade hjul som är konstruerat
	för en hastighet som överstiger 45 kilometer i
	timmen eller, om det drivs av en för-
	bränningsmotor, denna har en slagvolym som
	överstiger 50 kubikcentimeter.
	2. Ett motorfordon på fyra hjul och med en
	massa utan last som är högst 400 kilogram
	eller 550 kilogram om fordonet är inrättat för
	godsbefordran, och vars maximala netto-
	motoreffekt inte överstiger 15 kilowatt, dock
	inte moped.
	Vid beräkningen av en motorcykels massa
	skall i fråga om ett eldrivet fordon batterierna
30	inte räknas in.

	Motorcyklar delas in i lätta och tunga motor- Prop. 2015/16:31
	cyklar.
Motordrivet fordon	Ett fordon som för framdrivande är försett med
	motor, dock inte ett sådant eldrivet fordon som
	är att anse som cykel. Motordrivna fordon
	delas in i motorfordon, traktorer, motorredskap
	och terrängmotorfordon.
Motorfordon	Ett motordrivet fordon som är avsett att
	användas huvudsakligen på väg, oavsett om
	det är färdigbyggt eller inte, och som är inrättat
	1. huvudsakligen för att självständigt användas
	till person- eller godsbefordran, eller
	2. för något	annat ändamål än		som	avses
	under 1, om fordonet inte är att anse som en
	traktor eller ett motorredskap.
	Motorfordon delas in i bilar, motorcyklar och
	mopeder.
Terrängmotorfordon	Ett motordrivet fordon som inte är ett motor-
	fordon och som är inrättat huvudsakligen för
	att självständigt användas till person- eller
	godsbefordran i		terräng. Terrängmotorfordon
	delas in i terrängvagnar och terrängskotrar.
Terrängskoter	Ett terrängmotorfordon med en tjänstevikt av
	högst 400 kilogram. Terrängskotrar delas in i
	snöskotrar och terränghjulingar.
Terrängvagn	Ett terrängmotorfordon med en tjänstevikt över
	400 kilogram. Terrängvagnar delas in i lätta
	och tunga terrängvagnar.
Traktor	Ett motordrivet fordon med minst två hjulaxlar
	som är inrättat huvudsakligen för att dra ett
	annat fordon eller ett arbetsredskap och som är
	konstruerat	för	en hastighet	av	högst
	40 kilometer i timmen och endast med svårig-
	het kan ändras till högre hastighet. En traktor
	får vara utrustad för transport av gods och för
	befordran av passagerare.
Traktor klass I	En traktor som enligt vägtrafikskattelagen
	(2006:227) hör till skatteklass I.
Traktor klass II	En traktor som enligt vägtrafikskattelagen
	(2006:227) hör till skatteklass II.
Traktortåg	En traktor med ett eller flera tillkopplade släp-
	fordon.				31

Prop. 2015/16:31

Motorredskap	Ett motordrivet fordon som är inrättat huvud-
	sakligen som ett arbetsredskap eller för kortare
	förflyttningar av gods. Motorredskap delas in i
	klass I och klass II.
Motorredskap klass I	Ett motorredskap som är konstruerat för en
	högsta hastighet som överstiger 30 kilometer i
	timmen.
Motorredskap klass II	Ett motorredskap som är konstruerat för en
	hastighet av högst 30 kilometer i timmen.

I regeringens prop. 2001/02:130 Fordonslag, m.m. anförde regeringen att en utgångspunkt för regleringen av definitionerna på fordonsområdet var att de svenska definitionerna så långt möjligt skulle stämma överens med de definitioner som fanns i EG:s lagstiftning på området. I samband med att en ny fordonslag trädde i kraft ändrades även ett antal beteck- ningar i lagen om vägtrafikdefinitioner.

Liksom i förarbetet till fordonslagen konstaterades i regeringens prop. 2008/09:53 Godkännande av motorfordon m.m., att de EG-rättsliga fordonsdefinitionerna i praktiken hade en vidare betydelse än annars i svensk lagstiftning på området. I prop. 2008/09:53 s. 30, yttrades följande med anledning av detta:

”Även trafikförordningen (1998:1276), körkortslagen (1998:488) och vägtrafikskattelagen (2006:227) med flera författningar hänvisar till lagen och förordningen om vägtrafikdefinitioner. Vid tillämpningen av dessa författningar görs emellertid sällan eller aldrig någon själv- ständig prövning av vilket fordonsslag ett visst fordon ska anses till- höra, utan avgörande är i praktiken hur fordonet är registrerat. Detta är en logisk ordning av två skäl. För det första är det mycket enklare att kontrollera uppgifterna i vägtrafikregistret än att göra en kontroll och bedömning av själva fordonet. För det andra utgår nämnda författ- ningar från samma definitioner som lagen och förordningen om väg- trafikregister, och det är då rimligt att i vart fall presumera att upp- gifterna i vägtrafikregistret är riktiga.”

Mot denna bakgrund infördes bestämmelsen 2 a § lagen om vägtrafik- definitioner enligt vilken följer att ett fordon, oavsett vad som anges i 2 §, som registrerats med stöd av ett godkännande enligt en EG-rättsakt ska höra till det slag av fordon som motsvarar den fordonskategori som anges i godkännandet.

Ett fordon som registreras med stöd av ett godkännande enligt en EG- rättsakt, hör således till det slag av fordon som motsvarar den fordons- kategori som anges i godkännandet.

5.2

Godkännande av fordon

Prop. 2015/16:31

Inom fordonsområdet har en omfattande harmonisering av regleringen skett med tyngdpunkt i förfarandet för typgodkännande av olika slag av fordon avsedda för färd på väg. Harmoniseringen har skett genom att tre så kallade ramdirektiv1 beslutats. Inom loppet av drygt 35 år har den inre marknaden blivit en realitet, inte bara när det gäller personbilar utan även för lastbilar, bussar, släpvagnar, traktorer, motorcyklar och mopeder.

Typgodkännande kan enligt 2 kap. 2 § fordonslagen (2002:574) meddelas för en typ av fordon, system, komponent eller separat teknisk enhet som uppfyller föreskrivna krav i fråga om beskaffenhet och utrust- ning. Typgodkännande kan ske i enlighet med EU-rättsakter på området (EG-typgodkännande), i enlighet med överenskommelser upprättade inom Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa (ECE- typgodkännande) eller som nationellt typgodkännande. Typgodkännande kan även meddelas för en fordonstyp som inte är färdigbyggd eller för en fordonstyp som byggs med en tillverkningsprocess som är uppdelad i separata etapper, om fordonstypen i det tillverkningsstadium där den befinner sig uppfyller föreskrivna krav i fråga om beskaffenhet och utrustning (etappvist typgodkännande). Bestämmelser om typgod- kännande i fråga om avgasrening finns dels i lagen (1998:1707) om åtgärder mot buller och avgaser från mobila maskiner, dels i avgas- reningslagen (2011:318). I 2 kap. 1–5 a §§ fordonslagen finns vissa bestämmelser om vad ett typgodkännande innebär och vilka grund- läggande skyldigheter tillverkaren som ansöker om typgodkännande har. Dessa bestämmelser i fordonslagen gäller oberoende av vilket fordons- slag som ska typgodkännas.

Fordonsförordningen (2009:211) innehåller ytterligare föreskrifter om fordons beskaffenhet, utrustning och kontrollformer. Även fordons- förordningen är, liksom fordonslagen, tillämplig på flera slag av fordon, exempelvis jordbruks- och skogsbruksfordon samt två- och trehjuliga fordon och fyrhjulingar.

Ett EG-typgodkännande för fordon innebär att en medlemsstat, genom ett harmoniserat förfarande, bekräftar att en fordonstyp uppfyller kraven i ramdirektiven och i de tillämpliga särdirektiven/särförordningarna. Av direktiven framgår att fordonstillverkaren ska bekräfta att ett fordon med angivet identifieringsnummer överensstämmer med den godkända fordonstypen. Bekräftelsen görs med ett ”intyg om överensstämmelse” (Certificate of Conformity, CoC). De tekniska och administrativa kraven för EG-typgodkännande är harmoniserade och fordonen har fri rörlighet

1 Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/24/EG av den 18 mars 2002 om typgodkän- nande av två- och trehjuliga motorfordon.

Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/37/EG av den 26 maj 2003 om typgodkän- nande av jordbruks- och skogsbrukstraktorer, av släpvagnar och utbytbara dragna maskiner till sådana traktorer samt system komponenter och separata tekniska enheter till dessa fordon.

Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/46/EG av den 5 september 2007 om faststäl- lande av en ram för godkännande av motorfordon och släpvagnar till dessa fordon samt av

system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för sådana.

Prop. 2015/16:31 inom unionen. Detta innebär att medlemsstaterna inte får ställa ytter- ligare krav för att fordonen ska få saluföras, registreras och brukas.

5.2.1Typgodkännande av traktorer

De nuvarande bestämmelserna om typgodkännande av jordbruks- och skogsbruksfordon finns i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/37/EG av den 26 maj 2003 om typgodkännande av jordbruks- eller skogsbrukstraktorer, av släpvagnar och utbytbara dragna maskiner till sådana traktorer samt av system, komponenter och separata tekniska enheter till dessa fordon och om upphävande av direktiv 74/150/EEG. Direktivet är genomfört i svensk rätt genom fordonslagen (2002:574), fordonsförordningen (2009:211), förordningen (2001:650) om vägtrafik- register och förordningen (1998:1709) om avgaskrav för vissa för- bränningsmotordrivna mobila maskiner samt genom Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2010:72, TSFS 2010:112 och TSFS 2012:97).

5.2.2Typgodkännande av mopeder och godkännande av cyklar

De nuvarande bestämmelserna om typgodkännande av mopeder finns i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/24/EG av den 18 mars 2002 om typgodkännande av två- och trehjuliga motorfordon och om upp- hävande av rådets direktiv 92/61/EEG. Direktivet är genomfört i svensk rätt genom fordonslagen (2002:574), fordonsförordningen (2009:211), avgasreningslagen (2011:318), avgasreningsförordningen (2011:345) och förordningen (2001:650) om vägtrafikregister samt Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2009:59, TSFS 2010:72, TSFS 2010:87 och TSFS 2010:112).

Cyklar behöver inte vara typgodkända men måste vara säkra i enlighet med bestämmelserna i produktsäkerhetslagen (2004:451).

5.2.3Anmälan av tekniska tjänster

Ett EG-typgodkännande sker alltså genom att provning och bedömning av om fordon, komponenter och separata tekniska enheter som är repre- sentativa för den typ som ska godkännas, överensstämmer med de tekniska bestämmelser som anges i respektive direktiv: 2002/24/EG, 2003/37/EG och 2007/46/EG.

Av de tre ramdirektiven framgår att en ”teknisk tjänst” är en organi- sation eller ett organ som har utsetts av en medlemsstats godkännande- myndighet för att som kontrollaboratorium utföra provning eller för att som organ för bedömning av överensstämmelse utföra inledande bedöm- ningar och andra provningar eller inspektioner för godkännandemyndig- hetens räkning. Bestämmelserna i ramdirektiven har inarbetats i 1 kap. 4 § fordonsförordningen varav framgår att en teknisk tjänst är ett organ som utsetts för att utföra provning och inspektion för godkännande- myndighetens räkning.

Av 3 kap. 5 och 8 §§ fordonsförordningen framgår att frågor om typ- Prop. 2015/16:31 godkännande prövas av godkännandemyndigheten efter ansökan av till-

verkaren och EG-godkännande meddelas på grundval av provning som har utförts av en teknisk tjänst. Godkännandemyndigheten kan även själv utöva denna funktion. Transportstyrelsen är den myndighet som utser den tekniska tjänsten och ska anmäla den tekniska tjänsten på det sätt som anges i lagen (2011:791) om ackreditering och teknisk kontroll.

Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, Swedac, ska på begäran av den som vill utses till organ, som ska anmälas som teknisk tjänst, göra en bedömning av om den tekniska tjänsten har den kompetens som behövs för den uppgift som anmälan avser och i övrigt är lämplig för uppgiften. Även om Transportstyrelsen är den myndighet som utser den tekniska tjänsten har Swedac därmed en viktig roll. Upp- delningen mellan de två myndigheterna skapades med grund i artikel 42 ramdirektivet 2007/46/EG, som öppnade för att den som skulle upprätta en bedömningsrapport antingen var den godkännande myndigheten eller en utsedd myndighet eller ett ackrediteringsorgan som agerar på god- kännandemyndighetens vägnar. Detta förfarande skiljer sig från hur det är reglerat i ramförordningarna nr 167 och nr 168.

Bestämmelser om tekniska tjänster finns även i Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2010:72) om utseende och anmälan av organisation för Transportstyrelsens räkning som teknisk tjänst. Samma regler gäller även tekniska tjänster som i dag ingår i ramdirektiven för traktor, mc/moped samt avgaser för mobila maskiner och därtill hörande rätts- akter samt för ECE-reglementen.

5.2.4Registrering av fordon

För att ett fordon ska få brukas måste det vara registrerat i vägtrafik- registret. Registrering av fordon regleras i lagen (2001:558) om väg- trafikregister. Normalt ska fordonet också vara påställt, jfr 17 § lagen om vägtrafikregister. En påställning av ett fordon görs genom en anmälan till Transportstyrelsen.

Lagen om vägtrafikregister gäller inte fordon som tillhör Försvars- makten, Försvarets materielverk eller Försvarets radioanstalt, motor- drivna fordon som är avsedda att föras av gående eller släpfordon som har kopplats till något sådant fordon eller mopeder klass II, se 1 §.

Enligt 12 § lagen om vägtrafikregister ska följande fordon som huvud- regel vara registrerade i vägtrafikregistret för att få brukas:

1.Bilar, motorcyklar, mopeder klass I, traktorer, motorredskap klass I och terrängmotorfordon.

2.Motorredskap klass II när de används

b)för transport av gods i andra fall än som avses i 2 kap. 17 § väg- trafikskattelagen (2006:227) på en väg som inte är enskild.

3. Släpfordon som dras av bilar.

Prop. 2015/16:31 4. Släpvagnar som dras av traktorer klass I, motorredskap klass I eller tunga terrängvagnar.

5. Släpvagnar som dras av ett sådant motorredskap klass II som används på det sätt som anges i 2, om motorredskapets tjänstevikt är över två ton eller om motorredskapet är en till motorredskap ombyggd bil.

Vid registrering av fordon används de beteckningar och dess betydelse (klassificering av fordon) som anges i lagen (2001:559) om vägtrafik- definitioner. Beteckningarna stämmer dock inte helt överens med begreppen i EU-lagstiftningen.

I 13–16 och 18 §§ lagen om vägtrafikregister anges vissa undantag från kravet på registrering. Exempelvis behöver inte fordon som uteslutande används inom inhägnade järnvägs- eller industriområden eller inom inhägnande tävlingsområden eller andra liknande områden vara registrerade.

I 6 kap. 7 a § förordningen (2001:650) om vägtrafikregister anges att fordon som inte yrkesmässigt tillverkats i eller importerats till Sverige, dvs. fordon som omfattas av direktivet 2003/37/EG, endast får registreras om det finns ett giltigt typgodkännande, ett intyg om överensstämmelse, CoC, ska alltså lämnas. Bestämmelsen i 6 kap. 7 a § gäller inte för begagnade fordon eller för nya fordon som godkänts vid enskilt god- kännande. I 8 kap. 15 § anges vidare att ett sådant fordon, dvs. ett fordon som omfattas av ett typgodkännande och som har registrerats med stöd av ett CoC, får ställas på första gången endast om det intyget fortfarande är giltigt.

Vanligtvis behöver inte släpvagnar som dras av traktorer vara registrerade för att brukas, men om släpvagnen ska dras av en traktor klass I måste släpvagnen vara registrerad för att fordonsskatt ska kunna påföras, jfr ovan.

Av ovanstående framgår dock att cykel och moped klass II, som huvudregel, inte behöver vara registrerade för att få brukas. I samman- hanget bör dock nämnas att mopeder klass II får tas i bruk endast om de omfattas av ett i Sverige giltigt typgodkännande, om de är försedda med ett typgodkännandemärke och om det finns ett intyg om överens- stämmelse eller de har godkänts vid en mopedbesiktning.

5.3Marknadskontroll

Marknadskontroll är sedan 2008 reglerat på unionsnivå genom förord- ningen (EG) nr 765/2008 om ackreditering och marknadskontroll2 vilken är en del av det så kallade varupaketet. Förordningen innehåller ett över- gripande ramverk med huvudsakligen regler om ackreditering och mark- nadskontroll.

Syftet med de gemensamma reglerna om marknadskontroll kan sägas vara att se till att kontroll bedrivs på ett likvärdigt sätt i medlemsstaterna

2 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och

upphävande av förordning (EEG) nr 339/93.

och därigenom se till att produkter som omfattas av den fria rörligheten Prop. 2015/16:31 för varor inom unionen uppfyller krav som tillgodoser en hög skyddsnivå

för allmänna intressen som bland annat hälsa och säkerhet i allmänhet. Samtidigt ska säkerställas att den fria rörligheten för varor inte begränsas mer än vad som tillåts enligt harmoniserad unionslagstiftning eller annan relevant unionslagstiftning. Förordningen (EG) nr 765/2008 är direkt tillämplig i Sverige, men eftersom förordningen riktar sig mot medlems- staterna medför detta att det finns ett behov av nationella bestämmelser som gör att förordningen kan tillämpas och få genomslag. Vad gäller ackreditering och CE-märkning har förordningen (EG) nr 765/2008 kompletterats i nationell rätt genom lagen (2011:791) om ackreditering och teknisk kontroll samt förordningen (2011:811) om ackreditering och teknisk kontroll. Med stöd av lagen (2014:140) med bemyndigande att meddela vissa föreskrifter om marknadskontroll av varor och annan när- liggande tillsyn har regeringen även meddelat förordningen (2014:1039) om marknadskontroll av varor och annan närliggande tillsyn som kompletterar förordningen (EG) nr 765/2008 vad avser marknads- kontroll.

Begreppet marknadskontroll är inte entydigt, men används unions- rättsligt för kontroll av att produkter uppfyller harmoniserad unionslag- stiftning. Enligt 2 § förordningen om marknadskontroll av varor och annan närliggande tillsyn betyder marknadskontroll ”den verksamhet som en statlig myndighet eller en kommun bedriver och de åtgärder som den vidtar för att se till att en vara som tillhandahålls på marknaden upp- fyller gällande krav”.

Ett flertal bestämmelser i förordningen (EG) nr 765/2008 riktar sig direkt till marknadskontrollmyndigheter. I förordningen om marknads- kontroll av varor och annan närliggande tillsyn anges inte vilka myndig- heter som ska vara behöriga myndigheter enligt EU-förordningen. I stället utgår förordningen från en definition av statliga marknads- kontrollmyndigheter, som enligt 3 § bland annat årligen ska utarbeta och genomföra program för marknadskontroll och följa upp tidigare års program. På vissa varuområden finns utpekade marknadskontroll- myndigheter enligt (EG) nr 765/2008, men det finns inte någon sådan utpekad myndighet på motorfordonsområdet.

5.4Annan närliggande tillsyn av fordonsområdet

Förutom den ram som förordningen (EG) nr 765/2008 anger finns andra särskilda bestämmelser på en rad områden som kan sägas ha samma syfte och delvis vara av samma natur eller med samma verkan. Motorfordons- området är föremål för omfattande tillsyn i olika hänseenden.

5.4.1 Tillsyn enligt fordonslagen

Med stöd av 5 kap. fordonslagen (2002:574) utövar Styrelsen för ackre-
ditering och teknisk kontroll, Swedac, och Transportstyrelsen tillsyn över
besiktningsverksamheten enligt fordonslagen. Tillsynen är uppdelad så
att Swedac utövar tillsyn över de ackrediterade besiktningsföretagen	37
	37

Prop. 2015/16:31 medan Transportstyrelsen ska kontrollera att besiktningsverksamheten fungerar väl med avseende på trafiksäkerhet, miljö, prisutveckling, teknikutveckling och tillgänglighet. Transportstyrelsen ska även enligt 8 kap. 22 § fordonsförordningen (2009:211) utöva tillsyn över efter- levnaden av fordonslagen, fordonsförordningen och de föreskrifter som meddelats med stöd av fordonsförordningen, jfr 5 kap. 3 b § fordons- lagen. Därigenom kan tillsyn utövas över bland annat den som saluför fordon, system, komponenter, separata tekniska enheter eller annan utrustning till fordon.

Transportstyrelsen har även ett bemyndigande enligt 3 kap. 31 § fordonsförordningen och åtagande att, som typgodkännandemyndighet, fortlöpande kontrollera att serietillverkade fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter stämmer överens med den typ som myndigheten har godkänt. Det finns således redan ett mandat att utöva tillsyn och tillsynsverksamhet rörande typgodkännande, men som är begränsat till sådana fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter som Transportstyrelsen typgodkänt.

5.4.2Tillsyn över produktsäkerhet

I produktsäkerhetslagen (2004:451) finns bestämmelser tillämpliga i fråga om varor och tjänster som tillhandahålls i näringsverksamhet och varor som tillhandahålls i offentlig verksamhet. En förutsättning för tillämpligheten av lagen är att varan eller tjänsten är avsedd för konsumenter eller kan antas komma att användas av konsumenter.

Den centrala tillsynsmyndigheten på produktsäkerhetsområdet är Konsumentverket, som enligt 3 § produktsäkerhetsförordningen (2004:469) ska se till att bestämmelserna i produktsäkerhetslagen samt föreskrifter och beslut som har meddelats med stöd av lagen efterlevs.

Av 3 § produktsäkerhetsförordningen följer dock att en statlig myndig- het, som enligt någon annan författning har tillsyn över efterlevnaden av särskilda bestämmelser om produktsäkerhet i fråga om vissa varor, tjänster eller risker, är tillsynsmyndighet även enligt produktsäkerhets- lagen och föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen. Därigenom är Transportstyrelsen den myndighet som utövar tillsyn enligt produkt- säkerhetslagen inom fordonsområdet.

5.4.3Sanktioner

Enligt 5 kap. 1 § fordonslagen döms den som uppsåtligen hindrar eller försvårar en inspektion eller kontroll enligt 2 kap. 10–14 §§ fordonslagen till böter. I övrigt kan dömas till böter enligt föreskrifter som beslutats med stöd av de bemyndiganden som anges i 5 kap. 8 § fordonslagen. I 8 kap. 5–12 §§ fordonsförordningen finns bestämmelser om sådana sanktioner.

Av 8 kap. 5 § fordonsförordningen framgår bland annat att den som uppsåtligen eller av oaktsamhet lämnat oriktig uppgift i samband med ansökan om typgodkännande, i ett intyg om överensstämmelse eller i typgodkännande kan dömas till böter.

I regeringens prop. 2008/09:53 Godkännande av motorfordon m.m. Prop. 2015/16:31 uttalas på s. 54 följande angående behovet av tillsynsmyndighet:

”I övrigt kan det konstateras att tillverkarnas skyldigheter enligt direk- tivet och enligt den svenska lagstiftningen i de allra flesta fall är mer eller mindre självreglerande och att det i allmänhet ligger i till- verkarens eget intresse att följa de bestämmelser som finns och att samarbeta med myndigheterna. Det finns emellertid fall där situationen är en annan. Exempelvis när det gäller skyldigheten för fordonstill- verkare att lämna specifik information till tillverkare av komponenter och separata tekniska enheter kan tillverkaren ha ett starkt intresse av att inte göra detta. Någon form av påtryckningsmedel är därför moti- verat. En straffrättslig sanktion framstår emellertid inte som ändamåls- enligt. En tillverkare är praktiskt taget alltid en juridisk person, där det kan vara svårt att utreda om det är någon enskild individ, och i sådant fall vem, som bör få bära ansvaret. Dessutom skulle det, vid en jäm- förelse med andra liknande brott, knappast vara aktuellt med någonting annat än ett bötesstraff, vilket inte skulle vara en särskilt kännbar på- följd i sammanhanget. I stället bör tillsynsmyndigheten även i dessa fall kunna meddela förelägganden för att förmå tillverkarna att fullgöra sina skyldigheter.”

5.5Behörighet att köra traktor

Gemensamma bestämmelser för körkort och behörighet att föra motor- fordon inom EU och EES finns i Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/126/EG, körkortsdirektivet.

I artikel 4 körkortsdirektivet anges körkortskategorier och ålders- gränser för motorfordon. I artikeln anges också att jordbruks- och skogs- brukstraktorer inte omfattas av direktivets definition av motorfordon. Därmed reglerar körkortsdirektivet inga bestämmelser om körkort för att få köra traktor. Behörigheten får således regleras helt genom nationella regler.

Kraven för att få framföra en traktor regleras i körkortslagen (1998:488) och i körkortsförordningen (1998:980). Av 2 kap. 1 § fram- går att det krävs behörighet för att köra vissa angivna fordon. För att få köra personbil, lastbil, buss, motorcykel, moped klass I, terrängvagn och motorredskap klass I krävs att man har ett gällande körkort för fordonet. Har släpfordon kopplats till en bil ska föraren ha körkortsbehörighet även för släpfordonet. I 2 kap. 5 § körkortslagen finns de körkortsbehörigheter och beteckningar som kan anges i körkort.

Prop. 2015/16:31


AM	moped klass I
A1	lätt två- eller trehjulig motorcykel
A2	1. tvåhjulig motorcykel som har en netto-
	effekt av högst 35 kilowatt och ett för-
	hållande mellan nettoeffekt och tjänste-
	vikt	som		inte	överstiger
	0,2 kilowatt/kilogram och				som,	om
	fordonets	originalutförande			har ändrats,
	har sitt ursprung i ett fordon med högst
	den dubbla effekten.
	2. lätt trehjulig motorcykel
A	två- och trehjulig motorcykel oavsett
	slagvolym,		effekt	och	förhållande
	mellan nettoeffekt och tjänstevikt.
B	1. personbil		med	totalvikt	av	högst
	3,5 ton och lätt lastbil samt enbart ett lätt
	släpfordon som är kopplat till sådan bil.
	2. terrängvagn
	3. motorredskap klass I
	4. trehjulig motorcykel
	5. fyrhjulig motorcykel
BE	bil som omfattas av behörighet B och ett
	eller flera släpfordon som är kopplade till
	sådan bil, om släpfordonens samman-
	lagda totalvikt inte överstiger 3,5 ton.
C1	tung lastbil med totalvikt av högst 7,5 ton
	och personbil med totalvikt över 3,5 men
	inte 7,5 ton samt enbart ett lätt släpfordon
	som är kopplat till sådan bil.
C1E	bil som omfattas av behörighet C1 eller B
	och ett eller flera släpfordon som är
	kopplade till sådan bil om bilens och
	släpfordonens sammanlagda totalvikt inte
	överstiger 12 ton.
C	tung lastbil och personbil med totalvikt
	över 3,5 ton samt enbart ett lätt släp-
	fordon som är kopplat till sådan bil.
CE	bil som omfattas av behörighet C samt ett
	eller flera släpfordon, oavsett vikt, som är
	kopplade till sådan bil.

D1	buss som är försedd med högst 16 sitt- Prop. 2015/16:31
	platser utöver förarplatsen och vars längd
	inte överskrider åtta meter samt enbart ett
	lätt släpfordon som är kopplat till sådan
	buss.
D1E	buss som omfattas av behörighet D1 samt
	ett eller flera släpfordon, oavsett vikt,
	som är kopplade till sådan buss.
D	buss oavsett antal sittplatser och längd
	samt enbart ett lätt släpfordon som är
	kopplat till sådan buss.
DE	buss som omfattas av behörighet D samt
	ett eller flera släpfordon, oavsett vikt,
	som är kopplade till sådan buss.

Enligt 2 kap. 2 § körkortslagen får en traktor med gummihjul (och motorredskap klass II) köras på väg endast av den som har gällande kör- kort (AM, A1, A2, A, B, BE, C1, C1E, D1, D1E, C, CE, D och DE) eller traktorkort, om inte körningen på väg avser en kortare sträcka för färd till eller från en arbetsplats eller mellan en gårds ägor eller för liknande ändamål.

Ett traktorkort får enligt 3 kap. 16 § körkortslagen utfärdas för den som

1.har fyllt 16 år eller, om det finns särskilda skäl, 15 år,

2.har körkortstillstånd och som

3.genom godkänt kunskapsprov visat sig uppfylla de krav som bör ställas från trafiksäkerhetssynpunkt.

Med ett godkänt traktorkort får förutom traktor även motorredskap

klass II (motorredskap konstruerade för en hastighet av högst

30 kilometer i timmen) och moped klass II (mopeder konstruerade för en
hastighet av högst 25 kilometer i timmen) framföras. Den som vill
erhålla behörighet att köra traktor kan som alternativ till traktorkort
genomföra godkänt prov för moped klass I, AM. Vid godkänt prov för
AM erhåller den sökande ett körkort och uppfyller därmed kravet i 2 kap.
2 § körkortslagen – att ha ett gällande körkort – för att få köra traktor.
Ålderskravet för AM är 15 år.
En del traktorförare arbetar i yrkesmässig trafik, vilket betyder att de
ställer fordon och förare till allmänhetens förfogande, transporterar gods
eller passagerare och tar betalt för transporten. Om traktorföraren då ska
köra s.k. traktortåg (traktor med ett eller flera tillkopplade släpfordon) i
yrkesmässig godstrafik krävs behörigheten C eller CE enligt 2 kap. 10 §
yrkestrafiklagen (2012:210). Regeringen har tidigare klargjort som sin
uppfattning, i propositionen 2011/12:80, Nya lagar för yrkestrafik och
taxi, s. 65, att persontransporter med terrängmotorfordon och traktortåg
inte omfattas av den s.k. trafiktillståndsförordningens tillämpnings-
område och därmed inte heller av tillståndskrav för yrkesmässig trafik i
enlighet med den förordningen, jfr nedan avsnitt 5.8.1. Vid transporter av
passagerare i yrkesmässig trafik finns därför inga särskilda EU-rättsliga
behörighetskrav – här gäller bestämmelserna i körkortslagen.	41

Prop. 2015/16:31 Av 1 kap. 1 § lagen (2007:1157) om yrkesförarkompetens framgår att bestämmelserna i lagen endast avser grundläggande kompetens och fort- bildning för förare som utför transporter med vissa motorfordon. Eftersom traktorn inte är ett motorfordon omfattas förare av traktortåg inte av kravet på yrkeskompetensbevis, något som annars gäller för fordon som enligt 2 kap. 5 § körkortslagen kräver körkortsbehörigheterna C1, C1E, C, CE, D1, D1E, D eller DE i de fall föraren utför kommer- siella transporter, jfr 2 kap. 1 § och 4 § 7 lagen om yrkesförarkompetens.

5.6Behörighet att framföra moped och cykel

Kraven för att få framföra en moped regleras också i körkortslagen och körkortsförordningen. Av 2 kap. 1 § framgår att det krävs behörighet för att köra vissa angivna fordon. För att få köra personbil, lastbil, buss, motorcykel, moped klass I, terrängvagn och motorredskap klass I krävs att man har ett gällande körkort för fordonet. Körkortsbehörigheten för moped klass I har beteckningen AM, vilket framgår av 2 kap. 5 § kör- kortslagen.

Moped klass II får köras endast av den som har körkort, traktorkort eller har fyllt 15 år och har förarbevis för moped klass II. Den som fyllt 15 år före den 1 oktober 2009 behöver inte ha förarbevis.

Det finns inget behörighetskrav för framförande av cykel.

5.7Trafikregler m.m.

5.7.1Bakgrund

Sverige har, liksom de flesta länder i Europa, ratificerat FN:s konvention om vägtrafik, given i Wien den 8 november 1968. Genom ratifikationen har Sverige åtagit sig folkrättsligt att följa konventionen. Konventionen gäller emellertid inte direkt som svensk lag, utan myndigheter och dom- stolar utövar myndighet enligt bestämmelserna i den nationella lagstift- ningen. Det är riksdagen och regeringen som ansvarar för att Sverige uppfyller sina folkrättsliga förpliktelser. Sverige har valt att anpassa lagstiftningen främst genom att föra över bestämmelser i konventionen till i huvudsak trafikförordningen (1998:1276). Sverige har även ratifi- cerat FN:s konvention om vägmärken och signaler, given i Wien den 8 november 1968 och genomfört denna i bestämmelser i vägmärkes- förordningen (2007:90) och föreskrifter med stöd av denna. Till skillnad från fordonslagstiftningen har således trafiklagstiftningen inte sitt ursprung i gemenskaps- eller unionsrättsliga bestämmelser.

Konventionerna beskriver ett internationellt system för trafikregler, vägmärken och anvisningar för trafik. Syftet med båda konventionerna är att underlätta för trafikanter som rör sig över landsgränser genom att regler, utmärkning och anvisningar för trafik i princip är desamma oavsett vilket land du som trafikant befinner dig i. Genom konven- tionerna har således Sverige anslutit sig till det internationella system som finns för trafikregler och som tillämpas i de flesta länder.

Inom områden som saknar reglering i konventionerna finns vissa Prop. 2015/16:31 möjligheter att besluta om avvikande regler. Vid framtagande av nya

trafikregler måste konventionernas bestämmelser, och de eventuella begränsningar konventionen sätter för nationell lagstiftning, beaktas. I samband med sådana beslut krävs också en bedömning av om den tänkta ändringen är förenlig med Sveriges internationella åtaganden.

5.7.2Generella bestämmelser

Bestämmelser om trafik med fordon på väg och i terräng finns således främst i trafikförordningen (1998:1276) och i föreskrifter meddelade med stöd av den. Vidare innehåller vägmärkesförordningen (2007:90) bestämmelser om anvisningar för trafik och utmärkning på vägar och i terräng.

Trafikförordningen innehåller dels bestämmelser med specifika krav på föraren hur fordon får eller inte får framföras vid vissa situationer, dels bestämmelser som kan beskrivas som generella aktsamhetskrav. Exempel på generella aktsamhetskrav är allmänt hållna krav på föraren om hastighetsanpassning och anpassning av körsätt. Exempel på specifika krav är krav på vilket körfält som ska användas, krav på att fordon inte får framföras under vissa förutsättningar och att föraren ska ge tecken vid byte av körfält.

I trafikförordningen finns gemensamma bestämmelser för alla trafi- kanter, men även bestämmelser som gäller endast trafik med fordon liksom bestämmelser som gäller endast trafik med motordrivna fordon. Trafikförordningen hänvisar till de beteckningar som finns i lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner och förordningen (2001:651) om vägtrafikdefinitioner och det finns således en avgränsad grupp av fordon som är att betrakta som motordrivna fordon.

I förordningen finns även bemyndiganden till kommuner och förvalt- ningsmyndigheter att meddela föreskrifter med särskilda trafikregler.

5.7.3	Trafikregler för traktorer på väg och i terräng
Traktorer är motordrivna fordon som är inrättade för att dra ett annat
fordon eller ett arbetsredskap och är konstruerade för en hastighet av
högst 40 kilometer i timmen, jfr ovan. Traktorer framförs därför i lägre
hastigheter än de flesta andra motordrivna fordon och ligger närmare de
hastigheter som cyklar, mopeder och motorredskap klass II framförs i.
Av den anledningen finns det särskilt reglerat vad som gäller för dessa
fordon när de framförs i olika trafiksituationer, framför allt av trafik- och
framkomlighetsskäl. Dessa fordon som framförs långsamt ska därför
föras så nära som möjligt den högra vägkanten av vägrenen eller av den
bana som används. De får inte framföras på motorväg eller motortrafik-
led. Det kan även finnas skäl att meddela särskilda trafikregler genom
lokala trafikföreskrifter som förbjuder trafik med traktor på andra vägar.
I övrigt gäller samma trafikregler för traktorer på väg som för övriga
motordrivna fordon.
Vid förande av motorfordon i terräng finns särskilda trafikregler i
trafikförordningen. Bland annat råder det väjningsplikt mot gående och		43

Prop. 2015/16:31 väjningsplikt mot andra fordon när man kör ut på en väg från terräng. Motordrivna fordon får endast undantagsvis framföras i terräng enligt de särskilda bestämmelser som gäller enligt terrängkörningslagen (1975:1313) och terrängkörningsförordningen (1978:594).

5.7.4 Trafikregler för mopeder och cyklar

	Ett motorfordon är ett motordrivet fordon som är avsett att användas
	huvudsakligen på väg, oavsett om det är färdigbyggt eller inte, och som
	är inrättat huvudsakligen för att självständigt användas till gods- eller
	personbefordran. Motorfordon delas i sin tur in i bilar, motorcyklar och
	mopeder.
	Mopeder delas in i två klasser, klass I och II. En moped klass II är en
	moped som är konstruerad för en högsta hastighet av högst 25 kilometer i
	timmen och som har en motor vars nettoeffekt inte överstiger 1 kilowatt.
	En moped klass I är en moped som inte tillhör klass II. Definitionen av
	cykel inbegriper fordon som helt eller delvis drivs av motorer.
	Trafikreglerna för de olika klasserna av mopeder och cyklar skiljer sig
	åt. Trafikreglerna vid förandet av moped klass I följer i princip dem som
	gäller vid förande av motorcykel medan trafikreglerna vid förandet av
	moped klass II i huvudsak följer de trafikregler som gäller vid förande av
	cykel. Bland annat ska moped klass II och cykel framföras på cykelbana
	om sådan finns. Moped klass II och cykel ska också föras så nära den
	högra kanten av vägrenen som möjligt eller den bana som används.
	Fordonen får framföras på körbanan, även om det finns en cykelbana, när
	det är lämpligare med tanke på färdmålets läge. Vidare får cyklar med
	fler än två hjul eller en cykel som drar en cykelkärra eller en cykel som
	har en sidvagn föras på körbanan även om det finns en cykelbana om det
	är lämpligare med hänsyn till fordonets bredd. Om särskild försiktighet
	iakttas får trehjuliga mopeder klass II även föras på en cykelbana med
	ringa trafik och tillräcklig bredd. För de fordon som får föras på cykel-
	bana finns även generella bestämmelser, till exempel väjningsplikt vid
	utfart från cykelbana mot en väg. En cyklist och en förare av moped
	klass II som ska färdas ut på en cykelpassage ska ta hänsyn till fordon
	som närmar sig passagen och får korsa vägen endast om det kan ske utan
	fara. Cyklande ska färdas efter varandra. När det kan ske utan fara eller
	olägenhet för trafiken får de dock färdas i bredd. Cyklande och moped-
	förare ska hålla minst en hand på styret. Mopedförare ska dessutom hålla
	båda fötterna på pedalerna eller fotstöden.
	Vad avser passagerare på cykel och moped klass II så får det inte sam-
	tidigt färdas fler på en cykel eller en moped än vad fordonet är byggt för.
	Om föraren fyllt 15 respektive 18 år får emellertid fler barn upp till
	10 års ålder färdas på en cykel eller en moped klass II om den har lämp-
	liga säten och effektivt skydd mot hjulekrarna.
	Vid färd med moped, både klass I och klass II, finns krav på att
	skyddshjälm ska användas medan det för färd med tvåhjulig cykel finns
	krav på att använda cykelhjälm eller annat huvudskydd för den som inte
	fyllt 15 år. Vägverkets föreskrifter (VVFS 2004:174) om användning av
	cykelhjälm gäller fortfarande och där anges i de allmänna råden bland
44	annat att annat huvudskydd än cykelhjälm bör anses som lämpligt om det
44

har skyddsegenskaper som minst motsvarar cykelhjälmens, såsom Prop. 2015/16:31 skyddshjälm för motorcykel eller moped, småbarnshjälm, ridhjälm, skid-

hjälm och inlineshjälm. Den som skjutsar ska se till att passagerare under 15 år använder sådant skydd.

Varken moped klass I, moped klass II eller cykel får framföras på motorväg eller motortrafikled. Som nämnts under avsnitt 5.7.3 finns särskilda trafikregler i trafikförordningen för färd i terräng med motor- drivna fordon.

I motsats till motordrivna fordon omfattas inte cykel av bestämmel- serna i terrängkörningslagen och terrängkörningsförordningen och får därför generellt framföras i terräng. En cyklist kan inte heller enligt lagen (1951:649) om trafikbrott dömas för rattfylleri som en förare av ett motordrivet fordon kan.

5.7.5Bemyndiganden

Med stöd av lagen (1975:88) med bemyndigande att meddela föreskrifter om trafik, transporter och kommunikationer har regeringen genom trafik- förordningen meddelat föreskrifter för trafik på väg eller i terräng, p. 8. Vidare har regeringen med stöd av 2 § samma lag i trafikförordningen bland annat överlåtit åt kommun och länsstyrelse att meddela särskilda trafikregler på väg och i terräng. I trafikförordningen finns även bemyn- diganden till kommuner och förvaltningsmyndigheter att meddela före- skrifter med särskilda trafikregler. Regeringen har även genom väg- märkesförordningen meddelat bestämmelser om trafik på väg och i terräng samt bestämmelser om anvisningar för trafik och utmärkning på väg och i terräng.

5.8Yrkesmässig trafik

5.8.1Tillstånd till yrkesmässig trafik

Bestämmelser om rätten att bedriva yrkesmässig trafik samt utövande av yrket återfinns i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1071/2009 av den 21 oktober 2009 om gemensamma regler beträffande de villkor som ska uppfyllas av personer som bedriver yrkesmässig trafik och om upphävande av rådets direktiv 96/26/EG. Yrkestrafiklagen (2012:210) och yrkestrafikförordningen (2012:237) innehåller komplet- terande bestämmelser till förordningen (EG) nr 1071/2009 samt bestäm- melser om vissa internationella vägtransporter.

Ett företag som uppfyller villkoren i förordningen (EG) nr 1071/2009 får tillstånd att bedriva yrkesmässig trafik. Enligt artikel 2 avses med yrkesmässig trafik dels sådan verksamhet som bedrivs av ett företag, som med motorfordon eller fordonskombinationer, transporterar gods för annans räkning (yrkesmässigt bedrivande av godstransporter på väg), dels sådan verksamhet som bedrivs av ett företag som, med motorfordon byggda och utrustade på sådant sätt att de är lämpliga att transportera fler än nio personer – inklusive föraren – och avsedda för detta ändamål,

bedriver persontrafik för allmänheten eller särskilda användarkategorier

Prop. 2015/16:31 mot ersättning som betalas av de transporterade personerna eller av organisatören (yrkesmässigt bedrivande av persontransporter på väg).

Fordonsbegreppen i yrkestrafiklagen har samma betydelse som i lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner. Däremot sägs i förarbetena, propo- sitionen 2011/12:80, Nya lagar för yrkestrafik och taxi, s. 65, att

”[E]en definition av begreppet motorfordon finns i Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/46/EG av den 5 september 2007 om fast- ställande av en ram för godkännande av motorfordon och släpvagnar till dessa fordon samt av system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för sådana fordon. Av artikel 3 i ramdirektivet framgår att med motorfordon avses alla färdigbyggda, etappvis färdig- byggda eller icke färdigbyggda motordrivna fordon som framdrivs av egen kraft och som har minst fyra hjul och en maximal konstruktions- hastighet som överstiger 25 km/tim. Denna definition är dock inte uttryckligen tillämplig på trafiktillståndsförordningen.

[ – – – ]

Eftersom begreppet motorfordon inte definieras i trafiktillstånds- förordningen och det inte heller finns någon generellt inom EU tillämplig definition av begreppet måste grunden för bedömningen av trafiktillståndsförordningens tillämpningsområde sökas på annat sätt. Av förordningen framgår att ett syfte med att reglera villkoren för till- träde till marknaden för yrkesmässig trafik i en förordning, och inte som tidigare i ett direktiv, har varit att få reglerna att tillämpas mer enhetligt inom unionen. Grunden för förordningens tillämpnings- område vilar i stor utsträckning på begreppet motorfordon. Att varje medlemsstats nationella definition av begreppet skulle utgöra grunden för förordningens tillämpningsområde skulle inte bidra till en enhetlig tillämpning och kan enligt regeringens mening knappast ha varit avsikten. I avsaknad av en generell definition av begreppet ligger det därför närmast till hands att tillämpa definitionen i ramdirektivet. Vidare bör enligt samma resonemang hänvisningar i förordningen till begreppet fordon tolkas som hänvisningar till de motorfordon eller fordonskombinationer som omfattas av förordningens tillämpnings- område.”

En traktor ska således betraktas som ett motorfordon vid tillämpning av förordningen (EG) nr 1071/2009.

I propositionen konstateras vidare:

”Yrkesmässig trafik med terrängmotorfordon bedrivs i dag bland annat som beställningstrafik med buss, dvs. som persontransporter. Även transporter med traktortåg kan bedrivas som persontransporter. [ – – – ] Definitionen av yrkesmässigt bedrivande av persontransporter på väg i artikel 2.2 i trafiktillståndsförordningen omfattar endast person- transporter med motorfordon som är lämpliga att transportera fler än 9 personer och avsedda för det, dvs. bussar. Vidare avses transporter på väg. Persontransporter med terrängmotorfordon och traktortåg omfattas således enligt regeringens uppfattning inte av trafiktillståndsförord- ningens tillämpningsområde och därmed inte heller av tillståndskrav.

Företag som bedriver yrkesmässiga godstransporter på väg med	Prop. 2015/16:31
terrängmotorfordon eller traktorer som har minst fyra hjul, en maximal
konstruktionshastighet som överstiger 25 km/tim och en vikt över-
stigande 3,5 ton omfattas dock enligt regeringens uppfattning som
huvudregel av förordningens tillämpningsområde. Uttryckliga undan-
tag kan dock vara tillämpliga.”

Trafiktillstånd krävs således endast för godstransporter med traktor – inte för persontransporter med traktor.

Enligt artikel 1 punkten 4 ska förordningen, förutsatt att inte annat föreskrivs i nationell lagstiftning, inte tillämpas på följande:

•Företag som yrkesmässigt bedriver godstransporter på väg endast med motorfordon eller fordonskombinationer med en högsta tillåten vikt av 3,5 ton. Medlemsstaterna får dock sänka denna tröskel för alla eller vissa typer av vägtransportverksamhet. Av 1 kap. 3 § yrkes- trafiklagen framgår att förordningen (EG) nr 1071/2009 ska tillämpas även på företag som yrkesmässigt bedriver godstransporter på väg med lätta lastbilar eller personbilar med en högsta tillåten vikt av 3,5 ton.

•Företag som bedriver persontransporter på väg uteslutande i icke- kommersiellt syfte eller som yrkesmässigt huvudsakligen bedriver annan verksamhet än persontransporter på väg.

•Företag som bedriver yrkesmässig trafik uteslutande med motor-

fordon	med	en högsta	tillåten hastighet som	inte överstiger
40 kilometer i timmen.
Enligt	artikel 1	punkten 5	förordningen (EG) nr	1071/2009 får

medlemsstaterna undanta från tillämpningen av alla eller vissa bestäm- melser i den förordningen endast sådana vägtransportföretag som ute- slutande bedriver nationella transporter med endast föga inverkan på transportmarknaden på grund av

•det transporterade godsets karaktär, eller

•det korta transportavståndet.

Av 1 kap. 2 § yrkestrafikförordningen framgår att bestämmelserna i förordningen (EG) nr 1071/2009, yrkestrafiklagen och yrkestrafikförord- ningen inte ska tillämpas på företag som uteslutande bedriver

•transporter med utryckningsfordon,

•transporter av döda,

•transporter av snö och is samt av sand, vägsalt, flis eller annat material i samband med snöröjning eller halkbekämpning,

•transporter som endast avser sådan renhållning som en kommun är skyldig att tillhandahålla,

•transporter som endast gäller bärgning av fordon med bilar som är särskilt inrättade för detta ändamål,

•transporter av sockerbetor, potatis, grönsaker, frukt och bär till för- ädlingsindustrier och transport därifrån av biprodukter som upp- kommit vid bearbetning av dessa produkter, eller

•transporter med traktortåg i jordbruket eller skogsbruket av produkter från eller förnödenheter för dessa näringar.

Prop. 2015/16:31 Även gemensamma regler för tillträde till den internationella mark- naden för godstransporter på väg och för persontransporter med buss regleras i förordningen (EG) nr 1071/2009.

5.8.2Kör- och vilotider

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 561/2006 av den 15 mars 2006 om harmonisering av viss sociallagstiftning på väg- transportområdet och om ändring av rådets förordningar (EEG) nr 3821/85 och (EG) nr 2135/98 samt om upphävande av rådets förord- ning (EEG) nr 3820/85 beskriver kör- och vilotidsregler för fordon över 3,5 ton.

Enligt artikel 2 förordningen nr 561/2006 ska förordningen tillämpas på fordon som används för vägtransporter av gods, om fordonens högsta tillåtna vikt, inklusive släpvagn eller påhängsvagn, överstiger 3,5 ton, eller passagerare med fordon som är konstruerade eller permanent inrättade för transport av mer än nio personer, inbegripet föraren, och avsedda för detta ändamål.

Artikel 3 förordningen nr 561/2006 innehåller bestämmelser om fordon och vägtransporter som inte omfattas av förordningen och därmed kravet på användning av färdskrivare. Undantagna enligt artikel 3 är bland andra transporter med fordon vars högsta tillåtna hastighet inte överstiger 40 kilometer i timmen.

Om totalvikten överstiger 3,5 ton för fordonet eller fordonskombina- tionen och fordonet får framföras med en hastighet som överstiger 40 kilometer i timmen omfattas även traktorer av förordningen nr 561/2006 och därmed kravet på färdskrivare.

Enligt artikel 13 förordningen 561/2006 får medlemsstaterna medge undantag från föreskrifterna i artiklarna 5–9. Undantagen finns i 2 kap. 2 § förordningen (2004:865) om kör- och vilotider samt färdskrivare, m.m. Traktorer kan omfattas av följande undantag:

1.Fordon som används eller hyrs utan förare av jordbruks-, trädgårds-, skogs-, uppfödnings- eller fiskeriföretag för godstransporter inom ramen för företagets egen verksamhet inom en radie av högst 100 kilometer från den plats där företaget är beläget.

2.Jordbruks- och skogsbrukstraktorer som används i jordbruks- och skogsbruksverksamhet, inom en radie av högst 100 kilometer från den plats där företaget som äger, hyr eller leasar fordonet är beläget.

5.8.3Överlastavgift

Av 1 § lagen (1972:435) om överlastavgifter framgår bland annat att överlastavgift tas ut om

•en lastbil, som inte är EG-mobilkran,

•en buss,

•en tung terrängvagn, som är konstruerad för en högsta hastighet som överstiger 30 kilometer i timmen, eller

• en släpvagn, som dras av en bil, en tung terrängvagn, som är kon- Prop. 2015/16:31 struerad för en högsta hastighet som överstiger 30 kilometer i

timmen, eller av ett motorredskap klass 1

framförs på väg med högre axeltryck, boggitryck, trippelaxeltryck eller bruttovikt än som är tillåtet för fordonet, fordonståget eller vägen.

En överlastavgift enligt lagen om överlastavgifter ska således tas ut av en fordonsägare vars lastbil, buss eller visst annat fordon förs på väg med högre vikt eller större dimensioner än som är tillåtet för fordonet, fordonståget eller vägen. Vad som är tillåtet för fordonet, fordonståget eller vägen i fråga om allmän väg, gata eller annan allmän plats bestäms inte i lagen om överlastavgifter, utan framgår av bestämmelser för trafik på väg och i terräng som i huvudsak finns i trafikförordningen (1998:1276) och föreskrifter meddelade med stöd av den förordningen.

Bestämmelserna om indelning av vägar i bärighetsklasser omfattar inte enskilda vägar. På enskilda vägar avgör den enskilda vägens ägare i vilken utsträckning trafik med motordrivna fordon eller visst eller vissa slag av sådan får ske. Med uttrycket väg i lagen om överlastavgifter avses också endast allmän väg, gata eller annan allmän plats. På enskilda vägar är således inte lagen om överlastavgifter tillämplig.

Trafikförordningen är i stort uppbyggd kring ett system med allmänna trafikregler, dit bestämmelserna om bärighetsklasser hör, och förutsätt- ningar för olika myndigheter att meddela särskilda trafikregler genom lokala trafikföreskrifter. Systemet med bärighetsklasser utgör trafikregler med bestämmelser om indelningen av vägar i bärighetsklasser samt bestämmelser om tillåtet axel-, boggi- och trippelaxeltryck samt tillåten bruttovikt vid färd på vägar som inte är enskilda. Bestämmelserna om bärighetsklasser och vad som är tillåtet för respektive bärighetsklass finns främst i 4 kap. 11–14 §§ trafikförordningen och bilaga 1–3 till förordningen.

Så som framgår av 1 § lagen om överlastavgifter är lagen inte tillämp- lig på alla motordrivna fordon. Traktorer, liksom motorredskap oberoende av klass och samtliga tunga terrängvagnar, omfattades tidigare av lagen om överlastavgifter, men sedan en ändring omfattas i stället – vad gäller motorredskap och tunga terrängvagnar – endast tunga terrängvagnar som är konstruerade för en högsta hastighet som överstiger 30 kilometer i timmen, släpvagnar som dras av sådana samt släpvagnar som dras av motorredskap klass I. I dag omfattar lagen om överlastavgift bland annat inte traktorer, motorredskap klass II och tunga terrängvagnar med en konstruktiv hastighet upp till 30 kilometer i timmen.

5.9Beskattning av traktorer

Enligt 2 kap. 15 § vägtrafikskattelagen (2006:227) delas traktorer i skattehänseende in i skatteklass I och skatteklass II. Av 1 kap. 6 § väg- trafikskattelagen framgår att skattevikten för traktorer (och motor- redskap) är densamma som tjänstevikten. Med tjänstevikt för traktorer avses den sammanlagda vikten av fordonet i normalt, fullt driftfärdigt skick med

Prop. 2015/16:31	•	det tyngsta karosseri som hör till fordonet,
	• verktyg och reservhjul som hör till fordonet
	•	bränsle
	•	smörjolja
	•	vatten
	•	föraren.

Till skatteklass I hör enligt 2 kap. 16 § vägtrafikskattelagen traktorer som har en tjänstevikt över 2 ton och som används för transport på allmänna vägar, om inte annat följer av 2 kap. 17 § vägtrafikskattelagen. Till skatteklass I hör också bilar som har byggts om till traktorer och traktorer som är särskilt konstruerade för att användas för på- och avlast- ning av påhängsvagnar inom hamn- och terminalområden eller andra liknande områden.

Fr.o.m. den 1 januari 2011 är skatten för traktorer och motorredskap

som hör till skatteklass I
Skattevikt,	Skatt,	Tilläggsbelopp för	varje	helt
kilogram	kronor	hundratal kilogram	över	den
	grundbelopp	lägsta vikten i klassen
0– 1 300	370			0
1 301– 3 000	425			55
3 001– 7 000	1 360			95
7 001–	5 160			168

Som ett exempel blir alltså skatten för en traktor i skatteklass I, som väger 3,5 ton, 1 740 kronor per helt år. Skatten kan också tas ut för del av år och blir då följaktligen lägre.

Till skatteklass II hör enligt 2 kap. 17 § vägtrafikskattelagen sådana traktorer som avses i 2 kap. 16 § 1, om de uteslutande eller så gott som uteslutande används för transport av produkter från eller förnödenheter för lantbruk, skogsbruk, yrkesmässig växtodling eller yrkesmässigt fiske. Vid användning i skogsbruk får lasten emellertid inte sammanlagt över- stiga 15 ton. Till skatteklass II hör vidare traktorer som endast används för transporter som är begränsade till

•transport av endast traktor med förare

•godstransport vid passage över en väg

•transport av gods som är lastat på traktorn

•transport vid färd till eller från en arbetsplats, ett försäljningsställe eller dylikt av redskap som ska drivas med traktorn eller av sådant

gods som behövs för driften av traktorn eller redskapet eller som behövs för dess förare.

Till skatteklass II hör också traktorer som inte hör till skatteklass I. Traktorer skatteklass II är normalt inte skattepliktiga. Emellertid är en

sådan traktor enligt 2 kap. 18 § första stycket vägtrafikskattelagen skatte- pliktig om den används tillfälligt på ett sådant sätt som avses i 2 kap. 16 § vägtrafikskattelagen. Fordonsskatt tas alltså ut för en traktor skatteklass II om den används tillfälligt som en traktor skatteklass I, dvs. för transporter på allmänna vägar. Skatteverket meddelar allmänna råd om beskattning av traktorer som kan användas som vägledning.

5.10

Beskattning av motorcykel, moped och cykel

Prop. 2015/16:31

Av 2 kap. 1 § vägtrafikskattelagen (2006:227) framgår att motorcyklar är skattepliktiga. Enligt 2 kap. 6 § samma lag är fordonsskatten 180 kronor för ett skatteår. Mopeder och cyklar är inte skattepliktiga.

5.11Trafikförsäkring

Av 2 § trafikskadelagen (1975:1410) framgår att det ska finnas en trafik- försäkring för motordrivna fordon som är registrerade i vägtrafikregistret och inte är avställda samt för andra motordrivna fordon som brukas i trafik här i landet. Moped klass II är inte registrerade i vägtrafikregistret men är försäkringspliktiga enligt trafikskadelagen om de brukas i trafik. I normalfallet ska försäkringen tecknas av ägaren.

Beträffande registrerade fordon är övervaknings- och sanktions- systemet i hög grad automatiserat och effektivt. Systemet är baserat på övervakning genom vägtrafikregistret. Om det saknas trafikförsäkring debiteras den försäkringspliktige en s.k. trafikförsäkringsavgift i enlighet med 34 § trafikskadelagen. Detta system kan dock inte tillämpas på ett oregistrerat fordon, t.ex. en moped klass II. För dessa fordon måste över- vakningen i stället utföras av polisman ute i trafiken. Av 37 § trafik- skadelagen framgår att förare av moped, som inte är registrerad i väg- trafikregistret men som omfattas av kravet på trafikförsäkring, ska ha med sig bevis om att fordonet är trafikförsäkrat och på begäran kunna visa upp det för polisman.

5.12Något om behöriga myndigheter

Transportstyrelsen har behörigheter inom de flesta områden som påverkas av de nya ramförordningarna nr 167 och nr 168.

Transportstyrelsen har flera bemyndiganden att meddela föreskrifter på fordonsområdet och är utsedd att vara typgodkännandemyndighet samt att utse och anmäla tekniska tjänster. Vidare har Transportstyrelsen bemyndigande att meddela föreskrifter och föreskriva undantag när det gäller reglering på trafikområdet.

Enligt 8 kap. 5–6 §§ körkortsförordningen samt 7 och 12 §§ förord- ningen om trafikskolor (1998:978) får Transportstyrelsen meddela före- skrifter om förarprov och kursplan för traktorkort. I Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2012:50) om kunskapsprov för traktorkort samt Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2011:26) om kursplan, traktorkort regleras vad som gäller vid avläggande av kunskapsprov för traktorkort samt vilka kunskapskrav som ställs för att klara kunskapsprovet.

Enligt 8 kap. 5 § körkortsförordningen, 7 och 12 §§ förordningen om trafikskolor, 13 § förordningen (2009:186) om utbildning till förare av mopeder, snöskotrar och terränghjulingar samt 7 kap. 2 § militärförord- ningen (2009:212) får Transportstyrelsen vidare meddela föreskrifter om

Prop. 2015/16:31 bland annat förarprov för körkort A1, A2, A och B samt kursplaner för dessa behörigheter och förarbevis för moped klass II.

I Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2012:51) om kunskapsprov, behörighet AM, Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2009:14) om förarbevis för moped klass II, snöskoter och terränghjuling samt Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2009:12) om utbildning av förare för behörighet AM regleras vad som gäller vid avläggande av kunskaps- prov för behörighet AM och förarbevis för moped klass II samt vilka kunskapskrav som ställs för att klara det kunskapsprovet.

Transportstyrelsen är även behörig myndighet att utfärda tillstånd att bedriva yrkesmässig trafik, att tillfälligt dra in eller återkalla dessa tillstånd samt utöva tillsyn över tillståndshavare.

Transportstyrelsen ansvarar också för frågor om överlastavgift och får meddela föreskrifter om inbetalning av överlastavgift enligt lagen (1972:435) om överlastavgift. Transportstyrelsen har emellertid inte något bemyndigande att utföra marknadskontrollsåtgärder enligt förord- ningen (EU) nr 765/2008.

6 De nya ramförordningarna

6.1Allmänt

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 167/2013 om god- kännande och marknadskontroll av jordbruks- och skogsbruksfordon ersätter Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/37/EG av den 26 maj 2003 om typgodkännande av jordbruks- och skogsbrukstraktorer, av släpvagnar och utbytbara dragna maskiner till sådana traktorer samt system komponenter och separata tekniska enheter till dessa fordon. Ytterligare ett antal direktiv som finns angivna i ramförordningen upphör att gälla. Ramförordningen nr 167 trädde i kraft den 22 mars 2013 och ska tillämpas från och med den 1 januari 2016.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 168/2013 om god- kännande av och marknadskontroll för två- och trehjuliga fordon och fyrhjulingar ersätter Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/24/EG av den 18 mars 2002 om typgodkännande av två- och trehjuliga motor- fordon och om upphävande av rådets direktiv 92/61/EEG och ytterligare ett antal direktiv som finns angivna i ramförordningen upphör att gälla. Ramförordningen nr 168 trädde i kraft den 22 mars 2013 och ska också tillämpas från och med den 1 januari 2016.

	6.2	Nya regleringar som är gemensamma
	Omfattningen av ramförordningarna nr 167 och nr 168 har utökats jäm-
	fört med ramdirektiven 2003/37/EG och 2002/24/EG bland annat genom
	att bestämmelser om marknadskontroll har införts.
	Ramförordningen nr 167		ska tillämpas för	godkännande	av hjul-
52	traktorer,	bandtraktorer och	släpvagnar som	är avsedda att	dras av

traktorer samt dragen utrustning som är avsedd för användning inom Prop. 2015/16:31 jordbruk eller skogsbruk och som dras av traktorer. Ramförordningen

nr 168 ska tillämpas vid godkännande av motoriserad cykel, två-, tre- och fyrhjuliga mopeder samt två-, tre- och fyrhjuliga motorcyklar. Båda förordningarna ska även tillämpas vid godkännande av system, komponenter och separata tekniska enheter till fordon som respektive förordning avser.

Vidare innehåller ramförordningen nr 167 administrativa och tekniska krav för typgodkännande, definitioner om tillverkare, kategorier för klassificering av traktorer och släpvagnar, bestämmelser om skyldigheter för medlemstaterna, godkännandemyndigheterna, tillverkare, marknads- kontrollmyndigheter samt bestämmelser om teknisk tjänst, fordons funktionssäkerhet och arbetarskydd. På motsvarande sätt innehåller ram- förordningen nr 168 administrativa och tekniska krav för typgod- kännande, definitioner om tillverkare, kategorier för klassificering av två-, tre- och fyrhjuliga fordon, bestämmelser om skyldigheter för medlemstaterna, godkännandemyndigheterna, tillverkare, marknads- kontrollmyndigheter samt bestämmelser om teknisk tjänst, fordons funktionssäkerhet och arbetarskydd. Ramförordningen nr 168 innehåller även bestämmelser om nationellt typgodkännande av små serier.

Ramförordningarna nr 167 och nr 168 innehåller även ett antal skyldigheter för medlemsstaterna. Svensk lagstiftning måste bland annat kompletteras med bemyndiganden till olika myndigheter för att fullgöra de skyldigheter som följer av den nya ramförordningen. Enligt ram- förordningarna ska bland annat typgodkännandemyndighet och mark- nadskontrollmyndighet utses.

6.2.1Godkännandemyndighet

Enligt artikel 5 ramförordningen nr 167 och artikel 6 ramförordningen nr 168 ska medlemsstaterna inrätta eller utnämna de godkännande- myndigheter som är behöriga i fråga om godkännanden.

Godkännandemyndigheterna ska se till att tillverkare som ansöker om typgodkännande uppfyller sina skyldigheter enligt ramförordningarna. Av artikel 6 respektive artikel 7 framgår vidare att godkännande- myndigheterna endast ska godkänna sådana fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter som uppfyller kraven i den aktuella ram- förordningen. Vidare framgår att godkännandemyndigheten ska upprätta en bedömningsrapport som visar att den tekniska tjänst som önskar utnämnas har bedömts med avseende på dess efterlevnad av kraven i ramförordningen.

Som nämnts under avsnitt 5.2.3 skiljer sig denna reglering från de tidigare ramdirektiven 2003/37/EG och 2002/24/EG.

6.2.2Marknadskontrollmyndighet

Enligt artikel 5 ramförordningen nr 167 och artikel 6 ramförordningen

nr 168 ska medlemsstaterna också inrätta eller utnämna de marknads-
kontrollmyndigheter som är behöriga i fråga om marknadskontroll enligt
förordningarna.	53

Prop. 2015/16:31 Ramförordningarna innehåller regler om marknadskontrollåtgärder samt hantering av produkter som utgör en allvarlig risk. Enligt ram- förordningarna ska marknadskontrollmyndigheterna i tillräcklig omfatt- ning utföra lämplig dokumentkontroll för typgodkända fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter. För övriga delar och annan utrustning är artikel 19.1 förordningen (EU) nr 765/2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93 tillämplig.

Ramförordningarna är direkt tillämpliga i Sverige men det åligger Sverige som medlemsstat att utse de myndigheter som ska utföra upp- gifter enligt förordningen. Att en myndighet får ett bemyndigande att utföra tillsyns- och marknadskontrolluppgifter enligt förordningen är en förutsättning för att Sverige ska fullgöra sina förpliktelser.

6.2.3Tekniska tjänster

I och med att ramförordningarna nr 167 och nr 168 träder i kraft ändras förutsättningarna för tekniska tjänster avseende EU-typgodkännanden. Det kan även antas att samma förfarande kommer att finnas med i den kommande EU-ramförordningen för motorfordon, vilken förväntas ersätta ramdirektivet 2007/46/EG.

Såväl enligt ramförordningarna nr 167 och nr 168 som gällande nationell lagstiftning ska en teknisk tjänst vara kompetent och lämplig för verksamheten – detta ska fastställas i en bedömningsrapport. Därefter ska den tekniska tjänsten anmälas till Europeiska kommissionen.

Ramförordningarna ställer inget krav på ackreditering, såvida det inte rör sig om en tillverkare som vill agera som teknisk tjänst.

Enligt artikel 62 ramförordningen nr 167 och artikel 66 ramförord- ningen nr 168 ska den utnämnande godkännandemyndigheten upprätta en bedömningsrapport som visar att den tekniska tjänst som vill bli utnämnd har bedömts med avseende på dess efterlevnad av kraven i förordningen och de delegerade akter som antagits enligt förordningen. En skillnad mellan ramdirektivet 2007/46/EG och ramförordningarna nr 167 och nr 168 är att begreppet ”behörig myndighet” i fråga om upp- rättande av bedömningsrapporter inte finns i de nya ramförordningarna. I stället anges bland annat att det är godkännandemyndigheten som ska upprätta bedömningsrapporten.

Detta förfarande skiljer sig således, som redovisats under avsnitt 5.2.3., från förfarandet i 7 kap. 6 § fordonsförordningen (2009:211), som regle- rar en del av den roll som Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, Swedac, har i fråga om anmälan av tekniska tjänster.

6.2.4Sanktioner

Enligt artikel 72 ramförordningen nr 167 och artikel 76 ramförordningen nr 168 ska medlemsstaterna fastställa sanktioner för ekonomiska aktörer vid överträdelser av respektive förordning och de delegerade akter eller genomförandeakter som antas enligt förordningarna. Medlemsstaterna ska vidare vidta nödvändiga åtgärder för att se till att sanktionerna

tillämpas. Sanktionerna ska vara effektiva, proportionella och avskräck- Prop. 2015/16:31 ande.

Av artikel 72 och artikel 76 följer således en skyldighet för Sverige att fastställa sanktioner för vissa aktörer. I artikel 72 punkten 2 ramförord- ningen nr 167 respektive i artikel 76 punkten 2 ramförordningen nr 168 anges vilka överträdelser som bland annat ska medföra sanktioner. Det utesluts således inte att även andra överträdelser ska kunna leda till sanktioner. Det finns dock endast övergripande krav vad gäller typen av sanktioner.

6.3Särskilda regleringar – ramförordningen nr 167

6.3.1Ny fordonskategori

Enligt ramförordningen nr 167 blir det möjligt att godkänna hjultraktorer konstruerade för hastigheter över 40 kilometer i timmen, så kallade traktor b. På motsvarande sätt kan släpvagnar avsedda att dras av traktor godkännas för en hastighet över 40 kilometer i timmen. I och med den högre hastigheten förväntas dessa snabbare traktorer ge ett bredare användningsområde för jordbruksnäringen. Användningen ger ökad tillgänglighet för bland annat jord- och skogsbrukare med utspridda ägor och skogsskiften. Transporter som i dag kräver att jord- och skogs- brukare har både en traditionell traktor och en lastbil för att klara av vissa typer av godstransporter (till exempel för att hämta utsäde) kommer att kunna genomföras med bara ett fordon – en snabbare traktor.

Med gällande svenska trafikregler skulle en traktor b komma att få framföras i den högsta hastighet som gäller för vägen eller i terrängen. Det gäller även för traktorer med en eller flera släpvagnar tillkopplade. Traktor b kommer dock inte att få framföras på motorväg eller motor- trafikled i Sverige, eftersom endast fordon som betecknas som motor- fordon i enlighet med lagen om vägtrafikdefinitioner får föras in på dessa vägar.

6.4Särskilda regleringar – ramförordningen nr 168

6.4.1Nya fordonskategorier

Ramförordningen nr 168 ska tillämpas på de fordonskategorier som framgår av artikel 4. Kategorin L1e avser lätta tvåhjuliga motordrivna fordon (light two-wheel powered vehicle). Till denna kategori finns två underkategorier: L1eA-fordon, Motordriven cykel, eller även motorise- rad cykel, (powered cycle), och L1eB-fordon, Tvåhjulig moped (two- wheel moped). Den ”motoriserade cykeln” är en ny företeelse för Sverige.

En väsentlig skillnad mellan ramförordningen nr 168 och det tidigare direktivet 2002/24/EG är dock att ramförordningen omfattar möjlighet att typgodkänna en motoriserad cykel med en motoreffekt av högst 1 kilowatt. Framdrivningen får vara såväl en elmotor som en förbrän-

Prop. 2015/16:31 ningsmotor. Motorns effekt ska stängas av när fordonet når en hastighet av 25 kilometer i timmen.

Många länder i EU/EES området har redan motoriserade cyklar med starkare motorer, dvs. över 250 watt, än vad Sverige har. För den kate- gori som i ramförordningen nr 168 betecknas L1e-A, Motoriserad cykel finns det i dag olika reglering avseende användarvillkor. I avsnitt 7 finns en kort översikt över vad som gäller i några andra europeiska länder.

Inom kategorin L6e Lätt fyrhjuling finns vidare en ny underkategori kallad L6e-A, Lätt fyrhjuling med karosseri, med samma vikt- begränsningar, men inom vilken nettoeffekten eller effekten av kontinuerlig drift får uppgå till 6 kilowatt i stället för 4 kilowatt för övriga fordon i kategorin. En förutsättning för kategorin L6e-A, och därmed den högre effekten, är att fordonet har ett inneslutet förar- och passagerarutrymme, dvs. ett karosseri, tillgängligt genom högst tre dörrar. Fordon som godkänns inom kategorin har således samma begränsningar vad gäller vikt och konstruktiv hastighet som övriga mopeder och lätta fyrhjulingar men får ha en motor med något högre effekt.

6.4.2Vikt och effekt på vissa två-, tre- och fyrhjuliga motorfordon

Kategorierna för typgodkännande av två-, tre- och fyrhjuliga fordon i ramförordningen nr 168 avviker i vissa fall från nationell lagstiftning. Bland annat har det tillkommit krav på mått och vikt vid klassificeringen för vissa kategorier av fordon, vilket inte överensstämmer med vad som följer av lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner.

Ändrade viktbegrepp

Det tidigare ramdirektivet 2002/24/EG reglerade typgodkännande i kate- gorin L, som omfattar samtliga två- och trehjuliga motorfordon som är avsedda för vägtrafik samt komponenter och separata tekniska enheter till sådana fordon. Ramdirektivet var också tillämpligt på vissa fyrhjuliga fordon, artikel 1.3. Dessa fyrhjulingar skulle uppfylla de tekniska kraven för trehjuliga mopeder respektive trehjuliga motorcyklar. Direktivet var bland annat tillämpligt på fyrhjulingar vars massa (vikt) utan last, exklusive batteri för ett eldrivet fordon, är högst 400 kilogram (550 kilogram för transportfordon – ”vehicles intended for carrying goods”). Definitionen av fyrhjuliga motorfordon som är motorcyklar enligt lagen om vägtrafikdefinitioner stämmer överens med viktgränserna för typgodkännande av fyrhjuliga fordon enligt ramdirektivet. Även viktgränserna för tre- och fyrhjuliga mopeder enligt definitionerna i lagen om vägtrafikdefinitioner överensstämmer vad gäller vikter med kate- gorierna för typgodkännande enligt ramdirektivet.

I ramdirektivet används viktbegreppet massa utan last för klassifice- Prop. 2015/16:31 ring. Begreppet finns definierat i direktiv 93/93/EEG3, som också upp-

hävs genom ramförordningen nr 168. I ramförordningen används för klassificering i stället begreppet vikt i körklart skick. Av artikel 5 framgår hur man fastställer vikten i körklart skick. Den avgörande skillnaden mellan massa utan last och vikt i körklart skick är att vikten i körklart skick, förutom massan utan last, även omfattar 90 % bränsle och den standardutrustning som fordonet normalt sett levereras med. Vikt i kör- klart skick är således närmare det vi nationellt kallat tjänstevikt.

Ändrade vikt- och effektgränser

I likhet med ramdirektivet 2002/24/EG möjliggör ramförordningen nr 168 typgodkännande i kategori L av vissa fyrhjuliga fordon, som i förordningen kallas lätta och tunga fyrhjulingar, tunga fyrhjulingar på väg, tunga terränggående fyrhjulingar samt tunga fyrhjulingar med karosseri avsedda för gods- respektive personbefordran. Liksom i ram- direktivet 2002/24/EG anger ramförordning nr 168 en gräns, angiven i vikt i körklart skick, för att vissa fyrhjuliga motorfordon ska kunna klassificeras inom kategori L.

Kategorin L2e Trehjulig moped enligt ramdirektivet stämmer överens med vår nationella definition av trehjulig moped. Ramförordningen nr 168 inför dock en begränsning av vikten i körklart skick för kate- gorin L2e Trehjulig moped till 270 kilogram, vilken inte finns i vår nuvarande nationella lagstiftning. För kategorin L2e Trehjulig moped finns samma begränsning till högst 500 kubikcentimeter slagvolym för motorer med kompressionständning (i huvudsak dieseldrivna motorer).

För kategorin L5e Motoriserad trehjuling, vars vikt- och effekt- begränsningar nationellt motsvaras av trehjulig motorcykel, införs också en viktbegränsning som inte finns i ramdirektivet. För att kategoriseras som motoriserad trehjulig får vikten i körklart skick uppgå till högst 1 000 kilogram.

Även inom kategorin L6e Lätt fyrhjuling är de ändrade viktgränserna av betydelse. Viktgränserna enligt det tidigare ramdirektivet, angivna som massa utan last, stämmer överens med vad vi nationellt definierat som fyrhjulig moped. Genom ramförordningen nr 168 ändras viktgränsen från 350 kilogram massa utan last till 425 kilogram vikt i körklart skick. Till skillnad från ramdirektivet finns vidare i kategorin L6e Lätt fyr- hjuling en begränsning av slagvolymen på motorer med kompressions- tändning till 500 kubikcentimeter.

I kategorin L7e Tung fyrhjuling anges att vikten i körklart skick ska understiga 450 kilogram för passagerarbefordran och 600 kilogram för godsbefordran, jfr ovan. Viktgränserna är således högre än i ramdirek- tivet, inte enbart på grund av det ändrade viktbegreppet.

3 Rådets direktiv 93/93/EEG av den 29 oktober 1993 om två- och trehjuliga motorfordons

vikt och dimensioner.

Prop. 2015/16:31 7

Internationell jämförelse

7.1Behörighet att köra traktor i några andra länder

I de flesta länder i EU/EES-området finns det redan traktorer som får köras i högre hastighet än 40 kilometer i timmen. Flertalet länder har en åldersgräns på 18 år för de snabbare traktorerna. Vissa har speciella trafiktraktorkort medan andra tillåter den som har lägst B-körkort att köra dessa fordon. Några få länder har samma krav oavsett traktorernas hastighet. Nedan följer några exempel.

Danmark

Det är tillåtet att ta körkort för traktor vid 16 års ålder. Körkort klass B berättigar också körkortshavaren att köra traktor. En traktor får inte köras med högre hastighet än 30 kilometer i timmen på väg. Danmark före- faller inte ha några planer på förändringar av nuvarande regler med anledning av ramförordningen.

Finland

I Finland finns en s.k. trafiktraktor som kan köras i en högre hastighet än 40 kilometer i timmen dock högst 50 kilometer i timmen. För att få fram- föra ett sådant fordon ska man ha LT-körkort som är ett särskilt körkort för just trafiktraktorer. Ett LT-körkort kräver att man fyllt 18 år, har avlagt ett teoriprov för fordonskategorin och utfört ett manöverprov. Det finns inga krav på någon obligatorisk förarutbildning.

Trafiktraktor definieras som en lastbärande traktor med hydraulisk ledramsstyrning som är avsedd för godstransporter. Den högsta konstruktiva hastigheten för en trafiktraktor är 50 kilometer i timmen och tekniska krav begränsar fordonskombinationens massa. Yrkeskompetens för lastbilsförare (utbildning 140 timmar och fortbildning 35 timmar) tillämpas på förare av trafiktraktorer vid andra transporter än lantbruks- transporter. Kategorierna C1 och C innerhåller kategori LT.

Norge

	I Norge har behovet av effektiva transporter mellan jordbruksegendomar
	ökat och således även behovet av traktorer som kan köras upp till en
	hastighet av 50 kilometer i timmen. Det finns flera tusen traktorer inom
	lantbruket som är konstruerade för högre hastigheter än 40 kilometer i
	timmen. Stora traktorer som går snabbare än 40 kilometer i timmen
	klassificeras som T5 traktorer och för att få köra en sådan krävdes
	tidigare behörighet för C eller CE vilket upplevdes som både dyrt och
	tidskrävande. Den 1 september 2014 infördes därför nya regler, vilket
	innebär att alla som har tagit körkort efter den 1 januari 2005 ska ha CE
	behörighet för att få köra traktor över 50 kilometer i timmen med släp-
	vagn alternativt gå en kompletterande kurs (50-lappen). Detta är
58	nationella föreskrifter i Norge.

Belgien Prop. 2015/16:31

Förare födda före den 1 oktober 1982 behöver inte ha körkort för att köra traktor, oavsett hastighet. Förare som är födda efter den 1 oktober 1982 ska ha ett nationellt körkort klass G (eller lägst B). Om traktorn inte ska köras för jordbruksprodukter krävs minst B-behörighet (beroende av vikt på traktor eller släp). Utländska medborgare är undantagna från krav på körkort klass G.

Bulgarien

Föraren måste ha uppnått en ålder av 18 år för att få köra traktor.

Kroatien

Samma krav gäller oavsett traktor. Lägsta ålder för att ta ett traktor- körkort, klass F, är 16 år.

Storbritannien

I Storbritannien är T5 traktorer tillåtna och får köras upp till 64 kilometer i timmen under förutsättning att de är utrustade med ABS-broms, däck som inte sliter på vägen och oberoende fjädring (independent suspension). Har traktorn släpvagn ska den ha däck som är lämpliga för hastigheten.

Jordbrukstraktorer används främst för att köra utanför allmänna vägar på jordbruksegendomar. Eftersom åkrar/fält många gånger korsar allmänna vägar har man beslutat om ett särskilt körkort för dessa fordon. Kategori F är den nationella körkortsklassen för en jordbruks- eller skogstraktor. En jordbruks- eller skogstraktor definieras som ett fordon som främst används utanför allmänna vägar för jordbruk eller skogsbruk. B-körkort ger också rätt att köra traktorer, oavsett hastighet.

”Full Category f” ger behörighet att bogsera ett fordon eller en trailer av fri storlek, men det får endast fraktas sådant som härrör från jord- bruks- och/eller skogsbruksproduktion. En förare som fraktar annan typ av gods kan bara göra detta med ett lämpligt körkort baserat på fordonets vikt.

För att erhålla ett ”full category f” körkort krävs ett körprov för bil eller traktor. Minimiåldern för att få köra en jordbrukstraktor på väg är 16 år för fordon som har en begränsad bredd (2,45 meter för traktorn och släpfordon högst 2,45 meter breda med två hjul eller fyra hjul tätt ihop) och 17 år övriga fall.

Storbritannien diskuterar just nu att höja högsta tillåtna vikt på traktor- transporter från 18,29 och 24,39 ton till 21 och 31 ton. Det skulle ge lantbrukaren möjlighet att transportera mer produkter samtidigt och på så sätt bättre motsvara ett modernt jordbruk. Samtidigt undersöks också möjligheterna att tillåta vanliga traktorer att köra i en hastighet av 40 kilometer i timmen (25 mph) att jämföra med nuvarande 32 kilometer i timmen (20 mph) i linje med EU-regler. Inga beslut har tagits ännu.

Prop. 2015/16:31 Tyskland

I Tyskland får man köra traktor som går i högst 40 kilometer i timmen när man fyllt 16 år och en traktor som går i 60 kilometer i timmen när man fyllt 18 år. För att få köra i högst 40 kilometer i timmen ska man genomgå en teoretisk och praktisk utbildning som avslutas med ett teoretiskt prov. Samma gäller för den som ska köra traktorer över 40 kilometer i timmen men då ingår också ett praktiskt prov. Inga föränd- ringar i lagstiftningen planeras med anledning av ramförordningen.

Österrike

I Österrike kan man ta körkort (nationellt körkort kategori F) för traktor när man fyllt 16 år med vissa begränsningar. Från att man fyllt 18 år får man köra en traktor som högst går i 50 kilometer i timmen. Inga föränd- ringar i lagstiftningen planeras.

Luxemburg

Minimiålder för att köra en traktor i högst 40 kilometer i timmen är 16 år och tills man fyller 18 år får man bara köra på en omkrets av 15 kilometer från jordbruket. Det krävs antingen körkort B eller nationellt körkort klass F. När man fyllt 18 år får man, under förutsätt- ning att man har körkort enligt ovan, köra en traktor med en hastighet över 40 kilometer i timmen.

Malta

Malta gör skillnad mellan olika traktorer men inte baserat på hastighet utan på vikt. För att få köra en traktorkombination måste föraren vara minst 18 år samt ha genomgått ett teoretiskt och praktiskt prov.

Lettland

Det finns ett speciellt körkort för förare av jordbrukstraktorer. Körkortet ska vara anpassat för den typ av traktor man kör.

7.2 Synen på och reglerna för motoriserad cykel och tvåhjulig moped – sammandrag

	Många länder i EU/EES området har redan motoriserade fordon, klassifi-
	cerade som cyklar, med starkare motorer än vad Sverige har, dvs. med en
	motoreffekt över 250 watt. För kategori L1e-A, motoriserad cykel,
	varierar regleringen mellan olika europeiska länder. I en del länder ställs
	krav på registrering och cykelhjälm, andra länder har liknande krav som
	för moped medan några få länder inte har några särskilda krav.
	För kategori L1e-B, tvåhjulig moped, är tendenserna i europeiska
60	länder att ställa krav på körkort eller förarbevis, trafikförsäkring samt en
60

minimiålder på 16 år. Vanligtvis ställs inga krav på skydds- hjälm/mopedhjälm eftersom en sådan uppfattas som för tung och för varm för dessa lätta fordon.

Det pågår ett liknande arbete i andra EU/EES länder som det som nu sker i Sverige, dvs. man diskuterar och överväger vilka krav som eventuellt ska ställas på de nya fordonen. Nedan återges några exempel på regleringen i olika länder.

Finland har liknande regler för ”moped med låg effekt” som Sverige har för moped klass II. En ”moped med låg effekt” i Finland får ha en motoreffekt om högst 1 kilowatt och framföras i högst 25 kilometer i timmen. I likhet med i Sverige diskuteras i Finland om den motoriserade cykeln, kategori L1e-A, kan klassificeras som en ”moped med låg effekt” eller om den ska klassificeras som cykel. I Finland finns krav på skydds- hjälm för cyklister och cykelpassagerare. I Norge är L1e-A fordon i dag klassificerade som moped. Till skillnad från många andra europeiska länder har inte Norge lättnader i användarvillkoren för de långsammare mopederna, ”trege mopeder”. Enligt nuvarande regler i Danmark kan en cykel vara utrustad med en elektrisk motor men inte med andra typer av motorer. Högsta motoreffekt är 250 watt och motorn ska bara ge kraft upp till en hastighet av 25 kilometer i timmen.

