prop 2015/16 1 d25

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Förslag till statens budget för 2016

Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Innehållsförteckning

1	Förslag till riksdagsbeslut ....................................................................................		11
2	Areella näringar, landsbygd och livsmedel..........................................................		13
	2.1	Omfattning.......................................................................................	13
	2.2	Utgiftsutveckling.............................................................................	15
	2.3	Skatteutgifter....................................................................................	16
	2.4	Målen för utgiftsområdet ................................................................	18
	2.5	Resultatredovisning .........................................................................	19
	2.5.1	Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder ......................	19
	2.5.2	Resultat hållbar landsbygd...............................................................	19
	2.5.3	Resultat jordbruks- och livsmedelsproduktion..............................	25
	2.5.4	Resultat miljö, klimat och energi ....................................................	32
	2.5.5	Resultat skog....................................................................................	35
	2.5.6	Resultat jakt- och viltförvaltning....................................................	40
	2.5.7	Resultat den gemensamma fiskeripolitiken och fiskerinäringen ..	42
	2.5.8	Resultat livsmedel ............................................................................	51
	2.5.9	Resultat friska djur och sunda växter..............................................	59
	2.5.10	Resultat samiska näringar................................................................	62
	2.5.11	Resultat utbildning, forskning och innovation ..............................	64
	2.5.12	Resultat internationellt arbete.........................................................	67
	2.6	Politikens inriktning........................................................................	72
	2.6.1	Inledning ..........................................................................................	72
	2.6.2	Landsbygd ........................................................................................	72
	2.6.3	Konkurrenskraft i jordbruksföretagen ...........................................	73
	2.6.4	En svensk livsmedelsstrategi ...........................................................	75
	2.6.5	Miljö, klimat och energi...................................................................	75
	2.6.6	Skog ..................................................................................................	76
	2.6.7	Jakt- och viltförvaltning ..................................................................	77
	2.6.8	Den gemensamma fiskeripolitiken och fiskerinäringen ................	77
	2.6.9	Livsmedel..........................................................................................	78
	2.6.10	Djur och växter ................................................................................	79
	2.6.11	Samiska näringar ..............................................................................	80
	2.6.12	Utbildning, forskning och innovation............................................	80
	2.6.13	Internationellt arbete.......................................................................	80

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

3	Budgetförslag ........................................................................................................		81
	3.1	Anslag................................................................................................	81
	3.1.1	1:1 Skogsstyrelsen ............................................................................	81
	3.1.2	1:2 Insatser för skogsbruket ............................................................	82
	3.1.3	1:3 Statens veterinärmedicinska anstalt...........................................	83
	3.1.4	1:4 Bidrag till veterinär fältverksamhet ...........................................	84
	3.1.5	1:5 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder ...................	85
	3.1.6	1:6 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar.....................	85
	3.1.7	1:7 Ersättningar för viltskador m.m. ...............................................	86
	3.1.8	1:8 Statens jordbruksverk ................................................................	87
	3.1.9	1:9 Bekämpande av växtskadegörare ...............................................	88
	3.1.10	1:10 Gårdsstöd m.m. ........................................................................	88
	3.1.11	1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m. ............................	89
	3.1.12	1:12 Finansiella korrigeringar m.m..................................................	91
	3.1.13	1:13 Strukturstöd till fisket m.m. ....................................................	91

3.1.141:14 Från EU-budgeten finansierade strukturstöd till

	fisket m.m. ........................................................................................	93
3.1.15	1:15 Livsmedelsverket ......................................................................	94
3.1.16	1:16 Konkurrenskraftig livsmedelssektor .......................................	95
3.1.17	1:17 Bidrag till vissa internationella organisationer m.m. ..............	96
3.1.18	1:18 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur.......................	97

3.1.191:19 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens

	miljö och struktur.............................................................................	98
3.1.20	1:20 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket ...............................	100
3.1.21	1:21 Stöd till jordbrukets rationalisering m.m..............................	102
3.1.22	1:22 Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m. ...........................	102
3.1.23	1:23 Främjande av rennäringen m.m. ............................................	103
3.1.24	1:24 Sveriges lantbruksuniversitet.................................................	104

3.1.251:25 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och

	samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning .....	105
3.1.26	1:26 Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien...........................	106

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Tabellförteckning
Anslagsbelopp.................................................................................................................	12
Tabell 2.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd
och livsmedel ........................................................................................................	15
Tabell 2.2 Härledning av ramnivån 2016–2019. Utgiftsområde 23 Areella näringar,
landsbygd och livsmedel ......................................................................................	16
Tabell 2.3 Ramnivå 2016 realekonomiskt fördelad. Utgiftsområde 23 Areella
näringar, landsbygd och livsmedel.......................................................................	16
Tabell 2.4 Skatteutgifter..................................................................................................	17
Tabell 2.5 Befolknings- och sysselsättningsutveckling sedan 2007 .............................	19
Tabell 2.6 Utvecklingen i Sverige – det nya matlandet .................................................	20
Tabell 2.7 Småskalig livsmedelsproduktion...................................................................	20
Tabell 2.8 Åtgärder för en förbättrad konkurrenskraft ................................................	22
Tabell 2.9 Miljöersättningar............................................................................................	22
Tabell 2.10 Miljöinvesteringar........................................................................................	22
Tabell 2.11 Åtgärder för diversifiering och förbättrad livskvalitet på landsbygden....	23
Tabell 2.12 Avräkningsprisindex för jordbruksprodukter 2012–2015.........................	26
Tabell 2.13 Index för produktionsmedelspriser 2012–2015 .........................................	26
Tabell 2.14 Genomsnittliga priser på jordbruksmark 1995–2013 ................................	26
Tabell 2.15 Index för genomsnittliga arrendepriser för jordbruksmark 1995–2014...	26
Tabell 2.16 Antalet sysselsatta i Sverige inom jordbruket 2006–2013.........................	26
Tabell 2.17 Antalet jordbruksföretag 2003–2014..........................................................	27
Tabell 2.18 Driftsresultatet för jordbruket 2010–2013.................................................	27
Tabell 2.19 Antalet nya företag inom de gröna näringarna 2010–2014 .......................	27
Tabell 2.20 Växtodlingsföretag och företag med husdjur.............................................	27
Tabell 2.21 Antalet mjölkkor, slaktsvin och smågrisar 2004–2014 ..............................	27
Tabell 2.22 Åkerarealen i Sverige 2003–2014.................................................................	27
Tabell 2.23 Effektiviteten för kväve och fosfor beräknat från nationell gårdsbalans . 32
Tabell 2.24 Miljöhänsyn vid föryngringsavverkning. Gäller
föryngringsavverkningar utförda under 2010/2011–2012/2013........................	38
Tabell 2.25 Antalet trafikolyckor med olika viltslag under 2012–2014 .......................	41
Tabell 2.26 Översikt på totalt beviljade medel (EU och svensk medfinansiering)
2012–2014 samt ackumulerade siffror för sexårsperioden fördelat på
prioriterat område (PO) ......................................................................................	46
Tabell 2.27 Produktion, försäljningsvärde, antalet odlingar och antalet sysselsatta
i vattenbruk (matkräftor och blötdjur ingår i matfisk och sättkräftor ingår
i sättfisk) ...............................................................................................................	48
Tabell 2.28 Ledning och samordning av livsmedelskontrollen ....................................	53
Tabell 2.29 Andelen riskbaserad kontroll, kommunernas kontroll av
livsmedelsanläggningar.........................................................................................	53
Tabell 2.30 Andelen riskbaserad kontroll, kommunernas kontroll av
dricksvattenanläggningar .....................................................................................	53

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
Tabell 2.31 Säker mat och redlig hantering, resultat vid Livsmedelsverkets
kontroll ..................................................................................................................	53
Tabell 2.32 Djurskyddskontrollen 2011–2014...............................................................	60
Tabell 2.33 Slaktkycklingsflockar med campylobakter 2012–2014 ..............................	61
Tabell 2.34 Antalet fall/besättningar med epizootisk sjukdom 2010–2014.................	61
Tabell 2.35 Nyinfektion av salmonella i djurbesättningar och anläggningar
2010–2014..............................................................................................................	61
Tabell 2.36 Antalet påträffade fall av allvarliga växtskadegörare 2012–2014................	62
Tabell 2.37 Antal renar, slaktuttag och genomsnittlig slaktprisutveckling per kilo ....	63
Tabell 2.38 Helårsstudenter ............................................................................................	64
Tabell 2.39 Antalet sökande och antalet antagna till program som börjar på
grundnivå...............................................................................................................	64
Tabell 2.40 Examensfrekvens på grund och avancerad nivå..........................................	65
Tabell 2.41 Forskningsmedlens fördelning ....................................................................	65
Tabell 3.1 Anslagsutveckling 1:1 Skogsstyrelsen...........................................................	81
Tabell 3.2 Offentligrättslig verksamhet..........................................................................	81
Tabell 3.3 Uppdragsverksamhet .....................................................................................	81
Tabell 3.4 Härledning av anslagsnivån 2016–2019 för 1:1 Skogsstyrelsen...................	82
Tabell 3.5 Anslagsutveckling 1:2 Insatser för skogsbruket...........................................	82
Tabell 3.6 Beställningsbemyndigande för anslaget 1:2 Insatser för skogsbuket..........	83
Tabell 3.7 Härledning av anslagsnivån 2016–2019 för 1:2 Insatser för skogsbruket...	83
Tabell 3.8 Anslagsutveckling 1:3 Statens veterinärmedicinska anstalt.........................	83
Tabell 3.9 Uppdragsverksamhet .....................................................................................	83
Tabell 3.10 Härledning av anslagsnivån 2016–2019 för 1:3 Statens
veterinärmedicinska anstalt ..................................................................................	84
Tabell 3.11 Anslagsutveckling 1:4 Bidrag till veterinär fältverksamhet........................	84
Tabell 3.12 Offentligrättslig verksamhet........................................................................	84
Tabell 3.13 Uppdragsverksamhet ...................................................................................	84
Tabell 3.14 Härledning av anslagsnivån 2016–2019 för 1:4 Bidrag till veterinär
fältverksamhet.......................................................................................................	85
Tabell 3.15 Anslagsutveckling 1:5 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande
åtgärder ..................................................................................................................	85
Tabell 3.16 Härledning av anslagsnivån 2016–2019 för 1:5 Djurhälsovård och
djurskyddsfrämjande åtgärder..............................................................................	85
Tabell 3.17 Anslagsutveckling 1:6 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar .85
Tabell 3.18 Härledning av anslagsnivån 2016–2019 för 1:6 Bekämpande av
smittsamma husdjurssjukdomar ..........................................................................	86
Tabell 3.19 Anslagsutveckling 1:7 Ersättningar för viltskador m.m.............................	86
Tabell 3.20 Härledning av anslagsnivån 2016–2019 för 1:7 Ersättningar för
viltskador m.m.......................................................................................................	86
Tabell 3.21 Anslagsutveckling 1:8 Statens jordbruksverk.............................................	87
Tabell 3.22 Offentligrättslig verksamhet........................................................................	87
Tabell 3.23 Uppdragsverksamhet ...................................................................................	87
Tabell 3.24 Härledning av anslagsnivån 2016–2019 för 1:8 Statens jordbruksverk.....	88
Tabell 3.25 Anslagsutveckling 1:9 Bekämpande av växtskadegörare............................	88
Tabell 3.26 Härledning av anslagsnivån 2016–2019 för 1:9 Bekämpande av
växtskadegörare.....................................................................................................	88
Tabell 3.27 Anslagsutveckling 1:10 Gårdsstöd m.m......................................................	88
Tabell 3.28 Härledning av anslagsnivån 2016–2019 för 1:10 Gårdsstöd m.m..............	89
Tabell 3.29 Anslagsutveckling 1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m. ........	89

	PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
Tabell 3.30	Härledning av anslagsnivån 2016–2019 för 1:11 Intervention för
jordbruksprodukter m.m. ....................................................................................		90
Tabell 3.31	Beställningsbemyndigande för anslaget 1:11 Intervention för
jordbruksprodukter m.m. ....................................................................................		90
Tabell 3.32	Anslagsutveckling 1:12 Finansiella korrigeringar m.m..............................	91
Tabell 3.33	Härledning av anslagsnivån 2016–2019 för 1:12 Finansiella
korrigeringar m.m.................................................................................................		91
Tabell 3.34	Anslagsutveckling 1:13 Strukturstöd till fisket m.m.................................	91
Tabell 3.35	Beställningsbemyndigande för anslaget 1:13 strukturstöd till
fisket m.m. ............................................................................................................		92
Tabell 3.36	Härledning av anslagsnivån 2016–2019 för 1:13 Strukturstöd till fisket
m.m.	.......................................................................................................................	93
Tabell 3.37	Anslagsutveckling 1:14 Från EU-budgeten finansierade strukturstöd
till fisket m.m........................................................................................................		93
Tabell 3.38	Beställningsbemyndigande för anslaget 1:14 Från EU-budgeten
finansierade strukturstöd till fisket m.m.............................................................		94
Tabell 3.39	Härledning av anslagsnivån 2016–2019 för 1:14 Från EU-budgeten
finansierade strukturstöd till fisket m.m.............................................................		94
Tabell 3.40	Anslagsutveckling 1:15 Livsmedelsverket..................................................	94
Tabell 3.41	Offentligrättslig verksamhet.......................................................................	94
Tabell 3.42	Uppdragsverksamhet...................................................................................	95
Tabell 3.43	Härledning av anslagsnivån 2016–2019 för 1:15 Livsmedelsverket..........	95
Tabell 3.44	Anslagsutveckling 1:16 Konkurrenskraftig livsmedelssektor...................	95
Tabell 3.45	Härledning av anslagsnivån 2016–2019 för 1:16 Konkurrenskraftig
livsmedelssektor ...................................................................................................		96
Tabell 3.46	Anslagsutveckling 1:17 Bidrag till vissa internationella organisationer
m.m.	.......................................................................................................................	96
Tabell 3.47	Härledning av anslagsnivån 2016–2019 för 1:17 Bidrag till vissa
internationella organisationer m.m. ....................................................................		96
Tabell 3.48	Anslagsutveckling 1:18 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur...	97
Tabell 3.49	Beställningsbemyndigande för anslaget 1:18 Åtgärder för
landsbygdens miljö och struktur .........................................................................		97
Tabell 3.50	Härledning av anslagsnivån 2016–2019 för 1:18 Åtgärder för
landsbygdens miljö och struktur .........................................................................		98
Tabell 3.51	Anslagsutveckling 1:19 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för
landsbygdens miljö och struktur .........................................................................		98
Tabell 3.52	Beställningsbemyndigande för anslaget 1:19 Från EU-budgeten
finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur ...............................		99
Tabell 3.53	Härledning av anslagsnivån 2016–2019 för 1:19 Från EU-budgeten
finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur .............................		100
Tabell 3.54	Anslagsutveckling 1:20 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket ...........	100
Tabell 3.55	Härledning av anslagsnivån 2016–2019 för 1:20 Miljöförbättrande
åtgärder i jordbruket ..........................................................................................		101
Tabell 3.56	Beställningsbemyndigande för anslaget 1:20 Miljöförbättrande
åtgärder i jordbruket ..........................................................................................		101
Tabell 3.57	Anslagsutveckling 1:21 Stöd till jordbrukets rationalisering m.m..........	102
Tabell 3.58	Härledning av anslagsnivån 2016–2019 för 1:21 Stöd till jordbrukets
rationalisering m.m.............................................................................................		102
Tabell 3.59	Anslagsutveckling 1:22 Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m. .......	102
Tabell 3.60	Härledning av anslagsnivån 2016–2019 för 1:22 Stöd till innehavare
av fjällägenheter m.m..........................................................................................		103

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Anslagsbelopp

Tusental kronor

Anslag

1:1	Skogsstyrelsen	413 452
1:2	Insatser för skogsbruket	328 206
1:3	Statens veterinärmedicinska anstalt	118 572
1:4	Bidrag till veterinär fältverksamhet	104 305
1:5	Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder	14 933
1:6	Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar	124 349
1:7	Ersättningar för viltskador m.m.	57 778
1:8	Statens jordbruksverk	530 700
1:9	Bekämpande av växtskadegörare	5 000
1:10	Gårdsstöd m.m.	7 632 000
1:11	Intervention för jordbruksprodukter m.m.	128 000
1:12	Finansiella korrigeringar m.m.	75 472
1:13	Strukturstöd till fisket m.m.	24 250
1:14	Från EU-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m.	137 000
1:15	Livsmedelsverket	314 814
1:16	Konkurrenskraftig livsmedelssektor	76 160
1:17	Bidrag till vissa internationella organisationer m.m.	42 913
1:18	Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur	4 007 866
1:19	Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur	2 230 764
1:20	Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket	72 830
1:21	Stöd till jordbrukets rationalisering m.m.	4 116
1:22	Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m.	1 029
1:23	Främjande av rennäringen m.m.	107 915
1:24	Sveriges lantbruksuniversitet	1 801 598
	Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och
1:25	samfinansierad forskning	564 354
1:26	Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien	1 177
Summa		18 919 553

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

som att utveckla kunskaperna om naturresur- serna och ekosystemtjänsterna för kommande generationers behov.

Samarbete mellan länder bedrivs inom utgiftsområdet, särskilt inom ramen för EU men även internationellt inom FAO (Food and Agriculture Organization of the United Nations), det nordiska samarbetet, WTO (World Trade Organisation), OECD (Orga- nisation for Economic Co-operation and Development), Forest Europe (alleuropeiskt skogssamarbete), Codex Alimentarius (FAO:s och WHO:s gemensamma livs- medelsstandardiseringsprogram), IPPC (In- ternationella växtskyddskonventionen), OIE (Världsorganisationen för djurhälsa) och flera andra internationella organisationer.

Inom utgiftsområdet ingår följande myn- digheter och anslag: Statens jordbruksverk (Jordbruksverket), Statens veterinär- medicinska anstalt, Ansvarsnämnden för djurens hälso- och sjukvård, Centrala djurförsöksetiska nämnden, Livsmedelsverket, Skogsstyrelsen, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), vissa verksamheter vid länsstyrelserna och Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas) samt anslaget 1:23 Främjande av rennäringen m.m.

Av utgifterna finansieras 54 procent genom Europeiska garantifonden för jordbruk, Euro- peiska jordbruksfonden för landsbygds- utveckling samt Europeiska fiskerifonden och från 2015 även Europeiska havs- och fiskeri- fonden. En stor del av EU-medlen avser obli- gatoriska åtgärder såsom gårdsstöd och inter- vention. Därtill kommer delfinansierade stöd och ersättningar som förutsätter nationell medfinansiering, i huvudsak inom lands- bygdsprogrammet och havs- och fiskeri- programmet.

I diagram 2.1 visas fördelningen av medel inom utgiftsområdet.

Diagram 2.1 Utgiftsområde 23, 2016

	Myndigheter	Övrigt
	Myndigheter	7 %
	(exkl. SLU)	7 %
	(exkl. SLU)
Forskning och	7 %
utbildning
(inkl. SLU och
stöd via
Formas)
13 %		EU-stöd
		53 %

Nationell medfinansieri ng av EU-stöd

20%

–EU-stöd (10,1 miljarder kronor): Finan- siering från EU-budgeten, t.ex. gårds- stöd, intervention, landsbygdsprogram- met och havs- och fiskeriprogrammet. En del av EU-stödet förutsätter nationell medfinansiering.

–Nationell medfinansiering av landsbygds- programmet och havs- och fiskeri- programmet (3,7 miljarder kronor).

–Forskning och utbildning (2,4 miljarder kronor): Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och stöd till forskning.

–Myndigheter (1,4 miljarder kronor): Jordbruksverket, Skogsstyrelsen, m.fl. (ej SLU).

–Övrigt (1,3 miljarder kronor): Nationellt stöd, bekämpande av smittsamma hus- djurssjukdomar, m.m.

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

2.2Utgiftsutveckling

Tabell 2.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Miljoner kronor

	Utfall	Budget	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat	Beräknat
	2014	2015 1	2015	2016	2017	2018	2019
1:1 Skogsstyrelsen	411	400	398	413	403	418	435

1:2 Insatser för skogsbruket	278	273	268	328	322	310	299
1:3 Statens veterinärmedicinska anstalt	115	116	113	119	120	122	124
1:4 Bidrag till veterinär fältverksamhet	107	102	102	104	106	109	112

1:5 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder	11	13	12	15	15	10	10
1:6 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar	132	124	124	124	124	124	124

1:7 Ersättningar för viltskador m.m.	35	48	47	58	58	58	58

1:8 Statens jordbruksverk	535	501	497	531	524	533	546
1:9 Bekämpande av växtskadegörare	5	5	5	5	5	5	5

1:10 Gårdsstöd m.m.	6 149	6 097	5 371	7 632	6 387	6 304	6 300

1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m.	131	129	136	128	127	126	126
1:12 Finansiella korrigeringar m.m.	27	75	76	75	75	75	75
1:13 Strukturstöd till fisket m.m.	22	46	29	24	24	24	24

1:14 Från EU-budgeten finansierade strukturstöd till
fisket m.m.	66	143	61	137	147	123	112

1:15 Livsmedelsverket	304	303	299	315	317	320	325
1:16 Konkurrenskraftig livsmedelssektor	85	50	49	76	125	128	128
1:17 Bidrag till vissa internationella organisationer
m.m.	42	43	42	43	43	43	43

1:18 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur	3 075	2 741	1 884	4 008	3 251	3 550	3 470

1:19 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för
landsbygdens miljö och struktur	2 340	2 084	1 496	2 231	2 047	2 391	2 513

1:20 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket	27	33	32	73	80	80	80
1:21 Stöd till jordbrukets rationalisering m.m.	4	4	4	4	4	4	4

1:22 Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m.	1	1	1	1	2	2	2

1:23 Främjande av rennäringen m.m.	110	108	103	108	100	100	100
1:24 Sveriges lantbruksuniversitet	1 706	1 723	1 723	1 802	1 821	1 871	1 906
1:25 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och
samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad
forskning	484	516	517	564	570	578	569
1:26 Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien	1	1	1	1	1	1	1

Totalt för utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd
och livsmedel	16 203	15 681	13 390	18 920	16 798	17 410	17 492

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2015 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Utfallet för 2014 inom utgiftsområdet blev 16,2 miljoner kronor, vilket är 410 miljoner kronor högre än anvisade medel. Utgifterna för anslaget 1:10 Gårdsstöd m.m. är högre, 217 miljoner kronor, än anvisade medel eftersom den svenska kronan blev något svagare i förhållande till euron än beräknat i statens budget.

Tabell 2.2 Härledning av ramnivån 2016–2019. Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Miljoner kronor

	2016	2017	2018	2019
Anvisat 2015 1	15 656	15 656	15 656	15 656
Förändring till följd av:
Pris- och löne-
omräkning 2	51	89	147	217
Beslut	3 179	2 264	2 546	2 544

Övriga makro-
ekonomiska
förutsätt-
ningar	1 546	301	218	41

Volymer	-12	-13	-14	159
Överföring
till/från andra
utgifts-
områden	-9	-6	2	19

Övrigt	-1 490	-1 493	-1 145	-1 144

Ny ramnivå	18 920	16 798	17 410	17 492

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2014 (bet. 2014/15:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2015. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en

pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2017–2019 är preliminär.

Tabell 2.3 Ramnivå 2016 realekonomiskt fördelad. Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Miljoner kronor

	2016

Transfereringar 1	14 494
Verksamhetsutgifter 2	4 405
Investeringar 3	21
Summa ramnivå	18 920

Den realekonomiska fördelningen baseras på utfall 2014 samt kända förändringar av anslagens användning.

1Med transfereringar avses inkomstöverföringar, dvs. utbetalningar av bidrag från staten till exempelvis hushåll, företag eller kommuner utan att staten erhåller någon direkt motprestation.

2Med verksamhetsutgifter avses resurser som statliga myndigheter använder i verksamheten, t.ex. utgifter för löner, hyror och inköp av varor och tjänster.

3Med investeringar avses utgifter för anskaffning av varaktiga tillgångar såsom byggnader, maskiner, immateriella tillgångar och finansiella tillgångar.

2.3Skatteutgifter

Samhällets stöd till företag och hushåll inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel redovisas normalt i huvudsak på budgetens utgiftssida. Vid sidan av dessa stöd finns det även stöd på budgetens inkomstsida i form av avvikelser från en likformig beskattning, s.k. skatteutgifter. En skatteutgift uppstår om skatteuttaget för en viss grupp eller en viss kategori av skattebetalare är lägre än vad som är förenligt med normen. Förutom skatteutgifter redovisas i förekommande fall även skatte- sanktioner där skatteuttaget är högre än den angivna normen. Många av skatteutgifterna har införts, mer eller mindre uttalat, som medel inom specifika områden som t.ex. konjunktur-, bostads-, miljö- eller arbetsmarknadspolitik. Dessa skatteutgifter påverkar budgetens saldo och kan därför jämställas med stöd på budgetens utgiftssida. En utförlig beskrivning av redovis- ningen av skatteutgifterna finns i regeringens skrivelse Redovisning av skatteutgifter 2014 (skr. 2013/14:98). I det följande redovisas de skatteutgifter som är att hänföra till utgifts- område 23 Areella näringar, landsbygd och livs- medel.

Därutöver tillkommer kapitalvinst på näringsfastigheter. Det har dock inte varit möj- ligt att i redovisningen särskilja om hur stor andel som hänför sig till lantbruksfastigheter respektive övriga näringsfastigheter.

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Tabell 2.4 Skatteutgifter

Miljoner kronor

	2015	2016
Uttag av bränsle	110	110

Avverkningsrätt till skog	-	-

Anläggning av ny skog m.m.	120	220
Skogsavdrag	-	-

Nedsatt energiskatt på uppvärm-
ningsbränslen inom växthus- och
jordbruksnäringen	60	60
Nedsatt koldioxidskatt för
uppvärmning inom växthus- och
jordbruksnäringen	120	60

Särskild nedsättning av kol-
dioxidskatt för uppvärmning inom
växthus- och jordbruksnäringen	U	U

Nedsatt energiskatt på el som
används inom växthus- och
jordbruksnäringen	500	500
Nedsatt koldioxidskatt för diesel
till arbetsmaskiner inom jord-
och skogsbruksnäringen	420	800

Totalt för utgiftsområde 23

Ett U i tabellen innebär att skatteutgiften har upphört.

Uttag av bränsle

Enligt huvudregeln är uttag ur näringsverksam- het skattepliktigt. Uttag av bränsle från en fastighet i Sverige som är taxerad som lantbruks- enhet ska dock inte uttagsbeskattas om bränslet används för uppvärmning av den skattskyldiges privatbostad på fastigheten (22 kap. 9 § inkomst- skattelagen 1999:1229, förkortad IL). Skatte- utgiften avser skatt på inkomst av närings- verksamhet och särskild löneskatt.

Avverkningsrätt till skog

Enligt god redovisningssed uppkommer intäkten när bindande avtal träffas. Enligt gällande lag- stiftning tillämpas dock i detta fall kontant- principen då ersättning för avverkningsrätt till skog betalas under flera år (21 kap. 2 § IL). Detta innebär att beskattningen skjuts upp och en räntefri kredit uppstår i näringsverksamheten. I princip borde räntan på krediten utgöra underlag för skatt på inkomst av näringsverksamhet och särskild löneskatt.

Anläggning av ny skog m.m.

Utgifter för anläggning av ny skog och dikning som främjar skogsbruk ska kostnadsföras direkt. Utgifter för inköp samt plantering av träd och buskar för frukt- eller bärodling får dras av direkt (21 kap. 3 § och 20 kap. 17 § IL). Skatte- utgiften utgörs av ränteeffekten på den omedel- bara avskrivningen och avser skatt på inkomst av näringsverksamhet och särskild löneskatt.

Skogsavdrag

Vid avyttring av skog får fysisk person under innehavstiden avdrag med högst 50 procent av anskaffningsvärdet medan avdraget för juridiska personer är begränsat till 25 procent. För ett visst beskattningsår får avdrag göras med högst halva den avdragsgrundande skogsintäkten (21 kap. 4–19 §§ IL). Syftet med avdragsrätten är att undanta rena kapitaluttag från beskattning. Å andra sidan saknas anledning att ge avdrag när värdeökningen på skogstillväxten överstiger gjorda uttag. Skatteutgiften uppkommer genom den schablon som är vald för beräkning av avdragets storlek och avser skatt på inkomst av näringsverksamhet och särskild löneskatt.

Nedsatt energiskatt på uppvärmningsbränslen inom växthus- och jordbruksnäringen

Enligt 6 a kap. 1 § 10 och 11 lagen (1994:1776) om skatt på energi (LSE) gäller energiskatte- befrielse med 70 procent för användning av vissa fossila bränslen för annat ändamål än drift av motordrivna fordon vid yrkesmässig växthus- odling eller i annan jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet. Normen utgörs av full energiskatt på uppvärmningsbränslen.

Nedsatt koldioxidskatt för uppvärmningsbränslen inom växthus- och jordbruksnäringen

Enligt 6 a kap. 1 § 10 och 11 LSE gäller kol- dioxidskattebefrielse med 40 procent för användning av fossila bränslen för annat ändamål än drift av motordrivna fordon vid yrkesmässig växthusodling eller i annan jordbruks-, skogs- bruks- eller vattenbruksverksamhet. Normen utgörs av full koldioxidskattesats. Riksdagen

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

beslutade att sänka skattebefrielsen från 70 procent till 40 procent fr.o.m. den 1 januari 2015. Denna budgetproposition innehåller förslag till förändringar av storleken på befrielsen från koldioxidskatt (se Förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor, avsnitt 6).

Särskild nedsättning av koldioxidskatt för uppvärmning inom växthus- och jordbruksnäringen

Riksdagen beslutade att slopa den särskilda nedsättningsregeln fr.o.m. den 1 januari 2015. Skatteutgiften har därmed upphört.

Nedsatt energiskatt på el som används inom växthus- och jordbruksnäringen

El som används vid yrkesmässig växthusodling eller i annan jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet beskattas med 0,5 öre/kWh (11 kap. 3 § respektive 11 kap. 12 § LSE). Normen utgörs av normalskattesatsen på el.

Nedsatt koldioxidskatt för dieselbränsle till arbetsmaskiner inom jord- och skogsbruksnäringen

Enligt 6 a kap. 2 a § LSE gäller nedsatt kol- dioxidskatt för dieselbränsle som används i arbetsmaskiner i yrkesmässig jordbruks-, skogs- bruks- eller vattenbruksverksamhet. Nedsätt- ningen motsvarar en återbetalning med 0,90 kronor/liter. Normen utgörs av full koldioxid- skattesats. Riksdagen beslutade att fr.o.m. den 1 januari 2015 begränsa återbetalningen från 1,70 kronor/liter till 0,90 kronor/liter. Denna budgetproposition innehåller förslag till för- ändringar av storleken på befrielsen från koldioxidskatt (se Förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor, avsnitt 6).

2.4Målen för utgiftsområdet

Målet för utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel är:

–att insatserna ska bidra till goda förut- sättningar för arbete, tillväxt och välfärd i alla delar av landet. De gröna näringarna ska vara livskraftiga och bidra till klimat- omställningen och att naturresurserna används hållbart (prop. 2014/15:1, bet 2014/15:MJU2, rskr. 2014/15:88).

För skogspolitiken finns vidare två jämställda mål beslutade av riksdagen:

–Ett produktionsmål:

Skogen och skogsmarken ska utnyttjas effektivt och ansvarsfullt så att den ger en uthålligt god avkastning. Skogsproduk- tionens inriktning ska ge handlingsfrihet i fråga om användningen av vad skogen producerar (prop. 1992/93:226, bet. 1992/93:JoU15, rskr. 1992/93:252, prop. 2007/08:108, bet. 2007/08:MJU18, rskr. 2007/08:244),

–och ett miljömål:

Skogsmarkens naturgivna produktions- förmåga ska bevaras. En biologisk mångfald och genetisk variation i skogen ska säkras. Skogen ska brukas så att växt- och djurarter som naturligt hör hemma i skogen ges förutsättningar att fortleva under naturliga betingelser och i livskraftiga bestånd. Hotade arter och naturtyper ska skyddas. Skogens kulturmiljövärden samt dess estetiska och sociala värden ska värnas (prop. 1992/93:226, bet. 1992/93:JoU15, rskr. 1992/93:252, prop. 2007/08:108, bet. 2007/08:MJU18, rskr. 2007/08:244).

Riksdagen har beslutat om ett generationsmål för miljöarbetet och om 16 miljökvalitetsmål som uttrycker den miljömässiga dimensionen av hållbar utveckling (prop. 2009/10:155, bet. 2009/10:MJU25, rskr. 2009/10:377). Miljö- kvalitetsmålen och generationsmålet är styrande för det miljöarbete som Sverige bedriver natio- nellt, inom EU och internationellt. Resultat- redovisningen av miljökvalitetsmålen i sin helhet finns under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård.

Det finns även ett övergripande mål för same- politiken: att verka för en levande samisk kultur byggd på en ekologiskt hållbar rennäring och andra samiska näringar. Målet är beslutat av riks- dagen (prop. 2005/06:1, bet. 2005/06:MJU2, rskr. 2005/06:108). Samepolitiken omfattar flera

utgiftsområden bl.a. under utgiftsområde 1 Rikets styrelse, 16 Utbildning och universitets- forskning och 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid. Resultatbeskrivningen för samiska näringar görs i förhållande till den delen av målet som rör samiska näringar.

2.5Resultatredovisning

2.5.1Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder

Resultatindikatorer och andra bedömnings- grunder redovisas under respektive avsnitt.

2.5.2Resultat hållbar landsbygd

En hållbar landsbygdsutveckling

Resultatindikatorer

För att mäta resultatet av målet används följande indikatorer:

–Sysselsättningsutvecklingen på landsbyg- den.

–Befolkningsutvecklingen på landsbygden.

–Andel av befolkningen (totalt och utanför tätort och småort) med tillgång till bred- band om minst 100 Mbit/s.

Resultat

Befolkning, sysselsättning och företagande på landsbygden

Sveriges landsbygder uppvisar både områden som är expansiva och områden med befolk- ningsminskningar. Generellt har områden i när- heten av större befolkningscentrum en mer dynamisk utveckling än mer glest befolkade områden. Sveriges folkmängd ökade med 488 583 personer mellan 2008 och 2014. Tabell 2.5 visar befolkningsutvecklingen och syssel- sättningsutvecklingen sedan 2008 och bygger på Jordbruksverkets indelning av kommuner. Av tabellen framgår att kvinnor i större utsträckning än män lämnar glest befolkade landsbygds- områden, men att skillnaderna inte är så stora. Dessutom visar tabellen att befolkningen har ökat i landsbygdsområden. En uppdelning i åldergrupper visar att sedan 2013 har den största ökningen skett av såväl män som kvinnor i

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

åldersgruppen 65 år och äldre, men antalet män i åldersgruppen 25–64 år såväl som yngre än 25 år har också ökat.

Tabell 2.5 Befolknings- och sysselsättningsutveckling sedan 2007

	Befolknings- Befolknings Sysselsättnings-
	utveckling,		utveckling,	utveckling,
	2008–2014,		2008–	2008–2013
	antal		2014, %	(tillväxt i antal
				förvärvs-
				arbetande)
Stadsområden (exkl.	+146	236	+5,35	+4,69
storstadsområden)
– varav kvinnor	+66	555	+4,83	+5,23
– varav män	+79	681	+5,87	+4,19

Landsbygdsområden	+25	540	+0,87	-0,12
– varav kvinnor	+4	929	+0,34	+0,34
– varav män	+20	611	+1,41	-0,53

Glest befolkade	9	545	-3,35	+3,17
landsbygdsområden
– varav kvinnor	5	785	-4,13	+2,11
– varav män	3	760	-2,59	+4,11

Hela riket	+488 583		+5,28	+4,62
– varav kvinnor	+221	904	+4,77	+4,95
– varav män	+266	679	+5,80	+4,31

Källa: Statistiska centralbyrån.

Tillgången till bredband med hög överförings- kapacitet är i dag ojämnt fördelad, både inom och mellan regioner. Knappt 58 procent av Sveriges befolkning har tillgång till bredband med hög överföringskapacitet om minst 100 Mbit/s. Motsvarande siffra för områden utanför tätort och småort är ca 13 procent.

Parlamentarisk utredning om en sammanhållen politik för Sveriges landsbygder

Regeringen har beslutat om direktiv till en parlamentarisk kommitté (dir. 2015:73), med uppgift att lämna förslag på en sammanhållen politik för en långsiktigt hållbar utveckling i Sveriges landsbygder.

Konkurrenskraftig livsmedelssektor

Resultatindikatorer

För att mäta resultat används följande indika- torer:

–Antal livsmedelsföretag.

–Värdet av svensk livsmedelsexport.

–Antal land- och anläggningsgodkännande.

–Konsumtion inkommande besökare (restaurang och livsmedel).

–Antal kommuner som har kostpolicy.

–Mediavärde av internationell press.

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Den förra regeringens satsning, Sverige – det nya matlandet avslutades under 2014. Insatser har i huvudsak genomförts inom ramen för anslaget 1:16 Konkurrenskraftig livsmedelssektor.

Resultat

Tabell 2.6 Utvecklingen i Sverige – det nya matlandet

	2008	2011	2014
Antal livsmedelsföretag	3 192	3 423	3 822

Värde livsmedelsexport, mkr	47 218	54 381	69 327

Antal land- och anläggnings-
godkännande	6	9	32

Andel kommuner med
kostpolicy(grundskola), %	i.u.	45 %	62 %*

Medievärde internationell
press, mkr	i.u.	120	506

Konsumtion inkommande
besökande, mkr	25 400	23 500	32 400

Källa: Statistiska centralbyrån (företag, export), Livsmedelsverket (Land- och anläggningsgodkännanden), Skolmatens vänner (kostpolicy), Visit Sweden (mediavärde), Tillväxtverket (Konsumtion inkommande).

* Siffran är från 2013.

En konkurrenskraftig livsmedelssektor

Antalet livsmedelsföretag ökade mellan 2008– 2014 med 19 procent. Under samma period ökade livsmedelsexporten med 46 procent, från 47,3 miljarder kronor till 69,3 miljarder kronor.

För att öka exporten av livsmedel har Jord- bruksverket och Livsmedelsverket erhållit medel för att lösa exportrelaterade problem i tredje- land. Syftet har varit att få Sverige som land god- känt eller att få enskilda anläggningar i Sverige godkända för export av en viss vara till ett visst mottagarland. Arbetet bedrivs i samarbete med Kommerskollegium och Tullverket.

Vid sidan av denna verksamhet har Business Sweden (f.d. Exportrådet) under perioden 2008– 2014 genomfört drygt 230 exportfrämjande aktiviteter inom ramen för livsmedelsprogram- met Food From Sweden. Under 2014 med- verkade totalt 197 företag i programmet.

Livsmedelsverkets kompetenscentrum för måltiden i vård, skola och omsorg och dess arbete under åren 2011–2014 har utvärderats och granskningen ger ett mycket högt betyg på såväl bemötande som material och kompetens. Av måltidscheferna ansåg 76 procent att Livs- medelsverket i hög grad ger stöd då det gäller utveckling av de offentliga måltiderna. Däremot har verket inte nått ut lika bra till grupper som lärare och vård- och omsorgspersonal. Livs- medelsverket har genomfört ett uppdrag som bestått i att göra en inventering av studier och

projekt om måltidskvalitet för äldre, samt utifrån denna lämna förslag på hur måltidskvaliteten för äldre personer och personer med funktions- nedsättning kan utvecklas och höjas. Livs- medelsverket har i ett annat uppdrag tagit fram ett kostnadsfritt arbetsmaterial med övningar där skolmaten kan användas som ett pedagogiskt verktyg.

Under 2011–2014 har Livsmedelsverket haft i uppdrag att utveckla kompetensen i den offent- liga livsmedelskontrollen till nytta för företag och konsumenter. Flera aktiviteter har genom- förts under 2014 med fokus på verksamhetsstyr- ning, riskbaserad kontroll, flexibilitet, metodiskt arbetssätt, bemötande och dialog samt på sam- arbete. Under 2014 deltog ca 1300 personer i utbildningar som anordnades vid sammanlagt 30 tillfällen.

Småskalig livsmedelsproduktion

Livsmedelsverket har haft ett fortsatt uppdrag att arbeta med rådgivning om livsmedelslagstift- ningen och dess tillämpning och reglerna om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel. Under 2014 avsattes 12,4 miljoner kronor för att sänka kostnaderna för kött- kontroll, vid mindre slakterier och vilthan- teringsanläggningar. Medlen har även kunnat användas för att finansiera kostnader för god- kännandeprövning av mindre slakterier och vilt- hanteringsanläggningar. Antalet aktiva små slakterier och vilthanteringsanläggningar fort- sätter att öka. Regeringen har i likhet med tidigare år beslutat om bidrag för ett nationellt kompetenscentrum för mathantverk.

Tabell 2.7 Småskalig livsmedelsproduktion

Antal företag

	2008	2011	2014
Småslakterier*	113	149	168

Dryckesvaruindustri
(<10 anställda)	98	139	305

Mejeri och glassindustri
(<10 anställda)	107	117	167

Frukt-, bär- och grönsaks-
industri
(<10 anställda)	143	175	260

Industri för bageri- och
mjölprodukter	1 120	1 105	1 146
(<10 anställda)	1 120	1 105	1 146

Källa: Statistiska centralbyrån Företagsdatabasen samt Livsmedelsverket (småslakterier).

*Slaktad vikt under 1 000 ton.

Kommunikation

Det internationella kommunikationsarbetet har enligt Visit Swedens mätningar lett till 1 832 artiklar i utländska medier motsvarande ett pressvärde på 506 miljoner kronor under 2014. Totalt under perioden 2011–2014 har arbetet genererat nära 3 900 artiklar utomlands till ett totalt medievärde om 1,5 miljarder kronor.

Marknadsföringskonceptet ”Try Swedish” som utvecklats av Visit Sweden och Business Sweden används av allt fler företag och vid inter- nationella marknadsföringsaktiviteter. Syftet är att ha en gemensam ingång till kommunika- tionen för marknadsföring av svenska livs- medelsprodukter och svensk matkultur utom- lands.

Som en del av Jordbruksverkets uppdrag att utveckla kunskapen kring regionala specialiteter och gastronomiska regioner har man tagit fram kunskapsbanken ”Smaka Sverige”. Den inne- håller dels en redovisning av uppdraget om att utveckla gastronomiska regioner, men ska även vara en lärplattform med publicerade mat- rapporter från livsmedelsprojekt samt från landsbygdsprogrammet.

Regeringen har under perioden 2015–2018 gett Statens jordbruksverk, Institutet för språk och folkminnen, Riksantikvarieämbetet och Sametinget i uppdrag att samverka för att synlig- göra, tillvarata och utveckla kunskap kopplad till traditionell småskalig matkultur och därmed också främja ett levande kulturarv. Erfarenheter från gastronomiska regioner ska bl.a. tillvaratas i det arbetet.

En utvärdering av kommunikationsinsatserna 2011–2014 har genomförts. Enligt utvärderingen har aktiviteterna resulterat i att Sverige synts mer i media avseende mat och dryck, inte minst internationellt och att kännedomen kring Sverige som ett matland har ökat. Även natio- nellt har intresset ökat. I utvärderingen konsta- teras också att en utveckling och förflyttning av varumärket Sverige inom mat och dryck kräver uthållighet, tar lång tid och kräver mer om- fattande resurser. Det finns en god grund, konceptuell och digital, med möjlighet att utveckla vidare.

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Landsbygdsprogrammet

Resultatindikatorer

För att mäta resultatet av målet används följande indikatorer:

–De resultatindikatorer som i enlighet med EU:s regelverk har fastställts i programmet för uppföljning. Resultaten redovisas år- ligen i programmets årsrapport.

Andra bedömningsgrunder

Landsbygdsprogrammets effekter utvärderas regelbundet i enlighet med EU:s regelverk. En halvtidsutvärdering av programmet för perioden 2007–2013 gjordes av Sveriges lantbruksuniver- sitet 2010, och en slututvärdering ska redovisas i december 2016.

För programperioden 2014–2020 ingår två fördjupade årsrapporter (2017 och 2019), en slutrapport 2020 och en slututvärdering ska redovisas 2024.

Dessutom kommer det utvärderingssekreta- riat som Jordbruksverket på uppdrag av den förra regeringen har inrättat att löpande genomföra egna utredningar och uppföljningar.

Resultat

Genomförandet av landsbygdsprogrammet 2007– 2013

Landsbygdsprogrammet för perioden 2007–2013 består av ett trettiotal olika åtgärder, var och en med angivna omfattnings-, resultat- och effekt- mål, för vilka indikatorer har definierats. Nedan redovisas huvuddragen av resultaten per åtgärds- område (s.k. axlar) för 2007–2013.

Landsbygdsprogrammet för 2007–2013 är uppdelat i fyra åtgärdsområden, s.k. axlar. Jord- bruksverket har hittills betalat ut medel mot- svarande drygt 93,9 procent av program- periodens budget. Medel får betalas ut fram till den sista december 2015.

