Skatt, tull och 3
exekution  

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 3

Förslag till statens budget för 2016

Skatt, tull och exekution

Innehållsförteckning

1 Förslag till riksdagsbeslut ...................................................................................... 7
2 Skatt, tull och exekution ........................................................................................ 9
  2.1 Omfattning......................................................................................... 9
  2.2 Utgiftsutveckling............................................................................... 9
  2.3 Mål för utgiftsområdet .................................................................... 11
  2.4 Resultatredovisning ......................................................................... 11
  2.4.1 Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder ...................... 11
  2.4.2 Resultat............................................................................................. 11
  2.4.3 Analys och slutsatser ....................................................................... 11
  2.5 Politikens inriktning........................................................................ 12
3 Skatt.......................................................................................................................   13
  3.1 Mål för skatt..................................................................................... 13
  3.2 Resultatredovisning ......................................................................... 13
  3.2.1 Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder ...................... 13
  3.2.2 Resultat............................................................................................. 14
  3.2.3 Analys och slutsatser ....................................................................... 19
  3.3 Politikens inriktning........................................................................ 20
  3.4 Budgetförslag ................................................................................... 21
  3.4.1 1:1 Skatteverket................................................................................ 21
4 Tull.........................................................................................................................   23
  4.1 Mål för tull........................................................................................ 23
  4.2 Resultatredovisning ......................................................................... 23
  4.2.1 Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder ...................... 23
  4.2.2 Resultat............................................................................................. 24
  4.2.3 Analys och slutsatser ....................................................................... 27
  4.3 Politikens inriktning........................................................................ 27
  4.4 Budgetförslag ................................................................................... 28
  4.4.1 1:3 Tullverket ................................................................................... 28
5 Exekution..............................................................................................................   31
  5.1 Mål för exekution............................................................................. 31
  5.2 Resultatredovisning ......................................................................... 31
  5.2.1 Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder ...................... 31
  5.2.2 Resultat............................................................................................. 32

3

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 3

5.2.3 Analys och slutsatser........................................................................ 34
5.3 Politikens inriktning......................................................................... 34
5.4 Budgetförslag.................................................................................... 35
5.4.1 1:2 Kronofogdemyndigheten........................................................... 35

4

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 3

Tabellförteckning  
Anslagsbelopp................................................................................................................... 7
Tabell 2.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution.............. 9
Tabell 2.2 Härledning av ramnivån 2016–2019. Utgiftsområde 3 Skatt, tull och  
exekution............................................................................................................... 10
Tabell 2.3 Ramnivå 2016 realekonomiskt fördelad. Utgiftsområde 3 Skatt, tull och  
exekution............................................................................................................... 11
Tabell 3.1 Eftersträvade skatte- och avgiftsintäkter säkerställs ................................... 15
Tabell 3.2 Förebygga och motverka brottslighet inom skatteområdet ....................... 17
Tabell 3.3 Förtroende för Skatteverkets verksamhet.................................................... 18
Tabell 3.4 Resursanvändning .......................................................................................... 19
Tabell 3.5 Anslagsutveckling 1:1 Skatteverket .............................................................. 21
Tabell 3.6 Offentligrättslig verksamhet Skatteverket................................................... 21
Tabell 3.7 Uppdragsverksamhet Skatteverket............................................................... 21
Tabell 3.8 Härledning av anslagsnivån 2016–2019 för 1:1 Skatteverket ...................... 21
Tabell 4.1 Eftersträvade tull-, skatte- och avgiftsintäkter säkerställs .......................... 24
Tabell 4.2 Förebygga och motverka brottslighet inom tullområdet............................ 25
Tabell 4.3 Förtroende för Tullverkets verksamhet........................................................ 26
Tabell 4.4 Resursanvändning .......................................................................................... 26
Tabell 4.5 Anslagsutveckling 1:3 Tullverket .................................................................. 28
Tabell 4.6 Offentligrättslig verksamhet Tullverket ....................................................... 28
Tabell 4.7 Uppdragsverksamhet Tullverket................................................................... 28
Tabell 4.8 Härledning av anslagsnivån 2016–2019 för 1:3 Tullverket .......................... 28
Tabell 5.1 Upprätthålla en god betalningsvilja och motverka överskuldsättning ....... 32
Tabell 5.2 Förtroende för Kronofogdemyndighetens verksamhet .............................. 33
Tabell 5.3 Resursanvändning .......................................................................................... 33
Tabell 5.4 Anslagsutveckling 1:2 Kronofogdemyndigheten ........................................ 35
Tabell 5.5 Offentligrättslig verksamhet Kronofogdemyndigheten ............................. 35
Tabell 5.6 Uppdragsverksamhet Kronofogdemyndigheten ......................................... 35
Tabell 5.7 Härledning av anslagsnivån 2016–2019 för 1:2 Kronofogdemyndigheten. 35

5

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 3

Diagramförteckning  
Diagram 3.1 Uppbörd fördelad på inkomsttitlar .......................................................... 14
Diagram 3.2 Totala utgifter fördelat på verksamhet...................................................... 19

6

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 3

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1.för budgetåret 2016 anvisar ramanslagen under utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution enligt följande uppställning:

Anslagsbelopp

Tusental kronor

Anslag

1:1 Skatteverket 7 194 417
1:2 Kronofogdemyndigheten 1 861 359
1:3 Tullverket 1 727 170
Summa 10 782 946

7

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 3

2 Skatt, tull och exekution

2.1Omfattning

Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution omfattar huvuduppgifterna beskattning, uppbörd av skatt, tull och avgifter samt verkställighet och indrivning av skatter och avgifter. Nära knutet till och starkt integrerade finns verksamheter med andra syften som antingen följer av eller direkt stödjer arbetet med huvuduppgifterna exempelvis folkbokföring, id-kort, fastighetstaxering, bouppteckningar,

2.2Utgiftsutveckling

gränsskydd och verkställighet av enskildas betalningsanspråk. Inom skatte-, tull- och exekutionsområdet bedrivs även brottsbekämpning. Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och Tullverket är förvaltningsmyndigheter för respektive huvuduppgift. Kustbevakningen bedriver viss verksamhet inom utgiftsområdet genom att medverka i övervaknings- och kontrollverksamheten och ansvara för tullkontrollen till sjöss.

Tabell 2.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

Miljoner kronor

  Utfall Budget Prognos Förslag Beräknat Beräknat Beräknat
  2014 2015 1 2015 2016 2017 2018 2019
1:1 Skatteverket 6 970 7 086 7 017 7 194 7 307 7 463 7 622
1:2 Kronofogdemyndigheten 1 763 1 806 1 762 1 861 1 880 1 915 1 942
               
1:3 Tullverket 1 651 1 681 1 700 1 727 1 740 1 740 1 775
               
Totalt för utgiftsområde 03 Skatt, tull och exekution 10 384 10 574 10 479 10 783 10 928 11 118 11 338

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2015 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

9

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 3

Tabell 2.2 Härledning av ramnivån 2016–2019. Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

Miljoner kronor

  2016 2017 2018 2019
Anvisat 2015 1 10 574 10 574 10 574 10 574
Förändring till följd av:      
Pris- och löne-        
omräkning 2 197 334 546 775
Beslut 13 20 -2 -11
Överföring        
till/från andra        
utgifts-        
områden        
         
Övrigt        
         
Ny ramnivå 10 783 10 928 11 118 11 338

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2014 (bet. 2014/15:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2015. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en

pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2017–2019 är preliminär.

I budgetpropositionen för 2015 beräknades utgiftsområdet att öka med 105 000 000 kronor. Nu föreslås utgiftsområdet öka med 210 000 000 kronor. Huvudanledningen till utgiftsområdets ökning är pris- och löneuppräkningen som för

2016 är 197 000 000 kronor, vilket är
116 000 000 kronor högre än vad som beräk-
nades i budgetpropositionen för 2015.  
De öppna gränserna och en alltmer

globaliserad ekonomi gör att det finns ett ökat behov av att skydda den svenska skattebasen och säkerställa effektivt användande av automatiskt

informationsutbyte. Regeringen föreslår därför
att Skatteverkets anslag förstärks med totalt
80 000 000 kronor 2016–2019. Förstärkningen
sker med 10 000 000 kronor 2016,

20 000 000 kronor 2017, 25 000 000 kronor 2018 och varaktigt med 25 000 000 kronor fr.o.m. 2019.

Sedan den 1 augusti 2015 är Skatteverket behörig myndighet för utfärdande av europeiska arvsintyg. Skatteverket har rätt att ta ut avgift vid ansökan om ett europeiskt arvsintyg, men disponerar inte dessa intäkter. För denna ärendehandläggning föreslår regeringen att anslaget ökas varaktigt med 1 400 000 kronor fr.o.m. 2016.

Med anledning av införandet av ersättning för höga sjuklönekostnader 2015 ökades Skatteverkets anslag tillfälligt med 2 400 000 kronor. Regeringen föreslår att 600 000 kronor kvarstår varaktigt fr.o.m. 2016.

I budgetpropositionen för 2014 tillfördes Tullverket tillfälliga medel t.o.m. 2017 för

arbetet med införande av ny unionstullkodex

(UCC). För 2016 uppgår dessa medel till
34 000 000 kronor vilket är en ökning med
18 000 000 kronor jämfört med 2015.  

Regeringen föreslår att Kronofogdemyndigheten tillförs medel för arbetet med att motverka överskuldsättning. Anslaget föreslås öka med totalt 50 000 000 kronor 2016–2019. Förstärkningen sker med 10 000 000 kronor 2016, 10 000 000 kronor 2017, 15 000 000 kronor 2018 och fr.o.m. 2019 varaktigt med 15 000 000 kronor.

I anknytning till arbetet med överskuldsättningsfrågor avser regeringen även att lämna lagförslag om skuldsanering för företagare. För detta ändamål föreslår regeringen att Kronofogdemyndigheten planenligt tillförs totalt 30 000 000 kronor 2016–2018. Förstärkningen är tillfällig och sker med 10 000 000 kronor 2016, 10 000 000 kronor 2017 och 10 000 000 kronor 2018.

I syfte att bidra med finansiering till regeringens prioriterade satsningar föreslås att samtliga tre anslag minskas varaktigt med sammanlagt 26 605 000 kronor fr.o.m. 2016.

Skatteverkets anslag föreslås minska med

anledning av förändringar som föreslås i
prop. 2014/2015:131 Skattetillägg: Dubbel-

prövningsförbudet och andra rättssäkerhetsfrågor. Anslaget minskas med 4 000 000 kronor engångsvis 2016 och varaktigt med 1 700 000 kronor fr.o.m. 2016.

Vidare föreslås Skatteverkets anslag minska med 1 000 000 kronor varaktigt fr.o.m. 2016 med anledning av införandet av s.k. redovisningscentraler för taxitrafik.

Regeringen föreslår att Skatteverkets anslag minskas med 700 000 kronor engångsvis 2016 för att finansiera Bokföringsnämndens normgivningsarbete med anledning av ny lagstiftning på bokföringsområdet.

För att finansiera de forensiska utredningar som Nationellt forensiskt center utför åt Tullverket och Skatteverket föreslår regeringen att Tullverkets anslag minskas varaktigt med 1 000 000 kronor fr.o.m. 2016.

10

Tabell 2.3 Ramnivå 2016 realekonomiskt fördelad. Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

Miljoner kronor

  2016
Transfereringar 1 54
Verksamhetsutgifter 2 10 698
Investeringar 3 31
Summa ramnivå 10 783

Den realekonomiska fördelningen baseras på utfall 2014 samt kända förändringar av anslagens användning.

1Med transfereringar avses inkomstöverföringar, dvs. utbetalningar av bidrag från staten till exempelvis hushåll, företag eller kommuner utan att staten erhåller någon direkt motprestation.

2Med verksamhetsutgifter avses resurser som statliga myndigheter använder i verksamheten, t.ex. utgifter för löner, hyror och inköp av varor och tjänster.

3Med investeringar avses utgifter för anskaffning av varaktiga tillgångar såsom byggnader, maskiner, immateriella tillgångar och finansiella tillgångar.

Utgiftsområdets utgifter utgörs i huvudsak av verksamhetsutgifter.

2.3Mål för utgiftsområdet

Målet för utgiftsområdet är att säkerställa finansieringen av den offentliga sektorn och bidra till ett väl fungerande samhälle för medborgare och näringsliv samt motverka brottslighet (prop. 2008/09:1, bet. 2008/09:SkU1, rskr. 2008/09:87).