I Nederländerna ställs inga särskilda krav på förare av pedalassiste- rande cyklar i dag. Detsamma gäller i Belgien om motorn slutar assistera vid en hastighet av 25 kilometer i timmen.

Om man är 14 år eller äldre i Storbritannien behöver man inte körkort för att cykla med en elcykel under vissa förutsättningar. Den behöver inte vara registrerad, försäkrad eller skattad. Elcykeln ska ha pedaler som går att använda, motorn ska inte ha en motoreffekt över 200 watt och den elektriska motorn ska inte driva cykeln i hastigheter över 25 kilometer i timmen. Andra elektriska cyklar med högre effekt och med assistans upp till en högre hastighet måste vara registrerade och skattade. För dessa cyklar krävs att föraren har körkort, bär hjälm, ”crash helmet”, samt att fordonet är typgodkänt. För en cykel med en elektrisk motor vars motor- effekt inte överstiger 600 watt i Österrike och med en högsta hastighet av 25 kilometer i timmen ställs inga särskilda krav. Fordon med en högre motoreffekt kräver körkort klass AM. I Luxemburg finns två varianter av elcyklar/mopeder i dag. För cyklar som assisterar i hastigheter upp till 25 kilometer i timmen ställs inga särskilda krav utöver att cykeln måste

vara registrerad. För	cyklar som assisterar i hastigheter upp till
45 kilometer i timmen	krävs att föraren innehar ett körkort för kate-

gori AM.

I Tyskland registreras tvåhjulig moped, L1e-B, i dag som ”Leichtmofa”, vilket motsvarar Sveriges moped klass II. Den tyska tolk- ningen innebär att kravet ”konstruktiv hastighet på högst 25 kilometer i timmen” är uppfyllt med ett gashandtag som är aktivt endast upp till 20 kilometer i timmen, fastän man får hjälp av motorn upp till 45 kilometer i timmen. I Tyskland ställs krav om åldergräns (15 år), förarbevis samt trafikförsäkring. Fordonet får framföras på cykelbana om det är uttryckligen tillåtet.

I Schweiz finns två kategorier som påminner om L1e-fordonen. Det lättaste fordonet benämns ”pedelec” och har en högsta hastighet av 25 kilometer i timmen samt en motoreffekt på högst 500 watt. Det

Prop. 2015/16:31

Prop. 2015/16:31	fordonet får användas från 14 års ålder med körkort och från 16 års ålder
	utan körkort. Den andra kategorin kallas för ”s-pedelec” där högsta
	motoreffekt är 1 000 watt och högsta assisterande hastighet är
	45 kilometer i timmen. För kategorin ”s-pedelec” krävs cykelhjälm,
	minimiålder är 14 år och trafikförsäkring samt körkort klass M krävs
	(oavsett ålder). Cykelväg får användas för båda fordonen.

	8	Överväganden och förslag
	8.1	Allmänt om verkställande av
		ramförordningarna

	Regeringens förslag: Kompletterande bestämmelser till ramförord-
	ningarna nr 167 och nr 168 och följdändringar i fråga om typgod-
	kännande, marknadskontroll, fordonsbeteckningar, behörighetskrav
	och överlast ska föras in i fordonslagen, körkortslagen, lagen om väg-
	trafikregister, lagen om vägtrafikdefinitioner och lagen om överlast-
	avgift.

	Promemorian om jordbruks- och skogsbruksfordons förslag:
	Överensstämmer med regeringens. Vissa redaktionella justeringar har
	dock gjorts.
	Remissinstanserna: Kommerskollegium bedömer att promemorians
	förslag inte i sin helhet kan undantas från anmälningsplikt enligt anmäl-
	ningsdirektivet 98/34/EG. Kollegiets bedömning är att förslaget vad
	gäller hastighetsbegränsningar och användningskrav för traktor b i bland
	annat trafikförordningen kan behöva anmälas till kommissionen.
	Promemorian om två- och trehjuliga fordon och fyrhjulingars
	förslag: Överensstämmer med regeringens. Vissa redaktionella juste-
	ringar har dock gjorts.
	Remissinstanserna: Göta hovrätt menar att det är förvirrande med två
	begrepp med samma innebörd i författningstext; man borde kanske
	utmönstra begreppen EG- och EU-typgodkännande ur lagstiftningen och
	enbart använda formuleringen ”typgodkännande i enlighet med EU-rätts-
	akter” alternativt ersätta ”EG-typgodkännande” med ”EU-typgod-
	kännande”. Kommerskollegium bedömer att promemorians förslag inte i
	sin helhet kan undantas från anmälningsplikt enligt anmälningsdirektivet
	98/34/EG. Kollegiets bedömning är att förslaget om ändringar i trafik-
	förordningen rörande hjälmkrav för cyklar, mopeder och motorcyklar
	kan behöva anmälas till kommissionen.
	Skälen för regeringens förslag: En EU-förordning är, i enlighet med
	artikel 288 andra stycket i fördraget om Europeiska unionens funktions-
	sätt, till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
	EU-förordningen ska tillämpas av domstolar och myndigheter i
	medlemsstaterna som direkt gällande rätt och kan åberopas av enskilda.
	En EU-förordning får inte införlivas eller transformeras till nationell
	rätt och medlemsstaterna får inte utfärda bestämmelser i sådana frågor
62	som	regleras i förordningen. Det förekommer dock att EU-förord-

ningarna innehåller bestämmelser av direktivliknande karaktär som inne- bär en uppmaning till medlemsstaterna att anta nationella bestämmelser i vissa frågor. Ändringar i nationell rätt blir också nödvändiga om de nationella bestämmelserna strider mot förordningen.

En EU-förordning hindrar inte att en medlemsstat inför regler av verk- ställande karaktär, bland annat för att bestämmelserna ska kunna fungera i verkligheten. Exempelvis kan det behövas nationella regler om vilken myndighet som ska ansvara för tillämpningen av förordningens bestäm- melser. Medlemsstaterna är vidare skyldiga att se till att det finns bestämmelser som gör att en EU-förordning kan tillämpas i praktiken och få effektivt genomslag. I detta syfte kan det t.ex. behöva införas administrativa och processuella regler.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 167/2013 om god- kännande och marknadskontroll av jordbruks- och skogsbruksfordon, ramförordningen nr 167, och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 168/2013 om godkännande av och marknadskontroll för två- och trehjuliga fordon och fyrhjulingar, ramförordningen nr 168, är således bindande och direkt tillämpliga i Sverige. Enligt ramförordningarna ska dock medlemsstaterna bland annat inrätta eller utnämna myndigheter som är behöriga i fråga om godkännanden och marknadskontroll. I detta kapitel lämnas förslag på de ändringar och kompletteringar som behövs i svensk lagstiftning.

I Sverige är det vanligt att de kompletterande bestämmelserna införs i en ny förordning eller, i vissa fall, en ny lag. Fordonslagen (2002:574) och fordonsförordningen (2009:211) innehåller bestämmelser om typ- godkännande som bland annat bygger på tre EG-direktiv, se avsnitt 5.2. Ramförordningarna nr 167 och nr 168 ersätter två av direktiven. Det tredje direktivet, ramdirektivet 2007/46/EG, gäller dock fortfarande och ska tillämpas parallellt med de nya ramförordningarna. Det innebär att ändringar måste göras i såväl fordonslagen som fordonsförordningen.

Regeringen delar uppfattningarna i respektive promemoria och anser det lämpligt att de kompletterande bestämmelserna förs in i fordons- lagen, och i förekommande fall i fordonsförordningen, i stället för i ny författning. Regeringen föreslår att det införs ett nytt stycke i 1 kap. 1 § fordonslagen där det anges att lagen innehåller bestämmelser som kompletterar de båda ramförordningarna.

I flera författningar på fordonsområdet finns vidare hänvisningar till EG-rätt och tidigare EG-direktiv. Enligt artikel 1 i det ändrade EU- fördraget har Europeiska unionen numera ersatt Europeiska gemen- skapen. Regeringen delar bedömningen i respektive promemoria att begreppet ”EG-rätt” generellt bör ersättas med ”EU-rätt”. I en del av paragraferna behöver således hänvisningen till EG-rätt bytas mot en hänvisning till EU-rätt. Så är fallet i 2 a § lagen (2001:559) om väg- trafikdefinitioner. Likaså bör ordet ”EG-typgodkännande” bytas ut mot det numera mer rättvisande ”typgodkännande i enlighet med EU- rättsakter på området” i 2 kap. 4 a § fordonslagen.

I gällande rätt finns fordonsdefinitioner som hänvisar till äldre EG- direktiv och bestämmelser om typgodkännanden som skett enligt tidigare EG-direktiv. Eftersom såväl fordonsdefinitionerna som typgod- kännandena fortfarande är giltiga måste de behållas. Regeringen föreslår dock, i motsats till vad som sägs i promemoriorna att de aktuella para-

Prop. 2015/16:31

Prop. 2015/16:31 graferna bör ändras till bestämmelser om fordonsdefinitioner och typ- godkännanden i enlighet med EU-rättsakter på området. I 2 kap. 2 § fordonslagen bör därför anges i stället att ett typgodkännande numera kan ske i enlighet med EU-rättsakter på området. Regeringen instämmer i Göta hovrätts synpunkt att användningen av två liknande begrepp kan verka förvirrande.

Utöver följdändringarna i fordonslagen behöver även ändringar i fråga om fordonsbeteckningar, behörighetskrav och överlast göras i lagen (1972:435) om överlastavgift, körkortslagen (1998:488), lagen (2001:558) om vägtrafikregister och lagen (2001:559) om vägtrafik- definitioner.

Regeringen är införstådd med kraven att vissa bestämmelser ska anmälas till EU-kommissionen. De delar av respektive promemorias förslag som eventuellt kan behöva anmälas är, enligt regeringens bedöm- ning, inte föremål för denna lagstiftningsprocess. Denna fråga får hanteras i det fortsatta författningsarbetet.

8.2Nya fordonsbeteckningar

Regeringens förslag: Lagen om vägtrafikdefinitioner ska komplette- ras med två nya fordonskategorier, traktor a och traktor b. De nuvarande beteckningarna traktor klass I och klass II ska byta namn till traktor skatteklass I respektive traktor skatteklass II.

Promemorian om jordbruks- och skogsbruksfordons förslag:

Överensstämmer med regeringens.

Remissinstanserna: Lantbrukarnas Riksförbund, Maskinleveran- törerna och Lantmännen maskin AB (ALF) tillstyrker förslaget. Trafik- verket föreslår att det ska införas en minimivikt på traktor b.

Skälen för regeringens förslag: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 167/2013 om godkännande och marknadskontroll av jordbruks- och skogsbruksfordon, ramförordningen nr 167, skapar en möjlighet att EU-typgodkänna traktorer som är konstruerade för en högre hastighet än 40 kilometer i timmen. Med nuvarande lydelse av 2 § lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner omfattas inte den typen av motor- drivna fordon av beteckningen/definitionen av traktorer.

Under förutsättning att ett sådant fordon registreras med stöd av ett godkännande enligt en EU-rättsakt hör dock fordonet, med tillämpning av 2 a § lagen om vägtrafikdefinitioner, till det slag av fordon som motsvarar den fordonskategori som anges i godkännandet. EU- typgodkända och registrerade traktorer bör därför höra till fordonslaget traktorer – oberoende av vår nuvarande definition av traktorer. Detta kan sägas innebära problem i den lagstiftning som hänvisar till de beteck- ningar som definieras i lagen om vägtrafikdefinitioner. Det finns därför skäl att ändra nuvarande definition av traktorer för att, i den mån det bedöms lämpligt, kunna särreglera traktorer som är konstruerade för maximalt 40 kilometer i timmen från traktorer som är konstruerade för en högre hastighet. Regleringen av de svenska definitionerna på fordons- området bör så långt möjligt stämma överens med de definitioner som

finns i EU:s lagstiftning på området. Även detta utgör anledning att ändra definitionen av ”traktor” utifrån ramförordningen.

Av artikel 4 ramförordningen nr 167 framgår att fordonskategorin T avser traktorer med hjul. Till traktor kategori T finns det ett flertal under- kategorier: kategori T 1, T 2 osv. Traktorer som är konstruerade för en hastighet på högst 40 kilometer i timmen markeras därutöver med ett ”a” och traktorer som är konstruerade för en hastighet på mer än 40 kilometer i timmen med ett ”b”.

Regeringen instämmer i promemorians förslag att samma markering ska användas i lagen om vägtrafikdefinitioner och att traktorer ska kunna delas in i beteckningarna traktor a respektive traktor b. Lagrådet har konstaterat att definitionerna av traktor a och traktor b inte förefaller att vara heltäckande; traktorer som utan svårighet kan ändras till en hastig- het överstigande 40 kilometer i timmen omfattas inte.

Definitionen av fordonet traktor är i princip densamma som den varit sedan 1951 års vägtrafikförordning (nr 648), med den skillnaden att det då var 30 kilometer i timmen som var högsta tillåtna hastighet. Om ett fordon var konstruerat för eller utan svårighet kunde ändras till en hastighet överstigande 30 kilometer i timmen var det ett motorfordon och inte en traktor. I fordonskungörelsen (1972:595) angavs inte längre någon hastighet i definitionen för motorfordon, medan traktor- definitionen fortfarande innehöll kriteriet ”en hastighet av högst 30 kilometer i timmen och endast med svårighet kan ändras till högre hastighet”.

Vid tillkomsten av den nu gällande lagen om vägtrafikdefinitioner sammanfördes bestämmelser från flera författningar, bland annat från fordonskungörelsen. Någon närmare motivering till de olika fordons- slagens betydelser finns inte.

Gällande betydelse av en traktor innebär att ett fordon som utan svårighet kan ändras till högre hastigheter inte är en traktor utan något annat fordon även om det i övrigt motsvarar beteckningen traktor. Emellertid är ett liknande fordon, som trots svårigheter kan ändras, inte heller en traktor. Svårighetsgraden när det gäller att ändra ett fordon får anses mindre betydelsefull som kriterium numera och behövs inte. Det räcker med kriteriet att traktorn är konstruerad för en viss angiven hastighet, på samma sätt som också för mopeder och motorredskap. Kravet på att en traktor a endast med svårighet ska kunna ändras till högre hastighet bör därför strykas helt. Beteckningarna för en traktor a respektive en traktor b stämmer då också bättre överens med ramförord- ningens nr 168 definitioner.

Trafikverket har föreslagit en minimivikt för traktor b. En nedre viktgräns är dock inte möjlig eftersom ramförordningen nr 167 inte medger en sådan nationell begränsning av vikten.

De nuvarande beteckningarna traktor klass I och traktor klass II före- slås vidare ändras till traktor skatteklass I respektive skatteklass II för att få en närmare koppling till att klassificeringen avser skatt. Regeringen delar synpunkterna i promemorian. Ändringar föreslås i 2 § lagen om vägtrafikdefinitioner. Följdändringar föreslås också göras i 12 och 13 §§ lagen (2001:558) om vägtrafikregister.

Prop. 2015/16:31

Prop. 2015/16:31 8.3

Ändrad betydelse av vissa fordonsbeteckningar

Regeringens förslag: Betydelsen av fordonskategorin cykel i lagen om vägtrafikdefinitioner ska ändras så, att en begränsning avseende motoreffekten på mindre eldrivna fordon införs i vissa fall. Samtidigt ska betydelsen av fordonskategorin moped klass II i lagen om väg- trafikdefinitioner kompletteras så, att en moped som har en motor vars nettoeffekt inte överstiger 1 kilowatt och är konstruerat för att drivas med en tramp- och vevanordning och där motorn inte ger något kraft- tillskott vid hastigheter över 25 kilometer i timmen också ska klassifi- ceras som en moped klass II.

Vidare ska betydelsen av cykel följdändras så att fordon som är avsedda för användning av personer med fysisk funktionsnedsättning och fordon som är självbalanserande inte omfattas av denna effekt- begränsning. Någon ändring av den maximala hastigheten föreslås inte.

Promemorian om två- och trehjuliga fordon och fyrhjulingars förslag: Överensstämmer med regeringens.

Remissinstanserna: Polismyndigheten ställer sig positiv till flera av förslagen i promemorian men påpekar att det nu blir ytterligare en fordonstyp som det är svårt att bedöma fordonsklass för. Myndigheten pekar också på svårigheterna vid bevisföring i fråga om brott enligt 4 § lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott om någon åker på en elcykel som typats som moped klass II men där batteriet tagit slut och fordonet drivs fram med tramporna. Statens Väg- och transport- forskningsinstitut (VTI) konstaterar att en enskild polisman kan komma att ha svårt att snabbt avgöra vilket fordon det handlar om vid en kontroll. Trafikanalys menar att man bör överväga att införa en reglering även av fordonens mått med hänsyn till omkörningsmöjligheterna.

Trafikförsäkringsföreningen och Svensk Försäkring avstyrker förslaget att klassificera det nya cykelliknande fordonet (L1eA-fordon, motorise- rad cykel) som moped klass II. De båda remissinstanserna påpekar att det uppstår gränsdragningsproblem beträffande den nya motoriserade cykeln (L1e-A) och de motorförsedda cyklar som även fortsättningsvis ska klassificeras som cykel. Trafikförsäkringsföreningen och Svensk Försäk- ring anser att registrerings- och försäkringsplikten så långt det är möjligt bör samordnas. De båda remissinstanserna pekar också på svårigheterna att identifiera stulna mopeder klass II.

Skälen för regeringens förslag: Som redogjorts för i avsnitt 6.4 ska ramförordningen nr 168 tillämpas på bland annat fordonskategorin L1e som avser lätta tvåhjuliga motordrivna fordon. Kategorin har två under- kategorier: L1eA-fordon, Motordriven, eller Motoriserad, cykel, och L1eB-fordon, Tvåhjulig moped. Den motoriserade cykeln får ha en starkare motor än vad som är tillåtet enligt svensk lag i dag, upp till 1 kilowatt mot tidigare 250 watt. Fordon i kategorin L1e-A är således en ny företeelse för Sverige.

Ett mindre fordon med motor klassificeras enligt 2 § lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner som en cykel endast under vissa förutsättningar. Fordonet ska antingen vara eldrivet, utan tramp- eller vevanordning, vara

a. inrättat huvudsakligen för befordran av en person,

b.inrättat för att föras av den åkande, och

c.konstruerat för en hastighet av högst 20 kilometer i timmen, eller vara eldrivet med en tramp- eller vevanordning om elmotorn

a.endast förstärker kraften från tramp- eller vevanordningen,

b.inte ger något krafttillskott vid hastigheter över 25 kilometer i timmen, och

c.har en nettoeffekt som inte överstiger 250 watt.

En ändring av definitionen cykel i lagen om vägtrafikdefinitioner gjordes för att fordon utan tramp- eller vevanordning, huvudsakligen inrättade för befordran av en person, inrättade för att föras av den åkande och konstruerade för en högsta hastighet om 20 kilometer i timmen skulle kunna användas i trafik, prop. 2009/10:198 Några körkorts- och fordonfrågor. Som cykel klassificeras därmed exempelvis eldrivna rull- stolar, tvåhjuliga balansfordon och elskotrar. Den särskilda punkten som reglerade rullstolar behövdes då inte och togs därför bort.

Den förändring av definitionen cykel som tillkom genom prop. 2009/10:198 öppnade upp för elektrifierade fordon även utan trampor med en maxhastighet på 20 kilometer i timmen men med en högre motoreffekt än 250 watt. På den svenska marknaden finns det därför fordon som ser ut som elmopeder men som inte uppfyller de krav som finns för mopeder utan motsvarar den nuvarande cykeldefinitionen. Dessa fordon får därför köras av personer under 15 år som saknar tillräckliga färdigheter i att hantera ett fordon med så stark motor och inte heller har tillräcklig kunskap om de regler som gäller i trafiken.

I prop. 2009/10:198 s. 24 anförde regeringen:

”Det finns ett uppenbart behov av s.k. förflyttningsfordon: de används som alternativ till cykel, moped, bil eller allmänna kommunikations- medel och kan vara till hjälp för personer som har svårt att gå längre sträckor. Särskilt för äldre personer kan dessa fordon ha stor betydelse genom att de kan användas för förflyttningar i närområdet och därmed minska behovet av hjälp vid utomhusvistelser, inköp m.m. På sikt skulle fordonen eventuellt kunna minska behovet av färdtjänst. Fordonen kan därmed få en liknande användning som rullstolar men inte bli klassificerade som medicintekniska produkter. Det finns också ett önskemål om att s.k. balansfordon ska kunna användas i trafik. Nu gällande bestämmelser är inte utformade med tanke på dessa nya typer av fordon och det finns därför ett behov av att revidera bestämmel- serna.”

Inriktningen i propositionen är fortfarande aktuell. Regeringen har en tydlig ambition att öka cyklandet. Ett ökat cyklande ger även positiva effekter på folkhälsan och är en viktig del av lösningen för att hantera trängseln i storstäderna. Under många decennier har infrastrukturen i stor utsträckning utformats utifrån bilismens behov och krav. Cyklister och fotgängare har fått gemensamma ytor att dela på, som om de har samma behov och krav. Cykling tar nu i större utsträckning sin plats i transport- systemet och ses ofta som ett eget transportsätt med specifika behov i infrastrukturen. Det finns också en tydlig trend i Kina och Europa som visar en ökad försäljning och användning av motoriserade cyklar. Den är så pass tydlig att användningen av sådana fordon med stor säkerhet också

Prop. 2015/16:31

Prop. 2015/16:31 kommer att öka i Sverige och därmed också öka cyklandet. Om man förutsätter att fordonet bidrar till ett ökat cyklande kommer fordonet också att bidra till en ökad hälsa genom att det underlättar cyklandet men ändå ger motion, vilket ger hälsovinster enligt flera studier. Dessutom kommer elcykeln att underlätta för personer att pendla längre sträckor. Den motoriserade cykeln kräver mindre muskelkraft och ger en högre hastighet vilket visar sig i att man transporterar sig längre sträckor jämfört med en vanlig cykel. Dessa fordon attraherar också den äldre generationen, vilket gör det möjligt att transportera sig på ett miljövänligt sätt och samtidigt få motion.

Samtidigt utgör den motoriserade cykeln ett potentiellt trafiksäkerhets- problem. Den kan framföras i högre hastigheter och väger mer än en vanlig cykel, vilket kommer att medföra problem, såväl för ”cyklisten” som för medtrafikanterna. Den motoriserade cykeln kommer att bidra med en ökad rörelseenergi i transportsystemet vilket medför högre risker, både för olyckor och för skador. Speciellt problematiskt blir detta eftersom det nya fordonet förväntas attrahera den äldre generationen som redan är en utsatt grupp som oskyddade trafikanter. Den olyckstyp som förs fram som det stora problemet, både för den som cyklar på en vanlig och den som cyklar på en motoriserad cykel, är singelolyckan.

Trivector Traffic genomförde under tiden den 1 september 2013 – den 15 september 2014 på uppdrag av Trafikverket, en studie av trafiksäker- hetsaspekter av en ökad användning av elcyklar i Sverige, Rapport 2014:50. I rapporten sägs sammanfattningsvis bland annat följande:

”Enligt bedömningen i denna rapport, kommer troligtvis antalet olyckor och även antalet olyckor med allvarliga konsekvenser, öka på grund av ökad elcykelanvändning i Sverige. Detta är dels på grund av ökad exponering, högre hastigheter, flera äldre cyklister, felaktiga för- väntningar bland övriga trafikantgrupper (elcyklister ser ut som vanliga cyklister men hastigheten kan vara högre), överflyttning från bil till elcykel samt flera olyckor under en invänjningsfas. Risken att råka ut för en olycka med allvarlig skada är troligtvis generellt högre än vid vanlig cykling. För de äldre elcyklisterna (50 år och framförallt 75 år eller äldre) är olycksrisken högre än för den genomsnittliga cyklisten och konsekvenserna av olyckorna allvarligare.

Om man ser till olika olyckstyper, är det troligt att kollisioner mellan elcyklister och cyklister respektive fotgängare blir vanligare och ger allvarligare skador än vid vanlig cykling, eftersom elcykling bidrar till större hastighetsskillnader på gång- och cykelvägnätet. Samtidigt kommer den vanligaste orsaken till allvarlig skada för elcyklister troligtvis vara singelolycka liksom vid vanlig cykling, eftersom dessa olyckor i dag är så dominerande.”

Regeringen har tidigare yttrat i prop. 2009/10:198 s. 25:

”Eftersom de nya balansfordonen, och som tidigare elrullstolar etc., ska betraktas som cyklar föreslås inte några krav på förarbevis, nedre åldersgräns eller allmänt krav på hjälm för framförande av denna typ av fordon. Av samma skäl avser regeringen inte utreda frågan om eventuell trafikförsäkring.”

För att man fortsatt ska kunna stimulera ett ökat cyklande, oavsett om det sker utan eller med hjälp av en assisterande motor, måste man sam- tidigt försöka förebygga befarade allvarliga olyckor. Det har nu gått ett antal år sedan prop. 2009/10:198 kom och utvecklingen har gått betydligt snabbare än vad som kunnat förutses. Regeringen anser därför att det finns anledning att nu reglera villkoren för dessa mindre motordrivna, motoriserade, fordon som hittills klassificerats som cyklar men som har en högre motoreffekt än vad som förväntades och vad som i dag kan anses lämpligt för en cykel. I ramförordningen nr 168 finns inget undan- tag för den här typen av fordon. Dessa fordon – som inte vare sig är pedalassisterade eller självbalanserande – bör därför kunna typgodkännas som tvåhjuliga mopeder. Ett fordon av kategorin L1e-A påminner i hastighet och effekt också mer om en moped klass II än om en cykel. En moped klass II är ett motorfordon på två, tre eller fyra hjul, som är konstruerat för en hastighet av högst 25 kilometer i timmen, har en motor av högst 50 kubikcentimeter och vars effekt inte överskrider 1 kilowatt.

Med utgångspunkt från vad som redovisats är det logiskt att klassifi- cera den nya motoriserade cykeln som moped klass II, i synnerhet som den också kan ha en förbränningsmotor. Fordonet blir definitionsmässigt ett motordrivet fordon och räknas även som motorfordon. När det gäller nationella användningskrav och trafikregler är dock bedömningen att elfordon med motorer svagare än 250 watt kan ha samma användnings- krav och trafikregler som den vanliga cykeln och därför bör få finnas kvar i cykeldefinitionen. Betydelsen av beteckningen cykel ändras därmed så att en cykel med tramp- eller vevanordning begränsas till att ha en kontinuerlig märkeffekt på högst 250 watt. Trafikanalys har före- slagit att man också ska införa en reglering av fordonens mått. Längd, bredd och höjd utgör gemensamma klassificeringsgrunder för fordon i kategori L. Måtten finns i bilaga 1 till ramförordningen nr 168. Någon ytterligare nationell reglering är inte möjlig.

För att få föra det nya fordonet kommer det således att krävas att man ska ha fyllt 15 år och ha förarbevis för moped. Alternativ till förarbevis är traktorkort eller körkort. Den som har körkort eller traktorkort behöver inte ta ett förarbevis och undersökningar visar på att de som använder elassisterade cyklar i dag oftast är äldre. Man torde därför kunna utgå ifrån att en stor grupp av dessa har körkort med behörighet B.

Regeringen har förståelse för vad Polismyndigheten, Statens Väg- och transportforskningsinstitut (VTI), Trafikförsäkringsföreningen och Svensk Försäkring framfört beträffande svårigheterna att bedöma vilken fordonsklass respektive fordon hör till. Remissinstanserna menar att nuvarande moped klass II vållar praktiska problem för att de utseende- mässigt är praktiskt taget omöjliga att skilja från de registreringspliktiga mopederna klass I. Regeringen instämmer i att det redan i dag kan vara svårt att skilja vissa fordon åt. Det finns en tendens att försöka få mindre fordon att ge intryck av att vara kraftfullare än de är. Genom den yttre designen på mindre motoriserade fordon försöker man ofta efterlikna större och tyngre fordon. Detta förhållande gäller såväl dagens motorise- rade cyklar som mopeder: fordonen ska helst se så anslående ut som möjligt för att attrahera presumtiva köpare. Sannolikt kommer denna typ av fordon att likna varandra mer och mer. Svårigheten att bedöma fordonen kommer således att finnas oavsett hur fordonen klassificeras.

Prop. 2015/16:31

Regeringen gör bedömningen att detta dilemma knappast går att komma tillrätta med genom en annan fordonsklassificering och ansluter sig därmed till promemorians förslag.

En moped klass II omfattas inte av registreringsplikt enligt lagen (2001:558) om vägtrafikregister, men den ska vara typgodkänd eller vara godkänd vid en mopedbesiktning.

Om fordonet omfattas av ett typgodkännande ska detta framgå av en skylt på fordonet och ett intyg om överensstämmelse, jfr avsnitt 5.2. Tidigare var det möjligt att nationellt typgodkänna mopeder, men i dag kan fordonen endast godkännas genom EU-typgodkännande eller, vad gäller enstaka fordon, vid mopedbesiktning. En moped klass II som godkänts vid en mopedbesiktning ska av besiktningsorganet tilldelas en beteckning som är specifik för det fordonet. Fordonsskatt betalas inte för moped klass II.

Mopedklassificeringen innebär vidare ett uttryckligt krav på trafik- försäkring, jfr avsnitt 5.11. Därmed finns möjligheten till trafikskade- ersättning, ett försäkringsskydd som i dag saknas för cyklister. Det är här fråga om ett fordon som vid en olycka kan medföra allvarliga och kost- samma personskador. Om fordonet vid en olycka är oförsäkrat är den skadelidande berättigad till trafikskadeersättning, trots att ägaren inte betalat någon försäkringspremie. Denna ersättning utges då av Trafik- försäkringsföreningen. Som redogjorts för är regeringen införstådd med det gränsdragningsproblem som Trafikförsäkringsföreningen och Svensk Försäkring pekar på. Regeringen kan instämma i Trafikförsäkrings- föreningens och Svensk Försäkrings synpunkt att registrerings- och försäkringsplikten så långt det är möjligt bör samordnas. Regeringen yttrade emellertid i propositionen 2000/01:95 Lag om vägtrafikregister, m.m. s. 59:

”De grundläggande principerna för fordonsregistreringen har gällt under lång tid och har tillsammans med de undantag som efterhand tillkommit visat sig fungera väl. Regeringen anser inte att det för närvarande finns anledning att ändra principerna för fordonsregistre- ringen. Inte heller är aktuellt att justera de huvudsakliga undantag från registreringsplikten som redan gäller.”

Vidare gjorde regeringen, i propositionen 2008/9:60 Säkra förare på mopeder, snöskotrar och terränghjulingar, den bedömningen att mopeder klass II även i fortsättningen skulle få användas utan att vara registrerade i vägtrafikregistret, och yttrade s. 62 f.:

”Det är i och för sig rimligt att anta att övervakningen av mopedförare i vissa avseenden skulle underlättas genom ett krav på registrering av moped klass II. Det finns dock flera vägande skäl emot en sådan reform.

För det första kan man inte bortse från den börda för den enskilde som en administrativ pålaga i form av registreringsplikt skulle innebära. Ett krav på att inställa alla befintliga mopeder för registrering skulle, förutom kostnaden för den enskilde, upplevas som ingripande och besvärligt inte minst i glesbygd. Avstånden till närmaste besiktnings-

ställe kan där vara stort. På landsbygden och mindre orter används mopeden ofta som transportmedel av etablerade och erfarna mopedister. De skäl som Vägverket och Rikspolisstyrelsen anfört som motiv till sitt förslag om registrering väger därmed inte lika tungt i dessa områden. Både i städer och i glesbygd skulle kravet att ställa in sin moped för registrering också vara en retroaktiv pålaga för många personer som valt moped klass II av det skälet att det är ett enklare fordon som är omgärdat av färre regler och mindre administration.

För det andra talar mycket för att de problem som har ansetts motivera registrering kan antas minska med nu framlagda förslag. De nya behörighetskraven – kravet på körkortstillstånd för moped klass I och körkort respektive förarbevis, möjligheterna till återkallelse och varning – syftar alla till att höja trafiksäkerheten och regelefterlev- naden. Med dessa åtgärder skapas förutsättningar för ett mer ansvars- fullt beteende hos mopedister. Inte minst vetskapen att ett AM-körkort för moped klass I kan återkallas bör verka avhållande för den som t.ex. överväger att olovligen ta bort sin registreringsskylt för att i strid mot gällande regler köra sin moped klass I på cykelbana. Möjligheterna till återkallelse och varning bör kunna leda till att även problemen med trimning av mopeder, både för klass I och klass II, minskar. Det fram- står som osäkert vilka ytterligare fördelar som skulle stå att vinna med en så omfattande administrativ åtgärd som registrering av alla mopeder klass II. [ – – – ]

Det är även värt att notera att problemen med olovlig avskyltning av mopeder är hänförliga till ägare av mopeder klass I. Det bör krävas starka skäl innan man åtgärdar regelbrott som begås av en grupp trafikanter genom en ingripande pålaga av retroaktiv karaktär mot en annan grupp, dvs. ägare av mopeder klass II.

Sammantaget kan ett krav på registrering inte, med beaktande av övriga nu framlagda förslag, antas ha sådan trafiksäkerhetshöjande effekt att fördelarna skulle överväga de nyss redovisade nackdelarna. Något sådant krav bör därför inte införas.”

Regeringen har ingen annan uppfattning i dag. I propositionen redo- visades också att Vägverkets beräkning av antalet mopeder klass II då var ca 140 000 st. Kostnaden för att registrera samtliga moped klass II beräknades av Vägverket uppgå till ca 99 miljoner kronor. Vägverket antog att antalet mopedolyckor skulle minska och att man skulle göra en besparing på ca 130 miljoner kronor under efterföljande femårsperiod till följd därav. Dagens kostnad för att registrera samtliga redan befintliga mopeder klass II och de nu introducerade fordonen uppgår troligen till minst samma belopp. Några beräkningar hur mycket som skulle sparas avseende mopedolyckor finns emellertid inte. Enligt regeringens mening bör en registreringsplikt för moped klass II inte heller nu införas. Rege- ringen menar att det ändå är viktigt att även de nya fordon som klassifi- ceras som moped klass II omfattas av försäkringsplikten. Vid identifie- ringen av fordon, såväl vid ibruktagandet som vid en eventuell stöld, borde, enligt regeringens mening, respektive fordons ramnummer kunna

Prop. 2015/16:31

Prop. 2015/16:31 användas i större utsträckning. Regeringen kommer att följa introduk- tionen av de nya fordonen och hur användningen utvecklas.

Som redogjorts för i avsnitt 6 ska ramförordningen nr 168 inte tillämpas på vissa fordon. Förordningen nämner specifikt fordon som uteslutande är avsedda att användas av personer med fysiska funktions- hinder och självbalanserande fordon4. Dessa fordon är i dag alltså klassificerade som cyklar i svensk lagstiftning och ska även fortsätt- ningsvis vara det. Betydelsen av beteckningen cykel ska därför ändras så att detta uttryckligen framgår.

Det bör här uppmärksammas, att tillgången till väl fungerande hjälp- medel för många personer med en funktionsnedsättning är en förutsätt- ning för att kunna leva ett självständigt liv och vara delaktig i samhället. Regeringen har velat stärka individens självbestämmande i frågor som rör den egna vardagen, och sett det som en självklar utgångspunkt att personer med behov av hjälpmedel utifrån den egna kunskapen om sin funktionsnedsättning, sin livssituation och sitt önskemål själva ska ha möjlighet till delaktighet och inflytande i valet av hjälpmedel, se prop. 2013/14:67 Mer inflytande för den enskilde i valet av hjälpmedel, s. 11 f. Samma tankegångar ligger till grund för den nya patientlagen (2014:821), prop. 2013/14:106 Ny patientlag. Syftet med lagen är att stärka och tydliggöra patientens ställning samt att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Av 7 kap. 2 § patientlagen framgår att vid valet av hjälpmedel för personer med funktionsned- sättning, ska patienten ges möjlighet att välja det alternativ som han eller hon föredrar. Patienten ska få det valda hjälpmedlet, om det med hänsyn till hans eller hennes behov och till kostnaderna för hjälpmedlet framstår som befogat.

Denna bestämmelse trädde i kraft den 1 januari 2015 och innebär att en patient numera ska ha möjlighet att välja ett hjälpmedel som är en konsumentprodukt och inte en sådan produkt som avses i lagen (1993:584) om medicintekniska produkter.

Det torde således finnas möjlighet att, som hjälpmedel för förflyttning, välja vilken typ av fordon som helst, dock med beaktande bland annat av bestämmelserna i 7 kap. 2 § patientlagen, socialförsäkringsbalken (2010:110), förordningen (2010:1745) om bilstöd till personer med funktionshinder och lagen (2014:132) om mobilitetsstöd som komple- ment till färdtjänst. Den som väljer den nya mopeden klass II, jfr nedan avsnitt 8.4, som hjälpmedel, kommer som alla trafikanter att omfattas av de allmänna villkor och krav som ställs vid förande av ett sådant fordon.

4 Bestämmelser om krav på och godkännande av fordon särskilt avsedda för personer med funktionsnedsättning finns i lagen (1993:584) om medicintekniska produkter och Rådets direktiv 93/42/EEG av den 14 juni 1993 om medicintekniska produkter samt föreskifter

som har meddelats med stöd av lagen och direktivet.

8.4	Anpassad betydelse av vissa	Prop. 2015/16:31
	fordonsbeteckningar
8.4.1	Moped och motorcykel

Regeringens förslag: Betydelsen av fordonskategorierna moped och
motorcykel i lagen om vägtrafikdefinitioner ska anpassas till de vikt-
och effektbegränsningar som anges i ramförordningen nr 168 för kate-
gorierna två- och trehjuliga fordon och fyrhjulingar. De nya gräns-
vikterna och gränseffekterna ska anges i enlighet med ramförord-
ningen som vikt i körklart skick.
Betydelsen av moped ska samtidigt anpassas till hur fordons-
kategorin beskrivs i ramförordningen nr 168.
En ny beteckning, vikt i körklart skick, ska införas i lagen om väg-
trafikdefinitioner.

Promemorian om två- och trehjuliga fordon och fyrhjulingars
förslag: Överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Swedac föreslår att en hänvisning till ramförord-
ningen nr 168 införs i lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner när det
gäller begreppet ”vikt i körklart skick”. Övriga remissinstanser yttrade
sig inte i denna del.
Skälen för regeringens förslag: Av ramförordningen nr 168 framgår
att mopeder och motorcyklar tillhör fordonskategorin L. Som redogjorts
för i avsnitt 6.4.1 öppnar nu ramförordningen nr 168 för att i kategori L
typgodkänna vissa fyrhjuliga fordon som har en vikt som är tyngre än
vad som tidigare varit tillåtet enligt ramdirektivet 2002/24/EG. Detta
avser både fordon för väg och terränggående fordon. Vidare har vikt-
begränsningar införts för vissa trehjuliga mopeder och motorcyklar.
Regeringen har redan tidigare anfört att en utgångspunkt för regle-
ringen av definitionerna på fordonsområdet ska vara, att de svenska
definitionerna så långt som möjligt ska stämma överens med de defini-
tioner som finns i EU-lagstiftning på området. I samband med att en ny
fordonslag trädde i kraft ändrades också ett antal beteckningar i lagen
(2001:559) om vägtrafikdefinitioner. Det bedömdes dock inte möjligt att
fullt ut harmonisera de svenska fordonsdefinitionerna med dem som
fanns i det tidigare direktivet. Enligt lagen om vägtrafikdefinitioner har
mopeder och motorcyklar beteckningen motorfordon. Mopeder delas in i
klass I och klass II och motorcyklar delas in i lätta respektive tunga.
Dessa beteckningar och indelningar avses inte ändras. Regeringen anser i
likhet med förslaget i promemorian att beteckningarna bör kompletteras
med de vikt- och effektangivelser som nu tillkommer genom ramförord-
ningen nr 168.
Enligt ramförordningen nr 168 får ett L2e-fordon, en trehjulig moped,
nu väga högst 270 kilogram i körklart skick. Det finns ingen begränsning
av vikten på en trehjulig moped i svensk lagstiftning, men antalet fordon
som i dag klassificerats som trehjuliga mopeder och som har en vikt i
körklart skick som överstiger 270 kilogram är sannolikt mycket få. På
motsvarande sätt får ett L5e-fordon, en trehjulig motorcykel, nu väga
högst 1 000 kilogram i körklart skick. Inte heller här finns någon
begränsning i gällande svensk lagstiftning, men samma förhållande torde		73

Prop. 2015/16:31 gälla här: antalet trehjuliga motorcyklar som har en vikt i körklart skick som överstiger 1 000 kilogram är troligtvis få.

Ett L6e-fordon, en lätt fyrhjuling, får numera väga upp till 425 kilogram i körklart skick. Tidigare fick ett sådant fordon ha en massa utan last om högst 325 kilogram Med hänsyn tagen även till övriga fordonsegenskaper, motsvaras ett L6e-fordon i svensk lagstiftning av en moped. Genom ramförordningen nr 168 införs också en underkategori till L6e-fordon, L6e-B – en lätt fyrhjuling med karosseri – där motorn får ha en högre effekt, 6 kilowatt, än andra fordon klassade som mopeder. För att klassificeras som en lätt fyrhjuling med karosseri ska därmed fordonet ha ”ett inneslutet förar- och passagerarutrymme tillgängligt genom högst tre dörrar”.

Vidare får numera ett L7e-fordon, en tung fyrhjuling, väga upp till 450 kilogram i körklart skick. Ett sådant fordon fick tidigare ha en högsta vikt av 400 kilogram, angivet som massa utan last. Detta fordon mot- svarar i svensk lagstiftning en motorcykel.

Betydelsen av beteckningarna moped respektive motorcykel bör alltså, som föreslås i promemorian, anpassas till ramförordningen nr 168. Beteckningarna föreslås justeras dels så att en högre vikt på fyrhjuliga mopeder och motorcyklar tillåts, dels så att en viktbegränsning införs för trehjuliga mopeder och motorcyklar. Beteckningen moped kompletteras också med en fjärde punkt som särskilt reglerar den högre effektbegräns- ningen för fyrhjuliga mopeder, dvs. fyrhjulingar med karosseri.

Genom att höja viktgränserna vid klassificering av mopeder och motorcyklar kommer potentiellt något tyngre fordon att hänföras till respektive fordonslag. Detta bedöms dock enligt promemorian inte få några betydande negativa konsekvenser för trafiksäkerheten. Regeringen ansluter sig till den synpunkten. Genom ramförordningens nr 168 bestämmelser och det som enligt 2 a § lagen om vägtrafikdefinitioner följer av registrering med stöd av en EU-rättsakt, kommer det ändå att bli tillåtet med tyngre fordon – oavsett eventuella förändringar i den svenska lagstiftningen.

De nya viktkraven förs in i betydelserna av fordonskategorierna moped respektive motorcykel i 2 § lagen om vägtrafikdefinitioner. Betydelserna av beteckningarna moped och motorcykel är i dag relativt svårtill- gängliga. Båda betydelserna utformas nu på ett nytt och tydligare sätt som korresponderar med formuleringarna i ramförordningen nr 168. Det innebär bland annat att beskrivningen av motortyp ändras så att ”inre förbränning” och ”förbränningsmotor med tändsystem” byts ut mot ”förbränningsmotor med gnisttändning” respektive ”förbränningsmotor med kompressionständning”. Mycket kortfattat är förklaringen att bränslet i bensin- och etanolmotorer vanligtvis antänds genom gnistbild- ning medan bränslet i dieselmotorer, och vissa fall etanolmotorer, självantänds genom hög kompression. De nya formuleringarna innebär ingen ändring i sak.

Vikt i körklart skick

Viktgränserna har betydelse för indelning i fordonsslag och därigenom bland annat för de trafikregler, behörighetskrav och den registreringsplikt

som följer av kategoriseringen. Fordonsslaget är också avgörande för om Prop. 2015/16:31 det ska tas ut en vägtrafikskatt för fordonet.

I det tidigare ramdirektivet 2002/24/EG angavs vikten till ”massa utan last”. Ramdirektivet hänvisade i sin tur beträffande mått och vikter till direktivet 93/93/EEG5 där det finns en definition av ”massa utan last” (unladen mass). Direktivet 93/93/EEG upphävs genom ramförordningen nr 168.

Ramförordningen nr 168 anger genomgående ett fordons vikt som ”vikt i körklart skick”. Vikt i körklart skick för ett L-fordon fastställs enligt artikel 5 och utgörs av det olastade fordonets vikt, inklusive vikten för vätskor, standardutrustning och bränsle i bränsletanken eller bränsle- tankar som ska fyllas till minst 90 procent av sin kapacitet. Det föreslås att viktgränserna i lagen om vägtrafikdefinitioner anges på samma sätt som i ramförordningen nr 168. Vikt i körklart skick fastställs på något olika sätt beroende på vilket fordon som avses. Exempelvis finns bestämmelser för andra fordonstyper i ramdirektivet 2007/46/EG. Lagrådet menar att det är befogat med en hänvisning till definitionen av ”vikt i körklart skick” i artikel 5 ramförordningen nr 168. Regeringen kan instämma i Lagrådets yttrande. Lagen om vägtrafikdefinitioner inne- håller inga andra hänvisningar till nämnda ramförordning. Eftersom begreppet ”vikt i körklart skick” är nytt bör lagen om vägtrafik- definitioner kompletteras med en upplysande hänvisning till artikel 5 ramförordningen nr 168.

Vikten är en av de faktorer som avgör om ett fordon ska kategoriseras som moped eller motorcykel. Däremot har vikten ingen betydelse för hur stor skatt som tas ut. För motorcyklar tas enligt 2 kap. 6 § vägtrafik- skattelagen (2006:227) ut en fordonsskatt om för närvarande 180 kronor för ett skatteår. Mopeder är inte skattepliktiga. Några ändringar i väg- trafikskattelagen behövs därför inte.

För att inte redan ibruktagna fordon ska påverkas av de justerade bestämmelserna behövs det övergångsbestämmelser, som säger att en klassificering enligt äldre bestämmelser av ett fordon fortfarande ska gälla. Se närmare avsnitt 9.

8.4.2Terrängskoter och terrängvagn

Regeringens förslag: Betydelsen av fordonskategorierna terräng- skoter och terrängvagn i lagen om vägtrafikdefinitioner ska anpassas till de viktbegränsningar som anges i ramförordningen nr 168 för kate- gorierna två- och trehjuliga fordon och fyrhjulingar.

Promemorian om två- och trehjuliga fordon och fyrhjulingars förslag: Överensstämmer med regeringens.

Remissinstanserna yttrade sig inte i denna del.

Skälen för regeringens förslag: Som redogjorts för ovan får numera ett L7e-fordon, en tung fyrhjuling, väga upp till 450 kilogram i körklart

5 Rådets direktiv 93/93/EEG om två- och trehjuliga motorfordons vikt och dimensioner.

Prop. 2015/16:31 skick. Ett sådant fordon fick tidigare ha en högsta vikt av 400 kilogram, angivet som massa utan last. Detta fordon motsvarar i svensk lagstiftning en motorcykel.

Av 2 § lagen om vägtrafikdefinitioner framgår att ett terrängmotor- fordon är ett motordrivet fordon som inte är ett motorfordon och som är inrättat huvudsakligen för att självständigt användas till person- eller godsbefordran i terräng. Terrängmotorfordon delas in i terrängvagnar och terrängskotrar. Vidare framgår att en terrängvagn är ett terräng- motorfordon med en tjänstevikt över 400 kilogram och att en terräng- skoter är ett terrängmotorfordon med en tjänstevikt av högst 400 kilogram. Fordonskategorierna terrängvagn respektive terrängskoter är nationella företeelser och har ingen direkt motsvarighet i ramförord- ningen nr 168. Typgodkännanden av terrängvagnar och terrängskotrar kan alltså inte ske enligt ramförordningen nr 168 – ett sådant fordon blir typgodkänt i en annan fordonskategori, beroende på sina respektive egenskaper.

Av 2 a § lagen om vägtrafikdefinitioner framgår vidare, att oavsett vad som anges i 2 § ska ett fordon som registreras med stöd av ett godkännande enligt en EG-rättsakt6 höra till det slag av fordon som motsvarar den fordonskategori som anges i godkännandet. Detta innebär att ett fordon som registreras i Sverige med stöd av ett godkännande enligt en EG-rättsakt, kommer att registreras som den fordonskategori som anges i intyget om överensstämmelse. Den som har ett fordon som omfattas av ett sådant typgodkännande, behöver dock inte välja att använda intyget som underlag för registreringen. Två likadana fordon kan således registreras i olika kategorier beroende på om fordonet registreras med stöd av detta intyg om överensstämmelse eller inte. Det är således möjligt att registrera ett fordon som en terrängskoter, förutsatt att fordonet huvudsakligen är inrättat för att självständigt användas till person- eller godsbefordran i terräng, trots att det typgodkänts som exempelvis motorcykel. Genom att fordonet registreras som terräng- skoter krävs exempelvis lägre behörighet för att få föra fordonet. Användandet av fordonet inskränks emellertid samtidigt i huvudsak till terräng vilket följer av bestämmelserna i trafikförordningen (1998:1276).

Regeringen instämmer i promemorians förslag att man även fortsätt- ningsvis ska kunna registrera likadana fordon antingen som motorcykel eller terrängskoter. I och med att definitionen av motorcykel föreslås ändras bör också viktgränsen för terrängskoter höjas på motsvarande sätt till 450 kilogram. Följaktligen bör också definitionen av terrängvagn ändras. Eftersom dessa fordon inte har någon motsvarighet i ramförord- ningen nr 168 bör inte viktangivelsen ändras utan det inarbetade begreppet ”tjänstevikt” bör behållas.

Justeringen av fordonsbeteckningarna ska inte påverka rådande fordonsklassificering. En sådan justering bedöms dock inte få några negativa konsekvenser för trafiksäkerheten. För att inte redan typgod- kända fordon ska påverkas av de justerade bestämmelserna behövs det

6 En ändring av paragrafen föreslås, jfr ovan avsnitt 8.1.

även här övergångsbestämmelser, som säger att en klassificering enligt Prop. 2015/16:31 äldre bestämmelser av ett fordon fortfarande ska gälla, se avsnitt 9.

8.5Registrering av släp dragna av traktorer

Regeringens bedömning: Några ändringar bör inte göras i lagen om vägtrafikregister när det gäller registrering av släp.

Promemorian om jordbruks- och skogsbruksfordons bedömning:

Överensstämmer med regeringens.

Remissinstanserna: Lantbrukarnas Riksförbund, Maskinleveran- törerna och Lantmännen maskin AB (ALF) instämmer i bedömningen.

Skälen för regeringens bedömning: Som redogjorts för i avsnitt 5.2.4 omfattas, i enlighet med 12 § lagen (2001:558) om vägtrafikregister, släpvagnar som dras av traktorer klass I (föreslagen skatteklass I) av registreringsplikt. Ett av de främsta skälen med registreringskravet är att skatt ska kunna påföras de traktorer och de traktortåg som i huvudsak används för verksamhet utanför ordinarie jord- och skogsbruksverk- samhet. Bedömningen i promemorian är att dagens registrerings- bestämmelser är tillämpliga även för släp som dras av traktor b. Rege- ringen delar denna bedömning och någon förändring av bestämmelserna föreslås därför inte i dagsläget. Genom det nya besiktningsdirektivet7, som ska införlivas 2018, kan dock registreringskraven för släp komma att utökas.

8.6Behörighetskrav för att köra traktor b

Regeringens förslag: För att få köra en traktor b ska det krävas att man har körkortsbehörighet B eller högre. En ny bestämmelse med denna innebörd ska införas i körkortslagen.

Samtidigt ska ändringar göras i körkortslagen så att bestämmelserna om körkortsbehörighet överensstämmer med de fordonskategorier som anges i Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/126/EG av den 20 december 2006 om körkort.

Promemorian om jordbruks- och skogsbruksfordons förslag:

Överensstämmer i huvudsak med regeringens. Vissa redaktionella juste- ringar har dock gjorts.

Remissinstanserna: Maskinleverantörerna och Lantmännen maskin AB (ALF) tillstyrker förslaget. Lantbrukarnas Riksförbund anser det bör krävas körkortsbehörighet B eller högre för att framföra traktor b på längre sträckor på väg.

Skälen för regeringens förslag: Befintliga traktorer ska i dag ha en högsta konstruktiv hastighet på 40 kilometer i timmen. Vilken förar-

7 Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/45/EU av den 3 april 2014 om periodisk provning av motorfordons och tillhörande släpvagnars trafiksäkerhet och om upphävande

av direktiv 2009/40/EG.

Prop. 2015/16:31 behörighet som krävs beror på hur de används. De får normalt köras på väg endast av den som har gällande körkort eller traktorkort, men om körningen på vägen avser en kortare sträcka för färd till eller från en arbetsplats, mellan en gårds ägor eller liknande ändamål ställs inga krav på minimiålder eller förarbehörighet. Om traktorer däremot används i yrkesmässig trafik, d.v.s. där traktorföraren med sin traktor och mot ekonomisk ersättning utför godstransporter och drar ett eller flera släp- fordon, ett s.k. traktortåg, krävs enligt 2 kap. 10 § yrkestrafiklagen (2012:210) behörighet C eller CE.

Det kan konstateras att behörighetskraven för att framföra dagens traktorer inom den egna verksamheten är relativt sett låga såväl när det gäller ålder som krav på mer specifik kompetens. Då även med hänsyn tagen till att fordonets maxhastighet är 40 kilometer i timmen. Krav på praktisk utbildning att köra traktor, med eller utan släpfordon saknas, och nuvarande krav på körkort och traktorkort innebär att traktorer får fram- föras av en person som fyllt 15 år och som innehar körkort med behörig- het AM (moped klass I) samt av den som är 16 år och endast har genom- gått ett godkänt teoretiskt kunskapsprov för traktorkort. I det perspektivet får det anses mer eller mindre självklart att införa krav på högre behörig- het för dessa tyngre och snabbare traktorer – traktor b. Det kan i sammanhanget inte heller anses rimligt att en person under 18 år får framföra ett tungt och effektivt fordon på väg i en trafikmiljö med andra fordon och trafikanter utan att samtidigt ha uppnått samma ålder som krävs för att få framföra en personbil. Vid bedömningen av vilken behörighet som är lämplig för traktor b bör ett naturligt vägval vara att utgå från de behörighetskrav som i dag gäller för motorredskap klass I eftersom fordonens funktion och utformning är jämförbara. Prome- morians förslag är något otydligt. Förslaget till lagtext i promemorian ger intryck av att det endast ska krävas körkortsbehörighet B om terrängvagn, motorredskap och traktor b körs på väg, medan skälen till förslaget synes utgå från att körkortsbehörighet B alltid ska krävas. Rege- ringen anser emellertid att – i motsats till Lantbrukarnas Riksförbund – det inte räcker med en lägre behörighet än körkortsbehörighet B för att få framföra traktor b, även om traktorn endast körs kortare sträckor på väg. Därför föreslås att krav på körkortsbehörighet B – eller högre – införs. Körkortsbehörighet B ska därmed alltid krävas för att föra traktor b, oavsett om den förs på väg eller inte, så som gällande bestäm- melser är för terrängvagn och motorredskap klass I. Lagtexten ska därför justeras i förhållande till promemorians förslag.

Det föreslagna behörighetskravet är tydligt kopplat till förslaget om att högsta tillåtna hastighet för traktor b ska vara 50 kilometer i timmen. Denna regel gäller även för motorredskap klass I. Den begränsade hastigheten bör i sig bidra till bibehållen konkurrensneutralitet mellan olika fordonsslag/utövare.

När det gäller användningen av traktor b i yrkesmässig trafik delar regeringen bedömningen i promemorian att det inte föreligger något behov av att ytterligare skärpa kraven på föraren. Ingen förändring före- slås varför såväl traktor a som traktor b även fortsättningsvis kommer att omfattas av de krav som ställs i 2 kap. 10 § yrkestrafiklagen på behörig- het C och CE om traktortåg används i yrkesmässig trafik.

För att få framföra ett fordon med gods- eller persontransporter ska en Prop. 2015/16:31 förare enligt 3 kap. 1 § lagen (2007:1157) om yrkesförarkompetens ha ett yrkeskompetensbevis för grundläggande kompetens och fortbildning.

Föraren ska också uppfylla vissa ålderskrav som anges i lagen. Av 2 kap. 1 § samma lag framgår dock att lagen ska tillämpas på förare som utför gods- eller persontransporter på väg i Sverige med fordon som kräver körkortsbehörigheten C1, C1E, C, CE, D1, D1E, D eller DE enligt 2 kap. 5 § körkortslagen (1998:488). De fordon som avses är bland annat tung lastbil, buss och vissa bilar med släp, dock inte traktorer. Lagen om yrkesförarkompetens omfattar således inte förare av traktorer. Rege- ringen delar bedömningen i promemorian att det inte synes nödvändigt att införa något slags yrkeskompetensbevis för en traktorförare som arbetar inom yrkesmässig trafik.

Den sammantagna bedömningen i promemorian är att det föreslagna behörighetskravet kommer att bidra till såväl ökad trafiksäkerhet som till ett begripligt och logiskt regelverk för jämförbara fordon. Regeringen ansluter sig till bedömningen och föreslår att de nya bestämmelserna om behörighet införs i 2 kap. 2 § körkortslagen (1998:488).

Artikel 4 Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/126/EG av den 20 december 2006 om körkort, det s.k. tredje körkortsdirektivet, inne- håller bestämmelser om kategorier, definitioner och åldersgränser för körkort enligt den gemenskapsmodell som fastställs i direktivet. I artikeln räknas de fordon upp som de angivna körkorten ger behörighet att föra. I 2 kap. 5 § körkortslagen finns en förteckning över motsvarande körkortsbeteckningar och vilken körkortsbehörighet beteckningen ger. I förteckningen i körkortslagen finns emellertid även de två fordontyperna terrängvagn och motorredskap klass I upptagna. Dessa fordon är nationella företeelser och omfattas inte av det tredje körkortsdirektivet. Enligt regeringens mening bör därför bestämmelsen om körkorts- behörighet för terrängvagn och motorredskap klass I flyttas. Omflytt- ningen innebär ingen ändring av de materiella behörighetskraven. Eftersom fordonet traktor b inte heller omfattas av tredje körkorts- direktivet kan dessa tre fordonkategorier lämpligen regleras i samma paragraf. Regeringen föreslår att de nämnda bestämmelserna flyttas från 2 kap. 1 § respektive 5 § till 2 § samma kapitel.

8.7	Överlastavgift

Regeringens förslag: Lagen om överlastavgifter ska ändras så att
överlastavgift kan tas ut om en släpvagn som dras av en traktor b
framförs på väg med högre axeltryck, boggitryck, trippelaxeltryck
eller bruttovikt än som är tillåtet för fordonet, fordonståget eller
vägen.

Promemorian om jordbruks- och skogsbruksfordons bedömning:
Överensstämmer med regeringens. Vissa redaktionella justeringar har
dock gjorts.
Remissinstanserna: Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, avstyrker
förslaget. LRF anser att transporter som görs med traktorer i lantbruket
vanligen är korta och mestadels sker på åkervägar och enskilda vägar.		79

Prop. 2015/16:31

Maskinleverantörerna och Lantmännen maskin AB (ALF) tillstyrker förslaget eftersom överlast på traktordragna släp kan vara en bidragande orsak till olycksfall. Sveriges lantbruksuniversitet anser att även enskild väg/vägförening bör betraktas som väg.

Skälen för regeringens förslag: Som redogjorts för under avsnitt 5.8.3 är inte lagen (1972:435) om överlastavgifter tillämplig på alla motordrivna fordon – bland annat omfattas inte traktorer eller släp- vagnar som dras av traktorer av bestämmelserna.

Traktorer har i många fall ett liknande användningsområde som motor- redskap och terrängmotorfordon. Sedan tidigare finns en indelning av motorredskap i olika klasser beroende på konstruktiv hastighet. Det före- slås nu att lagen om vägtrafikdefinitioner ändras så att traktorer får olika beteckningar beroende på konstruktiv hastighet. I propositionen 1992/93:28 s. 15 om ändrade bestämmelser för traktorer och motorred- skap, m.m. uttryckte departementschefen bland annat följande med anledning av den föreslagna ändringen av lagen om överlastavgifter:

”De ändringar som gjorts i lagen (1972:435) om överlastavgift och som innebär att lagens tillämpningsområde vidgas till att gälla även tunga terrängvagnar samt släpvagnar som dras av motorredskap eller traktorer eller tunga terrängvagnar grundas i huvudsak på att använd- ningsområdet för de nämnda fordonen blir större när den nuvarande konstruktiva hastighetsbegränsningen till 30 km/tim slopas. Om de nuvarande bestämmelserna om en högsta konstruktiv hastighetsgräns för traktorer på 30 km/tim behålls bör enligt min mening lagen om överlastavgift tills vidare inte omfatta dessa fordon. Även andra typer av fordon som har en begränsning av den konstruktiva hastigheten till 30 km/tim bör av samma skäl undantas från lagen om överlastavgift. Om den konstruktiva hastighetsgränsen senare höjs för de ifråga- varande fordonen bör regeringen återkomma till riksdagen även i denna fråga.”

Sedan denna ändring av lagen om överlastavgifter gjordes har defini- tionen av traktorer ändrats så att den konstruktiva hastighetsgränsen för traktorer höjts till 40 kilometer i timmen. Detta har skett utan att lagen om överlastavgifter har ändrats. Det har inte framkommit att detta utgjort ett problem. Genom att det, som det nu föreslås, i lagen om vägtrafik- definitioner öppnas för fordon som ska kategoriseras som traktorer, trots att de har en högre konstruktiv hastighet än 40 kilometer timmen (traktor b), finns det dock, enligt förslaget i promemorian, anledning att på nytt överväga om i vart fall släpvagnar som dras av vissa traktorer ska omfattas av bestämmelserna i lagen om överlastavgifter. Regeringen instämmer i denna synpunkt.

I dag finns en indelning av exempelvis motorredskap i olika klasser beroende på konstruktiv hastighet. Motorredskap klass I kan ha en konstruktiv hastighet som överstiger 30 kilometer i timmen. I trafik- förordningen (1998:1276) finns bestämmelser om att sådana fordon inte får föras med högre hastighet än 50 kilometer i timmen. Motorredskap klass I kan, i och med att dessa kan och får föras med en högre hastighet, antas i större utsträckning dra släpvagnar än motorredskap klass II. För traktorer, som är inrättade huvudsakligen för att dra ett annat fordon eller

arbetsredskap, torde användningsområdet som dragfordon av last på Prop. 2015/16:31 annat än på enskilda vägar bli större när den konstruktiva hastigheten nu

höjs.

Med en högre hastighet uppstår sannolikt också ett ökat slitage på vägarna. Lantbrukarnas Riksförbund avstyrker emellertid förslaget med hänvisning till att belastningen på vägen snarare är liten, eftersom transporterna är korta. Lantbrukarnas Riksförbund menar vidare att när tyngre transporter på väg görs, exempelvis av gödseltunnor, har släpet vanligen breda däck och lågt lufttryck vilket ger en liten belastning på vägen. Regeringen kan notera att belastningen på en väg inte enbart påverkas av fordonets, eller de sammankopplade fordonens, däck- dimensioner och däcktryck. Belastningen på vägen påverkas även av såväl bredden på fordonet som ekipagets totala vikt och axeltryck. Förslaget att införa överlastavgifter för traktor b med släp är emellertid inte bara betingat av hänsyn till vägarnas beskaffenhet utan ska även ses från ett konkurrensperspektiv. Det finns således en bristande konsekvens som även kan sägas vara konkurrenssnedvridande, om lastbilar och motorredskap klass I, vilka båda inom exempelvis tättbebyggt område i allmänhet inte får föras i högre hastighet än 50 kilometer i timmen, ska omfattas av lagen om överlastavgifter medan släpvagnar som dras av traktorer som kan och får föras i samma hastighet inte omfattas av lagen. Regeringen anser i likhet med förslaget i promemorian att sådana släp- vagnar som dras av traktorer som har en konstruktiv hastighet som över- skrider 40 kilometer i timmen också ska omfattas av lagen om överlast- avgifter. Sveriges lantbruksuniversitet anser att begreppet väg även bör avse enskild väg och väg förvaltad av vägförening. Enligt Sveriges lant- bruksuniversitet är tyngre trafik av lastbil som används för timmer- transport eller annan transport av skogsråvara vanlig även på enskild väg eller väg som underhålls av vägförening. Under förfallstider kan över- lastad timmerbil orsaka stora vägskador. Av 1 § lagen om överlast- avgifter framgår att med ”väg” avses ”allmän väg, gata eller annan allmän plats”. Regeringen konstaterar att promemorian inte omfattar frågan om en eventuell utvidgning av begreppet väg. Något berednings- underlag för en sådan ändring finns därmed inte.

8.8Tillsyn

Regeringens förslag: Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om tillsynen över efterlevnaden av de nya ramförordningarna.

Promemorian om jordbruks- och skogsbruksfordons förslag:

Överensstämmer med regeringens. Vissa redaktionella justeringar har dock gjorts.

Remissinstanserna yttrade sig inte i denna del.

Promemorian om två- och trehjuliga fordon och fyrhjulingars förslag: Överensstämmer med regeringens. Vissa redaktionella juste- ringar har dock gjorts.

Remissinstanserna yttrade sig inte i denna del.

Prop. 2015/16:31 Skälen för regeringens förslag: Båda ramförordningarna innehåller bestämmelser om marknadskontroll, jfr avsnitt 6.2. Av artiklarna 53.9 och 62.1 ramförordningen nr 167 samt artiklarna 57.9 och 66.1 ram- förordningen nr 168 framgår också att godkännandemyndigheten ska vidta lämpliga åtgärder för att se till att efterlevnaden av bestämmelserna i respektive ramförordning efterlevs.

I dag finns bestämmelser om tillsyn i 5 kap 8 § andra stycket 4 fordonslagen (2002:574). Regeringen eller den myndighet som rege- ringen bestämmer får meddela föreskrifter om tillsynen över efter- levnaden av fordonslagen och av föreskrifter meddelade stöd av den lagen. Gällande bestämmelser bör enligt regeringens mening behållas men kompletteras med en bestämmelse som ger möjlighet att meddela föreskifter med stöd av de båda ramförordningarna. Det bör klart framgå att regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer (i dag Transportstyrelsen), får besluta föreskrifter om tillsynen över efter- levnaden av förordningarna nr 167 och nr 168. Lagrådet har påpekat att den föreslagna regleringen är otydlig. Regeringen instämmer i denna synpunkt. Utformningen av bemyndigandet har ändrats i förhållande till förslaget i lagrådsremissen och följer i huvudsak Lagrådets förslag.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska även fortsättningsvis få meddela föreskrifter om avgifter för tillsyn och ärendehandläggning enligt fordonslagen och enligt föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen, 5 kap 8 § andra stycket 6. Bemyn- digandet att meddela föreskrifter om avgifter ska även gälla de båda ramförordningarna. Bestämmelserna förs in i en ny sjunde punkt.

8.9Sanktioner

Regeringens bedömning: Några ändringar bör inte göras i bestäm- melserna om straff i fordonslagen.

Promemorian om jordbruks- och skogsbruksfordons förslag:

Överensstämmer med regeringens bedömning. Remissinstanserna yttrade sig inte i denna del.

Promemorian om två- och trehjuliga fordon och fyrhjulingars förslag: Överensstämmer med regeringens bedömning.

Remissinstanserna yttrade sig inte i denna del.

Skälen för regeringens bedömning: Enligt artikel 72 ramförord- ningen nr 167 och artikel 76 ramförordningen nr 168 ska medlems- staterna fastställa sanktioner för ekonomiska aktörer vid överträdelser av respektive förordning och de delegerade akter eller genomförandeakter som antas enligt den förordningen. Sanktionerna ska vara effektiva, proportionella och avskräckande. I artiklarna 72 och 76 anges att vissa särskilda överträdelser ska medföra sanktioner.

Av 5 kap. 1 § andra stycket fordonslagen (2002:574) framgår att böter kan dömas ut enligt föreskrifter som beslutats med stöd av sådant bemyndigande som anges i 5 kap. 8 § fordonslagen. Stycket är avsett som en upplysning om att straffbestämmelser även finns i de föreskrifter som meddelas med stöd av bemyndigandena i 5 kap. 8 §.

Av 5 kap. 8 § fordonslagen framgår att regeringen eller den myndighet Prop. 2015/16:31 som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om bland annat

registrering, ibruktagande, försäljning, saluföring och användning av fordon, system, komponenter, separata tekniska enheter, fordonsdelar och annan utrustning till fordon. Vidare får föreskrifter beslutas om tillverkares tillhandahållande av information och dokumentation om fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter samt till- synen över efterlevnaden av fordonslagen och av föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen.

I 8 kap. 5 § fordonsförordningen (2009:211) anges bland annat att den som uppsåtligen eller av oaktsamhet lämnar oriktig uppgift i en ansökan om typgodkännande, i ett intyg om överensstämmelse eller i ett typintyg kan dömas till böter.

De överträdelser som anges i artiklarna 72 och 76 motsvarar i princip dem som anges i fordonsförordningen. Regeringen delar de slutsatser som framförs i de båda promemoriorna och instämmer i att gällande svenska regler är tillräckliga för att uppfylla kraven på sanktioner i ram- förordningarna.

8.10	Godkännandemyndighet

Regeringens bedömning: Regeringen bör bestämma vilken myndig-
het som ska vara behörig godkännandemyndighet enligt ramförord-
ningarna och fullgöra de uppgifter om rapportering som ankommer på
Sverige som medlemsstat enligt respektive förordning.

Promemorian om jordbruks- och skogsbruksfordons förslag:
Överensstämmer med regeringens bedömning.
Remissinstanserna yttrade sig inte i denna del.
Promemorian om två- och trehjuliga fordon och fyrhjulingars
förslag: Överensstämmer med regeringens bedömning.
Remissinstanserna yttrade sig inte i denna del.
Skälen för regeringens bedömning: I respektive promemoria föreslås
att frågan om vilken myndighet som ska vara behörig myndighet enligt
ramförordningen nr 167 respektive ramförordningen nr 168 lämpligen
ska regleras i förordning. Enligt ramförordningarna ska den behöriga
myndigheten handlägga samtliga led i förfarandet för godkännande av en
typ av fordon, system, komponent eller separat teknisk enhet, dels
handha tillståndsförfarandet. Godkännandemyndigheten ska ha behörig-
het att utfärda och, i förekommande fall, återkalla eller vägra att utfärda
intyg om godkännande. Vidare ska godkännandemyndigheten fungera
som kontaktpunkt med godkännandemyndigheterna i övriga medlems-
stater. Godkännandemyndigheten ska också utnämna de tekniska
tjänsterna och se till att tillverkaren uppfyller sina skyldigheter när det
gäller produktionsöverensstämmelse. Den behöriga myndigheten ska
även fullgöra de uppgifter om rapportering som ankommer på Sverige
som medlemsstat enligt artikel 74 i ramförordningen nr 167 respektive
enligt artikel 78 i ramförordningen nr 168.
Regeringen instämmer i att utseende av godkännandemyndighet bör
göras på förordningsnivå. Som föreslagits i respektive promemoria förs		83

Prop. 2015/16:31 en reglering enligt de nya ramförordningarna lämpligen in i fordons- förordningen (2009:211).

8.11Marknadskontrollmyndighet

Regeringens bedömning: Regeringen bör bestämma vilken myndig- het som ska vara behörig marknadskontrollmyndighet enligt ram- förordningen nr 167 och enligt ramförordningen nr 168. Regeringen bör också utse marknadskontrollmyndighet i enlighet med förord- ningen (EG) nr 765/2008.

	Promemorian om jordbruks- och skogsbruksfordons förslag:
	Överensstämmer med regeringens bedömning.
	Remissinstanserna: Swedac menar att vissa i promemorian föreslagna
	bestämmelser kan innebära gränsdragningsproblem och saknar en redo-
	visning av vilka överväganden och ställningstaganden som gjorts
	avseende förslaget som rör marknadskontrollbestämmelserna i ram-
	förordningen nr 167 och i förordningen (EG) nr 765/2008.
	Promemorian om två- och trehjuliga fordon och fyrhjulingars
	förslag: Överensstämmer med regeringens bedömning.
	Remissinstanserna: Swedac menar att vissa i promemorian föreslagna
	bestämmelser kan innebära gränsdragningsproblem och saknar en redo-
	visning av vilka överväganden och ställningstaganden som gjorts
	avseende förslaget som rör marknadskontrollbestämmelserna i ram-
	förordningen nr 168 och i förordningen (EG) nr 765/2008.
	Skälen för regeringens bedömning: Även frågan om vilken myndig-
	het som ska vara behörig marknadskontrollmyndighet enligt ramförord-
	ningen	nr 167 respektive	enligt ramförordningen nr 168 föreslås i
	promemoriorna regleras i förordning. Regeringen instämmer i förslaget.
	Samtidigt föreslås i respektive promemoria att regeringen också utser
	en marknadskontrollmyndighet enligt Europaparlamentets och rådets
	förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackredite-
	ring och marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och
	upphävande av förordning (EEG) nr 339/93 när det gäller fordon. I
	departementspromemorian Marknadskontroll av varor och annan när-
	liggande tillsyn, Ds 2013:12, s. 66 sägs:
	”Framöver bör det därför i svensk rätt uttryckligen anges vilken
	myndighet som är ansvarig marknadskontrollmyndighet för ett visst
	produktområde. Lämpligen görs detta i samband med genomförandet
	av nya eller reviderade direktiv som är anpassade till bestämmelserna
	om	marknadskontroll	i förordningen	(EG) 765/2008 eller när
	bestämmelser som kompletterar EU-förordningar beslutas. Anpassning
	till	marknadskontrollbestämmelserna i		förordningen (EG) 765/2008
	har redan skett på vissa områden. Lagen (2010:1011) om brandfarliga
	och explosiva varor och förordningen (2010:1075) om brandfarliga
	varor är en del av genomförandet av flera direktiv på området. Lagen
	(2011:579) om leksakers säkerhet samt förordningen (2011:703) om
	leksakers säkerhet som genomför det reviderade leksaksdirektivet är ett
84	annat exempel. Nya och reviderade rättsakter som reglerar produkter

kommer på motsvarande sätt anpassas till	förordningen	(EG)	Prop. 2015/16:31
nr 765/2008.”
Som konstaterats i avsnitt 5.3 finns inte någon utpekad marknads-
kontrollmyndighet på motorfordonsområdet.	Av 5 § förordningen
(2014:1039) om marknadskontroll av varor och annan närliggande tillsyn
framgår att det ska finnas ett marknadskontrollråd vid Styrelsen för
ackreditering och teknisk kontroll, Swedac. Vidare framgår		av 6 §
samma förordning att marknadskontrollrådet består av statliga mark-
nadskontrollmyndigheter, Kommerskollegium och Tullverket. Enligt
bilagan till förordningen ingår Transportstyrelsen i rådet. Även här
instämmer regeringen i att en bestämmelse om vilken marknads-
kontrollmyndighet som är behörig enligt Europaparlamentets och rådets
förordning (EG) nr 765/2008 kan föras in på förordningsnivå. Rege-
ringen instämmer delvis i Swedacs farhågor att det skulle kunna råda en
osäkerhet kring vilken myndighet som ska ha marknadskontrollansvar
inom ett visst område. Denna frågeställning omfattas inte av denna lag-
stiftningsprocess utan får behandlas i samband med det fortsatta författ-
ningsarbetet på förordningsnivå.

8.12 Yrkesmässig trafik

Regeringens bedömning: Några ändringar bör inte göras i yrkes- trafiklagen.

Promemorian om jordbruks- och skogsbruksfordons bedömning:

Överensstämmer med regeringens.

Remissinstanserna: Lantbrukarnas Riksförbund, Maskinleveran- törerna och Lantmännen maskin AB (ALF) instämmer i bedömningen.

Skälen för regeringens bedömning: Som redogjorts för i avsnitt 5.8.1 omfattas, med de undantag som anges i artikel 1 punkt 4 förordningen (EG) nr 1071/2009, endast godstrafik på väg av tillståndskrav. Om ett företag framdeles avser att bedriva yrkesmässig trafik med traktorer som är konstruerade för en hastighet över 40 kilometer i timmen, traktor b, kommer företaget att omfattas av kravet på yrkestrafiktillstånd i enlighet med 2 kap. 1 § yrkestrafiklagen (2012:210). Regeringen delar prome- morians bedömning att detta är rimligt. Någon ändring av bestämmel- serna föreslås därför inte.

8.13Kör- och vilotider

Regeringens bedömning: Några ändringar bör inte göras i förord- ningen om kör- och vilotider samt färdskrivare, m.m.

Promemorian om jordbruks- och skogsbruksfordons bedömning:

Överensstämmer med regeringens.

Remissinstanserna: Lantbrukarnas Riksförbund, Maskinleveran- törerna och Lantmännen maskin AB (ALF) instämmer i bedömningen.

Prop. 2015/16:31 Skälen för regeringens bedömning: Förordningen (2004:865) om kör- och vilotider samt färdskrivare, m.m. innehåller kompletterande bestämmelser till bland annat Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 561/2006 av den 15 mars 2006 om harmonisering av viss sociallagstiftning på vägtransportområdet och om ändring av rådets förordningar (EEG) nr 3821/85 och (EG) nr 2135/98 samt om upp- hävande av rådets förordning (EEG) nr 3820/85. Av artikel 3 förord- ningen nr 561 framgår att förordningen inte ska tillämpas på väg- transporter med fordon vars högsta tillåtna hastighet inte överstiger 40 kilometer i timmen. Dagens traktorer omfattas således inte av förord- ningen nr 561. Däremot kommer den nya traktor b att omfattas eftersom den kommer att få framföras i högst 50 kilometer i timmen.

Av 2 kap. 2 § förordningen om kör- och vilotider samt färdskrivare, m.m. framgår dock att traktorer som används i vissa sammanhang är undantagna från bestämmelserna i förordningen, jfr avsnitt 5.8.2. I promemorian sägs att det är rimligt att undantagen gäller även fortsätt- ningsvis och att några ändringar i förordningen inte krävs. Regeringen instämmer i denna bedömning.

8.14Beskattning av traktorer

Regeringens bedömning: Några ändringar i vägtrafikskattelagen behöver inte göras.

Promemorian om jordbruks- och skogsbruksfordons bedömning:

Överensstämmer med regeringens.

Remissinstanserna: Lantbrukarnas Riksförbund instämmer i bedöm- ningen.

Skälen för regeringens bedömning: Som redogjorts för i avsnitt 5.9 beskattas traktorer efter användningsområde. En ny traktor klass b kommer att tillhöra skatteklass I om den används för de ändamål som anges i 2 kap. 16 § vägtrafikskattelagen (2006:227). Om traktorn används i enlighet med 2 kap. 17 § samma lag kommer den att tillhöra skatteklass II. I promemorian finner man inte några skäl att utforma bestämmelserna i vägtrafikskattelagen på något annat sätt. Regeringen delar bedömningen och någon ändring föreslås därför inte.

9Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Regeringens förslag: De föreslagna lagändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2016.

En klassificering enligt äldre bestämmelser av ett fordon som moped, motorcykel, personbil, terrängskoter, terrängvagn, traktor klass I eller klass II ska fortfarande gälla.

Promemoriornas förslag: Överensstämmer med regeringens.	Prop. 2015/16:31
Remissinstanserna: Ingen remissinstans har yttrat sig i denna del.
Skälen för regeringens förslag: Enligt artikel 78 ramförordningen
nr 167/2013 och artikel 82 ramförordningen nr 168/2013 ska ramförord-
ningarna tillämpas från och med den 1 januari 2016. Vidare sägs att
nationella myndigheter, från och med den 22 mars 2013, efter en begäran
från en tillverkare, inte får vägra att bevilja ett EU-typgodkännande eller
ett nationellt typgodkännande för en ny fordonstyp, eller förbjuda regi-
strering, utsläppande på marknaden eller ibruktagande av ett nytt fordon
om det berörda fordonet uppfyller kraven i ramförordningarna och de
delegerade akter och genomförandeakter som antas enligt respektive
ramförordning.
De föreslagna författningsändringarna bör träda i kraft så snart som
möjligt. En klassificering enligt äldre bestämmelser av ett fordon som
moped, motorcykel, personbil, terrängskoter, terrängvagn, traktor klass I
eller klass II ska dock gälla fortfarande. En övergångsbestämmelse med
denna lydelse tas därför in i lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner.
Lagrådet anser att skälen till övergångsbestämmelserna för personbilar
bör förtydligas. Som exempel kan nämnas att ett fordon som i dag
klassificeras som personbil, om den väger mellan 400 och 450 kilogram
och har en maxeffekt om 15 kilowatt, kan komma att klassificeras som
en motorcykel enligt den föreslagna definitionen i lagen om vägtrafik-
definitioner. Det är inte känt hur många sådana fordon som finns
registrerade men det är sannolikt mycket få sådana mycket lätta bilar.
Det finns emellertid inga skäl för att dessa fordon ska omklassificeras.

10 Konsekvenser

10.1Allmänt – den nya traktorn

En ny traktortyp, traktor b, kommer att introduceras i Sverige i enlighet med bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 167/2013 om godkännande och marknadskontroll av jordbruks- och skogsbruksfordon. I takt med att jord- och skogsbruksföretagen blir större och arealerna växer, ökar transportbehovet såväl för den enskilde lantbrukaren som för näringen i stort. Utvecklingen kommer sannolikt att fortsätta, något som innebär ett ökande antal transporter med traktorer på väg. En traktor som får köras snabbare än dagens traktorer kommer rent konkret att kunna bidra med effektivare transporter för jord- och skogs- bruksnäringen som helhet. Från en marknadsaspekt kan vidare antas att traktorn kommer att få ett utökat användningsområde än i dag, inte minst inom den yrkesmässiga trafiken. Antalet sålda traktorer per år i Sverige uppgår i dagsläget till ca 3 000. Enligt återförsäljarledet kommer upp- skattningsvis ca 200 av dessa inom en nära framtid att utgöras av traktor b. De föreslagna ändringarna ger en tillräckligt hög säkerhetsnivå för framförandet av traktor b samtidigt som de generellt inte beräknas innebära några större anpassningsproblem för förare och företagare. De

Prop. 2015/16:31	nationella regler som införs begränsar därför inte möjligheten för
	traktor b att introduceras på den svenska marknaden.

10.2Allmänt – det nya motoriserade tvåhjuliga fordonet

Om ingen nationell reglering görs kommer de svenska definitionerna av moped och motorcykel inte att överensstämma med dem som finns i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 168/2013 om god- kännande av och marknadskontroll för två- och trehjuliga fordon och fyrhjulingar. Högsta tillåtna vikt för vissa fordon stämmer inte heller med de regler som finns i nationell lagstiftning. Därför behöver justeringar göras för att skapa en tydlighet gentemot myndigheter, tillverkare, åter- försäljare, branschorganisationer, konsumenter och trafikanter om vad som gäller.

De förslag som läggs avseende definitionen av cykel får ses som en mer indirekt följd av ramförordningen nr 168. Cykeldefinitionen ändras för att få en bättre gränsdragning mellan cykel och moped.

10.3Ekonomiska konsekvenser för statliga myndigheter

10.3.1Transportstyrelsen

Rent allmänt behövs informationsinsatser för att informera externa intressenter inom området, exempelvis myndigheter, tillverkare, åter- försäljare, branschorganisationer, konsumenter och trafikanter. Det är dock kostnader som myndigheten normalt har att hantera inom sin ordinarie budget.

Transportstyrelsen är tillsynsmyndighet avseende bland annat typ- godkännande. Initialt kommer Transportstyrelsen därmed att behöva genomföra särskilda informationsinsatser om det nya regelverket för traktor b. Insatsen bedöms dock kunna hanteras inom ordinarie budget.

	10.3.2	Polismyndigheten
	Förslagen innebär att Polismyndighetens kontrollfunktion kompliceras
	något såväl avseende traktorer som cyklar och mopeder. Det kommer att
	finnas två typer av traktorer där regler för hastighet, behörighet och
	överlast skiljer sig åt. För att undvika oklarheter är det lämpligt att
	Transportstyrelsen använder sin möjlighet att föreskriva om exempelvis
	upplysningsskyltar för att skilja traktor b från traktor a. En sådan åtgärd
	kan underlätta vid Polismyndighetens kontrollverksamhet.
	Kontrollfunktionen avseende cyklar och mopeder kan kompliceras i
	den meningen att det kommer att finnas flera varianter av elfordon som
	är väldigt lika. Vissa av dessa är klassificerade som cyklar och andra som
	mopeder. En enskild polisman kan komma att ha svårt att snabbt avgöra
88	vilket fordon det handlar om vid en kontroll. Det finns dock redan i dag

olika varianter med olika krav för framförandet, varför det är svårt att Prop. 2015/16:31 åstadkomma en mer långsiktig lösning utan att göra stora förändringar i

den svenska lagstiftningen. Polismyndigheten kommer att behöva vidta interna utbildningsinsatser för detta ändamål.

