Regeringens proposition 2015/16:2

Höständringsbudget för 2015

Regeringens proposition 2015/16:2

Höständringsbudget för 2015

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 15 september 2015

Stefan Löfven

Per Bolund

(Finansdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

Propositionen innehåller förslag till ändringar avseende statens inkomster och utgifter för budgetåret 2015.

PROP. 2015/16:2

Innehållsförteckning

1	Förslag till riksdagsbeslut ....................................................................................		11
2	Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi .................		15
3	Inledning	...............................................................................................................	21
	3.1 ..............................................................	Ändringar i statens budget	21
	3.2 ....................................................	Konsekvenser för statens budget	21
4	Ändringar ...............................................................avseende statens inkomster		25
	4.1 ..............................................	Ändrad beskattning av biodrivmedel	25
	4.1.1 ............................................................	Ärendet och dess beredning	25
	4.1.2 ..........................................................................................	Bakgrund	25
	4.1.3 .............................	Minskad skattebefrielse för vissa biodrivmedel	27
	4.1.4 ............................................................................	Konsekvensanalys	31
	4.2 ..................................................................	Författningskommentar	32

4.2.1Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på

		energi ................................................................................................		32
	4.3	Ändrad beräkning av inkomsterna i statens budget för 2015 .......		33
5	Ändringar avseende statens utgifter....................................................................			37
	5.1	Utgiftsområde 2	Samhällsekonomi och finansförvaltning............	37
	5.2	Utgiftsområde 4	Rättsväsendet.......................................................	38
	5.3	Utgiftsområde 9	Hälsovård, sjukvård och social omsorg .............	39

5.4Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och

	funktionsnedsättning.......................................................................		40
5.5	Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom ..................		40
5.6	Utgiftsområde 12	Ekonomisk trygghet för familjer och barn......	41
5.7	Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet ............................		41
5.8	Utgiftsområde 16	Utbildning och universitetsforskning..............	41

5.9Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och

	byggande samt konsumentpolitik...................................................		42
5.10	Utgiftsområde 19 Regional tillväxt.................................................		43
5.11	Utgiftsområde 20	Allmän miljö- och naturvård ............................	43
5.12	Utgiftsområde 22 Kommunikationer.............................................		44
5.13	Utgiftsområde 23	Areella näringar, landsbygd och livsmedel ......	44
5.14	Utgiftsområde 24	Näringsliv ..........................................................	45
5.15	Utgiftsområde 27	Avgiften till Europeiska unionen .....................	46

PROP. 2015/16:2

Bilagor

Bilaga 1 Minskad skattebefrielse av vissa biodrivmedel Bilaga 2 Beställningsbemyndiganden

PROP. 2015/16:2

Tabellförteckning
Tabell 1.1	Ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade anslag 2015 ...................	12
Tabell 4.1	Tidigare förändringar av beskattningen av biodrivmedel till följd av
överkompensation................................................................................................		27
Tabell 4.2	Specifikation av ändrad beräkning av inkomster för 2015 ..........................	34

Förslag till riksdagsbeslut

PROP. 2015/16:2

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1.antar förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi (avsnitt 2 och 4.1),

2.godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:10 Bidragsfastigheter under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning (avsnitt 5.1),

3.godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:1 Polismyndigheten under utgiftsområde 4 Rättsväsendet (avsnitt 5.2),

4.bemyndigar regeringen att under 2015 för anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet under utgiftsområde 16 Utbildning och universitets-

forskning ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 2 716 000 000 kronor 2016−2023 (avsnitt

5.8),

5.bemyndigar regeringen att under 2015 för

anslaget 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 266 000 000 kronor 2016−2019 (avsnitt 5.8),

6.godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:13 Upprustning av skollokaler under utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik (avsnitt 5.9),

7.bemyndigar regeringen att under 2015 för anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder under utgiftsområde 19 Regional tillväxt ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 2 895 000 000 kronor 2016–2022, (avsnitt 5.10),

8.godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur under utgiftsområde 22 Kommunikationer (avsnitt 5.12),

9.bemyndigar regeringen att under 2015 för anslaget 1:11 Intervention för jordbruks-

produkter	m.m.	under utgiftsområde
23 Areella	näringar,	landsbygd och livs-

medel besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 59 202 000 kronor 2016 och 42 798 000 kronor 2017 (avsnitt 5.13),

10.bemyndigar regeringen att under 2015 för anslaget 1:20 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket under utgiftsområde 23 Areella

näringar, landsbygd och livsmedel besluta om bidrag som medför behov av framtida anslag på högst 55 000 000 kronor 2016, 60 000 000 kronor 2017 och 60 000 000 kronor 2018 (avsnitt 5.13),

11.godkänner ändrad beräkning av inkomster för 2015 (avsnitt 4.3 och tabell 4.2),

12.godkänner ändrade ramar för utgiftsområden samt anvisar ändrade anslag enligt tabell 1.1.

PROP. 2015/16:2

Tabell 1.1 Ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade anslag 2015

Tusental kronor

Utgiftsområde	Anslags-		Beslutad	Förändring av	Ny ram/
	nummer		ram/anvisat	ram/ anslag	Ny anslagsnivå
			anslag
2		Samhällsekonomi och finansförvaltning	14 599 753	1 500	14 601 253
	1:7	Konjunkturinstitutet	59 918	1 000	60 918

	1:10	Bidragsfastigheter	339 500	500	340 000
4		Rättsväsendet	40 774 864	30 000	40 804 864
	1:1	Polismyndigheten	21 159 726	2 000	21 161 726

	1:6	Kriminalvården	7 884 483	-42 000	7 842 483
	1:12	Rättsliga biträden m.m.	2 468 657	30 000	2 498 657

	1:13	Kostnader för vissa skaderegleringar m.m.	40 082	40 000	80 082

9		Hälsovård, sjukvård och social omsorg	63 820 381	948 000	64 768 381
	2:1	Folkhälsomyndigheten	369 523	1 000	370 523

	4:4	Kostnader för statlig assistansersättning	24 421 000	948 000	25 369 000

	4:10	Myndigheten för internationella adoptionsfrågor	21 905	-4 000	17 905
	8:1	Socialstyrelsen	465 583	3 000	468 583

10		Ekonomisk trygghet vid sjukdom och
		funktionsnedsättning	103 035 087	0	103 035 087
	1:6	Bidrag för sjukskrivningsprocessen	3 142 000	-128 000	3 014 000

	2:1	Försäkringskassan	7 902 295	128 000	8 030 295
11		Ekonomisk trygghet vid ålderdom	38 148 425	462 200	38 610 625
	1:3	Bostadstillägg till pensionärer	8 464 100	462 200	8 926 300

12		Ekonomisk trygghet för familjer och barn	83 296 698	222 500	83 519 198
	1:4	Adoptionsbidrag	35 784	-500	35 284

	1:6	Vårdbidrag för funktionshindrade barn	3 409 300	223 000	3 632 300

13		Integration och jämställdhet	16 745 043	15 800	16 760 843
	1:5	Hemutrustningslån	217 469	15 800	233 269

18		Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande
		samt konsumentpolitik	1 222 973	1 200	1 224 173

	1:9	Statens va-nämnd	9 025	1 200	10 225

20		Allmän miljö- och naturvård	5 913 118	134 300	6 047 418
	1:7	Avgifter till Internationella organisationer	183 131	7 000	190 131

	1:8	Supermiljöbilspremie	215 000	132 000	347 000

	1:16	Skydd av värdefull natur	965 000	-4 700	960 300
24		Näringsliv	5 506 162	10 000	5 516 162

	1:15	Konkurrensverket	194 252	-7 500	186 752

		Omstrukturering och genomlysning av statligt ägda
	1:18	företag	22 200	10 000	32 200

	1:23	Upphandlingsmyndigheten	20 940	7 500	28 440
	2:3	Exportfrämjande verksamhet	317 889	-5 000	312 889

	2:4	Investeringsfrämjande	57 410	5 000	62 410

27		Avgiften till Europeiska unionen	40 126 178	3 728 478	43 854 656
	1:1	Avgiften till Europeiska unionen	40 126 178	3 728 478	43 854 656

		Summa anslagsförändring på ändringsbudget		5 553 978

Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi

1. energiskatt med 44 procent och koldioxidskatt med 100 procent på den andel av motorbränslet som framställts av biomassa och som utgör fettsyrametylester (Fame) enligt KN-nr 3824 90 99,

2. energiskatt med 78 procent och koldioxidskatt med 100 procent på den andel av ett motorbränsle för gnisttända motorer enligt KN- nr 3824 90 99 som framställts av biomassa och som utgör etanol, och

3. energiskatt med 100 procent och koldioxidskatt med 100 procent

PROP. 2015/16:2

2 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi

Regeringen har följande förslag till lagtext.

Härigenom föreskrivs att 7 kap. 3 a, 3 c och 3 d §§ lagen (1994:1776) om skatt på energi ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

7 kap.

3 a §1

För andra bränslen än de som anges i 2 kap. 1 § första stycket 1, 2 eller 3 får en skattskyldig som har förbrukat eller sålt bränslet som motorbränsle, göra avdrag för

1. energiskatt med 44 procent och koldioxidskatt med 100 procent på den andel av motorbränslet som framställts av biomassa och som utgör fettsyrametylester (Fame) enligt KN-nr 3824 90 99, och

2. energiskatt med 100 procent och koldioxidskatt med 100 procent

1 Senaste lydelse 2014:1496.

PROP. 2015/16:2

på den andel av motorbränslet som	på den andel av motorbränslet som
utgörs av någon annan beståndsdel	utgörs av någon annan beståndsdel
än som anges i 1 och som framställts	än som anges i 1 eller 2 och som
av biomassa.	framställts av biomassa.

Avdrag får göras upp till ett belopp som motsvarar skatten på den andel av motorbränslet som utgörs av en eller flera beståndsdelar som framställts av biomassa.

Första stycket gäller endast om motorbränslet eller beståndsdelen omfattas av ett hållbarhetsbesked enligt 3 kap. 1 b § lagen (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen.

Första stycket gäller dock inte för								Första stycket gäller dock inte för
biogas eller för den beståndsdel av								biogas.
motorbränsle		enligt	2 kap. 1 §			första
stycket 1 eller 2 som utgörs av etanol.
							3 c §2
För bränsle som avses i 2 kap. 1 §								För bränsle som avses i 2 kap. 1 §
första stycket 1 eller 2 och som den								första stycket 1 eller 2 och som den
skattskyldige förbrukat eller sålt som								skattskyldige förbrukat eller sålt som
motorbränsle		får den		skattskyldige				motorbränsle får den skattskyldige,
göra	avdrag	för	energiskatt			med		på den andel av motorbränslet som
89 procent och för koldioxidskatt med								utgörs av en eller flera beståndsdelar
100 procent på den andel av motor-								som framställts av biomassa, göra
bränslet som utgörs av en eller flera								avdrag för
beståndsdelar		som	framställts				av	1. energiskatt med 79 procent och
biomassa. Avdrag får dock under								koldioxidskatt med 100 procent om
respektive redovisningsperiod						endast		beståndsdelen utgörs av etanol, och
göras för skatt motsvarande skatten på								2. energiskatt med 100 procent och
beståndsdelarnas andel av motor-								koldioxidskatt med 100 procent om
bränslet till den del som uppgår till								beståndsdelen utgörs av någon annan
högst	5 volymprocent			av den		totala		beståndsdel än som anges i 1 och som
mängd motorbränsle				som	avses		i	framställts av biomassa.
2 kap. 1 § första stycket 1 och 2 och för
vilket	den skattskyldige ska				redovisa

skatt under redovisningsperioden.

Om ett bränsle som framställts av biomassa utgör ett bränsle som avses i

2 kap. 1 § första stycket 1 eller 2, får i stället avdrag göras för energiskatt med 100 procent och för koldioxidskatt med 100 procent för den andel av motorbränslet som bränslet utgör.

Med redovisningsperiod förstås här en period enligt 26 kap. 10 eller 17 § eller en händelse enligt 26 kap. 8 § skatteförfarandelagen (2011:1244).

Första och andra styckena gäller endast om motorbränslet eller beståndsdelen omfattas av ett hållbarhetsbesked enligt 3 kap. 1 b § lagen (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen.

Om beståndsdelen utgörs av etanol medges skattebefrielse enligt denna paragraf endast om den skattskyldige har framställt eller anskaffat denna

2 Senaste lydelse (2014:1496). Ändringen innebär bl.a. att tredje stycket tas bort.

PROP. 2015/16:2

etanol eller motsvarande mängd etanol, vilken vid import eller framställning inom EU har hänförts till KN-nr 2207 10 00 (odenaturerad etanol).

3 d §3

För bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 och som den skattskyldige förbrukat eller sålt som motorbränsle får den skattskyldige, på den andel av motorbränslet som utgörs av en eller flera beståndsdelar som framställts av biomassa, göra avdrag för

1. energiskatt med 8 procent och koldioxidskatt med 100 procent om beståndsdelen utgörs av fettsyrametylester (Fame) enligt KN-nr 3824 90 99,

och
2. energiskatt med 84 procent och				2. energiskatt med 100 procent
koldioxidskatt med 100 procent om				och koldioxidskatt med 100 procent
beståndsdelen utgörs av någon annan				om beståndsdelen utgörs av någon
beståndsdel än som anges i 1 och				annan beståndsdel än som anges i 1
som framställts av biomassa.				och som framställts av biomassa.
Avdrag enligt första stycket får
under	respektive	redovisningsperiod
endast göras för skatt motsvarande
skatten på beståndsdelarnas andel av
motorbränslet till den del som uppgår
till högst 5 volymprocent av den totala
mängd	motorbränsle		som avses i
2 kap. 1 § första stycket 3 och för vilket
den skattskyldige		ska	redovisa skatt

under redovisningsperioden.