2.4Resultatredovisning

En övergripande resultatbedömning av utgiftsområdet görs i huvudsak utifrån målet för utgiftsområdet och bygger på resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder. Stöd för resultatbedömningen är bl.a. respektive myndighets årsredovisning, utvärderingar, rapporter och Riksrevisionens iakttagelser. En detaljerad resultatredovisning och bedömning följer under delområdena skatt, tull respektive exekution.

2.4.1Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder

En utgångspunkt är att bedömningsgrunder snarare än resultatindikatorer har använts för att analysera och bedöma utvecklingen. Detta då det är förknippat med stora osäkerheter att isolera enskilda företeelser som förklaringar till en förändring. Även om indikatorerna inte ger någon

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 3

fullständig bild av utgiftsområdets i många fall komplexa verksamhet tillför de relevant information för att göra en bedömning av hur utgiftsområdet har utvecklats. På grund av myndigheternas olika karaktär och verksamheternas omfattning presenteras indikatorerna och bedömningsgrunderna i sitt sammanhang för respektive delområde.

Resultatindikatorer och bedömningsgrunder för verksamheten som används för samlad analys och slutsatser för utgiftsområdet är

–total uppbörd och indrivet belopp,

–uppbördsförlustens storlek,

–skattefelets utveckling,

–brottsbekämpande insatser,

–samhällsnyttovärde,

–antal kontakter via telefon och e-post,

–svenskt kvalitetsindex ranking, och

–uttalande från Riksrevisionen.

2.4.2Resultat

Resultatindikatorerna och bedömningsgrunderna presenteras i sitt sammanhang under delområdena skatt, tull respektive exekution. Där återfinns en mer detaljerad resultatredovisning, analys och bedömning av resultatet.

2.4.3Analys och slutsatser

Regeringens samlade bedömning är att samtliga myndigheters måluppfyllelse är god och att myndigheterna i hög grad bidrar till att uppfylla målet för utgiftsområdet.

Respektive myndighet har tagit in skatt, tull och avgifter samt drivit in skulder till staten på ett för samhället effektivt sätt.

De informations- och kunskapsinsatser samt kontrollåtgärder som har genomförts av myndigheterna under 2014 bedöms ha bidragit till att minimera eller begränsa skattefelet dvs. skillnaden mellan de fastställda beloppen och de teoretiskt riktiga. Det är dock otillfredsställande att skattefelets utveckling inte kan bedömas tydligare.

Inom utgiftsområdet är användningen av elektroniska lösningar hög, vilket har bidragit till ökad enhetlighet, kvalitet och effektivitet. Vidare innebär användning av elektroniska lösningar

11

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 3

förenklingar för medborgare och företag i att fullfölja sina skyldigheter.

Gemensamt för Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten är fokus på insatser för att förenkla regelverk och förebygga fel så att det blir rätt från början. Regeringens bedömning är att verksamheten inom utgiftsområdet har bidragit till att systemen inte utnyttjas på icke avsett sätt.

Samtliga myndigheter deltar utifrån sina respektive ansvarsområden i arbetet mot grov organiserad brottslighet (GOB). För att förbättra arbetet med att återta brottsvinster har Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten bidragit i arbetet med att under 2014 ta fram en strategi för hur det gemensamma samverkansarbetet ska genomföras de kommande tre åren. Regeringens samlade bedömning är att insatserna för att bekämpa brottslighet har bidragit till att upprätthålla systemen.

Regelbundna undersökningar visar att medborgarnas och företagens förtroende för myndigheterna sammantaget är högt. Regeringen gör bedömningen att samtliga myndigheter bedriver ett positivt och långsiktigt arbete med att stärka medborgarnas och företagens förtroende för myndigheterna.

2.5Politikens inriktning

Skattepolitikens främsta syfte är att finansiera den gemensamma välfärden, olika samhällsfunktioner och andra offentliga utgifter. Vid sidan om detta ska den även skapa förutsättningar för en hållbar tillväxt, hög sysselsättning och ett rättvist fördelat välstånd (prop. 2014/15:100, avsnitt 5.5, bet. 2014/15:FiU20, rskr. 2014/15:254).

Myndigheterna inom utgiftsområdet ska underlätta för medborgare och företag att göra rätt för sig. De som kommer i kontakt med myndigheterna ska få en enhetlig behandling och känna förtroende för rättssäkerheten i regelsystemen. Kvinnor och män ska ges samma möjligheter och villkor vid kontakter med myndigheterna.

De regelverk och rutiner som myndigheterna själva disponerar över ska vara så enkla som möjligt. För att stärka legitimiteten ska dessa vara möjliga att förstå och inte leda till onödigt stora administrativa kostnader för dem som ska tillämpa reglerna. Nyttan av förenklingar ska dock alltid vägas mot behovet av att säkerställa uppbörden och intäkterna samt motverka fel och fusk. Myndigheterna ska bidra med att utarbeta förslag till förenklingar av de nationella och internationella regelverken, med beaktande av behovet av kontrollmöjligheter.

Kontroller och sanktioner syftar till att förstärka och upprätthålla normer och att se till att regelverken följs. Det är viktigt att säkerställa att systemen inte utnyttjas på icke avsett sätt. Myndigheterna ska utifrån sina respektive kompetensområden fortsätta att delta i arbetet mot grov organiserad brottslighet (GOB).

Fortsatta förändringar och rationaliseringar är nödvändiga för att klara av framtidens krav. Standardisering och automatisering av arbetsflöden liksom utveckling av elektroniska tjänster för att effektivisera är av stor betydelse. Myndigheternas utveckling ska förbättra servicen till medborgare och företagen och i lämpliga delar bygga på gemensamma lösningar för statsförvaltningen.

12

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 3

3 Skatt

3.1Mål för skatt

För Skatteverket ska målet för utgiftsområdet uppnås genom att

–eftersträvade skatte- och avgiftsintäkter säkerställs rättssäkert och på ett för samhället ekonomiskt effektivt sätt samt på ett sätt som är kostnadseffektivt och enkelt för medborgare och företag,

–brottslighet inom skatteområdet förebyggs och bekämpas, och

–medborgare och företag har förtroende för Skatteverkets verksamhet och att kvinnor och män ges samma möjligheter och villkor vid kontakter med myndigheten.

3.2Resultatredovisning

Resultatbedömning av delområde skatt görs i huvudsak utifrån målet för delområdet. Till stöd för regeringen att bedöma resultatet finns bl.a. Skatteverkets årsredovisning, rapporter och Riksrevisionens iakttagelser.

3.2.1Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder

Ett urval av indikatorer används i syfte att ge en övergripande bild av delområdet och beskriva hur det har utvecklats under året. Några av indikatorerna har även använts för den samlade analysen för utgiftsområdets utveckling i avsnitt 2 Skatt tull och exekution. Dessa har markerats inom parentes (UO). De övriga indikatorerna

används specifikt för att belysa och fördjupa redovisningen vad gäller utvecklingen inom delområde skatt.

Resultatindikatorer och bedömningsgrunder för verksamheten som syftar till att eftersträvade skatte- och avgiftsintäkter säkerställs på ett rättssäkert och effektivt sätt är

–total uppbörd (UO),

–uppbördsförlustens storlek (UO),

–skattefelets utveckling (UO),

–användning av elektroniska tjänster och enkelt att göra rätt från början,

–andel medborgare och företag som instämmer i att det är lätt att göra rätt för sig med skatterna,

–antal revisioner,

–andel revisioner som resulterar i ändring,

–antal rättsliga externa ställningstaganden, och

–andel överprövningsärenden i domstol som innebär ändring.

Resultatindikatorer och bedömningsgrunder för verksamheten som syftar till att förebygga och motverka brottslighet inom skatteområdet är

–antal dagar brottsutredning (UO),

–antal inkomna brottsutredningar,

–antal avslutade brottsutredningar, och

–antal beslag.

Resultatindikatorer och bedömningsgrunder för verksamheten som syftar till att medborgare och företag ska ha förtroende för Skatteverkets verksamhet är

13

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 3

–antal kontakter via telefon och e-post (UO),

–andel medborgare och företag som instämmer i att det är lätt att få information av Skatteverket,

–svenskt kvalitetsindex ranking (UO), och

–andel medborgare och företag som instämmer i att de har förtroende för Skatteverkets sätt att sköta sin uppgift.

Resultatindikatorer och bedömningsgrunder som syftar till god resursanvändning är

–total resursförbrukning (anslag),

–antal anställda,

–andel sjukfrånvaro, och

–uttalande från Riksrevisionen (UO).

3.2.2Resultat

Eftersträvade skatte- och avgiftsintäkter säkerställs

Skatteverket fastställer och redovisar den stora merparten av de skatter som betalas i Sverige. Under 2014 betalades det in 1 584 miljarder kronor i skatt. Det är en ökning med cirka tre procent jämfört med 2013, vilket motsvarar 48 miljarder kronor. Efter utbetalningar av kommunalskattemedel m.m. var nettouppbörden ca 30 miljarder kronor högre än 2013. Uppbördens sammansättning framgår av diagram 3.1.

Diagram 3.1 Uppbörd fördelad på inkomsttitlar

Andel i procent

  Övriga skatter
Mervärdesskatt 6,3%
 
netto Fysiska
17,0%
  personers
  inkomstskatt
  39,1%
Arbetsgivar-  
avgifter Juridiska
28,1%
personers
 
  inkomstskatt
  9,5%

1 Mervärdesskatt som tas ut på import av varor från länder utanför EU fastställs av Tullverket.

Källa: Skatteverket.

Uppbördens förändring beror främst på förhållanden som ligger utanför Skatteverkets inflytande. Det handlar t.ex. om förändringar av skatteregler, löner, priser och konjunkturläge. Uppbördsförlusten, dvs. fastställda skatter som inte har betalats till Skatteverket, uppgick 2014 till ca 5,3 miljarder kronor vilket motsvarar 0,32 procent.

Skattefelet är skillnaden mellan de fastställda beloppen och de teoretiskt riktiga. Skatteverket bedömer att åtgärderna mot identifierade risker på ett tillfredsställande sätt har bidragit till att minska skattefelet jämfört med hur stort skattefelet skulle ha varit utan åtgärderna. Drygt hälften av myndighetens totala tid avsåg åtgärder med fokus att minska skattefelet. Av denna tid

avsåg 78 procent kontroll, 18 procent väg-
ledning, två procent strukturutveckling och
två procent attitydpåverkan.  

För att få tydligare uttalanden om skattefelets utveckling har regeringen tydliggjort i Skatteverkets regleringsbrev för 2015 att myndigheten utöver beskrivning av åtgärder för att minska skattefelet årligen ska bedöma i vilken grad skattefelet har förändrats. Under 2014 påbörjade Skatteverket metodutveckling i syfte att på sikt kunna lämna uttalanden om skattefelets utveckling med ökad precision.

Enkätundersökningar som Skatteverket genomfört 2014 visar en fortsatt positiv utveckling avseende medborgares och företags uppfattning om förekomst av skattefusk och svartarbete. En minskad andel av medborgarna instämmer i påståendet att de känner någon eller några som skattefuskar. Av männen instämmer 14 procent i påståendet att de känner någon som skattefuskar, andelen kvinnor som instämmer är sju procent, skillnaden mellan könen är statistiskt säkerställd. Ungefär var femte företag uppger i enkäten att företaget är utsatt för konkurrens från företag inom branschen som skattefuskar. Andelen som instämmer i att Skatteverket är bra på att bekämpa skattefusket är ca 40 procent bland såväl medborgare som företag. Det är en statistiskt säkerställd ökning om åtta respektive sex procentenheter jämfört med 2013.

För att begränsa skattefelet måste vissa grundläggande funktioner i myndigheten hålla hög kvalitet. Det handlar t.ex. om effektiv ärendehantering, väl fungerande it-system och god registerkvalitet. Att uppgifterna i folkbokföringen speglar befolkningens verkliga bosätt-

14

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 3

ning, identitet och familjerättsliga förhållanden är inte bara en förutsättning för Skatteverkets fastställande av skatter utan även för att andra samhällsfunktioner har ett korrekt underlag för beslut och åtgärder. Under 2014 har Skatteverket fortsatt samarbetet med andra myndigheter på folkbokföringsområdet. Samverkan har bl.a. skett med Arbetsförmedlingen, Migrationsverket och Försäkringskassan för att förbättra etableringsprocessen för enskilda.

