prop 2015/16 1 d19

Kultur, medier,

trossamfund och fritid

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Förslag till statens budget för 2016

Kultur, medier, trossamfund och fritid

Innehållsförteckning

1	Förslag till riksdagsbeslut ....................................................................................		15
2	Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid.................................		19
	2.1	Omfattning.......................................................................................	19
	2.2	Utgiftsutveckling.............................................................................	20
	2.3	Skatteutgifter....................................................................................	20
	2.4	Mål för utgiftsområdet ....................................................................	22
	2.5	Resultatredovisning .........................................................................	24
	2.5.1	Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder ......................	24
	2.5.2	Sammanfattande bedömningar........................................................	24
	2.6	Politikens inriktning........................................................................	27
	2.6.1	Kultur................................................................................................	27
	2.6.2	Trossamfund ....................................................................................	36
	2.6.3	Medier...............................................................................................	37
	2.6.4	Ungdomspolitik...............................................................................	41
	2.6.5	Politik för det civila samhället.........................................................	43
	2.6.6	Folkbildning.....................................................................................	47
	2.6.7	Tillsyn över spelmarknaden.............................................................	49
3	Kulturområdesövergripande verksamhet............................................................		51
	3.1	Omfattning.......................................................................................	51
	3.2	Utgiftsutveckling.............................................................................	51
	3.3	Mål ....................................................................................................	52
	3.4	Resultatredovisning .........................................................................	52
	3.4.1	Bedömningsgrunder.........................................................................	52
	3.4.2	Resultat.............................................................................................	52
	3.4.3	Analys och slutsatser .......................................................................	66
	3.5	Budgetförslag ...................................................................................	69
	3.5.1	1:1 Statens kulturråd........................................................................	69

3.5.21:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt

	internationellt kulturutbyte och samarbete ...................................	70
3.5.3	1:3 Skapande skola ...........................................................................	71
3.5.4	1:4 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet .....	72
3.5.5	1:5 Stöd till icke-statliga kulturlokaler ...........................................	73
3.5.6	1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet.......................................	74
3.5.7	1:7 Myndigheten för kulturanalys ..................................................	76

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

	3.5.8	Bidrag till kulturverksamhet från AB Svenska Spel........................	77
4	Teater, dans och musik..........................................................................................		79
	4.1	Omfattning .......................................................................................	79
	4.2	Utgiftsutveckling..............................................................................	79
	4.3	Mål.....................................................................................................	80
	4.4	Resultatredovisning..........................................................................	80
	4.4.1	Bedömningsgrunder .........................................................................	80
	4.4.2	Resultat .............................................................................................	80
	4.4.3	Analys och slutsatser........................................................................	85
	4.5	Budgetförslag....................................................................................	85

4.5.12:1 Bidrag till Operan, Dramaten, Riksteatern, Dansens Hus,

		Drottningholms Slottsteater och Voksenåsen ...............................	85
	4.5.2	2:2 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål.....................	87
	4.5.3	2:3 Statens musikverk.......................................................................	88
5	Litteraturen, läsandet och språket........................................................................		89
	5.1	Omfattning .......................................................................................	89
	5.2	Utgiftsutveckling..............................................................................	89
	5.3	Mål.....................................................................................................	90
	5.4	Resultatredovisning..........................................................................	90
	5.4.1	Bedömningsgrunder .........................................................................	90
	5.4.2	Resultat .............................................................................................	90
	5.4.3	Analys och slutsatser........................................................................	94
	5.5	Budgetförslag....................................................................................	95
	5.5.1	3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter .................................	95
	5.5.2	3:2 Myndigheten för tillgängliga medier.........................................	97
	5.5.3	3:4 Institutet för språk och folkminnen .........................................	98
6	Bildkonst, arkitektur, form och design................................................................		99
	6.1	Omfattning .......................................................................................	99
	6.2	Utgiftsutveckling..............................................................................	99
	6.3	Mål...................................................................................................	100
	6.4	Resultatredovisning........................................................................	100
	6.4.1	Bedömningsgrunder .......................................................................	100
	6.4.2	Resultat ...........................................................................................	100
	6.4.3	Analys och slutsatser......................................................................	103
	6.5	Budgetförslag..................................................................................	105
	6.5.1	4:1 Statens konstråd .......................................................................	105
	6.5.2	4:2 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön.............	105
	6.5.3	4:3 Nämnden för hemslöjdsfrågor ................................................	106
	6.5.4	4:4 Bidrag till bild- och formområdet ...........................................	106
7	Kulturskaparnas villkor.......................................................................................		109
	7.1	Omfattning .....................................................................................	109
	7.2	Utgiftsutveckling............................................................................	109
	7.3	Mål...................................................................................................	110
	7.4	Resultatredovisning........................................................................	110
	7.4.1	Bedömningsgrunder .......................................................................	110
	7.4.2	Resultat ...........................................................................................	110
	7.4.3	Analys och slutsatser......................................................................	113
	7.5	Budgetförslag..................................................................................	113

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

	7.5.1	5:1 Konstnärsnämnden..................................................................	113
	7.5.2	5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer ..................................	114
	7.5.3	Konstnärsnämndens namn och interna organisation ..................	115
8	Arkiv....................................................................................................................		117
	8.1	Omfattning.....................................................................................	117
	8.2	Utgiftsutveckling...........................................................................	117
	8.3	Mål ..................................................................................................	118
	8.4	Resultatredovisning .......................................................................	118
	8.4.1	Bedömningsgrunder.......................................................................	118
	8.4.2	Resultat...........................................................................................	118
	8.4.3	Analys och slutsatser .....................................................................	120
	8.5	Budgetförslag .................................................................................	121
	8.5.1	6:1 Riksarkivet................................................................................	121
9	Kulturmiljö..........................................................................................................		123
	9.1	Omfattning.....................................................................................	123
	9.2	Utgiftsutveckling...........................................................................	123
	9.3	Mål ..................................................................................................	124
	9.4	Resultatredovisning .......................................................................	124
	9.4.1	Bedömningsgrunder.......................................................................	124
	9.4.2	Resultat...........................................................................................	124
	9.4.3	Analys och slutsatser .....................................................................	127
	9.5	Budgetförslag .................................................................................	128
	9.5.1	7:1 Riksantikvarieämbetet .............................................................	128
	9.5.2	7:2 Bidrag till kulturmiljövård.......................................................	129
	9.5.3	7:3 Kyrkoantikvarisk ersättning....................................................	130
10	Museer och utställningar....................................................................................		131
	10.1	Omfattning.....................................................................................	131
	10.2	Utgiftsutveckling...........................................................................	131
	10.3	Mål ..................................................................................................	132
	10.4	Resultatredovisning .......................................................................	132
	10.4.1	Bedömningsgrunder.......................................................................	132
	10.4.2	Resultat...........................................................................................	132
	10.4.3	Analys och slutsatser .....................................................................	134
	10.5	Budgetförslag .................................................................................	135
	10.5.1	8:1 Centrala museer: Myndigheter ...............................................	135
	10.5.2	8:2 Centrala museer: Stiftelser ......................................................	136
	10.5.3	8:3 Bidrag till vissa museer ............................................................	137
	10.5.4	8:4 Riksutställningar ......................................................................	138
	10.5.5	8:5 Forum för levande historia......................................................	139

10.5.68:6 Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa

		kulturföremål .................................................................................	140
11	Trossamfund .......................................................................................................		141
	11.1	Omfattning.....................................................................................	141
	11.2	Utgiftsutveckling...........................................................................	141
	11.3	Mål ..................................................................................................	142
	11.4	Resultatredovisning .......................................................................	142
	11.4.1	Bedömningsgrunder.......................................................................	142
	11.4.2	Resultat...........................................................................................	142

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

	11.4.3	Analys och slutsatser......................................................................	144
	11.5	Budgetförslag..................................................................................	145
	11.5.1	9:1 Nämnden för statligt stöd till trossamfund............................	145
	11.5.2	9:2 Stöd till trossamfund................................................................	145
12	Film......................................................................................................................		147
	12.1	Omfattning .....................................................................................	147
	12.2	Utgiftsutveckling............................................................................	147
	12.3	Mål...................................................................................................	148
	12.4	Resultatredovisning........................................................................	148
	12.4.1	Bedömningsgrunder .......................................................................	148
	12.4.2	Resultat ...........................................................................................	148
	12.4.3	Analys och slutsatser......................................................................	152
	12.5	Budgetförslag..................................................................................	153
	12.5.1	10:1 Filmstöd..................................................................................	153
13	Medier..................................................................................................................		155
	13.1	Omfattning .....................................................................................	155
	13.2	Utgiftsutveckling............................................................................	155
	13.3	Mål...................................................................................................	156
	13.4	Resultatredovisning........................................................................	156
	13.4.1	Bedömningsgrunder .......................................................................	156
	13.4.2	Resultat ...........................................................................................	156
	13.4.3	Analys och slutsatser......................................................................	164
	13.5	Budgetförslag..................................................................................	166
	13.5.1	11:1 Utbyte av tv-sändningar mellan Sverige och Finland...........	166
	13.5.2	11:2 Forskning och dokumentation om medieutvecklingen.......	166
	13.5.3	11:3 Avgift till Europeiska audiovisuella observatoriet................	167
	13.5.4	11:4 Statens medieråd.....................................................................	167
	13.5.5	11:5 Stöd till taltidningar ...............................................................	168
	13.6	Radio och tv i allmänhetens tjänst.................................................	169
14	Ungdomspolitik..................................................................................................		171
	14.1	Omfattning .....................................................................................	171
	14.2	Utgiftsutveckling............................................................................	171
	14.3	Resultatredovisning........................................................................	172
	14.3.1	Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder.....................	172
	14.3.2	Resultat ...........................................................................................	172
	14.3.3	Insatser inom politikområdet ........................................................	174
	14.3.4	Analys och slutsatser......................................................................	180
	14.4	Budgetförslag..................................................................................	181
	14.4.1	12:1 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor..........	181

14.4.212:2 Bidrag till nationell och internationell

		ungdomsverksamhet.......................................................................	182
15	Politik för det civila samhället............................................................................		185
	15.1	Omfattning .....................................................................................	185
	15.2	Utgiftsutveckling............................................................................	185
	15.3	Mål för politiken för det civila samhället ......................................	186
	15.4	Resultatredovisning för politiken för det civila samhället...........	186
	15.4.1	Bedömningsgrunder .......................................................................	186
	15.4.2	Resultat ...........................................................................................	186

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

	15.4.3	Analys och slutsatser .....................................................................	192
	15.5	Mål för idrottspolitiken.................................................................	193
	15.6	Resultatredovisning för idrottspolitiken......................................	193
	15.6.1	Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder ....................	193
	15.6.2	Resultat...........................................................................................	193
	15.6.3	Analys och slutsatser .....................................................................	199
	15.7	Friluftslivspolitik ...........................................................................	200
	15.7.1	Mål för friluftslivspolitiken ...........................................................	200
	15.7.2	Resultatredovisning för friluftslivspolitiken ................................	200
	15.8	Budgetförslag .................................................................................	204
	15.8.1	13:1 Stöd till idrotten.....................................................................	204
	15.8.2	13:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler .....................................	205
	15.8.3	13:3 Bidrag för kvinnors organisering ..........................................	206
	15.8.4	13:4 Stöd till friluftsorganisationer...............................................	207
	15.8.5	13:5 Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer ................	208
	15.8.6	13:6 Insatser för den ideella sektorn.............................................	209
16	Folkbildning........................................................................................................		211
	16.1	Omfattning.....................................................................................	211
	16.2	Utgiftsutveckling...........................................................................	211
	16.3	Resultatredovisning .......................................................................	212
	16.3.1	Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder ....................	212
	16.3.2	Resultat...........................................................................................	212
	16.3.3	Övriga insatser ...............................................................................	216
	16.3.4	Analys och slutsatser .....................................................................	217
	16.4	Budgetförslag .................................................................................	219
	16.4.1	14:1 Bidrag till folkbildningen ......................................................	219
	16.4.2	14:2 Bidrag till kontakttolkutbildning..........................................	220
	16.4.3	14:3 Särskilda insatser inom folkbildningen.................................	221
17	Tillsyn över spelmarknaden ...............................................................................		223
	17.1	Omfattning.....................................................................................	223
	17.2	Mål ..................................................................................................	223
	17.3	Resultatredovisning .......................................................................	223
	17.3.1	Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder ....................	223
	17.3.2	Spelmarknadens utveckling ...........................................................	225
	17.3.3	Tillsynen av spelmarknaden ..........................................................	227
	17.3.4	Analys och slutsatser .....................................................................	228
	17.4	Budgetförslag .................................................................................	229
	17.4.1	15:1 Lotteriinspektionen ...............................................................	229

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Tabellförteckning
Anslagsbelopp..................................................................................................................	16
Tabell 2.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområde 17, Kultur, medier, trossamfund
och fritid ................................................................................................................	20
Tabell 2.2 Härledning av ramnivån 2016–2019. Utgiftsområde 17, Kultur, medier,
trossamfund och fritid..........................................................................................	20
Tabell 2.3 Ramnivå 2016 realekonomiskt fördelad. Utgiftsområde 17, Kultur,
medier, trossamfund och fritid.............................................................................	20
Tabell 2.4 Skatteutgifter inom utgiftsområde 17...........................................................	21
Tabell 2.5 Kulturbudgetens utveckling 2010–2016........................................................	29
Tabell 2.6 Anslagsutveckling medieområdet samt medelstilldelning till radio och
tv i allmänhetens tjänst .........................................................................................	38
Tabell 3.1 Utgiftsutveckling inom kulturområdesövergripande verksamhet,
utgiftsområde 17 ...................................................................................................	51
Tabell 3.2 Skapande skola 2013–2015.............................................................................	52
Tabell 3.3 Fördelning av kultursamverkansmedel, verksamhetsbidrag 2014 samt
fördelning till Stockholm .....................................................................................	54
Tabell 3.4 Länsvis fördelning av utvecklingsbidrag 2014 ..............................................	55
Tabell 3.5 Svenskt deltagande i EU-programmet Kreativa Europa – delprogrammet
Kultur 2014............................................................................................................	56
Tabell 3.6 Kulturaktörers arbete för ökad tillgänglighet 2014 (inom Statens
kulturråds bidragsgivning och kultursamverkansmodellen)..............................	62
Tabell 3.7 Statliga kulturmyndigheters grundläggande tillgänglighet ..........................	62
Tabell 3.8 Kulturbryggans bidrag 2012–2014.................................................................	63
Tabell 3.9 Hyreskostnader m.m. för vissa kulturinstitutioner 2012–2014 ..................	68
Tabell 3.10 Anslagsutveckling.........................................................................................	69
Tabell 3.11 Härledning av anslagsnivån 2016–2019 för 1:1 Statens kulturråd.............	69
Tabell 3.12 Anslagsutveckling.........................................................................................	70
Tabell 3.13 Beställningsbemyndigande för anslaget 1:2 Bidrag till allmän
kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och
samarbete...............................................................................................................	70
Tabell 3.14 Härledning av anslagsnivån 2016–2019 för 1:2 Bidrag till allmän
kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och
samarbete...............................................................................................................	71
Tabell 3.15 Anslagsutveckling.........................................................................................	71
Tabell 3.16 Beställningsbemyndigande för anslaget 1:3 Skapande skola......................	72
Tabell 3.17 Härledning av anslagsnivån 2016–2019 för 1:3 Skapande skola ................	72
Tabell 3.18 Anslagsutveckling.........................................................................................	72
Tabell 3.19 Härledning av anslagsnivån 2016–2019 för 1:4 Forsknings- och
utvecklingsinsatser inom kulturområdet.............................................................	73
Tabell 3.20 Anslagsutveckling.........................................................................................	73
Tabell 3.21 Beställningsbemyndigande för anslaget 1:5 Stöd till icke-statliga
kulturlokaler..........................................................................................................	74

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
Tabell 3.22 Härledning av anslagsnivån 2016–2019 för 1:5 Stöd till icke-statliga
kulturlokaler .........................................................................................................	74
Tabell 3.23 Anslagsutveckling ........................................................................................	74
Tabell 3.24 Beställningsbemyndigande för anslaget 1:6 Bidrag till regional
kulturverksamhet..................................................................................................	75
Tabell 3.25 Härledning av anslagsnivån 2016–2019 för 1:6 Bidrag till regional
kulturverksamhet..................................................................................................	76
Tabell 3.26 Anslagsutveckling ........................................................................................	76
Tabell 3.27 Härledning av anslagsnivån 2016–2019 för 1:7 Myndigheten för
kulturanalys...........................................................................................................	76
Tabell 4.1 Utgiftsutveckling inom Teater, dans och musik, utgiftsområde 17............	79
Tabell 4.2 Prestationer Kungliga Operan AB................................................................	80
Tabell 4.3 Prestationer Kungliga Dramatiska teatern AB.............................................	81
Tabell 4.4 Prestationer Statens musikverk: Besökare till Musik- och teatermuseet
2012–2014 .............................................................................................................	81
Tabell 4.5 Prestationer Statens musikverk: Statsbidrag till musiklivet 2012–2014 .....	81
Tabell 4.6 Prestationer Dansens Hus: Besökare och föreställningar 2012–2014........	81
Tabell 4.7 Prestationer Dansnät Sverige/Dansens Hus ................................................	82
Tabell 4.8 Prestationer Drottningholms Slottsteater....................................................	82
Tabell 4.9 Prestationer Riksteatern 2012–2014: Medlemmar, produktioner och
publik.....................................................................................................................	83
Tabell 4.10 Stöd till den fria scenkonsten 2012–2014...................................................	84
Tabell 4.11 Andel statligt bidrag till barn- och ungdomsverksamhet fördelat på
teater, dans och musik..........................................................................................	84
Tabell 4.12 Andel medverkande kvinnor i verksamheter som beviljats bidrag
2011–2013 .............................................................................................................	84
Tabell 4.13 Anslagsutveckling ........................................................................................	85
Tabell 4.14 Härledning av anslagsnivån 2016–2019 för 2:1 Bidrag till Operan,
Dramaten, Riksteatern, Dansens Hus, Drottningholms Slottsteater och
Voksenåsen............................................................................................................	86
Tabell 4.15 Sammanställning av medelstilldelningen 2015 och 2016 till Operan,
Dramaten, Riksteatern, Dansens Hus, Drottningholms Slottsteater och
Voksenåsen............................................................................................................	86
Tabell 4.16 Anslagsutveckling ........................................................................................	87
Tabell 4.17 Beställningsbemyndigande för anslaget 2:2 Bidrag till vissa teater-,
dans-, och musikändamål.....................................................................................	87
Tabell 4.18 Härledning av anslagsnivån 2016–2019 för 2:2 Bidrag till vissa teater-,
dans- och musikändamål......................................................................................	88
Tabell 4.19 Anslagsutveckling ........................................................................................	88
Tabell 4.20 Härledning av anslagsnivån 2016–2019 för 2:3 Statens musikverk ..........	88
Tabell 5.1 Utgiftsutveckling inom Litteraturen, läsandet och språket,
utgiftsområde 17...................................................................................................	89
Tabell 5.2 Prestationer talböcker 2012–2014.................................................................	91
Tabell 5.3 Prestationer punktskriftsböcker 2012–2014 ................................................	91
Tabell 5.4 Bidrag till litteratur, kulturtidskrifter och läsfrämjande 2012–2014
(beviljade medel) ..................................................................................................	92
Tabell 5.5 Anslagsutveckling ..........................................................................................	95
Tabell 5.6 Beställningsbemyndigande för anslaget 3:1 Bidrag till litteratur och
kulturtidskrifter....................................................................................................	96
Tabell 5.7 Härledning av anslagsnivån 2016–2019 för 3:1 Bidrag till litteratur och
kulturtidskrifter....................................................................................................	97

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
Tabell 5.8 Anslagsutveckling...........................................................................................	97
Tabell 5.9 Härledning av anslagsnivån 2016–2019 för 3:2 Myndigheten för
tillgängliga medier.................................................................................................	97
Tabell 5.10 Anslagsutveckling.........................................................................................	98
Tabell 5.11 Härledning av anslagsnivån 2016–2019 för 3:4 Institutet för språk och
folkminnen ............................................................................................................	98
Tabell 6.1 Utgiftsutveckling inom Bildkonst, arkitektur, form och design,
utgiftsområde 17 ...................................................................................................	99
Tabell 6.2 Anslagsutveckling.........................................................................................	105
Tabell 6.3 Härledning av anslagsnivån 2016–2019 för 4:1 Statens konstråd..............	105
Tabell 6.4 Anslagsutveckling.........................................................................................	105
Tabell 6.5 Härledning av anslagsnivån 2016–2019 för 4:2 Konstnärlig gestaltning
av den gemensamma miljön................................................................................	105
Tabell 6.6 Anslagsutveckling.........................................................................................	106
Tabell 6.7 Härledning av anslagsnivån 2016–2019 för 4:3 Nämnden för
hemslöjdsfrågor...................................................................................................	106
Tabell 6.8 Anslagsutveckling.........................................................................................	106
Tabell 6.9 Beställningsbemyndigande för anslaget 4:4 Bidrag till bild- och
formområdet .......................................................................................................	107
Tabell 6.10 Härledning av anslagsnivån 2016–2019 för 4:4 Bidrag till bild- och
formområdet .......................................................................................................	108
Tabell 7.1 Utgiftsutveckling inom Kulturskaparnas villkor, utgiftsområde 17 .........	109
Tabell 7.2 Konstnärsnämndens stipendie- och bidragsärenden 2012–2014...............	110
Tabell 7.3 Konstnärsnämnden – beslutade stipendier och bidrag 2012–2014............	111
Tabell 7.4 Anslagsutveckling.........................................................................................	113
Tabell 7.5 Härledning av anslagsnivån 2016–2019 för 5:1 Konstnärsnämnden.........	114
Tabell 7.6 Anslagsutveckling.........................................................................................	114
Tabell 7.7 Beställningsbemyndigande för anslaget 5:2 Ersättningar och bidrag till
konstnärer............................................................................................................	115
Tabell 7.8 Härledning av anslagsnivån 2016–2019 för 5:2 Ersättningar och bidrag
till konstnärer......................................................................................................	115
Tabell 8.1 Utgiftsutveckling inom Arkiv, utgiftsområde 17 .......................................	117
Tabell 8.2 Prestationer inom God arkivhantering och tillsyn 2012–2014..................	118
Tabell 8.3 Prestationer inom Ta emot, bevara och vårda 2012–2014
(statligt material).................................................................................................	119
Tabell 8.4 Prestationer inom Tillhandahålla och tillgängliggöra.................................	119
Tabell 8.5 Anslagsutveckling.........................................................................................	121
Tabell 8.6 Härledning av anslagsnivån 2016–2019 för 6:1 Riksarkivet.......................	121
Tabell 9.1 Utgiftsutveckling inom Kulturmiljö, utgiftsområde 17.............................	123
Tabell 9.2 Antal besökare Glimmingehus och Gamla Uppsala museum
2012–2014............................................................................................................	126
Tabell 9.3 Anslagsutveckling.........................................................................................	128
Tabell 9.4 Uppdragsverksamhet ...................................................................................	128
Tabell 9.5 Härledning av anslagsnivån 2016–2019 för 7:1 Riksantikvarieämbetet ....	128
Tabell 9.6 Anslagsutveckling.........................................................................................	129
Tabell 9.7 Beställningsbemyndigande för anslaget 7:2 Bidrag till kulturmiljövård ...	129
Tabell 9.8 Härledning av anslagsnivån 2016–2019 för 7:2 Bidrag till
kulturmiljövård ...................................................................................................	130
Tabell 9.9 Anslagsutveckling.........................................................................................	130
Tabell 9.10 Härledning av anslagsnivån 2016–2019 för 7:3 Kyrkoantikvarisk
ersättning.............................................................................................................	130

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
Tabell 10.1 Utgiftsutveckling inom Muser och utställningar, utgiftsområde 17 ......	131
Tabell 10.2 Anslagsutveckling ......................................................................................	135
Tabell 10.3 Sammanställning över medelstilldelningen till Centrala museer:
Myndigheter .......................................................................................................	135
Tabell 10.4 Sammanställning över avgiftsintäkterna till Centrala museer:
Myndigheter .......................................................................................................	135
Tabell 10.5 Arkeologisk uppdragsverksamhet ............................................................	136
Tabell 10.6 Uppdragsverksamhet Cosmonova............................................................	136
Tabell 10.7 Uppdragsverksamhet Vasamuseet.............................................................	136
Tabell 10.8 Härledning av anslagsnivån 2016–2019 för 8:1 Centrala museer:
Myndigheter .......................................................................................................	136
Tabell 10.9 Anslagsutveckling ......................................................................................	136
Tabell 10.10 Sammanställning över medelstilldelning till Centrala museer:
Stiftelser ..............................................................................................................	136
Tabell 10.11 Sammanställning över avgiftsintäkterna till Centrala museer:
Stiftelser ..............................................................................................................	137
Tabell 10.12 Härledning av anslagsnivån 2016–2019 för 8:2 Centrala museer:
Stiftelser ..............................................................................................................	137
Tabell 10.13 Anslagsutveckling ....................................................................................	137
Tabell 10.14 Sammanställning över medelstilldelning för Bidrag till vissa museer...	137
Tabell 10.15 Härledning av anslagsnivån 2016–2019 för 8:3 Bidrag till vissa
museer .................................................................................................................	138
Tabell 10.16 Anslagsutveckling ....................................................................................	138
Tabell 10.17 Härledning av anslagsnivån 2016–2019 för 8:4 Riksutställningar.........	138
Tabell 10.18 Anslagsutveckling ....................................................................................	139
Tabell 10.19 Härledning av anslagsnivån 2016–2019 för 8:5 Forum för levande
historia.................................................................................................................	139
Tabell 10.20 Anslagsutveckling ....................................................................................	140
Tabell 10.21 Härledning av anslagsnivån 2016–2019 för 8:6 Statliga
utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål....................................	140
Tabell 11.1 Utgiftsutveckling inom Trossamfund, utgiftsområde 17........................	141
Tabell 11.2 Anslagsutveckling ......................................................................................	145
Tabell 11.3 Härledning av anslagsnivån 2016–2019 för 9:1 Nämnden för statligt
stöd till trossamfund ..........................................................................................	145
Tabell 11.4 Anslagsutveckling ......................................................................................	145
Tabell 11.5 Härledning av anslagsnivån 2016–2019 för 9:2 Stöd till trossamfund....	146
Tabell 12.1 Utgiftsutveckling inom Film, utgiftsområde 17......................................	147
Tabell 12.2 Ursprungsområde för premiärsatta långfilmer på biograf 2012–2014....	150
Tabell 12.3 Textade och syntolkade visningar på biograf 2012–2014 ........................	150
Tabell 12.4 Andel kvinnor som fått produktionsstöd till lång spelfilm 2012–2014.. 152
Tabell 12.5 Anslagsutveckling ......................................................................................	153
Tabell 12.6 Härledning av anslagsnivån 2016–2019 för 10:1 Filmstöd......................	153
Tabell 13.1 Utgiftsutveckling inom Medier, utgiftsområde 17 ..................................	155
Tabell 13.2 Antal dagstidningar med driftsstöd 2012–2014 .......................................	156
Tabell 13.3 Antal dagstidningar och exemplar med distributionsstöd samt
kostnader 2012–2014..........................................................................................	156
Tabell 13.4 Antal taltidningar 2012–2014....................................................................	157
Tabell 13.5 Antal taltidningsabonnenter 2012–2014 ..................................................	158
Tabell 13.6 Sveriges Radios sändningar i marknätet, per programkategori...............	160
Tabell 13.7 Sveriges Televisions sändningar i marknätet per programkategori.........	160
Tabell 13.8 Anslagsutveckling ......................................................................................	166

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
Tabell 13.9 Härledning av anslagsnivån 2016–2019 för 11:1 Utbyte av
tv-sändningar mellan Sverige och Finland.........................................................	166
Tabell 13.10 Anslagsutveckling.....................................................................................	166
Tabell 13.11 Härledning av anslagsnivån 2016–2019 för 11:2 Forskning och
dokumentation om medieutvecklingen.............................................................	167
Tabell 13.12 Anslagsutveckling.....................................................................................	167
Tabell 13.13 Härledning av anslagsnivån 2016–2019 för 11:3 Avgift till Europeiska
audiovisuella observatoriet .................................................................................	167
Tabell 13.14 Anslagsutveckling.....................................................................................	167
Tabell 13.15 Offentligrättslig verksamhet....................................................................	168
Tabell 13.16 Härledning av anslagsnivån 2016–2019 för 11:4 Statens medieråd .......	168
Tabell 13.17 Anslagsutveckling.....................................................................................	168
Tabell 13.18 Härledning av anslagsnivån 2016–2019 för 11:5 Stöd till taltidningar..	169
Tabell 13.19 Medelstilldelning för 2016 .......................................................................	170
Tabell 14.1 Utgiftsutveckling inom Ungdomspolitik, utgiftsområde 17...................	171
Tabell 14.2 Anslagsutveckling.......................................................................................	181
Tabell 14.3 Härledning av anslagsnivån 2016–2019 för 12:1 Myndigheten för
ungdoms- och civilsamhällesfrågor....................................................................	182
Tabell 14.4 Anslagsutveckling.......................................................................................	182
Tabell 14.5 Beställningsbemyndigande för anslaget 12:2 Bidrag till nationell och
internationell ungdomsverksamhet ...................................................................	183
Tabell 14.6 Härledning av anslagsnivån 2016–2019 för 12:2 Bidrag till nationell
och internationell ungdomsverksamhet ............................................................	184
Tabell 15.1 Utgiftsutveckling inom Politik för det civila samhället,
utgiftsområde 17 .................................................................................................	185
Tabell 15.2 Idrotter med flest deltagartillfällen, fördelat på pojkar och
flickor, 2013.........................................................................................................	195
Tabell 15.3 Styrelseledamöter i specialidrottsförbundens styrelser ...........................	196
Tabell 15.4 Anslagsutveckling.......................................................................................	204
Tabell 15.5 Härledning av anslagsnivån 2016–2019 för...............................................	204
13:1 Stöd till idrotten....................................................................................................	204
Tabell 15.6 Anslagsutveckling.......................................................................................	205
Tabell 15.7 Beställningsbemyndigande för anslaget 13:2 Bidrag till allmänna
samlingslokaler....................................................................................................	205
Tabell 15.8 Härledning av anslagsnivån 2016–2019 för 13:2 Bidrag till allmänna
samlingslokaler....................................................................................................	206
Tabell 15.9 Anslagsutveckling.......................................................................................	206
Tabell 15.10 Beställningsbemyndigande för anslaget 13:3 Bidrag för kvinnors
organisering.........................................................................................................	207
Tabell 15.11 Härledning av anslagsnivån 2016–2018 för 13:3 Bidrag för kvinnors
organisering.........................................................................................................	207
Tabell 15.12 Anslagsutveckling.....................................................................................	207
Tabell 15.13 Härledning av anslagsnivån 2016–2019 för 13:4 Stöd till
friluftsorganisationer ..........................................................................................	208
Tabell 15.14 Anslagsutveckling.....................................................................................	208
Tabell 15.15 Beställningsbemyndigande för anslaget 13:5 Bidrag till
riksdagspartiers kvinnoorganisationer...............................................................	208
Tabell 15.16 Härledning av anslagsnivån 2016–2018 för 13:5 Bidrag till
riksdagspartiers kvinnoorganisationer...............................................................	209
Tabell 15.17 Anslagsutveckling.....................................................................................	209
Tabell 15.18 Härledning av anslagsnivån 2016–2018 för 13:6 Insatser för den

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
ideella sektorn.....................................................................................................	209
Tabell 16.1 Utgiftsutveckling inom Folkbildning, utgiftsområde 17 ........................	211
Tabell 16.2 Syften och indikatorer ...............................................................................	212
Tabell 16.3 Anslagsutveckling ......................................................................................	219
Tabell 16.4 Härledning av anslagsnivån 2016–2019 för 14.1 Bidrag till
folkbildningen.....................................................................................................	219
Tabell 16.5 Anslagsutveckling ......................................................................................	220
Tabell 16.6 Beställningsbemyndigande för anslaget 14:2 Bidrag till
kontakttolkutbildning........................................................................................	220
Tabell 16.7 Härledning av anslagsnivån 2016–2019 för 14:2 Bidrag till
kontakttolkutbildning........................................................................................	221
Tabell 16.8 Anslagsutveckling ......................................................................................	221
Tabell 16.9 Härledning av anslagsnivån 2016–2019 för 14:3 Särskilda insatser
inom folkbildningen...........................................................................................	222
Tabell 17.1 Resultat.......................................................................................................	224
Tabell 17.2 Spelmarknadens bruttoomsättning...........................................................	225
Tabell 17.3 Marknadsandelar av nettoomsättningen ..................................................	226
Tabell 17.4 De omsättningsmässigt största spelformerna..........................................	226
Tabell 17.5 Anslagsutveckling ......................................................................................	229
Tabell 17.6 Offentligrättslig verksamhet.....................................................................	229
Tabell 17.7 Härledning av anslagsnivån 2016–2019 för 15:1 Lotteriinspektionen....	229

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1.bemyndigar regeringen att under 2016 för anslaget 1:2 Bidrag till allmän kulturverk- samhet, utveckling samt internationellt kul- turutbyte och samarbete besluta om bidrag som medför behov av framtida anslag på högst 25 000 000 kronor 2017 (avsnitt 3.5.2),

2.bemyndigar regeringen att under 2016 för anslaget 1:3 Skapande skola besluta om bi- drag som inklusive tidigare gjorda åtagan- den medför behov av framtida anslag på högst 100 000 000 kronor 2017 (avsnitt 3.5.3),

3.bemyndigar regeringen att under 2016 för anslaget 1:5 Stöd till icke-statliga kulturlo- kaler besluta om bidrag som inklusive tidi- gare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 9 000 000 kronor 2017 och 2018 (avsnitt 3.5.5),

4.bemyndigar regeringen att under 2016 för anslaget 1:6 Bidrag till regional kulturverk- samhet besluta om bidrag som medför be- hov av framtida anslag på högst 40 000 000 kronor 2017 och 2018 (avsnitt 3.5.6),

5.godkänner att regeringen på AB Svenska Spels bolagsstämma 2016 verkar för att bo- lagsstämman beslutar om ett bidrag för konst, teater och andra kulturella ändamål som motsvarar 1/26 av bolagets överskott 2015 från Nya Penninglotten samt att bi- draget ska fördelas enligt de närmare anvis- ningar som beslutas av regeringen (avsnitt 3.5.8),

6.bemyndigar regeringen att under 2016 för

anslaget 2:2 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 137 000 000 kronor 2017 och 2018 (avsnitt 4.5.2),

7.bemyndigar regeringen att under 2016 för anslaget 3:1 Bidrag till litteratur och kultur- tidskrifter besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 25 000 000 kronor 2017 (avsnitt 5.5.1),

8.bemyndigar regeringen att under 2016 för anslaget 4:4 Bidrag till bild- och formom- rådet besluta om bidrag som medför behov av framtida anslag på högst 14 000 000 kro- nor 2017(avsnitt 6.5.4),

9.bemyndigar regeringen att under 2016 för anslaget 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 136 000 000 kro- nor 2017–2026 (avsnitt 7.5.2),

10.godkänner att riksdagens tidigare ställ- ningstaganden i frågor om namn på och intern organisation för den verksamhet som bedrivs av Konstnärsnämnden inte längre ska gälla (avsnitt 7.5.3),

11.bemyndigar regeringen att under 2016 för anslaget 7:2 Bidrag till kulturmiljövård be- sluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

anslag på högst 83 000 000 kronor 2017– 2019 (avsnitt 9.5.2),

12.godkänner förslaget till medelstilldelning för 2016 från rundradiokontot till Sveriges Radio AB med 2 842 700 000 kronor, till Sveriges Television AB med 4 772 300 000 kronor och till Sveriges Utbildningsradio AB med 411 200 000 kronor (avsnitt 13.6),

13.godkänner förslaget till medelstilldelning för 2016 från rundradiokontot till budge- tens inkomstsida med 8 700 000 kronor för den verksamhet som bedrivs av Myndig- heten för press, radio och tv (avsnitt 13.6),

14.bemyndigar regeringen att under 2016 för anslaget 12:2 Bidrag till nationell och inter- nationell ungdomsverksamhet besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtagan- den medför behov av framtida anslag på högst 212 000 000 kronor 2017 (avsnitt 14.4.2),

15.bemyndigar regeringen att under 2016 för anslaget 13:2 Bidrag till allmänna samlings- lokaler besluta om bidrag som inklusive ti- digare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 32 000 000 kronor 2017–2020 (avsnitt 15.8.2),

Anslagsbelopp

Tusental kronor

Anslag

16.bemyndigar regeringen att under 2016 för anslaget 13:3 Bidrag för kvinnors organise- ring besluta om bidrag som inklusive tidi- gare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 29 000 000 kronor 2017 (avsnitt 15.8.3),

17.bemyndigar regeringen att under 2016 för anslaget 13:5 Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 15 000 000 kronor 2017 (avsnitt 15.8.5),

18.bemyndigar regeringen att under 2016 för anslaget 14:2 Bidrag till kontakttolkutbild- ning besluta om bidrag som inklusive tidi- gare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 40 000 000 kronor 2017–2020 (avsnitt 16.4.2),

19.för budgetåret 2016 anvisar ramanslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande upp- ställning:

1:1	Statens kulturråd	43 715
	Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och sam-
1:2	arbete	345 966
1:3	Skapande skola	185 533
1:4 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet		38 775
1:5 Stöd till icke-statliga kulturlokaler		9 851
1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet		1 314 576
1:7	Myndigheten för kulturanalys	15 500
	Bidrag till Operan, Dramaten, Riksteatern, Dansens Hus, Drottningholms slottsteater och
2:1	Voksenåsen	989 425
2:2 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål		188 586
2:3	Statens musikverk	111 209
3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter		137 715
3:2 Myndigheten för tillgängliga medier		119 183
3:4 Institutet för språk och folkminnen		58 876
4:1	Statens konstråd	8 253
4:2 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön		32 942
4:3	Nämnden för hemslöjdsfrågor	11 498
4:4 Bidrag till bild- och formområdet		28 065

		PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
5:1	Konstnärsnämnden	20 105
5:2	Ersättningar och bidrag till konstnärer	380 865
6:1	Riksarkivet	375 402
7:1	Riksantikvarieämbetet	218 192
7:2	Bidrag till kulturmiljövård	250 505
7:3	Kyrkoantikvarisk ersättning	460 000
8:1	Centrala museer: Myndigheter	1 105 458
8:2	Centrala museer: Stiftelser	250 670
8:3	Bidrag till vissa museer	50 010
8:4	Riksutställningar	43 543
8:5	Forum för levande historia	54 954
8:6	Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål	80
9:1	Nämnden för statligt stöd till trossamfund	9 837
9:2	Stöd till trossamfund	91 894
10:1	Filmstöd	334 644
11:1	Utbyte av tv-sändningar mellan Sverige och Finland	20 719
11:2	Forskning och dokumentation om medieutvecklingen	2 703
11:3	Avgift till Europeiska audiovisuella observatoriet	383
11:4	Statens medieråd	18 307
11:5	Stöd till taltidningar	49 156
12:1	Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor	39 346
12:2	Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet	278 440
13:1	Stöd till idrotten	1 902 811
13:2	Bidrag till allmänna samlingslokaler	32 164
13:3	Bidrag för kvinnors organisering	28 163
13:4	Stöd till friluftsorganisationer	47 785
13:5	Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer	15 000
13:6	Insatser för den ideella sektorn	24 758
14:1	Bidrag till folkbildningen	3 811 928
14:2	Bidrag till kontakttolkutbildning	37 733
14:3	Särskilda insatser inom folkbildningen	50 000
15:1	Lotteriinspektionen	49 312
Summa		13 694 535

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

2 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

2.1Omfattning

Utgiftsområdet är underindelat i följande områ- den:

–Kulturområdesövergripande verksamhet

–Teater, dans och musik

–Litteraturen, läsandet och språket

–Bildkonst, arkitektur, form och design

–Kulturskaparnas villkor

–Arkiv

–Kulturmiljö

–Museer och utställningar

–Trossamfund

–Film

–Medier

–Ungdomspolitik

–Politik för det civila samhället

–Folkbildning

–Tillsyn över spelmarknaden

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

2.2Utgiftsutveckling

Tabell 2.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområde 17, Kultur, medier, trossamfund och fritid

Miljoner kronor

	Utfall	Budget	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat	Beräknat
	2014	2015 1	2015	2016	2017	2018	2019
Kulturområdesövergripande verksamhet	1 833	1 785	1 747	1 954	1 981	2 021	2 013

Teater, dans och musik	1 277	1 277	1 273	1 289	1 284	1 285	1 289

Litteraturen, läsandet och språket	279	314	308	316	317	320	323
Bildkonst, arkitektur, form och design	80	82	79	81	81	81	81
Kulturskaparnas villkor	364	398	389	401	401	401	405

Arkiv	347	370	359	375	378	384	391
Kulturmiljö	931	927	914	929	931	935	939
Museer och utställningar	1 382	1 399	1 380	1 505	1 515	1 539	1 567

Trossamfund	84	102	99	102	102	102	102
Film	302	310	310	335	545	545	517

Medier	119	91	92	91	106	106	114

Ungdomspolitik	291	294	287	318	318	319	295
Politik för det civila samhället	1 832	2 066	2 059	2 051	2 062	2 081	2 081

Folkbildning	3 642	3 673	3 672	3 900	3 883	3 871	3 905

Tillsyn över spelmarknaden	47	49	48	49	50	51	52
Äldreanslag	17	0	0	0	0	0	0
Totalt för utgiftsområde 17 Kultur, medier, tros-
samfund och fritid	12 827	13 136	13 016	13 695	13 953	14 040	14 074

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2015 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Tabell 2.2 Härledning av ramnivån 2016–2019. Utgiftsom- råde 17, Kultur, medier, trossamfund och fritid

Miljoner kronor

	2016	2017	2018	2019
Anvisat 2015 1	12 785	12 785	12 785	12 785
Förändring till följd av:
Pris- och löne-
omräkning 2	131	176	242	371
Beslut	779	993	1 017	917

Överföring
till/från andra
utgifts-områ-
den	0	0	0	0
Övrigt	-1	-1	-3	1

Ny ramnivå	13 695	13 953	14 040	14 074

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2014 (bet. 2014/15:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2015. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en

pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2017–2019 är preliminär.

Tabell 2.3 Ramnivå 2016 realekonomiskt fördelad. Utgifts- område 17, Kultur, medier, trossamfund och fritid

Miljoner kronor

	2016
Transfereringar 1	10 296
Verksamhetsutgifter 2	3 371
Investeringar 3	28
Summa ramnivå	13 695

Den realekonomiska fördelningen baseras på utfall 2014 samt kända förändringar av anslagens användning.

1Med transfereringar avses inkomstöverföringar, dvs. utbetalningar av bidrag från staten till exempelvis hushåll, företag eller kommuner utan att staten erhåller någon direkt motprestation.

2Med verksamhetsutgifter avses resurser som statliga myndigheter använder i verksamheten, t.ex. utgifter för löner, hyror och inköp av varor och tjänster.

3Med investeringar avses utgifter för anskaffning av varaktiga tillgångar såsom byggnader, maskiner, immateriella tillgångar och finansiella tillgångar.

2.3Skatteutgifter

Samhällets stöd till företag och hushåll inom utgiftsområde 17 redovisas normalt i huvudsak på budgetens utgiftssida. Vid sidan av dessa stöd

finns det även stöd på budgetens inkomstsida i form av avvikelser från en enhetlig beskattning, s.k. skatteutgifter.

En skatteutgift uppstår om skatteuttaget för en viss grupp eller en viss kategori av skattebeta- lare är lägre än vad som är normen inom ett visst skatteslag. Förutom skatteutgifter redovisas i förekommande fall även skattesanktioner, där skatteuttaget är högre än den angivna normen inom skatteslaget. Många av skatteutgifterna har införts, mer eller mindre uttalat, som medel inom specifika områden som t.ex. konjunktur-, bostads-, miljö- eller arbetsmarknadspolitik. Dessa skatteutgifter påverkar budgetens saldo och kan därför jämställas med stöd på budgetens utgiftssida. En utförlig beskrivning av redovis- ningen av skatteutgifterna har redovisats i rege- ringens skrivelse Redovisning av skatteutgifter 2015 (skr. 2014/15:98). I det följande redovisas de skatteutgifter som är hänförbara till utgifts- område 17.

Tabell 2.4 Skatteutgifter inom utgiftsområde 17

Miljoner kronor

			Prognos 2015	Prognos 2016
Bidrag till Tekniska museet och			50	60
Svenska Filminstitutet
Försäljning av konstverk <300 000			–1	–
kr/år
Tidningar och tidskrifter			1 720	1 830

Böcker och broschyrer			930	990

Entréavgiftsbelagda	kulturella	före-	1 820	1 900
ställningar

Kommersiell idrott			1 760	1 830
Upphovsrätter			360	370

Entré djurparker			80	80

Försäljning av konstverk >300 000			20	20
kr/år

Ersättning till idrottsutövare			–	–
Omsättning i ideella föreningar			130	120

Skattereduktion för gåvor till ideell			220	0
verksamhet

Stiftelser, ideella	föreningar	och	–	–
registrerade trossamfund

Totalt för utgiftsområde 17			7 090	7 200

1 Ett ”–” innebär att skatteutgiften inte kan beräknas.

Bidrag till Stiftelsen Tekniska museet och Stiftelsen Svenska Filminstitutet

Enligt 16 kap. 10 och 11 §§ inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, får avdrag göras för bidrag som lämnas till Tekniska museet och för sådana bidrag och avgifter till Svenska Film-

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

institutet som avses i filmavtalet. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av näringsverksamhet och särskild löneskatt. I denna proposition föreslås att avdragsrätten för avgifter och bidrag till Svenska Filminstitutet slopas fr.o.m. den 1 januari 2017.

Försäljning av konstverk <300 000 kr/år

Vid försäljning av konstverk för under 300 000 kronor per år är enligt 1 kap. 2 a § mervärdes- skattelagen (1994:200), förkortad ML, försälj- ningsbeloppet undantaget från mervärdesskatt under förutsättning att upphovsmannen eller dennes dödsbo vid försäljningen äger konst- verket. Undantaget ger upphov till en skatteut- gift avseende mervärdesskatt.

Tidningar och tidskrifter

Enligt 7 kap. 1 § ML är mervärdesskatten för tidningar och tidskrifter nedsatt till 6 procent. Skattesatsen gäller även radiotidningar för syn- skadade och andra varor som gör skrift tillgäng- lig för personer med läsnedsättning. Den ned- satta skattesatsen ger upphov till en skatteutgift avseende mervärdesskatt.

Böcker och broschyrer

Enligt 7 kap. 1 § ML är mervärdesskatten för böcker, broschyrer, häften, musiknoter, kartor och liknande alster nedsatt till 6 procent. Detta gäller även bilderböcker, ritböcker och målar- böcker för barn. Den nedsatta skattesatsen ger upphov till en skatteutgift avseende mervär- desskatt.

Entréavgiftsbelagda kulturella föreställningar

Enligt 7 kap. 1 § ML är mervärdesskatten för entréavgift till konserter, biograf-, cirkus-, tea- ter-, opera- och balettföreställningar eller lik- nande föreställningar nedsatt till 6 procent. Den nedsatta skattesatsen ger upphov till en skatteut- gift avseende mervärdesskatt. I denna proposi- tion föreslås att mervärdesskatten på tillträde till biografföreställningar höjs från 6 till 25 procent fr.o.m. den 1 januari 2017.

Kommersiell idrott

Enligt 7 kap. 1 § ML är mervärdesskatten för omsättning av tjänster inom idrottsområdet där verksamheten bedrivs kommersiellt, t.ex. i bo- lagsform, nedsatt till 6 procent. Den nedsatta skattesatsen ger upphov till en skatteutgift avse- ende mervärdesskatt.

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Upphovsrätter

Enligt 7 kap. 1 § ML är mervärdesskatten för upphovsrätter nedsatt till 6 procent. Skattesatsen gäller för upplåtelse eller överlåtelse av vissa upphovsrättsligt skyddade litterära eller konst- närliga verk. Nedsättningen gäller inte för upp- låtelse eller överlåtelse av fotografier, reklam- produkter, system och program för automatisk databehandling eller film eller liknande upptag- ning av information. Den nedsatta skattesatsen ger upphov till en skatteutgift avseende mervär- desskatt.

Entré till djurparker

Enligt 7 kap. 1 § ML är mervärdesskatten för entréavgift till djurparker nedsatt till 6 procent. Nedsättningen gäller även för guidning i djur- parker. Den nedsatta skattesatsen ger upphov till en skatteutgift avseende mervärdesskatt.

Försäljning av konstverk ≥300 000 kr/år

Enligt 7 kap. 1 § ML är skattesatsen för försälj- ning av konstverk för 300 000 kronor per år eller mer nedsatt till 12 procent. Detta gäller om konstverket vid försäljningen ägs av upphovs- mannen eller dennes dödsbo. Den nedsatta skattesatsen ger upphov till en skatteutgift avse- ende mervärdesskatt.

Ersättning till idrottsutövare

Ersättning som en idrottsutövare erhåller från en skattebefriad ideell förening med huvudsakligt syfte att främja idrottslig verksamhet och som under året inte uppgår till ett halvt prisbasbelopp är enligt 2 kap. 19 § socialavgiftslagen (2000:980) undantagen från socialavgifter. Ersättningen är inte förmånsgrundande. Skatteutgiften avser därför särskild löneskatt.

Omsättning i ideella föreningar

Omsättning av vara eller tjänst i en ideell verk- samhet räknas inte som ekonomisk verksamhet om föreningen är befriad från inkomstskatt för omsättningen ifråga. Av 4 kap. 8 § ML följer att denna verksamhet inte är skattskyldig. Detta ger upphov till en skatteutgift avseende mervär- desskatt.

Skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet

Fysiska personer som ger gåvor till vissa stiftel- ser, ideella föreningar och registrerade trossam- fund som godkänts av Skatteverket kan få en skattereduktion motsvarande 25 procent av gå- vans värde som dras av mot slutgiltig skatt.

Gåvounderlaget som berättigar till skattere- duktion får uppgå till högst 6 000 kronor per person och år, vilket innebär att skattereduk- tionen får uppgå till högst 1 500 kronor per per- son och år. Bestämmelserna om skattereduktion för gåvor till godkända gåvomottagare finns i lagen (2011:1269) om godkännande av gåvomot- tagare vid skattereduktion för gåva, förord- ningen (2011:1295) om godkännande av gåvo- mottagare vid skattereduktion för gåva samt i 67 kap. 20–26 §§ IL. I denna proposition föreslås att skattereduktionen för gåvor slopas vid ut- gången av 2015.

Stiftelser, ideella föreningar och registrerade tros- samfund

Stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund är, om bestämmelserna i 7 kap. 3– 11 §§ IL är uppfyllda, befriade från skattskyldig- het för all inkomst utom vissa rörelseinkomster.

2.4Mål för utgiftsområdet

Kultur

Riksdagen beslutade i december 2009 (prop. 2009/10:3, bet. 2009/10:KrU5, rskr. 2009/10:145) om nationella kulturpolitiska mål.

Målen är att kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrande- friheten som grund, att alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet och att kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling. För att uppnå målen ska kulturpoli- tiken

–främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor,

–främja kvalitet och konstnärlig förnyelse,

–främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas,

–främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan,

–särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur.

Det finns även riksdagsbundna mål inom litte- ratur och läsfrämjande, inom arkitektur, form- givning och design, inom arkivområdet samt inom kulturmiljöområdet. Dessa mål anges i

respektive underindelat avsnitt där resultaten för dessa områden redovisas.

Medier

Målen för medieområdet är att stödja yttrande- frihet, mångfald, massmediernas oberoende och tillgänglighet samt att motverka skadlig medie- påverkan (prop. 2014/15:1 utg.omr. 17, bet. 2014/15:KrU6, rskr. 2014/15:96).

Resultaten redovisas t.o.m. 2014 mot målen för medieområdet som riksdagen beslutade 2008 (prop. 2008/09:1 utg.omr. 17, bet. 2008/09:KrU1, rskr. 2008/09:92) och som lyder: Målen för medieområdet är att stödja yttrande- frihet, mångfald, massmediernas oberoende och tillgänglighet samt att motverka skadliga inslag i massmedierna.

Trossamfund

Riksdagen har antagit mål för statens bidrag till trossamfund (prop. 1998/99:124, bet 1999/2000KU5, rskr. 1999/2000:45). Stödet ska bidra till att skapa förutsättningar för trossam- funden att bedriva en aktiv och långsiktigt in- riktad religiös verksamhet i form av gudstjänst, själavård, undervisning och omsorg.

Ungdomspolitik

Målet för alla statliga beslut och insatser som berör ungdomar mellan 13 och 25 år är att alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsut- vecklingen (prop. 2013/14:191, bet. 2013/14:KrU9, rskr. 2013/14:354).