Om ett bränsle som framställts av biomassa utgör ett bränsle som avses i

2 kap. 1 § första stycket 3, får i stället avdrag göras för energiskatt med 100 procent och för koldioxidskatt med 100 procent för den andel av motorbränslet som bränslet utgör.

Med redovisningsperiod förstås här en period enligt 26 kap. 10 eller 17 § eller en händelse enligt 26 kap. 8 § skatteförfarandelagen (2011:1244).

Första och tredje styckena gäller endast om motorbränslet eller beståndsdelen omfattas av ett hållbarhetsbesked enligt 3 kap. 1 b § lagen (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen.

1.Denna lag träder i kraft den 1 december 2015.

2.Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

3 Senaste lydelse (2014:1496). Ändringen innebär bl.a. att andra och fjärde styckena tas bort.

3 Inledning

PROP. 2015/16:2

3 Inledning

3.1Ändringar i statens budget

Enligt 9 kap. 6 § riksdagsordningen får regeringen vid högst två tillfällen lämna en proposition med förslag till ändringar i statens budget för det löpande budgetåret. I en tilläggsbestämmelse anges att förslagen ska lämnas i anslutning till den ekonomiska vårpropositionen och budgetpropositionen. Om det finns särskilda skäl får dock förslag till ändringar i budgeten lämnas vid andra tillfällen.

Det finns ingen reglering av vilka förslag som får lämnas i en proposition om ändringar i budgeten. I förarbetena till riksdagsordningen framhålls dock att syftet med propositioner om ändringar i budgeten är att komplettera den av riksdagen beslutade budgeten med anledning av förändringar som vid beslutstillfället inte var möjliga att förutse. Reformer med varaktiga budgetära konsekvenser bör, med hänsyn till vikten av en samlad budgetbehandling, som huvudregel beslutas i samband med budgetpropositionen. I de undantagsfall ett förslag till ändringar i budgeten innehåller ny lagstiftning med varaktiga budgetära effekter bör regeringen motivera varför förslaget lämnas vid det aktuella tillfället samt redovisa en ny preliminär inkomstberäkning och nya preliminära utgiftsramar för de närmast följande två åren (prop. 2013/14:173 s. 33 f.).

I denna proposition lämnar regeringen förslag till ändringar i statens budget för 2015. Propositionen bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna och Vänsterpartiet.

3.2Konsekvenser för statens budget

De förslag som lämnas i denna proposition innebär att de anvisade medlen ökar med sammanlagt 5,6 miljarder kronor, varav anslagsökningarna uppgår till 5,7 miljarder kronor och anslagsminskningarna till 0,2 miljarder kronor.

Förslagen utgör kompletteringar till den av riksdagen beslutade budgeten med anledning av förändringar som vid beslutstillfället inte var möjliga att förutse. Nettoökningen avser volymförändringar på transfereringsanslag (1,6 miljarder kronor), korrigering av utnyttjad anslagskredit för EU-avgiften (3,7 miljarder kronor) och övriga tillkommande utgifter under 2015 som inte kunnat förutses. Anslagsminskningarna är hänförliga till finansieringen av de senare. I budgetpropositionen för 2016 presenteras i tabellform dels utgiftsförändringarna för 2015 till följd av förslagen i denna proposition, dels utgiftsförändringarna för 2016–2019 till följd av förslagen och aviseringarna i budgetpropositionen för 2016 (prop. 2015/16:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 8.4 tabell 8.11).

På inkomstsidan av statens budget lämnas ett förslag som beräknas öka statens inkomster med 0,01 miljarder kronor. I budgetpropositionen för 2016 redovisas förslagets budgeteffekt fram t.o.m. 2019 (prop. 2015/16:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 6.39 tabell 6.25).

Förslag i denna proposition har samma effekter på den offentliga sektorns finanser, inklusive det finansiella sparandet, som på statens budget.

De förändringar av beställningsbemyndiganden som föreslås i denna proposition uppgår sammantaget till 0,8 miljarder kronor. En sammanställning av de förändrade bemyndigandena redovisas i bilaga 2.

PROP. 2015/16:2

De inkomst- och anslagsförändringar som föreslås i denna proposition beaktas i de prognoser som redovisas i budgetpropositionen för 2016.

Ändringar avseende statens inkomster

PROP. 2015/16:2

4 Ändringar avseende statens inkomster

I detta avsnitt lämnar regeringen förslag till ändringar avseende statens inkomster 2015. I budgetpropositionen för 2016 redovisas budgeteffekten fram t.o.m. 2019 (prop. 2015/16:1 Förslag till statens budget, finansplan

m.m.avsnitt 6.39 tabell 6.25).

4.1Ändrad beskattning av biodrivmedel

4.1.1Ärendet och dess beredning

Inom Finansdepartementet har promemorian Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016 tagits fram. En sammanfattning av promemorians förslag i aktuella delar finns i bilaga 1, avsnitt 1. Promemorian har remissbehandlats och innehåller bl.a. förslag om ändrad beskattning av biodrivmedel i syfte att åtgärda uppkommen överkompensation, som föreslogs träda i kraft den 1 december 2015. Promemorians lagförslag i denna del finns i bilaga 1, avsnitt 2. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 1, avsnitt 3. Remissyttrandena finns tillgängliga i Finansdepartementet (dnr Fi2015/01733/S2).

Lagrådet

Regeringen beslutade den 25 juni 2015 att inhämta Lagrådets yttrande över det lagförslag som finns i bilaga 1, avsnitt 4. Lagrådets yttrande finns i bilaga 1, avsnitt 5. Lagrådet lämnar förslaget utan erinran.

4.1.2Bakgrund

Energiskattedirektivet samt lagen om skatt på energi

Lagen (1994:1776) om skatt på energi, förkortad LSE, reglerar skatter på bränslen och el. Skattereglerna är anpassade till energiskattedirektivet. Direktivet innehåller bestämmelser om vad som ska beskattas och hur detta ska ske. Grundregeln i såväl energiskattedirektivet som i LSE är att bränslen och elektrisk kraft ska beskattas. Av olika skäl kan viss användning av dessa energislag undantas från beskattning, antingen genom tvingande unionsrättslig reglering eller att medlemsstaterna ges en möjlighet till detta.

Energi- och koldioxidskattesatserna på fossila bränslen framgår av 2 kap. 1 § LSE. Sedan 1995 finns regler i LSE om att årligen räkna om energiskattesatserna på elektrisk kraft samt energi- och koldioxidskattesatserna på fossila bränslen med hänsyn till den allmänna prisutvecklingen i form av historiska prisförändringar i konsumentprisindex (KPI-omräkning), se 2 kap. 1 b § LSE avseende bränslen.

Artikel 16.1 i energiskattedirektivet ger medlemsstaterna rätt att helt eller delvis tillämpa skattebefrielse för bl.a. produkter som framställts av biomassa. Ett förbehåll för skattebefrielsen är att den inte får medföra någon överkompensation för merkostnaderna för framställning av de aktuella biobränslena i förhållande till de fossila bränslen de ersätter (se artikel 16.3 i energiskattedirektivet). De biobränslen som definieras som energiprodukter enligt 1 kap. 3 § LSE är skattepliktiga enligt 2 kap. 3 § LSE. Övriga biodrivmedel är skattepliktiga genom 2 kap. 4 § första stycket 1 LSE. Skatt ska tas ut

PROP. 2015/16:2

med de skattebelopp som gäller för likvärdigt fossilt bränsle enligt 2 kap. 1 § LSE.

Skattelättnader tillämpas dock för bränslen som framställts av biomassa. Av 7 kap. 3 a § första stycket 2 LSE framgår att en skattskyldig får göra avdrag för hela energiskatten och hela koldioxidskatten för biodrivmedel (dvs. en beståndsdel som framställts av biomassa) under förutsättning att motorbränslet inte utgör bensin eller dieselbränsle enligt 2 kap. 1 § första stycket 1, 2 eller 3. Om biodrivmedlet utgör fettsyrametylester (Fame) följer dock av 7 kap. 3 a § första stycket 1 LSE att avdraget för energiskatten är begränsat till 44 procent. Vidare framgår av 7 kap. 3 c § andra stycket och 7 kap. 3 d § tredje stycket LSE att en skattskyldig får göra avdrag för skatt på bränslen som har samma KN-nummer som fossil bensin eller fossilt dieselbränsle men som framställts av biomassa. Det kan röra sig om t.ex. hydrerade vegetabiliska oljor och fetter, s.k. HVO, eller syntetiska motorbränslen. För dessa biodrivmedel får avdrag göras för hela energiskatten och hela koldioxidskatten. Enligt 7 kap. 3 c § LSE får avdrag också göras för hela koldioxidskatten och 89 procent av energiskatten för biodrivmedel som låginblandas i bensin. För låginblandning i dieselbränsle gäller motsvarande möjlighet att göra avdrag enligt 7 kap. 3 d § LSE med hela koldioxidskatten och 8 procent av energiskatten om beståndsdelen utgörs av Fame och med 84 procent om det rör sig om en annan beståndsdel som framställts av biomassa.

För både biodrivmedel i bensin och biodrivmedel i dieselbränsle gäller att avdragsrätten är begränsad och maximalt kan uppgå till 5 volymprocent biodrivmedel som låginblandas i bensin eller dieselbränsle. Denna begränsning gäller dock inte för bränslen som har samma KN- nummer som fossil bensin eller fossilt dieselbränsle men som framställts av biomassa, t.ex. HVO eller syntetiska motorbränslen.

En förutsättning för samtliga fall av avdragsrätt för skatt på bränslen som framställts av biomassa är att bränslet omfattas av ett hållbarhetsbesked enligt 3 kap. 1 b § lagen (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen. För biogas gäller dock detta krav endast för motorbränsle för transportändamål. Kravet på hållbarhet grundar sig på krav i artikel 17.1 c i det s.k. förnybartdirektivet om att biodrivmedel samt flytande biobränslen för uppvärmningsändamål måste

uppfylla fastlagda hållbarhetskriterier för att få dels räknas med vid mätning av hur väl kraven rörande nationella mål och kvoter för energi från förnybara källor uppfylls, dels ges finansiellt stöd.

Överkompensation och annat om EU:s statsstödsregler

Både koldioxidskatten och energiskatten är att anse som miljörelaterade skatter. Nedsättning av eller befrielse från skatterna kan vara utformade så att åtgärderna definitionsmässigt utgör statsstöd enligt reglerna i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Europeiska kommissionen antog under 2008 gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till miljöskydd, förkortat miljöstödsriktlinjerna (EUT C 82, 1.4.2008, s. 1). Detta regelverk kan aktualiseras t.ex. vid stödåtgärder i form av befrielse från miljörelaterade skatter som koldioxidskatt och energiskatt. Miljöstödsriktlinjerna har från och med den 1 juli 2014 ersatts av nya riktlinjer för miljöskydd och energi 2014-2020 (EUT C 200, 28.6.2014, s. 1), förkortat miljö- och energistödsriktlinjerna, som tillämpas av kommissionen vid beslut i statsstödsärenden från och med detta datum. Medlemsstaterna är skyldiga att anpassa befintliga stödordningar till de nya riktlinjerna inom en viss tid.

Grundförutsättningarna för att statsstöd till skydd för miljön ska kunna ges är att stödet har en stimulanseffekt, att det är nödvändigt för att åtgärden ska komma till stånd och är proportionellt. Dessa förutsättningar behandlas närmare i kommissionens riktlinjer. Ett stöd som ges för bränslen som framställts av biomassa får kompensera endast för merkostnaderna för framställningen av bränslet i förhållande till det fossila bränsle som ersätts. Om stödet överstiger merkostnaderna för framställningen av biobränslet inträder s.k. överkompensation. Vidare gäller, till följd av bestämmelser i förnybartdirektivet, ett krav på hållbarhet för stöd till biobränslen.

Riksdagen beslutade under hösten 2013 om att införa ett kvotpliktssystem samt åtföljande ändringar av energibeskattningen (prop. 2013/14:1, bet. 2013/14:FiU1, rskr. 2013/12:56). Energibeskattningen utformades på ett sådant sätt att den ansågs följa skattesystemets natur och logik och därmed inte utgöra statsstöd. För att erhålla rättslig säkerhet om denna statsstödsbedömning har regeringen lämnat in en ansökan

till kommissionen (se statsstödsärende SA.36972). Eftersom kommissionen vid tidpunkten för riksdagens beslut ännu inte godkänt den svenska ansökan, överlämnade riksdagen åt regeringen att besluta om när lagarna skulle träda i kraft. Inom ramen för den preliminära granskningen av de anmälda åtgärderna har det framkommit att kommissionen varken kan fatta beslut om att de inte utgör stöd eller om att de utgör förenligt stöd. Mot bakgrund härav har riksdagen under hösten 2014 beslutat att såväl lagen (2013:984) om kvotplikt för biodrivmedel som lagen (2013:957) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi ska utgå (se prop. 2013/14:246, bet. 2014/15:SkU4, rskr. 2014/15:3).

Ansökan i statsstödsärendet SA.36972 är fortfarande under beredning hos kommissionen. Kommissionen har genom beslut i statsstödsärende SA.38421 den 24 juni 2014 förlängt tidigare statsstödsgodkännande av de nuvarande skattelättnaderna för flytande biodrivmedel t.o.m. utgången av 2015 (EUT C 63, 20.2.2015, s. 5). Ett motsvarande beslut har samma dag meddelats rörande biogas som drivmedel.

Regeringen har den 3 februari 2015 hos kommissionen ansökt om en ytterligare förlängning av statsstödsgodkännandena med ett år, t.o.m. utgången av 2016. Ansökningarna är under beredning hos kommissionen. För Sverige positiva beslut i dessa ärenden är, enligt regeringens bedömning, beroende av utvecklingen av diskussionerna om en mer långsiktig utformning av skattereglerna i förening med övriga ekonomiska eller administrativa styrmedel på området.