Tidigare års analys av folkbokföringsfelet visade att folkbokföringsregistret håller en god kvalitet, men att felaktigheter som uppstår i

Tabell 3.1 Eftersträvade skatte- och avgiftsintäkter säkerställs

synnerhet hänförs till när en person är folkbokförd här trots att personen inte bor i Sverige. För att hantera den identifierade bristen genomfördes över 4 000 utredningar under 2014. Av genomförda kontroller resulterade 75 procent i att personer avregistrerades, vilket bedöms ha bidragit till att öka kvaliteten i registret. Antalet kontroller är dock totalt sett lägre än tidigare år och Skatteverket bedömer att för få kontroller har genomförts. Hösten 2014 koncentrerades arbetet med s.k. samordningsnummer till en ort (Sollefteå) i syfte att säkerställa enhetlig hantering av dessa ärenden.

2012 2013 2014
Uppbörd, brutto (mdkr) 1 503 1 536 1 584  
         
Uppbörd, netto (mdkr) 856 852 882  
Uppbördsförlusten (%) 0,36 0,37 0,32  
         
Skattefelets utveckling (bedömning) minskar i.u. i.u.  
         
Användning av e-tjänster och enkelt att göra rätt från början        
Andel privatpersoner utan näringsverksamhet som lämnade sin inkomstdeklaration elektroniskt (%) 75 77 79  
         
Andel privatpersoner med näringsverksamhet som lämnade sin inkomstdeklaration elektroniskt (%) 19 22 27  
         
Andel företag som lämnade skattedeklaration elektroniskt (%) 67 75 77  
Andel förtryckta deklarationer (Ink 1) utan ändring i förtrycket (%) 73 72 74  
         
Behov att rätta formella fel avseende mervärdesskatt och arbetsgivaravgifter (index 2011=100) 88 81 98  
         
Andel medborgare som instämmer i att det är lätt att göra rätt för sig med skatterna (%) 70 77* 78  
– kvinnor 76 77 80  
– män 65* 76 76  
         
Andel företag som instämmer i att det är lätt för företag att göra rätt för sig med skatterna (%) 68 66 70  
Beslutade belopp efter självrättelser av oredovisade tillgångar och inkomster utomlands (mnkr) 401 317 335  
         
Kontrollverksamhet        
         
Antal kontroller inom bosättning, folkbokföringsregistret 118 247 127 898 110 829  
Antal revisioner 3 054 3 488 3 020  
         
Andel revisioner som resulterar i ändring (%) 81 80 79  
         
Rättssäkerhet och enhetlighet        
Rättsliga externa ställningstaganden (antal) 81 76 84  
         
Andel överprövningsärenden i domstol som innebär ändring (%) 19 19 16  

*Skillnaden mellan kvinnor och män är statistiskt säkerställd. Källa: Skatteverket.

På samma sätt som folkbokföringen är taxeringsvärden på fastigheter av vikt för andra ändamål än skatteberäkning. Lantmäteriet och Statistiska centralbyrån använder exempelvis uppgifter ur Skatteverkets fastighetstaxeringsregister. Under 2014 har Skatteverket slutfört en förenklad fastighetstaxering för lantbruk samt inlett arbetet med den allmänna småhustaxeringen 2015. Andelen lantbruksdeklarationer som krävde manuell hantering var 63 procent

vilket jämfört med 2011, då motsvarande taxering av lantbruk genomfördes, är en minskning med 14 procentenheter.

Enkelt att göra rätt från början

En huvudinriktning inom skatteverksamheten är att förenkla och underlätta så att medborgare och företag gör rätt från början. En ökad användning av elektroniska tjänster bidrar till detta. Skatteverket har under 2014 haft fortsatt

15

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 3

fokus på att utveckla elektroniska tjänster såväl inom myndigheten som gemensamt med andra inom den statliga förvaltningen.

Användningen av de elektroniska tjänsterna ökar. Fler privatpersoner valde att lämna inkomstdeklaration och fler företag valde att lämna skattedeklaration elektroniskt 2014. Även användningen av elektroniska tjänster bland privatpersoner med näringsverksamhet ökade, men användargraden är fortsatt låg. För att möta användarnas behov mobilanpassades flera e-tjänster under 2014.

Indikatorerna visar att felen ökar något. Det ökade behovet av att rätta formella fel avseende mervärdesskatt och arbetsgivaravgifter förklaras av att möjligheten att redovisa mervärdesskatt i inkomstdeklarationen upphört fr.o.m. 2013, vilket får genomslag i beslut fattade under 2014. Förändringen påverkar ca 400 000 personer. Skatteverkets attitydundersökningar visar dock att allt fler företag instämmer i att det är lätt att göra rätt för sig med skatterna.

Antalet inkomna självrättelser ökade 2014 med 28 procent jämfört med 2013. Totalt avslutades 23 procent fler ärenden och beslutat belopp efter självrättelser av oredovisade tillgångar och inkomster utomlands ökade något. Totalt har självrättelser inneburit tillkommande skatt om ca 1,5 miljard kronor under perioden 2011–2014.

Kontrollverksamheten, rättssäkerhet och enhetlighet

Den löpande ärendehanteringen har fortsatt krävt mindre resurser under 2014. Effektivisering har varit möjlig dels genom det nya it-stöd som infördes 2013, dels för att medborgares och företagens användning av e-tjänster ökade. Skatteverket har dock inte förmått att omfördela tiden till kontrollverksamheten. Resurserna har i stället förstärkt folkbokföringsverksamheten samt service till medborgare och företag. Under 2014 minskade den nedlagda tiden inom beskattningsområdet som avsåg kontrollverksamhet med 3,5 procent. Minskat antal revisioner förklaras av en förskjutning från revisioner till skrivbordskontroller. Kontrollverksamheten innefattar andra utredningsformer än revisioner och Skatteverket eftersträvar att använda den mest effektiva formen i det enskilda ärendet.

Kontrollerna ska ske mot områden där risken för skattefel är högst. Under 2014 har det breda

arbetet mot fel och fusk i företag varit prioriterat i kontrollverksamheten. En kontrollinsats har riktats mot nya företag i syfte att tidigt åtgärda fel hos nya företag och informera om vad som krävs för en fullgod bokföring. Andra kontrollinsatser har genomförts inom områden där risken för att många företag gör fel är stor. Skatteverket bedömer att effektiviteten i kontrollen och möjligheten att förebygga fel är större om arbetet sker utifrån ett helhetsperspektiv. Arbetssättet har därför utvecklats till att granska alla skatter som rör företaget snarare än enskilda skatteslag.

Insatser har också skett under 2014 mot mer avancerat skattefusk och annat skatteundandragande. Särskilt fokus har legat på handel med svart arbetskraft, falska kontrolluppgifter och avancerat mervärdesskattefusk. Det avancerade mervärdesskattefusket har krävt omfattande internationellt samarbete. Internationellt samarbete har även varit viktigt för att identifiera och utreda internationellt avancerat skattefusk och hitta inkomster som dolts i utlandet. Skatteverket använder Sveriges informationsutbytesavtal och samarbetar nära med flera länder för att spåra tillgångar utomlands.

Rättsliga ställningstaganden är ett verktyg som Skatteverket använder för att säkerställa att ärendehantering, kontroller och rättstillämpning utförs korrekt och enhetligt så att alla behandlas lika. Fram t.o.m. 2014 har ca 1 400 rättsliga ställningstaganden publicerats. Några ställningstaganden som publicerades under 2014 har haft stor genomslagskraft på grund av att det berör många medborgare och företag. Detta gäller exempelvis kontrolluppgiftsskyldighet för schablonintäkt och överföring till investeringssparkonto som bidrar till att de finansiella instituten lämnar kontrolluppgifter på ett enhetligt sätt.

16

Förebygga och motverka brottslighet inom skatteområdet

Tabell 3.2 Förebygga och motverka brottslighet inom skatteområdet

  2012 2013 2014
Antal dagar brottsbekämpning 39 025 36 719 34 969
Antal inkomna brottsutredningar 1 844 1 532 1 312
       
Antal avslutade brottsutredningar 1 786 1 834 1 316
       
Antal beslag i avslutade 527 547 440
brottsutredningar      
varav mängdärenden1 18 18 13
varav projekt och särskilt 509 529 427
krävande ärenden2      

1Mindre omfattande bokföringsbrott och okomplicerade skattebrott.

2Projektärenden avser medelsvåra ärenden, särskilt krävande ärenden avser kvalificerad brottslighet, juridiskt komplicerade ärenden och ärenden av stor omfattning.

Källa: Skatteverket.

Skattebrottsenheternas verksamhet består i huvudsak av att biträda åklagare vid Ekobrottsmyndigheten i förundersökningar om misstanke om brott enligt skattebrottslagen (1971:69) och bokföringsbrott. I en enkät som genomfördes 2014 uppgav åklagare på en skala 1–5 i genomsnitt betyget 4,1 till brottsutredningarnas stöd för ställningstaganden i åtalsfrågan.

Antalet inkomna ärenden (brottsutredningar) till skattebrottsenheterna har fortsatt att minska. Andelen av utredningarna som grundar sig på en anmälan från Skatteverket var 69 procent. Även antalet avslutande brottsutredningar och beslag har minskat. Det huvudsakliga arbetet är medelsvåra och särskilt krävande utredningar som avser kvalificerad brottslighet, är juridiskt komplicerade eller av stor omfattning.

Inom den brottsbekämpande verksamheten har 217 underrättelserapporter levererats under 2014, vilket är fler än tidigare år. Underrättelserapporterna bidrar till ökad träffsäkerhet i beskattningsverksamheten och en mer effektiv brottsbekämpning.

Skatteverket är en av flera myndigheter som kraftsamlar gemensamt inom ramen för samarbetet mot grov organiserad brottslighet (GOB) för att förhindra och bekämpa den organiserade och storskaliga brottsligheten. Skatteverkets deltagande i förundersökningar och underrättelseärenden samt skattekontroller och revisioner av företag kopplat till grov organiserad brottslighet har resursmässigt minskat något under 2014, minskningen är dock inom normala variationer som kan uppstå mellan

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 3

enskilda år. Skatteverket är fortsatt den myndighet som, utöver Polisen, har redovisat mest arbetad tid inom de insatser som Operativa rådet har beslutat om.

Skatteverket deltar även i regeringsuppdraget med att förbättra rättsväsendets informationsförsörjning (RIF). För Skatteverkets del innebär det t.ex. att utveckla it-stöd för elektroniskt utbyte av information framför allt i samarbete med Ekobrottsmyndigheten och Åklagarmyndigheten. Under 2014 har funktionalitet utvecklats som gör det möjligt för flera utredare att arbeta i samma ärende och ge direktåtkomst till misstanke- och belastningsregistret direkt i brottsutredningsstödet.

Av Skatteverkets totala kostnader avser drygt fyra procent brottsbekämpning. Nedlagda resurser har minskat men inte i den omfattning som ärendemängden har förändrats. Resurser har inte kunnat ställas om eller disponeras för andra uppgifter. I syfte att åtgärda detta och öka produktiviteten i verksamheten beslutade Skatteverket i slutet av 2014 att koncentrera skattebrottsenheterna från 15 orter till åtta orter fr.o.m. årsskiftet. Förändringen innebär en samlad ledning för skattebrottsenheterna från Stockholmsregionen och bedömningen är att resurser därmed kan användas mer effektivt.

Förtroende för Skatteverkets verksamhet

Som tidigare har nämnts ska Skatteverket göra det så enkelt som möjligt för företag och medborgare att göra rätt från början. Information och service ska därför vara behovsanpassad och lättillgänglig. Ett sätt är via elektroniska tjänster, ett annat är service via telefon och e-post. I en rapport som Inspektionen för socialförsäkringen publicerade 2014 har s.k. onödig efterfrågan studerats.1 Med onödig efterfrågan avses ärenden som kommer in till myndigheten efter att medborgares tidigare kontakter eller informationssökning inte har lett till önskat resultat. Av studien framgår att 41 procent av de inkommande samtalen om beskattning och folkbokföring till Skatteupplysningen skulle ha

1 Rapport 2014:10 Onödig efterfrågan inom Försäkringskassan och Skatteverket (Inspektionen för socialförsäkringen 2014).

17

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 3

Tabell 3.3 Förtroende för Skatteverkets verksamhet

  2012 2013 2014
Förebygga och möjliggöra rätt från början      
       
Skatteupplysningen (antal telefonsamtal och e-post) 4 769 377 4 286 166 4 402 432
       
Andel medborgare som instämmer i att det är lätt att få information av Skatteverket (%) 59 67* 74*
– kvinnor 63 65 75
– män 56 69 73
       
Andel företag som instämmer i att det är lätt att få information av Skatteverket (%) 61 60 70*
Svenskt kvalitetsindex (indexvärde) 67,2 67,4 70,0
       
Andel medborgare som instämmer med att de har förtroende för Skatteverkets sätt att sköta sin 65 71* 74*
uppgift (%)      
– kvinnor 66 73 76
– män 63 69 71
Andel företag som instämmer med att de har förtroende för Skatteverkets sätt att sköta sin uppgift 68 70 77*
(%)      

*Skillnaden mellan året och ett viktat jämförelsetal av data från de två föregående åren är statistiskt säkerställd. Källa: Skatteverket och Svenskt kvalitetsindex.

kunnat förekommas om information och blanketter haft en bättre utformning.