Politik för det civila samhället

Målet för politiken för det civila samhället är att villkoren för det civila samhället som en central del av demokratin ska förbättras. Detta ska ske i dialog med det civila samhällets organisationer genom att

–utveckla det civila samhällets möjligheter att göra människor delaktiga utifrån enga- gemanget och viljan att påverka den egna livssituationen eller samhället i stort,

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

–stärka förutsättningarna för det civila sam- hället att bidra till samhällsutvecklingen och välfärden både som röstbärare och opin- ionsbildare och med en mångfald verksam- heter, och

–fördjupa och sprida kunskapen om det civila samhället.

Målet beslutades av riksdagen i samband med beslutet om propositionen En politik för det civila samhället (prop. 2009/10:55, bet. 2009/10:KrU7, rskr. 2009/10:195).

Idrott

Riksdagen har beslutat om målen för den statliga idrottspolitiken (prop. 2008/09:126, bet. 2008/09:KrU8, rskr. 2008/09:243). Mål och syfte med statsbidraget är att ge möjligheter för flickor och pojkar, kvinnor och män att motion- era och idrotta för att främja en god folkhälsa, att stödja en fri och självständig idrottsrörelse samt att ge flickor och pojkar, kvinnor och män positiva upplevelser av idrott som underhållning.

Stöd till barn och ungdomar ska lämnas till verksamhet som bedrivs ur ett barnrättsper- spektiv. Stöd kan även lämnas till sådan verk- samhet som stärker idrottsutövares internation- ella konkurrenskraft.

Friluftslivspolitiken

Målet för friluftslivspolitiken är att stödja män- niskors möjligheter att vistas ute i naturen och utöva friluftsliv där allemansrätten är en grund för friluftslivet (prop. 2009/10:238, bet. 2010/11:KrU3, rskr. 2010/11:37 och 2010/11:38). Alla människor ska ha möjlighet till naturupplevelser, välbefinnande, social gemen- skap och ökad kunskap om natur och miljö.

Tio mätbara mål har redovisats till riksdagen (skr. 2012/13:51, bet. 2012/13:KrU4, rskr. 2012/13:278). Målen berör följande områden:

–Tillgänglig natur för alla

–Starkt engagemang och samverkan

–Allemansrätten

–Tillgång till natur för friluftsliv

–Attraktiv tätortsnära natur

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

–Hållbar regional tillväxt och landsbygdsut- veckling

–Skyddade områden som resurs för friluftsli- vet

–Ett rikt friluftsliv i skolan

–Friluftsliv för god folkhälsa

–God kunskap om friluftslivet

De tio målen har preciseringar som förtydligar innebörden av målen. Preciseringarna är ett stöd i genomförande av åtgärder. De är också un- derlag för att kunna mäta och följa upp målen samt för att kunna fortsätta utveckla friluftslivs- politiken.

Vad gäller statsbidragens användning har Riksdagen beslutat (prop. 2009/10:238, bet. 2010/11:KrU3, rskr. 2010/11:37 och 2010/11:38).

Folkbildning

Målet för folkbildningspolitiken är att folkbild- ningen ska ge alla möjlighet att tillsammans med andra öka sin kunskap och bildning för personlig utveckling och delaktighet i samhället (prop. 2013/14:172, bet. 2013/14:KrU8, rskr. 2013/14:379).

Tillsyn över spelmarknaden

Målet är en sund och säker spelmarknad där sociala skyddsintressen och efterfrågan på spel tillgodoses under kontrollerade former. Över- skottet från spel bör värnas och alltjämt vara förbehållet det allmänna eller allmännyttiga än- damål, dvs. föreningslivet, hästsporten och sta- ten (prop. 2002/03:93, bet. 2002/03:KrU8, rskr. 2002/03:212).

2.5Resultatredovisning

2.5.1Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder

Resultatindikatorer och bedömningsgrunder för utgiftsområdet lämnas i respektive underindelat avsnitt där resultatredovisningen också finns. I detta avsnitt redovisas endast sammanfattande resultatbedömningar för utgiftsområdet.

2.5.2 Sammanfattande bedömningar

Kultur

Ett av målen med den nationella kulturpolitiken är att alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Kulturell bildning och kulturellt deltagande är grundläggande utgångspunkter för att upprätt- hålla och vidareutveckla demokratin och välfär- den.

Ett sätt att bedöma måluppfyllelsen är att analysera utvecklingen av digitaliseringen. Rege- ringen bedömer att goda resultat har uppnåtts på flera områden. Detta gäller inte minst satsningen som genomförts för att digitalisera biograferna som bidragit till ett ökat och breddat utbud av film i hela landet samt till att säkerställa en bio- grafstruktur med bred nationell täckning. Till- gängligheten till kultur har förbättrats genom de insatser som genomförts när det gäller att ut- veckla olika digitala tjänster och mötesplatser inte minst inom kulturarvsområdet. Denna ut- veckling bidrar till att nå fler användare och nya användargrupper. Teknikutvecklingen har bl.a. möjliggjort en ökad produktion av tal- och punktskriftsböcker och de statliga museerna har utvecklat den digitala kommunikationen.

Regeringen bedömer att det är en stor fram- tida utmaning för de statliga kulturinstitution- erna att nå och attrahera nya besökare och grup- per. I detta arbete behöver ytterligare förbätt- ringar ske när det gäller den grundläggande till- gängligheten. En uppföljning av Statens kultur- råd (Redovisning av Kulturrådets arbete med delmålen i funktionshinderspolitiken 2014) visar att samtliga bidragsmottagande kulturinstitu- tioner har en handlingsplan för ökad tillgänglig- het men att mycket återstår i arbetet med att avhjälpa hinder. Andra viktiga aspekter för att nå ny publik och nya brukare är att verksamheterna upplevs som angelägna i vår tid och uppmuntrar till engagemang och kreativitet. Arbetet för att skapa förutsättningar för en större mångfald av röster, uttryck och publik bör vidareutvecklas.

Inom jämställdhetsområdet kan några resultat och insatser särskilt lyftas fram. Arbetet med att förbättra jämställdheten inom filmbranschen med t.ex. särskilda medel för att främja unga kvinnors filmskapande visar på flera resultat som inneburit bl.a. en jämnare fördelning av stöd mellan kvinnor och män. Moderna museet har arbetat systematiskt med att förbättra köns- balansen i utställningar och samlingar och har

under 2014 köpt in verk av lika många kvinnliga som manliga konstnärer. Det finns dock fort- satta behov av att vidareutveckla jämställhetsar- betet inom hela kulturområdet.

Den statliga kulturpolitiken bidrar till att ge kulturskaparna möjligheter att utöva och sprida sin konst. En ny pensionsordning med en kol- lektivavtalsreglering finns nu på plats på scen- konstområdet. Avtalet om medverkans- och utställningsersättning reviderades under 2014 för att bli lättare att tillämpa. Regeringen har även infört krav på tillämpning av avtalet i riktlinjebe- sluten för 2015 för ett antal icke-statliga in- stitutioner med statligt stöd, vilket är ett steg för att tillförsäkra berörda konstnärsgrupper en rimlig ersättning för sina verk.

Medier

Regeringen bedömer att målen för mediepoliti- ken sammantaget har uppfyllts, bl.a. genom en väl fungerande radio och tv i allmänhetens tjänst, ekonomiskt stöd till dagspressen samt den verk- samhet som bedrivits av myndigheter och in- stitutioner inom medieområdet för att bl.a. främja mångfald, tillgänglighet, skydd av barn samt medie- och informationskunnighet. Dags- pressen genomgår dock en svår ekonomisk situ- ation med bl.a. lägre upplagor för den tryckta tidningen och de driftsstödsberättigade tidning- arna är hårt drabbade. För tidningsbranschen finns bl.a. ett behov av att satsa på en digital utveckling och att hitta nya intäktsmöjligheter. Nyligen genomförda – liksom i denna propo- sition föreslagna – förändringar av stödet till dagspressen bedöms leda till ytterligare förbätt- ringar när det gäller möjligheterna att uppnå de mediepolitiska målen. På längre sikt kommer det dock att behövas mer genomgripande föränd- ringar. Regeringen har därför tillsatt en medieut- redning som ska analysera behovet av nya me- diepolitiska insatser för att målen ska uppnås på längre sikt.

Trossamfund

Regeringen bedömer att målen för arbetet med trossamfunden har uppfyllts genom att Nämn- den för statligt stöd till trossamfund har fullgjort sina uppgifter.

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Regeringen bedömer att statsbidraget ger samfunden en bra förutsättning att kunna fort- sätta utvecklas och bedriva samhällsviktiga verk- samheter vilket inkluderar andlig vård.

Regeringen bedömer även att satsningen på trossamfundens säkerhetsarbete har varit värde- full eftersom den svarar mot ett tydligt behov hos trossamfunden.

Dialog har varit viktigt i samband med de spänningar och konflikter med religiösa för- tecken som utspelat sig i omvärden det senaste året. Kontakterna inom Regeringens råd för kontakt med trossamfunden bidrar till förtro- ende och förståelse mellan parterna och till vär- defull kunskap om trossamfundens villkor och förutsättningar. Regeringen bedömer att de möten som hållits med trossamfunden har bi- dragit med värdefull kunskap om samfundens situation och deras behov.

Ungdomspolitik

Regeringen har ett starkt fokus på att stärka ungas etablering i samhället. Därmed är ungas utbildning, arbete, ekonomiska situation och boende centrala faktorer för uppföljningen av det ungdomspolitiska målet.

Unga kvinnor och unga män har i många av- seenden goda levnadsvillkor. Ett antal utma- ningar som påverkar möjligheterna till goda lev- nadsvillkor, makt och inflytande kvarstår dock. Exempelvis är arbetslösheten bland unga högre än för den övriga befolkningen. Arbetslösheten bland unga (15–24 år) har ökat under det senaste decenniet och steg kraftigt i samband med finanskrisen. År 2014 uppgick ungdomsar- betslösheten till 23 procent och utgör därmed en betydande andel av den totala arbetslösheten. Närmare hälften av de arbetslösa ungdomarna är heltidsstuderande som söker arbete, inklusive extraarbete på helger och lov (se mer under ut- giftsområde 14).

Den ungdomspolitiska propositionen Med fokus på unga – en politik för goda levnadsvill- kor, makt och inflytande behandlades av riks- dagen i juni 2014 (prop. 2013/14:191, bet. 2013/14:KrU9, rskr. 2013/14:354). Prop- ositionen innehöll ett ungdomspolitiskt handlingsprogram som syftar till att fokusera regeringens insatser för att uppnå det övergripande ungdomspolitiska målet. De prioriterade områdena har varit egen försörjning,

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

inflytande och psykisk hälsa, där ett stort antal insatser genomförts.

En särskilt prioriterad fråga inom ramen för området egen försörjning har varit insatser för unga som varken arbetar eller studerar. Flera insatser som föreslogs av Utredningen om unga som varken arbetar eller studerar (SOU 2013:13, SOU 2013:74) har genomförts, såsom det kommunala aktivitetsansvaret för ungdomar under 20 år som inte går i gymnasieskolan. Med detta har viktiga steg tagits för att minska ande- len unga som varken arbetar eller studerar. Kun- skaperna om gruppen behöver dock fortsatt förbättras och utvecklingen inom gruppen följas upp kontinuerligt.

Unga kvinnor och unga män är trots vissa förbättringar alltjämt underrepresenterade inom partipolitiken och i folkvalda församlingar. Unga hoppar därtill av politiska uppdrag i förtid i hög utsträckning. Bland unga är grupper med svag socioekonomisk bakgrund särskilt underrepre- senterade och ojämlikheten bland unga behöver adresseras ytterligare. Därför har flera insatser för att stärka ungas inflytande genomförts. Det är viktigt att erfarenheterna från bl.a. pågående uppdrag följs upp.

Ungdomspolitiken har inom området psykisk hälsa bidragit med viktiga kartläggningar av ung- domars upplevda psykiska ohälsa och på så sätt ökat kunskapen inom området.

Politik för det civila samhället

Det statliga stödet till det civila samhällets orga- nisationer ligger på en motsvarande nivå som tidigare år. Utvecklingen av förhållandet mellan å ena sidan de generella bidragen av mer långsiktig karaktär och å andra sidan projektfinansiering av mer kortsiktiga insatser, visar att andelen gene- rella bidrag har legat på en jämn och hög nivå över tid.

I mars 2014 tillsattes utredningen Ett stärkt och självständigt civilsamhälle (dir. 2014:40). Regeringen beslutade i april 2015 om tilläggsdi- rektiv i syfte att stärka det civila samhällets roll i demokratin (dir. 2015:38). Utredningen har nu också i uppdrag att föreslå hur det civila sam- hällets villkor kan stärkas så att dess roll i demo- kratin kan värnas och utvecklas, och att föreslå åtgärder från det offentliga för att det civila sam- hällets organisationer i större omfattning ska nå

ut till delar av befolkningen som står utanför det civila samhällets organisationer.

Regeringskansliet har under de senaste åren genomfört ett flertal dialoger och samråd med det civila samhällets organisationer. Det finns behov av att ytterligare arbeta för att stärka sam- verkan med det civila samhället.

Den undersökning som Regeringskansliet ge- nomfört visar att många myndigheter samverkar med det civila samhällets organisationer i hög grad, men att det samtidigt finns en möjlighet att förbättra detta ytterligare.

Regeringen bedömer att inte minst den be- hovsinriktade forskningen har bidragit med vär- defull kunskap och en ökad förståelse för det civila samhället och för framtida samverkan mellan den offentliga sektorn och det civila sam- hället.

Idrott

Barn och ungdomar deltar i stor utsträckning i den demokratiskt organiserade idrottsverk- samheten runt om i vårt land. Betydande ide- ella insatser görs bland ledare och funktionärer i föreningslivet lokalt, regional och centralt. Att idrottsverksamheten för barn och unga bedrivs ur ett barnrättsperspektiv är en förut- sättning för att få del av statens stöd till id- rotten. Det innebär bl.a. en förståelse för att barndomen har ett värde i sig själv. Barnen är inte bara blivande senioridrottare utan det är dagens aktivitet som är i centrum.

I en rapport redovisas beräkningar av det stat- liga lokala aktivitetsstödet (LOK-stödet) 2013, där föreningarnas LOK-stöd ställs i relation till befolkningen i berörd ålder i respektive kom- mun. Mest stöd tillföll medelstora och socio- ekonomiskt välmående kommuner. Lägst stöd tillföll små kommuner huvudsakligen belägna i landsbygd eller glesbygd.

Trots att idrotten fortsätter att på bred front engagera människor i fysisk aktivitet och ideellt arbete ser vi en minskning i antalet deltagartill- fällen inom barn- och ungdomsidrotten. Idrot- ten är öppen för alla men det finns fortfarande grupper som i mindre utsträckning deltar inom idrotten. En orsak kan vara att avgifterna för att delta har ökat. Regeringen välkomnar att det inom idrottsrörelsen nu pågår ett aktivt arbete för att inkludera fler grupper i den idrottsliga gemenskapen.

För att påskynda arbetet med att inkludera fler föreslår regeringen en ökning av det statliga stödet till idrotten med inriktning på barn- och ungdomsidrotten samt insatser för att underlätta etableringen av nyanlända.

Andra utmaningar som idrottsrörelsen står inför är jämställdhet i beslutande organ och inom idrotten i stort, arbetet mot uppgjorda matcher och insatser mot dopning. Idrottsrörel- sen har även andra etiska frågor som måste syn- liggöras och hanteras. Trots att idrottsrörelsen har utmaningar att fortsätta arbeta aktivt med är regeringens bedömning att idrottspolitikens mål i många delar är uppfyllda.

Folkbildning

Statens stöd till folkbildningen har fyra syften, varav det första är att bidra till att stärka och utveckla demokratin. Folkbildningen har bidra- git till att skapa lärandemiljöer som stimulerar till handling och engagemang såväl inom som utom verksamhetens väggar. Folkbildningen är tillgänglig i hela landet och erbjuder bl.a. möjlig- heter till etablering och delaktighet för nya svenskar. Varje år rapporterar studieförbund och folkhögskolor mer än en miljon unika deltagare. Statens stöd till folkbildningen syftar också till att göra det möjligt för en ökad mångfald män- niskor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen. Etableringskurser för nyanlända genomförs av folkhögskolorna och finansieras genom att Arbetsförmedlingen lämnar bidrag till Folkbildningsrådet. Folkbildningen, särskilt folkhögskolorna, har en lång tradition av att genomföra verksamhet för grupper med kortare formell utbildningsbakgrund än befolkningen i genomsnitt. Folkbildningen bidrar därigenom även till att utjämna utbildningsklyftor i samhället. Utbildningsformen folkhögskola är bl.a. viktig för att fler människor ska ges möjlighet att läsa in grundläggande behörighet för vidare studier. Utbildningen i det ordinarie skolsystemet passar inte alla elever och behovet av andra metoder och lärformer växer. Statens stöd till folkbildningen ska vidare bidra till att bredda kulturintresset i samhället och till att öka deltaktigheten i kulturlivet. Inom de flesta studieförbund var kulturen den största verksamheten under 2014. Studieförbunden är även genom sin geografiska spridning i landet en

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

länk mellan civilsamhället och andra aktörer lokalt och regionalt.

Med hänsyn till såväl det omfattande statliga stödet till folkbildningen som folkbildningens viktiga roll i samhället är det angeläget att mer regelbundet än tidigare utvärdera den verksam- het som anordnas av folkhögskolor och studie- förbund med stöd av statsbidraget. Regeringen gav i december 2014 Statskontoret i uppdrag att genomföra en samlad utvärdering av folkbild- ningen utifrån de fyra syftena för statsbidraget till folkbildningen. Vidare har regeringen genom beslut om en ny förordning (2015:218) om statsbidrag till folkbildningen genomfört det som aviserades i propositionen Allas kunskap – Allas bildning (prop. 2013/14:172, bet. 2013/14:KrU8, rskr. 2013/14:379).

Tillsyn över spelmarknaden

Spelmarknaden präglas av en ökad konkurrens med allt fler bolag som verkar i Sverige utan tillstånd samt med en mer omfattande mark- nadsföring. En annan oroande utveckling är att allt färre personer spelar, men för allt mer pengar.

De statliga insatser som genomförts på spel- området har givit positiva effekter inom ett fler- tal områden, men ytterligare åtgärder krävs för att uppnå målen gällande spelmarknaden.

Regeringen kan konstatera att de priorite- ringar som tillsynsmyndigheten gjort givit goda resultat i den utsträckning gällande regelverk medger.

2.6Politikens inriktning

2.6.1Kultur

I konsten och kulturarvet speglas samhället och vi får genom kulturens många uttryck djupare förståelse för samtiden och historien. Kulturen skapar mötesplatser som spänner över nations- gränser, samhällsåskådningar och generationer. På kulturens arenor möts olika perspektiv som skapar förutsättningar för samförstånd, tillit och respekt. Kulturen och kulturarvet erbjuder fan- tastiska upplevelser, stimulerar intellekt och skaparkraft och skänker oss nya perspektiv. Kulturlivet bidrar till att etablerade normer och maktstrukturer utmanas, och individer ges möj-

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

lighet att utveckla sin särart. På så sätt bidrar kulturlivet till ett fritt, öppet och pluralistiskt samhälle.

För att ny konstnärlig mark ska brytas måste den konstnärliga friheten värnas. Det innebär bl.a. att konsten inte helt kan lämnas till mark- nadens villkor. Det konstnärliga innehållet får inte heller styras av politiska beslut. En stark kulturpolitik värnar konstens oberoende och integritet. Regeringen eftersträvar ett kulturkli- mat som ger förutsättningar för konstnärlig frihet, så att utövande konstnärer får möjlighet att skapa normbrytande och ifrågasättande konst. Genom en aktiv, men omdömesgill och balanserad, politik skapas förutsättningar för konstnärer att arbeta, oberoende av kommersi- ella intressen och tillfälliga politiska viljeytt- ringar.

Ett vitalt kulturliv, där alla får möjlighet att ägna sig åt eget skapande, främjar samhället som helhet. Det professionella kulturlivet fungerar i sin tur som förebild för det breda utövandet. Det finns en positiv växelverkan mellan det breda och det professionella utövandet, och båda delar måste få utvecklas i samspel med varandra. Ef- tersom kultur hör intimt samman med bildning och intellektuell utveckling är kulturen och este- tiken en viktig del av varje barns skolgång.

Sverige har lyckats skapa förutsättningar för en god kreativ tillväxt genom en bra kulturell infrastruktur. Kulturskolor, studieförbund och en väl utbyggd infrastruktur för digitalisering och it har i kombination med en aktiv kulturpo- litik visat sig vara en god jordmån för det breda kulturutövandet. I vissa fall har kulturutövare från vårt land fått stort internationellt genom- slag. Kulturella och kreativa näringar blir alltmer betydelsefulla och Sverige ligger i utvecklingens framkant.

Regeringens övergripande ambition är att skapa bästa möjliga förutsättningar för konsten och kulturen att leva av egen kraft och att alla människor får likvärdiga möjligheter att ta del av dessa.

Ett jämställt och jämlikt kulturliv

Ett levande och oberoende kulturliv är en central del av det demokratiska systemet genom att det skapar en fri och kreativ arena för uttryck och åsiktsbildning. Alla människor, oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörig- het, religion eller annan trosuppfattning, funk- tionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder ska

ha rätt att på likvärdiga villkor kunna delta i kulturlivet. Fördomar, stereotypa normer, socio- ekonomiska och regionala skillnader står i dag i alltför stor utsträckning i vägen för detta mål. Därför anser regeringen att insatser för att alla människor i alla delar av landet ska beredas möj- lighet att till fullo ta del av kulturlivet ska prio- riteras.

Konst och kultur kan hjälpa oss att betrakta gamla sanningar ur ett normkritiskt perspektiv och bidra till ett mer jämställt och jämlikt sam- hälle. Ett jämlikt kulturliv är hela samhället till gagn. Regeringen avser att driva en feministisk kulturpolitik präglad av normkritisk analys.

Samtliga myndigheter inom kulturområdet har i uppgift att integrera ett jämställdhetsper- spektiv i sina verksamheter. Fem myndigheter – Statens musikverk, Konstnärsnämnden, Statens kulturråd, Statens konstråd och Riksutställ- ningar – har även fått särskilda uppdrag att ta fram planer för hur jämställdhetsarbetet bör vidareutvecklas i myndigheternas ordinarie verk- samheter.

Regeringen genomför en rad satsningar för att främja ett oberoende kulturliv och stärka det demokratiska samtalet.

Kulturbudgetens utveckling

I jämförelse med riksdagens beslut om statens budget för 2015 föreslås i denna proposition en ökning av kulturbudgeten med 359 miljoner kronor, inklusive anslagens pris- och löneom- räkning som uppgår till ca 80 miljoner kronor. Till kulturbudgeten räknas områdena Kulturom- rådesövergripande verksamhet, Teater, dans och musik, Litteraturen, läsandet och språket, Bild- konst, arkitektur, form och design, Kulturskap- arnas villkor, Arkiv, Kulturmiljö, Museer och utställningar samt Film.

Tabell 2.5 Kulturbudgetens utveckling 2010–2016

Miljoner kronor

Budgetår	Kulturbudget
2010	6 415

2011	6 488

2012	6 593
2013	6 729

2014	6 853

20151	6 825
2016	7 184

1 Enligt riksdagens beslut (bet. 2014/15:KrU6, rskr. 2014/15:96).

Kultur för fler

Regeringen sätter stor tilltro till värdet av att alla människor i alla delar av landet erbjuds möjlig- heter att såväl utöva som ta del av konst och kultur. Eftersom regeringen anser att kulturen är en del av välfärden ska insatser som syftar till att kulturen görs tillgänglig för alla människor prio- riteras.

Människor ska ha möjlighet att i sin vardag möta konstnärliga och kulturella uttryck. Därför satsar regeringen på att kulturen ska finnas i människors närhet. Det ska bli lättare att ta del av den, t.ex. genom bibliotek, museer, mötes- platser, konserthus, institutioner för scenkonst, medier och det fria kulturlivet.

Men mer kultur för fler betyder också att fler ska få möjlighet att utveckla sin kreativitet ge- nom eget skapande. Detta förverkligas bl.a. ge- nom satsningar på kommunala musik- och kul- turskolor och på folkbiblioteken, som för många är den närmaste kulturinstitutionen.

Fri entré vid vissa statliga museer

Regeringen beräknar att de statliga museimyn- digheterna tillförs 80 miljoner kronor fr.o.m. 2016 för att införa fri entré vid vissa statliga mu- seer.

Regeringen bedömer att lika tillgång till det gemensamma kulturarvet bör ses som en demo- kratisk rättighet och att det är viktigt att så många som möjligt upplever att museerna är till för dem. Flera hinder finns för att detta ska upp- nås, bl.a. entréavgiften.

Reformen med fri entré på de statliga muse- erna som pågick 2005 och 2006 möjliggjorde för många fler grupper i samhället att ta del av det

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

gemensamma kulturarvet. Inte minst möjlig- gjorde reformen att grupper som aldrig tidigare besökt ett museum, t.ex. barnfamiljer med låga inkomster, kunde besöka våra museer.

När fri entré avskaffades av den förra rege- ringen 2007 minskade antalet besök vid de stat- liga museerna som haft fri entré med närmare 1,7 miljoner jämfört med 2006. Det är nu dags att återigen öppna de statliga museerna för alla.

Förstärkt regional närvaro av Nationalmuseum

Regeringen avser att tillföra Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemarsudde 2 miljoner kronor fr.o.m. 2016 för att stärka museets reg- ionala närvaro, t.ex. genom samarbeten med regionala museer. Satsningen ska ses som en del av regeringens ambition att öka tillgängligheten och delaktigheten till kultur i hela landet. Ge- nom ett förstärkt regionalt samarbete kan muse- ets verksamhet spridas och tillgängliggöras yt- terligare. Satsningen finansieras inom anslaget 8:1 Centrala museer: Myndigheter.

Insatser för att stärka den kommunala musik- och kulturskolan

Regeringens ambition är att förbättra möjlighet- erna för barn och ungdomar att delta i den kommunala musik- och kulturskolans verksam- het. Ett av flera hinder för deltagande är höga taxor. Regeringen beräknar därför att 100 miljo- ner kronor avsätts årligen fr.o.m. 2016 som bi- drag för att främja låga taxor i den kommunala musik- och kulturskolan. Syftet med bidraget är att göra den kommunala musik- och kultursko- lan mer tillgänglig och jämlik.

Den kommunala musik- och kulturskolans verksamhet är i dag en av de största kulturverk- samheterna för barn och unga i Sverige. Inom ramen för verksamheten får de möjlighet att ägna sig åt exempelvis musik, sång, dans, bild och drama. Kulturskolan står dock inför flera viktiga utmaningar. Därför har regeringen gett en utredare i uppdrag att ta fram en nationell strategi för den kommunala musik- och kultur- skolan (dir. 2015:46). Utredaren ska bl.a. kart- lägga och beskriva den kommunala musik- och kulturskolans verksamhet i Sverige, identifiera hinder för deltagande, föreslå åtgärder för hur försörjningen av lärare kan säkras i framtiden samt lämna förslag till en nationell strategi för samordning och uppföljning av den kommunala musik- och kulturskolan. Uppdraget ska redovi- sas senast den 30 september 2016.

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Nationell biblioteksstrategi

Regeringen har gett Kungl. biblioteket i uppdrag att i samverkan med andra berörda aktörer lämna förslag till en nationell biblioteksstrategi för att främja samverkan och kvalitetsutveckling inom hela det allmänna biblioteksväsendet (dnr Ku2014/01693, Ku2015/00747). Under 2015 avsätts 5 miljoner kronor för uppdraget. För 2016–2018 beräknar regeringen att årligen av- sätta 6 miljoner kronor för uppdraget.

Uppdraget innebär att Kungl. biblioteket ska föreslå långsiktiga mål och strategier, utifrån bibliotekslagens (2013:801) bestämmelser, för att främja samverkan och kvalitetsutveckling för hela det allmänna biblioteksväsendet. I uppdra- get ingår bl.a. att belysa bibliotekarieyrkets roll och förutsättningar, bibliotekens roll och förut- sättningar för att främja litteraturens ställning och deras roll för att främja det demokratiska samtalet, den fria åsiktsbildningen och förmågan till kritisk analys och källkritik. Kungl. biblio- teket ska även, tillsammans med berörda aktörer på skolområdet, göra en analys av vilka utveck- lingsbehov som finns för skolbiblioteken för att de i ökad grad ska kunna främja språkutveckling och stimulera till läsning.

Uppdraget ska slutredovisas senast den 1 mars 2019.

Kulturverksamheter i vissa bostadsområden

Under 2016–2018 avser regeringen att genom- föra en särskild satsning på kulturverksamheter i vissa bostadsområden. Satsningen ska utgå från de boendes behov och önskemål och präglas av ett brett medborgarinflytande. Det finns i dag en god regional spridning av kulturverksamheter i hela landet men regeringen vill uppmärksamma behoven och främja vidareutvecklingen av kul- tur- och demokratifrämjande insatser i vissa bostadsområden med lågt valdeltagande. För att ge utrymme för andra angelägna kulturpolitiska reformer beräknas satsningen 2017 och 2018 bli av mindre omfattning jämfört med vad som aviserades i 2015 års ekonomiska vårproposition (prop. 2014/15:100). För 2016 beräknar rege- ringen att 50 miljoner kronor avsätts och för 2017 och 2018 beräknar regeringen att årligen tillföra 40 miljoner kronor för satsningen. Sam- tidigt föreslår regeringen ett antal riktade åtgär- der för att bl.a. främja låga taxor i musik- och kulturskolan och på att skapa lokala resurscent- rum för demokratisk delaktighet (se utgiftsom- råde 1, avsnitt 9.10.3).

Statens kulturråd respektive Statens konstråd har våren 2015 fått i uppdrag att föreslå former för hur satsningen ska genomföras. Statens kul- turråd ska bl.a. pröva möjligheterna att koppla satsningen till kultursamverkansmodellen. Sta- tens konstråd ska bland annat lyfta fram praktiska exempel på hur olika miljöer kan berikas konstnärligt. Uppdragen ska genomföras i nära samverkan med lokala aktörer och med det civila samhället. Samverkan ska även ske med kommunala aktörer, en rad myndigheter och med Riksteatern.

Satsningen ska präglas av mångfald, jämställd- het, tillgänglighet och god geografisk spridning och de nationella minoriteternas kultur ska be- aktas. Så långt som möjligt bör satsningen in- rymmas i myndigheternas plan för jämställd- hetsintegrering 2016–2018.

Både befintliga och nya kulturverksamheter ska kunna stödjas och även samordnas med andra insatser för demokratisk utveckling, t.ex. mötesplatser och med insatser inom andra poli- tikområden och med EU:s olika stödprogram.

Kulturskapares villkor

De enskilda konstnärerna och kulturskaparna tillhör kulturlivets absoluta fundament. Om kulturlivets vitalitet ska kunna upprätthållas är det viktigt att kulturskaparna kan arbeta under rimliga villkor. Detta måste gälla i hela landet.

Mångfalden av konstnärliga och kulturella ut- tryck förutsätter att det både finns vitala kultur- institutioner och utövare som verkar utanför institutionernas ramar. Det är ofta de fria utö- varna som skapar kulturen som människor mö- ter i sin vardag och sina närmiljöer. Men även återväxten vid institutionerna är beroende av de enskilda konstnärerna. Den konst vi i dag njuter av vid institutionerna har i de flesta fall en gång startat som initiativ från enskilda konstnärer.

Förstärkta bidrag och ersättningar till konstnärer

Att konstnärer och andra upphovsrättsinneha- vare har rimliga ersättningar och goda villkor för sitt skapande arbete är av stor betydelse för kul- turlivet och samhällsdebatten – och i förläng- ningen för vår demokrati.

Under 2015 har företrädare för Kulturdepar- tementet och de litterära upphovsmännen enats om att biblioteksersättningens grundbelopp för 2016 höjs med 7 öre och för 2017 med ytterli-

gare 8 öre. Överenskommelsen har godkänts av regeringen. För 2016 beräknas den totala biblio- teksersättningen uppgå till ca 149 miljoner kro- nor, vilket är en höjning med drygt 7 miljoner kronor jämfört med 2015. Höjningen av grund- beloppet innebär en satsning på förbättrade vill- kor för författare, översättare, tecknare och fo- tografer.

Förstärkning av bidrag till samisk kultur

Regeringen beräknar att avsätta 1 miljon kronor fr.o.m. 2016 för en förstärkning av bidraget till samisk kultur.

Intresset för samisk kultur i Sverige ökar. Det finns ett stort intresse för att utveckla och utöva olika former av samisk kultur såsom musik, jojk, duodji (slöjd) samt bild- och formkonst.

Som förvaltningsmyndighet för samisk kultur har Sametinget ansvar för att bidra till utveck- lingen av ett starkt och mångfaldigt samiskt konst- och kulturliv. I syfte att verka för en le- vande samisk kultur och skapa bättre förutsätt- ningar för det samiska konst- och kulturlivet anser regeringen att det är angeläget att Same- tinget får ökade resurser för ändamålet.

Kulturbryggan

Kommittén Kulturbryggans verksamhet kom- mer fr.o.m. den 1 oktober 2015 att permanentas. Verksamheten ska drivas vidare som ett särskilt beslutsorgan inom Konstnärsnämnden.

Fristäder

Riksdagen har som sin mening gett regeringen till känna att regeringen bör verka för att ytterli- gare öka antalet fristäder i Sverige (bet. 2014/15:KrU9, rskr. 2014/15:239).

Regeringen anser i likhet med riksdagen att det är angeläget att verka för fler fristäder i Sve- rige och att de fristadskonstnärer som finns i Sverige ska få ökad möjlighet att bli en del av offentligheten. Statens kulturråd har sedan 2011 i uppdrag att verka för fler fristäder för förföljda konstnärer. Uppdraget genomförs i samverkan med berörda myndigheter och organisationer samt med kommuner och landsting. Kulturrådet har gjort ett förtjänstfullt arbete med att för- medla kunskap, kontakt och stöd inom ramen för sitt uppdrag. De har bl.a. tagit fram en hand- bok för fristäder och förföljda författare och konstnärer samt verkat för att bredda fristads- systemet till att även omfatta andra konstnärs- grupper än författare.

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Det svenska fristadssystemet har vuxit under senare år och i dag (september 2015) är femton kommuner och landsting med i fristadssystemet. Det innebär att Sverige nu har flest fristäder i världen. Det finns dock ett fortsatt behov av att etablera fristäder för att skydda det fria ordet och det fria konstnärliga uttrycket. Kulturrådet har en viktig roll att förmedla kunskap och stöd samt stå för samordning när det gäller fristads- systemet. Regeringen har därför för avsikt att ge Statens kulturråd ett förtydligat uppdrag att verka för fler fristäder i Sverige och främja sam- verkan mellan fristadskonstnärerna och det öv- riga kulturlivet i Sverige.

Kulturrådets verksamhet med fristadsförfat- tare synliggör också tydliga synergier mellan kulturpolitiska insatser och politiken för global utveckling (PGU), som bl.a. handlar om att verka för att identifiera, främja, skydda och stärka demokratiska förändringsaktörer och försvarare av mänskliga rättigheter. Fristads- författare utgör centrala förändringsaktörer inom kulturområdet och regeringen anser att det är viktigt att öka samarbetet mellan myndig- heterna inom kultur- respektive utvecklings- politiken.

Utöver det ovan nämna tillkännagivandet om en ökning av antalet fristäder har konstitutions- utskottet nyligen behandlat frågan om kommu- ners deltagande i fristadssystemet, vilket resulte- rat i ytterligare ett tillkännagivande som rör fristäder (bet. 2014/15:KU18, rskr. 2014/15:174). Genom det beslutet har riksdagen gett regeringen tillkänna att regeringen bör ana- lysera om det finns behov av en översyn av re- gelverket när det finns en lagakraftägande dom i ett nu pågående mål om en kommuns deltagande i fristadssystemet. Vid tiden för tillkännagivan- det var en kommuns beslut om att ansöka om medlemskap i fristädernas internationella nät- verk ICORN, International Cities of Refuge Network, föremål för laglighetsprövning enligt 10 kap. kommunallagen (1991:900). Det aktuella målet (mål nr 1889-14) avgjordes den 25 mars 2015 av Kammarrätten i Sundsvall och domen har nu vunnit laga kraft. Kammarrätten slog fast att det är möjligt för en kommun att vara med- lem i fristädernas internationella nätverk ICORN och att kommunens beslut inte skulle upphävas utifrån 10 kap. 8 § kommunallagen (1991:900). Mot denna bakgrund bedömer rege- ringen att det inte finns något behov av att göra en översyn av regelverket. Därmed anser rege-

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

ringen att riksdagens tillkännagivande avseende behov av översyn av regelverket är slutbehandlat (dnr Fi2015/02474), se även utgiftsområde 25, avsnitt 3.5.4.

Kulturarv

Kulturarvet är ett gemensamt arv. Kulturhisto- riskt värdefulla byggnader, minnesmärken och andra miljöer, såväl i städer och tätorter som på landsbygden, ska bevaras och vårdas för fram- tiden. Men kulturarvet utgörs inte av oföränder- lig materia från en svunnen tid. Kulturarvet är under ständig utveckling och formas av männi- skor tillsammans. Regeringens utgångspunkt är att alla har rätt att vara med och forma kulturar- vet. Förståelsen för att kulturarvet utvecklas kontinuerligt och måste definieras så att alla kan känna tillhörighet och få plats på lika villkor är grundläggande för att det professionella kultur- arvsarbetet ska kunna bidra till samhällets ut- veckling.

Det är av stor betydelse att alla människor upplever delaktighet i utvecklingen av det ge- mensamma arvet. Om vissa grupper exkluderas och ställs utanför kommer också framtidens kulturarv ge en sned bild av historien. Delar av det förflutna osynliggörs och kommande gene- rationer går då miste om viktiga perspektiv.

Det gemensamma arvet handlar också i bre- dare bemärkelse om den gemensamma livsmil- jön. Den berör alla människor, och därför är värdet av inkludering och medskapande än större.

Regeringens politik inom kulturarvsområdet ska på samma gång vara bevarande och progres- siv. I dag formas arvet för kommande genera- tioner och därför driver regeringen en politik som, i utvecklingen av det gemensamma arvet och vår livsmiljö, syftar till att erbjuda alla människor delaktighet, inkludering och jämlikhet.

Hembygdsrörelsens 100-årsjubileum

Regeringen avser att avsätta medel till Sveriges Hembygdsförbund för genomförandet av för- bundets 100-årsjubileum under 2016. Genom bidraget avser regeringen att uppmärksamma och tydliggöra hembygdsrörelsens betydelse för ett inkluderande och jämställt samhälle med kulturmiljön och kulturarvet som gemensam källa till kunskap och upplevelser.

Demokrati- och migrationsmuseum i Malmö

Regeringen avser att ge ett bidrag till Malmö kommun i syfte att stödja en förstudie kring förutsättningarna för ett nationellt demokrati- och migrationsmuseum och för genomförande av en internationell konferens i Malmö under våren 2016 som vetenskapligt avstamp inför ett sådant arbete.

Samordningssekretariatet för digitalisering, digitalt bevarande och digitalt tillgängliggörande av kul- turarvet (Digisam)

Riksarkivet har haft ett tidsbegränsat uppdrag att under 2011–2015 inrätta och driva ett samord- ningssekretariat för digitalisering, digitalt beva- rande och digital förmedling av kulturarvet (Di- gisam).

Digisams uppdrag har bl.a. varit att ta fram förslag om nationella riktlinjer för hur en sam- ordnad digital informationshantering och ett samordnat och kostnadseffektivt digitalt lång- tidsbevarande av samlingar och arkiv, inkluderat audio-visuella arkiv, kan ske hos de statliga in- stitutioner som samlar, bevarar och tillgängliggör kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation.

I Digisams uppdrag har även ingått att belysa roll- och ansvarsfördelning för arbetet med ag- gregering, digitalt tillgängliggörande och digitalt bevarande inom den statliga kulturarvssektorn.

Verksamheten vid Digisam utvärderades un- der det första halvåret 2014 av Statskontoret på regeringens uppdrag. Statskontoret gör, med reservation för att utvärderingen gjorts under ett pågående projekt, bedömningen att Digisam har bidragit till att skapa flera viktiga värden när det gäller digitaliseringsarbetet inom kulturarvsek- torn. Statskontoret konstaterar att det sannolikt finns ett fortsatt behov av samordning av digita- liseringsfrågorna inom kulturarvssektorn även efter 2015. Riksarkivet har med utgångspunkt i utvärderingen lämnat en rapport med ett ställ- ningstagande om sekretariatets fortsatta verk- samhet efter 2015. Statskontorets och Riksarki- vets rapporter har remitterats.

Regeringen avser att återkomma till frågan om hur behoven av samordning av kulturarvsin- stitutionernas digitaliseringsarbete långsiktigt ska hanteras.

Gemensam resurs för storskalig digitalisering

Mediakonverteringscentrum (MKC) är en av- delning inom Riksarkivet och en nationell resurs inom storskalig digitalisering för myndigheter och andra offentliga organisationer.

MKC digitaliserar historiska dagstidningar, böcker, kartor, ritningar, lösa blad och andra arkivhandlingar, samt mikrofilm, fiche och foto- grafiskt material såsom glasplåtar, negativ och foton. Sedan starten 1991 har MKC digitaliserat mer än 200 miljoner bilder, bl.a. Lantmäteriets hela förrättningsarkiv för fastighetsbildning med tillhörande kartor från 1600-talet och framåt samt det svenska folkbokföringsmaterialet från kyrkböcker fram till 1991.

Då folkbokföringsprojektet nu har avslutats finns en infrastruktur för storskalig digitalisering som kan användas som en gemensam resurs för digitalisering.

Kulturfastigheter

Riksdagen gav 2009 regeringen till känna att regeringen bör vidta vissa åtgärder som rör kul- turinstitutionernas lokalkostnader (bet. 2009/10:KrU1, rskr. 2009/10:144). Med anled- ning av tillkännagivandet fick Statens fastighets- verk i uppdrag att förbereda arbetet med att omförhandla hyresavtalen för de kulturinstitu- tioner som har kostnadshyra i syfte att förändra principerna för hyressättningen. Statens fastig- hetsverk lämnade 2013 en slutrapport innehål- lande nya hyressättningsprinciper för hyresavta- len för huvudbyggnaderna vid de fem institu- tionerna Kungliga Operan AB, Kungliga Drama- tiska teatern AB, Naturhistoriska riksmuseet, Nationalmuseum och Historiska museet. Statens fastighetsverk föreslår i sin rapport att rege- ringen ska fastställa grunden för den ränteberäk- ning som ska ske på det hyresgrundade kapitalet. Ärendet bereds inom Regeringskansliet och en dialog förs med Statens fastighetsverk. Avsikten är att principerna för hyressättningen för de fem kulturfastigheter som har en kostnadsbaserad hyresmodell ska omförhandlas. Målet är att en mer transparent modell ska tillämpas för att hyreskostnaderna ska bli mer förutsebara.

Kulturarv i skogen

Naturvårdsverkets uppföljning av miljökvali- tetsmålet Levande skogar visar att skogsbruket har en negativ påverkan på fornlämningar och kulturmiljöer i skogen. Samtidigt visar resultat från genomförda insatser att förbättringar kan ske. Det uppdrag som Skogsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet har att verka för mins- kade skador på kulturmiljöer spelar en viktig roll i det förebyggande arbetet. Regeringen vill där- för understryka vikten av det pågående arbetet och att de erfarenheter som uppdraget resulterar

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

i tillvaratas och utvecklas inom den ordinarie verksamheten bland myndigheter på såväl nat- ionell som regional nivå. Regeringen avser att fortsatt följa utvecklingen noga.

Nationell samverkan mot illegal handel med kul- turföremål

Förstörelse av kulturarv och ökad illegal handel med kulturföremål sker till följd av pågående internationella konfliker. Regeringen fördömer kraftigt dessa handlingar och anser att frågor som rör illegal handel med kulturföremål i högre grad måste uppmärksammas nationellt och att arbetet med att förhindra handeln behöver ut- vecklas.

Regeringen avser att följa utvecklingen inom området noga.

Film

Omställning av filmpolitiken

Film i alla dess former är en av de viktigaste ut- trycksformerna i vår tid. Filmen kombinerar flera konstformer, som rörlig bild, ljud och mu- sik, tal och dialog. I fokus står berättelsen, ibland om mänskligt liv, ibland om helt andra saker, inte sällan kombinerad med stor fantasi och förmåga till konstnärlig gestaltning.

Filmen är också ett av de konstnärliga uttryck som påverkar oss människor allra mest. Det är ett allmängiltigt kulturfenomen som når de allra flesta oberoende av ålder och bakgrund. Med uppfordrande och angelägna teman kan film inspirera till diskussioner och omprövning av sådant vi tagit för givet. Ett brett utbud av filmer bidrar till vidgade vyer och ökad tolerans för det som är nytt och okänt. En konstform som når så många och handlar om så mycket är en väsentlig del av yttrandefriheten och har stor betydelse för vår demokrati.

Sverige är i filmhänseende en liten marknad och ett litet språkområde. Utan gemensamma insatser är det inte möjligt att långsiktigt upp- rätthålla en hög nivå på självständig inhemsk produktion av en mångfald av filmer. Det statliga stödet till produktion av svensk film har sedan 1960-talet styrts och finansierats via filmavtalet. Avtalet har slutits mellan staten och ett antal aktörer inom film- och tv-branschen och har bidragit till långsiktiga och stabila villkor för svensk filmproduktion. De senaste åren har dock filmbranschen genomgått stora förändringar.

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Nya visningsformer och nya aktörer på den di- gitala marknaden skapar möjligheter, men också utmaningar för svensk film.

Det nuvarande filmavtalet förmår inte möta de utmaningar som branschen står inför. Över tid har avtalen fått allt kortare giltighetstid och blivit mer detaljreglerade, vilket har krävt åter- kommande omförhandlingar. För att ge svensk film bästa möjliga förutsättningar att utvecklas behöver filmpolitiken förändras. Regeringen avser därför att genomföra en omställning av filmpolitiken som innebär att staten fr.o.m. 2017, när det nu gällande avtalet löper ut, tar ett helhetsansvar för den nationella filmpolitiken och därmed lämnar filmavtalsmodellen. Föränd- ringen innebär att filmpolitiken jämställs med andra kulturpolitiska områden, såväl när det gäller finansiering som i fråga om styrning.

Regeringen beräknar att anslaget till filmstöd tillförs 25 miljoner kronor för 2016 och att an- slaget tillförs 235 miljoner kronor årligen för 2017 och 2018. Regeringen avser att göra en särskild satsning under 2016–2019 för att stärka mindre biografer i glesbygden och på mindre orter. Biografer är viktiga mötesplatser som har stor betydelse för spridning och visning av såväl film som av t.ex. konserter och operaföreställ- ningar i hela landet. Syftet med satsningen är att stärka visningsverksamheten och därmed bidra till en ökad spridning och visning av film i hela landet. Av de föreslagna och beräknade medlen till anslaget till filmstöd avser denna satsning 25 miljoner kronor årligen.

Med ett statligt helhetsansvar för den nation- ella filmpolitiken förbättras förutsättningarna för regeringen att utforma en filmpolitik som stär- ker produktion, distribution och visning av vär- defull svensk film. För att göra en sådan om- ställning möjlig föreslås en höjning av mervär- desskatten för tillträde till biografföreställningar från 6 till 25 procent (se även Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 6). Vidare antas biografavgiften på 10 procent av bruttobiljettin- täkten upphöra.

I och med den ekonomiska omställningen av filmpolitiken beräknas de statliga bidragen för produktion, distribution och visning av film ligga på i princip motsvarande nivå som hela det nu gällande filmavtalet, inklusive det som tillförs av övriga avtalsparter. Därutöver tillkommer även fortsättningsvis medel från bl.a. SVT. Om- ställningen bedöms därmed sammantaget leda

till en ökning av resurserna för svensk film och filmproduktion.

Regeringen bedömer att den föreslagna sats- ningen för att stärka mindre biografer och sprid- ning och visning av film i hela landet även kom- mer att möjliggöra särskilda insatser för de små mervärdesskattepliktiga biografer som i dag inte betalar biografavgift och som därmed får extra stora kostnadsökningar till följd av den höjda mervärdesskatten. Regeringen avser att åter- komma till riksdagen gällande inriktningen på den nya filmpolitiken.

Jämställdhet i filmbranschen

Under åren 2010–2014 fick Svenska Filminsti- tutet särskilda medel från regeringen för att öka jämställdheten i filmbranschen genom stöd till unga kvinnors filmskapande. Filminstitutets arbete är en viktig del i att förbättra jämställd- heten i filmbranschen och bör därför fortsatt prioriteras i verksamheten.

Övriga förslag inom kulturområdet

Myndigheten för kulturanalys

Regeringen bedömde i budgetpropositionen för 2015 (prop. 2014/15:1 utg.omr. 17 avsnitt 3.5.7) att Myndigheten för kulturanalys skulle avveck- las under 2015. Kulturutskottet uttalade dock under budgetbehandlingen att det är viktigt med en oberoende analys av hur medlen inom kultur- området används och menade att hur detta kan göras i framtiden bör utredas under 2015 (bet. 2014/15:KrU6).

Regeringen har i 2015 års ekonomiska vårpro- position (prop. 2014/15:100) uttryckt att Myn- digheten för kulturanalys bör omfattas av den aviserade översynen av regeringens utvärderings- resurser och deras organisering. I väntan på att denna översyn har genomförts kvarstår Myndig- heten för kulturanalys uppdrag. Regeringen föreslår därför att anslaget 1:7 Myndigheten för kulturanalys återställs och tillförs 15,5 miljoner kronor fr.o.m. 2016.

Statens centrum för arkitektur och design och Mo- derna museet

Ett arbete med att analysera och belysa förut- sättningarna för att inordna Statens centrum för arkitektur och design i Moderna museet avisera- des i budgetpropositionen för 2015. Promemo- rian ”Inordnande av Statens centrum för arki- tektur och design i Moderna museet – en kraft-

samling för konsten, arkitektur och formen” remitterades den 1 april 2015. Ett flertal remiss- instanser har påpekat att det är angeläget att avvakta resultatet av de pågående utredningarna Gestaltad livsmiljö – en ny politik för arkitektur, form och design (dir. 2014:69, dir. 2015:24) och Översyn av den statliga museipolitiken (dir. 2014:8). En remissammanställning finns till- gänglig i Kulturdepartementet (dnr Ku2015/01253). Utredningarna kommer att redovisa sina uppdrag i oktober 2015. Rege- ringen bedömer att det finns anledning att av- vakta dessa betänkanden innan ett eventuellt beslut om förändring av myndigheternas organi- sation och uppdrag.

Internationellt samarbete

I de av riksdagen beslutade kulturpolitiska målen anges att kulturpolitiken ska främja internation- ellt och interkulturellt utbyte och samverkan. Med utgångspunkt i dessa målsättningar kon- staterar regeringen att kulturpolitikens förut- sättningar varken börjar eller stannar vid na- tionsgränsen.

Vid sidan om traditionellt kulturutbyte och kulturfrämjande har betydelsen av kultur och konstnärliga verk och prestationer ökat inom flera områden av det internationella samarbetet. Det gäller bl.a. samarbete kring de kulturella och kreativa näringarna och kulturen som del av det internationella utvecklingssamarbetet. Världs- samfundets starka reaktioner på den medvetna förstörelsen av kulturarvet har också medverkat till att sätta särskilt ljus på kulturområdet.

I en värld där förståelsen för kulturens roll ökar och dess betydelse som bärande faktor för en inkluderande och hållbar samhällsutveckling tydliggörs blir det av särskilt stor betydelse att främja samordning och samarbete med andra politikområden och samhällssektorer.

Kulturlivets internationalisering

Ett aktivt internationellt och interkulturellt kulturutbyte är grundläggande för kulturpoliti- ken. Kulturlivets internationalisering handlar bl.a. om att främja kulturlivets möjligheter att medverka i olika internationella sammanhang av såväl kulturell som främjande karaktär.

Statens kulturråd bedriver i dag ett betydel- sefullt arbete för kulturlivets international- isering, bl.a. genom att stödja och bistå svenska

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

aktörer i att ansöka om bidrag från EU:s kultur- och mediaprogram Kreativa Europa.

Det internationella utbytet ger det svenska kulturlivet möjlighet att verka i andra länder och bidrar därigenom till konstnärlig utveckling. Ett ökat utbyte främjar även en större mångfald och ett bredare kulturutbud i Sverige.

Kulturdepartementet är huvudman för de ut- sända kulturråden. Kulturråd finns i dag place- rade i Berlin, Bryssel, Istanbul, London, Moskva, Peking och Washington. Ett kulturråd med Svenska institutet som huvudman finns även i Paris. Kulturrådens övergripande uppgift är att föra fram kulturens roll i kontakterna med andra länder och stimulera den kulturella dialogen. Kulturen är en del av det s.k. integrerade Sve- rigefrämjandet och kulturråden har en viktig roll att spela när det gäller att synliggöra svenska värderingar om ett öppet och demokratiskt sam- hälle.