Regeringen är enligt de statsstödsbeslut som gäller t.o.m. den 31 december 2015 skyldig att rapportera till kommissionen att någon överkompensation inte sker genom den skattelättnad som ges till biodrivmedel alternativt vidta korrigerande åtgärder för att åtgärda överkompensationen senast under andra halvåret 2015.

En skattskyldig som gör avdrag för skatt på flytande biobränslen enligt 7 kap. 3–4 §§ LSE är skyldig att till regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer på begäran lämna de uppgifter som regeringen behöver för sin rapportering till kommissionen när det gäller frågan om huruvida det statsstöd som genom avdraget ges för bränslet medför överkompensation i strid med EU-reglerna om statsstöd. Eftersom rapporteringen för 2013 visade på

PROP. 2015/16:2

överkompensation för vissa biodrivmedel har kommission förenat sitt statsstödsgodkännande av den 24 juni 2014 med villkor att en reform görs av det svenska övervakningssystemet för dessa bränslen, i syfte öka prognosernas kvalitet och göra dem mer tillförlitliga och att sammanställa övervakningsrapporter oftare än en gång om året.

Energiskatt på biodrivmedel på grund av överkompensation påfördes för första gången den 1 januari 2013 då befrielsen från energiskatt för biodrivmedel som låginblandas i bensin minskades från 100 till 89 procent av den energiskatt som gällde för bensin. Befrielsen för biodrivmedel som låginblandas i dieselbränsle minskades samtidigt till 84 procent av den energiskatt som gällde för dieselbränsle. Den 1 januari 2015 sänktes befrielsen för låginblandad Fame från 84 till 8 procent av den energiskatt som gäller för dieselbränsle. Samtidigt sänktes energiskattebefrielsen för höginblandad Fame från 100 till 44 procent av den energiskatt som gäller för dieselbränsle. De tidigare förändringarna på grund av överkompensation förtydligas i tabell 4.1.

Tabell 4.1 Tidigare förändringar av beskattningen av biodrivmedel till följd av överkompensation

Åtgärd	Ikraftträdande
Energiskattebefrielsen för biodrivmedel som	1 januari 2013
låginblandas i bensin minskas från 100 till 89
procent.

Energiskattebefrielsen för biodrivmedel som	1 januari 2013
låginblandas i dieselbränsle minskas från 100 till
84 procent.

Energiskattebefrielsen för låginblandad Fame	1 januari 2015
minskas från 84 till 8 procent av den energiskatt
som gäller för dieselbränsle.
Energiskattebefrielsen för höginblandad Fame	1 januari 2015
minskas från 100 till 44 procent av den energiskatt
som gäller för dieselbränsle.

4.1.3Minskad skattebefrielse för vissa biodrivmedel

Regeringens förslag: Befrielsen från energiskatt minskas för etanol som låginblandas i bensin från 89 procent till 79 procent samt för höginblandad etanol från 100 procent till 78 procent av den energiskatt som gäller för bensin. Andra låginblandade biodrivmedel än etanol respektive

PROP. 2015/16:2

fettsyrametylester ges full befrielse från energiskatt.

Begränsningen av skattebefrielsen till att endast gälla upp t.o.m. 5 volymprocent biodrivmedel i bensin respektive dieselbränsle slopas.

Ändringarna träder i kraft den 1 december 2015.

Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag. I promemorians förslag framgår dock inte klart att den minskade befrielsen från energiskatt för höginblandad etanol enbart avser etanolbränsle för gnisttända motorer (E85) och inte etanolbränsle för kompressionstända motorer (ED95). Promemorians förslag innebär inte att begränsningen av skattebefrielsen till att endast gälla upp t.o.m. 5 volymprocent biodrivmedel i bensin respektive dieselbränsle slopas samt att andra låginblandade biodrivmedel än etanol respektive fettsyrametylester (Fame) ges full befrielse från energiskatt. Promemorians förslag innebär en något lägre skattebefrielse för höginblandad etanol.

Remissinstanserna: Kammarrätten i Sundsvall, Förvaltningsrätten i Falun, Polismyndigheten, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Kustbevakningen, Kommerskollegium, Tullverket, Statskontoret, Sjöfartsverket, Energimarknadsinspektionen, Trafikverket, Transportstyrelsen, Trafikanalys, Konkurrensverket, Ekonomistyrningsverket (ESV), Svenska Flygbranschen, Svenska Gjuteriföreningen, Umeå universitet, Sveriges Åkeriföretag, Fortum Sweden AB, Greenpeace, Svensk Solenergi och Svensk Vindenergi har inga synpunkter på förslaget. Skatteverket har inget att invända mot förslaget men har vissa synpunkter på bestämmelsernas lagtekniska utformning.

Havs- och Vattenmyndigheten och Tillväxtanalys avstår från att lämna synpunkter på förslaget.

Energimyndigheten och Konjunkturinstitutet (KI) tillstyrker förslaget. Energimyndigheten förordar dock en fortsatt utredning om vilken nivå minskningen ska ligga på eftersom förslaget har grund i överkompensationsberäkningarna som, om oljepriserna ligger kvar på dagens nivåer, innebär det att etanol för både låginblandning och E85 blir dyrare än de fossila motsvarigheterna. KI anför att minskad skattebefrielse av biodrivmedel ökar kostnads-

effektiviteten i styrningen mot energieffektiviseringsmålet.

Naturvårdsverket, Svenska Bioenergiföreningen (Svebio), Naturskyddsföreningen, Stockholms stad, Lantbrukarnas Riksförbund (LRF), Skogsägarna, Näringslivets Regelnämnd, Svensk kollektivtrafik, Svenska Trädbränsleföreningen (Trädbränsleföreningen), Sveriges Bussföretag och

VärmlandsMetanol AB avstyrker förslaget.

Svenska Petroleum och Biodrivmedel Institutet (SPBI), Energimyndigheten, SEKAB, Motorbranschens Riksförbund, BIL Sweden och

2030-sekretariatet anför att lagtexten måste förtydligas så att det framgår att den föreslagna minskade energiskattebefrielsen för höginblandad etanol endast gäller E85 och inte ED95.

Svebio och Stockholms stad menar att förslaget innebär en försämrad miljö- och klimatstyrning inom transportsektorn, försvagar den svenska klimatpolitiken samt minskar möjligheten att uppnå målet om en fossiloberoende transportsektor 2030. Svebio, Stockholms stad, LRF och Skogsägarna menar också att förslaget strider mot Lissabonfördragets artiklar om klimat- och energipolitik.

Svensk kollektivtrafik och Trädbränsleföreningen menar att det inte förefaller helt klarlagt att EU-reglerna verkligen kan anses utesluta ytterligare kompensation för att gynna biobränslen, då EU tidigare har godkänt att det nuvarande svenska systemet inte innebär någon överkompensation. Svensk kollektivtrafik anför vidare att återbetalningsskyldighet endast borde äga rum om subventioner är illegala och bryter mot EU:s statsstödsregler och menar att regeringen bör klarlägga med EU-kommissionen innan några skattehöjningar genomförs. Svensk kollektivtrafik och Sveriges Bussföretag menar också att regeringen bör avvakta utgången av kommissionens beredning av regeringens ansökan om en ytterligare förlängning av statsstödsgodkännandet med ett år t.o.m. utgången av 2016. Svenskt Näringsliv och Näringslivets skattedelegation (NSD) anför att beskattningen av etanol kännetecknas av ryckighet och ifrågasätter om inte Sverige övertolkar de statsstödsregler som angivits som motiv till förslaget. Även VärmlandsMetanol AB är kritiska till regeringens tolkning av statsstödsreglerna och menar att kommissionen inte har rätt att lägga sig i hur medlemsstaterna beskattar biodrivmedel. LRF och Skogsägarna tycker att det är

förvånande att regeringen låter EU:s statsstödsregler styra skattepolitiken för biodrivmedel.

LRF, Skogsägarna, Svebio, Stockholms stad och Trädbränsleföreningen menar att Finansdepartementet och Energimyndigheten i beräkningarna av överkompensationen inte tillräckligt tagit hänsyn till det prisfall som inträffat för fossila drivmedel och att skattehöjningarna för biodrivmedel är för stora. SPBI anför att det bör utredas hur kostnaderna att tvingas ha ett överdimensionerat distributionssystem fångats upp i rapporteringen till Energimyndigheten. 2030-sekretariatet anger att marknaden inte bedömer att E85 är överkompenserat eftersom volymkundsrabatter, tillgång till mackar, tätare serviceintervall, sämre andrahandsvärde etc. inte beaktats i överkompensationsberäkningen. 2030-sekretariatet efterfrågar tätare justeringar av skattesatserna och varnar för en övertro på OECD:s prognoser.

2030-sekretariatet är kritiskt till att förslaget föreslås träda i kraft den 1 december 2015, vilket är en månad tidigare än den föreslagna höjningen av energiskatten på bensin och dieselbränsle.

Energigas Sverige, Jernkontoret, LRF, Näringslivets Regelnämnd, Regelrådet, Skogsägarna och Svenskt Näringsliv riktar kritik mot konsekvensanalysen som anses summarisk och inte uppfyller gällande krav.

SPBI och Naturvårdsverket anser att det föreligger en konkurrenssnedvridning mellan olika produkter eftersom vissa biodrivmedel som används för låginblandning har en begränsad avdragsrätt upp till och med 5 volymprocent under en redovisningsperiod.

Ett flertal remissinstanser har också lämnat synpunkter utan direkt koppling till detta lagstiftningsärende.

Bakgrund till förslaget: För hållbara biodrivmedel gäller i dag, som utvecklats i avsnitt 4.1.2, viss befrielse från energiskatt och hel befrielse från koldioxidskatt. Skattebefrielsen har hittills i sin helhet betraktats av kommissionen som ett driftsstöd enligt de regler om statsstöd som finns i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

Energimyndigheten har i uppdrag att årligen rapportera till regeringen om de skattebefriade biodrivmedlen överkompenserats enligt EU:s regler om statligt stöd, eftersom en av förutsättningarna för att kunna ge statsstöd är att det är nödvändigt. Detta innebär bl.a. att ett stöd som ges för bränslen som framställs av biomassa

PROP. 2015/16:2

endast får kompensera för merkostnaderna för framställningen av bränslet i förhållande till det fossila bränsle som ersätts. Myndighetens övervakningsrapport avseende skattebefrielse för flytande biodrivmedel 2014 finns tillgänglig i Miljö- och energidepartementet, dnr M2015/00978/Ee. Kostnadskalkylen i rapporten visar att överkompensation förelåg för höginblandad etanol (E85), fettsyrametylester (Fame), både i höginblandad och i låginblandad form samt låginblandad etanol. Enligt rapporten uppgick 2014 överkompensation av höginblandad etanol till 1,31 kronor och av låginblandad etanol samt ETBE till 0,65 kronor, allt per liter. För låginblandad Fame uppgick överkompensationen till 1,43 kronor per liter och för höginblandad Fame uppgick den till 0,93 kronor per liter. Övrig användning av biodrivmedel som omfattas av gällande statsstödsbeslut överkompenserades inte under perioden.

Energimyndigheten har även i uppdrag att göra en bedömning av hur överkompensationen kan utvecklas 2015. Myndigheten påpekar i sin bedömning att energiskatten på Fame höjdes den 1 januari 2015 för att åtgärda konstaterad överkompensation 2013. Utifrån dessa höjningar samt de skattesatser på de fossila bränslena som gäller fr.o.m. den 1 januari 2015 förväntas överkompensationen 2015 vara lägre än den som redovisats för 2014. Slutligen konstaterar Energimyndigheten att priserna på fossilt dieselbränsle respektive bensin sjönk markant under 2014 års sista månader. Om det låga priset håller i sig bedömer Energimyndigheten att endast etanol för höginblandning i E85 kommer att vara överkompenserad under 2015.

Skälen för regeringens förslag: Det är angeläget att skatteregler och åtgärder är hållbara och försvarbara i ett EU-rättsligt perspektiv. Stabila villkor är också viktiga för de aktörer som producerar och handlar med biodrivmedel samt för de företag som tillverkar fordon som drivs med dessa drivmedel.

Diskussioner pågår med kommissionen om hur den svenska energibeskattningen kan utformas så att den inte anses som ett stöd till biobränslen. Eftersom Sveriges befrielse från hela eller delar av skatterna för biodrivmedel är utformade så att kommissionen betraktar åtgärderna som statsstöd måste stödordningen dock nu uppfylla kraven i kommissionens miljöstödsriktlinjer och prövas av kommissionen. Sverige kan därför inte fatta beslut om en

PROP. 2015/16:2

utformning av beskattningen av biodrivmedel som innefattar statsstöd utan att stödet har godkänts av kommissionen. Om en konstaterad överkompensation inte åtgärdas kan de företag som överkompenseras bli skyldiga att betala tillbaka den del av skattebefrielsen som motsvarar överkompensationen jämte ränta.

För 2014 överkompenserades E85 (höginblandad etanol) med 1,31 kronor per liter och överkompensationen på låginblandad etanol uppgick till 0,65 kronor per liter. För låginblandad Fame uppgick överkompensationen till 1,43 kronor per liter och för höginblandad Fame uppgick överkompensationen till 0,93 kronor per liter. Eftersom energiskatten på Fame höjdes den 1 januari 2015 för att åtgärda konstaterad överkompensation 2013 kan dock en del av den överkompensation för Fame som uppstod 2014 redan ses som åtgärdad. Samtidigt höjdes dock även energi- och koldioxidskatterna på dieselbränsle och bensin från och med den 1 januari 2015 (se prop. 2009/10:41, bet. 2009/10:SkU21, rskr. 2009/10:122).