Under 2014 har Skatteverket arbetat särskilt för att förbättra språket och inom ramen för det arbetet tagit fram en rutin för att säkra att informationsbrev blir tydligare samt förbättrat brev och blanketter som skapat många frågor till Skatteupplysningen.

Skatteverkets undersökningar visar att medborgarna i större utsträckning än tidigare upplever att det är lätt att få information av Skatteverket. Andelen medborgare som instämmer i påståendet har ökat med sju procentenheter och andelen företag som instämmer har ökat med tio procentenheter jämfört med 2013.

När det gäller bemötandet uppger 93–96 procent att detta är bra vid kontakt med Skatteupplysningen via telefon och e-post. Detsamma gäller bemötandet vid servicekontoren som medborgare och företag kan besöka för att få hjälp i ärenden som rör Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Skatteverket.

Inom ramen för regeringsuppdraget jämställdhetsintegrering (dnr Fi2015/01645/S3) genomförde Skatteverket bl.a. en kartläggning av bemötandet utifrån ett jämställdhetsperspektiv. I analysen konstaterades att förbättringar kunde

ses mot ett mer jämställt bemötande jämfört med den kartläggning som genomfördes 2007. Viss skillnad mellan kvinnor och män finns dock fortfarande i bemötandet till mäns fördel. I studien identifierades att följdfrågor oftare ställdes till män och att män fick mer extra information i samtal med Skatteupplysningen och vid besök på Servicekontoren. Skatteverket har utifrån kartläggningen utvecklat myndighetens bemötandeutbildning och publicerat stöd till cheferna för att kunna leda diskussion om jämställdhet och jämlikhet med medarbetarna.

Medborgarnas och företagens förtroende för Skatteverket påverkar viljan att göra rätt för sig och efterlevnaden av skattereglerna positivt. Det är därför viktigt att ärendehantering, kontroller och rättstillämpning utförs korrekt och enhetligt så att alla behandlas lika.

Skatteverkets betyg i svenskt kvalitetsindex har ökat och ligger på en stabilt hög nivå. Ett indexvärde över genomsnittet (index 63,2) visar att förtroendet för Skatteverket är högt. Den undersökning avseende medborgare som genomförts under 2014 visar att förtroendet för Skatteverket ökar. En större andel av medborgare och företagen uppgav att de har förtroende för Skatteverkets sätt att sköta sin uppgift.

18

Resursanvändning

Tabell 3.4 Resursanvändning

  2012 2013 2014
Resursförbrukning1 6 910 6 934 6 970
(mnkr)      
       
Antal anställda 10 463 10 371 10 492
– andel kvinnor (%) 66 66 66
– andel män (%) 34 34 34
       
Sjukfrånvaro (%) 3,3 3,8 4,0
– kvinnor 4,0 4,6 4,9
– män 2,1 2,3 2,4
       
Uttalande från rättvisande rättvisande rättvisande
Riksrevisionen      

1 Utöver detta disponerar Skatteverket anslaget 9:2 ap.2 Stöd till trossamfund under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid, anslaget 1:11 ap.2 Trängselskatt i Stockholm och anslaget 1:14 ap.3 Trängselskatt i Göteborg under utgiftsområde 22 Kommunikationer.

Källa: Skatteverket.

Verksamheten finansieras i huvudsak via anslag om cirka sju miljarder kronor. Bidrag och avgifter uppgick till cirka en miljard kronor. Ungefär 70 procent av utgifterna utgörs av personalkostnader.

Diagram 3.2 Totala utgifter fördelat på verksamhet

Andel i procent

Fastighets- Folkbokföring taxering

Brotts- 10,7% 2,7%

bekämpning Boupp- 3,7% teckning,

Id-kort, äktenskapsregistret 2,1%

Beskattning

80,8%

Källa: Skatteverket.

Skatteverket ansvarar för den förvaltningsgemensamma tjänsten Mina meddelanden. Fram till augusti 2015 har ca 260 000 medborgare och företag anslutit sig till tjänsten som innebär att de kan ta emot sin myndighetspost elektroniskt på ett säkert sätt. Vid utgången av 2014 använde sju myndigheter tjänsten för att skicka meddelanden till medborgare och företag.

Sjukfrånvaron har ökat och är högre än genomsnittlig sjukfrånvaro i de statliga myndigheterna (3,4 procent). Det är långtidssjuk-

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 3

frånvaron som har ökat och kvinnors sjukfrånvaro är högre än männens.

Riksrevisionen har granskat Skatteverkets årsredovisning och denna har bedömts som i allt väsentligt rättvisande.

3.2.3Analys och slutsatser

Regeringens samlade bedömning är att Skatteverkets måluppfyllelse är god och att myndigheten i hög grad bidrar till att uppfylla målet för utgiftsområdet.

Regeringen delar Skatteverkets bedömning att de åtgärder som vidtagits har bidragit till att minska skattefelet jämfört med hur stort det skulle ha varit utan åtgärderna. Regeringen behöver dock mer precision i uttalanden om skattefelets utveckling och har som led i detta förtydligat skrivningar i Skatteverkets regleringsbrev. Genom att Skatteverket följer skattefelets utveckling kan brister och områden med hög risk identifieras och lämpliga åtgärder vidtas. Regeringen följer det pågående arbetet med att utveckla möjligheterna att med större precision bedöma skattefelets utveckling.

Det är viktigt att skattereglerna följs och att resurserna i kontrollverksamheten koncentreras till områden med högst risk för fel och fusk. Att åtta av tio genomförda kontroller leder till ändring tyder på att urvalet har hög precision. Regeringen noterar dock att kontrollresurserna har minskat under året. Att upprätthålla kontrollnivåerna är av vikt för den upplevda risken för att bli upptäckt vid skattefusk.

Användningen av de elektroniska tjänsterna har fortsatt att öka. Regeringen instämmer med Skatteverket i att en ökad användning av elektroniska tjänster bidrar till förenklingar för medborgare och företag i att fullfölja sina skyldigheter. Att riktad och behovsanpassad information samt medborgarnas och företagens uppgiftslämnande i första hand ska ske genom elektroniska lösningar bidrar till ökad rättssäkerhet, kvalitet och effektivitet.

Regeringen anser att Skatteverkets registerkvalitet i huvudsak är bra, men den kan bli ännu bättre för att säkerställa ett korrekt underlag för beslut och åtgärder. Ökad automatisering kan möjliggöra omfördelning av resurser från manuell ärendehantering till kontrollverksamhet.

Regeringen gör bedömningen att Skatteverket bedriver ett positivt och långsiktigt arbete med

19

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 3

att stärka medborgarnas och företagens förtroende för myndigheten.

3.3Politikens inriktning

De öppna gränserna och en alltmer globaliserad ekonomi gör att hoten mot skattebasen ökar. Det finns ett ökat behov av att skydda den svenska skattebasen och säkerställa effektivt användande av automatiskt informationsutbyte. Regeringen förstärker därför anslag 1:1 Skatteverket för att myndigheten successivt ska kunna bygga upp kompetens och öka resurserna för internationell kontroll av skattefusk och skatteupplägg. I detta sammanhang är Skatteverkets samverkan med andra myndigheter, såväl svenska som utländska, fortsatt viktigt. Det är angeläget att Skatteverket använder den information som erhålls via informationsutbyten på ett effektivt sätt. För detta behöver myndigheten dels förstärka ärendehandläggningen, dels utveckla it-system för informationsutbyte inom EU, OECD och med de nordiska länderna samt utbyte enligt The US Foreign Account Tax Compliance Act (FATCA). Regeringen understryker vikten av att Skatteverket prioriterar utveckling av systemstöd och kompetensutveckling.

Riksdagen antog våren 2015 riktlinjer för skattepolitiken (prop. 2014/15:100, avsnitt 5.5, bet. 2014/15:FiU20, rskr. 2014/15:254). En vägledande princip för skattepolitiken är att medborgarna och företagen ska ha ett högt förtroende för skattesystemet. Skatter ska tas ut på ett rättssäkert sätt. Skatteverket ska därför fortsätta att prioritera insatser för att säkerställa enhetlighet och rättsäkerhet. Det gäller t.ex. handläggningstider, rättstillämpning och kontrollnivåer.

Skatteverket har omfattande kontakter med medborgare och företag. Kvinnor och män ska ges samma möjligheter och villkor. Därför är det viktigt att fortsätta arbetet med jämställdhetsintegrering och att använda kunskapen om hur olika företeelser. t.ex. skattefusk, fördelar sig avseende kön. Arbetet omfattar även att vidareutveckla den individbaserade verksamhetsstatistiken och de slutsatser myndigheten kan dra utifrån denna. Regeringen avser att följa arbetet noga.

Ett högt förtroende för skattesystemet kräver också åtgärder för att bekämpa skattebrott, skattefusk och skatteundandraganden. Skattefusk och aggressiv skatteplanering är problematisk ur flera perspektiv bl.a. genom att de skapar illojal konkurrens, underminerar skattemoralen och är samhällsekonomiskt kostsam då andra måste betala för dem som inte betalar. Att motverka skattefusk och aggressiv skatteplanering är en hög politisk prioritering. En minskning av skattefelet kan bredda skattebaserna. I detta sammanhang betonar regeringen därför även behovet av att kontinuerligt kunna följa skattefelets utveckling över tid. Regeringen har tydliggjort detta i Skatteverkets regleringsbrev och kommer fortsatt att följa Skatteverkets insatser på området som t.ex. metodutveckling avseende slumpvisa kontroller.

Syftet med kontroll och sanktioner är att förstärka och upprätthålla normer. För att öka de allmänpreventiva effekterna ska sådana områden prioriteras där risken för allvarliga fel är hög och där fusk är särskilt förtroendeskadligt. För att öka den individualpreventiva effekten ska kontrollen ske tidigt och följas upp genom återkommande kontroller. Kontroller ska i huvudsak riktas mot att upptäcka och åtgärda avsiktliga fel och träffsäkerheten måste därför vara hög. Arbetet med urvals- och riskanalyser liksom uppföljningssystem ska fortsätta att utvecklas.

Skatteverket är en viktig samarbetspart i myndigheternas gemensamma arbete för att samhällssystemen inte utnyttjas på icke avsett sätt. Samverkan mellan myndigheter är centralt eftersom frågorna är komplexa och berör flera myndigheter. Skatteverket ska fortsatt bidra och utveckla samverkan inom ramen för arbetet med att bekämpa den grova organiserade brottsligheten. Vidare avser regeringen att lämna ett uppdrag till berörda myndigheter för att förstärka det gemensamma arbetet att förhindra den illegala införseln av alkohol.

Inom folkbokföringsområdet är det viktigt att pågående samarbete med andra myndigheter för att t.ex. förbättra etableringsprocessen för enskilda fortsätter.

Medborgarnas och företagens uppgiftslämnande ska i första hand ske genom elektroniska lösningar eftersom det bidrar till ökad rättssäkerhet, kvalitet och effektivitet. Det är centralt att utvecklingen av elektroniska lösningar fortsätter såväl inom myndigheten

20

som gemensamt med andra inom den statliga förvaltningen. Det är viktigt att Skatteverkets arbete med att bl.a. utveckla de elektroniska tjänsterna för företagen fortsätter utifrån förhållningssättet att uppgiftslämnandet måste anpassas till olika företags behov och förutsättningar.

Skatteverket måste vidta åtgärder för att minska sjukfrånvaron. Det är särskilt angeläget att kvinnors sjukfrånvaro inte fortsätter att öka. Regeringen avser att följa frågan noga.