Europeiska unionen

Arbetet i EU på kulturområdet präglas bl.a. av den övergripande frågan om kulturens roll i andra politikområden och hur kulturen kan och bör samspela med och integreras i andra sam- hällssektorer. Bland annat har rådet, kommissionen och Europaparlamentet alla lyft fram frågan hur kulturen kan få en tydligare roll i EU:s utrikes relationer. Det handlar om kulturens roll i diplomatin, i främjandet och i biståndet. Regeringen ser här särskild anledning att medverka i arbetet med att utveckla EU:s gemensamma strategiska plattformar. Principerna om ömsesidighet, långsiktighet, respekten för konstnärernas integritet samt strävan efter kvalitet är fortsatt viktiga att värna. Arbetet inom EU med ett ökat fokus på kulturens roll inom biståndet kommer att tydliggöras i planerade rådsslutsatser på området.

För att stärka finansieringsmöjligheterna för den kulturella och kreativa sektorn är avsikten att införa ett lånegarantiinstrument inom pro- grammet Kreativa Europa under 2016.

I kommissionens meddelande om en strategi för en inre digital marknad i Europa, som är en av regeringens övergripande prioriteringar för EU-arbetet 2015, uttalas en ambition att moder- nisera de europeiska upphovsrättsreglerna. För- slag förväntas före utgången av 2015 med am- bitionen att öka harmoniseringen och möjlighet- erna för användare att få tillgång till verk i hela EU. Regeringen anser att den gemensamma

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

upphovsrättslagstiftningen har stor betydelse för utvecklingen av en kreativ sektor och för upp- hovsmännens möjlighet att leva på sitt arbete. Regeringen kommer att verka för att användar- nas intressen balanseras i relation till rättighets- havarnas. Möjligheten att uppmuntra praktiska licenslösningar bör prövas för att öka användar- nas möjligheter samtidigt som avtalsfrihet och upphovsrättsliga grundprinciper kan värnas.

Övrigt multilateralt kultursamarbete

Det nordiska kultursamarbetet är grundläggande för Nordiska ministerrådets samverkan. Arbetet inom ministerrådet för kultur är av stor vikt såväl på politisk nivå som för de individer och grupper som får ta del av de nordiska kulturstö- den. I sitt framtida samarbete avser de nordiska kulturministrarna att i högre grad ta tillvara den potential som finns i det nordiska civilsamhället. Norden är en region som präglas av stor kultu- rell mångfald och regeringen välkomnar ett ökat interkulturellt perspektiv inom ramen för de nordiska kulturministrarnas samarbete.

Det internationella samfundet har under se- nare tid uppmärksammat och tagit avstånd från den medvetna förstörelsen av kulturarv och den illegala handeln med kulturarvsföremål. Rege- ringen avser att aktivt bidra till insatser som stärker det internationella arbetet bl.a. inom Unesco, Nordiska ministerrådet och Europarå- det.

Det faktum att Sverige sitter i Unescos sty- relse 2014–2017 innebär ett ökat engagemang i organisationen och ökade möjligheter för ge- nomslag av svenska prioriteringar. Med grund i strategin för Sveriges samarbete med Unesco ska Sverige inom kulturområdet bl.a. bidra till att stärka kvaliteten i Världsarvskommitténs be- slutsfattande och arbetet för kulturskapares arbetsförhållanden och rättsäkerhet. Även fort- sättningsvis ska Sverige verka för att motverka de tendenser till ökad politisering som före- kommer i styrelser och kommittéer, bl.a. inom arbetet med världsarvskonventionen. Unescos konvention om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar har utvecklats till att bli ett betydelsefullt instrument för det glo- bala samarbetet med att värna den kulturella mångfalden, internationellt kulturutbyte och uppbyggnaden av kulturpolitiska strukturer i framför allt utvecklingsländerna. Hänvisningar till konventionen sker allt oftare och i allt fler sammanhang i internationell kontext. Ett fort-

satt engagemang i det internationella arbetet med Mångfaldskonventionen förutses. Sveriges stöd till Unesco, via Sida, löper t.o.m. 2017. Ett syfte med stödet är bl.a. att stärka de grundläggande friheterna genom att främja mångfalden av kulturuttryck.

Kulturens roll i biståndet

Regeringen avser att under 2016 fortsätta arbetet med att få till stånd och konkretisera synergier mellan kulturpolitiken och politiken för global utveckling (PGU). I den förra regeringens skri- velse Biståndspolitisk plattform (rskr. 2013/14:131) anges, som ett av delmålen, en inriktning med fokus på stärkt demokrati och jämställdhet, ökad respekt för mänskliga rättig- heter och frihet från förtryck. Kulturen samt fria och oberoende medier har en viktig roll för att åtstadkomma en positiv förändring i dessa avseenden. Kulturrådets arbete för att ge fler fristadskonstnärer möjlighet att bo och verka i Sverige är ett exempel på tydliga synergier mel- lan kulturpolitiska insatser och PGU.

2.6.2Trossamfund

Trossamfunden spelar en viktig roll i vårt sam- hälle i flera hänseenden. Många människor finner mening med livet och i livet genom sin tro. Tros- samfunden erbjuder en möjlighet för människor att ge uttryck för andliga och existentiella behov. Utöver detta kan trossamfunden också ha en särskild betydelse för människor som har vistats kort tid i Sverige och fungera som en brygga mellan Sverige och hemlandet samt som en lots in i samhället. De kan skapa ett sammanhang för människor i perioder eller på platser där man känner sig utsatt.

Trossamfunden genomför i likhet med många andra organisationer i det civila samhället viktiga samhällsinsatser på det sociala området. Vidare har trossamfunden en viktig funktion för många människor i samband med kriser.

I det mångreligiösa Sverige är möten och sam- verkan över trosinriktningar och livsåskådningar viktiga för att uppnå kunskap, förståelse och en respekt som är nödvändig för ett Sverige som håller ihop. I en orolig omvärld där grupper ställs mot varandra riskerar globala intressekonflikter att få konsekvenser i det svenska samhället. Trossamfunden är viktiga aktörer i arbetet för att bemöta dessa utmaningar. De kan genom sin

verksamhet bidra till kunskap, förståelse och respekt för olika trosinriktningar och därmed motverka polariseringen i samhället. Regeringen prioriterar därför att stödja interreligiöst samar- bete.

Den senaste tiden har religiösa lokaler blivit måltavlor för hat och många fall av skadegörelse har rapporterats. Många religiösa grupper känner otrygghet och rädsla. Detta är oacceptabelt och regeringen kommer fortsatt att prioritera arbetet med att värna våra demokratiska värderingar och främja öppenhet och respekt för alla människors lika värde. I Sverige ska det vara självklart att var och en kan gå till sin religiösa samlingslokal utan att vara rädd för hat, hot eller skadegörelse och det ska vara en självklarhet att kunna bära reli- giösa symboler utan rädsla.

Statens stöd till trossamfund

Regeringen anser att stödet till trossamfunden är viktigt inte minst för att nya samfund som re- presenterar den allt större religiösa mångfalden i Sverige ska kunna etablera sig och utvecklas.

Det finns ett behov av att se över och moder- nisera statens stöd till trossamfunden. Nuva- rande lagstiftning tillkom 1998. I samband med översynen kommer frågor om stödets överens- stämmelse med stöd till andra organisationer inom det civila samhället att analyseras, liksom vilka aktörer som bör få stöd.

Interreligiöst samarbete för att minska polarise- ringen

Regeringen ser mycket positivt på de initiativ till interreligiöst samarbete som har tagits mellan olika religiösa samfund på såväl nationell som lokal nivå under senare tid. Regeringen har stöt- tat det interreligiösa samarbetet på nationell nivå genom att Sveriges interreligiösa råd har erhållit medel för att inrätta en administrativ funktion. Rådet har bl.a. till uppgift att motverka polarisering mellan religioner, att sprida kunskap om olika religioner i Sverige och att motverka antisemitism, muslimhat och andra hot mot religiösa företrädare och utövare. Regeringen avser att fortsätta stödja det interreligiösa samar- betet på nationell nivå.

Nämnden för statligt stöd till trossamfund

Regeringen bedömer att Nämnden för statligt stöd till trossamfund (SST) gör ett viktigt arbete med att fördela statsbidrag, samordna samfun- dens roll i krisberedskapsfrågor och fungera som

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

ett expertorgan i allmänna trossamfunds- och religionsfrågor.

Under ett antal år har SST:s uppgift som ex- pertmyndighet i trossamfunds- och religionsfrå- gor ökat i omfattning. Myndighetens kompetens har efterfrågats av allt fler aktörer mot bakgrund av omvärldsutvecklingen. Myndigheten har bl.a. getts ett flertal regeringsuppdrag inom ramen för demokrati-, diskriminerings- och jämställdhets- politiken. Regeringen bedömer att det finns ett behov av att skapa bättre förutsättningar för myndighetens uppdrag som expertmyndighet. Samtidigt aktualiserar detta frågor om myndig- hetens ledningsform liksom frågeställningar kring huruvida myndighetens styrdokument ger det stöd som krävs för att myndigheten på ett effektivt sätt ska kunna genomföra sina uppdrag. Regeringen har därför gett Statskontoret i upp- drag att göra en översyn av myndighetens orga- nisation. Uppdraget ska redovisas den 10 januari 2016.

Säkerhetshöjande insatser

Religionsfriheten är central i Sverige och det ska vara självklart att alla ska kunna utöva sin tro utan att vara rädda för hot och våld. Omvärlds- utvecklingen har lett till hot och hat som riktar sig mot flera religiösa inriktningar. Religiösa byggnader och andra institutioner, såsom skolor, utsätts för skadegörelse och personer som bär tydliga religiösa symboler utsätts för hot, våld och trakasserier endast på grund av sin religiösa tillhörighet.

Det är rättsväsendets myndigheter som yt- terst ansvarar för ordning och säkerhet, men regeringen bedömer att ett viktigt komplement till dessa myndigheters arbete är att tilldela Nämnden för statligt stöd till trossamfund fort- satt stöd för bidrag till säkerhetshöjande insatser hos trossamfunden.

2.6.3Medier

Fria och självständiga medier med granskande journalistik och allsidig nyhetsförmedling är av avgörande betydelse för en levande och väl fun- gerande demokrati. Goda villkor för medierna har således stor betydelse för demokratins förut- sättningar. Därför är detta en prioriterad fråga för regeringen.

Medielandskapet är under snabb förändring. Dagens informationssamhälle har lett till en

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

mångfald av kanaler för information, kommuni- kation och socialt samspel, vilket i grunden är en positiv utveckling. Det har aldrig tidigare varit så enkelt att dela information, eller kommunicera med andra, som det är idag. Vårt moderna in- formationssamhälle erbjuder enorma möjlig- heter.

Men utvecklingen innebär också utmaningar, inte minst demokratiska sådana. Medieland- skapet blir alltmer fragmentiserat, och stora delar av den samhällsbärande journalistiken har idag problem. Medier – framförallt utanför storstads- regionerna – drabbas av neddragningar och allt fler lokala redaktioner upphör med sin verksam- het. Även i storstadsregionerna arbetar medierna under pressade förhållanden, vilket ger upphov till liknande utmaningar.

Allmänheten har rätt till ett mångfacetterat medieutbud som speglar hela landet och är till- gängligt för alla. En nyhetsbevakning och sam- hällsjournalistik som kännetecknas av saklighet, relevans och opartiskhet är i lika hög grad nöd- vändig. Därför har radio och tv i allmänhetens tjänst en helt oumbärlig roll. Genom den får allmänheten tillgång till ett kvalitativt medieut- bud som präglas av oberoende och mångfald.

Ibland uppstår kritik om att den starka ställ- ning som radio och tv i allmänhetens tjänst har på mediemarknaden innebär en snedvridning av konkurrensen. Samtidigt är själva syftet med radio och tv i allmänhetens tjänst att den, inom ramen för public service-uppdraget, ska erbjuda ett utbud av hög kvalitet. Frågan om hur radio och tv i allmänhetens tjänst påverkar medie- marknaden belyses i rapporten Utveckling och påverkan i allmänhetens tjänst, som Myndig- heten för radio och tv överlämnade till Kultur- departementet den 1 september 2015.

För vår demokrati är det avgörande att med- borgarna har grundläggande medie- och inform- ationskunnighet. Detta gäller särskilt för barn och unga som växer upp i ett medielandskap som är mer fragmentiserat än någonsin tidigare. Re- geringen prioriterar därför insatser med särskilt fokus riktat mot barn och unga, för att deras kunskaper om medier och information ska öka.

Tabell 2.6 Anslagsutveckling medieområdet samt medelstilldelning till radio och tv i allmänhetens tjänst

Miljoner kronor

Budgetår	Anslag	Radio och tv i allmän-
		hetens tjänst 1
2010	759	6 986

2011	765	7 125

2012	754	7 368
2013	753	7 413

2014	724	7 613

2015	693 2	7 765
2016	692	8 035

1Avser medelstilldelningen från rundradiorörelsen till Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB, Sveriges Utbildningsradio AB och granskningsnämnden för radio och tv.

2Enligt riksdagens beslut (bet. 2014/15:KrU6, rskr. 2014/15:96, bet. 2014/15:KU1, rskr. 2014/15:56).

Presstöd

Regeringen lämnar i denna proposition förslag och bedömningar om förstärkt stöd till dags- pressen. Dessa förslag, tillsammans med de för- ändringar som riksdagen har beslutat med anled- ning av regeringens proposition Statens stöd till dagspressen (prop. 2014/15:88, bet. 2014/15:KU12, rskr. 2014/15:195), syftar till att förbättra och anpassa presstödet till förändrade förutsättningar och skapa större incitament för dagstidningar att öka sina läsarintäkter, sin upp- laga och utgivningsfrekvens samt främja långsik- tig utveckling av elektroniska publiceringstjäns- ter.

Riksdagen har i anslutning till behandlingen av propositionen 2014/15:88 beslutat om till- kännagivanden som rör presstödet (bet. 2014/15:KU12, rskr. 2014/15:195). Se vidare utgiftsområde 1, avsnitt 11.3.

Regeringen avser att inleda diskussioner med Europeiska kommissionen om en treårig för- längning av presstödsförordningens giltighetstid med de förändringar som föreslagits. På längre sikt behöver dock mer genomgripande föränd- ringar genomföras. Regeringen har därför i mars 2015 tillsatt en medieutredning som ska ge un- derlag för nya mediepolitiska verktyg (dir. 2015:26).

Förslagen i denna proposition omfattar föränd- rade stödnivåer för hög- och medelfrekventa dagstidningar. Regeringen gör även bedöm- ningen att ett nytt utvecklingsstöd för tryckta allmänna nyhetstidningar bör införas i syfte att ge förutsättningar för en långsiktig utveckling av elektroniska publiceringstjänster. Regeringen har

den 13 augusti 2015 tillsatt en utredning om en översyn av postlagstiftningen i ett digitaliserat samhälle (dir. 2015:87). Utredningen har bl.a. till uppgift att utreda effekterna av samdistribution av post och tidningar och hur det skulle påverka möjligheterna för marknadstillträde och effektiv konkurrens samt hur samdistribution av post och tidningar skulle kunna genomföras. Rege- ringen avser vidare att ta ytterligare steg i av- skaffandet av reklamskatten för bl.a. dagspressen (se Förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor, avsnitt 6.30). Regeringen lämnar i denna proposition även förslag om förändrade stödnivåer för lågfrekventa tidningar.

Radio och tv

Finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst

Allt fler, särskilt yngre personer, ser numera på tv via dator, surfplatta eller mobiltelefon. Innehav av sådan utrustning medför emellertid inte skyldighet att betala radio- och tv-avgift (Högsta förvaltningsdomstolens dom den 13 juni 2014 i mål nr 7368-13). En utveckling där allt fler kan ta del av Sveriges Radio AB:s (SR), Sveriges Television AB:s (SVT) och Sveriges Utbildningsradio AB:s (UR) utbud utan att bidra till verksamhetens finansiering riskerar att urholka legitimiteten i radio- och tv-av- giftssystemet. Om antalet hushåll med tradi- tionella tv-mottagare minskar riskeras också balansen mellan intäkter och utgifter i syste- met. Riksdagen har beslutat ett tillkännagi- vande om att en utredning av radio- och tv- avgiften bör komma till stånd i god tid inför nästa tillståndsperiod 2020 (bet. 2014/15:KrU3, rskr. 2014/15:157). Regeringen avser att återkomma i frågan.

Särskild tilldelning till SVT

Den förra regeringens beslut avseende sänd- ningsutrymme för tv-sändningar innebär att det tillgängliga frekvensutrymmet för mark- sänd tv minskar fr.o.m. den 1 april 2017, då utrymmet 694-790 MHz (det s.k. 700 MHz- bandet) får upplåtas för andra ändamål. Det minskade utrymmet medför att SVT:s andel av de fasta kostnaderna för nätdriften ökar. Vi- dare innebär utrymningen av 700 MHz-bandet att 176 sändare för SVT:s sändarnät måste flyttas till andra frekvenser, vilket också medför kostnader. Dessa merkostnader, vilka

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

uppskattas till totalt 310 miljoner kronor, kunde inte förutses vid tidpunkten för riksdagens beslut 2013 om SVT:s uppdrag respektive ekonomiska ramar för tillståndsperioden 2014–2019. Regeringen anser att SVT bör ges ekonomiska förutsättningar att utföra det public service- uppdrag som riksdagen beslutade om 2013. SVT föreslås därför få en särskild tilldelning om 115 miljoner kronor från rundradiokontot för merkostnader som uppstår under 2016.

SR:s, SVT:s och UR:s verksamhet på internet

SR:s, SVT:s och UR:s uppdrag är tydligt definie- rade i de sändningstillstånd som gäller för sänd- ningarna i marknätet. Av de årliga anslagsvillko- ren framgår att programbolagen ska göra sin kärnverksamhet tillgänglig på olika distribu- tionsplattformar och att de får bedriva en kom- pletterande verksamhet som utgår från och har koppling till kärnverksamheten. De traditionella tv-sändningarna har fortfarande flest tittare, även om publiken i allt större utsträckning använder möjligheten att ta del av programutbudet på andra sätt och på tider de själva önskar. Riksda- gen har vid behandlingen av riktlinjerna och villkoren för innevarande tillståndsperiod gett regeringen tillkänna att den borde överväga en förändring som gör det möjligt för programfö- retagen att inom ramen för nuvarande reglering i praktiken få tillgodoräkna sig verksamhet på internet som en del av public service-uppdraget (bet. 2013/14:KrU3, rskr. 2013/14:60). Frågan bereds i Regeringskansliet.

Evenemangslista

Radio- och tv-lagens (2010:696) bestämmelser om hur exklusiva rättigheter till tv-sändningar får utnyttjas innebär en möjlighet för regeringen att utforma föreskrifter om vilka evenemang som är av särskild vikt för det svenska samhället (evenemangslista).

Riksdagen gav 2012 regeringen till känna att den borde tillsätta en utredning om utform- ningen av en evenemangslista (bet. 2011/12:KU16, rskr. 2011/12:224). Den förra regeringen gav 2013 Myndigheten för radio och tv i uppdrag att analysera och lämna förslag till hur en evenemangslista kan utformas. Myndig- hetens förslag redovisades i november 2013 och har därefter remissbehandlats. Remissutfallet var delat när det gäller frågan om en evenemangslista bör införas eller inte. Av dem som är för infö- randet av en lista anser dock flertalet att myn-

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

dighetens förslag till täckningskrav (minst 80 procent) är otillräckligt. I maj 2014 gav riksda- gen regeringen till känna att den vid den fort- satta beredningen av myndighetens förslag borde beakta vissa synpunkter på förslaget som kon- stitutionsutskottet anfört, bl.a. att kraven bör skärpas så att en högre andel av allmänheten än den av myndigheten föreslagna får tillgång till de evenemang som listan omfattar (bet. 2013/14:KU28, rskr. 2013/14:230).

Regeringen avser att ge Myndigheten för ra- dio och tv (som byter namn till Myndigheten för press, radio och tv) i uppdrag att ta fram ett för- slag till evenemangslista med villkor om högre befolkningstäckning än vad som tidigare föresla- gits. Regeringen avser att återkomma i denna fråga.

Digital marksänd radio

Betänkandet Från analog till digital marksänd ljudradio – en plan från Digitalradiosamord- ningen (SOU 2014:77) överlämnades till rege- ringen den 1 december 2014. Betänkandet har därefter remissbehandlats. En sammanställning över remissvaren finns tillgänglig i Kulturde- partementet (dnr Ku2014/02006). I betänkan- det föreslås en digitalisering av marksänd radio och släckning av FM-sändningarna 2022 eller senast 2024. Remissutfallet visar att det för närvarande finns alltför många invändningar och olösta frågor för att regering och riksdag ska kunna fatta beslut om en så avgörande och genomgripande förändring som en övergång till digital marksänd radio och släckning av FM-sändningarna innebär. Regeringen avser därför inte att gå vidare med utredningens förslag.

Mot bakgrund av bl.a. den internationella ut- vecklingen kan det dock inte uteslutas att frågan om en digitalisering av marksänd radio kan komma att aktualiseras på nytt i framtiden. Re- geringen avser därför att fortsätta att följa ut- vecklingen i omvärlden, bl.a. i Norge där beslut har fattats om digital övergång och en släckning av FM-sändningarna under 2017.

Skydd av barn och unga mot skadlig mediepåverkan

Strategisk kompetens vid Statens medieråd

Regeringen beräknar att Statens medieråd tillförs 1 miljon kronor fr.o.m. 2016 i syfte att strate-

giskt utveckla myndighetens digitala plattformar, stärka myndighetens roll som kunskapscentrum för medie- och informationskunnighet (MIK) samt stärka arbetet med att ta fram kunskap om barns och ungas mediesituation. Resurserna ska även användas för att bättre anpassa myndighet- ens pedagogiska material till nya mottagargrup- per.

Statens medieråd har uppdraget att stärka barn och unga som medvetna medieanvändare och skydda dem mot skadlig mediepåverkan. Arbetet är inriktat på att öka barns och ungas medie- och informationskunnighet (MIK), dvs. förmågan att finna, analysera och kritiskt värdera inform- ation och att kunna skapa innehåll i olika medier. MIK är avgörande för barns och ungas delaktig- het i ett informationssamhälle och för att kunna utnyttja den demokratistärkande funktion inter- net kan ha.

Statens medieråd har under de senaste åren ta- git fram pedagogiska utbildningsmaterial som ska kunna användas av föräldrar och nära-barn- professionella. Myndigheten har fått ett flertal särskilda uppdrag som bl.a. har varit inriktade på att motverka diskriminering, främlingsfientlig- het, sexism, intolerans och antidemokratiska budskap samt att stärka demokrati och jäm- ställdhet. Myndigheten har påbörjat ett arbete med att anpassa sina material för barn och unga med kognitiva och intellektuella funktionsned- sättningar.

Åldersgränser för film

Den 28 maj 2015 fick Statens medieråd i uppdrag att lämna förslag till ett nytt avgiftssystem för fastställande av åldersgränser för film baserat på biljettintäkter samt att överväga och eventuellt föreslå en utvidgning av ledsagarregeln till att gälla åldersgränsen 15 år (dnr. Ku2015/01669). Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet senast den 28 september 2015.

Bakgrund till uppdraget är betänkandet En ny modell för åldersklassificering av film för barn och unga (SOU 2014:64) som överlämnades i september 2014 och har remissbehandlats. Be- tänkandet innehåller dels förslag till ett nytt avgiftssystem för att finansiera verksamheten att fastställa åldersgränser för film, dels bedöm- ningar om en övergång från lagreglering till självreglering för att fastställa åldersgränserna. Flera remissinstanser riktade kritik mot betän- kandets bedömningar och förslag. Frågorna behöver därför utredas ytterligare.

Internationellt samarbete

Europeiska unionen

Europeiska kommissionens meddelande om en strategi för en inre digital marknad i Europa innehåller flera initiativ av betydelse för den svenska film- och mediesektorn. Meddelandet aviserar en översyn av direktivet om audiovisu- ella medietjänster 2016 med fokus på dess til- lämpningsområde och utformningen av de be- stämmelser som gäller för alla typer av audiovi- suella medietjänster. Syftet är att undersöka om regelverket är anpassat till den marknadsmässiga och tekniska utvecklingen. Främjande av euro- peiska verk, regler för skydd av minderåriga samt reklambestämmelser är områden som lyfts fram specifikt. En revidering av direktivet skulle på- verka den svenska radio- och tv-lagen och ha tydliga kopplingar till den svenska yttrandefri- hetsgrundlagens utformning, liksom till andra politikområden som t.ex. konsumentskydd och folkhälsa. Regeringen kommer därför att följa arbetet aktivt.

Strategins målsättning att modernisera de europeiska upphovsrättsreglerna kommer också ha stor betydelse för den svenska film- och me- diesektorn och den politik som bedrivs inom området.

Nordiska ministerrådet

Nordiska rådet antog 2013 en rekommendation om att Nordiska ministerrådet ska utarbeta en strategi på medie- och upphovsrättsområdet. Mot bakgrund av rekommendationen har en dialog inletts om de nordiska public service- mediernas roll i det digitala medielandskapet. Regeringen deltar aktivt i arbetet med utgångs- punkt i att public service-mediernas funktion och syfte uppvisar stora likheter i de nordiska länderna. De nordiska kulturministrarna ska anta mediepolitiska slutsatser under 2016.

Övrigt internationellt mediepolitiskt samarbete

Filminstitutets aktiva arbete med jämställdhet inom filmbranschen har bidragit till att frågan uppmärksammas också internationellt. Särskilt efter lanseringen av jämställdhetsstrategin vid filmfestivalen i Cannes 2013 har intresset ökat. Regeringens ambition är att fortsatt bidra till den internationella diskussionen om jämställdhet och film på politisk nivå.

Arbetet med att kartlägga och förebygga hot och våld mot journalister drivs bl.a. av Europarå- det och Unesco. Europarådets ministerkom-

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

mitté förväntas anta en rekommendation på området 2016. Regeringen avser att aktivt bidra till att skapa bättre förutsättningar för journal- istiskt arbete och demokrati internationellt.

Under 2016 kommer 250-årsjubileet av tryckfrihetsförordningen ge möjlighet att inter- nationellt uppmärksamma aktuella och viktiga frågor om yttrandefrihet, pressfrihet och demo- krati.

2.6.4Ungdomspolitik

Alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsut- vecklingen. Utgångspunkten ska vara ungdo- mars rätt att komma i åtnjutande av de mänsk- liga rättigheterna så som de uttrycks i grund- lagarna och i Sveriges konventionsåtaganden; att unga ska betraktas som en mångfald individer, att unga ska stödjas att bli självständiga och att unga ska ha möjlighet att vara delaktiga och ha inflytande.

Unga kvinnors och unga mäns hälsa och soci- ala förhållanden är generellt goda, särskilt i jäm- förelse med andra länder. Som grupp är ungdo- mar inte generellt mer problemtyngd än andra åldersgrupper, men samtidigt möter vissa grup- per av ungdomar stora utmaningar.

Därför avser regeringen att prioritera insatser för att uppnå det övergripande ungdomspolitiska målet. Den tidigare regeringen presenterade i propositionen Med fokus på unga – en politik för goda levnadsvillkor, makt och inflytande (prop. 2013/14:191) ett ungdomspolitiskt hand- lingsprogram med insatser inom tre prioriterade områden. Regeringen bedömer att de tidigare aviserade prioriteringarna inom ungdoms- politiken om 10 miljoner kronor som tillfördes permanent fr.o.m. 2014 bör ändras till att i högre grad handla om ungas etablering i arbets- och samhällslivet, främst arbete, utbildning och bo- stad. Därutöver bör ungas makt och delaktighet samt ungas fritid, organisering och välmående vara prioriterade områden.

Förbättra ungas etablering i arbets- och samhällslivet

Unga som är i början av sitt vuxenliv behöver, liksom alla andra vuxna, ett jobb att gå till och en egen bostad. Alltför många unga vuxna saknar

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

detta. Att ha en sådan grund att stå på är viktigt för såväl ungas egen frihet och självständighet som för välfärden och den ekonomiska tillväxten i stort. Då etablering i arbets- och samhällslivet spänner över flera politikområden kan ung- domspolitiken spela en särskild roll genom sin sektorsövergripande karaktär med utgångspunkt i ungdomars livsvillkor. Vidare bedriver rege- ringen ett ambitiöst reformprogram med sats- ningar inom bl.a. utbildnings- och arbetsmark- nadspolitiken, i syfte att nå det övergripande målet om full sysselsättning och därtill bidra till ungas etablering i arbets- och samhällslivet.

Nationell samling för unga utanför

Regeringen har initierat en nationell samling för unga utanför. Samverkan mellan myndigheter och kommuner är nödvändig såväl för att und- vika dubbelarbete som för att undvika att unga hamnar mellan olika aktörers ansvar. Därför har regeringen beslutat om en samordnare för unga som varken arbetar eller studerar (dir. 2015:70). Samordnaren ska främja förbättrad samverkan mellan myndigheter, kommuner, landsting och organisationer kring insatser för unga som var- ken arbetar eller studerar och kan bidra till att skapa bättre helhetsbild över behoven av att ytterligare koordinera de berörda aktörerna. Samordnaren ska utgå från ett ungdoms- perspektiv, ett icke-diskrimineringsperspektiv och ett funktionshindersperspektiv samt integrera ett jämställdhetsperspektiv i sitt arbete.

Det är viktigt att unga personer snabbt får ett jobb. Långvarig arbetslöshet riskerar att perma- nentas, vilket medför en rad konsekvenser för såväl individen som för samhället. Unga med psykisk ohälsa och som varken studerar eller arbetar är särskilt utsatta.

Unga som varken arbetar eller studerar är en heterogen grupp. För att samhället ska kunna sätta in rätt insatser riktade till unga som varken arbetar eller studerar, måste det finnas kunskap både om gruppens sammansättning och vilka insatser som är verksamma. Det kan även finnas behov av insatser för ökad samverkan mellan de samhällsaktörer som har ansvar för eller möter ungdomarna, som kommuner och statliga myn- digheter, näringsliv och civilsamhälle. Vidare behövs målgruppsanpassade insatser riktade direkt till de unga. Regeringen föreslår att medel avsätts under 2016 för en samlad strategi inom dessa områden, vilken kommer att redovisas i form av en skrivelse. Regeringen beräknar att

medel för insatser tillförs även för åren 2017– 2018.

Stärka ungas makt och delaktighet

En rad samhällsförändringar, såsom ungas sena etablering i arbets- och samhällslivet, den höga ungdomsarbetslösheten, bristen på bostäder och växande klyftor i samhället och bland unga, har på ett tydligt sätt påverkat ungas levnadsvillkor vilket i sin tur kan påverka många ungas tilltro till samhället och samhällets institutioner. Det är centralt att unga aktivt kan delta i att forma samhället. Inom ramen för de medel som tillför- des ungdomspolitiken 2014 för ett ungdoms- politiskt handlingsprogram (prop. 2013/14:191) planerar regeringen insatser för att stärka unga kvinnors och unga mäns makt och delaktighet.

MUCF:s förvaltningsanslag

För att förstärka långsiktigheten i arbetet med ungdomsfrågor och styrningen av MUCF före- slås att medel överförs till myndighetens förvalt- ningsanslag.

Främja ungas fritid, organisering och välmående

Ungdomar har ofta mer fritid än den äldre be- folkningen och tiden utanför skola och arbete spelar en viktig roll för ungas delaktighet, vägar till etablering och sociala tillit. Ungas möjlig- heter till inflytande, tillgång till mötesplatser och deltagande i demokratin är centrala.

Inom ramen för de medel som tillfördes ung- domspolitiken 2014 för ett ungdomspolitiskt handlingsprogram (prop. 2013/14:191) planerar regeringen insatser för unga kvinnors och unga mäns fritid och organisering.

Barn och unga ska ha möjlighet till bra aktivi- teter på sommarlovet. Därför föreslås 200 miljo- ner kronor avsättas för 2016 och beräknas 200 miljoner kronor per år 2017–2019 för ett statligt sommarlovsstöd (se vidare utgiftsområde 9, avsnitt 7 Politik för sociala tjänster).

Det är av stor betydelse för barn- och ung- domsorganisationer att få en ökad förutsägbar- het i medelstilldelningen så att verksamheten kan planeras och bedrivas effektivt. Regeringen före- slår därför ett utökat beställningsbemyndigande för statsbidraget till barn- och ungdomsorgani- sationer.

2.6.5Politik för det civila samhället

Det civila samhället är en grundbult i vår demo- krati. Genom dessa föreningar, organisationer, stiftelser och nätverk möts människor i vårt land för att förbättra livet för sig själva eller för andra, för att lära sig nya saker, för att ägna sig åt en aktivitet eller arbeta för en bättre värld. Det civila samhället ska vara självständigt och starkt.

Sveriges befolkning är i hög grad engagerad ideellt. Många är de timmar som tillbringas i föreningslokaler, församlingar och på idrotts- platser. Föreningsformen står sig stark som mo- dell för att arbeta tillsammans för ett gemensamt syfte, men digitala mötesplatser erbjuder värde- fulla komplement och möjligheter att nå fler.

Som en central del i vår demokrati kan bety- delsen av organisationerna i det civila samhället inte överskattas, särskilt i den tid vi i dag lever. Att organisera sig för ökad makt och stärkta rättigheter har i alla tider varit avgörande för utsatta eller marginaliserade grupper. Alla ska ges samma rätt och möjlighet att vara aktiva och engagerade medborgare. Det civila samhällets organisationer bidrar till delaktighet genom att organisationer och andra idéburna aktörer ger kvinnor och män möjlighet till inflytande över det offentliga beslutsfattandet.

På samma sätt är det folkbildande arbete som sker i det civila samhället fortsatt viktigt.

Det civila samhället ska få bättre förutsätt- ningar att långsiktigt planera och bedriva sin verksamhet. Dialogen mellan det offentliga och det civila samhället ska vara tydlig och stark. Inte sällan möter det civila samhällets organisationer samma utmaningar i samhället som det offent- liga. Regeringen vill därför förstärka detta arbete under mandatperioden.

Regeringen vill underlätta för det civila sam- hällets organisationer att bedriva sin verksamhet, att utvecklas och att därigenom bidra till demo- krati, välfärd, folkhälsa, gemenskap och social sammanhållning.

Stärka det civila samhällets roll i demokratin

Regeringen anser att det civila samhällets roll i demokratin är av central betydelse. Det civila samhällets villkor behöver därför stärkas i detta syfte. Det civila samhällets organisationer behö- ver villkor som möjliggör för dem att nå ut till fler delar av befolkningen och för att engagera en större mångfald människor. Utredningen för ett stärkt civilsamhälle (dir. 2015:38) har därför i

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

uppdrag att föreslå åtgärder som stärker det civila samhällets roll i demokratin. Regeringens avsikt är att arbeta med dessa förslag under kommande år.

De sex principerna centralt verktyg för samråd

Politiken för det civila samhället bygger på de sex principerna självständighet och oberoende, dialog, kvalitet, långsiktighet, öppenhet och insyn samt mångfald. Regeringen kommer att stärka samråd och samverkan mellan regeringen och det civila samhällets organisationer med utgångspunkt i dessa principer. Arbetet med de sex principerna som verktyg för samråd och samverkan bör ske inom ramen för fler politik- områden och föranleder ett breddat och gemen- samt arbetssätt för regeringen. Regeringen avser tillsammans med idéburna organisationer ta fram en bred samverkansmodell som kan användas inom ett antal områden. Samverkan som omfat- tas av det metodstöd som ska tas fram kommer att utgå från samhällets utmaningar och rege- ringens och nationella organisationers gemen- samma vilja att möta dessa. Den europeiska ko- den för idéburna organisationers medverkan i beslutsprocessen kommer att bli ett viktigt verktyg i en sådan modell.

Överenskommelser med idéburna organisationer och Sveriges Kommuner och Landsting

Den överenskommelse som slöts 2008 mellan regeringen, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och idéburna organisationer inom det sociala området har till syfte att förbättra de idéburna organisationernas förutsättningar som röstbärare, liksom deras möjligheter att erbjuda välfärdstjänster. Idéburna organisationer – soci- ala företag, kooperativ, samfund, stiftelser och ideella föreningar – utgör viktiga resurser i sam- hället.

Behovet av att samordna arbetet och stödja insatser som stimulerar framväxten av lokala och regionala överenskommelser kvarstår. Arbetet med överenskommelsen från 2010 med idéburna organisationer inom integrationsområdet och SKL står inför en fortsatt utveckling och rege- ringen avser att se över hur arbetet med att orga- nisera spridning och uppföljning av överens- kommelsen kan effektiviseras.

Mer långsiktiga bidrag

Villkoren för det civila samhällets organisationer påverkas av olika faktorer. Regeringen menar att det civila samhällets organisationer bör ges för-

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

utsättningar som möjliggör långsiktig planering. Över 72 procent av de statliga bidragen är gene- rella, såsom verksamhets- och organisationsbi- drag. Regeringen anser det viktigt att fortsätta arbeta för att minska andelen projektbidrag i förhållande till organisationsbidrag i syfte att stärka det civila samhällets organisationers själv- ständighet och oberoende.

Kunskapsspridning genom Myndigheten för ung- doms- och civilsamhällesfrågor

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhälles- frågors (MUCF) uppdrag är att ta fram, stärka och sprida kunskap om det civila samhällets villkor. Regeringen anser att det är viktigt att kunskapen om det civila samhället sprids på olika sätt. Myndigheten har därför genom kunskaps- portalen Civsam.se belyst ytterligare områden som jämställdhet, näringsliv, relig- ion/trossamfund och folkbildning, ett arbete som bör fortsätta att spridas. Regeringen anser det likaledes viktigt att kunskapsspridning fort- sätter genom den nationella högskoleutbildning som myndigheten genomför samt inom det särskilda myndighetsnätverket och den årliga kunskapskonferensen.

Regeringen har som ambition att stärka myn- dighetens uppgift att följa upp det civila sam- hällets villkor. Detta skulle skapa ytterligare underlag för att stärka genomförandet och ut- vecklingen av politiken för det civila samhället.

MUCF administrerar ett partsgemensamt fo- rum där regeringen och representanter för det civila samhället möts regelbundet för att disku- tera organisationernas villkor och den generella politiken för det civila samhället. Regeringen avser att även fortsättningsvis behandla aktuella politiska frågeställningar inom ramen för detta forum.

Kunskap om det civila samhället

Det är angeläget att ny kunskap om det civila samhällets roll, sammansättning och verksamhet tas fram. Kunskapen utvecklas kontinuerligt genom det forskningsprogram som Vetenskaps- rådet hanterar, genom Statistiska centralbyråns (SCB) årliga statistikuppföljning och genom det stöd för studier om det civila samhället som fördelas av Myndigheten för ungdoms- och civil- samhällesfrågor.

Regeringen avser att främja att kunskapen om det civila samhället sprids genom att bidra till en internationell konferens om civilsamhällesforsk- ning. Den internationella konferensen ger möj-

lighet att uppmärksamma det svenska civila samhället, regeringens generella politik för det civila samhället och svensk forskning inom om- rådet. Konferensens resultat kan vidare ge un- derlag för regeringens fortsatta arbete.

Det civila samhällets roll i välfärden

Delar av det civila samhället har en roll som ut- förare av välfärdstjänster, exempelvis i sociala företag och idéburet offentligt partnerskap. Välfärdens verksamheter är dock ingen marknad. Människor är medborgare i förhållande till väl- färden, inte konsumenter. Icke-vinstdrivande aktörer ska ha möjlighet att växa och utvecklas. Deras självständighet ska värnas.

Flera av de idéburna organisationerna utgör – enskilt eller tillsammans – en viktig röst för grupper som annars kan ha svårt att komma till tals. De medverkar till utvecklingen av välfärds- tjänsternas kvalitet i förhållande till brukarnas behov och önskemål. Regeringen anser att de idéburna aktörernas förutsättningar att verka inom välfärden ytterligare kan stärkas. Vidare anser regeringen att arbete med miljöhänsyn och social hänsyn i offentliga upphandlingar fortsatt bör främjas. Den nya upphandlingsmyndighet som bildats och som bl.a. ska öka miljö- och sociala hänsyn i offentliga upphandlingar samt öka komptensen om hur idéburna organisationer kan delta i offentlig upphandling är därmed vik- tig.

Allmänna samlingslokaler

Möjligheten för organisationer inom det civila samhället att ha tillgång till samlingslokaler är av stor vikt för att uppfylla målet för politiken för det civila samhället. Regeringen avser därför att fortsätta det arbete som genomförs med bibe- hållet stöd. Boverket har redovisat att de tre största städerna inte tagit del av verksamhetsut- vecklingsbidraget då det är en övervägande majo- ritet mindre kommuner som sökt och beviljats stöd. Regeringen anser det särskilt viktigt att stödet för allmänna samlingslokaler når stor- stadsområdena, i synnerhet för att ge ungdomar bättre tillgång till allmänna samlingslokaler som är anpassade till ungdomars kulturformer. Rege- ringen kommer därför fortsätta att arbeta med denna fråga.

Idrott

Regeringen vill stödja en stark och självständig idrottsrörelse, en folkrörelse som engagerar många och är en betydelsefull del i vår gemen- samma välfärd. En viktig utgångspunkt för rege- ringen är att idrotten är inkluderande och öppen för alla, oavsett ålder, kön, könsidentitet, köns- uttryck, sexuell läggning, livsåskådning, funk- tionsnedsättning eller social, etnisk och kulturell bakgrund.

Regeringens målsättning är att fler människor ska utöva idrott och motion oavsett formerna för detta. Fysisk aktivitet är en grund för en god folkhälsa. Föreningsidrotten har även andra mervärden, såsom demokratisk delaktighet och social gemenskap, och förtjänar därför särskilt stöd. Idrottsrörelsen fyller också en viktig funktion genom att inom barn- och ungdomsid- rotten lägga en grund för framtida motionsva- nor. Därför är det viktigt att så många som möj- ligt ges möjlighet att delta inom föreningsidrot- ten.

Jämställd idrott

Regeringen verkar i hela sin politik för ökad jämställdhet och förväntar sig att idrottsrörelsen på olika nivåer ökar sina ansträngningar att nå en jämställd idrott – en idrott där personer i beslu- tande ställning på alla nivåer inom idrotten och aktiva ges samma möjlighet att förverkliga sitt intresse att delta, oberoende av kön. Den för- hållandevis jämställda fördelning som finns bland idrottsrörelsens aktiva medlemmar åter- speglas inte i styrelserummen. En förändring av det förhållandet skulle bidra positivt till det jäm- ställdhetspolitiska målet om en jämn fördelning av makt och inflytande (utg.omr. 13).

Etablering av nyanlända

Det är av vikt att nyanlända invandrare ges goda förutsättningar att etablera sig och bli delaktiga i det svenska samhället. Ett engagemang i idrotts- verksamhet kan underlätta detta. Ett ökat stöd ger idrottsrörelsen i hela landet förutsättningar att utveckla sin verksamhet samt att rekrytera nya aktiva och ledare. Idrottsrörelsen har en unik möjlighet att spela en betydande roll i nyanlän- das etablering. Mot denna bakgrund har i propo- sitionen Vårändringsbudget för 2015 stödet till idrotten ökats med 32 miljoner kronor 2015. Från och med 2016 uppgår satsningen till 64 miljoner kronor per år.

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Idrotten ska vara till för alla barn och unga

Regeringen anser att det är av särskild vikt att stärka barnrättsperspektivet inom idrotten och att attrahera barn och unga från socioekono- miska grupper som i dag är underrepresenterade inom föreningsidrotten. Det är viktigt att alla unga får samma möjligheter att delta och vara en del av idrottsrörelsen. Idrotten ska vara till för alla, oavsett bakgrund, ambitionsnivåer och för- utsättningar. En del i detta är att stärka arbetet med hbtq-frågor. Mot bakgrund av att flickor med utländsk bakgrund deltar i mindre omfatt- ning i idrottsverksamheten än andra anser rege- ringen att särskilda insatser bör riktas mot denna grupp. Att engagera fler unga med utländsk bakgrund både som aktiva och ledare kan komma att ställa krav på idrottsrörelsen att finna nya sätt och metoder för att organisera och re- krytera.

Regeringen strävar efter att fler barn och ung- domar ges möjlighet att delta i idrottsförening- arnas verksamhet. Regeringen föreslår därför att stödet till idrotten ökar med 133 miljoner kro- nor 2016 och beräknar att stödet därefter succe- sivt ökar till 163 miljoner kronor per år fr.o.m. 2018. Detta tillskott är utöver den tidigare avise- rade satsningen på 64 miljoner kronor. Sam- mantaget beräknas därmed stödet till idrotten öka med 227 miljoner kronor per år fr.o.m. 2018. Svensk idrott ges därigenom förutsättningar att främja en utveckling där avgifter och övriga kostnader inom barn- och ungdomsidrotten kan hållas på en låg nivå samt bidra till en bättre eta- blering av nyanlända.

Etiska frågor i relation till idrotten

Regeringens utgångspunkt är att god etik ska genomsyra alla delar av idrottsrörelsen, både i idrottsutövandet och i styrelserummen, såväl nationellt som internationellt.

Regeringen anser att idrottens antidopnings- arbete är viktigt. I det ingår att idrottens anti- dopningsverksamhet inom elitidrotten fortsätter och utvecklas samt att olika aktörer bidrar till att gemensamt stärka arbetet mot dopning inom motionsidrotten.

Den nationella samordnaren har till uppgift att stärka den goda supporterkulturen och att motverka brottslighet i anslutning till idrottsar- rangemang. Regeringen anser att fortsatt sam- verkan och ansvarstagande från alla aktörer är nödvändigt för att minska otrygghet, brott och

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

ordningsstörningar i samband med idrottseve- nemang.

Regeringen anser att det är viktigt att fortsätta arbetet med att bekämpa uppgjorda matcher inom idrotten och välkomnar att Riksidrottsför- bundet och andra berörda aktörer samordnar sina insatser.

Internationellt samarbete

Regeringens internationella arbete på idrottsom- rådet utgår från principen om en fri och själv- ständig idrottsrörelse som även internationellt har ett betydande eget ansvar. Den internation- ella idrottens ansvarstagande för framför allt mänskliga rättigheter, arbetsrätt, antikorruption, jämställdhet och miljö är enligt regeringen vik- tigt. Med beaktande av idrottens självständighet anser regeringen att frivilliga avtal på interna- tionell nivå som ställer krav på dessa områden är en möjlig väg att gå. Som förebild kan FN:s Global Compact tjäna, ett frivilligt avtal som ställer grundläggande krav om mänskliga rättig- heter, arbetsrätt, antikorruption och miljö.

Inom EU-arbetet kommer regeringen även fortsättningsvis att betona närhetsprincipen och vikten av att gemensamma insatser på området har ett tydligt mervärde av att genomföras på unionsnivå.

Regeringen anser att svensk idrott även fram- över ska bedriva en betydande antidopnings- verksamhet av hög kvalitet. I det ingår att bed- riva ett aktivt arbete inom hela idrottsrörelsen och att följa det gemensamma antidopningsreg- lemente som följer av den av Världsantidop- ningsbyrån (WADA) antagna världsantidop- ningskoden. Genom svensk idrotts engagemang bidrar idrotten aktivt till att säkerställa att Sve- rige fullföljer sina åtaganden i de internationella antidopningskonventionerna inom idrotten i Unesco och Europarådet.

Friluftslivspolitik

Målet för friluftslivspolitiken är att stödja män- niskors möjligheter att vistas ute i naturen och utöva friluftsliv där allemansrätten är en grund för friluftslivet. Alla människor ska ha möjlighet att få naturupplevelser, välbefinnande, social gemenskap och ökad kunskap om natur och miljö. Allemansrätten är av avgörande betydelse för friluftslivet, en grundlagsfäst rätt och ett ansvar som ska värnas.

Regeringen bedömer att barns och ungdomars tillgång och tillgänglighet till natur är en viktig samhällsfråga, inte minst för framtida genera- tioners hälsa. Naturen ska vara tillgänglig för alla. Alla människor, oavsett förutsättningar utifrån ålder, kön, socioekonomisk status, etnisk och kulturell bakgrund, intresse, funktionsförmåga etc. ska ha möjlighet att vistas i naturen och ut- öva friluftsliv med allemansrätten som grund.

Regeringen anser att det behövs en tydlig am- bitionshöjning för att nå friluftslivsmålen, till- sammans med miljökvalitetsmålen. Friluftsliv ska kunna utövas av alla. Därför är det också en angelägenhet för staten att stödja organisationer och enskilda i friluftslivsarbetet. Regeringen bedömer att bidraget till friluftsorganisationer, som fördelas av Svenskt Friluftsliv, ger goda effekter för samhället. Genom en höjning av anslaget 13:4 med 20 miljoner kronor per år fr.o.m. 2016 och framåt vill regeringen bl.a. stärka friluftsorganisationernas stöd till skolans verksamhet med friluftsdagar och utom- huspedagogik samt satsningar på utevistelse för barn och unga, naturkontakt, fysisk aktivitet, mångfald och integration. Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till friluftsorganisa- tioner. Bestämmelser om statsbidragens hante- ring finns i förordningen (2010:2008) om stats- bidrag till friluftsorganisationer.

Friluftsliv är en hörnsten i naturvårdspoliti- ken. Människans tillgång till natur som en grund för goda livsmiljöer ska stärkas. Biologisk mångfald är en grund för upplevelsevärden och landskapsbild och en förutsättning för männi- skors mentala och fysiska hälsa, en källa till kun- skap, konst och litteratur och viktiga för den växande besöksnäringen. Vistelse i naturen bi- drar till att nå det övergripande folkhälsomålet att skapa samhälleliga förutsättningar för god hälsa på lika villkor. Tystnad är en grundläg- gande förutsättning för flera av naturens upple- velsevärden.

Naturvårdsverket och berörda myndigheter och aktörer arbetar vidare med att tydliggöra det samhällsekonomiska värde ekosystemtjänsterna har och där friluftslivet utgör en viktig del, inte minst genom att ekoturism och hållbar natur- turism kan leda till ökad sysselsättning.

Regeringen anser att den tätortsnära naturen är av stor betydelse. Det finns behov av strate- gisk planering och förvaltning av tätortsnära natur för att bevara den biologiska mångfalden och kulturmiljön och förbättra förutsättningarna

för friluftsliv som en grund för goda livsmiljöer, social sammanhållning och hållbar lokal och regional utveckling. Kommunernas arbete med fysisk planering och deras bidrag till att nå mil- jökvalitetsmålen och friluftslivsmålen är mycket viktiga. Det är angeläget att aktörer på lokal nivå har tillgång till resurser och kan utveckla sam- verkansprocesser där lokal kunskap och enga- gemang kan tas tillvara. Regeringen anser att geografiska kunskapsunderlag om tätortsnära natur, kulturmiljöer och andra områden viktiga för friluftslivet behöver förbättras. Regeringen avser därför att ge Naturvårdsverket i uppdrag att utveckla metodik för att kartlägga områden som har betydelse för friluftsliv, rekreation och turism tillsammans med berörda aktörer. En sådan kartläggning kan också bidra till att göra det enklare för människor att få information och tips om olika områden, t.ex. genom digital teknik, och bidra till ökad natur- och kultur- turism.

Barns tillgång till goda utemiljöer ska stärkas. Den nära och lätt tillgängliga naturen skapar förutsättningar för spontan lek, lärande och fy- sisk aktivitet. Samverkan behöver öka mellan samhällsplanering, markanvändning, skola och förskola och andra berörda för att strategiskt arbeta med tätortsnära natur.

Regeringens satsningar på skydd och skötsel av natur skapar möjligheter för stärkt kommu- nalt naturvårdsarbete, lokala naturvårdssats- ningar samt tillgänglighet till natur- och kultur- landskapet genom exempelvis tätortsnära natur- reservat, vandringsleder och information. Detta bidrar till regional utveckling genom bl.a. stärkt attraktionskraft som en grund för att öka naturturismen.

Friluftsliv är ett allmänt intresse. Alla sektorer som nyttjar mark och vatten ska ta hänsyn till friluftslivets värden som en del av ett hållbart nyttjande. Den miljöhänsyn som skogsägarna tar vid brukandet av skogen är en viktig del för att uppnå miljökvalitetsmålet. Skogsstyrelsens utvärderingar av miljöhänsynen visar på brister i skogsbrukets miljöhänsyn. Regeringen anser att skogens sociala värden är viktiga och bör upp- märksammas mer i rådgivnings- och informa- tionsinsatser. Vattennära områden och stränder är en viktig tillgång för friluftsliv och rekreation. Strandskyddet spelar en viktig roll genom att skapa tillgång till naturen på samma gång som viktiga naturvärden säkras.

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Regeringen vill stärka allmänhetens delaktig- het i naturvårdsarbetet, bl.a. genom tillgång till miljöinformation, deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning. Användarvänlig information om alla skyddade områden ska finnas lätt tillgänglig för allmänheten. Vi avser att arbeta vidare med att göra det enklare för människor att hitta ut i naturen, t.ex. genom att utnyttja den digitala teknikens möjligheter.