För 2015 var budgeten för flertalet stöd- former intecknad och fokus har legat på utbetal- ningar. Outnyttjade medel hos stödmyndigheter har samlats i centrala potter för fördelning enligt avropsköer. Medel har även fördelats om mellan åtgärder med samma syfte och en viss överteck- ning av budgeten har gjorts för att parera för de medel som blir outnyttjade hos stödsökanden. Beviljat belopp är något större än budgeten för att ta hänsyn till medel som kommer tillbaka 2015. Under 2014 har nya stödbeslut endast

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

kunnat fattas i begränsad omfattning inom ett fåtal åtgärder, såsom startstöd, kompetens- utveckling, stängsel mot rovdjur samt projekt- stöd för lantrasföreningar.

Förbättra jord- och skogsbrukssektorns konkurrenskraft (axel 1)

Åtgärderna inom axel 1 syftar till att stärka företagens utvecklings- och konkurrenskraft genom kompetensuppbyggnad, ny modern teknik, resurseffektiva produktionsmetoder och nya produkter. Målgruppen för åtgärderna är företagare inom de areella näringarna och livs- medelsföretagare. I tabell 2.8 redovisas utfallet i förhållande till omfattningsmålen för perioden 2007–2014. Den samlade bedömningen är att målet är uppfyllt.

Tabell 2.8 Åtgärder för en förbättrad konkurrenskraft

Åtgärd	Indikator	Mål för	Utfall	Utfall
		hela	2007–2014	2007–2014
		perioden		i % av
		2007–2013		målet
Kompetens-
utveckling
– Jordbruk1	Antal	420 900	711 040	169
– Skog1	deltagare	82 000	294 308	359
Startstöd	Antal
	etab-
	leringar	1 400	1 548	111
Investerings-
stöd	Antal
jordbruk1	företag	6 700	7 307	109
Investerings-
stöd föräd-	Antal
lingsledet	företag	630	1 164	185

Källa: Sammanställning av statistik från Statens jordbruksverk (Årsrapport 2014, Landsbygdsprogram för Sverige).

1 Inklusive utmaningsmedel.

Resultatet för investeringsstöden mäts i antalet avslutade insatser, antal företag som beviljats stöd som introducerar nya produkter och/eller ny teknik samt ökning av bruttoförädlingsvärdet hos stödmottagare. Resultatmålen är uppfyllda med undantag för bruttoförädlingsvärdet, vilket släpar efter. Detta resultatmål är dock med marginal uppnått för startstödet. Avseende kompetensutveckling är indikatorn antal del- tagare som framgångsrikt följt en utbildnings- aktivitet.

Åtgärder för att förbättra miljön och landskapet (axel 2)

Det övergripande målet för insatserna i axel 2 i landsbygdsprogrammet är hållbar utveckling och bevarande av ett attraktivt landskap och en levande landsbygd.

Miljöersättningarna har i stort sett haft samma utformning under 2014 som tidigare, men med- len har kommit från budgeten för Landsbygds- programmet för perioden 2014–2020. EU-regel- verket har möjliggjort detta som en övergångs- lösning eftersom processen med framtagandet av regelverken för landsbygdsprogrammen 2014– 2020 blev försenade. För att inte upparbetade miljövärden skulle förloras tilläts medel från den nya programperioden att bekosta fortsatta miljö- åtaganden enligt regler för den föregående programperioden. I tabell 2.9 Miljöersättningar och tabell 2.10 Miljöinvesteringar redovisas utfall i relation till de mål som är fastställda för ett urval av ersättningsformerna inom Landsbygds- programmet 2007–2013, eftersom programmet för innevarande budgetperiod inte var godkänt 2014. För vissa av miljöersättningarna har omfattningen mätt i antal hektar minskat jäm- fört med 2013, bl.a. på grund av att åtaganden som löpte ut 2013 inte förlängdes.

Tabell 2.9 Miljöersättningar

Hektar

Åtgärd	Mål	Utfall 2013	Prognos	Prognos
			2014	2014 i %
				av målet
Skötsel av
ängs- och			403 4221
betesmarker	500 000	420 749	403 4221	81
Skyddszoner	9 000	11 559	7 2691	81
Minskat
kväveläckage	180 000	140 698	40 9641	23
Skötsel av
våtmarker	10 000	7 753	8 4071	84

Källa: Sammanställning av statistik från Statens jordbruksverk.

1 Miljöersättningarna har förlängda åtaganden enligt regelverket för landsbygds- programmet 2007–2013 men betalas 2014 ut från landsbygdsprogrammet 2014- 2020.

Tabell 2.10 Miljöinvesteringar

Hektar

Åtgärd	Mål för	Prognos 2014	Utfall 2013 i
	program-		% av målet
	perioden
	2007–2013
Anläggning av		5 2281
våtmarker	6 000	5 2281	87
Restaurering av
ängs- och		10 6201
betesmarker	18 000	10 6201	60
Stängsel mot
rovdjur	3 300	7 509	228

Källa: Sammanställning av statistik från Statens jordbruksverk.

1 Ackumulerat antal företag och ha minskar 2014 då några beslutande projekt avbryts och inga nya projekt startade under året.

Under året har fortsatta satsningar gjorts på informations- och rådgivningsinsatser för att

minska växtnäringsläckage, minska utsläppen av växthusgaser och effektivisera energianvänd- ningen som en del i projektet Greppa Näringen. Andra åtgärder inom landsbygdsprogrammet som har positiva effekter på utsläppen av växt- husgaser är t.ex. stöd till investeringar i biogas- anläggningar och gödsellagring.

Diversifiering och förbättrad livskvalitet på landsbygden (axel 3)

Åtgärderna inom axel 3 ska leda till en ökad diversifiering av landsbygdens näringsliv i syfte att främja jobb och hög livskvalitet för dem som bor på landsbygden samt ett hållbart utnyttjande av landsbygdens samlade resurser. Målgruppen för åtgärderna inom axeln är småföretagare på landsbygden samt lokala och regionala aktörer som verkar på landsbygden. I tabell 2.11 redo- visas utfallet i förhållande till omfattningsmålen för perioden 2007–2014.

Tabell 2.11 Åtgärder för diversifiering och förbättrad livskvalitet på landsbygden

Åtgärd	Indikator	Mål för	Utfall	Utfall
		hela	2007–2014	2007–2014
		perioden		i % av
		2007–		målet
		2013
Diversifiering i
jordbruks-	Antal stödda
företag	företag/projekt	2 800	1 179	42

Affärsutveck-
ling i mikro-	Antal stödda
företag	företag/projekt	3 600	1 952	54
Främjande av
landsbygds-	Antal stödda
turism	verksamheter	3 100	1 304	42

Grundlägg-
ande tjänster1	Antal aktiviteter	1 270	982	77
Byutveckling	Omfattning,
	antal byar/lokal
	grupper	600	303	51
Landsbygdens
natur- och
kulturarv	Antal aktiviteter	600	243	41
Kompetensut-
veckling och
information	Antal deltagare	82 000	104 872	128

Källa: Sammanställning av statistik från Statens jordbruksverk. 1 Inklusive medel från den europeiska återhämtningsplanen.

Budgetmålet för axeln, totalt sett, är uppfyllt, men motsvaras inte av en liknande målupp- fyllelse mätt i antal beviljade stöd och resultat av insatserna. Resultat mäts i ökning av arbetstill- fällen och ökning av bruttoförädlingsvärde. Resultat i form av antal arbetstillfällen inom axel 3 fortsätter att öka allt eftersom projekt och investeringar färdigställs och avslutas men de fulla effekterna av insatserna kan komma att dröja. En betydande del av projekten som

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

genomförts är projekt av förutsättningsskapande karaktär och dessa ger inte några direkta utfall för antal arbetstillfällen och bruttoförädlings- värde. Många stöd till företag visar på en ökad arbetstid men inte på nya arbetstillfällen. Under 2014 har endast kompetens- och informations- åtgärden varit öppen för ansökningar. En sats- ning har varit läromaterial för barn och unga med fokus på sambandet mellan stad och land.

Leader (axel 4)

Det övergripande målet för Leader är att främja ett effektivt genomförande av landsbygds- programmet genom förankring, inflytande och samverkan på lokal nivå. Leadermetoden ska omfatta programmets alla insatsområden med särskilt fokus på axel 3. Målet är att minst 60 Leaderområden ska bildas under program- perioden.

Under 2014 var 63 Leaderområden över hela landet i gång med verksamheter. Totalt har 4 221 Leaderprojekt beviljats och budgetutnyttjandet för axel 4 var vid 2014 års utgång fullt uppfyllt. Under 2014 har arbetet fokuserat på att slutföra och redovisa pågående projekt.

Partnerskapsöverenskommelsen

Europeiska kommissionen beslutade i oktober 2014 om den partnerskapsöverenskommelse som Sverige utarbetat för programperioden 2014–2020. Partnerskapsöverenskommelsen är en övergripande strategi för de fyra Europeiska struktur- och investeringsfonderna: Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska social- fonden, Europeiska jordbruksfonden för lands- bygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden. Partnerskapsöverenskommelsen har som främsta syfte att bidra till att uppnå EU 2020-målen och stärka EU:s och Sveriges konkurrenskraft. Överenskommelsen syftar även till att främja synergier och undvika över- lappning mellan fonderna och arbetet med fonderna ska i ökad grad kopplas till andra instrument på EU-nivå och nationell nivå.

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

gemensam tolkning av EU-regelverket och kring de egna föreskrifterna m.m. Kommunikation, horisontella kriterier, regionala samverkans- processer och förenkling är andra områden som har varit föremål för samarbete.

Landsbygdsprogrammet för perioden 2014–2020

Ett förslag till landsbygdsprogram för perioden 2014–2020 överlämnades den 10 juni 2014 till EU-kommissionen för godkännande. Detta förslag var inte helt komplett eftersom vissa av de EU-regelverk som styr utformningen av landsbygdsprogrammen inte var beslutade vid den tidpunkt då programförslaget överlämnades till kommissionen. Under hösten 2014 återkom kommissionen med ett antal frågor om det svenska programförslaget. Efter att de aktuella EU-regelverken beslutats, och utifrån kom- missionens frågor, kunde Sverige komplettera programförslaget. Det svenska landsbygds- programmet godkändes av EU-kommissionen den 26 maj 2015.

Som en övergångslösning mellan de två programperioderna har regelverket för miljö- ersättningar för perioden 2007–2013 tillämpats även under 2014, men med finansiering från programperioden 2014–2020. För vissa av miljö- ersättningarna har omfattningen minskat jämfört med 2013, bl.a. på grund av att åtaganden som löpte ut 2013 inte förlängdes. Miljöersättning- arna inom landsbygdsprogrammet för perioden 2014–2020 som beslutats under året är av stor betydelse för att nå en hållbar näringsbelastning från jordbruket och även målen inom ramdirek- tivet för vatten (2000/60/EG).

Nya femårsåtaganden inom miljöersättning- arna i landsbygdsprogrammet 2014–2020 kommer att kunna ingås fr.o.m. 2015 för exem- pelvis betesmark och slåtterängar, vallodling och skötsel av våtmark och dammar. Samtliga ersätt- ningsformer kommer att vara öppna fr.o.m. 2016. I jämförelse med föregående program- period har vissa miljöersättningar tagits bort ur programmet t.ex. skötsel av värdefulla natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet. Inom ramen för ansvariga myndigheters utvärdering av den gemensamma jordbrukspolitiken ska effekterna av att natur- och kulturmiljöstödet utgått analy- seras.

En översyn av områden med väsentliga natur- liga begränsningar inom kompensationsstödet ingår som en del i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 1305/2013 av den 17

december 2013 om stöd för landsbygds- utveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu). Den yttre om- rådesgränsen har lagts fast i det svenska lands- bygdsprogram för 2014–2020 som godkänts av kommissionen.

Lokalt ledd utveckling

Resultatindikatorer

För att mäta resultatet av målet används följande indikatorer:

–De resultatindikatorer som i enlighet med EU:s regelverk har fastställts i programmet för uppföljning. Resultaten redovisas år- ligen i programmets årsrapport.

Andra bedömningsgrunder

I likhet med övriga EU-program med gemensam förvaltning utvärderas LLU-programmet i enlig- het med EU:s regelverk.

För programperioden 2014–2020 ingår två fördjupade årsrapporter (2017 och 2019), en slutrapport 2020 och en slututvärdering ska redovisas 2024.

Resultat

På lokal nivå bildas lokala utvecklingsområden (tidigare Leaderområden), som genom sin lokala utvecklingsstrategi ska bidra till att hitta lokala lösningar på lokala utmaningar. De lokala utvecklingsstrategierna är utgångspunkten för arbetet under programperioden. Arbetet ska präglas av ett underifrånperspektiv och sam- verkan mellan privata, offentliga och ideella intressen. Nytt för denna programperiod (2014– 2020) är att Sverige arbetar i en flerfondslösning och medel till lokalt ledd utveckling kommer från fyra Europeiska investeringsfonder (Euro- peiska socialfonden, Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska jordbruks- fonden för landsbygdens utveckling och Euro- peiska havs- och fiskerifonden).

Under hösten 2014 togs förslag till lokala utvecklingsområden fram runtom i landet. Under våren 2015 har dessa bedömts och rang- ordnats utifrån ett antal urvalskriterier. De 48 strategier som prioriterats arbetar nu vidare med sitt förberedande arbete. När detta är klart kommer de under hösten 2015 att få startbesked från Jordbruksverket och därefter kan arbetet med utvecklingsstrategierna inledas.

Förutsättningarna för lokalt ledd utveckling beskrivs i landsbygdsprogrammet, havs- och fiskeriprogrammet samt i ett särskilt program för lokalt ledd utveckling med stöd från regio- nalfonden och socialfonden. Utbetalningar av- seende de sistnämnda fonderna sker under 2015 från anslag inom utgiftsområde 14 Arbetsmark- nad och arbetsliv respektive utgiftsområde 19 Regional tillväxt.

Analys och slutsatser hållbar landsbygd

Landsbygden i Sverige uppvisar en heterogen bild med stora variationer mellan områden där den tätortsnära landsbygden i flera avseenden uppvisar en expansiv och dynamisk utveckling. En ökning av befolkningen ses även i andra typer av landsbygdsområden. En förklaring till detta är ökad invandring.

Landsbygdsprogrammets åtgärder bidrar till uppfyllandet av Sveriges miljömål och mål för den regionala tillväxtpolitiken. Programmets resultatmål, som avser hur stor andel av bud- geten som har förbrukats, är fullt uppfyllda för axel 1, 3 och 4. Att omfattningsmålen inte nåtts fullt ut trots att budgeten är använd kan till viss del förklaras av att uppföljningen av resultat baseras på genomförda och avslutade insatser. Effekten av genomförda åtgärder uppstår ofta inte förrän efter ett antal år. Programmets effekter kommer att utvärderas 2016 i samband med den obligatoriska slututvärdering som ska göras. Målen för de arealbaserade miljöersätt- ningarna är lättare att följa upp men omfatt- ningsmålen nås inte heller för alla dessa. En bidragande orsak till detta kan vara den över- gångslösning för miljöersättningarna som til- lämpats under 2014 och en viss osäkerhet till följd av att regelverken varit försenade. Miljö- ersättningarna i landsbygdsprogrammet har stor betydelse för att nå de nationella miljökvalitets- målen och det nationella målet om en mångfald av kulturmiljöer. Miljöersättningarnas effekt på måluppfyllelsen avseende miljökvalitetsmålen redovisas under utgiftsområde 20, Allmän miljö- och naturvård.

Mot bakgrund av det arbete som fondsam- ordningsgruppen inom ramen för partnerskaps- överenskommelsen hittills gjort är bedömningen att ökad samordning kommit till stånd under programstarten, vilket skapar förutsättningar för ett effektivt och samordnat genomförande av fonderna. Ökad samordning gör bl.a. att det blir lättare för projektägare att hitta rätt fond och

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

program samt att synliggöra hur fonderna kompletterar varandra. Ökad samverkan och samordning skapar också förutsättningar för synergier mellan de olika fonderna, vilket bidrar till ökat mervärde.

Arbetet med lokalt ledd utveckling med stöd av flera fonder har startat men är ännu så länge i inledningsfasen.

2.5.3Resultat jordbruks- och livsmedelsproduktion

Konkurrenskraft i jordbruksföretagen

Resultatindikatorer

För att mäta resultatet för målet används indi- katorerna:

–Prisutveckling.

–Strukturutveckling.

–Andel utbetalda stöd under innevarande stödår.

Utöver dessa indikatorer redovisas statistik för att ge en beskrivning av utvecklingen i sektorn. Denna statistik har tidigare redovisats som indi- katorer. För att få en säkrare rapportering har en del statistik bytts ut mot sådan som lämnas varje år. På så sätt är det möjligt att få tidsserier i redovisningen. Indikatorn Minskning av admi- nistrativa kostnader för jordbruksområdet, skogsbruksområdet, fiskeområdet och livs- medelsområdet redovisas inte längre eftersom inga nya mätningar har gjorts sedan 2012. Rege- ringen har flyttat fokus i regelförenklingsarbetet från administrativa kostnader till upplevd admi- nistrativ börda vilket också bidrar till att indika- torn inte längre redovisas.

Resultat

Prisutveckling

Avräkningspriser för vegetabilier varierar mycket mellan åren. Priserna ökade mellan 2012 och 2013 men sjönk sedan under 2014 och början av 2015. Priserna för matpotatis ökade mycket mellan 2012 och 2013 men sjönk sedan mellan februari 2014 och februari 2015.

För animaliska produkter ökade priserna mellan 2012 och 2014 och men sjönk mellan 2014 och 2015. För flera animaliska produkter har priserna ökat något eller varit relativt oför-

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

ändrade. Sammantraget har dock priserna sjunkit vilket förklaras av att priserna på mjölk har sjunkit kraftigt.

I tabell 2.12 beskrivs avräkningsprisindex för 2012–2015.

Tabell 2.12 Avräkningsprisindex för jordbruksprodukter 2012–2015

Index 2010=100

	2012	2013	2014	2015
Avräkningspriser
jordbruksprodukter	107,0	110,1	109,1	102,3

Avräkningspriser
vegetabilier	111,0	115,1	106,8	104,2

Avräkningspriser
animalier	104,1	106,6	110,8	100,9

Källa: Statens jordbruksverk Sveriges officiella statistik, statistiska meddelanden JO 49 SM 1504.

Priserna för jordbrukets insatsvaror ökade mellan 2014 och 2015. Mest ökade priserna på gödning och jordförbättringsmedel medan priserna på energi och smörjmedel minskade. Även priserna på djurfoder minskade något.

I tabellen nedan beskrivs index för produk- tionsmedelpriser för 2012–2015.

Tabell 2.13 Index för produktionsmedelspriser 2012–2015

Index 2010=100

År	2012	2013	2014	2015
Djurfoder	108,3	124,0	116,1	115,0

Energi och smörj-
medel	112,7	109,4	105,8	100,2

Gödnings- och
jordförbättringsmedel	120,0	115,0	110,2	122,2

Produktionsmedel
totalt	108,3	110,5	108,2	109,7

Källa: Statens jordbruksverk Sveriges officiella statistik, statistiska meddelanden JO 49 SM 1504.

Priserna på jordbruksmark har mer än fyr- dubblats sedan EU-inträdet 1995. Efter att ha nått en högstanivå 2011 har priserna sjunkit under 2012 och 2013. Mellan 2012 och 2013 sjönk priserna med 2 procent.

I tabellen nedan beskrivs förändringen i priserna på jordbruksmark 1995–2013.

Tabell 2.14 Genomsnittliga priser på jordbruksmark 1995– 2013

Tusental kronor per hektar

År	1995	2010	2011	2012	2013
Pris	10,8	40,7	50,5	49,6	48,4

Källa: Statens jordbruksverk Sveriges officiella statistik, statistiska meddelanden JO 38 SM 1401.

Även arrendepriser har ökat mycket sedan 1995. Mellan 1995 och 2012 har priserna mer än för- dubblats. De senaste åren har dock priserna stagnerat.

I tabellen nedan beskrivs index för genom- snittliga arrendepriser för perioden 1995–2014.

Tabell 2.15 Index för genomsnittliga arrendepriser för jordbruksmark 1995–2014

Index 1994=100

År	1995	2011	2012	2013	2014
Pris	102	202	207	205	210

Källa: Statens jordbruksverk Sveriges officiella statistik, statistiska meddelanden JO 39 SM 1501.

Sammanfattningsvis har prisutvecklingen varit negativ för både vegetabilier och animalier under 2014 och början av 2015. På animaliesidan har särskilt priserna för mjölk minskat. Priserna för insatsvaror har totalt sett ökat sedan 2010, dock har de minskat det senaste året. Både arrende- priser och markpriser har ökat sett till ett långt perspektiv, men de senaste åren har mark- priserna sjunkit något medan arrendepriserna legat relativt stilla.

Strukturutveckling och företagande

Antalet sysselsatta inom jordbruket under 2013 var 56 724 vilket är en minskning med ca 1 procent sedan 2012. År 2006 var antalet syssel- satta 52 737.

Av de sysselsatta 2013 var 24 procent kvinnor och 76 procent män. Fördelningen mellan kvin- nor och män har varit relativt stabil under perioden. Från 2010 har dock antalet kvinnor sysselsatta i jordbruket ökat.

Tabell 2.16 Antalet sysselsatta i Sverige inom jordbruket 2006–2013

Antal personer

År	2006	2008	2010	2012	2013
Kvinnor	11 604	10 458	11 639	13 797	13 572

Män	41 133	36 214	38 295	43 686	43 152
Totalt	52 737	46 672	49 934	57 483	56 724

Källa: Statistiska centralbyrån (RAMS).

Antalet jordbruksföretag uppgick 2014 till ca 65 800. År 2003 var antalet jordbruksföretag 66 780. År 2010 förändrades definitionen av jordbruksföretag, varför jämförelsen i denna proposition endast görs fr.o.m. 2010. Från och med 2010 har antalet jordbruksföretag minskat med drygt 5 000 företag. I tabellen nedan

beskrivs antalet jordbruksföretag mellan 2003 och 2014.

Tabell 2.17 Antalet jordbruksföretag 2003–2014

Antal företag

År	2003	2007	2010	2013	2014
Antal
jordbruks-
företag	66 780	72 609	71 091	67 146	65 847

Källa: Statens jordbruksverk Sveriges officiella statistik, statistiska meddelanden JO 34 SM 1501.

I tabell 2.18 beskrivs förändringen av drifts- resultatet för jordbruket mellan 2010–2013. Driftsresultat beräknas som företagens totala intäkter minus totala kostnaden.

Tabell 2.18 Driftsresultatet för jordbruket 2010–2013

År

2010

2011

2012

2013

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

I tabell 2:20 beskrivs utvecklingen av antalet företag uppdelade i kategorierna växtodlings- företag och företag med husdjur samt övriga företag. Av företagen med husdjur visas även företag med mjölkkor. Som framgår av tabellen är har antalet företag minskat totalt, störst är minskningen för företag med mjölkkor.

Tabell 2.20 Växtodlingsföretag och företag med husdjur

Antal företag

År	2010	2013	2014
Växtodlingsföretag	19 849	20 310	18 668

Företag med husdjur	22 601	20 687	19 679
Varav företag med
mjölkkor	17 234	15 459	13 770
Övriga företag	33 442	33 205	31 531

Källa: Statens jordbruksverk Sveriges officiella statistik, statistiska meddelanden JO 35 SM 1401.

Driftsresul-
tatet för
jordbruket	22 000	23 365	22 195	20 854

Källa: Tillväxtanalys, egen bearbetning.

Antalet nya företag inom de gröna näringarna 2014 var 1 202. År 2010 var antalet 946. I tabell 2.19 beskrivs antalet nya företag inom de gröna näringarna mellan 2010 och 2014.

Tabell 2.19 Antalet nya företag inom de gröna näringarna 2010–2014

Antal företag

År

2010

2011

2012

2013

2014

Antal nya
företag	946	1 108	1 051	1 032	1 202

Källa: Tillväxtanalys, egen bearbetning.

Antalet mjölkkor har minskat med nära 60 000 djur mellan 2004 och 2014. Under de senaste fyra åren har antalet mjölkkor minskat med ca 4 000 djur. Även antalet slaktsvin har minskat. Sedan 2004 har antalet slaktsvin minskat med nära 240 000 djur. Under de senaste fyra åren har minskningen varit 80 000 djur. Samma trend gäller smågrisar som även de har minskat i antal sedan 2004, med ca 150 000 djur. Under de senaste fyra åren har minskningen varit ca 50 000 djur.

I tabellen nedan beskrivs utvecklingen av antalet mjölkkor, slaktsvin och smågrisar mellan 2004 och 2014.

Tabell 2.21 Antalet mjölkkor, slaktsvin och smågrisar 2004–2014

Antal djur

År

2004

2006

2008

2010

2012

2014

Mjölkkor	403 702	387 530	357 194	348 095	347 969	344 339

Slaktsvin	1 094 537	1 001 947	947 112	936 910	851 358	856 754

Smågrisar	528 445	491 644	465 345	427 002	370 412	375 671
Källa: Statens jordbruksverk Sveriges officiella statistik.

Tabell 2.22 Åkerarealen i Sverige 2003–2014
Hektar
År	2003		2007	2010	2013	2014
Åkerareal totalt	2 118 900		2 117 700	2 157 500	2 162 300	2 204 400

Spannmålsareal	1 153 900		990 100	962 800	984 500	1 034 400
Vallareal	965 000		1 127 600	1 194 700	1 177 800	1 170 000

Källa: Statens jordbruksverk Sveriges officiella statistik.

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Den totala åkerarealen 2014 var 2 204 400 hek- tar. Sedan 2003 har den totala åkerarealen ökat med ca 85 000 hektar. Mellan 2013 och 2014 var ökningen ca 40 000 hektar. Spannmålsarealen har minskat med ca 120 000hektarunder samma tioårsperiod. Mellan 2013 och 2014 ökade dock spannmålsarealen med ca 50 000 hektar. Sam- tidigt som spannmålasarealen har minskat har vallarealen ökat. Mellan 2003 och 2014 ökade arealen vall med drygt 200 000 hektar. Dock minskade den mellan 2013 och 2014 med ca 8 000 hektar. I tabell 2.22 beskrivs utvecklingen av åkerarealen i Sverige.

Sammanfattningsvis har den totala arealen åker i Sverige ökat under den senaste tioårs- perioden. Det är främst vallarealen som har ökat medan arealen spannmål har minskat.

Andel utbetalda stöd under innevarande stödår

Under 2014 betalade Jordbruksverket ut 98,4 procent av gårdsstödet den 1 december, vilket var första möjliga dag för utbetalning. Före års- skiftet hade ytterligare utbetalningar skett och totalt 99,5 procent av gårdsstödet hade betalats ut. Jordbruksverket har i flera år ökat andelen tidigt utbetalda stöd och 2014 var andelen den högsta hittills.

Administration

För att effektivisera och förenkla handlägg- ningen samt underlätta för brukarna har Jord- bruksverket fortsatt arbeta med att införa elektroniska lösningar där så är möjligt.

För att undvika fel i stödhanteringen görs förebyggande arbete som t.ex. uppdatering av blockdatabasen, den databas med kartmaterial som brukarna använder sig vid ansökan om stöd och ersättningar. En uppdaterad blockdatabas leder till mindre fel i ansökningar och därmed mindre risk för finansiella korrigeringar från EU-kommissionen. Ekonomistyrningsverket har i sin roll som nationellt revisorsorgan för användningen av EU-medel i Sverige granskat Jordbruksverkets, länsstyrelsernas, Skogsstyrel- sens och Sametingets hantering av medel från EU-fonderna. I den årliga granskningen hittades fel hos samtliga myndigheter rörande stöd till landsbygdsåtgärder. Det är särskilt i hanteringen av projektstöd och företagsstöd som fel har hittats.

Jordbruksverket har fortsatt arbetet med att minska felen i hanteringen.

Jordbrukets konkurrenskraft

Konkurrenskraftsutredningen överlämnades till Näringsdepartementet den 5 mars 2015. Utred- ningen föreslår bl.a. att regeringen till riksdagen lägger ett förslag till en vision för 2030 om en hållbar, attraktiv och innovativ jordbruks- och trädgårdsnäring. För att nå denna vision föreslår utredningen en strategi för tillväxt och värdeskapande. Strategin delas in i etappmål och åtgärder för att uppnå dessa. Utredningens för- slag till åtgärder, inom strategin för tillväxt och värdeskapande, utgår ifrån fyra fokusområden, företagande, marknadsförutsättningar, regler och villkor samt kunskap och innovation.

Under 2013 och våren 2014 uppstod en kraf- tig obalans på marknaden för svenskt griskött. Marknadssituationen resulterade bl.a. i uppsagda leverantörskontrakt och långa slaktköer vid svenska slakterier. Med anledning av det kritiska läget samlade landsbygdsministern aktörer från hela värdekedjan i ett försök att vända den nega- tiva utvecklingen. På ett högnivåmöte i juni beslutade värdekedjans aktörer att anta en gemensam handlingsplan med åtgärder på både lång och kort sikt. Handlingsplanen, som rör såväl grisföretag som slakterier, dagligvaruhandel och stat, har sedan dess fungerat som ett viktigt styrinstrument för åtgärder på branschnivå.

Under 2014 och våren 2015 uppstod en akut kris i mjölknäringen. En djup nedgång i världs- marknadspriserna för mjölk i kombination med att stora investeringar i nya mjölkstallar under senare år har lett till likviditets- och soliditets- problem för många svenska mjölkföretag. Av den anledningen bemyndigades regeringen att under 2015 ikläda staten betalningsansvar för kreditgarantier som uppgår till högst 500 000 000 kronor (prop. 2014/15:99 utg. omr. 23, bet. 2014/15:FiU21, rskr. 2014/15:255). Garantierna riktas till mjölkföretag i Sverige som under senare år har gjort väsentliga investeringar i ökad mjölkproduktion. Med anledning av det kritiska läget i den svenska mjölksektorn sam- lade landsbygdsministern även organisationer, företag och myndigheter med koppling till mjölkproduktion. Dessa tog fram en handlings- plan med 87 åtgärder för att på kort och lång sikt utveckla svensk mjölkproduktion.

Gårdsstödet

Under 2013 och 2014 slutfördes förhandlingarna om den nya gemensamma jordbrukspolitiken. Sveriges arbete med reformen fokuserade på

		PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
ökad marknadsanpassning, att göra lagstift-	under den resan. Förenklingsförslagen har för-
ningen enklare för företagen, mer kostnads-	delats ut på berörda myndigheter och bransch-
effektiv och i högre grad anpassad till de för-	organisationer för analys och genomförande.
hållanden som råder i Sverige. Resultatet är ett	Under perioden 2011–2014 har Jordbruks-
krångligare regelverk, trots omfattande förhand-	verket infört en gemensam kundtjänst för Jord-
lingsinsatser från Sverige och många andra med-	bruksverket och länsstyrelserna, skapat elektro-
lemsstater. Bland annat innebär införandet av	niska kundakter, infört samlade kundbilder för
nya miljövillkor för gårdsstödet en ökad regel-	handläggare och utvecklat Mina sidor för lant-
börda för jordbruksföretagen. Sveriges stånd-	brukare. Arbetet syftar till att öka tillgänglig-
punkt i förhandlingarna har varit att miljöåt-	heten och överblicken samt ge brukarna bättre
gärder inom landsbygdsprogrammet hade varit	service och leda till att hanteringen av stöden
en mer effektiv åtgärd. Överenskommelsen om	sker enklare och mer enhetligt och med mindre
det nya gårdsstödet gav medlemsstaterna vissa	risk för fel.
möjligheter att besluta om hur stödet ska utfor-	I stort sett samtliga ansökningar om gårdsstöd
mas på nationell nivå. Som beslutsunderlag för	var elektroniska under 2015.
gårdsstödets utformning i Sverige 2015–2020	Jordbruksverket har under 2014 och 2015
togs en promemoria fram i departementsserien	fortsatt arbetet med villkorad läkemedels-
(2014:6). Regeringsbeslut om att meddela EU-	användning (VILA). VILA innebär att lant-
kommissionen om gårdsstödets utformning i	brukare själva kan inleda behandling efter en
Sverige fattades den 5 juni 2014. År 2015 var det	veterinärs	instruktioner.	Ansvarig	veterinär
första året som de nya reglerna tillämpades i	måste regelbundet besöka besättningen och
Sverige. Det nya gårdsstödet innebär att en	utvärdera	läkemedelsanvändning och hälsoläge.
nationell utjämning av stödnivåerna påbörjas,	Det är även förenat med vissa utbildningskrav
vilken kommer leda till att gårdsstödet 2020	för den som ska behandla djuren. För att vill-
kommer att vara lika för alla lantbrukare i hela	korad läkemedelsanvändning för mjölkprodu-
landet. Ett särskilt nötdjursbidrag som utgör 13	center ska kunna bli tillåtet behöver Jordbruks-
procent av den totala budgeten för gårdsstödet	verket göra vissa ändringar i sina föreskrifter och
kommer att införas. Det nya stödet till unga	i systemet för rapportering av djursjukdata.
jordbrukare har getts en så hög tilldelning som	Detta arbete pågår nu och Jordbruksverket
möjligt så att unga lantbrukare ges bättre förut-	beräknar att systemet ska vara i kraft den 1 janu-
sättningar att starta jordbruksverksamhet och	ari 2016. Det planerade införandet av villkorad
växa, vilket kan bidra till föryngring inom sek-	läkemedelsanvändning kan		minska	kostnader
torn.	och underlätta det dagliga arbetet för företagen,
Förenklingsarbete för jordbrukssektorn	samtidigt som det goda svenska djurhälsoläget
	och låga antibiotikaförbrukningen behålls.

Näringsdepartementet har under året fortsatt
arbetet med att samordna regeringens arbete	Analys och slutsatser
med att förenkla för företagen. Inom ramen för	Det svenska jordbruket agerar på en alltmer
förenkling för jordbruksföretagen har ett	internationellt konkurrensutsatt marknad. För
omfattande arbete skett på EU-nivå under 2015.	att jordbruksnäringen ska vara framgångsrik och
Den nya EU-kommissionären för jordbruk till-	för att dess potential ska kunna tillvaratas krävs
trädde under hösten 2014 och satte förenkling av	att den kan möta konsumenternas efterfrågan på
den gemensamma jordbrukspolitiken högt på	ett konkurrenskraftigt och lönsamt sätt både i
agendan. Under 2015 har medlemsstaterna och	jämförelse med andra producenter inom EU och
EU-kommissionen tillsammans identifierat flera	i förhållande till en alltmer effektiv produktion i
förslag till förenkling varav vissa redan har	länder utanför EU.
genomförts i kommissionens riktlinjer.	Under de senaste åren har både avräknings-
Jordbruksverkets förenklingsarbete	priserna och kostnaderna för insatsvaror upp-
	visat stora variationer. Eftersom kostnaden för
Jordbruksverket genomförde 2013 den s.k. För-	insatsvarorna stigit mer än avräkningspriserna
enklingsresan tillsammans med Lantbrukarnas	för animalier, vilket delvis kan förklaras av att
riksförbund. Jordbruksverket har under 2014	priserna på mjölk har sjunkit kraftigt, har det
och 2015 följt upp de 360 förenklingsförslag	haft en negativ effekt på produktionen av anima-
som samlades in från de företag som besöktes

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

lier. Regeringen anser dock att det finns en hög underliggande potential för den svenska anima- liesektorn. Regeringen ser även potential för produktion av vegetabilier.

Genom reformerna av den gemensamma jordbrukspolitiken under 1990- och 2000-talen har denna successivt blivit mer marknadsorien- terad, mer samstämmig med utvecklingspoliti- ken bl.a. genom utfasning av exportbidragen samt fått ett ökat fokus på miljö- och klimat- åtgärder. Den senaste reformen som beslutades av jordbruksministrarna i december 2013 bedöms dock inte innebära en märkbar föränd- ring i denna riktning. Regelverket för den gemensamma jordbrukspolitiken har genom reformen blivit krångligare i många delar. Det finns därför skäl att påbörja ett arbete med ana- lyser och utvärderingar inför kommande refor- mer av den gemensamma jordbrukspolitiken.

Stödet till jordbruket i norra Sverige

Resultatindikatorer

För att mäta resultatet av målet används följande indikator:

–Förändringar i antalet mjölkföretag i norra Sverige, uppdelat på olika storleksklasser.

Andra bedömningsgrunder

Det nationella stödet till jordbruket i norra Sverige utvärderas årligen. Senaste utvärderingen är publicerad i Jordbruksverkets rapport 2015:6.

Resultat

Grunden för det nationella stödet till norra Sverige finns i Sveriges anslutningsfördrag med EU. Antalet företag i norra Sverige med mjölk-, svin- och äggproduktion har minskat kontinuer- ligt under de senaste fem åren. Dock har den totala produktionen för flertalet av de stöd- berättigade produktionsgrenarna ökat något under de senaste två åren. Summan utbetalt stöd var 2014 ca 305 miljoner kronor vilket är 3 mil- joner kronor mer än totalt utbetalt nationellt stöd 2013. Ökningen beror främst på en ökad mjölkproduktion.

Analys och slutsatser

Mjölkproduktion är den helt dominerande produktionsgrenen i norra Sverige Antalet mjölkkor har mellan 2013 och 2014 ökat något i stödområde 3, varit oförändrat i stödområdena

2a och 2b men minskat i stödområde 1. Det är främst en utveckling mot färre men större före- tag i kustområdet och i de södra delarna av norra Sverige som är förklaringen till detta.

Diagram 2.2 Förändring i antalet mjölkföretag i norra Sverige uppdelat på olika storleksklasser för åren 2006– 2014

		1 - 24		25 - 74			75 -
800
700
600
500
400
300
200
100
0
2006	2007	2008	2009	2010	2011	2012	2013	2014

Källa: Statens jordbruksverk.

Företag med svin- och äggproduktion finns till övervägande del inom stödområde 2 dvs. i kust- området där infrastrukturen och produktions- förutsättningarna är något bättre.

Regeringen fattade den 16 juli 2015 beslut om att hos Kommissionen begära en ändring av bilagorna till kommissionens beslut K(2010)6050 slutlig, av den 8 september 2010, om ett system för långsiktigt stöd på nationell nivå till jordbruket i de nordliga områdena i Sverige. I bilagorna preciseras bl.a. stödområdena för det nationella stödet till norra Sverige. Änd- ringen görs för att få en överensstämmelse med stödområdesindelningen för bergsområdena som ska gälla för landsbygdsprogrammets kompen- sationsstöd fr.o.m. 2016.

Ekologisk produktion och konsumtion

Resultatindikatorer

För att mäta resultatet för målet används föl- jande indikatorer:

–Utvecklingen av den ekologiska odlingen: Sveriges certifierade areal jordbruksmark som är omställd eller under omställning till ekologisk produktion.

–Utvecklingen av marknaden för ekologiska produkter: Försäljningsökning och andel ekologiska livsmedel.

Andra bedömningsgrunder

–Jordbruksverket presenterar varje år (juni) statistik för ekologisk odling.

–Ekoweb i samarbete med Statistiska Centralbyrån presenterar varje år (januari) ny försäljningsstatisk för ekologiska pro- dukter.

Resultat

Insatser för ekologisk produktion sker inom flera områden och omfattar hela livsmedels- kedjan. Bland annat inom ramen för landsbygds- programmet har stöd motsvarande ca 4,5 miljar- der kronor gått till ekologisk produktion under programperioden 2007–2013 samt 722,3 miljo- ner kronor sedan januari 2014. Dessutom har regeringen förstärkt stödet till ekologisk produktion i landsbygdsprogrammet med ytter- ligare drygt 200 miljoner kronor jämfört med det programförslag som den förra regeringen över- lämnade till kommissionen i juni 2014. Detta är ett uttryck för den vikt som regeringen lägger vid den ekologiska produktionen.

Ekologisk odling

Den ekologiska odlingen har ökat kontinuerligt och inom några regioner i Sverige har målet i landsbygdsprogrammet för 2007–2013 om 20 procent odlad ekologisk areal uppnåtts.

Andelen jordbruksmark som var helt omställd till ekologisk produktion ökade 2014. Arealen jordbruksmark som var helt omställd till ekolo- gisk produktion uppgick 2014 till 465 300 hek- tar. Det motsvarar en ökning med 1 procent jämfört med 2013. Den totala arealen jord- bruksmark, som var omställd eller under omställning till ekologisk produktion, var i stort sett oförändrad. Av Sveriges totala certifierade areal jordbruksmark var 17 procent omställd eller under omställning till ekologisk produktion 2014.

Som en övergångslösning förlängdes vissa miljöåtgärder i landsbygdsprogrammet för 2007– 2013, såsom stöd till ekologisk produktion, att också gälla under 2014.

Europeiska kommissionen har för program- perioden 2014–2020 valt att framhäva det ekolo- giska jordbruket genom att hantera frågan i en egen artikel i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 av den 17 december 2013 om stöd för landsbygdsutveck- ling från Europeiska jordbruksfonden för lands-

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

bygdsutveckling och om upphävande av rådets förordning (EG) 1698/2005.

Ett förslag till landsbygdsprogram för perioden 2014–2020 blev godkänt av Europeiska kommissionen i maj 2015.

Konsumtion och marknad

Den ekologiska livsmedelsförsäljningen har ökat med 4,3 miljarder kronor till 15,5 miljarder kro- nor 2014. Det är en ökning med 38 procent jämfört med 2013. Av alla sålda livsmedel 2014 var 5,6 procent ekologiska. Den ekologiska livs- medelsförsäljningen har fortsatt öka inom offentlig marknad, med över 15 procent under 2014.

Förutom miljöersättningar för ekologisk pro- duktion i landsbygdsprogrammet finns mark- nadsfrämjande åtgärder såsom certifieringsstöd och stöd till mervärden, forskning (Formas), fältforskning, Centrum för ekologisk produk- tion och konsumtion (EPOK) vid Sveriges lant- bruksuniversitet, försöks- och utvecklingsverk- samhet, Ekologiskt Forum samt Organic Sweden. Även inom den förra regeringens sats- ning Matlandet har det funnits möjlighet att söka stöd för olika ekologiska projekt.

Ny EU-lagstiftning om ekologisk produktion

Europeiska kommissionen presenterade i mars 2014 ett nytt lagstiftningspaket om ekologisk produktion innehållande ett förslag till ny för- ordning och en ny handlingsplan. Syftet med den föreslagna förordningen är bl.a. att under- lätta för jordbrukare att gå över till ekologiskt jordbruk. Förordningen ska även bidra till enklare regler, minskad administrativ börda, rättvisa konkurrensvillkor för jordbrukare och stärkt konsumentförtroende för ekologiska produkter. Regeringen har arbetat aktivt för att förändra förslaget på EU-nivå med målsättning att främja ekologisk produktion.

Analys och slutsatser

Ekologisk odling bidrar till flera av miljökvali- tetsmålen, t.ex. Giftfri miljö, Ett rikt odlings- landskap och Ett rikt växt- och djurliv. För att främja ekologisk produktion och konsumtion sker insatser inom flera områden i livsmedels- kedjan. Satsningarna har bidragit till en ökning både av den ekologiska odlingen och av mark- naden för ekologiska produkter. Ytterligare viktiga faktorer är livsmedelskedjornas stärkta marknadsföring och ett ökande intresse bland

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

konsumenter för produkter som har producerats utan bekämpningsmedel.

2.5.4Resultat miljö, klimat och energi

Miljö

Resultatindikatorer

För att mäta resultatet för målen på området används följande indikatorer:

–Förändringar i kväve- och fosforutnyttjan- det i den svenska jordbrukssektorn.

–Utsläpp av ammoniak från jordbruks- sektorn.

–Förändringar i hälso- och miljöriskerna vid användning av växtskyddsmedel.

Resultat

Förändringar av kväve- och fosforutnyttjande

Den svenska belastningen av växtnäringsämnen på havet minskar liksom övergödningen i vattendragen men övergödningsproblemen kvar- står i många områden, särskilt i Egentliga Öster- sjön. Jordbruket är fortfarande den största källan till vattenburen belastning av fosfor och kväve.

En ändring av förordningen (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket trädde i kraft den 15 juni 2015(SFS 2015:250). Ändringen omfattar bl.a. bemyndigande för Jordbruksverket att ta fram föreskrifter om täckning av lagrings- behållare för rötrester. Att ett krav på täckning av lagringsbehållare för rötrester ska införas är ett förslag i SOU 2013:5 Djurhållning och miljön – hantering av risker och möjligheter med stallgödsel. Samtidigt får Jordbruksverket möjlighet att peka ut församlingar utanför kustområdet i Kalmar län som nitratkänsligt område.

Vid Helsingforskonventionens ministermöte hösten 2013 fastställdes att Sverige bör minska närsaltsbelastningen till Östersjön med 530 ton fosfor samt 9 245 ton kväve, relativt till belast- ningsnivån Sverige hade 1997–2003. Betinget gäller för Egentliga Östersjön, Kattegatt och Finska viken, men det finns inget utrymme att öka belastningen till andra bassänger.

Enligt preliminära resultat är Sverige på god väg att uppnå belastningsmålet för kväve, och har även minskat belastningen ytterligare till vissa bassänger. Vad det gäller minskning av fosfortillförsel går det långsammare. Inom

ramen för samarbetet inom Helsingfors- konventionen pågår just nu ett arbete med att uppdatera och analysera utsläppen till Östersjön i den s.k. Pollution Load Compliance (PLC). Detta arbete beräknas vara klart i mitten av 2018.

Den nationella gårdsbalans som tas fram vartannat år visar på att effektiviteten, uttryckt i procent för både kväve och fosfor inom den svenska jordbrukssektorn, har stadigt förbättrats över tid. Särskilt effektiviteten i fosforutnyttjan- det beräknat som bortförsel i procent av tillför- sel har ökat väsentligt under 2000-talet.