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 3

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 3.6 Offentligrättslig verksamhet Skatteverket

Tusental kronor

Offentlig- Intäkter till Intäkter Kostnader Resultat
rättslig inkomsttitel som får   (intäkt -
verksamhet (som inte får disponeras   kostnad)
  disponeras)      
Utfall 2014 8 370 68 941 102 157 -33 216
         
Prognos 2015 8 000 72 250 105 250 -33 000
         
Budget 2016 8 000 72 250 105 250 -33 000

1Avser intäkter av avgifter för förhandsbesked samt ansökningsavgift för äktenskapsregistret och gåvomottagare.

2Avser ansökningsavgift för prissättningsbesked, intäkter av aviseringssystemet, avgifter för ID-kort och avgifter för kopior av allmänna handlingar.

3.4Budgetförslag

3.4.11:1 Skatteverket

Tabell 3.5 Anslagsutveckling 1:1 Skatteverket

Tusental kronor

        Anslags-  
2014 Utfall 6 969 607   sparande 204 544
    7 086 481 1 Utgifts- 7 017 131
2015 Anslag prognos
2016 Förslag 7 194 417      
2017 Beräknat 7 307 304 2    
           
2018 Beräknat 7 462 694 3    
2019 Beräknat 7 621 684 4    

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2015 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 7 209 400 tkr i 2016 års prisnivå.

3Motsvarar 7 214 710 tkr i 2016 års prisnivå.

4Motsvarar 7 214 709 tkr i 2016 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Skatteverkets förvaltningsutgifter inklusive vissa nämnder och bidrag till vissa internationella organisationer inom skatteområdet samt maximalt 30 000 000 kronor i ersättningsbelopp enligt vissa lagar.

Tabell 3.7 Uppdragsverksamhet Skatteverket

Tusental kronor

Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader Resultat
      (intäkt -
      kostnad)
       
Utfall 2014 927 776 894 731 33 045
(varav tjänsteexport) (23 365) (23 690) (-425)
       
Prognos 2015 891 260 870 494 20 766
(varav tjänsteexport) (16 000) (16 000) (0)
Budget 2016 866 811 869 494 -2 683
(varav tjänsteexport) (16 000) (16 000) (0)

1 Avser pensionsadministration för AP-fonderna och premiepensionssystemet, resurssamordning med verksamhetsstöd till Kronofogdemyndigheten och Statens servicecenter, servicekontosamverkan med Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten, tjänsteexport, SPAR, försäljning av uppgifter ur dataregister samt offentlig inköps- och resurssamordning.

Regeringens överväganden

Tabell 3.8 Härledning av anslagsnivån 2016–2019 för 1:1 Skatteverket

Tusental kronor

  2016 2017 2018 2019
Anvisat 2015 1 7 086 481 7 086 481 7 086 481 7 086 481
Förändring till följd av:      
Pris- och löne-        
omräkning 2 123 547 221 460 371 370 530 258
Beslut -15 611 -637 4 842 4 945
Överföring        
till/från andra        
anslag        
         
Övrigt     1 0
Förslag/        
beräknat        
anslag 7 194 417 7 307 304 7 462 694 7 621 684

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2014 (bet. 2014/15:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2015. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en

pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2017–2019 är preliminär.

De öppna gränserna och en alltmer globaliserad ekonomi gör att det finns ett ökat behov av att

21

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 3

skydda den svenska skattebasen och säkerställa effektivt användande av automatiskt informationsutbyte. Regeringen föreslår därför en förstärkning av anslaget för att myndigheten successivt ska kunna bygga upp kompetens.

Förstärkningen sker med 10 000 000 kronor
2016, 20 000 000 kronor 2017 och
25 000 000 kronor 2018 och varaktigt med
25 000 000 kronor fr.o.m. 2019.    
Enligt lag (2015:417) om arv i internationella
situationer är Skatteverket sedan den 1 augusti

2015 behörig myndighet för utfärdande av europeiska arvsintyg. Skatteverket har rätt att ta ut avgift vid ansökan om ett europeiskt arvsintyg, men disponerar inte dessa intäkter. För denna ärendehandläggning föreslår regeringen att anslaget ökas varaktigt med 1 400 000 kronor från 2016.

I syfte att bidra med finansiering till regeringens prioriterade satsningar föreslås att

anslaget minskas varaktigt med
17 769 000 kronor fr.o.m. 2016.  

Med anledning av införandet av ersättning för höga sjuklönekostnader 2015 ökades Skatteverkets anslag tillfälligt med 2 400 000 kronor. Regeringen föreslår att 600 000 kronor kvarstår varaktigt fr.o.m. 2016.

Ekobrottsmyndigheten får ökade kostnader för hantering av skattetillägg i enlighet med det som föreslås i prop. 2014/15:131 Skattetillägg:

Dubbelprövningsförbudet och andra rättssäkerhetsfrågor. Därför föreslås att 4 000 000 kronor överförs engångsvis 2016 och 1 700 000 kronor varaktigt fr.o.m. 2016 till utgiftsområde 4 Rättsväsendet anslag 1:4 Ekobrottsmyndigheten.

Den 1 januari 2016 införs s.k. redovisningscentraler för taxitrafik. Taxiföretagen blir skyldiga att överföra taxameteruppgifter till redovisningscentralerna som i sin tur blir skyldiga att lämna ut dessa uppgifter till Skatteverket för användning i skattekontrollverksamheten. Transportstyrelsen får, efter att ha gett Skatteverket tillfälle att yttra sig, meddela föreskrifter. För detta ändamål föreslår

regeringen att 1 000 000 kronor överförs
varaktigt fr.o.m. 2016 till utgiftsområde
22 Kommunikationer anslag 1:12 Transport-
styrelsen.            
Slutligen   föreslår regeringen att
700 000 kronor överförs engångsvis 2016 till

utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning anslag 1:13 Bokföringsnämnden för normgivningsarbete med anledning av ny lagstiftning på bokföringsområdet.

Regeringen föreslår att 7 194 417 000 kronor anvisas under anslaget 1:1 Skatteverket för 2016. För 2017, 2018 och 2019 beräknas anslaget till 7 307 304 000 kronor, 7 462 694 000 kronor respektive 7 621 684 000 kronor.

22

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 3

4 Tull

4.1Mål för tull

För Tullverket ska målet för utgiftsområdet uppnås genom att

–eftersträvade tull-, skatte- och avgiftsintäkter, liksom efterlevnaden av in- och utförselrestriktioner säkerställs rättssäkert och på ett för samhället ekonomiskt effektivt sätt samt på ett sätt som är kostnadseffektivt och enkelt för medborgare och företag med beaktande av behovet av enkla tullförfaranden,

–säkerhet i leveranskedjan främjas,

–brottslighet inom tullområdet förebyggs och bekämpas, och

–medborgare och företagare har förtroende för Tullverkets verksamhet och att kvinnor och män ges samma möjligheter och villkor vid kontakter med myndigheten.

4.2Resultatredovisning

Resultatbedömning av delområde tull görs i huvudsak utifrån målet för delområdet. Till stöd för regeringen att bedöma resultatet finns bl.a. Tullverkets årsredovisning, rapporter och Riksrevisionens iakttagelser.

4.2.1Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder

Ett urval av indikatorer har använts i syfte att ge en övergripande bild av delområdet och beskriva hur det har utvecklats under året. Några av

indikatorerna har även använts för den samlade analysen för utgiftsområdets utveckling i avsnitt 2 Skatt tull och exekution. Dessa har markerats inom parentes (UO). De övriga indikatorerna används specifikt för att belysa och fördjupa redovisningen vad gäller utvecklingen inom delområde tull.

Resultatindikatorer och bedömningsgrunder för verksamheten som syftar till att eftersträvade tull-, skatte- och avgiftsintäkter säkerställs rättssäkert och kostnadseffektivt är

–total uppbörd (UO),

–uppbördsfelets storlek (UO),

–skattefelets utveckling (UO),

–antal klareringar,

–antal kontroller vid klarering, och

–antal kontroller i efterhand.

Resultatindikatorer och bedömningsgrunder för verksamheten som syftar till att förebygga och motverka brottslighet inom tullområdet är

–samhällsnyttovärde narkotika (UO),

–samhällsnyttovärde alkohol och tobak (UO),

–antal utslagna eller allvarligt störda kriminella nätverk,

–antal inledda förundersökningar avseende tullrelaterad ekonomisk brottslighet, och

–antal fysiska kontroller.

Resultatindikatorer och bedömningsgrunder för verksamheten som syftar till att medborgare och företag ska ha förtroende för Tullverkets verksamhet är

23

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 3

–svenskt kvalitetsindex ranking (UO),

–antal kontakter via telefon och e-post (UO), och

–antal kurser och informationsträffar.

Resultatindikatorer och bedömningsgrunder som syftar till god resursanvändning är

–total resursförbrukning,

–antal anställda,

–andel sjukfrånvaro,

–uttalande från Riksrevisionen (UO).

4.2.2Resultat

Eftersträvade tull-, skatte- och avgiftsintäkter säkerställs

Tabell 4.1 Eftersträvade tull-, skatte- och avgiftsintäkter säkerställs

  2012 2013 2014
Uppbörd (mdkr) 64 57 59
       
Uppbördsfelet (%) 0,86 0,18 0,18
       
Skattefelets utveckling oförändrat i.u. i.u
(bedömning)      
       
Klarering (antal) 5 698 819 6 144 813 6 548 381
Kontroller vid klarering 75 832 81 006 82 832
(antal)      
Kontroller i efterhand (antal) 6 649 5 656 5 946

Källa: Tullverket.

Tullverket fastställer och tar ut tullar, skatter och avgifter i samband med import och export. Under 2014 säkerställde myndigheten ca 59 miljarder kronor, vilket är en ökning med 2,5 procent jämfört med 2013. Mervärdesskatt utgör ca 90 procent av den uppbörd Tullverket

tagit in, följt av tullmedel som motsvarar
cirka tio procent av den totala uppbörden.

Jämfört med föregående år har tullmedel ökat och detta förklaras främst av att värdet på importen av vissa varor har ökat. Tullar utgör s.k. traditionella egna medel och ingår i systemet för finansiering av EU-budgeten.

Fastställda belopp ska betalas i sin helhet och inom utsatt tid och skillnaden, dvs. den icke influtna uppbörden av den debiterade uppbörden, är det som benämns som uppbördsfelet. Uppbördsfelet ligger på samma nivå som 2013 och det bedöms vara inom normala variationer som kan uppstå mellan enskilda år.

Skattefelet är skillnaden mellan de fastställda och de teoretiskt riktiga beloppen. Det är angeläget att följa skattefelet för att fånga upp brister av olika slag och för att kunna vidta korrigerande åtgärder. År 2013 påbörjade Tullverket ett arbete med att utveckla en ny modell för att bedöma förändringen. Arbetet har ännu inte slutförts varför en helhetsbedömning av skattefelets utveckling inte kan göras. Mätningen av kvaliteten på lämnade handelsstatistiska uppgifter visar dock att andelen deklarationer som är riktiga och fullständiga är i nivå med tidigare år och andelen deklarationer utan allvarliga fel ligger på en fortsatt hög nivå. De vanligaste felen i deklarationerna gäller statistiskt värde och varukod.

Klareringsvolymerna har fortsatt att öka. En orsak till ökningen är att fler importdeklarationer lämnas enligt normalförfarandet i stället för det förenklade förfarandet. Tullverket bedömer att utvecklingen framför allt beror på de nya reglerna med utökade krav för att ha tillstånd till förenklade förfaranden.

I samband med klareringen görs vissa fördjupade kontroller på ett urval av tulldeklarationerna t.ex. dokumentkontroll, klareringskontroll eller varuundersökning. Kontrollnivån är i nivå med 2013.

Efterkontroller görs för att granska att rätt uppgifter har lämnats och att tull, skatt och avgifter har betalats på rätt sätt. Detta behöver inte göras i direkt anslutning till gränspassagen, vilket bidrar till ett smidigt flöde. Från och med 2014 övervakas säkerheter för flera tillståndstyper liksom solvenskriteriet. Övervakningen är en del i arbetet med att säkerställa betalning i sin helhet.

Den nya unionstullkodexen ska börja tillämpas den 1 maj 2016 och förberedelsearbetet är omfattande. Syftet med förändringen är att modernisera tullhanteringen, öka säkerhetsnivån vid EU:s yttre gräns och underlätta för näringslivet. En viktig förändring är att all tullhantering ska ske elektroniskt. Tullverket har för genomförandet av unionstullkodexen tilldelats tillfälliga medel vid höständringsbudgeten för 2013 och i budgetpropositionen för 2014 om sammanlagt

24

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 3

102 miljoner kronor t.o.m. 20172. Arbetet med it-projekten pågår och följer EU:s gemensamma tidplan. Tullverket har prioriterat de områden där det i dag saknas elektronisk kommunikation. Under 2014 påbörjades arbete med analyser för flera större utvecklingsprojekt i programmet. Regeringen följer arbetet noga.