Regeringen anser att kunskap om friluftsliv behöver stärkas och integreras i samhälls- planering och markanvändning. Länsstyrelserna har ett stort ansvar för att samordna arbetet med friluftsliv på regional nivå och vägleda kommu- nerna i deras arbete med att uppnå miljökvali- tetsmålen och friluftslivsmålen. Regeringen föl- jer myndigheternas arbete med friluftslivsmålen och uppföljningen av målen som redovisas 2015 kommer att ge ytterligare underlag för utveck- lingen av friluftslivspolitiken.

2.6.6Folkbildning

Stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin

Folkbildningsforum

Folkbildningen i Sverige har en särställning som en bred arena för utbildning, bildning och del- aktighet och en omistlig aktör i det civila samhället. Den omfattar en infrastruktur som spänner över hela landet och är viktig i arbetet med en rad samhällsutmaningar, såsom att stärka ett aktivt deltagande i samhället, ge människor fler möjligheter att utbilda sig eller byta bana mitt i livet, att etablera nyanlända och att tillhandahålla ett rikt och inkluderande kulturliv. Det finns behov av en bred och kontinuerlig dialog mellan regeringen och företrädare för den fria och frivilliga folkbildningen i ett föränderligt samhälle. Regeringen avser därför att, i dialog med Folkbildningsrådet, bjuda in folkbildningen till ett årligt folkbildningsforum – en strukturerad dialog mellan regeringen och folkbildningens aktörer – i syfte att ytterligare utveckla och stärka folkbildningens roll i demokratin, liksom som arena för utbildning och bildning.

Nya medel till kontakttolkutbildning

Samhällets behov av de tolkar som används i mötet mellan personer utan svenska som mo-

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

dersmål och svenska myndigheter, så kallade kontakttolkar, har ökat kraftigt under senare år till följd av det stora antalet invandrade personer i landet. En översyn som Myndigheten för yrkeshögskolan har utfört på uppdrag av rege- ringen (U2015/02700) visar att det råder stor brist på kontakttolkar, i synnerhet utbildade och auktoriserade tolkar. Enligt myndigheten behövs det en fördubbling av antalet utbildningsplatser på kontakttolkutbildningen vid folkhögskolor och studieförbund, från dagens 268 platser till cirka 580, och fler utbildningsanordnare bör kunna anordna kontakttolkutbildning. För att tillgodose behovet av kontakttolkar behöver även tillgängliga tolkar kunna användas optimalt. Att få tolkkunskaperna validerade och ingå i Kammarkollegiets register utgör en kvalitets- stämpel och ökar tolkens tillgänglighet. Därför bör även valideringsmöjligheterna utökas. Vidare bör fler preparandutbildningar anordnas. Rege- ringen föreslår att medel tillförs för nya utbild- ningsplatser på kontakttolk-utbildningen, för- bättrade möjligheter till validering och ett ökat antal preparandutbildningar 2016. Regeringen beräknar därefter att medel behöver tillföras permanent.

Bidra till att göra det möjligt för en ökad mång- fald människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhälls- utvecklingen

Folkbildningsinsatser för asylsökande m.fl.

Studieförbunden genomför särskilda utbild- ningsinsatser till asylsökande och personer som beviljats uppehållstillstånd och bor kvar i anläggningsboende. Syftet med insatserna är att ge meningsfull sysselsättning under asyltiden och bidra till att påskynda en framtida etablering i arbets- och samhällslivet för dem som beviljas uppehållstillstånd. Insatserna ska stärka del- tagarnas kunskaper i svenska språket, om sam- hället samt främja deltagande i arbets- och sam- hällslivet. En förordning om statsbidrag för detta ändamål har beslutats i juli 2015. Regeringen anser att det är angeläget att satsningen fortsätter och föreslår att medel avsätts.

Jämställdhetsintegrering inom Folkbildningsrådet och SISU Idrottsutbildarna

Folkbildningsrådet har under 2015 redovisat rapporten Jämställdhet inom folkbildningen.

Det är viktigt att arbetet för jämställdhet inom folkbildningen fortsätter och utvecklas.

SISU Idrottsutbildarna kommer att under vå- ren 2016, i enlighet med de riktlinjer som rege- ringen har beslutat (U2014/07548), att särskilt belysa hur jämställdhetsperspektivet har integre- rats i idrottens studie-, bildnings- och utbild- ningsverksamhet.

Bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället

Folkhögskolans och studieförbundens pedago- gik, som bygger på samtal och erfarenhetsutbyte i mindre studiegrupper, kan ge det stöd och den stimulans som många som inte har fullföljt en utbildning i det reguljära utbildningssystemet behöver. Även nyanlända personer kan ha behov av denna pedagogik. Sådan typ av undervisning möjliggör för deltagarna att få gymnasiekompe- tens och ökade möjligheter till arbete. Därför anser regeringen att antalet utbildningsplatser bör utökas främst på folkhögskolans allmänna kurs men även på de särskilda kurserna.

Ett aktivt arbetssökande är vanligtvis en förut- sättning för att individen ska hitta ett nytt jobb men ibland behövs därutöver insatser som stär- ker den enskildes jobbchanser, t.ex. genom ut- bildning, arbetspraktik och subventionerade anställningar.

Utbildningsinsatser stärker individens chanser att få ett jobb och bidrar därigenom till lägre arbetslöshet. Sådana insatser bidrar till att bryta passivitet genom att individen går från arbetslös- het till utbildning samtidigt som individens kompetens och kunskaper utvecklas. Effekterna av utbildningsinsatserna kan variera mellan olika grupper av individer och beroende på insatsens syfte och utformning.

Kunskapslyftet – fler platser på folkhögskolans all- männa och särskilda kurser

Folkhögskolan är en viktig del av kunskapslyftet. I enlighet med vad som aviserades i vårändrings- budgeten 2015 föreslår regeringen nu att medel avsätts inom ramen för kunskapslyftet för mot- svarande 2 000 nya utbildningsplatser på folk- högskolans allmänna kurs fr.o.m. 2016.

Regeringen anser att det även bör tillföras yt- terligare medel för motsvarande ca 1 000 utbild- ningsplatser på folkhögskolornas allmänna och särskilda kurser. Syftet är att möjliggöra fortsatta

studier för såväl de som har gått folkhögskolans studiemotiverande kurs eller etableringskurs för nyanlända, som för övriga personer som t.ex. saknar grundläggande utbildning eller befinner sig i sysselsättningsfasen.

Genom att folkbildningen nu tillförs medel ökar möjligheten att nya folkhögskolor startas. Detta ser regeringen som positivt, särskilt om det kan ske i områden där folkhögskolorna inte traditionellt varit etablerade.

Permanent satsning på studiemotiverande folk- högskolekurs

Regeringen föreslår att satsningen på studie- motiverande folkhögskolekurs fortsätter och att medel tillförs motsvarande 1 000 platser riktade till deltagare över 25 år i jobb- och utvecklings- garantin, utöver de platser som redan finns av- satta för ungdomar (se vidare utgiftsområde 14, avsnitt 3 Arbetsmarknad).

Satsning på yrkesinriktade kurser på folkhögskola

Regeringen anser att det bör skapas nya utbild- ningsvägar för att de som deltar i jobb- och ut- vecklingsgarantin ska förbättra sina möjligheter till arbete. Regeringen bedömer att en möjlighet bör införas för deltagare i garantin att gå yrkesin- riktade kurser på folkhögskola med bibehållet aktivitetsstöd under som längst 24 månader. Yrkesutbildningarna ska inriktas på sådana yrken där det råder brist på arbetskraft (se vidare ut- giftsområde 14, avsnitt 3 Arbetsmarknad).

Bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet

Ett av syftena med statens stöd till folkbild- ningen är att bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet. Folkbild- ningen är en av Sveriges största kulturarenor, både när det gäller att erbjuda kulturupplevelser och möjligheter till eget skapande. Det är av stor vikt att folkbildningen fortsätter att spela denna roll för kulturlivet. Folkbildningen bör också fortsatt verka för att nå nya grupper av män- niskor som idag inte är delaktiga i kulturlivet.

2.6.7Tillsyn över spelmarknaden

Spel över internet, bl.a. genom bolag som inte är reglerade i Sverige, fortsätter att öka sin mark- nadsandel i Sverige. En framtida spelreglering

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

bör på ett effektivt sätt bemöta en verklighet där nu oreglerade spelaktörer lockar allt fler att spela. Regleringen på spelområdet ska bl.a. sä- kerställa att de negativa konsekvenserna av spel om pengar inte ökar och att skadeverkningarna av överdrivet spelande minskar.

Regeringen avser att omreglera spelmark- naden för att skapa en spelmarknad som präglas av ett högt konsumentskydd, hög säkerhet i spelen och tydliga förutsättningar för att få verka på marknaden. Alla aktörer som agerar på den svenska spelmarknaden ska göra det med behö- riga tillstånd och aktörer utan tillstånd ska stängas ute.

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

3Kulturområdesövergripande verksamhet

3.1Omfattning

Avsnittet omfattar myndigheterna Statens kul- turråd och Myndigheten för kulturanalys samt bidrag till kulturområdesövergripande ändamål. I det innefattas bidrag till regional kulturverksam- het, Skapande skola, bidrag till allmänkulturella ändamål, utvecklingsverk-samhet och interna-

tionellt kulturutbyte, forsknings- och utveck- lingsinsatser inom kulturområdet samt stöd till icke-statliga kulturlokaler. I avsnittet behandlas även tvärgående frågor som omfattar hela kultur- området samt internationellt samarbete som är gemensamt för kultur- och medieområdet.

3.2Utgiftsutveckling

Tabell 3.1 Utgiftsutveckling inom kulturområdesövergripande verksamhet, utgiftsområde 17

Miljoner kronor

	Utfall	Budget	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat	Beräknat
	2014	2015 1	2015	2016	2017	2018	2019
1:1 Statens kulturråd	46	44	44	44	45	46	47

1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling
samt internationellt kulturutbyte och samarbete	244	196	196	346	338	339	301

1:3 Skapande skola	171	184	179	186	190	195	189

1:4 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kultur-
området	38	38	38	39	39	40	41

1:5 Stöd till icke-statliga kulturlokaler	9	10	9	10	10	10	10
1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet	1 313	1 299	1 267	1 315	1 343	1 375	1 409

1:7 Myndigheten för kulturanalys	12	15	16	16	16	16	16

Summa Kulturområdesövergripande verksamhet	1 833	1 785	1 747	1 954	1 981	2 021	2 013

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2015 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

3.3Mål

I avsnitt 2.4 anges de mål för den nationella kulturpolitiken som riksdagen beslutat.

3.4Resultatredovisning

3.4.1Bedömningsgrunder

Utgångspunkter för kulturområdet

Huvuddelen av den resultatinformation som bedömningarna grundar sig på utgörs av åter- rapporteringar, uppföljningar och utvärder- ingar från myndigheter och institutioner.

Resultaten av de statliga insatserna kan vara svåra att avgränsa från andra offentliga insatser för bl.a. verksamheter som finansieras gemen- samt med kommuner och landsting.

De bedömningsgrunder som är specifika för respektive område inom kulturområdet redo- visas i respektive avsnitt. Gemensamma ut- gångspunkter för bedömningen inom kultur- området som helhet är barns och ungas till- gång till kultur, jämställdhet, tillgänglighet samt förnyelse och utveckling av verksam- heten.

Kulturområdesövergripande verksamhet

Bedömningen av resultatet för kulturområdes- övergripande verksamhet utgår från

–verksamhet för att främja barns och ungas tillgång till kultur,

–bidragsgivning inom ramen för kultur- samverkansmodellen utifrån bl.a. fördel- ning av medel per län och per konst- och kulturområde,

–främjande av kulturlivets internationali- sering och internationellt samarbete, och

–tillgänglighetsarbete utifrån både uppfölj- ning av målen inom funktionshinders- strategin och digitalisering av kulturom- rådet.

Bedömningen görs vidare utifrån bl.a. Myn- digheten för kulturanalys uppföljningar och utvärderingar av kulturpolitiken och rap- porter från Statens kulturråd.

3.4.2Resultat

Barn och unga

Statens kulturråd arbetar aktivt med att sär- skilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur i enlighet med de kulturpolitiska målen. En viktig del i arbetet, vid sidan om bidrags- givningen, är att sprida kunskaper om olika metoder att stärka barns och ungdomars till- gång till kultur.

Skapande skola

Ansökningarna om Skapande skola-bidrag fortsätter att öka och allt fler elever omfattas varje år av ansökningarna. För 2015 ansökte 266 kommuner, vilket motsvarar 92 procent av samtliga kommuner, samt 128 fristående sko- lor om bidraget. Statens kulturråd konstaterar att ansökningarnas kvalitet höjts, genom att de formella kraven är uppfyllda i allt högre grad. Vidare är det i ansökningarna tydligt att strukturen för samarbete mellan skola och kulturliv också förbättrats. Statens kulturråd har i bidragsgivningen för 2015 prioriterat medel till kommuner som geografiskt befinner sig långt från den professionella kulturen samt de som ansökt om medel för Skapande skola- projekt riktade mot nyanlända elever.

Tabell 3.2 Skapande skola 2013–2015

	2013	2014	2015
Antal beviljade bidrag	379	369	402

Antal avslag	12	3	1
Antal kommuner som	257	253	266
beviljats bidrag
Andel kommuner i procent-	88	88	92

Antal elever som omfattas	715 646	772 431	821 995
av beviljade ansökningar

Källa: Statens kulturråd

Riksdagens beslut om propositionen Våränd- ringsbudget för 2015 (prop 2014/15:99, bet. 2014/15:FiU21, rskr. 2014/15:255) innebar att Skapande skola-bidraget ökades med 10 miljo- ner kronor för att användas för verksamhet i förskolan. Regeringen anser att det är viktigt att barn så tidigt som möjligt får uppleva olika kulturuttryck och ges möjlighet att växa ge- nom kulturskapande.

Barnrättsperspektiv i Statens kulturråds bidrags- givning

Statens kulturråds mål är att minst 30 procent av de verksamheter och projekt som finansiellt stöds av Statens kulturråd ska ha barn och unga som målgrupp. Detta mål uppnås med god marginal. Vid sidan om den konstom- rådesövergripande verksamheten, som är störst eftersom den inkluderar Skapande skola, är litteratur, bibliotek och kulturtidsskrifter det område som har störst andel bidrag till barn och unga, följt av scenkonst och musik.

Utredning om en nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan

Regeringen har gett en särskild utredare i upp- drag att ta fram förslag till en nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan (dir. 2015:46). Utredningen ska bl.a. kartlägga och beskriva verksamheten i Sverige, identifi- era hinder för elever att delta i verksamheten och föreslå hur en mer tillgänglig och jämlik kulturskola kan uppnås. Vidare ska utred- ningen föreslå åtgärder för hur försörjningen av lärare som ska undervisa i den kommunala musik- och kulturskolan kan säkras i framti- den. Uppdraget ska redovisas senast den 30 september 2016.

Konferens om barn- och ungdomskultur

Av budgetpropositionen för 2015 framgick att regeringen avsåg att hålla ett uppföljningsmöte för alla de institutioner som inför 2011 gavs i uppdrag att utforma strategier på barn- och ungdomskulturområdet och därefter arbeta i enlighet med dessa under åren 2012–2014. En uppföljningsrapport avseende uppdraget har färdigställts och vid en konferens på temat mod och inkludering inom barnkulturen, ar- rangerad av Kulturdepartementet i april 2015, redovisades erfarenheter av arbetet som sam- manfattningsvis är goda. Områden som behö- ver utvecklas är bl.a. samverkan mellan olika institutioner och myndigheter på kultur- och medieområdet.

Läsfrämjande insatser för barn och unga re- dovisas i avsnitt 5.

Insatser för att stärka barn och unga som medvetna medieanvändare redovisas i avsnitt 13.4.

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Kultursamverkansmodellen – kulturen ska stärkas i hela landet

Samtliga län förutom Stockholms län ingår sedan 2013 i kultursamverkansmodellen. Hu- vuddelen av statens stöd till regional kultur- verksamhet fördelas därför inom ramen för modellen. Modellens syfte är att ge ökat ge- nomslag för regionala prioriteringar och vari- ationer samt att främja samverkan mellan stat- liga, regionala och lokala aktörer.

Statens kulturråd fördelade under 2014 ca 1,2 miljarder kronor till länen, efter be- dömning av de länsvisa kulturplanerna som tagits fram av landstingen i dialog med kom- munerna, kulturskapare och civilsamhälle. Landstingen ansvarar därefter för att fördela medlen vidare till de bidragsmottagare inom de sju konst- och kulturområden som anges i förordningen (2010:2012) om fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet. Den länsvisa fördelningen framgår av tabell 3.2 nedan.

Av flera regionala kulturplaner framgår även kopplingen till länens regionala utvecklings- strategier. Ofta beskrivs då kulturområdet som en viktig faktor för attraktivitet, utveck- ling och livsmiljö.

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Tabell 3.3 Fördelning av kultursamverkansmedel, verksamhetsbidrag 2014 samt fördelning till Stockholm

Total bidragsfördelning per län och fördelning i procent per konst- och kulturområde

Län	Tkr	TDM 1	Museer	KK-främjande 2	Arkiv		Film	Hemslöjd	Bibliotek
Blekinge	16 341	49,1	28,1	3,6	3,3		se Kalmar	3,8	12,2
Dalarna	32 123	69,2	17,3	2,4	1,4	3,8		2,0	4,0
Gotland	22 399	52,1	36,3	0,8	Statligt	4,0		2,8	4,0
Gävleborg	37 411	45,2	27,7	24,0	3,1		se KK-främ-	se KK-främ-	se KK-främ-
							jande	jande	jande

Halland	25 166	60,5	25,0	7,2	1,8		se KK-främ-	se KK-främ-	5,5
							jande	jande
Jämtland	27 773	56,8	30,5	2,5	1,1	2,8		2,2	4,2

Jönköping	30 247	68,5	20,6	3,7	1,0		se KK-främ-	2,1	4,1
							jande
Kalmar	28 864	55,4	32,1	1,1	1,0	4,2		2,2	4,0
Kronoberg	33 401	76,5	19,3	0,9	1,3		se Kalmar	1,9	se Blekinge
Norrbotten	41 354	74,7	9,8	5,6	0,9	2,9		1,5	4,6

Skåne	183 860	81,2	13,2	0,4	0,2	2,1		0,7	2,3
Söderman-	25 554	63,7	22,8	1,6	1,8	2,4		2,5	5,2
land
Uppsala	38 618	79,0	13,7	1,8	1,3		1,1	se regional	3,2
								museiverk-
								samhet
Värmland	50 085	77,8	12,6	2,2	0,9	2,3		1,2	2,9
Västerbotten	77 248	84,5	9,5	1,4	0,6	1,2		0,8	1,9
Västernorr-	42 645	81,3	11,2	1,7	1,4		se TDM	1,6	2,7
land
Västmanland	29 904	73,2	14,4	2,3	1,6	2,0		2,1	4,5
Västra	304 440	80,0	12,6	4,5	0,4	0,5		0,6	1,3
Götaland

Örebro	36 647	77,5	13,8	1,6	1,2	1,3		1,3	3,2
Östergötland	66 608	84,6	9,9	0,5	0,7	0,9		0,9	2,6

Delsumma	1 150 688	75,5	15,4	3,2	0,8	1,4		1,1	2,6

Stockholm	89 729	91,7	5,8	0	0	0		0	2,5

Totalt	1 241 416	76,7	14,7	3,0	0,7	1,3		1,0	2,6

Källa: Statens kulturråd

1Avser teater, dans och musik.

2Avser konst- och kulturfrämjande.

3Bidrag ingår i fördelning till annat län.

Som framgår av tabellen är scenkonsten och museerna de enskilt största områdena inom modellen. Områdena tilldelades sammantaget över 90 procent av medlen i kultursamverkans- modellen för 2014.

Inom ramen för anslag 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet, som går till kultursamver- kansmodellen och institutioner i Stockholms län, kan Statens kulturråd även fördela tidsbegrän- sade utvecklingsbidrag. År 2014 fördelades sammanlagt 108 utvecklingsbidrag om totalt 41,6 miljoner kronor varav 94 procent gick till de 20 län som ingår i modellen. I detta belopp ingår en tillfällig förstärkning på 25 miljoner kronor per år till de regionala kulturverksamheterna som avsåg perioden 2012–2014.

En stor del av utvecklingsbidragen har gått till museer, musik, bild- och form samt dans.

Skåne, Västerbotten och Norrbotten var de län som fick ta del av de största beloppen.

Uppföljning

Statens kulturråd presenterade i november 2014 en övergripande nationell uppföljning av utfallet för modellen 2013. Uppföljningen visar att det statliga stödet till länen i snitt uppgick till 29 procent av de totala årliga verksamhetsstöden. De regionala och kommunala bidragen utgjorde 46 respektive 25 procent.

Rapporten visar övergripande att det inte skett några genomgående omprioriteringar på regional nivå men att det finns tendenser till organisatoriska förändringar. Barn och unga är en prioriterad målgrupp. Det interkulturella perspektivet är generellt svagt beskrivet och det finns ett behov av att förstärka grundläggande strukturer för att tillgängliggöra ett profession- ellt utbud av dans.

Utvärdering

I enlighet med uppdraget att kontinuerligt ut- värdera kultursamverkansmodellen har Myndig- heten för kulturanalys publicerat en rapport om länsteatrarnas arbete. Rapporten, som publicera- des hösten 2014, framhåller bl.a. att regionernas tjänstemän fått en ökad roll, att länsteatrarnas uppdrag som regional resurs förstärks och att teatercheferna får en ny roll.

I april 2015 presenterade Kulturutskottet en förstudie inför en utvärdering av kultursamver- kansmodellen. Resultatet av utvärderingen pre- senteras i november 2015.

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Tabell 3.4 Länsvis fördelning av utvecklingsbidrag 2014

Tusental kronor

Län	2012	2013	2014
Blekinge	300	300	300

Dalarna	650	950	2 400
Gotland	600	400	756
Gävleborg	1 100	600	300
Halland	3 125	2 420	1 650
Jämtland	2 140	1 790	1 100
Jönköping	3 375	1 925	1 450

Kalmar	1 205	1 770	950
Kronoberg	1 340	2 800	2 200
Norrbotten	3 800	3 280	3 110
Skåne	6 785	5 170	7 170

Söderman-	2 580	1 780	2 300
land
Uppsala	1 150	650	650
Värmland	1 550	1 465	500
Västerbotten	7 190	6 050	4 550

Västernorr-	850	1 245	2 550
land
Västmanland	600	750	2 100
Västra Göta-	3 730	4 400	2 675
land
Örebro	2 175	1 700	1 350

Östergötland	2 350	2 400	1 250
Totalt i	46 5951	41 8451	39 3111
modellen


Stockholm	2 250	3 050	2 300

Total summa	48 845	44 895	41 611
riket

Källa: Statens kulturråd

1 Den tillfälliga förstärkningen på 25 miljoner kronor per år ingår i beloppen för 2012–2013.

Dialog om kultursamverkansmodellen

I april 2015 bjöd Kulturdepartementet in ett fyrtiotal landstingspolitiker från samtliga län som ingår i kultursamverkansmodellen för dialog om modellen utifrån nationell och regional kul- turpolitik.

Vid diskussionerna framkom, såsom tidigare utvärderingar visat, att många ser att modellen landat väl och att den bidragit till att kulturen står högt upp på agendan i många län. Flera pe- kade på att det finns behov av att hitta former för samverkan för att det civila samhällets orga- nisationer ska bli än mer delaktiga. Vidare fram- kom bl.a. att rollfördelningen och dialogen mel- lan landstingen och den statliga nivån behöver vidareutvecklas samt att uppföljningen av mo-

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

dellen anses för detaljerad. Flera uttryckte också att det finns behov av ytterligare finansiering.

Kulturlivets internationalisering

Det internationella och interkulturella samar- betet ska genomsyra hela kulturområdet vilket även framgår av de nationella kulturpolitiska målen. Detta beskrivs även i samtliga myndig- heters instruktioner inom kulturområdet.

Statens kulturråd främjar internationalisering

Sedan 2012 har Statens kulturråd ett övergri- pande uppdrag när det gäller kulturlivets inter- nationalisering, vilket framgår av myndighetens instruktion. Myndigheten ska särskilt bedriva ett främjandearbete inom litteraturområdet och scenkonstområdet.

Under 2014 har Kulturrådet utvecklat stödet till internationell mobilitet och internationellt samarbete så att det integreras i högre grad i övrig bidragsgivning inom de olika konstområ- dena. Detta sätt att hantera ansökningar bedöms av Kulturrådet bättre spegla utvecklingen på fältet, där de fria aktörerna inom scenkonst och musik samt bild- och formområdet i hög grad har en verksamhet i vilken internationell sam- verkan ingår som en integrerad del. Kulturrådet arbetar med att utveckla formerna för uppfölj- ning av den internationella dimensionen inom samtliga stödordningar.

Kulturrådets samverkan med landstingen är viktig då dessa har ett ansvar inom ramen för kultursamverkansmodellen att främja och verka för det internationella arbetet.

Under året har Kulturrådet fortsatt deltagit på flera internationella mässor för scenkonst, dels i samverkan med andra myndigheter, dels inom ramen för ett nordiskt samarbete.

Kulturrådet är medlem i scenkonstorganisa- tioner som IETM (International Network for Contemporary Performing Arts) och APAP (Association of Performing Arts Presenters).

Aktörssamverkan

I internationella sammanhang ska Statens kultur- råd främja kulturens roll för yttrandefrihet och demokratisering. Inom ramen för detta uppdrag ska Kulturrådet verka för synergier mellan kul- turpolitiska och biståndspolitiska insatser. Detta framgår av myndighetens regleringsbrev.

Sedan 2011 har Kulturrådet ansvarat för ett Sida-finansierat projekt kring aktörssamverkan

inom kulturområdet med aktörer i Botswana, Indien, Indonesien, Kina, Namibia och Sydaf- rika. Denna samverkan med Sida slutrapportera- des under 2014. Kulturrådets sammanfattande slutsats är att konstnärligt utbyte kan bidra till att uppfylla delar av Sveriges biståndspolitiska och kulturpolitiska mål. Därför bör diskussioner föras om ett fortsatt samarbete med Sida.

Svenskt deltagande i EU:s kulturprogram

Statens kulturråd är tillsammans med Stiftelsen Svenska Filminstitutet kontaktkontor för EU- programmet Kreativa Europa 2014– 2020, i syfte att främja ansökningar från svenska aktörer. Sammanlagt genomfördes under året ett tjugotal seminarier och informationsmöten och tre blan- kettverkstäder för att bistå sökande organisa- tioner vid skrivandet av ansökningar. Intresset från svenska aktörer har enligt Kulturrådet varit stort under programmets första år. För redovis- ning av delprogrammet MEDIA se avsnitt 12.4.2.

Tabell 3.5 Svenskt deltagande i EU-programmet Kreativa Europa – delprogrammet Kultur 2014

	2014
Totalt antal svenska aktörer,
samtliga stödformer	11

- varav huvudsökande	3

- varav projektparter eller
plattformsmedlem	8

Beviljade medel i miljoner
euro	11,3

Källa: Statens kulturråd

De utsända kulturråden

Sverige har idag åtta utsända kulturråd placerade i olika delar av världen. För kulturlivet utgör kulturråden en viktig länk mellan Sverige och de länder i vilka kulturråden verkar. Kulturdepar- tementet är huvudman för sju av de utsända kulturråden vilka för närvarande finns vid Sveri- ges ambassader i Berlin, London, Moskva, Pe- king och Washington, vid Sveriges generalkon- sulat i Istanbul samt vid Sveriges ständiga repre- sentation vid Europeiska unionen i Bryssel. Kulturråd finns även i Paris, med Svenska insti- tutet som huvudman. Kulturrådsbloggen är en viktig kanal för att kommunicera verksamheten och öka tillgängligheten till kulturråden. Bland aktiviteterna i Berlin kan omnämnas att det ge- mensamma Felleshuset, som ambassaden delar med de övriga nordiska ambassaderna, fylldes

med flera utställningar under 2014, bl.a. Play Nordic med inriktning på musik och design. I London gjordes under 2014 de två största sats- ningarna på dans- respektive musikområdet. Den nordiska dansfestivalen Northern Lights Festival i London rönte stor uppmärksamhet och har lett till ett ökat intresse för nordisk dans. Med fokus på jämställdhet inom musikbranschen anordna- des även en workshop för kvinnliga discjockeyer. I Paris lanserades under 2014 norra Sverige i samband med det europeiska kulturhuvudstads- året i Umeå, varvid en rad utställningar och före- drag, med inriktning på samisk kultur arrangera- des. I Moskva genomfördes under 2014 den stora satsningen om skapande kultur och nä- ringsliv – Kreativnaja Shvetsija – varvid bl.a. an- ordnades en designutställning i samarbete med Svensk Form. I Istanbul har det enskilt största projektet under 2014 varit Young Voices, om barns rättigheter till kultur. Olika aktörer från Turkiet och Sverige har bjudits in för deltagande i konferenser och seminarier på temat barn och kultur. Ambassaden i Peking har under 2014 anordnat en rad visningar av svensk film. Inom scenkonsten har ett antal svenska teaterföreställ- ningar kunnat turnera i Kina, bl.a. barnföreställ- ningen Natt i februari. I Washington har under 2014 utställningsserien i House of Sweden om- fattat utställningar som tema om Värmland re- spektive satsningen för kulturhuvudstadsåret i Umeå.

Internationellt samarbete

Europeiska unionen

Europeiska unionens insatser ska bidra till kul- turens och den audiovisuella sektorns (film, tv och video) utveckling och främja samarbete mellan medlemsstaterna. Kulturpolitiken faller huvudsakligen under nationell behörighet, men vid behov kan EU stödja och komplettera med- lemsstaternas insatser.

EU:s stöd till kultur- och medieområdet sker framförallt genom programmet Kreativa Europa, som är inriktat på de kulturella och kreativa nä- ringarna.

Rådets nya arbetsplan för kultur trädde i kraft den 1 januari 2015 och löper t.o.m. 2018. Ar- betsplanen anger de prioriterade områden som rådet avser att arbeta med under perioden samt de arbetsmetoder som ska användas. Arbetspla- nen knyter an till och bygger vidare på det som

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

tidigare uppnåtts för perioden 2011-2014. Sam- tidigt har en mer strategisk dimension lagts till i syfte att stärka kopplingen mellan arbetsplanen och rådets och de roterande ordförandeskapens arbete. De prioriterade områden som medlems- staterna enats om är tillgänglig kultur för alla, kulturarv, den kulturella och kreativa sektorn, kreativ ekonomi och innovation, främjande av kulturell mångfald, kulturens roll i EU:s yttre förbindelser samt rörlighet.

Under våren 2015 har rådet i slutsatser upp- märksammat mervärden av samverkan mellan den kulturella och kreativa sektorn och andra samhällssektorer.

Inom ramen för den öppna samordningsme- toden arbetar fyra grupper. Det gäller områdena finansieringsmodeller för den kulturella och kreativa sektorn, ökad tillgänglighet till kultur genom digitalisering, kulturarv och delaktighet samt utveckling av den av EU fastställda åttonde nyckelkompetensen för EU:s medborgare kultu- rell medvetenhet och kulturyttringar. Sverige deltar i samtliga fyra arbetsgrupper.

Umeå kulturhuvudstad

I budgetpropositionen för 2013 avsattes 75 mil- joner kronor till Umeå kulturhuvudstad 2014, varav 37 miljoner kronor för 2013 och 38 miljo- ner kronor för 2014. Medlen har fördelats av Statens kulturråd. Därutöver har ett antal in- stitutioner och myndigheter, t.ex. Konstnärs- nämnden, Statens kulturråd, Statens musikverk, Nämnden för hemslöjdsfrågor, Stiftelsen Svenska Filminstitutet och Tillväxtverket, sam- manlagt beviljat ca 27,4 miljoner kronor av egna medel till projekt som relaterar till kulturhuvud- stadsåret. På basis av slutredovisningar lämnade av det tjugotal myndigheter och institutioner som har haft i uppdrag att samverka med Umeå kulturhuvudstad har Statens kulturråd gjort en sammanställning av de samlade statliga insat- serna (dnr KUR 2015/397). Enligt Kulturrådet uppgår den statliga finansieringen i form av bi- drag till aktörer till totalt ca 102,4 miljoner kro- nor. Kulturrådet gör sammanfattningsvis be- dömningen att de uppdrag som statliga myndig- heter och institutioner har haft har bidragit till ett ökat samarbete mellan nationella, regionala och lokala aktörer och till fördjupande av nya nätverk. Bidragsgivande myndigheter rapporte- rar att det har funnits ett stort intresse från Umeåbaserade aktörer att ansöka om statlig finansiering för projekt under kulturhuvudstads-

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

året. Enligt Kulturrådet har kulturhuvudstads- året bidragit till att särskilda satsningar har ge- nomförts. Dock menar man att de långsiktiga resultaten av de statliga insatserna är för tidiga att värdera.

Statskontoret har fått i uppdrag att genomföra en utvärdering av de statliga insatserna för Umeå kulturhuvudstad 2014. Utvärderingen syftar till att bedöma hur de statliga insatserna har bidragit till de nationella kulturpolitiska målen samt till relevanta tillväxtpolitiska och utrikespolitiska mål. Utvärderingen ska även tillföra ökat kun- skapsunderlag om betydelsen av denna typ av statliga insatser för kulturlivets utveckling och samhället i stort. Uppdraget ska redovisas i ok- tober 2015.

EU:s strukturfondsprogram och landsbygdspro- grammet

Under 2014 tilldelades svenska projekt med kulturanknytning 2,9 miljoner kronor från strukturfondsprogrammen och landsbygdspro- grammet. Under 2013 uppgick motsvarande belopp till 104 miljoner kronor. Minskningen beror på att tilldelningar inte skett under 2014 från den nya programperioden 2014–2020. Av Statens kulturråds årliga redovisning framgår att finansiering av kulturrelaterade projekt även kommer att finnas 2014–2020 inom de olika programmen.

Unesco

I slutet av 2014 beslutade Sverige (genom Sida) om att anslå 400 miljoner kronor till Unesco under en fyraårsperiod. Det är det största extra- budgetära stödet till organisationen hittills. Av summan går ca 20 miljoner kronor särskilt till Unescos arbete med att genomföra konven- tionen om skydd för och främjande av mångfal- den av kulturyttringar. År 2015 firar konven- tionen tio år. I Sverige uppmärksammades jubi- leet genom en heldagskonferens i maj. Under 2015 avslutar också Statens kulturråd sin fyra- åriga mandatperiod som representant för Sverige i regeringskommittén.

Under perioden 2014–2017 är Sverige ledamot i Unescos styrelse. För samma period gäller regeringens strategi för Sveriges samarbete med Unesco, vars syfte är att borga för en samordnad svensk Unescopolitik.

I strategin pekas tre kulturkonventioner ut som centrala: konventionen om skydd för värl- dens kultur- och naturarv, konventionen om skydd för och bevarande av det immateriella

kulturarvet samt konventionen om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar.

Regeringens engagemang i arbetet med Une- scos konvention om skydd för världens kultur- och naturarv fortsätter. Sverige ska även fortsätta verka för att konventionens och världsarvens betydelse för en ekonomiskt, socialt och miljö- mässigt hållbar utveckling tillvaratas och ut- vecklas.

Under det gångna året har världsarv av oskattbart värde skingrats och förstörts i sam- band med krigshandlingar i Syrien och i Irak. Regeringen välkomnar säkerhetsrådets resolu- tion 2199 och deltar aktivt i det internationella samfundets agerande inför dessa händelser på olika sätt. Detta sker genom Sveriges medlem- skap i FN-organet Unesco, i FN:s generalför- samling, genom stöd till kampanjen #Unite4Heritage och genom att Sverige står bakom den koalition av aktörer som Unescos generaldirektör samlat för att lägga upp en stra- tegi och arbeta samlat kring frågan. Regeringen deltar även i den fortsatta diskussionen om hur världssamfundet, och särskilt Unesco, kan agera mot förstörelse av kulturföremål. Detta lyfts också i det gemensamma uttalande som de nor- diska kulturministrarna gjorde under sitt möte på Färöarna i maj 2015 där vikten av agerande på nordisk nivå betonades. Som en uppföljning av uttalandet har ett möte arrangerats av Riksantik- varieämbetet och Unescorådet där berörda myndigheter bjöds in för att gemensamt inven- tera vad som görs nationellt, hur arbetet kan tas vidare och hur fortsatt samverkan kan ske.

Inom ramen för arbetet med Unescos kon- vention om tryggandet av det immateriella kul- turarvet har Institutet för språk och folkminnen under 2014 haft regeringens uppdrag att tillva- rata och utveckla det påbörjade arbetet med tillämpningen av konventionen. Uppdraget har inriktats mot att engagera och samordna alla aktörer och att sprida kunskap om konven- tionen.

Europarådet

Styrkommittén för kultur, kulturarv och land- skap (CDCPP) har antagit ett arbetsprogram för 2014 och 2015. En inriktning i verksamheten tar sikte på utveckling av indikatorer för värdering av kulturens roll i demokratiprocesser. Under året har fokus på kulturarvsfrågorna stärkts och i april 2015 genomfördes en ministerkonferens för ministrar med ansvar för kulturarvsfrågor.

Ministerkonferensen resulterade dels i att en deklaration om att upprätta en europeisk strategi för kulturarvet antogs, dels ett gemensamt utta- lande angående avsiktlig förstörelse av kulturarv och illegal handel med kulturföremål.

Sverige har även deltagit i arbetet med revide- ring av Europarådets konvention för sampro- duktion av film.

Resultat för samarbetet inom området medier och information redovisas under avsnitt 13.4.2.

Nordiska ministerrådet

Under 2014 arbetade Ministerrådet för kultur med vidareutveckling och förverkligande av sin strategi för det nordiska kultursamarbetet 2013– 2020. Strategin har fem teman: Det hållbara, kreativa, interkulturella, unga och digitala Nor- den.

Inom temat Det hållbara Norden ledde Nor- diska ministerrådet under 2014 flaggskeppspro- jekt Culturability under EU:s Östersjöstrategis prioritetsområde för kultur och regional identi- tet. Culturability lyfte kulturens roll som en drivkraft för hållbar utveckling med hjälp av goda exempel. Särskilt fokus låg på stadsut- veckling, kulturella och kreativa näringar samt social innovation.

Under 2014 tog Nordiska ministerrådet fram en nordisk strategi för internationell profilering och positionering. Denna baserades delvis på de positiva erfarenheterna från satsningen Nordic Cool i Washington, bl.a. när det gäller vikten av att använda sig av starka lokala samarbetspartner. Det danska ordförandeskapet för 2015 har aviserat att kultursektorn inom Nordiska ministerrådet kommer att tilldelas medel för att driva en vidareutveckling av Nordic Cool- konceptet.

I början av 2014 presenterades en utvärdering av nordiska hus och institut under kultur- ministrarna. Verksamheten vid dessa hus och institut bedömdes motsvara förväntningarna på omfattning och dynamik. Det framkom att ca 335 000 personer bedöms komma i kontakt med nordiskt kultursamarbete.

Mot bakgrund av den moderniseringsreform som Nordiska ministerrådet står inför ska de nordiska kulturinstitutionernas stadgar ändras. Arbetet med att se över styrdokumenten har inletts.

I samband med moderniseringsreformen till- sattes även en utredning kring konsekvenser av en eventuell sammanslagning av två institutioner

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

för nordiskt kulturstöd – Nordiska kulturfon- den och Kulturkontakt Nord. Utredningen konstaterade att dessa borde behållas som själv- ständiga aktörer och att deras respektive verk- samheter kompletterade varandra väl.

Kulturella och kreativa näringar

Arbetet med kulturella och kreativa näringar sker såväl strukturellt som innehållsmässigt i både myndighetsstrukturer och nationella regel- verk. Det är ett arbete som sker på fyra parallella arenor: inom EU, i det nordiska samarbetet, nationellt och regionalt.

Sedan 2014 gäller EU:s nya program Kreativa Europa som för åren 2014–2020 omfattar 1,46 miljarder euro. Programmet omfattar den audio- visuella sektorn och kultursektorn samt de kul- turella och kreativa näringar som kopplar till dessa. Programmet ska stärka de europeiska kulturella och kreativa sektorernas konkurrens- kraft för att, liksom alla andra EU-program, uppnå målen i Europa 2020-strategin om att främja smart och hållbar tillväxt för alla. Pro- grammet har som särskilt mål att bl.a. stärka den finansiella kapaciteten hos företag och organi- sationer inom kulturella och kreativa sektorer på ett hållbart sätt. Dessutom är ett mål att främja bl.a. utarbetandet av innovation, publikutveck- ling och nya affärs- och ledningsmodeller genom stöd till transnationellt policysamarbete. Ett särskilt lånegarantiinstrument på ca 120 miljoner euro som kan användas av de kulturella och kre- ativa näringarna planeras från 2016. De kulturella och kreativa näringarna lyfts även fram i de do- kument som ska vara vägledande för bl.a. de europeiska struktur- och investeringsfondernas verksamhet i Sverige.

Det nordiska samarbetet har främst utgått från KreaNord, som verkat för att samordna insatser, kartläggningar m.m. inom de kulturella och kreativa näringarna med ett nordiskt mer- värde som målsättning. KreaNord avvecklas under 2015, men det nordiska arbetet kommer att fortsätta bl.a. inom projektet ”Kultur och kreativitet för tillväxt” som leds av Nordic Inno- vation.

Det nationella arbetets fokus har legat på att genomföra programmet Kreativa Europa. Sta- tens kulturråd och Stiftelsen Svenska Filminsti- tutet är tillsammans kontaktkontor med uppgift att i samverkan med berörda aktörer främja

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

svenska ansökningar till programmet Kreativa Europa. Kulturrådets aktiviteter för att främja kulturella och kreativa näringar har ökat under året, bl.a. genom ett väl fungerande samarbete med Tillväxtverket. När programperioden gått in i en genomförandefas har Kulturrådets insatser förändrats till att följa och genomföra. Kulturrå- det ingår bl.a. i en nationell analysgrupp för re- gional tillväxt och attraktionskraft, ledd av Nä- ringsdepartementet, och myndigheten har även fått i uppdrag att ta fram en långsiktig strategi för myndighetens medverkan i det regionala tillväxtarbetet under perioden 2014–2020. Kul- turrådet och Tillväxtverket har också under året fört samtal om samverkansområden som rör bägge myndigheters grunduppdrag och har bä- ring på kulturella och kreativa näringar och re- gional utveckling. Den internationella konferens i Umeå som genomfördes tillsammans med Till- växtverket och ett tiotal andra samverkande myndigheter fokuserade på kulturdriven tillväxt och hållbar stadsutveckling.

Myndigheten för kulturanalys

Myndigheten för kulturanalys publicerade under året ett flertal rapporter och genomförde även egeninitierade och utåtriktade aktiviteter samt medverkade i andra aktörers seminarier. Myn- digheten har under 2014 publicerat sex rappor- ter, tre promemorior och gjort 17 externa pre- sentationer. De rapporter som redovisats till Kulturdepartementet behandlar statistik och kulturvanor samt utvärderingar av reformer och statliga satsningar avseende bl.a. kultursamver- kansmodellen och effekterna för länsteatrarna, bidragssystemet Kulturbryggan, Musikplattfor- men och de statliga jämställdhetssatsningarna. Därutöver har Myndigheten för kulturanalys arbetat med att utveckla former för att kunna redovisa officiell statistik för studieförbund, kulturmiljövård, bild och form samt scenkonst. Vidare publicerade myndigheten en redovisning av en pilotstudie om barns och ungas kulturva- nor samt har utvecklat ett ramverk för kultur- vaneundersökningar.

Forskning inom kulturområdet

År 2014 uppgick stödet till forsknings- och ut- vecklingsinsatser inom kulturområdet till 37,6

miljoner kronor via anslaget 1:4 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet (FoU- anslaget). Medlen används för projekt inom de centrala museernas, Riksarkivets, Riksantikvarie- ämbetets och Institutet för språk och folkmin- nens ansvarsområden. Vidare används medlen för grundforskning inom naturvetenskap vid Naturhistoriska riksmuseet.

Statens kulturråd fördelar den del av anslaget som kan sökas av de centrala museerna för att stärka kunskapsuppbyggnaden inom museisek- torn. År 2014 fördelades ca 3,5 miljoner kronor till sju projekt vid Statens musikverk, Statens historiska museer, Stiftelsen Nordiska museet, Naturhistoriska riksmuseet och Stiftelsen Tek- niska museet. Flera av projekten berör museive- tenskapliga frågeställningar, medan andra belyser de egna samlingarna ur nya perspektiv.

Riksarkivet är en central del av forskningens infrastruktur, särskilt på det humanistiska områ- det. Myndigheten bedriver en omfattande FoU- verksamhet med stöd av externa finansiärer och samverkar nationellt och internationellt med forskare inom flera vetenskapsområden. Myn- dighetens del i FoU-anslaget under 2014, totalt 10,4 miljoner kronor, har använts för projekt som rör t.ex. metodutveckling för bevarande och tillgängliggörande, utarbetande av publikationer utifrån Riksarkivets bestånd och utveckling av arkivredovisningssystem. Ett mindre belopp har avsatts för arbete med myndighetens första lång- siktiga FoU-plan som avser ett program för åren 2016–2018.

Riksantikvarieämbetets FoU-program för kulturmiljöområdet 2012–2016 har sex forsk- ningsteman: Kulturarvets betydelse, Tillståndet för kulturarvet, Förutsättningar för kulturarvs- arbetet, Samverkan och dialog med andra aktörer och det civila samhället, Kulturarvsinformation och Styrmedel. År 2014 fördelades ca 13,4 mil- joner kronor till totalt 32 projekt. Liksom tidi- gare år gick den största andelen av anslaget till projekt vid universitet och högskolor. Resultaten från genomförda forskningsprojekt når ut till verksamma inom kulturmiljöområdet bl.a. ge- nom publikationer och vid seminarier. Under 2014 har nio projekt publicerat forskningsrap- porter och ett flertal seminarier har hållits.

Institutet för språk och folkminnen bedriver forskning inom ämnesområdena dialekter, folk- minnen, namn, svensk och allmän språkvård samt minoritetsspråk. Flera projekt sker i sam- verkan med bl.a. universitet och högskolor och

myndighetens forskare anlitas ofta för undervis- ning vid lärosäten. Myndighetens del i FoU- anslaget, 1,2 miljoner kronor under 2014, utlyser myndigheten internt till bl.a. pilotprojekt, digi- talisering av samlingar, metodutveckling, utbyg- gandet av databaser och seminarieverksamhet. Under 2014 erhöll 15 projekt medel från ansla- get inom myndighetens samtliga fem ämnesom- råden.

Naturhistoriska riksmuseet är erkänt som en av landets främsta institutioner för forskning om biologisk och geologisk mångfald samt samspe- let mellan naturmiljö och människa. Forsk- ningen finansieras huvudsakligen av externa bidrag. Under 2014 utgjorde andelen externa forskningsbidrag ungefär två tredjedelar av mu- seets totala kostnader för forskning. Myndighet- ens del av FoU-anslaget uppgick 2014 till 6,8 miljoner kronor. Medlen används till att driva forskningslaboratorier inom geologi och biologi och till lönemedel för ett antal forskare.

Forskning inom kulturområdet stöds även via Vetenskapsrådet (utgiftsområde 16). Även andra forskningsfinansiärer som t.ex. Riksbankens jubileumsfond och Kungliga Vitterhetsakade- mien har stor betydelse som stöd för forsk- ningen inom kulturområdet.

Jämställdhet

För att uppnå det kulturpolitiska målet om allas möjlighet att delta i kulturlivet ska samtliga myndigheter inom kulturområdet integrera ett jämställdhetsperspektiv i sina verksamheter.

Fem myndigheter – Statens musikverk, Konstnärsnämnden, Statens kulturråd, Statens konstråd och Riksutställningar – har även fått ett särskilt uppdrag i regleringsbreven om att ta fram en plan för hur jämställdhetsarbetet kan integreras och bli en del av myndigheternas or- dinarie verksamheter, exempelvis i deras styrpro- cesser. Myndigheterna redovisar åtgärder och resultat i årsredovisningarna för 2015–2018.

Resultat av arbetet med jämställdhet redovisas under respektive områdesavsnitt.

Hbtq-frågor

Statens kulturråd har, inom ramen för regering- ens strategi för lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

könsuttryck, fått i uppdrag att vara strategisk myndighet för kulturområdet.

Av Kulturrådets återrapportering från 2014 framgår att hbtq-kunskap och hbtq-perspektivet ska integreras i myndighetens hela verksamhet. Myndigheten har lagt upp en treårig plan och har påbörjat arbetet med att kommunicera uppdra- get och inhämta kunskap genom dialogmöten, samråd och samverkan. Strategier, utmaningar och goda exempel har identifierats.

Konstområden som på ett bra sätt har integre- rat hbtq-frågorna är den samtida dansen och serierna.

Bibliotekens roll bedöms vara viktig. En en- kätundersökning gjord av Biblioteksbladet visar dock att endast sju procent av folkbiblioteken har en hbtq-strategi.

Inom de regionala verksamheterna finns det goda exempel på kulturinstitutioner som arbetar aktivt med frågorna. Flera verksamheter har fått utvecklingsbidrag från Kulturrådet för särskilda hbtq-satsningar.

Riksutställningar har under 2014 haft i upp- drag att undersöka och analysera hur museer och andra utställare belyser hbtq-perspektiv, samt ge förslag på hur detta arbete kan vidareutvecklas. Riksutställningar visar i sin rapport att svenska museer generellt är positiva till arbetet med hbtq-frågor och en majoritet har erfarenhet av att på ett eller annat vis inkludera hbtq-frågorna i verksamheten, särskilt i utställningsproduktion och besökar- och programverksamhet. Riksut- ställningar framhåller att ytterligare arbete behö- ver göras för att förankra hbtq-frågorna såväl i museernas interna värdegrundsarbete som i po- licy och strategi.

Funktionshinderspolitik

Statens kulturråd och Riksantikvarieämbetet är sektorsansvariga myndigheter på kulturområdet när det gäller genomförandet av funktionshin- derspolitiken 2011–2016.

Kulturrådets uppföljning Kultur för alla – inget hinder (2015) visar en positiv utveckling när det gäller myndighetens tre delmål för stra- tegin. Kulturrådet konstaterar att många bi- dragsmottagande kulturinstitutioner låter per- spektivet genomsyra en större del av verksam- heten. Myndigheten rapporterade till regeringen under 2014 att samtliga bidragsmottagande kul- turinstitutioner nu har en handlingsplan för ökad

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

tillgänglighet. Myndigheten har fortsatt att be- vaka frågan även bland andra aktörer och årets uppföljning visar t.ex. att arrangörer i lägre ut- sträckning har en handlingsplan för tillgänglig- het. Av samtliga svarande konst- och kulturaktö- rer med egna lokaler var det bara 16 procent som angav att enkelt avhjälpta hinder är fullständigt åtgärdade, vilket är en försämring från 2013. Totalt 55 procent angav dock att enkelt avhjälpta hinder till stor del eller delvis har åtgärdats. Ett ökat antal kulturinstitutioner svarar ja på frågan om deras externa webbplats följer internationell standard, WCAG 2.0 nivå A.A.

Tabell 3.6 Kulturaktörers arbete för ökad tillgänglighet 2014 (inom Statens kulturråds bidragsgivning och kultur- samverkansmodellen)

Andel i procent

	2012	2013	2014
Har en handlingsplan för ökad	-	100	100
tillgänglighet
Inventerat enkelt avhjälpta hinder	89	96	91
helt eller delvis

Åtgärdat enkelt anhjälpta hinder	64	71	67
fullständigt eller till stor del

Webbplatsen följer helt eller till	35	37	37
viss del internationell standard
för tillgänglighet

Information finns på webbplats	45	43	54
om tillgänglighet

Källa: Statens kulturråd, Kultur för alla – inget hinder 2014

Urvalet skiftar mellan åren

rat sig, men att det kvarstår utvecklingsbehov för flera av dem.

Tabell 3.7 Statliga kulturmyndigheters grundläggande tillgänglighet

Maxpoäng 13

	2013	2014
Myndigheten för tillgängliga medier	13	12
Statens kulturråd	12	13

Forum för levande historia	11	12

Statens maritima museer	11	11

Livrustkammaren, Skoklosters slott med Stiftel-	10	12
sen Hallwylska museet

Nationalmuseum med Prins Eugens Waldermars	10	6
udde
Riksantikvarieämbetet	10	9

Riksutställningar	10	10
Statens försvarshistoriska museer	10	11

Statens centrum för arkitektur och design	9	9

Riksarkivet	9	8

Institutet för språk och folkminnen	8	10

Naturhistoriska riksmuseet	8	8

Statens musikverk	8	7

Moderna museet	7	10

Statens museer för världskultur	5	6

Statens historiska museer	6	4
Statens konstråd	3	8

Källa: Myndigheten för delaktighet

Riksantikvarieämbetets uppföljning Kulturarv för alla (2015) visar en positiv utveckling även på kulturmiljöområdet. Antalet insatser för ökad tillgänglighet bedöms öka och kompetensen hos kulturmiljöns aktörer bedöms vara hög. Av uppföljningen framgår att en stigande del av länens användning av kulturmiljövårdsanslaget går till tillgängliggörande av kulturmiljön. Den stora förbättring som skedde under 2013 tycks ha avstannat något. Över hälften av länsstyrel- serna och länsmuseerna anger dock att fler till- gänglighetsinsatser genomförts än tidigare.