Tabell 2.23 Effektiviteten för kväve och fosfor beräknat från nationell gårdsbalans

Procent

	2005	2007	2009	2011
Kväve	39	41	44	43

Fosfor	64	73	86	88

Källa: Statistiska centralbyrån.

Utsläpp av ammoniak från jordbrukssektorn

Även utsläppen av ammoniak från jordbruket fortsätter att minska. År 2012 beräknades jord- brukets utsläpp till 44 000 ton. Det innebär att ammoniakutsläppen har minskat med 400 ton jämfört med föregående år.

Förändringar i hälso- och miljöriskerna vid användning av växtskyddsmedel

Växtskyddsmedel används i huvudsak för att skydda växter inom jordbruk, skogsbruk och trädgårdsbruk mot svampangrepp, skadedjur eller konkurrerande växter. Arbetet i Sverige med en hållbar användning av växtskyddsmedel beskrivs i den svenska handlingsplanen (Natio- nell handlingsplan för hållbar användning av växtskyddsmedel för perioden 2013–2017). Handlingsplanen innehåller mål, riktvärden, åtgärder, tidtabeller och hur uppföljningen ska göras.

För att spegla trenderna i hälso- och miljö- riskerna beräknar Kemikalieinspektionen indi- katortal för användningen av växtskyddsmedel. Försålda mängder till jordbruket, inklusive frukt och trädgårdsodling, minskade 2013 med 182 ton till 1 614 ton. Ogräsmedlen minskade kraf- tigt med 282 ton samtidigt som svampmedlen ökade mest, från 200 ton till 302 ton. Antalet hektardoser har minskat något. Trots minsk- ningen kan en tydlig ökning i miljöriskindex noteras medan hälsoriskindex följer minsk- ningen i antalet hektar doser nedåt. Ökningen för miljöriskindex beror på att flera ämnen med

höga miljöriskpoäng har ökat i användning. Jämfört med basåret 1988 har hälsoriskerna för 2012 minskat med ca 75 procent medan riskerna för miljön minskat med ungefär 35 procent. Indexen visar att riskerna legat på ungefär samma nivå sedan 1995. Sedan 2010 har en viss ökning skett särskilt avseende miljöriskindexet.

Biologisk mångfald i odlingslandskapet

I prop. 2013/14:141 En svensk strategi för bio- logisk mångfald och ekosystemtjänster föreslår regeringen en ändring av miljöbalken så att dispens ska kunna ges från det generella biotop- skydd när dispensen avser en åtgärd som under- lättar för jordbruket men som inte äventyrar biotopskyddets syften. Den 1 september 2014 trädde ändringen i kraft.

Analys och slutsatser

Flera av åtgärderna rör miljökvalitetsmålen som t.ex. Ett rikt odlingslandskap, Ingen övergöd- ning, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet, Giftfri miljö, Begränsad klimat- påverkan och Myllrande våtmarker och har bäring på jordbruket (se vidare utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård för ytterligare beskrivning av miljökvalitetsmålen). Miljöåtgär- der och miljöövervakning blir fortsatt nödvän- diga för att miljökvalitetsmålen ska nås.

De preliminära beräkningar som tagits fram inom Helcomsamarbetet visar att insatser för att minska övergödningen nu måste riktas mot åtgärder för att begränsa utsläppen av fosfor. Betingen som rör kväve är på god väg att upp- fyllas. Detta innebär att åtgärder för att minska utsläppen av övergödande ämnen från jord- bruket bör fokuseras på att minska utsläppen av fosfor.

Landsbygdsprogrammet är ett viktigt styr- medel i arbetet för att nå miljökvalitetmålen (se vidare avsnitt 2.5.2 Resultat hållbar landsbygd under rubrik Landsbygdsprogrammet) och målen för Europaparlamentet och rådet direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upp- rättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område.

Klimat och energi

Resultatindikatorer

För att mäta resultatet för målen på området används följande indikatorer:

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

–Total tillförd mängd bioenergi.

–Utsläpp av växthusgaser från jordbruks- sektorn.

–Skog och skogsmarks nettoupptag av växt- husgaser.

Resultat

Insatser inom de areella näringarna för att minska de globala klimatförändringarna består dels i att producera bioenergi och förnybara material för att substituera fossila bränslen och material, dels i att minska utsläpp och öka upp- tag i skog och mark.

Trenden av minskande utsläpp av metan och lustgas från jordbruket fortsätter. År 2013 hade utsläppen av metan och lustgas från det svenska jordbruket minskat med ca 13 procent sedan 1990. Minskningen beror främst på minskat antal nötkreatur och svin och förbättrad gödsel- hantering. En ny studie från Sveriges lantbruks- universitet (Effect of perennial cover crop on soil organic carbon stocks in southern Sweden, C. Poeplau m. fl., 2015) visar att odling av fång- grödor ökar markens mullhalt och inlagringen av kol i marken. Fånggrödeodling är därmed en positiv åtgärd inte bara för minskat växt- näringsläckage utan också ur ett klimatperspek- tiv.

Diagram 2.3 Utsläpp av växthusgaser från jordbruket

Miljoner ton koldioxidekvivalenter

7,5

7,3

7,1

6,9

6,7

6,5
2003	2004	2005	2006	2007	2008	2009	2010	2011	2012	2013

Källa: Naturvårdsverket, National Inventory Report 2015 (exklusive nettoupptag av CO2 i jordbruksmark).

Under 2014 har olika åtgärder genomförts för att främja skogsbrukets roll i att minska klimat- påverkan och anpassa skogsbruket till ett föränd- rat klimat. Skogsstyrelsen har fortsatt att utveckla sin rådgivning i syfte att höja skogs- brukets kunskapsnivå dels om metoder för en långsiktigt hållbar ökning av tillväxten i skogen, dels om möjliga anpassningsåtgärder.

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Skog och skogsmark inklusive träprodukter hade 2013 ett nettoupptag på ca 53 miljoner ton koldioxidekvivalenter, vilket innebär en ökning med 10 procent jämfört med 1990, och en ökning med 6 procent jämfört med 2011. Anledningen till ökningen jämfört med 1990 är främst en generellt sett en ökad tillväxt vilket lett till en större differens mellan tillväxt och avverk- ning än tidigare, trots en fortsatt hög avverkning de senaste åren. Under 2014 har avverkningen varit något högre än 2013 års avverkning och sannolikt kommer det rapporterade nettoupp- taget för 2014 vara något lägre än 2013 års nivå.

Diagram 2.4 Nettoupptag av växthusgaser inom skogsbruket 2003–2013, inkl. träprodukter (tidsserien omräknad jämfört med tidigare år på grund av metodutveckling)

Miljoner ton koldioxidekvivalenter

55
50
45
40
35
30
25
20
15
10
5
0
2003	2004	2005	2006	2007	2008	2009	2010	2011	2012	2013

Källa: Naturvårdsverket, National Inventory Report 2015 (exklusive upplagring i träprodukter).

Bioenergi från de gröna näringarna svarar i dags- läget för nästan en tredjedel av den svenska ener- gianvändningen. Total tillförd mängd biobränsle 2013 var 129 TWh, vilket är i nivå med 2012 men mer än en fördubbling (110 procent högre) jämfört med 1990. Ungefär 85 procent av bio- energin kommer från skogssektorn och till stor del från industrins biprodukter. Användningen av grenar och toppar (grot) och förädlade biobränslen som pellets i fjärrvärme- och el- produktionsanläggningar har också ökat mar- kant sedan 1990, även om det skett en avmatt- ning de senaste åren som bl.a. beror på ökad konkurrens från andra energiråvaror som avfall. Jordbruket bidrar med en liten men ökande del av Sveriges bioenergiproduktion.

Diagram 2.5 Total tillförd mängd bioenergi

Twh

135

120

105

90
75
60
45
30
15
0
2003	2004	2005	2006	2007	2008	2009	2010	2011	2012	2013

Källa: Naturvårdsverket, National Inventory Report 2015.

Biogasproduktionen ökade med 97 GWh 2013 jämfört med 2012, vilket motsvarar en ökning med 6 procent. De huvudsakliga substraten för biogasproduktion var olika typer av avfall såsom avloppsslam, källsorterat matavfall och avfall från livsmedelsindustrin. Gårdsbiogasanläggningarna samt samrötningsanläggningarna producerade 2013 sammalagt 77 respektive 580 GWh, vilket är en ökning med 64 respektive 14 procent jäm- fört med året innan. Mängden rötad gödsel ökade under 2013 med 26 procent medan mäng- den rötade grödor ökade med 36 procent. För- utom biogas producerade samrötningsanlägg- ningarna och gårdsbiogasanläggningarna till- sammans drygt 1 360 000 ton rötrest (s.k. bio- gödsel) varav minst 99 procent användes som gödselmedel.

Jordbruksverket har under 2015 öppnat pilot- projektet metanreduceringsersättningen för ansökningar. Syftet är att under perioden 2015– 2023 ersätta biogasproducenter, med upp till 20 öre/KWh, för den dubbla miljönyttan som upp- står när biogas produceras från gödsel. Totalt har 55 anläggningar ansökt om att ta del av metanreduceringsersättningen sedan projektet i praktiken startade vid årsskiftet 2015.

Den totala energianvändningen inom jord- bruk, skogsbruk och fiske var 10 TWh 2013, energianvändningen är därmed oförändrad jäm- fört med 2012. Jordbruksverket och Transport- styrelsen delredovisade den 27 november 2014 MEKA-projektet (”MetandieselEfterKonver- tering av Arbetsmaskiner”). Projektets syfte är att utveckla biogasdrift för arbetsmaskiner samt att arbeta med framtagandet av ett nytt regelverk för efterkonvertering av arbetsmaskiner till för- nybara bränslen.

Sverige har i såväl de internationella klimat- förhandlingarna som inom EU verkat för att åstadkomma regler som främjar skogens roll i klimatarbetet genom att skogsråvara används för träprodukter och biobränslen samtidigt som upptag av koldioxid i växande skog kan utgöra ett komplement.

Upptag och utsläpp inom jordbruk, skogs- bruk och annan markanvändning ingår i Sveriges och EU:s åtagande inom ramen för Kyoto- protokollets andra åtagandeperiod för perioden 2013–2020. I medlemsländernas motsvarande EU-interna åtaganden till 2020, och i Sveriges nationella mål till 2020, ingår jordbrukets utsläpp men inte upptag och utsläpp inom skogsbruk och annan markanvändning.

Analys och slutsatser

Utsläppen av växthusgaser globalt måste minska kraftigt för att de allvarligaste klimatförändring- arna ska kunna undvikas. Sverige är ett före- gångsland i arbetet med att minska utsläppen. Den omställning som nu sker i Sverige och som har påbörjats inom resten av EU och i andra delar av världen är en utmaning som samtidigt innebär stora möjligheter för de gröna näring- arna.

Minskningen av jordbrukets utsläpp av växt- husgaser sedan 1990 beror på en fortsatt nedåt- gående trend för användningen av mineralgödsel samt minskad djurhållning. Trots detta har livs- medelsproduktionen inte minskat i samma utsträckning vilket innebär att effektiviteten i produktionen har förbättrats och att klimat- påverkan per producerad enhet är mindre.

Mätosäkerheten kring upptag och utsläpp från jord- och skogsbruk är fortsatt stor men det löpande utvecklingsarbetet medför att nog- grannheten förbättras kontinuerligt. I Sveriges rapportering till FN:s klimatkonvention redo- visas resultaten vad gäller skogsbruk som löpande genomsnitt för att undvika att skillnader på grund av mätosäkerhet påverkar enskilda år. Inom skogsbruket inkluderas sedan 2011 bl.a. det kol som finns kvar i stubbar och fr.o.m. 2013 även kol bundet i träprodukter producerade av svensk skogsråvara. Metoder för beräkning av skogsmarkens kolinnehåll har också utvecklats löpande.

Energiutvinning från biomassa ökar, inte minst inom skogssektorn. Det är viktigt att det ökade uttaget av biomassa framför allt från skogen inte innebär negativa effekter på biolo-

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

gisk mångfald och att ytterligare försurning av skogsmark undviks. Medvetenheten i de gröna näringarna om behovet av att minska beroendet av fossil energi genom effektiv och hållbar ener- gianvändning har under senare år ökat.

Sammanfattningsvis konstateras att jord- brukets utsläpp långsiktigt har minskat. Skogs- brukets nettoupptag ligger kvar på en hög nivå samtidigt som produktionen av skogsbaserad bioenergi och biogas från jordbruket fortsätter att utvecklas positivt, och kontinuerligt arbete bedrivs för att minska beroendet av fossil energi i de gröna näringarna. Fortsatta insatser behövs dock för att ytterligare tillvarata de gröna näring- arnas möjligheter i klimatarbetet.

2.5.5Resultat skog

Fler jobb i skogen

Resultatindikatorer

För att mäta resultatet för skogspolitikens två jämställda mål, produktionsmålet och miljö- målet, samt relevanta miljökvalitetsmål används följande indikatorer:

–Virkesförråd och återväxt.

–Röjning och avverkning.

–Skog och vilt i balans.

–Miljöhänsyn.

–Skydd av skogsmark.

–Skydd mot skadeinsekter m.m.

Resultat

Virkesförråd och återväxt

Den årliga tillväxten på produktiv skogsmark är ca 116 miljoner m3sk. Det totala virkesförrådet på produktiv skogsmark är omkring 3,0 miljar- der m3sk varav majoriteten består av tall (39 procent) och gran (42 procent). Contortatall utgör 1,2 procent av virkesförrådet. Björk är det vanligaste lövträdet (12 procent). Övriga lövträd utgörs av asp (1,6 procent), al (1,5 procent), sälg (0,4 procent) och rönn (0,2 procent). Ädla löv- träd (ek, bok, lönn, alm, ask, lind, avenbok och fågelbär) utgör 2,1 procent av det totala virkes- förrådet. Medelvirkesförrådet på produktiv skogsmark är 135 m3sk per hektar. År 2012 användes hyggesfritt skogsbruk på 17 000 hektar inom storskogsbruket (företag med mer än 5 000 hektar), 2013 på 78 000 hektar. Det saknas

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Tabell 2.24 Miljöhänsyn vid föryngringsavverkning. Gäller föryngringsavverkningar utförda under 2010/2011–2012/2013

Procent

Form av miljöhänsyn	Andel avverkningar med	Ingen negativ påverkan	Liten negativ påverkan	Stor negativ påverkan
(miljöfunktion)	hänsynsbehov
Hänsynskrävande biotoper	48	64	19	17

Skyddszoner	36	68	23	9

Skogliga impediment	10	85	9	6
Kulturmiljöer	29	69	21	10

Upplevelsevärden	8	71	17	12

Transport över vattendrag	24	64	19	17

Källa: Skogsstatistisk årsbok 2014, tabell 6.27–6.32.

Skydd mot skadeinsekter m.m.

Skador på skog är relativt omfattande i de svenska skogarna och registreras i form av kron- utglesning och skador på träd och bestånd i Riksskogstaxeringen. Andelen utglesade träd har varit relativt stabil under de senaste 10–15 åren. Skador av betande älg, storm, snytbagge, bark- borre samt rotröta orsakar skogsbruket stora förluster årligen.

Adaptiv skogsskötsel

Under 2014 har Skogsstyrelsen, i samverkan med Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), fort- satt arbetet med införandet av s.k. adaptiv skogs- skötsel. Grundmodellen i arbetet, baserad på två teoretiska ramverk om beslutsteori respektive adaptiv förvaltning av naturresurser, har vidare- utvecklats. Hyggesfritt skogsbruk är pilotåtgärd i projektet och satsningen har bidragit till för- bättrat kunskapsunderlag.

SLU/Future Forests har lagt ut en ny försökserie om hyggesfritt skogsbruk vilket kommer att ge ytterligare kunskaper kommande år. Skogsägarens försöksportal, där enskilda skogsägare kan redovisa de försök man på eget initiativ gör, har lanserats under året och är under utveckling. Ett antal kunskapsunderlag tas nu fram, bl.a. en Kunskapsplattform skogs- produktion, som ger en sammanhållen översikt över skogsproduktionsfrågorna.

Skogsbranden i Västmanland

Den största skogsbranden i modern tid rasade i augusti 2014 i Västmanlands län. Regeringen har anslagit 79 miljoner kronor 2014 och 2015 för att stödja de som drabbats av skogsbranden. Skogsstyrelsen har koordinerat arbetet med stöden. Stödpaketet syftade till att mildra kon- sekvenserna för de drabbade genom stöd för vissa delar av det som inte varit möjligt att täcka

med försäkring. Redan under 2014 kunde ut- betalning av två nya stödformer ske, dels till den som haft kostnader för lagringsplats för brand- skadat virke i området, dels till skogsägare för marknadsprisfall på energived som har uppar- betats. Lantmäteriet tilldelades medel för åtgär- der relaterade till fastigheter och gränser. Brunnet sågtimmer, en färskvara, transportera- des i sin helhet ut ur området innan sommaren 2015 och kunde därmed tas till vara. De täta transporterna av virke under kort tid har dock skadat vägnätet. Under våren 2015 fattade rege- ringen beslut om en förordning om stöd till enskilda vägar med anledning av branden i Västmanlands län. Vidare har regeringen beslutat om en förordning om stöd för den diesel som används i skogsmaskiner i området. Mer än halva brandområdet skyddas. Länsstyrelsen i Väst- manlands län avser att inrätta Hälleskogs- brännans naturreservat, vilket omfattar ca 6 500 hektar av brandområdet. Utöver naturreservatet har Sveaskog gjort en ekopark av hela sitt inne- hav i området, ca 1 700 hektar.

Arbetsmarknadssatsning i skog

Skogsstyrelsen och Arbetsförmedlingen har under 2014 fortsatt samarbetat i en arbetsmark- nadssatsning inriktad på långtidsarbetslösa. Syftet har varit att deltagarna ska öka sin kom- petens inom den skogliga sektorn och samtidigt komma närmare den ordinarie arbetsmarknaden. Projektet förväntas under projekttiden 2013– 2015 ha gett sysselsättning för totalt ca 2 100 personer (1 700 deltagarplatser).

Skogliga internationella samarbeten

Sverige har verkat för att främja den internatio- nella dialogen om hållbart skogsbruk och genomförande av befintliga, relevanta interna- tionella avtal och mål, inklusive bevarande av

biologisk mångfald i skogsekosystem, klimat och hållbar utveckling (se även avsnitt 2.5.12 Resultat internationellt arbete). Sverige har också verkat för att kompetensförfördelningen till Europeiska unionen inte förskjuts, samt att EU-politik som påverkar skogen och dess värdekedjor samordnas på bästa sätt. Inom EU har förhandlingar om en flerårig genomförande- plan för EU:s nya skogsstrategi påbörjats. I denna process har Sverige deltagit aktivt för att säkerställa att rådets ställningstagande beaktas. Sverige deltar i kommissionens expertgrupp om kriterier och indikatorer för hållbart skogsbruk, vilket utgör en del av skogsstrategin. Gruppen har levererat en rapport sommaren 2015. I den paneuropeiska regionen samarbetar länderna för att omsätta ministerbeslutet från Oslokonferen- sen 2011 med en vision och målsättningar för europeiska skogar 2020. En för svenskt vid- kommande strategiskt intressant del har handlat om vidareutvecklingen av de sex paneuropeiska kriterierna och därtill kopplade indikatorerna på hållbart skogsbruk. Sverige har gett stöd i detta utvecklingsprojekt, bl.a. genom ett ekonomiskt bidrag till en studie hur en av indikatorerna på sociala värden kan utvecklas. Sveriges engage- mang har också varit relevant för förberedelserna av Forest Europe’s sjunde ministerkonferens hösten 2015.

Det nationella skogsprogrammet

Visionen för arbetet med det nationella skogs- programmet har formulerats: Skogen – det gröna guldet – ska bidra till jobb och hållbar tillväxt i hela landet samt till utvecklingen av en växande bioekonomi. En dialogprocess inleddes under 2014 och arbetet med skogsprogrammet fort- sätter över mandatperioder och partigränser. Erfarenheter från den avslutade satsningen på Skogsriket har gått in i regeringens arbete. Ett sekretariat har etablerats inom Regerings- kansliet. Dialogprocessen pågår under 2014– 2016 med bl.a. programråd och arbetsgrupper med uppgift att ta fram underlag för möjliga strategiska mål och åtgärder. Dessutom genomförs regionala dialogmöten genom sam- verkan med bl.a. länsstyrelsen och Skogs- styrelsen. Inom Projekt Trästad, där staten bidragit, har aktivitet initierats hos ett stort antal kommuner och andra deltagare.

Analys och slutsatser skog

Inriktningen under året har varit arbete för att uppfylla skogspolitikens två jämställda mål för

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

skogen, om produktion och miljö. Regeringen bedömer, utifrån årets resultat och indikatorer, att den befintliga modellen för skogsförvalt- ningen är i huvudsak anpassad för att uppnå politikens syften. Samtidigt finns det områden som behöver utvecklas inom både produktions- och miljöområdet, också för att bidra till miljö- kvalitetsmålet Levande skogar, vilka kan hante- ras genom nationellt skogsprogram och översyn av skogsvårdslagstiftningen.

Arbetet med det nationella skogsprogrammet för Sverige skapar goda förutsättningar för detta liksom för utveckling av skogens hela värde- kedja.

Det finns potential att skapa jobb av olika karaktär i skogen och med skogens resurser som bas. Den arbetsmarknadsinsats som avslutas 2015 demonstrerar att detta också gäller syssel- sättning för långtidsarbetslösa, långt från arbetsmarknaden.

Det är viktigt att förbättra föryngringarnas kvalitet, både ur ett produktions- och miljö- perspektiv och uppdaterad information och analys av hur ytterligare förbättring kan nås är önskvärt. Ungskogsröjning och gallring är inte åtgärder som i sig leder till högre biomassa- produktion, men de höjer virkets framtida kva- litet, värde och användbarhet. Röjningen be- höver både öka i omfattning och i många fall behöver den göras tidigare och till ett lägre stam- antal än i dag. Även gallring bör utföras tidigare under omloppstiden, eftersom gallring som utförs i äldre, högre skog medför ökad risk för stormskador på den kvarstående skogen.

Areellt omfattande skogsskador som hämmar produktionen av biomassa samt virkets framtida värde och användbarhet är ett stort problem. De mest betydande är skador av viltbete i plant- och ungskog, snytbagge i planteringar, rotröta i gall- rings- och slutavverkningsskog av gran, samt skador av granbarkborre. Klimatförändringen kan i vissa fall ha en ytterligare försvårande effekt på sådana skador.

Gällande miljöhänsyn i skogsbruket har skogsnäringen sammantaget genomfört flera förbättringsinsatser, men arbete återstår fort- farande. De målbilder om miljöhänsyn som tagits fram inom skogssektorn under ledning av Skogsstyrelsen är viktiga för att driva utveck- lingsarbetet i rätt riktning och behöver imple- menteras. I sammanhanget är det även viktigt med naturvårdande skötsel vid skyddade arealer. Resultaten gällande kulturmiljöarbetet visar på

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

fortsatt behov av samarbete mellan Skogsstyrel- sen och Riksantikvarieämbetet för att skydda kulturmiljöer i skogen.

Samhällets målsättningar för formellt skydd av skog är ytterligare 150 000 hektar skyddad skogsmark till 2020 (M2014/593/Nm). De anslag Skogsstyrelsen har till sitt förfogande för arbetet har ökat, men inte i tillräcklig grad för att kompensera för de ökade kostnader för det for- mella områdesskyddet som förändringarna i ersättningsbestämmelser och högre virkespriser inneburit.

Den internationella policyutvecklingen, som tar sin utgångspunkt i olika politikområden, påverkar skogen och dess värdekedjor även i Sverige. Därför bedömer regeringen att det är av vikt att Sverige fortsatt engagerar sig i de inter- nationella processerna på skogsområdet (se även avsnitt 2.5.12 Resultat internationellt arbete).

Resultat kopplade till skogens roll relativt klimat- och energifrågor redovisas under av- snittet Resultat miljö, klimat och energi.

2.5.6Resultat jakt- och viltförvaltning

Resultat

Jaktlagsutredningen

En utredning tillsattes i juli 2012 för att se över den svenska jaktlagstiftningen.

Ett delbetänkande om utvärdering av myn- dighetsansvaret överlämnades i oktober 2013. Utredningen föreslog i första hand att en ny sammanhållen myndighet för jakt- och viltför- valtning, Viltmyndigheten, inrättades.

Ytterligare ett delbetänkande lämnades i juli 2014. Det behandlade möjligheten att införa ett undantag från tillståndsplikten enligt kamera- övervakningslagen (SFS 2013:463) för övervak- ning av vilt, behovet av föreskrifter för utfodring av vilt samt arrendatorers jakträtt.

Jaktlagsutredningen lades ner i januari 2015.

Älg och kronhjort

En ny modell för förvaltning av älg trädde i kraft 2012. Den nya älgförvaltningen bygger på att relevant kunskap om älgen och dess livsmiljö och betesresurs samlas in och tillgängliggörs för den regionala förvaltningen. Ett ökat lokalt inflytande för såväl markägare som jägare ska säkerställas. Målet med den nya älgförvaltningen har varit att skapa förutsättningar för en älgstam i balans med de befintliga betesresurserna.

Inventeringar för att kartlägga skadorna på skogsresursen pågår och visar att skadeläget är fortsatt allvarligt. En it-plattform för den nya älgförvaltningen togs i bruk i september 2013.

Naturvårdsverket har fått i uppdrag att följa upp genomförandet av 2012 års älgjaktreform utifrån fastställda mål i propositionen Älgför- valtningen (prop. 2009/10:239). Uppdraget har redovisats den 15 februari 2015.

Naturvårdsverket har fått i uppdrag att analy- sera föreskrifterna om kronhjortsskötsel- områden, hur de tillämpas av länsstyrelserna samt ge förslag till åtgärder där så behövs. Syftet med uppdraget är att öka samordningen med älgskötselområden samt förhindra uppkomst av för stora tätheter av kronhjort. Detta för att minska skador på skog och gröda. Uppdraget ska redovisas senast den 30 september 2015.

Ett klövviltsråd har tillsatts av Naturvårds- verket. Rådet ska utgöra stöd i första hand av- seende myndighetens vägledning i frågor om klövviltsförvaltning.

Vildsvin

Jaktåret 2013/14 sköts 83 900 vildsvin och populationen beräknas efter jakt vara ca 175 000 vildsvin. Den långsiktiga trenden på vildsvins- olyckor i trafiken är ökande även om det skedde en viss minskning de två senaste åren.

Vildsvinsstammen fortsätter att spridas geo- grafiskt samt förtätas i de områden där de är etablerade. Svenska Jägareförbundet har getts i uppdrag att arbeta för att stärka samverkan mellan i första hand lantbrukare, markägare och jägare. I uppdraget ingår även att utarbeta verk- tyg så som inventeringsstatistik, prognoser för tillväxten av vildsvinsstammen samt råd för lämpliga avskjutningsstrategier och att motverka olämplig utfordring. De ska även verka för att relevant information sprids.

Trafikskadat vilt

Nationella viltolycksrådet, NVR, är ett nationellt samarbetsorgan som arbetar med frågor inom viltolycksproblematiken. Rikspolisstyrelsen har i uppdrag att ansvara för rådet vars huvudinrikt- ning är att organisera en nationell viltolycks- organisation för eftersök av trafikskadat vilt. I dag svarar de båda svenska jägarorganisationerna för att tillhandahålla jägare med spårhundar och kontaktpersoner för viltolycksorganisationen. Trafikverket ansvarar för den del i rådet som avser viltolycksförebyggande åtgärder. Års- sammanställningen för 2014 visar att det inträf-

fade drygt 46 000 viltolyckor i landet. Vilt- olycksstatistik uppdelat på viltslag framgår av tabell 2.25

Tabell 2.25 Antalet trafikolyckor med olika viltslag under 2012–2014

	2012	2013	2014
Älg	5 963	5 771	5 037
Hjort	1 468	1 674	2 005

Rådjur	34 886	35 552	35 320

Vildsvin	4 198	3 551	3 714
Rovdjur	61	68	50

Alla viltolyckor	46 928	46 944	46 365

Källa: Data från www.viltolycka.se.

Som framgår av statistiken så varierar antalet olyckor från år till år med några tusen. Antalet olyckor med hjortdjur inblandade har ökat under de senaste åren. Antalet olyckor med vild- svin minskade under några år men har ökat något det senaste året.

Viltskador

Under 2014 angreps 591 får, 28 nötdjur, 2 hästar och 56 hundar av de stora rovdjuren. Natur- vårdsverket har fördelat medel från anslaget 1:7

Ersättning för viltskador m.m. för 2014. Den sam- manlagda ersättningen som har beviljats av läns- styrelserna för skador orsakade av stora rovdjur på tamdjur och hundar uppgick till 1,2 miljoner kronor för 2014. Av dessa avsåg 10 procent ska- dor orsakade av björn, 20 procent skador av lodjur och 70 procent skador av varg. Kalmar och Västra Götaland är de län som har högst utbetalningar för skadeförebyggande åtgärder och ersättning för uppkomna skador.

Rovdjur

Under hösten 2013 hanterade riksdagen rege- ringens proposition 2012/13:191 En hållbar rov- djurspolitik. Politiken innebär att övergripande och långsiktiga mål för rovdjurspolitiken har fastställts. Målen innebär att varg, björn, järv, lodjur och kungsörn i Sverige ska uppnå och bibehålla gynnsam bevarandestatus enligt art- och habitatdirektivet, samtidigt som tamdjurs- hållning inte påtagligt försvåras och socio- ekonomisk hänsyn tas.

Vidare beslutades om ökad delegering till länsstyrelserna av beslut om skyddsjakt samt i vissa situationer även av licensjakt. Målet för toleransnivån för skador på ren orsakade av stora rovdjur fastställdes till maximalt 10 procent,

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

räknat på den aktuella samebyns faktiska antal renar.

När det gäller jakt efter varg har Naturvårds- verket preciserat referensvärdet till 270 individer. Vintern 2015 var antalet vargar i Sverige ca 415 individer (inkl. med Norge gränsöverskridande vargar). Under licensjakten efter varg 2015 fäll- des totalt 44 vargar.

Naturvårdsverket delegerade rätten att fatta beslut om licensjakt efter varg till länsstyrelserna i det mellersta rovdjursförvaltningsområdet där åtta län ingår. Delegeringen gäller fr.o.m. den 30 oktober 2014 t.o.m. den 15 februari 2017.

Säljakt

År 2009 införde EU ett import- och försälj- ningsförbud av sälprodukter inom EU. Eftersom Sverige hade skyddsjakt på säl fick Sverige ett undantag som motiverades av att det inte var förenligt med en hållbar förvaltning av marina resurser att inte ta hand om det skjutna djuret. År 2011 inleddes en tvist i WTO mot import- förbudet vilket ledde till att Sveriges undantag ifrågasattes av WTO och EU-kommissionen. Sverige var mycket aktiv i att försvara undan- taget.

Analys och slutsatser

Genom älgförvaltningsgrupper och viltförvalt- ningsdelegationer har en modell för samförvalt- ning skapats som möjliggör bl.a. dialog mellan berörda aktörer i viltförvaltningen. It-plattfor- men startade i samband med älgjakten hösten 2013 och är ett stöd för förvaltande myndigheter och organisationer i den adaptiva förvaltningen. Här återstår dock en del frågor av juridisk och teknisk karaktär. Länsstyrelserna bygger upp en samordnad förvaltning av både verksamhet och det samlade it-stödet.

Vildsvinsstammens fortsatta spridning visar att ett fortsatt högt jakttryck är viktigt för att stoppa stammens snabba ökning.

Antalet trafikolyckor där vilt har varit inblan- dat har ökat under flera år, dock har en viss minskning av antalet olyckor skett under 2014. Samhällets kostnader för viltolyckor överstiger tre miljarder kronor årligen. Samtidigt har en effektiv eftersöksorganisation utvecklats så att eftersök kan ske snabbt och kostnadseffektivt. En sådan utveckling bidrar till att stärka djur- skyddet vid eftersök av trafikskadat vilt.

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

2.5.7Resultat den gemensamma fiskeripolitiken och fiskerinäringen

Ett hållbart fiske

Resultatindikatorer

Följande indikatorer har använts för att bedöma måluppfyllelsen:

–Biologisk status för fiskbestånd.

–Antal bestånd under förvaltningsplaner.

–Svenska yrkesfiskets förädlingsvärde.

–Överskridande av fiskekvoter och kvot- utnyttjande.

Resultat

Fiskeripolitiska insatser

I Europeiska kommissionens årliga policy- meddelande om fiskemöjligheter (TAC:er och kvoter) redovisas situationen för EU:s gemen- samma fiskbestånd. Fiskemöjligheter ska fast- ställas i enlighet med artikel 2(2) i Europaparla- mentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 om den gemensamma fiskeripolitiken utifrån målsättningen att skördade arter återställs till och bevaras över nivåer som säkerställer en maximal hållbar avkastning. Fiskemöjligheterna för 2015 är kommissionens första förslag under den nya gemensamma fiskeripolitiken. Andelen bestånd som är inom biologiskt säkra gränser har ökat över tid från 29 procent, 2003 till 55 pro- cent, 2015 och andelen bestånd som bedöms vara överutnyttjade har minskat från 94 procent, 2005 till 48 procent, 2015. Det finns även ett antal bestånd vars tillstånd är okänt på grund av otillräckligt dataunderlag. Den sistnämna an- delen har varierat från 35 till 50 procent de senaste åren och ligger på ca 45 procent för 2015. Framsteg har gjorts när det gäller antalet bestånd för vilka det finns kvantitativa rekommenda- tioner, vilka har ökat från 59 år 2003 till 72 år 2015.

Liksom tidigare år har kvoter fastställts för de för Sverige viktiga fiskena i Östersjön och Västerhavet. I och med att landningsskyldig- heten trädde i kraft den 1 januari 2015 för samt- liga kvoterade arter (förutom rödspätta där landningsskyldigheten först träder ikraft 2017) i Östersjön inkluderar fiskemöjligheten även utkast. För torsken i Östersjön har Internatio- nella havsforskningsrådet (ICES) visat på en osäkerhet kring beståndsuppskattningen varför

ICES föreslog en minskning av kvoten enligt försiktighetsansatsen i den gemensamma fiskeri- politiken. För det östra torskbeståndet minskade därför kvoten för 2015, liksom för det västra torskbeståndet där fisketrycket inte hade sänkts i tillräcklig grad. För det östra torskbeståndet bedöms utvecklingen vad gäller tillväxten som oroande, eftersom endast en mindre del av beståndet är större än minsta bevarandestorlek. I kombination med den påverkan som de föränd- rade miljöförhållandena i Östersjön har, inte minst för rekrytering, föreligger behov både av förändrade fiskeriförvaltningsstrategier och miljöåtgärder för att vända utvecklingen. Beståndssituationen för vild lax i Östersjön är oroande, eftersom flera bestånd inte når förvalt- ningsmålen, även om utvecklingen går åt rätt håll. Den totala kvoten för lax i Östersjön har sänkts de senaste tre åren och minskade ytter- ligare inför 2015. För sillbeståndet visar den vetenskapliga rådgivningen fortsatt på en stabil trend och kvoten ökades därför för 2015. Skarp- sillbeståndet är något svagare och därför besluta- des en minskning av TAC för 2015 i enlighet med ICES rådgivning. Numera fiskas fem av åtta bestånd i Östersjön enligt principen om maxi- malt hållbart uttag (MSY). Det europeiska ålbeståndet är, trots genomförda åtgärder, fort- farande hotat enligt den vetenskapliga rådgiv- ningen.

I Västerhavet (Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön) är de för Sverige viktigaste bestånden torsk, kolja, sill, makrill, räka, havskräfta, tobis och blåvitling. För de flesta bestånd där det finns vetenskaplig rådgivning fastställdes TAC-nivåer för 2015 i linje med MSY. För vissa bestånd där vetenskapliga uppgifter saknas (datasvaga bestånd) upprepades besluten om att dessa bestånd minskas eller behålls på oförändrade nivåer. De bestånd som avses är bestånd som enligt kommissionen är av låg ekonomisk bety- delse, tas som bifångst eller där kvotutnyttjandet är lågt. Rådets beslut i december innebar att samtliga förvaltningsplaner följdes. Torskkvoten i Kattegatt fastställdes återigen som en bifångst- kvot på samma nivå som för 2014 eftersom data inte visar på några förändringar av bestånds- situationen. I tillägg till detta enades Sverige och Danmark om att tillsätta en teknisk arbetsgrupp som ska ta fram en rekommendation i syfte att minska utkasten och fiskeridödligheten för torsk i Kattegatt. Fisket efter djuphavsarter har de senaste åren utvecklats snabbt och fisketrycket

har varit högt. Eftersom djuphavsarterna är av känslig natur och endast klarar ett lågt fisketryck samt att det inte finns någon enhetlig förvaltning av dessa arter, fastställdes en TAC till noll ton för djuphavshajar och halverades för fläck- pagellen.

Utöver de årliga besluten har EU-arbetet präglats av genomförandet av den nya gemen- samma fiskeripolitiken som trädde i kraft den 1 januari 2014. Den nya politiken ska säkerställa att fiske- och vattenbruksverksamheterna är miljömässigt hållbara på lång sikt och förvaltas på ett sätt som är förenligt med målen om att uppnå nytta i ekonomiskt, socialt och sysselsätt- ningshänseende samt att bidra till att trygga livsmedelsförsörjningen. Ett flertal nya kom- ponenter har inkluderats i den gemensamma fiskeripolitiken såsom en flerårig ekosystem- baserad förvaltning, målsättningen om bestånds- storlek över den som ger maximal hållbar avkastning (MSY), skyldighet att senast 2019 landa alla fångster av arter som omfattas av fångstbegränsningar (landningsskyldighet) och att fiskeripolitiken ska vara förenlig med miljölagstiftningen, särskilt med målet att uppnå god miljöstatus i enlighet med EU:s havsmiljödirektiv. En gemensam arbetsgrupp (task force) bestående av Europaparlamentet, kommissionen och rådet bildades under 2014 för att bereda väg för den rättsliga processen med införandet av fleråriga förvaltningsplaner. Den gemensamma arbetsgruppen presenterade sin slutrapport i april 2014 och kommissionen kunde därefter presentera ett förslag till en flerårig förvaltningsplan för bestånden av torsk, sill/strömming och skarpsill i Östersjön. Rådet enades den 20 april 2015 om en allmän inriktning och den 27 april antog Europaparlamentet ett betänkande. Förhandlingar kommer att inledas mellan institutionerna i början av juni 2015. Kommissionen lämnade under 2011 ett förslag till en flerårig förvaltningsplan för lax i Östersjön som bl.a. innehåller skyldighet hos medlemsländerna att genomföra bevarande åtgärder i sina kustvatten och i älvarna. Under 2013, 2014 och 2015 har kommissionens förslag dock inte behandlats utan kommer sannolikt först att behandlas efter det att vissa principiella frågor lösts ut i samband med behandlingen av den fleråriga förvaltningsplanen för Östersjön. För att skapa förutsättningar för ett långsiktigt hållbart laxfiske har Sverige infört nationella regleringar i väntan på att den fleråriga

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

förvaltningsplanen ska kunna beslutas och träda i kraft. Syftet med regleringarna är att fiske efter naturproducerad lax ska ske i närheten av eller i laxälvarna så att en anpassning görs till fisket och fångsternas storlek samt till varje bestånds status och förutsättningar. Torneälv är en av världens mest produktiva laxälvar, varför det har utarbetats en gränsälvsöverenskommelse mellan Sverige och Finland för det fiske som sker där. Gränsälvsöverenskommelsen inkluderar en fiskestadga med regler som Sverige och Finland förhandlar om årligen. Förslagen till fiske- bestämmelser för 2015 innebär en ändring av kap. 2 i förordningen (1994:1716). Inom den reformerade gemensamma fiskeripolitiken ges också möjlighet till en regionaliserad process i syfte att anpassa regler för fisket till förutsätt- ningar i olika regioner. Under 2014 har ett arbete bedrivits inom de regionala grupperna Baltfish (förvaltningsområde Östersjön) och Scheven- ingen (förvaltningsområde Västerhavet) kring främst landningsskyldigheten. Baltfish har även arbetat med förslaget till en flerårig förvaltnings- plan Östersjön. Båda de regionala grupperna har också enats om arbetsprocesser för att hantera fiskeregleringar i skyddade områden inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken.

Den reformerade gemensamma fiskeripoliti- ken inbegriper också en ny förordning om den gemensamma marknaden för fiskeri- och vattenbruksprodukter, (Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1379/2013) och en ny förordning om havs- och fiskerifonden (Euro- paparlamentets och rådets förordning (EU) nr 508/2014).(Se vidare avsnittet om Havs- och fiskeriprogrammet.)

EU och Norge undertecknade den 24 oktober 2013 ett nytt avtal för Skagerrak, som ger Sverige, Danmark och Norge fortsatt tillträde att fiska i varandras vatten. Inom ramen för det nya avtalet finns möjlighet att fatta beslut om gemensamma förvaltningsregler. Under 2014 har en arbetsgrupp inrättats för att behandla vissa frågor under Skagerrakavtalet såsom att minska utkasten och utreda hantering av gränsöver- skridande fiske.

I samband med införandet av landningsskyl- digheten fick Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag under 2014 att utveckla metoderna för ett selektivt fiske. En projektplan togs fram för 2014–2017, innehållande ett flertal prioriteringar och förslag till samverkan med näringen. Ett samarbete startade med Statens lantbruksuniver-

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

sitet (SLU Aqua) som fick i uppgift att samråda med näringen om lämpliga projekt. I de fall där selektiviteten kan vidareutvecklas ytterligare har verksamheten 2014 bidragit till att stimulera diskussion och samverkan i frågorna. Medel har bl.a. gått till att utveckla selektiviteten i fiskena efter räka och havskräfta samt även till utveck- ling av skonsamma redskap i lax- och torskfisket.

Överkapacitet i fiskeflottan, såväl i EU som globalt, bedöms vara en av de viktigaste orsakerna till bristande måluppfyllelse av den gemensamma fiskeripolitiken. I det svenska pelagiska fisket har ett system med överförbara fiskerättigheter funnits under ett antal år. Havs- och vattenmyndigheten, i samråd med Jord- bruksverket, fick under 2014 i uppdrag att bedöma effekterna av systemet. Analysen inklu- derar effekterna på kapacitetsreduktion, lön- samhet, småskaligt kustnära fiske samt olika regioners utveckling. I rapporten framkommer det att införandet av överlåtbara fiskerättigheter inom det pelagiska systemet har lett till en strukturomvandling i det pelagiska fisket. Flott- kapaciteten har minskat med en ökad lönsamhet som följd för de största fartygen. De effekter som har redovisats i det pelagiska systemet efter införandet av överlåtbara fiskerättigheter bedöms ligga i linje med målen för införandet av systemet.

I samband med framtagandet av havs- och fiskeriprogrammet (2014–2020) har en för analys genomförts under 2014 av balansen i det svenska fisket mellan tillgängliga resurser och fiskeflottans kapacitet. Analysen visar att det råder en obalans i form av överetablering i för- hållande till tillgängliga fiskemöjligheter för de större fartygen inom räk-, torsk- och kräftfisket.

De totala fångsterna (landad vikt) i svenskt fiske har, från att ha legat på över 200 000 ton 2008, gradvis sjunkit till 166 000 ton 2014. Värdet för den landade vikten 2014 var drygt 1 miljard kronor. På senare år har den landade mängden fångst minskat stadigt genom mins- kade kvoter. Under 2008–2014 har den landade vikten sjunkit med 22 procent och värdet har minskat med 9 procent. Att värdet inte har fallit lika mycket i förhållande till den landade vikten kan förklaras med att ett flertal arter har ökat i pris, framförallt i det pelagiska fisket men även räka och kräfta har stigit i pris. Efter 2013 har dock priset på räka fallit drastiskt. Priset på torsk har gått ned kraftigt, vilket har påverkat det små- skaliga fisket negativt där det utgör en stor del av

det totala landningsvärdet. Under 2014 har den landade kvantiteten torsk fortsatt att minska från den redan låga nivån 2013. För den svenska fiskeflottan har förädlingsvärdet ökat totalt från 2008 till 2013 med drygt 15 procent. En kraftig ökning skedde från 2013 till 2014, mätt i värdet av miljoner kronor och i förhållande till antalet anställda. Den kraftiga ökningen anses främst bero på förändringarna i det pelagiska systemet. Utvecklingen av lönsamheten skiljer sig dock markant åt mellan olika typer av fisken och för olika storlekar på fartyg. Det småskaliga fisket, fartyg under 12 meter med passiva redskap, har låga förädlingsvärden och utgör endast 3procent av den totalt landade vikten. De stora fartygen, över 24 meter med aktiva redskap (t.ex. trål) uppvisade höga och ökande förädlingsvärden under 2012–2013. Dessa värden minskade något för 2014.