Förebygga och motverka brottslighet inom tullområdet

Tabell 4.2 Förebygga och motverka brottslighet inom tullområdet

  2012 2013 2014
Samhällsnytta av 1 566 1 481 1 211
narkotikabeslag (mnkr)      
       
Samhällsnytta av alkohol- och 121 109 133
tobakbeslag (mnkr)      
       
Utslagna eller allvarligt störda 10 11 22
kriminella nätverk (antal)      
       
Inledda förundersökningar vad 16 73 44
avser tullrelaterad ekonomisk      
brottslighet (antal)      
       
Fysiska kontroller (antal) 99 336 96 557 89 570

Källa: Tullverket.

Tullverket beräknar samhällsnyttan av beslagtagen narkotika respektive beslagtagen och omhändertagen alkohol och tobak3. Att förhindra illegal in- och utförsel av narkotika ska ha högsta prioritet enligt regeringens styrning. Samhällsnyttan är fortsatt hög även om den varierar enskilda år bl.a. beroende på vilka preparat som beslagtas. Antal beslag är i nivå med 2013 men de beslagtagna och omhändertagna mängderna har ökat. Det finns flera förklaringar till detta. Tullverket har bl.a. kunnat konstatera att smuggling av torkad kat har blivit allt vanligare eftersom den är enklare att transportera än färsk. Tullverket konstaterar vidare att smugglingen av kat inte har minskat trots nyligen införda förbud i Storbritannien och Nederländerna utan att beslagen ökar i mängd och antal.

Prioriteringen mot att öka kontrollerna i det tyngre godsflödet har fortsatt även under 2014.

2Regeringens proposition Höständringsbudget 2013 (prop. 2013/14:2) respektive prop. 2013/14:1 utg.omr. 3 avsnitt 4.4.

3Modellen utgår från den som presenterades i En gräns – en myndighet (SOU 1998:18).

Såväl scannrar som narkotikasökhundar är effektiva hjälpmedel vid kontroller av dolda utrymmen i fordon. Parallellt har myndigheten även valt att behålla föregående års kontrollnivåer i post- och kurirflödet. Det sistnämnda har bedömts som angeläget dels för att distributionskanalen ökar i betydelse vad gäller narkotika, dels för att det inte sällan är ungdomar som frekvent beställer substanser över internet i små försändelser.

Vad gäller samhällsnytta av beslagtagen alkohol och tobak är beslagsvärdet detsamma som skattebortfallet. Tullverket ska, enligt regeringens styrning, ge hög prioritet åt att förhindra storskalig och frekvent införsel av alkohol och tobak. Storskalig införsel avser volymer i transportmedel som är avsedda för kommersiella transporter. Frekvent införsel avser regelbunden införsel, oberoende av volymer och transportmedel. Skattebortfallet har ökat med ca 22 procent och det beror främst på en fördubbling av antalet beslagtagna cigaretter.

Tullverkets riktade arbete mot kriminella nätverk har gett goda resultat. Insatserna har framför allt berört narkotika. Tack vare effektiv samverkan med utländska myndigheter och andra aktörer i Sverige bedömer Tullverket att dessa nätverk allvarligt kunnat störas eller slås ut. Inom ramen för samverkan mot grov organiserad brottslighet (GOB) deltog Tullverket även i 22 stycken operationer. I oktober 2014 slutredovisade Tullverket och polisen ett gemensamt uppdrag om att minska införseln av illegala vapen till Sverige. Uppdraget resulterade bl.a. i ett intensifierat underrättelsesamarbete, ett vidareutvecklat och stärkt internationellt samarbete och en mer effektiv kontrollverksamhet samt fler gemensamma operativa insatser. Antalet beslagtagna och omhändertagna vapen och ammunition har ökat de senaste tre åren.

Under 2014 har 44 förundersökningar inletts om misstanke om tullrelaterad ekonomisk brottslighet. Av de inledda förundersökningarna överlämnades 12 till åklagare vid Ekobrottsmyndigheten som väckte åtal i sex ärenden. Åklagarna har avvisat flera ärenden jämfört med 2013 då de ansett att Tullverket inte har kunnat styrka grov oaktsamhet eller uppsåt. Av detta skäl har Tullverket tagit initiativ till utökad dialog med Ekobrottsmyndigheten i syfte att förbättra arbetsmetoderna och öka lagföringen.

25

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 3

Antalet fysiska kontroller har fortsatt att minska framför allt till följd av den fortsatta prioriteringen mot det tyngre godsflödet, men även för att myndigheten under 2014 arbetat med att minska ärendebalanserna i brottsutredningsverksamheten.

Förtroende för Tullverkets verksamhet

Tabell 4.3 Förtroende för Tullverkets verksamhet

  2012 2013 2014
Svenskt kvalitetsindex 66 73 71
företag (indexvärde)      
       
Tullsvar (antal e-post och 115 233 108 815 103 564
telefonsamtal)      
       
Kurser och infoträffar 373 492 473
(antal)      

Källa: Svenskt kvalitetsindex och Tullverket.

Efterlevnaden av in- och utförselregler påverkas positivt av att medborgare och företag har ett högt förtroende för Tullverket. Därför är det viktigt att handläggningstider hålls nere, att rättstillämpningen håller hög kvalitet och att kontroller utförs korrekt och enhetligt så att alla behandlas lika. Svenskt kvalitetsindex mäter hur myndigheternas verksamhet upplevs 4. I 2014 års mätning blev Tullverket den myndighet som de svarande företagen och privatpersonerna var mest nöjda med bland de 14 myndigheter som ingick i undersökningen.

Vartannat år genomför Tullverket en egen kundundersökning för att identifiera styrkor och svagheter5. Mätningen för 2014 visar bl.a. att myndighetens åtgärder har gett resultat i form av minskade handläggningstider och ökad tillgänglighet. Däremot behöver Tullverket förbättra åtgärder som rör rätt kompetens, lättförståelig information och göra innehållet i besluten mer lättbegripliga. Vikten av ett smidigt varuflöde lyfts ofta fram i internationella studier som jämför hur enkelt det är för företag att bedriva handel i olika länder6. I ett flertal internationella studier placeras Sverige väl. Samtidigt, i en del studier, hamnar Sverige efter

4”Samhällsservice 2014” från Svenskt kvalitetsindex.

5Demoskop genomförde undersökningen i september 2014. 6”Global Enabling Trade Report 2014” från World Economic Forum

flera viktiga handelspartners. Exempelvis hamnar Sverige på nionde plats i World Economic Forums ranking över hur enkelt det är att bedriva handel med 138 länder i världen. Det är en hög totalplacering, och inom delindexet effektivitet vid gränspassagen hamnar Sverige på tredje plats. Det finns dock ett delområde i detta delindex som berör effektivitet vid klareringsprocesserna, där hamnar Sverige efter flera andra EU-länder i studien. Regeringen har därför givit Tullverket i uppdrag att analysera möjligheterna att inom verkets ansvarsområde och inom ramen för EU-regelverket förenkla för företagen.

Till Tullsvar kan företag och medborgare vända sig för att få tullinformation via telefon och e-post. Myndighetens fokus ligger på att förbättra och vidareutveckla webbplatsen och att denna ska vara förstahandsvalet eftersom det där går att nå fler mottagare. Minskningen av e-post och telefonsamtal är i linje med inriktningen.

Resursanvändning

Tabell 4.4 Resursanvändning

  2012 2013 2014
Resursförbrukning 1 619 1 660 1 651
(mnkr)      
Antal anställda 2 122 2 096 2012
- kvinnor (%) 48 48 48
- män (%) 52 52 52
Sjukfrånvaro (%) 3,2 3,1 3,3
- kvinnor 3,9 3,9 4,3
- män 2,5 2,4 2,5
Uttalande från rättvisande rättvisande rättvisande
Riksrevisionen      

Källa: Tullverket.

Verksamheten finansieras i huvudsak via anslag om ca 1,6 miljarder kronor. Bidrag och avgifter

uppgick till ca 15 miljoner kronor. Ungefär
73 procent av utgifterna utgörs av personal-

kostnader. Av verksamhetens totala utgifter avsåg 62 procent brottsbekämpningen och 38 procent effektiv handel. Vid årets slut hade myndigheten ett överskott om ca 90 miljoner kronor, i huvudsak till följd av att Tullverket tilldelats 75 miljoner kronor i höständringsbudgeten för 2015 för arbete med införandet av unionstullkodex och tillhörande it-system.

Antal anställda i Tullverket uppgick vid årets slut till 2 012 och könsfördelningen är jämn

26

mellan män och kvinnor, även om något fler män arbetar inom brottsbekämpning och något fler kvinnor arbetar inom effektiv handel. Sjukfrånvaron har ökat något men ligger i nivå med genomsnittet i staten. Myndigheten verkar i hela landet, men har personal framför allt på de tre huvudorterna Stockholm, Göteborg och Malmö samt vid gränsorter med större godsflöden där mycket trafik passerar.

Riksrevisionen har granskat Tullverkets årsredovisning och denna har bedömts som i allt väsentligt rättvisande. Europeiska kommissionen gör löpande granskningar av medlemsstaternas tullmyndigheter i syfte att försäkra sig om att medlemsstaterna följer det gemensamma regelverket och därmed skyddar de traditionella egna medlen. Under 2014 har kommissionens granskning syftat till att granska hur Tullverket följer upp fall av bedrägerier och oegentligheter. Kommissionens bedömning är att hanteringen i huvudsak är tillfredsställande, men lämnar en del iakttagelser bl.a. vad avser bristande rutiner i myndighetens rapportering. Tullverket har vidtagit åtgärder och bl.a. förbättrat rutinerna.

4.2.3Analys och slutsatser

Regeringens samlade bedömning är att Tullverkets måluppfyllelse är god och att Tullverket i hög grad bidrar till att uppfylla målet för utgiftsområdet.

Det är viktigt att reglerna om in- och utförsel följs och att resurserna i kontrollverksamheten koncentreras till områden med högst risk för fel och fusk. Genom att Tullverket följer skattefelets utveckling kan brister och områden med hög risk identifieras och lämpliga åtgärder kan vidtas. Det är otillfredsställande att Tullverkets arbete med att utveckla modellen för bedömning av skattefelets utveckling ännu inte är klar.

Regeringens bedömning är att den brottsbekämpande verksamheten utgör ett betydande hinder för storskalig smuggling. Myndighetens ingripande mot kriminella och beslag av varor har gjort det svårare för illegala varor att nå marknaden. Det är positivt att samarbetet med polisen vad gäller smuggling av vapen har utvecklats.

Tullverkets unika kunskap om varuflödet måste förvaltas och vidareutvecklas. Regeringen ser positivt på att myndigheten fortsätter och utveckla arbetssätten och samverkan med såväl

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 3

nationella aktörer som internationella myndigheter.

Regeringens bedömning är att Tullverket på ett positivt sätt arbetar med att stärka medborgarnas och näringslivets förtroende för myndigheten. Det är viktigt att myndigheten fortsätter att vara lyhörd för de brister som identifierats i undersökningar och i dialoger och att lämpliga åtgärder vidtas.

4.3Politikens inriktning

Tullverket har omfattande kontakter med medborgare och företag. Kvinnor och män ska ges samma möjligheter och villkor. Därför är det viktigt att ha kunskap om hur företeelser, t.ex. smuggling, fördelar sig avseende kön. Arbetet omfattar även att vidareutveckla den individbaserade statistiken och de slutsatser myndigheten kan dra utifrån denna. Regeringen avser att följa arbetet noga.

Arbetet med förenklingar av regler och tullförfaranden ska fortsätta och balanseras mot krav på säkerhet i leveranskedjan samt behovet av en god tullövervakning. Det är angeläget att Tullverket fortsätter att integrera verksamheterna och tillvarata kompetenserna för att uppnå en helhetssyn på varuflödet. Detta är särskilt angeläget i det pågående utvecklingsarbetet för att genomföra den nya tullagstiftningen.

Kontroller ska genomföras i syfte att säkerställa korrekt uppbörd och att regelverken följs. Det är angeläget att fortsätta arbetet med att utveckla moderna och effektiva systemstöd inom områdena riskanalys-, underrättelse- och kontrollverksamheten. Regeringen understryker vikten av att Tullverket prioriterar insatser för att standardisera, automatisera och selektera.