Det är rimligt att hänsyn tas till den prognostiserade oljeprisutvecklingen för 2015 och 2016 vid åtgärdande av den överkompensation som uppstod under 2014. Utifrån OECD-FAO:s prisprognos på råvarorna som används för att producera Fame och etanol samt bedömningar av prisutvecklingen för fossila drivmedel har överkompensationen analyserats för resterande del av stödperioden och 2016. Prognosen tyder på att, utifrån nu gällande skatteregler, endast etanol för låginblandning och i E85 kan komma att vara billigare än sin fossila motsvarighet 2015 och 2016. Regeringen håller med 2030- sekretariatet om att prognoser över framtida pris är osäkra och beror på en rad faktorer som inte Sverige alltid kan påverka. Vissa remissinstanser menar att inte tillräcklig hänsyn tagits till nuvarande oljepriser samt till det dalande världsmarknadspriset på råolja. Regeringen anser dock att nivåerna är väl avvägda utifrån den osäkerhet om bl.a. framtida världsmarknadspris på olja och växelkurs som råder för 2016. Regeringen håller med Energimyndigheten om att det är viktigt att följa utvecklingen så att energiskatten på biodrivmedel är på en lämplig nivå utifrån statsstödsregelverket. Det är även angeläget att säkerställa att överkompensation inte inträffar 2016.

I syfte att minska sannolikheten för att etanol i E85 och låginblandad etanol överkompenseras under stödperioden, föreslås följande

minskningar av befrielsen från energiskatt på E85 och låginblandad etanol. Befrielsen från energiskatt minskas för etanol som låginblandas i bensin från 89 procent till 79 procent samt för etanol i E85 från 100 procent till 78 procent av den energiskatt som gäller för bensin. Minskningarna av befrielsen baseras på prognosen för framtida överkompensation under stödperioden och tar viss höjd för osäkerheten i denna prognos. Det bör noteras att samtliga biodrivmedel, till skillnad från fossil bensin och fossilt dieselbränsle, även fortsättningsvis är helt befriade från koldioxidskatt. Eftersom t.ex. metanol och andra biodrivmedel som kan låginblandas i bensin inte i nuläget bedöms riskera överkompensation föreslås att dessa biodrivmedel ges full befrielse från energiskatt. Motsvarande föreslås även gälla för andra låginblandade biodrivmedel än Fame i fossilt dieselbränsle.

Då världsmarknadspriset på olja förväntas vara fortsatt lågt minskar sannolikheten för framtida överkompensation. Detta bedöms delvis kunna fungera som en säkerhetsmarginal mot att biodrivmedlen åter igen blir överkompenserade under stödperioden. Av denna anledning behöver enligt regeringens bedömning inte den konstaterade överkompensationen på Fame och endast delar av överkompensationen på etanol 2014 åtgärdas.

Enligt det statsstödsbeslut som gäller t.o.m. den 31 december 2015 avseende skattebefrielsen för biodrivmedel, är regeringen skyldig att rapportera till kommissionen att någon överkompensation inte sker genom den skattelättnad som ges till de flytande biobränslena alternativt vidta korrigerande åtgärder för att åtgärda överkompensationen senast under andra halvåret 2015. Regeringen delar därför inte 2030- sekretariatets uppfattning att förslagen till minskad skattebefrielse bör träda ikraft den 1 januari 2016, då det skulle innebära att ändringen träder i kraft för sent.

Det statsstödsbeslut som ger Sverige rätt att tillämpa skattebefrielse för flytande biodrivmedel är villkorat av att skattebefrielsen inte får leda till att biodrivmedlen överkompenseras. Om Sverige inte uppfyller villkoren enligt beslutet innebär det ett missbruk av stöd enligt artikel 16 i rådets förordning (EG) nr 659/1999 av den 22 mars 1999 om tillämpningsföreskrifter för artikel 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Missbruk av stöd föreligger när stöd har utgått i strid med villkoren i statstöds-

beslutet. Förfarandet vid missbruk av stöd är detsamma som vid olagligt stöd, dvs. medlemsstaten är skyldig att återkräva stödet från stödmottagaren. De företag som överkompenseras riskerar alltså att bli skyldiga att betala tillbaka den del av skattebefrielsen som motsvarar överkompensationen jämte ränta från den dag då företaget fick del av skattebefrielsen, om inga åtgärder vidtas för att minska risken för fortsatt överkompensation. Regeringen bedömer också att Sverige inte kommer att få något beslut om förlängning av det nuvarande statsstödsgodkännandet, om inte villkoren i det nuvarande beslutet uppfyllts, dvs. att uppkommen överkompensation åtgärdas senast under andra halvåret 2015. Regeringen anser därför att befrielsen från energiskatt bör minskas för vissa biodrivmedel i enlighet med vad som redovisas ovan. Regeringen delar inte vad Svenskt Näringsliv, NSD, VärmlandsMetanol AB, LRF och Skogsägarna anför om att EU-rätten inte har rätt att lägga sig i den svenska skattebefrielsen och att regeringen inte borde låta EU:s statsstödsregler styra skattepolitiken för biodrivmedel. Den svenska skattebefrielsen av biodrivmedel är, som utvecklas ovan, utformad så att den av kommissionen anses utgöra ett statsstöd och därmed måste de regler som EU-rätten ställt upp på området följas. Regeringen delar inte heller den bedömning som Svebio, Stockholms stad, LRF och Skogsägarna anför om Lissabonfördraget. Oaktat EU-fördragens regler om gemenskapens klimat- och energipolitik krävs att svensk lagstiftning är utformad på ett sådant sätt att reglerna om statsstöd i fördragen följs.

Regeringen håller med de remissinstanser som anför att lagtexten bör förtydligas så att det framgår att den minskade energiskattebefrielsen för höginblandad etanol endast gäller E85 och inte ED95. Lagtexten förtydligas därför så att det framgår att den minskade skattebefrielsen för höginblandad etanol avser etanolbränsle för gnisttända motorer, vilket är en annan benämning på bensinmotorer. ED95 är ett drivmedel som ersätter dieselbränsle och används i s.k. kompressionsmotorer.

Enligt kommissionens riktlinjer får inte skattebefrielsen för ett biodrivmedel överstiga skillnaden mellan dess produktionskostnad och marknadspriset för energiformen det ersätter. Det är därför inte möjligt att tillmötesgå de remissinstanser som menar att användarkostnaden och klimataspekten måste vägas in tydligare,

PROP. 2015/16:2

eftersom det inte påverkar kommissionens bedömning av när man bedömer om det råder överkompensation eller inte.

Regeringen håller med SPBI och Naturvårdsverket om att begränsningen av skattebefrielsen för biodrivmedel i bensin respektive dieselbränsle bör tas bort. På så sätt förbättras möjligheterna att mängderna låginblandade biodrivmedel i bensin respektive dieselbränsle ökar. Exempelvis förbättras förutsättningarna för att bensin med upp till 10 volymprocent etanol, s.k. E10, lanseras på den svenska marknaden. Regeringen föreslår därför ett slopande av den nu gällande begränsningen till att endast gälla upp t.o.m. 5 volymprocent slopas.

Förslaget föranleder ändringar i 7 kap. 3 a, 3 c och 3 d §§ lagen (1994:1776) om skatt på energi. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 december 2015. Behovet av att åtgärda överkompensationen under löpande stödperiod är enligt regeringens uppfattning att anse som sådana särskilda skäl som gör att det bör tillåtas att förslaget träder i kraft under ett löpande budgetår.

4.1.4Konsekvensanalys

Offentligfinansiella effekter

Skatteintäkterna förväntas med anledning av den sänkta energiskattebefrielsen på låginblandad etanol och etanol i E85 öka med ca 0,01 miljarder kronor 2015 (se även avsnitt 4.3 och prop. 2015/16:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 6 tabell 6.25).

Att begränsningen av skattebefrielsen för låginblandad Fame och etanol upp till 5 volymprocent slopas bedöms inte ha några offentligfinansiella effekter för 2015. Regeringen kommer att följa utvecklingen inom ramen för sin ordinarie prognosverksamhet över de totala skatteintäkterna, men bedömer att det vid beräkningen av den offentligfinansiella effekten inte finns tillräckliga skäl att frångå beräkningskonventionerna och dess antagande om fasta volymer för åren efter ikraftträdandet.

Effekter för företagen

Att åtgärda överkompensationen genom att sänka skattebefrielsen påverkar priset vid pump för bensin med inblandad etanol och E85. Drivmedel beskattas i Sverige med energiskatt, koldioxidskatt och mervärdesskatt. En

PROP. 2015/16:2

mervärdesskatteeffekt tillkommer om köparen är en privatperson. Priseffekten beror också på hur mycket biodrivmedel som blandas in. För bensin med 5 procents inblandning av etanol väntas priset stiga med ungefär 0,02 kronor per

liter inklusive mervärdesskatt.			E85 med
15 procent	bensin	och 85 procent		etanol
förväntas	genom	förslaget	bli	ungefär

0,75 kronor per liter dyrare vid pump, inklusive mervärdesskatt. För företag som har rätt att dra av denna ingående mervärdesskatt tillkommer inte någon sådan effekt. För att ur ovanstående priseffekter vid pump inklusive mervärdesskatteeffekt erhålla ungefärlig priseffekt exklusive mervärdesskatteeffekt kan priseffekten multipliceras med 0,8.

Effekter för miljön

Den slopade begränsningen av skattebefrielsen för låginblandad Fame och etanol kan på sikt leda till ökad inblandning av biodrivmedel. Detta kan i sin tur leda till minskad användning av fossila drivmedel och därmed minskade koldioxidutsläpp.

Genom att höja energiskatten på etanol för att åtgärda överkompensation blir etanol till både hög- och låginblandning dyrare än tidigare i förhållande till bensin och andra drivmedel. Att etanol blir relativt sett dyrare kan leda till minskad användning av etanol. Det bör dock noteras att denna jämförelse utgår från situationen då etanol för hög- och låginblandning är överkompenserad. Det nuvarande statsstödsgodkännandet av skattebefrielsen vilar på åtaganden för att förhindra överkompensation. Om åtagandena inte uppfylls innebär detta ett missbruk av stödet som kan resultera i återkrav av stödbeloppet, inklusive ränta, från berörda företag. I en jämförelse med utgångspunkt i att Sverige ska följa EU-rätten kan energiskattehöjningen för att åtgärda överkompensation i stället ses som en mindre förändring än vad som annars skulle kunna krävas. Det bör också noteras att överkompensationen på etanol indikerar att etanolens konkurrenskraft gentemot bensin förbättrats i den mån att skillnaden i produktionskostnad mellan etanol och bensin minskat.

Förslaget om minskad befrielse från energiskatt för etanol till både hög- och låginblandning för att åtgärda överkompensation bedöms oavsett jämförelsescenario inte försämra biodrivmedlens konkurrensvillkor i en sådan utsträckning att målet om att minska klimat-

gaserna med 40 procent påverkas. Förslaget bedöms inte heller påverka möjligheterna för Sverige att uppfylla målet om 50 procent förnybar energi i Sverige 2020. Sverige har även ett mål om 10 procent förnybart i transportsektorn 2020. Den förnybara andelen i transportsektorn 2014 är enligt Energimyndighetens preliminära beräkningar 18,7 procent enligt förnybartdirektivets beräkningsmetod. Det är en ökning med 3 procentenheter sedan 2013. Förslaget bedöms därmed inte heller riskera uppfyllandet av målet om 10 procent förnybart i transportsektorn 2020. Minskad skattebefrielse för biodrivmedel kan också öka kostnadseffektiviteten i styrningen mot energieffektiviseringsmålet.

Effekter för myndigheter och domstolar

Förslaget medför ökade kostnader för Skatteverket. Dessa kostnader redovisas tillsammans med ökade kostnader för Skatteverket med anledning av det förslag till ändrad beskattning av drivmedel som läggs fram i Budgetpropositionen för 2016 (prop. 2015/16:1, volym 1, avsnitt 6.20). Tillkommande kostnader för Skatteverket bedöms kunna hanteras inom befintliga ekonomiska ramar. Förslaget bedöms inte påverka antalet mål eller på annat sätt påverka arbetsbelastningen i de allmänna förvaltningsdomstolarna och inte heller medföra några ökade kostnader för andra myndigheter.

4.2Författningskommentar

4.2.1Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi

7 kap.

3 a §

Ändringen föranleds av förslaget i avsnitt 4.1.3 om minskad skattebefrielse för vissa biodrivmedel.

Paragrafen reglerar skattebefrielse i form av avdragsrätt för den beståndsdel som framställts av biomassa och som ingår i andra motorbränslen än de som avses i 2 kap. 1 § första stycket 1, 2 eller 3. Exempel på motorbränslen som omfattas av paragrafen är E85 och höginblandad Fame.

Ändringen i paragrafens första stycke 1 är en redaktionell följdändring av att paragrafens första stycke 2 tillkommit.

Paragrafens första stycke 2 är nytt och innebär en begränsning av avdragsrätten för etanol som ingår i motorbränsle för gnisttända motorer enligt KN-nr 3824 90 99.

För andra beståndsdelar som utgörs av biomassa än etanol för gnisttända motorer innebär förslaget inga ändringar av avdragsrättens omfattning. Detta framgår av paragrafens första stycke 3. Det kan exempelvis röra sig om etanol för kompressionstända motorer, s.k. ED95.

Den tidigare regleringen i paragrafens fjärde stycke rörande beståndsdel av motorbränsle enligt 2 kap. 1 § första stycket 1 eller 2 bedöms numera vara överflödig, då paragrafen efter en tidigare ändring endast rör andra bränslen än de som avses i 2 kap. 1 § första stycket 1, 2 eller 3.

3 c §

Ändringarna föranleds av förslaget i avsnitt 4.1.3 om minskad skattebefrielse för vissa biodrivmedel.

Paragrafen reglerar skattebefrielse i form av en avdragsrätt för den beståndsdel som framställts av biomassa och som ingår i bensin eller annat motorbränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 1 eller 2.

Ändringen i paragrafens första stycke 1 innebär en begränsning av avdragsrätten för etanol. Detta medför en följdändring vad gäller andra beståndsdelar som utgörs av biomassa än etanol, så att avdragsrätten omfattar hela energiskatten och hela koldioxidskatten. Detta framgår av paragrafens första stycke 2.