Fiskerikontroll

Havs- och vattenmyndigheten har det över- gripande ansvaret för svenskt genomförande av EU:s fiskerikontroll i Sverige. Fiskerikontrollen omfattar kvotuppföljning och fisketid (effort), dokumentkontroll, landningskontroll, trans- portkontroll och beslut om fiskestopp såväl som kontroll att regelverket följs. Den sjögående kontrollen som bedrivs av Kustbevakningen och den satellitbaserade kontrollen ger tillsammans information om fartygsaktiviteter i relation till fiskebestämmelser (tekniska regleringar), medan kontroll i hamnar avser landningskontroll, fångsternas artsammansättning och handelsstan- darder. Till detta kommer kontroll av transport- dokument vid förflyttning av fisk mer än 20 km från landningsplats samt kontroll av hygien som Livsmedelsverket genomför. Samarbete sker också med Tullverket, Transportstyrelsen, Poli- sen och länsstyrelserna. Fiskerikontrollen genomförs även i samverkan med andra EU- medlemsländer i form av gemensamma kontrollinsatser i vissa havsområden, sk. Joint Deployment Plans (JDP). Under 2014 har Havs- och vattenmyndigheten samordnat insat- ser inom ramen för JDP under totalt 16 veckor, varav 8 veckor i Östersjön och 8 veckor i Katte- gatt, Skagerrak och Nordsjön.

Under 2014 har Havs- och vattenmyndig- heten fortsatt arbetet med att utveckla och anpassa fiskerikontrollen till de krav som EU ställer i kontrollförordningen, rådets förordning (EG) nr 1224/2009 om införande av ett

kontrollsystem i gemenskapen för att säkerställa att bestämmelserna i den gemensamma fiskeri- politiken följs, och förordningen Illegal, Un- reported, Unregulated Fisheries (IUU), rådets förordning (EG) nr 1005/2008 om upprättande av ett gemenskapssystem för att förebygga, motverka och undanröja olagligt, orapporterat och oreglerat fiske. Arbetet med att utveckla och fördjupa verksamhets- och itstödet har fortsatt under 2014. Den nya modellen av fartygsöver- vakningssystem (Vessel Monitoring System) som installerades på svenska fartyg under 2013 har under 2014 medfört förbättrade rutiner för enklare och effektivare övervakning av fartyg som befinner sig i geografiskt betydelsefulla områden såsom hamn- och fiskeförbuds- områden.

I enlighet med regeringen proposition (2013/14:184) Ändringar i fiskelagen har sank- tionsavgiftssystemet skärpts i och med en höjd beloppsgräns och en straffbestämmelse som kopplas till överträdelse av landningsskyldig- heten införts i fiskelagen (1993:787). I Ds 2015:15 föreslås ändringar i lagen (1994:1709) om att andra aktörer än yrkesfiskare på fiskets område ska kunna påföras sanktionsavgifter.

Svenskt fiske hade under 2014 tillgång till 56 kvoter. De fiskemöjligheter som tilldelades Sverige i form av kvoter uppgick till 221 421 ton samt 29 857 laxar. Under 2014 stoppades fisket på sex kvoter efter att de svenska kvoterna var uppfiskade. Kvotutnyttjandet under året har varit högt, vilket ligger i linje med målet att inga kvoter ska överskridas samtidigt som de ska nyttjas fullt ut. Under 2014 genomfördes totalt 108 kvotbyten med andra länder, vilket innebär att antalet synes ligga relativt stabilt jämfört med både 2012 (104) och 2013 (118). Kvotbyten sker dels för att täcka mindre överskridanden (av Sverige eller andra länder), dels för att skapa bättre fiskemöjligheter under året. Vissa byten sker också för att omfördela kvot mellan om- råden och därigenom kunna koncentrera fisket till färre områden. Det fortsatta höga antalet byten jämfört med tidigare år beror på att fartyg inom det pelagiska systemet med individuella fiskerättigheter genomfört ett stort antal indivi- duella byten.

Havs- och vattenmyndigheten bedömer att fiskets följsamhet mot rapporteringskraven, en effektiv dokumentation samt snabb och korrekt dataläggning av uppgifterna, är viktiga orsaker till att kvoterna har kunnat hållas.

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

En del av målen för landningskontroll är EU- reglerade, andra är framtagna av Havs- och vattenmyndigheten och återfinns i tillsynsplanen för fiskerikontroll. Under 2014 uppnåddes inget av målen inom ramen för landningskontrollen, förutom när det gäller transportkontroll. De identifierade målen är antalet kontroller och kontrollerad kvantitet. Anledningarna till den dåliga måluppfyllelsen beror på färre landningar (torsk/Östersjön), bifångst som är svår att beräkna, samt resurskrävande insatser på grund av få fartyg (pelagiskt fiske/Västerhavet). Externa faktorer som exempelvis Rysslands importstopp av fiskeprodukter, medförde att Finland landade sin fångst i Sverige, vilket bidrog till ytterligare börda på existerande resurser. I Kustbevakningens årsredovisning står att antalet brottsanmälningar inom fisket är relativt få och på nationell nivå visar trenden på en minskning. Merparten av de överträdelser som har identifie- rats till sjöss kan hänföras till fritidsfisket. Inom ramen för handelskontrollen har Havs- och vattenmyndigheten under 2014 arbetat vidare med att förbättra informationen till första- handsmottagare och om förbudet mot att sälja fritidsfiskad fångst. Enligt det internationella havsforskningsrådet, ICES, förekommer utkast av mindre räka i Skagerrak. I syfte att förbättra kontrollen fick därför Havs- och vattenmyndig- heten och Kustbevakningen i uppdrag 2014 att ta fram en kontrollstrategi för det svenska räk- fisket. Kontrollstrategin innehåller ett flertal åtgärder för att utveckla inspektionsrutiner och rapportering samt en fördjupad dialog mellan myndigheter och med näringen, vilka successivt genomförs.

Fiskeriprogrammet/Havs- och fiskeriprogrammet

Resultatindikatorer

För att mäta resultatet för målet för fiskeri- programmet 2007–2013 används följande indi- kator:

–Budgetutnyttjande.

Resultatindikatorn var inte aktuell för Havs- och fiskeriprogrammet 2014–2020 under 2014, då programmet fortfarande var under utarbetande.

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Resultat

Fiskeriprogrammet (2007–2013)

År 2014 var sista året då beslut om stöd kunde fattas inom det operativa programmet för fiske- rinäringen i Sverige 2007–2013 (fiskeriprogram- met). Programmet började genomföras under våren 2008 och under perioden 2007–2014 har ca 481 miljoner kronor beviljats i EU-medel från den Europeiska fiskerifonden (EFF). Den svenska offentliga medfinansieringen uppgår till ca 443,5 miljoner kronor varav ca 213 miljoner kronor kommer från statliga anslag och ca 230 miljoner kronor utgör övrig offentlig finansie- ring. Andelen beviljade stöd motsvarar 98 pro- cent av den totala programbudgeten för programperioden. Sett till det totala budget- utnyttjandet bedöms programmet därmed vara uppfyllt. Budgetutnyttjandet varierar dock mellan de fem prioriterade områdena. Tabell 2.26 visar läget vid utgången av 2014.

Även om andel beviljade medel är hög har utbetalningen av medlen under programperioden inte alltid skett inom en önskvärd tidsram. Under 2014 har Sverige inte levt upp till utbetal- ningsmålet, vilket lett till ett s.k. automatiskt återtag, där Europeiska kommissionen återtar den del av ett budgetåtagande som inte tagits i anspråk senast den 31 december det andra året efter det att budgetåtagandet ingicks. Återtaget uppgick till ca 244 000 kronor under 2014, vilket resulterar i att den totala tillgängliga EFF-ramen minskar med samma belopp.

Tabell 2.26 Översikt på totalt beviljade medel (EU och svensk medfinansiering) 2012–2014 samt ackumulerade siffror för sexårsperioden fördelat på prioriterat område (PO)

Tusental kronor

Prioriterat område (PO)	Budget	Utfall 2012	Utfall 2013	Utfall 2014	Utfall 2007–	Målvärde
	2007–2013				2014	100 % (dvs.
						7/7 år)
PO 1; Åtgärder för anpassning av
gemenskapens fiskeflotta	194 993	111	3 593	-365	192 210	99

PO 2; Vattenbruk, inlandsfiske,
beredning och saluföring av fiskeri-
och vattenbruksprodukter	196 793	41 680	17 674	28 838	191 222	97
PO 3; Åtgärder av gemensamt intresse	362 388	46 027	40 107	13 559	358 324	99

PO 4; Hållbar utveckling av
fiskeområden	139 595	37 457	55 023	7 820	135 078	97

PO 5: Tekniskt stöd	49 198	4 580	15 257	3460	47 994	98

Summa	942 967	129 855	131 654	53 312	924 828	98

Källa: Statens jordbruksverk.

Partnerskapsöverenskommelsen

Europeiska kommissionen beslutade i oktober 2014 om den partnerskapsöverenskommelse som Sverige utarbetat för programperioden 2014–2020. Partnerskapsöverenskommelsen är en övergripande strategi för de fyra Europeiska struktur- och investeringsfonderna: Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska social- fonden, Europeiska jordbruksfonden för lands- bygdsutveckling och Europeiska havs- och fiske- rifonden. Partnerskapsöverenskommelsen har som främsta syfte att bidra till att uppnå EU 2020-målen och stärka EU:s och Sveriges konkurrenskraft. Överenskommelsen syftar även till att främja synergier och undvika över- lappning mellan fonderna och arbetet med fon- derna ska i ökad grad kopplas till andra instru- ment på EU-nivå och nationell nivå.

Tillväxtverket, Rådet för Europeiska social- fonden i Sverige och Statens jordbruksverk har på den tidigare regeringens uppdrag i december 2013 även inlett ett fördjupat samarbete inom ramen för en s.k. fondsamordningsgrupp. I april 2015 redovisades till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) gruppens arbete under 2014. Arbetet har hittills fokuserat på insatser kopplade till starten av fondprogrammen. Bland annat har myndigheterna samarbetat kring en gemensam tolkning av EU-regelverket och kring de egna föreskrifterna m.m. Kommunikation, horisontella kriterier, regionala samverkans- processer och förenkling är andra områden som har varit föremål för samarbete.

Havs- och fiskeriprogrammet

Förberedelserna inför budgetperioden 2014– 2020 har gått framåt under 2014 efter det att Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 508/2014 om Europeiska havs- och fiskeri- fonden trädde i kraft under maj 2014. Rege- ringen överlämnade ett förslag till havs- och fiskeriprogram till Europeiska kommissionen den 1 april 2015. Regeringens förslag innebär, i likhet med fiskeriprogrammet för perioden 2007–2013, att programmet ska finansiera åtgär- der som kan främja såväl långsiktigt hållbara fiskbestånd som ökad konkurrenskraft för före- tag med koppling till fiske- och vattenbruks- sektorn. Förslaget har direkta kopplingar till genomförandet av EU:s nya gemensamma fiske- ripolitik och inkluderar därmed finansiering av åtgärder som exempelvis underlättar det succes- siva införandet av landningsskyldigheten.

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Det nya programmet kommer dock, i enlighet med förordningen för Havs- och fiskeri- fonden(fondförordningen), att ha ett bredare tillämpningsområde än det tidigare programmet. Programmet kommer att bidra till genom- förandet av vissa av EU:s miljödirektiv, däribland havsmiljödirektivet. Utöver detta kommer programmet att finansiera åtgärder som bidrar till målen inom den integrerade havspolitiken samt till genomförandet av vetenskaplig data- insamling och fiskerikontroll. Detta innebär ett bredare och mer strategiskt angreppssätt vad avser havsmiljön och dess resurser. Genom- förandet av programmet kommer särskilt att beakta behoven hos det kustnära och småskaliga fisket.

Reglerna i fondförordningen i kombination med övrigt EU-regelverk har ställt krav på att vissa åtgärder inom havs- och fiskeriprogrammet skulle öppna före alla andra innan slutet av 2014 och därmed innan själva programmet har börjat. Därför har följande fyra åtgärder inom pro- grammet varit öppna för ansökningar sedan oktober 2014:

–Datainsamling.

–Kontroll och tillsyn.

–Produktions- och saluföringsplaner.

–Förberedande stöd för lokalt ledd utveck- ling.

Vattenbruk, fritidsfiske och fisketurism

Resultatindikatorer

För att mäta resultatet för målet används föl- jande indikatorer:

–Produktion i vattenbruk.

–Försäljningsvärde för vattenbruksproduk- ter.

–Antal odlingar.

–Antal sysselsatta i vattenbruk.

Resultat

Vattenbruk

Den svenska vattenbruksnäringen är geografiskt spridd över så gott som hela landet och består av flera olika delsektorer med olika odlingsarter och olika marknader. Fiskodlingar finns idag i unge- fär hundra kommuner. Vattenbruket producerar fisk, kräftdjur och blötdjur (musslor etc.) för

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

direkt försäljning till konsument och till vidare- förädling. Dessutom produceras sättfisk och sättkräftor för att förbättra fritidsfiskets möjlig- heter att expandera, samt för att återuppbygga hotade bestånd och som kompensationsutsätt- ning i av vattenkraften uppbyggda vattendrag.

Mellan åren 1990 och 2008 har den svenska produktionen av matfisk varit relativt stabil runt 5 000–6 000 ton/år, men har sedan 2008 ökat till ca 12 500 ton hel färskvikt 2012. Under 2013 minskade volymen något från denna topp- notering. Produktionen av musslor har historiskt varierat från 0–2 500 ton/år och låg 2013 på ca 1 700 ton. Sättfiskproduktionen är relativt stabil och var 2013 strax över 1 000 ton. Den rappor- terade kräftproduktionen, både av kräftor för konsumtion och för utsättning är liten, de fem senaste åren har produktionen av matkräftor legat mellan 1–2 ton och sättkräftproduktionen på 0–1 ton. Ungefär 2,7 miljoner lax- och öring- ungar sattes ut i kompensationssyfte under 2013.

Majoriteten av den matfisk som produceras består av regnbågslax, vilken står för 84 procent av den totala matfiskproduktionen. Näst största art är rödingen, som står för knappa 15 procent av matfiskproduktionen. Även inom sättfisk- odling är regnbåge den vanligaste odlingsarten.

Andra vanliga sättfiskarter är öring och röding. Den vanligaste odlingsformen för mat- fisk i Sverige är öppna nätkassar, och majoriteten av matfiskproduktionen sker i Norrland (inland och kust). Sättfisk odlas vanligen i dammar eller bassänger. Musslor odlas på långlina eller nät från flytbojar i ytan på västkusten.

Matfiskproduktionen fortsätter att öka i värde trots en något minskad produktionsvolym under 2013. Emellertid fortsätter antalet odlingar att minska. Trots denna minskning har antalet per- soner sysselsatta i vattenbruket ökat, så har även andelen kvinnor. Andelen kvinnor sysselsatta i svenskt vattenbruk har ökat men andelen ligger konstant.

Tabell 2.27 Produktion, försäljningsvärde, antalet odlingar och antalet sysselsatta i vattenbruk (matkräftor och blötdjur ingår i matfisk och sättkräftor ingår i sättfisk)

	2013	2012	2011	2010	2009
Produktion (ton)
- Matfisk	13 366	13 757	13 441	10 643	9 352
- Sättfisk	1 016	1 047	1 047	1 078	994

Försäljn.värde
(mnkr, löp)
- Mafisk	357,4	340,0	327,5	253,7	211,6
- Sättfisk	78,2	82,7	76,9	79,7	68,1

Antal odlingar 1
- Matfisk	118	122	126	141	154
- Sättfisk	123	132	150	152	141

Antal syssel-
satta	420	370	392	399	424
- Kvinnor	66	53	49	43	57
- Män	354	317	343	356	367

1 Odlingar med kombinationsverksamhet kan ingå i båda kategorierna. Källa Statistiska centralbyrån.

Under de senaste åren har ett flertal initiativ och åtgärder vidtagits för att stärka samordningen av vattenbrukets utveckling i Sverige. Förutom en gemensam myndighetsingång på Jordbruks- verket har en nationell vattenbruksstrategi tagits fram Svenskt vattenbruk – en grön näring på blå åkrar, strategi 2012–2020 i samarbete med bransch, forskare, intresseorganisationer och myndigheter. Strategin har konkretiserats i en handlingsplan som blev klar våren 2015, Hand- lingsplan för utveckling av svenskt vattenbruk – konkretisering av strategi 2012–2020. Hand- lingsplanen är inte kopplad till någon särskild ekonomisk satsning, utan åtgärderna finansieras på annat sätt. Exempelvis kan det svenska havs- och fiskeriprogrammet 2014–2020 finansiera vissa åtgärder. Exempel på åtgärder i handlings- planen är; utveckling av miljö- och klimatsmarta produkter, näringslivsutveckling, marknads- åtgärder, utveckla avel och sättfiskproduktion för svenskt vattenbruk, utveckling av för Sverige nya produktionsformer, samordning av forsk- ning och utveckling samt regional och lokal vattenbruksplanering. Under 2017 planeras en halvtidsrapport av arbetet inom handlingsplanen för att identifiera vilka åtgärder och delåtgärder som behöver ytterligare insatser för att kunna genomföras. Utvärdering och slutrapportering ska ske 2021 och redovisas av Jordbruksverket.

Sverige har under 2015 även tagit fram en flerårig nationell strategisk plan för vattenbruket i Sverige för perioden 2014–2020, den är även samstämd med åtgärder i den nationella hand- lingsplanen. Den fleråriga nationella strategiska planen för vattenbruket i Sverige 2014–2020 är

samstämd med åtgärderna i det svenska havs- och fiskeriprogrammet 2014–2020. Det har varit ett av de särskilda förhandsvillkoren i bilaga IV till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 508/2014 av den 15 maj 2014 om Euro- peiska havs- och fiskerifonden och om upp- hävande av nr 1198/2006 och (EG) nr 791/2007 och Europaparlamentets och rådets förordning nr 1255/2011 och varit en förutsättning för kommissionens godkännande av det svenska havs- och fiskeriprogrammet 2014–2020. I planen finns förslag på mål för hur svenskt vattenbruk ska utvecklas perioden 2014–2020. Vidare redogörs i planen för nationell situation, styrning, finansieringsinstrument, mål för arbetet framåt samt bästa odlingspraxis. För flertalet åtgärder som krävs för att uppnå de mål som anges i planen finns det möjligheter att söka stöd i havs och fiskeriprogrammet.

Havs-och vattenmyndigheten samt SMHI har under året lagt ut information på myndighetens webbplats och leverererat en kunskapssamman- ställning över befintliga metoder och modeller som beskriver vattenbrukets näringsämnes- belastning och dess effekter. Vidare har Havs- och vattenmyndigheten initierat ett arbete med att konsekvens bedöma upphävandet av Natur- vårdsverketes allmänna råd 93:10 Fiskodling, planering, tillstånd och tillsyn. Syftet med detta arbete är att få till en mer enhetlig bedömning samt hjälpa länsstyrelser och kommuner i sin planering.

Fritidsfiske och företagande inom fisketurism

Havs- och vattenmyndigheten har under 2014 publicerat svenskt officiell statistik för fritids- fiske.

Under 2013 fritidsfiskade 1,6 miljoner perso- ner i åldern 16–80 år varav 1,2 miljoner män och 0,4 miljoner kvinnor. Även tidigare studier har pekat på över en miljon utövare per år, men då i åldersgruppen 16–74 år1. Det sammanlagda anta- let fiskedagar var 13,3 miljoner dagar varav 9,2 miljoner fiskedagar i sjöar och vattendrag och 4 miljoner fiskedagar utmed kusterna och i havet.

Den sammanlagda behållna fångsten upp- skattas till 16 000 ton varav 9 000 ton fångats i

1 Statistiska centralbyrån, 2014. Fritidsfisket i Sverige 2013. Rapport- nummer JO 57 SM 1401.

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

sjöar och vattendrag och 7 000 ton utmed kusterna och i havet.

De fångstmässigt viktigaste arterna för fiske i sötvattensområdet var abborre, gädda, öring, sötvattenskräftor och gös. De fångstmässigt viktigaste arterna för fiske i havet var abborre, gädda, makrill, öring och sill/strömming.

Fritidsfiskets sammantagna utgifter under 2013 var 5,8 miljarder kronor. År 2007 skriver Fiskeriverket i rapporten ”Fritidsfiske och fritidsfiskebaserad verksamhet” att den totala omsättningen var 2,1 miljarder kronor för 1 310 företag. De samlade utgifterna för 2006 uppgick till 1,7 miljarder kronor2 .

Med fritidsfisket avses allt fiske som inte sker med stöd av fiskelicens eller personlig fiskelicens dvs. licensierat yrkesfiske3 .

Sverige är en populär fiskedestination även för utländska turister kan konstateras i Tillväxt- verkets nationella gränsundersökning, IBIS. Antalet svarande turister som uppger att de har fiskat under besöket i Sverige uppgår årligen till ca 800 000. Omsättning och sysselsättning i det fisketuristiska företagandet är svårare att kvanti- fiera. Mycket p.g.a. att näringen är diversifierad och därför saknar en enhetlig verksamhetskod (SNI) hos SCB. Jordbruksverket har inom ramen för sitt främjandeuppdrag på fritidsfiskets och fisketurismens område och mot bakgrund av de mål som har fastslagits i den nationella strate- gin ”Svenskt fritidsfiske och fisketurism 2020” inlett en studie för att förbättra kunskapen på detta område. Resultat kommer att presenteras under 2016.

I syfte att underlätta för allmänheten att ta reda på gällande regler för fritidsfisket i havet och i de fem stora sjöarna har Havs- och vattenmyndigheten i samarbete med länsstyrel- serna under 2014 startat webbsidan svenskafiske- regler.se. På webbsidan har fiskförvaltningens geografier digitaliserats och fiskebestämmelser kopplats till enskilda geografier, från större havs- och vattenområden ner till enskilda frednings- områden och naturreservat. Informationen är publicerad på länsstyrelsernas webb. Svenska- fiskeregler.se bidrar till målet att skapa ett lång-

2Fiskeriverkets rapport Fritidsfiske och fritidsbaserad verksamhet från 2007.

3JO 57 SM 1401.

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

siktigt hållbart fiske samt tillgänglighetsmål inom friluftslivpolitiken.

Den 5 april 2013 presenterade Havs- och vattenmyndigheten, tillsammans med Jord- bruksverket, en strategi för svenskt fritidsfiske och fisketurism t.o.m. 2020. Strategin har tagits fram i samråd med andra berörda myndigheter, intresseorganisationer och branscher. Jord- bruksverket har kartlagt hur myndigheter och intresseorganisationer på fritidsfiskets och fisketurismens område arbetar och på vilket sätt detta arbete bidrar till uppfyllnad av de centrala målen i strategin ”svenskt fritidsfiske och fiske- turism 2020”. Kartläggningen kommer ligga till grund för en serie av årsrapporter (2014–2020) i vilka Jordbruksverket ska presentera hur utveck- lingen fortskrider. Årsrapporterna varav den första publicerades under våren 2015 och heter Svenskt fritidsfiske och fisketurism 2020 så utvecklar vi svenskt fritidsfiske och fisketurism Årsrapport 2014, kommer på ett sätt tydliggöra vilka behov och utmaningar som finns att möta fritidsfiskets och fisketurismens område. Exem- pel på fokusområden som tagits fram i års- rapporten för 2014 handlar om utövande samt tillgänglighet och utgör två centrala målområden i den nationella strategin för fritidsfiskets och fisketurismens utveckling. Årsrapporten visar hur myndigheterna och organisationer arbetar tillsammans för att utveckla svenskt fritidsfiske och fisketurism.

Analys och slutsatser den gemensamma fiskeripolitiken och fiskerinäringen

Utvecklingen visar att antalet bestånd inom biologiskt säkra gränser ökar. För torsken i Östersjön är utvecklingen emellertid fortfarande oroande, vilket innebär att kvoter måste anpassas till dessa förhållanden, liksom fortsatta förvalt- ningsåtgärder för att förbättra förutsättningarna för torskens beståndsutveckling. Genomföran- det av EU:s reformerade gemensamma fiskeri- politik skapar förutsättningar för att nå målen om ett hållbart fiske framöver. Det innebär att ett omfattande arbete med genomförandet av den reformerade gemensamma fiskeripolitiken kommer att krävas under kommande år avseende bl.a. förvaltningsplaner samt fastställande av kvoter och TAC till rimliga nivåer. Utform- ningen av fiskeripolitiken och beståndsförvalt- ningen är av betydande vikt för att miljökvali- tetsmålen samt målet om god miljöstatus enligt EU:s havsmiljödirektiv ska kunna nås. Effek-

terna på måluppfyllelsen redovisas under utgifts- område 20, Allmän miljö- och naturvård. Den nya fiskeripolitiken innebär en utveckling mot ett mer hållbart fiske, inte bara ur biologisk syn- punkt men också ur ett näringslivsperspektiv. Den flexibilitet inom fisket som uppstod genom införandet av det pelagiska systemet anses vara en av förklaringarna till en ökad lönsamhet hos de stora fiskföretagen. Fortsatta insatser inom ramen för kontrollen kommer att behövas, sär- skilt vad gäller rapporteringsrutiner, övervakning och it-system som ska anpassas till de krav som införandet av landningsskyldigheten medför. Bedömningen inför 2016 är att nuvarande kon- trollregler inom EU måste anpassas till de nya reglerna som är beslutade enligt grundförord- ningen. Vidare behöver insatser göras under innevarande och kommande år för att informera verksamhetsutövarna om de regelförändringar som införs.

Som framgår av tabell 2.26 uppgår nettobevil- jade medel inom fiskeriprogrammet under peri- oden 2007–2014 till närmare 100 procent för samtliga prioriterade områden inom fiskeri- programmet 2007–2013. Den höga budget- utnyttjandegraden visar att målet för fiskeri- programmet utifrån resultatindikatorn som anges ovan är uppnått för budgetperioden. En slutlig utvärdering av programmet kommer att utföras av Europeiska kommissionen och vara slutförd senast den 31 december 2015.

Jämfört med förra årets redovisning av programgenomförandet och målvärdet för nytt- jande inom prioriterat område 2, vattenbruk, insjöfiske samt beredning och saluföring, har utvecklingen varit mycket positiv. En ökning av budgetutnyttjandet med 14 procent pekar på att Jordbruksverkets intensifierade dialog med läns- styrelserna tillsammans med insatser för att öka effektiviteten av ärendehandläggning, kan ha bidragit till den önskade effekten.

För att generellt kunna öka effektiviteten i programgenomförandet är det viktigt att er- farenheter och ytterligare möjligheter till sam- ordning med landsbygdsprogrammet tas till vara i kommande programperiod.

Det svenska vattenbruket visar fortsatt på ökad omsättning och en relativt stabil sysselsätt- ningsgrad. Den totala produktionen i svenska

vattenbruk 2013 var knappt 14 400 ton (odling för konsumtion och utsättning) och saluvärdet på denna var ca 435 miljoner kronor4 . Detta kan jämföras med Sveriges nettoimport av fisk, kräftdjur och blötdjur (inklusive förädlade pro- dukter av dessa) under 2012 som uppgick till över 33 800 ton5 och konsumtionen av fisk, kräftdjur och blötdjur som uppgick till 136 500 ton 2012 (försäljning av färsk fisk, kräftdjur och blötdjur ingår inte i denna siffra)6 . Det finns alltså utrymme för det svenska vattenbruket att ta en betydligt större marknadsandel på den nationella marknaden där efterfrågan på fisk, skaldjur och blötdjur är betydligt större än pro- duktionen, samtidigt är det viktigt att säkerställa att vattenbruket är långsiktigt hållbart och inte motverkar att miljökvalitetsnormerna för vatten uppnås eller bibehålls.

Det svenska fritidsfisket och fisketurismen visar på en stor omsättning samt sysselsättning. Trots att undersökningsmetoderna skiljer sig något vad gäller antalet utövare per år så visar studierna tydligt att fritidsfiske är en populär friluftsaktivitet som engagerar såväl gammal som ung.

2.5.8Resultat livsmedel

Maten vi äter ska vara säker och vi konsumenter ska kunna lita på att informationen om de livs- medel vi köper är korrekt. Det ska vara enkelt att göra medvetna val. Företagen har därför ansvar för att livsmedel på marknaden är säkra och märkta på rätt sätt. Den offentliga livsmedels- kontrollen har även en viktig roll för såväl producenter som konsumenter och ska vara effektiv och likvärdig i hela landet. De allmänna reglerna om livsmedelsinformation i förordning (EU) nr 1169/2011 om tillhandahållande av livsmedelsinformation började tillämpas i december 2014. Det har föranlett framtagande av kompletterande nationella föreskrifter. Dricks- vatten är vårt viktigaste livsmedel, konsumen-

4 Jordbruksverket, Rapport 2013:27, Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2010–2012.

5 Jordbruksverket, Rapport 2013:27, Sverige utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2010–2012.

6 Sveriges officiella statistik, statistiska meddelanden JO 44 SM 1301, Livsmedelskonsumtion och näringsinnehåll (statistik t.o.m. 2012).

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

terna ska ha tillgång till ett säkert dricksvatten. En utredning om trygg dricksvattenförsörjning pågår och slutbetänkandet ska lämnas senast i april 2016. Ett delbetänkande angående klimat- förändringar överlämnades till regeringen den 1 juni 2015.

Offentlig kontroll och redlighet i livsmedelskedjan

Resultatindikatorer

För att mäta resultatet för målet används föl- jande indikatorer:

–Andelen riskbaserade kontroller.

–Andelen rapporteringspunkter utan note- rad avvikelse i den offentliga kontrollen avseende säker mat och redlig hantering.

Livsmedelsverket har utvecklat resultatindika- torerna för verksamheten. De indikatorer som rapporterades tidigare år i budgetpropositionen (andelen riskbaserade kontroller och rapporte- ringspunkter utan noterad avvikelse) rapporteras därför på ett annat sätt än tidigare. Nu rappor- teras andelen kontrollmyndigheter som kontrollerar anläggningar i de högsta risk- klasserna. Dessa ska enligt Livsmedelsverkets vägledning få årlig kontroll som omfattar minst fem timmar, och i vilken mån kontroll utförs vid dessa anläggningar är ett annat sätt att rapportera andelen riskbaserad kontroll. Andelen rapporte- ringspunkter utan noterad avvikelse är ett stick- prov på efterlevnaden av gällande regler. I år kan detta anges för den kontroll som Livsmedels- verket utför men däremot inte för den kontroll som kommunerna utför.

Resultat

För att nå målet om en effektiv och likvärdig kontroll i hela landet är Livsmedelsverkets upp- drag att leda, samordna och följa upp kontrollen mycket viktigt. Syftet är att tillse att företagen har system som säkerställer att livsmedlen på marknaden är säkra och att kraven som kontrollmyndigheterna ställer är likadana i hela landet. Livsmedelsverket samordnar arbetet med en flerårig nationella kontrollplanen. För sam- ordning av arbetet med planen finns en gemen- sam myndighetsgrupp. Under 2014 har gruppen arbetat med utveckling av riktlinjer och kom- munikation angående livsmedelskontrollen. Kommunikation och dialog mellan Livsmedels-

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

verket och regionala och lokala kontrollmyndig- heter sker via olika fora och ett flertal vägled- ningar och kontrollhandböcker har tagits fram. De större arbetena under 2014 har varit utarbe- tandet av en ny vägledning för livsmedels- information och uppdateringar av tidigare vägledningar om offentlig kontroll. Vägledningar och kontrollhandböcker är viktiga stöd för ansvariga kontrollmyndigheter, men också för företagen.

Under perioden 2011–2014 genomfördes ett projekt för att öka kompetensen i livsmedels- kontrollen och förstärka samordningen mellan olika kontrollmyndigheter. Projektet har varit inriktat mot att kontrollen i högre grad ska fokusera på säkra livsmedel och redlighet i handeln och på att utförandet av kontrollen ska präglas av ett metodiskt arbetssätt och en bra dialog. En rad utbildningar har givits riktade till olika kategorier av personal och också besluts- fattare. Nästan alla Sveriges ca 300 kontrollmyn- digheter har deltagit i en eller flera utbildningar. Centrala delar i utbildningen har varit verksam- hetsstyrning, riskbaserad kontroll, flexibilitet, metodiskt arbetssätt, bemötande, dialog och samarbete. I tabell 2.28 redovisas en samman- ställning av några av de aktiviteter som genom- förts.

En viktig aspekt i livsmedelskontrollen är revisioner. Livsmedelsverket samordnar den Nationella samrådsgruppen för revision inom livsmedelskedjan som under året har utvecklat sitt arbete, bl.a. har man samlat tekniskt sak- kunniga personer som kan bistå vid revisioner hos kontrollmyndigheterna. Livsmedelsverket har under året tagit del av ett 50-tal revisions- rapporter från länsstyrelserna och kunnat verifi- era deras utförande av revisioner. Ett fåtal rap- porter resulterade i uppföljande revisioner och i ett fall förelade Livsmedelsverket en kommun att avhjälpa brister i den offentliga kontrollen. Revisionerna av de granskade kommunerna visade att drygt hälften har brister i finansie- ringen, bl.a. att kontrollavgifterna inte täcker kostnaden för kontrollen, att ansvarig myndig- het saknar kännedom om graden av kostnads- täckning och att avgifter för extra offentlig kontroll inte tas ut. Flera kommuner brister också i uppföljning av den egna kontrollen. Det innebär att man inte följer upp att den planerade kontrollen verkligen utförs, att livsmedelsföreta- garen har vidtagit åtgärder mot de noterade av- vikelserna eller att myndigheterna har nått sina

mål. Revisionerna av länsstyrelsernas kontroll av livsmedel i primärproduktionen visar på fortsatta svårigheter att utföra riskbaserad kontroll. Många länsstyrelser saknar ännu fullständiga register över primärproducenter vilket bl.a. för- svårar ett riskbaserat urval av primärprodu- cerande livsmedelsanläggningar för kontroll.

Statskontoret redovisade i juni sitt uppdrag att utvärdera avgiftsfinansieringen av den offentliga livsmedelskontrollen. Statskontoret kommer fram till att det finns brister i den kommunala kontrollen som främst beror på resursbrist men även att det finns avgörande brister i den avgiftsmodell som i dag används. Ett antal åtgär- der föreslås i rapporten som för närvarande bereds inom Regeringskansliet.

Riksdagen överlämnade i juni 2014 Riks- revisionens granskningsrapport Livsmedelskon- trollen – tar staten sitt ansvar? till regeringen. I regeringens skrivelse 2014/15:16 Riksrevisionens granskning av livsmedelskontrollen i december 2014 ger regeringen sin bedömning och kommenterar Riksrevisionens rekommen- dationer. I enlighet med vad regeringen aviserade i skrivelsen har regeringen förtydligat i Livs- medelsverkets instruktion att myndigheten har i uppgift att förutom att leda och samordna, också följa upp livsmedelskontrollen i syfte att bättre kunna identifiera och åtgärda brister.

Vidare har regeringen i livsmedelsförord- ningen (2006:813) förtydligat att länsstyrelserna ska föra uppdaterade förteckningar över god- kända och registrerade anläggningar. Länsstyrel- serna har också fått i uppdrag att aktivt verka för en ökad registrering av primärproducenter, och att rapportera till Livsmedelsverket om i vilken omfattning som samverkan mellan kontroll- myndigheter sker. Regeringen har även genom ändring av Livsmedelsverkets och Jordbruks- verkets respektive instruktion gett myndig- heterna rätt att på länsstyrelsernas begäran utföra revisioner av länsstyrelsernas kontroll.

EU:s kontor för livsmedel och veterinära frågor, FVO, utför revisioner av alla medlems- länders offentliga livsmedelskontroll för att bedöma om kontrollen följer den gemensamma lagstiftningen och tillse att den håller en lik- värdig standard. För att på ett snabbare och effektivare sätt hantera de rekommendationer som FVO lämnat till Sverige har de berörda myndigheterna under året skapat en FVO- funktion som finns vid Livsmedelsverket och Jordbruksverket.

Tabell 2.28 Ledning och samordning av livsmedelskontrollen

	2012	2013	2014
Antal länsmöten	33	36	19

Antal telefonfrågor
från kontroll-
myndigheter	X	1 556	1 247
myndigheter		1 556	1 247
Antal vägledningar
och kontroll-
handböcker	5	9	6

Antal utbildningar/
utbildningstillfällen
/deltagare	7/13/479	8/20/693	9/30/1301

Antal revisioner
utförda av
Livsmedelsverket	42	35	31

x Registrerades på annat sätt före 2013. Källa. Livsmedelsverkets årsredovisning 2014.

Målsättningen med de statliga insatser som görs för att stärka ledningen och samordningen av kontrollen är att den regionala och lokala kontrollen ska förbättras. Regionala och lokala kontrollmyndigheter rapporterar årligen sina resultat till Livsmedelsverket och det kan tjäna som underlag för en bedömning av de statliga insatserna. Totalt har antalet kontroller ökat från ca 62 000 till ca 85 000 (36 procent) mellan 2011 och 2013. I tabell 2.29 och tabell 2.30 visas i vilken grad kontrollmyndigheterna under 2012 och 2013 kontrollerade de livsmedels- respektive dricksvattenanläggningar som är placerade i de högsta riskklasserna enligt Livsmedelsverkets vägledning. Två tredjedelar (64 procent) av myndigheterna har kontrollerat alla, eller nästan alla (91–100 procent) av de livsmedels- anläggningar som är placerade i de högsta riskklasserna. Det kan jämföras med 2012 då lite drygt hälften (54 procent) av myndigheterna utförde kontroll i motsvarande omfattning. Cirka en tiondel av myndigheterna har som mest kontrollerat hälften av de anläggningar som är placerade i de högsta riskklasserna. När det gäller kontrollen av dricksvattenanläggningar så kontrollerar drygt hälften av myndigheterna alla eller nästan alla anläggningar som är placerade i de högsta riskklasserna, medan övriga myndig- heter som mest kontrollerar hälften av dessa anläggningar. Det finns därmed i vissa delar en fungerande kontroll, det finns tecken på förbätt- ringar, men också ett fortsatt behov av att stärka den offentliga kontrollen.

Utfallet i den genomförda offentliga kontrol- len i form av andelen kontroller utan noterad avvikelse är en indikator för hur företagen lever upp till kraven att livsmedlen på marknaden ska

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

vara säkra och hanteringen redlig. I tabell 2.31 redovisas resultatet av Livsmedelsverkets kon- troll. Majoriteten av rapporteringspunkterna är fortsatt utan anmärkning.

Tabell 2.29 Andelen riskbaserad kontroll, kommunernas kontroll av livsmedelsanläggningar

Resultatindikator

Andel av kontrollerade	2012	2013
anläggningar i högsta
riskklass
0–50 %	11	8
51–80 %	19	14

81–90 %	16	14

91–100 %	54	64
Totalt	100	100

Källa: Livsmedelsverkets årsredovisning 2014.

Tabell 2.30 Andelen riskbaserad kontroll, kommunernas kontroll av dricksvattenanläggningar

Resultatindikator

Andel av kontrollerade	2012	2013
anläggningar i högsta
riskklass
0–50 %	38	40
51–80 %	0	0

81–90 %	0	0

91–100 %	62	59
Totalt	100	100

Källa: Livsmedelsverkets årsredovisning 2014.

Tabell 2.31 Säker mat och redlig hantering, resultat vid Livsmedelsverkets kontroll

Resultatindikator

Livsmedelsverkets	2012	2013	2014
kontroll – Säker mat och
redlig hantering

Andel rapporterings-
punkter utan
avvikelse	84 %	87 %	88 %

Källa: Livsmedelsverkets årsredovisning 2014.

Till följd av ändringen av livsmedelsförordningen (2006:813) övertog Livsmedelsverket den 1 januari 2014 kontrollansvaret för anläggningar som är godkända för att hantera livsmedel av animaliskt ursprung Det har inneburit att antalet livsmedelsanläggningar som Livsmedelsverket ansvarar för har ökat från ca 800 anläggningar till närmare 1 300 anläggningar. I slutet av 2014 genomfördes en undersökning av vad före- tagarna som då hade Livsmedelsverket som kontrollmyndighet tyckte om Livsmedelsverkets kontroll. Undersökningen visade att sju av tio företagare som helhet var mycket eller ganska

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

nöjda med Livsmedelsverkets kontrollbesök under året.

Genom stickprov kontrollerar Livsmedels- verket bl.a. att veterinärmedicinska läkemedels- rester i animaliska livsmedel och rester av bekämpningsmedel i vegetabiliska livsmedel inte överskrider gällande gränsvärden. Livsmedels- verket är även nationellt referenslaboratorium inom 23 kompetensområden. Det innebär att samordna verksamheten inom området och ge stöd till myndigheter och livsmedelslaboratorier för att öka analysernas kvalitet inom kontrollen.

De medel, 103,9 miljoner kronor, som rege- ringen 2014 tillförde Livsmedelsverket för ned- sättning av kontrollavgifter hos slakterier har använts för ändamålet. Samtliga slakterier och vilthanteringsanläggningar har fått avgiften ned- satt till strax över EU:s minimiavgifter. För anläggningar med planerad slakt under 200 ton innebar nedsättningen att avgiften är på samma nivå som EU:s miniminivå, medan det för anläggningar med planerad slakt över 200 ton innebar en avgift på 1,08 gånger EU:s minimi- avgift. Utan nedsättningen skulle avgifterna per slaktat djur mångdubblas för mindre företag.

I syfte att skapa en gemensam inre marknad inom EU och för att se till att skyddet för folk- hälsan är högt, är reglerna på livsmedelsområdet omfattande. Det får till följd att det är viktigt att företagen kan få råd om gällande regler och andra viktiga förhållanden. Livsmedelsverket ger ut nyhetsbrev till företagen. Under 2014 var fokus på de nya reglerna om märkning och livs- medelsinformation. Antalet prenumeranter har ökat från 2 300 under 2013 till 3 400 under 2014. Under 2014 har nio nya branschriktlinjer slut- bedömts, som bl. a. riktar sig till livsmedelsföre- tagare inom primärproduktionen, till restau- rangbranschen, till fäbodnäringen och till produ- center av ekologiska livsmedel. Upplysnings- tjänsten vid Livsmedelsverket har tagit emot 9 000 frågor från företagare under 2014, vilket är en ökning med 50 procent jämfört med 2013. Vidare har ett femtontal ärenden som gjort export möjlig avslutats under 2014. Utöver det har Livsmedelsverket stått värd för sex inspek- tioner från länder utanför EU som undersöker möjligheten att öppna för import från EU.

Regeringen gav 2014 Livsmedelsverket särskilda medel för att förstärka insatserna för att så effektivt som möjligt motverka livs- medelsfusk, bl.a. i syfte att öka konsumenternas förtroende för redligheten i livsmedelsproduk-

tionen. Under 2014 har Livsmedelsverket etable- rat en särskild arbetsgrupp som samordnar allt arbete rörande livsmedelsfusk och andra oegent- ligheter och som utgör en stödfunktion till kontrollmyndigheterna. Under året har Livs- medelsverket prioriterat insatser för att utbilda och öka kunskapen om dessa frågor hos inspektörer, utveckla nya arbetssätt samt driva kontrollprojekt tillsammans med kommunala och regionala kontrollmyndigheter. Arbets- gruppen har koordinerat fem kontrollprojekt under året med fokus på spårbarhet och märk- ning av fisk. Gemensamma kontrollprojekt mellan kommunala och regionala livsmedels- kontrollmyndigheter och Livsmedelsverkets operativa kontroll har bidragit till att utveckla nya arbetssätt och ökat kunskapen hos livs- medelsinspektörer i landet. Sedan oktober 2014 finns även en ny funktion vid Livsmedelsverket, Livsmedelsombudsmannen för att bl.a. ta emot tips om misstänkta oegentligheter. Vidare har Livsmedelsverket samverkat med centrala myn- digheter, t.ex. Polisen, Tullen och Skatteverket i dessa frågor. Verket medverkar även i flera euro- peiska samarbeten och deltar aktivt i europiska och nordiska möten på området.

Säkra livsmedel och goda matvanor

Resultatindikatorer

–Antal utbrott av smittsamma djursjuk- domar och antibiotikaresistens i djur- hållning.

–Försäljning av antibiotika till vård av djur.

Resultat

Livmedelsburna zoonoser

Arbetet med att utveckla samhällets förmåga att hantera zoonoser (smittämnen som naturligt kan spridas mellan djur och människor) har fort- satt under 2014 i samverkan mellan Jordbruks- verket, Livsmedelsverket, Folkhälsomyndig- heten, Socialstyrelsen och Statens veterinär- medicinska anstalt. Gemensamma strategier för zoonoserna cryptosporidium och vtec/ehec publicerades under 2014. Strategidokumenten sträcker sig över fem år och ger styrning av myndigheternas arbete mot överenskomna samhällsmål där risker, nytta och kostnader viktats.

Sverige har ett fortsatt gott djurhälsoläge och trenden är nedåtgående för zoonoser. Det stora listeriautbrottet hos människor kopplat till charkprodukter som pågick under 2014 är nu över. Totalt smittades 49 personer, 19 män och 30 kvinnor, varav fyra gravida kvinnor. Sju per- soner avled i nära anslutning till sin listeria- infektion. Tack vare det laborativa samarbetet inom EU, utsedda referenslaboratorier och egen kompetens kunde Livsmedelsverket snabbt kon- statera att utbrottet handlade om en nationell smitta. År 2014 togs närmare 28 000 salmonella- prover i livsmedel och samtliga var negativa. Den senaste tiden rapporteras det dock fler fall av insjuknade av en särskild typ av Salmonella, 140 fall under perioden december 2014–juli 2015 mot vanligtvis 3–5 fall per år av denna typ. Berörda djur- och folkhälsomyndigheter arbetar tillsammans för att utreda eventuell gemensam smittkälla. I dagsläget finns misstanke om att smittkällan är kryddor.