Myndigheten för delaktighet gör även årliga öppna jämförelser av tillgängligheten på statliga myndigheter. När det gäller fysisk tillgänglighet visar kulturmyndigheterna mycket goda resultat. När det gäller grundläggande tillgänglighet framgår resultatet av tabellen nedan. Poängen är baserad på frågor om bl.a. handlingsplan, utsedd ansvarig för frågorna och inventerade lokaler. Av tabellen framgår att några myndigheter förbätt-

Det civila samhället

Av den årliga uppföljningen av politiken för det civila samhället för 2014 framgår att de statliga insatserna inom kulturområdet liksom tidigare år är omfattande.

Kultursamverkansmodellen ger utrymme för regionala prioriteringar och variationer vid för- delning av statliga medel till kulturverksamhet i hela landet. Landstingen ska arbeta fram kultur- planer i samverkan med bl.a. det civila samhället. Denna samverkan möjliggör för det civila sam- hällets organisationer att påverka kulturens ut- veckling i länen och samverka kring denna. Sam- verkan med det civila samhället behöver dock vidareutvecklats, något som även tidigare fram- kommit i Myndigheten för kulturanalys rapport Samverkan ligger i tiden (2013).

Statens kulturråd får fr.o.m. 2014 fördela me- del från anslaget 1:6 Bidrag till regional kultur- verksamhet till det civila samhällets organisation- ers medverkan i arbetet med framtagande och

genomförande av regionala kulturplaner. I sam- band med bidragsfördelning inom kultursam- verkansmodellen för Statens kulturråd dialog med organisationen Ideell kulturallians som representerar ett 50-tal organisationer.

Inom kulturmiljöområdet fördelar Riksantik- varieämbetet årligen två typer av bidrag som riktar sig till det civila samhällets organisationer. Det rör sig dels om ett projektbidrag till arbets- livsmuseer, dels ett organisationsbidrag till ide- ella organisationer inom kulturmiljöområdet.

Kulturbryggan

Kommittén Kulturbryggan har sedan 2011 för- delat 25 miljoner kronor årligen till nyskapande kultur, se tabell 3.8 nedan. Bidragsgivningen ska främst inriktas på det fria kulturlivet. Kommit- tén har även i uppgift att främja samverkan med andra finansiärer.

Förutsättningarna för bidragsgivningen 2015 justerades jämfört med tidigare år eftersom kra- vet på medfinansiering tonats ner något.

Tabell 3.8 Kulturbryggans bidrag 2012–2014

	2012	2013	2014
Antal ansökningar	630	829	1 176

Antal beviljade ansökningar	101	138	151

Andel beviljade ansökningar (%)	16	17	13

Medfinansiering (i mnkr)	31,7	34,5	34

Källa: Kulturbryggan

Av tabellen ovan framgår att söktrycket ökat mellan 2012 och 2014, vilket motsvaras av en lägre beviljandegrad som 2014 ligger på ca 13 procent. Bland de 1 176 projektansökningarna råder en relativt jämn könsfördelning, 59 pro- cent av projekten hade en kvinna som projektle- dare.

I syfte att bl.a. främja ansökningar från hela landet genomfördes 2014 ett antal ”Kulturbryg- gan in Residence”, dvs. tillfällen då Kulturbryg- gan besöker regionala och lokala aktörer och erbjuder råd och stöd. Under 2014 besöktes Västra Götaland, Västerbotten, Skåne och Norr- botten. Av Kulturbryggans redovisning framgår att ansökningar inkommit från samtliga län. Bidrag har beviljats för projekt som drivs i 12 av 21 län. Storstadslänen Stockholm, Västra Göta- land och Skåne står för ca 80 procent av ansök- ningarna.

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Under 2014 ökade Kulturbryggans andel av projektens totala finansiering från 42 procent till 66 procent, vilket enligt Kulturbryggan åter- speglar uppdraget att vara en alternativ finansie- ringsaktör till andra offentliga bidragsgivare. Stöden fördelas både som startstöd och genom- förandestöd.

Under 2014 arrangerade Kulturbryggan för första gången ”Samverkstad” med Innovativ Kultur i Stockholm. I denna verkstad deltog kulturaktörer och näringslivsaktörer för dis- kussion om gemensamma projektidéer. Kultur- bryggan ser behov av att dessa frågor drivs vidare i andra regioner.

Nationella minoriteters kultur

Att främja de nationella minoriteternas möjlig- heter att behålla och utveckla sitt språk och sin kultur, och i synnerhet främjandet av barns ut- veckling av en kulturell identitet, är skyldigheter för det allmänna enligt lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk.

Statens kulturråd fördelar särskilda medel för att främja det samiska folkets och övriga nation- ella minoriteters kulturverksamhet. Liksom föregående år fördelades merparten av bidragen 2014 som verksamhetsbidrag till fem verksam- heter: Uusi Teatteri, Tornedalsteatern, Sverige- finska biblioteket i Stockholm, Judiska biblio- teket och Romska kulturcentret i Malmö. Öv- riga medel fördelades som projektbidrag där barn- och ungdomsverksamhet och insatser som stärker de nationella minoriteternas egna kultu- rella strukturer har prioriterats. Utöver dessa medel har verksamheter med utgångspunkt i nationella minoriteters kultur även beviljats me- del via andra stödformer, t.ex. produktionsstöd till kulturtidskrifter och det regionala utveck- lingsbidraget. Summan av beviljade bidrag till nationella minoriteters kulturverksamhet upp- gick 2014 till ca 8,8 miljoner kronor, att jämföra med ca 12,3 miljoner kronor för 2013 och ca 9,5 miljoner kronor för 2012. Minskningen mellan 2013 och 2014 beror på att Tornedalsteatern beviljades bidrag på 2,2 miljoner kronor för 2014 års verksamhet redan i december 2013. Summan beviljade bidrag till romsk kulturverksamhet har ökat från 1,5 miljoner kronor år 2013 till 2,2 miljoner kronor år 2014.

Av Statens kulturråds regleringsbrev framgår fr.o.m. 2014 att myndigheten, i sin bedömning

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

och uppföljning av de regionala kulturplanerna, särskilt ska uppmärksamma landstingens arbete för att främja de nationella minoriteternas, och i synnerhet romers, kultur och kulturarv. I syfte att inspirera landstingen till att utveckla detta arbete bjöd Statens kulturråd in de regionala kulturcheferna till ett rundabordssamtal i sep- tember 2014. Vid mötet fanns 18 landsting re- presenterade. Under 2014 har Statens kulturråd även fastställt nationella minoriteters kultur som en av fem prioriteringsgrunder för statsbidrag inom kultursamverkansmodellen. För 2014 har två landsting beviljats ett ökat bidrag mot bak- grund av sitt arbete för att främja nationella mi- noriteters kultur.

Vidare har Statens kulturråd under 2014 även kartlagt hur nationella minoriteters kultur och kulturarv främjas och synliggörs runt om i lan- det, genom en enkät ställd till landsting, statliga och regionala kulturinstitutioner samt fria grup- per med statligt verksamhetsstöd. Av de region- ala aktörer som besvarat enkäten uppgav 47 pro- cent att de under 2013 främjat eller synliggjort minst en nationell minoritets kultur och kultur- arv. För de statliga kulturinstitutionerna var motsvarande siffra 84 procent. För regionala verksamheter och fria grupper var motsvarande siffra 46 respektive 29 procent.

Bidrag till samisk kultur fördelas även av Sa- metinget, vars anslagsmedel 2014 uppgick till ca 14,4 miljoner kronor. Bidraget används för verk- samhet med en samisk bibliotekskonsulent, för bidrag till Sámi Teáhter (Giron Sámi Teáhter) samt till bidrag inom samiskt konst- och kultur- liv.

Kultur för äldre

Åren 2011–2013 fick Statens kulturråd i uppdrag att fördela särskilda medel som främjar äldre människors delaktighet i kulturlivet genom såväl kulturuppleverser som eget skapande i gemen- skap med andra. En uppföljning av satsningen har gjorts som visar på en rad positiva effekter av bidraget.

Riksdagen har som sin mening gett regeringen tillkänna vikten av att bejaka äldre människor delaktighet i kulturlivet och ta vara på erfaren- heterna från satsningen Kultur för äldre (bet. 2014/15:KrU7, rskr. 2014/15:163).

Regeringen kan konstatera att många upp- skattade projekt har kunnat förverkligas inom ramen för satsningen kultur för äldre. Erfaren- heterna från projekten har tagits till vara i den uppföljning som genomfördes och kan tjäna som inspiration för kommuner och landsting.

Kommunerna och landstingen har inom sitt ansvar för kultur att se till alla invånares behov. Det är också de som bäst kan bedöma vilka in- satser som bör göras för att långsiktigt skapa förutsättningar för att också de som finns i äldrevården får del av kultur. Som ett stöd för arbetet i kommuner och landsting sprider Sta- tens kulturråd via sin hemsida ett omfattande informationsmaterial om kultur för äldre och kultur och hälsa. Härigenom anser regeringen att riksdagens tillkännagivande är tillgodosett.

Regional fördelning av statligt stöd

Kulturrådet har i juni 2015 publicerat rapporten Statliga kulturutgifter i regionalt perspektiv 2013–2014. Kulturrådet har samlat in och sam- manställt uppgifter från 28 statliga kulturmyn- digheter och kulturinstitutioner. Tillsammans hade de 28 organisationerna ca 5,9 miljarder kronor i statliga anslag respektive år, varav 4,7 miljarder härletts till olika regioner.

I rapporten framgår det att Stockholms län stod för ca 45 procent av de härledda uppgif- terna, vilket till stor del beror på att de flesta statliga kulturinstitutioner ligger i Stockholm och har bedrivit sin huvudsakliga verksamhet där, t.ex. Kungliga Operan, Kungliga Dramatiska teatern och flertalet av de centrala museerna. Av rapporten framgår också på olika sätt hur de statliga medlen fördelats regionalt i kronor per invånare. Även i kronor per invånare når Stock- holm högt tillsammans med några andra re- gioner.

Rapporten särredovisar också bidrag som för- delats av bidragsgivande myndigheter och då blir den regionala fördelningen lite annorlunda. Sammantaget kan man säga att bidragen till re- gional kulturverksamhet, men även andra statsbidrag, varit viktiga för att bygga kulturell infrastruktur i hela landet och utjämna förut- sättningarna för landets invånare att kunna ta del av professionell kultur.

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Diagram 3.1 Regional fördelning av totala härledda statliga kulturutgifter 2013–2014

	Gävleborg		Norrbotten
	Gävleborg	Jämtland	2%
	2%	1% Västerbotten
Västmanland Västernorrland 3%
Värmland	1% Dalarna 3%
Värmland	Örebro 1%
2%	1%
	1%

	Västra Götaland					Stockholm
		12,1%				45%
Halland
1%	Skåne
		8 %
	Blekinge
	1 %	Kronoberg
Gotland		Kronoberg		Södermanland
Gotland			1 %		1%
	4%		Östergötland		1%	Uppsala
	Kalmar		4%			3%
		1%	Jönköping			3%
		1%	Jönköping
				2 %

Källa: Statens kulturråd

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

3.4.3Analys och slutsatser

Barn och unga

Statens kulturråd arbetar aktivt med att förbättra processen kring ansökningar om Skapande skola-medel och i samband med det är samar- betet med kommunerna viktigt. Statens kultur- råds insatser har gett resultat. Allt fler skol- huvudmän ansöker om bidrag till Skapande skola-satsningar och uppfyller kriterierna för att beviljas bidrag.

Därutöver arbetar regeringen på olika sätt med att ytterligare främja samarbetet mellan kultur- och utbildningsområdet.

Kultursamverkansmodellen

Regeringens ambition är att göra kulturen mer tillgänglig i hela landet och ge medborgarna ett större demokratiskt inflytande i sin vardag och livsmiljö. Därför ser regeringen det som angelä- get att värna kultursamverkansmodellens syfte, men också att utveckla den baserat på de erfa- renheter som inhämtats de gångna åren i dialog med regionala och lokala företrädare, kultur- skapare och civilsamhälle.

Modellen har funnits sedan 2011 och bedöms fungera väl. Framöver är det angeläget att fort- satt utveckla samverkan mellan de aktörer mo- dellen vänder sig till och att särskilt samverka för att civilsamhällesaktörer blir delaktiga. Vidare bör perspektivfrågor såsom tillgänglighet, hbtq, jämställdhet och arbetet för de nationella mino- riteterna få ökat genomslag.

Kulturlivets internationalisering

Det finns ett starkt inslag av internationell sam- verkan inom kulturlivet inte minst inom det fria scenkonstområdet. Statens kulturråd har fr.o.m. 2013 än mer integrerat det internationella per- spektivet i bidragsfördelningen.

Det är svårt att separera nationell och inter- nationell verksamhet. Därför är ett integrerat perspektiv även i bidragsfördelning viktigt. I sammanhanget är det värt att utveckla formerna för en ändamålsenlig utvärdering av det inter- nationella perspektivet.

Internationellt samarbete

EU-programmet Kreativa Europa 2014–2020 har genomförts gradvis under den inledande peri- oden. Under 2016 är avsikten att introducera ett lånegarantiinstrument för den kulturella och kreativa sektorn. Garantin kommer att uppgå till ca 120 miljoner euro och bedöms helt utbyggd

motsvara uppemot 750 miljoner euro i investerat kapital till sektorn. Lånegarantiinstrumentets effektivitet är i hög grad beroende av kunskapen om detsamma. Därför är det viktigt att de myn- digheter och organisationer som kommer att beröras av instrumentet utvecklar och ökar sin kunskap. Särskilda informationsinsatser kommer sannolikt att behövas.

Den pågående moderniseringsreformen av det nordiska samarbetet har lett till en mer struktu- rerad och strategisk verksamhet också inom kulturområdet. Strategin för det nordiska kul- tursamarbetet 2013–2020 betonar den tvärsekto- riella verkan kulturen kan ha och inom det nor- diska samarbetet spelar kulturen en viktig tvär- sektoriell roll. Kulturområdet har även genom flera satsningar inom hållbar utveckling bidragit till implementeringen av Nordiska ministerrå- dets hållbarhetsstrategi ”Ett gott liv i ett hållbart Norden”.

Kulturella och kreativa näringar

Ett viktigt arbete kommer att vara att följa upp och utvärdera effekterna av hur arbetet med de kulturella och kreativa näringarna utvecklas inom ramen för det nya EU-programmet Krea- tiva Europa samt att följa upp eventuella projekt finansierade via de europeiska struktur- och investeringsfonderna. Det är även viktigt att inleda arbetet för att ta tillvara den potential som det nya lånegarantiinstrument inom programmet Kreativa Europa erbjuder från 2016. Sammanta- get bedömer regeringen att de olika insatserna bidrar till att skapa en hållbar och långsiktig utveckling av de kulturella och kreativa näring- arna.

Myndigheten för kulturanalys

Regeringen anser att Myndigheten för kultur- analys bedrivit en bra verksamhet under året. Det är positivt att myndigheten fortsätter att utveckla nya arbetsformer, t.ex. för att ta fram statistik inom sitt ansvarsområde.

Forskning inom kulturområdet

Kulturinstitutionernas möjlighet att efterfråga, värdera och implementera forskning i sin verk- samhet är grundläggande för deras förmåga att förmedla kunskap till olika intressenter. Resul- taten visar att de kulturinstitutioner som får del av anslaget 1:4 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet generellt sett har en god förmåga att i hög konkurrens erhålla externa forskningsmedel, vilket är en god indikator på

forskningsverksamhet av hög kvalitet. Vidare redovisar institutionerna ett gott samarbete med universitet och högskolor i sin forskningsan- knutna verksamhet.

Regeringen bedömer att anslaget 1:4 Forsk- nings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet har en strategisk betydelse, inte bara för förut- sättningarna att bygga verksamheterna utifrån aktuellt kunskapsläge, utan också för att det skapar en grund för den externa finansieringen och därmed sambanden med universitet och högskolor.

Hbtq-frågor

Konst- och kulturområdet bedöms vara ett om- råde med goda förutsättningar och unik förmåga att synliggöra och utmana normer.

Regeringen avser att följa att övriga myndig- heter och institutioner inom kulturområdet arbetar aktivt för ökad öppenhet och mångfald avseende hbtq-frågor i enlighet med regeringens strategi för lika rättigheter och möjligheter oav- sett sexuell läggning, könsidentitet eller könsut- tryck.

Funktionshinderspolitik

Tillgängligheten till kultur har förbättrats de senaste åren, men mycket återstår att göra. Det omfattande arbete som Statens kulturråd gör inom sitt ansvarområde bedöms ha gett positiva resultat. Samma sak gäller för de förbättringar som gjorts av länsstyrelser och länsmuseer inom de områden som Riksantikvarieämbetet ansvarar för.

Regeringen bedömer att Kulturrådets och Riksantikvarieämbetets arbete med tillgänglig- hetsfrågan har ökat medvetenheten kring till- gänglighetsfrågan bland bidragsmottagande kulturinstitutioner, länsstyrelser och länsmuseer. Myndigheternas arbeten bedöms ha bidragit till att perspektivet genomsyrar dessa verksamheter.

Regeringen gör bedömningen att de statliga kulturmyndigheterna bör kunna utveckla sin grundläggande tillgänglighet och kommer att noga följa detta arbete.

Det civila samhället

Det civila samhället är en förutsättning för ett mångfacetterat och vitalt kulturliv i hela landet. Regeringen bedömer att statens bidrag till och samverkan med det civila samhället har stor be- tydelse för såväl den utövande kulturen som kulturarvsområdet och bidrar till att de nation- ella kulturpolitiska målen uppnås. Regeringen

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

anser att det är angeläget att formerna för sam- råd och dialog mellan det civila samhället, kom- munerna, landstingen och staten fortsätter att utvecklas.

Kulturbryggan

Att främja framväxten av nyskapande kultur är en angelägen uppgift. Det ökade söktrycket 2014 på kommittén Kulturbryggans bidragsgivning visar att efterfrågan är stor. Regeringen har be- slutat att kommitténs försöksverksamhet ska permanentas som ett särskilt beslutsorgan be- nämnt Kulturbryggan vid Konstnärsnämnden fr.o.m. den 1 oktober 2015.

Det är angeläget att den fortsatta verksam- heten är oberoende inom de förvaltningspoli- tiska ramar som gäller. Med en fortsatt bidrags- givning kan kulturens återväxt i hela landet främjas. Det är viktigt att Kulturbryggan vidare- utvecklar arbetet med att nå kulturaktörer i hela landet.

Nationella minoriteters kultur

Att främja de nationella minoriteternas kultur är angeläget för att både kulturlivet och samhället i stort ska präglas av mångfald och inkludering. Statens kulturråds bidragsgivning till de nation- ella minoriteternas kultur ligger på en relativt stabil nivå från år till år. Genom kultursamver- kansmodellen skapas större möjligheter för na- tionella minoriteters kulturverksamhet på re- gional nivå. Även om landstingen och regionerna kommit olika långt i sitt arbete med att främja nationella minoriteters kultur har, som Statens kulturråd noterat, frågan lyfts i betydligt högre utsträckning under 2014 än tidigare och kom- petensen på regional nivå ökar.

Regeringen bedömer att Statens kulturråds arbete för nationella minoriteters kultur har utvecklats positivt. Det är dock angeläget att arbetet fortsätter att utvecklas, inte minst då det gäller att öka medvetenheten för frågorna på regional nivå. Statens kulturråds beslut att ange nationella minoriteters kultur som en av fem prioriteringsgrunder för statsbidrag inom kul- tursamverkansmodellen förbättrar möjligheten till uppföljning och kan också komma att leda till en positiv utveckling av insatserna inom områ- det.

Regeringen betonar att Sametinget som för- valtningsmyndighet för samisk kultur har ett viktigt uppdrag att bidra till utvecklingen av ett starkt och mångfaldigt samiskt konst- och kul- turliv. Det är viktigt att Sametinget får förbätt-

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

rade förutsättningar för att främja den samiska kulturen.

Redovisning av vissa kulturinstitutioners hyreskostnader

Tabell 3.9 Hyreskostnader m.m. för vissa kulturinstitutioner 2012–2014

Tusentals kronor

Myndighet/Institution	Hyreskostnad inkl. uppvärmning				Anslag/bidrag		Hyreskostnad inkl. uppvärmning och el,			Förändring i
		och el						andel av anslag/bidrag		procentenheter
	2012	2013	2014	2012	2013	2014	2012	2013	2014	2012–2014 1
	2012	2013	2014	2012	2013	2014	2012	2013	2014
Riksteatern	34 917	29 537	30 082	253 353	255 536	260 122	13,8 %	11,6 %	11,6 %	-2,2

Kungliga Operan AB	54 00	53 800	59 600	433 408	435 497	446 302	11,9 %	12,4 %	13,3 %	+1,4

Kungliga Dramatiska	35 573	35 374	35 435	222 292	223 314	227 038	15,5 %	15,1 %	15,6 %	+0,1
teatern AB

Dansens hus	8 901	8 557	8 980	22 921	23 158	23 377	38,8 %	37,0 %	38,4 %	-0,4

Riksarkivet och	108 975	110 210	106 871	346 188	361 804	356 359	31,5 %	30,5 %	30,0 %	-1,5
landsarkiven

Institutet för språk	6 970	6 952	7 026	53 379	54 672	57 623	13,1 %	12,7 %	12,2 %	-0,9
och folkminnen

Riksantikvarie-äm-	56 797	55 440	49 214	213 657	215 241	219 510	26,6 %	25,3 %	22,4 %	-4,2
betet

Statens historiska	25 326	23 034	23 330	84 617	85 262	91 420	29,9 %	27,0 %	25,5 %	-4,4
museer

Nationalmuseum	39 237	29 564	40 229	127 443	138 486	142 115	30,8 %	21,3 %	28,3 %	-2,5
med Prins Eugens
Waldemarsudde

Naturhistoriska	49 720	53 456	53 301	158 965	160 408	163 749	31,3 %	33,3 %	32,6 %	+1,3
riksmuseet

Statens museer för	59 551	60 905	63 305	152 271	154 576	156 646	39,1 %	39,4 %	40,4 %	+1,3
världskultur

Livrustkammaren,	13 797	13 898	14 069	41 762	42 083	43 952	33,0 %	33,0 %	32,0 %	-1,0
Skoklosters slott och
Hallwylska museet
Statens maritima	62 967	67 011	76 478	114 483	117 475	119 644	55,0 %	57,0 %	63,9 %	+8,9
museer
Statens centrum för	13 121	14 196	15 150	45 501	49 736	50 488	28,8 %	28,5 %	30,0 %	+1,2
arkitektur och design
Statens musikverk	23 434	22 857	27 095	104 062	104 699	110 242	22,5 %	21,8 %	24,6%	+2,1

Statens försvars-	37 138	37 824	37 987	106 966	109 051	110 231	34,7 %	34,7 %	34,5 %	-0,2
historiska museer

Moderna museet	49 100	48 900	48 600	124 612	128 315	128 224	39,4 %	38,1 %	37,9 %	-1,5

Nordiska museet	29 806	32 933	34 290	110 145	111 209	113 373	27,1 %	29,6 %	30,2 %	+3,1

Tekniska museet	16 105	15 790	16 993	45 339	45 694	46 634	35,5 %	34,6 %	36,4 %	+0,9

Arbetets museum	2 473	2 414	2 467	14 237	14 378	14 626	17,4 %	16,8 %	16,9 %	-0,5

Dansmuseet	4 032	5 295	5 757	8 376	9 476	10 095	48,1 %	55,9 %	57,0 %	+8,9

Drottningholms	478	487	455	10 881	11 516	11 666	4,4 %	4,2 %	3,9 %	-0,5
slottsteater
Forum för levande	5 452	5 054	5 003	43 747	44 069	43 787	12,6 %	11,5 %	11,4 %	-1,2
historia

Källa: Uppgifter kommer från respektive myndighet/institution. 1 Hyreskostnadens andel av anslaget.

I tabell 3.9 framgår hyreskostnader m.m. för vissa kulturinstitutioner i förhållande till det anslag eller bidrag som respektive institution erhåller. Variationen är stor när det gäller institutionernas hyreskostnader som andel av anslag eller bidrag, vilket bl.a. beror på skiftande lokaliseringar, lokalernas karaktär och ålder samt verksamheternas specifika behov. Vid en jämförelse av utvecklingen över tid från 2012 till 2014 är förändringarna avseende hyreskost- nadernas andel med några få undantag små. Lokalkostnaden för Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemarsudde var ovanligt låg 2013 på grund av en återbetalning i enlighet med kostnadshyresavtalet. 2014 tillkom helhårshyra för nytt magasin.

Regeringen avser att fortsättningsvis redovisa hyreskostnader för vissa kulturfastigheter vartannat år.

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Regeringens överväganden

Tabell 3.11 Härledning av anslagsnivån 2016–2019 för 1:1 Statens kulturråd

Tusental kronor

	2016	2017	2018	2019
Anvisat 2015 1	42 559	42 559	42 559	42 559
Förändring till följd av:
Pris- och löne-
omräkning 2	1 275	2 127	3 387	4 568
Beslut	-119	-118	-117	-120

Överföring
till/från andra
anslag
Övrigt		1	0	0

Förslag/
beräknat
anslag	43 715	44 569	45 829	47 007

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2014 (bet. 2014/15:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2015. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en

pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2017–2019 är preliminär.

3.5Budgetförslag

3.5.11:1 Statens kulturråd

Tabell 3.10 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2014	Utfall	45 898		sparande	1 190
2015	Anslag	43 809	1	Utgifts-	43 880
2015	Anslag	43 809	1	prognos	43 880
2016	Förslag	43 715

2017	Beräknat	44 569	2
2018	Beräknat	45 829	3

2019	Beräknat	47 007	4

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2015 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 43 719 tkr i 2016 års prisnivå.

3Motsvarar 43 723 tkr i 2016 års prisnivå.

4Motsvarar 43 722 tkr i 2016 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Statens kulturråds förvaltningsutgifter.

Som aviserades i budgetpropositionen för 2015 minskas anslaget med ca 119 000 kronor fr.o.m. 2016 för att bidra till att finansiera prioriterade satsningar.

Regeringen föreslår att 43 715 000 kronor anvisas under anslaget 1:1 Statens kulturråd för 2016. För 2017, 2018 och 2019 beräknas anslaget till 44 569 000 kronor, 45 829 000 kronor re- spektive 47 007 000 kronor.

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

3.5.21:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete

Tabell 3.12 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2014	Utfall	243 585		sparande	60
2015	Anslag	195 788	1	Utgifts-	195 602
2015	Anslag	195 788	1	prognos	195 602
2016	Förslag	345 966

2017	Beräknat	338 034	2
2018	Beräknat	339 479	3

2019	Beräknat	301 315	4

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2015 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 336 831 tkr i 2016 års prisnivå.

3Motsvarar 336 738 tkr i 2016 års prisnivå.

4Motsvarar 295 892 tkr i 2016 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete. An- slaget får användas för utgifter för administrat- ion, uppföljning och genomförande av verksam- heten.

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2016 för anslaget 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete besluta om bidrag som medför behov av framtida anslag på högst 25 000 000 kronor 2017.

Skälen för regeringens förslag: De aktörer som får bidrag inom ramen för detta anslag har behov av att kunna planera sin verksamhet för kommande år. Ett bemyndigande möjliggör en mer långsiktig planering. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2016 för anslaget 1:2

Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete besluta om bidrag som medför behov av framtida anslag på högst 25 000 000 kronor 2017.

Tabell 3.13 Beställningsbemyndigande för anslaget 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete

Tusental kronor

	Utfall	Prognos	Förslag	Beräknat
	2014	2015	2016	2017
Ingående åtaganden	–	–	–	–	–	–

Nya åtaganden	–	–	25 000	–	–	–
Infriade åtaganden	–	–	–	-25 000	–	–

Utestående åtaganden	–	–	25 000	–	–	–

Erhållet/föreslaget bemyndigande	–	–	25 000	–	–	–

Regeringens överväganden

Tabell 3.14 Härledning av anslagsnivån 2016–2019 för 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt inter- nationellt kulturutbyte och samarbete

Tusental kronor

	2016	2017	2018	2019
Anvisat 2015 1	195 788	195 788	195 788	195 788
Förändring till följd av:
Pris- och löne-
omräkning 2	23	722	1 616	3 612
Beslut	150 304	141 673	142 225	102 067
Överföring
till/från andra
anslag	-150	-151	-151	-153

Övrigt	1	2	2	0
Förslag/
beräknat
anslag	345 966	338 034	339 479	301 315

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2014 (bet. 2014/15:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2015. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en

pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2017–2019 är preliminär.

Regeringen beräknar att anslaget ökas med 100 000 000 kronor fr.o.m. 2016 för att främja låga taxor i den kommunala musik- och kultur- skolan.

Regeringen beräknar att anslaget tillförs 50 000 000 kronor 2016 och 40 000 000 kronor årligen 2017–2018 för att främja kulturverksam- het i vissa bostadsområden.

Regeringen beräknar att anslaget ökas med 1 000 000 kronor fr.o.m. 2016 för att stärka bi- draget till samisk kultur.

Som aviserades i budgetpropositionen för 2015 minskas anslaget med ca 512 000 kronor fr.o.m. 2016 för att bidra till att finansiera prio- riterade satsningar. Vidare minskas anslaget med 184 000 kronor fr.o.m. 2016.

Svenska institutet i Aten övertar den verk- samhet som nu bedrivs av Nämnden för kultu- rellt utbyte mellan Sverige och Grekland. Ansla- get minskas därför med 150 000 kronor för en omprioritering till Utgiftsområde 16 anslag 3:13

Särskilda medel för forskningsändamål. Regeringen föreslår att 345 966 000 kronor

anvisas under anslaget 1:2 Bidrag till allmän kul- turverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete för 2016. För 2017, 2018 och 2019 beräknas anslaget till 338 034 000 kronor, 339 479 000 kronor respek- tive 301 315 000 kronor.

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

3.5.31:3 Skapande skola

Tabell 3.15 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2014	Utfall	171 404		sparande	990
2015	Anslag	183 571	1	Utgifts-	179 008
2015	Anslag	183 571	1	prognos	179 008
2016	Förslag	185 533
2017	Beräknat	190 265	2

2018	Beräknat	195 470	3
2019	Beräknat	189 126	4

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2015 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 186 188 tkr i 2016 års prisnivå.

3Motsvarar 186 878 tkr i 2016 års prisnivå.

4Motsvarar 175 559 tkr i 2016 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till Skapande skola för barn i förskola, förskole- klass, grundskola och motsvarande skolformer. Anslaget får även användas för utgifter för admi- nistration, främjande, uppföljning och genomfö- rande av verksamheten.

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2016 för anslaget 1:3 Skapande skola besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 100 000 000 kronor 2017.

Skälen för regeringens förslag: Inom ansla- get fördelas bidrag till kulturverksamhet i skolan som innefattar ett samarbete mellan konstnärer eller institutioner och skolan. För att ge skol- huvudmän och kulturaktörer bättre planerings- förutsättningar föreslås ett bemyndigande för anslaget 1:3 Skapande skola. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2016 för anslaget 1:3 Skapande skola besluta om bidrag som med- för behov av framtida anslag på högst 100 000 000 kronor 2017.

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Tabell 3.16 Beställningsbemyndigande för anslaget 1:3 Skapande skola

Tusental kronor

		Prognos	Förslag	Beräknat
		2015	2016	2017
Ingående åtaganden	–	–	100 000	–	–	–

Nya åtaganden	–	100 000	100 000	–	–	–

Infriade åtaganden	–	–	-100 000	-100 000	–	–
Utestående åtaganden	–	100 000	100 000	–	–	–

Erhållet/föreslaget bemyndigande	–	100 000	100 000	–	–	–

Regeringens överväganden

Tabell 3.17 Härledning av anslagsnivån 2016–2019 för 1:3 Skapande skola

Tusental kronor

	2016	2017	2018	2019
Anvisat 2015 1	173 571	173 571	173 571	173 571
Förändring till följd av:
Pris- och löne-
omräkning 2	2 419	6 273	10 510	16 020
Beslut	9 543	10 421	11 388	-465
Överföring
till/från andra
anslag

Övrigt			1	0
Förslag/
beräknat
anslag	185 533	190 265	195 470	189 126

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2014 (bet. 2014/15:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2015. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en

pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2017–2019 är preliminär.

Regeringen beräknar att	anslaget	tillförs
10 000 000 kronor årligen	2016–2018	för att

användas till verksamhet riktad till förskolan. Som aviserades i budgetpropositionen för

2015 minskas anslaget med ca 457 000 kronor fr.o.m. 2016 för att bidra till att finansiera prio- riterade satsningar.

Regeringen föreslår att 185 533 000 kronor anvisas under anslaget 1:3 Skapande skola för 2016. För 2017, 2018 och 2019 beräknas anslaget till 190 265 000 kronor, 195 470 000 kronor respektive 189 126 000 kronor.

3.5.41:4 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet

Tabell 3.18 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2014	Utfall	37 649		sparande	609
			1	Utgifts-
2015	Anslag	37 979	1	prognos	37 628
2016	Förslag	38 775

2017	Beräknat	39 169	2
2018	Beräknat	39 783	3

2019	Beräknat	40 510	4

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2015 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 38 778 tkr i 2016 års prisnivå.

3Motsvarar 38 778 tkr i 2016 års prisnivå.

4Motsvarar 38 778 tkr i 2016 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för forsk- nings- och utvecklingsinsatser inom kulturom- rådet. Anslaget får även användas för utgifter för administration och genomförande av verksam- heten.

Regeringens överväganden

Tabell 3.19 Härledning av anslagsnivån 2016–2019 för 1:4 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet

Tusental kronor

	2016	2017	2018	2019
Anvisat 2015 1	37 979	37 979	37 979	37 979
Förändring till följd av:
Pris- och löne-
omräkning 2	892	1 285	1 899	2 628
Beslut	-96	-96	-95	-97

Överföring
till/från andra
anslag
Övrigt

Förslag/
beräknat
anslag	38 775	39 169	39 783	40 510

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2014 (bet. 2014/15:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2015. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en

pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2017–2019 är preliminär.

Som aviserades i budgetpropositionen för 2015 minskas anslaget med ca 96 000 kronor fr.o.m. 2016 för att bidra till att finansiera prioriterade satsningar.

Regeringen föreslår att 38 775 000 kronor an- visas under anslaget 1:4 Forskning- och utveck- lingsinsatser inom kulturområdet för 2016. För 2017, 2018 och 2019 beräknas anslaget till 39 169 000 kronor, 39 783 000 kronor respektive 40 510 000 kronor.

3.5.51:5 Stöd till icke-statliga kulturlokaler

Tabell 3.20 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2014	Utfall	9 364		sparande	520
			1	Utgifts-
2015	Anslag	9 875	1	prognos	9 000
2016	Förslag	9 851

2017	Beräknat	9 851

2018	Beräknat	9 852
2019	Beräknat	9 852

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2015 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till icke-statliga kulturlokaler för ändring, till-

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

byggnad och handikappanpassning av sådana lokaler.

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2016 för anslaget 1:5 Stöd till icke- statliga kulturlokaler besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 9 000 000 kronor 2017 och 2018.

Skälen för regeringens förslag: Projekt som ryms inom stödet till icke-statliga kulturlokaler kan sträcka sig över flera kalenderår. Stöd betalas ut när projekten är avslutade. Bemyndigande- ramen föreslås vara oförändrad för 2016.

Regeringen bör därför bemyndigas att under 2016 för anslaget 1:5 Stöd till icke-statliga kultur- lokaler besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida an- slag på högst 9 000 000 kronor 2017 och 2018.

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Tabell 3.21 Beställningsbemyndigande för anslaget 1:5 Stöd till icke-statliga kulturlokaler

Tusental kronor

	Utfall	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
	2014	2015	2016	2017	2018
Ingående åtaganden	9 000	6 776	9 000	–	–	–

Nya åtaganden	6 776	9 000	7 350	–	–	–
Infriade åtaganden	-9 000	-6 776	-7 350	-7 350	-1 650	–

Utestående åtaganden	6 776	9 000	9 000	–		–

Erhållet/föreslaget bemyndigande	9 000	9 000	9 000	–	–	–

Regeringens överväganden

Tabell 3.22 Härledning av anslagsnivån 2016–2019 för 1:5 Stöd till icke-statliga kulturlokaler

Tusental kronor

	2016	2017	2018	2019
Anvisat 2015 1	9 875	9 875	9 875	9 875
Förändring till följd av:
Beslut	-24	-24	-23	-23

Överföring
till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/
beräknat
anslag	9 851	9 851	9 852	9 852

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2014 (bet. 2014/15:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

3.5.61:6 Bidrag till regional kulturverksamhet

Tabell 3.23 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2014	Utfall	1 313 138		sparande	-42
2015	Anslag	1 298 948	1	Utgifts-	1 266 619
2015	Anslag	1 298 948	1	prognos	1 266 619
2016	Förslag	1 314 576

2017	Beräknat	1 343 256	2
2018	Beräknat	1 374 815	3

2019	Beräknat	1 408 710	4

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2015 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 1 314 985 tkr i 2016 års prisnivå.

3Motsvarar 1 315 424 tkr i 2016 års prisnivå.

4Motsvarar 1 309 423 tkr i 2016 års prisnivå.

Som aviserades i budgetpropositionen för 2015 minskas anslaget med ca 24 000 kronor fr.o.m. 2016 för att bidra till att finansiera prioriterade satsningar.

Regeringen föreslår att 9 851 000 kronor anvi- sas under anslaget 1:5 Stöd till icke-statliga kul- turlokaler för 2016. För 2017, 2018 och 2019 beräknas anslaget till 9 851 000 kronor, 9 852 000 kronor respektive 9 852 000 kronor.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till regionala och lokala kulturverksamheter inom följande områden:

–professionell teater-, dans- och musikverk- samhet,

–museiverksamhet,

–bibliotek-, läs- och litteraturfrämjande verksamhet,

–konst- och kulturfrämjande verksamhet,

–regional enskild arkivverksamhet,

–filmkulturell verksamhet, och

–främjande av hemslöjd.

Anslaget får användas för utgifter för tidsbe- gränsade utvecklingsinsatser samt för bidrag till det civila samhället och de professionella kultur- skaparnas medverkan i arbetet med att ta fram och genomföra regionala kulturplaner. Anslaget

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

får även användas för Kungl. bibliotekets ge- nomförande av det samlade ansvaret för statens stöd och samordning inom biblioteksväsendet. Anslaget får även användas för kvalitetsstär- kande insatser inom scenkonstområdet samt för Statens kulturråds arbete med bedömning, upp- följning och främjande inom ramen för kultur- samverkansmodellen.

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2016 för anslaget 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet besluta om bidrag som medför behov av framtida anslag på högst 40 000 000 kronor 2017 och 2018.

Skälen för regeringens förslag: De aktörer som får bidrag inom ramen för detta anslag har behov av att kunna planera sin verksamhet för kommande år. Ett bemyndigande på anslaget minskar antalet beslut som behöver fattas och möjliggör en mer långsiktig planering för motta- gare av stödet. Regeringen bör därför bemyndi- gas att under 2016 för anslaget 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet besluta om bidrag som medför behov av framtida anslag på högst 40 000 000 kronor 2017 och 2018.

Tabell 3.24 Beställningsbemyndigande för anslaget 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet

Tusental kronor

	Utfall	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
	2014	2015	2016	2017	2018
Ingående åtaganden	–	–	–	–	–	–

Nya åtaganden	–	–	40 000	–	–	–

Infriade åtaganden	–	–	–	-25 000	-15 000	–
Utestående åtaganden	–	–	40 000	–	–	–

Erhållet/föreslaget bemyndigande	–	–	40 000	–	–	–

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Regeringens överväganden

Tabell 3.25 Härledning av anslagsnivån 2016–2019 för 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet

Tusental kronor

	2016	2017	2018	2019
Anvisat 2015 1	1 278 948	1 278 948	1 278 948	1 278 948
Förändring till följd av:
Pris- och löne-
omräkning 2	17 824	45 703	76 373	116 151
Beslut	17 804	18 605	19 494	13 611

Överföring
till/från andra
anslag
Övrigt

Förslag/
beräknat
anslag	1 314 576	1 343 256	1 374 815	1 408 710

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2014 (bet. 2014/15:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2015. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en

pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2017–2019 är preliminär.

Regeringen beräknar att anslaget ökas med 15 000 000 kronor fr.o.m. 2016 för en förstärk- ning av Kultursamverkansmodellen.

Kungliga bibliotekeket har fått i uppdrag att ta fram en nationell biblioteksstrategi och att fort- sätta tillgängliggöra e-böcker via den nationella katalogen Libris. Regeringen beräknar att ansla- get tillförs 6 000 000 kronor årligen 2016–2018 för detta ändamål.

Som aviserades i budgetpropositionen för 2015 minskas anslaget med ca 3 405 000 kronor fr.o.m. 2016 för att bidra till att finansiera prio- riterade satsningar. Vidare beräknas anslaget ökas med 209 000 kronor 2016, 322 000 kronor 2017 respektive 347 000 kronor 2018.

Regeringen föreslår att 1 314 576 000 kronor anvisas under anslaget 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet för 2016. För 2017, 2018 och 2019 beräknas anslaget till 1 343 256 000 kronor,

1 374 815 000	kronor	respektive
1 408 710 000 kronor.

3.5.71:7 Myndigheten för kulturanalys

Tabell 3.26 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2014	Utfall	11 876		sparande	3 891
			1	Utgifts-
2015	Anslag	15 439	1	prognos	15 505
2016	Förslag	15 500

2017	Beräknat	15 630	2
2018	Beräknat	15 848	3

2019	Beräknat	16 106	4

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2015 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 15 495 tkr i 2016 års prisnivå.

3Motsvarar 15 496 tkr i 2016 års prisnivå.

4Motsvarar 15 479 tkr i 2016 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Myndigheten för kul- turanalys förvaltningsutgifter. Anslaget får även användas för utgifter för forsknings- och ut- vecklingsinsatser.

Regeringens överväganden

Tabell 3.27 Härledning av anslagsnivån 2016–2019 för 1:7 Myndigheten för kulturanalys

Tusental kronor

	2016	2017	2018	2019
Anvisat 2015 1	15 439	15 439	15 439	15 439
Förändring till följd av:
Pris- och löne-
omräkning 2	381	519	740	1 022
Beslut	461	-882	-893	-909
Överföring
till/från andra
anslag

Övrigt	-781	554	562	554
Förslag/
beräknat
anslag	15 500	15 630	15 848	16 106

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2014 (bet. 2014/15:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2015. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en

pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2017–2019 är preliminär.

Regeringen föreslår att 15 500 000 kronor anvi- sas under anslaget 1:7 Myndigheten för kultur- analys för 2016. För 2017, 2018 och 2019 beräk- nas anslaget till 15 630 000 kronor, 15 848 000 kronor respektive 16 106 000 kronor.

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

3.5.8Bidrag till kulturverksamhet från AB Svenska Spel

Regeringens förslag: Riksdagen godkänner att regeringen på AB Svenska Spels bolagsstämma 2016 verkar för att bolagsstämman beslutar om ett bidrag för konst, teater och andra kulturella ändamål som motsvarar 1/26 av bolagets över- skott 2015 från Nya Penninglotten samt att bidraget ska fördelas enligt de närmare anvis- ningar som beslutas av regeringen.

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

4 Teater, dans och musik

4.1Omfattning

Avsnittet omfattar statens bidrag till Kungliga Operan AB, Kungliga Dramatiska teatern AB,

4.2Utgiftsutveckling

Riksteatern, Stiftelsen Dansens Hus, Stiftelsen Drottningholms Slottsteater och Voksenåsen AS. Vidare omfattas det statliga stödet till den fria scenkonsten och Statens musikverk.

Tabell 4.1 Utgiftsutveckling inom Teater, dans och musik, utgiftsområde 17

Miljoner kronor

	Utfall	Budget	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat	Beräknat
	2014	2015 1	2015	2016	2017	2018	2019
2:1 Bidrag till Operan, Dramaten, Riksteatern, Dan-
sens Hus, Drottningholms slottsteater och Voksenåsen	979	978	978	989	984	984	986

2:2 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål	189	189	184	189	189	189	189
2:3 Statens musikverk	109	111	111	111	112	113	114

Summa Teater, dans och musik	1 277	1 277	1 273	1 289	1 284	1 285	1 289

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2014 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

4.3Mål

I avsnitt 2.4 anges de mål för den nationella kulturpolitiken som riksdagen beslutat.

4.4Resultatredovisning

4.4.1Bedömningsgrunder

Bedömningen av resultatet inom teater, dans och musik utgår från

–utbud, besökssiffror, antalet föreställningar, beläggning samt verksamhet riktad till barn och unga för statliga kulturinstitutioner,

–fördelning av statliga bidrag till den fria scenkonsten bl.a. med avseende på olika verksamheter, barn och unga samt kön, och

–fördelade bidrag och insatser kring interna- tionell och interkulturell verksamhet.

Bedömningen görs vidare utifrån resultat relate- rade till relevanta bedömningsgrunder gemen- samma för kulturområdet (se avsnitt 3.4.1).

4.4.2Resultat

Nationella scenkonstinstitutioner

Kungliga Operan AB och Kungliga Dramatiska teatern AB

Kungliga Operan AB (Operan) hade 237 971 besökare under 2014. Stängningsperioden under sommaren var längre än vanligt vilket innebar ett färre antal föreställningar och besökare. Bil- jettintäkterna blev också lägre i förhållande till tidigare år. Antalet radiosändningar med Ope- rans verk mer än fördubblades under 2014 och två produktioner sändes över det digitala bio- grafnätet vilket lockade ca 10 000 besökare. Operan erbjuder en varierad repertoar av opera, klassisk balett och modern dans. Både klassiska och nyskrivna verk uppförs. Operan arbetar aktivt för att nå nya publikgrupper. Barn- och ungdomsverksamheten är en viktig del i det ar- betet.

Tabell 4.2 Prestationer Kungliga Operan AB

	2012	2013	2014
Antal föreställningar,	220	194	141
stora scenen
Antal besökare	289 867	291 043	237 971

Andel besökare barn och	14 %	16 %	15 %
unga

Snittbeläggning opera	87 %	96 %	90 %
Snittbeläggning balett	98 %	100 %	87 %

Källa: Kungliga Operan AB

I december 2013 beslutade den dåvarande rege- ringen om ett uppdrag till Statens fastighetsverk om att i nära samarbete med Kungliga Operan AB genomföra en förstudie om en renovering och ombyggnad av Kungliga Operans byggnad i Stockholm. Utgångspunkten för arbetet med förstudien var Kungliga Operan AB:s behov av bättre förutsättningar för den konstnärliga verk- samheten. Operahuset i Stockholm har också mycket stora renoveringsbehov, inte minst för att kunna möta de krav som ställs på en modern arbetsplats. En delrapport lämnades i juni 2014 där konstnärliga, publika och byggnadsmässiga mål för projektet anges. I maj i år redovisade Statens fastighetsverk sin förstudie om en reno- vering och ombyggnad av operahuset i Stock- holm. Av förstudien framgår att i princip samt- liga de behov som identifierats av Kungliga Ope- ran som nödvändiga för den konstärliga verk- samhetens utveckling kan tillfredsställas inom den ekonomiska ram om 2 miljarder kronor i 2013 års penningvärde som angetts av rege- ringen. Statens fastighetsverk konstaterar också att de behov som byggnaden har av upprustning också kan mötas inom denna ram. Statens fas- tighetsverk lämnar i förstudien ett förslag till tidsplan för arbetet.

Kungliga Dramatiska teatern AB (Dramaten) uppvisar en uppgång på i princip samtliga områ- den under 2014. Antalet besökare och föreställ- ningar har ökat liksom beläggningen som upp- gick till i genomsnitt 89 procent. Sammanlagt sändes fyra radioproduktioner och tre TV-pro- duktioner, sändningarna via webben ökade märkbart under 2014.

Barn- och ungdomsverksamheten kommer att flytta över sin verksamhet till Dramatenhuset efter ett antal år i Elverket. Verksamheten för barn- och unga fortsätter att stärkas efter en nedgång 2012 och antalet biljetter som säljs med barn- och ungdomsrabatt har ökat kraftigt. Dramaten arbetar aktivt för att nå nya publik-

grupper och den kompletterande verksamheten, exempelvis Dramaten&, är en viktig del i det arbetet.

Tabell 4.3 Prestationer Kungliga Dramatiska teatern AB

	2012	2013	2014
Antal föreställningar	1005	1069	1144
Antal besökare	262 252	252 144	303 785

Antal biljetter barn och	41 890	45 388	55 290
ungdom

Snittbeläggning	81 %	77 %	89 %

Källa: Kungliga Dramatiska teatern AB

Statens musikverk

Statens musikverk ska främja utvecklingen av ett professionellt svenskt musikliv och bevara, ut- veckla och tillgängliggöra teaterns, dansens och musikens kulturarv.

Från och med våren 2014 hålls Musikmuseet stängt för ombyggnad i cirka två år. Antalet besökare 2014 ligger därför mycket lägre än föregående år, se tabell 4.4 nedan. Det nya mu- seet, Scenkonstmuseet, kommer även fortsätt- ningsvis att inrymmas i fastigheten Kronobage- riet i centrala Stockholm.

Myndighetens mål är att museet ska vara ett jämställt, genusmedvetet och normkritiskt mu- seum.

Tabell 4.4 Prestationer Statens musikverk: Besökare till Musik- och teatermuseet 2012–2014

	2012	2013	2014
Antal besökare (avrundat)	80 200	80 300	24 180
Antal visningar för barn och unga	788	717	184

Källa: Statens musikverk

Den årliga bidragsgivningen på ca 25 miljoner kronor till samverkansprojekt inom främst det fria kulturlivet har fördelats till 105 projekt, se tabell 4.5. Vidare har Musikverket samverkat med bl.a. Musik i Syd inför International Society for the Performing Arts, ISPA:s kongress i Malmö 2015.

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Tabell 4.5 Prestationer Statens musikverk:

Statsbidrag till musiklivet 2012–2014

	2012	2013	2014
Antal ansökningar	1145	495	414
Sökta medel (mnkr)	254	132	128

Antal beviljade ansökningar	117	112	105

Andel beviljade ansökningar (%)	10	23	25
Beviljade medel totalt (mnkr)	27,6	25,3	25,7

Källa: Statens musikverk

Under 2014 har myndigheten även fördelat 2 miljoner kronor inom ramen för regeringens särskilda jämställdhetssatsning inom kulturlivet 2011–2014. Satsningen avslutades med en konfe- rens i november 2014 där kultur- och demokra- tiministern medverkade. Musikverket har lämnat en rapport om uppdraget (Ku2015/00593) i vil- ken det framgår att jämställdheten går åt rätt håll men för långsamt.

Musikverket har under 2014 även implemen- terat den handlingsplan för jämställdhetsintegre- ring som de fått särskilda statliga medel för.

Under 2014 firade Elektromusikstudion, EMS, 50 år. Antalet nyttjade studiotimmar var rekordhögt. Andelen kvinnliga gästtonsättare uppgick till ca 22 procent.

Stiftelsen Dansens Hus

Dansens Hus är en gästspelsscen för såväl svenska som utländska dansensembler inom samtida dans.

Det totala antalet besökare har under 2012– 2014 ökat med 16 procent. Antalet föreställ- ningsbesökare har däremot endast ökat med knappt 1,5 procent. Den genomsnittliga belägg- ningsgraden har sjunkit betydligt och uppgick endast till 62 procent, se tabell 4.6. nedan.

Tabell 4.6 Prestationer Dansens Hus:

Besökare och föreställningar 2012–2014

	2012	2013	2014
Antal besökare	99 200	108 800	115 680

Varav föreställningsbesökare	59 200	58 600	60 039
Antal gästspel	48	46	48

Varav utländska	20	20	24

Snittbeläggning (procent)	80	71	62

Källa: Dansens Hus

Dansens Hus har erbjudit residens till 17 koreo- grafer. Av de 62 verk som visades under 2014 var ca 24 procent skapade av en kvinna.

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Dansens Hus har en bred samverkan med aktörer på nationell och internationell nivå. Bland annat deltar Dansens Hus i två europeiska nätverk, International Network for Contempo- rary Performing Arts (IETM) och European Dance House Network (EDN).

Under 2014 har Dansens Hus vidareutvecklat festivalen Urban Connection, vars syfte är att bl.a. ge de unga autodidakterna egeninflytande. Genom nätverket DANSISTAN bidrar Dansens Hus till dansutbudet för målgruppen högstadie- och gymnasieelever.