I första stycket görs också ändringen att begränsningen av avdragsrätten till att endast gälla upp till 5 volymprocent biodrivmedel i bensin tas bort. Detta innebär att den avdragsrätt som framgår av första stycket gäller oavsett andel biodrivmedel i bensin. Som en följdändring av detta tas även tredje stycket bort.

3 d §

Ändringarna föranleds av förslaget i avsnitt 4.1.3 om minskad skattebefrielse för vissa biodrivmedel.

Paragrafen reglerar skattebefrielse i form av en avdragsrätt för den beståndsdel som framställts av biomassa och som ingår i dieselbränsle eller annat motorbränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3.

För andra beståndsdelar som utgörs av biomassa än Fame görs en följdändring av ändringarna i 3 c § så att avdragsrätten omfattar

PROP. 2015/16:2

hela energiskatten och hela koldioxidskatten. Detta framgår av paragrafens första stycke 2.

Det nuvarande andra stycket slopas, vilket alltså innebär att begränsningen av avdragsrätten till att endast gälla upp till 5 volymprocent biodrivmedel i dieselbränsle tas bort. Detta innebär att den avdragsrätt som framgår av första stycket gäller oavsett andel biodrivmedel i dieselbränsle. Som en följdändring av detta tas även fjärde stycket bort.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 december 2015. Äldre bestämmelser ska fortfarande gälla för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet. Detta innebär att äldre bestämmelser är tillämpliga då skattskyldighet inträtt före ikraftträdandet.

4.3Ändrad beräkning av inkomsterna i statens budget för 2015

Regeringens förslag: Den ändrade beräkningen av inkomster på statens budget för 2015 som redovisas i tabell 4.2 godkänns.

Skälen för regeringens förslag: Regeringen gjorde i propositionen En utvecklad budgetprocess (prop. 2014/15:173) bedömningen att förslag som har en tydlig påverkan på statens inkomster för det löpande budgetåret bör föranleda en ny inkomstberäkning. Den nya inkomstberäkningen ska göras för de inkomsttitlar som berörs av förslagen. I de fall regeringen har gjort en ny beräkning av inkomsttitlarna baserat på nya makroekonomiska prognoser och andra förutsättningar, som t.ex. förändrade volymer, ska inkomstberäkningen även omfatta dessa förändringar (prop. 2014/15:173 s. 34 f.). Finansutskottet framförde i sitt yttrande till konstitutionsutskottet att det av redovisningen bör gå att särskilja de effekter som beror av regeländringar från effekter till följd av ändrade makroprognoser och andra ekonomiska förutsättningar. Konstitutionsutskottet instämde i finansutskottets bedömning (bet. 2013/14:KU46 s. 35 och 37).

PROP. 2015/16:2

I detta avsnitt lämnas därmed förslag om en ny inkomstberäkning för de inkomsttitlar som påverkas av det lagförslag som lämnas i denna proposition.

I tabell 4.2 redovisas den ändrade inkomstberäkningen, inklusive effekterna av nya makroekonomiska prognoser och andra förutsättningar. Även bruttoeffekten av skatteförslagen framgår.

Regeringens förslag till beräkning av budgetens inkomster i budgetpropositionen är specificerat på inkomsttitlar (se bl.a. prop. 2014/15:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. bilaga 1, avsnitt 2). Riksdagens beslut om beräkningen av inkomsterna på statens budget är däremot, med något undantag, specificerat på en mer aggregerad nivå t.ex. såsom inkomstgrupper, inkomsthuvudgrupper och inkomsttyper. I tabell 4.2 redovisas förändringen på såväl den av riksdagen godkända nivån som på inkomsttitelnivå.

De nya beräkningarna påverkas av fler faktorer än bara regeländringar, exempelvis en ny bedömning av den makroekonomiska utvecklingen och justeringar till följd av hittillsvarande utfall. Ju högre aggregeringsnivå desto fler faktorer är det som påverkar den nya beräkningen.

Enligt den av riksdagen godkända beräkningen i tabell 4.2 uppgår inkomstgrupp 1430 Energiskatt till 41,8 miljarder kronor 2015. Enligt den nya beräkningen uppgår inkomstgrupp 1430 till 40,5 miljarder kronor. Till största del beror den förändrade beräkningen på en ny bedömning av energianvändningen och till betydligt mindre del på den i föreliggande proposition föreslagna reformen.

För en utförligare beskrivning av den nya inkomstprognosen, se budgetpropositionen för 2016 (prop. 2015/16:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 7).

Tabell 4.2 Specifikation av ändrad beräkning av inkomster för 2015

Tusental kronor

Inkomsttitel		Godkänd	Förändring av	Ny beräkning	Bruttoeffekt av
		beräkning	beräkning		åtgärder på
					inkomstsidan
1430	Energiskatt	41 756 629	-1 174 513	40 582 116	12 000

1432	Energiskatt bensin	-	-	10 568 058	12 000

Anm.: I beslutad budget fanns inte en uppdelning på inkomsttitelnivå 1432. Därför kan siffrorna för godkänd beräkning och förändring av beräkning inte redovisas. I stället redovisas dessa siffror på av riksdagen beslutad nivå.

Ändringar avseende statens utgifter

PROP. 2015/16:2

5 Ändringar avseende statens utgifter

I detta avsnitt lämnar regeringen förslag till ändringar avseende statens utgifter 2015. Det samlade förslaget till ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag för 2015 finns i avsnitt 1 tabell 1.1. En sammanställning av förslagen till ändrade beställningsbemyndiganden redovisas i bilaga 2.

I budgetpropositionen för 2016 presenteras i tabellform dels utgiftsförändringarna för 2015 till följd av förslagen i denna proposition, dels utgiftsförändringarna för 2016–2019 till följd av förslagen och aviseringarna i budgetpropositionen för 2016 (prop. 2015/16:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 8.4 tabell 8.11).

5.1Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

1:7 Konjunkturinstitutet

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 59 918 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:7 Konjunkturinstitutet ökas med 1 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: För att säkerställa att regeringen och Konjunkturinstitutet har ändamålsenligt modellstöd för arbetet med medelfristiga makroekonomiska scenarier har regeringen i mars 2015 givit Konjunktur-

institutet i uppdrag att utveckla en s.k. dynamisk stokastisk allmänjämviktsmodell. Utvecklingen av modellen kräver specialistkompetens som normalt inte finns på Konjunkturinstitutet. Myndigheten behöver tillföras medel för att kunna utföra uppdraget. Regeringen anser därför att anslaget 1:7 Konjunkturinstitutet bör ökas med 1 000 000 kronor.

1:10 Bidragsfastigheter

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 339 500 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:10 Bidragsfastigheter ökas med 500 000 kronor.

Anslaget får även användas för utgifter med anledning av uppförandet av en minnesvård efter flodvågskatastrofen i Sydostasien 2004.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för underhåll och löpande driftsunderskott för de bidragsfastigheter som Statens fastighetsverk förvaltar. Regeringen beslutade den 8 januari 2015 att det ska upprättas en minnesvård i Sverige till minne av flodvågskatastrofen i Sydostasien i december 2004 (dnr S2015/00109/FST). Regeringen avser därför att under 2015 ge Statens fastighetsverk i uppdrag att i samarbete med Statens konstråd ansvara för att genomföra processen med utformningen av minnesvården.

Regeringen gör bedömningen att ytterligare medel bör tillföras för uppförandet av minnes-

PROP. 2015/16:2

vården. Mot denna bakgrund bör anslaget 1:10 Bidragsfastigheter ökas med 500 000 kronor.

Finansiering sker	genom	att anslaget
1:4 Adoptionsbidrag	under	utgiftsområde

12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn minskas med motsvarande belopp.

Vidare behöver anslagsändamålet vidgas på så sätt att anslaget 1:10 Bidragsfastigheter även bör få användas för utgifter med anledning av uppförandet av en minnesvård efter flodvågskatastrofen i Sydostasien 2004.

5.2Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

1:1 Polismyndigheten

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 21 159 726 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:1 Polismyndigheten ökas med 2 000 000 kronor.

Anslaget får även användas för bidrag till organisationer som hjälper personer att lämna ett liv i kriminalitet (avhopparverksamhet).

Skälen för regeringens förslag: Regeringen anser att de organisationer som arbetar för att hjälpa personer bort från ett liv i kriminalitet gör en viktig insats för såväl de enskilda personerna som för samhället. Det är därför angeläget för samhället att bidra med finansiering till denna typ av verksamhet. För att möjliggöra detta behöver anslagets ändamål vidgas och anslaget tillföras ytterligare medel. Regeringen anser därför att anslaget 1:1 Polismyndigheten bör ökas med 2 000 000 kronor och att anslaget även bör få användas för bidrag till de organisationer som hjälper personer att lämna ett liv i kriminalitet (avhopparverksamhet).

Finansieringen sker genom att anslaget 1:6 Kriminalvården minskas med motsvarande belopp.

1:6 Kriminalvården

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 7 884 483 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:6 Kriminalvården minskas med 42 000 000 kronor.

Skälen för regeringen förslag: För att finansiera ökningarna av anslagen 1:1 Polismyndigheten och 1:13 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m. minskas anslaget 1:6 Kriminalvården med 42 000 000 kronor. Minskningen bedöms inte påverka verksamheten innevarande år då medelantalet klienter har minskat jämfört med tidigare år.

1:12 Rättsliga biträden m.m.

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 2 468 657 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:12 Rättsliga biträden m.m. ökas med 30 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget används i huvudsak för utgifter för offentliga försvarare, målsägandebiträden, rättshjälp enligt rättshjälpslagen (1996:1619) samt offentliga biträden enligt lagen (1996:1620) om offentligt biträde. Utgifterna för detta har ökat mer än beräknat bl.a. till följd av att förhandlingstiden ökar för brottmål som avgjorts genom förhandling och att andelen stora och komplicerade mål med flera försvarare ökar. Regeringen anser därför att anslaget 1:12 Rättsliga biträden m.m. bör ökas med 30 000 000 kronor.

1:13 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m.

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 40 082 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:13 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m. ökas med 40 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för utgifter som uppkommer för staten i samband med vissa skaderegleringar. Utgifterna för statens skaderegleringsverksamhet har blivit högre än beräknat eftersom antalet skadeståndsärenden har ökat, främst ersättningar vid frihetsberövanden. Det finns även enskilda ärenden som föranlett att stora skadeståndsbelopp har utbetalats. Regeringen anser därför att anslaget 1:13 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m. bör ökas med 40 000 000 kronor.

Finansiering sker genom att anslaget 1:6 Kriminalvården minskas med motsvarande belopp.

5.3Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

2:1 Folkhälsomyndigheten

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 369 523 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 2:1 Folkhälsomyndigheten ökas med 1 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för Folkhälsomyndighetens förvaltningsutgifter samt för utgifter för suicidprevention. Som regeringen tidigare har redovisat förs verksamhet inom området föräldrastödjande insatser över från Folkhälsomyndigheten till Myndigheten för internationella adoptionsfrågor (prop. 2014/15:100 s. 71). Överföringen av verksamheten är dock senarelagd från den 1 mars till den 1 september 2015. För att justera tidigare överfört belopp och tillgodose att Folkhälsomyndigheten bedriver denna verksamhet under en större del av året än beräknat behöver anslaget tillföras ytterligare medel. Regeringen anser därför att anslaget

PROP. 2015/16:2

2:1 Folkhälsomyndigheten			bör	ökas	med
1 000 000 kronor.
Finansiering	sker	genom		att	anslaget
4:10 Myndigheten	för	internationella adoptions-

frågor minskas med motsvarande belopp.

4:4 Kostnader för statlig assistansersättning

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 24 421 000 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning ökas med 948 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Statens utgifter för assistansersättningen beräknas bli 948 000 000 kronor högre än anvisat anslag, främst till följd av att antalet personer som får statlig assistansersättning ökar och att det genomsnittliga antalet timmar som en person får statlig assistansersättning för ökar mer än tidigare. Därtill finns en utnyttjad anslagskredit från 2014 på 1 141 335 000 kronor. För att inte riskera att överskrida tillgängliga medel behöver ytterligare medel tillföras anslaget. Regeringen anser därför att anslaget 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning bör ökas med 948 000 000 kronor.

4:10 Myndigheten för internationella adoptionsfrågor

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 21 905 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 4:10 Myndigheten för internationella adoptionsfrågor minskas med 4 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: För att finansiera ökningarna av anslagen 2:1 Folkhälsomyndigheten och 8:1 Socialstyrelsen minskas anslaget 4:10 Myndigheten för internationella adoptionsfrågor med 4 000 000 kronor. Minsk-

PROP. 2015/16:2

ningen är en följd av senarelagd överföring av verksamhet.

8:1 Socialstyrelsen

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 465 583 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 8:1 Socialstyrelsen

ökas med 3 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för Socialstyrelsens förvaltningsutgifter och för förvaltningsutgifter för Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd. Som regeringen tidigare har redovisat förs verksamhet avseende vissa frågor rörande socialnämndernas familjerättsliga ärenden över från Socialstyrelsen till Myndigheten för internationella adoptionsfrågor. Överföringen av verksamheten är dock senarelagd från den 1 mars till den 1 september 2015. För att justera tidigare överfört belopp och tillgodose att Socialstyrelsen bedriver denna verksamhet under en större del av året än beräknat behöver anslaget tillföras ytterligare medel. Regeringen anser därför att anslaget 8:1 Socialstyrelsen bör ökas med 3 000 000 kronor.

Finansiering sker genom att anslaget 4:10 Myndigheten för internationella adoptionsfrågor minskas med motsvarande belopp.

5.4Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

2:1 Försäkringskassan

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 7 902 295 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 2:1 Försäkringskassan ökas med 128 000 000 kronor.