Under 2014 har en myndighetsgemensam och sektorsövergripande handlingsplan och kommu- nikationsstrategi för arbetet mot antibiotika- resistens och vårdrelaterade infektioner tagits fram liksom en myndighetsgemensam studie som analyserar risken att smittas av antibiotika- resistenta ESBL-bakterier via maten. ESBL- bakterier utgör ett av de allvarligaste resistens- problemen. Enligt Jordbruksverkets statistik7 såldes förra året 10,4 ton antibiotika för behand- ling av djur vilket kan jämföras med 11,2 ton 2013 och 17, 3 ton 2007. Motsvarande siffra för den svenska sjukvården är ca 65 ton. Nya EU- bestämmelser för resistensövervakning har införts under 2014 som ökar fokus på resistens av ESBL-typ och på resistens på kött i konsu- mentledet. Berörda myndigheter på nationell nivå har effektiviserat rutinerna för insamling av prover från friska djur vid slakterier och från livsmedel, ett arbete som kommer att fortsätta 2015. En undersökning om antibiotikaresistenta MRSA-bakterier hos avelsgrisar i Sverige genomfördes under hösten 2014, resultaten offentliggjordes 2015. Svenska avelsgrisar är fortsatt fria från MRSA-smitta. De rekommen- dationer som primärproducenterna följer har

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

utvärderats, och de visade sig vara samhällseko- nomiskt lönsamma när risken för införsel av LA- MRSA via andra kanaler än importerade avelsgaltar är liten. Svensk humansjukvård upp- skattas spara minst nio miljoner kronor per år genom de åtgärder som grisbranschen vidtar för att förhindra att antibiotikaresistenta bakterier (LA-MRSA) får fäste i svenska djurbesätt- ningar8. För att minska risken för att smittor, inklusive antibiotikaresistenta bakterier, sprids mellan djur och människor och mellan olika djur har nya föreskrifter börjat gälla under 2014 som handlar om att alla verksamheter inom djurens hälso- och sjukvård där det bedrivs veterinär- medicinsk vård ska ta fram och arbeta enligt en vårdhygienplan.

Främmande ämnen

Livsmedelsverkets arbete med farliga ämnen (både naturligt förekommande ämnen och miljöföroreningar) i livsmedel är en central del av myndighetens verksamhet.

Ämnen som verket arbetar med är bl.a. metaller och halvmetaller (t.ex. bly, kadmium, tenn och arsenik), mögelgifter, långlivade orga- niska föroreningar (t.ex. dioxiner och dioxinlika PCB) m.m.. Merparten av regelverket på om- rådet, t.ex. gränsvärden, övervakningsprogram etc. är EU-gemensamt.

Sveriges undantag från EU:s gränsvärden för dioxin i viss fisk från Östersjöområdet löper sedan 2012 tills vidare på villkor att vissa villkor uppfylls. Regeringen gav i regleringsbrevet för 2014 Livsmedelsverket i uppdrag att fortsätta arbetet med spridning av information till risk- grupper som inte ska ha ett högt intag av fet fisk från Östersjöområdet. Verket har därför under 2014 vid sidan av de ordinarie informationsinsat- serna också fortsatt den särskilda kampanjen från 2012–2013. Livsmedelsverket har redovisat resultaten i en rapport och där även lämnat för- slag för fortsatta åtgärder. Målgruppen har under 2014 varit kvinnor i fertil ålder, 18–40 år. Navet i kampanjen var webbplatsen Nyttigfisk.se där det finns information om kostråden. En särskild satsning har gjorts på kommunikation via digi-

			8 Preventing Introduction of Livestock Associated MRSA in a Pig
	7 Försäljning av djurläkemedel 2014 (Jordbruksverket Dnr 5.6.17–
			Population – Benefits, Costs, and Knowledge gaps from a Swedish
	4874/15).		Perspective. Plos One, april 2015. DOI: 10.1371/journal.pone.0122875.

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

tala kanaler. Nyttigfisk.se fick 110 000 besök under kampanjperioden april–december 2014.

Livsmedelsverket har tilldelats 2 miljoner kro- nor extra per år under 2014–2020 för arbete inom ramen för handlingsplanen Giftfri vardag. Uppdraget sker i dialog med Kemikalieinspek- tionen. Livsmedelsverket har under 2014 tagit fram en arbetsplan för åren 2015–2020. Tre prio- riterade områden har identifierats: exponerings- uppskattningar, hormonstörande ämnen och kombinationseffekter. Regeringen anser att Livsmedelsverkets plan för arbetet väl följer de prioriteringar som finns i kemikalieproposi- tionen från 2013 som fastställer inriktningen för arbetet med Giftfri vardag.

Regeringen tillsatte en utredning som har överlämnat sitt betänkande, Bisfenol A – Kart- läggning och strategi förminskad exponering (SOU 2014:90) till regeringen (Miljödeparte- mentet) den 15 januari 2015. I den del som berör material i kontakt med livsmedel föreslog utred- ningen ett antal mål och medel för att nå en betydande minskning av exponeringen för BPA. Regeringen har remitterat utredningens betän- kande och bereder ärendet.

Arbetet med främmande ämnen i livsmedel har även koppling till aktiviteter inom ramen för myndighetens arbete med krisberedskap. Utvecklingsprojekten har bl.a. varit inriktade på övervakning och tidig varning för ökad expone- ring av giftiga ämnen hos människa, utveckling kemiska analyser av naturliga gifter och för metoder för att upptäcka farliga algblomningar i vattentäkter.

Dricksvatten

Livsmedelsverket har fr.o.m. 2014 informations- ansvar för enskild dricksvattenförsörjning. Frågor från laboratorier och konsumenter be- svaras via Livsmedelsverkets upplysningstjänst. Två informationsbroschyrer, ”Sköt om din brunn för bra dricksvatten” och ”Att anlägga egen brunn för bra dricksvatten” har revideras och getts ut tillsammans med Sveriges geolo- giska undersökning (SGU). Med anledning av fynden av förhöjda halter av ämnen från brandsläckningsskum i dricksvatten på flera håll i landet har Livsmedelsverket under året tagit fram åtgärdsgränser för att dricksvatten- producenter ska kunna avgöra om eventuella halter av perfluorerade alkylsyror (PFAA) i dricksvattnet innebär att begränsningsåtgärder måste sättas in. Livsmedelsverket har även

tillsammans med Kemikalieinspektionen startat ett nationellt nätverk på området.

Goda matvanor

Det är viktigt att konsumenter, och särskilt barn och unga, har förutsättningar att göra medvetna val vad gäller hälsosam och säker mat. De Nor- diska näringsrekommendationerna och resultatet från Livsmedelsverkets matvaneundersökning ligger till grund för de nya generella kostråden som lanserades våren 2015. De nya råden tar även hänsyn till matens miljöpåverkan. Huvud- budskapet är att äta mer vegetabilier och mindre animalier, att äta lagom mycket och att röra på sig. Verket har informerat och fört diskussioner med många olika aktörer vad gäller slutsatserna från de Nordiska näringsrekommendationerna. Informationsinsatser har under 2014 även särskilt riktats mot olika yrkeskategorier inom vården för att öka deras kunskaper om bra mat- vanor.

Nyckelhålet är en symbol som gör det enklare för konsumenterna att välja nyttigare mat. Under 2014 firade Nyckelhålet 25 år i Sverige. Livsmedelsverket har med anledning av det genomfört en kampanj riktad till konsumen- terna. Reglerna för märkningen har också revide- rats i ett samarbete mellan Sverige, Norge, Dan- mark och Island, då samma regler gäller för Nyckelhålet i dessa länder, som alla också använder denna märkning. Under året genom- fördes även en konsumentundersökning som visade att 95 procent känner till Nyckelhålet och 80 procent tycker att det är bra att märkningen finns. Livsmedelsverket har vidare redovisat ett regeringsuppdrag om att kartlägga och analysera konsumenternas förståelse av den livsmedels- information som ges t.ex. som märkning. I upp- draget ingick även att redovisa eventuella behov av utvecklat stöd till konsumenterna. Samman- taget indikerar undersökningen att konsumen- ternas bristande kunskaper om märkning begränsar deras möjligheter att göra välinforme- rade val.

Amningen av barn under första levnadsåret minskar i Sverige. Nedgången är särskilt tydlig ju äldre barnet blir och kvinnor slutar amma tidi- gare nu än för ett decennium sedan. De senaste tre åren har även amning av barn vid en vecka, 2 och 4 månaders ålder minskat. Det är viktigt att har nyblivna mammor får saklig information om hälsoeffekterna av amning och att deras val respekteras. Livsmedelsverket samordnar frågor som rör amning och spädbarnsnutrition, och

genomförandet av den strategiska planen för amningsfrågor 2013–2016 utgör en viktig del i det arbetet. Under 2014 har Livsmedelsverket tillsammans med ansvariga inom vården fört diskussioner kring indikatorer som kan mäta vårdrutiner som underlättar amning.

Nordiska ministerrådet för fisk, jordbruk, livsmedel och skog (MR-FJLS) program Ny Nordisk Mat har aktivt arbetat med matrelate- rade frågor under 2014. Bland annat har den första internationella Street Food konferensen hållits i Helsingfors, med närmare 400 deltagare och Ny Nordisk Mat deltog vid den första Nordiska matfestivalen i New York för att sprida kunskap om det Nordiska köket och smakerna. Programmet avslutades vid utgången av 2014 efter åtta framgångsrika år. Ny Nordisk Mat kommer fr.o.m. den 1 januari 2015 att vara en integrerad del av MR-FJLS verksamhet.

I november 2014 hölls den andra internatio- nella konferensen om nutrition (ICN2) i Rom, i ett samarrangemang mellan WHO och FAO. Vid mötet antogs Romdeklarationen om nutri- tion samt en handlingsplan. MR-FJLS arrange- rade tillsammans med Tyskland, Brasilien och WHO ett sidoevenemang på temat ”Fighting Overweight and Obesity”.

Matsvinn

I Sverige slänger vi årligen ca 28 kilo ätbar mat per person i soptunnan och häller ut 26 kilo flytande mat i slasken. Detta innebär en onödig belastning på miljön. Livsmedelsverket har där- för i uppdrag att under 2013–2016 genomföra insatser tillsammans med Jordbruksverket och Naturvårdsverket för att minska matsvinnet. Under 2014 har projektet främst fokuserat på kommunikation till konsumenter och spridning av goda exempel. Kampanjen ”Har du ett tivoli i kylskåpet” lanserades under hösten och den vill väcka medvetenhet om matsvinn och visa att det lönar sig att slänga mindre mat. Myndigheterna driver också en samverkansgrupp för minskat matavfall där, förutom myndigheterna, repre- sentanter från forskning, industri och olika intresseorganisationer ingår. EU-kommissionen startade under hösten 2014 en expertarbetsgrupp om matsvinn och matavfall. Mandatet för gruppen är att identifiera möjliga åtgärder för att förebygga matsvinn, diskutera hinder samt att underlätta erfarenhetsutbyte. Det treåriga nordiska projektet om matsvinn inom MR-FJLS, som startade 2013, har fortsatt under 2014.

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Fokus under 2014 har varit att jämföra defini- tioner och systemgränser för matsvinn och att inkludera på primärproduktionen.

Under 2014 har Livsmedelsverket vidare tagit fram en ny rapport ”Mat-klimat-listan” som är en sammanställning över olika livsmedels klimat- avtryck och tagit fram pedagogiska verktyg för skolan där själva skollunchen är tänkt att fungera som ett läromedel. Materialet är avsett för grundskolans årskurs 4–6 och vänder sig till lärare och skolrestauranger. Miljödelen i materialet tar sin utgångspunkt i de nationella miljökvalitetsmålen.

Offentliga måltider och upphandling

Resultatindikatorer

Indikatorer saknas. Den indikator som har använts under flera år: antal kommuner som har kostpolicy, kan inte längre kan anges eftersom datainsamling inte längre görs. Sammanställ- ningen utfördes av en privat aktör.

Resultat

Varje dag serveras ca 3 miljoner måltider inom skola, vård och omsorg. Under 2013 köpte stat, kommuner och landsting livsmedel och måltids- tjänster för tio miljarder kronor. Därutöver till- kom kostnader för lokaler, personal osv. Livs- medelsverket fick 2011 i uppdrag att inrätta ett nationellt kompetenscentrum för måltider inom vård, skola och omsorg. Syftet är att stödja och stimulera kommuner och landsting i deras arbete med att utveckla de offentliga måltiderna. Verk- samheten är till stor del utåtriktad med en nära kontakt med olika aktörer i branschen. Kompe- tenscentrums arbete under åren 2011–2014 har nu utvärderats och granskningen ger ett mycket högt betyg på såväl bemötande som material och kompetens. Av måltidscheferna ansåg 76 pro- cent att Livsmedelsverket i hög grad ger stöd då det gäller utveckling av de offentliga måltiderna. Däremot har verket inte nått ut lika bra till grupper som lärare och vård- och omsorgs- personal.

Under 2014 har Livsmedelsverket på rege- ringens uppdrag inventerat studier och projekt om måltidskvalitet för äldre, och lämnat förslag på hur måltidskvaliteten för äldre personer och personer med funktionsnedsättning kan utveck- las och höjas. Livsmedelsverket har inom ramen för ett annat uppdrag tagit fram ett kostnadsfritt

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

arbetsmaterial med övningar där skolmaten kan användas som ett pedagogiskt verktyg. Det ska underlätta för skolan att ta tillvara skolmåltiden i undervisningen. Materialet har tre teman: Maten i våra liv, Hälsa och Miljö.

Konkurrensverket fick under 2014 ansvar för stödet till offentlig upphandling. Verket har haft ett uppdrag att genomföra kompetenshöjande insatser inom området offentlig upphandling av livsmedel, med särskilt beaktande av miljö- och djurskyddsaspekter. Insatserna fokuserade på att förbättra uppföljning av upphandling på livs- medelsområdet. Vidare har myndigheten i en rapport kartlagt marknaden för offentligt upp- handlade livsmedel och måltidstjänster, samt identifierat konkurrensrelaterade problem vid offentlig upphandling av livsmedel. Den 1 sep- tember inrättas Upphandlingsmyndigheten dit upphandlingsstödet flyttas.

Analys och slutsatser livsmedel

Det finns stora variationer i hur väl den svenska livsmedelskontrollen fungerar. Positivt är att antalet kontroller på regional och lokal nivå har ökat med 36 procent mellan 2011 och 2013. Även om förbättringar kan ses så visar resultaten från 2014 års revisioner att det krävs fortsatta insatser för att nå de nationella målen för livs- medelskontrollen. Viktigt i sammanhanget är att det finns kommuner som i allt väsentligt upp- fyller kraven, samtidigt som det finns kommuner som uppvisar allvarliga brister i sin kontroll. Fortsatta ansträngningar för att skapa en effektiv och likvärdig kontroll i hela landet är därför nödvändiga. Likaså är det fortsatt angeläget med ett aktivt arbete för att öka konsumenternas förtroende för redligheten i livsmedelsproduk- tionen och stärka samordningen mellan kon- trollmyndigheterna för att likrikta och ytter- ligare riskbasera kontrollen. Det finns skäl att förvänta sig fortsatta förbättringar på området. Ett gemensamt strategiskt arbete pågår vid berörda myndigheter för att utveckla kontrollen i livsmedelskedjan. Livsmedelsverket har genom särskilda satsningar under ett flertal år utvecklat ledningen och samordningen av livsmedels- kontrollen. Regeringen har vidtagit ett antal åtgärder och följer utvecklingen. Sammantaget finns förutsättningar för att kontrollen på några års sikt i högre grad ska motsvara de krav som ställs. Framtagna vägledningar och kontroll- handböcker, de exportfrämjande insatserna, de

bedömda branschriktlinjerna och annan råd- givning torde förenkla för företagen.

Livsmedel på den svenska marknaden är med dagens kunskap generellt sett säkra, men det är fortsatt angeläget att vara uppmärksam på före- komst av eventuella farliga ämnen i livsmedel. Det gäller särskilt inom de tre områden som Livsmedelsverket avser att prioritera inom ramen för handlingsplanen för en giftfri vardag: expo- neringsuppskattningar, hormonstörande ämnen och kombinationseffekter. Situationen avseende antibiotikaresistens hos bakterier från såväl människor som djur är gynnsam i ett interna- tionellt perspektiv vilket bekräftar att den svenska strategin att verka för ansvarsfull användning av antibiotika och att förebygga sjukdomar är effektiv. Trots det fördelaktiga läget ses resistensökningar över tid i Sverige. Sedan 2006 har fynd av två typer av resistenta stafylokocker, MRSA och MRSP, samt av ESBL-bakterier hos flera djurslag gjorts. Sverige har EUs lägsta antibiotikaanvändning till djur och resistensläget är gynnsamt. Risken att smit- tas av antibiotikaresistenta ESBL-bakterier från livsmedel i Sverige är låg. Den myndighets- gemensamma handlingsplanen blir en viktig pusselbit i det pågående arbetet med att ta fram en strategi för regeringens arbete mot antibioti- karesistens.

Tidigare matvaneundersökningar visar att det fortfarande finns ett stort behov av att förbättra matvanorna, särskilt i vissa grupper. Nyckelhålet förenklar för konsumenten att göra medvetna hälsosamma matval och satsningen på en ökad information om Nyckelhålsmärkningen är där- för fortsatt angelägen. Informationsinsatser kring bra matvanor riktade mot specifika yrkes- kategorier, främst inom vården, är fortsatt ange- lägna. Arbetet med att utveckla måltiderna inom offentlig sektor är också en mycket betydelsefull del i arbetet för bättre matvanor och matglädje. Den offentliga upphandlingen av livsmedel är av stor vikt för kvaliteten på måltiderna inom offentlig sektor. De upphandlande myndig- heterna har ett fortsatt behov av stöd, informa- tion och vägledning för att kunna genomföra upphandlingar av livsmedel av önskvärd kvalitet.

2.5.9Resultat friska djur och sunda växter

Djurskydd

Resultatindikatorer

–Antalet djurskyddskontroller som läns- styrelserna har genomfört och hur stor an- del av dessa som var genomförda utifrån riskvärdering.

Resultat

Jordbruksverket är den myndighet som har det centrala ansvaret för djurskyddsfrågor. Läns- styrelserna ansvarar för den operativa kontrollen av att djurskyddsbestämmelserna efterlevs. En viss del av djurskyddskontrollen utförs även av de officiella veterinärerna på slakterierna.

Jordbruksverket har under 2014 uppdaterat, förenklat och förbättrat flera av sina djurskydds- bestämmelser för att göra det enklare för djur- hållarna att veta hur reglerna ska tolkas och för att underlätta för kontrollmyndigheterna att göra sinsemellan likartade bedömningar. Vissa av ändringarna förbättrar även företagarnas kon- kurrenskraft samtidigt som de tar hänsyn till djurens välfärd. Ändringarna har t.ex. gällt social kontakt för nötkreatur, belysning och dagsljus- insläpp för fjäderfä och grisar, slopat krav på mekanisk utgödsling i stallar för avelsdjur inom kycklingproduktionen, nya boxmått för suggor, bestämmelser kring avel och semin för hästar och nya bestämmelser om hållande av kanin för kött-, päls- eller ullproduktion.

För att ytterligare stärka kompetensen och öka samsynen i frågor om djurskydd för fjäderfä har Jordbruksverket ordnat en kalibrerings- utbildning för fjäderfä.

I enlighet med riksdagens bedömning vid behandlingen av proposition 2013/14:41 Änd- ringar i djurskyddslagen gav regeringen i november 2014 Jordbruksverket i uppdrag att inleda inrättandet av ett kompetenscentrum för 3R-frågor. I uppdraget ingår bl.a. att beskriva hur 3R-centret kommer att organiseras i fråga om t.ex. bemanning och arbetsuppgifter liksom hur samarbetet med relevanta parter vid univer- sitet och högskolor, forskningsbeviljande myn- digheter och organ, övriga myndigheter, näringslivet och berörda organisationer kommer att bedrivas. Uppdraget ska redovisas senast den 15 december 2015.

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Nationellt centrum för djurvälfärd (SCAW) samordnar och utvecklar sedan 2008 verksamhet inom djurskyddsområdet, särskilt avseende lant- brukets djur och försöksdjur. SCAW har under 2013 lett en pilotstudie om ett koordinerat Europeiskt djurskyddsnätverk (EUWelNet). Förslaget till ny förordning om offentlig kon- troll som har förhandlats sedan våren 2013 inne- håller ett förslag om inrättande av referenscent- rum för djurskydd. SCAW fullgör sina uppdrag på EU-nivå som nationell kontaktpunkt i enlig- het med förordningen om skydd av djur vid avlivning och direktivet om skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål i fråga om validering av alternativa metoder till djurförsök. SCAW har tagit initiativ till ett utökat samarbete med djurvälfärdscentra i de nordiska länderna.

Såväl regeringen som myndigheterna har, sedan ansvaret för djurskyddskontrollen förstat- ligades 2009, arbetat kontinuerligt och på olika sätt för att stärka och förbättra djurskydds- kontrollen. Bland annat har myndigheterna fort- satt det sedan 2012 pågående arbetet med att skapa en gemensam målbild, med underliggande delmål, för djurskyddskontrollen. I Rådet för djurskyddskontroll, som är ett av regeringen inrättat samverkansråd mellan Jordbruksverket och länsstyrelserna, följs de olika delmålen upp och revideras för att ytterligare föra utvecklingen av kontrollen framåt. Den risklassificerings- modell för djurskyddsobjekt som Jordbruks- verket i samarbete med länsstyrelserna har tagit fram, och som syftar till att göra det möjligt att rikta kontroller dit de behövs som bäst, togs i drift under året. En ny vägledning för hur de officiella veterinärerna på slakterierna ska bedöma djurskyddet är under framtagande. Vägledningen förtydligar hur veterinärerna ska hantera brister och handlägga avvikelser i djur- skyddet och hur informationsutbytet mellan veterinärerna och djurskyddshandläggarna på länsstyrelserna bör gå till. Tillsammans med Livsmedelsverket och Sveriges Lantbruksuniver- sitet har Jordbruksverket även genomfört utbildningar för veterinärerna på slakterierna. Åtgärderna bedöms innebära en ökad likriktning och effektivisering av djurskyddskontrollen samt bidra till att förbättra djurskyddet på lång sikt. Under året har ett tvåårigt forskningsprojekt om bemötande och kommunikation vid djurskydds- kontroller initierats av Jordbruksverket. Kom- munikation och bemötande har en stor betydelse för genomförandet av själva kontrollen men

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

också för efterlevanden av regelverket. Läns- styrelserna har även tagit fram nya och mer avancerade kompetensutvecklingsplaner för respektive myndighet.

På uppdrag av regeringen har myndigheterna analyserat resursanvändningen för djurskydds- kontrollen och om det finns möjligheter till effektiviseringar. Av analysen framgår att myn- digheterna prioriterar djurskyddsarbetet högt och att mer resurser används för djurskydds- arbetet än de som tillförts länsstyrelserna med anledning av förstatligandet av djurskydds- kontrollen 2009. Som en del i analysen utarbe- tades ett nytt indexsystem för att bättre kunna bedöma effektiviteten i kontrollarbetet. Syste- met visar att effektiviteten i kontrollarbetet har ökat något 2014 jämfört med föregående år. Länsstyrelserna har utfört fler djurskyddsåtgär- der, t.ex. fysiska kontroller och beslut, per års- arbetskraft jämfört med 2013. Resultatet visar dock också att det finns stora skillnader mellan länsstyrelserna i såväl förutsättningarna att bedriva kontrollarbetet som i effektiviteten i arbetet. Det saknas entydiga kopplingar mellan utfallet och djurtätheten i länet, storleken på länet och andra geografiska förutsättningar.

Antalet genomförda kontroller har ökat något 2014 jämfört med föregående år. Myndigheter- nas mål om att minst 50 procent av kontrollerna ska vara riskbaserade uppfylldes i några län men inte för landet som helhet. För landet som helhet sjönk den genomsnittliga andelen riskbaserade kontroller något jämfört med 2013, vilket fram- för allt bedöms bero på den stora mängden anmälningsärenden, vilka tar stora resurser i anspråk.

Även om antalet genomförda kontroller har ökat något samt kvaliteten, effektiviteten och rättssäkerheten i kontrollen under åren bedöms ha förbättrats kontinuerligt, utförs det fort- farande alltför få kontroller. Vid ett stort antal av de kontroller som utförs till följd av anmälningar finner kontrollmyndigheterna inte några djur- skyddsbrister.

Tabell 2.32 Djurskyddskontrollen 2011–2014

Antal	2011	2012	2013	2014
Genomförda
kontroller1	13 562	13 199	12 692	12 820
Andel risk-
baserade (%)	43	43	43	41

Beslut om
förelägganden	1 531	1 435	1 302	1 215

Beslut om om-
händertaganden	1 022	1 186	1 057	1 085

Beslut om
djurförbud	223	223	207	219

Källa: Statens Jordbruksverk.

1 Sättet att beräkna antalet kontroller har justerats år2014 i jämförelse med tidigare år. För att kunna göra en jämförelse mellan åren har samma beräknings- sätt tillämpats även för åren 2011–2013. Tidigare inkluderade uppgifterna om genomförda kontroller även sådana kontroller som skett i samband med ansök- ningar om tillstånd enligt 16§ djurskyddslagen och vid ansökningar om tillstånd för offentlig förevisning. Dessa kontroller är inte inkluderade i årets redovisning.

Under våren 2014 samverkade branschorgani- sationer, företag, myndigheter och Landsbygds- departementet för att ta fram en handlingsplan i syfte att långsiktigt stärka den svenska gris- produktionen. Handlingsplanen presenterades i juni 2014 och innehåller en rad åtgärdsförslag inom områdena marknad, export och produk- tion. Det slås fast att hög produktivitet måste gå hand i hand med god djurvälfärd och produk- tionsformer som tilltalar konsumenten. Sverige ligger på en relativt hög nivå vad gäller smågris- dödlighet. Att reducera smågrisdödligheten är viktigt av såväl djurskyddsskäl som av produk- tivitetsmässiga skäl. Detta ställer högra krav på kunskapsförsörjning och rådgivning. I hand- lingsplanen ingår därför åtgärdsförslag för att öka rådgivningsinsatser till grisproducenter. Ökade aktiviteter för att nuvarande regelverk för uppfödning av gris inom EU ska tolkas och till- lämpas på samma sätt i alla medlemsstater och proaktivt arbete för att höja nivån på EU:s regel- verk är också åtgärdsförslag för att öka djur- välfärden som ingår i planen.

Inom EU är målsättningen att kirurgisk kastrering av grisar ska upphöra helt senast 2018 och i Sverige kommer endast bedövade grisar att få kastreras från den 1 januari 2016. Sedan 2012 finns det, för att underlätta omställningen, möj- lighet för grisproducenter att få ersättning för kostnader i samband med bedövning och smärt- lindring vid kastrering av grisar eller för vaccine- ring mot galtlukt. Under 2014 utbetalades ersättning till knappt 10 procent av alla besätt- ningar (knappt 70 besättningar, varav bedövning och smärtlindring till drygt 104 000 grisar och vaccination mot galtlukt till drygt 8 000 grisar).

Inom ramen för Landsbygdsprogrammet har Statens jordbruksverk avsatt medel för utbild- ningar i bedövningsteknik, så att djurhållare har kunnat gå den obligatoriska utbildningen utan kostnad. Totalt har ca 1 000 personer genomgått utbildningen, vilket innebär att ungefär två tredjedelar av aktuella besättningar har möjlighet att bedöva grisarna före kastrering.

Skydd mot djursmittor

Resultatindikatorer

–Andelen slaktkycklingar med campylo- bakter.

–Antalet utbrott av smittsamma djursjuk- domar.

–Antal utbrott av salmonella.

Resultat

Sverige har ett fortsatt gott djurhälsoläge. Såväl epizootiska sjukdomar som zoonoser visar på en nedåtgående trend.

Under sommaren 2014 drabbades tre värp- hönsgårdar i Östergötland av fjäderfäsjukdomen Newcastlesjuka. Utbrottet kunde snabbt bekämpas genom avlivning av fåglar, sanering, smittspårning m.m. Det ledde dock till att flera länder stoppade all import av fåglar och en rad fjäderfäprodukter från Östergötland. Import- restriktionerna hävdes först efter förhandlingar mellan respektive lands myndigheter och Jord- bruksverket. Utbrottet ledde av detta skäl till ett stort merarbete och höga kostnader för Jord- bruksverket.

Under 2014 blev Sverige fritt från nötkrea- turssjukdomen bovin virusdiarré (BVD). Detta var ett resultat av ett arbete som pågått sedan 1993 först i form av ett frivilligt bekämpnings- program och sedan 2002 genom föreskrifter om obligatorisk bekämpning.

Tabell 2.33 Slaktkycklingsflockar med campylobakter 2012–2014

Procent

	2012	2013	2014
Andel slaktkycklingar
med campylobakter	9,3	8,8	11,5

Källla: Statens veterinärmedicinska anstalt.

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Tabell 2.34 Antalet fall/besättningar med epizootisk sjukdom 2010–2014

Sjukdom	2010	2011	2012	2013	2014
Newcastlesjuka,
fjäderfä	-	3	-	-	3
Atypisk scrapie
(NOR)	4	3	3	3	6
PRRS	-	-	-	-	-

Blåtunga	-	-	-	-	-

Mjältbrand	-	2	-	1	-
Totalt	4	8	3	4	9

Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt.

Antalet nyinfektioner av salmonella hos livs- medelsproducerande djur har under de senaste åren minskat, dock har 9 salmonellasmittade nötkreatursbesättningar påträffats och spärrats under 2014.

Tabell 2.35 Nyinfektion av salmonella i djurbesättningar och anläggningar 2010–2014

Salmonella i	2010	2011	2012	2013	2014
påvisad
besättning
Nötkreatur	7	6	5	15	9
Svin	4	4	2	-	-

Häst	1	5	-	-	-

Broiler	17	4	1	1	4
Värphöns	2	-	2	7	2

Kalkon	-	-	-	-	-

Gäss, ankor,
struts	2	2	3	-	2

Totalt	33	21	13	23	17

Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt.

Skyddsåtgärder mot växtskadegörare

Resultatindikatorer

–Antalet påträffade fall av allvarliga växt- skadegörare.

Resultat

Vissa allvarliga växtskadegörare omfattas enligt växtskyddslagen av krav på kontroller och bekämpning med målsättning utrotning. I svensk produktion låg under 2014 antalet fall med sådana växtskadegörare på samma nivå som tidigare år. Antalet påvisade fall i samband med importkontroller var fler än tidigare.

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Tabell 2.36 Antalet påträffade fall av allvarliga växtskadegörare 2012–2014

Antalet påträffade fall av allvarliga
växtskadegörare	2012	2013	2014
I svensk växtproduktion	28	19	21

I sändningar av växter och
växtprodukter från andra länder	55	66	95

Källa: Statens jordbruksverks årsredovisning 2014.

Bemisia tabaci är en art av bomullsmjöllus som är vektor för ett stort antal virussjukdomar på tomater och det är därför angeläget att hindra dess etablering i landet. Trots att Sverige är en skyddad zon för denna skadegörare påträffade Jordbruksverket denna skadegörare vid kontroll i företag vid sju tillfällen under 2014, vilket ligger på ungefär samma nivå som 2013. Ett fall av sjukdomen gulbakterios och två fall av Impatiens Necrotic Sport Virus har hittats i växthus- odlingar. Päronpest, Ervinia amylovora, hittades i en plantskola och i fem företag konstaterades svampsjukdomen Phytophtora ramorum. Potatiscystnematod har konstaterats vid fem tillfällen. Några andra fall av växtskadegörare har inte hittats i Sverige under året. Jordbruksverket har även hittat skadegörare som inte får före- komma vid importkontroll av växter och växt- produkter från länder utanför EU. Bland annat hittades levande insekter i träemballage vid tre tillfällen.

Jordbruksverket och SLU har under året redovisat ett regeringsuppdrag om riskvärdering avseende allvarliga växtskadegörare. Regeringen har lämnat ett uppdrag till Jordbruksverket att ta fram en strategi avseende undersökning och övervakning av förekomst av växtskadegörare.

Sverige har deltagit aktivt i EU-samarbetet inom området. Beslut har fattats om tillfälliga importförbud avseende vissa varor från Indien och citrusfrukt från Sydafrika. Ett omfattande arbete har genomförts avseende vilka skade- görare som ska omfattas av växtskyddslagstift- ningen och vilka villkor som ska gälla vid exem- pelvis förflyttning av växter och växtprodukter för att hindra att skadegörarna sprids. EU:s särskilda kontrollsatsning avseende träemballage från Kina har fortsatt. I EU:s ministerråd har förhandlingarna fortsatt om kommissionens förslag till ny förordning om skyddsåtgärder mot växtskadegörare.

Analys och slutsatser friska djur och sunda växter

Hälsoläget i svenska djurbesättningar är generellt gott men kan snabbt förändras av omvärlds- faktorer. Såväl epizootiska sjukdomar som zoo- noser visar på en nedåtgående trend.

Provtagningen för salmonella på slakterier och styckningsanläggningar bekräftar att de insatser som görs i tidigare led resulterar i att det är mycket ovanligt med salmonella hos levande djur och i svenskt nöt-, gris- och fjäderfäkött.

Djurskyddsläget i Sverige är i huvudsak gott. I Djurskyddsutredningens förslag – Ny djur- skyddslag (SOU 2011:75) föreslås flera änd- ringar för att ytterligare stärka djurskyddet, bl.a. föreslås ett förtydligande av kravet på naturligt beteende. Utredningens förslag bereds för när- varande inom Regeringskansliet. Arbetet med att begränsa antalet djur som används i djursförsök har förstärkts genom att Jordbruksverket fått i uppdrag att inleda inrättandet av ett kompetens- centrum för 3R-frågor. Vidare har Nationellt centrum för djurvälfärd (SCAW) genom en pilotstudie (EUWelNet) om ett koordinerat Europeiskt djurskyddsnätverk lagt grunden för ett deltagande i ett framtida nätverk av referens- centrum för djurskydd inom EU. Djurskydds- kontrollen har under årens lopp kontinuerligt förbättrats men behöver fortsatt utvecklas för att den stora mängden anmälningsärenden ska kunna hanteras på ett effektivt sätt.

Eftersom få reglerade växtskadegörare har påträffats vid kontroll och inventering 2014 är bedömningen att sundhetsläget för växter i huvudsak är gott. Det finns dock svårigheter i att utföra systematiska kartläggningar, vilket inne- bär att det finns en risk för att allvarliga växt- skadegörare sprids i landet utan att de upptäcks.

2.5.10 Resultat samiska näringar

Resultatindikatorer

I dagsläget finns inte någon tillförlitlig statistik för att kunna mäta resultatet för målet med hjälp av indikatorer.

Resultat

Samiska näringar

Renskötsel tillsammans med framför allt samisk besöksnäring, samiskt mathantverk, duodji (samisk slöjd och konsthantverk) och småskalig slakteri- och förädlingsverksamhet utgör viktiga

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

samiska näringar. Rennäring, jakt, fiske och duodji utgör bärande delar av det traditionella samiska kulturarvet. Sametinget beslutade under 2014 om ett näringspolitiskt program med syfte att tydliggöra Sametingets ansvar och ambitioner i arbetet med näringspolitisk utveckling. I pro- grammet lyfts en rad övergripande mål och insatser för att nå målen fram i syfte att stärka samiskt näringsliv.

Under 2013/14 var vinterrenhjordens storlek 256 000 jämfört med 248 000 renar föregående vinter. Svängningar i renhjordens storlek beror till största delen på variationer i naturbetet och förändringar i rovdjursförekomst. År 2014 fanns det 4 669 renägare, varav 1 812 kvinnor och 2 857 män, och antalet renar per renägare är i medeltal 55 stycken.

Tabell 2.37 Antal renar, slaktuttag och genomsnittlig

slaktprisutveckling per kilo

År	Renar	Slaktuttag	Genomsnittlig
			slaktprisutveckling
			i kronor per kilo

2013/14	256 000	54 400	52,80
2012/13	248 000	44 000	49,80

2011/12	255 000	57 600	51,66

Källa: Sametingets årsredovisning 2014.

Samhällsplanering

Sametinget ska medverka i samhällsplaneringen och bevaka att samiska behov beaktas. Same- tinget besvarar därför många remisser, med koppling till markexploatering som vindkrafts- utbyggnad, vägar och grus- och bergtäkter.

Myndigheten producerar och uppdaterar planeringsunderlag i bl.a. databasen iRenmark, som hanterar uppgifter om renskötselns markanvändning. Skogsstyrelsen och same- byarna har tillsammans fortsatt arbeta med att ta fram s.k. renbruksplaner som beskriver rensköt- selns markanvändning. Renbruksplaner har bl.a. som syfte att underlätta dialogen mellan same- byar och andra markanvändare och fungera som underlag vid samrådsmöten mellan skogs- näringen, gruv- och mineralindustrin och vind- kraft. Skogsstyrelsen har under året föreslagit att ansvaret för arbetet med renbruksplanerna ska flytta till Sametinget som har ett särskilt intresse i frågan.

Förenkling

Sametinget arbetar löpande med att försöka skapa förutsättningar för en märkbar positiv förändring i de samiska företagens vardag.

Sametinget redovisade den 1 april arbetet med förenkling enligt uppdrag i regleringsbrevet. I rapporten redovisar Sametinget bl.a. att de har arbetat mycket med förenkling genom utveck- ling av it-system för prisstöd, renmärkeshante- ring och rovdjursersättningar.

När det gäller markanvändning och samhälls- planering framhålls arbetet med iRenmark och renbruksplaner som viktiga för att förenkla planering och samråd i renskötselområdet. Vidare bedriver Sametinget ett statistikprojekt i syfte att ta fram basstatistik om de samiska näringarna.

Landsbygdsprogrammet

Sametinget kommer fortsatt ha ett särskilt ansvar för samiska närings- och landsbygds- utvecklingsfrågor inom landsbygdsprogrammet 2014–2020. Under 2014 har arbetet med att för- bereda den nya programperioden intensifierats. Viktiga delar i förberedelsearbetet har varit att ta fram regionala handlingsplaner och att formera partnerskapet.

Analys och slutsatser

Sametinget fyller en viktig funktion för att uppnå målet om en levande samisk kultur, bl.a. genom att bevaka att samiska behov beaktas i samhällsplaneringen och att arbeta för förenk- ling för de samiska företagarna.

Utvecklade och uppdaterade renbruksplaner ger förutsättningar att skapa förbättrade sam- rådsförfaranden och är en viktig del i den fort- satta dialogen mellan rennäringen och skogs- bruket samt med andra markanvändare.

Sametinget har fått allt fler uppdrag, remisser samt samrådsuppdrag kopplade till samhälls- planering.

Ökningen av slaktuttaget av renar kan bl.a. förklaras av den naturliga variationen, betes- förhållanden, ändrade förutsättningar för renar till följd av ett förändrat klimat och av rovdjurs- förekomst.

Fler renskötselföretag än tidigare kombinerar turism med renskötsel. Diversifiering och kom- binationsverksamhet kan bidra till stärkt lön- samhet samt att minska sårbarheten för ren- näringsföretagen, samtidigt som det bidrar till glesbygdens attraktionskraft och tillväxt mer generellt. Det är betydelsefullt att samiska intressen tillvaratas inom turismområdet och i det sammanhanget har den samiska turism- organisationen Visit Sápmi en viktig funktion. Andra samiska verksamheter såsom småskalig

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

slakteri- och vidareförädling samt duodji fort- sätter att utvecklas positivt. Bland annat Lands- bygdsprogrammet har bidragit till en positiv utveckling för samiska näringar.

2.5.11Resultat utbildning, forskning och innovation

Resultatindikatorer

För att mäta resultatet för målet används indi- katorerna:

–Antal helårsstudenter.

–Antal sökande och antagna.

–Examinationsfrekvens.

–Andel disputerade lärare.

–Vetenskaplig publicering.

–Externa medel.

–Genomströmning.

Andra bedömningsgrunder:

Utvärdering av vissa examina av Universitets- kanslersämbetet.

Resultat

Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) utbildar, forskar och bedriver miljöanalys om människans förvaltning och hållbara nyttjande av de biolo- giska naturresurserna. Det övergripande målet är att utbildning och forskning ska hålla en inter- nationellt sett hög kvalitet och bedrivas effektivt.

Ett genomgripande förändringsarbete har implementerats efter några internt initierade utredningar för att stärka SLU:s konkurrens- kraft i Framtidens SLU. Under 2014 har föränd- ringar skett vad gäller en ny fakultetsstruktur, ledningsstruktur och harmonisering av administ- rativa rutiner. Med utgångspunkt i förändrings- arbetet har också en omfattande översyn av utbildningsutbudet inom den nya organisationen påbörjats.

Utvecklingen och förtätningen av campus Ultuna fortsätter. Flera av de äldre byggnaderna, varav vissa arbetsmiljömässigt undermåliga, har kunnat lämnas. Under 2014 flyttade verksam- heten in i Veterinärmedicinskt- och husdjurs- vetenskapligt centrum. I den sista stora bygg- naden sker inflyttning under sommaren 2015. De nya lokalerna innebär en successiv ökning av hyreskostnaderna, vilka tas inom SLU:s anslag.

Målet för SLU vad gäller antalet helårsstudenter för perioden 2013–2015 är att dessa totalt ska uppgå till minst 11 400.

Tabell 2.38 Helårsstudenter

År	Kvinnor	Män	Totalt
2012	2 610	1 325	3 935

2013	2 605	1 274	3 879

2014	2 613	1 225	3 838

Källa: Sveriges lantbruksuniversitets årsredovisning.

Mot bakgrund av att söktrycket till SLU:s utbildningar är relativt konstant över tid är rege- ringens bedömning att målet kommer att upp- nås. Liksom tidigare år har program med djur- inriktning flest sökande. De flesta av SLU:s utbildningar på grundnivå och avancerad nivå har en sned könsfördelning. Studenternas utbild- ningsval vid SLU följer traditionella könsmöns- ter, med övervägande män vid skogliga utbild- ningar medan kvinnor är i majoritet på djur- relaterade utbildningar.

Tabell 2.39 Antalet sökande och antalet antagna till program som börjar på grundnivå

År	Totalt antal	Kvinnor	Män
2012 behöriga sökande	4 952	72 %	28 %
– varav antagna	969	66 %	34 %

2013 behöriga sökande	6 185	75 %	25 %

– varav antagna	1 028	68 %	32 %
2014 behöriga sökande	6 356	75 %	25 %

– varav antagna	978	68 %	32 %

Källa: Sveriges lantbruksuniversitets årsredovisning.

Antalet behöriga sökande till SLU:s program på avancerad nivå (masterprogram) har minskat drastiskt efter införandet av studieavgifter för s.k. tredjelandsstudenter. Av totalt 83 avgifts- skyldiga studenter antagna till program på avan- cerad nivå 2014 fanns, sedan drygt hälften tackat nej i ett sent skede, endast 35 avgiftsskyldiga kvar vid SLU efter den första terminen.

I jämförelse med riket har SLU en hög exa- minationsfrekvens. Särskilt de utbildningar som leder till ett legitimationsyrke, dvs. veterinär och djursjukskötare, har en mycket hög examina- tionsfrekvens. SLU har också många yrkes- examina, vilka brukar ha högre examinations- frekvens än generella examina, även om studen- ter på vissa yrkesutbildningar, t.ex. skogsmästar- utbildningen, är så attraktiva på arbetsmarkna- den att de erbjuds arbete redan innan de har tagit ut sin examen.

Tabell 2.40 Examensfrekvens på grund och avancerad nivå

	År	SLU	Riket
Examinerade/120 hp inom 7 år	2014	70 %	60 %

Examinerade/120 hp inom 7 år	2013	75 %	60 %
Examinerade/120 hp inom 7 år	2012	75 %	60 %

Källa: Universitetskanslersämbetet.

Under 2014 granskade UKÄ utbildnings- programmen inom djuromvårdnad, veterinär- medicin, hippologi samt lantmästare och lant- bruksvetenskap. Merparten av SLU:s yrkesexa- mina fick omdömet Hög eller Mycket hög kvalitet. Hippologexamen erhöll omdömet Mycket hög kvalitet medan kandidatexamen i veterinärmedicin fick Bristande kvalitet. Yrkes- examen veterinär, som är den examen som fordras för legitimation, fick dock Hög kvalitet.

Inom utbildning på forskarnivå avlades 108,5 examina där en licentiatexamen räknas som en halv examen under 2014, mot 90,5 under 2013. Knappt hälften av dem som tar examen på fors- karnivå är kvinnor. Den genomsnittliga netto- studietiden för doktorsexamen var 8,7 terminer, dvs. drygt en halv termin längre än normal- studietiden. Av antalet aktiva forskarstudenter är 57 procent kvinnor och 43 procent män, vilket är siffror som varit konstanta de senaste tre åren. Ungefär 70 procent av SLU:s forskarstudenter hade doktorandanställning under 2014.

SLU fortsätter att utveckla forskningen inom de prioriterade områdena biobaserad ekonomi och miljö, hälsa och välbefinnande. Sammantaget har forskningen vid SLU ökat under de senaste åren. Såväl anslaget som den externa finansie- ringen har ökat de senaste åren.