Förslagen bedöms leda till marginella kostnadsökningar för Polis- myndigheten, men det är i nuläget svårt att närmare ange omfattningen av dessa ökningar. De eventuella ökningarna bedöms kunna hanteras inom ordinarie budget.

10.3.3Åklagarmyndigheten

Förslagen medför vissa konsekvenser för Åklagarmyndigheten. Om de nya bestämmelserna medför att lagföringarna för hastighetsöverträdelser ökar, kan det innebära en viss ökad måltillströmning vid de s.k. trafik- kamrarna, medan måltillströmningen vid de kammare som hanterar olovliga körningar kommer att minska. Den s.k. ordningsbotskatalogen måste omarbetas. Samtliga konsekvenser bedöms kunna hanteras inom befintliga budgetramar.

10.3.4Domstolarna

Förslagen bedöms inte få några omedelbara konsekvenser för dom- stolarna. Förslagen bedöms kunna leda till en ytterst begränsad måltill- strömning till domstolarna som kan hanteras inom befintliga anlags- ramar.

10.4Ekonomiska konsekvenser för kommuner och länsstyrelser

Förslagen som helhet bör inte belasta kommunerna eller länsstyrelserna i någon större omfattning.

Den ökade mängden och mångfalden av fordon inom cykel- och mopedklassificeringen kan innebära ökad trängsel på gång- och cykel- banorna. Moped klass II får normalt köras på gång- och cykelbanor och det blir även fallet med den motoriserade cykeln, eftersom den kommer att bli klassificerad som moped klass II. En del kommuner upplever redan i dag kapacitetsbrist i trafikmiljön inom tätorter för cyklister och mopedister. Kommunernas arbete med att möta den utvecklingen kan dock inte ses som en konsekvens av införandet av den motoriserade cykeln.

10.5Ekonomiska konsekvenser för företag

10.5.1	Den nya traktorn
Förslagen har ingen direkt ekonomisk påverkan på de företag som
tillverkar traktorer eftersom typgodkännandeverksamheten i sig inte
förändras. Svenska företag som däremot berörs är de ca 240 000 företag		89

Prop. 2015/16:31 som i dag är verksamma inom jord- och skogsbruk och som kan antas ha behov av en snabbare traktor. För den enskilde företagaren innebär det i praktiken möjlighet att bedriva ett effektivare jordbruk, dels genom snabbare transporter över de egna ägorna, dels genom effektivare transporter mellan olika målpunkter för leverans respektive hämtning av gods eller redskap. Vad effektivare transporter innebär i monetära termer har inte utretts men generellt sett kan det antas att alla former av tids- vinster bör ha en positiv effekt på såväl enskilda företag som på näringen i stort. Den högre hastigheten kan vidare bidra till att traktor b kan användas i yrkesmässig trafik, exempelvis för snöröjning och kortare transporter i närområdet.

Inledningsvis kommer troligen större företag med längre transporter vara de som först investerar i en traktor b. På längre sikt är det dock rimligt att anta att traktor b, trots sitt ca 15 % högre inköpspris, kommer att bli mer vanlig även hos mindre lantbruksföretag. Redan i dag finns ett antal traktorer i Sverige som har lagstadgade 40 kilometer i timmen som maxhastighet men som är förberedda för en högre hastighet. Tillverkaren kan i dessa fall genom en omprogrammering av maskinvaran öka max- hastigheten till knappt 50 kilometer i timmen. Branschorganisationen Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, gör bedömningen att intresset är mycket stort för att till en rimlig kostnad på detta sätt ”uppdatera” sin befintliga traktor till en snabbgående traktor.

Det torde heller inte innebära några större problem för företagaren själv eller för eventuella anställda med krav på körkort med behörighet B för att få framföra traktor b. De flesta företag inom jord- och skogsbruk finns på landet vilket oftast innebär att de transporter som utförs, både för privat bruk och inom verksamheten, kräver tillgång till en personbil.

I de fall ett företag avser att använda traktor b i yrkesmässig trafik kommer företaget i likhet med exempelvis renodlade åkeriföretag att omfattas av krav på yrkestrafiktillstånd. Förslaget bör därför inte inne- bära någon konkurrensnackdel eller annan försämring för åkerinäringen. Kravet på trafiktillstånd samt att även låta traktor b omfattas av kravet på överlastavgifter syftar således till en bibehållen konkurrensneutralitet mellan olika fordonsslag vad gäller olika utövare inom den yrkesmässiga trafiken.

10.5.2Det nya motoriserade tvåhjuliga fordonet

De ekonomiska konsekvenserna för företag är svåra att säkert förutsäga. För tillverkare och återförsäljare är det beroende av vilken efterfrågan, och därmed försäljning, det kommer att vara på det nya fordonet. Det saknas i nuläget sådana beräkningar. Det kan dock noteras att elcyklar blivit ett alltmer populärt alternativ till konventionell cykel. För övriga privata företag, exempelvis budverksamhet, kan det konstatateras att varianter av motoriserade cyklar kan användas för lätta transporter i städer och tätbebyggda områden.

10.6

Ekonomiska konsekvenser för privatpersoner

Prop. 2015/16:31

10.6.1Den nya traktorn

Majoriteten av de personer som är sysselsatta inom jord- eller skogsbruk och är över 18 år, bedöms inneha körkort med minst behörighet B varför de inte kommer att påverkas ekonomiskt.

Förslagen skulle emellertid kunna få en direkt negativ effekt för personer under 18 år som har sin sysselsättning inom ett företag där man väljer att ersätta traktor a med traktor b. Dessa yngre personer, som dock beräknas vara ett fåtal, riskerar då bli utan anställning eftersom de är för unga för att kunna skaffa sig behörighet för att få framföra fordonet.

10.6.2Det nya motoriserade tvåhjuliga fordonet

Klassificeringen av L1e-A-fordon som moped klass II gör att privat- personer som vill köpa och använda den motoriserade cykeln får ökade kostnader i jämförelse med den nuvarande elcykeln (högst 250 watt). Trafikförsäkring föreslås krävas för samtliga förare – oavsett ålder – för den motoriserade cykeln klassificerad som moped klass II.

För att få köra moped klass II krävs också att föraren har körkort, traktorkort eller förarbevis för moped klass II. Den som har ett körkort eller traktorkort behöver således inte ta förarbevis.

Vissa fordon är undantagna från ramförordningen nr 168. I förord- ningen anges särskilt bland annat fordon som uteslutande är avsedda att användas av personer med fysiska funktionshinder och fordon som är självbalanserande. I gällande svensk lagstiftning klassificeras sådana fordon som cyklar. Avsikten är att de även fortsättningsvis ska klassi- ficeras så.

Tillgängligt referensmaterial, som betänkandet Hjälpmedel – ökad delaktighet och valfrihet, SOU 2011:77, har visat att det finns ett intresse bland personer med funktionsnedsättning att, för att få en ökad rörlighet, köpa och äga sådana fordon som inte är att klassificera som medicin- tekniska hjälpmedel. Den som framdeles, i enlighet med bland annat bestämmelserna i patientlagen (2014:821), vill välja en motoriserad cykel med en motoreffekt över 250 watt, dvs. en moped klass II, som hjälp- medel kommer att omfattas av samma bestämmelser och villkor som övriga trafikanter.

Det finns inga tillgängliga studier eller någon statistik som visar hur många av dessa fordon som innehas och/eller används av personer med funktionsnedsättning i dag. Det beror främst på att fordonen inte är registrerade.

Eldrivna fordon, som i dag ägs och brukas, och som enligt nuvarande regler anses vara cyklar, kommer även fortsättningsvis att vara klassifi- cerade som cyklar. Det är först vid nya inköp av fordon enligt den kommande lagstiftningen som de nya reglerna blir tillämpliga.

Tillgängliga studier och undersökningar tyder dock på att de som i dag använder elcykel ofta är äldre personer. En stor del av den äldre befolk- ningen har ett körkort varför ingen ökad kostnad tillkommer för förar-

Prop. 2015/16:31	bevis. Samtidigt finns det i dag många unga vuxna, boende i städer som
	inte har körkort.
	Antalet innehavare av förarbevis för moped klass II har dock ökat med
	ca 4 000 bevis per år från 2011 till 2014. Förra året, 2014, fanns det
	24 085 förarbevis. För att ta förarbevis för moped klass II krävs att
	förararen har fyllt 15 år, gått en utbildning hos en behörig utbildare och
	blivit godkänd vid ett kunskapsprov. Utbildningen är teoretisk, men den
	kan också innehålla praktiska delar. Undervisningstiden är minst
	10 timmar. Själva provet är bara teoretiskt (skriftligt) och består av
	25–35 frågor om främst regler och risker, men också om mopeden,
	människan och miljön. Kostnaden för utbildningen varierar i landet samt
	mellan olika utbildare men ligger vanligtvis i spannet mellan 1 400
	kronor–3 000 kronor. Provavgiften kan ingå i detta belopp, men ibland
	tillkommer en särskild provavgift på cirka 200 kronor. Utöver detta
	tillkommer Tranportstyrelsens avgift för tillverkning av förarbeviset,
	150 kronor, och en kostnad för foto till beviset.
	En trafikförsäkring för moped klass II kostar cirka 1 200–2 500 kronor
	per år. Det är inte känt vad en trafikförsäkring kommer att kosta för den
	motoriserade cykeln.

10.7Konsekvenser för trafiksäkerheten

10.7.1Den nya traktorn

Utförande och användning av en traktor kan jämföras med terrängvagn och motorredskap. Dessa fordon används såväl i terräng som på väg, både som bärare av redskap och som utrustade eller inrättade för gods- eller personbefordran. Tung terrängvagn och motorredskap klass I får inte föras i högre hastighet än 50 kilometer i timmen och föraren ska ha körkort med behörighet B. Det har varit lämpligt av trafiksäkerhetsskäl att begränsa i vilken hastighet dessa fordon får framföras. I likhet med framförandet av terrängvagn och motorredskap I kan det vara motiverat att traktor b inte får framföras i en högre hastighet än 50 kilometer i timmen. Det skulle sannolikt kräva större kunskap, än den en B-behörig- het ger, att framföra en traktor b i hastigheter över 50 kilometer i timmen på ett trafiksäkert sätt.

Införandet av körkortsbehörighet B som lägsta nivå för att få framföra en traktor b kommer generellt sett att bidra till ökad trafiksäkerhet i jämförelse med nuvarande regler för traktorer. Behörighetskravet är en viktig markering för behovet av ökad och dokumenterad förarkompetens och är en förutsättning för att förslaget om höjd maxhastighet för dessa traktorer ska kunna genomföras. B-behörighet i kombination med en högsta tillåten hastighet på 50 kilometer i timmen avser säkerställa att olyckor där traktorer är inblandade inte ökar utan i stället, förhoppnings- vis, minskar.

I och med introduktionen av traktor b på marknaden har behörighets- frågan för dessa typer av fordon aktualiserats, något som på sikt även skulle kunna ge positiva trafiksäkerhetseffekter även för framförande av traktor a. I praktiken kan det betyda att den som i sin vardag kör en

traktor a även kommer att behöva kunna köra en traktor b och då får ett Prop. 2015/16:31 incitament att skaffa ett körkort med B-behörighet.

Traktor b är en ny modell av traktor utan begränsning vad gäller den konstruktiva hastigheten. De mindre modellerna av denna traktor utan karosseri kommer sannolikt att användas på liknande sätt som andra fyrhjulingar används i dag. Det finns fyrhjulingar som är registrerade som traktor, moped, motorcykel, terränghjuling eller som motorredskap. Antalet fyrhjulingar som är registrerade som traktorer är få men det ökar. På senare år har det skett flera allvarliga olyckor med fyrhjulingar och 30–40 personer omkommer eller skadas svårt varje år i olyckor. För att mildra skadorna på förare och passagerare vid en olycka med denna typ av traktor utan karosseri bör framdeles också trafikreglerna anpassas.

10.7.2Det nya motoriserade tvåhjuliga fordonet

Förslaget är att den motoriserade cykeln klassificeras som en moped. Det innebär krav på förarbevis, försäkring och hjälm. Kravet på förarbevis innebär att man sätter en miniminivå för kunskap om regler och risker vilket är positivt för trafiksäkerheten.

Förslaget om en effektgräns i cykeldefinitionen för vissa mindre eldrivna fordon bedöms få en positiv påverkan på trafiksäkerheten.

10.7.3Övriga anpassningar av fordonsbeteckningar

De anpassningar till ramförordningens nr 168 vikt- och effektbegräns- ningar, som görs av fordonskategorierna moped och motorcykel, bedöms inte ha någon inverkan på trafiksäkerheten. Anpassningen av fordons- kategorierna terrängskoter och terrängvagn bedöms inte få några nega- tiva konsekvenser för trafiksäkerheten.

10.8Konsekvenser för miljön

10.8.1Den nya traktorn

Marknadsintroduktionen av traktor b och de regler som föreslås bedöms inte innebära några ytterligare belastningar för miljö eller hälsa. Om den snabbgående traktorn bidrar till att vissa transporter kan ske på ett mer effektivt sätt än i dag bör införandet av traktor b snarare kunna ge posi- tiva miljöeffekter. Ett exempel på detta är att traktor b kan köras i en högre hastighet men med ett reducerat motorvarvtal vilket förbättrar både bränsle- och miljöekonomin. I förlängningen kan en marknadsintroduk- tion av traktor b även bidra till en snabbare utfasning av äldre traktorer som har en högre grad av negativ miljöpåverkan.

Prop. 2015/16:31 10.8.2 Det nya motoriserade tvåhjuliga fordonet

Fler eldrivna fordon jämfört med andra motordrivna fordon är positivt för miljön, framför allt i storstäder där luftmiljön kan vara försämrad med anledning av många motorfordon i trafiken. Antagandet bygger dock på att den motoriserade cykeln används som ett alternativ till bilen vid exempelvis arbetspendling.

Författningskommentar

Prop. 2015/16:31

11.1Förslaget till lag om ändring i lagen (1972:435) om överlastavgift

1 §

Första stycket 4 ändras så att det blir möjligt att ta ut överlastavgift om en släpvagn som dras av en traktor b framförs på väg med högre axel- tryck, boggitryck, trippelaxeltryck eller bruttovikt än som är tillåtet för fordonet, fordonståget eller vägen. Samtidigt ändras paragrafen språkligt.

Paragrafen behandlas i avsnitt 8.7 och har utformats i enlighet med

Lagrådets förslag.

11.2Förslaget till lag om ändring i körkortslagen (1998:488)

2 kap.

1 §

Behörighetskrav för terrängvagn och motorredskap klass I omfattas inte av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/126/EG av den 20 december 2006 om körkort, det s.k. tredje körkortsdirektivet. Vad som tidigare behandlades i 1 § om behörighetskrav för terrängvagn och motorredskap klass I har flyttats till 2 § andra stycket. De materiella reglerna ändras dock inte.

Paragrafen behandlas i avsnitt 8.6.

2 §

Paragrafen innehåller behörighetskrav för vissa fordon som inte omfattas av det tredje körkortdirektivet.

För att få köra en traktor b ska krävas att man har körkortsbehörighet B eller högre. Inte heller denna behörighet omfattas av tredje körkorts- direktivet. Bestämmelsen förs in i ett nytt andra stycke.

Till stycket flyttas även de behörighetskrav som gäller för terrängvagn och motorredskap klass I. Bestämmelsen fanns tidigare i 1 §.

Paragrafen behandlas i avsnitt 8.6.

5 §

Paragrafen innehåller bestämmelser om körkortsbeteckning och kör- kortsbehörighet. Paragrafen ändras så att förteckningen motsvarar de körkortsbehörigheter som anges i tredje körkortsdirektivet, men innebär ingen ändring i sak.

Paragrafen behandlas i avsnitt 8.6.

Prop. 2015/16:31

11.3Förslaget till lag om ändring i lagen (2001:558) om vägtrafikregister

12 §

Ändringen i punkt 4 är en följd av att de nuvarande traktorbeteckningarna traktor klass I och klass II byter namn till traktor skatteklass I respektive traktor skatteklass II. Samtidigt ändras paragrafen något språkligt.

Paragrafen behandlas i avsnitt 8.2.

13 §

Ändringen i första stycket 2 är en följd av att de nuvarande traktorbeteck- ningarna traktor klass I och klass II byter namn till traktor skatteklass I respektive traktor skatteklass II. Samtidigt ändras paragrafen något språkligt.

Paragrafen behandlas i avsnitt 8.2.

11.4Förslaget till lag om ändring i lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner

2 §

Av ramförordningen nr 168, artikel 2.2, framgår att förordningen inte ska tillämpas på fordon som uteslutande är avsedda att användas av personer med fysiska funktionshinder och på fordon som är självbalanserande. Bestämmelserna om typgodkännande och marknadskontroll avser inte dessa fordon och medlemsstaterna kan själva välja klassificering. Betydelsen av beteckningen cykel ändras så att det uttryckligen framgår att dessa fordon även fortsättningsvis ska klassificeras som cyklar. Betydelsen ändras genom att punkterna 2 och 3 omformuleras samt att en ny punkt 4 läggs till. Bestämmelserna för fordon som är avsedda för personer med funktionsnedsättning, tidigare benämnda rullstol, och självbalanserande fordon ändras således inte. Däremot införs en begräns- ning för mindre eldrivna fordon. Om sådana fordon har en tramp- eller vevanordning får motorn inte ge något krafttillskott vid hastigheter över 25 kilometer i timmen och den får inte ha en nettoeffekt som överstiger

250 watt. Om	motorns nettoeffekt överstiger	250 watt, men inte
1 kilowatt, är fordonet att betrakta som en moped klass II.
Betydelsen av	beteckningen moped anpassas	till ramförordningen

nr 168 dels i fråga om beskrivning av motortyp, dels i fråga om de nya viktbegränsningarna avseende olika kategorier av fordonet. Punkterna 1, 2 och 3 ändras så att beskrivningen av en moped med förbränningsmotor blir enhetlig för hela beteckningen. Den tidigare beskrivningen ersätts med det som sägs i ramförordningen och innebär ingen ändring i sak. Orden ”motor med inre förbränning” byts därmed ut mot ”förbrännings- motor” och termen ”tändsystem” delas upp i två typer beroende på bränsle: ”gnisttändning” och ”kompressionständning”. Betydelsen av moped ändras vidare så att viktbegränsningen tas upp i punkterna 2 och 3

och att en ny punkt 4 läggs till där den lätta fyrhjulingen med karosseri, Prop. 2015/16:31 dvs. en moped med karosseri, införs.

Ett nytt cykelliknande fordon med kraftigare motor kommer i enlighet med ramförordningen nr 168 kunna typgodkännas och marknadsföras. Fordonet ska klassificeras som en moped klass II. Betydelsen av det nya fordonet är ett motorfordon som har en motor vars nettoeffekt inte över- stiger 1 kilowatt och är konstruerat för att drivas med en tramp- och vevanordning och där motorn inte ger något krafttillskott vid hastigheter över 25 kilometer i timmen. Betydelsen av beteckningen moped klass II ändras så att betydelsen delas in i två punkter där det nya fordonet läggs till punkten 2.

Betydelsen av beteckningen motorcykel anpassas till ramförordning- ens nr 168 nya viktbegränsningar. Betydelsen av beteckningen motor- cykel utformas så att en ny punkt 3 läggs till. Punkterna 1 och 2 formule- ras om och viktbegränsningarna läggs till i samtliga punkter.

Samtidigt ändras beteckningarna moped och motorcykel redaktionellt för att bättre överensstämma med varandra. Exempelvis har orden (en effekt) ”av högst” bytts ut mot en (netto)effekt ”som inte överstiger”. Detta innebär ingen ändring i sak.

Fordonsbeteckningen traktor får ändrad betydelse och två nya fordons- beteckningar införs: traktor a och traktor b. Beteckningarna traktor klass I och klass II byter namn till traktor skatteklass I respektive traktor skatteklass II.

Även betydelsen av fordonsbeteckningarna terrängskoter och terrängvagn anpassas till ramförordningens nr 168 viktbegränsningar.

I enlighet med Lagrådets förslag införs en ny beteckning – vikt i kör- klart skick. Betydelsen av den nya beteckningen utgörs av en hänvisning till artikel 5 ramförordningen nr 168.

Paragrafen behandlas i avsnitten 8.2, 8.3 och 8.4. Lagrådets syn- punkter behandlas särskilt i avsnitt 8.4.1.

2 a §

I flera författningar på fordonsområdet finns hänvisningar till EG-rätt och tidigare EG-direktiv. I denna paragraf nämns endast godkännande enligt en EG-rättsakt. Ramförordningarna nr 167 och nr 168 utgör EU-rätts- akter. Begreppet ”EG-rättsakt” ersätts därför med ”EU-rättsakt”.

Paragrafen behandlas i avsnitt 8.1.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna

I punkt 1 anges att de föreslagna lagändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2016.

I punkt 2 anges att en klassificering enligt äldre bestämmelser av ett fordon som moped, motorcykel, personbil, terrängskoter, terrängvagn, traktor klass I eller klass II fortfarande ska gälla.

Ikraftträdandebestämmelsen och övergångsbestämmelserna behandlas i avsnitt 9.

Prop. 2015/16:31 11.5	Förslaget till lag om ändring i fordonslagen
	(2002:574)
1 kap.
1 §

I paragrafen har införts ett nytt andra stycke. Bestämmelsen innebär att regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer kan besluta kompletterande föreskrifter så att bestämmelserna i ramförordningarna nr 167 och nr 168 kan tillämpas i praktiken.

Paragrafen behandlas i avsnitt 8.1.

2 kap.

2 §

De fordon som omfattas av de två nya ramförordningarna kommer fram- deles att typgodkännas genom ett EU-typgodkännande. Andra meningen i första stycket ändras så att det framgår att ett typgodkännande numera kan ske genom EU-rättsakter på området. Exemplifieringen med EG- typgodkännande och EU-typgodkännande är överflödig och kan verka förvillande.

Paragrafen behandlas i avsnitt 8.1.

4 a §

Typgodkännande av fordon kan ske på olika sätt. I första stycket 1 anges att föreskrifter får meddelas för att en tillverkare ska kunna få ett EG- typgodkännande för komponenter eller separata tekniska enheter. Första stycket 1 ändras så att det framgår att typgodkännandet numera i stället sker i enlighet med EU-rättsakter på området.

Paragrafen behandlas i avsnitt 8.1.

5 kap.

8 §

Paragrafen innehåller bemyndiganden för regeringen eller för den myndighet regeringen bestämmer.

Andra stycket 4 kompletteras med bestämmelser om tillsyn över efter- levnaden av ramförordningarna nr 167 och nr 168. Bemyndigandet har förtydligats efter påpekande av Lagrådet.

I stycket införs också en ny punkt 7. Bestämmelsen möjliggör att avgifter kan tas ut för tillsyn och ärendehandläggning i enlighet med ramförordningarna nr 167 och nr 168. Bestämmelsen har ändrats något efter påpekande från Lagrådet.

Överväganden finns i avsnitt 8.8 där också Lagrådets synpunkter behandlas.

Prop. 2015/16:31

Bilaga 1

2.3.2013		SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 60/1

(Lagstiftningsakter)

FÖRORDNINGAR

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr 167/2013 av den 5 februari 2013

om godkännande och marknadstillsyn av jordbruks- och skogsbruksfordon

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktions sätt, särskilt artikel 114,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de natio nella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommit téns yttrande (1),

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet (2), och

av följande skäl:

(1)För att främja den inre marknaden upprättades ett hel täckande system för unionens typgodkännande av trak torer och släpfordon och utbytbar dragen utrustning till traktorer genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/37/EG av den 26 maj 2003 om typgodkännande av jordbruks- eller skogsbrukstraktorer, av släpvagnar och utbytbara dragna maskiner till sådana traktorer samt av system, komponenter och separata tekniska enheter till dessa fordon (3).

(1) EUT C 54, 19.2.2011, s. 42.

(2) Europaparlamentets ståndpunkt av den 20 november 2012 (ännu ej offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 28 januari 2013.

(3) EUT L 171, 9.7.2003, s. 1.

(2)För den inre marknadens utveckling och funktion är det lämpligt att ersätta medlemsstaternas system för godkän nande med ett förfarande för typgodkännande på unions nivå som bygger på principen om fullständig harmonise ring, samtidigt som kostnadseffektiviteten vederbörligen beaktas och de små och medelstora företagen uppmärk sammas särskilt.

(3)På Europaparlamentets begäran och i syfte att förenkla och påskynda antagandet av lagstiftning om typgodkän nande har en ny regleringsmodell införts i unionens lag stiftning om typgodkännande av fordon, i enlighet med vilken lagstiftaren genom det ordinarie lagstiftningsför farandet endast fastställer grundläggande regler och prin ciper, och kommissionen ges befogenhet att anta delege rade akter om närmare tekniska krav. Beträffande mate riella krav bör det därför i denna förordning endast fö reskrivas grundläggande bestämmelser om funktions säkerhet, arbetarskydd och miljöprestanda, medan kom missionen ges befogenhet att fastställa tekniska bestäm melser i delegerade akter.

(4)Kraven i denna förordning överensstämmer med princi perna i kommissionens meddelande av den 5 juni 2002 med titeln ”Handlingsplan för en bättre och enklare lag stiftning”.

(5)Det är särskilt viktigt att framtida åtgärder som föreslås på grundval av denna förordning eller förfaranden som genomförs för dess tillämpning överensstämmer med de principer som upprepades i den rapport som offentlig gjordes av kommissionen 2006 ”CARS 21: Ett konkur renskraftigt motorfordonsregelverk för tjugohundratalet” (nedan kallad CARS 21). För att förbättra och förenkla lagstiftningen och förhindra att undvika ständiga upp dateringar av befintlig unionslagstiftning med avseende på tekniska anvisningar bör det i denna förordning hän visas till gällande internationella standarder och föreskrif ter som är tillgängliga för allmänheten utan att dessa behöver återges i unionens rättsliga ram.

Prop. 2015/16:31

Bilaga 1

L 60/2		SV	Europeiska unionens officiella tidning	2.3.2013

(6)Eftersom varken Europaparlamentets och rådets direktiv 97/68/EG av den 16 december 1997 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om åtgärder mot utsläpp av gas- och partikelformiga föroreningar från förbrän

ningsmotorer som skall monteras i mobila maskiner som inte är avsedda att användas för transporter på väg (1) eller Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/42/EG av den 17 maj 2006 om maskiner (2) eller denna förordning förskriver krav på utformning och kon struktion som garanterar självgående mobila maskiner som inte är avsedda för transporter på väg men som i synnerhet är avsedda för användning inom jord- och skogsbruk, bör kommissionen utvärdera behovet av en harmonisering av medlemsstaternas lagstiftningar på det området för att kunna överväga att lägga fram förslag till en lagstiftningsåtgärd i syfte att garantera en hög säker hetsnivå, med beaktande av befintlig unionslagstiftning.

(7)Denna förordning bör inte påverka tillämpningen av åt gärder som vidtas på nationell nivå eller unionsnivå och som rör användning av jordbruks- och skogsbruksfordon på väg, såsom särskilda körkortskrav, begränsningar av högsta tillåtna hastighet eller åtgärder som reglerar till träde till vissa vägar.

(8)I direktiv 2003/37/EG begränsades inledningsvis den ob ligatoriska tillämpningen av EG:s system för typgodkän nande av komplett fordon till fordonskategorierna T1, T2 och T3 och det innehöll inte heller alla erforderliga krav för ansökan om EG-typgodkännande av komplett fordon på frivillig basis i andra kategorier. För att den inre mark naden ska färdigställas och fungera korrekt bör tillverkare enligt denna förordning ha möjlighet att på frivillig basis ansöka om EU-typgodkännande av komplett fordon för alla kategorier som omfattas av denna förordning, vilket gör det möjligt för dem att utnyttja fördelarna med den inre marknaden med hjälp av EU-typgodkännandet.

(9)Direktiv 2003/37/EG föreskrev att alla terränghjulingar och terrängvagnar skulle kunna ses som traktorer i sam band med EG-typgodkännande av komplett fordon. Dessa typer av fordon bör därför också omfattas av denna förordning, under förutsättning att respektive for donstyp faller inom en fordonskategori som avses i denna förordning och uppfyller samtliga krav i denna förordning.

(10)De nationella myndigheternas skyldigheter, som fastställs i bestämmelserna om marknadstillsyn i denna förord ning, är mer specifika än motsvarande bestämmelser i

(1) EGT L 59, 27.2.1998, s. 1. (2) EUT L 157, 9.6.2006, s. 24.

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av pro dukter (3).

(11)För att säkerställa en hög nivå på funktionssäkerhet, ar betarskydd och miljöskydd bör de tekniska krav och miljöstandarder som är tillämpliga på fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter med avse ende på typgodkännande harmoniseras.

(12)Det är lämpligt att fastställa principen att fordon måste utformas, konstrueras och monteras så att skaderisken för fordonets förare och passagerare och övriga trafikan ter minimeras. I det syftet krävs att tillverkarna ser till att fordonen uppfyller de relevanta krav som fastställs i denna förordning. Dessa bestämmelser bör omfatta, men inte begränsas till, krav för fordonets strukturella integritet, system som underlättar förarens kontroll av fordonet, system som förser föraren med insyn i och information om fordonets läge och omgivning, fordonets belysningssystem, system för skydd av förare och pas sagerare, fordonets yttre och tillbehör, fordonets vikt och mått samt fordonets däck.

(13)För att se till att förfarandet för kontroll av produktions överensstämmelse, som är en av hörnstenarna i EU:s system för typgodkännande, har genomförts och fungerar korrekt, bör tillverkare kontrolleras regelbundet av en behörig myndighet eller av en teknisk tjänst med lämp liga kvalifikationer som utnämns för detta ändamål.

(14)I vissa begränsade fall är det lämpligt att tillåta ett natio nellt typgodkännandeförfarande för fordon i små serier. Detta bör dock begränsas till ett mycket litet antal for don. Därför är det nödvändigt att exakt definiera begrep pet små serier i fråga om antalet fordon som ska till verkas.

(15)Det främsta målet med unionslagstiftningen om godkän nande av fordon är att se till att nya fordon, komponen ter och separata tekniska enheter som släpps ut på mark naden uppfyller höga krav i fråga om säkerhet och mil jöskydd. Det målet bör inte äventyras av att vissa delar eller viss utrustning monteras efter det att fordonen har släppts ut på marknaden eller tagits i bruk. Lämpliga åtgärder bör därför vidtas för att se till att delar eller

(3) EUT L 218, 13.8.2008, s. 30.

100

Prop. 2015/16:31

Bilaga 1

2.3.2013		SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 60/3

utrustning som kan monteras på fordon och som avse värt kan försämra funktionen hos system som är nöd vändiga när det gäller säkerhet eller miljöskydd, kontrol leras av en godkännandemyndighet innan de släpps ut på marknaden. De åtgärderna bör bestå av tekniska före skrifter om de krav som dessa delar eller utrustningar måste uppfylla.

(16)Sådana åtgärder bör enbart gälla ett begränsat antal delar och utrustning, som kommissionen bör ange i en för teckning i en genomförandeakt efter samråd med de berörda parterna. Åtgärderna bör garantera att delarna eller utrustningen i fråga inte försämrar fordonets säker het eller miljöprestanda samtidigt som konkurrensen på eftermarknaden i möjligaste mån upprätthålls.

(17)Unionen är avtalsslutande part i FN:s ekonomiska kom mission för Europa och dess överenskommelse om anta gande av enhetliga tekniska föreskrifter för hjulförsedda fordon och för utrustning och delar som kan monteras och/eller användas på hjulförsett fordon samt om vill koren för ömsesidigt erkännande av typgodkännande ut färdade på grundval av dessa föreskrifter (nedan kallad

1958 års reviderade överenskommelse) (1). För att förenkla typgodkännandelagstiftningen i överensstämmelse med rekommendationerna i CARS 21 är det lämpligt att upp häva alla särdirektiv, utan att sänka skyddsnivån. De krav som fastställs i dessa direktiv bör överföras till denna förordning eller de delegerade akter som antas enligt denna förordning och bör när det är lämpligt ersättas med hänvisningar till motsvarande Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europas föreskrifter (nedan kallade FN/ECE-föreskrifter) som unionen har röstat för eller som unionen har anslutit sig till och som bifogats den reviderade överenskommelsen av 1958. För att minska den administrativa börda som typgodkännande förfarandet innebär bör fordonstillverkare, när det är lämpligt, tillåtas att ansöka om typgodkännande enligt denna förordning direkt genom att inhämta godkän nande enligt de tillämpliga FN/ECE-föreskrifter som avses i bilaga I eller de delegerade akter som antas enligt denna förordning.

(18)Därför bör FN/ECE-föreskrifter och ändringar av dem som unionen röstar för enligt beslut 97/836/EG inför livas med EU:s lagstiftning om typgodkännande. Kom missionen bör därför ges befogenhet att anta nödvändiga ändringar av bilaga I till denna förordning eller de dele gerade akter som antas enligt denna förordning.

(19)Alternativt skulle hänvisningar till koder utfärdade av Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling

(1) Rådets beslut 97/836/EG av den 27 november 1997 (EGT L 346, 17.12.1997, s. 78).

(OECD) eller till standarder från CEN/Cenelec eller ISO som är direkt tillgängliga för allmänheten och som det hänvisas till, införas i de delegerade akterna.

(20)Det är viktigt att tillverkarna ger fordonsägarna relevant information så att felanvändning av säkerhetsanordningar undviks.

(21)För att tillverkare av komponenter eller separata tekniska enheter ska kunna ansöka om EU-typgodkännande av komponenter eller separata tekniska enheter eller om till stånd för delar eller utrustning, är det också viktigt att de tillverkarna har tillgång till vissa uppgifter som endast fordonstillverkaren kan lämna, såsom teknisk infor mation, inklusive ritningar, som krävs för att utveckla delar för eftermarknaden.

(22)För att förbättra den inre marknadens funktion, särskilt när det gäller fri rörlighet för varor, etableringsfrihet och frihet att tillhandahålla tjänster, krävs icke-diskrimine rande tillgång till reparationsinformation om fordonen genom ett standardiserat format för att få fram teknisk information, samt en effektiv konkurrens på marknaden för tjänster som avser information om reparation och underhåll av fordon. En stor del av denna information gäller system för omborddiagnos och deras samverkan med andra system i fordonet. Det är lämpligt att fastställa tekniska specifikationer som tillverkarnas webbplatser bör följa liksom riktade åtgärder som säkerställer rimlig tillgänglighet för små och medelstora företag.

(23)Fordonstillverkare bör också tillåtas fullgöra sina skyldig heter att ge tillgång till reparations- och underhållsinfor mation rörande de protokoll för kommunikationen mel lan traktorer och dragen eller monterad utrustning som fastställs i ISO 11783, genom att på tillverkarens webbplats tillhandahålla en länk till en webbplats som upprättas av flera tillverkare eller tillverkarkonsortier ge mensamt.

(24)För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör kommissionen tilldelas genom förandebefogenheter. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om faststäl lande av allmänna regler och principer för medlemssta ternas kontroll av kommissionens utövande av sina ge nomförandebefogenheter (2).

(2) EUT L 55, 28.2.2011, s. 13.

101

Prop. 2015/16:31

Bilaga 1

L 60/4		SV	Europeiska unionens officiella tidning	2.3.2013

(25)I syfte att komplettera denna förordning med närmare tekniska krav bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen med avseende på funktionssäkerhet, konstruktionskrav, miljö- och fram drivningsprestanda, tillgång till information om repara tion och underhåll samt utnämning av och särskilda upp gifter för de tekniska tjänsterna, som komplement eller ändring av vissa icke-väsentliga delar av denna förord ning. Det är av särskild betydelse att kommissionen ge nomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå. När kommissionen förbereder och utarbetar delegerade akter bör den se till att relevanta handlingar översänds samtidigt till Europaparlamentet och rådet och att detta sker så snabbt som möjligt och på lämpligt sätt.

(26)Medlemsstaterna bör fastställa regler om sanktioner för överträdelser av denna förordning och de delegerade ak ter eller genomförandeakter som antas enligt denna för ordning och säkerställa att dessa tillämpas. Sanktionerna bör vara effektiva, proportionella och avskräckande.

(27)Denna förordning hindrar inte medlemsstaterna från att fortsätta att tillämpa sina respektive individuella system för godkännande, men kommissionen bör rapportera till Europaparlamentet och rådet om tillämpningen av dessa nationella system, utifrån den information som tillhanda hålls av medlemsstaterna, i syfte att överväga om man bör lägga fram ett lagstiftningsförslag om en harmonise ring på unionsnivå av systemet för enskilt godkännande.

(28)Till följd av tillämpningen av det nya system som införs genom denna förordning bör följande direktiv upphävas:

—Direktiv 2003/37/EG

—Rådets direktiv 74/347/EEG av den 25 juni 1974 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om siktfält och vindrutetorkare för jordbruks- eller skogs brukstraktorer med hjul (1).

—Rådets direktiv 76/432/EEG av den 6 april 1976 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om bromsutrustning på jordbruks- eller skogsbrukstrak torer med hjul (2).

—Rådets direktiv 76/763/EEG av den 27 juli 1976 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om passagerarsäten på jordbruks- eller skogsbrukstrakto rer med hjul (3)

(1) EGT L 191, 15.7.1974, s. 5. (2) EGT L 122, 8.5.1976, s. 1.

(3) EGT L 262, 27.9.1976, s. 135.

—Rådets direktiv 77/537/EEG av den 28 juni 1977 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om åt gärder mot utsläpp av föroreningar från motorer som används i jordbruks- eller skogsbrukstraktorer med hjul (4).

—Rådets direktiv 78/764/EEG av den 25 juli 1978 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om för arsätet på jordbruks- eller skogbrukstraktorer med hjul (5).

—Rådets direktiv 80/720/EEG av den 24 juni 1980 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om fö rarutrymme, tillträde till förarplats samt dörrar och fönster på jordbruks- eller skogsbrukstraktorer med hjul (6).

—Rådets direktiv 86/297/EEG av den 26 maj 1986 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om kraftuttagen på jordbruks- eller skogsbrukstraktorer med hjul samt skydd av dessa uttag (7).

—Rådets direktiv 86/298/EEG av den 26 maj 1986 om baktill monterade skyddsbågar på smalspåriga jord bruks- och skogsbrukstraktorer med hjul (8).

—Rådets direktiv 86/415/EEG av den 24 juli 1986 om montering, placering, manövrering och märkning av manöverorgan på jordbruks- eller skogsbrukstraktorer med hjul (9).

—Rådets direktiv 87/402/EEG av den 25 juni 1987 om skyddsbågar monterade framför förarsätet på smal

spåriga jordbruks- och skogsbrukstraktorer med hjul (10).

—Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/25/EG av den 22 maj 2000 om åtgärder mot utsläpp av gas- och partikelformiga föroreningar från motorer av sedda för jordbruks- eller skogsbrukstraktorer (11).

—Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/57/EG av den 13 juli 2009 om överrullningsskydd för jord bruks- och skogbrukstraktorer med hjul (12).

(4) EGT L 220, 29.8.1977, s. 38. (5) EGT L 255, 18.9.1978, s. 1. (6) EGT L 194, 28.7.1980, s. 1. (7) EGT L 186, 8.7.1986, s. 19. (8) EGT L 186, 8.7.1986, s. 26. (9) EGT L 240, 26.8.1986, s. 1. (10) EGT L 220, 8.8.1987, s. 1. (11) EGT L 173, 12.7.2000, s. 1. (12) EUT L 261, 3.10.2009, s. 1.

102

Prop. 2015/16:31

Bilaga 1

2.3.2013		SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 60/5

—Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/58/EG av den 13 juli 2009 om kopplingsanordningen och backväxeln på jordbruks- eller skogsbrukstraktorer med hjul (1).

—Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/59/EG av den 13 juli 2009 om backspeglar på jordbruks- eller skogsbrukstraktorer med hjul (2).

—Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/60/EG av den 13 juli 2009 om högsta konstruktiva hastig het och lastplattformar för jordbruks- eller skogsbruk straktorer med hjul (3).

—Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/61/EG av den 13 juli 2009 om installationen av belysnings- och ljussignalanordningar på jordbruks- och skogs brukstraktorer med hjul (4).

—Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/63/EG av den 13 juli 2009 om vissa delar och egenskaper hos jordbruks- eller skogsbrukstraktorer med hjul (5).

—Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/64/EG av den 13 juli 2009 om dämpning av radiostörningar (elektromagnetisk kompatibilitet) som orsakas av jordbruks- eller skogsbrukstraktorer (6).

—Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/66/EG av den 13 juli 2009 om styrinrättningen på jord bruks- eller skogsbrukstraktorer med hjul (7).

—Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/68/EG av den 13 juli 2009 om typgodkännande av delar för belysnings- och ljussignalanordningar på jordbruks- eller skogsbrukstraktorer med hjul (8).

—Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/75/EG av den 13 juli 2009 om överrullningsskydd på jord bruks- eller skogsbrukstraktorer med hjul (statisk provning) (9).

(1) EUT L 198, 30.7.2009, s. 4. (2) EUT L 198, 30.7.2009, s. 9. (3) EUT L 198, 30.7.2009, s. 15. (4) EUT L 203, 5.8.2009, s. 19. (5) EUT L 214, 19.8.2009, s. 23. (6) EUT L 216, 20.8.2009, s. 1. (7) EUT L 201, 1.8.2009, s. 11. (8) EUT L 203, 5.8.2009, s. 52. (9) EUT L 261, 3.10.2009, s. 40.

—Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/76/EG av den 13 juli 2009 om bullernivån på förarplatsen i jordbruks- eller skogsbrukstraktorer med hjul (10).

—Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/144/EG av den 30 november 2009 om vissa delar och egen skaper på jordbruks- och skogsbrukstraktorer med hjul (11).

(29)Det är viktigt för alla berörda parter att skapa en tydlig förståelse för sambandet mellan denna förordning och direktiv 2006/42/EG för att undvika överlappning och tydligt klargöra vilka krav en viss produkt behöver upp fylla.

(30)Eftersom målen med denna förordning, nämligen att fast ställa harmoniserade bestämmelser om administrativa och tekniska krav för typgodkännande av och för mark nadstillsyn för jordbruks- och skogsbruksfordon, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och de därför, på grund av deras omfattning och verk ningar, bättre kan uppnås på unionsnivå kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i ar tikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna för ordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

SYFTE, TILLÄMPNINGSOMRÅDE OCH DEFINITIONER

Artikel 1

Syfte

1. I denna förordning fastställs administrativa och tekniska krav för typgodkännande av alla nya fordon, system, kom ponenter och separata tekniska enheter som avses i artikel 2.1.

Denna förordning är inte tillämplig på godkännande av enskilda fordon. De medlemsstater som beviljar sådana enskilda godkän nanden ska emellertid godta varje typgodkännande av fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter som bevil jats enligt denna förordning i stället för enligt de tillämpliga nationella bestämmelserna.

(10) EUT L 201, 1.8.2009, s. 18. (11) EUT L 27, 30.1.2010, s. 33.

103

Prop. 2015/16:31

Bilaga 1

L 60/6		SV	Europeiska unionens officiella tidning	2.3.2013

2.I denna förordning fastställs krav för marknadstillsyn över fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter som omfattas av godkännande i enlighet med denna förordning. I denna förordning fastställs även kraven för marknadstillsyn över delar och utrustning för sådana fordon.

3.Denna förordning påverkar inte tillämpningen av lagstift ning om trafiksäkerhet.

Artikel 2

Tillämpningsområde

1. Denna förordning ska tillämpas på de jordbruks- och skogsbruksfordon som avses i artikel 4 och som är konstrue rade och tillverkade i en eller flera etapper, samt på system, komponenter och separata tekniska enheter liksom delar och utrustning som konstruerats och tillverkats för sådana fordon.

Denna förordning ska särskilt tillämpas på följande fordon:

a)Traktorer (kategorierna T och C).

b)Släpfordon (kategori R).

c)Utbytbar dragen utrustning (kategori S).

2.Denna förordning ska inte tillämpas på utbytbara maski ner som helt och hållet lyfts från marken eller som inte kan röra sig runt en vertikal axel när fordonet som de är kopplade till kör på väg.

3.För följande fordon får tillverkaren välja att ansöka om godkännande enligt denna förordning eller att uppfylla de till lämpliga nationella kraven:

a)Släpfordon (kategori R) och utbytbar dragen utrustning (ka tegori S).

b)Bandtraktorer (kategori C).

c)Hjultraktorer för särskilda ändamål (kategorierna T4.1 och T4.2).

Artikel 3

Definitioner

I denna förordning och i de akter som förtecknas i bilaga I gäller följande definitioner, om inte annat föreskrivs i dessa:

1.typgodkännande: förfarande genom vilket en godkännande myndighet intygar att en typ av fordon, system, kom ponent eller separat teknisk enhet uppfyller de tillämpliga administrativa bestämmelserna och tekniska kraven.

2.typgodkännande av komplett fordon: typgodkännande genom vilket en godkännandemyndighet intygar att ett icke fär digbyggt fordon, ett komplett fordon eller ett etappvis färdigbyggt fordon uppfyller de tillämpliga administrativa bestämmelserna och tekniska kraven.

3.typgodkännande av system: typgodkännande genom vilket en godkännandemyndighet intygar att ett system monterat i ett fordon av en viss typ uppfyller de tillämpliga administ rativa bestämmelserna och tekniska kraven.

4.typgodkännande av komponent: typgodkännande genom vil ket en godkännandemyndighet intygar att en från ett for don fristående komponent uppfyller de tillämpliga ad ministrativa bestämmelserna och tekniska kraven.

5.typgodkännande av separat teknisk enhet: typgodkännande ge nom vilket en godkännandemyndighet intygar att en sepa rat teknisk enhet uppfyller de tillämpliga administrativa bestämmelserna och tekniska kraven med avseende på en eller flera angivna fordonstyper.

6.nationellt typgodkännande: förfarande för typgodkännande som fastställs i en medlemsstats nationella rätt, varvid godkännandet endast gäller på den medlemsstatens terri torium.

7.EU-typgodkännande: förfarande genom vilket en godkän nandemyndighet intygar att en typ av fordon, system, komponent eller separat teknisk enhet uppfyller de till lämpliga administrativa bestämmelserna och tekniska kra ven i denna förordning.

8.traktor: jordbruks- eller skogsbruksfordon med hjul eller band, och med motor, som har minst två axlar, som är

konstruerat för en högsta hastighet om lägst 6 km/tim, vars främsta funktion är som dragfordon och som kon struerats särskilt för att dra, skjuta, frakta eller driva viss utbytbar utrustning avsedd att användas inom jord- eller skogsbruk, eller för att dra släpvagnar eller utrustning för användning inom jord- och skogsbruk. Traktorn kan ut rustas för transport av last i jordbruks- eller skogsbruks sammanhang och/eller med ett eller flera passagerarsäten.

9.släpfordon: varje jordbruks- eller skogsbruksfordon som främst är avsett att dras av en traktor och som är avsett att i huvudsak bära last eller behandla material och vars förhållande mellan fordonets högsta tekniskt tillåtna vikt inklusive last och dess vikt i olastat skick är lika med eller större än 3,0.

104

Prop. 2015/16:31

Bilaga 1

2.3.2013		SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 60/7

10.utbytbar dragen utrustning: fordon som används i jordbruk eller skogsbruk och som är konstruerat för att dras av en traktor, förändrar eller kompletterar dennas funktioner, permanent inkorporerar ett redskap eller är konstruerat för att behandla material, och som kan inbegripa en lastplattform konstruerad och tillverkad för att ta emot alla verktyg och anordningar som behövs för de ändamå len och tillfälligt lagra material som framställs eller krävs under arbetet, och vars förhållande mellan fordonets högsta tekniskt tillåtna vikt inklusive last och dess vikt i olastat skick är mindre än 3,0.

11.fordon: traktorer, släpfordon eller utbytbar dragen utrust ning enligt definitionerna i punkterna 8, 9 och 10.

12.grundfordon: fordon som används under den inledande etappen av ett etappvist typgodkännande.

13.icke färdigbyggt fordon: fordon som måste genomgå åtmin stone ytterligare en etapp i tillverkningsprocessen för att uppfylla de tillämpliga tekniska kraven i denna förordning.

14.etappvis färdigbyggt fordon: fordon som, efter att ha typgod känts etappvis, uppfyller de tillämpliga tekniska kraven i denna förordning.

15.färdigbyggt fordon: fordon som inte behöver kompletteras för att uppfylla de tillämpliga tekniska kraven i denna förordning.

16.fordon i slutserier: fordon i lager som inte kan tillhandahål las på marknaden eller som inte längre kan tillhandahållas på marknaden, registreras eller tas i bruk eftersom nya tekniska krav har trätt i kraft enligt vilka fordonet inte har godkänts.

17.system: sammansättning av anordningar som är kombine rade för att utföra en eller flera specifika funktioner i ett fordon och som omfattas av kraven i denna förordning eller någon av de delegerade akter eller genomförandeakter som antagits enligt denna förordning.

18.komponent: anordning som omfattas av kraven i denna förordning eller någon av de delegerade akter eller genom förandeakter som antagits enligt denna förordning, som är avsedd att vara en del av ett fordon som kan typgodkän nas oberoende av ett fordon i enlighet med denna förord ning och de delegerade akter eller genomförandeakter som antagits enligt denna förordning, förutsatt att dessa akter uttryckligen tillåter detta.

19.separat teknisk enhet: anordning som omfattas av kraven i denna förordning eller någon av de delegerade akter eller genomförandeakter som antagits enligt denna förordning och som är avsedd att vara en del av ett fordon som kan typgodkännas separat, dock endast i förbindelse med en eller flera specificerade fordonstyper, förutsatt att dessa akter uttryckligen tillåter detta.

20.delar: varor som används för montering av ett fordon samt reservdelar.

21.utrustning: alla andra varor än delar som kan läggas till eller installeras på ett fordon.

22.originaldelar eller originalutrustning: delar eller utrustning som tillverkats enligt fordonstillverkarens specifikationer och produktionsstandarder för framställning av delar för montering av fordonet i fråga; detta innefattar delar eller utrustning som tillverkas på samma produktionslinje som dessa delar eller denna utrustning; om inte motsatsen be visas förutsätts det att delar eller utrustning utgör original delar om tillverkaren intygar att delarna eller utrustningen är av samma kvalitet som de komponenter som används för montering av fordonet och att de har tillverkats i enlighet med fordonstillverkarens specifikationer och pro duktionsstandarder.

23.reservdelar: varor som ska installeras i eller på ett fordon för att ersätta originaldelar av det fordonet, inbegripet varor som smörjmedel som är nödvändiga för användningen av fordonet, dock inte bränsle.

24.funktionssäkerhet: frånvaro av oacceptabla risker för kropps skada eller försämring av människors hälsa eller skada på egendom till följd av faror som orsakas av felfungerande mekaniska, hydrauliska, pneumatiska, elektriska eller elek troniska system, komponenter eller separata tekniska en heter.

25.tillverkare: en fysisk eller juridisk person som är ansvarig inför godkännandemyndigheten för alla aspekter av typ godkännande- eller tillståndsförfarandet, för att säkerställa produktionsöverensstämmelsen och som också är ansvarig för marknadstillsynsfrågor för de producerade fordonen, systemen, komponenterna och separata tekniska enheter na, oavsett om den fysiska eller juridiska personen är di rekt involverad i alla led av utformningen och konstruk tionen av det fordon, det system, den komponent eller den separata tekniska enhet som godkännandeförfarandet av ser.

105

Prop. 2015/16:31

Bilaga 1

L 60/8		SV	Europeiska unionens officiella tidning	2.3.2013

26.tillverkarens ombud: en fysisk eller juridisk person som är etablerad i unionen och som är vederbörligen utnämnd av tillverkaren att företräda tillverkaren inför godkännande myndigheten eller marknadstillsynsmyndigheten och handla för tillverkarens räkning i frågor som omfattas av denna förordning.

27.godkännandemyndighet: myndighet i en medlemsstat som

inrättats eller utnämnts av medlemsstaten, och anmälts av medlemsstaten till kommissionen, och som har behö righet att handlägga dels samtliga led i förfarandet för godkännande av en typ av fordon, system, komponent eller separat teknisk enhet, dels tillståndsförfarandet, och som även har behörighet att utfärda och, i förekommande fall, återkalla eller vägra att utfärda intyg om godkännande, att fungera som kontaktpunkt med godkännandemyndig heterna i övriga medlemsstater, att utnämna de tekniska tjänsterna och att se till att tillverkaren uppfyller sina skyl digheter när det gäller produktionsöverensstämmelse.

28.teknisk tjänst: organisation eller organ som har utnämnts av en medlemsstats godkännandemyndighet för att som kon trollaboratorium utföra provning eller för att som organ för bedömning av överensstämmelse utföra inledande be dömningar och andra provningar eller inspektioner för godkännandemyndighetens räkning. Godkännandemyndig heten kan även själv utöva dessa funktioner.

29.självprovning: provning i egna anläggningar, registrering av provningsresultat och inlämnande av en rapport, inklusive slutsatser, till godkännandemyndigheten av en tillverkare som utnämnts till teknisk tjänst för att kontrollera att vissa krav har följts.

30.virtuell provningsmetod: datorsimulationer, inklusive beräk ningar, som visar om ett fordon, ett system, en kom

ponent eller en separat teknisk enhet uppfyller de tekniska kraven i en delegerad akt som har antagits enligt arti kel 27.6, utan att det krävs att ett fysiskt fordon, ett fysiskt system, en fysisk komponent eller en fysisk separat teknisk enhet används.

31.typgodkännandeintyg: handling genom vilken godkännande myndigheten officiellt intygar att en typ av fordon, system, komponent eller separat teknisk enhet är godkänd.

32.EU-typgodkännandeintyg: intyg enligt mallen i den genom förandeakt som antas enligt denna förordning eller med delandeformuläret i tillämpliga FN/ECE-föreskrifter som av ses i denna förordning eller i delegerade akter som antas enligt denna förordning.

33.intyg om överensstämmelse: handling utfärdad av tillverkaren, som intygar att det tillverkade fordonet överensstämmer med den godkända fordonstypen.

34.system för omborddiagnos eller OBD-system: system med för måga att identifiera det sannolika felstället med hjälp av felkoder som lagrats i ett datorminne.

35.information om reparation och underhåll av fordon: all infor mation som krävs för diagnos, underhåll, kontroll, perio disk övervakning, reparation, omprogrammering eller åter ställning av originaldata när det gäller fordonet, och som tillverkarna tillhandahåller sina auktoriserade återförsäljare eller verkstäder, inklusive alla senare ändringar och tillägg till denna information; den informationen inbegriper all information som krävs för att montera delar och utrust ning på fordon.

36.oberoende aktör: andra företag än auktoriserade återförsäljare och verkstäder som direkt eller indirekt är delaktiga i re paration och underhåll av motorfordon, särskilt verkstäder, tillverkare eller återförsäljare av utrustning för reparation, verktyg eller reservdelar, utgivare av teknisk information, bilklubbar, vägassistansaktörer, aktörer som erbjuder kon troll och provningstjänster och aktörer som erbjuder ut bildning för installatörer, tillverkare och verkstäder av ut rustning för fordon som drivs med alternativa bränslen.

37.nytt fordon: fordon som aldrig tidigare har varit registrerat eller tagits i bruk.

38.registrering: administrativt tillstånd för ett fordon att tas i bruk, även för vägtrafik, innefattande identifiering av for donet och tilldelning av ett serienummer, som kallas regi streringsnummer, oavsett om tillståndet är permanent, till fälligt eller giltigt för en kort tid.

39.utsläppande på marknaden: det första tillhandahållandet i unionen av ett fordon, ett system, en komponent, en se parat teknisk enhet, en del eller en utrustning.

40.ibruktagande: den första användningen för avsett ändamål i unionen av ett fordon, ett system, en komponent, en se parat teknisk enhet, en del eller en utrustning.

41.importör: varje fysisk eller juridisk person som är etablerad i unionen och som släpper ut ett fordon, ett system, en komponent, en separat teknisk enhet, en del eller en ut rustning från ett tredjeland.

42.distributör: varje fysisk eller juridisk person i leveranskedjan, utom tillverkaren eller importören, som tillhandahåller ett fordon, ett system, en komponent, en separat teknisk en het, en del eller en utrustning på marknaden.

106

Prop. 2015/16:31

Bilaga 1

2.3.2013		SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 60/9

43.ekonomisk aktör: tillverkaren, tillverkarens ombud, importö ren eller distributören.

44.marknadstillsyn: den verksamhet som bedrivs och de åtgär der som vidtas av nationella myndigheter för att se till att fordon, system, komponenter eller separata tekniska enhe ter som tillhandahålls på marknaden uppfyller de krav som fastställs i relevant unionslagstiftning om harmonisering och inte äventyrar hälsa, säkerhet eller andra aspekter av skyddet av allmänintresset.

45.marknadstillsynsmyndighet: en myndighet i en medlemsstat som ansvarar för att genomföra marknadstillsyn på sitt territorium.

46.nationell myndighet: godkännandemyndighet eller annan myndighet som arbetar med och ansvarar för marknads tillsyn, gränskontroll eller registrering i en medlemsstat med avseende på fordon, system, komponenter, separata tekniska enheter, delar eller utrustning.

47.tillhandahållande på marknaden: varje form av tillhandahål lande av ett fordon, ett system, en komponent, en separat teknisk enhet, en del eller en utrustning på marknaden för distribution eller användning inom ramen för en verksam het av kommersiell natur, antingen mot betalning eller kostnadsfritt.

48.fordonstyp: grupp av fordon, inklusive varianter och versio ner av samma kategori som åtminstone inte skiljer sig åt i sådana väsentliga avseenden som

—kategori,

—tillverkare,

—tillverkarens typbeteckning,

—väsentliga konstruktions- och formgivningsegenskaper,

—bjälkchassi/chassi med sidobalkar/midjechassi (uppen bara och grundläggande skillnader),

—för kategori T: axlar (antal) eller för kategori C: axlar/ band (antal),

—för fordon som byggs i etapper: tillverkaren av och typen på fordonet i det föregående skedet.

49.variant: fordon av samma typ som åtminstone inte skiljer sig åt i följande avseenden:

a) För traktorer:

—typ av kaross eller typ av karosseri,

—färdigställandegrad,

—motor (förbränningsmotor/hybridmotor/elmotor/el hybridmotor),

—funktionssätt,

—cylindrarnas antal och arrangemang,

—effektskillnad på högst 30 % (högsta effekten 1,3 gånger högre än lägsta effekten),

—slagvolymsskillnad på högst 20 % (högsta värdet 1,2 gånger högre än det lägsta värdet),

—drivaxlar (antal, placering, koppling till varandra),

—styraxlar (antal och placering),

—högsta tekniskt tillåtna vikt inklusive last som inte varierar med mer än 10 %,

—kraftöverföring (typ),

—överrullningsskydd,

—bromsade axlar (antal).

b)För släpfordon eller utbytbar dragen utrustning:

—styraxlar (antal, placering, koppling till varandra),

—högsta tekniskt tillåtna vikt inklusive last som inte varierar med mer än 10 %,

—bromsade axlar (antal).

50.hybridfordon: motorfordon som för sin framdrivning är för sedd med minst två olika energiomvandlare och två olika energilagringssystem (på fordonet).

51.hybridelfordon: fordon som för sin mekaniska framdrivning hämtar energi från de båda följande i fordonet placerade källorna för lagrad energi/effekt:

a)ett förbränningsbart bränsle,

b)ett batteri, kondensator eller svänghjul/generator eller annan lagringsanordning för elektrisk energi eller effekt.

Denna definition inbegriper fordon som hämtar energi från förbränningsbart bränsle enbart för att ladda upp an ordningen för lagring av elektrisk energi/effekt.

52.fordon med endast eldrift: fordon som drivs med ett system som består av en eller flera anordningar för lagring av elenergi, en eller flera anordningar för konditionering av eleffekt och en eller flera elapparater som omvandlar lag rad elenergi till den mekaniska energi som för fordonets drift avges vid hjulen.

107

Prop. 2015/16:31

Bilaga 1

L 60/10		SV	Europeiska unionens officiella tidning	2.3.2013

53.version av en variant: fordon som består av en kombination av objekt som visas i det informationsmaterial som avses i artikel 24.10.

Hänvisningar i denna förordning till krav, förfaranden eller ar rangemang som föreskrivs i denna förordning ska tolkas som hänvisningar till krav, förfaranden eller arrangemang som före skrivs i denna förordning och i delegerade akter och genom förandeakter som antas enligt denna förordning.

Artikel 4

Fordonskategorier

I denna förordning ska följande fordonskategorier gälla:

1.kategori T: alla traktorer med hjul. Varje hjultraktorskate gori enligt punkterna 2–8 är markerad på slutet med bok stäverna ”a” eller ”b”, som anger vilken hastighet traktorn konstruerats för:

a)”a” för hjultraktorer konstruerade för en hastighet på högst 40 km/tim,

b)”b” för hjultraktorer konstruerade för en hastighet på mer än 40 km/tim.

2.kategori T1: hjultraktorer, vars minsta spårvidd på den av

axlarna som är närmast föraren inte understiger 1 150 mm, vars vikt i olastat och körklart skick överstiger 600 kg och vars markfrigång inte överstiger 1 000 mm.

3.kategori T2: hjultraktorer vars minsta spårvidd understiger 1 150 mm, vars vikt i olastat och körklart skick överstiger 600 kg och vars markfrigång inte överstiger 600 mm, om höjden för traktorns tyngdpunkt (mätt från marken) delat med medelvärdet för axlarnas minsta spårvidd är större än 0,90 ska den konstruktionsmässiga högsta hastigheten be gränsas till 30 km/tim.

4.kategori T3: hjultraktorer, vars vikt i olastat och körklart skick är högst 600 kg.

5.kategori T4: hjultraktorer för särskilda ändamål.

6.kategori T4.1 (traktorer med hög markfrigång): traktorer som konstruerats för arbete i högväxande odlingar, såsom vin odlingar. De kännetecknas av att deras chassi eller en del av det är upphöjt, vilket gör att de kan köra parallellt med odlingens rader med höger- och vänsterhjulen på var sin sida om en eller flera linjer. De är konstruerade för att bära eller driva redskap som kan monteras framme på traktorn, mellan dess axlar, bak eller på en plattform. När traktorn är i arbetsläge är dess markfrigång högre än 1 000 mm,

mätt vinkelrätt i förhållande till odlingsraderna. När höjden för traktorns tyngdpunkt mätt från marken, vid använd ning av däck av normal storlek, delat med medelvärdet för axlarnas minsta spårvidd är större än 0,90 begränsas emel lertid den konstruktionsmässiga högsta hastigheten till

30 km/tim.

7.kategori T4.2 (extra breda traktorer): traktorer som känne tecknas av sina stora mått och som är särskilt avsedda för arbete på stora jordbruksarealer.

8.kategori T4.3 (traktorer med låg markfrigång): fyrhjulsdrivna traktorer vars utbytbara utrustning är avsedd för jord- eller skogsbruk och som kännetecknas av en stödram, med ett eller flera kraftuttag, med en högsta tekniskt tillåtna vikt på inte mer än 10 ton, och där förhållandet mellan denna vikt och högsta vikt i olastat, körklart skick är mindre än 2,5 och tyngdpunktens höjd uppmätt i förhållande till marken vid användning av däck med normal storlek är mindre än 850 mm.

9.kategori C: bandtraktorer som drivs med ändlösa band eller en kombination av hjul och ändlösa band, vars underka tegorier definieras analogt med kategori T.

10.kategori R: släpfordon. Varje släpvagnskategori enligt punk terna 11–14 är markerad på slutet med bokstäverna ”a” eller ”b”, som anger vilken hastighet släpvagnen konstrue rats för:

a) ”a” för släpvagnar som konstruerats för en hastighet på högst 40 km/tim,

b) ”b” för släpvagnar som konstruerats för en hastighet på mer än 40 km/tim.

11.kategori R1: släpfordon vilkas högsta tekniskt tillåtna total vikt per axel inte överstiger 1 500 kg.

12.kategori R2: släpfordon vilkas högsta tekniskt tillåtna total vikt per axel överstiger 1 500 kg men inte 3 500 kg.

13.kategori R3: släpfordon vilkas högsta tekniskt tillåtna total vikt per axel överstiger 3 500 kg men inte 21 000 kg.

14.kategori R4: släpfordon vilkas högsta tekniskt tillåtna total vikt per axel överstiger 21 000 kg.

15.kategori S: utbytbar dragen utrustning.

Varje kategori av utbytbar dragen utrustning är markerad på slutet med bokstäverna ”a” eller ”b”, som anger vilken hastighet den konstruerats för:

108

Prop. 2015/16:31

Bilaga 1

2.3.2013		SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 60/11

a)”a” för utbytbar dragen utrustning som konstruerats för en hastighet på högst 40 km/tim,

b)”b” för utbytbar dragen utrustning som konstruerats för en hastighet på mer än 40 km/tim.

2. Godkännandemyndigheterna ska godkänna endast sådana fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter som uppfyller kraven i denna förordning.

Artikel 7

Marknadstillsynsåtgärder

16.kategori S1: utbytbar dragen utrustning vars högsta tekniskt tillåtna totalvikt per axel inte överstiger 3 500 kg.

17.kategori S2: utbytbar dragen utrustning vars högsta tekniskt tillåtna totalvikt per axel överstiger 3 500 kg.

KAPITEL II

ALLMÄNNA SKYLDIGHETER

Artikel 5

Medlemsstaternas skyldigheter

1. Medlemsstaterna ska inrätta eller utnämna de godkännan demyndigheter som är behöriga i fråga om godkännanden och de marknadstillsynsmyndigheter som är behöriga i fråga om marknadstillsyn i enlighet med denna förordning. Medlemssta terna ska anmäla inrättandet och tillsättandet av dessa myndig heter till kommissionen.

Anmälan av godkännande- och marknadstillsynsmyndigheterna ska innehålla myndighetens namn, adress, inklusive elektronisk adress, samt ansvarsområde. Kommissionen ska offentliggöra en förteckning och uppgifter om godkännandemyndigheterna på sin webbplats.

2.Medlemsstaterna ska tillåta utsläppande på marknaden, registrering eller ibruktagande endast av sådana fordon, kom ponenter och separata tekniska enheter som uppfyller kraven i denna förordning.

3.Medlemsstaterna får inte förbjuda, begränsa eller hindra utsläppande på marknaden, registrering eller ibruktagande av

fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter av skäl som hänför sig till sådana aspekter av deras konstruk tion eller funktion som omfattas av denna förordning om de uppfyller dess krav.

4. Medlemsstaterna ska organisera och utöva marknadstillsyn över och kontroller av fordon, system, komponenter och sepa rata tekniska enheter som förs in på marknaden i enlighet med kapitel III i förordning (EG) nr 765/2008.

Artikel 6

Godkännandemyndigheternas skyldigheter

1. Godkännandemyndigheterna ska se till att tillverkare som ansöker om typgodkännande uppfyller sina skyldigheter enligt denna förordning.

1. För typgodkända fordon, system, komponenter och sepa rata tekniska enheter ska marknadstillsynsmyndigheterna i till räcklig omfattning utföra lämplig dokumentkontroll och därvid beakta etablerade riskbedömningsprinciper samt klagomål och annan information.

Marknadstillsynsmyndigheterna får kräva att de ekonomiska ak törerna tillhandahåller sådan dokumentation och information som dessa myndigheter anser sig behöva för att utföra sin verk samhet.

Om ekonomiska aktörer uppvisar intyg om överensstämmelse ska marknadstillsynsmyndigheterna ta vederbörlig hänsyn till dessa intyg.

2. För delar och annan utrustning som inte omfattas av punkt 1 i denna artikel är artikel 19.1 i förordning (EG) nr 765/2008 tillämplig i sin helhet.

Artikel 8

Tillverkarnas skyldigheter

1.När tillverkarnas fordon, system, komponenter eller sepa rata tekniska enheter släpps ut på marknaden eller tas i bruk ska de se till att de är tillverkade och godkända i enlighet med kraven i denna förordning och i de delegerade akter och ge nomförandeakter som antagits enligt denna förordning.

2.Vid etappvis typgodkännande ska varje tillverkare ansvara för godkännandet och produktionsöverensstämmelsen för de system, komponenter eller separata tekniska enheter som tillförs under den tillverkningsetapp tillverkaren ansvarar för. En till verkare som ändrar komponenter eller system som redan har godkänts vid tidigare etapper ska ansvara för godkännandet och produktionsöverensstämmelsen för dessa ändrade komponenter och system.

3.Tillverkare som ändrar ett icke färdigbyggt fordon så att det klassificeras i en annan fordonskategori med följden att lagfästa krav som redan bedömts i en tidigare etapp ändras, ska också ansvara för överensstämmelse med tillämpliga krav för den fordonskategori som det ändrade fordonet klassificeras i.

4.För godkännande av fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter som omfattas av denna förordning ska tillverkare som är etablerade utanför unionen utnämna ett enda ombud som är etablerat i unionen för att företräda dem inför godkännandemyndigheten.

109

Prop. 2015/16:31

Bilaga 1

L 60/12		SV	Europeiska unionens officiella tidning	2.3.2013

5.Tillverkare som är etablerade utanför unionen ska dess utom utnämna ett enda ombud – etablerat i unionen – för frågor som gäller marknadstillsyn, som kan vara samma ombud som avses i punkt 4 eller ytterligare ett ombud.

6.Tillverkarna ska inför godkännandemyndigheten ansvara för samtliga delar av godkännandeförfarandet och för produk tionsöverensstämmelsen, oberoende av om de är direkt engage rade i samtliga etapper av tillverkningen av ett fordon, ett sy stem, en komponent eller en separat teknisk enhet.

7.I enlighet med denna förordning och de delegerade akter och genomförandeakter som antas enligt denna förordning ska tillverkarna se till att det finns rutiner som säkerställer att serie tillverkningen fortsätter att överensstämma med den godkända typen. Ändringar av ett fordons, ett systems, en komponents eller en separat teknisk enhets konstruktion eller egenskaper och ändringar i de krav som ett fordon, ett system, en komponent eller en separat teknisk enhet intygas överensstämma med ska beaktas i enlighet med kapitel VI.

8.Förutom den obligatoriska märkningen och de typgodkän nandemärken som anbringas på fordon, komponenter eller se parata tekniska enheter i enlighet med artikel 34 ska tillverkarna även ange sitt namn, registrerade handelsnamn eller registrerade varumärke, den adress i unionen på vilken de kan kontaktas rörande deras fordon, komponenter eller separata tekniska en heter som tillhandahålls på marknaden, eller, om detta inte är möjligt, på förpackningen eller i en handling som åtföljer kom ponenten eller den separata tekniska enheten.

9.Tillverkarna ska, så länge de har ansvar för ett fordon, ett system, en komponent eller en separat teknisk enhet, se till att lagrings- och transportförhållandena inte äventyrar produktens överensstämmelse med kraven i denna förordning.

Artikel 9

Tillverkarnas skyldigheter om deras produkter inte överensstämmer med kraven eller utgör en allvarlig risk

1. Tillverkare som anser eller har skäl att tro att deras for don, system, komponent eller separata tekniska enhet som har släppts ut på marknaden eller tagits i bruk inte överensstämmer med denna förordning eller delegerade akter och genomföran deakter som antagits enligt denna förordning ska omedelbart vidta de korrigerande åtgärder som krävs för att få fordonet, systemet, komponenten eller den separata tekniska enheten att överensstämma med kraven eller dra tillbaka eller återkalla for donet, systemet, komponenten eller den separata tekniska en heten, beroende på vad som är lämpligt.

Tillverkaren ska omgående informera den godkännandemyndig het som beviljade godkännandet och lämna uppgifter om i synnerhet den bristande överensstämmelsen och eventuella kor rigerande åtgärder som vidtagits.

2. Om fordonet, systemet, komponenten, den separata tek niska enheten, delen eller utrustningen utgör en allvarlig risk ska

tillverkaren omedelbart underrätta godkännande- och marknads tillsynsmyndigheterna i de medlemsstater där fordonet, syste met, komponenten, den separata tekniska enheten, delen eller utrustningen hade tillhandahållits på marknaden eller tagits i bruk om detta, och lämna uppgifter om i synnerhet den bris tande överensstämmelsen och de korrigerande åtgärder som vidtagits.

3.Tillverkarna ska hålla det informationsmaterial som avses i artikel 24.10, och dessutom hålla en kopia av de intyg om överensstämmelse som avses i artikel 33 tillgängliga för god kännandemyndigheten under en period av tio år efter utsläp pandet på marknaden av ett fordon, och under en period av fem år efter utsläppandet på marknaden av ett system, en kom ponent eller en separat teknisk enhet.

4.Tillverkarna ska på motiverad begäran av en nationell myndighet tillhandahålla denna myndighet, via godkännande myndigheten, en kopia av EU-typgodkännandeintyget eller det intyg som avses i artikel 46.1 och 46.2 som visar att fordonet, systemet, komponenten eller den separata tekniska enheten överensstämmer med kraven, på ett språk som lätt kan förstås av den myndigheten. Tillverkare ska samarbeta med den natio nella myndigheten i alla åtgärder som vidtas i enlighet med artikel 20 i förordning (EG) nr 765/2008 för att undanröja riskerna med deras fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter som har släppts ut på marknaden, registrerats eller tagits i bruk.

Artikel 10

Tillverkarombudens skyldigheter i fråga om marknadstillsyn

Tillverkarens ombud för marknadstillsyn ska utföra de uppgifter som anges i fullmakten från tillverkaren. Den fullmakten ska minst ge ombudet befogenhet att

a)ha tillgång till det underlag som avses i artikel 22 och de intyg om överensstämmelse som avses i artikel 33 så att de kan göras tillgängliga för godkännandemyndigheterna under en period av tio år efter utsläppandet på marknaden av ett fordon, och under en period av fem år efter utsläppandet på marknaden av ett system, en komponent eller en separat teknisk enhet,

b)på motiverad begäran av en godkännandemyndighet ge den myndigheten all information och dokumentation som krävs för att visa att tillverkningen av ett fordon, ett system, en komponent eller en separat teknisk enhet överensstämmer med kraven,

c)på begäran av godkännande- eller marknadstillsynsmyndig heterna samarbeta med dem om de åtgärder som vidtas för att undanröja den allvarliga risken med de fordon, system, komponenter, separata tekniska enheter, delar eller utrust ning som omfattas av fullmakten.

110

Prop. 2015/16:31

Bilaga 1

2.3.2013		SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 60/13

Artikel 11

Importörernas skyldigheter

1.På marknaden får importörer endast släppa ut överens stämmande fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter som antingen har fått EU-typgodkännande eller som uppfyller kraven för nationellt godkännande, eller delar eller utrustning som till fullo omfattas kraven i förordning (EG) nr 765/2008.

2.Innan ett fordon, ett system, en komponent eller en se parat teknisk enhet som typgodkänts släpps ut på marknaden ska importörerna säkerställa att det finns ett informationsmate rial som överensstämmer med artikel 24.10 och att systemet, komponenten eller den separata tekniska enheten har försetts med erforderligt typgodkännandemärke och uppfyller kraven i artikel 8.8. För fordon ska importören se till att fordonet åtföljs av det erforderliga intyget om överensstämmelse.

3.Om importörerna anser eller har skäl att tro att fordonet, systemet, komponenten, den separata tekniska enheten, delen eller utrustningen inte överensstämmer med kraven i denna förordning, och särskilt att de inte överensstämmer med typ godkännandet, får de inte släppa ut fordonet, systemet, kom ponenten eller den separata tekniska enheten på marknaden eller tillåta ibruktagande eller registrering förrän de sett till att det råder överensstämmelse med kraven. Om importörerna an ser eller har skäl att tro att fordonet, systemet, komponenten, den separata tekniska enheten, delen eller utrustningen innebär en allvarlig risk, ska de dessutom underrätta tillverkaren och marknadstillsynsmyndigheterna. För typgodkända fordon, sy stem, komponenter och separata tekniska enheter ska de dess utom informera den godkännandemyndighet som har beviljat godkännandet om detta.

4.Importörerna ska ange sitt namn, sitt registrerade handels namn eller varumärke och en kontaktadress på fordonet, syste met, komponenten, den separata tekniska enheten, delen eller utrustningen eller, om detta inte är möjligt, på förpackningen eller i en handling som åtföljer systemet, komponenten, den separata tekniska enheten, delen eller utrustningen.

5.Importörerna ska se till att fordonet, systemet, komponen ten eller den separata tekniska enheten åtföljs av anvisningar och information, i enlighet med artikel 51, på de berörda med lemsstaternas officiella språk.

6.Importörerna ska så länge de har ansvar för ett fordon, ett system, en komponent eller en separat teknisk enhet se till att lagrings- och transportförhållandena inte äventyrar dess över ensstämmelse med kraven i denna förordning.

gisterföra klagomål om och återkallanden av fordon, system, komponenter, separata tekniska enheter, delar eller utrustning samt informera distributörerna om denna övervakning.

Artikel 12

Importörernas skyldigheter om deras produkter inte överensstämmer med kraven eller utgör en allvarlig risk

1.Importörer som anser eller har skäl att tro att ett fordon, ett system, en komponent eller en separat teknisk enhet som de har släppt ut på marknaden inte överensstämmer med denna förordning ska omedelbart vidta de korrigerande åtgärder som krävs för att få fordonet, systemet, komponenten eller den se parata tekniska enheten att överensstämma med kraven, dra tillbaka produkten från marknaden eller återkalla den, beroende på vad som är lämpligt.

2.Om ett fordon, ett system, en komponent, en separat teknisk enhet, en del eller en utrustning utgör en allvarlig risk ska importörerna omedelbart informera tillverkaren och god kännande- och marknadstillsynsmyndigheterna i de medlems stater där de har släppt ut fordonet, systemet, komponenten, den separata tekniska enheten, delen eller utrustningen på mark naden. Importören ska också informera dem om eventuella åtgärder som vidtagits och lämna uppgifter om i synnerhet den allvarliga risken och de korrigerande åtgärder som vidtagits av tillverkaren.

3.Under en period av tio år efter utsläppandet på mark naden av ett fordon och under en period av fem år efter ut släppandet på marknaden av ett system, en komponent eller en separat teknisk enhet ska importörerna hålla ett exemplar av

intyget om överensstämmelse tillgängligt för godkännande- och marknadstillsynsmyndigheterna och se till att dessa myn digheter på begäran kan få tillgång till det informationsmaterial som avses i artikel 24.10.

4. Importörerna ska på motiverad begäran av en nationell myndighet ge den all information och dokumentation som be hövs för att visa att fordonet, systemet, komponenten eller den separata tekniska enheten överensstämmer med kraven, på ett språk som lätt kan förstås av den myndigheten. Importörerna ska på myndighetens begäran samarbeta med denna rörande alla åtgärder som vidtas för att undanröja riskerna med ett fordon, ett system, en komponent, en separat teknisk enhet, en del eller en utrustning som de har släppt ut på marknaden.

Artikel 13

Distributörernas skyldigheter

7. När det anses lämpligt med tanke på de allvarliga risker som ett fordon, ett system, en komponent, en separat teknisk enhet, del eller utrustning utgör ska importörerna för att skydda konsumenternas hälsa och säkerhet granska och vid behov re

1. Vid tillhandahållande på marknaden av ett fordon, ett system, en komponent, en separat teknisk enhet, en del eller en utrustning ska distributörerna iaktta vederbörlig omsorg med avseende på kraven i denna förordning.

111

Prop. 2015/16:31

Bilaga 1

L 60/14		SV	Europeiska unionens officiella tidning	2.3.2013

2.Innan distributörerna tillhandahåller ett fordon, ett system, en komponent eller en separat teknisk enhet på marknaden, eller registrerar produkten eller tar den i bruk, ska de kontrol lera att fordonet, systemet, komponenten eller den separata tekniska enheten har försetts med obligatorisk märkning eller typgodkännandemärke, att det åtföljs av erforderliga handlingar, bruksanvisningar och säkerhetsinformation på de officiella språ ken i den medlemsstat där fordonet, systemet, komponenten eller den separata tekniska enheten är avsedd att tillhandahållas på marknaden samt att importören och tillverkaren har uppfyllt kraven i artiklarna 11.2, 11.4, 34.1 och 34.2.

3.Distributörerna ska, så länge de har ansvar för ett fordon, ett system, en komponent eller en separat teknisk enhet, se till att lagrings- eller transportförhållandena inte äventyrar produk tens överensstämmelse med kraven i denna förordning.

Artikel 14

Distributörernas skyldigheter om deras produkter inte överensstämmer med kraven eller utgör en allvarlig risk

1.Om distributörerna anser eller har skäl att tro att ett fordon, ett system, en komponent eller en separat teknisk enhet inte överensstämmer med kraven i denna förordning, får de inte tillhandahålla fordonet, systemet, komponenten eller den sepa rata tekniska enheten på marknaden, eller registrera produkten eller ta den i bruk, till dess att produkten överensstämmer med kraven.

2.Om distributörerna anser eller har skäl att tro att ett fordon, ett system, en komponent eller en separat teknisk enhet som de har tillhandahållit på marknaden eller registrerat eller för vars ibruktagande de ansvarar, inte överensstämmer med kraven i denna förordning ska de informera tillverkaren eller tillverkarens ombud för att se till att de korrigerande åtgärder som krävs för att få fordonet, systemet, komponenten eller den separata tekniska enheten att överensstämma med kraven, eller vid behov för att återkalla produkten, vidtas i enlighet med artikel 9.1 eller 12.1.

samarbeta med den om alla åtgärder som vidtas i enlighet med artikel 20 i förordning (EG) nr 765/2008 för att undanröja riskerna med fordon, system, komponenter, separata tekniska enheter, delar eller utrustning som de har tillhandahållit på marknaden.

Artikel 15

Fall där tillverkarnas skyldigheter tillämpas på importörer och distributörer

En importör eller distributör ska anses vara tillverkare enligt denna förordning och ska ha samma skyldigheter som tillver karen har enligt artiklarna 8–10 när importören eller distribu tören tillhandahåller ett fordon, ett system, en komponent eller en separat teknisk enhet på marknaden, registrerar produkten eller ansvarar för dess ibruktagande i eget namn eller under eget varumärke eller ändrar ett fordon, ett system, en komponent eller en separat teknisk enhet på ett sådant sätt att överensstäm melsen med tillämpliga krav kan påverkas.

Artikel 16

Identifikation av ekonomiska aktörer

Ekonomiska aktörer ska på begäran och under en period av fem år ange följande för godkännande- och marknadstillsynsmyndig heterna:

a)Alla ekonomiska aktörer som har levererat ett fordon, ett system, en komponent, en separat teknisk enhet, en del eller en utrustning till dem.

b)Alla ekonomiska aktörer till vilka de har levererat ett fordon, ett system, en komponent, en separat teknisk enhet, en del eller en utrustning.

KAPITEL III

MATERIELLA KRAV

Artikel 17

Krav på fordons funktionssäkerhet

3.Om fordonet, systemet, komponenten, den separata tek niska enheten, delen eller utrustningen utgör en allvarlig risk ska distributörerna omedelbart underrätta tillverkaren, importören och godkännande- och marknadstillsynsmyndigheterna i de medlemsstater där de har tillhandahållit produkten på mark naden. Distributören ska också underrätta dem om eventuella åtgärder som vidtagits samt lämna uppgifter om i synnerhet den allvarliga risken och de korrigerande åtgärder som tillverkaren vidtagit.

4.Distributörerna ska på motiverad begäran av en nationell myndighet se till att tillverkaren ger myndigheten den infor mation som anges i artikel 9.4 eller att importören ger den

nationella myndigheten den information som anges i arti kel 12.3. Distributörerna ska på begäran av den myndigheten

1.Tillverkarna ska se till att fordonen utformas, konstrueras och monteras så att risken för skador på fordonets förare och passagerare och övriga personer i fordonets närhet blir så liten som möjligt.