Företag ska ha goda möjligheter att kunna fatta långsiktiga och hållbara beslut i tullfrågor. Regeringen betonar därför att Tullverkets information måste anpassas till olika företags behov och förutsättningar.

Att förhindra smuggling av narkotika till Sverige ska även fortsättningsvis vara den högst prioriterade uppgiften. Hög prioritet ska även ges till att förhindra den storskaliga och frekventa illegala införseln av alkohol och tobak. Regeringen betonar vikten av att Tullverket och Ekobrottsmyndigheten tillsammans med Polis-

27

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 3

myndigheten och Skatteverket förstärker det gemensamma arbetet för att förhindra den illegala införseln av alkohol. Regeringen avser därför att lämna ett uppdrag till berörda myndigheter för att utveckla samarbetet.

Det är viktigt att de möjligheter som finns till samverkan med andra myndigheter i arbetet med att bekämpa grov organiserad brottslighet tillvaratas och vidareutvecklas. Det är av stor betydelse att det operativa samarbetet med Kustbevakningen fortsätter att utvecklas och att myndigheternas resurser och kompetenser används på ett så effektivt sätt som möjligt. Vidare ska Tullverket fortsätta att förhindra smuggling av vapen och samarbetet med Polismyndigheten inom detta område är centralt och ska fortsätta utvecklas.

4.4Budgetförslag

4.4.11:3 Tullverket

Tabell 4.5 Anslagsutveckling 1:3 Tullverket

Tusental kronor

        Anslags-  
2014 Utfall 1 651 036   sparande 90 217
    1 681 360 1 Utgifts- 1 699 675
2015 Anslag prognos
2016 Förslag 1 727 170      
2017 Beräknat 1 740 239 2    
           
2018 Beräknat 1 739 815 3    
2019 Beräknat 1 774 817 4    

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2015 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 1 719 383 tkr i 2016 års prisnivå.

3Motsvarar 1 687 795 tkr i 2016 års prisnivå.

4Motsvarar 1 687 794 tkr i 2016 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Tullverkets förvaltningsutgifter.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 4.6 Offentligrättslig verksamhet Tullverket

Tusental kronor

Offentlig- Intäkter till Intäkter Kostnader Resultat
rättslig inkomsttitel som får   (intäkt -
verksamhet (som inte får disponeras   kostnad)
  disponeras)      
Utfall 2014 6 025 87 6 112 0
         
Prognos 2015 4 600 105 4 705 0
         
Budget 2016 1 100 100 1 200 0
   
Tabell 4.7 Uppdragsverksamhet Tullverket  
Tusental kronor        
Uppdragsverksamhet Intäkter   Kostnader Resultat
        (intäkt -
        kostnad)
Utfall 2014 689   689 0
(varav tjänsteexport) (65)   (65) (0)
         
Prognos 2015 490   490 0
(varav tjänsteexport) (10)   (10) (0)
         
Budget 2016 570   570 0
(varav tjänsteexport) (10)   (10) (0)

Regeringens överväganden

Tabell 4.8 Härledning av anslagsnivån 2016–2019 för 1:3 Tullverket

Tusental kronor

  2016 2017 2018 2019
Anvisat 2015 1 1 681 360 1 681 360 1 681 360 1 681 360
Förändring till följd av:      
Pris- och löne-        
omräkning 2 33 111 53 908 85 953 121 509
Beslut 12 699 4 970 -27 499 -28 052
         
Överföring        
till/från andra        
anslag        
Övrigt   1 1 0
         
Förslag/        
beräknat        
anslag 1 727 170 1 740 239 1 739 815 1 774 817

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2014 (bet. 2014/15:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2015. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en

pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2017–2019 är preliminär.

I budgetpropositionen för 2014 tillfördes Tullverket tillfälliga medel t.o.m. 2017 för arbetet med införande av ny unionstullkodex (UCC). För 2016 uppgår dessa medel till 34 000 000 kronor.

Regeringen föreslår att anslaget varaktigt minskas med 4 297 000 kronor fr.o.m. 2016 för

28

att bidra med finansiering till regeringens prioriterade satsningar.

För att finansiera de forensiska utredningar som Nationellt forensiskt center utför åt Tullverket och Skatteverket föreslås att anslaget minskas varaktigt med 1 000 000 kronor fr.o.m. 2016. Anslaget 1:1 Polismyndigheten under

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 3

utgiftsområde 4 Rättsväsendet föreslås öka med motsvarande belopp.

Regeringen föreslår att 1 727 170 000 kronor anvisas under anslaget 1:3 Tullverket för 2016. För 2017, 2018 och 2019 beräknas anslaget till 1 740 239 000 kronor, 1 739 815 000 kronor respektive 1 744 817 000 kronor.

29

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 3

5 Exekution

5.1Mål för exekution

För Kronofogdemyndigheten ska målet för utgiftsområdet uppnås genom att

–upprätthålla en god betalningsvilja i samhället, motverka företeelser som kan leda till överskuldsättning samt underlätta för medborgare och företag att göra rätt för sig, och

–medborgare och företag har förtroende för Kronofogdemyndighetens verksamhet och att kvinnor och män ges samma möjligheter och villkor vid kontakter med myndigheten.

5.2Resultatredovisning

Resultatbedömning av delområde exekution görs i huvudsak utifrån målet för delområdet. Till stöd för regeringen att bedöma resultatet finns bl.a. Kronofogdemyndighetens årsredovisning, rapporter samt Riksrevisionens iakttagelser.

5.2.1Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder

Ett urval av indikatorer har använts i syfte att ge en övergripande bild av delområdet och beskriva hur det har utvecklats under året. Några av indikatorerna har även använts för den samlade analysen för utgiftsområdets utveckling i avsnitt 2 Skatt tull och exekution. Dessa har markerats inom parentes (UO). De övriga indikatorerna används specifikt för att belysa och fördjupa

redovisningen vad gäller utvecklingen inom delområde exekution.

Resultatindikatorer och bedömningsgrunder för verksamheten som syftar till att upprätthålla en god betalningsvilja och motverka överskuldsättning är

–indrivet belopp (UO),

–antal allmänna och enskilda mål,

–antal ansökningar om betalningsförelägganden och handräckning,

–antal ansökningar om skuldsanering,

–antal inkomna konkurstillsynsärenden,

–antal timmar brottsbekämpning GOB (UO), och

–totalt belopp betalningssäkringar.

Resultatindikatorer och bedömningsgrunder för verksamheten som syftar till att underlätta för medborgare och företag att göra rätt för sig och ha förtroende för Kronofogdemyndighetens verksamhet är

–svenskt kvalitetsindex ranking (UO),

–antal kontakter via telefon och e-post (UO).

Resultatindikatorer och bedömningsgrunder som syftar till god resursanvändning är

–total resursförbrukning,

–antal anställda,

–andel sjukfrånvaro, och

–uttalande från Riksrevisionen (UO).

31

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 3

5.2.2Resultat

Upprätthålla en god betalningsvilja och motverka överskuldsättning

Tabell 5.1 Upprätthålla en god betalningsvilja och motverka överskuldsättning

  2012 2013 2014
Indrivet belopp (mdkr) 9,7 9,9 10,8
       
Inkomna allmänna och 2 200 078 2 210 059 2 225 147
enskilda mål (antal)      
- varav allmänna 1 614 444 1 635 094 1 635 564
     
- varav enskilda 585 634 574 965 589 583
- avhysningsmål1 8 814 8 490 7 071
Inkomna betalnings- 1 193 340 1 204 171 1 185 469
förelägganden och      
handräckningar (antal)      
       
Inkomna 11 910 12 346 13 324
skuldsaneringsärenden      
och omprövningar (antal)      
- varav omprövningar 2 842 3 162 3 241
       
Inkomna konkurstillsyns- 7 851 8 140 7 615
ärenden (antal)      
Inkomna lönegaranti- 162 146 116
processer (antal)      
Brottsbekämpning inom 1 082 1 059 514
ramen för GOB (timmar)      
       
Säkrat belopp 233 134 153
betalningssäkring (mnkr)      

1 Avhysningsmål ingår i enskilda mål. Källa: Kronofogdemyndigheten.

Kronofogdemyndighetens huvuduppgift är att driva in fordringar. Under 2014 drev myndigheten in nästan elva miljarder kronor varav cirka sex miljarder kronor drevs in till staten (allmänna mål) och cirka fyra miljarder kronor till privata borgenärer (enskilda mål). Totalt har ca 1,2 miljoner mål blivit fullbetalda, vilket är en ökning om två procent jämfört med 2013. När det gäller allmänna mål är betalningar i nära anslutning till att målet överlämnats till Kronofogdemyndigheten för verkställighet som står för den största delen av indrivet belopp. För enskilda mål är löneutmätning den åtgärd som genererar mest pengar till borgenärerna. Enskilda händelser som påverkat indrivet belopp under året är för allmänna mål en avräkning avseende överskjutande skatt om ca 500 miljoner kronor och för två enskilda mål en exekutiv försäljning av två fastigheter som inbringat ca 200 miljoner kronor.

Vid utgången av 2014 fanns sammanlagt cirka en halv miljon gäldenärer med skuld i

Kronofogdemyndighetens register. Antalet barn som är gäldenärer i Kronofogdemyndighetens register fortsätter att minska. De senaste fyra åren har antalet minskat och uppgick efter gallring till 770 stycken.

Antalet avhysningar fortsätter att minska, både vad gäller antal inkomna och antalet verkställda. Antalet barn som berörts av verkställda avhysningar har minskat med nio procent jämfört med 2013 och omfattade 459 barn. I 187 av landets 290 kommuner har inga barn berörts av verkställda avhysningar.

Summarisk process är ett förenklat förfarande där myndigheten i stället för domstol i otvistiga ärenden kan besluta om exempelvis någons rätt att kräva betalning. Den vanligaste formen av mål är betalningsförelägganden, vilka utgjorde 96 procent av de inkomna ansökningarna. Ansökningarna riktar sig främst mot fysiska personer och av dessa riktade sig 57 procent mot män.

Antalet ansökningar om skuldsanering fortsätter att öka. Av antalet inkomna ansökningar utgjorde män 53 procent av sökanden. 55 procent av ansökningarna från män beviljades och 66 procent av ansökningar från kvinnor beviljades. Sammantaget beviljades ca 60 procent av ansökningarna om skuldsanering och en skuldsanering pågår i normalfallet i fem år.

Vid utgången av 2014 hade ca 25 500 personer en pågående skuldsanering. Produktiviteten i form av antal avslutade ärenden per årsarbetskraft har minskat och handläggningstiderna ligger fortfarande inte på en acceptabel nivå. En översyn och analys av ärendeflödet har därför inletts. Syftet är att identifiera och förenkla arbetskrävande moment och få bort icke-värde- skapande åtgärder. Ett särskilt team har också arbetat med att minska balanserna av äldre ärenden.

Kronofogdemyndigheten är tillsynsmyndighet i konkurser, vilket innebär att myndigheten bedriver tillsyn över konkursförvaltarnas arbete. Inflödet av konkursärenden har minskat med sex procent. Enligt statistik från Upplysningscentralen är den största minskningen inom detaljhandeln och tjänsteföretag inom information och kommunikation. Vad avser lönegarantiprocesser har antalet inkomna ärenden minskat med 21 procent. Under 2014 höjdes ansökningsavgiften väsentligt, vilket kan vara en del av förklaringen till minskningen.

32

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 3

Kronofogdemyndigheten ingår i samarbetet mot grov organiserad brottslighet (GOB) och bidrar med att bl.a. säkra tillgångar. Myndigheten har inom ramen för Operativa rådet framför allt bidragit med kompetens vad avser tillgångsinriktad brottsbekämpning. Under året har färre timmar lagts på arbete inom GOB och det följer av att många av de ärenden som Operativa rådet beslutade om varit mindre inriktade på ekonomisk brottslighet än tidigare. Samarbetet inom brottsutbytesfrågor med andra myndigheter har dock inneburit att betalningssäkringar av skatt och avgifter för 153 miljoner kronor kunnat göras vilket motsvarar 49 procent av det yrkade beloppet. I ett enskilt ärende uppgick det totala fordringsbeloppet till 50 miljoner kronor, vilket säkerställdes med betalningssäkring.