Tabell 2.41 Forskningsmedlens fördelning

År

2012

2013

2014

Anslag	1 027 302	1 036 608	1 080 855
Bidrag	783 421	774 543	840 736

Avgifter	322 882	362 076	488 935

Källa: Sveriges lantbruksuniversitets årsredovisning.

Den vetenskapliga publiceringen har ökat kontinuerligt sedan mitten av 2005 även om antalet publicerade artiklar har avstannat sedan 2012.

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Diagram 2.7 Antal artiklar med minst en SLU-adress 2010– 2014

1 600
1 400
1 200
1 000
800
600
400
200
0
2010	2011	2012	2013	2014

Källa: Sveriges lantbruksuniversitets årsredovisning.

Det totala antalet lärare vid SLU är 935 års- arbetskrafter, varav 81 procent är disputerade, vilket är en marginell minskning sedan 2013.

SLU samverkar med flera hundra olika intressenter, såväl andra lärosäten och skolor som företag och organisationer i det civila samhället. Under 2014 har SLU instiftat ett råd för samverkan med uppgift att vidareutveckla SLU:s långsiktiga strategiska arbete inom samverkansområdet. Inom ett samarbete mellan SLU och Västra Götalandsregionen har initierats ett kompetenscentrum för rådgivning, vilket ska verka för ökad samverkan kring kompetens- utveckling och kunskapsförsörjning inom lant- bruket. Ett särskilt fokus kommer att vara på rådgivningsmetodik, vilket är ett område som Konkurrenskraftsutredningen uppmärksamma- de.

Ett av SLU:s verksamhetsområden är fort- löpande miljöanalys, inom vilket SLU bl.a. leve- rerar beslutsunderlag för Sveriges rapporteringar om miljötillståndet till EU. SLU är en av de största utförarna i det nationella miljööver- vakningssystemet. SLU:s uppdrag att bedriva miljöanalys grundar sig i möjligheterna till synergier mellan miljöövervakning och forsk- ning om de biologiska naturresurserna. Fort- löpande miljöanalys finansieras till största delen genom bidrag och avgifter – huvudsakligen från Jordbruksverket, Skogsstyrelsen, Naturvårds- verket samt Havs- och vattenmyndigheten – och endast till 28 procent genom statsanslaget.

Under 2015 presenterade Artdatabanken vid SLU den s.k. Rödlistan om tillståndet för en rad arter i Sverige. Detaljer om Rödlistan redovisas under utgiftsområde 20, Allmän miljö- och naturvård.

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

SLU är den i särklass största mottagaren av forskningsmedel från Formas och har erhållit drygt 257 miljoner kronor, vilket är en ökning från 2012 med 40 miljoner kronor. Därefter följer Lunds universitet med ca 116 miljoner kronor och Göteborgs universitet med 97 miljo- ner kronor.

Formas årliga öppna utlysning omfattar drygt hälften av Formas forskningsmedel. Utöver dessa har Formas haft ett antal riktade sats- ningar. Formas har bl.a. utlyst medel till forsk- ning för skogsråvaror och biomassa. Målet med satsningen är att finna nya material och biobase- rade produkter för att främja en ekonomi som till stor del baseras på råvaror för en resurseffek- tivare ekonomi grundad på förnybara råvaror. Många av de riktade satsningarna genomförs tillsammans med andra finansiärer. Flera projekt inom utlysningen för skogsråvaror och biomassa har medfinansiering av näringslivet. I samarbete med bl.a. Vinnova är Formas med och finan- sierar ett av de fem strategiska innovations- områden (SIO) som beslutades om under 2014, nämligen BioInnovation.

Formas samfinansierar även jordbruks- och miljöteknisk forskning vid JTI AB enligt avtal med Stiftelsen Institutet för jordbruks- och miljöteknik och skogsforskning genom avtal med Stiftelsen skogsbrukets forskningsinstitut (Skogforsk).

Formas övertog 2014 ordförandeskapet för perioden 2014–2017 i Nordiska Ministerrådets forskningssamarbete i Nordisk kommitté för lantbruks- och matforskning och i Samnordisk skogsforskning.

För jordbrukets och trädgårdsbrukets kun- skapsförsörjning finansierar Formas dessutom forskning av tillämpad karaktär genom Stiftelsen Lantbruksforskning (SLF) till vilken har avsatts 20 miljoner kronor från Formas anslag. Denna forskning samfinansieras med näringen och fördelas till fokusområdena energi och biomassa, företagande, livsmedel samt miljö och klimat. För forskning inom hästområdet har avsatts tre miljoner konor till Stiftelsen hästforskning. Hästforskningsprogrammet har tre huvud- inriktningar Hästens hälsa, prestation och välfärd, Hästens reproduktion, uppfödning och utfodring samt Hästens roll för människan, samhället och miljön.

Formas har under året låtit genomföra en oberoende granskning av den öppna utlysningen. Granskaren konstaterar att Formas berednings-

process generellt uppfyller kraven på god kvalitet och praktik. Vissa rekommendationer till för- bättringar föreslås, t.ex. införandet av ett enstegsförfarande i beredningsprocessen. Se även kapitlet Miljöforskning under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård.

Såväl Formas som SLU är engagerade i det ökande forskningssamarbetet inom EU och internationellt och arbetet med detta har fortsatt att utvecklas under året.

Analys och slutsatser utbildning, forskning och innovation

Utbildning och forskning inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel utgör, tillsammans med den fortlöpande miljö- analysen vid SLU, medel för ett hållbart nytt- jande av naturresurserna där hög kompetens, nya forskningsrön och spridning av dessa är av största vikt.

Regeringen bedömer att målen för utbildning och forskning inom området är uppfyllda. Ansökningssiffror för SLU pekar på ett tämligen konstant intresse för utbildning inom de gröna näringarna. Några utbildningar, angelägna för den nationella kompetensförsörjningen, har dock fortfarande få sökande.

Mot bakgrund av de nationella miljömålen och de ökande kraven som ställs från EU och genom andra internationella konventioner av- seende miljötillståndet i landet spelar miljö- övervakning en allt större roll. Se vidare redovis- ning om miljöövervakningen i utgiftsområde 20 Allmän miljö – och naturvård. SLU spelar här en viktig roll för leverans av den miljödata som ansvariga myndigheter behöver för sin redovis- ning enligt krav i EU-direktiv och internationella konventioner. Regeringen ser positivt på SLU:s engagemang i det internationella samarbetet inom området och på SLU:s strävan efter en större integration av fortlöpande miljöanalys i både utbildning och forskning i syfte att bi- behålla och förnya kompetensen inom området.

Det internationella samarbetet inom utbild- ning och forskning är, enligt regeringens mening, viktigt. Både SLU och Formas visar på ett starkt engagemang och deltar i samarbetet på olika sätt både inom och utanför Europa.

2.5.12 Resultat internationellt arbete

De globala målsättningarna är övergripande i sin natur och det är svårt att påvisa konkreta effek- ter av budgetmedel och/eller svenska insatser varför inte några indikatorer redovisas för avsnittet. För ”Internationell handel” hänvisas till indikatorn export- och anläggningsgod- kännanden under rubriken ”En konkurrenskraf- tig livsmedelssektor”.

Tryggad livsmedelsförsörjning

Resultat

I linje med Sveriges politik för global utveckling har regeringen fortsatt arbetat bl.a. för att lyfta fram frågor kring tryggad global livsmedelsför- sörjning och tillgången till näringsriktig mat. Antalet hungrande globalt har fortsatt att minska och uppgår nu till ca 805 miljoner. Hit- tills har enligt FN:s jordbruks- och livsmedels- organisation, FAO, 63 utvecklingsländer upp- nått Milleniemål 1 om att halvera andelen hung- rande, vilket visar att målet är inom räckhåll. Samtidigt har antalet ökat i Afrika söder om Sahara. Det behövs därför fortsatt verkningsfulla åtgärder. Regeringen fattade under 2014 beslut om en strategi för svenskt samarbete med FAO9. Den organisationsbedömning som föregick i framtagandet av strategin pekar på att FAO fortsätter vara en betydelsefull organisation med ett relevant mandat. Strategin trycker på att FAO måste förbättra sitt jämställdhetsarbete, både internt och externt. Det rör t.ex. högre användning av könsuppdelad statistik i alla delmål i det strategiska ramverket samt inrikta sig mer på konkreta resultat i fält. Därutöver bör FAO bl.a. fokusera på sin kärnverksamhet, nyttjande- och brukanderättigheter, ansvarsfulla investeringar och fortsätta arbeta för en utveckling av kommittén för tryggad livsmedelsförsörjning (CFS). Strategin samt organi- sationsbedömningen är överlämnade till FAO:s generaldirektör José Graziano da Silva.

I enlighet med Sveriges stratregi för FAO fortsätter även Sverige att aktivt engagera sig i

9 Regeringsbeslut 2014-07-17, nr 2.

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

kommittén för tryggad livsmedelsförsörjning (CFS) frågor, särskilt genom ett stort deltagande från svenska aktörer och civilsamhälle. I CFS i oktober 2014 deltog en svensk delegation om 15 personer. Ett svenskt side-event om svinn arran- gerades under mötet och Sverige deltog fullt ut i förhandingarna om rekommendationer om håll- bart fiske och om svinn och förluster. Sverige gav också finansiellt bidrag på €100 000 till de två studier som togs fram av CFS’ expertpanel på dessa teman. Sverige bidrog aktivt i förhandling- arna om ansvarsfulla investeringar i jordbruket och det svenska finansiella bidraget innebar att förhandlingarna kunde avslutas. Principerna antogs i oktober 2014.

Sverige blev 2015 för första gången inbjuden att delta som aktiv observatör i G20:s jord- bruksministermöte samt i de förberedande och efterföljande arbetsgrupperna. Ministrarna beslutade om en kommuniké om livsmedelsför- sörjning med särskilt fokus på matsvinn och förluster. Sverige lyfte särskilt fram jämställdhet och vikten av samstämmighet.

Förhandlingarna om de globala hållbarhetsmålen har pågått intensivt under 2014/15. Närings- departementet har deltagit aktivt i formulering- arna om livsmedelsförsörjning, skog och fiske. Förhandlingarna förväntas avslutas i september 2015 (Se vidare utgiftsområde Internationellt bistånd).

I ljuset av den vikt som Sverige lägger vid ett hållbart fiske arrangerade Havs- och vatten- myndigheten i januari 2014 den internationella konferensen ”Global Trends in Fisheries Gover- nance – Improving Sustainability”. Konferensens syfte var att belysa den externa dimensionen av den reformerade gemensamma fiskeripolitiken och att öka förståelsen för vikten av genom- förandet av politiken ur ett hållbarhetsperspek- tiv. Kopplingen mellan fiskeripolitiken och den globala nivån redogjordes för, såsom utveck- lingen inom internationella konventioner (UNCLOS10 , CBD11 och FAO). Utmaningar och möjligheter togs upp inom ramen för att säkra den framtida livsmedelsförsörjningen, där hållbart fiske och vattenbruk ingår som en cen- tral del. Konferensen finansierades av Lands-

10United Nations Convention on the Law of the Sea.

11Konventionen om biologisk mångfald.

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

bygdsdepartementet och deltagandet utgjordes av regeringar, kommissionen, Europaparlamen- tet, myndigheter och andra internationella orga- nisationer. I april 2014 anordnades en gemensam konferens mellan OECD:s kommitté för biståndssamordning, Världsbanken och FAO på temat ”Fishing for development”. Syftet med konferensen var att belysa betydelsen av fisket och vattenbruket i utvecklingspolitiken. Vidare diskuterades hur fisket och vattenbruket bäst kan bidra till ekonomisk utveckling och en tryggad livsmedelsförsörjning både i utvecklade och utvecklingsländer. Från svensk sida (SLU) redogjordes för nya rön när det gäller alternativt fiskfoder som är en bristvara i dagens vatten- bruk.

Den ökande antibiotikaanvändningen inom djursektorn utgör ett allvarligt hot mot den globala hälsan. Sverige har därför varit drivande bakom att FAO:s konferens 2015, organisatio- nens högsta beslutande organ, fattade beslut om en resolution om antibiotikaresistens i djur- sektorn.

Svenska FAO-kommittén, i vilken ingår representanter för bl.a. civilsamhället, den privata sektorn och intresseorganisationer, tog fram en debattskrift om principer för ansvarsfulla in- vesteringar i utvecklingsländer och hur dessa principer kan göras effektiva. Syftet var att ge regeringen råd inför förhandlingarna om Princi- per för ansvarsfulla investeringar i jordbruket, rai, i CFS. Debattskriften presenterades även vid ett seminarium för att sprida kunskap om och väcka intresse i Sverige för dessa frågor. Kom- mittén anordnade vidare ett seminarium på Världslivsmedelsdagen om familjejordbrukets betydelse, med särskilt fokus på unga jord- brukares viktiga roll för den framtida livs- medelsförsörjningen.

För att underlätta ett globalt samarbete i syfte att skydda de globala växtresurserna från växt- skadegörare gav Sverige ett bidrag på 70 000 USD till den Internationella växtskydds- konventionen. Sverige lämnade också finansiellt stöd på 60 000 USD till genomförandet av vetenskapliga studier inom ramen för Codex Alimentarius för dess arbete med att utveckla internationella livsmedelsstandarder. Sverige bidrog även finansiellt med 60 000 USD för att underlätta utvecklingsländers medverkan i arbe- tet inom det Internationella växtgenetiska för- draget för livsmedel och jordbruk. Syftet med samtliga bidrag var att underlätta utvecklings-

länders möjligheter att delta i den internationella handeln och därmed för tryggad livsmedels- försörjning.

På råvaruområdet har problemen med stora prisfluktuationer fortsatt och klimatinverkan blir alltmer tydlig. Sverige innehade under tiden den 1 oktober 2013–den 30 september 2014 ord- förandeskapet i det Internationella Kakakorådet (ICCO). Positionen krävde omfattande arbets- insatser. Under denna tid hanterades en rad komplicerade externa och interna frågor, bl.a. introducerades ett för organisationen nytt budgetsystem, i avsikt att öka transperens och förutsägbarhet. EU har under året ansökt om medlemskap i den Internationella bomullsorga- nisationen (ICAC), vilken är den enda interna- tionella råvaruorganisation EU ännu inte är medlem i, och en organisation med stor bety- delse inte minst för fattigdomsbekämpning. Förhandlingar pågår nu om villkoren. Efter år av förhandlingar, till vilka Sverige mycket aktivt bidragit, har i december 2014 beslut kunnat fattas om genomgripande ändringar av den Gemensamma Råvarufondens (CFC) grund- läggande avtal, innebärande att Fonden bättre anpassas till kraven i dagens samhälle, och på ett mer effektivt sätt kan stödja utvecklingsprojekt på råvaruområdet, bl.a. genom samarbete med privata näringslivet.

Det globala miljö- och klimatarbetet

Resultat

Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Klimatet både påverkar och påverkas av jord- och skogbruk och annan markanvändning i Sverige och andra länder, inte minst utvecklingsländer. Klimat- arbetet pågår på olika nivåer. Det innebär olika men länkade ramverk på internationellt, inom EU, respektive på nationell nivå. Under 2014 och 2015 har det internationella klimatarbetet fokuserat på att få till stånd ett nytt rättsligt bindande globalt klimatavtal som är tillräckligt långtgående för att begränsa utsläppen av växt- husgaser och därmed undvika farlig påverkan på klimatsystemet så att den globala uppvärm- ningen blir högst 2˚C. Avtalet avser utsläpps- begränsningar med bindande åtaganden för alla länder med betydande utsläpp och ska gälla med start 2020 och förväntas antas vid klimattopp- möte i Paris i december 2015. I början av 2015 skulle länder presentera sina förhandlingsbud,

sina ”nationellt fastställda bidrag” (Intended Nationally Determined Contributions INDC) till det nya klimatavtalet. Sveriges bud ingår i EU:s bud och bygger på det EU-interna målet om minst 40 procent minskning till 2030 som antogs av Europeiska rådet i oktober 2014 som en del av EU:s klimat- och energipaket för 2030. Detaljer och fördelningen mellan EU:s olika medlemsstater för att nå detta mål internt kommer att förhandlas fram 2016. I detta arbete ingår frågan om hur jord- och skogsbruk och annan markanvändning ska inkluderas i med- lemsstaternas EU-interna åtagande. Regeringen har under 2014 och 2015 haft en fortsatt nära dialog med berörda myndigheter och intressen- ter i denna fråga.

Högst på agendan för Ministerrådet för Fiske, vattenbruk, jordbruk, livsmedel och skogsbruk (MR-FJLS) har frågan ett biobaserat samhälle legat. Norden har unika förutsättningar bl.a. genom tillgången på skogsråvara som kan för- ädlas i större utsträckning. Det isländska ord- förandeskapet 2014 har som huvudsaklig priori- tering satsat på ett stort projekt för att utveckla området bioekonomi i Norden, ”Nordbio”. MR- FJLS har utsetts till huvudansvarig för budget och koordinering av större delen av projektet. Under det nordiska paraplyet för bioekonomi finns bl.a. ett skogligt projekt kallat Wood bio- mass in the Nordic Bioeconomy ”WoodBio”. Fokus i projektet ligger på vedbiomassan som råvara för bioenergi, kemikalier mm. Det isländska ordförandeskapet har i samverkan med MR-FJLS även initierat en uppföljning av Selfossdeklarationen om skog som antogs 2008. Arbetet har resulterat i såväl en sammanställning av forskningsaktiviteter och projekt som en pågående arbetsgrupp för att ta fram underlag för nya strategiska mål inom det nordiska skogs- samarbetet. Det nordiska fiskerisamarbetet har 2014 koncentrerats till de utmaningar som fisket står inför, både ur ett samhälleligt perspektiv (socioekonomiskt)och ett biologiskt perspektiv. Länken mellan den blå ekonomin och bio- ekonomin har illustrerats av ett flertal genom- förda projekt under 2014. Ett exempel är av- slutandet av programmet Nordisk Innovation, vars syfte var att få fram nya produkter och tjänster inom fiskerisektorn.

MR-FJLS har identifierat en klar nordisk nytta med att samarbeta kring växtförädling (pre-breeding). Efter att ett pilotprojekt för offentlig-privata partnerskap (PPP) för växt-

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

förädling avslutats har MR-FJLS 2014 beslutat om en fortsättning av projektet för ytterligare en avtalsperiod 2015–2017. Den offentliga finansie- ringen av partnerskapet sker genom avsättning av medel från de nationella budgetarna och drif- ten är förlagd till Nordiskt genresurscenter (NordGen) i Alnarp.

MR-FLJS har också fortsatt sitt engagemang inom ramen för EU:s strategi för Östersjö- regionen. MR-FJLS har tillsammans med CBSS (Council of the Baltic Sea States) introducerat ett nytt horisontellt samarbetsområde för hållbar utveckling och bioekonomi där Nordiska ministerrådets sekretariat ansvarar för åtgärder inom bioekonomiområdet. Arbetet med EU:s strategi för Östersjöregionen har bedrivits aktivt under året med ett särskilt fokus på genom- förande av en ny handlingsplan för strategin. Hållbart jord- och skogsbruk samt fiske ingår som ett prioriterat område. Flertalet myndig- heter inom Näringsdepartementets område har särskilda regeringsuppdrag i syfte att ytterligare förstärka och utveckla engagemanget i arbetet med strategin. Sverige är prioritetsområdes- koordinator för fiskefrågor. Följande projekt har avslutats under 2014: Regionalt samarbets- projekt för att förhindra utkast (Eradicating discards) och framtagandet av rekommen- dationer för hållbart vattenbruk (Aquabest). Projektet som handlar om att ta fram en förvalt- ningsplan för lax (sustainable fisheries) har inte avslutats på grund av institutionella hinder inom EU och har skjutits på framtiden. Likaså har ett aktivt arbete bedrivits på skogsområdet där Sverige har ett huvudansvar för ett flertal skogs- relaterade projekt inom strategin som t.ex. kopplingen mellan skog och vatten och adaptiv skogsskötsel.

Sammanbrottet i förhandlingarna om ett rättsligt bindande skogsavtal har medfört en tid av söndring i samarbetsklimatet på paneuropeisk nivå. Sverige har därför prioriterat aktiviteter för att återställa förtroende och uppmuntra sam- arbete mellan organisationer och processer. Som ett led i detta har FAO:s och UNECE:s integre- rade arbetsprogram och gemensamma hand- lingsplan för skogens roll i en grön ekonomi erhållit ekonomiskt bidrag om € 46 000 för en rad aktiviteter som t.ex. en studie om policy och incitament för ökad träbyggnad, rapportering om skogägarskap i UNECE-regionen, en workshop om skogens roll i hållbarhetsmålen, samt sociala aspekter av grön ekonomi (gröna

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

jobb, entreprenörskap och jämställdhet) att ett genomförande som knyter an till berörda delar i skogssamarbetet ”Forest Europes” arbets- program. FAO:s globala skogskommittee (COFO) anordnades i juni 2014 som fokuse- rade särskilt på sociala aspekter av hållbart skogsbruk. FAO presenterade sin flaggskepps- rapport State of Forests på just detta tema. Sverige blev särskilt inbjuden att göra en pre- sentation om erfarenheter med jämställdhet i skogssektorn. I samband med COFO anord- nade Forest and Farm Facility, placerat vid FAO, ett seminarium om familjeskogsbruket roll i hållbart skogsbruk. Detta seminarium finansierades av dåvarande Landsbygdsdeparte- ment med 500 000 kronor och ingick i ett projekt som syftade till att belysa familjeskogs- bruket i samband med det internationella året för familjelantbruket som firades 2014.

Sverige har spelat en central roll vid den elfte sessionen av FN:s skogsforum, i maj 2014, där det framtida mandatet för det internationella förhandlades fram och en ministerdeklaration antogs. Näringsdepartementet har tillsammans med berörda departement och intressenter tagit fram svenska prioriteringar för det internatio- nella skogsarrangemanget som t.ex. tydligare fokus på skogensmultifunktionalitet, jobb- skapande, jämställdhet och markrättigheter. Sverige har genom ett aktivt påverkansarbete fått gehör för dessa frågor samt ett mer effektivt internationellt skogsarrangemang. Under 2014– 2015 har även intensiva förhandlingar pågått om hållbarhetsmål som ska ta vid när Millennium- målen upphör 2015. Förhandlingarna förväntas avslutas i september 2015 och Regeringen har aktivt drivit att skog och hållbart skogsbruk ska ingå som en viktig komponent i de mål och del- mål som tas fram och därtill hörande uppfölj- ningsmekanismer för post 2015 utvecklings- agendan. Skogliga indikatorer har varit av särskilt intresse under det senaste året och genom Sveriges arbete har befintliga internationella och regionala processers tidigare resultat och utvecklingsprojekt kunnat beaktas i förhållande till mätning, rapportering och utvärdering kopplat till utformningen av framtida globala utvecklingsmål. Samtidigt har Sverige, till- sammans med Finland, varit drivande i att starta ett framsynt utvecklingsarbete av de paneuro- peiska indikatorerna för hållbart skogsbruk som arbetades fram inom det regionala skogssam-

arbetet ”Forest Europe" under 90-talet och senast reviderads 2003.

EU:s timmerförordning trädde ikraft 2013 och har, likt den större handlingsplan som den utgör del av, som syfte att motverka olagliga avverkningar och handel med timmer och trä- varor som resulterar av detta. Sverige har i enlig- het med förordningens bestämmelser levererat en rapport till kommissionen. Rapporten är också tänkt att utgöra grund för den översyn av förordningen som företas 2015. Parallellt men separat utvärderas även EU:s FLEGT-hand- lingsplan. Sverige har bistått med nationella erfarenheter till översynsarbetet, bl.a. genom breda samråd med intressenterna.

Internationell handel

Annan bedömningsgrund: Genom Jordbruks- verkets och Livsmedelsverkets arbete har ett tjugotal exportrelaterade ärenden lösts under 2014 vilket möjliggjort svensk export av framför allt animaliska produkter.

Resultat

Regeringen prioriterar alltjämt arbetet med att avsluta Doharundan. Trots det lyckade WTO- ministermötet i december 2013 blev 2014 ett förlorat år i WTO-förhandlingarna, återigen till följd av meningsskiljaktigheter mellan stora nyckelländer. Arbetet med att komma överens om ett arbetsprogram för de fortsatta förhand- lingarna påbörjades därmed först under 2015. I avsaknad av framsteg i de multilaterala förhand- lingarna har fokus på bilaterala avtal fortsatt ökat. Förhandlingarna med USA har intensifie- rats under 2014–2015. Sverige har bl.a. drivit frågan om att EU och USA bör samarbeta om minskad användning av antibiotika i djur- produktionen i syfte att motverka antibiotika- resistens. Sverige var även pådrivande till att starta nya förhandlingar med Norge på jord- bruksområdet, vilket ledde fram till en förhand- lingsstart under hösten 2014. I övrigt pågår för- handlingar med bl.a. med Japan, Indien och Malaysia.

Den av Sverige finansierade OECD-studien om global antibiotikaanvändning i djurproduk- tionen publicerades i januari 2015. Beräkning- arna i studien visar att ett produktionsbortfall om ca 1 procent blir resultatet om antibiotika som tillväxtbefrämjare slopas. Vidare prognosti-

seras att den globala antibiotikaanvändningen kommer att öka med 67 procent fram till 2030 om inga åtgärder vidtas för att bromsa förloppet.

Sverige har under året genom sitt deltagande i internationella förhandlingar fortsatt bidragit till arbetet inom de globala standardiseringsorgani- sationerna Internationella växtskyddskonven- tionen (IPPC), Världsorganisationen för djur- hälsa (OIE) och Codex Alimentarius (livs- medel). Arbetet bidrar till en mer transparent och öppen världshandel, som är till gagn för såväl utvecklingsländers som vår egen export av livs- medel, djurprodukter och växter och växt- produkter. Genom fungerande internationella regler får även svenska konsumenter tillgång till ett brett utbud av motsvarande produkter.

Som ett led i att bl.a. stödja arbetet med att öppna upp andra marknader för svensk export för såväl livsmedel som skogsprodukter placera- des ett lantbruksråd på ambassaden i Peking under hösten 2014. Detta resulterade i att ären- den för att öka marknadstillträdet för svenska livsmedel kunde drivas framåt och bl.a. kunde exporten av mejeriprodukter återupptas efter att ha varit stoppad. Den tillfälliga satsningen på ett lantbruksråd ledde till att regeringen under våren 2015 tillsatte ett permanent lantbruksråd i Peking. Jordbruksverket och Livsmedelsverket har erhållit 5 miljoner kronor i finansiella medel för att hjälpa svenska företag som vill exportera genom att arbeta för exportgodkännanden och för att lösa exportrelaterade problem i tredje- land. Ett femtontal ärenden har lösts under 2014 vilket möjliggjort svensk export av framför allt animaliska produkter.

Analys och slutsatser internationellt arbete

Regeringen anser att det internationella arbetet bidrar till att uppfylla målsättningarna med arbetet, bl.a. en öppnare och mer marknads- anpassad handel, klimathänsyn, utvecklings- hänsyn, hållbar produktion i jordbruks-, fiske- och skogsnäringen, värnandet av genetiska resur- ser på regional och global nivå, bevarande av biologisk mångfald och ekosystemtjänster, säkra livsmedel och för att åtgärder tas för att mot- verka det växande problemet med antibiotika- resistens.

Trenden i en sjunkande andel hungrande i världen innebär att ett stort antal länder nu har uppnått Milleniemål 1. Det visar att utvecklingen går åt rätt håll och att målet är inom räckhåll. Dessutom har 25 länder uppnått det svårare

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

målet från Världslivsmedelstoppmötet 1996 om att minska antalet hungrande. Enligt FAO har antalet hungrande nu minskat med 100 miljoner det senaste årtiondet och med 209 miljoner sedan beräkningarna började 1990/92. De insat- ser som det internationella samfundet beslutade om under livsmedelskrisen 2007/08 och som började genomförasunder 2009, bl.a. EU:s livs- medelsmekanism om 1 miljard Euro och åtagan- dena vid G20:s möte i L’Aquila, visar på att jord- och skogsbrukets samt fiskets centrala roll för tryggad livsmedelsförsörjning och ekonomisk tillväxt har fått genomslag. Frågan om dessa näringars roll tas fortsatt upp i många interna- tionella fora, bl.a. i G20 och i de framtida håll- barhetsmålen. I detta sammanhang spelar reformen 2009 av Kommittén för tryggad livs- medelsförsörjning en central roll. Sverige deltog aktivt i reformprocessen och har fortsatt upp- märksammat/lyft kommitténs arbete, framförallt inom Sverige. En del av reformen var att CFS’ beslut om rekommendationer till åtgärder måste bygga på analyser så att besluten bli mer väl- grundade och att en Högnivåpanel av experter tillsattes. Sverige anser att de analyser som Högnivåpanelen har tagit fram har haft stor betydelse för CFS’ arbete och också varit i enlig- het med Sveriges prioriteringar om vikten av minskat svinn och ett hållbart fiske.

Regeringens inbjudan till det svenska civil- samhället och den privata sektorn att delta i CFS’ årliga möten har inneburit en ökad kunskap om kommitténs arbete och deltagandet har ökat de senaste åren, vilket visar på ett större engagemang för frågorna. Därmed stärks också möjligheterna att insatserna blir mer samordnade och får större effekt, bl.a. genom ett ökat utbyte mellan svenska och internationella aktörer inom området.

Beslutet att under året anta en FAO-strategi för regeringens arbete visar på den vikt som Sverige lägger vid organisationens arbete. FAO bedöms vara mycket relevant för svensk och global utvecklingspolitik och FAO:s mandat har beröringspunkter med regeringens alla tre prio- riteringar för utvecklingssamarbetet (priori- teringarna demokrati och mänskliga rättigheter, miljö och klimat samt jämställdhet). Strategin utgör ett viktigt instrument för att fokusera Sveriges arbete gentemot FAO.

Sveriges aktiva roll i EU-kretsen har varit en starkt bidragande faktor till att EU i FAO- arbetet fortsatt förespråkar svenska priorite-

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

ringar, som betydelsen av hållbara produktivi- tetsökningar samt av att stärka kvinnors rättig- heter, t.ex. tillgång till mark och finansiella rättigheter. Det är tydligt att Sverige trots sin storlek i förhållande till flera andra EU-länder har lyckats nå en position där våra synpunkter får genomslag.

Arbetet med att minska hindren för svensk export genom att verka för exportgodkännanden och lösa exportrelaterade problem i tredjeland, är centralt för att svenska företag ska kunna komma in med nya produkter på dessa mark- nader. Vikten av att tillvarata livsmedelsexpor- tens potential bekräftas av att exporten årligen fortsätter att öka och uppgick 2014 till 69 miljar- der kronor. Det är många faktorer som spelar in för att uppnå denna positiva trend, men bedöm- ningen är att myndigheternas konkreta arbete med att hjälpa företag in på nya marknader i världen och en ökad svensk statlig närvaro i Kina, kombinerat med insatser inom ramen för Sverigefrämjandet, bidrar till utvecklingen. Skogsindustrin bidrog under 2014 med ett exportvärde på ca 120 miljarder kronor. Skogen är fortsatt en viktig grund för det hållbara och biobaserade samhället. Biomassan är en förnybar resurs med en stor utvecklingspotential att göra klimatnytta genom att ersätta fossila råvaror. Både det nordiska och Östersjösamarbetet inom skog fungerar som plattformar för att bemöta utmaningar som t.ex. ett föränderligt klimat och omställning till ett biobaserat samhälle.

Inom ramen för förhandlingar om TTIP har Sverige tagit ett initiativ till att EU och USA bör samarbeta om minskad antibiotikaanvändning i djurproduktionen. Likaså är OECD-studien som pekar på en alarmerande utveckling av antibiotikaanvändningen i djurproduktionen globalt om inga åtgärder vidtas av vikt för rege- ringens fortsatta arbete för att motverka anti- biotikaresistens globalt.

2.6Politikens inriktning

2.6.1Inledning

Ett av regeringens övergripande mål är att Sverige ska ha lägst arbetslöshet i EU 2020. För att nå målet behövs en livskraftig, hållbar och aktiv landsbygd. Landsbygden står inför stora utmaningar men rymmer också goda möjlig-

heter. Politiken ska bidra till livskraftiga och innovativa företag och att naturresurserna används hållbart, både i Sverige och globalt, samt att de för landsbygden relevanta miljökvalitets- målen nås.

Politiken för areella näringar, landsbygd och livsmedel samverkar med flera andra politik- områden, bl.a. den regionala tillväxtpolitiken, miljö- och klimatpolitiken och kulturpolitiken.

Många jobb på landsbygden finns i små- företag. Regeringen vill att det ska vara enkelt att starta, driva och äga företag i Sverige. Den parlamentariska kommittén för Sveriges lands- bygder, den långsiktiga livsmedelsstrategin och det nationella skogsprogrammet är initiativ som regeringen tar för svensk landsbygd.

Den svenska landsbygden är rik på förnybara naturresurser. Detta ger Sverige goda förutsätt- ningar att bli ledande i en omställning mot en hållbar biobaserad samhällsekonomi, en bio- ekonomi. Skogs- och jordbruksmarkens förmåga att långsiktigt tillhandahålla ekosystemtjänster som träråvara och livsmedel, men också t.ex. sociala värden och vattenreglering, är värdefull.

De areella näringarna har en viktig roll i klimatarbetet genom sin potential att ersätta fossila energi- och industriråvaror med förnybara bioråvaror. Det handlar om både traditionella och nya sätt att utnyttja råvarorna, vilket bildar basen för en biobaserad samhällsekonomi och en miljödriven näringslivsutveckling. Detta innebär goda möjligheter för företag från många sektorer att utvecklas och bidra till innovationer, jobb, miljöförbättringar och tillväxt i hela landet.

Väsentligt för en hållbar utveckling av de areella näringarna och landsbygden är att kompetensförsörjningen och kunskaps- utvecklingen tryggas genom utbildning, forsk- ning och innovation samt förbättrad jämställd- het.

2.6.2Landsbygd

Möjligheterna för kvinnor och män att bo och verka i hela Sverige ska förbättras. Regeringen arbetar för att bidra till goda förutsättningar för arbete och välfärd i hela landet och att ta vara på landsbygdens potential för attraktiva livs-, boende-, och verksamhetsmiljöer. Landsbygdens näringsliv ska utvecklas och det ska finnas förut- sättningar att utveckla arbetstillfällen på lands- bygden.

Jordbruks-, skogs-, och landsbygdspolitiken ska medverka till att främja livskraftiga företag, attraktiva natur- och kulturmiljöer och omställ- ningen till ett hållbart samhälle, bl.a. genom det nationella skogsprogrammet, den nationella livsmedelsstrategin och genom insatser i gårds- stödet, det svenska landsbygdsprogrammet och programmet för lokalt ledd utveckling (LLU).

En väl utbyggd bredbandsinfrastruktur är viktig för att ge möjligheter att bo, driva företag och verka på landsbygden. För exempelvis jord- bruk, skogsbruk och besöksnäring är det av stor vikt att kunna använda moderna digitala tjänster i verksamheten. Bredbandssatsningarna inom landsbygdsprogrammet bidrar till att skapa för- utsättningar för utbyggnad av bredband med hög överföringshastighet i områden där mark- naden inte har planer på att bygga ut.

En sammanhållen politik för Sveriges landsbygder

I dag saknas en sammanhållen politik för en långsiktigt hållbar utveckling i Sveriges lands- bygder. För att lägga grunden för en sådan poli- tik har en parlamentarisk kommitté tillsatts (Dir. 2015:73). Socialt och miljömässigt hållbar utveckling ska förenas med ekonomisk tillväxt, en grön tillväxt, som ger förutsättningar för sysselsättning och framtidstro i hela landet. En förnyad, sammanhållen politik för landsbygden ska utgå från de strukturella frågor, utmaningar och möjligheter som landsbygden möter. Rege- ringen har betonat att ett jämställdhetsperspek- tiv ska integreras i arbetet.

En växande besöksnäring

En växande besöksnäring innebär fler jobb i hela landet, inte minst på landsbygden. För att öka konkurrenskraften i besöksnäringen föreslår regeringen ytterligare insatser för destinations- utveckling. Regeringen kommer också att avsätta resurser för marknadsföring av Sverige som turistland utomlands, som bl.a. ska användas för att marknadsföra hållbar natur- och ekoturism på landsbygden.

Det svenska landsbygdsprogrammet ger också goda möjligheter till stöd för utveckling av turism på landsbygden. Regeringen avsätter bl.a. resurser inom programmet för utveckling av nya

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

produkter med landsbygden som besöksmål och ett program för att utveckla och profilera Sverige inom måltidupplevelser.

2.6.3Konkurrenskraft i jordbruksföretagen

De gröna näringarna har goda förutsättningar att skapa jobb och tillväxt men möter precis som andra branscher en rad utmaningar. I kon- kurrenskraftsutredningens betänkande Attrak- tiv, innovativ och hållbar – strategi för en kon- kurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsnäring (SOU 2015:15) lyfts en rad utmaningar för jordbruket. Det är regeringens avsikt att hantera flera av dessa i arbetet med den kommande livs- medelsstrategin.

Enligt Jordbruksverket är produktionskost- naderna inom jordbrukssektorn högre i Sverige än i många konkurrentländer. Orsaker till skill- naderna är bl.a. klimat, geografi, byggtradition, lagstiftning och skatter. Med hänsyn till den utsatta konkurrenssituation som det svenska jord- och skogsbruket befinner sig i, föreslår regeringen att näringarna i dess helhet kompen- seras för den höjning som görs av energiskatten på dieselbränsle 2016. Regeringen höjer därför den nuvarande koldioxidskattenedsättningen för dieselbränsle i arbetsmaskiner i jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamheterna till 1,43 kronor/liter fr.o.m. den 1 januari 2016. Höjningen innebär att jord- och skogsbruket kompenseras med 199 miljoner kronor per år.

Regeringen vill stärka konkurrenskraften för jord- och skogsbruket och se en ökad produk- tion av livsmedel i Sverige. Som ett led i detta och för att minska de negativa effekterna av det rådande kritiska läget i mjölksektorn föreslår regeringen att koldioxidskattenedsättningen höjs ytterligare till 1,70 kronor/liter perioden den 1 januari 2016 till den 31 december 2018. Den ytterligare höjningen av koldioxidskattenedsätt- ningen minskar därmed kostnaderna för det svenska jord- och skogsbruket med 100 miljoner kronor per år.

De svenska jordbruksföretagen möter en allt hårdare internationell konkurrens och behöver kontinuerligt hantera detta genom att utvecklas, både genom att konkurrera med mervärden som konsumenterna efterfrågar och genom att öka produktiviten. Detta är särskilt märkbart för mjölkföretagen. Regeringen ser allvarligt på den

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

situation som den svenska mjölknäringen be- finner sig i och följer noggrant utvecklingen i mjölknäringen samt överväger ytterligare åtgär- der inom ramen för den kommande livsmedels- strategin.

Det är viktigt att genomförande och förvalt- ning av den gemensamma jordbrukspolitiken är effektiv och enkel för både brukare och myndig- heter. Jordbruksverket föreslås därför tillföras extra resurser för detta 2016–2019.

Regeringen fortsätter att följa myndigheters och branschorganisationers arbete med de åtgär- der som föreslogs under Förenklingsresan samt avser att fortsatt aktivt delta i arbetet med att förenkla EU-lagstiftningen för den gemen- samma jordbrukspolitiken.

Kontroll av EU:s handelsnormer för ägg kommer att överföras från Jordbruksverket till länsstyrelserna fr.o.m. den 1 januari 2016. Rege- ringen bedömer att det finns flera samordnings- vinster med att föra över kontrollen till läns- styrelserna.

Regeringen förbättrar också möjligheten för ett fullt utnyttjande av de finansiella medlen i det nationella stödet till norra Sverige.

Tillgång till växtsorter som är anpassade till det svenska klimatet är en förutsättning för en konkurrenskraftig växtodling. För att bibehålla konkurrenskraften behövs dessutom sorter som kan möta ett förändrat klimat. Ett förändrat klimat ger ett förändrat tryck av växtskade- görare. Detta är särskilt viktigt för jordbruket i Mellansverige och i norra Sverige, som har ett begränsat urval av sorter på världsmarknaden att välja mellan på grund av Sveriges särskilda ljus- och temperaturförhållande.

Gårdsstödet

Till följd av 2013 års reform av EU:s gemen- samma jordbrukspolitik genomfördes 2015 ett antal större förändringar av gårdsstödet.

Regeringens utgångspunkt är att regelverken ska vara stabila och förutsägbara för stödmot- tagarna. Utifrån erfarenheterna från 2015 års tillämpning av gårdsstödet och de förenklingar av EU-reglerna för gårdsstödet som aviserats av Europeiska kommissionen kan det dock finnas skäl att justera vissa delar av gårdsstödets utformning i Sverige inför kommande stödår. Gårdsstödet har fortsatt stor betydelse för upprätthållande av inkomsterna inom det

svenska jordbruket. Gårdsstödet bör utformas så att det stärker konkurrenskraften i jordbruks- sektorn på så marknadsmässiga villkor som möjligt. I det sammanhanget bör lika kon- kurrensvillkor mellan Sverige och övriga EU- länder eftersträvas och gårdsstödets betydelse för att upprätthålla inkomsterna beaktas. Rege- ringen anser vidare att gårdsstödet i Sverige bör utformas så att det bidrar till sysselsättning och aktivitet i Sveriges landsbygder. Stödet bör genomföras så att det också genererar en hög nytta för natur- och kulturmiljöer och andra miljöaspekter. Regelförenkling är en viktig utgångspunkt vid alla beslut om nationell utformning av stödet.

Den gemensamma jordbrukspolitiken efter 2020

Regeringens långsiktiga målsättning för EU:s gemensamma jordbrukspolitik är en avreglerad, marknadsorienterad och konkurrenskraftig jordbrukssektor styrd av konsumenters efter- frågan, klimat- och miljömål och där hänsyn tas till djurskydd samt den globala utvecklingspoli- tiken i enlighet med Sveriges politik för global utveckling (PGU). För att bidra till regeringens ambition om lägre utgifter för EU:s jordbruks- politik vill regeringen att den gemensamma jordbrukspolitiken lägger ett ökat fokus på åtgärder inom landsbygdspolitiken. Regeringen anser vidare att det är viktigt att politiken och dess tillämpning skapar möjligheter till stärkt konkurrenskraft för svensk jordbruks- och träd- gårdsnäring samt bidrar till den nödvändiga klimatomställningen och att miljömålen kan nås. För att möjliggöra detta behöver nuvarande politik utvärderas. Ett analysarbete som utgår från en modernisering av EU:s gemensamma jordbrukspolitik kommer att inledas inför nästa budgetperiod efter 2020, samt inför en eventuell halvtidsöversyn av politiken under nuvarande budgetperiod.

Ekologisk mat

Konsumenternas efterfrågan på ekologisk mat har ökat kraftigt. Under 2014 ökade försälj- ningen av ekologiska livsmedel med 38 procent. Intresset för närproducerad mat är också stort.

Den ekologiska produktionen har dock inte ökat i takt med efterfrågan och därför vill rege-

ringen bidra till att öka produktionen och konsumtionen av ekologiska livsmedel i Sverige. Det är viktigt att det finns goda förutsättningar för den ekologiska produktionen och att den potential som finns för fler jobb och en bättre miljö utnyttjas. Regeringen avser därför att arbeta såväl nationellt som i EU för en politik som bidrar till en ökad andel ekologisk produktion och konsumtion. Regeringens bedömning är att efterfrågeökningar på den ekologiska marknaden kan bidra till miljö- förbättringar, tillväxt och konkurrenskraft i svenskt jordbruk och svensk livsmedels- produktion.

En hållbar, innovativ och exportinriktad livsmedelsindustri

Regeringens mål är att öka svensk matproduk- tion samt skapa jobb och tillväxt i hela landet. Livsmedelsindustrins geografiska spridning, framgångar på exportmarknaden samt nära koppling till det svenska jordbrukets råvaru- produktion gör livsmedelsföretagen till viktiga aktörer för att uppnå dessa mål. Livsmedels- industrin har dessutom en viktig roll att spela för att möta flera globala samhällsutmaningar, t.ex. livsmedelsförsörjningen, klimatet och livsstils- relaterade sjukdomar.

Livsmedelsindustrins ekonomiska styrka bygger på att företagen är effektiva och innova- tiva samt säljer högförädlade produkter på såväl svenska som utländska marknader. Grund- läggande för detta är en hög kunskapsnivå och ett gynnsamt innovationsklimat. För att säkra jobb och lönsamhet behöver en större andel av produktionen utgöras av varor högre upp i värdekedjan. Regeringen bedömer att innovation samt en fördjupad samverkan mellan industri och akademi är av stor betydelse för sektorns utveckling, vilket kommer att belysas ytterligare inom ramen för arbetet med livsmedelsstrategin.

Sveriges export av livsmedel är en viktig motor för att öka matproduktionen och skapa de nya jobben. Exporten (produkter från jord- bruket, fisket och livsmedelsindustrin) har utvecklats starkt sedan EU-inträdet och fort- sätter att öka trots utdragen lågkonjunktur på flera viktiga marknader. Samtidigt har utveck- lingen varit beroende av ett fåtal företag. Ett särskilt fokus kommer därför att läggas på att fler företag ska kunna bidra till exporttillväxten.

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Rådgivning, information och ökad samverkan mellan företag, myndigheter och akademi är exempel på åtgärder som kan bidra till sektorns internationalisering. För att möjliggöra export till nya marknader utanför EU tillför regeringen medel till Livsmedelsverket och Jordbruksverket för dessa myndigheters arbete med export- godkännanden.