2.Tillverkarna ska se till att fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter uppfyller de relevanta krav som fastställs i denna förordning, inbegripet de krav som rör

a)fordonets strukturella hållfasthet,

b)system som underlättar förarens kontroll över fordonet, sär skilt styrsystem och bromssystem, inbegripet avancerade bromssystem och elektroniska stabilitetskontrollsystem,

112

Prop. 2015/16:31

Bilaga 1

2.3.2013		SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 60/15

c)system som förser föraren med insyn i och uppgifter om fordonets läge och omgivning, inbegripet glasrutor, speglar och informationssystem för föraren,

d)fordonets belysningssystem,

e)skydd av förare och passagerare, inbegripet inredning, hu vudstöd, säkerhetsbälten och dörrar,

f)fordonets yttre och tillbehör,

g)elektromagnetisk kompatibilitet,

h)ljudsignalanordningar,

i)uppvärmningssystem,

j)anordningar som förhindrar obehörigt nyttjande,

k)fordonsidentifieringssystem,

l)vikter och mått,

m)elsäkerhet, inbegripet statisk elektricitet,

n)skydd baktill,

o)sidoskydd,

p)lastplattformar,

q)bogseranordningar,

r)däck,

s)stänkskyddsanordningar,

t)backväxel,

u)band,

v)mekaniska kopplingsanordningar, inbegripet skydd mot monteringsfel.

3.Fordonskomponenter vars elrisker omfattas av de delege rade akter eller genomförandeakter som antagits enligt denna förordning ska inte omfattas av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/95/EG av den 12 december 2006 om harmoni sering av medlemsstaternas lagstiftning om elektrisk utrustning avsedd för användning inom vissa spänningsgränser (1).

4.De krav som avses i punkterna 1 och 2 ska tillämpas på fordon, och på system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för sådana fordon, om de är tillämpliga

ienlighet med bilaga I.

5.För att säkerställa en hög nivå på funktionssäkerheten ska kommissionen ges befogenhet att i enlighet med artikel 71 anta

(1) EUT L 374, 27.12.2006, s. 10.

delegerade akter om närmare tekniska krav för de frågor som förtecknas i punkt 2 i denna artikel, inbegripet provningsför faranden och gränsvärden i förekommande fall. De första av sådana delegerade akter ska antas senast den 31 december 2014.

Dessa närmare krav ska vara sådana att de ökar eller åtminstone bibehåller den funktionssäkerhetsnivå som föreskrivs i de direk tiv som avses i artiklarna 76.1 och 77, och ska säkerställa att

a)fordon som konstruerats för en högsta hastighet på över 40 km/tim har en funktionssäkerhetsnivå avseende broms verkan och, vid behov, antilåsningssystem som motsvarar motorfordon och deras släpvagnar,

b)det maximala kontakttrycket på hård vägbeläggning från däck eller band inte överstiger 0,8 MPa.

Artikel 18

Krav avseende arbetarskydd

1.Tillverkarna ska se till att fordonen utformas, konstrueras och monteras så att risken för skador på personer som arbetar i eller med fordonet blir så liten som möjligt.

2.Tillverkarna ska se till att fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter uppfyller de relevanta krav som fastställs i denna förordning, inbegripet de krav som rör

a)överrullningsskydd,

b)skydd mot fallande föremål,

c)passagerarsäten,

d)ljudnivå för föraren,

e)förarsäte,

f)förarutrymme och tillträde till förarplatsen, inbegripet halk-, snubbel- och fallskydd,

g)kraftuttag,

h)skydd av transmissionskomponenter,

i)förankring av säkerhetsbälten,

j)säkerhetsbälten,

k)skydd av föraren mot inträngande föremål,

l)skydd av föraren mot farliga ämnen,

m)skydd mot exponering för delar eller material med extrema temperaturer,

113

Prop. 2015/16:31

Bilaga 1

L 60/16		SV	Europeiska unionens officiella tidning	2.3.2013

n)förarhandbok,

o)reglage, inbegripet manöversystemens säkerhet och tillförlit lighet samt anordningar för nödstopp och automatiskt stopp,

p)skydd mot andra mekaniska risker än dem som nämns i leden a, b, g och k, inbegripet skydd mot skrovliga ytor, skarpa kanter och hörn, brott på rör som leder vätskor samt okontrollerade rörelser av fordonet,

q)drift och underhåll, inbegripet säker rengöring av fordonet,

r)skydd och skyddsanordningar,

s)information, varningar och märkningar,

t)material och produkter,

u)batterier.

3.De krav som avses i punkterna 1 och 2 ska tillämpas på fordon, och på system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för sådana fordon, om de är tillämpliga

ienlighet med bilaga I.

4.För att säkerställa en hög nivå av arbetarskydd ska kom missionen ges befogenhet att i enlighet med artikel 71 anta delegerade akter om närmare tekniska krav för de frågor som förtecknas i punkt 2 i den här artikeln, inbegripet provnings förfaranden och gränsvärden i förekommande fall. De första av sådana delegerade akter ska antas senast den 31 december 2014.

Dessa närmare tekniska krav ska vara sådana att de ökar eller åtminstone bibehåller den nivå av arbetarskydd som föreskrivs i de direktiv som avses i artiklarna 76.1 och 77, med hänsyn tagen till ergonomiska aspekter (bland annat skydd mot för utsebar felaktig användning, manöversystemens användbarhet, manöversystemens åtkomlighet för att undvika oavsiktlig akti vering, anpassning av gränssnittet mellan förare och fordon efter förutsebara egenskaper hos föraren, vibrationer och in grepp från operatörens sida) samt stabilitet och brandsäkerhet.

Artikel 19

Krav på miljöprestanda

2. Tillverkarna ska se till att fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter uppfyller de relevanta krav som fastställs i denna förordning, inbegripet de krav som rör

a)utsläpp av föroreningar,

b)yttre ljudnivå.

3.De särskilda gränsvärden, provningsförfaranden och krav i fråga om utsläpp av föroreningar som anges för mobila maski ner i direktiv 97/68/EG ska tillämpas.

4.Gränsvärdena för de specifika yttre ljudnivåerna får inte överstiga följande nivåer:

a)89 dB(A) för traktorer, vars vikt i olastat och körklart skick överstiger 1 500 kg,

b)85 dB(A) för traktorer, vars vikt i olastat och körklart skick inte överstiger 1 500 kg.

Nivåerna ska mätas genom de provningsförfaranden som fast ställs i de delegerade akter som avses i punkt 6.

5.De krav som avses i punkterna 1 och 2 ska tillämpas på fordon, och på system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för sådana fordon, om de är tillämpliga

ienlighet med bilaga I.

6.För att säkerställa en hög miljöprestanda ska kommissio nen ges befogenhet att i enlighet med artikel 71 anta delegerade akter om närmare tekniska krav för yttre ljudnivå, inbegripet provningsförfaranden, och installation i ett fordon av motorer som har godkänts vad avser förorenande utsläpp och därtill hörande bestämmelser om flexibilitet. De första av sådana dele gerade akter ska antas senast den 31 december 2014.

Dessa närmare tekniska krav ska vara sådana att de ökar eller åtminstone bibehåller den nivå på miljöprestanda som före skrivs i de direktiv som avses i artikel 76.1 och i tillämpliga fall artikel 77.

KAPITEL IV

FÖRFARANDEN FÖR EU-TYPGODKÄNNANDE

Artikel 20

Förfaranden för EU-typgodkännande

1. Tillverkarna ska se till att fordon utformas, konstrueras och monteras så att miljöpåverkan hålls så låg som möjligt.

1. Vid ansökan om typgodkännande för ett komplett fordon kan tillverkaren välja ett av följande förfaranden:

114

Prop. 2015/16:31

Bilaga 1

2.3.2013		SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 60/17

a)Typgodkännande i flera steg.

b)Typgodkännande i ett steg.

c)Kombinerat typgodkännande.

8. Kommissionen ska ges befogenhet att i enlighet med ar tikel 71 anta delegerade akter om närmare bestämmelser om typgodkännandeförfaranden. De första av sådana delegerade ak ter ska antas senast den 31 december 2014.

Artikel 21

Ansökan om typgodkännande

Dessutom kan tillverkaren välja ett etappvist typgodkännande.

Vid typgodkännande av system, komponenter eller separata tek niska enheter är endast förfarandet för typgodkännande i ett steg tillämpligt.

2.Typgodkännande i flera steg ska bestå av stegvis insamling av samtliga EU-typgodkännandeintyg för de system, komponen ter och separata tekniska enheter som ingår i fordonet och som

islutskedet leder till typgodkännande av det kompletta fordo net.

3.Typgodkännande i ett steg ska bestå av godkännande av det kompletta fordonet i ett enda steg.

4.Kombinerat typgodkännande är ett förfarande för typgod kännande i flera steg genom vilket ett eller flera systemgodkän nanden erhålls under slutskedet av godkännandet av det kom pletta fordonet, utan att EU-typgodkännandeintyget behöver ut färdas för dessa system.

5.Vid ett etappvist typgodkännande intygar en eller flera godkännandemyndigheter att en typ av etappvis färdigbyggt eller icke färdigbyggt fordon, beroende på vilket tillverknings stadium det befinner sig i, uppfyller de tillämpliga administrativa bestämmelserna och tekniska kraven i denna förordning.

Etappvist typgodkännande ska beviljas för icke färdigbyggda eller etappvis färdigbyggda fordonstyper som överensstämmer med uppgifterna i det underlag som anges i artikel 22 och som uppfyller de tekniska krav som föreskrivs i de tillämpliga akter som förtecknas i bilaga I, med hänsyn till det konstruk tionsstadium fordonet befinner sig i.

6.Typgodkännande av det sista konstruktionsskedet får be viljas först efter det att godkännandemyndigheten har kontrol lerat att det fordon som typgodkänns i det sista konstruktions skedet vid den tidpunkten uppfyller alla tillämpliga tekniska krav. Det ska inbegripa dokumentkontroll av alla krav som ingår i typgodkännandet för ett icke färdigbyggt fordon som beviljats under loppet av ett flerstegsförfarande, även om det beviljats för en annan kategori eller underkategori av fordon.

7.Val av godkännandeförfarande ska inte påverka tillämpliga materiella krav som den godkända fordonstypen ska uppfylla vid tidpunkten för utfärdande av typgodkännande av komplett fordon.

1.Tillverkaren ska lämna ansökan om typgodkännande till godkännandemyndigheten.

2.Endast en ansökan får lämnas in för en viss typ av fordon, system, komponent eller separat teknisk enhet och endast i en medlemsstat.

3.För varje typ som ska godkännas ska en separat ansökan inlämnas.

Artikel 22

Underlag

1.Sökanden ska lämna ett underlag till godkännandemyn digheten.

2.Underlaget ska omfatta följande:

a)Ett informationsdokument.

b)Alla uppgifter, ritningar, fotografier och andra uppgifter.

c)För fordon: uppgift om det eller de förfaranden som valts i enlighet med artikel 20.1.

d)Alla övriga uppgifter som godkännandemyndigheten begär i samband med ansökningsförfarandet.

3.Underlaget får lämnas på papper eller i en elektronisk form som godtas av den tekniska tjänsten och godkännande myndigheten.

4.Kommissionen ska genom genomförandeakter fastställa mallar för informationsdokumentet och underlaget. Dessa ge nomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsför farande som avses i artikel 69.2. De första av sådana genom förandeakter ska antas senast den 31 december 2014.

Artikel 23

Särskilda krav på uppgifter som ska lämnas i ansökan om typgodkännande i olika förfaranden

1. En ansökan om typgodkännande i flera steg ska åtföljas av ett underlag i enlighet med artikel 22 och en fullständig upp sättning av de typgodkännandeintyg som krävs enligt var och en av de tillämpliga akter som förtecknas i bilaga I.

115

Prop. 2015/16:31

Bilaga 1

L 60/18		SV	Europeiska unionens officiella tidning	2.3.2013

Vid typgodkännande av ett system, en komponent eller en separat teknisk enhet, enligt de tillämpliga akter som förtecknas i bilaga I, ska godkännandemyndigheten ha tillgång till det till hörande underlaget tills godkännandet har utfärdats eller väg rats.

2.En ansökan om typgodkännande i ett steg ska åtföljas av ett underlag som anges i artikel 22 innehållande relevant infor mation i enlighet med de genomförandeakter som antas enligt denna förordning med avseende på de tillämpliga akterna.

3.Vid kombinerat typgodkännande ska underlaget åtföljas av ett eller flera typgodkännandeintyg som krävs enligt var och en av de tillämpliga akter som förtecknas i bilaga I och ska, om inget typgodkännandeintyg uppvisas, innefatta de relevanta upp gifter i enlighet med de genomförandeakter som antas enligt denna förordning avseende de tillämpliga akterna.

4.Utan att det påverkar tillämpningen av punkterna 1, 2 och

3ska följande uppgifter lämnas vid etappvist typgodkännande:

a)I första etappen: de delar av underlaget och de EU-typgod kännandeintyg som är tillämpliga för grundfordonet i dess aktuella konstruktionsfas.

b)I samtliga därpå följande etapper: de delar av underlaget och de EU-typgodkännandeintyg som hänför sig till den aktuella tillverkningsetappen samt en kopia av det EU-typgodkän nande för fordonet som utfärdades för den föregående etap pen och fullständiga uppgifter om alla ändringar och kom pletteringar som tillverkaren har gjort på fordonet.

De uppgifter som anges i första stycket i denna punkt leden a och b får lämnas i enlighet med punkt 3.

5. Genom en motiverad begäran får godkännandemyndighe ten kräva att tillverkaren tillhandahåller ytterligare information som behövs för att ett beslut ska kunna fattas om vilka prov ningar som krävs eller för att underlätta genomförandet av dessa provningar.

KAPITEL V

GENOMFÖRANDE AV FÖRFARANDEN FÖR EU-

TYPGODKÄNNANDE

Artikel 24

Allmänna bestämmelser

1. Godkännandemyndigheterna får bevilja EU-typgodkän nande först efter att ha kontrollerat att de förfaranden för pro duktionsöverensstämmelse som avses i artikel 28 är korrekta

och att typen av fordon, system, komponent eller separat tek nisk enhet uppfyller de tillämpliga kraven.

2.EU-typgodkännande ska beviljas i enlighet med detta ka

pitel.

allvarligt eller utgör en allvarlig risk för arbetarskyddet, får den vägra att bevilja EU-typgodkännande. Den ska då omedel bart underrätta övriga medlemsstaters godkännandemyndigheter och kommissionen om detta med en utförlig sammanställning av vilka skäl som ligger till grund för beslutet tillsammans med styrkande uppgifter.

4.EU-typgodkännandeintyg ska numreras i enlighet med ett harmoniserat system som fastställts av kommissionen genom genomförandeakter. Dessa genomförandeakter ska antas enligt det granskningsförfarande som avses i artikel 69.2. De första av sådana genomförandeakter ska antas senast den 31 december 2014.

5.Godkännandemyndigheten ska inom en månad från utfär dandet av EU-typgodkännandeintyget till godkännandemyndig heterna i övriga medlemsstater sända en kopia av intyget om EU-typgodkännande, inklusive bilagor, för varje fordonstyp som den har godkänt via ett gemensamt och säkert system för elek tronisk kommunikation. Kopian kan även sändas i form av en säker elektronisk fil.

6.Godkännandemyndigheten ska utan dröjsmål meddela godkännandemyndigheterna i övriga medlemsstater när den

har avslagit eller återkallat ett typgodkännande för fordon samt ange skälen för beslutet.

7.Godkännandemyndigheten ska var tredje månad till god kännandemyndigheterna i övriga medlemsstater sända en för teckning över de EU-typgodkännanden av system, komponenter eller separata tekniska enheter som den har beviljat, ändrat, vägrat att bevilja eller återkallat under den föregående perioden.

8.På begäran av en annan medlemsstats godkännandemyn dighet ska den godkännandemyndighet som har beviljat ett EU- typgodkännande inom en månad från mottagandet av begäran översända en kopia av det begärda EU-typgodkännandeintyget inklusive bilagor via ett gemensamt och säkert system för elek tronisk kommunikation. Kopian får även föreligga i form av en säker elektronisk fil.

116

Prop. 2015/16:31

Bilaga 1

2.3.2013		SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 60/19

9.Om kommissionen begär det ska godkännandemyndighe ten lämna de uppgifter som avses i punkterna 5–8 även till kommissionen.

10.Godkännandemyndigheten ska sammanställa infor mationsmaterial bestående av underlaget åtföljt av provnings rapporter och alla andra handlingar som den tekniska tjänsten eller godkännandemyndigheten fogat till underlaget under sin tjänsteutövning. Informationsmaterialet ska innehålla ett index där dess innehåll redovisas, uppställt enligt ett lämpligt numre rings- eller märkningssystem som gör det möjligt att lätt hitta varje sida och se de olika dokumentens format, så att det blir till en förteckning över de olika stadierna i förfarandet för EU- typgodkännande, i synnerhet datum för revideringar och upp datering. Godkännandemyndigheten ska hålla den information som finns i informationsmaterialet tillgänglig under en period av tio år efter det att giltighetstiden för det berörda godkännan det löpt ut.

Artikel 25

Särskilda bestämmelser om EU-typgodkännandeintyg

1. EU-typgodkännandeintyget ska innehålla följande bilagor:

a)Det informationsmaterial som avses i artikel 24.10.

b)Provningsresultaten.

c)Namn och exempel på namnteckning(ar) för den eller de personer på företaget som är behöriga att underteckna intyg om överensstämmelse samt intyg om deras befattning i fö retaget.

d)För EU-typgodkännanden av komplett fordon, ett ifyllt ex emplar av intyget om överensstämmelse.

2.EU-typgodkännandeintyget ska utfärdas på grundval av den mall som kommissionen fastställt genom genomförandeak ter. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 69.2. De första av sådana genomförandeakter ska antas senast den 31 december 2014.

3.För varje fordonstyp ska godkännandemyndigheten

a)fylla i alla tillämpliga delar av EU-typgodkännandeintyget, inklusive bilagan för provningsresultat,

b)sammanställa indexet till informationsmaterialet,

c)utan dröjsmål utfärda det ifyllda intyget med bilagor till den sökande.

Kommissionen ska fastställa den mall för bilagan för provnings resultat som avses i led a genom genomförandeakter. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det gransknings förfarande som avses i artikel 69.2. De första av sådana genom förandeakter ska antas senast den 31 december 2014.

4.Om ett EU-typgodkännande har begränsad giltighet i en lighet med artikel 35, eller om det har gjorts undantag från vissa bestämmelser i denna förordning eller i de delegerade akter och genomförandeakter som antagits enligt denna förord ning, ska dessa begränsningar eller undantag anges i EU-typgod kännandet.

5.Om tillverkaren väljer det kombinerade typgodkännande förfarandet, ska godkännandemyndigheten i informationsmate rialet fylla i uppgifterna om de provningsrapporter som fast ställts genom de genomförandeakter som avses i artikel 27.1 och för vilka det inte finns något EU-typgodkännandeintyg.

6.Om tillverkaren väljer typgodkännandeförfarandet i ett steg ska godkännandemyndigheten fastställa en förteckning

över tillämpliga krav eller akter och foga den förteckningen till EU-typgodkännandeintyget. Kommissionen ska fastställa mallen för denna förteckning genom genomförandeakter. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det gransknings förfarande som avses i artikel 69.2. De första av sådana genom förandeakter ska antas senast den 31 december 2014.

Artikel 26

Särskilda bestämmelser om system, komponenter eller separata tekniska enheter

1.EU-typgodkännande ska beviljas för system som överens stämmer med uppgifterna i underlaget och som uppfyller de tekniska kraven i de tillämpliga akter som förtecknas i bilaga I.

2.EU-typgodkännande för en komponent eller separat tek nisk enhet ska beviljas för komponenter eller separata tekniska enheter som överensstämmer med uppgifterna i underlaget och som uppfyller de tekniska kraven i de tillämpliga akter som förtecknas i bilaga I.

3.Om komponenter eller separata tekniska enheter, oavsett om de är avsedda för reparation, service eller underhåll, också ingår i ett typgodkännande för system avseende ett fordon, ska det inte krävas något ytterligare godkännande för komponenten eller den separata tekniska enheten om detta inte krävs enligt de tillämpliga akter som förtecknas i bilaga I.

117

Prop. 2015/16:31

Bilaga 1

L 60/20		SV	Europeiska unionens officiella tidning	2.3.2013

4. Om det endast är i kombination med andra delar av fordonet som en komponent eller en separat teknisk enhet har avsedd funktion eller uppvisar ett särdrag, och dess över ensstämmelse med kraven därför endast kan kontrolleras när denna komponent eller separata tekniska enhet fungerar i kom bination med dessa andra delar av fordonet, ska EU-typgodkän nandets räckvidd begränsas i motsvarande utsträckning.

I EU-typgodkännandeintyget ska då eventuella begränsningar för komponentens eller den separata tekniska enhetens användning anges samt vilka särskilda krav som ställs vid monteringen.

Om en sådan komponent eller separat teknisk enhet monteras av fordonstillverkaren, ska det i samband med godkännandet av fordonet kontrolleras att eventuella begränsningar för använd ning eller krav vid monteringen har iakttagits.

Artikel 27

Provningar som krävs för EU-typgodkännande

1. Överensstämmelse med de tekniska bestämmelserna i denna förordning och i de akter som förtecknas i bilaga I ska visas genom lämpliga provningar utförda av utnämnda tekniska tjänster.

De provningsförfaranden som avses i första stycket och den särskilda utrustning och de särskilda verktyg som är föreskrivna för att utföra dessa provningar ska vara de som fastställs i de relevanta akter som förtecknas i bilaga I.

Provningsrapportens utformning ska överensstämma med de allmänna krav som kommissionen fastställt genom genom förandeakter. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 69.2. De första av sådana genomförandeakter ska antas senast den 31 de cember 2014.

2.Tillverkaren ska ge godkännandemyndigheten tillgång till så många fordon, komponenter eller separata tekniska enheter som i enlighet med de relevanta akter som förtecknas i bilaga I krävs för genomförandet av de föreskrivna provningarna.

3.Nödvändiga provningar ska utföras på fordon, komponen ter och separata tekniska enheter som är representativa för den typ som ska godkännas.

Tillverkaren får dock efter överenskommelse med godkännan demyndigheten välja ett fordon, ett system, en komponent eller en separat teknisk enhet som inte är representativ för den typ som ska godkännas, men som kombinerar några av de mest negativa egenskaperna vad avser den nödvändiga prestanda nivån. Virtuella provningsmetoder kan användas till stöd för beslutsfattandet under urvalsprocessen.

4. På tillverkarens begäran får virtuella provningsmetoder an vändas som alternativ till de provningsförfaranden som avses i

punkt 1 om godkännandemyndigheten medger det, med avse ende på de krav som fastställs i de delegerade akter som antas enligt punkt 6.

5.Virtuella provningsmetoder ska uppfylla de villkor som anges i de delegerade akter som antas enligt punkt 6.

6.För att säkerställa att de resultat som erhålls genom vir tuell provning är lika meningsfulla som de som erhålls genom fysisk provning ska kommissionen ges befogenhet att i enlighet med artikel 71 anta delegerade akter om vilka krav som får bli föremål för virtuell provning och villkor enligt vilka den virtu ella provningen ska utföras. När kommissionen antar dessa de legerade akter ska den, när det är lämpligt, utgå från de krav och förfaranden som fastställs i bilaga XVI i Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/46/EG av den 5 september 2007 om fastställande av en ram för godkännande av motorfordon och släpvagnar till dessa fordon samt av system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för sådana fordon (ramdirektiv) (1).

Artikel 28

Kontroll av produktionsöverensstämmelse

1.En godkännandemyndighet som beviljar ett EU-typgod kännande ska vidta nödvändiga åtgärder för att, om det är nödvändigt i samarbete med godkännandemyndigheterna i öv riga medlemsstater, kontrollera att tillräckliga förfaranden har införts för att se till att serietillverkade fordon, system, kom ponenter eller separata tekniska enheter kommer att överens stämma med den godkända typen.

2.En godkännandemyndighet som beviljar typgodkännande för kompletta fordon ska vidta nödvändiga åtgärder för att kontrollera att intyg om överensstämmelse som utfärdas av till verkaren överensstämmer med artikel 33. I detta syfte ska god kännandemyndigheten kontrollera att ett tillräckligt antal pro vexemplar av intyg om överensstämmelse överensstämmer med artikel 33 och att tillverkaren har vidtagit tillräckliga åtgärder för att säkerställa att uppgifterna i dessa intyg om överensstäm melse är korrekta.

3.En godkännandemyndighet som beviljat ett EU-typgod kännande ska vidta nödvändiga åtgärder i samband med detta godkännande för att kontrollera, om det är nödvändigt i sam arbete med godkännandemyndigheterna i övriga medlemsstater, att de förfaranden som avses i punkterna 1 och 2 även fortsätt ningsvis är tillräckliga så att fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter i serieproduktion även fortsättningsvis kommer att överensstämma med den godkända typen och att intyg om överensstämmelse även fortsättningsvis överensstäm mer med artikel 33.

(1) EUT L 263, 9.10.2007, s. 1.

118

Prop. 2015/16:31

Bilaga 1

2.3.2013		SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 60/21

4.För att kontrollera att ett fordon, ett system, en kom ponent eller en separat teknisk enhet överensstämmer med den godkända typen får den godkännandemyndighet som har beviljat EU-typgodkännandet utföra de kontroller eller prov ningar som krävs för EU-typgodkännandet på stickprov som tagits i tillverkarens lokaler, inklusive produktionsanläggningar.

5.När en godkännandemyndighet som beviljat ett EU-typ godkännande konstaterar att de förfaranden som anges i punk terna 1 och 2 inte tillämpas, att de avviker i väsentlig grad från överenskomna förfaranden och kontrollplaner eller har upphört att tillämpas eller inte längre anses tillräckliga, trots att tillverk ningen fortsätter, ska den vidta nödvändiga åtgärder för att se till att förfarandet för produktionsöverensstämmelse följs kor rekt eller återkalla typgodkännandet.

6.Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade ak ter i enlighet med artikel 71 om närmare bestämmelser om produktionsöverensstämmelse. De första av sådana delegerade akter ska antas senast den 31 december 2014.

KAPITEL VI

ÄNDRINGAR AV EU-TYPGODKÄNNANDEN

Artikel 29

Allmänna bestämmelser

1. Tillverkaren ska utan dröjsmål underrätta den godkännan demyndighet som har beviljat EU-typgodkännandet om varje ändring av uppgifterna i informationsmaterialet.

Den godkännandemyndigheten ska besluta vilket av de förfaran den som fastställs i artikel 30 som ska tillämpas.

Vid behov får godkännandemyndigheten efter samråd med till verkaren besluta att ett nytt EU-typgodkännande ska beviljas.

2.Ansökningar om ändring av ett EU-typgodkännande får endast lämnas in till den godkännandemyndighet som beviljade det ursprungliga EU-typgodkännandet.

3.Om godkännandemyndigheten finner att en ändring krä ver att kontroller eller provningar görs om, ska den underrätta tillverkaren om detta.

Artikel 30

Revideringar och utökningar av EU-typgodkännanden

1. Om uppgifterna i informationsmaterialet har ändrats, utan att kontroller eller provningar behöver göras om, ska ändringen betecknas som en revidering.

Godkännandemyndigheten ska då i nödvändig utsträckning ut färda reviderade blad till informationsmaterialet och på varje reviderat blad tydligt markera vilket slag av ändring det gäller och vilken dag det nya bladet utfärdats. En konsoliderad, upp daterad version av det tekniska underlaget tillsammans med en detaljerad beskrivning av ändringen ska anses uppfylla det kra vet.

2. Ändringen ska betecknas som en utökning när uppgif terna i informationsmaterialet har ändrats och något av följande gäller:

a)Ytterligare kontroller eller provningar krävs.

b)Uppgifter i EU-typgodkännandeintyget, med undantag för bilagorna, har ändrats.

c)Om nya krav blir tillämpliga enligt någon av de akter som förtecknas i bilaga I och som är tillämpliga på den godkända fordonstypen eller det godkända systemet, den godkända komponenten eller den separata tekniska enheten.

Vid en utökning ska godkännandemyndigheten utfärda ett upp daterat EU-typgodkännandeintyg med utökningsnummer i en lighet med det antal utökningar som redan beviljats. Skälet till utökningen och datum för det nya utfärdandet ska tydligt framgå av det godkännandeintyget.

3.Varje gång reviderade blad eller en konsoliderad, uppdate rad version utfärdas ska även index till informationsmaterialet, som bifogas godkännandeintyget, ändras så att datum för den senaste utökningen eller revideringen eller datum för den se naste konsolideringen av den uppdaterade versionen framgår.

4.Det krävs ingen ändring av typgodkännandet för ett for don om de nya krav som avses i punkt 2 c rent tekniskt saknar betydelse för denna fordonstyp eller gäller andra fordonskate gorier än den som fordonstypen tillhör.

Artikel 31

Utfärdande och anmälan av ändringar

De förfaranden som avses i artikel 30 ska tillämpas endast om godkännandemyndigheten, med utgångspunkt från de kontrol lerna eller provningarna, konstaterar att kraven för EU-typgod kännande fortfarande är uppfyllda.

1. Vid utökning ska alla berörda avsnitt av EU-typgodkän nandeintyget, dess bilagor och indexet till informationspaketet uppdateras. Det uppdaterade intyget med bilagor ska utfärdas till sökanden utan dröjsmål.

119

Prop. 2015/16:31

Bilaga 1

L 60/22		SV	Europeiska unionens officiella tidning	2.3.2013

2.Vid revidering ska godkännandemyndigheten utan dröjs mål utfärda de reviderade handlingarna eller den konsoliderade, uppdaterade versionen, beroende på vad som är tillämpligt, inklusive ett reviderat index till informationsmaterialet till sö kanden.

3.Godkännandemyndigheten ska anmäla alla ändringar av EU-typgodkännanden till de övriga medlemsstaternas godkän nandemyndigheter i enlighet med förfarandena i artikel 24.

KAPITEL VII

EU-TYPGODKÄNNANDETS GILTIGHET

Artikel 32

Giltighetens upphörande

1.EU-typgodkännanden ska utfärdas för en obegränsad gil tighetstid.

2.Ett EU-typgodkännande av ett fordon ska upphöra att gälla i följande fall:

a)När nya krav som är tillämpliga på den godkända fordons typen blir obligatoriska för tillhandahållande på marknaden, registrering eller ibruktagande av fordon och det inte går att uppdatera typgodkännandet i enlighet med dem.

b)När tillverkningen av den godkända fordonstypen slutgiltigt och frivilligt har upphört.

c)När godkännandets giltighet löper ut på grund av en be gränsning i enlighet med artikel 35.6.

d)När godkännandet har återkallats i enlighet med artikel 28.5, 44.1 eller 47.4.

3.Om endast en variant av en typ eller en version av en variant upphör att gälla, blir EU-typgodkännandet av fordonet i fråga ogiltigt bara för denna variant eller version.

4.När tillverkningen av en fordonstyp slutgiltigt upphör ska tillverkaren underrätta den godkännandemyndighet som har be viljat EU-typgodkännandet för det fordonet.

Inom en månad från det att den godkännandemyndighet som beviljade fordonet EU-typgodkännande tar emot den underrät telse som avses i första stycket ska den underrätta godkännan demyndigheterna i övriga medlemsstater om detta.

5. Om ett EU-typgodkännande för fordon snart kommer att upphöra att gälla, ska tillverkaren, utan att det påverkar till lämpningen av punkt 4, underrätta den godkännandemyndighet som beviljade EU-typgodkännandet.

Den godkännandemyndighet som beviljade EU-typgodkännan det ska utan dröjsmål meddela alla relevanta uppgifter till god kännandemyndigheterna i övriga medlemsstater så att artikel 39 vid behov kan tillämpas.

I det meddelande som avses i andra stycket ska särskilt anges det sist tillverkade fordonets tillverkningsdatum och fordonsi dentifieringsnummer.

KAPITEL VIII

INTYG OM ÖVERENSSTÄMMELSE OCH MÄRKNINGAR

Artikel 33

Intyg om överensstämmelse

1. Tillverkaren ska i sin egenskap av innehavare av ett typ godkännande av fordon utfärda ett intyg om överensstämmelse på papper som ska åtfölja varje fordon, vare sig det är färdig byggt, icke färdigbyggt eller etappvis färdigbyggt, som tillverkas i överensstämmelse med den godkända fordonstypen.

Det intyget ska tillhandahållas kostnadsfritt till köparen tillsam mans med fordonet. Tillhandahållandet får inte förenas med villkor om en uttrycklig begäran eller lämnande av ytterligare upplysningar till tillverkaren.

Under en period av tio år från fordonets tillverkningsdatum ska fordonstillverkaren på fordonsägarens begäran utfärda en dub blett av intyget om överensstämmelse, mot en ersättning som inte får överskrida kostnaden för att utfärda intyget. Ordet ”dub blett” ska synas tydligt på framsidan av dubbletten.

2.Tillverkaren ska använda den mall för intyget om över ensstämmelse som antagits av kommissionen genom genom förandeakter. Dessa genomförandeakter ska antas enligt det granskningsförfarande som avses i artikel 69.2. Intyg om över ensstämmelse ska utformas på ett sådant sätt att det inte går att förfalska. I detta syfte ska det i genomförandeakterna fastställas att det papper som används för intyget skyddas genom ett antal säkerhetsåtgärder vid tryckning. De första av sådana genom förandeakter ska antas senast den 31 december 2014.

3.Intyget om överensstämmelse ska upprättas på minst ett av unionens officiella språk. Varje medlemsstat får begära att intyget om överensstämmelse översätts till dess eget eller egna officiella språk.

4.Den eller de personer som är behöriga att underteckna intyg om överensstämmelse ska ingå i tillverkarens organisation och ska vara vederbörligen befullmäktigade av ledningen att binda tillverkaren rättsligt när det gäller ansvar för fordonets utformning och konstruktion eller produktionens överensstäm melse.

120

Prop. 2015/16:31

Bilaga 1

2.3.2013		SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 60/23

5.Hela intyget om överensstämmelse ska fyllas i och det får inte innehålla andra begränsningar för användningen av fordo net än de som föreskrivs i denna förordning eller någon av de delegerade akter som antas enligt denna förordning.

6.I fråga om icke färdigbyggda eller etappvis färdigbyggda fordon ska tillverkaren endast fylla i de uppgifter på intyget om överensstämmelse som har tillkommit eller ändrats på det ak tuella stadiet av godkännandeförfarandet samt, i tillämpliga fall, till detta intyg bifoga samtliga intyg om överensstämmelse som utfärdats under föregående etapper.

7.För fordon som godkänts i enlighet med artikel 35.2 ska rubriken till intyget om överensstämmelse innehålla följande mening: ”För färdigbyggda/etappvis färdigbyggda fordon, typ godkännande enligt artikel 26 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 167/2013 om godkännande och marknads tillsyn av jordbruks- och skogsbruksfordon 5 februari 2013 (preliminärt godkännande).”

8.Rubriken till intyget om överensstämmelse, såsom det fastställs i de genomförandeakter som avses i punkt 2, ska för fordon som är typgodkända enligt artikel 37 innehålla följande mening: ”För färdigbyggda/etappvis färdigbyggda fordon som är typgodkända i små serier”, och i nära anslutning till detta till verkningsåret följt av ett löpnummer mellan 1 och det högsta nummer som anges i bilaga II, vilket för varje tillverkningsår anger fordonets löpnummer i produktionen för det året.

9.Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 1 får till verkaren på elektronisk väg översända intyget om överensstäm melse till registreringsmyndigheten i valfri medlemsstat.

Artikel 34

Obligatorisk skylt med lämplig märkning av fordon och typgodkännandemärkning av komponenter och separata tekniska enheter

1.Fordonstillverkaren ska på varje fordon som tillverkats i överensstämmelse med den godkända typen anbringa en obli gatorisk skylt med lämplig märkning i enlighet med tillämplig genomförandeakt som antagits enligt punkt 3.

2.Tillverkaren av en komponent eller en separat teknisk enhet, oavsett om denna ingår i ett system eller inte, ska på varje komponent eller enhet som tillverkas i överensstämmelse med den godkända typen anbringa ett typgodkännandemärke i enlighet med den tillämpliga genomförandeakt som antagits enligt denna förordning eller den tillämpliga FN/ECE-föreskriften eller den tillämpliga OECD-koden.

Om inget sådant typgodkännandemärke krävs, ska tillverkaren åtminstone anbringa sitt handelsnamn eller varumärke, typbe teckning eller ett identifikationsnummer.

3. Den obligatoriska skylten och EU-typgodkännandemärket ska överensstämma med den förlaga som fastställs av kommis sionen genom genomförandeakter. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 69.2. De första av sådana genomförandeakter ska antas senast den 31 december 2014.

KAPITEL IX

UNDANTAG FÖR NY TEKNIK ELLER NYA PRINCIPER

Artikel 35

Undantag för ny teknik eller nya principer

1.Tillverkaren får ansöka om EU-typgodkännande med av seende på en typ av fordon, system, komponent eller separat teknisk enhet som inbegriper ny teknik eller nya principer som är oförenliga med en eller flera av de akter som förtecknas i bilaga I.

2.Godkännandemyndigheten ska bevilja det EU-typgodkän nande som avses i punkt 1 om alla följande förutsättningar föreligger:

a)I ansökan anges varför tekniken eller principerna i fråga gör att systemet, komponenten eller den separata tekniska enhe ten inte överensstämmer med en eller flera av de akter som förtecknas i bilaga I.

b)I ansökan beskrivs den nya teknikens säkerhets- och miljö effekter och de åtgärder som vidtagits för att säkerställa att en minst likvärdig nivå på säkerhet och miljöskydd uppnås i förhållande till de krav från vilka undantag söks.

c)Beskrivningar och resultat av provningar uppvisas som styr ker att villkoret i led b är uppfyllt.

3.Beviljandet av ett sådant EU-typgodkännande som innebär undantag för en ny teknik eller nya principer ska godkännas genom tillstånd av kommissionen. Detta tillstånd ska lämnas i form av en genomförandeakt. Den genomförandeakten ska an tas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i arti kel 69.2.

4.I väntan på att kommissionen beslutar om tillstånd får godkännandemyndigheten utfärda EU-typgodkännandet, vilket dock ska vara tillfälligt, och giltigt enbart på den medlemssta tens territorium, av en typ av fordon som omfattas av det sökta undantaget. Godkännandemyndigheten ska underrätta kommis sionen och de andra medlemsstaterna om detta utan dröjsmål genom en akt som innehåller de uppgifter som avses i punkt 2.

121

Prop. 2015/16:31

Bilaga 1

L 60/24		SV	Europeiska unionens officiella tidning	2.3.2013

Att det rör sig om ett tidsbegränsat EU-typgodkännande med geografiskt begränsad giltighet ska framgå av rubriken till typ godkännandeintyget och rubriken till intyget om överensstäm melse. Kommissionen får anta genomförandeakter för att till handahålla harmoniserade mallar för typgodkännandeintyg och intyg om överensstämmelse med avseende på tillämpningen av detta stycke. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 69.2.

5.Andra godkännandemyndigheter får besluta att skriftligen godta ett sådant tillfälligt godkännande som avses i punkt 4 på sitt territorium.

6.I förekommande fall ska det i det tillstånd av kommis sionen som avses i punkt 3 också anges om det är förenat med några begränsningar. I samtliga fall ska typgodkännandet vara giltigt i minst 36 månader.

7.Om kommissionen beslutar att inte bevilja tillstånd, ska godkännandemyndigheten omedelbart underrätta innehavaren av det tillfälliga typgodkännande som avses i punkt 3 om att det tillfälliga typgodkännandet kommer att upphävas sex må nader efter kommissionens beslut.

Fordon som tillverkats i överensstämmelse med det tillfälliga godkännandet innan det slutade gälla får dock släppas ut på marknaden, registreras eller tas i bruk i de medlemsstater som godtagit det tillfälliga godkännandet.

Artikel 36

Efterföljande anpassning av delegerade akter och genomförandeakter

1. Om kommissionen beviljar ett undantag enligt artikel 35 ska den omedelbart vidta nödvändiga åtgärder för att anpassa de berörda delegerade akterna eller genomförandeakterna till den tekniska utvecklingen.

Om ett undantag enligt artikel 35 avser en FN/ECE-föreskrift ska kommissionen föreslå en ändring av den berörda FN/ECE-före skriften i enlighet med det förfarande som är tillämpligt enligt 1958 års reviderade överenskommelse.

2. Så snart de berörda akterna har ändrats ska eventuella begränsningar enligt kommissionens beslut om godkännande av undantag omedelbart upphävas.

Om de åtgärder som är nödvändiga för att anpassa de delege rade akterna eller genomförandeakterna inte har vidtagits får kommissionen, på begäran av den medlemsstat som beviljade godkännandet, genom ett beslut i form av en genomförandeakt som antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 69.2, ge medlemsstaten tillstånd att förlänga typgodkän nandets giltighet.

KAPITEL X

FORDON SOM TILLVERKAS I SMÅ SERIER

Artikel 37

Nationellt typgodkännande av små serier

1. Tillverkaren får ansöka om nationellt typgodkännande av små serier av en fordonstyp inom de årliga kvantitativa gränser som anges i bilaga II. Dessa gränser ska gälla för tillhandahål lande på marknaden, registrering eller ibruktagande av fordon av den godkända typen på varje medlemsstats marknad under ett visst år.

För ett nationellt typgodkännande av små serier får godkännan demyndigheten, om den har skälig anledning att göra det, be vilja undantag från en eller flera av bestämmelserna i denna förordning och en eller flera av bestämmelserna i de akter som förtecknas i bilaga I, förutsatt att den anger alternativa krav.

2.De alternativa krav som avses i punkt 1 ska säkerställa en nivå på funktionssäkerhet och miljöskydd samt arbetarskydd som så långt det är praktiskt möjligt är likvärdig med den nivå som föreskrivs genom de relevanta akter som förtecknas

ibilaga I.

3.För det nationella typgodkännandet av fordon enligt denna artikel ska system, komponenter eller separata tekniska enheter som är typgodkända enligt de akter som förtecknas i bilaga I godkännas.

4.Typgodkännandeintyget för fordon som typgodkänts en ligt denna artikel ska upprättas i enlighet med den mall som avses i artikel 25.2, men får inte förses med rubriken ”Intyg om EU-typgodkännande av fordon”, och ska ange innehållet i de undantag som beviljats enligt punkt 1. Typgodkännandeintyg ska numreras i enlighet med det harmoniserade system som avses i artikel 24.4.

5.Giltigheten för ett nationellt typgodkännande av små se rier ska vara begränsad till territoriet i den medlemsstat vars godkännandemyndighet beviljade godkännandet.

6.På tillverkarens begäran ska dock en kopia av typgodkän nandeintyget, inklusive bilagor, sändas som rekommenderad försändelse eller e-post till godkännandemyndigheterna i de medlemsstater som tillverkaren angett.

7.Inom tre månader från mottagandet av den begäran som avses i punkt 6 ska godkännandemyndigheterna i de medlems stater som tillverkaren anger besluta om de godtar typgodkän nandet eller inte. De ska formellt meddela sitt beslut till den godkännandemyndighet som beviljade det nationella typgod kännandet av små serier.

122

Prop. 2015/16:31

Bilaga 1

2.3.2013		SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 60/25

8.Medlemsstaternas godkännandemyndigheter ska godta det nationella typgodkännandet, såvida de inte har godtagbara skäl att anse att de nationella tekniska krav i enlighet med vilka fordonet godkändes inte är likvärdiga med deras egna.

9.På begäran av en sökande som önskar släppa ut på mark naden eller registrera ett fordon med ett nationellt typgodkän nande av små serier i en annan medlemsstat, ska den godkän nandemyndighet som beviljade det nationella typgodkännandet av små serier tillhandahålla den andra medlemsstatens nationella myndighet en kopia av typgodkännandeintyget, inklusive infor mationsmaterialet. Punkterna 7 och 8 ska tillämpas.

KAPITEL XI

TILLHANDAHÅLLANDE PÅ MARKNADEN, REGISTRERING

ELLER IBRUKTAGANDE

Artikel 38

Tillhandahållande på marknaden, registrering eller ibruktagande av fordon

1. Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 41 och 44 får fordon för vilka EU-typgodkännande av komplett fordon är obligatoriskt eller för vilka tillverkaren erhållit sådant typgod kännande enligt denna förordning endast tillhandahållas på marknaden, registreras, eller tas i bruk om de åtföljs av ett giltigt intyg om överensstämmelse som utfärdats i överensstäm melse med artikel 33.

Icke färdigbyggda fordon får tillhandahållas på marknaden eller tas i bruk, men de myndigheter som ansvarar för fordonsregi streringar i medlemsstaterna får vägra att tillåta registrering eller användning i trafik av sådana fordon.

2. Punkt 1 ska inte tillämpas på fordon som är avsedda för användning av försvarsmakten, civilförsvaret, brandkåren eller ordningsmakten och inte heller på fordon som typgodkänts i enlighet med artikel 37.

Artikel 39

Tillhandahållande på marknaden, registrering eller ibruktagande av fordon i slutserier

1. Med förbehåll för de gränser för slutserier och de tids frister som anges i punkterna 2 och 4 får fordon som över ensstämmer med en fordonstyp vars EU-typgodkännande har upphört att gälla enligt artikel 32 fortsätta att tillhandahållas på marknaden, registreras eller tas i bruk.

Första stycket ska tillämpas endast på fordon inom unionens territorium som omfattades av ett giltigt EU-typgodkännande när de tillverkades, men som vare sig hade tillhandahållits på

marknaden, registrerats eller tagits i bruk innan giltighetstiden för detta EU-typgodkännande gick ut.

2.För färdigbyggda fordon ska möjligheten enligt punkt 1 tillämpas i 24 månader från och med den dag då EU-typgod kännandet upphörde att gälla, och för etappvis färdigbyggda fordon i 30 månader från den dagen.

3.En tillverkare som vill utnyttja punkt 1 ska lämna en begäran om detta till den nationella myndigheten i varje med lemsstat där de berörda fordonen ska tillhandahållas på mark naden, registreras eller tas i bruk. I begäran ska det anges av vilka tekniska eller ekonomiska skäl dessa fordon inte uppfyller de nya typgodkännandekraven.

Den berörda nationella myndigheten ska inom tre månader från mottagandet av begäran besluta om och för hur många av dessa fordon registrering ska tillåtas inom deras territorium.

4.Antalet fordon i slutserier får inte överskrida det högsta värdet av 10 % av antalet fordon som registrerades under de två föregående åren eller 20 fordon per medlemsstat.

5.För fordon som tas i bruk enligt detta förfarande ska en särskild notering göras på intyget om överensstämmelse där fordonet betecknas som ett ”slutseriefordon”.

6.Medlemsstaterna ska se till att antalet fordon som ska tillhandahållas på marknaden, registreras eller tas i bruk enligt förfarandet i denna artikel övervakas effektivt.

7.Denna artikel ska tillämpas endast på upphörande på grund av att typgodkännandets giltighet gått ut i sådana fall som avses i artikel 32.2 a.

Artikel 40

Tillhandahållande på marknaden eller ibruktagande av komponenter och separata tekniska enheter

1.Komponenter eller separata tekniska enheter får endast tillhandahållas på marknaden eller tas i bruk om de överens stämmer med kraven i de tillämpliga akter som förtecknas i bilaga I och är korrekt märkta i enlighet med artikel 34.

2.Punkt 1 ska inte gälla komponenter eller separata tekniska enheter som är särskilt konstruerade eller avsedda för nya for don som inte omfattas av denna förordning.

3.Med avvikelse från punkt 1 får medlemsstaterna tillåta tillhandahållande på marknaden eller ibruktagande av kom ponenter eller separata tekniska enheter som har undantagits från en eller flera bestämmelser i denna förordning enligt arti kel 35 eller som är avsedda att monteras på fordon som om fattas av godkännanden som beviljats enligt artikel 37 och som avser ifrågavarande komponent eller separata tekniska enhet.

123

Prop. 2015/16:31

Bilaga 1

L 60/26		SV	Europeiska unionens officiella tidning	2.3.2013

4. Med avvikelse från punkt 1 och om inget annat föreskrivs

idenna förordning eller i en av de delegerade akter som antas enligt denna förordning får medlemsstaterna tillåta tillhandahål lande på marknaden eller ibruktagande av komponenter eller separata tekniska enheter som är avsedda att monteras i fordon som vid tidpunkten för tillhandahållandet på marknaden eller ibruktagandet inte behövde typgodkännas enligt denna förord ning eller enligt direktiv 2003/37/EG.

KAPITEL XII

SKYDDSKLAUSULER

Artikel 41

Förfarande för att hantera fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter som utgör en allvarlig risk på nationell nivå

1.Om en medlemsstats marknadstillsynsmyndigheter har

vidtagit åtgärder i enlighet med artikel 20 i förordning (EG) nr 765/2008 eller om de har tillräckliga skäl att anta att ett fordon, ett system, en komponent eller en separat teknisk enhet som omfattas av denna förordning utgör en allvarlig risk för människors hälsa eller säkerhet eller andra aspekter av skyddet av allmänintressen som omfattas av denna förordning, ska den godkännandemyndighet som beviljade godkännandet utvärdera fordonet, systemet, komponenten eller den separata tekniska enheten med avseende på alla de krav som fastställs i denna förordning. De berörda ekonomiska aktörerna ska samarbeta fullt ut med godkännande- och/eller marknadstillsynsmyndighe terna.

Om den godkännandemyndighet som beviljade godkännandet vid utvärderingen konstaterar att fordonet, systemet, kom ponenten eller den separata tekniska enheten inte uppfyller kra ven i denna förordning ska den utan dröjsmål ålägga den be rörda ekonomiska aktören att vidta alla lämpliga korrigerande åtgärder för att fordonet, systemet, komponenten eller den se parata tekniska enheten ska uppfylla dessa krav eller dra tillbaka produkten från marknaden eller återkalla den inom en rimlig period, som står i förhållande till typen av risk.

Artikel 21 i förordning (EG) nr 765/2008 ska tillämpas på de åtgärder som avses i andra stycket i denna punkt.

2.Om godkännandemyndigheterna anser att den bristande

överensstämmelsen inte bara gäller det nationella territoriet, ska de informera kommissionen och de andra medlemsstaterna om utvärderingsresultaten och om de åtgärder som de har ålagt den ekonomiska aktören.

3. Den ekonomiska aktören ska se till att alla lämpliga kor rigerande åtgärder vidtas i fråga om alla icke överensstämmande fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter

som den har släppt ut på marknaden eller registrerat eller för vars ibruktagande i unionen den ansvarar.

4.Om den berörda ekonomiska aktören inte vidtar lämpliga korrigerande åtgärder inom den period som avses i punkt 1 andra stycket, ska de nationella myndigheterna vidta lämpliga åtgärder för att förbjuda eller begränsa tillhandahållande på marknaden, registrering eller ibruktagande av fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter på deras nationella marknad, dra tillbaka dem från den marknaden eller återkalla dem.

5.De nationella myndigheterna ska utan dröjsmål underrätta kommissionen och de andra medlemsstaterna om de åtgärder som avses i punkt 4.

I den information som lämnas ska alla tillgängliga uppgifter ingå, särskilt de uppgifter som krävs för att kunna identifiera det fordon, det system, den komponent eller den separata tek niska enhet som inte uppfyller kraven, dess ursprung, vilken typ av bristande överensstämmelse som görs gällande och vilken risk som är aktuell, vilken typ av nationell åtgärd som vidtagits och dess varaktighet samt den berörda ekonomiska aktörens synpunkter. Godkännandemyndigheterna ska i synnerhet ange om den bristande överensstämmelsen beror på något av följan de:

a)Fordonet, systemet, komponenten eller den separata tekniska enheten uppfyller inte krav som rör personers hälsa eller säkerhet, miljöskydd eller andra aspekter av skyddet av all mänintressen som omfattas av denna förordning.

b)Brister i de tillämpliga akter som förtecknas i bilaga I.

6.Medlemsstaterna ska inom en månad informera kommis sionen och de andra medlemsstaterna om vidtagna åtgärder och om eventuella kompletterande uppgifter som de har tillgång till med avseende på fordonets, systemets, komponentens eller den separata tekniska enhetens bristande överensstämmelse med kraven samt eventuella invändningar mot den anmälda natio nella åtgärden.

7.Om varken någon medlemsstat eller kommissionen har invänt mot en åtgärd som en medlemsstat har vidtagit inom en månad från mottagandet av den information som avses i punkt 6 i denna artikel, ska åtgärden utvärderas av kommis sionen i enlighet med artikel 42.

8.Medlemsstaterna ska se till att lämpliga begränsande åt gärder vidtas avseende berörda fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter utan dröjsmål, till exempel att fordonet, systemet, komponenten eller den separata tekniska enheten dras tillbaka från marknaden.

124

Prop. 2015/16:31

Bilaga 1

2.3.2013		SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 60/27

Artikel 42

Unionsförfarande för skyddsåtgärder

1. Om det under det förfarande som beskrivs i artikel 41.3 och 41.4 gjorts invändningar mot en åtgärd som en medlems stat har vidtagit eller om kommissionen anser att en nationell åtgärd strider mot unionslagstiftningen ska kommissionen utan dröjsmål utvärdera den nationella åtgärden efter samråd med medlemsstaterna och den eller de berörda ekonomiska aktörer na. På grundval av resultaten av denna utvärdering ska kom missionen, i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 69.2, fastställa om den nationella åtgärden ska anses vara berättigad eller inte.

Kommissionen ska underrätta alla medlemsstater och den eller de berörda ekonomiska aktörerna om beslutet.

2.Om kommissionen anser att den nationella åtgärden är berättigad ska alla medlemsstater vidta de åtgärder som krävs för att säkerställa att det fordon, det system, den komponent eller den separata tekniska enhet som inte uppfyller kraven dras tillbaka från deras marknader och underrätta kommissionen om detta. Om den nationella åtgärden inte anses vara berättigad ska den berörda medlemsstaten dra tillbaka eller anpassa åtgärden i enlighet med det beslut som avses i punkt 1.

3.Om den nationella åtgärden anses berättigad och tillskrivs brister i denna förordning eller i de delegerade akter eller ge nomförandeakter som antagits enligt denna förordning, ska kommissionen föreslå lämpliga åtgärder enligt följande:

a)Om delegerade akter eller genomförandeakter som antagits enligt denna förordning berörs, ska kommissionen föreslå nödvändiga ändringar av den berörda akten.

b)Om FN/ECE-föreskrifter berörs ska kommissionen utarbeta utkast till nödvändiga ändringar av berörda FN/ECE-föreskrif ter i enlighet med det förfarande som är tillämpligt enligt 1958 års reviderade överenskommelse.

Artikel 43

Överensstämmande fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter som utgör en allvarlig risk

1. Om en medlemsstat efter en utvärdering enligt artikel 41.1 konstaterar att fordon, system, komponenter eller separata tek niska enheter trots att de uppfyller de tillämpliga kraven eller är korrekt märkta, utgör en allvarlig säkerhetsrisk eller kan skada miljön eller folkhälsan allvarligt, ska den ålägga den berörda ekonomiska aktören att vidta lämpliga åtgärder för att se till att fordonet, systemet, komponenten eller den separata tekniska enheten vid utsläppande på marknaden, registrering eller efter

ibruktagande inte längre utgör en sådan risk, för att dra tillbaka fordonet, systemet, komponenten eller den separata tekniska enheten från marknaden eller återkalla produkten inom en pe riod som är rimlig i förhållande till typen av risk. Medlemsstaten får vägra att registrera sådana fordon till dess att fordonstill verkaren har vidtagit alla lämpliga åtgärder.

2.För fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter som avses i punkt 1 ska den ekonomiska aktören se till att korrigerande åtgärder vidtas med avseende på alla sådana fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter som släpps ut på marknaden, registreras eller tas i bruk i unio nen.

3.De medlemsstater som avses i punkt 1 ska inom en må nad underrätta kommissionen och de andra medlemsstaterna om alla tillgängliga uppgifter, särskilt de uppgifter som krävs för att identifiera fordonet, systemet, komponenten eller den separata tekniska enheten, dess ursprung och leveranskedja, vil ken typ av risk som är aktuell, vilken typ av nationella åtgärder som vidtagits och deras varaktighet.

4.Kommissionen ska utan dröjsmål samråda med medlems staterna och den eller de berörda ekonomiska aktörerna, och särskilt med den godkännandemyndighet som beviljade typgod kännandet, samt utvärdera de nationella åtgärder som vidtagits. På grundval av den utvärderingen ska kommissionen fastställa om de nationella åtgärder som avses i punkt 1 ska anses vara berättigad eller inte och om det är nödvändigt att föreslå lämp liga åtgärder.

5.Kommissionen ska rikta sitt beslut till alla medlemsstater och omedelbart underrätta dem och den eller de berörda ekono miska aktörerna om beslutet.

Artikel 44

Fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter som inte överensstämmer med den godkända typen

1.Om nya fordon, system, komponenter eller separata tek niska enheter som åtföljs av intyg om överensstämmelse eller försetts med godkännandemärke inte överensstämmer med den godkända typen, ska den godkännandemyndighet som beviljade EU-typgodkännandet vidta nödvändiga åtgärder, inbegripet åter kallelse av typgodkännandet, för att se till att serietillverkade fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter överensstämmer med den godkända typen.

2.Med avseende på punkt 1 ska avvikelser från uppgifterna i EU-typgodkännandeintyget eller informationsmaterialet anses utgöra bristande överensstämmelse med den godkända typen.

125

Prop. 2015/16:31

Bilaga 1

L 60/28		SV	Europeiska unionens officiella tidning	2.3.2013

3.Om en godkännandemyndighet visar att nya fordon, kom ponenter eller separata tekniska enheter som åtföljs av intyg om överensstämmelse eller försetts med godkännandemärke som utfärdats i en annan medlemsstat inte överensstämmer med den godkända typen, kan den begära att den godkännandemyn dighet som beviljade EU-typgodkännandet kontrollerar att de serietillverkade fordonen, systemen, komponenterna eller sepa rata tekniska enheterna fortsättningsvis överensstämmer med den godkända typen. Efter att ha tagit emot en sådan begäran ska den godkännandemyndighet som beviljade EU-typgodkän nandet vidta de begärda åtgärderna så snart som möjligt och senast inom tre månader från dagen för begäran.

4.Godkännandemyndigheten ska begära att den godkännan demyndighet som beviljade EU-typgodkännandet av ett system, en komponent, en separat teknisk enhet eller ett icke färdig byggt fordon vidtar nödvändiga åtgärder för att se till att serie tillverkade fordon åter bringas att överensstämma med den godkända typen i följande fall:

a)Om det i samband med EU-typgodkännande av fordon visat sig att ett fordons bristande överensstämmelse uteslutande beror på bristande överensstämmelse hos ett system, en komponent eller en separat teknisk enhet.

b)Om det i samband med etappvist typgodkännande visat sig att den bristande överensstämmelsen hos ett etappvis färdig byggt fordon uteslutande beror på bristande överensstäm melse hos ett system, en komponent eller en separat teknisk enhet som ingår i det icke färdigbyggda fordonet eller på bristande överensstämmelse hos det icke färdigbyggda fordo net i sig.

5.Efter att ha tagit emot en sådan begäran ska den berörda godkännandemyndigheten, vid behov i samarbete med den god kännandemyndighet som lämnade in begäran, vidta nödvändiga åtgärder snarast möjligt och senast inom tre månader från da gen för begäran.

6.Om bristande överensstämmelse konstateras, ska godkän nandemyndigheten i den medlemsstat som beviljade EU-typgod kännandet av systemet, komponenten eller den separata tek niska enheten eller det icke färdigbyggda fordonet vidta de åt gärder som anges i punkt 1.

Godkännandemyndigheterna ska inom en månad underrätta varandra om varje återkallelse av EU-typgodkännanden och or sakerna till detta.

7. Om den godkännandemyndighet som beviljade EU-typ godkännandet bestrider den bristande överensstämmelse som anmälts till den, ska de berörda medlemsstaterna söka lösa denna tvist. Kommissionen ska hållas underrättad och, om det är nödvändigt, inleda samråd i syfte att nå fram till en upp görelse.

Artikel 45

Utsläppande på marknaden och ibruktagande av delar eller utrustning som kan utgöra en allvarlig risk för nödvändiga systems korrekta funktion

1.Delar eller utrustning som kan utgöra en allvarlig risk för den korrekta funktionen hos system som är nödvändiga för fordonets säkerhet eller för dess miljöprestanda får inte släppas ut på marknaden, registreras eller tas i bruk och ska vara för bjudna, om de inte har fått tillstånd av en godkännandemyn dighet i enlighet med artikel 46.1, 46.2 och 46.4.

2.För att säkerställa en enhetlig tillämpning av punkt 1 kan kommissionen anta genomförandeakter för att fastställa en för teckning över sådana delar eller sådan utrustning utifrån till gänglig information, i synnerhet information som medlemssta terna tillhandahåller om

a)graden av allvar i risken avseende säkerhet eller miljöpre standa hos fordon som utrustats med de aktuella delarna eller den aktuella utrustningen,

b)de eventuella konsekvenserna av ett eventuellt krav på god kännande av delar eller utrustning enligt denna artikel för konsumenter och tillverkare på eftermarknaden.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det gransk ningsförfarande som avses i artikel 69.2.

3.Punkt 1 ska inte tillämpas på originaldelar eller original utrustning eller på delar eller utrustning som har typgodkänts i enlighet med någon av de akter som förtecknas i bilaga I, såvida godkännandet inte hänför sig till andra aspekter än de som omfattas av punkt 1.

4.Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade ak ter i enlighet med artikel 71 avseende de krav som de delar och den utrustning som avses i punkt 1 i den här artikeln ska uppfylla.

5.Dessa krav kan baseras på de akter som förtecknas i bilaga I eller kan bestå av en jämförelse mellan delarna eller utrust ningen och miljö- eller säkerhetsprestanda hos originalfordonet eller någon av dess delar beroende på vad som är lämpligt. Oavsett vilket ska kraven säkerställa att delarna eller utrust ningen inte påverkar funktionen hos de system som är nödvän diga för fordonets säkerhet eller dess miljöprestanda.

Artikel 46

Delar eller utrustning som kan utgöra en allvarlig risk för nödvändiga systems korrekta funktion – kompletterande krav

1. Med avseende på tillämpningen av artikel 45.1 ska till verkaren av delar eller utrustning till godkännandemyndigheten inlämna en ansökan tillsammans med en provningsrapport från en utnämnd teknisk tjänst som intygar att de delar eller den utrustning för vilka tillstånd söks uppfyller de krav som avses i artikel 45.4. Endast en ansökan får lämnas in av tillverkaren per typ av del och endast till en godkännandemyndighet.

126

Prop. 2015/16:31

Bilaga 1

2.3.2013		SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 60/29

På begäran av en annan medlemsstats behöriga myndighet ska den godkännandemyndighet som har beviljat tillståndet, inom en månad från mottagandet av begäran, till den förstnämna myndigheten översända en kopia av det begärda intyget om tillstånd inklusive bilagor via ett gemensamt och säkert system för elektronisk kommunikation. Kopian får även föreligga i form av en säker elektronisk fil.

2. Ansökan ska innehålla uppgifter om tillverkaren av de larna eller utrustningen, om typ, identifikation och delnummer för delarna eller utrustningen, fordonstillverkarens namn, for donstypen och, om det är lämpligt, tillverkningsår eller annan information som medger identifikation av det fordon som dessa delar eller denna utrustning ska monteras i.

När godkännandemyndigheten, med beaktande av provnings rapporten och övriga styrkande uppgifter, är övertygad om att delarna eller utrustningen i fråga uppfyller kraven i artikel 45.4, ska den ge tillstånd till att delarna eller utrustningen släpps ut på marknaden och tas i bruk, om inte annat följer av punkt 4 andra stycket i den här artikeln.

Godkännandemyndigheten ska utan dröjsmål utfärda ett intyg till tillverkaren.

3.Kommissionen får anta en genomförandeakt för att fast ställa en mall och ett numreringssystem för det intyg som avses

ipunkt 2 tredje stycket i denna artikel. Dessa genomförandeak ter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 69.2.

4.Tillverkaren ska utan dröjsmål informera den godkännan demyndighet som gav sitt tillstånd om eventuella ändringar avseende de villkor enligt vilka det utfärdades. Denna godkän nandemyndighet ska besluta om det är nödvändigt att revidera tillståndet eller utfärda ett nytt och om ytterligare provningar är nödvändiga.

Tillverkaren ska se till att delarna och utrustningen tillverkas och fortsätter att tillverkas i enlighet med de villkor enligt vilka tillståndet utfärdades.

5. Innan ett tillstånd beviljas ska godkännandemyndigheten kontrollera att det finns tillfredsställande rutiner och förfaranden för att säkerställa en effektiv kontroll av produktionsöverens stämmelsen.

Om godkännandemyndigheten finner att villkoren för att ut färda tillståndet inte längre är uppfyllda, ska den begära att tillverkaren vidtar de åtgärder som krävs för att se till att delarna eller utrustningen åter bringas i överensstämmelse. Om det är nödvändigt ska godkännandemyndigheten återkalla tillståndet.

6. De olika medlemsstaternas godkännandemyndigheter ska uppmärksamma kommissionen på all oenighet beträffande det tillstånd som avses i punkt 2 andra stycket. Kommissionen ska

vidta lämpliga åtgärder för att lösa oenigheten, och även vid behov begära att tillståndet återkallas, efter att ha samrått med godkännandemyndigheterna.

7. Till dess att den förteckning som avses i artikel 45.2 har upprättats, får medlemsstaterna behålla nationella bestämmelser om vilka delar eller vilken utrustning som kan påverka den korrekta funktionen hos system som är nödvändiga för fordo nets säkerhet eller dess miljöprestanda.

Artikel 47

Återkallelse av fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter

1.En tillverkare som beviljats EU-typgodkännande av kom plett fordon ska omedelbart underrätta den godkännandemyn dighet som godkänt fordonet om tillverkaren åläggs att, i enlig het med förordning (EG) nr 765/2008, återkalla fordon som släppts ut på marknaden, registrerats eller för vars ibruktagande tillverkaren var ansvarig, på grund av att ett system, en kom ponent eller en separat teknisk enhet som monterats på fordo net utgör en allvarlig risk för säkerheten, folkhälsan eller miljö skyddet, oberoende av om godkännande beviljats i vederbörlig ordning i enlighet med denna förordning, eller på grund av att en del som inte är föremål för några särskilda krav enligt typ godkännandelagstiftningen utgör en allvarlig risk för säkerheten, folkhälsan eller miljöskyddet.

2.En tillverkare av system, komponenter eller separata tek niska enheter som beviljats ett EU-typgodkännande ska omedel bart underrätta den godkännandemyndighet som godkänt pro dukten om tillverkaren åläggs att i enlighet med förordning (EG) nr 765/2008 återkalla system, komponenter eller separata tek niska enheter som släppts ut på marknaden eller registrerats eller för vars ibruktagande tillverkaren var ansvarig, på grund av att de utgör en allvarlig risk för säkerheten, arbetarskyddet, folkhälsan eller miljöskyddet, oberoende av om godkännande beviljats i vederbörlig ordning enligt den här förordningen.

3.Tillverkaren ska föreslå godkännandemyndigheten lämp liga korrigerande åtgärder för att undanröja den allvarliga risk som avses i punkterna 1 och 2. Godkännandemyndigheten ska utan dröjsmål meddela godkännandemyndigheterna i de övriga medlemsstaterna de föreslagna korrigerande åtgärderna.

Godkännandemyndigheterna ska se till att de korrigerande åt gärderna genomförs på ett verksamt sätt i deras respektive med lemsstater.

4. Om den berörda godkännandemyndigheten anser att åt gärderna är otillräckliga eller inte har genomförts tillräckligt snabbt, ska den utan dröjsmål informera den godkännandemyn dighet som beviljat EU-typgodkännandet.

127

Prop. 2015/16:31

Bilaga 1

L 60/30		SV	Europeiska unionens officiella tidning	2.3.2013

Den godkännandemyndighet som beviljade EU-typgodkännan det ska därefter informera tillverkaren. Om tillverkaren inte föreslår och genomför effektiva korrigerande åtgärder, ska den godkännandemyndighet som beviljat EU-typgodkännandet vidta alla skyddsåtgärder som krävs, inbegripet återkallelse av EU-typ godkännandet. Vid återkallelse av EU-typgodkännande ska god kännandemyndigheten inom en månad från en sådan återkal lelse underrätta tillverkaren, övriga medlemsstaters godkännan demyndigheter och kommissionen med rekommenderad post eller likvärdigt elektroniskt medel.

Den delegerade akten ska ange dag för obligatorisk tillämpning av FN/ECE-föreskriften eller ändringarna av denna och ska när det är lämpligt innehålla övergångsbestämmelser.

Kommissionen ska anta separata delegerade akter som anger den obligatoriska tillämpningen av FN/ECE-föreskrifter.

Artikel 48

Delgivning av beslut och tillgängliga rättsmedel

1.I varje beslut som fattas enligt denna förordning och varje beslut som innebär att EU-typgodkännande vägras eller återkal las, att registrering vägras, att utsläppande på marknaden, regi strering eller ibruktagande av ett fordon förbjuds eller förenas med begränsningar eller att tillbakadragande av ett fordon från marknaden ska ske, ska de skäl på vilka beslutet grundas redo visas utförligt.

2.Den berörda parten ska underrättas om varje sådant beslut och samtidigt upplysas om vilka rättsmedel som finns tillgäng liga inom ramen för gällande rätt i den berörda medlemsstaten och tidsfristerna för att utöva dessa rättsmedel.

KAPITEL XIII

INTERNATIONELLA FÖRESKRIFTER

Artikel 49

FN/ECE-föreskrifter som krävs för EU-typgodkännande

1.FN/ECE-föreskrifter eller ändringar av dem som unionen har röstat för eller som unionen har anslutit sig till och som förtecknas i bilaga I till denna förordning eller i de delegerade akter som antagits enligt denna förordning ska vara en del av de krav som ställs för ett EU-typgodkännande av fordon.

2.Medlemsstaternas godkännandemyndigheter ska godta godkännanden som beviljats enligt de FN/ECE-föreskrifter som avses i punkt 1 samt, i tillämpliga fall, tillhörande godkännan demärken i stället för motsvarande godkännanden och godkän nandemärken som beviljats i enlighet med denna förordning och de delegerade akter som antagits enligt denna förordning.

3.Om unionen har röstat för en FN/ECE-föreskrift eller änd ringar av denna med avseende på ett EU-typgodkännande av fordon, ska kommissionen i enlighet med artikel 71 anta en delegerad akt för att göra FN/ECE-föreskriften eller ändringar av denna obligatoriska och för att ändra bilaga I till denna för ordning eller de delegerade akter som antagits enligt denna förordning, beroende på vad som är lämpligt.

Artikel 50

Erkännande av OECD:s provningsrapporter för EU- typgodkännande

1.Utan att det påverkar de övriga krav som fastställs i denna förordning får EU-typgodkännandet, då det i denna förordning hänvisas till OECD-koder, grunda sig på en fullständig prov ningsrapport som utfärdas på grundval av standardiserade OECD-koder som ett alternativ till de provningsrapporter som upprättats enligt denna förordning eller de delegerade akter som antagits enligt denna förordning.

2.För att den OECD-provningsrapport som avses i punkt 1 ska kunna ligga till grund för ett EU-typgodkännande måste den ha godkänts i enlighet med bilaga 1 till OECD-rådets beslut från februari 2012 om översyn av de standardiserade OECD-koderna för officiell provning av jordbruks- och skogsbrukstraktorer, i dess ändrade lydelse.

KAPITEL XIV

TILLHANDAHÅLLANDE AV TEKNISK INFORMATION

Artikel 51

Information riktad till användarna

1.Tillverkaren får inte, avseende de uppgifter som föreskrivs

idenna förordning, eller i de delegerade akter eller genomföran deakter som antagits enligt denna förordning, tillhandahålla tek nisk information som avviker från de uppgifter som godkänts av godkännandemyndigheten.

2.Om så föreskrivs i en delegerad akt eller genomförandeakt som antagits enligt denna förordning, ska tillverkaren ge använ darna tillgång till all relevant information och nödvändiga in struktioner som beskriver eventuella särskilda villkor eller be gränsningar för användningen av ett fordon, ett system, en komponent eller en separat teknisk enhet.

3.Den information som avses i punkt 2 ska tillhandahållas på det eller de officiella språken i den medlemsstat där fordonet är avsett att släppas ut på marknaden, registreras eller tas i bruk. Den ska efter godkännandemyndighetens godtagande tillhanda hållas i användarhandboken.

128

Prop. 2015/16:31

Bilaga 1

2.3.2013		SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 60/31

Artikel 52

Information riktad till tillverkare av komponenter eller separata tekniska enheter

1. Fordonstillverkaren ska ge tillverkare av komponenter eller separata tekniska enheter tillgång till alla uppgifter som krävs för EU-typgodkännande av komponenter eller separata tekniska enheter eller för erhållande av tillstånd enligt artikel 45 inbegri pet i förekommande fall ritningar enligt de delegerade akter och genomförandeakter som antagits enligt denna förordning.

Fordonstillverkaren får kräva att tillverkarna av komponenter eller separata tekniska enheter ingår bindande avtal om att in formation som inte är allmänt tillgänglig eller som hänför sig till immateriella rättigheter ska hållas konfidentiell.

2. En tillverkare av komponenter eller separata tekniska en heter som är innehavare av ett EU-typgodkännandeintyg som i enlighet med i artikel 26.4 omfattar begränsningar för använd ningen eller särskilda monteringskrav eller båda delarna, ska tillhandahålla fordonstillverkaren fullständig, utförlig infor mation om detta.

Om så föreskrivs i en delegerad akt som antagits enligt denna förordning, ska tillverkaren av komponenter eller separata tek niska enheter tillsammans med dessa komponenter eller sepa rata tekniska enheter tillhandahålla instruktioner rörande be gränsningar för användningen eller särskilda monteringskrav eller båda delarna.

KAPITEL XV

TILLGÅNG TILL INFORMATION OM REPARATION OCH

UNDERHÅLL

Artikel 53

Tillverkares skyldigheter

1. Tillverkarna ska tillhandahålla icke-diskriminerande till gång till information om reparation och underhåll av fordonet till auktoriserade återförsäljare, verkstäder och oberoende aktö rer genom webbplatser i ett standardiserat format på ett lätt tillgängligt och direkt sätt. Denna skyldighet ska inte gälla om fordonet har godkänts som ett fordon som tillverkas i små serier.

Programvara som är nödvändig för att säkerhets- och miljö anläggningar ska fungera korrekt får skyddas mot otillåten ma nipulation. Manipulation av dessa anläggningar som är nödvän dig för att kunna reparera eller underhålla dem eller som är tillgänglig för auktoriserade återförsäljare och verkstäder ska också göras tillgänglig för oberoende aktörer på ett icke-diskri minerande sätt.

2. Till dess att kommissionen har antagit ett standardiserat format för tillhandahållande av den information som avses i punkt 1 ska informationen göras tillgänglig på ett enhetligt sätt så att den kan behandlas av oberoende aktörer med en rimlig arbetsinsats.

Tillverkarna ska ge auktoriserade återförsäljare, verkstäder och oberoende aktörer icke-diskriminerande tillgång till utbildnings material och relevanta arbetsverktyg. Sådan tillgång ska i till lämpliga fall även ges till lämplig utbildning i fråga om nedladd ning av programvara, hantering av diagnostiska felkoder och användning av arbetsverktyg.

3. Utan att det påverkar punkt 1 ska den information som avses i den punkten omfatta följande:

a)Traktorns typ och modell.

b)Fordonets entydiga identifieringsnummer.

c)Servicehandböcker inklusive reparations- och underhålls register samt servicescheman.

d)Tekniska manualer och rapporter om teknisk service.

e)Komponent- och diagnosinformation (t.ex. högsta respektive lägsta teoretiska mätvärden).

f)Kopplingsscheman.

g)Diagnostiska felkoder, inklusive tillverkarspecifika koder.

h)All information som behövs för att installera ny eller upp daterad programvara på ett nytt fordon eller en ny fordons typ (till exempel programkomponentnummer).

i)Information om, och förmedlad med hjälp av, märkesskyd dade verktyg och utrustning.

j)Information om dataregistrering, provningsdata och annan teknisk information (såsom dubbelriktade övervakningsdata om det är relevant i fråga om den teknik som används).

k)Standardiserade arbetsenheter eller tidsperioder för repara tions- och underhållsarbete om sådana – direkt eller via en tredje part – görs tillgängliga för tillverkarnas auktoriserade återförsäljare och verkstäder.

4.Auktoriserade återförsäljare eller verkstäder som ingår i en viss fordonstillverkares distributionsnät ska betraktas som obe roende aktörer i den mening som avses i denna förordning, om de tillhandahåller reparations- och underhållstjänster för fordon som omfattas av en annan tillverkares distributionsnät i vilket de inte ingår.

5.Information om reparation och underhåll av fordonen ska alltid vara tillgänglig, utom när underhållsarbete måste utföras på informationssystemen.

129

Prop. 2015/16:31

Bilaga 1

L 60/32		SV	Europeiska unionens officiella tidning	2.3.2013

6.För tillverkning och underhåll av ersättnings- eller service komponenter samt diagnosverktyg och provningsutrustning som är OBD-kompatibla ska tillverkarna, på ett sätt som inte diskriminerar, tillhandahålla relevant OBD-information samt in formation om reparation och underhåll av fordonen till alla berörda företag som tillverkar eller reparerar komponenter, dia gnosverktyg eller provningsutrustning.

7.För utformning och tillverkning av fordonssystem för al ternativbränslefordon ska tillverkarna, på ett icke-diskrimine rande sätt, tillhandahålla relevant OBD-information samt infor mation om reparation och underhåll av fordonen till alla be rörda företag som tillverkar, installerar eller reparerar utrustning för alternativbränslefordon.

8.I samband med ansökan om EU-typgodkännande eller nationellt typgodkännande ska tillverkaren för godkännande myndigheten styrka att denna förordning efterlevs i fråga om den information som krävs enligt denna artikel.

Om sådan information inte finns tillgänglig eller inte överens stämmer med denna förordning och de delegerade akter och genomförandeakter som antagits enligt denna förordning och som är tillämpliga vid tidpunkten för ansökan om EU-typgod kännande eller nationellt typgodkännande, ska tillverkaren till handahålla den inom sex månader från dagen för godkännan det.

Kommissionen får anta en genomförandeakt för att fastställa en mall för ett intyg om tillgång till OBD-information och infor mation om reparation och underhåll av fordonet, vilket ger godkännandemyndigheten uppgifter som styrker överensstäm melsen med denna förordning. Denna genomförandeakt ska antas enligt det granskningsförfarande som avses i artikel 69.2.

9. Om uppgifter som styrker överensstämmelsen med denna förordning inte tillhandhålls inom den tid som avses i punkt 8 andra stycket, ska godkännandemyndigheten vidta lämpliga åt gärder för att se till att bestämmelserna efterlevs.

12.Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 71 där närmare bestämmelser fast ställs om kraven på tillgång till information om reparation och underhåll, särskilt tekniska specifikationer om hur information om reparation och underhåll av fordonet ska tillhandahållas.

13.Kommissionen ska genom de delegerade akter som avses

ipunkt 12 anpassa de informationskrav som fastställs i denna artikel, även i fråga om de tekniska specifikationerna om hur information ska tillhandahållas, så att de står i förhållande till sitt avsedda syfte, särskilt med hänsyn till det särskilda fallet att tillverkaren har en relativt liten produktionsvolym för den be rörda fordonstypen, med hänsyn tagen till de gränsvärden för fordon som tillverkas i små serier som anges i bilaga II. I vederbörligen motiverade fall kan en sådan anpassning resultera

iett undantag från kravet att tillhandahålla informationen i ett standardiserat format. En eventuell anpassning eller ett undantag ska under alla omständigheter säkerställa att målen med denna artikel kan uppnås.

Artikel 54

Skyldigheter för flera innehavare av typgodkännande

Vid typgodkännande i flera steg, kombinerat typgodkännande och etappvist typgodkännande ska den tillverkare som ansvarar för respektive typgodkännande också vara ansvarig för att med dela reparationsinformation om särskilda system, komponenter eller separata tekniska enheter eller den särskilda etappen till både den slutliga tillverkaren och oberoende aktörer.

Den slutliga tillverkaren ska ansvara för att tillhandahålla infor mation till oberoende aktörer om det kompletta fordonet.

Artikel 55

Avgift för tillgång till information om reparation och underhåll av fordon

1. Tillverkaren får ta ut en rimlig och proportionell avgift för tillgången till den information om reparation och underhåll av fordon, de arbetsverktyg och den utbildning som omfattas av

10.Tillverkaren ska på sina webbplatser tillhandahålla änd denna förordning. En avgift ska inte anses rimlig eller propor

ringar och tillägg till informationen om reparation och under håll av fordon samtidigt som dessa ställs till förfogande för auktoriserade verkstäder.

tionell om den avhåller oberoende aktörer från att söka tillgång därför att den inte står i proportion till den utsträckning den oberoende aktören använder sig av denna tillgång.

11. Om ett fordons reparations- och underhållsregister lagras

ien central databas hos tillverkaren eller för dennes räkning, ska oberoende verkstäder ha kostnadsfri tillgång till detta register och ska kunna föra in uppgifter om reparation och underhåll som de utfört.

2. Tillverkarna ska tillhandahålla information om reparation och underhåll av fordon dagligen, månadsvis och årsvis, med olika avgifter för tillgång till informationen beroende på den tidsperiod för vilken tillgång ges.

130

Prop. 2015/16:31

Bilaga 1

2.3.2013		SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 60/33

Artikel 56

Forum för tillgång till fordonsinformation

Tillämpningsområdet för den verksamhet som utförs av det forum för tillgång till fordonsinformation som inrättades i en lighet med artikel 13.9 i kommissionens förordning (EG) nr 692/2008 av den 18 juli 2008 om genomförande och ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 715/2007 om typgodkännande av motorfordon med avseende på utsläpp från lätta personbilar och lätta nyttofordon (Euro 5 och Euro 6) och om tillgång till information om reparation och underhåll av fordon (1) ska utvidgas till de fordon som omfattas av denna förordning.

På grundval av indikationer på avsiktlig eller oavsiktlig felaktig användning av OBD-information och information om repara tion och underhåll av fordonet, ska det forum som avses i första stycket ge kommissionen råd om åtgärder för att förhindra sådant missbruk av information.

KAPITEL XVI

UTNÄMNING OCH ANMÄLAN AV TEKNISKA TJÄNSTER

Artikel 57

Krav avseende tekniska tjänster

1.Utnämnande godkännandemyndigheter ska, innan de ut nämner en teknisk tjänst enligt artikel 59, säkerställa att den tekniska tjänsten uppfyller kraven i punkterna 2–9 i denna artikel.

2.Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 60.1 ska en teknisk tjänst vara etablerad enligt en medlemsstats nationella rätt och vara en juridisk person.

3.En teknisk tjänst ska vara ett tredjepartsorgan som inte är involverat i konstruktion, tillverkning, leverans eller underhåll av de fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter som den bedömer.

Ett organ som hör till en näringslivsorganisation eller bransch organisation som företräder företag som är involverade i kon struktion, tillverkning, leverans, installation, användning eller underhåll av de fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter som det bedömer, provar eller inspekterar får anses uppfylla kraven i första stycket, förutsatt att det kan styrkas att organet är oberoende och att intressekonflikter inte föreligger.

4. En teknisk tjänst, dess högsta ledning och den personal som ansvarar för att utföra de kategorier av verksamheter för vilka tjänsten utnämnts i enlighet med artikel 59.1 får inte vara konstruktör, tillverkare, leverantör eller ansvara för underhåll av

(1) EUT L 199, 28.7.2008, s. 1.

de fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter som den bedömer, och inte heller företräda parter som är in volverade i dessa verksamhet. Detta ska inte hindra användning av bedömda fordon, system, komponenter eller separata tek niska enheter som avses i punkt 3 i denna artikel och som är nödvändiga för den tekniska tjänstens verksamhet eller använd ning av sådana fordon, system, komponenter eller separata tek niska enheter för personligt bruk.

En teknisk tjänst ska se till att dess dotterbolags eller underen treprenörers verksamhet inte påverkar sekretessen, objektiviteten eller opartiskheten inom de verksamhetskategorier som tjänsten har utnämnts att utföra.

5.En teknisk tjänst och dess personal ska utföra de verk samhetskategorier som tjänsten har utnämnts att utföra, med största möjliga yrkesintegritet och erforderlig teknisk kompetens på det specifika området och vara fria från varje påtryckning och incitament, i synnerhet ekonomiska incitament, som kan påverka deras omdöme eller resultaten av deras bedömningar, särskilt när det gäller påtryckningar och incitament från perso ner eller grupper av personer som berörs av verksamhetens resultat.