Dansens Hus rymmer också kansliverksamhet för Dansnät Sverige som är ett nätverk för tur- néer och aktiviteter inom samtida dans. Dans- nätet har under 2014 turnerat till 25 orter och haft en publik på 11 345 besökare, se tabell 4.7 nedan.

Tabell 4.7 Prestationer Dansnät Sverige/Dansens Hus

	2012	2013	2014
Antal parter i nätverket	12	13	13
Antal besökare dansföreställ-	10 026	8 100	11 345
ningar
Antal besökare kringaktiviteter	14 171	10 700	3 998

Antal turnerande produktioner	15	13	13
Antal orter som tagit emot turnéer	27	27	25

Källa: Dansens Hus

Drottningholms slottsteater

Drottningholms Slottsteater har under 2014 erbjudit en mångfacetterad verksamhet genom att producera föreställningar, konserter, vis- ningsverksamhet och liknande arrangemang. Teatern har under året arbetat för att anknyta till scenkonstens historia, men också att främja dess förnyelse genom nya grepp i verksamheten. Teatern har satt upp två operaföreställningar och har även inom ramen för programverksamheten Esprit! genomfört ett antal föreställningar och evenemang riktade till en bredare publik. Be- läggningsgraden har ökat från 77 procent 2013 till 89 procent 2014. Antalet besökare har dock sjunkit något för föreställningsverksamheten. Det totala publikantalet under 2014 för före- ställningar och evenemang var 15 427 personer (16 431 föregående år) och för visningar 21 824 personer (21 966 föregående år). Årets föreställ- ningar bedöms ha mottagits väl av publik och recensenter.

Tabell 4.8 Prestationer Drottningholms Slottsteater

	2012	2013	2014
Antal föreställningar	37	33	25

Publikantal föreställ-	15 031	16 431	15 427
ningar och evenemang
(total)
Beläggningsgrad	74 %	77 %	89 %

Antal besök visningar	21 777	21 966	21 824

Källa: Drottningholms Slottsteater

Nationalgåvan Voksenåsen

Voksenåsen AS, som är en kurs- och konferens- anläggning i Oslo, är Norges nationalgåva till Sverige. Voksenåsen ska genom sin program- verksamhet stärka samhörigheten mellan svens- kar och norrmän samt öka den ömsesidiga kun- skapen om ländernas samhällsliv, språk och kultur samt spegla Sveriges och Norges engage- mang internationellt. Hotell- och konferensan- läggningen ska hävda sig väl i konkurrens med liknande anläggningar i Oslo-området med bi- behållen respekt för Voksenåsens grundläggande syfte.

Programverksamheten under 2014 var varie- rad, vände sig till såväl ungdomar som vuxna och innehöll relevanta teman för båda länderna. Re- sultatet av den kommersiella verksamheten är övervägande gott vid jämförelser med de närm- aste konkurrenterna på marknaden. Belägg- ningen ökade något 2014.

Den ideella föreningen Riksteatern med Cullberg- baletten

Riksteaterns verksamhet 2014 nådde en publik i hela landet som uppgick till ca 900 000 besökare, vilket är en viss minskning jämfört med tidigare år, se tabell 4.9 nedan.

År 2014 har Riksteatern bl.a. initierat en sär- skild satsning för unga vuxna och förstärkt lo- kala föreningars inflytande på repertoaren. Vi- dare har en proposition med inriktning för verk- samheten 2015–2019 antagits vid föreningens kongress som ägde rum i maj 2015.

Cullbergbaletten turnerade 2014 med 7 pro- duktioner och gav 55 föreställningar. Publiktill- strömningen på ca 17 000 var dock lägre än tidi- gare i år. Riksteatern har våren 2014 lämnat en redovisning om Cullbergbalettens fortsatta ut- veckling. Arbetet har utförts i dialog med Sta- tens kulturråd och Konstnärsnämnden.

Under 2014 turnerade Tyst teater med bl.a. föreställningen När vinterns stjärnor lyser här, i samarbete med Giron Sámi teáhter, Norrbot-

tensteatern och Tornedalsteatern. Under turnén arrangerades tillsammans med Språkrådet fem seminarier om språk och identitet.

Tabell 4.9 Prestationer Riksteatern 2012–2014: Medlem- mar, produktioner och publik

	2012	2013	2014
Lokala riksteaterföreningar	232	231	225

Anslutna föreningar	60	61	64
Publik totalt (tusental)	1 079	1 036	903

varav Södra teatern	246,6	191,4	150,7
(tusental)
varav Cullberg	21 200	25 400	17 400

Varav Tyst teater	6 300	4 400	4 300

Källa: Riksteatern

Regionala scenkonstinstitutioner

Från och med 2013 är alla län utom Stockholm med i kultursamverkansmodellen, se avsnitt 3.4.2. Till Stockholms åtta regionala institutioner fördelade Statens kulturråd totalt nära 90 miljo- ner kronor i verksamhetsbidrag, varav 80 miljo- ner kronor till scenkonstinstitutioner. Därutöver fördelades ca 2,3 miljoner kronor i utveck- lingsbidrag.

Nytt pensionssystem på scenkonstområdet

Regeringen bedömde i budgetpropositionen för 2015 (prop. 2014/15:1, utg.omr. 17) att den tidigare statliga regleringen av tjänstepension- erna på scenkonstområdet skulle avvecklas fr.o.m. den 1 januari 2015 och ersättas med en kollektivavtalsreglerad pensionsordning. Inom ramen för ett reformerat pensionssystem lyfte regeringen fram att det bör finnas möjlighet till omställning och karriärväxling för yrkesgrupper som av konstnärliga och fysiska skäl inte kan arbeta inom sina konstnärliga yrken till 65 år.

Regeringen beslutade därefter den 13 novem- ber om ändring i förordningen (2003:56) om tjänstepension och tjänstegrupplivförsäkring för vissa arbetstagare med icke-statlig anställning (den s.k. PISA-förordningen). Förordningsänd- ringen innebär att PISA-förordningen fr.o.m. den 1 januari 2015 inte längre reglerar villkoren för anställda vid scenkonstinstitutionerna. Sam- tidigt infördes övergångsbestämmelser till för- ordningen.

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Övergången till ett nytt pensionssystem som motsvarar villkoren på den övriga arbetsmark- naden, och med möjlighet till karriärväxling och omställning, har inneburit att medel frigjorts för andra ändamål inom scenkonstområdet. För 2015 har därför 60 miljoner kronor öronmärkts till kvalitetsförstärkande insatser inom scen- konstområdet inom berörda anslag.

Arbetsmarknadens parter på området har den 20 april 2015 träffat ett nytt pensionsavtal och ett avtal om omställning och karriärväxling som gäller retroaktivt fr.o.m. den 1 januari 2015.

Schablonavdrag från arbetsgivaravgifterna för musikers utgifter

Skatteverket har under 2014 sett över reglerna för det s.k. schablonavdraget från arbetsgivarav- gifterna för musikers utgifter. Under hösten 2014 remitterade Skatteverket ett förslag om ändring av reglerna, vilket eventuellt kan inne- bära ekonomiska konsekvenser för de berörda arbetsgivarna. I augusti 2015 aviserades dock att en eventuell ändring av reglerna kommer att bli aktuell tidigast fr.o.m. 2017. Regeringen följer frågan.

Den fria scenkonsten

Den fria scenkonsten kännetecknas av en stark konstnärlig utveckling med tydliga inslag av experimentellt och undersökande arbete, inte minst genom ny teknikanvändning. Inom fältet syns en ökad mångfald av olika och blandade konstuttryck vilket resulterat i genre- och ut- trycksöverskridande produktioner. Det inter- nationella perspektivet är tydligt liksom arbetet med kritiska frågor om bl.a. genus, makt och normer.

Danskonsten har en svagare infrastruktur än övrig scenkonst men befinner sig trots detta i ett starkt utvecklingsskede där olika uttrycksformer som t.ex. bildkonst, performance och teater samspelar. Detta framkommer bl.a. i den rapport som Statens kulturråd och Konstnärsnämnden redovisade till regeringen utifrån uppdrag i regleringsbrevet för 2014 (dnr Ku2014/01906).

Även cirkuskonsten ligger långt fram när det gäller nyskapande. Där är den internationella inriktningen tydlig liksom även verksamhet som riktar sig till barn och unga.

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Det statliga stödet som fördelas av Statens kulturråd till den fria scenkonsten uppgick 2014 till 194,2 miljoner kronor. Därtill kan Statens musikverks bidragsgivning på ca 25 miljoner kronor till det fria musiklivet läggas till, se tabell 4.5 ovan. Även bidragsgivningen inom ramen för kultursamverkansmodellen, se avsnitt 3.4.2, kan fördelas till fria aktörer.

Av tabell 4.10 nedan framgår hur det statliga stödet har fördelats av Statens kulturråd mellan olika verksamheter under 2012–2014.

Tabell 4.10 Stöd till den fria scenkonsten 2012–2014

Miljoner kronor

	2012	2013	2014
Arrangerade musikföreningar	37,3	32,2	30,5
och konstområdesövergripande
arrangörer

Arrangörsstöd dans1	16,7	-	-
Fonogram	8,3	7,9	8,6

Fria dansgrupper	27,5	39,9	38,7

Fria musikgrupper2	20,0	19,5	19,2
Fria teatergrupper	57,6	53,8	63,4

Samverkan med komponister	8,1	7,7	8,2

Vissa aktörer av kulturpolitiskt	19,1	22,8	25,6
intresse

Totalt	194,5	183,8	194,2

Källa: Statens kulturråd

1Fr.o.m. 2013 ingår arrangörsstöd till dans i bidragsomgångarna för fria dans- grupper

2Inklusive projektbidrag som även riktar sig till arrangörer

Medelsökningen till fria teatergrupper härleds till att Kulturrådet ändrat tidpunkten för bidrags- omgångar samt utnyttjat bemyndiganden inom vissa anslag.

Unga Klara har under 2014 beviljats ett ökat verksamhetsbidrag på 3 miljoner kronor vilket är förklaringen till att det statliga stödet till aktörer av kulturpolitiskt intresse har ökat.

Barn och unga

I synnerhet inom teaterområdet har de fria grupperna stor betydelse för kvalitativ scenkonst för barn och unga. Cirka 57 procent av bidragen gick 2014 till verksamhet riktad till den yngre målgruppen.

Enligt tabellen nedan har andelen bidrag till barn- och ungdomsverksamhet inom dansen ökat markant jämfört med tidigare år.

Tabell 4.11 Andel statligt bidrag till barn- och ungdomsverksamhet fördelat på teater, dans och musik

	2012	2013	2014
Teater	56%	53%	57%
Dans	26%	22%	35%

Musik	15%	14%	12%

Källa: Statens kulturråd

Jämställdhet

Jämställdheten är fortfarande en utmaning inom många konst- och kulturområden, i synnerhet inom stora delar av musikområdet. Bättre balans är det inom teaterområdet där en nästan jämn könsfördelning råder bland de sökande.

Kulturrådets mål är att könsfördelningen to- talt sett ska ligga i intervallet 40–60 procent inom de stöd som beviljas. Enligt tabellen nedan uppfylls det målet endast för koreografer.

Tabell 4.12 Andel medverkande kvinnor i verksamheter som beviljats bidrag 2011–2013

	2012	2013	2014
Koreografer	69 %	58 %	58 %

Tonsättare	36 %	33 %	34 %

Fria musikgrupper	30 %	32 %	33 %

Källa: Statens kulturråd.

Tillgänglighet

Kulturrådet konstaterar i rapporten Kultur för alla – inget hinder (2014) att den fria sektorn har olika förutsättningar och resurser för att arbeta för ökad tillgänglighet. Enligt myndighetens enkätundersökning av de fria gruppernas till- gänglighetsarbete 2014 framgår bland annat att 52 procent har åtgärdat enkelt avhjälpta hinder.

Ytterligare uppgifter om Kulturrådets arbete med tillgänglighetsfrågor finns i avsnitt 3.4.2.

Internationellt

Inom den fria scenkonsten är det internationella perspektivet tydligt där flertalet aktörer bedriver ett omfattande internationellt arbete genom samverkan och turnéverksamhet. Mot bakgrund av detta beslutade Kulturrådet i början av 2014 att ytterligare integrera det internationella per- spektivet vid bidragsfördelning till aktörer inom den fria scenkonsten.

En ökad internationalisering märks inte minst inom dansområdet, bild- och formkonstområdet och nycirkusområdet.

4.4.3Analys och slutsatser

Regeringens vision för den statligt stödda scen- konsten är att skapa goda förutsättningar för både institutioner och det fria kulturlivet i hela landet att kunna erbjuda scenkonst av hög kva- litet. Det ska finnas ett brett spektrum av berät- telser och bakgrunder på våra scener där scen- konsten bidrar till att öka den interkulturella förståelsen, både nationellt och internationellt. Scenkonsten har en självklar och viktig roll i samhällsutvecklingen där en mångfald av röster och en fri debatt är en grundläggande förutsätt- ning för en levande demokrati.

Drottningholms slottsteater har arbetat för att nå en bredare publik, men det finns fortfarande utvecklingsmöjligheter på det området. Rege- ringen bedömer att det är positivt att belägg- ningsgraden ökat på teatern och att 2014 års föreställningar mottagits väl av publik och recen- senter.

Kungliga Operan AB och Kungliga Drama- tiska teatern AB bedriver sin verksamhet i enlig- het med de riktlinjer som satts upp och båda nationalscenerna uppvisar bra resultat. Fastig- hetsfrågan är viktig för den konstnärliga ut- vecklingen när det gäller Kungliga Operan AB och för båda institutionerna är en långsiktig strävan mot större mångfald bland upphovsper- soner, utövare och publik en central fråga.

Kungliga Operans byggnad vid Gustav Adolfs torg i Stockholm är i mycket dåligt skick och åtgärder behöver vidtas för att förbättra arbets- miljön och ge verksamheten bättre förutsätt- ningar att utvecklas konstnärligt. Även publika utrymmen behöver rustas upp och tillgänglig- heten till byggnaden behöver förbättras.

Statens fastighetsverk konstaterade i sin redo- visning av uppdraget att ta fram en förstudie om en renovering och ombyggnad av operahuset att en ombyggnad och renovering som fyller i prin- cip samtliga de behov som verksamheten upp- ställt och som huset är i behov av kan tillfreds- ställas inom ramen för de två miljarder kronor som regeringen angivit. Frågan om hur rege- ringen avser att gå vidare i denna fråga bereds för närvarande i Regeringskansliet.

Den fria scenkonsten är viktig för hela kultur- livets utveckling och vitalisering. I syfte att nå nya grupper som inte har en självklar tillgång till scenkonsten bör samverkan mellan det fria kul- turlivet, institutionerna och det civila samhället utvecklas framöver.

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Generellt når de statligt stödda verksamhet- erna en bred publik. Dock uppvisar några av aktörerna en viss nedgång i publiktillström- ningen 2014. Det är viktigt att utbudet av hög- kvalitativ scenkonst återspeglar, samt publikar- betet riktar sig till och attraherar, den mångfald av röster och uttryck som finns i vårt samhälle.

Det är positivt att bl.a. Statens musikverk ut- vecklat strategiska åtgärder för ökad jämställdhet inom scenkonstområdet. Det behövs dock fort- satt arbete för att jämställheten inom hela scen- konstområdet ska utvecklas.

Som nämns ovan kommer regeringen att följa frågan om schablonavdraget från arbetsgivarav- gifterna för musikers utgifter.

4.5Budgetförslag

4.5.12:1 Bidrag till Operan, Dramaten, Riksteatern, Dansens Hus, Drottningholms Slottsteater och Voksenåsen

Tabell 4.13 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2014	Utfall	978 904		sparande	0
2015	Anslag	977 660	1	Utgifts-	977 660
2015	Anslag	977 660	1	prognos	977 660
2016	Förslag	989 425
2017	Beräknat	983 932	2

2018	Beräknat	983 777	3
2019	Beräknat	986 360	4

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2015 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 984 466 tkr i 2016 års prisnivå.

3Motsvarar 984 518 tkr i 2016 års prisnivå.

4Motsvarar 984 520 tkr i 2016 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till Kungliga Operan AB, Kungliga Dramatiska teatern AB, Riksteatern (ideell förening), Stiftel- sen Dansens Hus, Stiftelsen Drottningholms Slottsteater och Voksenåsen AS. Anslaget får även användas för kvalitetsstärkande insatser inom scenkonstområdet.

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Regeringens överväganden

Tabell 4.14 Härledning av anslagsnivån 2016–2019 för 2:1 Bidrag till Operan, Dramaten, Riksteatern, Dansens Hus, Drottningholms Slottsteater och Voksenåsen

Tusental kronor

	2016	2017	2018	2019
Anvisat 2015 1	977 660	977 660	977 660	977 660
Förändring till följd av:
Pris- och löne-
omräkning 2	14 125	13 587	13 378	15 979
Beslut	-2 360	-7 315	-7 260	-7 279
Överföring
till/från andra
anslag

Övrigt			-1	0
Förslag/
beräknat
anslag	989 425	983 932	983 777	986 360

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2014 (bet. 2014/15:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2015. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en

pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2017–2019 är preliminär.

Som aviserades i budgetpropositionen för 2015 minskas anslaget med ca 2 360 000 kronor fr.o.m. 2016 för att bidra till att finansiera prio- riterade satsningar.

Tabell 4.15 Sammanställning av medelstilldelningen 2015 och 2016 till Operan, Dramaten, Riksteatern, Dansens Hus, Drottningholms Slottsteater och Voksenåsen

Tusentals kronor

	2015	2016
Operan	446 119	452 284

Dramaten	226 656	229 442
Riksteatern	259 358	261 727

Dansens hus	23 429	23 605

Drottningholms	11 732	11 904
Slottsteater

Voksenåsen	10 366	10 463
Summa	977 660	989 425

Operan

Regeringen beräknar att bidraget till Operan ökas med 7 403 000 kronor till följd av pris- och löneomräkning. Vidare minskas bidraget med 1 238 000 kronor fr.o.m. 2016 för att bidra till att finansiera prioriterade satsningar. Sammantaget uppgår bidraget till Operan till 452 284 000 kronor för 2016.

Dramaten

Regeringen beräknar att bidraget till Dramaten ökas med 3 346 000 kronor till följd av pris- och

löneomräkning. Vidare minskas bidraget med 560 000 kronor fr.o.m. 2016 för att bidra till att finansiera prioriterade satsningar. Sammantaget uppgår bidraget till Dramaten till 229 442 000 kronor för 2016.

Riksteatern

Regeringen beräknar att bidraget till Riksteatern ökas med 2 842 000 kronor till följd av pris- och löneomräkning. Vidare minskas bidraget med 473 000 kronor fr.o.m. 2016 för att bidra till att finansiera prioriterade satsningar. Sammantaget uppgår bidraget till Riksteatern till 261 727 000 kronor för 2016.

Dansens Hus

Regeringen beräknar att bidraget till Dansens Hus ökas med 211 000 kronor till följd av pris- och löneomräkning. Vidare minskas bidraget med 35 000 kronor fr.o.m. 2016 för att bidra till att finansiera prioriterade satsningar. Sammanta- get uppgår bidraget till Dansens Hus till 23 605 000 kronor för 2016.

Drottningholms Slottsteater

Regeringen beräknar att bidraget till Drottning- holms Slottsteater ökas med 206 000 kronor till följd av pris- och löneomräkning. Vidare mins- kas bidraget med 34 000 kronor fr.o.m. 2016 för att bidra till att finansiera prioriterade satsningar. Sammantaget uppgår bidraget till Drottning- holms Slottsteater till 11 904 000 kronor för 2016.

Voksenåsen

Regeringen beräknar att bidraget till Voksenåsen ökas med 117 000 kronor till följd av pris- och löneomräkning. Vidare minskas bidraget med 20 000 kronor fr.o.m. 2016 för att bidra till att finansiera prioriterade satsningar. Sammantaget uppgår bidraget till Voksenåsen till 10 463 000 kronor för 2016.

Regeringen föreslår att 989 425 000 kronor an- visas under anslaget 2:1 Bidrag till Operan, Dra- maten, Riksteatern, Dansens hus, Drottningholms Slottsteater och Voksenåsen för 2016. För 2017, 2018 och 2019 beräknas anslaget till 983 932 000 kronor, 983 777 000 kronor respektive 986 360 000 kronor.

4.5.22:2 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål

Tabell 4.16 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2014	Utfall	189 050		sparande	163
2015	Anslag	189 064	1	Utgifts-	184 364
2015	Anslag	189 064	1	prognos	184 364
2016	Förslag	188 586
2017	Beräknat	188 599

2018	Beräknat	188 614
2019	Beräknat	188 614

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2015 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till det fria kulturlivet, arrangörer, fonogram- verksamhet och vissa andra aktörer av kulturpo- litiskt intresse inom teater, dans och musik. An- slaget får även användas för utgifter för admi- nistration och genomförande av verksamheten.

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2016 för anslaget 2:2 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål besluta om bi- drag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 137 000 000 kronor 2017 och 2018.

Skälen för regeringens förslag: Inom ansla- get beviljas bidrag till den fria scenkonsten samt fonogramstöd. För att skapa goda planerings- förutsättningar för de fria grupperna bör beslut om bidrag kunna fattas som medför utfästelser om utgifter för kommande år.

Anslaget används huvudsakligen för bidrags- givning till fria scenkonstgrupper. Dessa grupper är oftast små och har små ekonomiska resurser. Statens andel av deras offentliga finansiering är betydande och en viktig förutsättning för dem att finna övrig finansiering. Grupperna bedriver omfattande turnéverksamhet, både i Sverige och i utlandet, vilket medför behov av goda plane- ringsförutsättningar.

Regeringen bör därför bemyndigas att under 2016 för anslaget 2:2 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför be- hov av framtida anslag på högst 137 000 000 kronor 2017 och 2018.

Tabell 4.17 Beställningsbemyndigande för anslaget 2:2 Bidrag till vissa teater-, dans-, och musikändamål

Tusental kronor

	Utfall	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
	2014	2015	2016	2017	2018
Ingående åtaganden	102 970	101 682	103 000	–	–	–

Nya åtaganden	101 682	103 000	137 000	–	–	–
Infriade åtaganden	-102 970	-101 682	-103 000	-107 000	-30 000	–

Utestående åtaganden	101 682	103 000	137 000	–	–	–

Erhållet/föreslaget bemyndigande	137 000	137 000	137 000	–	–	–

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Regeringens överväganden

Tabell 4.18 Härledning av anslagsnivån 2016–2019 för 2:2 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål

Tusental kronor

	2016	2017	2018	2019
Anvisat 2015 1	189 064	189 064	189 064	189 064
Förändring till följd av:
Beslut	-478	-465	-450	-450
Överföring
till/från andra
anslag
Övrigt

Förslag/
beräknat
anslag	188 586	188 599	188 614	188 614

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2014 (bet. 2014/15:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Som aviserades i budgetpropositionen för 2015 minskas anslaget med ca 478 000 kronor fr.o.m. 2016 för att bidra till att finansiera prioriterade satsningar.

Regeringen föreslår att 188 586 000 kronor anvisas under anslaget 2:2 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål för 2016. För 2017, 2018 och 2019 beräknas anslaget till 188 599 000 kronor, 188 614 000 kronor respek- tive 188 614 000 kronor.

4.5.32:3 Statens musikverk

Tabell 4.19 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2014	Utfall	108 624		sparande	2 890
2015	Anslag	110 516	1	Utgifts-	110 587
2015	Anslag	110 516	1	prognos	110 587
2016	Förslag	111 209

2017	Beräknat	111 844	2
2018	Beräknat	112 913	3

2019	Beräknat	114 497	4

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2015 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 111 212 tkr i 2016 års prisnivå.

3Motsvarar 111 218 tkr i 2016 års prisnivå.

4Motsvarar 111 217 tkr i 2016 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Statens musikverks förvaltningsutgifter och för utgifter för statsbi- drag till musiklivet. Anslaget får även användas för utgifter som uppkommer till följd av att

Stiftelsen Svenska rikskonserter avvecklas, så som pensionskostnader som regleras retroaktivt.

Regeringens överväganden

Tabell 4.20 Härledning av anslagsnivån 2016–2019 för 2:3 Statens musikverk

Tusental kronor

	2016	2017	2018	2019
Anvisat 2015 1	110 516	110 516	110 516	110 516
Förändring till följd av:
Pris- och löne-
omräkning 2	971	1 604	2 671	4 259
Beslut	-278	-276	-274	-278
Överföring
till/från andra
anslag

Övrigt
Förslag/
beräknat
anslag	111 209	111 844	112 913	114 497

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2014 (bet. 2014/15:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2015. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en

pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2017–2019 är preliminär.

Som aviserades i budgetpropositionen för 2015 minskas anslaget med ca 278 000 kronor fr.o.m. 2016 för att bidra till att finansiera prioriterade satsningar.

Regeringen föreslår att 111 209 000 kronor anvisas under anslaget 2:3 Statens musikverk för 2016. För 2017, 2018 och 2019 beräknas anslaget till 111 844 000 kronor, 112 913 000 kronor re- spektive 114 497 000 kronor.

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

5 Litteraturen, läsandet och språket

5.1Omfattning

Avsnittet omfattar Statens kulturråds och Kungl. bibliotekets bidragsgivning och verk- samhet som rör bibliotek, litteratur och kultur-

5.2Utgiftsutveckling

tidskrifter. Vidare omfattas Myndigheten för tillgängliga medier, Institutet för språk och folkminnen och Stiftelsen för lättläst nyhetsin- formation och litteratur (Centrum för lättläst).

Tabell 5.1 Utgiftsutveckling inom Litteraturen, läsandet och språket, utgiftsområde 17

Miljoner kronor

	Utfall	Budget	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat	Beräknat
	2014	2015 1	2015	2016	2017	2018	2019
3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter	137	138	135	138	138	138	138
3:2 Myndigheten för tillgängliga medier	89	118	116	119	120	122	124

3:4 Institutet för språk och folkminnen	53	58	58	59	60	61	62

Summa Litteraturen, läsandet och språket	279	314	308	316	317	320	323

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2015 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

5.3Mål

I avsnitt 2.4 anges de mål för den nationella kulturpolitiken som riksdagen beslutat.

Riksdagen har även antagit följande nationella mål för politiken för litteratur- och läsfrämjande (prop. 2013/14:3, bet. 2013/14:KrU4, rskr. 2013/14:117):

Alla i Sverige ska, oavsett bakgrund och med utgångspunkt i vars och ens särskilda förutsätt- ningar, ges möjlighet att utveckla en god läsför- måga och ha tillgång till litteratur av hög kvalitet.

De riksdagsbundna målen för en nationell språkpolitik (prop. 2005/06:2, bet. 2005/06:KrU4, rskr. 2005/06:89) är:

–Svenska språket ska vara huvudspråk i Sve- rige.

–Svenskan ska vara ett komplett och sam- hällsbärande språk.

–Den offentliga svenskan ska vara vårdad, enkel och begriplig.

–Alla ska ha rätt till språk: att utveckla och tillägna sig svenska språket, att utveckla och bruka det egna modersmålet och nationella minoritetsspråket och att få möjlighet att lära sig främmande språk.

De språkpolitiska målen ligger till grund för språklagen (2009:600).

5.4Resultatredovisning

5.4.1Bedömningsgrunder

Bedömningen av resultatet inom litteraturen, läsandet och språket utgår från

–bidragsgivning till biblioteksverksamhet samt övriga biblioteksfrämjande insatser med utgångspunkt i bl.a. bibliotekslagen (2013:801),

–bidragsgivning till litteratur och kulturtid- skrifter och internationellt litteratursamar- bete för att främja mångfald, kvalitet och fördjupning i utgivningen samt spridning och läsning av litteratur och kulturtidskrif- ter,

–insatser för att främja ett ökat läsande,

–produktion, utlåning och distribution av tillgängliga medier,

–insatser inom språkområdet med utgångs- punkt i bl.a. språklagen (2009:600),

–Centrum för lättlästs produktion och distribution av anpassad litteratur och ny- hetsinformation, och

–könsfördelning bland upphovspersoner som beviljats litteraturstöd.

Bedömningen görs vidare utifrån resultat relate- rade till relevanta bedömningsgrunder gemen- samma för kulturområdet (se avsnitt 3.4.1 Kul- turområdesövergripande verksamhet).

5.4.2Resultat

Bibliotek och tillgängliga medier

Bibliotekssamverkan

Kungl. biblioteket har sedan 2011 ett samver- kans- och utvecklingsansvar för det allmänna biblioteksväsendet. I och med att den nya biblio- tekslagen (2013:801) trädde i kraft den 1 januari 2014 är uppgiften lagreglerad.

Kungl. biblioteket har under 2014 fortsatt ar- betet, som bedrivs tillsammans med de regionala biblioteken och kommunerna, med att följa upp de antagna biblioteksplanerna. Arbetet under året har bl.a. syftat till att skapa bättre samsyn kring kvalitet och allsidighet i bibliotekens tjänster och samlingar.

Under 2014 har Kungl. biblioteket också ar- betat med att ta fram stödmaterial för skol- huvudmännen i syfte att stödja elevernas tillgång till skolbibliotek. Stödmaterialet har bl.a. fokuse- rat på samarbete mellan skola och folkbibliotek och mångspråkigt arbete i skolbibliotek. Antalet folkbibliotek som vill delta i den nationella ka- talogen Libris fortsätter att öka. Överenskom- melse har träffats med 24 bibliotek under året.

Den officiella biblioteksstatistiken har ut- vecklats under 2014, till följd av ändringar i lagen (2001:99) om den officiella statisken. Biblioteks- statistiken för 2014 presenterades i maj 2015.

Kungl. biblioteket har under 2013 och 2014 haft i uppdrag att inleda en försöksverksamhet med att tillgängliggöra e-böcker via Libris. Inom uppdraget har Kungl. biblioteket valt att arbeta med böcker som inte är upphovsrättsligt skyd- dade, bl.a. från Litteraturbanken. Myndigheten slutrapporterade uppdraget i februari 2015 (dnr Ku2015/00747).

Kungl. biblioteket fördelar årligen verksam- hetsbidrag på närmare 11 miljoner kronor till Sveriges depåbibliotek och lånecentral i Umeå och till Internationella biblioteket i Stockholm. Dessutom fördelas utvecklingsbidrag till olika biblioteksverksamheter på ca 4 miljoner kronor.

Under utgiftsområde 16 Utbildning och uni- versitetsforskning, avsnitt 8 Forskning redogörs för Kungl. bibliotekets uppdrag som national- bibliotek och forskningsbibliotek m.m.

Biblioteksverksamhet i kultursamverkansmodellen

Statligt stöd till regional biblioteksverksamhet ingår sedan 2011 i kultursamverkansmodellen. Totalt fördelade landstingen ca 30 miljoner kro- nor i statliga medel till biblioteksverksamhet under 2014. Stockholms län, som inte ingår i kultursamverkansmodellen, fick 2,2 miljoner kronor för ändamålet. Se vidare avsnitt 3.4.2 Kultursamverkansmodellen.

Myndigheten för tillgängliga medier

Myndigheten för tillgängliga medier ska, bl.a. i samverkan med bibliotek, arbeta för att alla ska ha tillgång till litteratur utifrån vars och ens för- utsättningar oavsett läsförmåga eller funktions- nedsättning.

Myndighetens samlade produktion och för- värv av talböcker uppgick under 2014 till 2 977 titlar för biblioteksservice och 1 871 titlar för studielitteratur, totalt 4 848 titlar. Samtliga titlar som producerats eller förvärvats har gjorts till- gängliga för nedladdning. Det totala antalet nedladdningar av talböcker under 2014 uppgick till 630 836, jämfört med 519 690 år 2013.

Utlåning av fysiska talböcker genom folk- och skolbibliotek fortsätter att minska medan lånen via tjänsten Egen nedladdning, som sker genom webbsidan respektive appen Legimus, ökar kraf- tigt. Antalet egna nedladdare har mer än för- dubblats från 25 681 år 2012 till 65 302 år 2014. Genom tjänsten Egen nedladdning har talböck- erna nått nya låntagare. Det är också en tjänst som lockar yngre åldersgrupper, inte minst ap- pen Legimus som stod för 60 procent av lånen 2014 för användare under 18 år.

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Tabell 5.2 Prestationer talböcker 2012–2014

	2012	2013	2014
Antal producerade och	4 757	4 268	4 848
förvärvade talböcker

Antal förmedlande bibliotek	12 780	13 786	13 985
och studerande som är
registrerade vid MTM
Antal låntagare som lånar	1 928	1 457	493
fysiskt från MTM
Antal enskilda låntagare	25 681	40 776	65 302
som laddar ned från MTM

Källa: Myndigheten för tillgängliga medier

Myndighetens totala produktion och förvärv av punktskriftsböcker ökade 2014 med 31,8 pro- cent till 1 126 titlar (767). Under 2014 har 61 procent av punktskriftstitlarna framställts in- ternt genom en automatiserad process till en lägre kostnad och med en förkortad produk- tionstid. Detta har lett till en stor ökning i pro- duktionen.

Tabell 5.3 Prestationer punktskriftsböcker 2012–2014

	2012	2013	2014
Antal producerade och för-	672	767	1 126
värvade punktskriftsböcker

Antal utlånade punkt-	19 432	18 499	16 380
skriftsböcker
– varav för barn	4 206	4073	3 113
	4 206	4073	3 113
Bestånd av taktila bilder-	67	78	81
böcker

Källa: Myndigheten för tillgängliga medier. Kommentar: Under 2014 har utlå- ningen av punktskriftsböcker minskat med 11,5 procent till 16 380 volymer (18 499 år 2013). Detta beror enligt myndigheten på att inga omlån behöver göras på envägslånen vilket minskar talen. Antalet låntagare har dock ökat från 510 till 543 jämfört med år 2013.

Litteratur, läsfrämjande och kulturtidskrifter

Statens kulturråd fördelar flera bidrag som syftar till att dels stödja utgivning och distribution av litteratur och kulturtidskrifter, dels främja läs- ning och litteraturförmedling, särskilt bland barn och unga. Av tabell 5.4 nedan framgår att den största delen går till stöd för produktion av litte- ratur och kulturtidskrifter.

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Tabell 5.4 Bidrag till litteratur, kulturtidskrifter och läsfrämjande 2012–2014 (beviljade medel)

	2012	2013	2014
Efterhandsstöd till littera-	38 098	36 930	35 686
tur (tkr)
Antal ansökningar om	1 738	1 850	1 935
litteraturstöd
Antal beviljade ansökningar	803	793	769

Läsfrämjande bidrag (tkr)	10 331	10 837	20 703

Antal ansökningar om	128	175	207
läsfrämjandebidrag

Antal beviljade ansökningar	74	87	104
Litterära evenemang (tkr)	3 696	3 555	4 215

Inköpsstöd till folk- och	24 800	24 160	24 721
skolbibliotek (tkr)

Internationellt litteratur-	4 665	5 311	6 287
samarbete (projektbidrag
och översättningsstöd) (tkr)
Kulturtidskrifter (stöd till	40 252	21 575	2 405 1
produktion, utveckling och
tidskriftsverkstäder) (tkr)

Litteraturpriset till Astrid	5 000	5 000	5000
Lindgrens minne (Alma)
(tkr)

Alla tiders klassiker (tkr)	527	73	0

Övrigt (planerad utgivning,	2 514	1 229	1 166
fristadsförfattare,
författarverkstäder m.m.)
(tkr)
TOTALT (tkr)	129 883	108 670	100 183

Källa: Statens kulturråd

1Produktionsstöd till kulturtidskrifter har tidigare år fattats inför nästkommande år utifrån beviljade bemyndiganden. Med anledning av osäkerheten inför 2015 års budget och regleringsbrev avvaktade Kulturrådet med beslutet till i början av 2015.

Läsfrämjande insatser

Statens kulturråd har sedan 2014 ett utökat upp- drag att ta initiativ till, samordna och följa upp läsfrämjande insatser av nationellt strategiskt intresse. Myndigheten har tillförts 15 miljoner kronor för uppdraget fr.o.m. 2014 och i decem- ber 2014 presenterade Kulturrådet ett hand- lingsprogram för myndighetens fortsatta läs- främjande arbete (dnr Ku2014/02007).

Utifrån handlingsprogrammet påbörjade Kulturrådet under 2014 arbetet med att bygga upp ett nationellt program för att stödja små barns språkutveckling, kallat Bokstart Sverige. Programmet riktar sig till föräldrar och innebär att barnhälsovård och folkbibliotek samverkar för att nå dem med inspiration och information kring läsning. Under 2015 startar tre pilotprojekt i Landskrona, Göteborg och Södertälje. I ett första skede är målgruppen familjer i socialt och ekonomiskt utsatta områden. Kulturrådet har också bl.a. tagit fram en kunskapsöversikt om

metoder och forskning på det läsfrämjande om- rådet.

Antalet ansökningar om läsfrämjande bidrag har ökat under 2014, se tabell 5.4. Kulturrådet har i bidragsgivningen prioriterat projekt av nationellt strategiskt intresse, exempelvis digitalt läsfrämjande. Under 2014 har arbetet med den läsfrämjande satsning där idrottsföreningar sam- verkar med bibliotek för att tillgängliggöra litte- ratur för idrottande pojkar och flickor fortsatt. Totalt fördelas 4,9 miljoner kronor under 2013 och 2014.

Kulturrådet tog under 2014 över administra- tionen av läsambassadören, vars arbete syftar till att öka kunskapen om läsningens betydelse. Läsambassadören väljs för två år och är fram till hösten 2015 barnboksförfattaren Johanna Lind- bäck.

Inköpsstödet till folk- och skolbibliotek an- vänds till inköp av litteratur för barn och unga. Inköpsstöd söktes 2014 av 250 kommuner varav 242 beviljades.

Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne

Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne (ALMA) uppgår till 5 miljoner kronor. Syftet med priset är att stärka och öka intresset för barn- och ungdomslitteratur i världen och att främja barns rätt till kultur. År 2014 tilldelades priset den svenska författaren Barbro Lindgren.

Litteraturstöd

Efterhandsstöd till utgiven litteratur är det bi- drag inom vilket Kulturrådet mottar flest antal ansökningar av samtliga bidragsformer. Under 2014 inkom 1 935 ansökningar, varav 769 bevil- jades (se tabell 5.4). Av de beviljade ansökning- arna utgörs en betydande andel av titlar utgivna av små förlag, vilka står för en stor del av kvali- tetsutgivningen i landet. Dessa förlag är i hög grad beroende av litteraturstöd för att kunna bedriva sin verksamhet.

För att bidra till ökad spridning av kvalitets- litteratur distribueras samtliga litteraturstödda titlar till bl.a. landets huvudbibliotek. Totalt distribuerades böckerna till 287 mottagare. Un- der året har Kulturrådet genomfört informa- tionsinsatser som syftar till att underlätta för biblioteken att arbeta läsfrämjande med böck- erna.

Könsfördelningen bland upphovspersoner till de verk som beviljats litteraturstöd 2014 visar på en övervikt av manliga upphovspersoner till facklitteratur och klassisk litteratur, vilket avvi-

ker från strategin att minst 40 procent ska för- delas till underrepresenterat kön. Bland bilder- böcker och textböcker för barn råder omvänt förhållande och andelen manliga upphovsperso- ner understiger 40 procent.

Internationellt litteratursamarbete

Statens kulturråd verkar för att stärka den svenska kvalitetslitteraturen i utlandet genom projekt- och översättningsstöd samt egenini- tierad verksamhet, se tabell 5.4 för fördelning av bidrag inom området.

Kulturrådet prioriterar fortsatt insatser för att stärka översättarnas villkor genom att stödja och i vissa fall arrangera översättarseminarier i olika delar av världen. Från och med 2014 har över- sättare av svensk litteratur och dramatik också möjlighet att söka bidrag för resor och interna- tionellt utbyte från Kulturrådet, ett bidrag som tidigare administrerats av Sveriges författarfond.

Kulturrådet har under 2014 fortsatt arbetet med att stödja fristadsförfattare och verka för en utvidgning av fristadssystemet. Myndigheten har regelbundna kontakter med relevanta aktörer för breddning av fristadsrörelsen och medverkar i konferenser och möten inom området. Frågan har också lyfts i den dialog som förs med region- erna. Projektbidrag om ca 500 000 kronor har fördelats för bl.a. insatser som främjar fristads- konstnärernas möjlighet att delta i det offentliga kulturlivet, se vidare avsnitt 2.6 Politikens in- riktning.

Konstnärsnämnden har haft i uppdrag att ut- forma ett internationellt utbytesprogram för litterära upphovsmän. Konstnärsnämnden läm- nade en slutredovisning av uppdraget i februari 2015 (dnr Ku2015/00687), se vidare avsnitt 7 Kulturskaparnas villkor.

Kulturtidskrifter

Kulturrådet ger stöd till produktion och ut- veckling av kulturtidskrifter, både i tryckt och i digital form, se tabell 5.4.

På grund av den osäkerhet som fanns inför 2015 års budget avvaktade Kulturrådet med be- slut till början av 2015 om 19 miljoner kronor i produktionsstöd till 80 kulturtidskrifter. Av dem är 13 digitala tidskrifter. I bidragsgivningen har Kulturrådet beaktat potentialen för förnyelse och utveckling samt mångfalden av röster och perspektiv.

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Lättläst litteratur och nyhetsförmedling

Verksamheten vid Centrum för lättläst har un- der 2014 präglats av beslut kopplade till propo- sitionen Lättare att läsa (prop. 2013/14:134) om att avveckla statens stöd till stiftelsen och att överföra uppgifterna till Myndigheten för tillgängliga medier. Den 1 januari 2015 övertog Myndigheten för tillgängliga medier det statliga ansvaret för lättläst litteratur och nyhetsförmedling. Trots den pågående avvecklingen och organisationsförändringen har Centrum för lättläst under 2014 upprätthållit en väl fungerande verksamhet. Nyhetstidningen 8 SIDOR har fortsatt att komma ut i tryckt form, som digital utgåva på nätet och som inläst version. LL-förlaget har haft en bred utgivning både när det gäller genre och svårighetsgrad. Stiftelsen har dock i enlighet med avvecklingsbeslutet varit undantagen från att lämna en resultatredovisning för 2014 (dnr Ku2014/01231).

Språk och immateriellt kulturarv

Institutet för språk och folkminnen har i upp- drag att bl.a. följa tillämpningen av språklagen (2009:600), att bedriva språkvård samt öka, le- vandegöra och sprida kunskaper om språk, dia- lekter, folkminnen, namn och immateriella kul- turarv i Sverige.

Språkpolitik

I arbetet med att följa tillämpningen av språkla- gen (2009:600) har Språkrådet vid Institutet för språk och folkminnen under 2014 bl.a. utkom- mit med en årlig språkpolitisk omvärldsrapport och en rapport om klarspråksverksamheten 2014. I den sistnämnda rapporten konstaterar myndigheten utifrån en genomförd enkätunder- sökning att klarspråksarbetet når ut till allt fler myndigheter, kommuner och landsting. Med en svarsfrekvens på 71 procent uppgav 60 procent av organisationerna att de arbetar med klarspråk.

I syfte att stärka de språkvårdande insatserna för de nationella minoritetsspråken, det svenska teckenspråket och för svenskar med annat mo- dersmål än svenska har anslaget för Institutet för språk och folkminnen höjts med 3 miljoner kro- nor fr.o.m. 2014. Medlen har använts till att stärka de språkvårdande insatserna. Bland annat har arbetet med en ordbok i meänkieli intensifie-

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

rats och en språkvårdare i jiddisch har anställts vid Språkrådet.

I arbetet med revitalisering av nationella mi- noritetsspråk har Institutet för språk och folk- minnen fördelat ca 3,5 miljoner kronor i pro- jektbidrag för insatser till stöd för de nationella minoritetsspråken (anslaget 7:1 Åtgärder för nationella minoriteter ap.16 under utgiftsområde 1 Rikets styrelse). Insatserna syftar till att ge enskilda förutsättningar för att tillägna sig språk. Vid fördelningen av bidrag under 2014 har pro- jekt riktade till barn och ungdomar, läsfrämjande projekt, projekt med inriktning på språket som kulturbärare och språköverföring mellan gene- rationer varit särskilt prioriterade.

För att främja utveckling av en nationell språkinfrastruktur för talbaserade tjänster har den förra regeringen uppdragit åt Post- och tele- styrelsen att, i dialog med bl.a. Institutet för språk och folkminnen och Sveriges Television AB, genomföra ett pilotprojekt som ska utreda förutsättningarna för en heltäckande nationell språkresursbank samt utveckla en begränsad prototyp. Uppdraget finansieras med 10 miljo- ner kronor inom utgiftsområde 22 och ska redo- visas senast den 31 mars 2017.

Under 2015 har Regeringskansliet påbörjat arbetet med en översyn av det offentliga termi- nologiarbetets organisation och struktur.

Immateriellt kulturarv

Sverige ratificerade 2011 Unescos konvention om tryggandet av det immateriella kulturarvet. Under 2014 har Institutet för språk och folk- minnen arbetat med att utveckla arbetet med tillämpningen av konventionen. Arbetet har inriktats mot att engagera och samordna aktörer och att sprida kunskap om konventionen.

Regeringen har i regleringsbreven för 2015 gett Statens jordbruksverk, Riksantikvarieäm- betet, Sametinget och Institutet för språk och folkminnen ett uppdrag om traditionell småska- lig matkultur. Myndigheterna ska under 2015– 2018 främja ett levande och dynamiskt kulturarv kopplat till mat- och livsmedelsframställning. Myndigheterna ska tillsammans synliggöra, ta till vara och utveckla bl.a. traditionell kunskap, mångfald av växtsorter och husdjursraser, kul- turmiljöer och landskap. Uppdraget ska delredo- visas senast den 5 maj 2017 och slutredovisas senast den 26 april 2019.

Institutet för språk och folkminnens samlingar och forskning

De samlingar som Institutet för språk och folk- minnen förvaltar utgör en viktig infrastruktur för arbete med det immateriella kulturarvet och för språkvårdens utveckling. Under 2014 har arbetet med att digitalisera samlingarna och stärka kvaliteten fortsatt. Äldre samlingar har kompletterats och gjorts tillgängliga för forskare och allmänhet.

Den forskning som Institutet för språk och folkminnen bedriver utvecklar språkvården och de samlingar som myndigheten förvaltar.

5.4.3Analys och slutsatser

Statens bidrag till litteratur och kulturtidskrifter bidrar till att främja utgivning och spridning av kvalitetslitteratur och en mångfald i utbudet av kulturtidskrifter. Statens kulturråds arbete inom området har under 2014 till stor del fokuserats på läsfrämjande insatser inom ramen för det utvidgade uppdraget. Kulturrådet har, utifrån det handlingsprogram som redovisats under året, initierat egna läsfrämjande insatser som är av nationellt strategiskt intresse. Särskilt kan näm- nas Bokstart, satsningen på små barns språkut- veckling, som har fått stor uppmärksamhet och brett genomslag. Från och med 2015 är läs- och litteraturfrämjande verksamhet ett ändamål som kan få stöd inom ramen för kultursamverkans- modellen. Kulturrådet har en viktig roll när det gäller att synliggöra möjligheter och priorite- ringar i det läsfrämjande arbetet i dialog med kommuner och landsting.

Den nya bibliotekslagen, som trädde i kraft i januari 2014, tydliggör bibliotekens uppdrag att verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. Biblioteksområdet står inför ett antal utmaningar framöver. Läsförmågan sjunker och klyftan i kunskap och utbildning mellan olika grupper i samhället ökar. Biblioteken har en viktig roll att spela för att ändra denna ut- veckling och det är angeläget att biblioteken är tillgängliga och att deras fulla potential tas till vara. Skolbibliotek spelar en särskilt betydelsefull roll för att stimulera elevernas intresse för läs- ning och litteratur. Teknikutvecklingen går snabbt framåt, och med den skiftar människors medievanor och användingen av och förvänt- ningarna på bibliotekens utbud av medier och

tjänster. I syfte att långsiktigt bibehålla och ut- veckla en biblioteksverksamhet av hög kvalitet som är förberedd för framtidens utmaningar krävs därför en nationell samsyn och en gemen- sam strategi. I Vårändringsbudget för 2015 (prop. 2014/15:99) föreslog därför regeringen att Kungl. biblioteket får 5 miljoner kronor för framtagande av en nationell biblioteksstrategi 2015. För 2016−2018 bedömer regeringen att 6 miljoner kronor årligen avsätts för uppdraget, se vidare avsnitt 2.6 Politikens inriktning.

Det är viktigt att Myndigheten för tillgängliga medier, som fr.o.m. 2015 övertagit ansvaret för lättläst, utvecklar arbetet med att nå lässvaga grupper.

De senaste årens trend med minskad utlåning av fysiska talböcker och ökad användning av tjänsten Egen nedladdning har medfört att tal- böckerna nått nya låntagare, inte minst yngre åldersgrupper. Regeringen följer utvecklingen inom området. Regeringen bedömer att den ökade produktionen av såväl tal- som punkt- skriftsböcker samt den pågående teknikutveck- lingen för tillgängliggörande bidrar till att upp- fylla målet att alla i Sverige ska ha tillgång till litteratur av hög kvalitet, oavsett bakgrund och med utgångspunkt i vars och ens särskilda förut- sättningar.

Tillgång till språk är ytterst en fråga om jäm- likhet och allas lika rätt till demokratisk delak- tighet. Det arbete Institutet för språk och folk- minnen bedriver har bidragit till att utveckla språkvården. Regeringen bedömer att det är angeläget att följa den löpande utvecklingen inom språkområdet. Institutet för språk och folkminnen har en viktig uppgift att fortsätta följa tillämpningen av språklagen och svenskans och minoritetsspråkens utveckling.

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

5.5Budgetförslag

5.5.13:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter

Tabell 5.5 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2014	Utfall	137 157		sparande	12
2015	Anslag	138 060	1	Utgifts-	134 628
2015	Anslag	138 060	1	prognos	134 628
2016	Förslag	137 715

2017	Beräknat	137 724
2018	Beräknat	137 735

2019	Beräknat	137 735

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2015 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till litteratur, kulturtidskrifter, läsfrämjande och ett litteraturpris till Astrid Lindgrens minne. Anslaget får användas för utgifter för administ- ration, uppföljning, främjande och genomfö- rande av verksamheten.

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2016 för anslaget 3:1 Bidrag till littera- tur och kulturtidskrifter besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför be- hov av framtida anslag på högst 25 000 000 kro- nor 2017.

Skälen för regeringens förslag: Inom ansla- get fördelas stöd till utgivning och spridning av litteratur och kulturtidskrifter. För att skapa goda planeringsförutsättningar för aktörerna inom området bör beslut om bidrag kunna fattas som medför utfästelser om utgifter för kom- mande år. Statens kulturråd har också behov av att fatta beslut om översättningsstöd i förskott eftersom stödets konstruktion innebär att ingen del av det beslutade bidragsbeloppet betalas ut innan det aktuella stödobjektet (boken) är fär- digproducerat. Regeringen bör därför bemyndi- gas att under 2016 för anslaget 3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 25 000 000 kronor 2017.

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Tabell 5.6 Beställningsbemyndigande för anslaget 3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter

Tusental kronor

	Utfall	Prognos	Förslag	Beräknat
	2014	2015	2016	2017

Ingående åtaganden	19 025	0	25 000	–	–	–
Nya åtaganden	0	25 000	25 000	–	–	–

Infriade åtaganden	-19 025	0	-25 000	-25 000	–	–

Utestående åtaganden	0	25 000	25 000	–	–	–
Erhållet/föreslaget bemyndigande	25 000	25 000	25 000	–	–	–

Regeringens överväganden

Tabell 5.7 Härledning av anslagsnivån 2016–2019 för 3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter

Tusental kronor

	2016	2017	2018	2019
Anvisat 2015 1	138 060	138 060	138 060	138 060
Förändring till följd av:
Beslut	-345	-336	-325	-325

Överföring
till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/
beräknat
anslag	137 715	137 724	137 735	137 735

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2014 (bet. 2014/15:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Som aviserades i budgetpropositionen för 2015 minskas anslaget med ca 345 000 kronor fr.o.m. 2016 för att bidra till att finansiera prioriterade satsningar.

Regeringen föreslår att 137 715 000 kronor anvisas under anslaget 3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter för 2016. För 2017, 2018 och 2019 beräknas anslaget till 137 724 000 kronor, 137 735 000 kronor respektive 137 735 000 kro- nor.

5.5.23:2 Myndigheten för tillgängliga medier

Tabell 5.8 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2014	Utfall	88 718		sparande	470
2015	Anslag	118 189	1	Utgifts-	115 710
2015	Anslag	118 189	1	prognos	115 710
2016	Förslag	119 183

2017	Beräknat	120 067	2
2018	Beräknat	121 501	3

2019	Beräknat	123 548	4

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2015 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 119 105 tkr i 2016 års prisnivå.

3Motsvarar 118 983 tkr i 2016 års prisnivå.

4Motsvarar 118 982 tkr i 2016 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Myndigheten för till- gängliga mediers förvaltningsutgifter.