2.6.4En svensk livsmedelsstrategi

Svensk livsmedelsproduktion har förutsättningar att bidra till ökad sysselsättning och tillväxt och samtidigt stärka den hållbara utvecklingen i Sverige och i världen. Regeringen inledde därför 2014 arbetet med att ta fram en livsmedelsstra- tegi. Strategin ska bidra till att potentialen i svensk livsmedelsproduktion nyttjas fullt ut. Det innebär större produktion för såväl inhemska som utländska marknader, högre tillväxt och sysselsättning i berörda näringar, ökad andel ekologisk produktion och konsumtion av livs- medel samt bättre möjligheter för konsumen- terna att göra medvetna val.

Mål för arbetet med en livsmedelsstrategi är att öka sysselsättningen, produktionen, expor- ten, innovationskraften och lönsamheten i livs- medelsproduktionen, samtidigt som de relevanta nationella miljömålen nås. Regeringen avser återkomma till riksdagen under 2016 med förslag om en långsiktigt hållbar och brett förankrad livsmedelsstrategi i enlighet med dessa mål. Regeringen föreslår dock redan nu att medel för strategins genomförande avsätts 2016–2019.

2.6.5Miljö, klimat och energi

Jordbrukslandskapet bidrar till såväl rekreation som en god livsmiljö och ekosystemtjänster. Ekosystemtjänsterna är fundament för en hållbar svensk landsbygd. En förutsättning för att kunna upprätthålla och utveckla dessa är att jordbruket är både konkurrenskraftigt och långsiktigt håll- bart. De åtgärder som regeringen föreslår har som syfte att bidra till såväl konkurrenskraft som en grön omställning och att de nationella miljökvalitetsmålen kan nås.

I Sverige har vi goda förutsättningar för jord- och skogsbruksproduktion. Det gäller de natur- givna produktionsförutsättningarna men även den höga kompetens och utvecklingsförmåga

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

som finns i näringslivet. Regeringens politik syftar till att underlätta för företagarna att nyttja denna potential samt att ge förutsättningar till att ytterligare utveckla verksamheter och produkter för att bidra till en konkurrenskraftig sektor.

Globalt krävs stora förbättringar inom jord- bruks- och livsmedelsområdet samt inom skogs- bruket för att öka produktiviteten och effektivi- teten samt åstadkomma en hållbar utveckling. Det svenska jord- och skogsbruket bör vara en förebild och bidra med klimatsmarta produkter som förnybar energi och trä för hållbart byggande men också för kunskaper och stöd i arbetet med att anpassa näringarna för möta de utmaningar som världen står inför.

Utsläpp av metan och lustgas sker från jord- brukets djurhållning och användning av mineral- gödsel, medan skogs- och jordbruk utgör både källor och sänkor för växthusgaser. Vid Euro- peiska rådet i oktober 2014 fattades beslut om ramarna för klimat- och energipolitiken inom EU fram till 2030. I centrum för överens- kommelsen står målet om att minska växthus- gasutsläppen med minst 40 procent men även målet om minst 27 procent förnybar energi. Regeringen avser att verka för att EU:s regelverk på området inte missgynnar användningen av skog vare sig till träprodukter eller biobränslen.

De klimatförändringar vi står inför kommer även att påverka förutsättningarna för de gröna näringarna. Beroende på hur temperatur- och nederbördsmönster förändras kommer bl.a. tillgången på vatten att påverkas. För att möta förändringarna behövs mer kunskap. Regeringen tillför medel till Jordbruksverket för att öka takten i arbetet med att nå miljökvalitetsmålen. Svenska artprojektet, som omfattar National- nyckeln, och de biologiska samlingarna ges ökade resurser för kartläggning av arter, taxo- nomisk forskning och informationsspridning med såväl forskare som den intresserade allmän- heten som målgrupp.

De gröna näringarna har en nyckelroll i arbetet för klimatomställningen, ett hållbart samhälle och en god miljö genom att även kunna producera förnybara industri- och energiråvaror och reducera användningen av fossila råvaror. För att i högre grad ta till vara potentialen för produktion av förnybar energi behövs miljö- och klimatfrämjande insatser samt effektiva och träffsäkra styrmedel. Det kan t.ex. vara att skapa bättre förutsättningar för biogasproduktion ur

produkter från de gröna näringarna. Regeringen föreslår därför att budgeten för metanreduce- ringsersättningen ökar med 30 miljoner kronor 2016 och beräknar att stödet ökar med mot- svarande belopp 2017–2019. Syftet är att öka produktionen av biogas ur stallgödsel och på så vis minska utsläppen av växthusgaser samtidigt som förnybar energi produceras.

2.6.6Skog

I Sverige har vi en unik möjlighet att ta vara på vår skog och kombinera den med vår innova- tionskraft. På så sätt skapas nya produkter och tjänster, samtidigt som fossila råvaror ersätts, utsläppen av växthusgaser minskas och arbets- tillfällen på landsbygden skapas.

Regeringen anser att Sverige behöver en lång- siktig skogsstrategi – ett nationellt skogs- program – som optimerar skogens möjligheter att bidra till en hållbar utveckling av det svenska samhället. Det är tid för ett stort steg mot det biobaserade samhället, med utgångspunkt i skogens möjligheter, värden och bidrag till miljökvalitetsmålen.

Skogsbruket har också stor betydelse för att nå miljökvalitetsmål och generationsmål inom miljömålssystemet. Arbetet med att i det prak- tiska skogsbruket införliva målbilderna för miljöhänsyn är av grundläggande betydelse och följs noga av regeringen. Regeringen anser att fler naturskogar ska skyddas och naturvårds- hänsynen ska öka i den brukade skogen. I tillägg till skogsägarnas nödvändiga frivilliga insatser förstärker regeringen nu möjligheterna att värna skogens miljövärden också genom formellt skydd. Resurserna för skydd av värdefull skog föreslås öka med 100 miljoner kronor fr.o.m. 2016 för ersättning till markägare för skydd av skog samt en årlig förstärkning med 7 miljoner kronor fr.o.m. 2016 för Skogsstyrelsens förvalt- ning för ändamålet.

Arbetet inom det nationella skogsprogram- met inriktas på att nå programmets vision: ”Skogen – det gröna guldet – ska bidra till jobb och hållbar tillväxt i hela landet samt till utvecklingen av en växande bioekonomi.”

Dialogprocessen som pågår inom det natio- nella skogsprogrammet kommer att fortsätta under 2016. Arbetet tar sin utgångspunkt i skogens ekonomiska, sociala och miljömässiga värden och syftar till att skapa ökad samsyn.

Frågor behandlas om tillväxt, mångbruk och värdeskapande av skogen som resurs; virkes- produktion, övriga ekosystemtjänster och naturens gränser; främjande av biobaserade produkter och energi, smarta transporter, en skogsindustri i världsklass och ökad export; samt internationella frågor.

Efter avslutad dialogprocess avser regeringen under 2017 att utarbeta ett strategidokument med ett åtgärdsprogram för implementering de kommande åren. Regeringen avser att avsätta 26 miljoner kronor årligen under 2017 till 2019, som i samverkan med satsningar från skogs- sektorn, syftar till att förverkliga det långsiktiga åtgärdsprogrammet.

Regeringen vill också peka på möjligheten för intressenter att ta initiativ som länkar till rege- ringens åtgärdsprogram. Synergier mellan nationella skogsprogrammet och regeringens andra strategiska initiativ ska uppmärksammas och utvecklas. Programmet och åtgärder bör utvärderas och baserat på det kan en förnyad dialogprocess ske för vidareutveckling av programmet. När skogsvårdslagen ses över ska hänsyn tas till arbetet med ett nationellt skogs- program.

Skogen erbjuder möjligheter att skapa syssel- sättning också för personer långt från arbets- marknaden. Berörda myndigheter som Skogs- styrelsen, Arbetsförmedlingen och andra offent- liga aktörer bör uppmärksamma när myndig- heterna kan bidra till att dessa möjligheter tas till vara. Regeringen följer uppmärksamt arbetet med skogsbrukssektorns jämställdhetsstrategi och ser det som ett viktigt arbete för att trygga kompetensförsörjningen i skogen.

Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen ska fortsätta att utveckla sitt samarbete för att underlätta kontakter med myndigheterna.

Regeringen värnar den nationella skogspoliti- ken och följer noggrant nya EU-initiativs på- verkan på svensk skog och skogsnäring. De EU- insatser som berör skogsområdet bör även fort- sättningsvis vara begränsade och respektera sub- sidiaritetsprincipen. Även om det inte finns en gemensam skogspolitik i EU kan svenskt skogs- bruk påverkas av utvecklad unionspolitik på t.ex. klimat- och energiområdet varför goda ramvill- kor för hållbart skogsbruk behöver bevaras och utvecklas också i sådana EU-sammanhang. Vidare avser regeringen spela en aktiv roll av- seende skogsfrågor i det internationella arbetet.

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

2.6.7Jakt- och viltförvaltning

Regeringens intention är att ge goda förutsätt- ningar för jakt och viltförvaltning som näring och fritidssysselsättning och en hållbar förvalt- ning av viltstammar och därmed skapa arbets- tillfällen på landsbygden. Viltet i Sverige är en viktig resurs som ska förvaltas långsiktigt. Jakt är en populär fritidssysselsättning och vilda djur är en del av den naturupplevelse som många söker såväl genom jakt som olika former av vilt- skådning. Samtidigt är det viktigt att våra vilda djur och fåglar förvaltas på ett klokt sätt så att deras populationer är livskraftiga och den natur- liga genetiska variationen är bevarad. Det jakt- etiska perspektivet ska beaktas i all jakt. En god jakt och viltförvaltning kännetecknas av en bra balans mellan näringsverksamhet och vilt- närvaro. Exempelvis skapar de ökande klövvilt- stammarna både möjligheter och problem som måste hanteras. I regeringens utveckling av en långsiktig vargförvaltning har ett antal uppdrag beslutats under våren 2015. Dessa avser att sammanfatta och utvärdera befintlig kunskap om hur angrepp orsakade av stora rovdjur på tam- djur och husdjur kan förebyggas, att utreda vad som krävs för att vargpopulationen i Sverige ska anses ha gynnsam bevarandestatus enligt art- och habitatdirektivet samt att undersöka om skyddsjakten kan utvecklas.

Regeringen ökar satsningen på åtgärder för att förebygga och kompensera för rovdjursskador genom att fr.o.m. 2016 tillföra 20 miljoner kro- nor årligen till anslag 1:7 Ersättning för viltskador m.m. Genom satsningen förebyggs även kon- flikter kring rovdjurspolitiken.

2.6.8Den gemensamma fiskeripolitiken och fiskerinäringen

Ett hållbart fiske

Regeringens ambition är att främja ett hållbart fiske, såväl i Sverige som globalt. De beslut som fattas ska baseras på vetenskapligt underlag i syfte att säkra en ekonomiskt, socialt och miljö- mässigt hållbar utveckling. I detta sammanhang ska Sverige vara pådrivande för att de beslut som fattas inom EU leder till en god förvaltning av fiskbestånden. En bärkraftig fiskeriförvaltning är en förutsättning för att stärka sysselsättnings- möjligheterna inom fisket och bidrar till att

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

trygga livsmedelsförsörjningen samt även till att uppnå en god miljöstatus enligt EU:s havsmiljö- direktiv. Genomförandet av EU:s reformerade gemensamma fiskeripolitik förväntas även bidra till att uppfylla det nationella miljökvalitetsmålet om hav i balans. I samband med att regeringen har tagit fram en maritim strategi i syfte att stärka den maritima sektorns konkurrenskraft, håller Jordbruksverket tillsammans med Havs- och vattenmyndigheten och näringslivet på att ta fram en strategi för yrkesfisket som beräknas vara klar 2016. För att nå ett hållbart fiske krävs innovativa satsningar för att lösa utmaningarna på området. Utvecklingen av selektiva redskap för att minska oönskade fångster är fortsatt viktig för att underlätta landningsskyldigheten. Genomförandet av den reformerade gemen- samma fiskeripolitiken som trädde i kraft den 1 januari 2014 har påbörjats, vilket redan har skapat en rad förbättringar för en hållbar förvalt- ning av fiskbestånden. Det är för regeringen viktigt att de nya åtagandena förverkligas, såsom en ekosystembaserad förvaltning, målsättningen om beståndsstorlek över den som ger maximal hållbar avkastning (MSY), skyldigheten att landa alla fångster av arter som omfattas av fångst- begränsningar (landningsskyldigheten) och att fleråriga förvaltningsplaner antas, samt att Sverige tar tillvara de nya möjligheter till hållbar förvaltning som reformen ger medlemsländerna. På grund av det arbete som krävs för att genomföra landningsskyldigheten avser rege- ringen förstärka fiskerikontrollen och föreslår därför att nya medel tillförs Havs- och vatten- myndigheten 2016–2019 för detta ändamål. I arbetet med genomförandet av den reformerade fiskeripolitiken finns stora möjligheter till för- enklingar i regelverket för fiskerinäringen, vilka ska tas tillvara. I och med att den nya gemen- samma fiskeripolitiken har fått en extern dimension som anger ramarna för EU:s för- hållande med tredje länder, skapas möjligheter till ett hållbart fiske, stärkta rättigheter för tredje länder och ökad handel på global nivå.

Östersjön är ett känsligt hav och lider av både syrebrist och övergödning, vilket har bidragit till en försvagad beståndsutveckling. Att förbättra Östersjöns tillstånd och således fiskerinäringens möjligheter till ett utvecklat fiske, kräver insatser från samtliga länder kring Östersjön. Ett starkt grannlandssamarbete innebär att gemensam kompetens och erfarenheter tas tillvara. Rege- ringen kommer därför se till att Sverige fortsatt

är aktivt inom det regionala samarbetet och drar nytta av de samverkansmöjligheter som upp- kommer. Regeringen fattade 2014 beslut om att avsätta medel till Sveriges lantbruksuniversitet för att bygga ett undersöknings- och forsk- ningsfartyg. Det nya fartyget förväntas vara i drift tidigast 2018. Att kunna bedriva ändamåls- enlig undersöknings- och forskningsverksamhet i våra havsområden är angeläget för att bibehålla den kompetens som är nödvändig för att fatta långsiktiga beslut som bidrar till ett hållbart fiske.

Havs- och fiskeriprogrammet

Regeringens förslag till havs- och fiskeriprogram 2014–2020 innehåller möjligheter till finansiering av åtgärder som kan främja såväl långsiktigt håll- bara fiskbestånd och ett friskare hav som ökad konkurrenskraft för företag med koppling till fiske- och vattenbrukssektorn. Havs- och fiske- riprogrammet utgör det viktigaste finansiella verktyget för genomförandet av EU:s nya gemensamma fiskeripolitik samtidigt som det också innehåller åtgärder som bidrar till målen inom den integrerade havspolitiken. Genom- förandet av programmet förväntas bidra till till- växt och sysselsättning inom näringar knutna till fiskeri- och vattenbrukssektorn och kommer särskilt att beakta behoven hos det kustnära och småskaliga fisket. Såväl programmet som fiskeri- politiken i stort bidrar till och möjliggör även utvecklingen av verksamheter kopplade till fritidsfiske och fisketurism, vari det kulturella och traditionsenliga fisket ingår.

2.6.9Livsmedel

Konsumenterna ska kunna lita på att maten är säker och att informationen om de livsmedel man köper är korrekt. Det ska vara enkelt att göra medvetna val. Företagen har ansvar för att livsmedel på marknaden är säkra och märkta på rätt sätt. Den offentliga livsmedelskontrollen har en viktig roll för såväl producenter som konsumenter och ska vara ändamålsenlig, effektiv och likvärdig i hela landet. Det är vidare mycket angeläget att den offentliga kontrollen även fortsatt inkluderar att förhindra livsmedels- fusk och annat oegentligt förfarande.

Ingen ska behöva bli sjuk för att maten inne- håller skadliga ämnen eller sjukdomsfram- kallande mikroorganismer. Det är därför ange- läget att fortsätta arbetet för att nå miljökvali- tetsmålet en giftfri miljö så att skadliga ämnen inte sprids i miljön för att senare förorena våra livsmedel, liksom att fortsätta arbeta för åtgärder som minskar antalet livsmedelsburna smittor i befolkningen. Det svenska arbetet mot antibio- tikaresistens ska präglas av bred samverkan över sektorer samt långsiktighet, den svenska strate- gin ska vara tydlig med mål och prioriterade insatser på såväl nationell som EU- och inter- nationell nivå. Sverige ska bidra till att regel- utvecklingen inom EU säkerställer en hög skyddsnivå för människors hälsa. Vid krissitua- tioner är det viktigt att kunna upprätthålla till- gången till dricksvatten och livsmedel. Rege- ringen anser att det är viktigt att ansvariga aktö- rer säkerställer detta. Matvanor och måltider är grundläggande för att förebygga ohälsa. Ohälsa medför lidande för individen och kan samman- taget leda till höga kostnader för samhället. Ur ett folkhälsoperspektiv är det därför viktigt att fortsatt främja bra matvanor bl.a. inom offentlig sektor och att jämställdhetsperspektivet beaktas i arbetet.

2.6.10 Djur och växter

Djurskydd

Ett gott djurskydd är en angelägen fråga för regeringen. Att behandla djuren väl är ett etiskt ansvar. En hållbar djurhållning med en god djur- hälsa, ett gott förebyggande arbete och ett starkt djurskydd som kan bidra till en låg antibio- tikaanvändning är dessutom viktigt för att bekämpa antibiotikaresistens. Regeringen avser att arbeta kontinuerligt för att förbättra skyddet för djuren, såväl i Sverige som för djur utanför Sveriges gränser, med tydliga krav på att djur- hållningen ska ge djuren möjlighet att utföra sitt naturliga beteende och att beteendestörningar ska förebyggas. Regeringen kommer därför att fortsätta beredningen av betänkandet Ny djur- skyddslag (SOU 2011:75).

Ett kompetenscentrum för 3R-frågor (dvs. att ersätta, att begränsa och att förfina djurför- söken) inrättas vid Jordbruksverket. 3R-centret kommer att vara betydelsefullt för att säkerställa en ansvarsfull användning av försöksdjur enligt

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

de 3R:ns princip. Nationellt centrum för djur- välfärd vid SLU (SCAW) siktar mot en ledande roll bland de referenscentrum för djurskydd som planeras inom EU liksom mot att bidra till arbetet inom Världsorganisationen för djurhälsa (OIE).

Såväl grundforskning som behovsmotiverad forskning inom djurskyddsområdet bidrar till att säkerställa att djur hålls och sköts i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet.

Skydd mot djursjukdomar

Det är regeringens målsättning att upprätthålla Sveriges goda status när det gäller djurhälsa. Som en del av detta kommer regeringen att arbeta nationellt, inom EU och internationellt för en god djur- och folkhälsa.

Inom ramen för EU-samarbetet pågår ett arbete med ett nytt gemensamt regelverk för friskare djur, sundare växter och en säkrare jord- bruksbaserad livsmedelskedja. Sverige bidrar aktivt i arbetet med målsättningen att förenkla och effektivisera lagstiftningen samt utveckla de förebyggande insatserna och riskstyrningen. Sverige verkar för en balanserad, ändamålsenlig lagstiftning, och att EU:s medel används på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt.

Utbrott av allvarliga smittsamma djursjuk- domar kan i vissa fall innebära risker för folk- hälsan och även orsaka stora förluster för lant- brukare i drabbade områden.

Antibiotikaresistens är en stor utmaning där samarbete mellan djur- och humanhälsa är viktig. Socialstyrelsen och Jordbruksverket har i upp- drag att samordna arbetet mot antibiotika- resistens och vårdrelaterade infektioner. Sverige har ett mycket gott smittskydd, bl.a. därför att man aktivt och långsiktigt har arbetat med att förebygga och bekämpa smittsamma djursjuk- domar. Regeringen anser att det är viktigt att även framöver bibehålla ett gott smittskyddsläge i Sverige.

Skyddsåtgärder mot växtskadegörare

Att skydda växter och växtprodukter mot nya allvarliga växtskadegörare är av stor vikt för livsmedelsförsörjningen, för en uthållig och konkurrenskraftig jordbruks-, skogs- och träd- gårdsproduktion samt för skyddet av landskap

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

3 Budgetförslag

3.1Anslag

3.1.11:1 Skogsstyrelsen

Tabell 3.1 Anslagsutveckling 1:1 Skogsstyrelsen

Tusental kronor

				Anslags-
2014	Utfall	410 765		sparande	7 425
			1	Utgifts-
2015	Anslag	400 278	1	prognos	397 569
2016	Förslag	413 452
2017	Beräknat	402 607	2

2018	Beräknat	418 412	3

2019	Beräknat	435 008	4

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2015 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 398 081 tkr i 2016 års prisnivå.

3Motsvarar 406 600 tkr i 2016 års prisnivå.

4Motsvarar 414 614 tkr i 2016 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Skogsstyrelsens förvaltningsutgifter. Anslaget får även användas för utgifter för att medfinansiera insatser enligt rådets förordning (EG) nr 1698/2005 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU).

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 3.2 Offentligrättslig verksamhet

Tusental kronor

Offentlig-	Intäkter till	Intäkter	Kostnader	Resultat
rättslig	inkomsttitel	som får		(intäkt -
verksamhet	(som inte får	disponeras		kostnad)
	disponeras)

Utfall 2014		318	262	56

Prognos 2015		389	339	50

Budget 2016		350	320	30

Tabell 3.3 Uppdragsverksamhet
Tusental kronor
Uppdragsverksamhet	Intäkter		Kostnader	Resultat
				(intäkt -
				kostnad)

Utfall 2014	608 426		596 829	11 597
(varav tjänsteexport)	96		130	-34

Prognos 2015	326 700		329 710	-3 010
(varav tjänsteexport)	100		110	-10
Budget 2016	331 100		335 100	-4 000
(varav tjänsteexport)	100		100	0

Skogsstyrelsens offentligrättsliga verksamhet utgörs av avgifter som erhålls vid handel med skogsodlingsmaterial (kontroll av frö- och planthandel) från statliga myndigheter och affärsverk. Skogsstyrelsen bedriver uppdrags- verksamhet som i huvudsak finansieras genom avgifter. Undantag är vissa arbetsmarknads- politiska åtgärder.

Avgiftsintäkterna får disponeras av Skogs- styrelsen.

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Regeringens överväganden

Förstärkningen av de instrument som disponeras av Skogsstyrelsen för skydd av skog medför ökade utgifter på anslaget. Regeringen anser därför att anslaget bör tillföras 7 000 000 kronor fr.o.m. 2016.

Regeringen anser att anslaget bör tillföras 24 200 000 kronor 2016 för att balansera under- skott i uppdragsverksamhet åt Arbetsförmed- lingen före 2009.

Regeringen anser att 8 933 333 kronor bör tillföras anslaget för förvaltningskostnader för insatser för skogsbruket 2016. Regeringen anser vidare att anslaget bör tillföras 17 866 667 kro- nor 2017, 26 800 000 kronor 2018, 35 733 333

kronor	2019,	44 666 667	kronor	2020 samt
53 043 000 kronor fr.o.m. 2021				för detta. I
enlighet	med	gällande	finansieringsprinciper

minskas anslag 1:2 Insatser för skogsbruket för detta ändamål.

Regeringen föreslår att 413 452 000 kronor anvisas under anslaget 1:1 Skogsstyrelsen för 2016. För 2017, 2018 och 2019 beräknas anslaget till 402 607 000 kronor, 418 412 000 kronor respektive 435 008 000 kronor.

Tabell 3.4 Härledning av anslagsnivån 2016–2019 för 1:1 Skogsstyrelsen

Tusental kronor

	2016	2017	2018	2019
Anvisat 2015 1	399 278	399 278	399 278	399 278
Förändring till följd av:
Pris- och löne-
omräkning 2	6 669	11 284	18 462	26 636
Beslut	7 505	-7 955	672	9 094
Överföring
till/från andra
anslag

Övrigt
Förslag/
beräknat
anslag	413 452	402 607	418 412	435 008

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2014 (bet. 2014/15:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2015. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en

pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2017–2019 är preliminär.

3.1.21:2 Insatser för skogsbruket

Tabell 3.5 Anslagsutveckling 1:2 Insatser för skogsbruket

Tusental kronor

				Anslags-
2014	Utfall	277 662		sparande	8 211
			1	Utgifts-
2015	Anslag	273 373	1	prognos	268 236
2016	Förslag	328 206

2017	Beräknat	321 540
2018	Beräknat	310 373

2019	Beräknat	299 206

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2015 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för stöd till vissa åtgärder inom skogsbruket och finansierar natur- och kulturmiljövårdsåtgärder inom skogs- bruket och åtgärder för att anlägga och vårda ädellövskog. Anslaget får användas för att täcka utgifter för biotopskydd och naturvårdsavtal.

Anslaget får även användas för utgifter för att upprätta renbruksplaner och till att medfinan- siera skogsträdsförädling.

Vidare får anslaget användas för vissa admi- nistrationskostnader hos Skogsstyrelsen.

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2016 för anslaget 1:2 Insatser för skogs- bruket besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 37 000 000 kronor 2017, 37 000 000 kronor 2018 och 46 000 000 kronor 2019–2022.

Skälen för regeringens förslag: I hanteringen av vissa bidrag och ersättningar till skogsägare och för att skapa goda förutsättningar för fleråriga naturvårdsprojekt behöver ekonomiska åtagan- den kunna ingås som medför utgifter under kommande år.

Regeringen bör därför bemyndigas att under 2016 för anslaget 1:2 Insatser för skogsbruket besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 37 000 000 kronor 2017, 37 000 000 kro- nor 2018 och 46 000 000 kronor 2019–2022.

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Tabell 3.6 Beställningsbemyndigande för anslaget 1:2 Insatser för skogsbuket

Tusental kronor

	Utfall	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat	Beräknat
	2014	2015	2016	2017	2018	2019–2022
Ingående åtaganden	28 605	34 226	120 000

Nya åtaganden	22 016	105 774	37 000

Infriade åtaganden	-16 395	-20 000	-37 000	-37 000	-37 000	-46 000
Utestående åtaganden	34 226	120 000	120 000

Erhållet/föreslaget bemyndigande	70 000	120 000	120 000

Regeringens överväganden

De instrument som disponeras av Skogsstyrelsen för skydd av skog bör förstärkas. Regeringen anser därför att anslaget bör tillföras 100 000 000 kronor fr.o.m. 2016.

För att bidra till genomförandet av det åtgärdsprogram som tas fram inom nationellt skogsprogram beräknar regeringen avsätta 26 miljoner kronor årligen 2017–2019.

Regeringen anser att anslaget bör minskas med 11 166 667 kronor för finansiering av för- valtningskostnader för insatser för skogsbruket 2016. Regeringen anser vidare att anslaget bör minskas med 22 333 333 kronor 2017, 33 500 000 kronor 2018, 44 666 667 kronor 2019, 55 833 333 kronor 2020 samt 67 000 000 kronor fr.o.m. 2021 för detta. I enlighet med gällande finansieringsprinciper ökas anslag 1:1 Skogsstyrelsen för detta ändamål.

Regeringen föreslår att 328 206 000 kronor anvisas under anslaget 1:2 Insatser för skogsbruket för 2016. För 2017, 2018 och 2019 beräknas anslaget till 321 540 000 kronor, 310 373 000 kronor respektive 299 206 000 kronor.

Tabell 3.7 Härledning av anslagsnivån 2016–2019 för 1:2 Insatser för skogsbruket

Tusental kronor

	2016	2017	2018	2019
Anvisat 2015 1	266 373	266 373	266 373	266 373
Förändring till följd av:
Beslut	61 833	53 667	42 500	31 333
Överföring
till/från andra
anslag		1 500	1 500	1 500

Övrigt
Förslag/
beräknat
anslag	328 206	321 540	310 373	299 206

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2014 (bet. 2014/15:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

3.1.31:3 Statens veterinärmedicinska anstalt

Tabell 3.8 Anslagsutveckling 1:3 Statens veterinär- medicinska anstalt

Tusental kronor

				Anslags-
2014	Utfall	115 275		sparande	-1 027
			1	Utgifts-
2015	Anslag	115 921	1	prognos	113 427
2016	Förslag	118 572

2017	Beräknat	119 798	2
2018	Beräknat	121 710	3

2019	Beräknat	123 975	4

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2015 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 118 577 tkr i 2016 års prisnivå.

3Motsvarar 118 582 tkr i 2016 års prisnivå.

4Motsvarar 118 582 tkr i 2016 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Statens veterinär- medicinska anstalts förvaltningsutgifter.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 3.9 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor

Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	Resultat
			(intäkt –
			kostnad)

Utfall 2014	150 594	152 775	-2 181
(varav tjänsteexport)	(4 684)	(4 686)	(-2)

Prognos 2015	150 000	152 300	-2 300
(varav tjänsteexport)	(5 500)	(6 300)	(-800)

Budget 2016	150 000	151 300	-1 300
(varav tjänsteexport)	(5 500)	(6 300)	(-800)

Avgiftsintäkterna får disponeras av Statens veterinärmedicinska anstalt.

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår att 118 572 000 kronor an- visas under anslaget 1:3 Statens veterinär- medicinska anstalt för 2016. För 2017, 2018 och 2019 beräknas anslaget till 119 798 000 kronor, 121 710 000 kronor respektive 123 975 000 kro- nor.

Tabell 3.10 Härledning av anslagsnivån 2016–2019 för 1:3 Statens veterinärmedicinska anstalt

Tusental kronor

	2016	2017	2018	2019
Anvisat 2015 1	115 921	115 921	115 921	115 921
Förändring till följd av:
Pris- och löne-
omräkning 2	1 892	3 105	5 000	7 250
Beslut	759	772	789	804
Överföring
till/från andra
anslag

Övrigt
Förslag/
beräknat
anslag	118 572	119 798	121 710	123 975

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2014 (bet. 2014/15:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2015. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en

pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2017–2019 är preliminär.

3.1.41:4 Bidrag till veterinär fältverksamhet

Tabell 3.11 Anslagsutveckling 1:4 Bidrag till veterinär fältverksamhet

Tusental kronor

				Anslags-
2014	Utfall	107 298		sparande	0
			1	Utgifts-
2015	Anslag	102 074	1	prognos	102 074
2016	Förslag	104 305

2017	Beräknat	106 208	2

2018	Beräknat	109 069	3
2019	Beräknat	111 721	4

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2015 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 104 397 tkr i 2016 års prisnivå.

3Motsvarar 104 529 tkr i 2016 års prisnivå.

4Motsvarar 104 529 tkr i 2016 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för ersättning för veterinär service. Anslaget får användas för utgifter för att minska veterinärkostnaderna för företag med avlägset belägen djurhållning av- seende livsmedelsproducerande djur.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 3.12 Offentligrättslig verksamhet

Tusental kronor

Offentlig-	Intäkter till	Intäkter	Kostnader	Resultat
rättslig	inkomsttitel	som får		(intäkt –
verksamhet	(som inte får	disponeras		kostnad)
	disponeras)

Utfall 2014	2 951	-2 951	0

Prognos 2015	3 000	-3 000	0

Budget 2016	3 000	-3 000	0

Tabell 3.13 Uppdragsverksamhet
Tusental kronor
Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	Resultat
			(intäkt –
			kostnad)

Utfall 2014	538 517	-539 442	-925
(varav tjänsteexport)

Prognos 2015	544 601	-549 745	-5 144
(varav tjänsteexport)

Budget 2016	553 800	-553 700	100
(varav tjänsteexport)

Av tabellerna framgår distriktsveterinärernas avgiftsbelagda verksamhet. Större delen av verk- samheten är avgiftsfinansierad.

Jordbruksverket får disponera avgiftsintäk- terna.

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår att 104 305 000 kronor an- visas under anslaget 1:4 Bidrag till veterinär fält- verksamhet för 2016. För 2017, 2018 och 2019 beräknas anslaget till 106 208 000 kronor, 109 069 000 kronor respektive 111 721 000 kro- nor.

Tabell 3.14 Härledning av anslagsnivån 2016–2019 för 1:4 Bidrag till veterinär fältverksamhet

Tusental kronor

	2016	2017	2018	2019
Anvisat 2015 1	102 074	102 074	102 074	102 074
Förändring till följd av:
Pris- och löne-
omräkning 2	2 380	4 192	6 917	9 567
Beslut	-149	-58	78	80
Överföring
till/från andra
anslag

Övrigt
Förslag/
beräknat
anslag	104 305	106 208	109 069	111 721

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2014 (bet. 2014/15:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2015. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en

pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2017–2019 är preliminär.

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

2018 och 2019 beräknas anslaget till 14 933 000 kronor, 9 933 000 kronor respektive 9 933 000 kronor.

Tabell 3.16 Härledning av anslagsnivån 2016–2019 för 1:5 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder

Tusental kronor

	2016	2017	2018	2019
Anvisat 2015 1	13 433	13 433	13 433	13 433
Förändring till följd av:
Beslut	1 500	1 500	-3 500	-3 500

Överföring
till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/
beräknat
anslag	14 933	14 933	9 933	9 933

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2014 (bet. 2014/15:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

3.1.51:5 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder

Tabell 3.15 Anslagsutveckling 1:5 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder

Tusental kronor

				Anslags-
2014	Utfall	10 910		sparande	4 000
			1	Utgifts-
2015	Anslag	13 433	1	prognos	11 702
2016	Förslag	14 933

2017	Beräknat	14 933

2018	Beräknat	9 933
2019	Beräknat	9 933

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2015 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

3.1.61:6 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar

Tabell 3.17 Anslagsutveckling 1:6 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar

Tusental kronor

				Anslags-
2014	Utfall	132 083		sparande	7 266
			1	Utgifts-
2015	Anslag	124 349	1	prognos	124 349
2016	Förslag	124 349
2017	Beräknat	124 349

2018	Beräknat	124 349

2019	Beräknat	124 349

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2015 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för före- byggande hälsokontroll och djursjukdata- system, i syfte att begränsa skadeverkningarna av sådana djursjukdomar som bara smittar mellan djur, och sådana som kan smitta både djur och människor. Anslaget får även användas till djur- skyddsfrämjande åtgärder.

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår att 14 933 000 kronor an- visas under anslaget 1:5 Djurhälsovård och djur- skyddsfrämjande åtgärder för 2016. För 2017,

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för bekäm- pande av och beredskap mot smittsamma hus- djurssjukdomar varvid ersättning lämnas enligt epizootilagen (1999:657), zoonoslagen (1999:658), provtagningslagen (2006:806) eller med stöd av i lagarna meddelade författningar. Anslaget får användas för statsbidrag till obduktionsverksamhet, för utveckling och genomförande av sjukdomskontroller och för genomförande av EU-lagstiftningen om djur- skydd, djurhälsa, foder och livsmedel. Anslaget får användas för utgifter för nationell medfinan- siering av kontrollprogram som Sverige enligt EU:s krav är skyldig att göra.

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Regeringens överväganden

Ändamål

Regeringen föreslår att 124 349 000 kronor an- visas under anslaget 1:6 Bekämpande av smitt- samma husdjurssjukdomar för 2016. För 2017, 2018 och 2019 beräknas anslaget till 124 349 000 kronor, 124 349 000 kronor respektive 124 349 000 kronor.

Tabell 3.18 Härledning av anslagsnivån 2016–2019 för 1:6 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar

Tusental kronor

2016

2017

2018

2019

Anslaget får användas för utgifter för att före- bygga skada av vilt och ersättning för sådan skada. Avseende förebyggande åtgärder mot skador i fisket orsakade av säl bör anslaget användas som nationell offentlig medfinansie- ring av åtgärder inom ramen för Havs- och fiskeriprogrammet 2014–2020.

Kompletterande information

Anvisat 2015 1	124 349	124 349	124 349	124 349	Bestämmelser om rätten till ersättning regleras i
Förändring till följd av:					viltskadeförordningen (2001:724).

Beslut

Överföring

till/från andra Regeringens överväganden anslag

Övrigt

Förslag/
beräknat
anslag	124 349	124 349	124 349	124 349

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2014 (bet. 2014/15:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Regeringen anser att anslaget bör tillföras 20 000 000 kronor fr.om. 2016 för att förebygga konflikter kring rovdjur.

Regeringen föreslår att 57 778 000 kronor anvisas under anslaget 1:7 Ersättningar för vilt- skador m.m. för 2016. För 2017, 2018 och 2019 beräknas anslaget till 57 778 000 kronor,

3.1.71:7 Ersättningar för viltskador m.m. 57 778 000 kronor respektive 57 778 000 kronor.

Tabell 3.19 Anslagsutveckling 1:7 Ersättningar för viltskador m.m.

Tusental kronor

				Anslags-
2014	Utfall	35 434		sparande	2 344
			1	Utgifts-
2015	Anslag	47 778	1	prognos	46 591
2016	Förslag	57 778

2017	Beräknat	57 778
2018	Beräknat	57 778

2019	Beräknat	57 778

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2015 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Tabell 3.20 Härledning av anslagsnivån 2016–2019 för 1:7 Ersättningar för viltskador m.m.

Tusental kronor

	2016	2017	2018	2019
Anvisat 2015 1	37 778	37 778	37 778	37 778
Förändring till följd av:
Beslut	20 000	20 000	20 000	20 000

Överföring
till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/
beräknat
anslag	57 778	57 778	57 778	57 778

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2014 (bet. 2014/15:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

3.1.81:8 Statens jordbruksverk

Tabell 3.21 Anslagsutveckling 1:8 Statens jordbruksverk

Tusental kronor

				Anslags-
2014	Utfall	534 830		sparande	16 530
			1	Utgifts-
2015	Anslag	501 086	1	prognos	497 323
2016	Förslag	530 700

2017	Beräknat	524 381	2
2018	Beräknat	533 178	3

2019	Beräknat	546 104	4

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2015 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 518 635 tkr i 2016 års prisnivå.

3Motsvarar 518 481 tkr i 2016 års prisnivå.

4Motsvarar 520 992 tkr i 2016 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget används för Statens jordbruksverks förvaltningsutgifter. Anslaget får även användas för utgifter för Ansvarsnämnden för djurens hälso- och sjukvård och för utgifter för Centrala djurförsöksetiska nämnden.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 3.22 Offentligrättslig verksamhet

Tusental kronor

Offentligrättslig	Intäkter	Kostnader	Resultat
verksamhet	som får		(intäkt –
	disponeras		kostnad)
Tillsyn
Utfall 2014	33 424	-30 535	2 889
Prognos 2015	31 499	-34 539	-3 040
Budget 2016	32 400	-32 500	-100
Djur
Utfall 2014	32 286	-34 743	-2 457
Prognos 2015	32 727	-36 085	-3 358
Budget 2016	33 500	-32 400	1 100
Växt
Utfall 2014	11 690	-11 004	686
Prognos 2015	9 475	-10 932	-1 457
Budget 2016	9 100	-9 200	-100
Utsäde
Utfall 2014	8 183	-8 689	-506
Prognos 2015	9 130	-9 130	0
Budget 2016	9 100	-8 900	200

Jordbruksverket får disponera intäkterna från avgifter inom områdena Tillsyn, Djur, Växt och Utsäde.

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Tabell 3.23 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor

Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	Resultat
			(intäkt –
			kostnad)
Vatten
Utfall 2014	9 153	-7 619	1 534
Prognos 2015	1 000	-1 000	0
Budget 2016	-	-	-
Tillsyn
Utfall 2014	5 235	-5 235	0
Prognos 2015	3 819	-3 819	0
Budget 2016	3 800	-3 800	0
Utsäde
Utfall 2014	23 004	-22 813	191
Prognos 2015	22 944	-22 845	99
Budget 2016	22 900	-22 900	0
Tjänsteexport
Utfall 2014	11 970	-10 885	1 085
Prognos 2015	10 142	-12 057	-1 915

Budget 2016	15 300	-15 300	0

Jordbruksverket får disponera intäkterna från avgifter inom områdena Tillsyn, Utsäde och Tjänsteexport. Uppdragsverksamheten inom området Vatten upphör fr.o.m. 2016.

Regeringens överväganden

Regeringen anser att anslaget bör ökas med 8 000 000 kronor fr.o.m. 2016 för att öka takten i arbetet med att nå miljömålen.

Regeringen anser vidare att anslaget bör ökas med 21 000 000 kronor 2016 för hantering av den gemensamma jordbrukspolitiken. För 2017 och 2018 bör anslaget ökas med 19 000 000 kro- nor per år och för 2019 med 22 000 000 kronor.

Regeringen anser att anslaget bör ökas med 5 000 000 kronor årligen 2016–2019 för arbete med att främja livsmedelsexport.

Regeringen föreslår att 530 700 000 kronor anvisas under anslaget 1:8 Statens jordbruksverk för 2016. För 2017, 2018 och 2019 beräknas anslaget till 524 381 000 kronor, 533 178 000 kronor respektive 546 104 000 kronor.

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Tabell 3.24 Härledning av anslagsnivån 2016–2019 för 1:8 Statens jordbruksverk

Tusental kronor

	2016	2017	2018	2019
Anvisat 2015 1	501 086	501 086	501 086	501 086
Förändring till följd av:
Pris- och löne-
omräkning 2	7 595	13 231	22 015	32 114
Beslut	22 019	10 064	10 077	12 904
Överföring
till/från andra
anslag

Övrigt
Förslag/
beräknat
anslag	530 700	524 381	533 178	546 104

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2014 (bet. 2014/15:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2015. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en

pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2017–2019 är preliminär.

3.1.91:9 Bekämpande av växtskadegörare

Tabell 3.25 Anslagsutveckling 1:9 Bekämpande av växtskadegörare

Tusental kronor

				Anslags-
2014	Utfall	4 985		sparande	15
			1	Utgifts-
2015	Anslag	5 000	1	prognos	4 876
2016	Förslag	5 000

2017	Beräknat	5 000

2018	Beräknat	5 000
2019	Beräknat	5 000

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2015 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för åtgärder mot växtskadegörare samt för att ersätta enskilda för skada till följd av sådana åtgärder enligt växt- skyddslagen (1972:318). Utgifter för bered- skapsåtgärder, akuta skyddsåtgärder, marknads- kontroller, inventeringar m.m. mot karantän- skadegörare finansieras också med detta anslag liksom undersökningar av växtprover som av Jordbruksverket överlämnas för laboratorie- mässig diagnostisering. Vidare får anslaget användas till internationellt engagemang inom området bekämpande av växtskadegörare. Slut- ligen används anslaget för utgifter för verifiering av de svenska skyddade zonerna.

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår att 5 000 000 kronor anvisas under anslaget 1:9 Bekämpande av växtskade- görare för 2016. För 2017, 2018 och 2019 beräk- nas anslaget till 5 000 000 kronor, 5 000 000 kronor respektive 5 000 000 kronor.

Tabell 3.26 Härledning av anslagsnivån 2016–2019 för 1:9 Bekämpande av växtskadegörare

Tusental kronor

	2016	2017	2018	2019
Anvisat 2015 1	5 000	5 000	5 000	5 000

Förändring till följd av:

Beslut

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/
beräknat
anslag	5 000	5 000	5 000	5 000

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2014 (bet. 2014/15:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

3.1.10 1:10 Gårdsstöd m.m.

Tabell 3.27 Anslagsutveckling 1:10 Gårdsstöd m.m.

Tusental kronor

				Anslags-
2014	Utfall	6 149 384		sparande	-319 637
			1	Utgifts-
2015	Anslag	6 097 400	1	prognos	5 371 000
2016	Förslag	7 632 000

2017	Beräknat	6 387 400

2018	Beräknat	6 304 000
2019	Beräknat	6 300 000

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2015 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för gårdsstöd och för andra åtgärder inom den första pelaren av den gemensamma jordbrukspolitiken. Ansla- get får även användas för bidrag från EU för bekämpande av djursjukdomar.

Kompletterande information

I Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013 av den 17 december 2013 om

regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 637/2008 och rådets förord- ning (EG) 73/2009 finns bestämmelser om direktstöd till lantbrukare.

I Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 652/2014 av den 15 maj 2014 om fast- ställande av bestämmelser för förvaltningen av utgifter för livsmedelskedjan, djurhälsa, djur- skydd, växtskydd och växtförökningsmaterial, och om ändring av rådets direktiv 98/56/EG, 2000/29/EG och 2008/90/EG, Europa- parlamentets och rådets förordningar (EG) nr 178/2002, (EG) nr 882/2004 och (EG) nr 396/2005, Europaparlamentets och rådets direk- tiv 2009/128/EG samt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009, och om upphävande av rådets beslut 66/399/EEG, 76/894/EEG och 2009/470/EG finns bestäm- melser om bidrag från EU för bekämpande av djursjukdomar.

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår att 7 632 000 000 kronor anvisas under anslaget 1:10 Gårdsstöd m.m. för 2016. För 2017, 2018 och 2019 beräknas anslaget till 6 387 400 000 kronor, 6 304 000 000 kronor respektive 6 300 000 000 kronor.

Tabell 3.28 Härledning av anslagsnivån 2016–2019 för 1:10 Gårdsstöd m.m.

Tusental kronor

	2016	2017	2018	2019
Anvisat 2015 1	6 097 400	6 097 400	6 097 400	6 097 400
Förändring till följd av:
Beslut

Övriga makro-
ekonomiska
förutsätt-
ningar	1 545 700	301 400	218 000	41 000

Volymer	-11 100	-11 400	-11 400	161 600
Överföring
till/från andra
anslag

Övrigt
Förslag/
beräknat
anslag	7 632 000	6 387 400	6 304 000	6 300 000

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2014 (bet. 2014/15:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

3.1.111:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m.