6.En teknisk tjänst ska vara i stånd att utföra alla de verk samhetskategorier som den har utnämnts att utföra i enlighet med artikel 59.1 genom att på ett tillfredsställande sätt visa den godkännandemyndighet som utnämnt tjänsten att den har

a)tillräckligt kompetent personal med teknisk specialkunskap och yrkesutbildning samt lämplig erfarenhet för att utföra uppdraget,

b)beskrivningar av de förfaranden som är relevanta för de verksamhetskategorier för vilka tjänsten önskar utnämnas, varvid det garanteras att förfarandena är öppna och kan upprepas,

c)förfaranden för att utöva de verksamhetskategorier för vilka den önskar utnämnas med vederbörlig hänsyn tagen till den tekniska komplexiteten hos fordonet, systemet, komponen ten eller den separata tekniska enheten i fråga och produk tionsprocessens omfattning eller seriemässiga karaktär, och

d)nödvändiga medel för att på lämpligt sätt kunna utföra upp gifterna relaterade till de verksamhetskategorier för vilka den önskar utnämnas och tillgång till den utrustning och de hjälpmedel som är nödvändiga.

Den tekniska tjänsten ska dessutom visa den godkännandemyn dighet som utnämner tjänsten att den respekterar de standarder som fastställs i de delegerade akter som antas enligt artikel 61 och som är relevanta för de verksamhetskategorier för vilka tjänsten utnämns.

131

Prop. 2015/16:31

Bilaga 1

L 60/34		SV	Europeiska unionens officiella tidning	2.3.2013

7.De tekniska tjänsternas, deras högsta lednings och bedöm ningspersonalens opartiskhet ska säkerställas. De får inte delta i någon verksamhet som kan påverka deras objektivitet och in tegritet i samband med de verksamhetskategorier som de har utnämnts att utföra.

8.Tekniska tjänster ska teckna ansvarsförsäkring för sina verksamheter såvida inte medlemsstaten i enlighet med nationell rätt tar på sig ansvaret eller medlemsstaten själv är direkt an svarig för bedömningen av överensstämmelse.

9.Personalen vid en teknisk tjänst ska iaktta tystnadsplikt beträffande all information som den erhåller vid utförandet av sina uppgifter enligt denna förordning eller de nationella be stämmelser som genomför den, utom gentemot den godkän nandemyndighet som utnämner tjänsten eller när det krävs enligt unionsrätten eller nationell rätt. Äganderätten ska vara skyddad.

Artikel 58

Dotterbolag och underentreprenörer till tekniska tjänster

1.De tekniska tjänsterna får lägga ut delar av den verksam het för vilken de utnämnts i enlighet med artikel 59.1 på under entreprenad eller låta verksamheten utföras av ett dotterbolag endast efter medgivande från den godkännandemyndighet som utnämnt tjänsten.

2.Om en teknisk tjänst lägger ut specifika uppgifter med anknytning till de verksamhetskategorier som den utnämnts

att	utföra eller om den anlitar ett dotterbolag ska den se till
att	underentreprenören eller dotterbolaget uppfyller kraven i

artikel 57 och informera den godkännandemyndighet som ut nämnt tjänsten om detta.

3.De tekniska tjänsterna ska ta det fulla ansvaret för alla uppgifter som utförs av dess underentreprenörer och dotterbo lag, oavsett var de är etablerade.

4.De tekniska tjänsterna ska se till att den utnämnande godkännandemyndigheten har tillgång till de relevanta handling arna rörande bedömningen av underentreprenörens eller dotter bolagets kvalifikationer och de uppgifter som de har utfört.

Artikel 59

Utnämning av tekniska tjänster

1. Beroende på kompetensområde ska de tekniska tjänsterna utnämnas för en eller flera av följande verksamhetskategorier:

a)kategori A: Tekniska tjänster som i sina egna anläggningar genomför de provningar som avses i denna förordning och i de akter som förtecknas i bilaga I.

b)kategori B: Tekniska tjänster som övervakar de provningar som avses i denna förordning och i de akter som förtecknas i bilaga I och som utförs i tillverkarens anläggningar eller i en tredje parts anläggningar.

c)kategori C: Tekniska tjänster som regelbundet bedömer och övervakar tillverkarens rutiner för kontroll av produktions överensstämmelsen.

d)kategori D: Tekniska tjänster som övervakar eller genomför provningar eller inspektioner för övervakningen av produk tionsöverensstämmelse.

2.En godkännandemyndighet kan utnämnas till teknisk tjänst för en eller flera av de verksamheter som avses i punkt 1.

3.Andra tekniska tjänster än de som har utnämnts av ett tredjeland i enlighet med artikel 60 får anmälas som teknisk tjänst i den mening som avses i artikel 63, men endast om ett sådant godtagande av tekniska tjänster föreskrivs i ett bilateralt avtal mellan unionen och det berörda tredjelandet. Detta ska inte hindra en teknisk tjänst som är etablerad enligt en med lemsstats nationella rätt i enlighet med artikel 57.2 från att etablera dotterbolag i tredjeländer, förutsatt att dotterbolagen står under den utnämnda tekniska tjänstens direkta ledning och kontroll.

Artikel 60

Tillverkarens ackrediterade interna tekniska tjänster

1.En tillverkares ackrediterade interna tekniska tjänst får ut nämnas endast för verksamhet i kategori A med avseende på tekniska krav för vilka självprovning är tillåten i enlighet med en delegerad akt som antagits enligt denna förordning. Den tekniska tjänsten ska utgöra en separat och urskiljbar del av företaget och får inte medverka i konstruktion, tillverkning, leverans eller underhåll av de fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter som den ska bedöma.

2.En ackrediterad intern teknisk tjänst ska uppfylla följande

krav:

a)Utöver att vara utnämnd av en medlemsstats godkännande myndighet ska den vara ackrediterad av ett nationellt ackre diteringsorgan enligt definitionen i artikel 2 led 11 i förord ning (EG) nr 765/2008 och i enlighet med de standarder och det förfarande som avses i artikel 61 i den här förordningen.

132

Prop. 2015/16:31

Bilaga 1

2.3.2013		SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 60/35

b)Den ackrediterade interna tekniska tjänsten och dess perso nal ska vara organisatoriskt åtskilda från det företag som de är en del av och ha rapporteringsmetoder som säkerställer att de är opartiska, och de ska styrka detta för det berörda nationella ackrediteringsorganet.

c)Varken den ackrediterade interna tekniska tjänsten eller dess personal får delta i någon verksamhet som kan påverka deras objektivitet och integritet i samband med de verksamhets kategorier för vilka den utnämnts.

d)Den ackrediterade interna tekniska tjänsten ska tillhandahålla

sina tjänster enbart till det företag som den är en del av.

3. En ackrediterad intern teknisk tjänst behöver inte anmälas till kommissionen enligt artikel 63, men information om dess ackreditering ska lämnas av det företag som den är en del av, eller av det nationella ackrediteringsorganet, till den utnäm nande godkännandemyndigheten på den myndighetens begäran.

Artikel 61

Förfaranden för fastställande av prestandakrav och bedömning av tekniska tjänster

För att se till att tekniska tjänster uppfyller samma högt ställda prestandakrav i alla medlemsstater ska kommissionen ges befo genhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 71 med avseende på de krav som de tekniska tjänsterna måste uppfylla och förfarandet för bedömning av dem i enlighet med artikel 62 och ackreditering av dem i enlighet med artikel 60.

Artikel 62

Bedömning av de tekniska tjänsternas kompetens

1.Den utnämnande godkännandemyndigheten ska upprätta en bedömningsrapport som visar att den tekniska tjänst som önskar utnämnas har bedömts med avseende på dess efterlev nad av kraven i denna förordning och de delegerade akter som antagits enligt denna förordning. Den rapporten kan inbegripa ett ackrediteringsintyg som utfärdats av ett ackrediteringsorgan.

2.Bedömningen som den rapport som avses i punkt 1 byg ger på ska utföras i enlighet med bestämmelserna i en delegerad akt som antas enligt artikel 61. Bedömningsrapporten ska ses över minst vart tredje år.

tekniska tjänstens kompetens och de åtgärder som vidtagits för att se till att den tekniska tjänsten övervakas regelbundet av den utnämnande godkännandemyndigheten och uppfyller kraven i denna förordning och de delegerade akter som antas enligt denna förordning.

4.Den godkännandemyndighet som avser att utnämnas till teknisk tjänst i enlighet med artikel 59.2 ska visa att den upp fyller tillämpliga krav genom dokumentation i form av en be dömning utförd av bedömare som är oberoende i förhållande till den verksamhet som bedöms. Sådana bedömare kan komma från samma organisation under förutsättning att de är obero ende i förhållande till den personal som utför den verksamhet som är föremål för bedömning.

5.En ackrediterad intern teknisk tjänst ska uppfylla de rele vanta bestämmelserna i denna artikel.

Artikel 63

Anmälningsförfaranden

1.Medlemsstaterna ska till kommissionen anmäla namn, adress, inbegripet elektronisk adress, ansvariga personer samt verksamhetskategori för varje teknisk tjänst som de har ut nämnt, samt alla senare ändringar av dessa utnämnda tjänster. Av denna anmälan ska det framgå vilka områden i förteck ningen i bilaga I som de tekniska tjänsterna har utnämnts för.

2.En teknisk tjänst får utföra den verksamhet som avses i artikel 59.1 för den utnämnande godkännandemyndigheten som ansvarar för typgodkännandet enbart om detta på förhand har anmälts till kommissionen i enlighet med punkt 1 i den här artikeln.

3.Samma tekniska tjänst får utnämnas av flera utnämnande godkännandemyndigheter och anmälas av dessa godkännande myndigheters medlemsstater oberoende av vilken kategori eller vilka kategorier av verksamheter som den kommer att bedriva i enlighet med artikel 59.1.

4.Kommissionen ska informeras om alla senare relevanta ändringar av den utnämnda tjänsten.

5.Om en viss organisation eller ett visst behörigt organ, vars verksamhet inte omfattas av artikel 59.1, behöver utnämnas för tillämpning av en akt som förtecknas i bilaga I, ska anmälan göras enligt den här artikeln.

6.Kommissionen ska på sin webbplats offentliggöra en för teckning och närmare uppgifter om de tekniska tjänster som anmälts i enlighet med denna artikel.

133

Prop. 2015/16:31

Bilaga 1

L 60/36		SV	Europeiska unionens officiella tidning	2.3.2013

Artikel 64

Ändringar av utnämningar

1.Om en utnämnande godkännandemyndighet har konsta terat eller har informerats om att en teknisk tjänst som den utnämnt inte längre uppfyller de krav som anges i denna för ordning eller att den underlåter att fullgöra sina skyldigheter, ska myndigheten begränsa eller återkalla utnämningen tillfälligt eller slutgiltigt, beroende på hur allvarlig underlåtenheten att uppfylla kraven eller fullgöra skyldigheterna är. Den medlems stat som har anmält denna tekniska tjänst ska omedelbart un derrätta kommissionen om detta. Kommissionen ska på mot svarande sätt ändra de offentliggjorda uppgifter som avses i artikel 63.6.

2.I händelse av begränsning eller tillfällig eller slutgiltig åter kallelse av en utnämning, eller om den tekniska tjänsten har upphört med verksamheten, ska den utnämnande godkännan demyndigheten vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att den tekniska tjänstens akter antingen behandlas av en annan teknisk tjänst eller hålls tillgängliga för den utnämnande godkännande myndigheten eller för marknadstillsynsmyndigheterna på deras begäran.

Artikel 65

Ifrågasättande av de tekniska tjänsternas kompetens

1.Kommissionen ska undersöka alla fall där den tvivlar på att en teknisk tjänst har erforderlig kompetens eller att en tek nisk tjänst fortsatt uppfyller de krav och fullgör de skyldigheter som den omfattas av, och även alla fall där den gjorts uppmärk sam på att det föreligger sådana tvivel.

2.Den utnämnande godkännandemyndighetens medlemsstat ska på begäran ge kommissionen all information om grunderna för att utnämna eller bibehålla utnämningen av den berörda tjänsten.

3.Kommissionen ska se till att all känslig information som erhålls under dess undersökningar behandlas konfidentiellt.

4.Om kommissionen konstaterar att en teknisk tjänst inte uppfyller eller inte längre uppfyller utnämningskraven, ska den meddela detta till den utnämnande godkännandemyndighetens medlemsstat, i syfte att, i samarbete med den medlemsstaten, fastställa vilka korrigerande åtgärder som krävs, och anmoda den medlemsstaten att vidta de korrigerande åtgärderna, inbegri pet, vid behov, återkallande av utnämningen.

Artikel 66

Krav avseende de tekniska tjänsternas verksamhet

1. Tekniska tjänster ska utföra de verksamhetskategorier för vilka de utnämnts av den utnämnande godkännandemyndighe ten och i enlighet med de bedömnings- och provningsförfaran den som fastställs i denna förordning och i de akter som för tecknas i bilaga I.

Tekniska tjänster ska övervaka eller ska själva genomföra de provningar som krävs för godkännande eller inspektioner enligt denna förordning eller i någon av de akter som förtecknas i bilaga I, utom i de fall där alternativa förfaranden medges. De tekniska tjänsterna ska inte genomföra provningar, bedöm ningar eller inspektioner för vilka de inte vederbörligen har utnämnts av sin godkännandemyndighet.

2.Tekniska tjänsterna ska alltid

a)låta sin utnämnande godkännandemyndighet, om det är lämpligt, närvara vid förfarandet för bedömning av överens stämmelse, och

b)utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 57.9 och 67, förse sin utnämnande godkännandemyndighet med så dan information som kan komma att begäras om de verk samhetskategorier som omfattas av denna förordnings till lämpningsområde.

3.Om en teknisk tjänst konstaterar att en tillverkare inte uppfyller kraven i denna förordning, ska den rapportera detta till den utnämnande godkännandemyndigheten så att den ut nämnande godkännandemyndigheten ålägger tillverkaren att vidta lämpliga korrigerande åtgärder, och följaktligen inte utfär dar typgodkännandeintyg, om inte lämpliga korrigerande åtgär der vidtagits på ett sätt som godkännandemyndigheten godkän ner.

4.Om en teknisk tjänst, som agerar för den utnämnande godkännandemyndighetens räkning, under sin övervakning av produktionsöverensstämmelsen efter det att ett typgodkännan deintyg utfärdats konstaterar att ett fordon, ett system, en kom ponent eller en separat teknisk enhet inte längre överensstäm mer med denna förordning, ska den rapportera detta till den utnämnande godkännandemyndigheten. Godkännandemyndig heten ska vidta de lämpliga åtgärder som föreskrivs i artikel 28.

Artikel 67

Informationskrav för de tekniska tjänsterna

1. De tekniska tjänsterna ska underrätta sin utnämnande godkännandemyndighet om följande:

a)Varje upptäckt bristande överensstämmelse som kan för anleda att ett intyg om typgodkännande måste avslås, be gränsas eller återkallas tillfälligt eller slutgiltigt.

b)Alla omständigheter som inverkar på utnämningens räckvidd och villkor.

c)Varje begäran från marknadstillsynsmyndigheterna om infor mation om deras verksamheter.

2.På sin utnämnande godkännandemyndighets begäran ska de tekniska tjänsterna tillhandahålla information om verksam heterna inom ramen för utnämningen, och om all annan verk samhet som de utför, inklusive gränsöverskridande verksamhet och underentreprenad.

134

Prop. 2015/16:31

Bilaga 1

2.3.2013		SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 60/37

KAPITEL XVII

GENOMFÖRANDEAKTER OCH DELEGERADE AKTER

Artikel 68

Genomförandeakter

I syfte att uppnå målen i denna förordning och för att fastställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning ska kommissionen, i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 69.2, anta genomförandeakter om fastställande av följande genomförandeåtgärder:

a)Mallar för den informationshandling och det underlag som avses i artikel 22.

b)Det numreringssystem för EU-typgodkännandeintyg som avses i artikel 24.4.

c)Mallen för det EU-typgodkännandeintyg som avses i arti kel 25.2.

d)Den mall för provningsresultat som bifogas det EU-typgod kännandeintyg som avses i artikel 25.3.

e)Den mall för förteckningen över tillämpliga krav eller akter som avses i artikel 25.6.

f)De allmänna krav avseende provningsrapportens format som avses i artikel 27.1.

g)Mallen för det intyg om överensstämmelse som avses i artikel 33.2.

h)Mallen för det EU-typgodkännandemärke som avses i arti kel 34.

i)De tillstånd för att bevilja EU-typgodkännande som innebär undantag för ny teknik eller nya principer som avses i artikel 35.3.

j)De mallar för det typgodkännandeintyg och det intyg om överensstämmelse med avseende på ny teknik eller nya principer som avses i artikel 35.4.

k)De tillstånd för medlemsstater att förlänga typgodkännan dets giltighetstid som avses i artikel 36.2.

l)Den förteckning över delar eller utrustning som avses i artikel 45.2.

m)Den mall och det numreringssystem för intyg som avses i artikel 46.3 samt aspekter som rör det godkännandeför farande som avses i den artikeln.

n)Mallen för det intyg som tillhandahåller godkännandemyn digheten uppgifter som styrker efterlevnad som avses i ar tikel 53.8.

Artikel 69

Kommittéförfarande

1.Kommissionen ska biträdas av tekniska kommittén för jordbruksfordon. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

2.När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förord ning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

Om kommittén inte avger något yttrande, ska kommissionen inte anta utkastet till genomförandeakt och artikel 5.4 tredje stycket i förordning (EU) nr 182/2011 ska tillämpas.

Artikel 70

Ändring av bilagorna

Utan att det påverkar tillämpningen av andra bestämmelser i denna förordning avseende ändring av bilagorna ska kommis sionen även ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 71 med avseende på ändringar av bilaga I för att införa hänvisningar till rättsakter och ta hänsyn till rättelser.

Artikel 71

Utövande av delegering

1.Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissio nen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2.Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 17.5, 18.4, 19.6, 20.8, 27.6, 28.6, 45.4, 49.3, 53.12,

61och 70 ska ges till kommissionen för en period av fem år från och med den 22 mars 2013.

3.Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 17.5, 18.4, 19.6, 20.8, 27.6, 28.6, 45.4, 49.3, 53.12, 61 och 70 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogen het som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påver kar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4.Så snart som kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

135

Prop. 2015/16:31

Bilaga 1

L 60/38		SV	Europeiska unionens officiella tidning	2.3.2013

5. En delegerad akt som antas enligt artiklarna 17.5, 18.4, 19.6, 20.8, 27.6, 28.6, 45.4, 49.3, 53.12, 61 och 70 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period av två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före ut gången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

KAPITEL XVIII

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 72

Sanktioner

1.Medlemsstaterna ska fastställa sanktioner för ekonomiska aktörer vid överträdelser av denna förordning och de delegerade akter eller genomförandeakter som antas enligt denna förord ning. De ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att se till att sanktionerna tillämpas. Sanktionerna ska vara effektiva, propor tionella och avskräckande. Medlemsstaterna ska anmäla dessa bestämmelser till kommissionen senast den 23 mars 2015 och ska utan dröjsmål meddela eventuella ändringar som på verkar bestämmelserna.

2.Bland annat följande överträdelser ska medföra sanktioner:

a)Lämnande av falsk uppgift under godkännandeförfarandet eller förfaranden som leder till återkallande.

b)Förfalskning av provningsresultat för typgodkännande eller för överensstämmelse för fordon i drift.

c)Undanhållande av uppgifter eller tekniska specifikationer som kan leda till att typgodkännandet återkallas, avslås eller dras in.

d)Användning av manipulationsanordningar.

e)Vägran att lämna ut uppgifter.

f)Ekonomiska aktörer som tillhandahåller fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter på marknaden som omfattas av kraven på godkännande, utan att ett sådant godkännande beviljats, eller som med denna avsikt förfalskar handlingar eller märkningar.

Artikel 73

Övergångsbestämmelser

1. Utan att det påverkar tillämpningen av andra bestämmel ser i denna förordning ska denna förordning inte innebära att EU-typgodkännanden som beviljats fordon eller system, kom ponenter eller separata tekniska enheter före den 1 januari 2016 blir ogiltiga.

2.Godkännandemyndigheterna ska fortsätta att bevilja ut ökningar av godkännanden av de fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter som avses i punkt 1 i enlighet med direktiv 2003/37/EG och de direktiv som förtecknas i artikel 76.1. Sådana godkännanden ska emellertid inte användas

isyfte att erhålla ett typgodkännande av komplett fordon i enlighet med denna förordning.

3.Genom undantag från denna förordning får nya system, komponenter, separata tekniska enheter eller fordon av typer som erhållit typgodkännande av komplett fordon i enlighet

med direktiv 2003/37/EG fortsätta att registreras, släppas ut på marknaden eller tas i bruk fram till den 31 december 2017. Nya fordon av typer som inte omfattades av något typgodkän nande enligt direktiv 2003/37/EG får också fortsätta att regi streras eller tas i bruk fram till det datumet i enlighet med lagstiftningen i den medlemsstat där de ska tas i bruk eller registreras.

I ett sådant fall får de nationella myndigheterna inte förbjuda, begränsa eller hindra registrering, utsläppande på marknaden eller ibruktagande av fordon som överensstämmer med den godkända typen.

Artikel 74

Rapport

1.Senast den 31 december 2019 ska medlemsstaterna un derrätta kommissionen om tillämpningen av de typgodkännan deförfaranden som föreskrivs i denna förordning.

2.På grundval av den information som lämnas i enlighet med punkt 1 ska kommissionen lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet om tillämpningen av denna för ordning senast den 31 december 2020.

Artikel 75

Översyn

1.Senast den 31 december 2022 ska kommissionen lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet om de frågor som avses i punkt 3.

2.Rapporten ska grundas på samråd med berörda parter och ska beakta befintliga närbesläktade europeiska och internatio nella standarder.

3.Senast den 31 december 2021 ska medlemsstaterna rap portera till kommissionen i fråga om

a)antalet enskilda godkännanden som den aktuella medlems statens nationella myndigheter beviljat per år för fordon som omfattas av denna förordning före deras första registrering sedan den 1 januari 2016,

136

Prop. 2015/16:31

Bilaga 1

2.3.2013		SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 60/39

b)de nationella kriterier som låg till grund för dessa godkän nanden om dessa kriterier avviker från de krav som är ob ligatoriska för ett EU-typgodkännande.

4. Rapporten ska vid behov åtföljas av lagstiftningsförslag och ska behandla införlivandet av enskilda godkännanden i denna förordning på grundval av harmoniserade krav.

Artikel 76

Upphävande

1.Utan att det påverkar artikel 73.2 i denna förordning, ska direktiv 2003/37/EG samt direktiven 74/347/EEG, 76/432/EEG, 76/763/EEG, 77/537/EEG, 78/764/EEG, 80/720/EEG, 86/297/EEG, 86/298/EEG, 86/415/EEG, 87/402/EEG, 2000/25/EG, 2009/57/EG, 2009/58/EG, 2009/59/EG, 2009/60/EG, 2009/61/EG, 2009/63/EG, 2009/64/EG, 2009/66/EG, 2009/68/EG, 2009/75/EG, 2009/76/EG och 2009/144/EG upphöra att gälla med verkan från och med den 1 januari 2016.

2.Hänvisningar till de upphävda direktiven ska anses som hänvisningar till denna förordning och vad gäller direktiv 2003/37/EG läsas enligt jämförelsetabellen i bilaga III.

Artikel 77

Ändring av direktiv 2006/42/EG

Artikel 1.2 e första strecksatsen i direktiv 2006/42/EG ska er sättas med följande text:

”— jordbruks- och skogsbrukstraktorer, utom maskiner monterade på sådana fordon,”.

Artikel 78

Ikraftträdande och tillämpning

1.Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tid ning.

2.Den ska tillämpas från och med 1 januari 2016.

Från och med den 22 mars 2013 får nationella myndigheter, efter en begäran från en tillverkare, inte vägra att bevilja ett EU- typgodkännande eller ett nationellt typgodkännande för en ny fordonstyp, eller förbjuda registrering, utsläppande på mark naden eller ibruktagande av ett nytt fordon om det berörda fordonet uppfyller kraven i denna förordning och de delegerade akter och genomförandeakter som antas enligt denna förord ning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Strasbourg den 5 februari 2013.
På Europaparlamentets vägnar		På rådets vägnar
M. SCHULZ		L. CREIGHTON
Ordförande		Ordförande

137

138

BILAGA I

FÖRTECKNING ÖVER KRAV FÖR EU-TYPGODKÄNNANDE AV FORDON

Fordonskategori

Artikel

Område

Rättsakt

T1a T1b T2a T2b

T3a

T3b

T4.1a

T4.1b

T4.2a

T4.2b

T4.3a T4.3b Cirka

(+)

(++)

17.2

Fordonets meka

RVFSR

niska hållfasthet

17.2

Högsta hastighet för

RVFSR

fordonet,

varvtalsregulator

och fartbegräns

ningsanordningar

17.2 b

Bromsar och

RVBR

bromskoppling för

släpfordon

17.2

Styrning för snabba

RVFSR (grundad på ECE

traktorer

79 REV [nytt nummer])

17.2

Styrning

RVFSR

17.2

Hastighetsmätare

17.2

Siktfält och

RVFSR (grundad på ECE

vindrutetorkare

71 REV. 1)

SV 60/40 L

tidning officiella unionens Europeiska

2013.3.2

2015/16:31 .Prop

1 Bilaga

Fordonskategori

Artikel

Område

Rättsakt

T1a T1b T2a T2b

T3a

T3b

T4.1a

T4.1b

T4.2a

T4.2b

T4.3a T4.3b Cirka

(+)

(++)

17.2 c

Glasytor

RVFSR (grundad på ECE

43 Rev2 Am3 Sup11)

17.2 c

Backspeglar

RVFSR

17.2 c

Informationssystem

RVFSR

för föraren

17.2 d

Belysning, ljussigna

RVFSR (grundad på

leringsanordningar

ECE 3 Rev3 Am1 Sup11;

och deras ljuskällor

ECE 4 Rev4 Sup14;

ECE 5 tillägg 7 till

ändringsserie 02; ECE 6

Rev4 Sup17; ECE 7 Rev4

Sup15;

ECE 19 Rev5 Sup1; ECE

23 Rev2 Sup15;

ECE 31 tillägg 7 till

ändringsserie 02;

ECE 37 tillägg 36 till

ändringsserie 03;

ECE 38 Rev2 Sup14; ECE

98 Rev1 Sup11;

ECE 99 tillägg 6 till

föreskrifternas

ursprungliga lydelse;

ECE 112

ändringsserie 01;

ECE 113 tillägg 9 till

föreskrifternas

ursprungliga lydelse)

139

SV 2013.3.2

tidning officiella unionens Europeiska

60/41 L

2015/16:31 .Prop

1 Bilaga

140

Fordonskategori

Artikel

Område

Rättsakt

T1a T1b T2a T2b

T3a

T3b

T4.1a

T4.1b

T4.2a

T4.2b

T4.3a T4.3b Cirka

(+)

(++)

17.2

Installation av

RVFSR (grundad på ECE

belysning

86 Am [nytt nummer])

17.2

Skydd för förare

RVFSR

och passagerare, in

begripet inredning,

huvudstöd, säker

hetsbälten och dör

rar

17.2

Fordonets yttre och

RVFSR

tillbehör

17.2

Elektromagnetisk

RVFSR

kompatibilitet

17.2

Hörbara varnings

RVFSR

anordningar

17.2

Värmesystem

RVFSR

7.2 j

Anordningar mot

RVFSR

obehörig använd

(en

ning

dast

för ka

tegori

T och

SV 60/42 L

tidning officiella unionens Europeiska

2013.3.2

2015/16:31 .Prop

1 Bilaga

Fordonskategori

Artikel

Område

Rättsakt

T1a

T1b

T2a

T2b

T3a

T3b

T4.1a

T4.1b

T4.2a

T4.2b

T4.3a

T4.3b

Cirka

(+)

(++)

17.2

Registreringsskylt

RVFSR

17.2

Obligatorisk skylt

RVFSR

och märkning

17.2

Mått och släpfor

RVFSR

donsmassa

17.2

Största tillåtna

RVFSR

massa, lastat

17.2

Ballastmassor

RVFSR

17.2

Säkerhet i elektriska

RVFSR

system

17.2

Bränsletank

RVFSR

17.2

18.2

17.2

Bakre skydd

RVFSR

141

SV 2013.3.2

tidning officiella unionens Europeiska

60/43 L

2015/16:31 .Prop

1 Bilaga

142

Fordonskategori

Artikel

Område

Rättsakt

T1a

T1b

T2a

T2b

T3a

T3b

T4.1a

T4.1b

T4.2a

T4.2b

T4.3a

T4.3b

Cirka

(+)

(++)

17.2

Sidoskydd

RVFSR

17.2

Lastplattformar

RVFSR

17.2

Bogseringsanord

RVFSR

ningar

17.2

Däck

RVFSR (grundad på ECE

106 Am5 Sup6)

17.2

Stänkskyddsanord

RVFSR

ningar

17.2

Backväxel

RVFSR

17.2

Band

RVFSR

17.2

Mekaniska kopp

RVFSR

lingsanordningar

SV 60/44 L

tidning officiella unionens Europeiska

2013.3.2

2015/16:31 .Prop

1 Bilaga

Fordonskategori

Artikel

Område

Rättsakt

T1a T1b T2a T2b

T3a

T3b

T4.1a

T4.1b

T4.2a

T4.2b

T4.3a T4.3b Cirka

(+)

(++)

18.2

Överrullningsskydd

RVCR (provningsrapport

som alt. till den rapport

som avser OECD-kod 3, i

dess ändrade lydelse)

18.2

Överrullningsskydd

RVCR (provningsrapport

(lagt band)

som alt. till den rapport

som avser OECD-kod 8, i

dess ändrade lydelse)

18.2

Överrullningsskydd

RVCR (provningsrapport

(statisk provning)

som alt. till den rapport

som avser OECD-kod 4, i

dess ändrade lydelse)

18.2

Överrullningsskydd,

RVCR (provningsrapport

främre (smalspåriga

som alt. till den rapport

traktorer)

som avser OECD-kod 6, i

dess ändrade lydelse)

18.2

Överrullningsskydd,

RVCR (provningsrapport

bakre (smalspåriga

som alt. till den rapport

traktorer)

som avser OECD-kod 7, i

dess ändrade lydelse)

18.2

Skydd mot fallande

RVCR (provningsrapport

föremål

som alt. till den rapport

som avser OECD-kod 10,

i dess ändrade lydelse)

143

SV 2013.3.2

tidning officiella unionens Europeiska

60/45 L

2015/16:31 .Prop

1 Bilaga

144

Fordonskategori

Artikel

Område

Rättsakt

T1a

T1b

T2a

T2b

T3a

T3b

T4.1a

T4.1b

T4.2a

T4.2b

T4.3a

T4.3b

Cirka

(+)

(++)

18.2

Passagerarsäten

RVCR

18.2

Bullernivå för

RVCR

föraren

18.2

Förarsäte och

RVCR

position

18.2

Förarutrymme, till

RVCR

träde till förarsäte

18.2

Kraftuttag

RVCR

18.2 h

Skydd av

RVCR

transmission

18.2

Fastsättningspunkter

RVCR (provningsrapport

för säkerhetsbälten

som alt. till den rapport

som avser OECD-koderna

3, 4, 6, 7, 8; i dess

ändrade lydelse)

18.2

Säkerhetsbälten

RVCR

SV 60/46 L

tidning officiella unionens Europeiska

2013.3.2

2015/16:31 .Prop

1 Bilaga

Fordonskategori

Artikel

Område

Rättsakt

T1a T1b T2a T2b

T3a

T3b

T4.1a

T4.1b

T4.2a

T4.2b

T4.3a T4.3b Cirka

(+)

(++)

18.2

Skydd mot inträng

RVCR

ande föremål

18.2

Avgassystem

RVCR

18.2

Förarhandbok

RVCR

18.2

18.4

18.2

Reglage, framför allt

RVCR

anordningar för

nödstopp och auto

matiskt stopp

18.2

Skydd mot andra

RVCR

mekaniska faror än

dem som nämns i

artikel 18.2 a, b, g,

k, inbegripet skydd

mot brott på rör

som leder vätskor

samt okontrollerade

rörelser av fordonet

145

SV 2013.3.2

tidning officiella unionens Europeiska

60/47 L

2015/16:31 .Prop

1 Bilaga

146

Fordonskategori

Artikel

Område

Rättsakt

T1a T1b T2a T2b

T3a

T3b

T4.1a

T4.1b

T4.2a

T4.2b

T4.3a T4.3b Cirka

(+)

(++)

18.2

Skydd och skydds

RVCR

18.2

anordningar

18.2

Information,

RVCR

18.2

varningar och

18.2

märkningar

18.4

18.2

Material och

RVCR

produkter

18.2

Batterier

RVCR

18.4

Nödutgång

RVCR

18.2

Ventilations- och

RVCR

18.4

filtersystem i

förarhytt

18.4

Förbränningshastig

RVCR

het på material i

förarhytt

SV 60/48 L

tidning officiella unionens Europeiska

2013.3.2

2015/16:31 .Prop

1 Bilaga

Fordonskategori

Artikel

Område

Rättsakt

T1a

T1b

T2a

T2b

T3a

T3b

T4.1a

T4.1b

T4.2a

T4.2b

T4.3a

T4.3b

Cirka

(+)

(++)

19.2 a

Utsläpp av förore

REPPR (utsläppsetapper

ningar

från 2000/25/EG och

Om di

97/68/EG)

rektivet

är till

lämp

ligt

19.2 b

Bullernivå (externt)

REPPR (gränsvärden enl.

2009/63/EG)

Teckenförklaring:

(+) = Om en sådan underkategori skapats under den aktuella kategorin.

(++) = Endast för de underkategorier som motsvarar dem i kategori T som markerats med bokstaven b. X = Tillämpligt.

I = Samma som för T beroende på kategori.

Y = Tillämplig akt för motorfordon godtas om likvärdig i enlighet med vad som anges i den delegerade akten.

Z = Tillämplig endast för utbytbar dragen utrustning i kategori R på grund av att förhållandet mellan den högsta tekniskt tillåtna vikten inklusive last och vikten i olastat skick är lika med eller större än 3,0 (artikel 3, definition 9). NA = Ej tillämpligt.

RVFSR = Föreskrift om krav på funktionssäkerhet för fordon (Regulation on Vehicle Functional Safety Requirements) (delegerad akt). RVCR = Föreskrift om krav på konstruktion av fordon (Regulation on Vehicle Construction Requirements) (delegerad akt).

REPPR = Föreskrift om miljökrav och krav på framdrivningen (Regulation on Environmental and Propulsion Performance Requirements) (delegerad akt). RVBR = Föreskrift om krav på fordonsbromsar (Regulation on Vehicle Braking Requirements) (delegerad akt).

147

SV 2013.3.2

tidning officiella unionens Europeiska

60/49 L

2015/16:31 .Prop

1 Bilaga

Prop. 2015/16:31

Bilaga 1

L 60/50		SV	Europeiska unionens officiella tidning	2.3.2013

BILAGA II

GRÄNSER FÖR SMÅ SERIER

Antalet enheter inom en typ som får tillhandahållas på marknaden, registreras eller tas i bruk per år i varje medlemsstat får inte överskrida nedanstående antal för varje fordonskategori.

Kategori	Enheter (för varje typ)

T	150

C	50

148

						Prop. 2015/16:31
						Bilaga 1
2.3.2013				Europeiska unionens officiella tidning			L 60/51
2.3.2013		SV		Europeiska unionens officiella tidning			L 60/51

				BILAGA III
				Jämförelsetabell
				(enligt artikel 76)

			Direktiv 2003/37/EG		Den här förordningen

	Artikel 1				Artiklarna 1 och 2
	Artikel 2				Artikel 3
	Artikel 3				Artiklarna 20–23
	Artikel 4				Artiklarna 22, 24 och 26
	Artikel 5				Artiklarna 29–31
	Artikel 6				Artiklarna 33 och 34
	Artikel 7				Artiklarna 5, 38 och 40
	Artikel 8.1				Artikel 38.2
	Artikel 8.2				Artiklarna 35–37 och 39
	Artikel 9				Artikel 37
	Artikel 10				Artikel 39
	Artikel 11				Artiklarna 35 och 36
	Artikel 12				Artiklarna 49 och 50
	Artikel 13				Artiklarna 8 och 28
	Artikel 14				Artikel 24
	Artikel 15				Artiklarna 41–48
	Artikel 16				Artiklarna 41 och 44
	Artikel 17				Artikel 44
	Artikel 18				Artikel 48
	Artikel 19				Artiklarna 68, 70 och 71
	Artikel 20				Artikel 69
	Artikel 21				Artikel 5, artiklarna 57–67
	Artikel 22				—
	Artikel 23				—
	Artikel 24				—
	Artikel 25				—
	Artikel 26				—

149

Prop. 2015/16:31

Bilaga 2

150

Lagförslagen i promemorian om jordbruks- och skogsbruksfordon

Författningsförslag

Förslag till lag om ändring i lagen (1972:435) om över- lastavgift

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1972:435) om överlastavgift ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 §1 Överlastavgift tas ut enligt denna lag om

1.en lastbil, som inte är en EG-mobilkran,

2.en buss,

3.en tung terrängvagn, som är konstruerad för en högsta hastighet som överstiger 30 kilometer i timmen, eller

4. en släpvagn, som dras av en	4. en släpvagn, som dras av en
bil, en tung terrängvagn, som är	bil, en tung terrängvagn, som är
konstruerad för en högsta hastighet	konstruerad för en högsta hastighet
som överstiger 30 kilometer i	som överstiger	30 kilometer i
timmen, eller av ett motorredskap	timmen, av ett	motorredskap
klass I	klass I eller av en traktor b

framförs på väg med högre axeltryck, boggitryck, trippelaxeltryck eller bruttovikt än som är tillåtet för fordonet, fordonståget eller vägen.

Med väg avses allmän väg, gata eller annan allmän plats.

Högsta för fordonet tillåtna axeltryck, boggitryck och trippelaxeltryck bestäms med ledning av uppgiften i det senaste registreringsbeviset om den garanterade axelbelastningen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.

1 Senaste lydelse 2009:1349.

Förslag till lag om ändring i körkortslagen (1998:488)		Prop. 2015/16:31
Härigenom föreskrivs att 2 kap. 1, 2 och 5 §§ körkortslagen (1998:488)		Bilaga 2

ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
2 kap.
1 §1
Personbil, lastbil, buss, motor-	Personbil, lastbil, buss, motor-
cykel, moped klass I, terrängvagn	cykel och moped klass I, får köras
och motorredskap klass I får köras	endast av den som har ett gällande
endast av den som har ett gällande	körkort för fordonet. Har släp-
körkort för fordonet. Har släp-	fordon kopplats till en bil ska
fordon kopplats till en bil ska	föraren ha körkortsbehörighet även
föraren ha körkortsbehörighet även	för släpfordonet.
för släpfordonet.
	2 §

Terrängvagn, motorredskap klass I och traktor b får köras på väg endast av den som har ett gällande körkort med behörig- heten B.

Nuvarande lydelse

5 §2

Körkortsbehörighet enligt 1 § anges i körkort med följande beteck- ningar.

Beteckning Körkortsbehörighet

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

Atvå- och trehjulig motorcykel oavsett slagvolym, effekt och förhållande mellan nettoeffekt och tjänstevikt

1Senaste lydelse 2009:189.

2Senaste lydelse 2012:876.

151

Prop. 2015/16:31

Bilaga 2

152

B1. personbil med totalvikt av högst 3,5 ton och lätt lastbil samt enbart ett lätt släpfordon som är kopplat till sådan bil.

2.terrängvagn

3.motorredskap klass I

4.trehjulig motorcykel

5.fyrhjulig motorcykel

BE	bil som omfattas av behörighet B och ett eller flera släp-
	fordon som är kopplade till sådan bil, om släpfordonens
	sammanlagda totalvikt inte överstiger 3,5 ton.

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

Föreslagen lydelse

5 §

Körkortsbehörighet enligt 1 § anges i körkort med följande beteck- ningar.

Beteckning Körkortsbehörighet

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

Atvå- och trehjulig motorcykel oavsett slagvolym, effekt och förhållande mellan nettoeffekt och tjänstevikt

B1. personbil med totalvikt av högst 3,5 ton och lätt lastbil samt enbart ett lätt släpfordon som är kopplat till sådan bil.

2. trehjulig motorcykel

3. fyrhjulig motorcykel

BE	bil som omfattas av behörighet B och ett eller flera släp-
	fordon som är kopplade till sådan bil, om släpfordonens
	sammanlagda totalvikt inte överstiger 3,5 ton.

–– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.

3. Släpfordon som dras av bilar.

4. Släpvagnar som dras av traktorer klass I, motorredskap klass I eller tunga terrängvagnar.

Förslag till lag om ändring i lagen (2001:558) om väg- trafikregister

Härigenom föreskrivs att 12 och 13 §§ lagen (2001:558) om vägtrafik- register ska ha följande lydelse.

Prop. 2015/16:31

Bilaga 2

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
12 §1
Följande fordon skall med de	Följande fordon ska med de
undantag som anges i 13–16 och	undantag som anges i 13–16 och
18 §§ vara registrerade i vägtrafik-	18 §§ vara registrerade i vägtrafik-
registret för att få brukas.	registret för att få brukas.

1.Bilar, motorcyklar, mopeder klass I, traktorer, motorredskap klass I och terrängmotorfordon.

2.Motorredskap klass II när de används

b)för transport av gods i andra fall än som avses i 2 kap. 17 § väg- trafikskattelagen (2006:227) på en väg som inte är enskild.

4. Släpvagnar som dras av traktorer skatteklass I, motorred- skap klass I eller tunga terräng- vagnar.

13 §2 Bestämmelserna i 12 § gäller inte i fråga om

1. fordon som används uteslutande inom inhägnade järnvägs- eller industriområden eller inom inhägnade tävlingsområden eller andra

liknande inhägnade områden,
2 .släpvagnar			som	dras	av	2 .släpvagnar			som	dras	av
traktorer,		motorredskap		klass II		traktorer,		motorredskap		klass II
eller	sådana tunga terrängvagnar					eller	sådana tunga terrängvagnar
som är konstruerade för en hastig-						som är konstruerade för en hastig-
het	av	högst	30 kilometer		i	het	av	högst	30 kilometer		i
timmen, om fordonen i det						timmen, om fordonen i det
enskilda fallet används endast på						enskilda fallet används endast på
motsvarande sätt som en traktor						motsvarande sätt som en traktor
klass II,						skatteklass II,

1Senaste lydelse 2006:239.

2Senaste lydelse 2010:95.

153

Prop. 2015/16:31

Bilaga 2

154

3. fordon som brukas kortaste lämpliga väg till eller från ett besikt- ningsorgan enligt 4 kap. 2 § fordonslagen (2002:574) för registrerings- besiktning eller, i fråga om fordon som har förts in i Sverige för testkör- ning enligt 23 § första stycket 4, för kontrollbesiktning, eller fordon som brukas kortaste lämpliga väg till eller från ett provningsorgan för prov- ning inför ett enskilt godkännande,

5.fordon som provkörs vid provning inför ett enskilt godkännande i den utsträckning som behövs för att provningen ska kunna genomföras,

7.ombyggda eller amatörbyggda fordon som provkörs inför en regi- streringsbesiktning av den som Transportstyrelsen särskilt förordnat att utföra sådan provkörning, eller

8.fordon som brukas med stöd av saluvagnslicens enligt 18 §.

I fall som avses i första stycket 3 ska handlingar som visar avtalad tid hos besiktningsorganet eller provningsorganet medföras och på tillsägelse visas upp för en polisman eller en bilinspektör.

Finner polisman anledning att anta att fordon som han anträffar i trafik inte är i föreskrivet skick tillämpas första stycket 4 på motsvarande sätt.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.

Förslag till lag om ändring i lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner

Härigenom föreskrivs att 2 och 2 a §§ lagen (2001:559) om vägtrafik- definitioner ska ha följande lydelse.

	Nuvarande lydelse
	2 §1
Beteckning	Betydelse

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

Totalvikt för en motorcykel, ett			Summan av fordonets tjänstevikt
terrängfordon	utom en	tung	och den beräknade vikten av det
terrängvagn,	ett släpfordon	eller	största antal personer och den
en sidvagn			största mängd gods som fordonet
			är inrättat för. I totalvikten för en

motorcykel ingår inte sidvagnens totalvikt.

Prop. 2015/16:31

Bilaga 2

Traktor	Ett motordrivet fordon med minst
	två hjulaxlar som är inrättat
	huvudsakligen för att dra ett annat
	fordon eller ett arbetsredskap och
	som är konstruerat för en hastig-
	het av högst 40 kilometer i timmen
	och endast med svårighet kan
	ändras till högre hastighet. En
	traktor får vara utrustad för
	transport av gods och för
	befordran av passagerare.
Traktor klass I	En traktor som enligt vägtrafik-
	skattelagen	(2006:227)	hör	till
	skatteklass I
Traktor klass II	En traktor som enligt vägtrafik-
	skattelagen	(2006:227)	hör	till
	skatteklass II.
Traktortåg	En traktor med ett eller flera till-
	kopplade släpfordon.

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

1 Senaste lydelse 2012:875.

155

Prop. 2015/16:31

Bilaga 2

156

	Föreslagen lydelse
	2 §
Beteckning	Betydelse

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

Totalvikt för en motorcykel, ett			Summan av	fordonets		tjänstevikt
terrängfordon	utom en	tung	och den beräknade vikten av det
terrängvagn,	ett släpfordon	eller	största antal personer och den
en sidvagn			största mängd gods som fordonet
			är inrättat för. I totalvikten för en
			motorcykel	ingår	inte sidvagnens
			totalvikt.
Traktor			Ett motordrivet fordon med minst
			två hjulaxlar som är inrättat
			huvudsakligen för att dra ett annat
			fordon eller ett arbetsredskap. En
			traktor får vara utrustad för
			transport av gods och för
			befordran av passagerare.
			Traktorer delas in i traktor a och
			traktor b.
Traktor a			En traktor som är konstruerad för
			en hastighet av högst 40 kilometer
			i timmen och endast med svårighet
			kan ändras till högre hastighet.
Traktor b			En traktor som är konstruerad för
			en hastighet		som	överstiger
			40 kilometer i timmen.
Traktor skatteklass I			En traktor som enligt vägtrafik-
			skattelagen	(2006:227)		hör	till
			skatteklass I.
Traktor skatteklass II			En traktor som enligt vägtrafik-
			skattelagen	(2006:227)		hör	till
			skatteklass II.
Traktortåg			En traktor med ett eller flera till-
			kopplade släpfordon.

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

Oavsett vad som anges i 2 § ska ett fordon som registreras med stöd av ett godkännande enligt en EU-rättsakt höra till det slag av fordon som motsvarar den fordonskategori som anges i god- kännandet.

		Prop. 2015/16:31
Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse	Bilaga 2

2 a §2 Oavsett vad som anges i 2 § ska

ett fordon som registreras med stöd av ett godkännande enligt en EG-rättsakt höra till det slag av fordon som motsvarar den fordonskategori som anges i god- kännandet.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.

2.En klassificering enligt äldre bestämmelser av ett fordon som traktor klass I eller klass II gäller fortfarande.

2 Senaste lydelse 2009:226.

157

Prop. 2015/16:31

Bilaga 2

158

Förslag till lag om ändring i fordonslagen (2002:574)

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 1 §, 2 kap. 2 och 4 a §§ samt 5 kap. 8 § fordonslagen (2002:574) ska ha följande lydelse

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1kap.

1 §

Denna lag innehåller bestämmelser om

1.kontroll av fordon samt därtill hörande system, komponenter och separata tekniska enheter,

2.kontroll av fordons last,

3.kontroll av färdskrivare och taxameter och kontroll av användningen av dessa, samt

4.den verksamhet som bedrivs av besiktningsorgan på fordons- området.

Lagen innehåller dessutom bemyndiganden att meddela föreskrifter i dessa ämnen samt om fordons beskaffenhet och utrustning.

				I denna lag finns därutöver
				bestämmelser			som		kompletterar
				Europaparlamentets					och		rådets
				förordning		(EU)		nr 167/2013 av
				den 5	februari			2013		om	god-
				kännande och marknadstillsyn av
				jordbruks- och skogsbruksfordon.
			2 kap.
			2 §1
Ett	typgodkännande meddelas			Ett	typgodkännande					meddelas
för en typ av fordon, system,				för en typ av fordon, system,
komponent		eller separat teknisk		komponent		eller		separat teknisk
enhet	som	uppfyller	föreskrivna	enhet som		uppfyller				föreskrivna
krav i fråga om beskaffenhet och				krav i fråga om beskaffenhet och
utrustning.		Typgodkännande kan		utrustning.		Typgodkännande kan
ske i enlighet med EU-rättsakter				ske i enlighet med EU-rättsakter
på området (EG-typgodkännande),				på området (EG-typgodkännande
i enlighet med överenskommelser				och EU-typgodkännande), i enlig-
upprättade inom Förenta natio-				het med överenskommelser upp-
nernas	ekonomiska		kommission	rättade	inom		Förenta			nationernas
för Europa (ECE-typgodkännande)				ekonomiska			kommission				för
eller som nationellt typgod-				Europa	(ECE-typgodkännande)
kännande.				eller som nationellt typgod-
				kännande.

Typgodkännande kan även meddelas för en fordonstyp som inte är färdigbyggd eller för en fordonstyp som byggs med en tillverknings- process som är uppdelad i separata etapper, om fordonstypen i det till-

1 Senaste lydelse 2011:324.

verkningsstadium där den befinner sig uppfyller föreskrivna krav i fråga		Prop. 2015/16:31
om beskaffenhet och utrustning (etappvist typgodkännande).		Bilaga 2
Bestämmelser om typgodkännande i fråga om avgasrening finns i
avgasreningslagen (2011:318).
4 a §2
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om att en tillverkare av fordon ska förse en till-
verkare av komponenter eller separata tekniska enheter med alla upp-
gifter som krävs för att denne ska kunna få
1. ett EG-typgodkännande för	1. ett typgodkännande i enlighet
sina komponenter eller separata	med EU-rättsakter på området för
tekniska enheter, eller	sina komponenter eller separata
	tekniska enheter, eller

2. tillstånd att sälja fordonsdelar eller fordonsutrustning som annars är förbjudna att sälja.

Information som inte är allmänt tillgänglig behöver dock inte lämnas ut om inte mottagaren av informationen förbinder sig att hålla denna konfidentiell.

5 kap.

8 §3

1.kontrollens omfattning och besiktningsorganens verksamhet,

2.förutsättningarna för godkännande vid kontroll,

3.förelägganden och körförbud,

4.förutsättningarna för att bruka vissa fordon,

5.utbildnings- och kompetenskrav för besiktningstekniker, samt

6.avgifter.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får också meddela föreskrifter om

1.registrering, ibruktagande, försäljning, saluföring och användning av fordon, system, komponenter, separata tekniska enheter, fordonsdelar och annan utrustning till fordon,

2.att ett typgodkännande av fordon ska upphöra att gälla när nya krav som är tillämpliga på den godkända fordonstypen, varianten eller versionen blir obligatoriska,

3.tillverkares tillhandahållande av information och dokumentation om fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter,

4. tillsynen över efterlevnaden av denna lag och av föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen,

4. tillsynen över efterlevnaden av denna lag, av föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen och av Europaparlamentets och

2Senaste lydelse 2009:224.

3Senaste lydelse 2010:39.

159

Prop. 2015/16:31

Bilaga 2

5.skyldighet för besiktnings- organen att rapportera genom- förande och utfall av fordons- besiktningar och de uppgifter som

iövrigt behövs för att Transport- styrelsen och Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll ska kunna fullgöra sina tillsyns- uppgifter enligt 5 kap. 3 a §, samt om

6.avgifter för Transport-

styrelsens	tillsyn enligt 5 kap.
3 a–3 c §§	och för ärendehand-

läggning enligt denna lag och föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen.

rådets	förordning	(EU)
nr 167/2013	av den 5	februari

2013 godkännande och marknads- tillsyn av jordbruks- och skogs- bruksfordon,

5.skyldighet för besiktnings- organen att rapportera genom- förande och utfall av fordons- besiktningar och de uppgifter som

iövrigt behövs för att Transport- styrelsen och Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll ska kunna fullgöra sina tillsyns- uppgifter enligt 5 kap. 3 a §,

6.avgifter för Transport-

styrelsens	tillsyn enligt 5 kap.
3 a–3 c §§	och för ärendehand-

läggning enligt denna lag och föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen, samt om

7. avgifter för tillsyn och för ärendehandläggning enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 167/2013 om godkännande och marknadstillsyn av jordbruks- och skogsbruks- fordon.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.

160

Förteckning över remissinstanser vid remiss- behandling av promemorian om jordbruks- och skogsbruksfordon

Följande remissinstanser inkom med yttranden: Arbetsmiljöverket, Domstolsverket, Försvarsmakten, Kommerskollegium, Konkurrens- verket, Konsumentverket, Polismyndigheten, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (Swedac), Tillväxtverket, Trafikanalys, Trafik- verket, Transportstyrelsen, Tullverket, Skatteverket, Åklagarmyndig- heten, Skogsstyrelsen, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Inspecta Sweden AB, Lastfordonsgruppen, MaskinLeverantörerna, Lantmännen Maskin AB, Sveriges Åkeriföretag och Lantbrukarnas Riksförbund (LRF), Trafikförsäkringsföreningen, Svensk Försäkring.

Följande remissinstanser avstod från att yttra sig: Riksdagens ombudsmän, Naturvårdsverket, Skolverket, Regelrådet, Statens väg- och forskningsinstitut (VTI), Sveriges kommuner och landsting (SKL).

Följande remissinstanser svarade inte: Kungl. Skogs- och Lantbruks- akademin, Kommunal, Svenska Transportarbetarförbundet, Släpvagns- branschens Riksförbund (SBR), Svensk Maskinprovning, Transport- gruppen, ATV Leverantörernas Förening, Skogsindustrierna, Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet (SLA), SMF Skogsentreprenörerna, Dina Försäkringar AB, Länsförsäkringar AB och Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande (NTF).

Därutöver inkom SACE Branschförening för tillverkare av bygg- anläggningsmaskiner och SWETIC Sektion Fordonsbesiktning (där AB Svensk Bilprovning är medlem) med yttranden.

Prop. 2015/16:31

Bilaga 3

161

Prop. 2015/16:31

Bilaga 4

L 60/52		SV	Europeiska unionens officiella tidning	2.3.2013

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr 168/2013 av den 15 januari 2013

om godkännande av och marknadstillsyn för två- och trehjuliga fordon och fyrhjulingar

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktions sätt, särskilt artikel 114,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de natio nella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommit téns yttrande (1),

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet (2), och

av följande skäl:

(1)Den inre marknaden utgör ett område utan inre gränser där fri rörlighet för varor, personer, tjänster och kapital måste säkerställas. Därför har ett heltäckande system för EG-typgodkännande av två- och trehjuliga fordon inrät tats genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/24/EG (3) om typgodkännande av två- och trehju liga motorfordon. De principerna bör fortsätta att gälla i den här förordningen och i de delegerade akter och ge nomförandeakter som antas enligt denna förordning.

(2)Den inre marknaden bör grundas på öppna, enkla och konsekventa regler som skapar klarhet om gällande rätt och som är till nytta för såväl företag som konsumenter.

(3)För att antagandet av typgodkännandelagstiftningen ska förenklas och påskyndas har en ny lagstiftningsmetod införts i EU:s typgodkännandelagstiftning, enligt vilken lagstiftaren med det ordinarie lagstiftningsförfarandet en dast anger de grundläggande reglerna och principerna men delegerar fastställandet av ytterligare tekniska detal jer till kommissionen. Med avseende på materiella krav

(1) EUT C 84, 17.3.2011, s. 30.

(2) Europaparlamentets ståndpunkt av den 20 november 2012 (ännu ej offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 11 december 2012.

(3) EGT L 124, 9.5.2002, s. 1.

bör därför endast grundläggande krav på funktionssäker het och miljöskydd fastslås i den här förordningen, me dan kommissionen ges befogenhet att fastställa tekniska specifikationer.

(4)Denna förordning bör inte påverka tillämpningen av åt gärder på nationell nivå eller unionsnivå som rör använd ning av fordon i kategori L på väg, såsom särskilda kör kortskrav, begränsningar av högsta tillåtna hastighet eller åtgärder som reglerar tillträde till vissa vägar.

(5)Marknadstillsynen inom fordonsbranschen, särskilt över fordon av kategori L, bör förbättras genom att de rätts liga bestämmelserna om produktionsöverensstämmelse och ansvarsfördelning mellan leveranskedjans ekono miska aktörer byggs ut. Särskilt bör ansvarsfördelningen för medlemsstaternas myndigheter med ansvar för typ godkännande och marknadstillsyn förtydligas, och kraven på kompetens, skyldigheter och prestanda för de tekniska tjänster som utför typgodkännandeprovningar bör byggas ut. Efterlevnad av motorfordonslagstiftningens typgod kännandekrav och krav på produktionsöverensstämmelse bör även i fortsättningen förbli godkännandemyndighe ternas centrala uppgift, medan marknadstillsynen kan de las upp på olika nationella myndigheter. Effektiv samord ning och övervakning på unionsnivå och nationell nivå bör utvecklas för att garantera att godkännande- och marknadstillsynsmyndigheterna tillämpar de nya åtgär derna på ett ändamålsenligt sätt.

(6)De skyldigheter för de nationella myndigheterna som fastställs i bestämmelserna om marknadstillsyn i denna förordning är mer specifika än motsvarande bestämmel ser i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av pro dukter (4).

(7)Den här förordningen bör innehålla materiella krav för miljöskydd och fordons funktionssäkerhet. De relevanta kraven i denna förordning bygger i huvudsak på resulta ten av konsekvensanalysen av den 4 oktober 2010, som utförts av kommissionen, i vilken olika alternativ bedöm des med avseende på ekonomiska, miljömässiga, säker hetsrelaterade och samhälleliga fördelar och nackdelar.

Både kvalitativa och kvantitativa aspekter har beaktats.

Efter en jämförelse av de olika	alternativen utpekades
de bästa alternativen, som togs	till utgångspunkt för
den här förordningen.

(4) EUT L 218, 13.8.2008, s. 30.

162

Prop. 2015/16:31

Bilaga 4

2.3.2013		SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 60/53

(8)Syftet med den här förordningen är att fastställa harmo niserade regler för typgodkännande av fordon i kategori L för att säkerställa den inre marknadens funktion. For don i kategori L omfattar två-, tre- och fyrhjuliga fordon såsom motordrivna tvåhjulingar, trehjulingar och fyrhju lingar. Vidare syftar denna förordning till att förenkla den nuvarande lagstiftningen, minska utsläppen från fordon i kategori L och på detta sätt bidra till en mer proportio nell andel av utsläppen från fordon i kategori L av de totala utsläppen från vägtransporter, öka säkerheten över lag, ta hänsyn till teknikens framsteg och stärka bestäm melserna om marknadstillsyn.

(9)För att säkerställa en hög nivå på funktionssäkerhet hos fordonen, på arbetarskydd och miljöskydd bör de tek niska krav och miljöstandarder som är tillämpliga på fordon, system, komponenter och separata tekniska en heter med avseende på typgodkännande harmoniseras.

(10)Förordningens mål bör inte påverkas av att vissa system, komponenter eller separata tekniska enheter monteras efter det att fordonen har släppts ut på marknaden, re gistrerats eller tagits i bruk. Lämpliga åtgärder bör därför vidtas för att garantera att system, komponenter eller separata tekniska enheter som kan monteras på fordon och som avsevärt kan försämra funktionen hos system som är väsentliga för miljöskydd eller säkerhet kontrol leras på förhand av en godkännandemyndighet innan de släpps ut på marknaden, registreras eller tas i bruk.

(11)Enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 95/1/EG av den 2 februari 1995 om teknisk maxhastighet, högsta vridmoment och högsta nettomotoreffekt hos två- och trehjuliga motorfordon (1) har en medlemsstat möjlighet att vägra nyregistrering och eventuell omregistrering inom sitt territorium av fordon med en högsta netto effekt över 74 kW. Det förväntade sambandet mellan

säkerhet och absolut begränsning av effekten kunde inte bekräftas av flera vetenskapliga studier. Av det skälet och för att undanröja handelshinder på unionsmark naden bör den möjligheten inte längre kvarstå. Andra, mer verkningsfulla säkerhetsåtgärder bör införas för att bidra till att minska det stora antalet dödsfall och skador bland motordrivna tvåhjuliga fordons förare och passage rare i vägtrafikolyckor i unionen.

(12)I denna förordning fastställs miljökrav för två etapper så att den andra etappen (Euro 5) är obligatorisk för nya fordonstyper från och med den 1 januari 2020, och därmed tryggas en långsiktig förutsebarhet i planerings avseende för fordonstillverkare och leverantörsindustrin. På grundval av framtida uppgifter som finns att tillgå bör

(1) EGT L 52, 8.3.1995, s. 1.

en miljökonsekvensundersökning som krävs enligt denna förordning bidra med ytterligare underlag genom modell skapande, teknisk genomförbarhet och kostnadseffektivi tetsanalyser som grundar sig på senast tillgängliga upp gifter. Undersökningen bör dessutom bl.a. bedöma om det är möjligt och kostnadseffektivt att införa provnings krav för överensstämmelse i drift, utsläppskrav utanför cykeln och ett särskilt utsläppsgränsvärde för partikelan tal för vissa (under-)kategorier. På grundval av resultaten av undersökningen bör kommissionen överväga att lägga fram ett förslag om att införa dessa nya aspekter i den framtida typgodkännandelagstiftning som blir tillämplig efter de etapper som föreskrivs i denna förordning.

(13)Systemet för EU-typgodkännande är avsett att göra det möjligt för medlemsstaterna att bekräfta att varje for donstyp har genomgått de kontroller som föreskrivs i den här förordningen och i de delegerade akter och ge nomförandeakter som antas enligt denna förordning, samt att fordonstillverkaren erhållit ett typgodkännande intyg. Dessutom åläggs tillverkare att utfärda ett intyg om överensstämmelse för varje fordon som tillverkas i enlig het med typgodkännandet. När ett sådant intyg åtföljer ett fordon bör det vara tillåtet att tillhandahålla fordonet på marknaden och registrera det i hela unionen.

(14)För att se till att förfarandet för kontroll av produktions överensstämmelse, som är en av hörnstenarna i unionens system för EU-typgodkännande, har genomförts korrekt och fungerar som det ska, bör tillverkare kontrolleras regelbundet av en behörig myndighet eller av en teknisk tjänst med lämpliga kvalifikationer som utnämns för detta ändamål.

(15)I den här förordningen anges en uppsättning särskilda säkerhets- och miljökrav. Det är därför viktigt att fast ställa bestämmelser för att säkerställa att tillverkaren eller någon annan ekonomisk aktör i leveranskedjan, i det fall då ett fordon utgör en allvarlig risk för användare eller miljö, vidtar verkningsfulla skyddsåtgärder, inbegripet återkallelse av fordon i den mening som avses i artikel 20 i förordning (EG) nr 765/2008. Godkännandemyndighe terna bör därför kunna bedöma om de åtgärderna är tillräckliga.

(16)I vissa begränsade fall är det lämpligt att tillåta nationellt typgodkännande av små serier. För att förebygga miss bruk bör ett förenklat förfarande för fordon i små serier inskränkas till en mycket liten produktion. Därför är det nödvändigt att exakt definiera begreppet små serier i fråga om antalet producerade fordon.

163

Prop. 2015/16:31

Bilaga 4

L 60/54		SV	Europeiska unionens officiella tidning	2.3.2013

(17)Unionen är avtalspart i Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europas överenskommelse om anta gande av enhetliga tekniska föreskrifter för hjulförsedda fordon och för utrustning och delar som kan monteras och/eller användas på hjulförsett fordon samt om vill koren för ömsesidigt erkännande av typgodkännande ut färdade på grundval av dessa föreskrifter (”Reviderad överenskommelse av år 1958”) (1). För att förenkla typ godkännandelagstiftningen i överensstämmelse med re kommendationerna i den rapport som offentliggjordes av kommissionen 2006 med titeln ”CARS 21: Ett kon kurrenskraftigt motorfordonsregelverk för tjugohundrata let” bör alla särdirektiv upphävas utan att skyddsnivån sänks. De krav som fastställs i de direktiven bör överföras till den här förordningen eller de delegerade akter som antas enligt den här förordningen, och bör där så är lämpligt ersättas med hänvisningar till motsvarande Fö renta nationernas ekonomiska kommission för Europas föreskrifter (FN/ECE-föreskrifter) som unionen har röstat för eller som unionen har anslutit sig till och som bifo gats den reviderade överenskommelsen av år 1958. För att minska den administrativa börda som typgodkännan deförfarandet innebär bör fordonstillverkare när det är lämpligt tillåtas att ansöka om typgodkännande enligt denna förordning direkt genom att erhålla godkännande enligt tillämpliga FN/ECE-föreskrifter som avses i bila gorna till denna förordning eller i de delegerade akter som antas enligt denna förordning.

(18)Därför bör FN/ECE-föreskrifter och ändringar av dem som unionen röstat för, i enlighet med beslut 97/836/EG, införlivas med lagstiftningen om EU-typgodkännande. Kommissionen bör följaktligen ges befogenhet att anta nödvändiga ändringar av bilagorna till denna förordning eller till de delegerade akter som antas enligt denna för ordning.

(19)För att förbättra den inre marknadens funktion, särskilt när det gäller fri rörlighet för varor, etableringsfrihet och frihet att tillhandahålla tjänster, krävs obegränsad tillgång till reparationsinformation om fordonen genom ett stan dardiserat format för att få fram teknisk information, samt en effektiv konkurrens på marknaden för tjänster som avser information om reparation och underhåll av fordon. En stor del av denna information gäller system för omborddiagnos och deras samverkan med andra sy stem i fordonet. Det är lämpligt att fastställa tekniska specifikationer som tillverkarnas webbplatser bör följa liksom riktade åtgärder som säkerställer rimlig tillgång för små och medelstora företag.

(20)För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör kommissionen tilldelas genom förandebefogenheter. Dessa befogenheter bör utövas i

(1) Rådets beslut 97/836/EG (EGT L 346, 17.12.1997, s. 78).

enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om faststäl lande av allmänna regler och principer för medlemssta ternas kontroll av kommissionens utövande av sina ge nomförandebefogenheter (2).

(21)I syfte att komplettera denna förordning med ytterligare tekniska uppgifter bör befogenheten att anta akter i en lighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unio nens funktionssätt delegeras till kommissionen med av seende på krav på miljö- och framdrivningsprestanda, funktionssäkerhet och fordonskonstruktion. Det är av särskild betydelse att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på ex pertnivå. När kommissionen förbereder och utarbetar de legerade akter bör den se till att relevanta handlingar översänds samtidigt till Europaparlamentet och rådet och att detta sker så snabbt som möjligt och på lämpligt sätt.

(22)Medlemsstaterna bör fastställa regler om sanktioner som är tillämpliga vid överträdelse av denna förordning och delegerade akter eller genomförandeakter som antas en ligt denna förordning och säkerställa att de genomförs. Dessa sanktioner bör vara effektiva, proportionella och avskräckande.

(23)För att kunna bedöma och besluta huruvida obligatorisk montering av avancerade bromssystem bör utvidgas till att omfatta ytterligare motorcykelkategorier bör kommis sionen rapportera till Europaparlamentet och till rådet, på grundval av bland annat den trafikolycksstatik som med lemsstaterna tillhandahåller.

(24)Även om ingenting i denna förordning hindrar medlems staterna från att i fortsättningen tillämpa sina respektive nationella godkännandesystem bör kommissionen på grundval av medlemsstaternas uppgifter rapportera till Europaparlamentet och rådet om hur dessa nationella system fungerar, i syfte att återuppta frågan huruvida man bör lägga fram ett lagstiftningsförslag om harmoni sering av enskilda godkännandesystem på unionsnivå.

(25)I samband med översynen av Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/46/EG av den 5 september 2007 om fastställande av en ram för godkännande av motor fordon och släpvagnar till dessa fordon samt av system, komponenter och separata tekniska enheter som är av sedda för sådana fordon (3), bör avgränsningen mellan den här förordningen och direktiv 2007/46/EG beaktas mot bakgrund av medlemsstaternas erfarenheter av till lämpningen av den här förordningen, i synnerhet för att trygga rättvis konkurrens mellan fordonskategorier.

(2) EUT L 55, 28.2.2011, s. 13. (3) EUT L 263, 9.10.2007, s. 1.

164

Prop. 2015/16:31

Bilaga 4

2.3.2013		SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 60/55

(26)För tydlighetens, förutsägbarhetens, överskådlighetens och förenklingens skull, och för att minska bördan för fordonstillverkarna, bör denna förordning endast inne hålla ett begränsat antal genomförandestadier för införan det av nya utsläppsnivåer och säkerhetskrav. Industrin bör ges tillräcklig tid att anpassa sig till de nya bestäm melser som införs genom denna förordning och till de tekniska specifikationer och administrativa bestämmelser som fastställs i de delegerade akter och genomförandeak ter som antas enligt denna förordning. Kraven måste fastställas i god tid för att tillverkarna ska hinna utveckla, prova och genomföra tekniska lösningar för fordon som serietillverkas och för att tillverkare och godkännande myndigheter i medlemsstaterna ska hinna införa de ad ministrativa system som krävs.

(27)Direktiv 2002/24/EG och de särdirektiv som avses i det direktivet har ändrats väsentligt flera gånger. För tydlig hetens, överskådlighetens och förenklingens skull bör di rektiv 2002/24/EG och de särdirektiv som avses i det direktivet upphävas och ersättas med en förordning och ett litet antal delegerade akter och genomförandeakter. Antagandet av en förordning säkerställer att de berörda bestämmelserna blir direkt tillämpliga och kan uppdate ras mycket snabbare och effektivare för att bättre ta hänsyn till tekniska framsteg.

(28)Följande direktiv bör upphöra att gälla:

—Direktiv 2002/24/EG.

—Rådets direktiv 93/14/EEG av den 5 april 1993 om bromsar på två- och trehjuliga motorfordon (1).

—Rådets direktiv 93/30/EEG av den 14 juni 1993 om ljudsignalanordningar på två- och trehjuliga motor fordon (2).

—Rådets direktiv 93/33/EEG av den 14 juni 1993 om skyddsanordningar för att förhindra obehörigt nytt jande av två- och trehjuliga motorfordon (3).

—Rådets direktiv 93/93/EEG av den 29 oktober 1993 om två- och trehjuliga motorfordons vikt och dimen sioner (4).

—Direktiv 95/1/EG.

—Europaparlamentets och rådets direktiv 97/24/EG av den 17 juni 1997 om vissa komponenter och karak teristiska egenskaper hos två- eller trehjuliga motor fordon (5).

(1) EGT L 121, 15.5.1993, s. 1. (2) EGT L 188, 29.7.1993, s. 11. (3) EGT L 188, 29.7.1993, s. 32. (4) EGT L 311, 14.12.1993, s. 76. (5) EGT L 226, 18.8.1997, s. 1.

—Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/7/EG av den 20 mars 2000 om hastighetsmätare för två- och trehjuliga motorfordon (6).

—Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/51/EG av den 19 juli 2002 om minskning av de förore nande utsläppen från två- och trehjuliga motorfor don (7).

—Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/62/EG av den 13 juli 2009 om monteringsplatsen för den bakre registreringsskylten på två- och trehjuliga mo torfordon (8).

—Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/67/EG av den 13 juli 2009 om montering av belysnings- och ljussignalanordningar på två- eller trehjuliga mo torfordon (9).

—Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/78/EG av den 13 juli 2009 om stöd för tvåhjuliga motor fordon (10).

—Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/79/EG av den 13 juli 2009 om passagerarhandtag på tvåhju liga motorfordon (11).

—Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/80/EG av den 13 juli 2009 om identifiering av manöver organ, kontrollampor och visare för två- och trehju liga motorfordon (12).

—Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/139/EG av den 25 november 2009 om föreskrivna märk ningar på två- och trehjuliga motorfordon (13).

(29)Eftersom målen för denna förordning, nämligen att har monisera bestämmelserna om administrativa och tek niska krav för typgodkännande av fordon i kategori L och marknadstillsyn av sådana fordon, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna, och de därför på grund av deras omfattning och verkningar bättre kan uppnås på unionsnivå, kan unionen vidta åt gärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med pro portionalitetsprincipen i samma artikel går denna förord ning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(6) EGT L 106, 3.5.2000, s. 1. (7) EGT L 252, 20.9.2002, s. 20. (8) EUT L 198, 30.7.2009, s. 20. (9) EUT L 222, 25.8.2009, s. 1. (10) EUT L 231, 3.9.2009, s. 8. (11) EUT L 201, 1.8.2009, s. 29. (12) EUT L 202, 4.8.2009, s. 16. (13) EUT L 322, 9.12.2009, s. 3.

165

Prop. 2015/16:31

Bilaga 4

L 60/56		SV	Europeiska unionens officiella tidning	2.3.2013

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

SYFTE, TILLÄMPNINGSOMRÅDE OCH DEFINITIONER

Artikel 1

Syfte

1. I denna förordning fastställs administrativa och tekniska krav för typgodkännande av alla nya fordon, system, kom ponenter och separata tekniska enheter som avses i artikel 2.1.

3.Denna förordning påverkar inte tillämpningen av lagstift ning om trafiksäkerhet.

b)Fordon som uteslutande är avsedda att användas av personer med fysiska funktionshinder.

c)Fordon som uteslutande är avsedda att styras av fotgängare.

d)Fordon som uteslutande är avsedda för tävlingsbruk.

e)Fordon som är konstruerade och tillverkade för användning av försvarsmakten, civilförsvaret, räddningstjänsten, ord ningsmakten och akutvården.

f)Jordbruks- eller skogsbruksfordon som omfattas av Europa parlamentets och rådets förordning (EU) nr 167/2013 av den 5 februari 2013 om godkännande av jordbruks- och skogsbruksfordon (1), maskiner som omfattas av Europapar lamentets och rådets direktiv 97/68/EG av den 16 december 1997 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om åtgärder mot utsläpp av gas- och partikelformiga förore ningar från förbränningsmotorer som skall monteras i mo bila maskiner som inte är avsedda att användas för trans porter på väg (2) och Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/42/EG av den 17 maj 2006 om maskiner (3) samt motorfordon som omfattas av direktiv 2007/46/EG.

g)Fordon som främst är avsedda för bruk i terräng och kon struerade för färd på obelagda ytor.

h)Pedalassisterade cyklar som är utrustade med en elektrisk hjälpmotor med en högsta kontinuerlig märkeffekt på högst 250 W, varvid motorns effekt upphör helt om cyklisten slutar att trampa eller minskar gradvis och slutligen upphör helt innan fordonet uppnår en hastighet av 25 km/h.

Artikel 2

Tillämpningsområde

1. Denna förordning ska tillämpas på alla tvåhjuliga och trehjuliga fordon och fyrhjulingar enligt de kategorier som anges i artikel 4 och bilaga I (nedan kallade fordon i kategori L) som är avsedda att framföras på allmän väg, inbegripet så dana som konstruerats och tillverkats i mer än en etapp, och på system, komponenter och separata tekniska enheter, samt på delar och utrustning, som konstruerats och tillverkats för sådana fordon.

Denna förordning tillämpas även på enduromotorcyklar (L3e- AxE (x = 1, 2 eller 3)), trialmotorcyklar (L3e-AxT (x = 1, 2 eller 3)) och tunga terränggående fyrhjulingar (L7e-B) enligt de kate gorier som anges i artikel 4 och bilaga I.

2.Denna förordning ska inte tillämpas på följande fordon:

a)Fordon som är konstruerade för en högsta hastighet som inte överstiger 6 km/h.

i)Självbalanserande fordon.

j)Fordon som inte är utrustade med minst en sittplats.

k)Fordon utrustade med passagerar- eller förarplatser med en R-punktshöjd ≤ 540 mm inom kategorierna L1e, L3e och L4e eller ≤ 400 mm inom kategorierna L2e, L5e, L6e och L7e.

Artikel 3

Definitioner

I denna förordning och i de akter som förtecknas i bilaga II gäller följande definitioner, om inte annat föreskrivs i dessa:

(1) Se sidan 1 i detta nummer av EUT. (2) EGT L 59, 27.2.1998, s. 1.

(3) EUT L 157, 9.6.2006, s. 24.

166

Prop. 2015/16:31

Bilaga 4

2.3.2013		SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 60/57

2.typgodkännandeintyg: handling genom vilken godkännande myndigheten officiellt intygar att en typ av fordon, system, komponent eller separat teknisk enhet är godkänd.

3.typgodkännande av komplett fordon: typgodkännande genom vilket en godkännandemyndighet intygar att ett icke fär digbyggt fordon, ett komplett fordon eller ett etappvis färdigbyggt fordon uppfyller de tillämpliga administrativa bestämmelserna och tekniska kraven.

4.EU-typgodkännande: förfarande genom vilket en godkän nandemyndighet intygar att en typ av fordon, system, komponent eller separat teknisk enhet uppfyller de till lämpliga administrativa bestämmelserna och tekniska kra ven i denna förordning.

5.EU-typgodkännandeintyg: intyg enligt mallen i den genom förandeförordning som antas enligt denna förordning eller meddelandeformuläret i tillämpliga FN/ECE-föreskrifter

som	avses i denna förordning eller i delegerade akter
som	antas enligt denna förordning.

6.typgodkännande av system: typgodkännande genom vilket en godkännandemyndighet intygar att ett system monterat i ett fordon av en viss typ uppfyller de tillämpliga administ rativa bestämmelserna och tekniska kraven.

7.typgodkännande av separat teknisk enhet: typgodkännande ge nom vilket en godkännandemyndighet intygar att en sepa rat teknisk enhet uppfyller de tillämpliga administrativa bestämmelserna och tekniska kraven med avseende på en eller flera angivna fordonstyper.

8.typgodkännande av komponent: typgodkännande genom vil ket en godkännandemyndighet intygar att en från ett for don fristående komponent uppfyller de tillämpliga ad ministrativa bestämmelserna och tekniska kraven.

9.nationellt typgodkännande: förfarande för typgodkännande som fastställs i en medlemsstats nationella rätt, varvid godkännandet endast gäller på den medlemsstatens terri torium.

10.intyg om överensstämmelse: handling utfärdad av tillverkaren, som intygar att det tillverkade fordonet överensstämmer med den godkända fordonstypen.

11.grundfordon: fordon som används under den inledande etappen av ett etappvist typgodkännande.

12.icke färdigbyggt fordon: fordon som måste genomgå åtmin stone ytterligare en etapp i tillverkningsprocessen för att uppfylla de tillämpliga tekniska kraven i denna förordning.

13.etappvis färdigbyggt fordon: fordon som, efter att ha typgod känts etappvist, uppfyller de tillämpliga tekniska kraven i denna förordning.

14.färdigbyggt fordon: fordon som inte behöver kompletteras för att uppfylla de tillämpliga tekniska kraven i denna förordning.

15.system: sammansättning av anordningar som är kombine rade för att utföra en eller flera specifika funktioner i ett fordon och som omfattas av kraven i denna förordning eller någon av de delegerade akter eller genomförandeakter som antagits enligt denna förordning.

16.komponent: anordning som omfattas av kraven i denna förordning eller någon av de delegerade akter eller genom förandeakter som antagits enligt denna förordning, som är avsedd att vara en del av ett fordon och som kan typgod kännas oberoende av ett fordon i enlighet med denna förordning och de delegerade akter eller genomförandeak ter som antagits enligt denna förordning, förutsatt att dessa akter uttryckligen tillåter detta.

17.separat teknisk enhet: anordning som omfattas av kraven i denna förordning eller någon av de delegerade akter eller genomförandeakter som antagits enligt denna förordning och som är avsedd att vara en del av ett fordon som kan typgodkännas separat, dock endast i förbindelse med en eller flera specificerade fordonstyper, förutsatt att dessa akter uttryckligen tillåter detta.

18.delar: varor som används för montering av ett fordon samt reservdelar.

19.utrustning: alla andra varor än delar som kan läggas till eller installeras på ett fordon.

20.originaldelar eller originalutrustning: delar eller utrustning som tillverkats enligt fordonstillverkarens specifikationer och produktionsstandarder för framställning av delar för montering av fordonet i fråga. Detta innefattar delar eller utrustning som tillverkas på samma produktionslinje som dessa delar eller denna utrustning. Om inte motsatsen be visas förutsätts det att delar eller utrustning utgör original delar om tillverkaren intygar att delarna eller utrustningen är av samma kvalitet som de komponenter som används för montering av fordonet och att de har tillverkats enligt fordonstillverkarens specifikationer och produktionsstan darder.

21.reservdelar: varor som ska installeras i eller på ett fordon för att ersätta originaldelar av det fordonet, inbegripet varor som smörjmedel som är nödvändiga för användningen av fordonet, dock inte bränsle.

167

Prop. 2015/16:31

Bilaga 4

L 60/58		SV	Europeiska unionens officiella tidning	2.3.2013

22.funktionssäkerhet: frånvaro av oacceptabla risker för kropps skada eller försämring av människors hälsa eller skada på egendom till följd av faror som orsakas av felfungerande mekaniska, hydrauliska, pneumatiska, elektriska eller elek troniska system, komponenter eller separata tekniska en heter.

23.avancerat bromssystem: ett låsningsfritt bromssystem, ett kombinerat bromssystem eller båda delarna.

24.låsningsfritt bromssystem: ett system som känner av hjulglid ning och automatiskt anpassar det tryck som förmedlar bromskrafterna till hjulet eller hjulen för att begränsa hjul glidningens omfattning.

25.kombinerat bromssystem:

a)för fordon i kategorierna L1e och L3e: ett bromssystem där minst två bromsar på olika hjul manövreras med aktivering av ett enda manöverorgan,

b)för fordon i kategori L4e: ett bromssystem där brom sarna på åtminstone fram- och bakhjulen manövreras genom aktivering av ett enda manöverorgan (om bakhjulet och sidvagnshjulet bromsas av samma broms system betraktas detta som bakhjulsbroms),

c)för fordon i kategorierna L2e, L5e, L6e och L7e: ett bromssystem där bromsarna på alla hjul manövreras med aktivering av ett enda manöverorgan.

26.automatisk inkoppling av belysning: ett belysningssystem som slås på när tändningsnyckeln eller fordonets huvudström brytare förs till påslaget läge.

27.utsläppsbegränsande anordning: komponenter i ett fordon som styr eller begränsar utsläpp från avgasröret eller ut släpp genom avdunstning.

28.ersättande utsläppsbegränsande anordning: en utsläppsbegrän sande anordning eller en kombination av sådana anord ningar avsedd att ersätta en ursprunglig utsläppsbegrän sande anordning och som kan godkännas som separat teknisk enhet.

29.sittplats:

a)en sadel avsedd för föraren eller en passagerare som använder denna genom att sitta gränsle, eller

b)säte som kan användas av minst en person vars storlek, i förarens fall, motsvarar en vuxen man i den 50:e percentilen.

30.motor med kompressionständning eller KT: förbränningsmotor som arbetar enligt dieselmotorns principer.

31.motor med gnisttändning eller GT: förbränningsmotor som arbetar enligt ottocykeln.

32.hybridfordon: motorfordon som för sin framdrivning är för sett med minst två olika energiomvandlare och två olika energilagringssystem (på fordonet).

33.hybridelfordon: ett fordon som för sin mekaniska framdriv ning hämtar energi från de båda följande i fordonet pla cerade källorna för lagrad energi/effekt:

a)ett förbränningsbart bränsle,

b)ett batteri, kondensator eller svänghjul/generator eller annan lagringsanordning för elektrisk energi eller effekt.

Denna definition inbegriper även fordon som hämtar energi från förbrukningsbart bränsle enbart för att ladda upp anordningen för lagring av elektrisk energi/effekt.

34.framdrivning: förbränningsmotor, elektrisk motor, alla for mer av hybridtillämpningar eller kombinationer av dessa motortyper eller varje annan motortyp.

35.högsta kontinuerlig märkeffekt: högsta motoreffekt under 30 minuter vid elmotorn utgående axel enligt FN/ECE:s före skrifter nr 85.

36.högsta nettoeffekt: högsta förbränningsmotoreffekt som er hållits i provbänk i slutet av vevaxeln eller motsvarande komponent.

37.manipulationsanordning: del av konstruktion som mäter temperatur, hastighet, varvtal, last, växel, insugningsunder tryck eller andra parametrar i syfte att aktivera, modulera, fördröja eller inaktivera funktionen hos någon del i syste met för utsläppsbegränsning och avgasefterbehandling, och som försämrar effekten hos det utsläppsbegränsande syste met under förhållanden som rimligen kan förväntas vid normal användning av fordonet.