Anslaget 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen minskas med 128 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: De ökade volymerna inom framför allt sjukförsäkringen har medfört att kostnaderna för Försäkringskassans administration ökat mer än beräknat. Ytterligare medel behöver tillföras för att ge myndigheten förutsättningar att bedriva en god verksamhet som bidrar till en väl fungerande sjukskrivningsprocess. Regeringen anser därför att anslaget 2:1 Försäkringskassan bör ökas med 128 000 000 kronor.

Finansiering sker genom att anslaget 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen minskas med motsvarande belopp. Minskningen bedöms inte påverka verksamheten.

5.5Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom

1:3 Bostadstillägg till pensionärer

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 8 464 100 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:3 Bostadstillägg till pensionärer ökas med 462 200 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för utgifter för bostadstillägg till pensionärer enligt socialförsäkringsbalken (2010:110).

Antalet personer som får bostadstillägg minskar långsiktigt. Som en följd av den automatiska balanseringen i pensionssystemet, och sänkta inkomstpensioner, har antalet dock ökat och ökningen 2015 har blivit större än vad som prognostiserats. Utgifterna för 2015 beräknas bli 201 700 000 kronor högre än anvisat anslag. Därtill finns en utnyttjad anslagskredit från 2014 på 260 500 000 kronor. Sammantaget beräknas utgifterna överstiga tillgängliga medel 2015. Regeringen anser därför

	PROP. 2015/16:2
att anslaget 1:3 Bostadstillägg till pensionärer bör 5.7	Utgiftsområde 13 Integration
ökas med 462 200 000 kronor.	och jämställdhet

1:5 Hemutrustningslån

5.6Utgiftsområde 12 Ekonomisk I statens budget för innevarande år finns för

trygghet för familjer och barn	detta ändamål uppfört ett ramanslag på
	217 469 000 kronor.
1:4 Adoptionsbidrag

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 35 784 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:4 Adoptionsbidrag minskas med 500 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: För att finansiera ökningen av anslaget 1:10 Bidragsfastigheter under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning bör anslaget 1:4 Adoptionsbidrag minskas med 500 000 kronor. Minskningen bedöms inte påverka de transfereringar som finansieras från anslaget eftersom antalet utbetalda adoptionsbidrag beräknas bli lägre än budgeterat.

1:6 Vårdbidrag för funktionshindrade barn

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 3 409 300 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:6 Vårdbidrag för funktionshindrade barn ökas med 223 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Utgifterna för vårdbidrag för funktionshindrade barn har ökat mer än vad som tidigare beräknats. Den främsta orsaken till de ökade utgifterna är att det blir allt vanligare med vårdbidrag för barn i åldern 10–19 år. Ytterligare medel behöver mot denna bakgrund tillföras anslaget. Regeringen anser därför att anslaget 1:6 Vårdbidrag för funktionshindrade barn bör ökas med 223 000 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:5 Hemutrustningslån ökas med 15 800 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Centrala studiestödsnämnden kan bevilja lån till hemutrustning enligt förordningen (1990:1361) om lån till hemutrustning för flyktingar och vissa andra utlänningar. Omfattningen av utlåningen påverkas av antalet nyanlända som tas emot i kommunerna och i vilken utsträckning de väljer att ansöka om lån. Andelen nyanlända som ansöker om lån under 2015 bedöms bli större än vad som tidigare beräknats, varför ytterligare medel behöver tillföras anslaget. Regeringen anser därför att anslaget 1:5 Hemutrustningslån bör ökas med 15 800 000 kronor.

5.8Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet (bemyndigande)

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 3 558 955 000 kronor.

Vidare har regeringen ett bemyndigande att under 2015 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 2 178 000 000 kronor 2016−2023.

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2015 för anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 2 716 000 000 kronor

2016−2023.

PROP. 2015/16:2

Skälen för regeringens förslag: Efter riksdagens beslut med anledning av förslagen i propositionen Vårändringsbudget för 2015 görs satsningar på nationella skolutvecklingsprogram, tidiga insatser och samverkan för bästa skola (prop. 2014/15:99, bet. 2014/15:FiU21, rskr. 2014/15:255). Satsningarna innefattar fleråriga ekonomiska åtaganden. Behovet av ekonomiska åtaganden bedöms bli 538 000 000 kronor högre än vad som tidigare beräknats, varför beställningsbemyndigandet behöver ökas. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2015 för anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 2 716 000 000 kronor 2016−2023.

1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal (bemyndigande)

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 294 226 000 kronor.

Vidare har regeringen ett bemyndigande att under 2015 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 266 000 000 kronor 2016−2018.

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2015 för anslaget 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 266 000 000 kronor 2016−2019.

Skälen för regeringens förslag: Statens skolverk ingår fleråriga avtal med lärosätena om uppdragsutbildning och lämnar förhandsbesked till skolhuvudmän om statsbidrag. Det finns behov av att ingå längre ekonomiska åtaganden än vad som tidigare bedömts nödvändigt, varför bemyndigandeperioden bör förlängas med ett år. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2015 för anslaget 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 266 000 000 kronor 2016−2019.

5.9Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

1:9 Statens va-nämnd

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 9 025 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:9 Statens vanämnd ökas med 1 200 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Regeringen redovisade i 2015 års ekonomiska vårproposition sin avsikt att avveckla Statens va-nämnd fr.o.m. den 1 januari 2016. De ärenden som handläggs av nämnden ska i stället prövas av mark- och miljödomstolarna. Mot denna bakgrund beslutade riksdagen att verksamheten skulle flyttas till utgiftsområde 4 Rättsväsendet (prop. 2014/15:100, bet. 2014/15:KU, rskr. 2014/15:233). Inför avvecklingen har Statens va-nämnds kostnader, bl.a. för sociala avgifter, ökat. För att täcka dessa kostnader behöver anslaget tillföras ytterligare medel. Regeringen anser därför att anslaget 1:9 Statens va-nämnd bör ökas med 1 200 000 kronor.

Finansiering	sker genom	att	anslaget
1:16 Skydd av	värdefull natur	under	utgifts-

område 20 Allmän miljö- och naturvård minskas med motsvarande belopp.

1:13 Upprustning av skollokaler

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 15 000 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:13 Upprustning av skollokaler får även användas för utgifter för Boverkets administration av statsbidraget för renovering av skollokaler.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för statsbidrag för renovering av skollokaler. Även Boverkets kostnader för

administration av statsbidraget behöver finansieras från anslaget. Regeringen anser att anslaget 1:13 Upprustning av skollokaler även bör få användas för utgifter för Boverkets administration av statsbidraget för renovering av skollokaler.

5.10Utgiftsområde 19 Regional tillväxt

1:1 Regionala tillväxtåtgärder (bemyndigande)

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 1 469 637 000 kronor.

Vidare har regeringen ett bemyndigande att under 2015 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 2 700 000 000 kronor 2016–2022.

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2015 för anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 2 895 000 000 kronor 2016–2022.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. till utgifter för statsbidrag till projektverksamhet (inklusive riskkapitalfonder, lånefonder och garantifonder). Europeiska kommissionen har den 15 december 2014 beslutat om ett nationellt regionalfondsprogram under perioden 2014–2020. Inom programmet ingår en riskkapitalsatsning med det övergripande syftet att främja tillkomsten av nya förvaltare inom venture capital-segmentet i Sverige. Riskkapitalsatsningen medfinansieras med medel från anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder. Satsningen innebär att de ekonomiska åtaganden som ska finansieras från anslaget beräknas öka med 195 000 000 kronor. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2015 för anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 2 895 000 000 kronor 2016–2022.

PROP. 2015/16:2

5.11Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

1:7 Avgifter till internationella organisationer

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 183 131 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:7 Avgifter till internationella organisationer ökas med 7 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för utgifter för medlemsavgifter och stöd till internationella organisationer, däribland Sveriges årliga avgift till FN:s miljöprograms (UNEP) miljöfond. Sveriges andel av budgeten för UNEP:s miljöfond styrs av en s.k. frivillig indikativ bidragsskala som regeringen har åtagit sig att följa. Sveriges årliga avgift till UNEP:s miljöfond 2015 anges i US-dollar. Växelkursen för US-dollar har dock varit avsevärt högre än beräknat 2015 och ytterligare medel behöver tillföras anslaget för att Sverige ska kunna uppfylla sina åtaganden om bidrag. Regeringen anser därför att anslaget 1:7 Avgifter till internationella organisationer bör ökas med 7 000 000 kronor.

Finansiering sker delvis genom att anslaget 1:16 Skydd av värdefull natur minskas med 3 500 000 kronor.

1:8 Supermiljöbilspremie

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 215 000 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:8 Supermiljöbilspremie ökas med 132 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för utgifter till bidrag till fysiska och juridiska personer som förvärvar en ny supermiljöbil. Försäljningen av supermiljöbilar har 2015 varit högre än vad som tidigare prognostiserats. För att alla som köper en supermiljöbil

PROP. 2015/16:2

under 2015 ska få en premie behöver ytterligare medel tillföras anslaget. Regeringen anser därför att anslaget 1:8 Supermiljöbilspremie bör ökas med 132 000 000 kronor.

1:16 Skydd av värdefull natur

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 965 000 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:16 Skydd av värdefull natur minskas med 4 700 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: För att delvis finansiera ökningen av anslaget 1:7 Avgifter till internationella organisationer och finansiera ökningen av anslaget 1:9 Statens va-nämnd under utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik minskas anslaget 1:16 Skydd av värdefull natur med 4 700 000 kronor. Minskningen bedöms inte nämnvärt påverka den verksamhet som finansieras från anslaget.

5.12Utgiftsområde 22 Kommunikationer

1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 20 201 798 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur får även användas till utgifter för ersättning som betalas ut av Trafikverket i egenskap av infrastrukturförvaltare med stöd av lagen (2015:338) om internationell järnvägstrafik.

Skälen för regeringens förslag: Den 12 juni 2015 tillträdde Sverige det reviderade fördraget om internationell järnvägstrafik, COTIF 1999. Fördraget innehåller en bestämmelse som ger

transportörerna regressrätt i förhållande till infrastrukturförvaltarna. De som transporterar gods eller passagerare och tvingas betala skadestånd i enlighet med vissa bestämmelser i fördraget har rätt att kräva ersättning av en infrastrukturförvaltare som orsakat skadan.

Regeringen anser mot denna bakgrund att anslaget 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur även bör få användas till utgifter för ersättning som betalas ut av Trafikverket i egenskap av infrastrukturförvaltare med stöd av lagen (2015:338) om internationell järnvägstrafik.

5.13Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel

1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m. (bemyndigande)

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 129 000 000 kronor.

Vidare har regeringen ett bemyndigande att under 2015 besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 55 000 000 kronor 2016 och 39 000 000 kronor 2017.

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2015 för anslaget 1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m. besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 59 202 000 kronor 2016 och 42 798 000 kronor 2017.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för offentlig lagring, övrig intervention, stöd i form av produktions-, konsumtions- och marknadsföringsbidrag, fiberberedning samt exportbidrag. På grund av ett förändrat marknadsläge för jordbruksprodukter har behovet av stödåtgärder ökat, vilket bl.a. innebär ett ökat behov av stöd till fleråriga verksamhetsprogram. Bemyndigandet behöver mot denna bakgrund ökas med 8 000 000 kronor. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2015 för anslaget 1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m. besluta om bidrag som

inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 59 202 000 kronor 2016 och 42 798 000 kronor 2017.

1:20 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket (bemyndigande)

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 32 830 000 kronor.

Vidare har regeringen ett bemyndigande att under 2015 besluta om bidrag som medför behov av framtida anslag på högst 25 000 000 kronor 2016, 30 000 000 kronor 2017 och 30 000 000 kronor 2018.

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2015 för anslaget 1:20 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket besluta om bidrag som medför behov av framtida anslag på högst 55 000 000 kronor 2016, 60 000 000 kronor 2017 och 60 000 000 kronor 2018.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för stöd som syftar till att minska metangasutsläpp från gödsel. Vid produktion av förnyelsebar energi från gödsel minskar både metangasutsläppen och behovet av fossila energikällor (s.k. dubbel miljönytta). Efter förslag i budgetpropositionen för 2014 tillfördes anslaget medel för detta ändamål (prop. 2013/14:1 utg.omr. 23, bet 2013/24:MJU2, rskr. 2013/14:123). Stödet uppgick enligt propositionen till 240 000 000 kronor 2014–2023. I budgetpropositionen för 2016 beräknas anslaget ökas med 30 000 000 kronor årligen 2016–2019 (prop. 2015/16:1 utg.omr. 23). För att ha möjlighet att hantera stödet på ett effektivt sätt och fatta beslut om stöd till stödmottagare längre fram under den aktuella perioden behöver bemyndigandet ökas med 90 000 000 kronor. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2015 för anslaget 1:20 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket besluta om bidrag som medför behov av framtida anslag på högst 55 000 000 kronor 2016, 60 000 000 kronor 2017 och 60 000 000 kronor 2018.

PROP. 2015/16:2

5.14Utgiftsområde 24 Näringsliv

1:18 Omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 22 200 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:18 Omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag ökas med 10 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget används till utgifter för omstrukturering, genomlysning, försäljning och avveckling av företag med statligt ägande. Behovet av genomlysning av statligt ägda företag är större än vad regeringen tidigare har bedömt. Regeringen anser därför att anslaget 1:18 Omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag bör ökas med 10 000 000 kronor.

1:23 Upphandlingsmyndigheten

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 20 940 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:23 Upphandlingsmyndigheten ökas med 7 500 000 kronor.

Anslaget 1:15 Konkurrensverket minskas med 7 500 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: I enlighet med vad som redovisades i budgetpropositionen för 2015 (prop. 2014/15:1 utg.omr. 24 avsnitt 3.7.3) och propositionen Vårändringsbudget för 2015 (prop. 2014/15:99 s. 139) har en ny organisation för upphandlingsstöd bildats. Den upphandlingsstödjande verksamheten hos Konkurrensverket har övergått till Upphandlingsmyndigheten som började sin verksamhet den 1 september 2015.