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Regeringens överväganden

Tabell 5.9 Härledning av anslagsnivån 2016–2019 för 3:2 Myndigheten för tillgängliga medier

Tusental kronor

	2016	2017	2018	2019
Anvisat 2015 1	118 189	118 189	118 189	118 189
Förändring till följd av:
Pris- och löne-
omräkning 2	1 378	2 344	3 909	5 966
Beslut	-384	-466	-597	-607

Överföring
till/från andra
anslag
Övrigt

Förslag/
beräknat
anslag	119 183	120 067	121 501	123 548

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2014 (bet. 2014/15:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2015. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en

pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2017–2019 är preliminär.

Som aviserades i budgetpropositionen för 2015 minskas anslaget med ca 267 000 kronor fr.o.m. 2016 för att bidra till att finansiera prioriterade satsningar. Vidare minskas anslaget med 117 000 kronor fr.o.m. 2016.

Regeringen föreslår att 119 183 000 kronor anvisas under anslaget 3:2 Myndigheten för till- gängliga medier för 2016. För 2017, 2018 och 2019 beräknas anslaget till 120 067 000 kronor, 121 501 000 kronor respektive 123 548 000 kro- nor.

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

5.5.33:4 Institutet för språk och folkminnen

Tabell 5.10 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2014	Utfall	53 300		sparande	1 606
2015	Anslag	57 993	1	Utgifts-	57 630
2015	Anslag	57 993	1	prognos	57 630
2016	Förslag	58 876
2017	Beräknat	59 652	2

2018	Beräknat	60 843	3
2019	Beräknat	62 123	4

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2015 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 58 879 tkr i 2016 års prisnivå.

3Motsvarar 58 883 tkr i 2016 års prisnivå.

4Motsvarar 58 883 tkr i 2016 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Institutet för språk och folkminnens förvaltningsutgifter. Anslaget får även användas för utgifter för statsbidrag till terminologiskt arbete.

Regeringens överväganden

Tabell 5.11 Härledning av anslagsnivån 2016–2019 för 3:4 Institutet för språk och folkminnen

Tusental kronor

	2016	2017	2018	2019
Anvisat 2015 1	57 993	57 993	57 993	57 993
Förändring till följd av:
Pris- och löne-
omräkning 2	1 030	1 805	2 995	4 278
Beslut	-147	-146	-145	-148

Överföring
till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/
beräknat
anslag	58 876	59 652	60 843	62 123

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2014 (bet. 2014/15:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2015. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en

pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2017–2019 är preliminär.

Som aviserades i budgetpropositionen för 2015 minskas anslaget med ca 147 000 kronor fr.o.m. 2016 för att bidra till att finansiera prioriterade satsningar.

Regeringen föreslår att 58 876 000 kronor an- visas under anslaget 3:4 Institutet för språk och

folkminnen för 2016. För 2017, 2018 och 2019 beräknas anslaget till 59 652 000 kronor, 60 843 000 kronor respektive 62 123 000 kronor.

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

6 Bildkonst, arkitektur, form och design

6.1Omfattning

Avsnittet omfattar Statens kulturråds bidrags- givning inom bild- och formområdet samt Sta- tens konstråds insatser för den konstnärliga gestaltningen av den gemensamma miljön. Vi- dare omfattas Statens centrum för arkitektur och design, vars verksamhet även redovisas i avsnitt 10, Svensk form och Nämnden för hemslöjds- frågor.

Verksamhet inom bild- och formområdet be- drivs dessutom av Moderna museet, National-

6.2Utgiftsutveckling

museum med Prins Eugens Waldemarsudde, Riksutställningar och Konstnärsnämnden. Moderna museets och Nationalmuseums verk- samheter redovisas dels i detta avsnitt, dels i avsnitt 10. Riksutställningars verksamhet redovi- sas endast i avsnitt 10 och Konstnärsnämndens verksamhet redovisas i avsnitt 7.

Statliga medel till bildkonst, form och design fördelas via kultursamverkansmodellen till bl.a. länsmuseer, konsthallar och andra regionala och lokala organisationer.

Tabell 6.1 Utgiftsutveckling inom Bildkonst, arkitektur, form och design, utgiftsområde 17

Miljoner kronor

	Utfall	Budget	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat	Beräknat
	2014	2015 1	2015	2016	2017	2018	2019
4:1 Statens konstråd	8	9	8	8	8	9	9

4:2 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma
miljön	33	33	32	33	33	33	33

4:3 Nämnden för hemslöjdsfrågor	11	11	11	11	12	12	12

4:4 Bidrag till bild- och formområdet	28	28	27	28	28	28	28
Summa Bildkonst, arkitektur, form och design	80	82	79	81	81	81	81

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2015 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

6.3Mål

I avsnitt 2.4 anges de nationella mål för kultur- politiken som riksdagen beslutat.

Riksdagen har även antagit mål för statens ar- bete med arkitektur, formgivning och design (prop. 1997/98:117, bet. 1997/98:KrU14, rskr. 1997/98:225). Målen är följande:

–arkitektur, formgivning och design ska ges goda förutsättningar för sin utveckling,

–kvalitet och skönhetsaspekter ska inte underställas kortsiktiga ekonomiska över- väganden,

–insatser för att stärka konstnärernas arbets- marknad (konstinköp och uppdragsgivning eller beställning av nya konstverk med ut- gångspunkt i en jämn könsfördelning mel- lan konstnärerna), och

–bidragsgivning till konstnärliga organisa- tioner med utgångspunkt i områdets förny- else och utveckling.

Bedömningen görs vidare utifrån resultat relate- rade till relevanta bedömningsgrunder gemen- samma för kulturområdet (se avsnitt 3.4.1).

–kulturhistoriska och estetiska värden i be- fintliga miljöer ska tas till vara och förstär- kas,

–intresset för hög kvalitet inom arkitektur, formgivning, design och offentlig miljö ska stärkas och breddas,

6.4.2Resultat

Bildkonst

Moderna museet

Under 2014 kom drygt 585 000 besökare till

–offentligt och offentligt understött byg- museerna i Stockholm och i Malmö (-4,7 pro-

gande, inredande och upphandlande ska på ett föredömligt sätt behandla kvalitetsfrå- gor,

–svensk arkitektur, formgivning och design ska utvecklas i ett fruktbart internationellt samarbete.

6.4Resultatredovisning

6.4.1Bedömningsgrunder

Bedömningen av resultatet inom bildkonst, arki- tektur, form och design utgår från

–främjande av intresse för och kunskap om bildkonst, arkitektur, form och design (t.ex. besöksstatistik, programverksamhet och forskningsprojekt),

–insatser för att främja konstens frihet, mångfald och kreativitet,

–förvaltning av samlingar och tillgänglighet (bl.a. förvärv, konservering och digitali- sering),

–insatser för att berika den gemensamma miljön med konst, form och design och för att stärka arkitekters och konstnärers med- verkan i stadsutveckling,

–insatser för att våra livsmiljöer ska präglas av hållbarhet, dialog och delaktighet,

cent jämfört med 2013), varav 333 000 löste biljett (+ 5,7 procent jämfört med 2013). Totalt visade Moderna museet 20 utställningar, varav 10 i Stockholm och 10 i Malmö. Det finns en stor efterfrågan på att museets utställningar ska tur- nera och museet får ett flertal ansökningar om utlån av verk ur samlingen. Samlingen utökades med 167 verk (244 verk 2013). Det sammanlagda värdet på årets nyförvärv uppgår till 141,9 mkr (39 mkr 2013) inklusive gåvor och donationer (två enskilda donationer har varit mycket om- fattande).

Museet verkar för konstnärlig förnyelse och har under året arbetat i linje med sitt motto ”ett öppet museum i en större värld” genom en tydlig strävan att synliggöra andra discipliner och kul- turområden, samt att synliggöra verk och konst- närer utanför västvärlden. Museet har även ar- betat med att lyfta fram kvinnliga konstnärskap; för femte året i rad gjordes något fler separatut- ställningar med kvinnliga konstnärer och museet förvärvar lika många verk av kvinnliga som man- liga konstnärer.

Moderna museet och Statens centrum för ar- kitektur och design är samlokaliserade på Skepp- sholmen i Stockholm och delar vissa lokaler. Under hösten 2014 har de två myndigheterna utvecklat sitt samarbete kring ett antal tekniska och administrativa lösningar.

Hösten 2014 invigdes enligt plan de nyreno- verade lokalerna för Konstbiblioteket, Moderna

100

museets och Nationalmuseums gemensamma specialbibliotek för konst, fotografi och design.

Museet har under året utvecklat sitt samarbete med olika organisationer och intresseföreningar inom ramen för museets tillgänglighetsarbete för personer med olika funktionsförmågor. Under 2014 startade en särskild satsning på psykisk hälsa i samarbete med föreningen Fountain House Stockholm.

Statens konstråd

Myndigheten befinner sig i en utvecklingsfas för att kunna följa samhällets förändringar och den utveckling som sker i samtidskonsten. Under året har myndigheten kunnat se de första resul- taten av den nya inriktning som är ett resultat av en omvärldsanalys som genomfördes 2013. Myndigheten har utvecklat två nya verksamhets- grenar och en omorganisation har påbörjats i syfte att möjliggöra dessa nya verksamheter och skapa en tydligare struktur för kärnverksam- heten.

Den nya verksamhetsgrenen Tillfälliga Projekt skapar möjlighet till ett friare format för konst- närers utforskande av gemensamma miljöer. Under året genomfördes den stora och omtalade internationella konferensen Creative Time Summit i Stockholm som samlade 500 deltagare och ett fyrtiotal föreläsare från hela världen för att utbyta kunskap och erfarenheter och disku- tera kopplingar mellan konst och samhällsfrågor.

Den andra nya verksamhetsgrenen Stadsut- veckling är en vidareutveckling av regeringsupp- draget Samverkan om gestaltning av offentliga miljöer som genomfördes tillsammans med Bo- verket, Riksantikvarieämbetet och Statens cent- rum för arkitektur och design 2010–2014. Upp- draget betonade betydelsen av att alla gestaltande professioner i byggandet ges goda möjligheter att verka, såväl arkitekter, planerare och inredare som konstnärer. I den nya verksamheten Stads- utveckling ges skilda kompetenser möjligheter att tillföra olika värden i planering och byggande och därmed bidra till nya lösningar i stadsut- vecklingsprocesser.

Boken Offentlig konst – Ett kulturarv lanse- rades som resultat av ett flerårigt forsknings- projekt med stöd av Riksantikvarieämbetet . Projektet har genererat nya kurser på Göteborgs, Lunds och Uppsala universitet i både offentlig konst och i kulturvård och har stor betydelse för bevarande av offentlig konst.

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Statens kulturråd

Inom bild- och formkonstområdet sker en fort- satt stark utveckling i stora delar av landet där många aktörer arbetar samhällsengagerat med fokus på yttrandefrihet och konstens frihet.

Kulturrådet har fördelat bidrag till utställare av bild- och formkonst och konsthantverksor- ganisationer samt till nationella främjandeorgani- sationer och kollektivverkstäder. Kulturrådet fördelar också verksamhetsbidrag till de museer som inte ingår i kultursamverkansmodellen, utvecklingsbidrag till landets länsmuseer samt utvecklingsbidrag och forskningsbidrag till de statliga centrala museerna. Statens kulturråds regionala museibidrag till museiområdet redovi- sas även under avsnitt 3.4.2. Kultursamverkans- modellen.

Under 2014 har ett nytt projektbidrag skapats i syfte att ge utrymme för nya aktörer samt na- tionella och internationella samarbeten. Den nya bidragsformen har resulterat i ett ökat söktryck där endast 16 procent av 120 sökande kunde beviljas stöd.

Kulturrådet fördelade under 2014 ca 31,8 miljoner kronor till fria aktörer inom bild- och formkonstområdet samt 5,7 miljoner kronor inom de regionala utvecklingsbidragen.

Bidrag till bild- och formområdet utgjorde ca 5 procent eller ca 37 miljoner kronor av Statens kulturråds totala bidragsgivning 2014, exklusive de medel som fördelas inom ramen för kultursamverkansmodellen.

Bild- och formkonstnärernas ekonomiska förutsättningar har kunnat stärkas bl.a. genom medel för utställningsersättning som ingår i Sta- tens kulturråds ordinarie bidragsgivning. I juni 2014 trädde i ett reviderat MU-avtal i kraft (se även avsnitt 7.4. Kulturskaparnas villkor).

Arkitektur, form och design

Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemar- sudde

Verksamhetåret 2014 har till viss del präglats av den pågående renoveringen av huvudbyggnaden på Blasieholmen. Föremålsevakueringen som inleddes i början av 2013 avslutades den 1 april 2014, då Statens fastighetsverk började genom- föra renoveringen. Museet har under hösten 2014 öppnat en tillfällig utställningslokal på Kulturhuset i Stockholm med inriktning på form och design. Sedan juni 2013 har museet även en

101

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

tillfällig utställningslokal på Konstakademien i Stockholm. Myndigheten framhåller i årsredo- visningen för 2014 att det har varit svårare än förutsett att etablera verksamheten på nya plat- ser i Stockholm, vilket bl.a. visar sig i ett sjun- kande antal besökare.

Museet har intensifierat sitt arbete med att etablera nya samarbeten med myndigheter och institutioner i landet för att säkerställa enskilda utlån och utställningssamarbeten. Några exem- pel på internationella samarbeten genom utlån under 2014 är med Rijksmuseet i Amsterdam, Museum of Fine Arts i Budapest och Petit Palais i Paris. Nationalmuseum arbetar aktivt med tillgänglighetsfrågan och antalet aktiviteter och deltagare i specialpedagogik har ökat markant från föregående år. I samband med renoveringen under 2014 av entrén och butiken till Prins Eugens Waldermarsudde har den fysiska till- gängligheten förbättrats. Waldemarsudde nomi- nerades tack vare tillgänglighetsanpassningen till Stockholm stads S:t Julianpris 2014 i kategorin fysisk tillgänglighet.

Statens centrum för arkitektur och design

Museet har under året visat tolv utställningar, varav majoriteten har varit egenproducerade. Antalet besökare (132 876) sjönk något jämfört med 2013 (-9 %), som dock var ett exceptionellt år tack vare myndighetens välbesökta Gaultier- utställning. I utställningen Blockholm använde sig myndigheten av digitala medier för innovativ interaktion med allmänheten och nådde på detta sätt ut till nya och yngre grupper. Myndigheten verkar även för att genom digitalisering öka till- gängligheten till sina samlingar och sin övriga verksamhet. Efter att under verksamhetsåret 2013 tvingats ta hela anslagskrediten i anspråk har myndigheten under verksamhetsåret 2014 lyckats bringa en tidigare ansträngd ekonomi i balans.

Myndigheten har under 2014 sökt former för hur man ska kunna arbeta mer strategiskt med mötesplatsuppdraget. I linje med detta uppdrag har myndigheten haft en programverksamhet kopplad till utställningarna och till aktuella te- man. Jämfört med föregående år har besökarna till programverksamheten nästan fördubblats. Därutöver har samverkan med andra myndig- heter utvecklats, bl.a. med Plattformen för håll- bar stadsutveckling. Myndigheten är ansvarig för driften av hemsidan www.hallbarstad.se, som

kopplar till plattformens verksamhet och till andra aktörer inom stadsutveckling.

Nämnden för hemslöjdsfrågor

Nämnden för hemslöjdsfrågor främjar utveck- lingen av slöjden genom strategiska insatser och nationell samordning. Nämnden deltar i samver- kansrådet för kultursamverkansmodellen vid Statens kulturråd.

Under 2014 har Nämnden för hemslöjdsfrå- gor haft flera fokusområden. Nämnden har bl.a. haft verksamhet i syfte att göra slöjden angelä- gen för barn och unga samt stöttat slöjd som främjar hållbar utveckling.

Nämnden för hemslöjdsfrågor har under året även verkat för att stärka hemslöjdens interna- tionella och interkulturella perspektiv. Myndig- heten deltog i projektet Att göra bortom nor- men som finansierats av Vinnova. Projektet är ett samarbete mellan Konstfack, Mångkulturellt centrum och Nämnden för hemslöjdsfrågor, med syfte att förenkla för kulturarvsinstitutioner och utövare att tänka bortom invanda föreställ- ningar samt även skapa innovationsmöjligheter.

Svensk form

Den ideella föreningen Svensk Form verkar för att stimulera och påverka formutveckligen i Sve- rige samt att främja svensk design internation- ellt. Föreningen hade vid årsskiftet 4 200 med- lemmar och är rikstäckande genom 11 ideella föreningar.

Svensk form har under året bekräftat sin roll som kunskapsplattform, förmedlare och opin- ionsbildare för formområdet. Fokus på inter- nationalisering har fortsatt i samarbete med myndigheter och företag. Föreningens roll i omvärlden har förtydligats och allt fler söker upp föreningen för samarbete. Filmprojektet Levande design inleddes i en ny omgång i slutet av året för att fortsätta intervjuerna med inflytel- serika personligheter inom form och design. Särskilda resurser har under året lagts på att stärka det regionala samarbetet. Under hösten 2014 initierade Svensk form med stöd från Kul- turrådet en förstudie i syfte att stärka design och arkitektur inom kultursamverkansmodellen nationellt och regionalt. Tidningen Form ut- vecklades ytterligare under året och utsågs till Årets Tidskrift vid Tidskriftsgalan i december 2014.

102

6.4.3Analys och slutsatser

Regeringen bedömer att de statliga insatserna på området bidrar till att främja mångfald, kreativi- tet och delaktighet. Politiken, myndigheterna och institutionerna på området bildkonst, arki- tektur, form och design stärker tillgången till samt intresset och förståelsen för de värden som området innebär för samhället, de offentliga rummen och människors livsmiljö.

Vidare bidrar de statliga insatserna till en rik museiverksamhet i hela landet, till att den of- fentliga miljön berikas med konst, arkitektur, form och design samt innefattar även bidrags- givning som utvecklar och förnyar området. Konstnärlig frihet, konstnärlig kvalitet och ett tydligt medborgarperspektiv är utgångspunkter för politiken. Utöver de övriga bidrag och er- sättningar som tilldelas till konstnärerna (se avsnitt 7 Kulturskaparnas villkor) bedömer rege- ringen att de statliga insatserna inom den konst- närliga gestaltningen av den gemensamma miljön också bidrar till att förbättra arbetsvillkoren för bildkonstnärer, bl.a. genom konstinköp, beställ- ning av nya konstverk och uppdrag.

Bildkonst

Regeringen ser positivt på Moderna museets arbete med att systematiskt utveckla verksam- heten och med att öppna för andra kulturer och konstarter. Antalet besökare ligger fortfarande på en hög nivå, verksamheten riktad till barn och unga är omfattande och verksamheten riktad till personer med olika funktionsförmågor utvecklas ständigt, vilket bedöms som positivt. Regeringen anser dock att Moderna museet bör utveckla arbetet med att nå nya målgrupper och att ge verksamheten nationell spridning.

Regeringen ser positivt på det ökande samar- bete mellan Moderna museet och Statens cent- rum för arkitektur och design kring deras stöd- funktioner. Kulturdepartementet har i början av 2015 i en promemoria redogjort för förutsätt- ningarna för att samla uppgifterna för Moderna museet och Statens centrum för arkitektur och design i en gemensam myndighet. Syftet med detta initiativ är att skapa bästa möjliga organi- satoriska och konstnärliga förutsättningar för det arbete som nu bedrivs av de befintliga myn- digheterna inom konst-, arkitektur-, form-, och designområdet. Promemorian ”Inordnande av

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Statens centrum för arkitektur och design i Mo- derna museet – en kraftsamling för konsten, arkitektur och formen” remitterades den 1 april 2015. Frågan bereds för närvarande i Regerings- kansliet.

Statens konstråd arbetar målinriktat för att effektivisera administrationen (t.ex. kvalitetsäkra processer och behålla kunskap inom organisa- tionen) och kärnverksamheten för att utveckla den offentliga konsten i hela Sverige och ut- veckla publikens upplevelser. Regeringen ser också positivt på det arbete som Statens konstråd bedriver kring jämställdhets- och mångfaldsfrågor, både när det gäller fördel- ningen av uppdrag och inköp av konstverk.

Statens kulturråd har genom det nya pro- jektstödet skapat möjligheter för oetablerade professionella aktörer att söka stöd, vilket bidrar till ett breddat kvalitativt utbud inom bild- och formkonstområdet. Statens kulturråds bidrags- givning bidrar till att utveckla utbudet av och tillgängligheten till professionell bild- och form- konst i hela landet. Regeringen avser dock att fortsätta arbetet med att modernisera aktuella bidragsförordningar i syfte att på ett bättre sätt kunna följa områdets utveckling och även er- bjuda stöd för nya och oetablerade organisa- tioner. Regeringen avser vidare att fortsätta ar- beta med användningen och tillämpningen av det statliga avtalet för medverkans- och utställnings- ersättning till konstnärer (MU-avtalet). I detta syfte har regeringen i riktlinjebeslut och bidrags- villkor för 2015 infört krav på tillämpning av MU-avtalet för vissa museer som får statligt bidrag. Kulturrådet fick också i uppdrag att rap- portera om i vilken grad institutioner som om- fattas av kultursamverkansmodellen tillämpar avtalet.

En satsning på kultur i vissa bostadsområden har aviserats i 2015 års ekonomiska vårproposi- tion (2014/15:100, bet. 2014/15:FiU20, rskr. 2014/15:254). Ett uppdrag har getts till Statens kulturråd att i dialog med berörda aktörer ta fram en ny stödform för detta ändamål. Ett upp- drag har också getts till Statens konstråd att tillsammans med lokala organisationer i det civila samhället arbeta fram praktiska exempel på hur vissa bostadsområden kan berikas konstnärligt. Satsningen ska präglas av dialog och delaktighet.

103

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Arkitektur, form och design

Sverige är ett av de länder i Europa som urbani- seras i snabbast takt. Detta ställer stadsutveck- lingsfrågor som bostäder, infrastruktur och skapandet av goda livsmiljöer i fokus. Sedan ett flertal år samverkar Statens centrum för arkitektur och design, Statens konstråd, Boverket och Riksantikvarieämbetet utifrån temat Gestaltning av offentliga miljöer. Inom ramen för ett annat uppdrag med inriktning på hållbar stadsutveckling har Statens centrum för arkitektur och design, Riksantikvarieämbetet, Boverket och Formas samverkat. Båda dessa uppdrag, som initierats genom regeringsbeslut, har slutrapporterats. Regeringen ser mycket positivt på att samverkan mellan myndigheterna därefter har fortsatt och utvecklats inom prioriterade områden som en del av myndig- heternas ordinarie verksamhet.

I budgetpropositionen för 2014 aviserades att regeringen kommer att se över de mål och det handlingsprogram som riksdagen beslutade om för området 1998. Regeringen beslutade i maj 2014 att tillsätta en utredning (dir. 2014:69) med uppdrag att föreslå en ny statlig politik för arki- tektur, form och design. Syftet är att, utifrån delvis nya samhällsutmaningar, stärka arkitektu- rens, formens och designens värden och bety- delse för individen, livsmiljön och den hållbara samhällsutvecklingen. I mars i år beslutade rege- ringen om tilläggsdirektiv till utredningen med betoning av frågor om hållbar samhällsutveck- ling, inkludering och tillgänglighet, ett tydligt barnperspektiv samt att stärka medborgarnas möjligheter till delaktighet i stadsutvecklings- processer. Uppdraget berör flera politikområden och utgår från tvärsektoriella perspektiv och en helhetssyn på vår livsmiljö. Utredningen, som tagit namnet Gestaltad livsmiljö, ska lämna sitt betänkande i oktober 2015.

Under året har Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemarsudde arbetat aktivt för att visa utställningar och verk ur samlingarna. Rege- ringen ser positivt på den nyöppnade tillfälliga utställningslokalen för form och design på Kul- turhuset i Stockholm. Trots ett intensifierat arbete för att tillgängliggöra Nationalmuseums verk visar dock årets resultat vikande besökssiff- ror. Detta är något som även gäller för Prins Eugens Waldemarsudde. Regeringen kommer att följa museets utvecklingsarbete för att nå fler

och nya publikgrupper när museet öppnar på nytt 2017.

Regeringen anser att Statens centrum för ar- kitektur och designs mötesplatsuppdrag kräver strategisk samverkan med en mångfald av aktö- rer. Att de frågor som myndigheten arbetar med behandlas i flera fora är en stor utmaning och ställer krav på en omfattande omvärldsbevak- ning, en förmåga att se över ämnesgränser och uppdaterad kompetens. Frågan om en eventuell sammanslagning av Moderna museet och Statens centrum för arkitektur och design bereds för närvarande i Regeringskansliet (se även avsnitt 2.6.1. Politikens inriktning).

Regeringen anser att Nämnden för hem- slöjdsfrågor har arbetat aktivt för att utveckla sin roll som strategisk samordnare och stödfunktion inom hemslöjdsområdet.

Det är positivt att Nämnden för hemslöjds- frågor driver projekt och verksamhet med am- bitionen att främja slöjdens möjlighet att bidra till samhällsutvecklingen, t.ex. kopplat till mångfaldsarbete och arbete för att främja en hållbar utveckling. Regeringen anser att insatser som tar till vara barns och ungas kreativa för- måga är angelägna att främja.

Svensk form har under de senaste åren blivit en viktig mötesplats inom designområdet och bidrar till att öka intresset för och områdets betydelse i samhällsutveckligen. Regeringen ser positivt på föreningens arbete med att utveckla sin rikstäckande betydelse och synlighet. För att stödja denna utveckling tilldelade regeringen 2015 ytterligare 500 000 kronor till Svensk form för att stärka form och design regionalt.

104

6.5Budgetförslag

6.5.14:1 Statens konstråd

Tabell 6.2 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2014	Utfall	8 158		sparande	-223
2015	Anslag	8 880	1	Utgifts-	8 442
2015	Anslag	8 880	1	prognos	8 442
2016	Förslag	8 253
2017	Beräknat	8 360	2

2018	Beräknat	8 523	3

2019	Beräknat	8 701	4

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2015 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 8 254 tkr i 2016 års prisnivå.

3Motsvarar 8 253 tkr i 2016 års prisnivå.

4Motsvarar 8 254 tkr i 2016 års prisnivå.

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

8 360 000 kronor,	8 523 000 kronor respektive
8 701 000 kronor.

6.5.24:2 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön

Tabell 6.4 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2014	Utfall	32 732		sparande	-461
2015	Anslag	33 025	1	Utgifts-	32 204
2015	Anslag	33 025	1	prognos	32 204
2016	Förslag	32 942
2017	Beräknat	32 944

2018	Beräknat	32 947

2019	Beräknat	32 947

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2015 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för Statens konstråds förvaltningsutgifter.

Regeringens överväganden

Tabell 6.3 Härledning av anslagsnivån 2016–2019 för 4:1 Statens konstråd

Tusental kronor

	2016	2017	2018	2019
Anvisat 2015 1	8 130	8 130	8 130	8 130
Förändring till följd av:
Pris- och löne-
omräkning 2	144	251	414	592
Beslut	-21	-21	-21	-21
Överföring
till/från andra
anslag

Övrigt
Förslag/
beräknat
anslag	8 253	8 360	8 523	8 701

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2014 (bet. 2014/15:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2015. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en

pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2017–2019 är preliminär.

Som aviserades i budgetpropositionen för 2015 minskas anslaget med ca 21 000 kronor fr.o.m. 2016 för att bidra till att finansiera prioriterade satsningar.

Regeringen föreslår att 8 253 000 kronor anvi- sas under anslaget 4:1 Statens konstråd för 2016. För 2017, 2018 och 2019 beräknas anslaget till

Ändamål

Anslaget får användas för Statens konstråds utgifter för konstnärlig gestaltning av den ge- mensamma miljön. Anslaget får även användas för utgifter för administration och genomfö- rande av verksamheten.

Regeringens överväganden

Tabell 6.5 Härledning av anslagsnivån 2016–2019 för 4:2 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön

Tusental kronor

	2016	2017	2018	2019
Anvisat 2015 1	33 025	33 025	33 025	33 025
Förändring till följd av:
Beslut	-83	-81	-78	-78

Överföring
till/från andra
anslag

Övrigt
Förslag/
beräknat
anslag	32 942	32 944	32 947	32 947

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2014 (bet. 2014/15:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Som aviserades i budgetpropositionen för 2015 minskas anslaget med ca 83 000 kronor fr.o.m. 2016 för att bidra till att finansiera prioriterade satsningar.

Regeringen föreslår att 32 942 000 kronor anvisas under anslaget 4:2 Konstnärlig gestaltning

105

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

av den gemensamma miljön för 2016. För 2017,	Som aviserades i budgetpropositionen för 2015
2018 och 2019 beräknas anslaget till	minskas anslaget med ca 29 000 kronor fr.o.m.
32 944 000 kronor, 32 947 000 kronor respektive	2016 för att bidra till att finansiera prioriterade
32 947 000 kronor.	satsningar.
	Regeringen	föreslår	att	11 498 000 kronor
	anvisas under	anslaget	4:3	Nämnden för hem-

6.5.34:3 Nämnden för hemslöjdsfrågor slöjdsfrågor för 2016. För 2017, 2018 och 2019

Tabell 6.6 Anslagsutveckling

Tusental kronor

beräknas anslaget till 11 530 000 kronor, 11 595 000 kronor respektive 11 740 000 kronor.

				Anslags-
2014	Utfall	11 368		sparande	91
			1	Utgifts-
2015	Anslag	11 463	1	prognos	11 267
2016	Förslag	11 498

2017	Beräknat	11 530	2
2018	Beräknat	11 595	3

2019	Beräknat	11 740	4

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2015 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 11 498 tkr i 2016 års prisnivå.

3Motsvarar 11 498 tkr i 2016 års prisnivå.

4Motsvarar 11 497 tkr i 2016 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Nämnden för hem- slöjdsfrågors förvaltningsutgifter. Anslaget får även användas för utgifter för statsbidrag till Svenska Hemslöjdsföreningars Riksförbund, rikshemslöjdskonsulenternas verksamhet och för projekt inom hemslöjdsområdet.

Regeringens överväganden

Tabell 6.7 Härledning av anslagsnivån 2016–2019 för 4:3 Nämnden för hemslöjdsfrågor

Tusental kronor

2016

2017

2018

2019

6.5.44:4 Bidrag till bild- och formområdet

Tabell 6.8 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2014	Utfall	28 158		sparande	2
2015	Anslag	28 135	1	Utgifts-	27 436
2015	Anslag	28 135	1	prognos	27 436
2016	Förslag	28 065

2017	Beräknat	28 067
2018	Beräknat	28 069

2019	Beräknat	28 069

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2015 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till organisationer inom bild- och formområdet, utställare, konsthantverkskooperativ samt ut- rustningsbidrag till kollektivverkstäder. Anslaget får även användas för statsbidrag till folkpar- kerna och vissa samlingslokalhållande organi- sationer för konstförvärv.

Anvisat 2015 1	11 463	11 463	11 463	11 463
Förändring till följd av:
Pris- och löne-
omräkning 2	64	96	161	307
Beslut	-29	-29	-29	-30
Överföring
till/från andra
anslag

Övrigt
Förslag/
beräknat
anslag	11 498	11 530	11 595	11 740

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2014 (bet. 2014/15:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2015. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en

pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2017–2019 är preliminär.

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2016 för anslaget 4:4 Bidrag till bild- och formområdet besluta om bidrag som medför behov av framtida anslag på högst 14 000 000 kronor 2017.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget an- vänds till bidrag som fördelas till fria aktörer inom bild och formområdet. Bemyndigandet innebär att dessa aktörer kan ansöka om bidrag vartannat år, vilket minskar den administrativa bördan och skapar bättre planeringsförutsätt-

106

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

ningar. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2016 för anslaget 4:4 Bidrag till bild- och formområdet besluta om bidrag som medför behov av framtida anslag på högst 14 000 000 kronor 2017.

Tabell 6.9 Beställningsbemyndigande för anslaget 4:4 Bidrag till bild- och formområdet

Tusental kronor

	Utfall	Prognos	Förslag	Beräknat
	2014	2015	2016	2017

Ingående åtaganden	–	–	–	–	–	–
Nya åtaganden	–	–	14 000	–	–	–

Infriade åtaganden	–	–	–	-14 000	–	–

Utestående åtaganden	–	–	14 000	–	–	–
Erhållet/föreslaget bemyndigande	–	–	14 000	–	–	–

107

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Regeringens överväganden

Tabell 6.10 Härledning av anslagsnivån 2016–2019 för 4:4 Bidrag till bild- och formområdet

Tusental kronor

	2016	2017	2018	2019
Anvisat 2015 1	28 135	28 135	28 135	28 135
Förändring till följd av:
Beslut	-70	-68	-66	-66

Överföring
till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/
beräknat
anslag	28 065	28 067	28 069	28 069

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2014 (bet. 2014/15:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Som aviserades i budgetpropositionen för 2015 minskas anslaget med ca 70 000 kronor fr.o.m. 2016 för att bidra till att finansiera prioriterade satsningar.

Regeringen föreslår att 28 065 000 kronor anvisas under anslaget 4:4 Bidrag till bild- och formområdet för 2016. För 2017, 2018 och 2019 beräknas anslaget till 28 067 000 kronor, 28 069 000 kronor respektive 28 069 000 kronor.

108

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

7 Kulturskaparnas villkor

7.1Omfattning

Avsnittet omfattar de statliga ersättningar och bidrag som i huvudsak riktar sig till kulturskap- are samt andra insatser som har direkt inverkan på kulturskapares villkor. Området behandlar särskilt Konstnärsnämnden och dess ersätt- ningar, stipendier och bidrag inom bild och form-, musik-, teater-, dans- och filmområdet. I avsnittet behandlas också nämndens internation- ella konstnärsutbytesverksamhet och bevakning

7.2Utgiftsutveckling

av konstnärernas sociala och ekonomiska villkor samt löpande bevakning av trygghetssystemens utformning i förhållande till konstnärlig verk- samhet.

Vidare omfattas bl.a. Sveriges författarfonds verksamhet, med i första hand fördelning av biblioteksersättning till konstnärer inom ord- området, och fördelning av den individuella vis- ningsersättningen till bildkonstnärer som den ekonomiska föreningen Bildkonst Upphovsrätt i Sverige (BUS) ansvarar för.

Tabell 7.1 Utgiftsutveckling inom Kulturskaparnas villkor, utgiftsområde 17

Miljoner kronor

	Utfall	Budget	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat	Beräknat
	2014	2015 1	2015	2016	2017	2018	2019
5:1 Konstnärsnämnden	20	25	24	20	20	21	21

5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer	344	374	364	381	380	380	384

Summa Kulturskaparnas villkor	364	398	389	401	401	401	405

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2015 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

109

– uppgifter om ansökningar samt fördelade bidrag och ersättningar för de olika konst- områdena nationellt och internationellt,

Bedömningen av resultatet inom kulturskapar- nas villkor utgår från

7.4.1 Bedömningsgrunder

7.4 Resultatredovisning

I avsnitt 2.4 anges de mål för den nationella kulturpolitiken som riksdagen beslutat.

Cirka 20 procent av ansökningarna beviljades, att jämföra med 18 procent året innan.

Konstnärsnämnden beslutade om stipendier och bidrag till ett belopp om 151,5 miljoner kronor. Störst andel går till bild- och formom- rådet.

Antalet ansökningar har minskat inom alla konstområden. Inom dansen har antalet ansök- ningar från män dock ökat och inom musiken var antalet ansökningar från kvinnor exakt det- samma som året innan.

Könsfördelningen är fortsatt jämn när det gäller antalet ansökningar om konstområdena betraktas samlat. Kvinnors andel av antalet an- sökningar är 55 procent och av beviljade medel

får kvinnor 53 procent. Liksom tidigare år skiljer

– arbete med att bevaka och informera om det sig emellertid åt mellan konstområdena. konstnärernas sociala och ekonomiska vill- Inom musikområdet är flest män aktiva med 65

kor, procent av ansökningarna och 59 procent av

7.3 Mål

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

–insatser för att stärka konstnärernas arbets- beviljade medel. Inom dansen kommer 68 pro-

marknad, och

–fördelade stipendier och bidrag utifrån ett jämställdhetsperspektiv.

Bedömningen görs vidare utifrån resultat relate- rade till relevanta bedömningsgrunder gemen- samma för kulturområdet (se avsnitt 3.4.1).

7.4.2Resultat

Konstnärsnämnden

Stipendier och bidrag

Under 2014 behandlades 7 492 ansökningar, vilket är en minskning med 9 procent jämfört med 2013.

cent av ansökningarna från kvinnor, som får 64 procent av beviljat belopp. Inom både musik och dans gör Konstnärsnämnden en mindre justering av beviljat bidrag i förhållande till andelen an- sökningar för att stödja det underrepresenterade könet. Dansen är det enda område där statistisk jämställdhet, dvs. minst 40 procent till respektive kön, inte uppnås.

Konstnärsnämnden har varit en av 18 av rege- ringen utvalda pilotmyndigheter som inom ra- men för det s.k. JIM-projektet har arbetat med att integrera jämställdhet i kärnverksamheten gentemot de jämställdhetspolitiska målen. Upp- draget fortsätter under åren 2015–2018.

Tabell 7.2 Konstnärsnämndens stipendie- och bidragsärenden 2012–2014

Antal ansökningar

		2012			2013			2014
	Kvinnor	Män	Totalt	Kvinnor	Män	Totalt	Kvinnor	Män	Totalt

Inkomna	4 589	3 728	8 317	4 502	3 731	8 233	4 085	3 407	7 492
ansökningar

Beviljade	775	682	1 457	779	707	1 486	803	721	1 524
ansökningar

Avslagna	3 814	3 046	6 860	3 723	3 024	6 747	3 282	2 686	5 968
ansökningar

Källa: Konstnärsnämnden

110

Tabell 7.3 Konstnärsnämnden – beslutade stipendier och bidrag 2012–2014

Tusental kronor

	2012	2013	2014
Bild och form	68 837	69 267	68 300
Musik	22 246	22 113	22 172

Teater	7 090	7 343	7 816

Dans	8 655	8 423	8 724
Film	9 182	9 416	9 890

Övrigt1	8 120	8 153	10 346
Totalt	124 132	124 715	127 248

1 I övrigt ingår bl.a. statliga ålderspensionsavgifter, som varierar mellan åren på grund av förskottsinbetalningar, och medel till Sveriges författarfond för lång- tidsstipendier till författare och översättare. I beräkningarna ingår inte övriga kostnader för stipendier och bidrag (för resor, boende m.m.), medel till Stiftelsen Filmform eller statliga inkomstgarantier för konstnärer.

Särskilt om internationellt utbyte

Konstnärsnämnden arbetar utifrån en strategi för myndighetens internationella arbete 2013– 2015. Strategin betonar att ett internationellt och interkulturellt perspektiv ska prägla all verksam- het inom Konstnärsnämnden.

Intresset för internationellt kulturutbyte har ökat under en lång följd av år. Toppen nåddes 2013 då området stod för 43 procent av myndig- hetens behandlade ansökningar. För 2014 var siffran 37 procent.

Nämnden arbetar med olika initiativ för att öka konstnärers utbyte utanför de mer frekvent besökta länderna i Europa och västvärlden. Bi- drag till internationellt kulturutbyte, som sker på konstnärernas egna initiativ, har 2014 beviljats 83 konstnärer inom alla konstområden för resor till eller utbyten i de länder där Sida har, eller nyli- gen har fasat ut, samarbeten.

När det gäller relationen mellan ansökningar om internationellt stöd och den totala mängden ansökningar finns inga särdrag beträffande könsfördelningen mellan män och kvinnor. An- delen kvinnliga sökande inom det internationella området är 57 procent, vilket är detsamma som 2013.

Totalt omfattade den internationella verk- samheten 33,5 miljoner kronor under 2014. Största delen, ca 22,9 miljoner kronor, går till Iaspis, det internationella programmet för bild och form. Konstnärsnämnden har också sär- skilda internationella program för dansområdet (KID) och musikområdet (KIM).

De undersökningar som Konstnärsnämnden genomfört under senare år visar samstämmigt att utbytena innebär nya kontakter som ofta leder till uppdrag eller samarbeten och att utbytet har

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

haft stor betydelse för utvecklingen av det egna konstnärskapet.

Ansökningarna inom konstområdena dans och musik uppvisar en jämnare könsfördelning än 2013. Inom bild- och formområdet är andelen kvinnliga sökande 64 procent. År 2013 var mot- svarande siffra 57 procent, vilket innebär att området går mot ökad ojämlikhet.

Analys- och bevakningsuppdraget

Under året har Konstnärsnämndens arbete med kulturella och kreativa näringar resulterat i en seminarieserie. I april presenterades dessutom Konstnärsnämndens rapport Ingen regel utan undantag – Enprocentsregeln för konstnärlig gestaltning av den offentliga miljön för Sveriges Kommuner och Landstings kultur- och fritids- beredning. Enprocentregeln är den ekonomiska princip som anger att en procent av den samlade kostnaden vid offentligt finansierad ny-, om- och tillbyggnad ska avsättas för konstnärlig ge- staltning. Under Almedalsveckan 2014 arrange- rade Konstnärsnämnden ett seminarium om kvalitetsbegreppet i kulturpolitiken: Behovet av kvalitet(er) inom kulturpolitiken. Myndigheten medverkade även tillsammans med Statens konstråd i seminariet 1 %-regeln: Så skapar vi fler konstnärliga och attraktiva miljöer, arrange- rat av KRO/KIF.

Konstnärsnämnden har under året också ge- nomfört en översyn av statens insatser på dans- området (Ku2014/01906). Översynen skedde i samverkan med Kulturrådet och ledde fram till ett antal förslag, däribland ökat stöd till den fria sektorn och till organisationer inom dansen och att förbättra förutsättningarna för residens och internationellt kulturutbyte. Myndigheten har därutöver arbetat vidare med att komplettera Konstnärsguiden, en webbportal med information till konstnärer om trygghetssy- stemen m.m.

Konstnärsnämnden har haft i uppdrag att ta fram former för hur ett internationellt utbytes- program inom litteraturområdet kan utformas. Uppdraget har skett i samråd med Statens kul- turråd, Sveriges författarfond och andra berörda aktörer som har kunskap om litteraturområdet och de litterära upphovsmännens situation. Uppdraget redovisades i februari 2015 (dnr Ku2015/00687).

111

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Insatser för att stärka kulturskaparnas arbetsmarknad

Scenkonstallianserna och centrumbildningarna

Under 2014 fördelades 62 miljoner kronor till teater-, dans- och musikallianserna i syfte att bl.a. öka frilansande scenkonstnärers sociala och ekonomiska trygghet, avlasta arbetslöshetskas- san, utveckla matchning och förmedling samt stimulera den konstnärliga utvecklingen. Allian- serna har ca 300 anställda. Från och med 2015 har allianserna tillförts ytterligare 20 miljoner kronor för att möjliggöra att antalet anställda kan öka.

Centrumbildningarna, som samlar drygt 9 000 fria professionella kulturutövare inom olika konstområden i Sverige, arbetar med arbetsför- medling genom att förmedla uppdrag och med kompetensutveckling. De spelar en viktig roll för frilansande konstnärliga yrkesutövares ar- betsmöjligheter. Statens kulturråd har under 2014 fördelat nästan 26 miljoner kronor till 13 centrumbildningar.

Medverkans- och utställningsersättning

Avtalet om medverkans- och utställnings-ersätt- ning, MU-avtalet, trädde i kraft i januari 2009 och reglerar vilka villkor och ersättningsnivåer som ska gälla när statliga institutioner ställer ut verk som ägs av konstnären.

Avtalet reviderades under 2014 för att bli lät- tare att tillämpa för både utställare och konstnä- rer. Regeringen har framhållit betydelsen av att avtalet även fungerar som en förebild för andra offentliga och privata utställare. I riktlinjebeslut för 2015 har regeringen infört krav på tillämp- ning av MU-avtalet för Nordiska museet, Skan- sen, Tekniska museet, Arbetets museum, Milles- gården och Thielska galleriet, respektive i bi- dragsvillkoren för Zornsamlingarna och Nobel- museet.

Regeringen avser att fortsätta arbetet för att MU-avtalet ska få ett ökat genomslag. Därför har Statens kulturråd fått ett särskilt uppdrag att redovisa i vilken grad institutioner som omfattas av kultursamverkansmodellen tillämpar MU- avtalet.

Övriga ersättningar och bidrag till kulturskapare

Inom det kulturpolitiska området finns ett flertal ersättningar som syftar till att ge kulturskapare

betalt för redan utfört konstnärligt arbete, men också stödordningar som leder till möjligheter att fördjupa och utveckla sitt konstnärskap. Ut- över de ersättningar som redovisas nedan förde- las också talboksersättning till författare och översättare för nyttjandet av deras verk i form av talböcker. Ersättningen fördelas av Sveriges Författarförbund och uppgick 2014 till 9 miljo- ner kronor.

Fonogramersättningen fördelas av STIM och SAMI som kompensation för att musikaliska verk på fonogram och i tryckt form lånas ut genom folk- och skolbibliotek. Under 2014 fördelades 5 miljoner kronor i fonogramersätt- ning.

Biblioteksersättningen

Sveriges författarfond ansvarar för att fördela biblioteksersättningen till upphovsmän till litte- rära verk – författare, översättare, tecknare och fotografer – för användning av deras verk genom de svenska folk- och skolbiblioteken. Grundbe- loppet per utlån för 2014 fastställdes till 1 krona och 41 öre och den totala biblioteksersättningen uppgick till 139 220 000 kronor. För 2015 har grundbeloppet fastställts till 1 krona och 45 öre. Den totala ersättningen uppgår till 141 933 000 kronor, vilket är en höjning med 2,7 miljoner kronor jämfört med 2014.

Under 2014 har 4 288 individuella ersättningar fördelats till ett belopp mellan 1 700 kronor och 250 765 kronor. Därutöver har 168 särskilda författarpenningar fördelats om 188 000 kronor per person.

Författarfonden fördelade även bidrag till författare, översättare, kulturjournalister och dramatiker om ca 9,2 miljoner kronor under 2014.

Från och med den 1 januari 2015 gäller en ny överenskommelse mellan företrädare för upp- hovsmännen och regeringen om förhandling om biblioteksersättningens grundbelopp. Den nya överenskommelsen innebär bl.a. att förhand- lingar om grundbeloppet ska ske vartannat år.

Individuell visningsersättning

Individuell visningsersättning (IV) fördelas av Bildkonst Upphovsrätt i Sverige (BUS) till bild- och formkonstnärer som ersättning för att verk som ägs av offentliga institutioner visas för all- mänheten. Under 2014 uppgick den totala er- sättningen till ca 36 miljoner kronor.

Under 2014 beviljades totalt 3 673 konstnärer stöd, vilket innebär att antalet mottagare var

112

oförändrat jämfört med 2013. Av de som söker beviljades drygt 90 procent ersättning, med ett belopp mellan 500 kronor och 42 000 kronor.

Kvinnorna utgjorde ca 59 procent av de sö- kande. Antalet kvinnliga sökande ökar och för första gången kan det noteras att antalet manliga sökande minskar. När det gäller ersättningsnivån är kvinnorna fler i de lägre ersättningsnivåerna och männen dominerar i grupperna med höga ersättningar. Skillnaderna har till stor del att göra med ålder, eftersom lång yrkesverksamhet ger fler möjligheter att sälja konstverk till offentliga institutioner. Kvinnorna dominerar bland de yngre ersättningsmottagarna och män i de äldre åldersspannen.

Fördelningen av IV motsvarar i huvudsak ål- ders- och könssammansättningen inom konst- närskåren.

7.4.3Analys och slutsatser

Konstnärsnämndens verksamhet har under 2014 fortsatt att utvecklas i positiv riktning. Utöver bidragsfördelningen har nämnden även lagt stor vikt vid det utåtriktade arbetet och analysverk- samheten.

Konstnärsnämndens stipendie- och bidrags- givning bidrar enligt de undersökningar myn- digheten gjort bl.a. till konstnärlig utveckling och ökade möjligheter att försörja sig på sin konstnärliga verksamhet. Även satsningarna på internationellt utbyte har visat sig ha en positiv påverkan på konstnärernas möjligheter till för- sörjning. Gränserna för kulturskaparnas arbets- marknad suddas ut allt mer och den ökade inter- nationaliseringen är ett sätt att vidga nätverk och möjliggöra nya uppdrag och samarbeten.

Övriga ersättningsordningar spelar också en viktig roll för möjligheterna att bedriva och ut- veckla konstnärlig verksamhet.

MU-avtalet är en viktig insats för att tillför- säkra konstnärsgrupperna rimlig ersättning för att deras verk ställs ut vid statliga institutioner. Det reviderade avtal som trädde i kraft i juli 2014 är mer lättillämpat för både utställare och konst- närer. Det är angeläget att andelen offentliga och andra utställare som tillämpar MU-avtalets prin- ciper ökar.

Regeringen bedömer att scenkonstallianserna bidrar till att uppfylla både kulturpolitiska och arbetsmarknadspolitiska mål och ökar den soci-

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

ala och ekonomiska tryggheten hos frilansande scenkonstnärer.

Rapporter från såväl Konstnärsnämnden som andra berörda aktörer visar att stipendier och bidrag i huvudsak fördelas på ett jämställt sätt. Trots detta kan konstateras att det fortfarande finns områden där jämställdhet inte uppnåtts, varför det är viktigt att jämställdhetsarbetet fort- sätter.

En av regeringens kulturpolitiska priorite- ringar är att skapa bättre villkor för konstnärer. Målet är att konstnärer i större utsträckning ska kunna leva på sitt konstnärliga skapande.

Som nämns ovan har Konstnärsnämnden haft i uppdrag att ta fram former för hur ett inter- nationellt utbytesprogram inom litteraturområ- det kan utformas. Regeringens bedömning är att det är angeläget att det finns ett internationellt utbyte på litteraturområdet. Verksamhet för att stödja internationellt litteraturutbyte bedrivs i dag av myndigheter och aktörer på området. Det finns dock i dagsläget inte ekonomiska förut- sättningar för att bygga upp ett nytt utbytespro- gram på litteraturområdet.

Från och med den 1 oktober 2015 kommer det särskilda beslutsorganet Kulturbryggan att inrättas inom myndigheten (se avsnitt 3.4.3).

7.5Budgetförslag

7.5.15:1 Konstnärsnämnden

Tabell 7.4 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2014	Utfall	19 549		sparande	469
2015	Anslag	24 877	1	Utgifts-	24 259
2015	Anslag	24 877	1	prognos	24 259
2016	Förslag	20 105
2017	Beräknat	20 313	2

2018	Beräknat	20 738	3

2019	Beräknat	21 135	4

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2015 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 20 094 tkr i 2016 års prisnivå.

3Motsvarar 20 176 tkr i 2016 års prisnivå.

4Motsvarar 20 176 tkr i 2016 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Konstnärsnämndens förvaltningsutgifter.

113

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Regeringens överväganden

Tabell 7.5 Härledning av anslagsnivån 2016–2019 för 5:1 Konstnärsnämnden

Tusental kronor

	2016	2017	2018	2019
Anvisat 2015 1	24 877	24 877	24 877	24 877
Förändring till följd av:
Pris- och löne-
omräkning 2	371	646	1 074	1 571
Beslut	-5 144	-5 210	-5 213	-5 313

Överföring
till/från andra
anslag
Övrigt	1	0	0	0

Förslag/
beräknat
anslag	20 105	20 313	20 738	21 135

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2014 (bet. 2014/15:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2015. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en

pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2017–2019 är preliminär.

Anslaget minskas med 5 096 000 kronor fr.o.m. 2016 till följd av att en tidsbegränsad förstärk- ning av anslaget löper ut.

Som aviserades i budgetpropositionen för 2015 minskas anslaget med ca 48 000 kronor fr.o.m. 2016 för att bidra till att finansiera prio- riterade satsningar.

Regeringen föreslår att 20 105 000 kronor anvisas under anslaget 5:1 Konstnärsnämnden för 2016. För 2017, 2018 och 2019 beräknas anslaget till 20 313 000 kronor, 20 738 000 kronor re- spektive 21 135 000 kronor.

7.5.25:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer

Tabell 7.6 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2014	Utfall	344 086		sparande	366
2015	Anslag	373 601	1	Utgifts-	364 315
2015	Anslag	373 601	1	prognos	364 315
2016	Förslag	380 865	2
2017	Beräknat	380 331	3

2018	Beräknat	380 223	4
2019	Beräknat	383 624	5

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2015 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2För 2016 uppgår beräknad statlig ålderspensionsavgift till 300 000 kronor

sedan hänsyn tagits till regleringsbeloppet för 2013 som uppgick till -3 234 879 000 kronor.

3Motsvarar 380 910 tkr i 2016 års prisnivå.

4Motsvarar 380 920 tkr i 2016 års prisnivå.

5Motsvarar 380 919 tkr i 2016 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag och ersättningar till konstnärer och upphovsmän inom bild- och form-, musik-, teater-, dans-, ord- och filmområdet. Anslaget får även använ- das för utgifter för administration och genomfö- rande av verksamheten, inklusive för det sär- skilda beslutsorganet Kulturbryggan.

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2016 för anslaget 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 136 000 000 kronor 2017–2026.