38.hållbarhet: komponenternas och systemens förmåga att hålla så länge att den miljöprestanda som anges i artikel 23 och bilaga V fortfarande uppfylls efter en körsträcka enligt bilaga VII och så att fordonets funktionssäkerhet garante ras, förutsatt att fordonet används under normala eller avsedda villkor och underhålls i enlighet med tillverkarens rekommendationer.

168

Prop. 2015/16:31

Bilaga 4

2.3.2013		SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 60/59

39.motorns slagvolym:

a)för kolvmotorer: motorns nominella slagvolym,

b)för rotationskolvmotorer (Wankelmotorer): motorns dubbla nominella slagvolym.

40.avdunstningsutsläpp: kolväteångor som går förlorade från ett motorfordons bränslelagrings- och bränsleförsörjnings system, men inte från avgasrör.

41.SHED-provning: fordonsprovning i en förseglad kammare för bestämning av avdunstning, där en särskilt provning av avdunstningsutsläpp genomförs.

42.system för gasbränsle: system bestående av lagring av gas formigt bränsle, bränsletillförsel och kontrollanordningar monterade på en motor så att motorn kan köras på mo torgas, komprimerad naturgas eller vätgas som enbränsle, tvåbränsle eller multibränsle.

43.gasformig förorening: : avgasutsläpp som består av kolmo

noxid (CO), kväveoxider (NOx) uttryckt som ett kvävediox idekvivalenter (NO2), och kolväten (HC).

44.utsläpp vid avgasrör: utsläpp av gasformiga föroreningar och partiklar genom fordonets avgasrör.

45.partiklar: beståndsdelar av avgas som avlägsnas från den

utspädda avgasen vid en högsta temperatur av 325 K (52 °C) genom filter enligt provningsförfarandet för kon troll av genomsnittliga utsläpp vid avgasröret.

46.Worldwide harmonised Motorcycle Testing Cycle eller WMTC: den internationellt harmoniserade provningscykeln för ut släpp under laboratorieförhållanden enligt definitionen i FN/ECE:s globala tekniska föreskrifter nr 2.

47.tillverkare: en fysisk eller juridisk person som är ansvarig inför godkännandemyndigheten för alla aspekter av typ godkännande- eller tillståndsförfarandet, för att säkerställa produktionsöverensstämmelsen och som också är ansvarig för marknadstillsynsfrågor för de producerade fordonen, systemen, komponenterna och separata tekniska enheter na, oavsett om den fysiska eller juridiska personen är di rekt involverad i alla led av utformningen och tillverk ningen av det fordon, det system, den komponent eller den separata tekniska enhet som godkännandeförfarandet avser.

48.tillverkarens ombud: en fysisk eller juridisk person som är etablerad i unionen och som är vederbörligen utnämnd av tillverkaren att företräda tillverkaren inför godkännande myndigheten eller marknadstillsynsmyndigheten och

handla för tillverkarens räkning i frågor som omfattas av denna förordning.

49.importör: en fysisk eller juridisk person som är etablerad i unionen och som släpper ut ett fordon, ett system, en komponent, en separat teknisk enhet, en del eller en ut rustning från ett tredjeland på marknaden.

50.distributör: en fysisk eller juridisk person i leveranskedjan, utom tillverkaren eller importören, som tillhandahåller ett fordon, ett system, en komponent, en separat teknisk en het, en del eller en utrustning på marknaden.

51.ekonomisk aktör: tillverkaren, tillverkarens ombud, importö ren eller distributören.

52.registrering: administrativt tillstånd för ibruktagande i trafik på väg av ett fordon, innefattande identifiering av fordonet och tilldelning av ett serienummer, som kallas registre ringsnummer, oavsett om tillståndet är permanent, tillfäl ligt eller giltigt för en kort tid.

53.ibruktagande: den första användningen för avsett ändamål i unionen av ett fordon, ett system, en komponent, en se parat teknisk enhet, en del eller en utrusning.

54.utsläppande på marknaden: det första tillhandahållandet i unionen av ett fordon, ett system, en komponent, en se parat teknisk enhet, en del eller en utrustning.

55.tillhandahållande på marknaden: varje form av tillhandahål lande av ett fordon, ett system, en komponent, en separat teknisk enhet, en del eller en utrustning på marknaden för distribution eller användning inom ramen för en verksam het av kommersiell natur, antingen mot betalning eller kostnadsfritt.

56.godkännandemyndighet: myndighet i en medlemsstat som

57.marknadstillsynsmyndighet: en myndighet i en medlemsstat som ansvarar för att genomföra marknadstillsyn på sitt territorium.

169

Prop. 2015/16:31

Bilaga 4

L 60/60		SV	Europeiska unionens officiella tidning	2.3.2013

58.marknadstillsyn: den verksamhet som bedrivs och de åtgär der som vidtas av nationella myndigheter för att se till att fordon, system, komponenter eller separata tekniska enhe ter som tillhandahålls på marknaden uppfyller de krav som fastställs i relevant unionslagstiftning om harmonisering och inte äventyrar hälsa, säkerhet eller andra aspekter av skyddet av allmänintresset.

59.nationell myndighet: godkännandemyndighet eller varje an nan myndighet i en medlemsstat som arbetar med och ansvarar för marknadstillsyn, gränskontroll eller registre ring med avseende på fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter, delar eller utrustning.

60.teknisk tjänst: organisation eller organ som har utnämnts av en medlemsstats godkännandemyndighet för att som kon trollaboratorium utföra provning eller för att som organ för bedömning av överensstämmelse utföra inledande be dömningar och andra provningar eller inspektioner för godkännandemyndighetens räkning. Godkännandemyndig heten kan även själv utöva dessa funktioner.

61.självprovning: provning i egna anläggningar, registrering av provningsresultat och inlämnande av en rapport med slut satser till godkännandemyndigheten av en tillverkare som utnämnts till teknisk tjänst för att kontrollera att vissa krav har följts.

62.virtuell provningsmetod: datorsimulationer inklusive beräk ningar som visar om ett fordon, ett system, en komponent eller en separat teknisk enhet uppfyller de tekniska kraven i en delegerad akt som antagits enligt artikel 32.6, utan att det krävs att ett fysiskt fordon, ett fysiskt system, en fysisk komponent eller en fysisk separat teknisk enhet används.

63.system för omborddiagnos eller OBD-system: system med för måga att identifiera det sannolika felstället med hjälp av felkoder som lagrats i ett datorminne.

64.information om reparation och underhåll av fordonet: all infor mation som krävs för diagnos, underhåll, kontroll, perio disk övervakning, reparation, omprogrammering eller åter ställning av originaldata när det gäller fordonet, och som tillverkarna tillhandahåller sina auktoriserade återförsäljare eller verkstäder, inklusive alla senare ändringar och tillägg till denna information; den informationen omfattar all in formation som krävs för att installera delar eller utrustning på fordon.

65.oberoende aktör: andra företag än auktoriserade återförsäljare och verkstäder som direkt eller indirekt är delaktiga i re

paration och underhåll av fordon, särskilt verkstäder, till verkare eller återförsäljare av utrustning för reparation, verktyg eller reservdelar, utgivare av teknisk information, bilklubbar, vägassistansaktörer, aktörer som erbjuder kon troll och provningstjänster och aktörer som erbjuder utbildning för installatörer och tillverkare av samt verk städer för utrustning för fordon som drivs med alternativa bränslen.

66.auktoriserad verkstad: tillhandahållare av reparations- och underhållstjänster för fordon som är verksam inom det distributionssystem som en leverantör av motorfordon har inrättat.

67.fordon i slutserier: fordon i lager som inte kan tillhandahål las på marknaden eller som inte längre kan tillhandahållas på marknaden, registreras eller tas i bruk eftersom nya tekniska krav har trätt i kraft enligt vilka fordonet inte har godkänts.

68.motoriserad tvåhjuling: tvåhjuligt fordon med motor, inklu sive motoriserade tvåhjuliga cyklar, tvåhjuliga mopeder och tvåhjuliga motorcyklar.

69.motoriserad trehjuling: trehjuligt fordon med motor som uppfyller klassificeringskraven för fordon i kategori L5e.

70.fyrhjuling: fyrhjuligt fordon som uppfyller klassificeringskra ven för fordon i kategorierna L6e eller L7e.

71.självbalanserande fordon: fordon som bygger på principen om en intrinsiskt instabil jämvikt och som behöver ett hjälpkontrollsystem för att hålla balansen, inklusive moto riserade enhjuliga fordon eller motoriserade fordon med två hjul, som löper i två spår.

72.dubbelhjul: två hjul som är monterade på samma axel som betraktas som ett enda hjul, förutsatt att avståndet mellan deras markkontaktscentrum understiger 460 mm.

73.fordonstyp: grupp av fordon, inklusive varianter och versio ner av en viss kategori, som åtminstone inte skiljer sig åt i sådana väsentliga avseenden som

a)kategori och underkategori,

b)tillverkare,

c)chassi, ram, biram, golv eller struktur vid vilken vikti gare komponenter är fästade,

d)tillverkarens typbeteckning.

170

Prop. 2015/16:31

Bilaga 4

2.3.2013		SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 60/61

74.variant: fordon av samma typ där

a)karosseriformens grundläggande egenskaper är desam ma,

b)framdrivningen och konfigurationen av framdrivningen är desamma,

c)om en förbränningsmotor ingår i framdrivningen, mo tordriftscykeln är densamma,

d)cylindrarnas antal och placering är desamma,

e)växellådan är av samma typ,

f)skillnaden avseende vikt i körklart skick mellan det lägsta och det högsta värdet inte överstiger 20 % av det lägsta värdet,

g)skillnaden avseende högsta tillåtna vikt mellan det lägsta och det högsta värdet inte överstiger 20 % av det lägsta värdet,

h)skillnaden avseende motorns slagvolym (om det rör sig om en förbränningsmotor) mellan det lägsta och det högsta värdet inte överstiger 30 % av det lägsta värdet, och

i)skillnaden avseende motoreffekt mellan det lägsta och det högsta värdet som inte överstiger 30 % av det lägsta värdet.

75.version av en variant: fordon som består av en kombination av objekt som framgår av det informationsmaterial som avses i artikel 29.10.

76.extern förbränningsmotor: en värmemotor där förbränning och expansionskamrar är fysiskt åtskilda, och där ett in ternt arbetsflöde värms genom förbränning i en extern källa. Värme från den externa förbränningen utvidgar det interna arbetsflödet som, genom att expandera och agera på motorns mekanism, alstrar rörelse och mekaniskt arbe te.

77.framdrivning: ett fordons komponenter och system som alstrar effekt och överför denna till vägytan, inbegripet motorerna, motorstyrsystemen eller andra kontrollmodu ler, utsläppsbegränsande miljöskyddsanordningar, inbegri pet system för minskning av utsläpp och buller, transmis sionen och dess manövrering, antingen en drivaxel eller ett drivband eller en drivkedja, differentialerna, den slutliga utväxlingen samt de drivna hjulens däck (radie).

78.enbränslefordon: ett fordon som är konstruerat för att hu vudsakligen drivas med en typ av bränsle.

79.enbränslefordon för gas: enbränslefordon som främst är kon struerade för permanent drift med motorgas (LPG), natur gas eller biometan, men som också kan ha ett system för drift med bensin för nödlägen eller endast vid start och där bensintanken inte rymmer mer än 5 liter bensin.

80.E5: en bränsleblandning bestående av 5 % vattenfri etanol och 95 % bensin.

81.LPG: flytande petroleumgas som består av propan och butan som förtätats genom lagring under tryck.

82.NG: naturgas med mycket hög metanhalt.

83.biometan: en förnybar naturgas som framställs från orga niska källor och som först uppträder som biogas men därefter renas och omvandlas till biometan i en process genom vilken föroreningar i biogasen, såsom koldioxid, siloxaner och vätesulfid (H2S), avlägsnas.

84.tvåbränslefordon: fordon med två separata bränslelagrings system som kan drivas en del av tiden med två olika bränslen och som är konstruerat för att drivas med endast ett bränsle i taget.

85.tvåbränslefordon för gas: tvåbränslefordon som kan drivas med bensin och även med antingen motorgas, naturgas/ biometan eller vätgas.

86.flexbränslefordon: ett fordon med ett bränslelagringssystem som kan drivas med olika blandningar av två eller flera bränslen.

87.E85: en bränsleblandning bestående av 85 % vattenfri eta nol och 15 % bensin.

88.flexbränslefordon för etanol: ett flexbränslefordon som kan drivas med bensin eller en blandning av bensin och etanol med upp till 85 % etanolhalt.

89.H2NG: en bränsleblandning av vätgas och naturgas.

90.H2NG-flexbränslefordon: fordon som kan drivas med olika blandningar av vätgas och naturgas/biometan.

91.flexbränslefordon för biodiesel: ett flexbränslefordon som kan drivas med mineraldiesel eller en blandning av mineraldie sel och biodiesel.

92.B5: en bränsleblandning bestående av upp till 5 % biodie sel och 95 % diesel.

171

Prop. 2015/16:31

Bilaga 4

L 60/62		SV	Europeiska unionens officiella tidning	2.3.2013

93.biodiesel: ett dieselbränsle baserat på vegetabilisk olja eller djurfett bestående av långkedjade alkylestrar som fram ställts på ett hållbart sätt.

94.fordon med endast eldrift: ett fordon som drivs med

a)ett system som består av en eller flera anordningar för lagring av elektrisk energi, en eller flera anordningar för reglering av eleffekt och en eller flera elapparater som omvandlar lagrad elenergi till den mekaniska energi som för fordonets drift avges vid hjulen,

b)en elektrisk hjälpmotor som monterats på ett pedal assisterad fordon.

95.vätgasbränslecellsfordon: fordon som drivs av en bränslecell som för framdrivning av fordonet omvandlar den kemiska energin från vätgas till elenergi.

96.R-punkt eller sätets referenspunkt: den konstruktionspunkt som anges av tillverkaren för varje sittplats och fastställs med avseende på det tredimensionella referenssystemet.

Artikel 4

Fordonskategorier

1.Fordon i kategori L omfattar motordrivna två-, tre- och fyrhjuliga fordon enligt uppdelningen i denna artikel och i bi laga I, inklusive motordrivna cyklar, två- och trehjuliga mope der, två- och trehjuliga motorcyklar, motorcyklar med sidovagn, lätta och tunga fyrhjulingar avsedda att framföras på väg samt lätta och tunga mopedbilar.

2.I denna förordning ska följande kategorier och underkate gorier av fordon tillämpas, enligt beskrivningen i bilaga I.

a)Fordon i kategori L1e (lätta tvåhjuliga motordrivna fordon), i underkategorierna

i)L1eA-fordon (motordriven cykel).

ii)L1eB-fordon (tvåhjulig moped).

b)Fordon i kategori L2e (trehjulig moped) i underkategorierna

i)fordon i kategori L2e-P (trehjulig moped konstruerad för passagerarbefordran),

ii)fordon i kategori L2e-U (trehjulig moped konstruerad för godsbefordran).

c)Fordon i kategori L3e (tvåhjulig motorcykel), i underkatego rier efter

i)motorcykelns prestanda (1), vidare uppdelad enligt

—L3e-A1-fordon (motorcykel med låg prestanda).

—L3e-A2-fordon (motorcykel med medelhög prestan da).

—L3e-A3-fordon (motorcykel med hög prestanda).

ii)fordon avsedda för särskilt bruk, uppdelade på

—enduromotorcykel i kategorierna L3e-A1E, L3e-A2E eller L3e-A3E,

—trialmotorcykel i kategorierna L3e-A1T, L3e-A2T eller L3e-A3T.

d)Fordon i kategori L4e (tvåhjulig motorcykel med sidovagn).

e)Fordon i kategori L5e (motordriven trehjuling) uppdelad en ligt följande:

i)Fordon i underkategori L5e-A (trehjuling): fordon främst konstruerat för passagerarbefordran.

ii)Fordon i kategori L5e-B (trehjuling för nyttotrafik): trehju ligt nyttofordon uteslutande konstruerat för godsbeford ran.

f)Fordon i kategori L6e (lätt fyrhjuling) uppdelat enligt följan de:

i)L6e-A-fordon (lätt fyrhjuling avsedd för väg).

ii)L6e-B-fordon (lätt mopedbil), vidare uppdelat enligt

—L6e-BU-fordon (lätt mopedbil för godsbefordran): nyt tofordon uteslutande konstruerat för godsbefordran,

—L6e-BP-fordon (lätt mopedbil för passagerarbeford ran): fordon främst konstruerat för passagerarbeford ran.

g)Fordon i kategori L7e (tung fyrhjuling) uppdelat enligt

(1) Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/126/EG av den 20 de cember 2006 om körkort (EUT L 403, 30.12.2006, s. 18): se pre standadefinitioner för kategorierna A1 och A2 i artikel 4.3 a och b.

172

Prop. 2015/16:31

Bilaga 4

2.3.2013		SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 60/63

i)Fordon i underkategori L7e-A (tung fyrhjuling på väg) uppdelat enligt

—L7e-A1: A1 – fyrhjuling avsedd för väg,

—L7e-A2: A2 – fyrhjuling avsedd för väg.

ii)Fordon i underkategori L7e-B (tung terränggående fyrhju ling) uppdelat enligt

—L7e-B1: terränggående fyrhjuling,

—L7e-B2: side-by-side buggy.

iii)Fordon i underkategori L7e-C (tung mopedbil) uppdelat enligt

—L7e-CU-fordon: (tung mopedbil för godsbefordran) nyttofordon uteslutande konstruerat för godsbeford ran,

—L7e-CP-fordon: (tung mopedbil för passagerarbeford ran) fordon främst konstruerat för passagerarbeford ran.

3.De fordon i kategori L som förtecknas i punkt 2 klas sificeras även efter fordonets framdrivning enligt följande:

a)Fordon som drivs med förbränningsmotor med

—kompressionständning,

—gnisttändning.

b)Fordon som drivs med en extern förbränningsmotor, en tur bin eller en motor med roterande kolv, där fordonet med avseende på uppfyllande av krav på miljöskydd och funk tionssäkerhet betraktas som likvärdigt med ett fordon som drivs med en förbränningsmotor med gnisttändning.

c)Fordon som drivs av en motor som drivs med förkompri merad luft och inte avger högre nivåer av föroreningar och/ eller inerta gaser än vad som förekommer i omgivningsluf ten, där fordonet med avseende på uppfyllande av krav på funktionssäkerhet, bränslelagring och bränsletillförsel betrak tas som ett fordon som drivs med gasformigt bränsle.

d)Fordon som drivs med elektrisk motor.

e)Hybridfordon med en kombination av något av framdriv ningssätten i leden a, b, c eller d i denna punkt eller multipla sammansättningar av dessa framdrivningssätt, inbegripet flera förbränningsmotorer eller elmotorer.

4. Indelningen av fordon i kategori L enligt punkt 2 går enligt en logisk ordningsföljd: ett fordon som inte kan inordnas i en kategori eftersom det överskrider minst ett av kriterierna för den kategorin inordnas i nästa kategori vars kriterier det uppfyller. Detta är tillämpligt på följande grupper av kategorier och underkategorier:

a)Kategori L1e med underkategorierna L1e-A och L1e-B samt kategori L3e med underkategorierna L3e-A1, L3e-A2 och L3e-A3.

b)Kategori L2e och kategori L5e med underkategorierna L5e-A och L5e-B.

c)Kategori L6e med underkategorierna L6e-A och L6e-B samt kategori L7e med underkategorierna L7e-A, L7e-B och L7e- C.

d)Varje annan logisk följd av kategorier eller underkategorier som tillverkaren föreslår och godkännandemyndigheten god känner.

5. Utan att indelningen i (under)kategorier enligt punkterna 1–4 i denna artikel och bilaga I påverkas ska ytterligare under kategorier tillämpas enligt vad som fastställs i bilaga V, i syfte att harmonisera miljöprovningsförfarandena på internationell nivå genom att hänvisa till FN/ECE:s föreskrifter och FN/ECE:s globala tekniska föreskrifter.

Artikel 5

Fastställande av vikt i körklart skick

1. Ett L-fordons vikt i körklart skick ska fastställas genom att man mäter det olastade fordonets vikt då det är klart för normal användning och inkluderar vikten för

a)vätskor,

b)standardutrustning i enlighet med tillverkarens specifikatio ner,

c)bränsle i bränsletanken eller bränsletankar som ska fyllas till minst 90 procent av sin kapacitet.

Med avseende på tillämpningen av denna punkt:

i)om ett fordon drivs med flytande bränsle ska detta be traktas som bränsle,

ii)om ett fordon drivs med en flytande bränsle-/oljebland ning:

—om bränslet för att driva fordonet och smörjoljan är förblandade ska denna förblandning betraktas som bränsle,

—om bränslet för att driva fordonet och smörjoljan lagras separat ska endast det bränsle som driver for donet betraktas som bränsle, eller

iii)om ett fordon drivs med ett gasformigt bränsle, ett fly tande gasformigt bränsle eller med komprimerad luft, får bränslemassan i gasbränsletanken eller gasbränsle tankarna fastställas till 0 kg,

173

Prop. 2015/16:31

Bilaga 4

L 60/64		SV	Europeiska unionens officiella tidning	2.3.2013

d)karosseriet, förarkabinen och dörrarna, och

e)glasrutor, kopplingsanordningar, reservdäck samt verktyg.

2.Ett L-fordons vikt i körklart skick ska exkludera vikten för

a)föraren och passagerare (75 respektive 65 kg),

b)maskiner eller utrustning på lastplattformen,

c)i fråga om hybridfordon eller rena elfordon, framdrivnings batteriet, och

d)exkludera vikten för, för i fråga om en-, två- eller flerbräns lefordon, ett gasbränslesystem, inklusive tankar för gasbräns lelagring, och

e)i fråga om framdrivning med förkomprimerad luft, tankar för lagring av komprimerad luft.

KAPITEL II

ALLMÄNNA SKYLDIGHETER

Artikel 6

Medlemsstaternas skyldigheter

1. Medlemsstaterna ska inrätta eller utnämna de godkännan demyndigheter som är behöriga i fråga om godkännanden och de marknadstillsynsmyndigheter som är behöriga i fråga om marknadstillsyn i enlighet med denna förordning. Medlemssta terna ska anmäla inrättande och utnämning av dessa myndig heter till kommissionen.

3.Medlemsstaterna får inte förbjuda, begränsa eller hindra utsläppande på marknaden, registrering eller ibruktagande av

Artikel 7

Godkännandemyndigheternas skyldigheter

1.Godkännandemyndigheterna ska se till att tillverkare som ansöker om typgodkännande uppfyller sina skyldigheter enligt denna förordning.

2.Godkännandemyndigheterna ska godkänna endast sådana fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter som uppfyller kraven i denna förordning.

Artikel 8

Marknadstillsynsåtgärder

1. För typgodkända fordon, system, komponenter och sepa rata tekniska enheter ska marknadstillsynsmyndigheten i till räcklig omfattning utföra lämplig dokumentkontroll och därvid beakta etablerade riskbedömningsprinciper samt klagomål och annan information.

Marknadstillsynsmyndigheterna får kräva att de ekonomiska ak törerna tillhandahåller sådan dokumentation och information som dessa myndigheter anser sig behöva för att utföra sin verk samhet.

Om ekonomiska aktörer uppvisar intyg om överensstämmelse ska marknadstillsynsmyndigheterna ta vederbörlig hänsyn till dessa intyg.

2. För delar och utrustning som inte omfattas av punkt 1 i denna artikel är artikel 19.1 i förordning (EG) nr 765/2008 tillämplig i sin helhet.

Artikel 9

Tillverkarnas skyldigheter

174

Prop. 2015/16:31

Bilaga 4

2.3.2013		SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 60/65

6.Tillverkaren ska inför godkännandemyndigheten ansvara för samtliga delar av godkännandeförfarandet och för produk tionsöverensstämmelsen, oberoende av om de är direkt engage rade i samtliga etapper av tillverkningen av ett fordon, ett sy stem, en komponent eller en separat teknisk enhet.

7.I enlighet med denna förordning och i de delegerade akter och genomförandeakter som antas enligt denna förordning ska tillverkarna se till att det finns rutiner som säkerställer att serie tillverkningen fortsätter att överensstämma med den godkända typen. Ändringar av ett fordons, ett systems, en komponents eller en separat teknisk enhets konstruktion eller egenskaper och ändringar i de krav som ett fordon, ett system, en komponent eller en separat teknisk enhet intygas överensstämma med ska beaktas i enlighet med kapitel VI.

8.Förutom den obligatoriska märkningen och de typgodkän nandemärken som anbringas på fordon, komponenter eller se parata tekniska enheter i enlighet med artikel 39 ska tillverkarna även ange sitt namn, registrerade handelsnamn eller registrerade varumärke och den adress i unionen på vilken de kan kontaktas rörande deras fordon, komponenter eller separata tekniska en heter som tillhandahålls på marknaden, eller om detta inte är möjligt, på förpackningen eller i en handling som åtföljer kom ponenten eller den separata tekniska enheten.

9.Tillverkare ska, så länge de har ansvar för ett fordon, ett system, en komponent eller en separat teknisk enhet, se till att lagrings- eller transportförhållandena inte äventyrar produktens överensstämmelse med kraven i denna förordning.

Artikel 10

Tillverkarnas skyldigheter om deras produkter inte överensstämmer med kraven eller utgör en allvarlig risk

1. Tillverkare som anser eller har skäl att tro att deras for don, system, komponent eller separata tekniska enhet som har släppts ut på marknaden eller tagits i bruk inte överensstämmer med denna förordning eller de delegerade akter och genom förandeakter som antagits enligt denna förordning ska omedel bart vidta de korrigerande åtgärder som krävs för att få fordo net, systemet, komponenten eller den separata tekniska enheten att överensstämma med kraven eller dra tillbaka eller återkalla fordonet, systemet, komponenten eller den separata tekniska enheten, beroende på vad som är lämpligt.

2.Om fordonet, systemet, komponenten, den separata tek niska enheten, delen eller utrustningen utgör en allvarlig risk ska tillverkarna omedelbart underrätta godkännande- och marknads tillsynsmyndigheterna i de medlemsstater där fordonet, syste met, komponenten, den separata tekniska enheten, delen eller utrustningen hade tillhandahållits på marknaden eller tagits i bruk om detta, och lämna uppgifter om i synnerhet den bris tande överensstämmelsen och de korrigerande åtgärder som vidtagits.

3.Tillverkare ska hålla det informationsmaterial som avses i artikel 29.10, och dessutom hålla en kopia av de intyg om överensstämmelse som avses i artikel 38, tillgängliga för god kännandemyndigheten under en period av tio år efter utsläp pandet på marknaden av ett fordon, och under en period av fem år efter utsläppande på marknaden av ett system, en kom ponent eller en separat teknisk enhet.

4.Tillverkarna ska på motiverad begäran av en nationell myndighet tillhandahålla denna myndighet, via godkännande myndigheten, en kopia av EU-typgodkännandeintyget eller det intyg som avses i artikel 51.1 som visar att fordonet, systemet, komponenten eller den separata tekniska enheten överensstäm mer med kraven, på ett språk som lätt kan förstås av den myndigheten. Tillverkare ska samarbeta med den nationella myndigheten i alla åtgärder som vidtas i enlighet med artikel 20

iförordning (EG) nr 765/2008 för att undanröja riskerna med deras fordon, system, komponenter eller separata tekniska en heter som har släppts ut på marknaden, registrerats eller tagits i bruk.

Artikel 11

Tillverkarombudens skyldigheter i fråga om marknadstillsyn

Tillverkarens ombud för marknadstillsyn ska utföra de uppgifter som anges i fullmakten från tillverkaren. Den fullmakten ska åtminstone ge ombudet befogenhet att

a)ha tillgång till det underlag som avses i artikel 27 och de intyg om överensstämmelse som avses i artikel 38 så att de kan göras tillgängliga för godkännandemyndigheterna under en period av tio år efter utsläppandet på marknaden av ett fordon och under en period av fem år efter utsläppandet på marknaden av ett system, en komponent eller en separat teknisk enhet,

175

Prop. 2015/16:31

Bilaga 4

L 60/66		SV	Europeiska unionens officiella tidning	2.3.2013

Artikel 12

Importörernas skyldigheter

2.Innan ett fordon, ett system, en komponent eller en se parat teknisk enhet som typgodkänts släpps ut på marknaden ska importörerna kontrollera att det finns ett informationsmate rial som överensstämmer med artikel 29.10 och att systemet, komponenten eller den separata tekniska enheten har försetts med erforderligt typgodkännandemärke och uppfyller kraven i artikel 9.8. För fordon ska importören se till att fordonet åtföljs av det erforderliga intyget om överensstämmelse.

3.Om importörerna anser eller har skäl att tro att fordonet, systemet, komponenten, den separata tekniska enheten, delen eller utrustningen inte överensstämmer med kraven i denna förordning, och särskilt att de inte överensstämmer med typ godkännandet, får de inte släppa ut fordonet, systemet, kom ponenten eller den separata tekniska enheten på marknaden eller tillåta ibruktagande eller registrering förrän de sett till att det råder överensstämmelse med de tillämpliga kraven. Om importörerna anser eller har skäl att tro att fordonet, systemet, komponenten, den separata tekniska enheten, delen eller utrust ningen innebär en allvarlig risk, ska han dessutom underrätta tillverkaren och marknadstillsynsmyndigheterna. För typgod kända fordon, system, komponenter och separata tekniska en heter ska de dessutom informera den godkännandemyndighet som har beviljat godkännandet om detta.

5.Importörerna ska se till att fordonet, systemet, komponen ten eller den separata tekniska enheten åtföljs av anvisningar och information, i enlighet med artikel 55, på de berörda med lemsstaternas officiella språk.

6.Importörerna ska så länge de har ansvar för ett fordon, ett system, en komponent eller separat teknisk enhet, se till att lagrings- eller transportförhållandena inte äventyrar dess över ensstämmelse med kraven i denna förordning.

registerföra klagomål om och återkallanden av fordon, system, komponenter, separata tekniska enheter, delar eller utrustning samt informera distributörerna om denna övervakning.

Artikel 13

Importörernas skyldigheter i fråga om produkter som inte överensstämmer med kraven eller utgör en allvarlig risk

3.Under en period av tio år efter utsläppandet på mark naden av ett fordon, och under en period av fem år efter utsläppandet på marknaden av ett system, en komponent eller en separat teknisk enhet, ska importörerna hålla ett exemplar av intyget om överensstämmelse tillgängligt för godkännande- och marknadstillsynsmyndigheterna och se till att dessa myndigheter på begäran kan få tillgång till det informationsmaterial som avses i artikel 29.10.

4.Importörerna ska på motiverad begäran av en nationell myndighet ge den all information och dokumentation som be hövs för att visa att fordonet, systemet, komponenten eller den separata tekniska enheten överensstämmer med kraven på ett språk som lätt kan förstås av den myndigheten. Importörerna ska på myndighetens begäran samarbeta med denna om de åtgärder som vidtas för att undanröja riskerna med fordon, system, en komponent, en separat teknisk enhet, en del eller en utrustning som de har släppt ut på marknaden.

Artikel 14

Distributörernas skyldigheter

176

Prop. 2015/16:31

Bilaga 4

2.3.2013		SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 60/67

2. Innan distributörerna tillhandahåller ett fordon, ett system, en komponent eller en separat teknisk enhet på marknaden, eller registrerar dem eller tar dem i bruk, ska de kontrollera att fordonet, systemet, komponenten eller den separata tekniska enheten har försetts med obligatorisk märkning eller typgodkän nandemärke, att det åtföljs av erforderliga handlingar, bruksan visningar och säkerhetsinformation på de officiella språken i den medlemsstat där fordonet, systemet, komponenten eller den separata tekniska enheten är avsedd att tillhandahållas på mark naden samt att importören och tillverkaren har uppfyllt kraven i artiklarna 12.2 och 12.4 samt 39.1 och 39.2.

3. Distributörerna ska, så länge de har ansvar för ett fordon, ett system, en komponent eller en separat teknisk enhet, se till att lagrings- eller transportförhållandena inte äventyrar produk tens överensstämmelse med kraven i denna förordning.

Artikel 15

Distributörernas skyldigheter om deras produkter inte överensstämmer med kraven eller utgör en allvarlig risk

1.Om distributörerna anser eller har skäl att tro att ett fordon, ett system, en komponent eller en separat teknisk enhet inte överensstämmer med kraven i denna förordning, får de inte tillhandahålla fordonet, systemet, komponenten eller den sepa rata tekniska enheten på marknaden, eller registrera dem eller ta dem i bruk, till dess att produkten överensstämmer med de till lämpliga kraven.

2.Om distributörerna anser eller har skäl att tro att ett fordon, ett system, en komponent eller en separat teknisk enhet som de har tillhandahållit på marknaden eller registrerat eller för vars ibruktagande de ansvarar, inte överensstämmer med kraven i denna förordning ska de informera tillverkaren eller tillverkarens ombud för att se till att de korrigerande åtgärder som krävs för att få fordonet, systemet, komponenten eller den separata tekniska enheten att överensstämma med kraven eller vid behov återkalla produkten, vidtas i enlighet med artikel 10.1 eller 13.1.

3.Om fordonet, systemet, komponenten, den separata tek niska enheten, delen eller utrustningen utgör en allvarlig risk ska distributörerna omedelbart underrätta tillverkaren, importören samt godkännande- och marknadstillsynsmyndigheterna i de medlemsstater där de har tillhandahållit produkten på mark naden. Distributören ska också underrätta dem om eventuella åtgärder som vidtagits samt lämna uppgifter om i synnerhet den allvarliga risken och de korrigerande åtgärder som tillverkaren vidtagit.

4.Distributörerna ska på motiverad begäran av en nationell myndighet se till att tillverkaren ger myndigheten den infor mation som anges i artikel 10.4 eller att importören ger den

nationella myndigheten den information som anges i arti kel 13.3. Distributörerna ska på begäran av den myndigheten samarbeta med den om alla åtgärder som vidtas i enlighet med artikel 20 i förordning (EG) nr 765/2008 för att undanröja riskerna med fordon, system, komponenter, separata tekniska enheter, delar eller utrustning som de har tillhandahållit på marknaden.

Artikel 16

Fall där tillverkarnas skyldigheter tillämpas på importörer och distributörer

En importör eller en distributör ska anses vara tillverkare enligt denna förordning och ska ha samma skyldigheter som tillver karen enligt artiklarna 9–11 när importören eller distributören tillhandahåller ett fordon, ett system, en komponent eller en separat teknisk enhet på marknaden, registrerar produkten eller ansvar för dess ibruktagande i eget namn eller under eget va rumärke eller ändrar ett fordon, ett system, en komponent eller en separat teknisk enhet på ett sådant sätt att överensstämmel sen med de tillämpliga kraven kan påverkas.

Artikel 17

Identifikation av ekonomiska aktörer

Ekonomiska aktörer ska på begäran och under en period på tio år för ett fordon, och under en period av fem år för ett system, en komponent, en separat teknisk enhet, del eller utrustning, identifiera följande aktörer för godkännande- och marknadstill synsmyndigheterna:

a)Alla ekonomiska aktörer som har levererat ett fordon, ett system, en komponent, en separat teknisk enhet, en del eller en utrustning till dem.

b)Alla ekonomiska aktörer till vilka de har levererat ett fordon, ett system, en komponent, en separat teknisk enhet, en del eller en utrustning.

KAPITEL III

MATERIELLA KRAV

Artikel 18

Allmänna materiella krav

1.Fordon i kategori L och system, komponenter och sepa rata tekniska enheter avsedda för sådana fordon ska uppfylla de krav som förtecknas i bilagorna II–VIII och som är tillämpliga på de relevanta fordons(under)kategorierna.

2.Fordon i kategori L eller deras system, komponenter eller separata tekniska enheter, vars eletromagnetiska överensstäm melse omfattas av de delegerade akter som avses i punkt 3 i denna artikel om fordonskonstruktion och de genomförandeak ter som antas enligt denna förordning, ska inte omfattas av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/108/EG av den

15december 2004 om tillnärmning av medlemsstaternas lag stiftning om elektromagnetisk kompatibilitet (1).

3.I syfte att komplettera de typgodkännandekrav för fordon

ikategori L som fastställs i denna förordning ska kommissionen anta delegerade akter i enlighet med artikel 75 avseende de detaljerade tekniska krav och provningsförfaranden som sam manfattas i delarna A–C i bilaga II. De första av sådana delege rade akter ska antas senast den 31 december 2014.

(1) EUT L 390, 31.12.2004, s. 24.

177

Prop. 2015/16:31

Bilaga 4

L 60/68		SV	Europeiska unionens officiella tidning	2.3.2013

Artikel 19

Förbud mot manipulationsanordningar

Det ska vara förbjudet att använda manipulationsanordningar som minskar verkan hos system för säkerhet, elektromagnetisk kompatibilitet, omborddiagnos, ljuddämpning eller utsläpps minskning. Ett konstruktionselement ska inte betraktas som en manipulationsanordning om något av följande villkor är uppfyllt:

a)Anordningen är nödvändig för att skydda motorn mot ska dor eller olyckor samt för att garantera säker körning.

b)Anordningen fungerar endast i den utsträckning det är nöd vändigt för att starta motorn.

c)Driftsförhållandena beaktas i väsentlig omfattning i prov ningsförfarandena för kontroll av om fordonet uppfyller denna förordning och de delegerade akter och genomföran deakter som har antagits enligt denna förordning.

Artikel 20

Åtgärder för tillverkare rörande ändringar av fordons framdrivning

1. Fordonstillverkare ska utrusta fordon i kategori L, med undantag för underkategorierna L3e-A3 och L4e-A3, på före skrivet sätt för att förebygga otillåtna förändringar av fordonets framdrivning genom en rad tekniska krav och specifikationer med syftet att

a)förebygga förändringar som kan nedsätta säkerheten, i syn nerhet genom att öka fordonets prestanda genom otillåtna förändringar av framdrivningen för att öka största vridmo ment, effekt eller konstruktionshastighet, som i vederbörlig ordning fastställts under det typgodkännandeförfarande som fordonstillverkaren genomgått, eller

b)förebygga skador på miljön.

2.Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artikel 75 med avseende på särskilda krav på åtgärder enligt punkt 1 och i syfte att underlätta efterlevnaden av punkt 4 i den här artikeln. De första av sådana delegerade akter ska antas senast den 31 december 2014.

3.Efter en ändring av framdrivningen ska fordonet uppfylla de tekniska kraven för den ursprungliga fordonskategorin och underkategorin, eller i förekommande fall den nya fordonskate gorin och underkategorin, som gällde när det ursprungliga for donet släpptes ut på marknaden, registrerades eller togs i bruk, inbegripet de senaste ändringarna av kraven.

Om fordonstillverkaren utformar framdrivningen för en for donstyp på ett sådant sätt att den kan ändras så att fordonet inte längre överensstämmer med den godkända typen, men skulle motsvara en annan variant eller version, ska tillverkaren

i ansökan inbegripa relevanta uppgifter för varje variant eller version som utformats på detta sätt, och varje variant eller version ska uttryckligen typgodkännas. Om ett ändrat fordon inordnas i en ny kategori eller underkategori ska ansökan göras för ett nytt typgodkännande.

4. Utan att bestämmelserna i punkt 1 påverkas ska tillverka ren, i syfte att undvika ändringar eller anpassningar med nega tiva effekter på fordonets funktionssäkerhet och miljöprestanda, sträva efter att genom användning av god branschpraxis för hindra att det blir tekniskt möjligt att göra sådana ändringar eller anpassningar, såvida inte sådana ändringar eller anpass ningar uttryckligen anges och ingår i det tekniska underlaget och därmed omfattas av typgodkännande.

Artikel 21

Allmänna krav på system för omborddiagnos

1.Fordon i kategori L ska utrustas med ett OBD-system som uppfyller de funktionskrav och provningsförfaranden som fast ställs i de delegerade akter som antagits enligt punkt 5, och från och med tillämpningsdatumen i bilaga IV.

2.Från och med de datum som anges i punkt 1.8.1 i bilaga IV ska fordon i (under)kategorierna L3e, L4e, L5e-A, L6e-A och L7e-A utrustas med ett OBD-steg I-system som övervakar even tuella avbrott i elkretsen eller elektroniken i det utsläppsbegrän sande systemet och rapporterar de avbrott som kan leda till att utsläppströsklarna i del B1 i bilaga VI överskrids.

3.Från och med de datum som anges i punkt 1.8.2 i bilaga IV ska fordon i (under)kategorierna L3e–L7e utrustas med ett OBD-steg I-system som övervakar eventuella avbrott i elkretsen eller elektroniken i det utsläppsbegränsande systemet och som sätts igång om utsläppströsklarna i del B2 i bilaga VI överskrids. OBD-steg I-system för dessa fordonskategorier ska även rappor tera om igångsättning av eventuella driftslägen som i hög grad minskar motorns drivmoment.

4.Från och med de datum som anges i punkt 1.8.3 i bilaga IV, och med förbehåll för artikel 23.5, ska fordon i (under)ka tegorierna L3e, L5e-A L6e-A och L7e-A dessutom utrustas med ett OBD-steg II-system som övervakar och rapporter brister i det utsläppsbegränsande systemet och försämringar som leder till att OBD-utsläppsgränserna i del B2 i bilaga VI överskrids.

5.I syfte att harmonisera OBD-systemet som rapporterar om funktionssäkerhetsbrister och brister i det utsläppsbegränsande systemet, och för att underlätta en effektiv och ändamålsenlig reparation av ett fordon, ska kommissionen ges befogenhet att i enlighet med artikel 75 anta delegerade akter med avseende på närmare tekniska krav rörande omborddiagnos, inbegripet funk tionella OBD-krav och provningsförfaranden, för de områden som förtecknas i punkterna 1–4 och i enlighet med del C punkt

11i bilaga II och den provning av typ VIII som avses i bilaga V.

178

				Prop. 2015/16:31
				Bilaga 4
2.3.2013			Europeiska unionens officiella tidning	L 60/69
2.3.2013		SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 60/69

			Artikel 22	Artikel 23
	Krav på fordons funktionssäkerhet			Krav på miljöprestanda

1.Tillverkarna ska se till att fordonen utformas, konstrueras och sammansätts så att risken för skador på passagerare och övriga trafikanter blir så liten som möjligt.

2.Tillverkaren ska se till att fordonets funktionssäkerhet fort satt upprätthålls under fordonets normala livslängd, förutsatt att fordonet används under normala villkor och underhålls i enlig het med tillverkarens rekommendationer. Tillverkaren ska till det tekniska underlaget bifoga en förklaring som fastställer att uthålligheten för system, delar och utrustning som är kritiska för funktionssäkerheten garanteras genom lämplig provning och tillämpning av god branschpraxis.

3.Tillverkarna ska se till att fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter uppfyller de tillämpliga kraven i bilagorna II och VIII och uppfyller de provningsförfaranden och prestandakrav som fastställs i en delegerad akt som antagits enligt punkt 5.

4.Fordonskomponenter vars risker av elektrisk natur omfat tas av de delegerade akter eller genomförandeakter som antas enligt denna förordning ska inte omfattas av Europaparlamen tets och rådets direktiv 2006/95/EG av den 12 december 2006 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om elektrisk utrustning avsedd för användning inom vissa spänningsgrän ser (1).

5.För att ombesörja att en hög funktionssäkerhetsnivå upp nås ska kommissionen anta delegerade akter i enlighet med artikel 75 med avseende på de särskilda krav på fordons funk tionssäkerhet som förtecknas i del B i bilaga II, och i förekom mande fall grunda sig på de utökade krav på funktionssäkerhet som fastställs i bilaga VIII. De första av sådana delegerade akter ska antas senast den 31 december 2014.

6.Kommissionen ska inom ramen för en andra uppsättning senast den 31 december 2020 anta en delegerad akt i enlighet med artikel 75 i syfte att harmonisera de krav på normal livs längd och de provningar för att garantera fordonens strukturella integritet som anges i del B punkt 17 i bilaga II.

7.Kommissionen kan ges befogenhet att anta genomföran deakter i syfte att fastställa en mall för tillverkarens förklaring. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det gransk ningsförfarande som avses i artikel 73.2.

(1) EUT L 374, 27.12.2006, s. 10.

1.Tillverkarna ska se till att fordon utformas, konstrueras och sammansätts så att miljöpåverkan hålls så låg som möjligt. Tillverkarna ska se till att typgodkända fordon uppfyller kraven på miljöprestanda i enlighet med bilagorna II, V och VI, inom ramen för de körsträckor för hållbarhet som anges i bilaga VII.

2.Tillverkarna ska se till att fordon, system, komponenter och särskilda tekniska enheter uppfyller de provningsförfaran den och provningskrav som anges i bilaga V inom de tillämp ningsdatum som anges i bilaga IV och som ska anges i en

delegerad akt som antagits enligt i punkt 12 i denna artikel.

3. Tillverkarna ska se till att typgodkännandekraven för kon troll av hållbarhetskraven är uppfyllda. Efter tillverkarens val ska något av nedanstående provningsförfaranden för hållbarhet an vändas för att inför godkännandemyndigheten styrka att ett typgodkänt fordons miljöprestanda är varaktig:

a)Provning av fordonets faktiska hållbarhet under hela kör ningen:

De fordon som provas ska fysiskt tillryggalägga hela den

sträcka som anges i del A i bilaga VII och ska provas i enlighet med det förfarande som fastställs i provning av typ V enligt beskrivningen i den delegerade akt som antagits enligt punkt 12 i denna artikel. Utsläppstestresultaten för hela den sträcka som anges i del A i bilaga VII ska vara lägre än de miljögränsvärden som anges i del A i bilaga VI.

b)Provning av fordonets faktiska hållbarhet under en del av körningen:

De fordon som provas ska fysiskt tillryggalägga minst 50 % av hela den sträcka som anges i del A i bilaga VII och ska provas i enlighet med det förfarande som fastställs i prov ning av typ V enligt beskrivningen i den delegerade akt som antagits enligt punkt 12 i denna artikel. Enligt specifikatio nerna i denna akt ska provningsresultaten extrapoleras för hela den sträcka som anges i del A i bilaga VII. Både pro vresultaten och de extrapolerade resultaten ska vara lägre än de miljögränsvärden som anges i del A i bilaga VI.

c)Förfarande för matematisk hållbarhet:

För varje utsläppskomponent ska produkten av multiplika tionen av den försämringsfaktor som anges i del B i bilaga VII och miljöprovningsresultat från ett fordon som körts mer än 100 km sedan det startades för första gången vid slutet av tillverkningsprocessen vara lägre än de miljögränsvärden som fastställs i del A i bilaga VI.

179

Prop. 2015/16:31

Bilaga 4

L 60/70		SV	Europeiska unionens officiella tidning	2.3.2013

4. Senast den 1 januari 2016 ska kommissionen genomföra en heltäckande undersökning av miljökonsekvenserna. Under sökningen ska omfatta luftkvalitet och andel föroreningar från fordon i kategori L och ska omfatta kraven på provningstyperna I, IV, V, VII och VIII i bilaga V.

I undersökningen ska de senaste vetenskapliga uppgifterna, forskningsrönen, modellerna och övervägandena om kostnads effektivitet sammanställas och bedömas i syfte att fastställa slut giltiga åtgärder i form av bekräftelse och slutligt fastställande av ikraftträdande av Euro 5 i bilaga IV och Euro 5-kraven på miljö i bilaga V, delarna A2, B2 och C2 i bilaga VI och i bilaga VII beträffande körsträcka för hållbarhetsprovning och försämrings faktorer för Euro 5.

5. På grundval av de resultat som avses i punkt 4 ska kom missionen senast den 31 december 2016 förelägga Europapar lamentet och rådet en rapport om följande:

a)Vilka datum Euro 5-steget bör träda i kraft enligt bilaga IV.

b)Utsläppsgränserna för Euro 5 enligt del A2 i bilaga VI och OBD-gränsvärdena i del B2 i bilaga VI.

c)Huruvida alla nya fordonstyper i kategorierna L3e, L5e, L6e- A och L7e-A förutom OBD steg I även ska förses med OBD steg II på Euro 5-nivå.

d)Körsträcka för hållbarhetsprovning för Euro 5 enligt del A i bilaga VII och försämringsfaktorerna för Euro 5 enligt del B i bilaga VII.

Kommissionen ska lägga fram eventuella lämpliga lagstiftnings förslag i ljuset av denna rapport.

6.På grundval av resultaten av miljökonsekvensundersök ningen ska kommissionen anta en delegerad akt i enlighet med artikel 75 som fastställer vilka av (under)kategorierna L1e-A, L1e-B, L2e, L5e-B, L6e-B, L7e-B och L7e-C som för steget Euro 5 ska genomgå SHED-provning eller provning av bränsletankens och bränsleledningarnas genomsläpplighet med de provningsgränser som anges i del C2 i bilaga VI.

7.Tillverkarna ska se till att fordon i kategori L uppfyller tillämpliga provningskrav för miljöprestanda för godkännande och utökningar som anges i del A i bilaga V.

8.När det gäller provning av typ I ska den relevanta ut

släppsgränsen för motorcyklar i kategori L3e-AxE (Enduro, x = 1, 2 or 3) och L3e-AxT (Trial, x = 1, 2 eller 3) vara summan av L2 (THC) och L3 (NOx) i del A i bilaga VI.

Utsläppstestresultaten (NOx + THC) ska vara högst lika höga som denna gräns (L2 + L3).

9.Fordon i kategori L4e ska uppfylla miljökraven i bilaga V när det gäller fordon i kategori L3e, där provningstyperna I, IV, VII och VIII i bilaga V utförs antingen på det färdigmonterade grundfordonet med motor, med monterad sidovagn, eller endast grundfordonet med motor, men utan monterad sidovagn.

10.Tillverkaren ska se till att alla ersättningar för utsläpps begränsande anordning som släpps ut på marknaden eller tas i bruk i unionen är typgodkända enligt denna förordning.

11.De krav som avses i punkterna 1–10 ska tillämpas på fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter i enlighet med bilaga II.

12.För att ombesörja ett starkt miljöskydd ska kommissio nen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 75 med avseende på närmare tekniska bestämmelser om miljökrav för de ämnen som anges i punkterna 1, 2, 3, 6 och 7 i den här artikeln, inbegripet provningsförfaranden.

Artikel 24

Kompletterande miljökrav rörande utsläpp av växthusgaser, bränsleförbrukning, elenergiförbrukning och elektrisk räckvidd

1.Koldioxidutsläpp ska bestämmas av tillverkaren enligt till lämplig laboratorieutsläppsprovningscykel och redovisas av till verkaren för godkännandemyndigheten. Bränsleförbrukningen och/eller elenergiförbrukningen och den elektriska räckvidden ska antingen beräknas på grundval av laboratorieprovresultaten för utsläpp i samband med typgodkännandet, eller mätas, under den tekniska tjänstens närvaro, och redovisas för godkännande myndigheten.

2.Resultaten av koldioxidmätningen, den beräknade eller

uppmätta bränsleförbrukningen, elenergiförbrukningen och den elektriska räckvidden ska tas med i det tekniska underlaget, enligt specifikationerna i den genomförandeakt som avses i artikel 27.4, och den relevanta informationen ska också anges på intyget om överensstämmelse.

Förutom uppgiften på intyget om överensstämmelse ska tillver karna även se till att uppgifter om koldioxidutsläpp, bränsleför brukning, elenergiförbrukning och elektrisk räckvidd lämnas till fordonets köpare vid köp av nytt fordon, i ett format som de anser lämpligt.

180

Prop. 2015/16:31

Bilaga 4

2.3.2013		SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 60/71

3. Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade ak ter i enlighet med artikel 75 med avseende på förfarandekrav vid provning av typ VII när det gäller mätning av koldioxidut släpp och metoder för beräkning och mätning av bränsleför brukning, elenergiförbrukning och elektrisk räckvidd.

KAPITEL IV

FÖRFARANDEN FÖR EU-TYPGODKÄNNANDE

Artikel 25

Förfaranden för EU-typgodkännande

1. Vid ansökan om typgodkännande för ett komplett fordon kan tillverkaren välja ett av följande förfaranden:

a)Typgodkännande i flera steg.

b)Typgodkännande i ett steg.

c)Kombinerat typgodkännande.

Dessutom kan tillverkare av fordon i de kategorier som avses i punkt 5 välja ett etappvist typgodkännande.

Vid typgodkännande av system, komponenter eller separata tek niska enheter är endast förfarandet med typgodkännande i ett steg tillämpligt.

2.Typgodkännande i flera steg ska bestå av stegvis insamling av samtliga EU-typgodkännandeintyg för system, komponenter och separata tekniska enheter som ingår i fordonet och som i slutskedet leder till typgodkännande av det kompletta fordonet.

3.Typgodkännande i ett steg ska bestå av godkännande av det kompletta fordonet i ett enda steg.

5.Vid ett etappvist typgodkännande intygar en eller flera godkännandemyndigheter att en typ av etappvis färdigbyggt eller icke färdigbyggt fordon, i det tillverkningsstadium det be finner sig i, uppfyller de tillämpliga administrativa bestämmel serna och tekniska kraven i denna förordning.

Etappvis typgodkännande ska beviljas för icke färdigbyggda eller etappvis färdigbyggda fordonstyper som överensstämmer med uppgifterna i det underlag som anges i artikel 27 och som uppfyller de tekniska krav som föreskrivs i de tillämpliga akter som förtecknas i bilaga II, med hänsyn till det konstruktions stadium fordonet befinner sig i.

6.Typgodkännande av det sista konstruktionsskedet får be

viljas först efter det att godkännandemyndigheten har

kontrollerat att det fordon som typgodkänts i det sista kon struktionsskedet vid den tidpunkten uppfyller alla tillämpliga tekniska krav. Detta ska inbegripa dokumentkontroll av alla krav som ingår i typgodkännandet för ett icke färdigbyggt for don som beviljats under loppet av ett flerstegsförfarande, även om det beviljats för en annan kategori eller underkategori av fordon.

Etappvis godkännande enligt punkt 1 andra stycket ska endast tillämpas på fordon i underkategorierna L2e-U, L4e, L5e-B, L6e- BU och L7e-CU.

7.Val av godkännandeförfarande ska inte påverka tillämpliga materiella krav som den godkända fordonstypen ska uppfylla vid tidpunkten för utfärdande av typgodkännande av komplett fordon.

8.Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade ak ter i enlighet med artikel 75 för att fastställa närmare bestäm melser om typgodkännandeförfaranden. De första av sådana delegerade akter ska antas senast den 31 december 2014.

Artikel 26

Ansökningar om typgodkännande

1.Tillverkaren ska lämna ansökan om typgodkännande till godkännandemyndigheten.

2.Endast en ansökan får lämnas in för en viss typ av fordon, system, komponent eller separat teknisk enhet och endast i en medlemsstat.

3.För varje typ som ska godkännas ska en separat ansökan inlämnas.

Artikel 27

Underlag

1.Sökanden ska lämna ett underlag till godkännandemyn digheten.

2.Underlaget ska omfatta följande:

a)Ett informationsdokument.

b)Alla uppgifter, ritningar, fotografier och andra upplysningar.

c)För fordon: uppgift om det eller de förfaranden som valts i enlighet med artikel 25.1.

d)Alla övriga uppgifter som godkännandemyndigheten begär i samband med ansökningsförfarandet.

3. Underlaget får lämnas på papper eller i ett elektronisk format som godtas av den tekniska tjänsten och godkännande myndigheten.

181

Prop. 2015/16:31

Bilaga 4

L 60/72		SV	Europeiska unionens officiella tidning	2.3.2013

4. Kommissionen ska i genomförandeakter fastställa mallar för informationsdokumentet och underlaget. Dessa genomföran deakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 73.2. De första av sådana genomförandeakter ska antas senast den 31 december 2014.

Artikel 28

Särskilda krav på information som ska lämnas i ansökan om typgodkännande i olika förfaranden

1. En ansökan om typgodkännande i flera steg ska åtföljas av ett underlag i enlighet med artikel 27 och en fullständig upp sättning av de typgodkännandeintyg som krävs enligt var och en av de tillämpliga akter som förtecknas i bilaga II.

Vid typgodkännande av ett system, en komponent eller en separat teknisk enhet, enligt de tillämpliga akter som förtecknas i bilaga II, ska godkännandemyndigheten ha tillgång till det tillhörande underlaget tills godkännandet har utfärdats eller väg rats.

2.En ansökan om typgodkännande i ett steg ska åtföljas av ett underlag som anges i artikel 27 med relevanta uppgifter i enlighet med de genomförandeakter som antas enligt denna förordning, med avseende på de tillämpliga akterna.

3.Vid kombinerat typgodkännande ska underlaget åtföljas av ett eller flera typgodkännandeintyg som krävs enligt var och en av de tillämpliga akter som förtecknas i bilaga II och ska, om inget typgodkännandeintyg uppvisas, innefatta de relevanta upp gifter som krävs i enlighet med de genomförandeakter som antas enligt denna förordning med avseende på de tillämpliga akterna.

4.Utan att det påverkar tillämpningen av punkterna 1, 2 och

3ska följande uppgifter lämnas vid etappvist typgodkännande:

a)I första etappen: de delar av underlaget och de EU-typgod kännandeintyg som är tillämpliga för grundfordonet i dess aktuella konstruktionsfas.

De uppgifter som anges i första stycket i denna punkt leden a och b får lämnas i enlighet med punkt 3.

5. Genom en motiverad begäran får godkännandemyndighe ten kräva att tillverkaren tillhandahåller ytterligare information som behövs för att ett beslut ska kunna fattas om vilka

provningar som krävs eller för att underlätta genomförandet av dessa provningar.

KAPITEL V

GENOMFÖRANDE AV FÖRFARANDEN FÖR EU-TYPGODKÄN

NANDE

Artikel 29

Allmänna bestämmelser

1.Godkännandemyndigheterna får bevilja EU-typgodkän nande först efter att ha kontrollerat att de förfaranden för pro duktionsöverensstämmelse som avses i artikel 33 är korrekta och att typen av fordon, system, komponent eller separat tek nisk enhet uppfyller de tillämpliga kraven.

2.EU-typgodkännande ska beviljas i enlighet med detta ka

pitel.

3.Om en godkännandemyndighet finner att en typ av for don, system, komponent eller separat teknisk enhet, trots att den överensstämmer med tillämpliga bestämmelser, utgör en allvarlig säkerhetsrisk eller kan skada miljön eller folkhälsan allvarligt, får den vägra att bevilja EU-typgodkännande. Den ska då omedelbart underrätta övriga medlemsstaters godkännan demyndigheter och kommissionen om detta med en utförlig sammanställning av vilka skäl som ligger till grund för beslutet tillsammans med styrkande uppgifter.

4.EU-typgodkännandeintyg ska numreras i enlighet med ett harmoniserat system som fastställts av kommissionen genom genomförandeakter. Dessa genomförandeakter ska antas i enlig het med det granskningsförfarande som avses i artikel 73.2. De första av sådana genomförandeakter ska antas senast den 31 de cember 2014.

5.Godkännandemyndigheten ska inom en månad från utfär dandet av EU-typgodkännandeintyget till godkännandemyndig heterna i övriga medlemsstater sända en kopia av intyget om EU-fordonstypgodkännande, inklusive bilagor, för varje fordons typ som den har godkänt via ett gemensamt och säkert system för elektronisk kommunikation. Kopian får även föreligga i form av en säker elektronisk fil.

6.Godkännandemyndigheten ska utan dröjsmål meddela godkännandemyndigheterna i övriga medlemsstater när den

har avslagit eller återkallat ett typgodkännande för fordon samt ange skälen för beslutet.

7. Godkännandemyndigheten ska var tredje månad till god kännandemyndigheterna i övriga medlemsstater sända en för teckning över de EU-typgodkännanden av system, komponenter eller separata tekniska enheter som den har beviljat, ändrat, vägrat att bevilja eller återkallat under den föregående perioden.

182

Prop. 2015/16:31

Bilaga 4

2.3.2013		SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 60/73

9.Om kommissionen begär det ska godkännandemyndighe ten lämna de uppgifter som avses i punkterna 5–8 även till kommissionen.

10.Godkännandemyndigheten ska sammanställa ett infor mationsmaterial bestående av underlaget åtföljt av provnings rapporter och alla andra handlingar som den tekniska tjänsten eller godkännandemyndigheten fogat till underlaget under sin tjänsteutövning. Informationsmaterialet ska innehålla ett index där dess innehåll redovisas, uppställt enligt ett lämpligt numre rings- eller märkningssystem som gör det möjligt att lätt hitta varje sida och se de olika dokumentens format, så att det blir en förteckning över de olika stadierna i förfarandet för EU-typgod kännande, i synnerhet datum för revideringar och uppdatering. Godkännandemyndigheten ska hålla den information som finns

i informationsmaterialet tillgängligt under en period av tio år efter det att giltighetstiden för det berörda godkännandet löpt ut.

Artikel 30

Särskilda bestämmelser om EU-typgodkännandeintyg

1. EU-typgodkännandeintyget ska innehålla som bilagor föl jande:

a)Det informationsmaterial som avses i artikel 29.10.

b)Provningsresultaten.

c)Namn och exempel på namnteckning(ar) för den eller de personer på företaget som är behöriga att underteckna intyg om överensstämmelse samt intyg om deras befattning i fö retaget.

d)För EU-typgodkännande av komplett fordon, ett ifylld ex emplar av intyget om överensstämmelse.

2.EU-typgodkännandeintyget ska utfärdas på grundval av den mall som kommissionen fastställt genom genomförandeak ter. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 73.2. De första av sådana genomförandeakter ska antas senast den 31 december 2014.

3.För varje fordonstyp ska godkännandemyndigheten

a)fylla i alla tillämpliga delar av EU-typgodkännandeintyget, inklusive bilagan för provningsresultat,

b)sammanställa innehållsförteckningen till det informations materialet,

c)utan dröjsmål utfärda det ifyllda intyget med bilagor till den sökande.

Kommissionen ska fastställa den mall för bilagan för provnings resultat som avses i led a genom genomförandeakter. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det gransknings förfarande som avses i artikel 73.2. De första av sådana genom förandeakter ska antas senast den 31 december 2014.

4.Om ett EU-typgodkännande har begränsad giltighet i en lighet med artikel 40, eller om det har gjorts undantag från vissa bestämmelser i denna förordning eller de delegerade ak terna eller genomförandeakterna som antagits enligt denna för ordning, ska dessa begränsningar eller undantag anges i EU- typgodkännandeintyget.

5.Om tillverkaren väljer det kombinerade typgodkännande förfarandet, ska godkännandemyndigheten i informationsmate rialet fylla i uppgifterna om de provningsrapporter som fast ställts genom de genomförandeakter som avses i artikel 32.1 och för vilka det inte finns något EU-typgodkännandeintyg.

6.Om tillverkaren väljer typgodkännandeförfarandet i ett steg ska godkännandemyndigheten fastställa en förteckning

över tillämpliga krav eller akter och foga den förteckningen till EU-typgodkännandeintyget. Kommissionen ska fastställa mallen för denna förteckning genom genomförandeakter. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det gransknings förfarande som avses i artikel 73.2. De första av sådana genom förandeakter ska antas senast den 31 december 2014.

Artikel 31

Särskilda bestämmelser för system, komponenter eller separata tekniska enheter

1.EU-typgodkännande ska beviljas för system som överens stämmer med uppgifterna i underlaget och som uppfyller de tekniska kraven i de tillämpliga akter som förtecknas i bilaga II.

3.Om komponenter eller separata tekniska enheter, oavsett om de är avsedda för reparation, service eller underhåll, också ingår i ett typgodkännande för system avseende ett fordon, krävs inte något ytterligare godkännande för komponenten eller den separata tekniska enheten om detta inte krävs enligt de till lämpliga akter som förtecknas i bilaga II.

183

Prop. 2015/16:31

Bilaga 4

L 60/74		SV	Europeiska unionens officiella tidning	2.3.2013

I EU-typgodkännandeintyget ska då eventuella begränsningar för komponentens eller den separata tekniska enhetens användning anges samt vilka särskilda krav som ställs vid monteringen.

Artikel 32

Provningar som krävs för EU-typgodkännande

1.Överensstämmelse med de tekniska bestämmelserna i

denna förordning och i de akter som förtecknas i bilaga II ska visas genom lämpliga provningar utförda av utnämnda tek niska tjänster.

Provningsrapporternas format ska stämma överens med de all männa krav som kommissionen fastställt genom genomföran deakter. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 73.2. De första av sådana genomförandeakter ska antas senast den 31 december 2014.

2.Tillverkaren ska ge godkännandemyndigheten tillgång till så många fordon, komponenter eller separata tekniska enheter som i enlighet med de relevanta akter som förtecknas i bilaga II krävs för genomförandet av de föreskrivna provningarna.

3.Nödvändiga provningar ska utföras på fordon, komponen ter och separata tekniska enheter som är representativa för den typ som ska godkännas.

4.På tillverkarens begäran får virtuella provningsmetoder an vändas som alternativ till de provningsförfaranden som avses i punkt 1 om godkännandemyndigheten medger det, med avse ende på de krav som fastställs i de delegerade akter som antas enligt punkt 6.

5.Virtuella provningsmetoder ska uppfylla de villkor som anges i de delegerade akter som antas enligt punkt 6.

Artikel 33

Kontroll av produktionsöverensstämmelse

2.En godkännandemyndighet som beviljar typgodkännande för kompletta fordon ska vidta nödvändiga åtgärder för att kontrollera att intyg om överensstämmelse som utfärdas av till verkaren överensstämmer med artikel 38. I detta syfte ska god kännandemyndigheten kontrollera att ett tillräckligt antal prov exemplar av överensstämmelseintyg överensstämmer med arti kel 38 och att tillverkaren har vidtagit tillräckliga åtgärder för att säkerställa att uppgifterna i dessa intyg om överensstäm melse är korrekta.

3.En godkännandemyndighet som beviljat ett EU-typgod kännande ska vidta nödvändiga åtgärder i samband med detta godkännande för att kontrollera, om det är nödvändigt i sam arbete med godkännandemyndigheterna i övriga medlemsstater, att de förfaranden som avses i punkterna 1 och 2 även fortsätt ningsvis är tillräckliga så att serietillverkade fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter även fortsättnings vis kommer att överensstämma med den godkända typen och att överensstämmelseintyg även fortsättningsvis överensstämmer med artikel 38.

184

Prop. 2015/16:31

Bilaga 4

2.3.2013		SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 60/75

6.Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade ak ter i enlighet med artikel 75 om närmare bestämmelser om produktionsöverensstämmelse. De första av sådana delegerade akter ska antas senast den 31 december 2014.

KAPITEL VI

ÄNDRINGAR AV EU-TYPGODKÄNNANDEN

Artikel 34

Allmänna bestämmelser

1. Tillverkaren ska utan dröjsmål underrätta den godkännan demyndighet som har beviljat EU-typgodkännandet om varje ändring av uppgifterna i informationsmaterialet.

Den godkännandemyndigheten ska besluta vilket av de förfaran den som fastställs i artikel 35 som ska tillämpas.

Vid behov får godkännandemyndigheten efter samråd med till verkaren besluta att ett nytt EU-typgodkännande ska beviljas.

2.Ansökningar om ändring av ett EU-typgodkännande får endast lämnas in till den godkännandemyndighet som beviljade det ursprungliga EU-typgodkännandet.

3.Om godkännandemyndigheten finner att en ändring krä ver att kontroller eller provningar görs om, ska den underrätta tillverkaren om detta.

De förfaranden som avses i artikel 35 ska tillämpas endast om godkännandemyndigheten, med utgångspunkt från de kontrol lerna eller provningarna, konstaterar att kraven för EU-typgod kännande fortfarande är uppfyllda.

Artikel 35

Revideringar och utökningar av EU-typgodkännanden

1. Om uppgifterna i informationsmaterialet har ändrats, utan att kontroller eller provningar behöver göras om, ska ändringen betecknas som en revidering.

Godkännandemyndigheten ska då i nödvändig utsträckning ut färda reviderade blad till informationsmaterialet och på varje reviderat blad tydligt markera vilket slag av ändring det gäller

och vilken dag det nya bladet utfärdats. En konsoliderad, upp daterad version av informationsmaterialet tillsammans med en detaljerad beskrivning av ändringarna ska anses uppfylla det kravet.

2. Ändringen ska betecknas som en utökning när uppgif terna i informationsmaterialet har ändrats och något av följande gäller:

a)Ytterligare kontroller eller provningar krävs.

b)Uppgifter i EU-typgodkännandeintyget, med undantag för bilagorna, har ändrats.

c)Nya krav enligt någon av de akter som förtecknas i bilaga II blir tillämpliga på den godkända fordonstypen eller det god kända systemet, den godkända komponenten eller den sepa rata tekniska enheten.

Vid utökning ska godkännandemyndigheten utfärda ett upp daterat EU-typgodkännandeintyg med utökningsnummer i en lighet med det antal utökningar som redan beviljats. Skälet till utvidgningen och datum för det nya utfärdandet ska tydligt framgå av det godkännandeintyget.

3.Varje gång reviderade blad eller en konsoliderad, uppdate rad version utfärdas ska även index till informationsmaterialet, som bifogas godkännandeintyget, ändras så att datum för den senaste utökningen eller revisionen eller datum för den senaste konsolideringen av den uppdaterade versionen framgår.

Artikel 36

Utfärdande av och anmälan av ändringar

1.Vid utökning ska alla berörda avsnitt av EU-typgodkän nandeintyget, dess bilagor och indexet till informationsmateria let uppdateras. Det uppdaterade intyget med bilagor ska utfärdas till sökanden utan dröjsmål.

2.Vid revidering ska godkännandemyndigheten utan dröjs mål utfärda de reviderade handlingarna eller den konsoliderade, uppdaterade versionen, beroende på vad som är tillämpligt, inklusive det reviderade indexet till informationsmaterialet till sökanden.

3.Godkännandemyndigheten ska anmäla alla ändringar av EU-typgodkännanden till de övriga medlemsstaternas godkän nandemyndigheter i enlighet med förfarandena i artikel 29.

185

Prop. 2015/16:31

Bilaga 4

1.EU-typgodkännanden ska utfärdas för en obegränsad gil tighetstid.

2.Ett EU-typgodkännande av ett fordon ska upphöra att gälla i följande fall:

a)När nya krav i en akt som är tillämplig på den godkända fordonstypen blir obligatoriska för tillhandahållande på marknaden, registrering eller ibruktagande av fordon och det inte går att uppdatera typgodkännandet i enlighet med dem.

b)När tillverkningen av den godkända fordonstypen slutgiltigt och frivilligt har upphört.

c)När godkännandets giltighet löper ut på grund av en be gränsning i enlighet med artikel 40.6.

d)Godkännandet har återkallats i enlighet med artikel 33.5, 49.1 eller 52.4.

3.Om bara en variant av en typ eller en version av en variant upphör att gälla, blir EU-typgodkännandet av fordonet

ifråga ogiltigt bara för denna variant eller version.

4.När tillverkningen av en fordonstyp slutgiltigt upphör ska tillverkaren underrätta den godkännandemyndighet som har be viljat EU-typgodkännandet för det fordonet.

5. Om ett EU-typgodkännande för fordon snart kommer att upphöra att gälla ska tillverkaren, utan att det påverkar tillämp ningen av punkt 4, underrätta den godkännandemyndighet som beviljade EU-typgodkännandet.

I det meddelande som avses i andra stycket ska särskilt anges det sist tillverkade fordonets tillverkningsdatum och fordons identifieringsnummer.

2.Tillverkaren ska använda den mall för intyget om över ensstämmelse som antagits av kommissionen genom genom förandeakter. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 73.2. Intyget om överensstämmelse ska utformas på ett sådant sätt att för falskningar förhindras. I detta syfte ska det i genomförandeak terna fastställas att det papper som används för intyget ska skyddas genom ett antal säkerhetsåtgärder vid tryckning. De första av sådana genomförandeakter ska antas senast den 31 de cember 2014.

3.Intyget om överensstämmelse ska upprättas på åtminstone ett av unionens officiella språk. Varje medlemsstat får begära att intyget om överensstämmelse översätts till dess eget eller egna officiella språk.

5.Hela intyget om överensstämmelse ska fyllas i och det får inte innehålla andra begränsningar för användningen av fordo net än de som föreskrivs i denna förordning eller i någon av de delegerade akter som antas enligt denna förordning.

186

Prop. 2015/16:31

Bilaga 4

2.3.2013		SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 60/77

7.För fordon som godkänts i enlighet med artikel 40.2 ska rubriken till intyget om överensstämmelse innehålla följande mening: ”För färdigbyggda/etappvis färdigbyggda fordon, typ godkännande enligt artikel 40.4 i Europaparlamentets och rå dets förordning (EU) nr 168/2013 av den 15 januari 2013 om godkännande av och marknadstillsyn för två- och trehjuliga fordon och fyrhjulingar (preliminärt godkännande).”

8.Rubriken till intyget om överensstämmelse, såsom det fastställs i de genomförandeakter som avses i punkt 2, ska för fordon som är typgodkända enligt artikel 42 innehålla följande mening: ”För färdigbyggda/etappvis färdigbyggda fordon som är typgodkända i små serier”, och i nära anslutning till detta till verkningsåret följt av ett löpnummer mellan 1 och det högsta tal som anges i tabellen i bilaga III, vilket för varje tillverk ningsår anger fordonets löpnummer i produktionen för det året.

9.Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 1 får till verkaren på elektronisk väg översända intyget om överensstäm melse till registreringsmyndigheten i valfri medlemsstat.

Artikel 39

Obligatorisk skylt med lämplig märkning av fordon och typgodkännandemärkning av komponenter och separata tekniska enheter

2.Tillverkaren av en komponent eller en separat teknisk enhet, oavsett om denna ingår i ett system eller inte, ska på varje komponent eller separat teknisk enhet som tillverkas i överensstämmelse med den godkända typen anbringa ett typ godkännandemärke i enlighet med den tillämpliga genomföran deakt som antagits enligt denna förordning eller den tillämpliga FN/ECE-föreskriften.

Om inget sådant typgodkännandemärke krävs, ska tillverkaren åtminstone anbringa sitt handelsnamn eller varumärke, typbe teckning eller ett identifikationsnummer.

3. Den obligatoriska skylten och EU-typgodkännandemärket ska överensstämma med den förlaga som fastställs av kommis sionen genom genomförandeakter. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 73.2. De första av sådana genomförandeakter ska antas senast den 31 december 2014.

KAPITEL IX

UNDANTAG FÖR NY TEKNIK OCH NYA PRINCIPER

Artikel 40

Undantag för ny teknik och nya principer

2.Godkännandemyndigheten ska bevilja det EU-typgodkän nande som avses i punkt 1 om alla följande förutsättningar föreligger:

c)Beskrivningar och resultat av provningar uppvisas som styr ker att villkoret i led b är uppfyllt.

3.Beviljandet av ett sådant EU-typgodkännande som innebär undantag för ny teknik eller nya principer ska godkännas av kommissionen. Detta tillstånd ska lämnas i form av en genom förandeakt. Den genomförandeakten ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 73.2.

5. Andra godkännandemyndigheter får besluta att skriftligen godta ett sådant tillfälligt godkännande som avses i punkt 4 på sitt territorium.

187

Prop. 2015/16:31

Bilaga 4

L 60/78		SV	Europeiska unionens officiella tidning	2.3.2013

7.Om kommissionen beslutar att inte bevilja tillstånd, ska godkännandemyndigheten omedelbart underrätta innehavaren av det tillfälliga typgodkännande som avses i punkt 4 om att det tillfälliga typgodkännandet kommer att upphävas sex må nader efter dagen för kommissionens beslut.

Artikel 41

Efterföljande anpassning av delegerade akter och genomförandeakter

1. Om kommissionen beviljar ett undantag enligt artikel 40 ska den omedelbart vidta nödvändiga åtgärder för att anpassa de berörda delegerade akterna eller genomförandeakterna till den tekniska utvecklingen.

Om ett undantag enligt artikel 40 avser en FN/ECE-föreskrift ska kommissionen föreslå en ändring i den berörda FN/ECE-före skriften i enlighet med det förfarande som är tillämpligt enligt 1958 års reviderade överenskommelse.

2. Så snart de berörda akterna har ändrats ska eventuella begränsningar enligt kommissionens beslut om godkännande av undantag upphävas.

Om de åtgärder som är nödvändiga för att anpassa de delege rade akterna eller genomförandeakterna inte har vidtagits får kommissionen, på begäran av den medlemsstat som beviljade godkännandet genom ett beslut i form av en genomförandeakt som antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 73.2 ge medlemsstaten tillstånd att förlänga typgodkän nandets giltighetstid.

KAPITEL X

FORDON SOM TILLVERKAS I SMÅ SERIER

Artikel 42

Nationellt typgodkännande av små serier

1. Tillverkaren får ansöka om nationellt typgodkännande av små serier av en fordonstyp inom de årliga kvantitativa gränser som anges i bilaga III. Dessa gränser ska tillämpas på tillhanda hållande på marknaden, registrering eller ibruktagande av for don av den godkända typen på varje medlemsstats marknad under ett visst år.

2. För den fordonstyp som avses i punkt 1 får medlems staterna bevilja undantag från en eller flera av de materiella krav som fastställs i en eller flera av de delegerade akter som förtecknas i bilaga II, förutsatt att de fastställer relevanta alter nativa krav.

”Alternativa krav” innebär administrativa bestämmelser och tek niska krav som syftar till att garantera en nivå på funktions säkerhet och miljöskydd samt arbetarskydd som i största möj liga utsträckning motsvarar den nivå som anges i en eller flera av de delegerade akter som förtecknas i bilaga II.

För den fordonstyp som avses i punkt 1 får medlemsstaterna bevilja undantag från en eller flera av de administrativa bestäm melserna i denna förordning eller i de genomförandeakter som antas enligt denna förordning.

En medlemsstat får endast göra undantag från bestämmelserna i denna punkt om den har godtagbara skäl att göra detta.

3.För det nationella typgodkännandet av fordon enligt denna artikel ska system, komponenter eller separata tekniska enheter som är typgodkända enligt de akter som förtecknas i bilaga II godtas.

4.Typgodkännandeintyget för fordon som typgodkänts en ligt denna artikel ska upprättas i enlighet med den mall som avses i artikel 30.2, men får inte förses med rubriken ”Intyg om EU-typgodkännande av fordon”, och ska ange innehållet i de undantag som beviljats enligt punkt 2. Typgodkännandeintyg ska numreras i enlighet med det harmoniserade system som avses i artikel 29.4.

5.På typgodkännandeintyget ska det anges vilken typ av undantag som beviljats enligt punkt 2 första och tredje stycket.

6.Giltigheten för ett nationellt typgodkännande av små se rier ska vara begränsad till territoriet i den medlemsstat vars godkännandemyndighet beviljade godkännandet.

7.På tillverkarens begäran ska dock en kopia av typgodkän nandeintyget, inklusive bilagor, sändas som rekommenderad försändelse eller e-post till godkännandemyndigheterna i de medlemsstater som tillverkaren angett.

8.Inom tre månader från mottagandet av den begäran som avses i punkt 7 ska godkännandemyndigheterna i de medlems stater som tillverkaren anger besluta om de godtar typgodkän nandet eller inte. De ska formellt meddela sitt beslut till den godkännandemyndighet som beviljade det nationella typgod kännandet av små serier.

9.Medlemsstaternas godkännandemyndigheter ska godta det nationella typgodkännandet, såvida de inte har godtagbara skäl att anse att de nationella tekniska kraven i enlighet med vilka fordonet godkändes inte är likvärdiga med deras egna.

188

Prop. 2015/16:31

Bilaga 4

2.3.2013		SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 60/79

10. På begäran av en sökande som önskar släppa ut på marknaden eller registrera ett fordon med ett nationellt typgod kännande av små serier i en annan medlemsstat, ska den god kännandemyndighet som beviljade det nationella typgodkän nandet av små serier tillhandahålla den andra medlemsstatens nationella myndighet en kopia av typgodkännandeintyget, in klusive informationsmaterialet. Punkterna 8 och 9 ska tillämpas.

KAPITEL XI

TILLHANDAHÅLLANDE PÅ MARKNADEN, REGISTRERING

ELLER IBRUKTAGANDE

Artikel 43

Tillhandahållande på marknaden, registrering eller ibruktagande av fordon

Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 46 och 47 får fordon för vilka EU-typgodkännande av komplett fordon är obligatoriskt eller för vilka tillverkaren erhållit sådant typgod kännande enligt denna förordning endast tillhandahållas på marknaden, registreras eller tas i bruk om de åtföljs av ett giltigt intyg om överensstämmelse som utfärdats i överensstämmelse med artikel 38.

Icke färdigbyggda fordon får tillhandahållas på marknaden eller tas i bruk, men de myndigheter som svarar för fordonsregistre ringar i medlemsstaterna får vägra att tillåta registrering och användning i trafik av sådana fordon.

Artikel 44

Tillhandahållande på marknaden, registrering eller ibruktagande av fordon i slutserier

1. Med förbehåll för de gränser för slutserier och de tids frister som anges i punkterna 2 och 4 får fordon som över ensstämmer med en fordonstyp vars EU-typgodkännande har upphört att gälla enligt artikel 37 inte längre tillhandahållas på marknaden, registreras eller tas i bruk.

Första stycket ska tillämpas endast på fordon inom unionens territorium som omfattades av ett giltigt EU-typgodkännande när de tillverkades, men som vare sig hade tillhandahållits på marknaden, registrerats eller tagits i bruk innan giltighetstiden för detta EU-typgodkännande gick ut.

3.En tillverkare som vill utnyttja punkt 1 ska lämna en begäran om detta till den nationella myndigheten i varje med lemsstat där de berörda fordonen antingen ska tillhandahållas på marknaden, registreras eller tas i bruk. I begäran ska det

anges av vilka tekniska eller ekonomiska skäl dessa fordon inte uppfyller de nya typgodkännandekraven.

Den berörda nationella myndigheten ska inom tre månader från mottagandet av begäran besluta om och för hur många av dessa fordon registrering ska tillåtas inom dess territorium.

4.Antalet fordon i slutserier får inte överskrida det högsta värdet av 10 % av antalet fordon som registrerades under de två föregående åren eller 100 fordon per medlemsstat.

5.För fordon som tas i bruk enligt detta förfarande ska en särskild notering göras på intyget om överensstämmelse där fordonet betecknas som ett ”slutseriefordon”.

6.Medlemsstaterna ska se till att det antal fordon som ska tillhandahållas på marknaden, registreras eller tas i bruk enligt förfarandet i denna artikel övervakas verkningsfullt.

7.Denna artikel ska tillämpas endast på upphörande på grund av att typgodkännandets giltighet gått ut i sådana fall som avses i artikel 37.2 a.

Artikel 45

Tillhandahållande på marknaden eller ibruktagande av komponenter och separata tekniska enheter

1.Komponenter eller separata tekniska enheter får endast tillhandahållas på marknaden eller tas i bruk om de överens stämmer med kraven i de tillämpliga akter som förtecknas i bilaga II och är korrekt märkta i enlighet med artikel 39.

2.Punkt 1 ska inte gälla komponenter eller separata tekniska enheter som är särskilt konstruerade eller avsedda för nya for don som inte omfattas av denna förordning.

3.Med avvikelse från punkt 1 får medlemsstaterna tillåta tillhandahållande på marknaden eller ibruktagande av kom ponenter eller separata tekniska enheter som har undantagits från en eller flera bestämmelser i denna förordning enligt arti kel 40 eller som är avsedda att monteras på fordon som om fattas av godkännanden som beviljats enligt artikel 42 och som avser ifrågavarande komponent eller separata tekniska enhet.

4.Med avvikelse från punkt 1 och om inte annat föreskrivs i denna förordning eller i någon av de delegerade akter som antas enligt denna förordning får medlemsstaterna tillåta tillhandahål lande på marknaden eller ibruktagande av komponenter eller separata tekniska enheter som är avsedda att monteras i fordon som vid tidpunkten för tillhandahållandet på marknaden eller ibruktagandet inte behövde typgodkännas enligt denna förord ning eller enligt direktiv 2002/24/EG.

189

Prop. 2015/16:31

Bilaga 4

L 60/80		SV	Europeiska unionens officiella tidning	2.3.2013

KAPITEL XII

SKYDDSKLAUSULER

Artikel 46

Förfarande för att hantera fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter som utgör en allvarlig risk på nationell nivå

1.Om en medlemsstats marknadstillsynsmyndigheter har

Artikel 21 i förordning (EG) nr 765/2008 ska tillämpas på de åtgärder som avses i andra stycket i denna punkt.

2.Om godkännandemyndigheterna anser att den bristande

3.Den ekonomiska aktören ska se till att alla lämpliga kor rigerande åtgärder vidtas i fråga om alla icke överensstämmande fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter som den har släppt ut på marknaden eller registrerat eller för vars ibruktagande i unionen de ansvarar.

5.De nationella myndigheterna ska utan dröjsmål underrätta kommissionen och de andra medlemsstaterna om de åtgärder som avses i punkt 4.

b)Brister i de tillämpliga akter som förtecknas i bilaga II.