Efter förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2015 beslutade riksdagen att överföra 20 940 000 kronor från anslaget 1:15 Konkurrensverket till det nya anslaget

PROP. 2015/16:2

1:23 Upphandlingsmyndigheten (prop. 2014/15:99, bet. 2014/15:FiU21, rskr. 2014/15:255). Regeringen bedömer dock att ytterligare 7 500 000 kronor av Konkurrensverkets anslag är hänförliga till upphandlingsverksamheten och därför bör överföras från Konkurrensverket till Upphandlingsmyndigheten.

Regeringen anser mot denna bakgrund att anslaget 1:23 Upphandlingsmyndigheten bör ökas

med 7 500 000 kronor.
Finansiering sker	genom	att	anslaget
1:15 Konkurrensverket	minskas	med	motsva-
rande belopp.

2:4 Investeringsfrämjande

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 57 410 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 2:4 Investeringsfrämjande ökas med 5 000 000 kronor.

Anslaget 2:3 Exportfrämjande verksamhet minskas med 5 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för statsbidrag för det statliga uppdraget avseende investeringsfrämjande till Sveriges export- och investeringsråd (Business Sweden). Efter förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2015 beslutade riksdagen att öka anslaget 2:3 Exportfrämjande verksamhet med 75 miljoner kronor 2015 för att genomföra satsningar inom regeringens exportoffensiv (prop. 2014/15:99, bet. 2014/15:FiU21, rskr. 2014/15:255). Bland satsningarna ingår insatser inom investeringsfrämjande. För genomförandet av dessa insatser behöver en omfördelning av medel göras mellan anslag. Regeringen anser därför att anslaget 2:4 Investeringsfrämjande bör ökas med 5 000 000 kronor och anslaget 2:3 Exportfrämjande verksamhet minskas med motsvarande belopp.

5.15Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 40 126 178 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:1 Avgiften till Europeiska unionen ökas med 3 728 478 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för betalning av Sveriges avgift till Europeiska unionens allmänna budget. Det råder osäkerheter kring EU-budgetens inkomst- och utgiftssida. Framför allt kan Sveriges avgift till EU komma att påverkas av sent beslutade ändringsbudgetar i EU-budgeten. Det kräver att det finns utrymme på anslaget. Eftersom Sveriges avgift för 2014 blev högre än anvisade medel innebar det att anslagskrediten och en del av det beviljade medgivna överskridandet utnyttjades. Den ingående balansen för 2015 är till följd av 2014 års kreditutnyttjande negativ och uppgår till 3 728 478 000 kronor. En justering av den ingående balansen från 2014 bedöms nödvändig för att skapa utrymme för hantering av större utgiftsrisker på anslaget under 2015.

Regeringen anser mot denna bakgrund att anslaget 1:1 Avgiften till Europeiska unionen bör ökas med 3 728 478 000 kronor.

Bilaga 1

Minskad skattebefrielse av vissa biodrivmedel

PROP. 2015/16:2 Bilaga 1

Bilaga 1

Minskad skattebefrielse av vissa biodrivmedel

Innehållsförteckning

1	Sammanfattning av promemorians förslag om minskad skattebefrielse för vissa
	biodrivmedel ...........................................................................................................	7
2	Promemorians lagförslag .......................................................................................	8
	Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi ....................	8
3	Förteckning över remissinstanserna....................................................................	10
4	Lagrådsremissens lagförslag.................................................................................	11
	Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi ..................	11
5	Lagrådets yttrande................................................................................................	14

PROP. 2015/16:2 Bilaga 1

1Sammanfattning av promemorians förslag om minskad skattebefrielse för vissa biodrivmedel

För hållbara biodrivmedel gäller i dag viss befrielse från energiskatt och hel befrielse från koldioxidskatt. Skattebefrielsen har hittills i sin helhet betraktats som ett driftsstöd av Europeiska kommissionen enligt EU-rättens statsstödsregler. En av förutsättningarna för att ge statsstöd är att stödet är nödvändigt. Detta innebär bl.a. att biodrivmedlen inte får bli billigare än de fossila bränslen de ersätter, dvs. de får inte överkompenseras. I syfte att minska risken för att E85 och låginblandad etanol överkompenseras föreslås i promemorian att befrielsen från energiskatt på E85 och låginblandad etanol minskas. Förslaget föreslås träda i kraft den 1 december 2015.

PROP. 2015/16:2 Bilaga 1

2 Promemorians lagförslag

Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi

Härigenom föreskrivs att 7 kap. 3 a och 3 c §§ lagen (1994:1776) om skatt på energi ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse					Föreslagen lydelse
				7 kap.
				3 a §1
För andra bränslen än de som anges i 2 kap.					För andra bränslen än de som anges i 2 kap.
1 § första stycket 1, 2 eller 3 får en skattskyldig					1 § första stycket 1, 2 eller 3 får en skattskyldig
som har förbrukat eller sålt bränslet som motor-					som har förbrukat eller sålt bränslet som motor-
bränsle, göra avdrag för					bränsle, göra avdrag för
1. energiskatt	med	44 procent	och	kol-	1. energiskatt	med	44 procent	och	kol-
dioxidskatt med 100 procent på den andel av					dioxidskatt med 100 procent på den andel av
motorbränslet som framställts av biomassa och					motorbränslet som framställts av biomassa och
som utgör fettsyrametylester (Fame) enligt KN-					som utgör fettsyrametylester (Fame) enligt KN-
nr 3824 90 99, och					nr 3824 90 99,
					2. energiskatt med 77 procent och koldioxidskatt
					med 100 procent på den andel av ett motorbränsle
					enligt KN-nr 3824 90 99 som framställts av
					biomassa och som utgör etanol, och
2. energiskatt	med	100 procent	och	kol-	3. energiskatt	med	100 procent	och	kol-
dioxidskatt med 100 procent på den andel av					dioxidskatt med 100 procent på den andel av
motorbränslet som utgörs av någon annan					motorbränslet som utgörs av någon annan
beståndsdel än som anges i 1 och som framställts					beståndsdel än som anges i 1 eller 2 och som
av biomassa.					framställts av biomassa.

Avdrag får göras upp till ett belopp som motsvarar skatten på den andel av motorbränslet som utgörs av en eller flera beståndsdelar som framställts av biomassa.

Första stycket gäller endast om motorbränslet eller beståndsdelen omfattas av ett hållbarhetsbesked enligt 3 kap. 1 b § lagen (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande

biobränslen.
Första stycket gäller dock inte för biogas eller			Första stycket gäller dock inte för biogas.
för den beståndsdel av motorbränsle enligt 2 kap.
1 § första stycket 1 eller 2 som utgörs av etanol.
		3 c §2
För bränsle som avses	i 2 kap. 1 § första		För bränsle som avses i 2 kap. 1 § första
stycket 1 eller 2 och som den skattskyldige			stycket 1 eller 2 och som den skattskyldige
förbrukat eller sålt som motorbränsle får den			förbrukat eller sålt som motorbränsle får den
skattskyldige göra avdrag	för	energiskatt med	skattskyldige, på den andel av motorbränslet
89 procent och för koldioxidskatt med 100 procent			som utgörs av en eller flera beståndsdelar som
på den andel av motorbränslet som utgörs av en			framställts av biomassa, göra avdrag för
eller flera beståndsdelar	som	framställts av	1. energiskatt med 79 procent och koldioxidskatt

1Senaste lydelse 2014:1496.

2Senaste lydelse 2014:1496.

PROP. 2015/16:2 Bilaga 1

biomassa. Avdrag får dock under respektive redovisningsperiod endast göras för skatt motsvarande skatten på beståndsdelarnas andel av motorbränslet till den del som uppgår till högst 5 volymprocent av den totala mängd motorbränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 1 och 2 och för vilket den skattskyldige ska redovisa skatt under redovisningsperioden.

med 100 procent om beståndsdelen utgörs av etanol, och

2. energiskatt med 89 procent och koldioxidskatt med 100 procent om beståndsdelen utgörs av någon annan beståndsdel än som anges i 1 och som framställts av biomassa.

Avdrag enligt första stycket får under respektive redovisningsperiod endast göras för skatt motsvarande skatten på beståndsdelarnas andel av motorbränslet till den del som uppgår till högst 5 volymprocent av den totala mängd motorbränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 1 och 2 och för vilket den skattskyldige ska redovisa skatt under redovisningsperioden.

Om ett bränsle som framställts av biomassa utgör ett bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 1 eller 2, får i stället avdrag göras för energiskatt med 100 procent och för koldioxidskatt med 100 procent för den andel av motorbränslet som bränslet utgör.

Med redovisningsperiod förstås här en period enligt 26 kap. 10 eller 17 § eller en händelse enligt

26 kap. 8 § skatteförfarandelagen (2011:1244).
Första och andra styckena gäller endast om	Första och tredje styckena gäller endast om
motorbränslet eller beståndsdelen omfattas av	motorbränslet eller beståndsdelen omfattas av
ett hållbarhetsbesked enligt 3 kap. 1 b § lagen	ett hållbarhetsbesked enligt 3 kap. 1 b § lagen
(2010:598) om hållbarhetskriterier för biodriv-	(2010:598) om hållbarhetskriterier för biodriv-
medel och flytande biobränslen.	medel och flytande biobränslen.

Om beståndsdelen utgörs av etanol medges skattebefrielse enligt denna paragraf endast om den skattskyldige har framställt eller anskaffat denna etanol eller motsvarande mängd etanol, vilken vid import eller framställning inom EU har hänförts till KN-nr 2207 10 00 (odenaturerad etanol).

Denna lag träder i kraft den 1 december 2015.

Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

PROP. 2015/16:2 Bilaga 1

3 Förteckning över remissinstanserna

Efter remiss har yttranden över promemorian Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016 lämnats av Kammarrätten i Sundsvall, Förvaltningsrätten i Falun, Polismyndigheten, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Kustbevakningen, Kommerskollegium, Försvarsmakten, Tullverket, Skatteverket, Konjunkturinstitutet, Statskontoret, Naturvårdsverket, Statens energimyndighet, Energimarknadsinspektionen, Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafikverket, Sjöfartsverket, Transportstyrelsen, Trafikanalys, Konkurrensverket, Tillväxtverket, Skogsstyrelsen, Statens jordbruksverk, Umeå universitet, Energigas Sverige, Fastighetsägarna Sverige, Fortum Sweden AB, Företagarna, Greenpeace, Hjelmco Oil AB, IKEM, Jernkontoret, Lantbrukarnas riksförbund, Livsmedelsföretagen, Näringslivets Regelnämnd, Regelrådet, Skogsindustrierna, Skogsägarna, SveMin, Svensk Energi, Svensk Fjärrvärme, Svensk Kollektivtrafik, Svensk Solenergi, Svensk Vindenergi, Svensk Vindkraftförening, Svenska Bioenergi-föreningen, Svenska Flygbranschen, Svenska Gjuteriföreningen, Svenska Naturskyddsföreningen, Svenska Petroleum och Biodrivmedel Institutet, Svenska Trädbränsleföreningen, Svenskt Näringsliv, Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag, Sveriges Energiföreningars Riksorganisation, Sveriges Kommuner och Landsting, Sveriges Åkeriföretag.

Följande remissinstanser har inte svarat eller angett att de avstår från att lämna några synpunkter: Havs- och vattenmyndigheten,

Tillväxtanalys, Föreningen Svenskt Flyg, Kungliga Svenska Aeroklubben, Skärgårdarnas riksförbund, Skärgårdsstiftelsen, Svensk Elbrukarförening, Svenska Torvproducentföreningen, Sveriges Bergmaterialindustri, Sveriges Hamnar, Sveriges Redareförening, Transportindustriförbundet, Världsnaturfonden WWF, Återvinningsindustrierna.

Därutöver har yttranden inkommit från Eskilstuna kommun, Magnus Nilsson Produktion, Harald Överholm, SEKAB, 2030- sekretariatet, Telge Energi AB, Erika Poskute, Diligenta, Exergetics Energisystemteknik AB, Klimatkommunerna, Anders Jangö, Promotion i Boo AB, Lena och Roland Lindström, Christer Brandberg, Ekonomistyrningsverket, Bostads AB Mimer, Sveriges Bussföretag, E.ON Sverige AB, Oberoende Elhandlare, Uppsala universitet, Energikontor Sydost AB, NSD Näringslivets skattedelegation, Bixia, Futura Energi, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Neste Oil, Akademiska Hus, Projekt Basindustririket, Norrvatten, HSB, Statens fastighetsverk, Solkompaniet, Motorbranschens Riksförbund, Stockholms stad, Shiplake AB, AOPA Sweden, Västra Götalandsregionen, Skanska, Saco, Ecergy AB, Hållbar utveckling Väst, Specialfastigheter Sverige AB, Richard Thygesen och Björn Karlsson, VärmlandsMetanol AB, Bilsweden, AB Bostaden i Umeå, EcoPar AB, Reversator AB, TransportGruppen, Näringslivets Transportråd, Vallacom AB, Sigtuna kommun, Upplands Väsby kommun, Kungl. Tekniska högskolan, Fortifikationsverket, Axfood AB, Sollentuna Kommun.

PROP. 2015/16:2 Bilaga 1

4 Lagrådsremissens lagförslag

Regeringen har följande förslag till lagtext.

Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi

Härigenom föreskrivs att 7 kap. 3 a, 3 c och 3 d §§ lagen (1994:1776) om skatt på energi ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 kap.