Förtroende för Kronofogdemyndighetens verksamhet

Tabell 5.2 Förtroende för Kronofogdemyndighetens

verksamhet

  2012 2013 2014
Svenskt kvalitetsindex 51,8 58,1 58,3
privatpers. (indexvärde)      
       
NKI (indexvärde) - 68 i.u
       
Kundservice (antal) 1 180351 1 414 252 1 416 159
- telefonsamtal 1 085 939 1 280 750 1 277 126
- e-post 94 412 133 502 139 033

Källa: Svenskt kvalitetsindex och Kronofogdemyndigheten.

Svenskt kvalitetsindex inom samhällsservice för 2014 visar att Kronofogdemyndighetens ökning är stabil sedan föregående år. Någon kundundersökning har inte genomförts under 2014. I stället arbetar myndigheten vidare med att omhänderta de förbättringsområden som identifierades 2013. De åtgärder som identifierades som viktigast att förbättra är information om nästa steg i handläggningen och verksamhetens snabbhet.

Antalet kundkontakter via telefon och e-post ligger på ungefär samma nivå som föregående år och ytterligare fokus har lagts på att öka enhetligheten vad gäller exempelvis väntetider oavsett när man ringer, om det är en gäldenär eller borgenär som ringer och vilken fråga man har.

Det förebyggande arbetet utgår från att kunskap är avgörande för förmågan att kunna hantera en ekonomi i obalans. Genom olika aktiviteter, i egen regi och med andra aktörer, kan Kronofogdemyndigheten bidra till ökad

kunskap och därmed minska riskerna för överskuldsättning. Flera insatser, så som ”Koll på cashen” riktar sig till ungdomar och unga vuxna. Vidare finns ett kontinuerligt samarbete med de kommunala budget- och skuldrådgivarna där myndigheten bl.a. bidrar med informations- och utbildningsmaterial. För att säkerställa att endast rätt ärende kommer in till Kronofogdemyndigheten har ett projekt riktat till de största ingivarna av allmänna mål startat och exempelvis ingår Transportstyrelsen och Försäkringskassan i arbetet. Initialt har en kartläggning av vad som händer i processen innan ett ärende lämnas över till indrivning genomförts. Kunskapen är viktig för den fortsatta samverkan så att rätt ärenden kommer in till Kronofogdemyndigheten.

Resursanvändning

Tabell 5.3 Resursanvändning

  2012 2013 2014
Resursförbrukning 1 743 1 794 1 763
(mnkr)      
       
Antal anställda 2 127 2 261 2 241
- kvinnor (%) 66 67 67
- män (%) 34 33 33
       
Sjukfrånvaro (%) 3,7 4,0 4,5
- kvinnor 4,2 4,6 5,4
- män 2,9 2,8 2,7
       
Uttalande från rättvisande rättvisande rättvisande
Riksrevisionen      

Källa: Kronofogdemyndigheten.

Verksamheten finansieras i huvudsak via anslag om ca 1,8 miljarder kronor. Vid årets slut hade myndigheten ett sparande om ca 48 miljoner kronor. Detta är ett resultat av en medveten återhållsamhet i syfte att finansiera kommande utmaning med att byta ut myndighetens stordatorsystem.

Enhetligheten i handläggningen bedöms överlag vara god. Förbättringsområden ligger främst inom fastighetsförsäljning och skuldsanering där variationerna är fortsatt stora. Granskningar av kvalitet visar att kvaliteten i handläggningen varit fortsatt bra och på en oförändrad nivå jämfört med föregående år. Ett flertal insatser har genomförts för att utbyta information elektroniskt med företag under 2014 och syftet är att minska den administrativa

33

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 3

bördan i form av manuell hantering för företag men även förenkla för Kronofogdemyndigheten.

Av antalet anställda var 67 procent kvinnor och andelen chefer som var kvinnor uppgick till 56 procent. Kronofogdemyndigheten bedriver sin verksamhet från 38 orter i landet och är indelad i tre verksamhetsområden och huvudkontor. Sjukfrånvaron har fortsatt att öka och det gäller framför allt kvinnors sjukfrånvaro. I team där sjuktalen är höga har myndigheten och företagshälsovården arbetat med riktade insatser och chefer har fått utbildning i att analysera frånvaromönster, orsaker och förbättringsmöjligheter. Jämfört med staten som helhet ligger Kronofogdemyndigheten över genomsnittet på 3,4 procent.

Riksrevisionen har granskat Kronofogdemyndighetens årsredovisning och har bedömt den som i allt väsentligt rättvisande.

5.2.3Analys och slutsatser

Regeringens samlade bedömning är att Kronofogdemyndighetens måluppfyllelse är god och att myndigheten i hög grad bidrar till att uppfylla målet för utgiftsområdet.

En viktig utgångspunkt för att förebygga överskuldsättning är kunskap. Myndighetens stärkande och aktiverande arbetssätt är betydelsefullt för att på längre sikt minska antalet överskuldsatta i samhället. På kort sikt har det bidragit till att antalet skuldsaneringsansökningar har ökat. Regeringens bedömning är att myndighetens förebyggande arbete är av stor betydelse. Det är samtidigt viktigt att resurserna fördelas så att långa handläggningstider undviks.

Myndighetens arbete med att förenkla för företagen genom att skapa fler elektroniska lösningar är betydelsefullt och bidrar till att effektivisera handläggningen. Det är även viktigt att myndigheten internt har ändamålsenliga itsystem. Därför är det positivt att myndigheten påbörjat sitt arbete med att ersätta stordatorsystemen.

De undersökningar som har gjorts tyder på att förtroendet för myndigheten är fortsatt stabilt. Regeringen betonar vikten av att myndigheten omhändertar de förbättringsområden som har identifierats i tidigare undersökningar.

Regeringen ser positivt på de insatser som har gjorts för att hindra att sjukfrånvaron ökar men anser att det krävs ytterligare ansträngningar.

Det är viktigt att myndigheten fortsätter att förbättra de möjligheter till samverkan, informations- och erfarenhetsutbyte som finns med andra myndigheter både nationellt och internationellt. Regeringen välkomnar det påbörjade samarbetet tillsammans med andra myndigheter för att identifiera att rätt ärenden överlämnas till Kronofogdemyndigheten. Myndighetens samverkan med andra aktörer och myndigheter behöver kontinuerligt fortsätta och vidareutvecklas.

5.3Politikens inriktning

Kronofogdemyndigheten ska på ett effektivt, partsneutralt och förtroendeingivande sätt verkställa och driva in skulder. Myndigheten har en betydande funktion i arbetet med att upprätthålla god betalningsvilja i samhället. Insatser som underlättar för medborgare och företag att göra rätt för sig ska därför prioriteras.

Kronofogdemyndigheten har omfattande kontakter med medborgare och företag. Kvinnor och män ska ges samma möjligheter och villkor. Därför är det viktigt att ha kunskap om hur företeelser, t.ex. överskuldssättning, fördelar sig exempelvis avseende kön och ålder. Arbetet omfattar även att vidareutveckla den individbaserade statistiken och de slutsatser myndigheten kan dra utifrån denna. Regeringen avser att följa arbetet noga.

I arbetet med att motverka långvarig överskuldsättning är det viktigt att tidigt identifiera företeelser och fenomen av betydelse och att förebyggande insatser vidtas. Det är också viktigt att de som redan drabbats av svår överskuldsättning har möjlighet att få sina skulder sanerade och börja om på nytt. Regeringen presenterar i denna proposition en samlad strategi för att motverka överskuldsättning, se vidare utg.omr. 18 avsnitt 4.5. Kronofogdemyndighetens verksamhet ska bedrivas i enlighet med den inriktning som strategin anger. Regeringen understryker vikten av att fortsätta utveckla samverkan mellan olika aktörer och myndigheter för att framgångsrikt motverka överskuldsättning. Regeringen betonar även vikten av att myndigheten har en flexibel

34

organisation så att myndighetens resurser används på ett så effektivt sätt som möjligt.

Regeringen avser att under hösten 2015 lämna förslag till riksdagen om nya regler om skuldsanering för företagare. Kronofogdemyndigheten kommer att föreslås få en central roll i det nya skuldsaneringsförfarandet, se vidare i utg.omr. 24 avsnitt 3.8.3.

Myndigheten ska fortsätta arbetet med att effektivisera och utveckla arbetsmetoderna. Regeringen understryker vikten av att detta arbete leder till ökad effektivitet och snabbare handläggning. Därför är det centralt att myndigheten prioriterar utveckling av it-system och automatisering. Vidare är det viktigt att myndigheten möjliggör för medborgare och företag att i högre grad använda elektroniska lösningar.

Kronofogdemyndigheten måste vidta ytterligare åtgärder för att minska sjukfrånvaron. Det är särskilt angeläget att kvinnors sjukfrånvaro inte fortsätter att öka. Regeringen avser att följa frågan noga.

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 3

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 5.5 Offentligrättslig verksamhet

Kronofogdemyndigheten

Tusental kronor

Offentlig- Intäkter till Intäkter Kostnader Resultat
rättslig inkomsttitel som får   (intäkt -
verksamhet (som inte får disponeras   kostnad)
  disponeras)      
Utfall 2014 1 501 313   3 100 -3 100 0
Prognos 2015 1 430 000   3 100 -3 100 0
Budget 2016 1 460 000   3 100 -3 100 0
 
Tabell 5.6 Uppdragsverksamhet Kronofogdemyndigheten
Tusental kronor          
Uppdragsverksamhet Intäkter   Kostnader Resultat
          (intäkt -
          kostnad)
           
Utfall 2014   13 345   -15 974 -2 629
(varav tjänsteexport) (3 954)   (-4 163) (-209)
           
Prognos 2015   17 816   -15 819 1 997
(varav tjänsteexport) (5 476)   (-5 476) (0)
Budget 2016   10 529   -10 853 -324
(varav tjänsteexport1) (0)   (0) (0)
     

1 För närvarande är det oklart om SIDA projekt från 2015 förlängs 2016.

5.4Budgetförslag

5.4.11:2 Kronofogdemyndigheten

Tabell 5.4 Anslagsutveckling 1:2 Kronofogdemyndigheten

Tusental kronor

        Anslags-  
2014 Utfall 1 763 023   sparande 47 701
      1 Utgifts-  
2015 Anslag 1 805 940 prognos 1 762 181
2016 Förslag 1 861 359      
           
2017 Beräknat 1 880 302 2    
2018 Beräknat 1 915 158 3    
           
2019 Beräknat 1 941 790 4    

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2015 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 1 861 341 tkr i 2016 års prisnivå.

3Motsvarar 1 866 167 tkr i 2016 års prisnivå.

4Motsvarar 1 857 495 tkr i 2016 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Kronofogdemyndighetens förvaltningsutgifter samt för forskning inom exekutionsområdet.

Regeringens överväganden

Tabell 5.7 Härledning av anslagsnivån 2016–2019 för 1:2 Kronofogdemyndigheten

Tusental kronor

  2016 2017 2018 2019
Anvisat 2015 1 1 805 940 1 805 940 1 805 940 1 805 940
Förändring till följd av:      
Pris- och löne-        
omräkning 2 39 944 58 748 88 402 123 712
Beslut 15 475 15 614 20 816 12 138
         
Överföring        
till/från andra        
anslag        
         
Övrigt        
         
Förslag/        
beräknat        
anslag 1 861 359 1 880 302 1 915 158 1 941 790

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2014 (bet. 2014/15:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2015. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en

pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2017–2019 är preliminär.

Arbetet med att motverka överskuldsättning är prioriterat och regeringen har i denna proposition föreslagit en samlad strategi för området. I strategin aviseras bl.a. ändrade skuldsaneringsregler som kommer att innebära utökade arbetsuppgifter och krav på myndigheten.

35

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 3

Regeringen föreslår därför att Kronofogdemyndighetens anslag ökas varaktigt. Förstärkningen sker med 10 000 000 kronor 2016, 10 000 000 kronor 2017, 15 000 000 kronor 2018 och 15 000 000 kronor varaktigt fr.o.m. 2019.

I anknytning till arbetet med överskuldsättningsfrågor avser regeringen även att lämna lagförslag om skuldsanering för företagare. För detta ändamål föreslår regeringen att Krono-

fogdemyndigheten planenligt tillförs
10 000 000 kronor fr.o.m. 2016 t.o.m. 2018.

Anslaget föreslås minska med 4 539 000 kronor fr.o.m. 2016 varaktigt för att bidra med finansiering till regeringens prioriterade satsningar.

Regeringen föreslår att 1 861 359 000 kronor anvisas under anslaget 1:2 Kronofogdemyndigheten för 2016. För 2017, 2018 och 2019

beräknas anslaget till 1 880 302 000 kronor,
1 915 158 000 kronor respektive
1 941 790 000 kronor.  

36