7.Om varken en medlemsstat eller kommissionen har invänt mot en åtgärd som en medlemsstat har vidtagit inom en månad från mottagandet av den information som avses i punkt 6 i denna artikel, ska åtgärden utvärderas av kommissionen i enlig het med artikel 47.

Artikel 47

Unionsförfarande för skyddsåtgärder

1. Om det under det förfarande som beskrivs i artikel 46.3 och 46.4 gjorts invändningar mot en åtgärd som en medlems stat har vidtagit eller om kommissionen anser att en nationell åtgärd strider mot unionslagstiftningen ska kommissionen utan dröjsmål utvärdera den nationella åtgärden efter samråd med medlemsstaterna och den eller de berörda ekonomiska aktörer na. På grundval av resultaten av denna utvärdering ska kom missionen, i enlighet med granskningsförfarande som avses i artikel 73.2, fastställa om den nationella åtgärden anses vara berättigad eller inte.

Kommissionen ska underrätta alla medlemsstater och den eller de berörda ekonomiska aktörerna om beslutet.

2. Om kommissionen anser att den nationella åtgärden är berättigad ska alla medlemsstater vidta de åtgärder som krävs för att säkerställa att det fordon, det system, den komponent eller den separata tekniska enhet som inte uppfyller kraven dras tillbaka från deras marknader och underrätta kommissionen om detta. Om den nationella åtgärden inte anses vara berättigad ska den berörda medlemsstaten dra tillbaka eller anpassa åtgärden, i enlighet med det beslut som avses i punkt 1.

190

Prop. 2015/16:31

Bilaga 4

2.3.2013		SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 60/81

3. Om den nationella åtgärden anses berättigad och tillskrivs brister i denna förordning eller i de delegerade akter eller ge nomförandeakter som antagits enligt denna förordning, ska kommissionen föreslå lämpliga åtgärder enligt följande:

a)Om delegerade akter eller genomförandeakter som antagits enligt denna förordning berörs, ska kommissionen föreslå nödvändiga ändringar av den berörda akten.

Artikel 48

Överensstämmande fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter som utgör en allvarlig risk

1.Om en medlemsstat efter en utvärdering enligt artikel 46.1 konstaterar att fordon, system, komponenter eller separata tek niska enheter trots att de uppfyller de tillämpliga kraven eller är korrekt märkta, utgör en allvarlig säkerhetsrisk eller kan skada miljön eller folkhälsan allvarligt, ska den ålägga den berörda ekonomiska aktören att vidta lämpliga åtgärder för att se till att fordonet, systemet, komponenten eller den separata tekniska enheten vid utsläppande på marknaden, registrering eller efter ibruktagande inte längre utgör en sådan risk, för att dra tillbaka fordonet, systemet, komponenten eller den separata tekniska enheten från marknaden eller återkalla produkten inom en pe riod som är rimlig i förhållande till typen av risk. Medlemsstaten får vägra att registrera sådana fordon till dess att fordonstill verkaren har vidtagit alla lämpliga åtgärder.

3.Den medlemsstat som avses i punkt 1 ska inom en månad underrätta kommissionen och de andra medlemsstaterna om alla tillgängliga uppgifter, särskilt de uppgifter som krävs för att identifiera fordonet, systemet, komponenten eller den sepa rata tekniska enheten, dess ursprung och leveranskedja, vilken typ av risk som är aktuell, vilken typ av nationella åtgärder som vidtagits och deras varaktighet.

4.Kommissionen ska utan dröjsmål samråda med medlems staterna och den eller de berörda ekonomiska aktörerna, och särskilt med den godkännandemyndighet som beviljade typgod kännandet, och utvärdera de nationella åtgärder som vidtagits. På grundval av den utvärderingen ska kommissionen fastställa om den nationella åtgärd som avses i punkt 1 anses vara be rättigad eller inte och om det är nödvändigt föreslå lämpliga åtgärder.

5.Kommissionen ska rikta sitt beslut till alla medlemsstater och omedelbart underrätta dem och den eller de berörda ekono miska aktörerna om beslutet.

Artikel 49

Fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter som inte överensstämmer med den godkända typen

2.Med avseende på punkt 1 ska avvikelser från uppgifterna i EU-typgodkännandeintyget eller informationsmaterialet anses utgöra bristande överensstämmelse med den godkända typen.

3.Om en godkännandemyndighet visar att nya fordon, kom ponenter eller separata tekniska enheter som åtföljs av intyg om överensstämmelse eller som försetts med godkännandemärke som utfärdats i en annan medlemsstat inte överensstämmer med den godkända typen, kan den begära att den godkännan demyndighet som beviljade EU-typgodkännandet kontrollerar att de serietillverkade fordonen, systemen, komponenterna eller separata tekniska enheterna fortsättningsvis överensstämmer

med den godkända typen. Efter att ha tagit emot en sådan begäran ska den godkännandemyndighet som beviljade EU-typgodkännandet vidta de begärda åtgärderna så snart som möjligt och senast inom tre månader från dagen för begäran.

4. Godkännandemyndigheten ska begära att den godkännan demyndighet som beviljade EU-typgodkännandet av ett system, en komponent, en separat teknisk enhet eller ett icke färdig byggt fordon vidtar nödvändiga åtgärder för att se till att serie tillverkade fordon åter bringas att överensstämma med den godkända typen i följande fall:

b)Om det i samband med etappvis typgodkännande visat sig att den bristande överensstämmelsen hos ett etappvis färdig byggt fordon uteslutande beror på bristande överensstäm melse hos ett system, en komponent eller en separat teknisk enhet som ingår i det icke färdigbyggda fordonet eller på bristande överensstämmelse hos det icke färdigbyggda fordo net i sig.

5. Efter att ha tagit emot en sådan begäran ska den berörda godkännandemyndigheten, vid behov i samarbete med den god kännandemyndighet som lämnade in begäran, vidta nödvändiga åtgärder snarast möjligt och senast tre månader från dagen för begäran.

191

Prop. 2015/16:31

Bilaga 4

L 60/82		SV	Europeiska unionens officiella tidning	2.3.2013

6. Om bristande överensstämmelse konstateras, ska godkän nandemyndigheten i den medlemsstat som beviljade EU-typgod kännandet av systemet, komponenten eller den separata tek niska enheten eller det icke färdigbyggda fordonet vidta de åt gärder som anges i punkt 1.

Godkännandemyndigheterna ska inom en månad underrätta varandra om varje återkallelse av EU-typgodkännanden och or sakerna till detta.

Artikel 50

Utsläppande på marknaden och ibruktagande av delar eller utrustning som kan utgöra en allvarlig risk för nödvändiga systems korrekta funktion

1.Delar eller utrustning som kan utgöra en allvarlig risk för den korrekta funktionen hos system som är nödvändiga för ett fordons säkerhet eller dess miljöprestanda får inte släppas ut på marknaden, registreras eller tas i bruk och ska vara förbjudna, om de inte har beviljats tillstånd av en godkännandemyndighet i enlighet med artikel 51.1 och 51.4.

a)graden av allvar i risken avseende säkerhet eller miljöpre standa hos fordon som utrustats med de aktuella delarna eller den aktuella utrustningen,

b)de eventuella konsekvenserna av ett eventuellt krav på god kännande av delar eller utrustning enligt denna artikel för konsumenter och tillverkare på eftermarknaden.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det gransk ningsförfarande som avses i artikel 73.2.

3. Punkt 1 ska inte tillämpas på originaldelar eller original utrustning eller på delar eller utrustning som har typgodkänts i enlighet med någon av de akter som förtecknas i bilaga II, såvida godkännandet inte hänför sig till andra aspekter än de som omfattas av punkt 1.

Punkt 1 ska inte tillämpas på delar eller utrustning som ute slutande framtagits för tävlingsfordon som inte är avsedda för användning på allmänna vägar. Om delar eller utrustning som upptas på en förteckning som upprättats genom en genom förandeakt som avses i punkt 2 kan användas både i tävlings fordon och i fordon som är avsedda för användning på all männa vägar, får dessa delar eller denna utrustning inte tillhan dahållas allmänheten för användning i fordon avsedda för väg, såvida de inte uppfyller kraven i denna artikel. Kommissionen

ska vid behov anta bestämmelser för att identifiera de delar eller den utrustning som avses i denna punkt.

4. Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade ak tier i enlighet med artikel 75 avseende de krav som de delar och den utrustning som avses i punkt 1 i den här artikeln ska uppfylla.

Dessa krav kan baseras på de akter som förtecknas i bilaga II eller kan bestå av en jämförelse mellan delen eller utrustningen och miljö- eller säkerhetsprestanda hos originalfordonet eller någon av dess delar beroende på vad som är lämpligt. Oavsett vilket ska kraven säkerställa att delarna eller utrustningen inte påverkar funktionen hos de system som är nödvändiga för fordonets säkerhet eller dess miljöprestanda.

Artikel 51

Delar eller utrustning som kan utgöra en allvarlig risk för nödvändiga systems korrekta funktion – kompletterande krav

1. Med avseende på tillämpningen av artikel 50.1 ska till verkaren av delar eller utrustning till godkännandemyndigheten inlämna en ansökan tillsammans med en provningsrapport från en utnämnd teknisk tjänst som intygar att de delar och den utrustning för vilka tillstånd söks uppfyller de krav som avses i artikel 50.4. Endast en ansökan får lämnas in av tillverkaren per typ av del och endast till en godkännandemyndighet.

På begäran av en annan medlemsstats behöriga myndighet ska den godkännandemyndighet som har beviljat tillståndet inom en månad från mottagandet av begäran till den förstnämnda myndigheten översända en kopia av det begärda intyget om tillstånd inklusive bilagor via ett gemensamt och säkert system för elektronisk kommunikation. Kopian får även föreligga i form av en säker elektronisk fil.

2. Ansökan ska innehålla uppgifter om tillverkaren av delar eller utrustning, om typ, identifikation och delnummer samt fordonstillverkarens namn, fordonstypen och, om det är lämp ligt, tillverkningsår eller annan information som medger identi fikation av det fordon som dessa delar eller denna utrustning ska monteras i.

När godkännandemyndigheten, med beaktande av provnings rapporten och övriga styrkande uppgifter, är övertygad om att delarna eller utrustningen i fråga uppfyller kraven i artikel 50.4, ska den ge tillstånd till att delarna eller utrustningen släpps ut på marknaden och tas i bruk, om inte annat följer av punkt 4 andra stycket i den här artikeln.

Godkännandemyndigheten ska utan dröjsmål utfärda ett intyg till tillverkaren.

3. Kommissionen får anta genomförandeakter för att fast ställa en mall och ett numreringssystem för det intyg som avses i punkt 2 tredje stycket i denna artikel. Dessa genomförandeak ter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 73.2.

192

Prop. 2015/16:31

Bilaga 4

2.3.2013		SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 60/83

4. Tillverkaren ska utan dröjsmål informera den godkännan demyndighet som gav sitt tillstånd om eventuella ändringar avseende de villkor enligt vilka det utfärdades. Denna godkän nandemyndighet ska besluta om det är nödvändigt att revidera tillståndet eller utfärda ett nytt och om ytterligare provningar är nödvändiga.

Tillverkaren ska se till att delarna och utrustningen tillverkas och fortsätter att tillverkas i enlighet med de villkor enligt vilka tillståndet utfärdades.

5. Innan ett tillstånd beviljas ska godkännandemyndigheten kontrollera att det finns tillfredsställande rutiner och förfaranden för att säkerställa effektiv kontroll av produktionsöverensstäm melsen.

Om godkännandemyndigheten finner att villkoren för att ut färda tillståndet inte längre är uppfyllda, ska den begära att tillverkaren vidtar de åtgärder som krävs för att se till att delarna eller utrustningen återigen bringas i överensstämmelse. Om det är nödvändigt ska godkännandemyndigheten återkalla tillstån det.

6.De olika medlemsstaternas godkännandemyndigheter ska uppmärksamma kommissionen på all oenighet beträffande det tillstånd som avses i punkt 2 andra stycket. Kommissionen ska vidta lämpliga åtgärder för att lösa oenigheten, och även vid behov begära att tillståndet återkallas, efter att ha samrått med godkännandemyndigheterna.

7.Till dess att den förteckning som avses i artikel 50.2 har upprättats, får medlemsstaterna behålla nationella bestämmelser om vilka delar eller vilken utrustning som kan påverka den korrekta funktionen hos system som är nödvändiga för fordo nets säkerhet eller dess miljöprestanda.

Artikel 52

Återkallelse av fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter

1.En tillverkare som beviljats ett EU-typgodkännande av komplett fordon ska omedelbart underrätta den godkännande myndighet som godkänt fordonet om tillverkaren åläggs att, i enlighet med förordning (EG) nr 765/2008, återkalla fordon som släppts ut på marknaden, registrerats eller för vars ibruk tagande tillverkaren var ansvarig, på grund av att ett system, en komponent eller en separat teknisk enhet som monterats på fordonet utgör en allvarlig risk för säkerheten, folkhälsan eller miljöskyddet, oberoende av om godkännande beviljats i veder börlig ordning i enlighet med den här förordningen, eller på grund av att en del som inte är föremål för några särskilda krav enligt typgodkännandelagstiftningen utgör en allvarligt risk för säkerheten, folkhälsan eller miljöskyddet.

eller för vars ibruktagande tillverkaren var ansvarig på grund av att de utgör en allvarlig risk för säkerheten, arbetarskydd, folkhälsan eller miljöskyddet, oberoende av om godkännande beviljats i vederbörlig ordning enligt den här förordningen.

3. Tillverkaren ska föreslå godkännandemyndigheten lämp liga korrigerande åtgärder för att undanröja den allvarliga risk som avses i punkterna 1 och 2. Godkännandemyndigheten ska utan dröjsmål meddela godkännandemyndigheterna i de övriga medlemsstaterna de föreslagna korrigerande åtgärderna.

Godkännandemyndigheterna ska se till att de korrigerande åt gärderna genomförs på ett verksamt sätt i deras respektive med lemsstater.

Den godkännandemyndighet som beviljade EU-typgodkännan det ska därefter informera tillverkaren. Om tillverkaren inte föreslår och genomför effektiva korrigerande åtgärder, ska den godkännandemyndighet som beviljat EU-typgodkännandet vidta alla skyddsåtgärder som krävs, inbegripet återkallelse av EU-typgodkännandet. Vid återkallelse av EU-typgodkännande ska godkännandemyndigheten inom en månad från en sådan återkallelse underrätta tillverkaren, övriga medlemsstaters god kännandemyndigheter och kommissionen om detta med rekom menderad post eller likvärdigt elektroniskt medel.

Artikel 53

Delgivning av beslut och tillgängliga rättsmedel

2.Den berörda parten ska underrättas om varje sådant beslut och samtidigt upplysas om vilka rättsmedel som är tillgängliga inom ramen för gällande rätt i den berörda medlemsstaten och tidsfristerna för att utöva dessa rättsmedel.

KAPITEL XIII

INTERNATIONELLA FÖRESKRIFTER

Artikel 54

FN/ECE-föreskrifter som krävs för EU-typgodkännande

1. FN/ECE-föreskrifter eller ändringar av dessa som unionen har röstat för eller som unionen har anslutit sig till och som förtecknas i denna förordning eller i de delegerade akter som antagits enligt denna förordning ska vara en del av de krav som ställs för ett EU-typgodkännandet av ett fordon.

193

Prop. 2015/16:31

Bilaga 4

L 60/84		SV	Europeiska unionens officiella tidning	2.3.2013

3.Om unionen har röstat för en FN/ECE-föreskrift eller änd ringar av denna med avseende på ett EU-typgodkännande av fordon, ska kommissionen i enlighet med artikel 75 anta en delegerad akt som gör FN/ECE-föreskriften eller ändringar av denna obligatoriska och för att ändra denna förordning och de delegerade akter som antagits enligt denna förordning, bero ende på vad som är lämpligt.

Den delegerade akten ska ange dag för obligatorisk tillämpning av FN/ECE-föreskriften eller ändringarna av denna och ska när det är lämpligt innehålla övergångsbestämmelser.

Kommissionen ska anta separata delegerade akter som anger den obligatoriska tillämpningen av FN/ECE-föreskrifter.

KAPITEL XIV

TILLHANDAHÅLLANDE AV TEKNISK INFORMATION

Artikel 55

Information riktad till användarna

1.Tillverkaren får inte, avseende de uppgifter som föreskrivs

2.Om så föreskrivs i en delegerad akt eller en genomföran deakt som antagits enligt denna förordning, ska tillverkaren ge användarna tillgång till all relevant information och nödvändiga instruktioner som beskriver eventuella särskilda villkor eller be gränsningar för användningen av ett fordon, ett system, en komponent eller en separat teknisk enhet.

3.Den information som avses i punkt 2 ska tillhandahållas på det eller de officiella språken i den medlemsstat där fordonet är avsett att släppas ut på marknaden, registreras eller tas i bruk. Den ska tillhandahållas i användarhandboken efter godkännan demyndighetens godtagande.

Artikel 56

Information riktad till tillverkare av komponenter eller separata tekniska enheter

1. Fordonstillverkaren ska ge tillverkare av komponenter eller separata tekniska enheter tillgång till alla uppgifter som krävs för EU-typgodkännande av komponenter eller separata tekniska enheter eller för erhållande av tillstånd enligt artikel 50, inbegri pet i förekommande fall ritningar som avses i de delegerade akter och genomförandeakter som antagits enligt denna förord ning.

2. En tillverkare av komponenter eller separata tekniska en heter som är innehavare av ett EG-typgodkännandeintyg som i enlighet med i artikel 31.4 omfattar begränsningar för använd ningen eller särskilda monteringskrav eller båda delarna, ska tillhandahålla fordonstillverkaren fullständig, utförlig infor mation om detta.

Om så föreskrivs i en delegerad akt som antas enligt denna förordning, ska tillverkaren av komponenter eller separata tek niska enheter tillsammans med dessa komponenter eller sepa rata tekniska enheter tillhandahålla instruktioner rörande be gränsningar för användningen eller särskilda monteringskrav eller båda delarna.

KAPITEL XV

TILLGÅNG TILL INFORMATION OM REPARATION OCH

UNDERHÅLL

Artikel 57

Tillverkares skyldigheter

1. Tillverkare ska tillhandahålla obegränsad tillgång till infor mation om reparation och underhåll av fordonet till oberoende aktörer genom webbplatser i ett standardiserat format på ett lättillgängligt och direkt sätt. Denna tillgång ska särskilt ges på ett sätt som är icke-diskriminerande jämfört med de former eller den tillgång som gäller för auktoriserade återförsäljare och verkstäder. Denna skyldighet ska inte gälla om ett fordon har godkänts som ett fordon som tillverkas i små serier.

2. Till dess att kommissionen har antagit en gemensam stan dard ska den information som avses i punkt 1 lämnas på ett enhetligt sätt som kan behandlas av oberoende aktörer med rimlig arbetsinsats.

Tillverkarna ska även ge oberoende aktörer och auktoriserade återförsäljare och verkstäder tillgång till utbildningsmaterial.

3. Den information som avses i punkt 1 ska minst omfatta följande:

a)Fordonets entydiga identifieringsnummer.

b)Servicehandböcker inklusive reparations- och underhålls register samt servicescheman.

c)Tekniska manualer och rapporter om teknisk service.

d)Komponent- och diagnosinformation (t.ex. högsta respektive lägsta teoretiska mätvärden).

e)Kopplingsscheman.

194

Prop. 2015/16:31

Bilaga 4

2.3.2013		SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 60/85

f)Diagnostiska felkoder, inklusive tillverkarspecifika koder.

g)Identifieringsnummer för mjukvara och kalibreringskontroll nummer för en viss fordonstyp.

h)Information om, och förmedlad med hjälp av, märkesskyd dade verktyg och utrustning.

i)Information om dataregistrering samt bidirektionella över vaknings- och provningsdata.

j)Arbetsenheter.

5.Information om reparation och underhåll av fordonen ska alltid vara tillgänglig, utom när underhållsarbete måste utföras på informationssystemen.

8.I samband med ansökan om EU-typgodkännande ska till verkaren för godkännandemyndigheten styrka att denna förord ning efterlevs i fråga om den information som krävs enligt denna artikel.

Om sådan information inte finns tillgänglig eller inte överens stämmer med denna förordning och de delegerade akter och genomförandeakter som antagits enligt denna förordning vid tidpunkten för ansökan om EU-typgodkännande, ska tillverka ren tillhandahålla den inom sex månader från dagen för typ godkännandet.

Kommissionen får anta genomförandeakter för att fastställa en mall för ett intyg om tillgång till fordonets OBD-information

och information om reparation och underhåll av fordonet, vil ket ger godkännandemyndigheten uppgifter som styrker över ensstämmelsen med denna förordning. Dessa genomförandeak ter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 73.2.

9.Om uppgifter som styrker överensstämmelsen med denna förordning inte tillhandahålls inom den tid som avses i punkt 8 andra stycket, ska godkännandemyndigheten vidta lämpliga åt gärder för att se till att bestämmelserna efterlevs.

10.Tillverkaren ska på sina webbplatser tillhandahålla änd ringar och tillägg till informationen om reparation och under håll av fordon samtidigt som dessa ställs till förfogande för auktoriserade verkstäder.

11.Om ett fordons reparations- och underhållsregister lagras

12.Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 75 där närmare bestämmelser fast ställs om kraven på tillgång till information om reparation och underhåll, särskilt tekniska specifikationer om hur information om reparation och underhåll av fordonet ska tillhandahållas.

Artikel 58

Ansvar när det gäller flera innehavare av typgodkännande

1.Vid typgodkännande i flera steg eller etappvis typgodkän nande ska den tillverkare som ansvarar för respektive typgod kännande också vara ansvarig för att meddela reparationsinfor mation om särskilda system, komponenter eller separata tek niska enheter eller den särskilda etappen till både den slutliga tillverkaren och oberoende aktörer.

2.Den slutliga tillverkaren ska ansvara för att tillhandahålla information till oberoende aktörer om det kompletta fordonet.

Artikel 59

Avgift för tillgång till information om reparation och underhåll av fordon

1.Tillverkaren får ta ut en rimlig och proportionell avgift för tillgången till den information om reparation och underhåll av fordon som omfattas av denna förordning. En avgift är inte rimlig eller proportionell om den avhåller oberoende aktörer från att söka tillgång därför att den inte står i proportion till den utsträckning den oberoende aktören använder sig av denna tillgång.

2.Tillverkaren ska tillhandahålla information om reparation och underhåll av fordon dagligen, månadsvis och årsvis, med olika avgifter för tillgång till informationen beroende på den tidsperiod för vilken tillgång ges.

195

Prop. 2015/16:31

Bilaga 4

L 60/86		SV	Europeiska unionens officiella tidning	2.3.2013

Artikel 60

Forum för tillgång till fordonsinformation

På grundval av indikationer på avsiktlig eller oavsiktlig felaktig användning av OBD-information om fordonet och information om reparation och underhåll av fordonet, ska det forum som avses i första stycket ge kommissionen råd om åtgärder för att förhindra sådant missbruk av information.

KAPITEL XVI

UTNÄMNING OCH ANMÄLAN AV TEKNISKA TJÄNSTER

Artikel 61

Krav avseende tekniska tjänster

1.De utnämnande godkännandemyndigheterna ska innan de utnämner en teknisk tjänst enligt artikel 63 säkerställa att den tekniska tjänsten uppfyller kraven i punkterna 2–9 i denna artikel.

2.Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 64.1 ska en teknisk tjänst vara etablerad enligt en medlemsstats nationella rätt och vara en juridisk person.

4. En teknisk tjänst, dess högsta ledning och den personal som ansvarar för att utföra de olika verksamhetskategorier för vilka tjänsten utnämnts i enlighet med artikel 63.1 får inte vara konstruktör, tillverkare, leverantör eller ansvara för underhåll av de fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter som den bedömer och inte heller företräda parter som är

(1) EUT L 199, 28.7.2008, s. 1.

involverade i dessa verksamheter. Detta ska inte hindra använd ning av bedömda fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter som avses i punkt 3 i den här artikeln som är nödvändiga för den tekniska tjänstens verksamhet eller använd ning av sådana fordon, system, komponenter eller separata tek niska enheter för personligt bruk.

En teknisk tjänst ska se till att dess dotterbolags eller underle verantörers verksamhet inte påverkar sekretessen, objektiviteten eller opartiskheten inom de verksamhetskategorier som tjänsten har utnämnts för att utföra.

5.En teknisk tjänst och dess personal ska utföra de verk samhetskategorier för vilka tjänsten har utnämnts med största möjliga yrkesintegritet och erforderlig teknisk kompetens på det specifika området och vara fria från varje påtryckning och in citament, i synnerhet ekonomiska incitament, som kan påverka deras omdöme eller resultaten av deras bedömningar, särskilt när det gäller påtryckningar och incitament från personer eller grupper av personer som berörs av verksamhetens resultat.

6.En teknisk tjänst ska vara i stånd att utföra alla de verk samhetskategorier för vilka den utnämnts i enlighet med arti kel 63.1 genom att på ett tillfredsställande sätt visa för den utnämnande godkännandemyndigheten att den har

a)personal med lämplig kompetens, teknisk specialkunskap och yrkesutbildning samt lämplig erfarenhet för att utföra uppdraget,

b)beskrivningar av de förfaranden som är relevanta för de verksamhetskategorier för vilka den önskar utnämnas, varvid det garanteras att förfarandena är öppna och kan upprepas,

d)nödvändiga medel för att på lämpligt sätt kunna utföra upp gifterna relaterade till de verksamhetskategorier för vilka den önskar utnämnas och tillgång till den utrustning eller de hjälpmedel som är nödvändiga.

Den tekniska tjänsten ska dessutom visa den utnämnande god kännandemyndigheten att den respekterar de standarder som fastställs i de delegerade akter som antas enligt artikel 65 och som är relevanta för de verksamhetskategorier för vilka tjänsten har utnämnts.

7. De tekniska tjänsternas, deras högsta lednings och bedöm ningspersonalens opartiskhet ska säkerställas. De får inte delta i någon verksamhet som kan påverka dess objektivitet och integ ritet med hänsyn till de verksamhetskategorier för vilka tjänsten har utnämnts.

196

Prop. 2015/16:31

Bilaga 4

2.3.2013		SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 60/87

9.Personalen vid en teknisk tjänst ska iaktta tystnadsplikt beträffande all information som de erhåller vid utförandet av sina uppgifter enligt denna förordning eller de nationella be stämmelser som genomför den, utom gentemot den godkän nandemyndighet som utnämner tjänsten eller när det krävs enligt unionsrätten eller nationell rätt. Immaterialrätten ska vara skyddad.

Artikel 62

Dotterbolag och underentreprenörer till tekniska tjänster

1.En teknisk tjänst får lägga ut delar av den verksamhet för vilken den utnämns i enlighet med artikel 63.1 på underentre prenad eller låta verksamheten utföras av ett dotterbolag endast efter medgivande från den utnämnande godkännandemyndighe ten.

2.Om en teknisk tjänst lägger ut specifika uppgifter med anknytning till de verksamhetskategorier som de utnämnts att utföra eller anlitar ett dotterbolag ska den se till att underen treprenören eller dotterbolaget uppfyller kraven i artikel 61 och informera den utnämnande godkännandemyndigheten om det ta.

3.De tekniska tjänsterna ska ta det fulla ansvaret för alla uppgifter som utförs av dess underentreprenörer eller dotterbo lag, oavsett var de är etablerade.

Artikel 63

Utnämning av tekniska tjänster

1. Beroende på kompetensområde ska de tekniska tjänsterna utnämnas för en eller flera av följande verksamhetskategorier:

a)kategori A: tekniska tjänster som i sina egna anläggningar genomför de provningar som avses i denna förordning och i de akter som förtecknas i bilaga II,

b)kategori B: tekniska tjänster som övervakar de provningar som avses i denna förordning och i de akter som förtecknas i bilaga II och som utförs i tillverkarens anläggningar eller i en tredje parts anläggningar,

c)kategori C: tekniska tjänster som regelbundet bedömer och övervakar tillverkarens rutiner för kontroll av produktions överensstämmelsen,

d)kategori D: tekniska tjänster som övervakar eller genomför provningar eller inspektioner för övervakningen av produk tionsöverensstämmelse.

2.En godkännandemyndighet kan utnämnas till teknisk tjänst för en eller flera av de verksamheter som avses i punkt 1.

3.Andra tekniska tjänster än de som har utnämnts av ett tredjeland i enlighet med artikel 64 får anmälas som teknisk tjänst i den mening som avses i artikel 67, men endast om ett sådant godtagande av tekniska tjänster föreskrivs i ett bilateralt avtal mellan unionen och det berörda tredjelandet. Detta ska inte förhindra en teknisk tjänst etablerad enligt en medlemsstats nationella rätt i enlighet med artikel 61.2 från att etablera dot terbolag i tredjeländer, förutsatt att dotterbolagen står under den utnämnda tekniska tjänstens direkta ledning och kontroll.

Artikel 64

Tillverkarens ackrediterade interna tekniska tjänster

1.En tillverkares ackrediterade interna tekniska tjänst får ut nämnas endast för verksamhet inom kategori A med avseende på tekniska krav för vilka självprovning är tillåten i enlighet med en delegerad akt som antagits enligt denna förordning. Den tekniska tjänsten ska utgöra en separat och urskiljbar del av företaget och får inte medverka i konstruktion, tillverkning, leverans eller underhåll av de fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter som det ska bedöma.

2.En ackrediterad intern teknisk tjänst ska uppfylla följande

krav:

a)Utöver att vara utnämnd av en medlemsstats godkännande myndighet ska den vara ackrediterad av ett nationellt ackre diteringsorgan enligt definitionen i artikel 2 led 11 i förord ning (EG) nr 765/2008 och i enlighet med de standarder och förfaranden som avses i artikel 65 i den här förordningen.

c)Varken den ackrediterade interna tekniska tjänsten och dess personal får delta i någon verksamhet som kan påverka dess objektivitet och integritet i samband med de verksamhets kategorier för vilka den utnämnts.

d)Den ackrediterade interna tekniska tjänsten ska tillhandahålla

sina tjänster enbart till det företag som den är en del av.

3. En ackrediterad intern teknisk tjänst behöver inte anmälas till kommissionen enligt artikel 67, men information om dess ackreditering ska lämnas av det företag som den är en del av, eller av det nationella ackrediteringsorganet, till den utnäm nande godkännandemyndigheten på denna myndighets begäran.

197

Prop. 2015/16:31

Bilaga 4

L 60/88		SV	Europeiska unionens officiella tidning	2.3.2013

Artikel 65

Förfaranden för fastställande av prestandakrav och bedömning av tekniska tjänster

För att se till att tekniska tjänster uppfyller samma högt ställda prestandakrav i alla medlemsstater ska kommissionen ges befo genhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 75 med avseende på de krav som de tekniska tjänsterna måste uppfylla och förfarandet för bedömning av dem i enlighet med artikel 66 och ackreditering av dem i enlighet med artikel 64.

Artikel 66

Bedömning av de tekniska tjänsternas kompetens

2.Bedömningen som den rapport som avses i punkt 1 byg ger på ska utföras i enlighet med bestämmelserna i en delegerad akt som antas enligt artikel 65. Bedömningsrapporten ska ses över minst vart tredje år.

2. En teknisk tjänst får bedriva sådana verksamheter som avses i artikel 63.1 för den utnämnande godkännandemyndig hets räkning som ansvarar för typgodkännandet endast om detta på förhand har anmälts till kommissionen i enlighet med punkt 1 i den här artikeln.

3.Samma tekniska tjänst får utnämnas av flera utnämnande godkännandemyndigheter och anmälas av dessa utnämnande godkännandemyndigheters medlemsstater oberoende av vilken eller vilka verksamhetskategorier som den kommer att bedriva i enlighet med artikel 63.1.

4.Kommissionen ska informeras om alla senare relevanta ändringar av den utnämnda tjänsten.

5.Om en viss organisation eller ett visst behörigt organ, vars verksamhet inte omfattas av artikel 63.1, behöver utnämnas för tillämpning av en akt som förtecknas i bilaga II, ska anmälan göras enligt den här artikeln.

6.Kommissionen ska på sin webbplats offentliggöra en för teckning och närmare uppgifter om de tekniska tjänster som anmälts i enlighet med denna artikel.

Artikel 68

Ändringar av utnämningar

3. Bedömningsrapporten ska på begäran översändas till kom missionen. I detta fall, och om bedömningen inte bygger på ett intyg om ackreditering utfärdat av ett nationellt ackrediterings organ som intygar att den tekniska tjänsten uppfyller kraven i denna förordning, ska den utnämnande godkännandemyndighe ten förse kommissionen med dokumentation som styrker den tekniska tjänstens kompetens och åtgärder som vidtagits för att se till att den tekniska tjänsten övervakas regelbundet av den utnämnande godkännandemyndigheten och uppfyller kraven i denna förordning och de delegerade akter som antas enligt denna förordning.

Den godkännandemyndighet som avser att utnämnas till teknisk tjänst i enlighet med artikel 63.2 ska visa att den uppfyller till lämpliga krav genom dokumentation i form av en bedömning utförd av bedömare som är oberoende i förhållande till den verksamhet som bedöms. Sådana bedömare kan komma från samma organisation under förutsättning att de är oberoende i förhållande till den personal som utför den verksamhet som är föremål för bedömning.

4. En ackrediterad intern teknisk tjänst ska uppfylla de rele vanta bestämmelserna i denna artikel.

Artikel 67

Anmälningsförfaranden

1. Medlemsstaterna ska till kommissionen anmäla namn, adress, inbegripet elektronisk adress, ansvariga personer och verksamhetskategorier för varje teknisk tjänst som de har ut nämnt, samt alla senare ändringar av dessa utnämnda tjänster. Av anmälan ska det framgå vilka områden i förteckningen i bilaga II som de tekniska tjänsterna har utnämnts för.

2.I händelse av begränsning eller tillfällig eller slutgiltig åter kallelse av utnämningen eller om den tekniska tjänsten har upphört med verksamheten ska den utnämnande godkännande myndigheten vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att den tekniska tjänstens akter antingen behandlas av en annan teknisk tjänst eller hålls tillgängliga för den utnämnande godkännande myndigheten eller marknadstillsynsmyndigheterna på deras be gäran.

Artikel 69

Ifrågasättande av de tekniska tjänsternas kompetens

2.Den utnämnande godkännandemyndighetens medlemsstat ska på begäran ge kommissionen all information om grunderna för att utnämna eller bibehålla utnämningen av den tekniska tjänsten.

198

Prop. 2015/16:31

Bilaga 4

2.3.2013		SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 60/89

3.Kommissionen ska se till att all känslig information som erhålls under dess undersökningar behandlas konfidentiellt.

Artikel 70

Krav avseende de tekniska tjänsternas verksamhet

Tekniska tjänster ska övervaka eller ska själva genomföra de provningar som krävs för godkännande eller inspektioner enligt denna förordning eller i någon av de akter som förtecknas i bilaga II, utom i de fall där alternativa förfaranden medges. De tekniska tjänsterna ska inte genomföra provningar, bedöm ningar eller inspektioner för vilka de inte vederbörligen har utnämnts av sin godkännandemyndighet.

2.Tekniska tjänster ska alltid

a)låta sin utnämnande godkännandemyndighet, om det är lämpligt, närvara vid förfarandet för bedömning av överens stämmelse, och

b)utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 61.9 och 71, förse sin utnämnande godkännandemyndighet med så dan information som kan komma att begäras om de olika verksamhetskategorier som omfattas av denna förordnings tillämpningsområde.

4.Om en teknisk tjänst, som agerar för den utnämnande godkännandemyndighetens räkning, under sin övervakning av produktionsöverensstämmelsen efter det att ett typgodkännan deintyg utfärdats, konstaterar att ett fordon, ett system, en kom ponent eller en separat teknisk enhet inte längre överensstäm mer med denna förordning, ska den rapportera detta till den utnämnande godkännandemyndigheten. Godkännandemyndig heten ska vidta de lämpliga åtgärder som föreskrivs i artikel 33.

Artikel 71

Informationskrav för de tekniska tjänsterna

1. De tekniska tjänsterna ska underrätta sin utnämnande godkännandemyndighet om följande:

a)Varje upptäckt bristande överensstämmelse som kan för anleda att ett intyg om typgodkännande måste avslås, be gränsas eller återkallas tillfälligt eller slutgiltigt.

b)Alla omständigheter som inverkar på utnämningens räckvidd och villkor.

c)Varje begäran från marknadstillsynsmyndigheterna om infor mation om deras verksamheter.

2. På sin utnämnande godkännandemyndighets begäran ska de tekniska tjänsterna tillhandahålla information om verksam heterna inom ramen för utnämningen, och om all annan verk samhet som de utför, inklusive gränsöverskridande verksamhet och underentreprenad.

KAPITEL XVII

GENOMFÖRANDEAKTER OCH DELEGERADE AKTER

Artikel 72

Genomförandeakter

I syfte att uppnå målen i denna förordning och för att fastställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning ska kommissionen, i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 73.2, anta genomförandeakter om fastställande av följande genomförandeåtgärder:

a)Mallen för tillverkarens förklaring avseende uthålligheten för system, delar och utrustning som är kritiska för funktions säkerheten som avses i artikel 22.7.

b)Mallar för den informationshandling och det underlag som avses i artikel 27.4.

c)Det numreringssystem för EU-typgodkännandeintyg som avses i artikel 29.4.

d)Mallen för det EU-typgodkännandeintyg som avses i arti kel 30.2.

e)Den mall för provningsresultat som bifogas det EU-typgod kännandeintyg som avses i artikel 30.3.

f)Den mall för förteckningen över tillämpliga krav eller akter som avses i artikel 30.6.

g)De allmänna kraven avseende provningsrapportens format som avses i artikel 32.1.

199

Prop. 2015/16:31

Bilaga 4

L 60/90		SV	Europeiska unionens officiella tidning	2.3.2013

h)Mallen för det intyg om överensstämmelse som avses i artikel 38.2.

i)Mallen för det EU-typgodkännandemärke som avses i arti kel 39.3.

j)De tillstånd för att bevilja EU-typgodkännande som innebär undantag för ny teknik eller nya koncept som avses i ar tikel 40.3.

k)De mallar för det typgodkännande och det intyg om över ensstämmelse med avseende på ny teknik eller nya principer som avses i artikel 40.4.

l)De tillstånd för medlemsstater att förlänga typgodkännan dets giltighetstid som avses i artikel 41.2.

m)Den förteckning över delar och utrustning som avses i ar tikel 50.2.

n)Den mall och det numreringssystem för det intyg som avses i artikel 51.3 samt aspekter som rör det godkännandeför farande som avses i den artikeln.

o)Mallen för det intyg som tillhandahåller typgodkännande myndigheten uppgifter som styrker efterlevnad som avses i artikel 57.8.

Artikel 73

Kommittéförfarande

1.Kommissionen ska biträdas av tekniska kommittén för motorfordon, som inrättats genom artikel 40 i direktiv 2007/46/EG. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

2.När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förord ning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

Om kommittén inte avger något yttrande, ska kommissionen inte anta utkastet till genomförandeakt och artikel 5.4 tredje stycket i förordning (EU) nr 182/2011 ska tillämpas.

Artikel 74

Ändring av bilagorna

i)Del B och C i bilaga II när det gäller införande av ytterligare funktionssäkerhetskrav och krav på fordonskonstruktion för tunga fyrhjulingar avsedda att framföras på väg i underka tegori L7e-A.

ii)Bilagorna II och V i syfte att införa rättsaktshänvisningar och korrigeringar.

iii)Del B i bilaga V för att ändra tillämpliga referensbränslen.

iv)Delarna C och D i bilaga VI i syfte att ta hänsyn till resul taten av den undersökning som avses i artikel 23.4 och antagande av FN/ECE-föreskrifter.

Artikel 75

Utövande av delegering

1.Befogenheten att anta delegerade akter ska ges till kom missionen med förbehåll för de villkor som anges i denna ar tikel.

2.Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 18.3, 20.2, 21.5, 22.5, 22.6, 23.6, 23.12, 24.3, 25.8, 32.6, 33.6, 50.4, 54.3, 57.12, 65 och 74 ska ges till kommis sionen för en period av fem år från och med den 22 mars 2013.

3.Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 18.3, 20.2, 21.5, 22.5, 22.6, 23.6, 23.12, 24.3, 25.8, 32.6, 33.6, 50.4, 54.3, 57.12, 65 och 74 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallande inne bär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4.Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

5.En delegerad akt som antas enligt artiklarna 18.3, 20.2, 21.5, 22.5, 22.6, 23.6, 23.12, 24.3, 25.8, 32.6, 33.6, 50.4, 54.3, 57.12, 65 och 74 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar inom en period av två månader från den dag då akten delgavs Europa parlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommis sionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

200

Prop. 2015/16:31

Bilaga 4

2.3.2013		SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 60/91

KAPITEL XVIII

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 76

Sanktioner

2.Bland annat följande överträdelser ska medföra sanktioner:

a)Lämnande av falsk uppgift under godkännandeförfarandet eller förfaranden som leder till återkallande.

b)Förfalskning av provningsresultat för typgodkännande.

c)Undanhållande av uppgifter eller tekniska specifikationer som kan leda till att typgodkännandet återkallas, avslås eller dras in.

d)Användning av manipulationsanordningar.

e)Vägran att lämna ut uppgifter.

Artikel 77

Övergångsbestämmelser

1.Utan att det påverkar tillämpningen av andra bestämmel ser i denna förordning ska denna förordning inte innebära att EU-typgodkännanden som beviljats fordon eller system, kom ponenter eller separata tekniska enheter före den 1 januari 2016 blir ogiltiga.

2.Om inte annat föreskrivs ska EU-typgodkännanden som beviljats fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter i enlighet med de akter som avses i artikel 81.1 förbli giltiga fram till de datum som anges i bilaga IV för de olika fordonskategorierna.

3.Genom undantag från denna förordning ska nya fordons typer i kategorierna L1e, L2e och L6e eller nya system, kom ponenter eller separata tekniska enheter avsedda för sådana fordonstyper fortsättningsvis vara typgodkända enligt direktiv 2002/24/EG fram till den 31 december 2016.

4.Godkännandemyndigheterna ska fortsätta att bevilja ut ökningar av godkännanden av de fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter som avses i punkt 1 i enlighet med direktiv 2002/24/EG och de direktiv som förtecknas i artikel 81.1. Sådana godkännanden ska emellertid inte användas

isyfte att erhålla ett typgodkännande av komplett fordon enligt denna förordning.

5.Genom undantag från direktiv 2002/24/EG ska typgod kännande även beviljas för fordon som senast den 31 december 2015 uppfyller kraven i denna förordning och de delegerade akter som antas enligt denna förordning om miljökrav och krav på framdrivningen enligt del A i bilaga II.

I ett sådant fall ska nationella myndigheterna ska inte förbjuda, begränsa eller hindra registrering, utsläppande på marknaden eller ibruktagande av fordon som uppfyller typgodkännandekra ven.

Artikel 78

Rapport

1.Senast den 31 december 2020 ska medlemsstaterna lämna information till kommissionen om tillämpningen av typgodkän nandeförfarandena enligt denna förordning.

2.På grundval av den information som lämnas enligt punkt

1ska kommissionen lägga fram en rapport för Europaparla mentet och rådet om tillämpningen av denna förordning senast den 31 december 2021. I rapporten ska kommissionen särskilt överväga huruvida det, på grundval av erfarenheterna av till lämpningen av denna förordning, skulle vara lämpligt att i ka pitel X även föreskriva om EU-typgodkännande av små serier. Om kommissionen anser det vara nödvändigt ska den lägga fram ett förslag om denna fråga.

Artikel 79

Översyn rörande avancerade bromssystem

1.Senast den 31 december 2019 ska kommissionen lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet.

2.Den rapporten ska utreda frågan om obligatorisk monte ring på motorcyklar i underkategori L3e-A1 av ett låsningsfritt bromssystem som kompletteras med ett kombinerat broms

system, efter fordonstillverkarens val. Rapporten ska baseras på en bedömning av den tekniska genomförbarheten av ett sådant krav, en kostnadseffektivitetsanalys, en analys av trafik olyckor och ett samråd med berörda aktörer. Den ska dessutom beakta befintliga relaterade europeiska och internationella stan darder.

3. I enlighet med den rapport som avses i punkt 2 ska medlemsstaterna senast den 31 december 2017 förse kommis sionen med en trafikolycksstatistik för de berörda motorcyk larna som omfattar de fyra föregående åren och som baserar sig på den fordonsindelning som fastställs i bilaga I och den typ av avancerat bromssystem som monterats.

201

Prop. 2015/16:31

Bilaga 4

L 60/92		SV	Europeiska unionens officiella tidning	2.3.2013

4. På grundval av resultaten i rapporten ska kommissionen överväga möjligheten att lägga fram ett lagstiftningsförslag om obligatorisk montering av avancerade bromssystem på den be rörda fordonskategorin.

Artikel 80

Översyn rörande enskilda fordonsgodkännanden

1.Senast den 31 december 2022 ska kommissionen lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet avseende de frågor som avses i punkt 3.

2.Rapporten ska grundas på samråd med berörda parter och ska beakta befintliga relaterade europeiska och internationella standarder.

3.Senast den 31 december 2021 ska medlemsstaterna un derrätta kommissionen om

a)antalet enskilda godkännanden per år som medlemsstatens nationella myndigheter beviljat fordon i kategori L före deras första registrering sedan den 1 januari 2016,

b)de nationella kriterierna som sådana godkännanden grundat sig på om dessa kriterier avvek från de obligatoriska kraven för EU-typgodkännande.

4. Rapporten ska vid behov åtföljas av lagstiftningsförslag och ska undersöka införandet av enskilda godkännanden i denna förordning på grundval av harmoniserade krav.

Artikel 81

Upphävande

1.Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 77 i denna förordning, ska direktiv 2002/24/EG samt direktiven 93/14/EEG, 93/30/EEG, 93/33/EEG, 93/93/EEG, 95/1/EG, 97/24/EG, 2000/7/EG, 2002/51/EG, 2009/62/EG, 2009/67/EG, 2009/78/EG, 2009/79/EG, 2009/80/EG och 2009/139/EG upp höra att gälla med verkan från och med den 1 januari 2016.

2.Hänvisningar till de upphävda direktiven ska anses som hänvisningar till denna förordning och ska vad gäller direktiv 2002/24/EG läsas enligt jämförelsetabellen i bilaga IX.

Artikel 82

Ikraftträdande och tillämpning

1.Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tid ning.

2.Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2016.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Strasbourg den 15 januari 2013.
På Europaparlamentets vägnar		På rådets vägnar
M. SCHULZ		L. CREIGHTON
Ordförande		Ordförande

202

						Prop. 2015/16:31
						Bilaga 4
2.3.2013					Europeiska unionens officiella tidning	L 60/93
2.3.2013		SV			Europeiska unionens officiella tidning	L 60/93

					FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR
	BILAGA I		—	Fordonsklassificering
	BILAGA II		—	Uttömmande förteckning över krav för EU-typgodkännande av fordon
	BILAGA III		—	Gränser för små serier
	BILAGA IV		—	Tidplan för tillämpning av denna förordning vid typgodkännande
	BILAGA V.A		—	Miljöprovningar och miljökrav
	BILAGA V.B		—	Tillämpning av provningskrav för miljöprestanda för godkännande och utökningar
	BILAGA VI		—	Gränsvärden för utsläpp av föroreningar, OBD-gränsvärden och ljudgränser för typgodkännande och
				produktionsöverensstämmelse
				(A)	Utsläppsgränsvärden för avgasrör efter kallstart
				(B)	Utsläppsgränser för omborddiagnostik
				(C)	Gränser för avdunstningsutsläpp
				(D) Ljudgränser – Euro 4 och Euro 5
	BILAGA VII		—	Utsläppsbegränsande anordningars hållbarhet
	BILAGA VIII		—	Utökade krav på funktionssäkerhet
	BILAGA IX		—	Jämförelsetabell

203

204

			BILAGA I
			Fordonsklassificering

Kategori	Benämning		Gemensamma klassificeringsgrunder

L1e-L7e	Alla fordon i kategori L	(1)	Längd ≤ 4 000 mm eller ≤ 3 000 mm för ett L6e-B-fordon eller ≤ 3 700 mm för ett L7e-C-fordon, och
		(2)	bredd ≤ 2 000 mm, eller ≤ 1 000 mm för L1e-fordon, eller ≤ 1 500 mm för L6e-B- eller L7e-C-fordon och
		(3)	höjd ≤ 2 500 mm och


Kategori	Benämning		Gemensamma klassificeringsgrunder

L1e	Lätt tvåhjuligt motorfordon	(4)	två hjul och framdrivning enligt artikel 4.3, och
		(5)	slagvolym ≤ 50 cm3 om en intern förbränningsmotor med gnisttändning ingår i fordonets framdrivningskonfiguration och
		(6)	högsta konstruktionshastighet ≤ 45 km/h och
		(7)	högsta kontinuerliga märk- eller nettoeffekt (1) ≤ 4 000 W och
		(8)	högsta vikt = största tekniskt tillåtna massa enligt tillverkarens uppgifter och

Underkategorier	Benämning		Kompletterande klassificeringsgrunder

L1e-A	Motoriserad cykel	(9)	Pedalassisterade cyklar försedda med hjälpmotor, främst avsedd att hjälpa trampning, och
		(10)	hjälpmotorns effekt stängs av helt när fordonet når en hastighet ≤ 25 km/h, och
		(11)	högsta kontinuerliga märk- eller nettoeffekt (1) ≤ 1 000 W och
		(12)	en motoriserad tre- eller fyrhjulig cykel som uppfyller de kompletterande klassificeringsgrunderna 9–11 anses vara tekniskt likvärdiga med ett
			tvåhjuligt L1e-A-fordon.

L1e-B	Tvåhjulig moped	(9)	Alla andra fordon i kategori L1e som inte kan klassificeras enligt klassificeringsgrunderna 9–12 i L1e-A.

SV 60/94 L

tidning officiella unionens Europeiska

2013.3.2

2015/16:31 .Prop

4 Bilaga

Kategori	Benämning			Gemensamma klassificeringsgrunder	32.
					.
					2013
L2e	Trehjulig moped	(4)	Tre hjul och framdrivning enligt artikel 4.3, och		2013
		(5)	slagvolym ≤ 50 cm3 om en förbränningsmotor med gnisttändning eller slagvolym ≤ 500 cm3 om en KT-förbränningsmotor ingår i fordonets
			framdrivningskonfiguration, och
		(6)	högsta konstruktionshastighet ≤ 45 km/h och
		(7)	högsta kontinuerliga märk- eller nettoeffekt (1) ≤ 4 000 W och
		(8)	vikt i körklart skick ≤ 270 kg och
		(9)	utrustad med högst två sittplatser, inbegripet förarplatsen och			SV

Underkategorier	Benämning			Kompletterande klassificeringsgrunder

L2e-P	Trehjulig moped för passagerarbeford	(10)	andra L2e-fordon än de som uppfyller de särskilda klassificeringsgrunderna för ett L2e-U-fordon.
	ran

L2e-U	Trehjulig moped för godsbefordran	(10)	Uteslutande konstruerad för godsbefordran med ett öppet eller inbyggt, väsentligen jämnt och horisontellt flak som uppfyller nedanstående
			krav:
			a)	flaklängd × flakbädd ≥ 0,3 × fordonslängd × största fordonsbredd, eller
			b)	likvärdig flakyta enligt ovanstående definition för installation av maskiner och/eller utrustning och		tidningofficiellaunionensEuropeiska
			c)	konstruerad med en flakyta som är tydligt avskild genom en fast skiljevägg från det området som reserverats för fordonets passagerare och		tidningofficiellaunionensEuropeiska
			d)	flakytan ska kunna bära en volym som motsvarar en kub som mäter minst 600 mm på kanten.

	L
205	60/95

2015/16:31 .Prop

4 Bilaga

206	Kategori	Benämning		Gemensamma klassificeringsgrunder	60/96L

	L3e (2)	Tvåhjulig motorcykel	(4)	Två hjul och framdrivning enligt artikel 4.3, och
			(5)	högsta vikt = största tekniskt tillåtna massa enligt tillverkarens uppgifter och
			(6)	tvåhjuligt fordon som inte kan klassificeras som kategori L1e.

	Underkategorier	Benämning		Kompletterande klassificeringsgrunder
	L3e-A1	Motorcykel med låg prestanda	(7)	Slagvolym ≤ 125 cm3 och	SV
			(8)	högsta kontinuerliga märk- eller nettoeffekt (1) ≤ 11 kW och
			(9)	förhållande mellan effekt (1) och vikt ≤ 0,1 kW/kg.
	L3e-A2	Motorcykel med medelhög prestanda	(7)	högsta kontinuerliga märk- eller nettoeffekt (1) ≤ 35 kW och
			(8)	förhållande mellan effekt (1) och vikt ≤ 0,2 kW/kg och
			(9)	inte härlett från ett fordon försett med en motor med mer än dubbla effekten (1) och
			(10)	fordon i kategori L3e som inte kan klassificeras enligt de kompletterande klassificeringsgrunderna 7, 8 och 9 för ett L3e-A1-fordon.

	L3e-A3	Motorcykel med hög prestanda	(7)	Alla andra L3e-fordon som inte kan klassificeras efter klassificeringsgrunderna för ett L3e-A1 eller L3e-A2-fordon.
					tidning officiella unionens Europeiska
					tidning officiella unionens Europeiska

2013.3.2

2015/16:31 .Prop

4 Bilaga

Underkategorier	Benämning		Kriterier för ytterligare klassificering utöver klassificeringsgrunderna för underkategorierna L3e-A1, L3e-A2 eller L3e-A3 för fordon	32.
				.
				2013
L3e-AxE	Enduromotorcykel	a)	sadelhöjd ≥ 900 mm och	2013
(x = 1, 2 eller 3)		b)	markfrigång ≥ 310 mm och
		c)	allmän utväxling i högsta växelläget (primär utväxling. sekundär utväxling i högsta hastighet. slutlig utväxling) ≥ 6,0 och
		d)	vikt i körklart skick plus framdrivningsbatteriets vikt vid elektrisk framdrivning eller hybriddrift ≤ 140 kg och
		e)	ingen sittplats för en passagerare.
					SV
L3e-AxT	Trialmotorcykel	a)	sadelhöjd ≤ 700 mm och		SV
(x = 1, 2 eller 3)		b)	markfrigång ≥ 280 mm och
		c)	bränsletankkapacitet ≤ 4 liter och
		d)	allmän utväxling i högsta växelläget (primär utväxling. sekundär utväxling i högsta hastighet. slutlig utväxling) ≥ 7,5 och
		e)	vikt i kg i körklart skick ≤ 100 kg och
		f)	ingen sittplats för en passagerare.


Kategori	Benämning		Gemensamma klassificeringsgrunder
					Europeiska
L4e	Tvåhjulig motorcykel med sidvagn	(7)	högst två sittplatser för passagerare i sidovagnen		Europeiska
L4e	Tvåhjulig motorcykel med sidvagn	(4)	Motoriserat grundfordon som överensstämmer med de gemensamma och kompletterande klassificeringsgrunderna för ett L3e-fordon och
		(5) motoriserat grundfordon försett med en sidovagn och
		(6)	med högst fyra sittplatser, inbegripet förarplatsen på motorcykeln med sidovagn och
		(8)	högsta vikt = största tekniskt tillåtna massa enligt tillverkarens uppgifter.		tidning officiella unionens

	L
207	60/97

2015/16:31 .Prop

4 Bilaga

208	Kategori	Benämning			Gemensamma klassificeringsgrunder	60/98L

	L5e	Motoriserad trehjuling	(4)	Tre hjul och framdrivning enligt artikel 4.3, och
			(5)	vikt i kg i körklart skick ≤ 1 000 kg och
			(6)	trehjuligt fordon som inte kan klassificeras som trehjulig moped i kategori L2e och

	Underkategorier	Benämning			Kompletterande klassificeringsgrunder
	L5e-A	Trehjulig	(7)	Andra L5e-fordon än sådana enligt de kompletterande klassificeringsgrunderna för ett L5e-B-fordon.		SV
			(8)	med högst fem sittplatser, inbegripet förarplatsen.

	L5e-B	Nyttotrehjuling	(7)	Konstruerad som ett nyttofordon som kännetecknas av ett inneslutet förar- och passagerarutrymme tillgängligt genom högst tre dörrar och
			(8)	utrustad med högst två sittplatser, inbegripet förarplatsen och
			(9)	uteslutande konstruerad för godsbefordran med ett öppet eller inbyggt, väsentligen jämnt och horisontellt flak som uppfyller nedanstående krav:
				a)	flaklängd × flakbädd ≥ 0,3 × fordonslängd × fordonsbredd, eller
				b)	likvärdig flakyta enligt ovanstående definition som konstruerats för installation av maskiner och/eller utrustning och
				c)	konstruerad med en flakyta som är tydligt avskild genom en fast skiljevägg från det området som reserverats för fordonets passagerare och
				d)	flakytan ska kunna bära en volym som motsvarar en kub som mäter minst 600 mm på kanten.
						tidning officiella unionens Europeiska
						tidning officiella unionens Europeiska

2013.3.2

2015/16:31 .Prop

4 Bilaga

Kategori	Benämning			Gemensamma klassificeringsgrunder	32.
					.
					2013
L6e	Lätt fyrhjuling	(4)	Fyra hjul och framdrivning enligt artikel 4.3, och		2013
		(5)	högsta konstruktionshastighet ≤ 45 km/h och
		(6)	vikt i kg i körklart skick ≤ 425 kg, och
		(7)	slagvolym ≤ 50 cm3 om en motor med gnisttändning eller slagvolym ≤ 500 cm3 om en KT-förbränningsmotor ingår i fordonets framdriv
			ningskonfiguration och
		(8)	utrustad med högst två sittplatser, inbegripet förarplatsen och			SV
						SV
Underkategorier	Benämning			Kompletterande klassificeringsgrunder

L6e-A	Lätt fyrhjuling, väg	(9)	L6e-fordon som inte uppfyller de kompletterande klassificeringsgrunderna för L6e-B-fordon och
		(10)	högsta kontinuerliga märk- eller nettoeffekt (1) ≤ 4 000 W.
L6e-B	Lätt mopedbil	(9)	Inneslutet förar- och passagerarutrymme tillgängligt genom högst tre dörrar och
		(10)	högsta kontinuerliga märk- eller nettoeffekt (1) ≤ 6 000 W och
Underkategorier	Benämning			Kriterier för ytterligare klassificering utöver klassificeringsgrunderna för underkategorin för ett L6e-B-fordon
						Europeiska
L6e-BP	Lätt mopedbil för passagerarbefordran	(11)	L6e-B-fordon främst konstruerat för passagerarbefordran och			Europeiska
		(12)	andra L6e-B-fordon än de som uppfyller de särskilda klassificeringsgrunden för ett L6e-BU-fordon.

L6e-BU	Lätt mopedbil för godsbefordran	(11)	uteslutande konstruerad för godsbefordran med ett öppet eller inbyggt, väsentligen jämnt och horisontellt flak som uppfyller följande krav:
			a)	flaklängd × flakbädd ≥ 0,3 × fordonslängd × fordonsbredd, eller		unionens
			d)	flakytan ska kunna bära en volym som motsvarar en kub som mäter minst 600 mm på kanten.		unionens
			b)	likvärdig flakyta enligt ovanstående definition för installation av maskiner och/eller utrustning och
			c) konstruerad med en flakyta som är tydligt avskild genom en fast skiljevägg från det området som reserverats för fordonets passagerare och
						tidning officiella
						tidning officiella

	L
209	60/99

2015/16:31 .Prop

4 Bilaga

210	Kategori	Benämning			Gemensamma klassificeringsgrunder	60/100L

	L7e	Tung fyrhjuling	(4)	Fyra hjul och framdrivning enligt artikel 4.3, och
			(5) vikt i körklart skick:
				a)	≤ 450 kg för passagerarbefordran,
			och	b)	≤ 600 kg för godsbefordran.
			och
			(6)	L7e-fordon som inte kan klassificeras som ett L6e-fordon och		SV
						SV
	Underkategorier	Benämning			Kompletterande klassificeringsgrunder

	L7e-A	Tung fyrhjuling för väg	(7)	L7e-fordon som inte uppfyller de kompletterande klassificeringsgrunderna för ett L7e-B-fordon eller L7e-C-fordon och
			(8) fordon konstruerat uteslutande för passagerarbefordran och
			(9)	högsta kontinuerliga märk- eller nettoeffekt (1) ≤ 15 kW och
	Underkategorier	Benämning			Kompletterande klassificeringsgrunder

	L7e-A1	A1 tung fyrhjuling för väg	(10)	högst två sadelsitsar, inbegripet förarplatsen och
			(11)	styrhandtag för styrkontroll.
						Europeiska
	L7e-A2	A2 tung fyrhjuling för väg	(10)	L7e-A-fordon som inte uppfyller de särskilda klassificeringsgrunderna för ett L7e-A1-fordon och		Europeiska
			(11)	högst två sittplatser (ej sadel), inbegripet förarplatsen.

	Underkategorier	Benämning			Kompletterande klassificeringsgrunder	unionens

	L7e-B	Tung terränggående fyrhjuling	(7)	L7e-fordon som inte uppfyller de kompletterande klassificeringsgrunderna för ett L7e-C-fordon och
			(8) markfrigång ≥ 180 mm och
						officiella
	Underkategorier	Benämning			Kompletterande klassificeringsgrunder	officiella

	L7e-B1	Terränggående fyrhjuling	(9)	högst två sadelsitsar, inbegripet förarplatsen och		tidning
			(10) utrustad med styrhandtag för styrkontroll och			tidning
			(11)	högsta konstruktionshastighet ≤ 90 km/h och
			(12) hjulbas till markfrigång ≤ 6.

	L7e-B2	Side-by-side-fordon (SbS)	(9)	Andra fordon i kategori L7e-B än terränggående fyrhjuling i underkategori L7e-B1 och
			(10)	högst tre sittplatser (ej sadel) av vilka två bredvid varandra, inbegripet förarplatsen och
			(11)	högsta kontinuerliga märk- eller nettoeffekt (1) ≤ 15 kW och
			(12)	hjulbas till markfrigång ≤ 8.

2013.3.2

2015/16:31 .Prop

4 Bilaga

Underkategorier

Benämning

Kompletterande klassificeringsgrunder

L7e-C	Tung mopedbil	(7)	Fordon i kategori L7e som inte uppfyller de kompletterande klassificeringsgrunderna för ett L7e-B-fordon och
		(8)	högsta kontinuerliga märk- eller nettoeffekt (1) ≤ 15 kW och
		(9)	högsta konstruktionshastighet ≤ 90 km/h och
		(10)	inneslutet förar- och passagerarutrymme tillgängligt genom högst tre dörrar och

Underkategorier	Benämning			Kriterier för ytterligare klassificering utöver klassificeringsgrunderna för ett L7e-C-fordon

L7e-CP	Tung mopedbil för passagerarbeford	(11)	L7e-C-fordon som inte uppfyller de kompletterande klassificeringsgrunderna för ett L7e-CU-fordon och
	ran	(12)	högst fyra sittplatser (ej sadel), inbegripet förarplatsen.

L7e-CU	Tung mopedbil för godsbefordran	(11)	uteslutande konstruerad för godsbefordran med ett öppet eller inbyggt, väsentligen jämnt och horisontellt flak som uppfyller följande krav:
			a)	flaklängd × flakbädd ≥ 0,3 × fordonslängd × fordonsbredd, eller
			b)	likvärdig flakyta enligt ovanstående definition som konstruerats för installation av maskiner eller utrustning och
			c)	konstruerad med en flakyta som är tydligt avskild genom en fast skiljevägg från det området som reserverats för fordonets passagerare och
			d)	flakytan ska kunna bära en volym som motsvarar en kub som mäter minst 600 mm på kanten och
		(12)	högst två sittplatser (ej sadel), inbegripet förarplatsen.

Anmärkning: Se sista sidan av bilaga VIII för noter till bilagorna.

211

SV 2013.3.2

tidning officiella unionens Europeiska

60/101 L

2015/16:31 .Prop

4 Bilaga

212

BILAGA II

Uttömmande förteckning över krav för EU-typgodkännande av fordon (3)

Artikel

Ämne

Rättsakt

Fordonskategori

L1e-A

L1e-B

L2e

L3e

L4e

L5e-A

L5e-B

L6e-A

L6e-B

L7e-A

L7e-B

L7e-C

KRAV PÅ MILJÖ- OCH FRAMDRIVNINGSPRESTANDA

Miljöprovningsförfaranden för avgasutsläpp, avdunstningsutsläpp, utsläpp av

växthusgaser, bränsleförbrukning och referensbränsle

23 & 24

Högsta konstruktionshastighet, största vridmoment, högsta kontinuerliga to

tala framdrivningsmotoreffekt

Provningsförfaranden för ljud

SV 60/102 L

tidning officiella unionens Europeiska

2013.3.2

2015/16:31 .Prop

4 Bilaga

Artikel

Ämne

Rättsakt

Fordonskategori

L1e-A

L1e-B

L2e

L3e

L4e

L5e-A

L5e-B

L6e-A

L6e-B

L7e-A1

L7e-A2

L7e-B1

L7e-B2

L7e-C

KRAV PÅ FUNKTIONSSÄKERHET HOS FORDON

Ljudsignaleringsanordningar

Bromsar, inkl. låsningsfria och kombinerade bromsar

Elsäkerhet

Krav på tillverkarens förklaring rörande uthållighets

provning av system, delar och utrustning för funktions

säkerhet

Främre och bakre skydd

Glasytor, vindrutetorkare, vindrutespolare samt avfrost

nings- och avimningsanordningar

Förarmanövrerade kontroller, inbegripet märkning av

manöverorgan, kontrollampor och visare

Montering av belysnings- och ljussignaleringsanord

ningar, inbegripet automatisk ljusinkoppling

Siktfält bakåt

Överrullningsskydd (ROPS)

Förankringspunkter för säkerhetsbälten samt säkerhets

bälten

Sittplatser (sadlar och säten)

Styrbarhet, kurvtagningsförmåga och vändbarhet

Montering av däck

Skylt med fordonets högsta tillåtna hastighet och pla

cering på fordonet

213

Skydd av förare och passagerare, inklusive inredning,

nackstöd och fordonsdörrar

SV 2013.3.2

tidning officiella unionens Europeiska

60/103 L

2015/16:31 .Prop

4 Bilaga

214

Artikel

Ämne

Rättsakt

Fordonskategori

L1e-A

L1e-B

L2e

L3e

L4e

L5e-A

L5e-B

L6e-A

L6e-B

L7e-A1

L7e-A2

L7e-B1

L7e-B2

L7e-C

Konstruktionsbestämd hastighetsbegränsning

Fordonets strukturella hållfasthet

SV 60/104 L

tidning officiella unionens Europeiska

2013.3.2

2015/16:31 .Prop

4 Bilaga

Artikel

Ämne

Rättsakt

Fordonskategori

L1e-A

L1e-B

L2e

L3e

L4e

L5e-A

L5e-B

L6e-A

L6e-B

L7e-A1

L7e-A2

L7e-B1

L7e-B2

L7e-C

KRAV PÅ FORDONSKONSTRUKTION OCH ALLMÄNNA TYPGODKÄNNANDEKRAV

Åtgärder mot otillåtna förändringar

Rutiner för typgodkännandeförfaranden

Produktionsöverensstämmelse

Kopplingsanordningar och fästen

Anordningar mot obehörig användning

Elektromagnetisk kompatibilitet (EMC)

Utskjutande delar

Bränslebehållare

Lastplattformar

Mått och vikter

Omborddiagnos

Handtag och fotstöd för passagerare

Utrymme för registreringsskylt

Information om reparationer och underhåll

Stöd

KRAV PÅ TEKNISKA TJÄNSTER

Prestandakrav och bedömning av tekniska tjänster

Anmärkning: Se sista sidan av bilaga VIII för noter till bilagorna.

215

SV 2013.3.2

tidning officiella unionens Europeiska

60/105 L

2015/16:31 .Prop

4 Bilaga

Prop. 2015/16:31

Bilaga 4

L 60/106		SV	Europeiska unionens officiella tidning		2.3.2013

			BILAGA III
			Gränser för små serier

					Små serier
	Fordons(under)kategori		Fordons(under)benämning	(antal per typ som tillhandahålls på marknaden, registreras och tas
					i drift per år)

		L1e-A	Motoriserad cykel

		L1e-B	Tvåhjulig moped		50

		L2e	Trehjulig moped

		L3e	Tvåhjulig motorcykel		75

		L4e	Tvåhjulig motorcykel med sid		150
			vagn

		L5e-A	Trehjulig		75

		L5e-B	Nyttotrehjuling		150

		L6e-A	Lätt fyrhjuling, väg		30

		L6e-B	Lätt mopedbil		150

		L7e-A	Tung fyrhjuling, väg		30

		L7e-B	Tung terränggående fyrhjuling		50

		L7e-C	Tung mopedbil		150

216

								Prop. 2015/16:31
								Bilaga 4
2.3.2013				Europeiska unionens officiella tidning						L 60/107
2.3.2013		SV		Europeiska unionens officiella tidning						L 60/107

					BILAGA IV
				Tidplan för tillämpning av denna förordning vid typgodkännande

							Befintliga		Sista datum
	Punkt			Beskrivning	(Under)kategori	Nya fordonstyper	Befintliga		för
						Nya fordonstyper	fordonstyper		registrering av
						obligatoriskt	fordonstyper		registrering av
						obligatoriskt	obligatoriskt		godkända
							obligatoriskt		godkända
									fordon

1.			Tillämpning av delegerad akt om miljö
			krav och krav på framdrivningen, enligt
			förteckningen i bilaga II.A

1.1			Provning av typ I, utsläppstest av avgas		—	—	—		—
			rör efter	kallstart

1.1.1			Provningscykel		—	—	—		—

1.1.1.1			Provning av typ I, ECE R47-provnings		L1e, L2e, L6e	1.1.2017	1.1.2018		31.12.2020
			cykel

1.1.1.2			Provning av typ I, ECE R 40 (med extra		L5e-B, L7e-B,	1.1.2016	1.1.2017		31.12.2020
			stadskörningscykel om tillämpligt)		L7e-C

1.1.1.3			Provning av typ I, WMTC, etapp 2		L3e, L4e,	1.1.2016	1.1.2017		31.12.2020
					L5e-A, L7e-A

1.1.1.4			Provning av typ I, reviderad WMTC-ba		L1e–L7e	1.1.2020	1.1.2021
			serad provningscykel

1.1.2			Provning av typ I, utsläppsgränsvärden			—	—		—
			för avgasrör

1.1.2.1			Euro 4: Bilaga VI.A1		L1e, L2e, L6e	1.1.2017	1.1.2018		31.12.2020

1.1.2.2			Euro 4: Bilaga VI.A1		L3e, L4e, L5e,	1.1.2016	1.1.2017		31.12.2020
					L7e

1.1.2.3			Euro 5: Bilaga VI.A2		L1e–L7e	1.1.2020	1.1.2021

1.2			Provning av typ II, utsläppsprovning
			vid (ökad) tomgång/fri acceleration

1.2.1			Provning av typ II, utsläppsprovning		L1e, L2e, L6e	1.1.2017	1.1.2018
			vid (ökad) tomgång/fri acceleration

1.2.2			Provning av typ II, utsläppsprovning		L3e, L4e, L5e,	1.1.2016	1.1.2017
			vid (ökad) tomgång/fri acceleration		L7e

1.3			Provning av typ III, nollutsläpp av vev
			husgaser

1.3.1			Provning av typ III, nollutsläpp av vev		L1e, L2e, L6e	1.1.2017	1.1.2018
			husgaser

1.3.2			Provning av typ III, nollutsläpp av vev		L3e, L4e, L5e,	1.1.2016	1.1.2017
			husgaser		L7e

1.4			Provning av typ IV, utsläpp genom av			—	—		—
			dunstning

1.4.1			Provning av bränsletankens genom		L1e, L2e, L6e	1.1.2017	1.1.2017
			släpplighet

217

Prop. 2015/16:31

Bilaga 4

L 60/108

Europeiska unionens officiella tidning

2.3.2013

Befintliga

Sista datum

Punkt

Beskrivning

(Under)kategori

Nya fordonstyper

för

fordonstyper

registrering av

obligatoriskt

godkända

fordon

1.4.2

Provning av bränsletankens genom

L3e, L4e, L5e,

1.1.2016

släpplighet

L7e

1.4.3

SHED-provning i en förseglad kammare

L3e, L4e,

1.1.2016

1.1.2017

L5e-A, L7e-A

1.4.4

SHED-provning i en förseglad kammare

L6e-A

1.1.2017

1.1.2018

1.4.5

SHED-provningsgränser, bilaga VI.C1

L3e, L4e,

1.1.2016

1.1.2017

31.12.2020

L5e-A, L7e-A

1.4.6

SHED-provningsgränser, bilaga VI.C1

L6e-A

1.1.2017

1.1.2018

31.12.2020

1.4.7

SHED-provning eller genomsläpplig

L1e-A, L1e-B,

1.1.2020

1.1.2021

hetsprovning, beroende på de under

L2e, L5e-B,

sökningsresultat som avses i artikel 23.4

L6e-B, L7e-B,

och 23.5

L7e-C

1.4.8

SHED-provningsgränser, bilaga VI.C2,

L1e-L7e

1.1.2020

1.1.2021

beroende på

undersökningsresultat

som avses i artikel 23.4 och 23.5

1.5

Provning av typ V, hållbarhetsprov

ning (3)

1.5.1

Euro 4 körsträcka för hållbarhetsprov

L1e, L2e, L6e

1.1.2017

1.1.2018

31.12.2020

ning, bilaga VII.A och VII.B

1.5.2

Euro 4 körsträcka för hållbarhetsprov

L3e, L4e, L5e,

1.1.2016

1.1.2017

31.12.2020

ning, bilaga VII.A och VII.B

L7e

1.5.3

Euro 5 körsträcka för hållbarhetsprov

L1e–L7e

1.1.2020

1.1.2021

ning, bilaga VII.A och VII.B

1.6

Provning av typ VI har inte fastställts

—

1.7

Provning av typ VII, bestämning och

—

rapportering

växthusgasutsläpp/

bränsle- eller energiförbrukning

1.7.1

Provning av typ VII, bestämning och

L1e, L2e, L6e

1.1.2017

1.1.2018

rapportering

växthusgasutsläpp/

bränsle- eller energiförbrukning

1.7.2

Provning av typ VII, bestämning och

L3e, L4e, L5e,

1.1.2016

1.1.2017

rapportering

växthusgasutsläpp/

L7e

bränsle- eller energiförbrukning

1.8

Provning av typ VIII, OBD-miljöprov

—

ning

1.8.1

OBD I-funktionskrav

L3e, L4e,

1.1.2016; för

1.1.2017; för

31.12.2020

L5e-A, L6e-A,

L6Ae: 1.1.2017

L6Ae: 1.1.2018

OBD I-miljöprovningsförfarande (prov

L7e-A

ning av typ VIII)

OBD I-miljöprovningsgränsvärden, bi

laga VI.BI

218

Prop. 2015/16:31

Bilaga 4

2.3.2013

Europeiska unionens officiella tidning

L 60/109

Befintliga

Sista datum

Punkt

Beskrivning

(Under)kategori

Nya fordonstyper

för

fordonstyper

registrering av

obligatoriskt

godkända

fordon

1.8.2

OBD I-funktionskrav

L3e–L7e

1.1.2020

1.1.2021

OBD I-miljöprovningsförfarande (prov

ning av typ VIII)

OBD I-miljöprovningsgränsvärden, bi

laga VI.B2

1.8.3

OBD II-funktionskrav, beroende på ar

L3e, L5e-A,

1.1.2020

1.1.2021

tikel 23.4 och 23.5

L6e-A and

L7e-A

OBD

II-miljöprovningsförfaranden

(provning av typ VIII), beroende av ar

tikel 23.4 och 23.5

OBD II-miljöprovningsförfaranden, bi

laga VI.B2, beroende av artikel 23.4

och 23.5

1.9

Provning av typ IX, ljudnivå (3)

1.9.1

Förfarande för provning av ljudnivå och

L1e, L2e, L6e

1.1.2017

1.1.2018

31.12.2020

gränsvärden bilaga VI.D

1.9.2

Förfarande för provning av ljudnivå och

L3e, L4e, L5e,

1.1.2016

1.1.2017

31.12.2020

gränsvärden (3) bilaga VI.D

L7e

1.9.3

FN/ECE-föreskrifterna 9, 41, 63, 92 och

L1e–L7e

gränsvärden i bilaga VI.D

1.9.4

FN/ECE-föreskrifterna 9, 41, 63, 92 och

L1e–L7e

1.1.2020

1.1.2021

relaterade nya gränsvärden som föreslås

av kommissionen

1.10

Provning av och krav på framdriv

ningen avseende högsta konstruktions

hastighet,

största vridmoment, högsta

kontinuerliga märk- eller nettoeffekt

och högsta toppeffekt

1.10.1

Provning av och krav på framdrivning

L1e, L2e, L6e

1.1.2017

1.1.2018

1.10.2

Provning av och krav på framdrivning

L3e, L4e, L5e,

1.1.2016

1.1.2017

L7e

219

Prop. 2015/16:31

Bilaga 4

L 60/110

Europeiska unionens officiella tidning

2.3.2013

Befintliga

Sista datum

Punkt

Beskrivning

(Under)kategori

Nya fordonstyper

för

fordonstyper

registrering av

obligatoriskt

godkända

fordon

Tillämpning av delegerade akt om funk

tionssäkerhetskrav, enligt förteckningen

i bilaga II.B (3)

2.1

Tillämpning av delegerad akt om funk

L1e, L2e, L6e

1.1.2017

1.1.2018

tionssäkerhetskrav, enligt förteckningen

i bilaga II.B (3)

2.2

Tillämpning av delegerade akt om funk

L3e, L4e, L5e,

1.1.2016

1.1.2017

tionssäkerhetskrav, enligt förteckningen

L7e

i bilaga II.B (3)

2.3

Bilaga VIII, utökade krav på funktions

—

säkerhet (3)

2.3.1

Automatisk ljusinkoppling

L1e–L7e

1.1.2016

2.3.2

Anordning för säker kurvtagning (diffe

L1e–L7e

1.1.2016

1.1.2017

rential eller motsvarande)

2.3.3

Obligatorisk montering av

avancerade

L3e

1.1.2016

1.1.2017

—

bromssystem

220

							Prop. 2015/16:31
							Bilaga 4
2.3.2013			Europeiska unionens officiella tidning						L 60/111
2.3.2013		SV	Europeiska unionens officiella tidning						L 60/111


						Befintliga		Sista datum
	Punkt		Beskrivning	(Under)kategori	Nya fordonstyper	Befintliga		för
					Nya fordonstyper	fordonstyper		registrering av
					obligatoriskt	fordonstyper		registrering av
					obligatoriskt	obligatoriskt		godkända
						obligatoriskt		godkända
								fordon

3.		Tillämpning av delegerad akt om kon
		struktionskrav,	enligt förteckningen i
		bilaga II.C (3)
3.1		Tillämpning av delegerad akt om kon		L1e, L2e, L6e	1.1.2017	1.1.2018
		struktionskrav,	enligt förteckningen i
		bilaga II.C (3)
3.2		Tillämpning av delegerad akt om kon		L3e, L4e, L5e,	1.1.2016	1.1.2017
		struktionskrav,	enligt förteckningen i	L7e

bilaga II.C (3)

221

Prop. 2015/16:31

Bilaga 4

L 60/112

Europeiska unionens officiella tidning

2.3.2013

Befintliga

Sista datum

Punkt

Beskrivning

(Under)kategori

Nya fordonstyper

för

fordonstyper

registrering av

obligatoriskt

godkända

fordon

Tillämpning

av genomförandeakt

administrativa krav

4.1

Tillämpning

av genomförandeakt

L1e, L2e, L6e

1.1.2017

1.1.2018

administrativa krav

4.2

Tillämpning

av genomförandeakt

L3e, L4e, L5e,

1.1.2016

1.1.2017

administrativa krav

L7e

Anmärkning: Se sista sidan av bilaga VIII för noter till bilagorna.

222

BILAGA V

(A)Miljöprovningar och miljökrav

Fordon i kategori L får typgodkännas endast om de uppfyller följande miljökrav:

Provning

Beskrivning

Krav: gränsvärden

Kriterier för klassificering i underkategorier utöver artikel 2 och bilaga I

Krav: provningsförfaranden

I		Utsläpp från avgasrör efter kallstart	Bilaga VI.A	FN/ECE:s globala tekniska föreskrifter nr 2, kapitel 6.3.
				Fordon i kategori L utrustade med en förbränningsmotor med
				en slagvolym < 50 cm3 och med en hastighet på v	max	<
				50 km/h ska föras in bland klass I-fordon.	max
				50 km/h ska föras in bland klass I-fordon.

	II	— Gnisttändning eller hybrid (5) med	Direktiv 2009/40/EG (6)
		gnisttändning: utsläpp vid tomgång
		och ökat tomgångsvarvtal
		— Diesel eller hybrid-diesel: fri accele
		ration

	III	Utsläpp av vevhusgaser	Nollutsläpp, förseglat vevhus. Vevhusutsläpp får inte
			ventileras direkt i atmosfären från något fordon under
			hela dess livslängd i drift.

	IV	Avdunstningsutsläpp	Bilaga VI.C

	V	Utsläppsbegränsande anordningars	Bilagorna VI och VII
		hållbarhet

VI		Provning av typ VI har inte fastställts	ej tillämplig			ej tillämplig

	VII	CO2-utsläpp/bränsleförbrukning och/	Mätning och redovisning, inget gränsvärde för typgod	FN/ECE:s globala tekniska föreskrifter nr 2, kapitel 6.3.
		eller elenergiförbrukning och elektrisk	kännande	Fordon i kategori L utrustade med en förbränningsmotor med
		räckvidd		en deplacement < 50 cm3 och med en hastighet på v		<
				50 km/h ska föras in bland klass I-fordon.	max
				50 km/h ska föras in bland klass I-fordon.

	VIII	OBD-miljöprovning	Bilaga VI.B	FN/ECE:s globala tekniska föreskrifter nr 2, kapitel 6.3.
				Fordon i kategori L utrustade med en förbränningsmotor med
				en deplacement < 50 cm3 och med en hastighet på v		<
				50 km/h ska föras in bland klass I-fordon.	max
				50 km/h ska föras in bland klass I-fordon.

	IX	Ljudnivåer	Bilaga VI.D	När FN/ECE-föreskrifterna 9, 41, 63 eller 92 ersätter de EU-krav
				på immaterialrättens område som fastställs i den delegerade
				akten om krav på miljö- och framdrivningsprestanda, ska de
223				klassificeringsgrunder som fastställs i dessa FN/ECE-föreskrifter
223				(bilaga 6) väljas ut med hänsyn till ljudnivåprovning av typ IX.

SV 2013.3.2

tidning officiella unionens Europeiska

60/113 L

2015/16:31 .Prop

4 Bilaga

224

(B) Tillämpning av provningskrav för miljöprestanda för godkännande och utökningar

Fordon med

Fordon med gnisttändningsmotorer inbegripet hybriddrift

kompressionständningsmotorer

Fordon med

inbegripet hybriddrift

endast eldrift

eller fordon

Vätgasbränsle-

Enbränsle (20)

Tvåbränsle

Flexbränsle

Enbränsle

framdrivna

med

cellsfordon

Bensin

Bensin (E5)

NG/Biometan

Diesel (B5)

komprimerad

LPG

NG/Biometan

Diesel (B5)

luft (CA)

(E5) (21)

LPG

NG/Biometan

Etanol (E85)

H2NG

Biodiesel

Provning av typ

Nej

I (19)

(båda

(båda bräns

(endast B5)

bränslena)

lena)

Provning av typ

Nej

Nej/Ja för

Nej

I (19)

(endast

(endast ben

(endast B5)

Partiklar, massa

bensin)

sin)

(endast Euro 5) (6)

Provning av typ

Nej

II (19), inbegripet

(båda

(endast

(båda bräns

(NG/endast

(endast B5)

röktäthet endast

bränslena)

bensin)

lena)

biometan)

för C1

Provning av typ

Nej

III (19)

Provning av typ

Nej

IV (19)

(endast

(endast ben

bensin)

sin)

Provning av typ

Nej

V (19)

(endast

(endast ben

(NG/endast

(endast B5)

bensin)

sin)

biometan)

Provning av typ

VII (19)

(båda

(båda bräns

(endast

bränslena)

lena)

energiför-

bränsleför

brukning)

SV 60/114 L

tidning officiella unionens Europeiska

2013.3.2

2015/16:31 .Prop

4 Bilaga

Fordon med

32.