3 a §1

För andra bränslen än de som anges i 2 kap. 1 § första stycket 1, 2 eller 3 får en skattskyldig som

har förbrukat eller sålt bränslet som motorbränsle, göra avdrag för
1. energiskatt	med	44	procent	och	kol-	1. energiskatt	med	44	procent	och	kol-
dioxidskatt med 100 procent på den andel av						dioxidskatt med 100 procent på den andel av
motorbränslet som framställts av biomassa och						motorbränslet som framställts av biomassa och
som utgör fettsyrametylester (Fame) enligt KN-						som utgör fettsyrametylester (Fame) enligt KN-
nr 3824 90 99, och						nr 3824 90 99,
						2. energiskatt med 78 procent och koldioxidskatt
						med 100 procent på den andel av ett motorbränsle
						för gnisttända motorer enligt KN-nr 3824 90 99
						som framställts av biomassa och som utgör etanol,
						och
2. energiskatt	med	100	procent	och	kol-	3. energiskatt	med	100	procent	och	kol-
dioxidskatt med 100 procent på den andel av						dioxidskatt med 100 procent på den andel av
motorbränslet som utgörs av någon annan						motorbränslet som utgörs av någon annan
beståndsdel än som anges i 1 och som framställts						beståndsdel än som anges i 1 eller 2 och som
av biomassa.						framställts av biomassa.

Avdrag får göras upp till ett belopp som motsvarar skatten på den andel av motorbränslet som utgörs av en eller flera beståndsdelar som framställts av biomassa.

Första stycket gäller endast om motorbränslet eller beståndsdelen omfattas av ett hållbarhetsbesked enligt 3 kap. 1 b § lagen (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande

biobränslen.
Första stycket gäller dock inte för biogas eller	Första stycket gäller dock inte för biogas.
för den beståndsdel av motorbränsle enligt 2 kap.
1 § första stycket 1 eller 2 som utgörs av etanol.
3 c §2
För bränsle som avses i 2 kap. 1 § första	För bränsle som avses i 2 kap. 1 § första

1Senaste lydelse 2014:1496.

2Senaste lydelse 2014:1496.

PROP. 2015/16:2 Bilaga 1

stycket 1 eller 2 och som den skattskyldige	stycket 1 eller 2 och som den skattskyldige
förbrukat eller sålt som motorbränsle får den	förbrukat eller sålt som motorbränsle får den
skattskyldige göra avdrag för energiskatt med	skattskyldige, på den andel av motorbränslet
89 procent och för koldioxidskatt med 100 procent	som utgörs av en eller flera beståndsdelar som
på den andel av motorbränslet som utgörs av en	framställts av biomassa, göra avdrag för
eller flera beståndsdelar som framställts av	1. energiskatt med 79 procent och koldioxidskatt
biomassa. Avdrag får dock under respektive	med 100 procent om beståndsdelen utgörs av
redovisningsperiod endast göras för skatt motsva-	etanol, och
rande skatten på beståndsdelarnas andel av motor-	2. energiskatt med 100 procent och kol-
bränslet till den del som uppgår till högst 5 volym-	dioxidskatt med 100 procent om beståndsdelen
procent av den totala mängd motorbränsle som	utgörs av någon annan beståndsdel än som anges i
avses i 2 kap. 1 § första stycket 1 och 2 och för	1 och som framställts av biomassa.
vilket den skattskyldige ska redovisa skatt under
redovisningsperioden.

Med redovisningsperiod förstås här en period enligt 26 kap. 10 eller 17 § eller en händelse enligt 26 kap. 8 § skatteförfarandelagen (2011:1244).

3 d §3

beståndsdelar som framställts av biomassa, göra avdrag för
1. energiskatt	med	8	procent	och	kol-	1. energiskatt	med	8	procent	och	kol-
dioxidskatt med 100 procent om beståndsdelen						dioxidskatt med 100 procent om beståndsdelen
utgörs av fettsyrametylester (Fame) enligt KN-						utgörs av fettsyrametylester (Fame) enligt KN-
nr 3824 90 99, och						nr 3824 90 99, och
2. energiskatt	med	84	procent	och	kol-	2. energiskatt	med	100	procent	och	kol-
dioxidskatt med 100 procent om beståndsdelen						dioxidskatt med 100 procent om beståndsdelen
utgörs av någon annan beståndsdel än som anges						utgörs av någon annan beståndsdel än som anges
i 1 och som framställts av biomassa.						i 1 och som framställts av biomassa.
Avdrag enligt första stycket får under respektive

redovisningsperiod endast göras för skatt motsvarande skatten på beståndsdelarnas andel av motorbränslet till den del som uppgår till högst 5 volymprocent av den totala mängd motorbränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 och för vilket den skattskyldige ska redovisa skatt under redovisningsperioden.

3 Senaste lydelse 2014:1496.

PROP. 2015/16:2 Bilaga 1

Om ett bränsle som framställts av biomassa utgör ett bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3, får i stället avdrag göras för energiskatt med 100 procent och för koldioxidskatt med 100 procent för

den andel av motorbränslet som bränslet utgör.
Med redovisningsperiod förstås här en
period enligt 26 kap. 10 eller 17 § eller en
händelse enligt 26 kap. 8 § skatteförfarande-
lagen (2011:1244).
Första och tredje styckena gäller endast om	Första och andra styckena gäller endast om
motorbränslet eller beståndsdelen omfattas av	motorbränslet eller beståndsdelen omfattas av
ett hållbarhetsbesked enligt 3 kap. 1 b § lagen	ett hållbarhetsbesked enligt 3 kap. 1 b § lagen
(2010:598) om hållbarhetskriterier för biodriv-	(2010:598) om hållbarhetskriterier för biodriv-
medel och flytande biobränslen.	medel och flytande biobränslen.

1.Denna lag träder i kraft den 1 december 2015.

2.Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

PROP. 2015/16:2 Bilaga 1

5 Lagrådets yttrande

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2015-08- 25

Närvarande: F.d. justitieråden Susanne Billum och Leif Thorsson samt justitierådet Kristina Ståhl.

Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016

Enligt en lagrådsremiss den 25 juni 2015 (Finansdepartementet) har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till

1.lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi (2.1),

2.lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi (2.2),

3.lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi (2.3).

Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kanslirådet Anna Wallentin, rättssakkunniga Anna Sundblad Stahre och departementssekreteraren Ulf Olovsson, biträdda av ämnesrådet Mats-Olof Hansson.

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslaget till lag om ändring i lagen om skatt på energi (2.1)

Lagrådet lämnar förslaget utan erinran.

Förslaget till lag om ändring i lagen om skatt på energi (2.2)

Lagrådet (f.d. justitierådet Susanne Billum och justitierådet Kristina Ståhl) lämnar förslaget utan erinran.

F.d. justitierådet Leif Thorsson anför.

2 kap. 1 b §

I motiveringen till de framlagda förslagen (avsnitt 4.1.2) redovisas översiktligt effekter av

EU:s regler om statsstöd, bl.a. riktlinjerna för statligt stöd till miljöskydd år 2008 och riktlinjerna för miljöskydd och energi 2014–2020. Ett stöd som ges för bränslen som framställs av biomassa får kompensera endast för merkostnaderna för framställning av bränslet i förhållande till det fossila bränsle som ersätts. I annat fall bedöms överkompensation föreligga och därmed ett otillåtet statsstöd. Skatten på vissa flytande biodrivmedel föreslås i remissen därför bli höjd (genom att rätten till avdrag minskas), för att undvika överkompensation till sådana drivmedel.

I förevarande paragraf föreslås emellertid, just i syfte att gynna biodrivmedel och motverka användningen av fossila bränslen – bensin och diesel –, att energiskatten på fossila drivmedel vid en årlig omräkning från och med för år 2017 skall höjas också med ett årligt tillägg på jämförelsetalet av två procentenheter. Detta tillägg avses motsvara ökningen i bruttonationalprodukten, som dock sedan den senaste finanskrisen åren 2008–2014, enligt vad som framgått under beredningen, endast uppgått till i genomsnitt en procentenhet. Flera statliga remissinstanser har påpekat att det kan ifrågasättas om inte detta tillägg, som är frikopplat från den faktiska BNP-utvecklingen, kommer att leda till överkompensation eller åtminstone risk för det, och att det inte är rimligt att skattesatsen ska påverkas av befolkningstillväxten. Om en schablon knuten till BNP-utvecklingen ska användas är t.ex. enligt Konjunkturinstitutet BNP per capita ett mera träffsäkert alternativ.

I remissen besvaras kritiken endast med att risken för överkompensation minskar, om såsom föreslås den tillkommande omräkningen i sin helhet uttrycks som förändringar i energiskattesatserna på fossila bränslen. Någon närmare analys av risken för att skattehöjningen på fossila bränslen ändå kommer att anses innebära en överkompensation, och därmed ett otillåtet statsstöd, till förmån för biodrivmedel förekommer inte i remissen. Enligt min mening är förslaget i denna del otillräckligt berett.

Förslaget till lag om ändring i lagen om skatt på energi (2.3)

11 kap. 2 §

Paragrafen innehåller bestämmelser om undantag från skatteplikt för elektrisk kraft i vissa fall. I flera av undantagsbestämmelserna uppställs som villkor för skattefrihet bl.a. att den elektriska kraften har framställts i Sverige (se första stycket 1, 5 och 6). I remissen belyses inte närmare varför skattefriheten har villkorats på detta sätt. Vid föredragningen har dock upplysts att syftet är att skattefrihet endast ska medges i de fall då Skatteverket kan kontrollera att förutsättningarna för att medge undantag är uppfyllda och att en sådan kontroll inte kan ske för el som framställts i andra länder. När det gäller el som framställts av bränsle är syftet också att undvika dubbel icke-beskattning i de fall då det bränsle som används för framställningen är undantaget från beskattning i det land där framställningen sker.

Enligt artikel 110 i EUF-fördraget är det förbjudet för EU:s medlemsstater att på varor från andra medlemsstater lägga interna skatter eller avgifter, av vilket slag de än är, som är högre än de skatter eller avgifter som läggs på liknande inhemska varor. Förbudet innebär ett krav på att en och samma slags vara ska beskattas på samma sätt oavsett ursprungsland. Fördraget tillåter alltså inte att en skattefrihet förbehålls endast för varor som producerats i det egna landet. Detta gäller oavsett om skattefriheten i och för sig är förenlig med EU:s sekundärrätt på området. Av EU-domstolens praxis framgår klart att medlemsstaterna vid införlivande av direktiv måste utforma lagstiftningen så att den är förenlig även med fördraget (se t.ex. mål C-166/98 Socridis).

När det gäller den fria rörligheten för tjänster, personer och kapital innehåller EUF-fördraget bestämmelser som anger att hinder för den fria rörligheten på vissa grunder kan godtas. När det gäller den fria rörligheten för varor saknas en motsvarande fördragsmässig möjlighet att godta diskriminerande nationella bestämmelser. Trots detta har EU-domstolen i vissa fall accepterat en diskriminerande varubeskattning om skälen för den varit objektivt legitima (se t.ex. mål 46/80

PROP. 2015/16:2 Bilaga 1

Vinal). Så har dock endast skett vid s.k. dold diskriminering, dvs. när kriteriet för den högre (eller lägre) beskattningen inte är varans ursprung men regeln ändå i realiteten får till effekt att utländska varor missgynnas. En öppen diskriminering, dvs. när det direkt i den aktuella skatteregeln anges att varor från det egna landet ska beskattas lindrigare än utländska varor, kan däremot aldrig godtas. Det kan dock noteras att inte heller dold diskriminering kan motiveras med att en olikbehandling av inhemska och utländska varor är nödvändig av skattekontrollskäl.

I remissen berörs inte frågan om hur de föreslagna bestämmelserna förhåller sig till artikel 110 i EUF-fördraget. I den fortsatta beredningen av lagstiftningsärendet är det nödvändigt att frågan om bestämmelsernas förenlighet med fördraget analyseras grundligt och att bestämmelserna utformas så att de inte kommer i konflikt med fördraget.

Bilaga 2

Beställningsbemyndiganden

P R O P . 2 0 15 / 1 6: 2 B ila ga 2

Sammanfattande redovisning av ändrade beställningsbemyndiganden avseende 2015

Tusental kronor

Utgifts-	Anslags-		Beslutat	Förändring av	Nytt	Tidsperiod
område	nummer		beställnings-	beställnings-	beställnings-
			bemyndigande	bemyndigande	bemyndigande

16	1:5	Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet	2 178 000	538 000	2 716 000	2016–2023

	1:10	Fortbildning av lärare och förskolepersonal	266 000	0	266 000	2016–20191
19	1:1	Regionala tillväxtåtgärder	2 700 000	195 000	2 895 000	2016–2022

23	1:11	Intervention för jordbruksprodukter m.m.	94 000	8 000	102 000	2016–2017

		varav	55 000	4 202	59 202	2016

		varav	39 000	3 798	42 798	2017

	1:20	Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket	85 000	90 000	175 000	2016–2018

		varav	25 000	30 000	55 000	2016

		varav	30 000	30 000	60 000	2017

		varav	30 000	30 000	60 000	2018

		Summa förändring av beställningsbemyndigande på ändringsbudget		831 000

Not: De ekonomiska åtagandena medger utgifter fr.o.m. 2016 t.o.m. angivet slutår. För vissa anslag har de utgifter som de ekonomiska åtagandena högst får uppgå till angivits per år. För dessa anges totalbelopp för hela tidsperioden och varav-belopp för utgifternas fördelning olika år enligt kolumnen Tidsperiod.

1) Beställningsbemyndigandets tidsperiod ändras från 2016-2018 till 2016-2019.

Utdrag ur protokoll

vid regeringssammanträde den 15 september 2015

Närvarande: Statsministern S Löfven, ordförande, och statsråden Å Romson, M Wallström, Y Johansson, M Johansson, I Baylan, K Persson, P Hultqvist, H Hellmark Knutsson, I Lövin,

A Ygeman, A Johansson, P Bolund, M Kaplan, M Damberg,

A Bah Kuhnke, A Strandhäll, A Shekarabi, G Fridolin, A Hadzialic

Föredragande: Statsråden Å Romson, Y Johansson, M Johansson, A Johansson, P Bolund, M Kaplan, M Damberg, A Strandhäll,

A Shekarabi, G Fridolin

Regeringen beslutar proposition 2015/16:2

Höständringsbudget för 2015