Tabell 3.29 Anslagsutveckling 1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m.

Tusental kronor

				Anslags-
2014	Utfall	131 037		sparande	13 063
			1	Utgifts-
2015	Anslag	129 000	1	prognos	135 600
2016	Förslag	128 000
2017	Beräknat	127 000

2018	Beräknat	126 000

2019	Beräknat	126 000

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2015 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för offentlig lagring, övrig intervention, stöd i form av produktions-, konsumtions- och marknads- föringsbidrag, fiberberedning samt exportbidrag.

Kompletterande information

I Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007 finns bestämmelser om offentlig lagring, intervention och övriga stöd.

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår att 128 000 000 kronor an- visas under anslaget 1:11 Intervention för jord- bruksprodukter m.m. för 2016. För 2017, 2018 och 2019 beräknas anslaget till 127 000 000 kro- nor, 126 000 000 kronor respektive 126 000 000 kronor.

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Tabell 3.30 Härledning av anslagsnivån 2016–2019 för 1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m.

Tusental kronor

	2016	2017	2018	2019
Anvisat 2015 1	129 000	129 000	129 000	129 000

Förändring till följd av:

Beslut

Övriga makro- ekonomiska förutsätt- ningar

Volymer	-1 000	-2 000	-3 000	-3 000

Överföring
till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/
beräknat
anslag	128 000	127 000	126 000	126 000

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2014 (bet. 2014/15:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

utbetalningar för kommande år behöver kunna fattas.

Regeringen bör därför bemyndigas att under 2016 för anslaget 1:11 Intervention för jordbruks- produkter m.m. besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 58 224 000 kronor 2017 och 42 776 000 kronor 2018.

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2016 för anslaget 1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m. besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 58 224 000 kronor 2017 och 42 776 000 kronor 2018.

Skälen för regeringens förslag: Ett av de om- råden som anslaget används till är stöd till producentorganisationer inom frukt- och grönt- sektorn. Stöden ges inom fleråriga verksamhets- program. Efter beslut om stöd sker betalning- arna till stödmottagarna under påföljande år. Denna stödform innebär att beslut om stöd-

Tabell 3.31 Beställningsbemyndigande för anslaget 1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m.

Tusental kronor

	Utfall	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
	2014	2015	2016	2017	2018
Ingående åtaganden	85 200	66 777	102 000

Nya åtaganden	26 564	58 000	58 202
Infriade åtaganden	-44 987	-22 777	-59 202	-58 224	-42 776

Utestående åtaganden	66 777	102 000	101 000

Erhållet/föreslaget bemyndigande	92 000	102 000

3.1.12 1:12 Finansiella korrigeringar m.m.

Tabell 3.32 Anslagsutveckling 1:12 Finansiella korrigeringar m.m.

Tusental kronor

				Anslags-
2014	Utfall	26 602		sparande	2 170
			1	Utgifts-
2015	Anslag	75 472	1	prognos	75 804
2016	Förslag	75 472
2017	Beräknat	75 472

2018	Beräknat	75 472
2019	Beräknat	75 472

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2015 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för eventuella finansiella korrigeringar och straffavgifter som Europeiska kommissionen kan komma att ålägga Sverige efter granskning av Sveriges utnyttjande av EU:s jordbruksfonder och EU:s fiskefond. Vidare får anslaget användas för eventuella ränteutgifter, rättegångsutgifter, revisions- och kontrollutgifter förknippade med Jordbruks- verkets inbetalningar till den europeiska unionen. Anslaget får även användas till utgifter för skadestånd. Dessutom får anslaget belastas med tekniska utgifter för offentlig lagring i den mån som ersättning inte erhålls från EU-bud- geten.

Regeringens överväganden

Medelsbehovet på anslaget kan variera mycket mellan olika år. Det beror huvudsakligen på de eventuella finansiella korrigeringar som beslutas av Europeiska kommissionen.

Regeringen föreslår att 75 472 000 kronor anvisas under anslaget 1:12 Finansiella korrige- ringar m.m. för 2016. För 2017, 2018 och 2019 beräknas anslaget till 75 472 000 kronor, 75 472 000 kronor respektive 75 472 000 kronor.

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Tabell 3.33 Härledning av anslagsnivån 2016–2019 för 1:12 Finansiella korrigeringar m.m.

Tusental kronor

	2016	2017	2018	2019
Anvisat 2015 1	75 472	75 472	75 472	75 472

Förändring till följd av:

Beslut

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/
beräknat
anslag	75 472	75 472	75 472	75 472

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2014 (bet. 2014/15:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

3.1.13 1:13 Strukturstöd till fisket m.m.

Tabell 3.34 Anslagsutveckling 1:13 Strukturstöd till fisket m.m.

Tusental kronor

				Anslags-
2014	Utfall	21 746		sparande	21 209
			1	Utgifts-
2015	Anslag	46 105	1	prognos	29 122
2016	Förslag	24 250

2017	Beräknat	24 250
2018	Beräknat	24 250

2019	Beräknat	24 250

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2015 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för nationellt stöd till åtgärder som medfinansieras av EU inom ramen för strukturåtgärder inom fiskeri- näringen och Europeiska havs- och fiskeri- fonden. Anslaget får även användas för finansie- ring av andra projekt som ligger i linje med programmen.

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2016 för anslaget 1:13 Strukturstöd till fisket m.m. besluta om bidrag som inklusive tidi- gare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 170 000 000 kronor 2017–2023.

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Skälen för regeringens förslag: För att skapa goda förutsättningar för fleråriga projekt och ett effektivt genomförande av havs- och fiskeri- programmet behöver ekonomiska åtaganden kunna ingås som medför utgifter under kom- mande år.

Regeringen bör därför bemyndigas att under 2016 för anslaget 1:13 Strukturstöd till fisket m.m. besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 170 000 000 kronor 2017–2023.

Tabell 3.35 Beställningsbemyndigande för anslaget 1:13 strukturstöd till fisket m.m.

Tusental kronor

	Utfall	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat	Beräknat
	2014	2015	2016	2017	2018	2019–2023
Ingående åtaganden	34 126	36 306	170 000

Nya åtaganden	22 584	170 000	23 950

Infriade åtaganden	-20 404	-36 306	-24 250	-24 250	-24 250	-121 200
Utestående åtaganden	36 306	170 000	169 700

Erhållet/föreslaget bemyndigande	46 105	194 000	170 000

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Regeringens överväganden

Ändamål

Programperioden för Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF) inleddes 2014. Det svenska havs- och fiskeriprogrammet avseende perioden 2014–2020 började genomföras under 2015. Finansieringen från EHFF uppgår till närmare 1 003 miljoner kronor och för att erhålla Sveriges tilldelning måste nationell med- finansiering tillföras.

Regeringen föreslår att 24 250 000 kronor anvisas under anslaget 1:13 Strukturstöd till fisket m.m. för 2016. För 2017, 2018 och 2019 beräk- nas anslaget till 24 250 000 kronor, 24 250 000 kronor respektive 24 250 000 kronor.

Tabell 3.36 Härledning av anslagsnivån 2016–2019 för 1:13 Strukturstöd till fisket m.m.

Tusental kronor

	2016	2017	2018	2019
Anvisat 2015 1	46 105	46 105	46 105	46 105
Förändring till följd av:
Beslut	-22 750	-22 750	-22 750	-22 750
Överföring
till/från andra
anslag

Övrigt	895	895	895	895
Förslag/
beräknat
anslag	24 250	24 250	24 250	24 250

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2014 (bet. 2014/15:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

3.1.141:14 Från EU-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m.

Tabell 3.37 Anslagsutveckling 1:14 Från EU-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m.

Tusental kronor

				Anslags-
2014	Utfall	65 724		sparande	40 796
			1	Utgifts-
2015	Anslag	143 051	1	prognos	60 947
2016	Förslag	137 000
2017	Beräknat	147 000

2018	Beräknat	123 000

2019	Beräknat	112 000

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2015 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Anslaget får användas för utgifter för att finan- siera det belopp som motsvarar EU:s medfinan- siering av strukturstöd till fisket och Europeiska havs- och fiskerifonden som redovisas under anslaget 1:13 Strukturstöd till fisket m.m.

Kompletterande information

Nationell medfinansiering sker under anslaget 1:13 Strukturstöd till fisket m.m.

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2016 för anslaget 1:14 Från EU-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m. besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtagan- den medför behov av framtida anslag på högst 830 000 000 kronor 2017–2023.

Regeringen bör därför bemyndigas att under 2016 för anslaget 1:14 Från EU-budgeten finan- sierade strukturstöd till fisket m.m. besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 830 000 000 kronor 2017–2023.

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Tabell 3.38 Beställningsbemyndigande för anslaget 1:14 Från EU-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m.

Tusental kronor

	Utfall	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat	Beräknat
	2014	2015	2016	2017	2018	2019–2023
Ingående åtaganden	119 183	79 260	915 000

Nya åtaganden	23 340	915 000	52 000

Infriade åtaganden	-63 263	-79 260	-137 000	-147 000	-123 000	-560 000
Utestående åtaganden	79 260	915 000	830 000

Erhållet/föreslaget bemyndigande	113 446	915 000	830 000

Regeringens överväganden

Programperioden för Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF) inleddes 2014. Det svenska havs- och fiskeriprogrammet avseende perioden 2014–2020 började genomföras under 2015. Sverige har tilldelats närmare 1 003 miljo- ner kronor från Europeiska havs- och fiskeri- fonden under programperioden 2014–2020.

Regeringen föreslår att 137 000 000 kronor anvisas under anslaget 1:14 Från EU-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m. för 2016. För 2017, 2018 och 2019 beräknas anslaget till 147 000 000 kronor, 123 000 000 kronor respek- tive 112 000 000 kronor.

Tabell 3.39 Härledning av anslagsnivån 2016–2019 för 1:14 Från EU-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m.

Tusental kronor

	2016	2017	2018	2019

Anvisat 2015 1	143 051	143 051	143 051	143 051
Förändring till följd av:
Beslut	9 000	19 000	-5 000	-16 000

Överföring
till/från andra
anslag
Övrigt	-15 051	-15 051	-15 051	-15 051

Förslag/
beräknat
anslag	137 000	147 000	123 000	112 000

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2014 (bet. 2014/15:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

3.1.15 1:15 Livsmedelsverket

Tabell 3.40 Anslagsutveckling 1:15 Livsmedelsverket

Tusental kronor

				Anslags-
2014	Utfall	304 207		sparande	5 600
			1	Utgifts-
2015	Anslag	303 139	1	prognos	299 492
2016	Förslag	314 814

2017	Beräknat	316 919	2
2018	Beräknat	320 419	3

2019	Beräknat	325 462	4

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2015 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 314 823 tkr i 2016 års prisnivå.

3Motsvarar 314 834 tkr i 2016 års prisnivå.

4Motsvarar 314 834 tkr i 2016 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Livsmedelsverkets förvaltningsutgifter. Anslaget får även användas för utgifter för den offentliga kontroll som görs vid slakterier i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 854/2004 om fastställande av särskilda bestämmelser för genomförandet av offentlig kontroll av produk- ter av animaliskt ursprung avsedda att användas som livsmedel.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 3.41 Offentligrättslig verksamhet

Tusental kronor

Offentlig-	Intäkter till	Intäkter	Kostnader	Resultat
rättslig	inkomsttitel	som får		(intäkt –
verksamhet	(som inte får	disponeras		kostnad)
	disponeras)
Utfall 2014		113 491	118 451	-4 960

Prognos 2015		119 800	126 900	-7 100

Budget 2016		123 500	129 600	-6 100

Tabell 3.42 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor

Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	Resultat
			(intäkt –
			kostnad)

Utfall 2014	13 036	11 691	1 345
(varav tjänsteexport)	4 167	3 760	407
Prognos 2015	14 000	16 200	-2 200
(varav tjänsteexport)	4 100	4 400	-300

Budget 2016	13 700	15 400	-1 700
(varav tjänsteexport)	4 200	4 600	-400

Avgiftsintäkterna får disponeras av Livsmedels- verket.

Regeringens överväganden

Regeringen anser att anslaget bör ökas med 5 000 000 kronor årligen 2016–2019 för arbete med att främja livsmedelsexport.

Regeringen föreslår att 314 814 000 kronor anvisas under anslaget 1:15 Livsmedelsverket för 2016. För 2017, 2018 och 2019 beräknas anslaget till 316 919 000 kronor, 320 419 000 kronor respektive 325 462 000 kronor.

Tabell 3.43 Härledning av anslagsnivån 2016–2019 för 1:15 Livsmedelsverket

Tusental kronor

	2016	2017	2018	2019
Anvisat 2015 1	303 139	303 139	303 139	303 139
Förändring till följd av:
Pris- och löne-
omräkning 2	9 432	11 513	14 977	19 984
Beslut	2 243	2 267	2 303	2 339
Överföring
till/från andra
anslag

Övrigt
Förslag/
beräknat
anslag	314 814	316 919	320 419	325 462

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2014 (bet. 2014/15:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2015. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en

pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2017–2019 är preliminär.

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

3.1.161:16 Konkurrenskraftig livsmedelssektor

Tabell 3.44 Anslagsutveckling 1:16 Konkurrenskraftig livsmedelssektor

Tusental kronor

				Anslags-
2014	Utfall	84 610		sparande	3 873
			1	Utgifts-
2015	Anslag	50 160	1	prognos	48 913
2016	Förslag	76 160
2017	Beräknat	125 160

2018	Beräknat	128 160

2019	Beräknat	128 160

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2015 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för åtgärder för att stärka konkurrenskraften i livsmedels- sektorn och för att främja exporten av svenska livsmedel och för utveckling av livsmedelsföräd- ling. Anslaget får användas för utgifter till stöd för marknadsföring och deltagande i mässor samt stöd till projektverksamhet med syfte att öka kompetens och utveckla produkter, proces- ser, teknik och logistiklösningar med anknytning till livsmedelsförädling enligt förordningen (2011:93) om stöd till insatser på livsmedels- området. Anslaget får även användas för att finansiera statens förväntade kostnader för stat- liga kreditgarantier till mjölkföretag.

Regeringens överväganden

Regeringen anser att anslaget bör ökas med 26 000 000 kronor 2016, 75 000 000 kronor 2017 och 78 000 000 kronor årligen 2018 och 2019 för genomförande av livsmedelsstrategin.

Regeringen föreslår att 76 160 000 kronor anvisas under anslaget 1:16 Konkurrenskraftig livsmedelssektor för 2016. För 2017, 2018 och 2019 beräknas anslaget till 125 160 000 kronor, 128 160 000 kronor respektive 128 160 000 kro- nor.

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Tabell 3.45 Härledning av anslagsnivån 2016–2019 för 1:16 Konkurrenskraftig livsmedelssektor

Tusental kronor

	2016	2017	2018	2019
Anvisat 2015 1	50 160	50 160	50 160	50 160
Förändring till följd av:
Beslut	26 000	75 000	78 000	78 000
Överföring
till/från andra
anslag

Övrigt
Förslag/
beräknat
anslag	76 160	125 160	128 160	128 160

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2014 (bet. 2014/15:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

3.1.171:17 Bidrag till vissa internationella organisationer m.m.

Tabell 3.46 Anslagsutveckling 1:17 Bidrag till vissa internationella organisationer m.m.

Tusental kronor

				Anslags-
2014	Utfall	41 564		sparande	1 349
			1	Utgifts-
2015	Anslag	42 913	1	prognos	41 846
2016	Förslag	42 913
2017	Beräknat	42 913

2018	Beräknat	42 913

2019	Beräknat	42 913

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2015 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2016 ikläda staten betalningsansvar för kreditgarantier som inklusive tidigare utnyttjad kredit uppgår till högst 500 000 000 kronor för mjölkföretag i Sverige som under senare år har gjort väsentliga investeringar i ökad mjölk- produktion.

Skälen för regeringens förslag: Den globala efterfrågan på mjölk har ökat starkt och för- väntas fortsätta stiga kraftigt. Det finns en hög underliggande potential för den svenska mjölk- sektorn. En snabb strukturomvandling har dock i kombination med en djup nedgång i världs- marknadspriserna för mjölk lett till en likvidi- tetskris för svenska mjölkföretag. Sedan 2005 har ca vart tredje mjölkföretag i Sverige investe- rat i ökad mjölkproduktion. Dessa företag utgör stommen i den framtida svenska mjölkproduk- tionen. En utslagning av sunda företag, till följd av en tillfällig och mycket kraftig nedgång i världsmarknadspriset skulle kunna leda till en oåterkallelig minskning av två av de ekonomiskt viktigaste sektorerna i svenskt jordbruk (mjölk och nötkött).

Regeringen bör därför bemyndigas att under 2016 ikläda staten betalningsansvar för kredit- garantier som uppgår till högst 500 000 000 kro- nor för mjölkföretag i Sverige som under senare år har gjort väsentliga investeringar i ökad mjölkproduktion.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för medlem- skapsavgifter i internationella organisationer inom utgiftsområdets ansvar.

Anslaget får användas för internationella skogsfrågor.

Anslaget får även användas för andra bidrag relaterade till utgiftsområdets internationella arbete.

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår att 42 913 000 kronor an- visas under anslaget 1:17 Bidrag till vissa inter- nationella organisationer m.m. för 2016. För

2017, 2018	och 2019	beräknas	anslaget till
42 913 000	kronor,	42 913 000	respektive
42 913 000 kronor.

Tabell 3.47 Härledning av anslagsnivån 2016–2019 för 1:17 Bidrag till vissa internationella organisationer m.m.

Tusental kronor

	2016	2017	2018	2019
Anvisat 2015 1	42 913	42 913	42 913	42 913

Förändring till följd av:

Beslut

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/
beräknat
anslag	42 913	42 913	42 913	42 913

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2014 (bet. 2014/15:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

3.1.181:18 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur

Tabell 3.48 Anslagsutveckling 1:18 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur

Tusental kronor

				Anslags-
2014	Utfall	3 074 933		sparande	297 546
			1	Utgifts-
2015	Anslag	2 740 505	1	prognos	1 884 182
2016	Förslag	4 007 866
2017	Beräknat	3 251 431

2018	Beräknat	3 549 883

2019	Beräknat	3 470 472

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2015 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för nationell medfinansiering av åtgärder i enlighet med landsbygdsprogrammet för Sverige för perioderna 2007–2013 och 2014–2020. Anslaget får användas för utgifter för delar av det atteste- rande organets (Ekonomistyrningsverket) utgifter för revision av jordbruksfonderna för programperioden 2014–2020. Anslaget får användas för utgifter för det nationella stödet till jordbruket i norra Sverige. Anslaget får även användas för utgifter för medfinansiering av EU:s program för stöd till biodling för perioden 2014–2016. Anslaget får även användas för utgifter för program för lokalt ledd utveckling under programperioden 2014–2020.

Kompletterande information

I rådets förordning (EG) nr 1698/2005 finns bestämmelser om stöd för landsbygdsutveckling från europeiska jordbruksfonden för lands- bygdsutveckling för perioden 2007–2013.

I Europaparlamentets och rådets förordning (EU)nr 1305/2013 finns bestämmelser om stöd för landsbygdsutveckling från europeiska jord- bruksfonden för landsbygdsutveckling för perioden 2014–2020.

I förordningen (1996:93) finns bestämmelser om nationellt stöd till jordbruket i norra Sverige.

I Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 finns bestämmelser om stöd till biodling.

I Europaparlamentets och rådets förordningar (EU)nr 1301/2013, 1303/2013 samt 1304/2013 finns bestämmelser om stöd för lokalt ledd utveckling med stöd från Europeiska regional- fonden och Europeiska socialfonden för perioden 2014–2020.

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2016 för anslaget 1:18 Åtgärder för lands- bygdens miljö och struktur besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 14 205 000 000 kronor 2017–2023.

Skälen för regeringens förslag: Huvuddelen av åtgärderna som finansieras under anslaget är ersättningsformer som bygger på fleråriga åtaganden om utbetalningar.

Regeringen bör därför bemyndigas att under 2016 för anslaget 1:18 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur besluta om bidrag som inklu- sive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 14 205 000 000 kronor 2017–2023.

Tabell 3.49 Beställningsbemyndigande för anslaget 1:18 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur

Tusental kronor

	Utfall	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat	Beräknat
	2014	2015	2016	2017	2018	2019–2023
Ingående åtaganden	3 297 070	1 432 293	13 305 485

Nya åtaganden	42 654	13 305 485	4 453 568

Infriade åtaganden	-1 907 431	-1 432 293	-3 554 053	-1 244 000	-930 500	-12 030 500
Utestående åtaganden	1 432 293	13 305 485	14 205 000

Erhållet/föreslaget bemyndigande	11 332 162	13 306 115	14 205 000

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Regeringens överväganden

Sverige har från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling tilldelats totalt ca 1 763 miljoner euro för perioden 2014–2020. Lands- bygdsprogrammet medfinansieras nationellt inom ramar som anges i EU:s landsbygds- förordning nr 1305/2013. Den nationella med- finansieringen uppgår till ca 20 430 miljoner kronor och redovisas på detta anslag.

Sverige har från Europeiska jordbruksfonden tilldelats totalt ca 970 000 euro för stöd för biodling för perioden 2014–2016. Programmet medfinansieras till hälften nationellt.

Regeringen föreslår att medel omfördelas inom landsbygdsprogrammets totala ram på grund av försenad programstart. Anslaget bör därför ökas med 1 184 000 000 kronor 2016 och med 472 000 000 kronor 2017. För att finansiera andra av regeringen prioriterade satsningar anser regeringen att anslaget bör minskas med 25 000 000 kronor årligen 2017 och 2018.

Regeringen anser vidare att anslaget bör mins- kas med 13 500 000 kronor årligen 2016–2018. Medlen avses användas för delar av Ekonomi- styrningsverkets kostnader för revision av jord- bruksfonderna för programperioden 2014–2020. Det under utgiftsområde 2 upptagna anslaget 1:8

Ekonomistyrningsverket ökas med motsvarande belopp.

För att möjliggöra ett fullt utnyttjande av de finansiella medlen i det nationella stödet till norra Sverige anser regeringen att anslaget bör tillföras 14 000 000 kronor årligen 2016–2019.

Regeringen föreslår att 4 007 866 000 kronor anvisas under anslaget 1:18 Åtgärder för lands- bygdens miljö och struktur för 2016. För 2017,

2018 och	2019 beräknas anslaget till
3 251 431 000	kronor, 3 549 883 000 kronor

respektive 3 470 472 000 kronor.

Tabell 3.50 Härledning av anslagsnivån 2016–2019 för 1:18 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur

Tusental kronor

	2016	2017	2018	2019
Anvisat 2015 1	2 740 505	2 740 505	2 740 505	2 740 505
Förändring till följd av:
Beslut	1 947 973	982 640	1 242 140	1 267 140
Överföring
till/från andra
anslag	-13 500	-13 500	-13 500	697

Övrigt	-667 112	-458 214	-419 262	-537 870
Förslag/
beräknat
anslag	4 007 866	3 251 431	3 549 883	3 470 472

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2014 (bet. 2014/15:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

3.1.191:19 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur

Tabell 3.51 Anslagsutveckling 1:19 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur

Tusental kronor

				Anslags-
2014	Utfall	2 339 727		sparande	256 416
			1	Utgifts-
2015	Anslag	2 083 785	1	prognos	1 495 522
2016	Förslag	2 230 764
2017	Beräknat	2 046 909

2018	Beräknat	2 390 513

2019	Beräknat	2 513 200

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2015 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter motsvarande EU:s finansiering av åtgärder i enlighet med landsbygdsprogrammet för Sverige för perioderna 2007–2013 och 2014–2020. Anslaget får även användas för utgifter för EU:s program för stöd till biodling för perioden 2014–2016. Anslaget får även användas för utgifter för program för lokalt ledd utveckling under programperioden 2014–2020.

Kompletterande information

I rådets förordning (EG) nr 1698/2005 finns bestämmelser om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för lands- bygdsutveckling för perioden 2007–2013.

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

I Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 finns bestämmelser om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jord- bruksfonden för landsbygdsutveckling för perioden 2014–2020.

I Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 finns bestämmelser om stöd till biodling.

I Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 1301/2013, 1303/2013 samt 1304/2013 finns bestämmelser om stöd för lokalt ledd utveckling med stöd från Europeiska regional- fonden och Europeiska socialfonden för perioden 2014–2020.

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2016 för anslaget 1:19 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 10 000 000 000 kronor 2017– 2023.

Skälen för regeringens förslag: Huvuddelen av åtgärderna som finansieras under anslaget är ersättningsformer som bygger på fleråriga åtaganden om utbetalningar.

Regeringen bör därför bemyndigas att under 2016 för anslaget 1:19 Från EU-budgeten finan- sierade åtgärder för landsbygdens miljö och struk- tur besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 10 000 000 000 kronor 2017– 2023.

Tabell 3.52 Beställningsbemyndigande för anslaget 1:19 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur

Tusental kronor

	Utfall	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat	Beräknat
	2014	2015	2016	2017	2018	2019–2023

Ingående åtaganden	2 993 708	1 867 048	9 678 995
Nya åtaganden	30 025	9 678 995	2 453 146

Infriade åtaganden	-1 156 685	-1 867 048	-2 132 141	-1 306 800	-1 065 000	-7 628 200

Utestående åtaganden	1 867 048	9 678 995	10 000 000
Erhållet/föreslaget bemyndigande	9 966 141	9 681 705	10 000 000

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Regeringens överväganden

Sverige har från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling tilldelats totalt ca 1 763 miljoner euro för perioden 2014–2020.

Regeringen föreslår att medel omfördelas inom landsbygdsprogrammets totala ram på grund av försenad programstart. Anslaget bör därför ökas med ca 396 000 000 kronor 2016 och med 225 000 000 kronor 2017.

Regeringen anser att anslaget bör tillföras medel för programmet för lokalt ledd utveckling med stöd från Europeiska regionalfonden mot- svarande 1 780 000 kronor 2016, 3 720 000 kro- nor 2017, 7 776 000 kronor 2018 och 9 500 000 kronor 2019. Det under utgiftsområde 19 upp- tagna anslaget 1:4 Europeiska regionala utveck- lingsfonden perioden 2014–2020 minskas med motsvarande belopp.

Regeringen anser vidare att anslaget bör till- föras medel för programmet för lokalt ledd utveckling med stöd från Europeiska social- fonden motsvarande 2 400 000 kronor 2016, 3 700 000 kronor 2017, 7 700 000 kronor 2018 och 9 200 000 kronor 2019. Det under utgifts- område 14 upptagna anslaget 1:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014–2020 bör minska med motsvarande belopp.

Sverige har från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling tilldelats totalt ca 970 000 euro för stöd för biodling för perioden 2014–2016.

Regeringen föreslår att 2 230 764 000 kronor anvisas under anslaget 1:19 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur för 2016. För 2017, 2018 och 2019

beräknas anslaget till	2 046 909 000 kronor,
2 390 513 000 kronor	respektive 2 513 200 000
kronor.

Tabell 3.53 Härledning av anslagsnivån 2016–2019 för 1:19 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur

Tusental kronor

	2016	2017	2018	2019
Anvisat 2015 1	2 083 785	2 083 785	2 083 785	2 083 785
Förändring till följd av:
Beslut	951 672	971 975	998 213	998 213

Överföring
till/från andra
anslag	4 180	7 420	15 476	18 700

Övrigt	-808 873	-1 016 271	-706 961	-587 498

Förslag/
beräknat
anslag	2 230 764	2 046 909	2 390 513	2 513 200

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2014 (bet. 2014/15:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

3.1.201:20 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket

Tabell 3.54 Anslagsutveckling 1:20 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket

Tusental kronor

				Anslags-
2014	Utfall	27 050		sparande	5 776
			1	Utgifts-
2015	Anslag	32 830	1	prognos	32 014
2016	Förslag	72 830
2017	Beräknat	79 830

2018	Beräknat	79 830

2019	Beräknat	79 830

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2015 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för försöks- och utvecklingsverksamhet och andra insatser i syfte att styra utvecklingen inom jordbruket och trädgårdsnäringen mot minskat växtnärings- läckage, minskad ammoniakavgång, säkrare och minskad användning av växtskyddsmedel, be- varande av biologisk mångfald och tillvara- tagande av kulturvärden, för ekologisk produktion samt för klimat-och energiinsatser inom de areella näringarna. Anslaget får använ- das för stöd till metangasreducering.

Anslaget får användas för utgifter för uppfölj- ning och utvärdering av den gemen-samma jord- brukspolitiken liksom för effekterna av de verk- samheter som finansieras under anslaget.

100

Regeringens överväganden

För att öka möjligheten till stöd för metangas- reducering bör anslaget ökas med 30 000 000 kronor årligen under 2016–2019.

Regeringen föreslår att 72 830 000 kronor anvisas under anslaget 1:20 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket för 2016. För 2017, 2018 och 2019 beräknas anslaget till 79 830 000 kronor, 79 830 000 kronor och 79 830 000 kronor.

Tabell 3.55 Härledning av anslagsnivån 2016–2019 för 1:20 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket

Tusental kronor

	2016	2017	2018	2019
Anvisat 2015 1	32 830	32 830	32 830	32 830
Förändring till följd av:
Beslut	40 000	47 000	47 000	47 000
Överföring
till/från andra
anslag

Övrigt
Förslag/
beräknat
anslag	72 830	79 830	79 830	79 830

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2014 (bet. 2014/15:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Skälen för regeringens förslag: I budgetpropo- sitionen för 2014 tillfördes anslaget medel till stöd för dubbel miljönytta (prop. 2013/14:1 utg.omr. 23, bet 2013/14:MJU2, rsk. 2013/14:123). Införandet av stödet syftar till att minska metangasutsläpp från gödsel samtidigt som behovet av fossila energikällor minskar. Stödet uppgick enligt propositionen till 240 000 000 kronor 2014–2023. I denna proposi- tion föreslår regeringen att anslaget bör ökas med 30 000 000 kronor årligen under 2016–2019. För att ha möjlighet att hantera stödet på ett effektivt sätt och fatta beslut om stöd till stöd- mottagare längre fram under den aktuella perioden behöver Jordbruksverket ha ett bemyndigande.

Regeringen bör därför bemyndigas att under 2016 för anslaget 1:20 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 180 000 000 kronor 2017–2019.

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2016 för anslaget 1:20 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 180 000 000 kronor 2017–2019.

Tabell 3.56 Beställningsbemyndigande för anslaget 1:20 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket

Tusental kronor

	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat	Beräknat
	2015	2016	2017	2018	2019
Ingående åtaganden	0	175 000

Nya åtaganden	175 000	60 000

Infriade åtaganden	0	-55 000	-60 000	-60 000	-60 000
Utestående åtaganden	175 000	180 000

Erhållet/föreslaget bemyndigande	175 000	180 000

101

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

3.1.211:21 Stöd till jordbrukets rationalisering m.m.

Tabell 3.57 Anslagsutveckling 1:21 Stöd till jordbrukets rationalisering m.m.

Tusental kronor

				Anslags-
2014	Utfall	4 116		sparande	0
			1	Utgifts-
2015	Anslag	4 116	1	prognos	4 116
2016	Förslag	4 116
2017	Beräknat	4 116

2018	Beräknat	4 116

2019	Beräknat	4 116

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2015 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Tabell 3.58 Härledning av anslagsnivån 2016–2019 för 1:21 Stöd till jordbrukets rationalisering m.m.

Tusental kronor

	2016	2017	2018	2019
Anvisat 2015 1	4 116	4 116	4 116	4 116
Förändring till följd av:
Beslut		1 500	1 500	1 500
Överföring
till/från andra
anslag		-1 500	-1 500	-1 500

Övrigt
Förslag/
beräknat
anslag	4 116	4 116	4 116	4 116

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2014 (bet. 2014/15:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till jordbrukets yttre och inre rationalisering. Från och med 2006 disponeras anslaget helt för vissa omarronderingsprojekt i Dalarnas, Västra Götalands samt delar av Värmlands län.

Kompletterande information

I förordningen (1978:250) finns bestämmelser om statligt stöd till jordbrukets rationalisering (omtryckt 1988:999).

3.1.221:22 Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m.

Tabell 3.59 Anslagsutveckling 1:22 Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m.

Tusental kronor

				Anslags-
2014	Utfall	1 029		sparande	0
			1	Utgifts-
2015	Anslag	1 029	1	prognos	1 029
2016	Förslag	1 029

2017	Beräknat	1 529

2018	Beräknat	1 529
2019	Beräknat	1 529

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2015 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår att 4 116 000 kronor anvisas under anslaget 1:21 Stöd till jordbrukets rationa- lisering m.m. för 2016. För 2017, 2018 och 2019 beräknas anslaget till 4 116 000 kronor, 4 116 000 respektive 4 116 000 kronor.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till underhåll, upprustning och investeringar i byggnader och andra fasta anläggningar på fjäll- lägenheter. Anslaget får även användas för utgifter för att täcka avvecklingsbidrag och avträdesersättning till arrendatorer.

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår att 1 029 000 kronor anvisas under anslaget 1:22 Stöd till innehavare av fjäll- lägenheter för 2016. För 2017, 2018 och 2019 beräknas anslaget till 1 529 000 kronor, 1 529 000 kronor respektive 1 529 000 kronor.

102

Tabell 3.60 Härledning av anslagsnivån 2016–2019 för 1:22 Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m.

Tusental kronor

	2016	2017	2018	2019
Anvisat 2015 1	1 029	1 029	1 029	1 029
Förändring till följd av:
Beslut		500	500	500
Överföring
till/från andra
anslag

Övrigt
Förslag/
beräknat
anslag	1 029	1 529	1 529	1 529

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2014 (bet. 2014/15:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

3.1.231:23 Främjande av rennäringen m.m.

Tabell 3.61 Anslagsutveckling1:23 Främjande av rennäringen m.m.

Tusental kronor

				Anslags-
2014	Utfall	110 065		sparande	-2 150
			1	Utgifts-
2015	Anslag	107 915	1	prognos	103 085
2016	Förslag	107 915

2017	Beräknat	99 915

2018	Beräknat	99 915
2019	Beräknat	99 915

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2015 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till åtgärder för att främja rennäringen i form av:

–underhåll eller rivning av vissa riksgräns- stängsel och renskötselanläggningar som staten har underhållsansvar för,

–statens del av kostnaderna för redovisning av markanvändningen, riksintressen och marker som är värdefulla för renskötseln, natur- och kulturmiljövården,

–utveckling av företagsregistret för ren- näringen,

–bidrag enligt 35 b § rennäringsförordningen (1993:384),

–prisstöd till rennäringen enligt förord- ningen (1986:255) om pristillägg på ren- kött,

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

–ersättning till följd av Tjernobylolyckan enligt förordningen (1994:246) om ersätt- ning för vissa merkostnader och förluster med anledning av Tjernobylolyckan,

–kostnader för medling m.m. i tvister mellan samebyar och jordbrukare när det gäller konflikter på grund av renbetning på åker- mark,

–katastrofskadeskydd enligt 35 a § ren- näringsförordningen,

–ersättning till följd av skador orsakade av rovdjur på ren enligt 4–5 §§ viltskade- förordningen (2001:724) och

–åtgärder för anpassning till ändrade klimat- förhållanden samt övriga åtgärder för främjande av rennäringen.

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår att 107 915 000 kronor an- visas under anslaget 1:23 Främjande av ren- näringen m.m. för 2016. För 2017, 2018 och 2019 beräknas anslaget till 99 915 000 kronor, 99 915 000 kronor respektive 99 915 000 kronor.

Tabell 3.62 Härledning av anslagsnivån 2016–2019 för 1:23 Främjande av rennäringen m.m.

Tusental kronor

	2016	2017	2018	2019
Anvisat 2015 1	107 915	107 915	107 915	107 915
Förändring till följd av:
Beslut		-8 000	-8 000	-8 000
Överföring
till/från andra
anslag

Övrigt
Förslag/
beräknat
anslag	107 915	99 915	99 915	99 915

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2014 (bet. 2014/15:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

103

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

3.1.24 1:24 Sveriges lantbruksuniversitet

Tabell 3.63 Anslagsutveckling 1:24 Sveriges lantbruksuniversitet

Tusental kronor

				Anslags-
2014	Utfall	1 705 926		sparande	0
			1	Utgifts-
2015	Anslag	1 723 373	1	prognos	1 723 373
2016	Förslag	1 801 598
2017	Beräknat	1 820 904	2

2018	Beräknat	1 871 431	3
2019	Beräknat	1 905 817	4

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2015 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 1 802 772 tkr i 2016 års prisnivå.

3Motsvarar 1 824 242 tkr i 2016 års prisnivå.

4Motsvarar 1 824 221 tkr i 2016 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för högskole- utbildning på grundnivå och avancerad nivå samt för forskning och utbildning på forskarnivå inom livsmedelsproduktion, djurhållning, djur- hälsa och djurskydd, skog, skogsbruk och föräd- ling av skogsråvara, landsbygdsutveckling, rek- reation och fritid samt landskapsplanering och markanvändning i tätorter och tätortsnära miljöer. Anslaget får även användas för ersätt- ning för behörighetsgivande och högskoleintro- ducerande utbildning inom samma områden samt för fortlöpande miljöanalys.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 3.64 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor

Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	Resultat
			(intäkt –
			kostnad)

Utfall 2014	624 248	616 880	7 368
(varav tjänsteexport)	(55 262)	(55 262)	(0)
Prognos 2015	645 000	645 000	0
(varav tjänsteexport)	(57 000)	(57 000)	(0)

Budget 2016	667 000	667 000	0
(varav tjänsteexport)	(59 000)	(59 000	(0)

Avgiftsintäkterna disponeras av SLU. Avgifts- intäkterna avser bl.a. forskningsuppdrag samt djursjukvård.

Regeringens överväganden
Regeringen anser	att anslaget bör	ökas med
6 000 000 kronor	2016, ytterligare	1 000 000

kronor 2017, samt ytterligare 22 000 000 kronor fr.o.m. 2018 för byggnation av ett nytt svenskt undersöknings- och forskningsfartyg. Ökningen finansieras genom en minskning på anslag under utgiftsområde 20 samt fr.o.m. 2019 även på anslag under utgiftsområde 23 anslaget 1:25

Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning. Anslaget bör ökas med 15 000 000 kronor för Svenska artprojektet samt de biolo- giska samlingarna vid svenska museer och institutioner i enlighet med 2015 års ekonomiska vårproposition (prop. 2014/15:100). Regeringen anser vidare att anslaget bör ökas med 3 000 000 kronor årligen 2016–2019 för inrättandet av en riskvärderingsfunktion för växtskadegörare. Vidare anser regeringen att anslaget bör ökas med 5 000 000 kronor till följd av fördelning och omfördelning av anslag till forskning och utbild- ning på forskarnivå (se vidare under utg.omr. 16 avsnitt 19.6.2).

Regeringen föreslår att 1 801 598 000 kronor anvisas under anslaget 1:24 Sveriges lantbruks- universitet för 2016. För 2017, 2018 och 2019

beräknas anslaget till 1 820 904 000					kronor,
1 871 431 000		kronor	respektive 1 905 817 000
kronor.

	Tabell 3.65 Härledning av anslagsnivån 2016–2019 för
	1:24 Sveriges lantbruksuniversitet
	Tusental kronor
		2016	2017	2018	2019

	Anvisat 2015 1	1 716 438	1 716 438	1 716 438	1 716 438
	Förändring till följd av:
	Pris- och löne-
	omräkning 2	22 750	40 243	67 740	100 542
	Beslut	62 410	64 223	87 253	88 837

	Överföring
	till/från andra
	anslag
	Övrigt

	Förslag/
	beräknat
	anslag	1 801 598	1 820 904	1 871 431	1 905 817

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2014 (bet. 2014/15:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2015. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en

pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2017–2019 är preliminär.

104

3.1.251:25 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning

Tabell 3.66 Anslagsutveckling 1:25 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning

Tusental kronor

				Anslags-
2014	Utfall	484 431		sparande	14 279
			1	Utgifts-
2015	Anslag	515 700	1	prognos	516 805
2016	Förslag	564 354
2017	Beräknat	569 613	2

2018	Beräknat	577 762	3

2019	Beräknat	569 027	4

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2015 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 564 382 tkr i 2016 års prisnivå.

3Motsvarar 564 419 tkr i 2016 års prisnivå.

4Motsvarar 547 323 tkr i 2016 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för stöd till grundforskning och behovsmotiverad forskning för de areella näringarna. Anslaget får även användas till projektrelaterade utgifter för ut- värderingar, beredningsarbete, konferenser, resor och seminarier samt informationsinsatser inom området. Förvaltningsanslaget redovisas under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård under anslaget 2:1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Förvalt- ningskostnader och anslaget för forskning inom områdena miljö och samhällsbyggande redovisas under anslaget 2:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning under samma utgiftsområde.

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2016 för anslaget 1:25 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtagan- den medför behov av framtida anslag på högst 1 400 000 000 kronor 2017–2022.

Skälen för regeringens förslag: Fleråriga åtaganden behöver ingås för att underlätta plane- ring, utlysning och genomförande av långsiktiga forskningsprojekt.

Regeringen bör därför bemyndigas att under 2016 för anslaget 1:25 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 1 400 000 000 kronor 2017–2022.

Tabell 3.67 Beställningsbemyndigande för anslaget 1:25 Forskningsrådet för miljö-, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning

Tusental kronor

	Utfall	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat	Beräknat
	2014	2015	2016	2017	2018	2019–2022
Ingående åtaganden	779 796	824 589	1 105 918

Nya åtaganden	399 437	700 000	750 000

Infriade åtaganden	354 644	-418 671	-460 000	-525 000	-525 000	-345 918
Utestående åtaganden	824 589	1 105 918	1 395 918

Erhållet/föreslaget bemyndigande	1 500 000	1 400 000	1 400 000

105

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Regeringens överväganden

Ändamål

I enlighet med proposition 2012/13:30 Forsk- ning och innovation, föreslår regeringen att anslaget ökar med 50 000 000 kronor 2016 för en satsning på forskning om skogsråvara och bio- massa.

Regeringen föreslår att 564 354 000 kronor anvisas under anslaget 1:25 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning för 2016. För 2017, 2018 och 2019 beräknas anslaget till 569 613 000 kronor, 577 762 000 kronor respek- tive 569 027 000 kronor.

Tabell 3.68 Härledning av anslagsnivån 2016–2019 för 1:25 Forskningsrådet för miljö-, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning

Tusental kronor

	2016	2017	2018	2019
Anvisat 2015 1	515 700	515 700	515 700	515 700
Förändring till följd av:
Pris- och löne-
omräkning 2	155	4 936	12 350	20 611
Beslut	48 499	48 977	49 712	32 716

Överföring
till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/
beräknat
anslag	564 354	569 613	577 762	569 027

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2014 (bet. 2014/15:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2015. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en

pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2017–2019 är preliminär.

3.1.261:26 Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien

Tabell 3.69 Anslagsutveckling 1:26 Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien

Tusental kronor

				Anslags-
2014	Utfall	1 177		sparande	0
			1	Utgifts-
2015	Anslag	1 177	1	prognos	1 177
2016	Förslag	1 177

2017	Beräknat	1 177
2018	Beräknat	1 177

2019	Beräknat	1 177

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2015 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Anslaget får användas för att finansiera verk- samheten vid Kungl. Skogs- och Lantbruks- akademien (KSLA).

Regeringens överväganden

Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien (KSLA) fungerar som diskussionsplattform för ledande företrädare inom den gröna sektorn. Under året har KSLA bedrivit en omfattande konferens- och seminarieverksamhet inom områden an- gelägna för de areella näringarna. Akademien fyller en viktig funktion som länk mellan forsk- ning, näringsliv, övriga samhällsorgan och ideella organisationer.

Regeringen föreslår att 1 177 000 kronor an- visas under anslaget 1:26 Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien för 2016. För 2017, 2018 och 2019 beräknas anslaget till 1 177 000 kronor, 1 177 000 kronor respektive 1 177 000 kronor.

Tabell 3.70 Härledning av anslagsnivån 2016–2019 för 1:26 Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien

Tusental kronor

	2016	2017	2018	2019
Anvisat 2015 1	1 177	1 177	1 177	1 177

Förändring till följd av:

Beslut

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/
beräknat
anslag	1 177	1 177	1 177	1 177

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2014 (bet. 2014/15:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Sametinget

Sametingets förvaltningsanslag redovisas under utgiftsområde 1 Rikets styrelse anslaget 3:1 Sametinget.

106

Diagramförteckning
Diagram 2.1 Utgiftsområde 23, 2016 ............................................................................		14
Diagram 2.2 Förändring i antalet mjölkföretag i norra Sverige uppdelat på olika
storleksklasser för åren 2006–2014 .....................................................................		30
Diagram 2.3 Utsläpp av växthusgaser från jordbruket.................................................		33
Diagram 2.4 Nettoupptag av växthusgaser inom skogsbruket 2003–2013, inkl.
träprodukter (tidsserien omräknad jämfört med tidigare år på grund av
metodutveckling) .................................................................................................		34
Diagram 2.5	Total tillförd mängd bioenergi..................................................................	34
Diagram 2.6	Areal med omedelbart röjningsbehov fördelat på 3-års medelvärden ...	36
Diagram 2.7	Antal artiklar med minst en SLU-adress 2010–2014...............................	65