Fordon med gnisttändningsmotorer inbegripet hybriddrift

kompressionständningsmotorer

Fordon med

2013

inbegripet hybriddrift

endast eldrift

eller fordon

Vätgasbränsle-

Enbränsle (20)

Tvåbränsle

Flexbränsle

Enbränsle

framdrivna

med

cellsfordon

Bensin

Bensin (E5)

NG/Biometan

Diesel (B5)

komprimerad

LPG

NG/Biometan

Diesel (B5)

luft (CA)

(E5) (21)

LPG

NG/Biometan

Etanol (E85)

H2NG

Biodiesel

Provning av typ

Nej

VIII (19)

(endast

(endast ben

(NG/endast

(endast B5)

bensin)

sin)

biometan)

Provning av typ

Nej

IX (19)

Ja för CA

Anmärkning: Se sista sidan av bilaga VIII för noter till bilagorna.

tidning officiella unionens Europeiska

	L
225	60/115

2015/16:31 .Prop

4 Bilaga

226

BILAGA VI

Gränsvärden för utsläpp av föroreningar, OBD-gränsvärden och ljudgränser för typgodkännande och produktionsöverensstämmelse

(A)Utsläppsgränsvärden för avgasrör efter kallstart (A1) Euro 4

					Kolmonoxid,	Totala kolväten,	Kväveoxider,	Partiklar, massa
Fordonskategori		Fordonsbenämning	Framdrivningsklass	Euro-steg	massa	massa	massa	Partiklar, massa	Provningscykel
Fordonskategori		Fordonsbenämning	Framdrivningsklass	Euro-steg	massa	massa	massa	(PM)	Provningscykel
					(CO)	(THC)	(NOx)	(PM)
					(CO)	(THC)	(NOx)

					L1 (mg/km)	L2 (mg/km)	L3 (mg/km)	L4 (mg/km)
L1e-A	Motoriserad cykel		GT/KT/Hybrid	Euro 4	560	100	70		ECE R47

L1e-B	Tvåhjulig moped		GT/KT/Hybrid	Euro 4	1 000	630	170	—	ECE R47

L2e	Trehjulig moped		GT/KT/Hybrid	Euro 4	1 900	730	170	—	ECE R47

L3e	— Tvåhjuliga motorcyklar med och		GT/GT Hybrid, vmax < 130 km/h	Euro 4	1 140	380	70	—	WMTC, fas 2
L4e (7)		utan sidvagn
L5e-A	—	Trehjuling	GT/GT Hybrid, vmax ≥ 130 km/h	Euro 4	1 140	170	90	—	WMTC, fas 2
L7e-A	—	Tung fyrhjuling, väg
			KT/KT Hybrid	Euro 4	1 000	100	300	80 (8)	WMTC, fas 2
L5e-B	Nyttotrehjuling		GT/GT Hybrid	Euro 4	2 000	550	250	—	ECE R40

			KT/KT Hybrid	Euro 4	1 000	100	550	80 (8)	ECE R40
L6e-A,	Lätt fyrhjuling, väg		GT/GT Hybrid	Euro 4	1 900	730	170		ECE R47
L6e-B	Lätt mopedbil
			KT/KT Hybrid	Euro 4	1 000	100	550	80 (8)	ECE R47
L7e-B	Tung terränggående fyrhjuling		GT/GT Hybrid	Euro 4	2 000	550	250	—	ECE R40
L7e-C	Tung mopedbil
			KT/KT Hybrid	Euro 4	1 000	100	550	80 (8)	ECE R40

SV 60/116 L

tidning officiella unionens Europeiska

2013.3.2

2015/16:31 .Prop

4 Bilaga

(A2) Euro 5

Fordonskategori	Fordonsbenämning	Framdrivningsklass	Euro-steg	Kolmonoxid, massa	Totala kolväten,	Andra kolväten än	Kväveoxider, massa	Partiklar, massa	Provningscykel
				Kolmonoxid, massa	massa	metan, massa	Kväveoxider, massa	Partiklar, massa
				(CO)	massa	metan, massa	(NOx)	(PM)
				(CO)	(THC)	(NMHC)	(NOx)	(PM)

				L1 (mg/km)	L2A (mg/km)	L2B (mg/km)	L3 (mg/km)	L4 (mg/km)
L1e-A	Motoriserad cykel	GT/KT/Hybrid	Euro 5	500	100	68	60	4.5 (9)	Rev.
									WMTC (10)
L1e-B–L7e	Alla andra fordon i kategori	GT/GT Hybrid	Euro 5	1 000	100	68	60	4.5 (9)	Rev. WMTC
	L
		KT/KT Hybrid		500	100	68	90	4,5	Rev. WMTC

227

SV 2013.3.2

tidning officiella unionens Europeiska

60/117 L

2015/16:31 .Prop

4 Bilaga

228

(B)Utsläppsgränser för omborddiagnostik (B1) Euro 4, OBD steg I

Kolmonoxid,

Totala kolväten,

Kväveoxider,

Fordonskategori

Fordonsbenämning

Framdrivningsklass

Euro-steg

massa

Provningscykel

(CO)

(THC)

(NOx)

OT1 (mg/km)

OT2 (mg/km)

OT3 (mg/km)

L6e-A

—

Lätt fyrhjuling, väg

GT, KT eller hybrid

Euro 4

3 610

2 690

850

ECE R47

L3e (5)

—

Tvåhjulig motorcykel med eller utan

sid

GT/GT Hybrid v

max

< 130 km/h

Euro 4

2 170

1 400

350

WMTC, fas 2

L4e (7)

vagn

L5e-A

—

Trehjuling

GT/GT Hybrid vmax ≥ 130 km/h

2 170

630

450

WMTC, fas 2

L7e-A

—

Tung fyrhjuling, väg

KT/KT hybrid

2 170

630

900

WMTC, fas 2

(B2) Euro 5, OBD-steg I och OBD-steg II (4)

Kolmonoxid,

Andra kolväten

Kväveoxider,

Partiklar, massa

Provningscykel

Fordonskategori

Fordonsbenämning

Framdrivningsklass

Euro-steg

massa

än metan, massa

massa

(PM)

(CO)

(NMHC)

(NOx)

OT1 (mg/km)

OT2 (mg/km)

OT3 (mg/km)

OT4 (mg/km)

L3e–L7e (6)

Alla fordon i kategori L utom kategori

GT/GT Hybrid

Euro 5

1 900

250

300

Rev. WMTC

erna L1e och L2e

KT/KT hybrid

Euro 5

1 900

320

540

Rev. WMTC

SV 60/118 L

tidning officiella unionens Europeiska

2013.3.2

2015/16:31 .Prop

4 Bilaga

(C)Gränser för avdunstningsutsläpp (C1) Euro 4

Fordonskategori	Fordonsbenämning	Framdrivningsklass	Euro-steg	Massa totala kolväten (THC)	Provningscykel
Fordonskategori	Fordonsbenämning	Framdrivningsklass	Euro-steg	(mg/provning)	Provningscykel
				(mg/provning)

L3e	Tvåhjulig motorcykel (13) med eller utan sidvagn	GT (11)	Euro 4	2 000	SHED
L4e (7)
L5e-A	Trehjulig	GT (11)	Euro 4
L6e-A	Lätt fyrhjuling, väg	GT (11)	Euro 4
L7e-A	Tung fyrhjuling, väg	GT (11)	Euro 4

229

SV 2013.3.2

tidning officiella unionens Europeiska

60/119 L

2015/16:31 .Prop

4 Bilaga

230

(C2) Euro 5

Fordonskategori (12)	Fordonsbenämning	Framdrivningsklass	Euro-steg	Genomsläpplighetsprovning			Massa totala kolväten vid
Fordonskategori (12)	Fordonsbenämning	Framdrivningsklass	Euro-steg	Genomsläpplighetsprovning			SHED-provning
					(mg/m2/dag)		(mg/prov)

				Bränsletank		Bränslerör	Fordon

L1e-A	Motoriserad cykel	GT (11)	Euro 5	1 500		15 000	1 500
L1e-B	Tvåhjulig moped		Euro 5	1 500		15 000	1 500

L2e	Trehjulig moped		Euro 5	1 500		15 000	1 500

L3e	Tvåhjulig motorcykel med och utan sidvagn		Euro 5				1 500
L4e (7)
L5e-A	Trehjulig		Euro 5				1 500

L5e-B	Nyttotrehjuling		Euro 5	1 500		15 000	1 500

L6e-A	Lätt fyrhjuling, väg		Euro 5				1 500

L6e-B	Lätt mopedbil		Euro 5	1 500		15 000	1 500

L7e-A	Tung fyrhjuling, väg		Euro 5				1 500

L7e.B	Terränggående fyrhjuling		Euro 5	1 500		15 000	1 500

L7e-C	Tung mopedbil		Euro 5	1 500		15 000	1 500

SV 60/120 L

tidning officiella unionens Europeiska

2013.3.2

2015/16:31 .Prop

4 Bilaga

(D) Ljudgränser — Euro 4 och Euro 5

Fordonskategori	Fordonsbenämning	Euro 4 Ljudnivå (14)	Euro 4 Provningsförfarande (16)	Euro 5 Ljudnivå(15)	Euro 5 Provningsförfarande
		(dB(A))		(dB(A))
L1e-A	Motoriserad cykel	63 (14)	DA/FN/ECE:s föreskrifter nr 63		FN/ECE:s föreskrifter nr 63
L1e-B	Tvåhjulig moped vmax ≤ 25 km/h	66

	Tvåhjulig moped vmax ≤ 45 km/h	71

L2e	Trehjulig moped	76	DA/FN/ECE:s föreskrifter nr 9		FN/ECE:s föreskrifter nr 9

L3e	Tvåhjulig motorcykel	75	DA/FN/ECE:s föreskrifter nr 41		FN/ECE:s föreskrifter nr 41
	Slagvolym ≤ 80 cm3
	Tvåhjulig motorcykel	77
	80 cm3 < Slagvolym ≤ 175 cm3
	Tvåhjulig motorcykel	80
	Slagvolym > 175 cm3
L4e	Tvåhjulig motorcykel med sidvagn	80

L5e-A	Trehjulig	80	DA/FN/ECE:s föreskrifter nr 9		FN/ECE:s föreskrifter nr 9

L5e-B	Nyttotrehjuling	80

L6e-A	Lätt fyrhjuling, väg	80	DA/FN/ECE:s föreskrifter nr 63		FN/ECE:s föreskrifter nr 63

L6e-B	Lätt mopedbil	80	DA/FN/ECE:s föreskrifter nr 9		FN/ECE:s föreskrifter nr 9

L7e-A	Tung fyrhjuling, väg	80

L7e-B	Tung terränggående fyrhjuling	80

L7e-C	Tung mopedbil	80

Anmärkning: Se sista sidan av bilaga VIII för noter till bilagorna.

231

SV 2013.3.2

tidning officiella unionens Europeiska

60/121 L

2015/16:31 .Prop

4 Bilaga

232

BILAGA VII

Utsläppsbegränsande anordningars hållbarhet

(A) Körsträcka för hållbarhetsprovning för fordon i kategori L

Fordonskategori

Fordonsbenämning

Euro 4, körsträcka för hållbarhet (km) och Euro 5, körsträcka för

hållbarhet (4) (km)

L1e-A

—

Motoriserad cykel

5 500

L3e-AxT (x = 1, 2 eller 3)

—

Tvåhjulig trialmotorcykel

L1e-B

— Tvåhjulig moped

L2e

— Trehjulig moped

L3e-AxE (x = 1, 2 eller 3)

—

Tvåhjulig enduromotorcykel

11 000

L6e-A

—

Lätt fyrhjuling, väg

L7e-B

—

Tung terränggående fyrhjuling

L3e

—

Tvåhjulig motorcykel, även med sidvagn

L4e (7)

max

< 130 km/h)

L5e

— Trehjuling

20 000

L6e-B

— Lätt mopedbil

L7e-C

— Tung mopedbil

L3e

Tvåhjulig motorcykel, även med sidvagn

L4e (7)

(vmax ≥ 130 km/h)

35 000

L7e-A

Tung fyrhjuling, väg

(B) Försämringsfaktorer (FF)

Euro 4

Euro 5

Fordonskategori

Fordonsbenämning

DF (-)

DF+(4) (-)

DF (-)

NOx

Tot. kolväten

Kolväten, ej metan

NOx

PM(17) (4)

KT (18)

L1e–L7e

Alla

1,3

1,2

1,1

1,3

1,1

1,3

1,1

1,3

1,1

1,0

Anmärkning: Se sista sidan av bilaga VIII för noter till bilagorna.

SV 60/122 L

tidning officiella unionens Europeiska

2013.3.2

2015/16:31 .Prop

4 Bilaga

								Prop. 2015/16:31
								Bilaga 4
2.3.2013					Europeiska unionens officiella tidning				L 60/123
2.3.2013			SV		Europeiska unionens officiella tidning				L 60/123

						BILAGA VIII
					Utökade krav på funktionssäkerhet

				Åtgärd			Krav

		Obligatorisk montering av avancerade bromssystem				a)	Nya motorcyklar (22) i underkategori L3e-A1 som tillhanda
							hålls på marknaden, registreras eller tas i bruk ska vara utrus
							tade med antingen ett låsningsfritt eller ett kombinerat broms
							system eller bägge dessa slag av avancerade bromssystem, efter
							fordonstillverkarens val.
						b)	Nya motorcyklar i underkategorierna L3e-A2 och L3e-A3 som
							tillhandahålls på marknaden, registreras eller tas i bruk ska
							vara utrustade med ett låsningsfritt bromssystem.
						Undantag:
						Tvåhjuliga enduromotorcyklar (L3e-AxE (x = 1, 2 eller 3)) och
						tvåhjuliga trialmotorcyklar (L3e-AxT (x = 1, 2 eller 3) undantas
						från kravet på obligatorisk montering av avancerade broms
						system.

	Säker kurvtagning på belagd väg					Fordon i kategori L ska vara konstruerade så att vart och ett av
						hjulen när som helst kan rotera i olika hastigheter för att möj
						liggöra säker kurvtagning på väg med hård beläggning. Om ett
						fordon är utrustat med en låsbar differential måste denna vara
						konstruerad så att den normalt är olåst.

	Förbättrad synlighet för fordon och				förare genom	För	förbättrad synlighet ska fordon i kategori L utrustas med
	automatisk inkoppling av belysning					följande:
						a)	För fordon i kategori L1e: belysnings- och ljussignalerings
							anordningar enligt FN/ECE:s föreskrifter nr	74 rev. 2, där
							det krävs att belysningssystemet tänds automatiskt.

b)För fordon i kategori L3e: enligt fordonstillverkarens val an tingen belysning och ljussignaleringsanordningar enligt FN/ ECE:s föreskrifter nr 53 rev. 2 med ändringsserierna 1 och 2, eller särskilda varselljus enligt FN/ECE:s föreskrifter nr 87 rev. 2 med ändringsserierna 1 och 2.

c)För alla andra fordon i kategori L: ett belysningssystem som

automatiskt kopplas in, eller efter tillverkarens val särskilda varselljus som kopplas in automatiskt (23).

233

Prop. 2015/16:31

Bilaga 4

L 60/124		SV		Europeiska unionens officiella tidning		2.3.2013


			Åtgärd		Krav

	(Bilaga II.B.3) Elsäkerhet				Fordon i kategori L, med avseende på elektrisk framdrivnings
					anordning, försedda med en eller flera elektriskt drivna framdriv
					ningsmotorer som inte är permanent anslutna till elnätet, samt
					högspänningskomponenter och -system i sådana fordon som är
					elektriskt anslutna till den elektriska framdrivningens högspän
					ningskrets, ska konstrueras så att alla eventuella elsäkerhetsrisker
					undviks, genom tillämpning av relevanta krav i FN/ECE-föreskrif
					terna nr 100 och ISO 13063.

	(Bilaga II.B.4) Krav på tillverkarens förklaring rörande				Fordonstillverkaren ska förklara att fordon som tillverkats i över
	uthållighetsprovning av funktionssäkerhetskritiska sy				ensstämmelse med artikel 22.2 ska tåla normal användning som
	stem, delar och utrustning				åtminstone omfattar den körsträcka som anges nedan, under fem
					år efter den första registreringen.
					Körsträckan ska vara 1,5 gånger den sträcka som avses i bilaga
					VII direkt relaterad till den berörda fordonskategorin och det
					utsläppssteg (dvs. euronivå) enligt vilket fordonen ska typgodkän
					nas; den fastställda sträckan ska dock inte överstiga 60 000 km
					för någon fordonskategori.

	(Bilaga II.B.5) Krav på främre och bakre skydd				Fordon i kategori L ska med avseende på främre och bakre
					skyddsstrukturer konstrueras så att man undviker utåtriktade
					spetsar, eller skarpa kanter eller utskjutande delar som utsatta
					vägtrafikanter kan fastna i eller som avsevärt ökar allvarlighets
					graden och risken för kroppsskador på sådana trafikanter vid en
					kollision.
					Detta gäller för både den främre och bakre fordonsstrukturen.

	(Bilaga II.B.10) Säkerhetsbälten och förankring av sä				Obligatoriska krav avseende säkerhetsbälten och förankring av
	kerhetsbälten				säkerhetsbälten på fordon i kategorierna L2e, L5e, L6e och L7e
					som är utrustade med karosseri.

	(Bilaga II.B.15) Krav rörande skydd av förare och				Fordon i kategorierna L2e, L5e, L6e och L7e som är utrustade
	passagerare, inklusive inredning, nackstöd och for				med karosseri ska konstrueras så att man undviker utåtriktade
	donsdörrar				spetsar eller skarpa kanter eller utskjutande delar som sannolikt
					skulle öka allvarlighetsgraden hos skador på föraren och passage
					rarna.
					Fordon utrustade med dörrar ska konstrueras så att dessa dörrar
					med säkerhet utrustas med relevanta lås och gångjärn.

	(Bilaga II.B.17) Krav rörande fordonets strukturella				Fordonstillverkaren ska förklara att denne i fall av återkallande till
	integritet				följd av allvarlig säkerhetsrisk, omedelbart kommer att tillhanda
					hålla godkännandemyndigheten och kommissionen, på begäran,
					särskilda analyser av fordonets struktur, komponenter och/eller
					delar med hjälp av tekniska kalkyler, virtuella provningsmetoder
					och/eller strukturprovning. Typgodkännande av fordonet ska inte
					beviljas om det finns skäl att tvivla på att tillverkaren skulle
					kunna tillhandahålla en sådan analys.

Anmärkning: Se sista sidan av bilaga VIII för noter till bilagorna.

234

Prop. 2015/16:31

Bilaga 4

2.3.2013		SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 60/125

Noter till bilagorna I–VIII

(1)Effektgränserna i bilaga I utgår från högsta kontinuerliga märkeffekt för fordon med eldrift och högsta nettomotor effekt för fordon som drivs med en förbränningsmotor. Fordonets vikt anses vara lika med dess vikt i körklart skick.

(2)Underindelningen av fordon i kategori L3e efter huruvida det har en konstruktiv hastighet på mindre än eller lika med 130 km/h eller mer än 130 km/h saknar samband med underindelningen av fordonet efter effektklass L3e-A1 (även om det är osannolikt att fordonet uppnår 130 km/h), L3e-A2 eller L3e-A3.

(3)”X” betyder att denna förordning fastställer obligatoriska krav med avseende på berört ämne och berörd kategori. De detaljerade kraven fastställs i de artiklar och handlingar som det hänvisas till i denna tabell.

”IF” betyder ”om monterat”. Om det system, den komponent eller den separata tekniska enhet som avses i tabellen monteras på fordonet för att detta är obligatoriskt endast för vissa av de fordon som ingår i denna kategori, ska systemet, komponenten eller den separata tekniska enheten uppfylla de krav som fastställs i de delegerade akterna och genomförandeakterna. På samma sätt ska systemet, komponenten eller den separata tekniska enheten uppfylla de krav som fastställs i de delegerade akterna och genomförandeakterna om fordonstillverkaren frivilligt väljer att utrusta fordonet med detta system, denna komponent eller denna separata tekniska enhet.

Om ett fält i tabellen är tomt betyder det att förordningen inte fastställer krav avseende det berörda ämnet och den berörda kategorin.

(4)Se artikel 23.4 och 23.5.

(5)Om hybridmotorn/erna är försedd(a) med stopp-start-funktion, ska tillverkaren se till att förbränningsmotorn körs på tomgång och vid ett förhöjt tomgångsvarvtal. Fordonet måste kunna köras i friaccelerationsprovning om fram drivningen inbegriper en motor med kompressionständning.

(6)Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/40/EG av den 6 maj 2009 om provning av motorfordons och till hörande släpfordons trafiksäkerhet (EUT L 141, 6.6.2009, s. 12).

(7)Bara den tvåhjuliga grundmotorcykel som sidvagnen är monterad på behöver uppfylla tillämpliga utsläppskrav.

(8)Endast motorer med kompressionständning, även vid hybriddrift om konstruktionen exempelvis inbegriper en motor med kompressionständning.

(9)Endast tillämpligt på bensinmotorer med direktinsprutning.

(10)I miljökonsekvensundersökningen enligt artikel 23.4 och 23.5 ska man också rapportera om huruvida det är genomförbart även för andra fordon i kategori L än L3e, L5e-A och L7e-A att utsläppsprovning görs enligt den reviderade WMTC.

(11)Gnisttändningsmotorer som drivs med bensin, bensinblandningar eller etanol.

(12)Kostnadseffektiviteten i begränsningar av avdunstningsutsläpp kommer att bedömas i den miljökonsekvensunder sökning som kommissionen som avses i artikel 23.4 och 23.5 ska låta utföra. En eventuell kostnadseffektiv provning av bränsletankars och bränsleledningars genomsläpplighet kommer att bedömas i undersökningen som alternativ till SHED-provningen för de underkategorier av fordon som ännu inte omfattas av provning med avseende på avdunstningsutsläpp (se artikel 23.4 och 23.5).

(13)vmax ≥ 130 km/h.

(14)Till dess att unionen ansluter sig till FN/ECE:s föreskrifter nr 9, 41, 63 och 92 och antar dessa föreskrifter i FN/ECE WP29 och i unionen, inbegripet därtill hörande likvärdiga ljudgränser för Euro 4 (t.ex. enligt bilaga 6 till FN/ECE- föreskrifterna nr 41 för motorcyklar i kategori L3e och L4e), ska fordon i kategori L uppfylla gränserna i bilaga VI.D. När unionen antagit FN/ECE-föreskrifterna 9, 41, 63 och 92 blir dessa obligatoriska, inbegripet ljudgränser som är likvärdiga med dem i bilaga VI.D, och ersätter provningsförfarandena i den delegerade akten om krav på miljö- och framdrivningsprestanda.

(15)De ännu inte fastställda Euro 5-ljudgränserna är avsedda att ändras i en separat akt som antas i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarande som föreskrivs i artikel 294 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

(16)En delegerad akt som antas i enlighet med denna förordning innehåller förfaranden för ljudprovning, och kommer att ersättas av FN/ECE:s föreskrifter 9, 41, 63 och 92.

(17)Endast för gnisttändningsmotorer med direktinsprutning samt kompressionständningsmotorer.

(18)Gäller även hybridfordon.

(19)Se bilaga V för beskrivning av provningstyp, hänvisningar till gränsvärden och provningsförfaranden för provning av typ I–IX.

235

Prop. 2015/16:31

Bilaga 4

L 60/126		SV	Europeiska unionens officiella tidning	2.3.2013

(20)För fordon med eldrift eller hybriddrift, endast ljudkrav för tysta fordon.

(21)För tillämpningsdatum för de utökade säkerhetskraven, se bilaga IV.

(22)Fordon i kategori L4e (motorcyklar med sidvagn) är undantagna från kraven a och b vad avser obligatorisk montering av avancerade bromssystem.

(23)För att en förbränningsmotor ska kunna startas får belysningssystemet stängas av när motorn dras igång under en sammanhängande period av högst 10 s.

236

								Prop. 2015/16:31
								Bilaga 4
2.3.2013						Europeiska unionens officiella tidning			L 60/127
2.3.2013			SV			Europeiska unionens officiella tidning			L 60/127

						BILAGA IX
						Jämförelsetabell
						(som avses i artikel 81)

					Direktiv 2002/24/EG		Denna förordning

		Artikel 1.1		första stycket			Artikel 2.1
		Artikel 1.1		andra stycket			Artikel 2.2
		Artikel 1.1		tredje stycket e			Artikel 1.1 andra stycket
	Artikel 1.2			och 1.3			Artiklarna 2.1 och 4, bilaga I
		Artikel 2					Artikel 3
		Artikel 3					Artiklarna 26 och 27
		Artikel 4.1					Artiklarna 29.1, 29.2 och 18
		Artikel 4.2					Artiklarna 29.1 och 33
		Artikel 4.3					Artikel 33.3
		Artikel 4.4					—
		Artikel 4.5					Artikel 33.1 och 33.3
		Artikel 4.6					Artikel 29.3
		Artikel 5.1					Artiklarna 29.10 och 30.3
		Artikel 5.2					Artikel 29.10
		Artikel 5.3					Artikel 29.4
		Artikel 6.1					Artikel 29.5
		Artikel 6.2 första stycket					Artikel 29.7
		Artikel 6.2		andra stycket			Artikel 29.8
		Artikel 7.1 första stycket					Artikel 38.1
		Artikel 7.1		andra stycket			Artikel 38.2
		Artikel 7.2					—
		Artikel 7.3					Artikel 56.2
		Artikel 7.4					Artikel 39.2
		Artikel 7.5					Artikel 56.2 första stycket
		Artikel 7.6					Artikel 56.2 andra stycket
		Artikel 8.1					Artikel 39.1
		Artikel 8.2					Artikel 39.2
		Artikel 9.1					Artiklarna 9 och 37.4
		Artikel 9.2					Artikel 34.1
		Artikel 9.3					Artikel 34.1 och 34.3
		Artikel 9.4					Artiklarna 35 och 36

237

Prop. 2015/16:31

Bilaga 4

L 60/128		SV		Europeiska unionens officiella tidning		2.3.2013


			Direktiv 2002/24/EG		Denna förordning

	Artikel 9.5				Artikel 37.4
	Artikel 10.1				Artikel 49.1
	Artikel 10.2				Artikel 49.3
	Artikel 10.3				Artikel 49.6
	Artikel 10.4				Artikel 49.7
	Artikel 11				—
	Artikel 12				Artikel 48
	Artikel 13				—
	Artikel 14.1 a				Artikel 6.1
	Artikel 14.1 b i				Artiklarna 67.1 och 64
	Artikel 14.1 b ii				—
	Artikel 14.2 första stycket				—
	Artikel 14.2 andra stycket				Artikel 63.3
	Artikel 15.1 och 15.2				Artikel 6.2 och 6.3
	Artikel 15.3 första stycket led a i				Artikel 42
	Artikel 15.3 första stycket led a ii				Artikel 2.2 e
	Artikel 15.3 andra stycket				—
	Artikel 15.3 b				—
	Artikel 15.4				—
	Artikel 16.1 och 16.2				Artikel 44
	Artikel 16.3				Artikel 40
	Artikel 17				Artiklarna 72, 74 och 75
	Artikel 18.1				Artikel 73.1
	Artikel 18.2				Artikel 73.2
	Artikel 19				—
	Artikel 20				—
	Artikel 21				Artikel 77.1
	Artikel 22				—
	Artikel 23				—
	Artikel 24				—

238

Lagförslagen i promemorian om två- och trehjuliga fordon och fyrhjulingar

Författningsförslag

Förslag till lag om ändring i lagen (2001:559) om väg- trafikdefinitioner

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (2001:559) om vägtrafik- definitioner ska ha följande lydelse.

	Nuvarande lydelse
	2 §1
Beteckning	Betydelse

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –


Bärighetsklass	Indelning		av	vägar	efter tillåtet
	axel-, boggi- och trippelaxeltryck
	samt tillåten bruttovikt. Bärighets-
	klasserna		är	bärighetsklass 1
	(BK1), bärighetsklass 2 (BK2) och
	bärighetsklass 3 (BK3).
Cykel	1 Ett	fordon		som	är	avsett	att
	drivas med tramp- eller vevan-
	ordning och inte är ett lekfordon.
	2. Ett eldrivet fordon utan tramp-
	eller vevanordning som är
	a. inrättat		huvudsakligen				för
	befordran av en person,
	b. inrättat för att föras av den
	åkande, och
	c. konstruerat för en hastighet av
	högst 20 kilometer i timmen.
	3. Ett	eldrivet fordon				med	en
	tramp- eller vevanordning om
	elmotorn
	a. endast		förstärker		kraften		från
	tramp- eller vevanordningen,
	b. inte	ger något krafttillskott					vid

hastigheter över 25 kilometer i timmen, och

c. har en nettoeffekt som inte över- stiger 250 watt.

Prop. 2015/16:31

Bilaga 5

1 Senaste lydelse 2012:875.

239

Prop. 2015/16:31

Bilaga 5

240

Cykelkärra	Ett fordon som är avsett att dras av
	en moped klass II eller en cykel
	och inte är en sidvagn. En till-
	kopplad cykelkärra anses inte som
	ett särskilt fordon.

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

Maximilast för ett motorfordon, en	Skillnaden mellan fordonets total-
traktor, ett motorredskap, ett	vikt och tjänstevikt.
terrängmotorfordon, ett släpfordon
eller en sidvagn
Moped	Ett motorfordon som är konstrue-
	rat för		en	hastighet			av	högst
	45 kilometer i timmen och som
	har
	1. två hjul samt
	a. om det drivs av en motor som
	bygger på inre förbränning, denna
	har	en	slagvolym				av	högst
	50 kubikcentimeter, eller
	b. om det drivs av en elektrisk
	motor, denna har en effekt av
	högst	4 kilowatt för				kontinuerlig
	drift,
	2. tre hjul samt
	a. om	det		drivs	av		en	för-
	bränningsmotor med					tändsystem,
	denna har en slagvolym av högst
	50 kubikcentimeter,
	b. om det drivs av någon annan
	typ av motor som bygger på inre
	förbränning, denna har en netto-
	effekt på högst 4 kilowatt, eller
	c. om det drivs av en elektrisk
	motor, denna har en effekt av
	högst	4 kilowatt för				kontinuerlig
	drift, eller
	3. fyra hjul och en massa utan last
	på högst 350 kilogram samt
	a. om	det		drivs	av		en	för-
	bränningsmotor med					tändsystem,
	denna har en slagvolym av högst
	50 kubikcentimeter,
	b. om det drivs av någon annan
	typ av motor som bygger på inre
	förbränning, denna har en netto-
	effekt på högst 4 kilowatt, eller
	c. om det drivs av en elektrisk
	motor, denna har en effekt av
	högst	4 kilowatt för				kontinuerlig
	drift.


	Vid beräkningen av en fyrhjulig									Prop. 2015/16:31
	mopeds massa ska i fråga om ett									Bilaga 5
	eldrivet			fordon		batterierna			inte
	räknas in.
	Mopeder delas in i klass I och
	klass II.
Moped klass I	En	moped			som		inte	hör	till
	klass II.
Moped klass II	En moped som är konstruerad för
	en hastighet av högst 25 kilometer
	i timmen och som har en motor
	vars	nettoeffekt				inte		överstiger
	1 kilowatt.
Motorcykel	1. Ett		motorfordon				på	två	hjul
	eller	tre		symmetriskt				placerade
	hjul som är konstruerat för en
	hastighet				som			överstiger
	45 kilometer				i timmen			eller,	om
	det drivs av en förbränningsmotor,
	denna har en slagvolym som över-
	stiger 50 kubikcentimeter.
	2. Ett		motorfordon				på	fyra	hjul
	och med en massa utan last som
	är	högst			400 kilogram				eller
	550 kilogram				om		fordonet		är
	inrättat		för		godsbefordran,				och
	vars	maximala				nettomotoreffekt
	inte	överstiger				15 kilowatt, dock
	inte moped.
	Vid beräkningen av en motor-
	cykels massa skall i fråga om ett
	eldrivet			fordon		batterierna			inte
	räknas in.
	Motorcyklar delas in i lätta och
	tunga motorcyklar.
Motordrivet fordon	Ett fordon som för						framdrivande
	är försett med motor, dock inte ett
	sådant eldrivet fordon som är att
	anse	som			cykel.		Motordrivna
	fordon delas in i motorfordon,
	traktorer,				motorredskap				och
	terrängmotorfordon.
– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –
Terrängmotorfordon	Ett motordrivet fordon som inte är
	ett motorfordon och som är inrättat
	huvudsakligen för att självständigt
	användas till person-							eller	gods-	241

Prop. 2015/16:31

Bilaga 5

242


	befordran i terräng. Terrängmotor-
	fordon delas in i terrängvagnar och
	terrängskotrar.
Terrängskoter	Ett	terrängmotorfordon			med	en
	tjänstevikt av högst 400 kilogram.
	Terrängskotrar delas in i snö-
	skotrar och terränghjulingar.
Terrängsläp	Ett släpfordon som är inrättat för
	att dras av ett terrängmotorfordon.
Terrängvagn	Ett	terrängmotorfordon			med	en
	tjänstevikt		över	400 kilogram.
	Terrängvagnar delas in i lätta och
	tunga terrängvagnar.
Tjänstevikt för en bil, en traktor	Den	sammanlagda		vikten		av
eller ett motorredskap	fordonet i normalt, fullt driftfärdigt
	skick med		det tyngsta		karosseri

som hör till fordonet, verktyg och reservhjul som hör till fordonet, bränsle, smörjolja och vatten, samt föraren.

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

	Föreslagen lydelse
	2 §
Beteckning	Betydelse

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –


Bärighetsklass	Indelning		av	vägar efter tillåtet
	axel-, boggi- och trippelaxeltryck
	samt tillåten bruttovikt. Bärighets-
	klasserna		är	bärighetsklass 1
	(BK1), bärighetsklass 2 (BK2) och
	bärighetsklass 3 (BK3).
Cykel	1. Ett	fordon		som	är	avsett	att
	drivas med tramp- eller vevanord-
	ning och inte är ett lekfordon.
	2. Ett	eldrivet		fordon		med	en
	tramp- eller vevanordning om
	elmotorn
	a. endast		förstärker kraften från
	tramp- eller vevanordningen,
	b. inte ger något krafttillskott vid
	hastigheter över				25 kilometer		i
	timmen, och

c. har en kontinuerlig märkeffekt som inte överstiger 250 watt.


	3. Ett eldrivet fordon utan tramp-
	eller vevanordning som är avsett
	för användning av personer med
	fysisk funktionsnedsättning, och är
	a. inrättat		huvudsakligen		för
	befordran av en person,
	b. inrättat för att föras av den
	åkande, och
	c. konstruerat för en hastighet av
	högst 20 kilometer i timmen.
	4. Ett eldrivet fordon utan tramp-
	eller	vevanordning som		uppfyller
	villkoren i 3 a–c och som antingen
	a. har en elmotor vars kontinuer-
	liga	märkeffekt inte		överstiger
	250 watt, eller
	b. är självbalanserande.
Cykelkärra	Ett fordon som är avsett att dras av
	en moped klass II eller en cykel

och inte är en sidvagn. En till- kopplad cykelkärra anses inte som ett särskilt fordon.

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

Maximilast för ett motorfordon, en	Skillnaden mellan fordonets total-
traktor, ett motorredskap, ett	vikt och tjänstevikt.
terrängmotorfordon, ett släpfordon
eller en sidvagn
Moped	Ett motorfordon som är konstrue-
	rat för	en	hastighet		av högst
	45 kilometer i timmen				som, om
	det drivs av en förbränningsmotor
	med gnisttändning, har en slag-
	volym av högst 50 kubikcentimeter
	eller om det drivs av en för-
	bränningsmotor			med	kom-
	pressionständning, har en slag-
	volym	av	högst	500 kubikcenti-
	meter, eller är försett med annan

motor för framdrivande och som har

1. två hjul samt en nettoeffekt som inte överstiger 4 kilowatt,

2. tre hjul och en vikt i körklart skick av högst 270 kilogram samt en nettoeffekt som inte överstiger 4 kilowatt, eller

Prop. 2015/16:31

Bilaga 5

243

Prop. 2015/16:31

Bilaga 5

3. fyra hjul och en vikt i körklart skick av högst 425 kilogram samt en nettoeffekt som inte överstiger 4 kilowatt,

eller

4. fyra hjul, ett karosseri med högst tre dörrar och en vikt i kör- klart skick av högst 425 kilogram samt en nettoeffekt som inte över- stiger 6 kilowatt.

Vid beräkningen av en mopeds vikt ska i fråga om ett eldrivet fordon batterierna inte räknas in.

Mopeder delas in i klass I och klass II.

Moped klass I	En moped	som inte	hör	till
	klass II.
Moped klass II	En moped som har en motor vars
	nettoeffekt	inte	överstiger
	1 kilowatt och
	1. är konstruerad för en hastighet
	av högst 25 kilometer i timmen,
	eller
	2. är konstruerad för att drivas
	med en tramp- och vevanordning
	och där motorn inte ger något
	krafttillskott	vid hastigheter		över
	25 kilometer i timmen.

Motorcykel	Ett motorfordon		vars	nettoeffekt,
	konstruktiva hastighet eller motor-
	storlek	överstiger villkoren			för
	moped och som har
	1. två hjul, eller
	2. tre symmetriskt placerade hjul
	och en vikt i körklart skick av
	högst 1 000 kilogram, eller
	3. fyra hjul och en vikt i körklart
	skick av högst 450 kilogram eller
	högst 600 kilogram om fordonet är
	inrättat för godsbefordran, samt en
	nettoeffekt som		inte	överstiger
	15 kilowatt.
	Vid beräkningen av en motor-
	cykels vikt ska i fråga om ett
	eldrivet	fordon	batterierna		inte
	räknas in.
	Motorcyklar delas in i lätta och
244	tunga motorcyklar.

					Prop. 2015/16:31
Motordrivet fordon	Ett fordon som för		framdrivande		Bilaga 5
	är försett med motor, dock inte ett
	sådant eldrivet fordon som är att
	anse som	cykel.	Motordrivna
	fordon delas in i motorfordon,
	traktorer,	motorredskap		och
	terrängmotorfordon.

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

Terrängmotorfordon	Ett motordrivet fordon som inte är
	ett motorfordon och som är inrättat
	huvudsakligen för att självständigt
	användas till person- eller gods-
	befordran i terräng. Terrängmotor-
	fordon delas in i terrängvagnar och
	terrängskotrar.
Terrängskoter	Ett	terrängmotorfordon	med	en
	tjänstevikt av högst 450 kilogram.
	Terrängskotrar delas in i snö-
	skotrar och terränghjulingar.
Terrängsläp	Ett släpfordon som är inrättat för
	att dras av ett terrängmotorfordon.
Terrängvagn	Ett	terrängmotorfordon	med	en
	tjänstevikt över 450 kilogram.
	Terrängvagnar delas in i lätta och
	tunga terrängvagnar.

Tjänstevikt för en bil, en traktor eller ett motorredskap

Den sammanlagda vikten av fordonet i normalt, fullt driftfärdigt skick med det tyngsta karosseri som hör till fordonet, verktyg och reservhjul som hör till fordonet, bränsle, smörjolja och vatten, samt föraren.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
2 a §2
Oavsett vad som anges i 2 § ska	Oavsett vad som anges i 2 § ska
ett fordon som registreras med	ett fordon som registreras med
stöd av ett godkännande enligt en	stöd av ett godkännande enligt en
EG-rättsakt höra till det slag av	EU-rättsakt höra till det slag av
fordon som motsvarar den	fordon som motsvarar den

2 Senaste lydelse 2009:226.

245

Prop. 2015/16:31	fordonskategori som anges i god-
Bilaga 5	kännandet.

fordonskategori som anges i god- kännandet.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.

2.En klassificering enligt äldre bestämmelser av ett fordon som moped, motorcykel, personbil, terrängskoter eller terrängvagn gäller fortfarande.

246

Förslag till lag om ändring i fordonslagen (2002:574)		Prop. 2015/16:31
Härigenom föreskrivs att 1 kap. 1 §, 2 kap. 2 och 4 a §§, 5 kap. 8 §		Bilaga 5

fordonslagen (2002:574) ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse

1kap.

1 §

Denna lag innehåller bestämmelser om

1.kontroll av fordon samt därtill hörande system, komponenter och separata tekniska enheter,

2.kontroll av fordons last,

3.kontroll av färdskrivare och taxameter och kontroll av användningen av dessa, samt

4.den verksamhet som bedrivs av besiktningsorgan på fordons- området.

Lagen innehåller dessutom bemyndiganden att meddela föreskrifter i dessa ämnen samt om fordons beskaffenhet och utrustning.

		I denna lag finns därutöver
		bestämmelser som		kompletterar
		Europaparlamentets		och	rådets
		förordning (EU) nr 168/2013 av
		den 15 januari 2013 godkännande
		av och marknadstillsyn för två-
		och trehjuliga fordon och fyr-
		hjulingar.
	2 kap.
	2 §1
Ett typgodkännande meddelas		Ett	typgodkännande meddelas
för en typ av fordon, system, kom-		för en typ av fordon, system, kom-
ponent eller separat teknisk enhet		ponent eller separat teknisk enhet
som uppfyller föreskrivna krav i		som uppfyller föreskrivna krav i
fråga om beskaffenhet och utrust-		fråga om beskaffenhet och utrust-
ning. Typgodkännande kan ske i		ning. Typgodkännande kan ske i
enlighet med EU-rättsakter på		enlighet med EU-rättsakter på
området (EG-typgodkännande), i		området (EG-typgodkännande och
enlighet	med överenskommelser	EU-typgodkännande), i enlighet
upprättade inom Förenta nationer-		med överenskommelser upprättade
nas ekonomiska kommission för		inom Förenta nationernas ekono-
Europa	(ECE-typgodkännande)	miska	kommission	för	Europa
eller som nationellt typgod-		(ECE-typgodkännande) eller som
kännande.		nationellt typgodkännande.

1 Senaste lydelse 2011:324.

247

Prop. 2015/16:31

Bilaga 5

verkningsstadium där den befinner sig uppfyller föreskrivna krav i fråga om beskaffenhet och utrustning (etappvist typgodkännande).

Bestämmelser om typgodkännande i fråga om avgasrening finns i avgasreningslagen (2011:318).

4 a §2

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att en tillverkare av fordon ska förse en till- verkare av komponenter eller separata tekniska enheter med alla upp- gifter som krävs för att denne ska kunna få

1. ett EG-typgodkännande för	1. ett typgodkännande i enlighet
sina komponenter eller separata	med EU-rättsakter på området för
tekniska enheter, eller	sina komponenter eller separata
	tekniska enheter, eller

2. tillstånd att sälja fordonsdelar eller fordonsutrustning som annars är förbjudna att sälja.

Information som inte är allmänt tillgänglig behöver dock inte lämnas ut om inte mottagaren av informationen förbinder sig att hålla denna konfidentiell.

5 kap.

8 §3

1.kontrollens omfattning och besiktningsorganens verksamhet,

2.förutsättningarna för godkännande vid kontroll,

3.förelägganden och körförbud,

4.förutsättningarna för att bruka vissa fordon,

5.utbildnings- och kompetenskrav för besiktningstekniker, samt

6.avgifter.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får också meddela föreskrifter om

1.registrering, ibruktagande, försäljning, saluföring och användning av fordon, system, komponenter, separata tekniska enheter, fordonsdelar och annan utrustning till fordon,

2.att ett typgodkännande av fordon ska upphöra att gälla när nya krav som är tillämpliga på den godkända fordonstypen, varianten eller versionen blir obligatoriska,

3.tillverkares tillhandahållande av information och dokumentation om fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter,

2 Senaste lydelse 2009:224.

3 Senaste lydelse 2010:39.

248

4.tillsynen över efterlevnaden av denna lag och av föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen,

5.skyldighet för besiktnings- organen att rapportera genom- förande och utfall av fordons- besiktningar och de uppgifter som

iövrigt behövs för att Transport- styrelsen och Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll ska kunna fullgöra sina tillsyns- uppgifter enligt 5 kap. 3 a §, samt om

6.avgifter för Transport-

styrelsens	tillsyn	enligt 5 kap.
3 a–3 c §§	och för	ärendehand-

läggning enligt denna lag och föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen.

4. tillsynen över efterlevnaden			Prop. 2015/16:31
av denna lag, av föreskrifter som			Bilaga 5
har meddelats med stöd av lagen
och av Europaparlamentets och
rådets	förordning	(EU)
nr 168/2013	av den 15	januari

2013 om godkännande av och marknadstillsyn för två- och tre- hjuliga fordon och fyrhjulingar,

5.skyldighet för besiktnings- organen att rapportera genom- förande och utfall av fordons- besiktningar och de uppgifter som

iövrigt behövs för att Transport- styrelsen och Styrelsen för ackre- ditering och teknisk kontroll ska kunna fullgöra sina tillsynsupp- gifter enligt 5 kap. 3 a §,

6.avgifter för Transport-

styrelsens	tillsyn	enligt 5 kap.
3 a–3 c §§	och för	ärendehand-

läggning enligt denna lag och föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen, samt om

7. avgifter för tillsyn och för ärendehandläggning enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 168/2013 om godkännande av och marknads- tillsyn för två- och trehjuliga fordon och fyrhjulingar.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.

249

Prop. 2015/16:31

Bilaga 6

250

Förteckning över remissinstanser vid remiss- behandling av promemorian om två- och trehjuliga fordon och fyrhjulingar

Följande remissinstanser inkom med yttranden: Åklagarmyndigheten, Domstolsverket, Kammarrätten i Göteborg, Förvaltningsrätten i Uppsala, Göta hovrätt, Malmö tingsrätt, Polismyndigheten, Kommerskollegium, Transportstyrelsen, Trafikverket, Läkemedelsverket, Skatteverket, Boverket, Tullverket, Statens väg- och forskningsinstitut (VTI), Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (Swedac), Myndigheten för delaktighet, ATV Leverantörernas förening, Cykel Motor och Sport- fackhandlarna, Moped och Motorcykelbranschens Riksförbund, Sveriges MotorCyklister, Cycleurope Sverige AB (Monark), Trafikförsäkrings- föreningen, Svensk Försäkring och Sveriges Trafikskolors Riksförbund.

Följande remissinstanser avstod från att yttra sig: Riksdagens ombuds- män, Regelrådet, Stockholms Läns Landsting samt Sveriges kommuner och landsting (SKL).

Följande remissinstanser svarade inte: Swetic sektion fordonsbesikt- ning, Cykelfrämjandet, Svenska Cykelfabrikant och Grossistföreningen, Electric Drive System Höganäs AB, Motormännens Riksförbund (MRF), KGK Motor AB, Folksam, Länsförsäkringar AB, Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande (NTF), DHR, Handikappförbunden, Lika Unika – Federationen mänskliga rättigheter för personer med funktions- nedsättning, Läkarförbundet och Naturskyddsföreningen.

Därutöver inkom Trafikanalys med yttrande.

3. en tung terrängvagn som är konstruerad för en högsta hastighet som överstiger 30 kilometer i timmen, eller

4. en släpvagn som dras av en bil, av en tung terrängvagn som är konstruerad för en högsta hastighet som överstiger 30 kilometer i timmen, av ett motorredskap klass I eller av en traktor b.

Överlastavgift tas ut enligt denna lag om något av följande framförs på väg med högre axel- tryck, boggitryck, trippelaxeltryck eller bruttovikt än som är tillåtet för fordonet, fordonståget eller vägen:

1. en lastbil som inte är en EG- mobilkran,

Lagrådsremissens lagförslag Lagförslag

Prop. 2015/16:31

Bilaga 7

Förslag till lag om ändring i lagen (1972:435) om överlastavgift

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1972:435) om överlastavgift ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 §1 Överlastavgift tas ut enligt

denna lag om

1. en lastbil, som inte är en EG- mobilkran,

2. en buss,

3. en tung terrängvagn, som är konstruerad för en högsta hastighet som överstiger 30 kilometer i timmen, eller

4. en släpvagn, som dras av en bil, en tung terrängvagn, som är konstruerad för en högsta hastighet som överstiger 30 kilometer i timmen, eller av ett motorredskap klass I

framförs på väg med högre axeltryck, boggitryck, trippelaxel- tryck eller bruttovikt än som är tillåtet för fordonet, fordonståget eller vägen.

Med väg avses allmän väg, gata eller annan allmän plats.

Högsta för fordonet tillåtna axeltryck, boggitryck och trippelaxeltryck bestäms med ledning av uppgiften i det senaste registreringsbeviset om den garanterade axelbelastningen.

1 Senaste lydelse 2009:1349.

251

Prop. 2015/16:31

Bilaga 7

252

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.

Förslag till lag om ändring i körkortslagen (1998:488)		Prop. 2015/16:31
Härigenom föreskrivs att 2 kap. 1, 2 och 5 §§ körkortslagen (1998:488)		Bilaga 7

ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
2 kap.
1 §1
Personbil, lastbil, buss, motor-	Personbil, lastbil, buss, motor-
cykel, moped klass I, terrängvagn	cykel och moped klass I får köras
och motorredskap klass I får köras	endast av den som har ett gällande
endast av den som har ett gällande	körkort för fordonet. Har släp-
körkort för fordonet. Har släp-	fordon kopplats till en bil ska
fordon kopplats till en bil ska	föraren ha körkortsbehörighet även
föraren ha körkortsbehörighet även	för släpfordonet.
för släpfordonet.
	2 §

Terrängvagn, motorredskap klass I och traktor b får köras endast av den som har ett gällande körkort med behörigheten B.

Nuvarande lydelse

5 §2

Körkortsbehörighet enligt 1 § anges i körkort med följande beteck- ningar.

Beteckning	Körkortsbehörighet
AM	moped klass I
A1	lätt två- eller trehjulig motorcykel
A2	1. tvåhjulig motorcykel som har en nettoeffekt av högst

1Senaste lydelse 2009:189.

2Senaste lydelse 2012:876.

253

Prop. 2015/16:31

Bilaga 7

254

35 kilowatt och ett förhållande mellan nettoeffekt och tjänstevikt som inte överstiger 0,2 kilowatt/kilogram och som, om fordonets originalutförande har ändrats, har sitt ursprung i ett fordon med högst den dubbla effekten.

2. lätt trehjulig motorcykel

Atvå- och trehjulig motorcykel oavsett slagvolym, effekt och förhållande mellan nettoeffekt och tjänstevikt.

B1. personbil med totalvikt av högst 3,5 ton och lätt lastbil samt enbart ett lätt släpfordon som är kopplat till sådan bil.

2.terrängvagn

3.motorredskap klass I

4.trehjulig motorcykel

5.fyrhjulig motorcykel

BE	bil som omfattas av behörighet B och ett eller flera släp-
	fordon som är kopplade till sådan bil, om släpfordonens
	sammanlagda totalvikt inte överstiger 3,5 ton.
C1	tung lastbil med totalvikt av högst 7,5 ton och personbil
	med totalvikt över 3,5 men inte 7,5 ton samt enbart ett
	lätt släpfordon som är kopplat till sådan bil.
C1E	bil som omfattas av behörighet C1 eller B och ett eller
	flera släpfordon som är kopplade till sådan bil om bilens
	och släpfordonens sammanlagda totalvikt inte överstiger
	12 ton.

Ctung lastbil och personbil med totalvikt över 3,5 ton samt enbart ett lätt släpfordon som är kopplat till sådan bil.

CE	bil som omfattas av behörighet C samt ett eller flera släp-
	fordon, oavsett vikt, som är kopplade till sådan bil.
D1	buss som är försedd med högst 16 sittplatser utöver
	förarplatsen och vars längd inte överskrider åtta meter
	samt enbart ett lätt släpfordon som är kopplat till sådan
	buss.
D1E	buss som omfattas av behörighet D1 samt ett eller flera
	släpfordon, oavsett vikt, som är kopplade till sådan buss.

Dbuss oavsett antal sittplatser och längd samt enbart ett lätt släpfordon som är kopplat till sådan buss.

DE	buss som omfattas av behörighet D samt ett eller flera
	släpfordon, oavsett vikt, som är kopplade till sådan buss.

	Föreslagen lydelse	Prop. 2015/16:31
	5 §	Bilaga 7
	5 §
Körkortsbehörighet enligt 1 § anges i körkort med följande beteck-
ningar.

Beteckning	Körkortsbehörighet
AM	moped klass I
A1	lätt två- eller trehjulig motorcykel
A2	1. tvåhjulig motorcykel som har en nettoeffekt av högst
	35 kilowatt och ett förhållande mellan nettoeffekt och
	tjänstevikt som inte överstiger 0,2 kilowatt/kilogram och
	som, om fordonets originalutförande har ändrats, har sitt

ursprung i ett fordon med högst den dubbla effekten. 2. lätt trehjulig motorcykel

Atvå- och trehjulig motorcykel oavsett slagvolym, effekt och förhållande mellan nettoeffekt och tjänstevikt.

B1. personbil med totalvikt av högst 3,5 ton och lätt lastbil samt enbart ett lätt släpfordon som är kopplat till en sådan bil.

2. trehjulig motorcykel

3. fyrhjulig motorcykel

BE	bil som omfattas av behörighet B och ett eller flera släp-
	fordon som är kopplade till en sådan bil, om släp-
	fordonens sammanlagda totalvikt inte överstiger 3,5 ton.
C1	tung lastbil med totalvikt av högst 7,5 ton och personbil
	med totalvikt över 3,5 men inte 7,5 ton samt enbart ett
	lätt släpfordon som är kopplat till sådan bil.
C1E	bil som omfattas av behörighet C1 eller B och ett eller
	flera släpfordon som är kopplade till sådan bil om bilens
	och släpfordonens sammanlagda totalvikt inte överstiger
	12 ton.

Ctung lastbil och personbil med totalvikt över 3,5 ton samt enbart ett lätt släpfordon som är kopplat till sådan bil.

CE	bil som omfattas av behörighet C samt ett eller flera släp-
	fordon, oavsett vikt, som är kopplade till sådan bil.

255

Prop. 2015/16:31

Bilaga 7

D1	buss som är försedd med högst 16 sittplatser utöver
	förarplatsen och vars längd inte överskrider åtta meter
	samt enbart ett lätt släpfordon som är kopplat till sådan
	buss.
D1E	buss som omfattas av behörighet D1 samt ett eller flera
	släpfordon, oavsett vikt, som är kopplade till sådan buss.

Dbuss oavsett antal sittplatser och längd samt enbart ett lätt släpfordon som är kopplat till sådan buss.

DE	buss som omfattas av behörighet D samt ett eller flera
	släpfordon, oavsett vikt, som är kopplade till sådan buss.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.

256

Förslag till lag om ändring i lagen (2001:558) om vägtrafikregister

Härigenom föreskrivs att 12 och 13 §§ lagen (2001:558) om vägtrafik- register ska ha följande lydelse.

Prop. 2015/16:31

Bilaga 7

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
12 §1
Följande fordon skall med de	Följande fordon ska med de
undantag som anges i 13–16 och	undantag som anges i 13–16 och
18 §§ vara registrerade i vägtrafik-	18 §§ vara registrerade i vägtrafik-
registret för att få brukas.	registret för att få brukas.

1.Bilar, motorcyklar, mopeder klass I, traktorer, motorredskap klass I och terrängmotorfordon.

2.Motorredskap klass II när de används

b)för transport av gods i andra fall än som avses i 2 kap. 17 § väg- trafikskattelagen (2006:227) på en väg som inte är enskild.

3.Släpfordon som dras av bilar.

4.Släpvagnar som dras av trak- torer klass I, motorredskap klass I eller tunga terrängvagnar.

5.Släpvagnar som dras av ett sådant motorredskap klass II som används på det sätt som anges i 2, om motorredskapets tjänstevikt är över två ton eller om motorred- skapet är en till motorredskap ombyggd bil.

4.Släpvagnar som dras av trak- torer skatteklass I, motorredskap klass I eller tunga terrängvagnar.

5.Släpvagnar som dras av ett sådant motorredskap klass II som används på det sätt som anges i 2, om motorredskapets tjänstevikt är över två ton eller om motorred- skapet är en bil som byggts om till motorredskap.

13 §2 Bestämmelserna i 12 § gäller inte i fråga om

1. fordon som används uteslutande inom inhägnade järnvägs- eller industriområden eller inom inhägnade tävlingsområden eller andra

liknande inhägnade områden,
2. släpvagnar			som	dras	av	2. släpvagnar			som	dras	av
traktorer,		motorredskap		klass II		traktorer,		motorredskap		klass II
eller	sådana tunga terrängvagnar					eller	sådana tunga terrängvagnar
som är konstruerade för en hastig-						som är konstruerade för en hastig-
het	av	högst	30 kilometer		i	het	av	högst	30 kilometer		i
timmen, om fordonen i det						timmen, om fordonen i det
enskilda		fallet används endast			på	enskilda		fallet används endast			på

1Senaste lydelse 2006:239.

2Senaste lydelse 2010:95.

257

Prop. 2015/16:31

Bilaga 7

258

motsvarande sätt som en traktor	motsvarande sätt som en traktor
klass II,	skatteklass II,

5.fordon som provkörs vid provning inför ett enskilt godkännande i den utsträckning som behövs för att provningen ska kunna genomföras,

7.ombyggda eller amatörbyggda fordon som provkörs inför en regi- streringsbesiktning av den som Transportstyrelsen särskilt förordnat att utföra sådan provkörning, eller

8.fordon som brukas med stöd av saluvagnslicens enligt 18 §.

Finner polisman anledning att	Om en polisman finner anled-
anta att fordon som han anträffar i	ning att anta att ett fordon som han
trafik inte är i föreskrivet skick	eller hon anträffar i trafik inte är i
tillämpas första stycket 4 på mot-	föreskrivet skick tillämpas första
svarande sätt.	stycket 4 på motsvarande sätt.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.

Förslag till lag om ändring i lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner

Härigenom föreskrivs att 2 och 2 a §§ lagen (2001:559) om vägtrafik- definitioner ska ha följande lydelse.

	Nuvarande lydelse
	2 §1
Beteckning	Betydelse

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –


Bärighetsklass	Indelning		av	vägar efter tillåtet
	axel-, boggi- och trippelaxeltryck
	samt tillåten bruttovikt. Bärighets-
	klasserna		är	bärighetsklass 1
	(BK1), bärighetsklass 2 (BK2) och
	bärighetsklass 3 (BK3).
Cykel	1. Ett	fordon		som	är	avsett	att
	drivas med tramp- eller vevanord-
	ning och inte är ett lekfordon.
	2. Ett eldrivet fordon utan tramp-
	eller vevanordning som är
	a. inrättat		huvudsakligen				för
	befordran av en person,
	b. inrättat för att föras av den
	åkande, och
	c. konstruerat för en hastighet av
	högst 20 kilometer i timmen.
	3. Ett	eldrivet		fordon		med	en
	tramp- eller vevanordning om
	elmotorn
	a. endast		förstärker kraften				från
	tramp- eller vevanordningen,
	b. inte ger något krafttillskott vid
	hastigheter över				25 kilometer i
	timmen, och
	c. har en nettoeffekt som inte över-
	stiger 250 watt.

Prop. 2015/16:31

Bilaga 7

1 Senaste lydelse 2012:875.

259

Prop. 2015/16:31

Bilaga 7

260

Cykelkärra	Ett fordon som är avsett att dras av
	en moped klass II eller en cykel
	och inte är en sidvagn. En till-
	kopplad cykelkärra anses inte som
	ett särskilt fordon.

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

Maximilast för ett motorfordon, en	Skillnaden mellan fordonets total-
traktor, ett motorredskap, ett	vikt och tjänstevikt.
terrängmotorfordon, ett släpfordon
eller en sidvagn
Moped	Ett motorfordon			som		är	kon-
	struerat för en hastighet av högst
	45 kilometer i timmen och som
	har
	1. två hjul samt
	a. om det drivs av en motor som
	bygger på inre förbränning, denna
	har	en	slagvolym			av	högst
	50 kubikcentimeter, eller
	b. om det drivs av en elektrisk
	motor, denna har en effekt av
	högst	4 kilowatt		för	kontinuerlig
	drift,
	2. tre hjul samt
	a. om det drivs av en förbrän-
	ningsmotor		med		tändsystem,
	denna har en slagvolym av högst
	50 kubikcentimeter,
	b. om det drivs av någon annan
	typ av motor som bygger på inre
	förbränning, denna har en netto-
	effekt på högst 4 kilowatt, eller
	c. om det drivs av en elektrisk
	motor, denna har en effekt av
	högst	4 kilowatt		för	kontinuerlig
	drift, eller
	3. fyra hjul och en massa utan last
	på högst 350 kilogram samt
	a. om	det	drivs av			en	för-
	bränningsmotor med				tändsystem,
	denna har en slagvolym av högst
	50 kubikcentimeter,
	b. om det drivs av någon annan
	typ av motor som bygger på inre
	förbränning, denna har en netto-
	effekt på högst 4 kilowatt, eller
	c. om det drivs av en elektrisk
	motor, denna har en effekt av
	högst	4 kilowatt		för	kontinuerlig
	drift.


	Vid beräkningen av en fyrhjulig
	mopeds massa ska i fråga om ett
	eldrivet			fordon		batterierna			inte
	räknas in.
	Mopeder delas in i klass I och
	klass II.
Moped klass I	En	moped			som		inte	hör	till
	klass II.
Moped klass II	En moped som är konstruerad för
	en hastighet av högst 25 kilometer
	i timmen och som har en motor
	vars	nettoeffekt				inte		överstiger
	1 kilowatt.
Motorcykel	1. Ett		motorfordon				på	två	hjul
	eller	tre		symmetriskt				placerade
	hjul som är konstruerat för en
	hastighet				som			överstiger
	45 kilometer				i timmen			eller,	om
	det drivs av en förbränningsmotor,
	denna har en slagvolym som över-
	stiger 50 kubikcentimeter.
	2. Ett		motorfordon				på	fyra	hjul
	och med en massa utan last som
	är	högst			400 kilogram				eller
	550 kilogram				om		fordonet		är
	inrättat		för		godsbefordran,				och
	vars	maximala				nettomotoreffekt
	inte	överstiger				15 kilowatt, dock
	inte moped.
	Vid beräkningen av en motor-
	cykels massa skall i fråga om ett
	eldrivet			fordon		batterierna			inte
	räknas in.
	Motorcyklar delas in i lätta och
	tunga motorcyklar.
Motordrivet fordon	Ett fordon som för						framdrivande
	är försett med motor, dock inte ett
	sådant eldrivet fordon som är att
	anse	som			cykel.		Motordrivna
	fordon delas in i motorfordon,
	traktorer,				motorredskap				och
	terrängmotorfordon.

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

Terrängmotorfordon	Ett motordrivet fordon som inte är
	ett motorfordon och som är in-
	rättat huvudsakligen för att själv-
	ständigt användas till person- eller

Prop. 2015/16:31

Bilaga 7

261

Prop. 2015/16:31

Bilaga 7

262


	godsbefordran i terräng. Terräng-
	motorfordon delas in i terräng-
	vagnar och terrängskotrar.
Terrängskoter	Ett	terrängmotorfordon			med	en
	tjänstevikt av högst 400 kilogram.
	Terrängskotrar delas in i snö-
	skotrar och terränghjulingar.
Terrängsläp	Ett släpfordon som är inrättat för
	att dras av ett terrängmotorfordon.
Terrängvagn	Ett	terrängmotorfordon			med	en
	tjänstevikt		över	400 kilogram.
	Terrängvagnar delas in i lätta och
	tunga terrängvagnar.
Tjänstevikt för en bil, en traktor	Den	sammanlagda		vikten		av
eller ett motorredskap	fordonet i normalt, fullt drift-
	färdigt skick med det tyngsta
	karosseri som hör till fordonet,
	verktyg och reservhjul som hör till
	fordonet,		bränsle, smörjolja			och
	vatten, samt föraren.

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

Totalvikt för en motorcykel, ett			Summan av	fordonets	tjänstevikt
terrängfordon	utom en	tung	och den beräknade vikten av det
terrängvagn, ett	släpfordon	eller	största antal personer och den
en sidvagn			största mängd gods som fordonet
			är inrättat för. I totalvikten för en
			motorcykel	ingår inte sidvagnens
			totalvikt.
Traktor			Ett motordrivet fordon med minst
			två hjulaxlar som är inrättat
			huvudsakligen för att dra ett annat
			fordon eller ett arbetsredskap och
			som är konstruerat för en hastig-
			het av högst 40 kilometer i timmen
			och endast med svårighet kan
			ändras till högre hastighet. En
			traktor får vara utrustad för
			transport av gods och för beford-
			ran av passagerare.
Traktor klass I			En traktor som enligt vägtrafik-
			skattelagen	(2006:227)	hör till
			skatteklass I.

Traktor klass II	En traktor som enligt vägtrafik-
	skattelagen (2006:227) hör till
	skatteklass II.
Traktortåg	En traktor med ett eller flera till-
	kopplade släpfordon.

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

	Föreslagen lydelse
	2 §
Beteckning	Betydelse

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –


Bärighetsklass	Indelning		av	vägar efter tillåtet
	axel-, boggi- och trippelaxeltryck
	samt tillåten bruttovikt. Bärighets-
	klasserna		är	bärighetsklass 1
	(BK1), bärighetsklass 2 (BK2) och
	bärighetsklass 3 (BK3).
Cykel	1. Ett	fordon		som	är	avsett	att
	drivas med tramp- eller vevanord-
	ning och inte är ett lekfordon.
	2. Ett	eldrivet		fordon		med	en
	tramp- eller vevanordning om
	elmotorn
	a. endast		förstärker kraften				från
	tramp- eller vevanordningen,
	b. inte ger något krafttillskott vid
	hastigheter över				25 kilometer i
	timmen, och
	c. har en kontinuerlig märkeffekt
	som inte överstiger 250 watt.
	3. Ett eldrivet fordon utan tramp-
	eller vevanordning som är avsett
	för användning av personer med
	fysisk funktionsnedsättning, och är
	a. inrättat		huvudsakligen				för
	befordran av en person,
	b. inrättat för att föras av den
	åkande, och
	c. konstruerat för en hastighet av
	högst 20 kilometer i timmen.
	4. Ett eldrivet fordon utan tramp-
	eller	vevanordning			som	uppfyller
	villkoren i 3 a–c och som antingen
	a. har en elmotor vars kontinuer-
	liga	märkeffekt inte				överstiger
	250 watt, eller
	b. är självbalanserande.

Prop. 2015/16:31

Bilaga 7

263

Prop. 2015/16:31

Bilaga 7

264

Cykelkärra	Ett fordon som är avsett att dras av
	en moped klass II eller en cykel
	och inte är en sidvagn. En till-
	kopplad cykelkärra anses inte som
	ett särskilt fordon.

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

Maximilast för ett motorfordon, en	Skillnaden mellan fordonets total-
traktor, ett motorredskap, ett	vikt och tjänstevikt.
terrängmotorfordon, ett släpfordon
eller en sidvagn
Moped	Ett	motorfordon			som	är	kon-
	struerat för en hastighet av högst
	45 kilometer			i timmen		som, om
	det drivs av en förbränningsmotor
	med gnisttändning, har en slag-
	volym		av	högst	50 kubikcen-
	timeter, eller, om det drivs av en
	förbränningsmotor				med		kom-
	pressionständning, har en slag-
	volym		av högst		500 kubikcenti-
	meter, eller är försett med annan
	motor för framdrivande och som
	har
	1. två hjul samt en nettoeffekt som
	inte överstiger 4 kilowatt,
	2. tre hjul och en vikt i körklart
	skick av högst 270 kilogram samt
	en nettoeffekt som inte överstiger
	4 kilowatt, eller
	3. fyra hjul och en vikt i körklart
	skick av högst 425 kilogram samt
	en nettoeffekt som inte överstiger
	4 kilowatt, eller
	4. fyra		hjul,	ett	karosseri		med
	högst tre dörrar och en vikt i kör-
	klart skick av högst 425 kilogram
	samt en nettoeffekt som inte över-
	stiger 6 kilowatt.
	Vid beräkningen av en mopeds
	vikt ska i fråga om ett eldrivet
	fordon batterierna inte räknas in.
	Mopeder delas in i klass I och
	klass II.
Moped klass I	En	moped		som	inte	hör	till
	klass II.

Moped klass II	En moped som har en motor vars
	nettoeffekt		inte			överstiger
	1 kilowatt och
	1. är konstruerad för en hastighet
	av högst 25 kilometer i timmen,
	eller
	2. är konstruerad för att drivas
	med en tramp- och vevanordning
	och där motorn inte ger något
	krafttillskott		vid	hastigheter			över
	25 kilometer i timmen.
Motorcykel	Ett motorfordon			vars		nettoeffekt,
	konstruktiva hastighet eller motor-
	storlek	överstiger			villkoren		för
	moped och som har
	1. två hjul, eller
	2. tre symmetriskt placerade hjul
	och en vikt i körklart skick av
	högst 1 000 kilogram, eller
	3. fyra hjul och en vikt i körklart
	skick av högst 450 kilogram eller
	högst 600 kilogram om fordonet är
	inrättat för godsbefordran, samt en
	nettoeffekt		som	inte		överstiger
	15 kilowatt.
	Vid beräkningen av en motor-
	cykels vikt ska i fråga om ett el-
	drivet fordon batterierna inte räk-
	nas in.
	Motorcyklar delas in i lätta och
	tunga motorcyklar.
Motordrivet fordon	Ett fordon som för				framdrivande
	är försett med motor, dock inte ett
	sådant eldrivet fordon som är att
	anse	som	cykel.		Motordrivna
	fordon delas in i motorfordon,
	traktorer,		motorredskap				och
	terrängmotorfordon.

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

Terrängmotorfordon	Ett motordrivet fordon som inte är
	ett motorfordon och som är in-
	rättat huvudsakligen för att själv-
	ständigt användas till person- eller
	godsbefordran i terräng. Terräng-
	motorfordon delas in i terräng-
	vagnar och terrängskotrar.

Prop. 2015/16:31

Bilaga 7

265

Prop. 2015/16:31

Bilaga 7

266


Terrängskoter	Ett	terrängmotorfordon			med	en
	tjänstevikt av högst 450 kilogram.
	Terrängskotrar delas in i snö-
	skotrar och terränghjulingar.
Terrängsläp	Ett släpfordon som är inrättat för
	att dras av ett terrängmotorfordon.
Terrängvagn	Ett	terrängmotorfordon			med	en
	tjänstevikt		över	450 kilogram.
	Terrängvagnar delas in i lätta och
	tunga terrängvagnar.
Tjänstevikt för en bil, en traktor	Den	sammanlagda		vikten		av
eller ett motorredskap	fordonet i normalt, fullt drift-
	färdigt skick med det tyngsta
	karosseri som hör till fordonet,
	verktyg och reservhjul som hör till
	fordonet,		bränsle, smörjolja			och
	vatten, samt föraren.

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

Totalvikt för en motorcykel, ett			Summan av	fordonets		tjänstevikt
terrängfordon	utom en	tung	och den beräknade vikten av det
terrängvagn,	ett släpfordon	eller	största antal personer och den
en sidvagn			största mängd gods som fordonet
			är inrättat för. I totalvikten för en
			motorcykel	ingår	inte	sidvagnens
			totalvikt.
Traktor			Ett motordrivet fordon med minst
			två hjulaxlar som är inrättat
			huvudsakligen för att dra ett annat
			fordon eller ett arbetsredskap. En
			traktor får vara utrustad för
			transport av gods och för beford-
			ran av passagerare.
			Traktorer delas in i traktor a och
			traktor b.
Traktor a			En traktor som är konstruerad för
			en hastighet av högst 40 kilometer
			i timmen och endast med svårighet
			kan ändras till högre hastighet.
Traktor b			En traktor som är konstruerad för
			en hastighet		som	överstiger
			40 kilometer i timmen.
Traktor skatteklass I			En traktor som enligt vägtrafik-
			skattelagen	(2006:227) hör till
			skatteklass I.

				Prop. 2015/16:31
Traktor skatteklass II	En traktor	som enligt	vägtrafik-	Bilaga 7
	skattelagen	(2006:227)	hör till
	skatteklass II.
Traktortåg	En traktor med ett eller flera till-
	kopplade släpfordon.

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
2 a §2
Oavsett vad som anges i 2 § ska	Trots 2 § ska ett fordon som
ett fordon som registreras med	registreras med stöd av ett god-
stöd av ett godkännande enligt en	kännande enligt en EU-rättsakt
EG-rättsakt höra till det slag av	höra till det slag av fordon som
fordon som motsvarar den	motsvarar den fordonskategori
fordonskategori som anges i god-	som anges i godkännandet.
kännandet.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.

2.En klassificering enligt äldre bestämmelser av ett fordon som moped, motorcykel, personbil, terrängskoter, terrängvagn, traktor klass I eller klass II gäller fortfarande.

2 Senaste lydelse 2009:226.

267

Prop. 2015/16:31

Bilaga 7

268

Förslag till lag om ändring i fordonslagen (2002:574)

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 1 §, 2 kap. 2 och 4 a §§ och 5 kap. 8 § fordonslagen (2002:574) ska ha följande lydelse

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1kap.

1 §

Denna lag innehåller bestämmelser om

1.kontroll av fordon samt därtill hörande system, komponenter och separata tekniska enheter,

2.kontroll av fordons last,

3.kontroll av färdskrivare och taxameter och kontroll av användningen av dessa, samt

4.den verksamhet som bedrivs av besiktningsorgan på fordons- området.

Lagen innehåller dessutom bemyndiganden att meddela föreskrifter i dessa ämnen samt om fordons beskaffenhet och utrustning.

2 kap.

2 §1

Ett typgodkännande meddelas		Ett typgodkännande meddelas
för en typ av fordon, system, kom-		för en typ av fordon, system, kom-
ponent eller separat teknisk enhet		ponent eller separat teknisk enhet
som uppfyller föreskrivna krav i		som uppfyller föreskrivna krav i
fråga om beskaffenhet och utrust-		fråga om beskaffenhet och utrust-
ning. Typgodkännande kan ske i		ning. Typgodkännande kan ske i
enlighet med EU-rättsakter på		enlighet med EU-rättsakter på
området (EG-typgodkännande), i		området, i enlighet med överens-
enlighet	med överenskommelser	kommelser	upprättade	inom
upprättade inom Förenta nationer-		Förenta nationernas ekonomiska
nas ekonomiska kommission för		kommission för Europa (ECE-
Europa	(ECE-typgodkännande)	typgodkännande) eller som natio-

1 Senaste lydelse 2011:324.

eller som nationellt typgodkän- nellt typgodkännande.	Prop. 2015/16:31
nande.	Bilaga 7
Typgodkännande kan även meddelas för en fordonstyp som inte är

färdigbyggd eller för en fordonstyp som byggs med en tillverknings- process som är uppdelad i separata etapper, om fordonstypen i det till- verkningsstadium där den befinner sig uppfyller föreskrivna krav i fråga om beskaffenhet och utrustning (etappvist typgodkännande).

Bestämmelser om typgodkännande i fråga om avgasrening finns i avgasreningslagen (2011:318).

4 a §2

1. ett EG-typgodkännande för	1. ett typgodkännande i enlighet
sina komponenter eller separata	med EU-rättsakter på området för
tekniska enheter, eller	sina komponenter eller separata
	tekniska enheter, eller

2. tillstånd att sälja fordonsdelar eller fordonsutrustning som annars är förbjudna att sälja.

Information som inte är allmänt tillgänglig behöver dock inte lämnas ut om inte mottagaren av informationen förbinder sig att hålla denna konfidentiell.

5 kap.

8 §3

1.kontrollens omfattning och besiktningsorganens verksamhet,

2.förutsättningarna för godkännande vid kontroll,

3.förelägganden och körförbud,

4.förutsättningarna för att bruka vissa fordon,

5.utbildnings- och kompetenskrav för besiktningstekniker, samt

6.avgifter.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får också meddela föreskrifter om

1.registrering, ibruktagande, försäljning, saluföring och användning av fordon, system, komponenter, separata tekniska enheter, fordonsdelar och annan utrustning till fordon,

2.att ett typgodkännande av fordon ska upphöra att gälla när nya krav som är tillämpliga på den godkända fordonstypen, varianten eller versionen blir obligatoriska,

2Senaste lydelse 2009:224.

3Senaste lydelse 2010:39.

269

Prop. 2015/16:31

Bilaga 7

270

3. tillverkares tillhandahållande av information och dokumentation om

fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter,
4. tillsynen	över		efterlevnaden	4. tillsynen över att denna lag
av denna lag och av föreskrifter				följs, liksom av föreskrifter som
som har meddelats med stöd av				har meddelats med stöd av lagen
lagen,				och	av Europaparlamentets						och
				rådets		förordning				(EU)
				nr 167/2013		av		den	5	februari
				2013 om godkännande och mark-
				nadskontroll av jordbruks- och
				skogsbruksfordon, i den ursprung-
				liga lydelsen, samt av Europapar-
				lamentets och			rådets förordning
				(EU)	nr 168/2013				av	den	15
				januari 2013 om godkännande av
				och marknadskontroll för två- och
				trehjuliga fordon och fyrhjulingar,
				i den ursprungliga lydelsen,
5. skyldighet		för	besiktnings-	5. skyldighet				för	besiktnings-
organen att rapportera genom-				organen att rapportera genom-
förande och utfall av fordons-				förande och utfall av fordons-
besiktningar och de uppgifter som				besiktningar och de uppgifter som
i övrigt behövs för att Transport-				i övrigt behövs för att Transport-
styrelsen och Styrelsen för ackre-				styrelsen och Styrelsen för ackre-
ditering och teknisk kontroll ska				ditering och teknisk kontroll ska
kunna fullgöra sina tillsynsupp-				kunna fullgöra sina tillsynsupp-
gifter enligt 5 kap. 3 a §, samt om				gifter enligt 5 kap. 3 a §,
6. avgifter	för	Transportstyrel-		6. avgifter		för		Transportstyrel-
sens tillsyn enligt 5 kap. 3 a–3 c §§				sens tillsyn enligt 5 kap. 3 a–3 c §§
och för ärendehandläggning enligt				och för ärendehandläggning enligt
denna lag och föreskrifter som har				denna lag och föreskrifter som har
meddelats med stöd av lagen.				meddelats med stöd av lagen, samt
				om
				7. avgifter		för		tillsyn		och	för
				ärendehandläggning						enligt
				Europaparlamentets					och rådets
				förordning (EU) nr 167/2013 om
				godkännande			och		marknads-
				kontroll av jordbruks- och skogs-
				bruksfordon,		i	den		ursprungliga
				lydelsen, samt enligt Europa-
				parlamentets och rådets förord-
				ning	(EU) nr 168/2013					om	god-

kännande av och marknads- kontroll för två- och trehjuliga fordon och fyrhjulingar, i den ursprungliga lydelsen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.

Lagrådets yttrande

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2015-09-24

Närvarande: F.d. justitieråden Gustaf Sandström och Olle Stenman samt justitierådet Ella Nyström.

Godkännande och marknadskontroll av fordon

Enligt en lagrådsremiss den 3 september 2015 (Näringsdepartementet) har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till

1.lag om ändring i lagen (1972:435) om överlastavgift,

2.lag om ändring i körkortslagen (1998:488),

3.lag om ändring i lagen (2001:558) om vägtrafikregister,

4.lag om ändring i lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner,

5.lag om ändring i fordonslagen (2002:574).

Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kanslirådet Susanna Broms.

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslaget till Lag om ändring i lagen om överlastavgift

1 §

Enligt förslaget görs en redaktionell ändring i första stycket. Uttrycket ”något av följande” – med syftning på sådana fordon som anges i punk- terna 1–4 – bör enligt Lagrådets mening undvikas.

Lagrådet anser att första stycket i stället bör formuleras enligt följande:

1.en lastbil som inte är en EG-mobilkran,

2.en buss,

3.en tung terrängvagn som är konstruerad för en högsta hastig- het som överstiger 30 kilometer i timmen, eller

4.en släpvagn som dras av en bil, av en tung terrängvagn som är konstruerad för en högsta hastighet som överstiger 30 kilometer

itimmen, av ett motorredskap klass I eller av en traktor b.

Prop. 2015/16:31

Bilaga 8

Förslaget till Lag om ändring i lagen om vägtrafikdefinitioner

2 §

I paragrafen finns beteckningar som med den betydelse som där anges är
avsedda att användas i andra författningar i den utsträckning som före-
skrivs i dessa (se 1 §). Utgångspunkten för regleringen av definitioner på
fordonsområdet är att de svenska definitionerna så långt möjligt ska
stämma överens med de definitioner som finns i EU:s rättsakter på
området.	271

Prop. 2015/16:31

Bilaga 8

272

I konsekvens med detta föreslås att beteckningarna ”Moped” och ”Motorcykel” ges en delvis ny betydelse, bl.a. genom att begreppet ”vikt i körklart skick” införs i punkterna 2–4 resp. 2 och 3. Någon precisering i lagen av den närmare innebörden av begreppet föreslås inte. Tanken är dock att begreppet ska ha samma innebörd som i artikel 5 i ram- förordningen (EU) nr 168/2013 och avse det olastade fordonets vikt, inklusive vikten för vätskor, standardutrustning och bränsle i bränsle- tanken eller bränsletankar som ska fyllas till minst 90 procent av sin kapacitet.

I remissen anförs att vikt i körklart skick fastställs på något olika sätt beroende på vilket fordon som avses och att det exempelvis finns bestämmelser för andra fordonstyper i ramdirektivet 2007/46/EG. Rege- ringen anser därför inte att den aktuella lagen bör kompletteras med en hänvisning till förordningen.

Eftersom begreppet vikt i körklart skick avses ha en precis innebörd i fråga om beteckningen av moped och motorcykel anser Lagrådet att en hänvisning till definitionen i artikel 5 i ramförordningen är befogad.

Vad gäller beteckningen ”Traktor” konstaterar Lagrådet att defini- tionerna av traktor a och traktor b inte förefaller att vara heltäckande; traktorer som utan svårighet kan ändras till en hastighet överstigande 40 kilometer i timmen omfattas inte.

Övergångsbestämmelserna

Personbilar berörs inte omedelbart av lagförslaget. Emellertid ska enligt punkt 2 av övergångsbestämmelserna en äldre klassificering av ett fordon som personbil fortfarande gälla. Av tydlighetsskäl anser Lagrådet att skälen för regleringen i denna del bör kommenteras i propositionen.

Förslaget till Lag om ändring i fordonslagen

5 kap.

8 §

Enligt andra stycket 4 får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddela föreskrifter om ”tillsynen över att denna lag följs, liksom av föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen och av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 167/2013 ….samt av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 168/2013 …”.

Regleringen är otydlig, delvis till följd av att orden ”tillsynen över efterlevnaden av …” ersatts med ”tillsynen över att denna lag följs, …” med efterföljande oklar syftning.

I avsnittet om tillsyn i lagrådsremissen, som inte heller är helt klar- görande, sägs bl.a. att bestämmelserna bör kompletteras med en bestäm- melse som ger möjlighet att meddela föreskrifter med stöd av de båda ramförordningarna. Vid föredragningen har uppgetts att bestämmelsen inte ska tolkas på detta sätt och att syftet med regleringen varit att möjliggöra tillsyn över inte bara efterlevnaden av lagen och av före- skrifter som har meddelats med stöd av lagen utan också över efter- levnaden av ramförordningarna. Med den tolkningen kan till den nu

gällande lydelsen läggas ”(lagen,) samt av Europaparlamentets och rådets förordning ...”.

I punkt 7 bör ett ”för” utgå och punkten inledas med ”avgifter för till- syn och ärendehandläggning …”.

Övriga lagförslag

Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.

Prop. 2015/16:31

Bilaga 8

273

Prop. 2015/16:31 Näringsdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 8 oktober 2015

Närvarande: Statsministern S Löfven, ordförande, och statsråden

ÅRomson, Y Johansson, S-E Bucht, P Hultqvist, H Hellmark Knutsson,

ÅRegnér, P Bolund, M Kaplan, A Bah Kuhnke, G Fridolin,

G Wikström, A Hadzialic

Föredragande: statsrådet Bucht

Regeringen beslutar proposition 2015/16:31 Godkännande och marknadskontroll av fordon

274

Rättsdatablad			Prop. 2015/16:31

Författningsrubrik	Bestämmelser som	Celexnummer för
	inför, ändrar, upp-	bakomliggande EU-
	häver eller upprepar	regler
	ett normgivnings-
	bemyndigande

Lag om ändring i		32013R0167
körkortslagen		32013R0168
(1998:488)
Lag om ändring i lagen		32013R0167
(2001:559) om		32013R0168
vägtrafikdefinitioner
Lag om ändring i	5 kap. 8 § andra	32013R0167
fordonslagen (2002:574)	stycket	32013R0168

275