Skälen för regeringens förslag: Inom anslaget fördelar Konstnärsnämnden bidrag och stipendier som sträcker sig upp till tio år. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2016 för anslaget 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 136 000 000 kronor 2017–2026.

114

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Tabell 7.7 Beställningsbemyndigande för anslaget 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer

Tusental kronor

	Utfall	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat	Beräknat
	2014	2015	2016	2017	2018	2019–2026
Ingående åtaganden	122 744	110 763	136 000	–	–	–

Nya åtaganden	45 371	60 000	30 000	–	–	–

Infriade åtaganden	-57 352	-34 763	-30 000	-30 000	-30 000	-76 000
Utestående åtaganden	110 763	136 000	136 000	–	–	–

Erhållet/föreslaget bemyndigande	136 000	136 000	136 000	–	–	–

Regeringens överväganden

Tabell 7.8 Härledning av anslagsnivån 2016–2019 för 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer

Tusental kronor

	2016	2017	2018	2019
Anvisat 2015 1	373 601	373 601	373 601	373 601
Förändring till följd av:
Pris- och löne-
omräkning 2	8 780	8 199	8 080	11 495
Beslut	-1 517	-1 470	-1 459	-1 472
Överföring
till/från andra
anslag

Övrigt	1	1	1	0
Förslag/
beräknat
anslag	380 865	380 331	380 223	383 624

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2014 (bet. 2014/15:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2015. Övriga föränd- ringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2017–2019 är preliminär.

Som aviserades i budgetpropositionen för 2015 minskas anslaget med ca 859 000 kronor fr.o.m. 2016 för att bidra till att finansiera prioriterade satsningar. Vidare minskas ansla- get med 658 000 kronor fr.o.m. 2016.

Regeringen föreslår att 380 865 000 kronor anvisas under anslaget 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer för 2016. För 2017, 2018 och 2019 beräknas anslaget till 380 331 000 kronor, 380 223 000 kronor respektive 383 624 000 kronor.

7.5.3Konstnärsnämndens namn och interna organisation

Regeringens förslag: Riksdagens tidigare ställningstagande i frågor om namn på och intern organisation för den verksamhet som bedrivs av Konstnärsnämnden ska inte längre gälla. Regeringen ska bestämma i frågor om namn på och intern organisation för verksam- heten.

Skälen för regeringens förslag: Konstnärs- nämnden inrättades 1976 (prop. 1975/76:135, bet. 1975/76:KrU35, rskr. 1975/76:355). Konstnärsnämndens verksamhet har sedan dess genomgått väsentliga förändringar. Som exempel kan nämnas att Konstnärsnämnden inte längre är en nämndmyndighet. Frågor rörande Konstnärsnämndens inre organisation har sedan dess behandlats i flera sammanhang, bl.a. prop. 1996/97:3, bet. 1996/97:KrU1, rskr. 1996/97:129.

De nu aktuella frågorna faller inom rege- ringens kompetensområde och kan följaktli- gen regleras på förordningsnivå. En minskad detaljstyrning av organisationen ökar Konst- närsnämndens möjlighet att bedriva och ut- veckla en effektiv stödverksamhet. Det skulle inte vara ändamålsenligt eller effektivt att fort- satt ha en ordning där riksdagen skulle behöva ta ställning till den typ av organisatoriska frå- gor som nu är aktuella.

Tidigare riksdagsbindningar bör därför upphävas, för att regeringen fortsättningsvis ska ha möjlighet att besluta i frågor om namn på och intern organisation för verksamheten.

115

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

8 Arkiv

8.1Omfattning

Avsnittet omfattar myndigheten Riksarkivet och bidrag till regional arkivverksamhet.

8.2Utgiftsutveckling

Tabell 8.1 Utgiftsutveckling inom Arkiv, utgiftsområde 17

Miljoner kronor

	Utfall	Budget	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat	Beräknat
	2014	2015 1	2015	2016	2017	2018	2019
Arkiv
6:1 Riksarkivet	347	370	359	375	378	384	391

Summa Arkiv	347	370	359	375	378	384	391

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2015 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

117

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

8.3Mål

I avsnitt 2.4 anges de mål för den nationella kulturpolitiken som riksdagen beslutat.

Riksdagen har även antagit mål för den stat- liga arkivverksamheten, vilka kommer till ut- tryck i arkivlagen (1990:782) (prop. 1989/90:72, bet. 1989/90:KrU29, rskr. 1989/90:307). Målen syftar bl.a. till

–att öka möjligheterna att ta del av allmänna handlingar och annat arkivmaterial,

–att tydliggöra och förstärka arkivens bety- delse som källa till information och kun- skap om samhället och dess utveckling, och

–metod- och kunskapsutveckling inom arkivområdet.

8.4Resultatredovisning

8.4.1Bedömningsgrunder

Bedömningen av resultatet för arkiv utgår från

–Riksarkivets centrala uppgifter vad gäller att ha ett särskilt ansvar för den statliga arkiv- verksamheten och för arkivvården i landet,

–informationshantering och tillsynsverksam- het, t.ex. inspektioner, rådgivning, utbild- ning och utarbetande av föreskrifter,

–bevarande och tillgängliggörande av arkiv, t.ex. arkivleveranser, forskarbesök, fram- tagna volymer och besvarade förfrågningar, och

–digitalisering och e-förvaltning.

Bedömningen görs vidare utifrån resultat relate- rade till relevanta bedömningsgrunder gemen- samma för kulturområdet (se avsnitt 3.4.1).

8.4.2Resultat

Sedan en ny organisation infördes i juli 2012 har Riksarkivet arbetat vidare med att skapa en en- hetlig struktur med arbetsformer som gäller för hela myndigheten och som bidrar till att uppfylla verksamhetens mål. Riksarkivet har ytterligare utvecklat sitt arbete med bevarandefrågor, tillsyn och leveranser av arkivmaterial utifrån den nya myndighetsorganisationen. Vidare arbetar myn- digheten aktivt med att integrera ett jämställd-

hets-, mångfalds- och barnperspektiv i verksam- heten.

Riksarkivet bedriver en omfattande program- verksamhet med t.ex. visningar, föreläsningar, utställningar och särskilda aktiviteter för barn, däribland för grupper i förskola och grundskola. Över hela landet sker samarbete med skolor genom arkivpedagogiska aktiviteter av olika slag. Riksarkivet är nationell samordnare av den årli- gen återkommande Arkivens dag och under våren 2014 anordnades Barnens Arkivens dag i myndighetens lokaler i Marieberg.

God arkivhantering och tillsyn

Riksarkivets tillsynsavdelning har ytterligare utvecklat arbetet med ett mera samordnat till- synsarbete. För att förbättra uppföljningen av myndighetsinspektionerna har tillsynsobjekten delats in i politikområden. Årets inspektioner har bl.a. gällt myndigheter inom områdena ar- betsmarknad, forskning och utbildning samt rättsväsende. Särskild vikt har lagts vid att in- spektera arkivbildningen inom polisen inför tillkomsten av den nya Polismyndigheten vid årsskiftet.

Inom rådgivningsverksamheten har myndig- heten fortsatt att utveckla arbetet med att ta fram föreskrifter och vägledningar samt med att förmedla kunskaper om informationshantering till både statliga myndigheter och det kommu- nala området. Vidare har ett flertal kurser och informationstillfällen hållits för att sprida kun- skap om myndighetens regelverk.

Tabell 8.2 Prestationer inom God arkivhantering och tillsyn 2012–2014

	2012	2013	2014
Antal inspektioner (tillsyn)
vid statliga myndigheter	87	118	124

Antal besök med rådgivning	282	150	160

Antal kurser (statliga,
kommunala, enskilda m.fl.)	20	27	14

Källa: Riksarkivet

Under perioden 2012–2014 har antalet inspek- tioner hos statliga myndigheter ökat medan den uppsökande rådgivningen har minskat. Arbetet har inriktats mer på generella föreskrifter och allmänna råd.

Samverkan med andra myndigheter och orga- nisationer har skett t.ex. i samband med tillsyn,

118

rådgivning och inkommande arkivleveranser. Med kommunerna sker samverkan främst ge- nom rådgivning om arkivhantering men också i heraldiska frågor.

Myndigheten har bedrivit ett intensivt arbete för att genomföra och konkretisera den för- värvspolicy för enskilda arkiv som tidigare tagits fram. Arbetet har bl.a. inneburit att utveckla avtalsmallar, riktlinjer och rutiner inom området. Särskilt stort är utvecklingsbehovet gällande rutiner för elektroniska leveranser och en ny modell för avgifter.

Ta emot, bevara och vårda

Riksarkivet har tagit fram ett styrdokument för en enhetlig och sammanhållen leveransprocess i hela organisationen och arbetet fortsätter för att skapa en bättre samordning av leveranser gäl- lande både e-arkiv och övriga handlingar.

Under flera år har antalet leveranser av arkiv- material stadigt sjunkit, sannolikt beroende på att den nu gällande leveranspolicyn är mycket restriktiv när det gäller leveranser yngre än tjugo år. Arkivbestånden är av mycket skiftande be- skaffenhet och t.ex. mängden kartor och rit- ningar som levereras varierar betydligt. Ännu förekommer stora leveranser av arkivmaterial som uteslutande finns på papper. Långsiktigt kan en omfördelning från analoga till digitala hand- lingar förutses, men antalet leveranser av elektroniskt material är ännu relativt litet.

Tabell 8.3 Prestationer inom Ta emot, bevara och vårda 2012–2014 (statligt material)

	2012	2013	2014
Antal leveranser av arkiv-
material	719	547	362
Mottagna pappershand-
lingar (hyllmeter)	7 126	12 262	7 794
Antal mottagna kartor och
ritningar	76 256	26 004	60 687

Källa: Riksarkivet

Under året har en inventering påbörjats av Riks- arkivets bestånd av audiovisuella handlingar och anvisningar för digitalisering av analogt ljud- och bildmaterial som riskerar att förstöras kommer att fastställas under 2015. Arbetet med det digi- tala bevarandet har vidareutvecklats genom plattformen RADAR (Riksarkivets lösning för E-arkiv).

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Tillhandahålla och tillgängliggöra

Riksarkivets insatser under perioden 2012–2014 visar bl.a. att digitaliseringen nära nog fördubb- lats mätt i antalet exponeringar. Knappt 60 pro- cent av digitaliseringen under året utfördes vid Stockholms stadsarkiv och drygt 30 procent vid Mediakonverteringscentrum i Fränsta.

Tabell 8.4 Prestationer inom Tillhandahålla och tillgänglig- göra

	2012	2013	2014
Digitalisering, antal expo-
neringar	20 176 504	29 564 072	37 600 779

Källa: Riksarkivet

Några tydliga tendenser under perioden 2012– 2014 är att såväl antalet forskarbesök som fram- tagna volymer minskar. Orsakerna kan vara dels att många forskare nu ägnar sina besök åt att fotografera materialet snarare än att studera det på plats på arkivinstitutionen, dels att en ökande mängd arkivhandlingar nu finns tillgängliga på myndighetens webbplatser. Lokalerna kan istäl- let vidareutvecklas till stimulerande mötes- och arbetsplatser för forskare och ge mer plats åt besöksgrupper och utställningar.

En strategi för det publika arbetet är under ut- arbetande och huvudkanal på internet är Riksar- kivets webbplats. Myndigheten är också aktiv på sociala medier. Ett systemutvecklingsprojekt har igångsatts för att möjliggöra ett införlivande i Nationella arkivdatabasen (NAD) av flera ar- kivförteckningar från andra arkivinstitutioner. Målet är även att ansluta samtliga medverkande arkivinstitutioner i NAD till Archives Portal Europe.

Samordningssekretariatet Digisam

Samordningssekretariatet för digitalisering, digitalt bevarande och digitalt tillgängliggörande

– Digisam – har i enlighet med regeringsuppdrag till Riksarkivet och strategin Digit@lt kulturarv tagit fram ett förslag till nationella riktlinjer för en samordnad digital informationshantering. Förslaget till riktlinjer gäller också hur ett sam- ordnat digitalt långtidsbevarande av samlingar och arkiv kan ske hos statliga institutioner som samlar, bevarar och tillgängliggör kulturarvs- material och kulturarvsinformation.

119

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Under året har Digisam bl.a. fastställt vägle- dande principer för arbetet med digitalt kultur- arv, vilka är tänkta att användas som stöd för inriktning av beslut och för en effektiv och ändamålsenlig digital informationshantering. De vägledande principerna är också tänkta som en ram för alla Digisams leveranser, från övergri- pande strategidokument till konkreta vägled- ningar.

Digisams nätverk med representanter för myndigheter och institutioner har fortsatt att träffas under året för erfarenhetsutbyte och ko- ordinering av digitaliseringsarbetet. Under året har Digisams samverkan med Kungliga Tekniska Högskolan både utvecklats och fördjupats inom ramen för infrastrukturarbetet. Representanter för Digisam har bl.a. deltagit i möten inom Member States Expert Group on Digitisation (MSEG) och i möten och arbetsgrupper inom Europeana Network.

Nationell samverkan

Nationellt sker Riksarkivets samverkan bl.a. genom erfarenhetsutbyte med hela den statliga sektorn, särskilt i samband med tillsyn, rådgiv- ning, inkommande arkivleveranser och heral- diska frågor. Samverkan med kommunerna sker t.ex. genom rådgivning, men även när det gäller heraldiska frågor och i samband med Arkivens dag. Riksarkivet var nationell samordnare av evenemanget och på flera platser i landet sam- verkade myndigheten med andra aktörer inom sektorn för arkiv, bibliotek och museer (ABM). Under året har en arbetsgrupp för audiovisuella frågor arbetat med målet att nå en bättre sam- verkan kring bevarande och insatser för tillgäng- liggörande mellan nationella mediaarkiv och övriga ABM-institutioner.

Riksarkivets avdelningar samverkar också med bibliotek, museer och släktforskar- och hem- bygdsrörelserna samt svarar på frågor från all- mänheten gällande arkivmaterialet.

Riksarkivet har under året deltagit i Statens kulturråds samverkansråd för kultursamver- kansmodellen.

Internationellt arbete

Internationellt samverkar Riksarkivet med andra nationalarkiv, särskilt i Norden, samt med inter- nationella arkivorganisationer.

Det internationella samarbetet är omfattande när det gäller digitalt bevarande, tillgängliggö- rande och tillhandahållande och Riksarkivet deltar bl.a. i EU-projektet Digital Cultural He- ritage – Road Map for Preservation (DCH-RP). I projektet AthenaPlus deltar myndigheten inom ramen för den paraplymodell som testas för att underlätta för de svenska kulturarvsinstitution- erna att delta i EU-projekt. Riksarkivet deltar som associerad partner i projektet Europeana Inside och RICHES, som bl.a. handlar om kul- turarv och förnyelse, innovation och utveckling.

Riksarkivet har också medverkat inom nation- ellt finansierade projekt med internationell sam- verkan eller anknytning, t.ex. i det av Veten- skapsrådet stödda projektet SweCens II samt det s.k. North Atlantic Population Project (NAPP), som administreras av University of Minnesota.

8.4.3Analys och slutsatser

Regeringen bedömer att Riksarkivet genom sitt arbete främjar kulturarvets bevarande, använd- ning och utveckling. De statliga insatserna på arkivområdet gör det möjligt för allmänheten att ta del av allmänna handlingar och att behovet av information tillgodoses för t.ex. rättskipningen och forskningen. Myndighetens verksamhet bidrar även till att främja möjligheten till bild- ning och kulturupplevelser samt till att ge in- formation och kunskap om samhällsutveck- lingen.

Bedömningen är att Riksarkivet arbetar på ett utvecklande och ändamålsenligt sätt med beva- randefrågor, tillsyn och leveranser av arkiv- material. Efterfrågan på Riksarkivets tjänster är fortsatt hög och myndighetens kärnverksamhet kräver kontinuerligt ökande insatser. Genom den ökade tillströmningen av relativt modernt material ställs myndigheten inför nya och an- norlunda efterfrågemönster. Bedömningen är att en allt större del av myndighetens samlade resur- ser används för att möta efterfrågan från företag, myndigheter och allmänhet på tillgång till upp- gifter i arkiven.

Bedömningen är vidare att myndighetens ar- bete med att tillgängliggöra arkiv är bra och en

120

stor del av det mest efterfrågade materialet finns numera tillgängligt i digital form.

Regeringen bedömer att Riksarkivet arbetar aktivt med att skapa förutsättningar för ökad tillgänglighet till kulturarvet och att nå ut till nya användargrupper. Förståelsen för att kulturarvet är under ständig utveckling och måste definieras så att alla kan känna tillhörighet och få plats på lika villkor är grundläggande för att Riksarkivet och andra arkivinstitutioner ska kunna bidra till samhällets utveckling. Det är nödvändigt att Riksarkivet målmedvetet arbetar för att kultur- arvet ska tillgängliggöras och komma fler till del. Kulturarvet ska vara en angelägenhet och tillgång för alla människor i samhället.

8.5Budgetförslag

8.5.16:1 Riksarkivet

Tabell 8.5 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2014	Utfall	347 062		sparande	-4 265
			1	Utgifts-
2015	Anslag	370 001	1	prognos	359 083
2016	Förslag	375 402
2017	Beräknat	378 366	2

2018	Beräknat	383 790	3
2019	Beräknat	390 580	4

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2015 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 374 986 tkr i 2016 års prisnivå.

3Motsvarar 375 001 tkr i 2016 års prisnivå.

4Motsvarar 375 002 tkr i 2016 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Riksarkivets förvalt- ningsutgifter. Anslaget får även användas för utgifter för statsbidrag till restaurering, arkive- ring och arkivförvaltning av kulturhistorisk för- svarsanknuten film, för statsbidrag till enskilda arkiv samt för det svenska bidraget till Euro- peana.

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Regeringens överväganden

Tabell 8.6 Härledning av anslagsnivån 2016–2019 för 6:1 Riksarkivet

Tusental kronor

	2016	2017	2018	2019
Anvisat 2015 1	370 001	370 001	370 001	370 001
Förändring till följd av:
Pris- och löne-
omräkning 2	6 323	9 716	15 143	21 957
Beslut	-922	-1 351	-1 354	-1 378

Överföring
till/från andra
anslag
Övrigt

Förslag/
beräknat
anslag	375 402	378 366	383 790	390 580

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2014 (bet. 2014/15:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2015. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en

pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2017–2019 är preliminär.

Som aviserades i budgetpropositionen för 2015 minskas anslaget med ca 922 000 kronor fr.o.m. 2016 för att bidra till att finansiera prioriterade satsningar.

Regeringen föreslår att 375 402 000 kronor anvisas under anslaget 6:1 Riksarkivet för 2016. För 2017, 2018 och 2019 beräknas anslaget till 378 366 000 kronor, 383 790 000 kronor respek- tive 390 580 000 kronor.

121

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

9 Kulturmiljö

9.1Omfattning

Avsnittet omfattar verksamheten vid myndig- heten Riksantikvarieämbetet. Vidare omfattas

9.2Utgiftsutveckling

bidragen till kulturmiljövård och kyrkoantikva- risk ersättning samt i viss utsträckning det regio- nala kulturmiljöarbetet som bedrivs av läns- styrelserna.

Tabell 9.1 Utgiftsutveckling inom Kulturmiljö, utgiftsområde 17

Miljoner kronor

	Utfall	Budget	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat	Beräknat
	2014	2015 1	2015	2016	2017	2018	2019
Kulturmiljö
7:1 Riksantikvarieämbetet	218	216	209	218	221	224	228
7:2 Bidrag till kulturmiljövård	253	251	245	251	251	251	251

7:3 Kyrkoantikvarisk ersättning	460	460	460	460	460	460	460

Summa Kulturmiljö	931	927	914	929	931	935	939

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2015 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

123

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

9.3Mål

I avsnitt 2.4 anges de mål för den nationella kul- turpolitiken som riksdagen beslutat.

Riksdagen har även antagit nationella mål för kulturmiljöarbetet (prop. 2012/13:96, bet. 2012/13:KrU9, rskr. 2012/13:273). I enlighet med målen ska det statliga kulturmiljöarbetet främja

–ett hållbart samhälle med en mångfald av kulturmiljöer som bevaras, används och ut- vecklas,

–människors delaktighet i kulturmiljöarbetet och möjlighet att förstå och ta ansvar för kulturmiljön,

–ett inkluderande samhälle med kulturmiljön som gemensam källa till kunskap, bildning och upplevelser, och

–en helhetssyn på förvaltningen av land- skapet som innebär att kulturmiljön tas till vara i samhällsutvecklingen.

9.4Resultatredovisning

9.4.1Bedömningsgrunder

Bedömningen av resultatet inom kulturmiljöom- rådet utgår från det nationella och det regionala kulturmiljöarbetets verksamhet inom centrala uppgifter såsom

–kunskapsuppbyggnad,

–tillämpning av lagstiftning,

–bidragsgivning, och

–arbete för att öka tillgängligheten till kulturmiljöer och kulturarvsinformation.

Bedömningen görs vidare utifrån resultat relate- rade till relevanta bedömningsgrunder gemen- samma för kulturområdet (se avsnitt 3.4.1).

9.4.2Resultat

Riksantikvarieämbetet är den huvudansvariga myndigheten för det statliga kulturmiljöarbetet. På regional nivå ansvarar länsstyrelserna enligt kulturmiljölagen (1988:950) för det statliga kul- turmiljöarbetet och ska enligt kulturmiljöför- ordningen (1988:1188) samverka med kultur-

miljövårdande organ inom länet, särskilt länsmu- seerna och motsvarande museer.

Det nationella kulturmiljöarbetet har fortsatt att präglas av införandet av de nya kulturmiljö- politiska målen 2013. Det delade ansvaret för kulturmiljöarbetet har kommunicerats i dialog med länsstyrelser och andra statliga myndigheter och diskussioner har förts med företrädare för bl.a. museer, näringsliv, kommuner och det civila samhället.

För stöd till forskning och utveckling har Riksantikvarieämbetet inom ramen för sitt FoU- program 2012–2016 för kulturmiljöområdet fördelat medel 2014 (se avsnitt 3.4.2).

Inom funktionshinderspolitiken har Riksan- tikvarieämbetet som sektorsmyndighet ett sär- skilt ansvar för genomförandet av politiken (se avsnitt 3.4.2).

År 2014 avslutades satsningen på utvecklings- anställningar inom Kulturarvslyftet för personer som lämnat sjukförsäkringen. Satsningen intro- ducerades i samband med budgetpropositionen för 2012 (prop. 2011/12:1). Riksantikvarieäm- betet har i enlighet med detta disponerat medel för bidrag enligt förordningen (2011:1560) om statsbidrag till kostnader för verksamheten Kulturarvslyftet. Riksantikvarieämbetet har un- der 2014 informerat om projektet och fördelat bidrag. Totalt har 448 personer, varav 283 kvin- nor och 165 män, tagit del av en utvecklingsan- ställning inom Kulturarvslyftet. Satsningen har inte fått det genomslag som förväntades.

Internationellt bedrivs och utvecklas kultur- miljöarbetet inom ett flertal nätverk och samar- beten inom olika delar av Riksantikvarieämbetets verksamhetsområden.

I februari 2015 sändes Riksantikvarieämbetets redovisning av förutsättningar och konsekvenser av en ratificering av Europarådets ramkonven- tion om kulturarvets samhälleliga värde på re- miss. Ärendet bereds i Regeringskansliet.

Kulturmiljöarbete

För att främja en effektiv och rättssäker tillämp- ning av kulturmiljölagen (1988:950) samt miljö- balken har Riksantikvarieämbetet utarbetat före- skrifter, allmänna råd och vägledningar för bl.a. fornminnen och för hantering av träd i offentlig miljö. En handlingsplan för tillämpning av de nya bestämmelserna i förordningen (2013:558)

124

om statliga byggnadsminnen har upprättats och kommunicerats.

Riksantikvarieämbetet har etablerat en platt- form som stöd för hur värdering och urval av kulturarv och kulturmiljöer kan hanteras i pro- cesser som drivs av offentliga, privata eller ideella aktörer. Projektet har genomförts i bred dialog med aktörer på olika nivåer.

Tre förstudier för överinseendeprojekt har genomförts avseende skogsbrukets skador på kulturmiljön, konkurrens och effektivitet i upp- dragsarkeologin samt översyn av regelverk om kyrkliga kulturminnen.

I samverkan med Skogsstyrelsen har projekt bedrivits för att förhindra skador på fornläm- ningar i skogen. Liksom tidigare år visar uppfölj- ningen av miljökvalitetsmålet Levande skogar att 20 procent av fornlämningarna och kulturmiljö- erna påverkats negativt och 20 procent har ska- dor eller grova skador till följd av skogsbruket. Ett exempel på att fokuserat sektorssamarbete kan ge betydande förbättring finns i norra Norrland där ett initiativ från skogsbruket och berörda myndigheter resulterat i betydligt mins- kade skador.

För att klargöra roller, ansvar och mandat av- seende arbetet som relaterar till världsarven i Sverige har ett arbete påbörjats där också världs- arvens skydd enligt miljöbalken och plan- och bygglagen (2010:900) närmare undersöks.

Riksantikvarieämbetet har på uppdrag av rege- ringen redovisat arbetet med miljökvalitetsmå- len. Myndigheten framhåller i sin analys det ömsesidiga beroendet i miljömålssystemet mel- lan kulturmiljöarbetet och miljöarbetet och att flera centrala myndigheter därigenom också har kulturmiljöansvar. De sektorsövergripande kul- turmiljöfrågorna återfinns som precisering i åtta av sexton miljökvalitetsmål och i målformule- ringen i ytterligare två miljökvalitetsmål. Riksantikvarieämbetet har också medverkat i framtagandet av den fördjupade utvärderingen av miljökvalitetsmålen som tas fram vart fjärde år av Naturvårdsverket. För att utveckla arbetet med kulturmiljö och naturvård har Riksantikvarieäm- betet och Naturvårdsverket fått i uppdrag att senast den 15 mars 2016 redovisa till Regerings- kansliet hur samverkan mellan naturvård och kulturmiljöarbete fungerar när det gäller förvalt- ningen av natur- och kulturreservat.

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Samhällsbyggnad

En stor del av Riksantikvarieämbetets arbete syftar till att öka kulturmiljömålens genomslag i olika samhällsprocesser. Under året har kultur- miljöperspektivet blivit tydligare i olika besluts- underlag på såväl nationell som lokal nivå och det totala antalet remisser och ärenden har ökat.

Inom ramen för regleringsbrevsuppdraget om ett offensivt och angeläget kulturmiljöarbete har Riksantikvarieämbetet genomfört kartläggningar för att klargöra olika aktörers medverkan i kul- turmiljöarbetet och förutsättningar för samver- kan och verksamhetsutveckling.

Både nationellt och regionalt sker samverkan med ett flertal aktörer och över sektorsgränser, inte minst med organisationer i det civila sam- hället. Exempelvis har Riksantikvarieämbetet medverkat i förberedelserna för genomförande av EU:s sammanhållningspolitik och har haft regeringens uppdrag att ta fram en strategi för medverkan i det regionala tillväxtarbetet inklu- sive EU:s sammanhållningspolitik 2014–2020. Myndigheten medverkar också i utvärdering av effekter av frånvaro av kulturmiljöersättningar inom ramen för EU:s gemensamma jordbruks- politik. Tillsammans med Boverket har en väg- ledning publicerats för hur kulturvärden hante- ras med stöd av plan- och bygglagen. Riksantik- varieämbetet medverkar också i den fördjupade utvärderingen av miljökvalitetsmålen.

Arkeologisk uppdragsverksamhet

Den arkeologiska uppdragsverksamheten har utöver arkeologiska undersökningar haft upp- drag rörande kulturhistoriska planeringsunderlag och miljökonsekvensbeskrivningar. Nya affärs- områden har utvecklats, bl.a. avseende trädgårds- arkeologi. Uppdragsverksamheten har bl.a. med- verkat i olika klimat- och miljöprojekt som drivs av flera universitet och Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut.

Förändringsarbetet för att uppnå full kost- nadstäckning i verksamheten fortsatte under 2014. Uppdragsvolymen var dock relativt låg till följd av bl.a. överklaganden och uppskjutna upp- handlingar. Det ekonomiska resultatet blev en förlust på en miljon kronor. Totalt uppgick om- sättningen inom den arkeologiska uppdragsverk- samheten till 128 miljoner kronor jämfört med 170 miljoner kronor året innan.

125

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Den arkeologiska uppdragsverksamheten har fr.o.m. januari 2015 skiljts från Riksantikva- rieämbetet och inordnats i Statens historiska museer i enlighet med regeringens bedömningar i propositionen Kulturmiljöns mångfald (prop. 2013/13:96).

Kulturarvsförvaltning och besöksmål

Riksantikvarieämbetet har en samordnande roll avseende vård och konserveringsfrågor för byggnader, fornlämningar, föremål och annat kulturhistoriskt material. Målgruppen är främst professionella aktörer som förvaltare och prak- tiska utförare, länsstyrelser och museer. Det nationella kulturvårdslaboratoriet med metod- och analysstöd utgör en resurs i arbetet.

Riktlinjer och kunskapsmaterial har utvecklats i bred samverkan. Antalet arrangemang har ökat jämfört med tidigare år. Flera publikationer och informationsblad har getts ut och flera större konferenser har genomförts. Vidare har tre nya standarder för vård av kulturarv lanserats.

Klimatfrågor har stått i särskilt fokus och bl.a. har ett förslag till program och handlingsplan tagits fram för att stärka kulturmiljöperspektivet i samhällsplaneringens insatser för riskbegräns- ning och åtgärder för klimatanpassning.

Verksamheten inom Svensk museitjänst er- bjuder föremålsmagasin för uthyrning till mu- seer. Under året har ett arbete för energieffekti- visering av lokalerna pågått.

Riksantikvarieämbetet förvaltade under 2014 ca 70 kulturhistoriska platser, till största delen bestående av mark och fornlämningsområden. Vid Gamla Uppsala och Glimmingehus bedrivs en bred publik verksamhet som under 2014 ökat i antalet besökare.

Tabell 9.2 Antal besökare Glimmingehus och Gamla Upp- sala museum 2012–2014

Antal besökare

	2012	2013	2014
Glimmingehus	45 359	40 948	43 205

Gamla Uppsala museum	15 340	21 825	26 380

Källa: Riksantikvarieämbetet

Den publika verksamheten har utvecklats med fokus på mångfald, social sammanhållning och hållbar tillväxt. I januari 2015 överfördes förvalt- ningsansvaret för kulturfastigheterna till Statens fastighetsverk. Riksantikvarieämbetet bedriver

dock fortsatt publik verksamhet vid Gamla Uppsala och Glimmingehus.

Tillgänglig kulturarvsinformation

För att aktörer inom olika områden och nivåer ska kunna bevara, utveckla och bruka kulturarvet krävs tillgång till tillförlitlig information. Riksantikvarieämbetet erbjuder såväl digitala som fysiska mötesplatser och tjänster. E-tjäns- terna stödjer både det professionella kulturarvs- arbetet och medborgarnas möjlighet att vara delaktiga genom att söka, förstå, ladda hem och tillföra kulturmiljöinformation. Löpande pågår arbete med att göra information från olika källor lättillgängliga och utveckla informationsförsörj- ningen i hela sektorn. Öppen data ska tillhanda- hållas för att nå fler användare. Informationen erbjuds även som programmeringsgränssnitt som gör det möjligt att vidareförädla informat- ionen till andra produkter och tjänster.

För att samordna och effektivisera informat- ionen om fornminnen har ett program för digi- tala arkeologiska processer etablerats där tjäns- terna och verktygen ses över och moderniseras. Syftet är att ta ett helhetsgrepp runt informa- tionshanteringen när det gäller kvalitetsfrågor, regelverk och handläggningsprocesser.

Riksantikvarieämbetets arkiv och bibliotek förvaltar landets största fysiska samling inom kulturmiljöområdet. Under året har informa- tion- och forskarservicen utvecklats och till- gängligheten till samlingarna förbättrats genom omfattande förteckning och katalogisering.

Riksantikvarieämbetets årliga höstmöte er- sattes 2014 med ett gemensamt evenemang till- sammans med Riksförbundet Sveriges museer i syfte att visa hur frågor om kulturarv, museer, kulturmiljö och konst hör samman.

För att skapa förståelse och intresse för kul- turarv och kulturmiljöer arrangerar Riksantikva- rieämbetet årligen Kulturarvsdagen och Arkeo- logidagen. Kulturarvsdagen arrangerades i sep- tember 2014 i samverkan med ArbetSam och Sveriges Hembygdsförbund på temat I krigens spår.

126

Regionalt kulturmiljöarbete

På regional nivå ansvarar länsstyrelserna för det statliga kulturmiljöarbetet och myndighetsupp- gifterna inom området.

Under 2014 har länsstyrelsernas arbete präg- lats av en strategisk inriktning för att utveckla kulturmiljöfrågorna. Samverkan sker i hög ut- sträckning med kommuner, hembygdsföre- ningar, turistorganisationer, ideella föreningar och fastighetsägare. En särskilt viktig roll spelar länsmuseerna för uppbyggnad och förmedling av kunskap regionalt. Gemensamt arbete sker med kommuner för att utveckla kunskapsunderlag till gagn för kommunernas planeringsarbete. I flera län har arbetet intensifierats under året. Arbetet på regional nivå i länsstyrelserna är också i många fall nära kopplat till det regionala arbetet med att nå miljökvalitetsmålen.

Bidrag till kulturmiljövård

Inom ramen för bidraget till kulturmiljövård har Riksantikvarieämbetet genom länsstyrelserna medverkat till finansiering av projekt inom föl- jande områden: vård av byggnader, mark, land- skapselement, fornlämningar och ruiner, infor- mation och tillgängliggörande, arkeologi samt kunskapsunderlag.

Bidraget stöttar både fysiska kulturmiljöer och projekt som ökar kunskapen och bidrar till att skapa förståelse för länens kulturmiljöer. Bidrag har också lämnats till projekt som foku- serar på ökad delaktighet, mångfald och nation- ella identiteter samt barn och unga. Inom t.ex. projektet Tysta kulturarv lyfts berättelser fram som tidigare fått stå utanför den nationella historieskrivningen. För 2015 ger Riksantik- varieämbetet också bidrag till Laponiatjuottjudus (Laponiaförvaltningen) som förvaltar världsarvet Laponia.

År 2013 infördes en ny fördelningsmodell där länsstyrelserna i treårsplaner beskriver den in- riktning som bidraget till kulturmiljövård ska ha i förhållande till kulturmiljömålen.

Av anslaget till bidrag för kulturmiljövård har 253,7 miljoner kronor betalats ut. Årets tillgäng- liga medel har uppgått till 251,2 miljoner kronor, vilket innebär att en anslagskredit på 2,5 miljoner kronor har tagits i anspråk. Huvuddelen av medlen fördelas till länsstyrelserna. Riksantikva- rieämbetet beslutade om 20,4 miljoner kronor

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

varav 14,4 miljoner kronor till kulturmiljövård och 6 miljoner kronor som bidrag till arbets- livsmuseer.

Exempel på större projekt som genomförts med stöd av bidraget till kulturmiljövård är beva- rande och utveckling av Glasrikets kulturmiljö- värden och ett samverkansprojekt för att vårda vattendragens kulturarv.

Till objekt och miljöer som saknar formellt skydd har 12,2 miljoner kronor utbetalats, vilket är en ökning med 2 miljoner kronor. Totalt har dock bidraget till dessa kulturmiljöer minskat under de senaste fem åren.

Kyrkoantikvarisk ersättning

Svenska kyrkan får ersättning från staten för kulturhistoriskt motiverade kostnader i samband med vård och underhåll av kyrkliga kulturmin- nen. Den kyrkoantikvariska ersättningen uppgår till 460 miljoner kronor per år. Ersättningen bidrar till att det kyrkliga kulturarvet kan beva- ras, användas och utvecklas långsiktigt och håll- bart. I arbetet med den kyrkoantikvariska ersätt- ningen samråder och samarbetar Svenska kyrkan med Riksantikvarieämbetet och länsstyrelserna.

Under 2014 har Svenska kyrkan effektiviserat hanteringen och användningen av den kyrko- antikvariska ersättningen.

9.4.3Analys och slutsatser

Regeringen bedömer att de statliga insatserna på kulturmiljöområdet, t.ex. kunskapsuppbyggnad, tillämpning av lagstiftning och bidragsgivning, bidrar till uppfyllnad av kulturmiljömålen och det kulturpolitiska målet om att främja ett le- vande kulturarv som bevaras, används och ut- vecklas. Insatserna skapar förutsättningar för delaktighet och fördjupad samhörighet männi- skor emellan samt mellan människor och miljö och bidrar till attraktiva livsmiljöer.

Kulturmiljöarbetet är ofta tvärsektoriellt och bidrar till att nå uppsatta mål inom olika politik- områden. Flera myndigheter bär direkt genom uppdrag eller indirekt genom lagar och förord- ningar ett ansvar för kulturmiljön. För att kul- turmiljöer ska kunna tillvaratas som resurs för en hållbar samhällsutveckling behöver arbetet där- för utvecklas i samverkan mellan myndigheter och aktörer på nationell och regional nivå. I

127

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Riksantikvarieämbetets fortsatta arbete med uppdraget att främja ett offensivt och angeläget kulturmiljöarbete är det av central betydelse att alla berörda myndigheter medverkar i framta- gandet av en långsiktig vision för kulturmiljöar- betet.

Förståelsen för att kulturarvet är under stän- dig utveckling och måste definieras så att alla kan känna tillhörighet och få plats på lika villkor är grundläggande för att kulturmiljöarbetet ska kunna bidra till samhällets utveckling. Det är nödvändigt att Riksantikvarieämbetet och läns- styrelserna målmedvetet arbetar för att kultur- arvet ska tillgängliggöras och komma fler till del. Kulturarvet ska vara en angelägenhet och tillgång för alla människor i samhället.

9.5Budgetförslag

9.5.17:1 Riksantikvarieämbetet

Tabell 9.3 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2014	Utfall	218 298		sparande	-1 426
			1	Utgifts-
2015	Anslag	215 822	1	prognos	209 067
2016	Förslag	218 192
2017	Beräknat	220 547	2

2018	Beräknat	224 208	3

2019	Beräknat	228 477	4

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2015 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 218 200 tkr i 2016 års prisnivå.

3Motsvarar 218 211 tkr i 2016 års prisnivå.

4Motsvarar 218 211 tkr i 2016 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Riksantikvarieämbe- tets förvaltningsutgifter. Anslaget får även an- vändas för utgifter för statsbidrag till organisa- tioner inom kulturmiljöområdet, samt till utgif- ter för statsbidrag till löner för arbetsledare inom ramen för Kulturarvs-IT.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Myndighetens avgiftsintäkter uppgick under 2014 till ca 150 miljoner kronor, varav ca 124 miljoner kronor avser arkeologisk uppdragsverk- samhet. Förutom dessa intäkter rör det sig framför allt om avgiftsintäkter avseende Svensk

museitjänst samt entréavgifter och intäkter av försäljning.

Den arkeologiska uppdragsverksamheten in- nefattar undersökningar och utredningar som föranleds av kulturmiljölagen (1988:950) och som utförs mot avgift. Verksamheten har fr.o.m. den 1 januari 2015 överförts från Riksantikva- rieämbetet till Statens historiska museer.

Avgiftsfinansierad verksamhet vid

Riksantikvarieämbetet

Tabell 9.4 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor

Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	Resultat
			(intäkt-
			kostnad)
Utfall 2014	150 123	150 097	26

Prognos 2015	26 300	25 400	900

Budget 2016	26 100	25 500	600

Regeringens överväganden

Tabell 9.5 Härledning av anslagsnivån 2016–2019 för 7:1 Riksantikvarieämbetet

Tusental kronor

	2016	2017	2018	2019
Anvisat 2015 1	215 822	215 822	215 822	215 822
Förändring till följd av:
Pris- och löne-
omräkning 2	2 926	5 278	8 937	13 217
Beslut	-556	-553	-551	-562

Överföring
till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/
beräknat
anslag	218 192	220 547	224 208	228 477

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2014 (bet. 2014/15:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2015. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en

pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2017–2019 är preliminär.

Som aviserades i budgetpropositionen för 2015 minskas anslaget med ca 556 000 kronor fr.o.m. 2016 för att bidra till att finansiera prioriterade satsningar.

Regeringen föreslår att 218 192 000 kronor anvisas under anslaget 7:1 Riksantikvarieämbetet för 2016. För 2017, 2018 och 2019 beräknas anslaget till 220 547 000 kronor, 224 208 000 kronor respektive 228 477 000 kronor.

128

9.5.27:2 Bidrag till kulturmiljövård

Tabell 9.6 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2014	Utfall	252 670		sparande	-2 425
			1	Utgifts-
2015	Anslag	251 133	1	prognos	245 427
2016	Förslag	250 505

2017	Beräknat	250 522
2018	Beräknat	250 542

2019	Beräknat	250 542

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2015 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till kulturmiljövård. Anslaget får även användas för utgifter för statsbidrag till arbetslivsmuseer.

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2016 för anslaget 7:2 Bidrag till kultur- miljövård besluta om bidrag som inklusive tidi- gare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 83 000 000 kronor 2017–2019.

Skälen för regeringen förslag: Projekt inom kulturmiljövårdsområdet sträcker sig ofta över flera kalenderår. Regeringen bör därför bemyn- digas att under 2016 för anslaget 7:2 Bidrag till kulturmiljövård besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 83 000 000 kronor 2017–2019.

Tabell 9.7 Beställningsbemyndigande för anslaget 7:2 Bidrag till kulturmiljövård

Tusental kronor

	Utfall	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat	Beräknat
	2014	2015	2016	2017	2018	2019

Ingående åtaganden	70 750	67 810	76 359	–	–	–
Nya åtaganden	60 376	70 000	70 000	–	–	–

Infriade åtaganden	-63 316	-61 451	-64 163	-64 000	-11 000	-7 196

Utestående åtaganden	67 810	76 359	82 196	–	–	–
Erhållet/föreslaget bemyndigande	100 000	80 000	83 000	–	–	–

129

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Regeringens överväganden

Tabell 9.8 Härledning av anslagsnivån 2016–2019 för 7:2 Bidrag till kulturmiljövård

Tusental kronor

	2016	2017	2018	2019
Anvisat 2015 1	251 133	251 133	251 133	251 133
Förändring till följd av:
Beslut	-628	-611	-591	-591

Överföring
till/från andra
anslag
Övrigt

Förslag/
beräknat
anslag	250 505	250 522	250 542	250 542

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2014 (bet. 2014/15:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Som aviserades i budgetpropositionen för 2015 minskas anslaget med ca 628 000 kronor fr.o.m. 2016 för att bidra till att finansiera prioriterade satsningar.

Regeringen föreslår att 250 505 000 kronor anvisas under anslaget 7:2 Bidrag till kulturmiljö- vård för 2016. För 2017, 2018 och 2019 beräknas anslaget till 250 522 000 kronor, 250 542 000 kronor respektive 250 542 000 kronor.

9.5.37:3 Kyrkoantikvarisk ersättning

Tabell 9.9 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2014	Utfall	460 000		sparande	0
			1	Utgifts-
2015	Anslag	460 000	1	prognos	460 000
2016	Förslag	460 000
2017	Beräknat	460 000

2018	Beräknat	460 000

2019	Beräknat	460 000

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2015 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för kyrko- antikvarisk ersättning enligt kulturmiljölagen

(1988:950) i samband med vård och underhåll av de kyrkliga kulturminnena. Den kyrkoantikva- riska ersättningen får användas till kyrkobygg- nader, kyrkotomter, kyrkliga inventarier och begravningsplatser, och ska fördelas av Svenska kyrkan efter samråd med myndigheter inom kulturmiljöområdet.

Regeringens överväganden

Tabell 9.10 Härledning av anslagsnivån 2016–2019 för 7:3 Kyrkoantikvarisk ersättning

Tusental kronor

	2016	2017	2018	2019
Anvisat 2015 1	460 000	460 000	460 000	460 000

Förändring till följd av:

Beslut

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/
beräknat
anslag	460 000	460 000	460 000	460 000

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2014 (bet. 2014/15:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Regeringen föreslår att 460 000 000 kronor anvi- sas under anslaget 7:3 Kyrkoantikvarisk ersätt- ning för 2016. För 2017, 2018 och 2019 beräknas anslaget till 460 000 000 kronor, 460 000 000 kronor respektive 460 000 000 kronor.

130

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

10 Museer och utställningar

10.1Omfattning

Avsnittet omfattar statens stöd till museer och utställningsverksamhet. De myndigheter som är verksamma inom detta område är Livrustkam- maren och Skoklosters slott med Stiftelsen Hallwylska museet, Moderna museet (se även avsnitt 6), Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemarsudde (se även avsnitt 6), Naturhisto- riska riksmuseet, Statens centrum för arkitektur och design (se även avsnitt 6), Statens försvars- historiska museer, Statens historiska museer, Statens maritima museer och Statens museer för världskultur. I avsnittet behandlas även Forum för levande historia och Riksutställningar och delar av verksamheten inom Statens musikverk (se även avsnitt 4).

10.2Utgiftsutveckling

Därutöver ingår statlig bidragsgivning till föl- jande institutioner och föreningar: Stiftelsen Arbetets museum, Stiftelsen Nordiska museet, Stiftelsen Skansen, Stiftelsen Tekniska museet, Stiftelsen Dans-museifonden för Dansmuseet, Stiftelsen Carl och Olga Milles Lidingöhem, Stiftelsen Thielska galleriet, Stiftelsen Föremåls- vård i Kiruna, Stiftelsen Strindbergsmuseet, Ájtte – Svenskt fjäll- och samemuseum, Nobel- museet AB, Judiska museet, Bildmuseet, Zorn- samlingarna, Röhsska museet, Svensk form (se även avsnitt 6) och Riksförbundet Sveriges mu- seer.

Även statliga utställningsgarantier och stödet till inköp av vissa kulturföremål omfattas av detta avsnitt.

Tabell 10.1 Utgiftsutveckling inom Muser och utställningar, utgiftsområde 17

Miljoner kronor

	Utfall	Budget	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat	Beräknat
	2014	2015 1	2015	2016	2017	2018	2019
Museer och utställningar
8:1 Centrala museer: Myndigheter	1 001	1 011	995	1 105	1 115	1 129	1 152

8:2 Centrala museer: Stiftelser	245	246	246	251	250	250	252

8:3 Bidrag till vissa museer	48	49	49	50	50	70	71
8:4 Riksutställningar	43	43	42	44	44	45	45

8:5 Forum för levande historia	45	49	47	55	55	46	47

8:6 Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa
kulturföremål		0	0	0	0	0	0

Summa Museer och utställningar	1 382	1 399	1 380	1 505	1 515	1 539	1 567

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2015 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

131

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

10.3Mål

I avsnitt 2.4 anges de mål för den nationella kul- turpolitiken som riksdagen beslutat.

10.4Resultatredovisning

10.4.1 Bedömningsgrunder

Bedömningen av resultatet inom museer och utställningar utgår bl.a. från

–publik verksamhet, t.ex. i form av utställ- ningar, pedagogisk verksamhet, digital kommunikation, programaktiviteter och besöksstatistik, och

–förvaltning av samlingar.

Bedömningen görs vidare utifrån resultat relate- rade till relevanta bedömningsgrunder gemen- samma för kulturområdet (se avsnitt 3.4.1).

10.4.2Resultat

En utredning fick 2014 i uppdrag att se över den statliga museipolitiken (dir. 2014:8). Regeringen beslutade i februari 2015 om ett tilläggsuppdrag till utredningen om att analysera och föreslå hur verksamhet och samlingar vid de centrala muse- erna i högre utsträckning kan göras tillgängliga för människor i hela landet (dir. 2015:14).

Besöksutveckling och publik verksamhet

Antalet besök till museerna under anslagen 8:1

Centrala museer: Myndigheter och 8:2 Centrala museer: Stiftelser uppgick under 2014 till knappt 6,9 miljoner. Det är en ökning med drygt 120 000 besök jämfört med 2013. Ökningen är nästan lika stor som ökningen av besök till Vasamuseet som till skillnad mot 2013 var öppet hela året. Tio centralmuseer har haft ett bra be- söksår, i några fall rekord, vilket rapporterats för Medelhavsmuseet, Marinmuseum och Arbetets museum. Övriga museer som erhåller statligt bidrag (anslag 8:3 Bidrag till vissa museer) har rapporterat in knappt 733 000 besök. Forum för levande historia har haft ca 19 000 besök.

Diagram 10.1 Utveckling museibesök 2010–2014

Antal besök i tusental

9000
9000	Anslag 8:1 och 8:2 Centrala museer	Anslag 8:3 Vissa museer
8000



7000
6000
5000
4000
3000
2000
1000

Källa: Myndigheten för kulturanalys och egna beräkningar. Uppgift saknas för Ájtte, svenskt fjäll- och samemuseum 2010–2013 och för Strindbergsmuseet och Thielska galleriet 2012.

Publikt framgångsrika utställningar har bl.a. varit den nya Egyptenutställningen vid Medelhavs- museet, Maktspel – ett kostymdrama vid Liv- rustkammaren, Game On 2.0 vid Tekniska mu- seet och den nya u-båtshallen vid Marinmuseum. Flera museer har även lyckats bra med att locka publik under större evenemang eller aktiviteter kopplade till egna utställningar.

Myndigheten för kulturanalys har i sin rapport Besöksutveckling för de centrala muse- erna 2014 valt att slå samman resultaten från publikundersökningar åren 2011–2014 för att minska osäkerheten i resultaten. Av rapporten framgår att närhet till museet är en viktig faktor för beslut om att göra ett besök. I genomsnitt var drygt 40 procent av besökarna bosatta i mu- seets hemlän. Invånare i Stockholms län gjorde i snitt ett besök per capita medan invånare i Jämt- lands län i genomsnitt gjorde färre än 0,2 besök, minst antal besök per capita i Sverige.

De centrala museerna har haft knappt 1,5 miljoner besök till verksamhet i andra kom- muner än Stockholm. Till museer under anslag 8:3 Bidrag till vissa museer har drygt 400 000 besök gjorts utanför Stockholms kommun.

Digital tillgänglighet är viktig för att både en- skilda och specifika målgrupper i hela landet ska kunna ta del av de centrala museernas verksam- het. De centrala museerna har till Myndigheten för kulturanalys rapporterat in knappt 10,5 mil- joner s.k. unika besökare till museernas webb- platser under 2014, vilket är en ökning jämfört med 2013. Sociala medier används av museerna parallellt med den egna webbplatsen eftersom dessa tjänster har bättre räckvidd och nya använ- dare lättare kan nås.

132

Riksutställningar bidrar till utveckling av ut- ställningsmediet och bistår museisektorn med nationell och internationell omvärldsbevakning. Myndigheten har under 2014 bl.a. utfört två regeringsuppdrag som redovisats i rapporterna Museerna och mångfalden och Museerna och hbtq. Rapporterna framhåller behov av att ut- veckla mångfaldsarbetet inom museiområdet.

Statliga utställningsgarantier har beviljats 46 utställningar, vilket är något fler än 2013.

Barns och ungas rätt till kultur

Enligt Myndigheten för kulturanalys har de centrala museerna under 2014 haft sammanlagt 1,8 miljoner besök av barn och unga under 19 år (uppgift saknas från Arbetets museum men besök av barn och unga utgör där ca 12 procent av de besök som inte görs i skolgrupp). För tre av museerna stod barn och unga under 2014 för minst hälften av besöken.

Skolan är för många museer en prioriterad målgrupp och museerna tillhandahåller resurser och tjänster till lärare och elever genom pedago- giska visningar samt kompetensutveckling och pedagogiskt material som lärare kan använda i sin egen undervisning.

Besök genom skolgruppsbesök uppgick till ca 400 000 under 2014, vilket var en ökning jämfört med året innan.

Verksamheten vid Forum för levande historia vänder sig framför allt till denna målgrupp och under 2014 var målgruppens andel av besöken närmare två tredjedelar, med ca 11 000 besök. Forum för levande historias arbete med att sprida myndighetens verksamhet över landet, t.ex. med turnerande utställningar, har utvecklats under 2014. För att ytterligare stärka den na- tionella spridningen har en s.k. nationell sam- ordnare utsetts.

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Diagram 10.2 Besöksutveckling barn och unga vid de cen- trala museerna 2010–2014

Antal i tusental

2 000
1 800	Totalt	I skolgrupp
1 600
1 400
1 200
1 000
800
600
400
200
0

10 11 12 13 14

Uppgift om totalt antal besök av barn och unga under 19 år saknas samtliga år för Arbetets museum.

Källa: Myndigheten för kulturanalys samt egna beräkningar.

Jämställdhet

Kvinnor var åren 2011–2014 i majoritet bland besökarna, enligt Myndigheten för kulturanalys. Andelen var totalt 59 procent men varierade mellan en tredjedel och tre fjärdedelar vid indivi- duella museer. Andelen manliga besökare var lika stor eller översteg kvinnornas andel vid 6 av 25 museer och vid Forum för levande historia.

Museerna arbetar med jämställdhetsaspekten på olika sätt. Bland annat kan nämnas att Mo- derna museet har arbetat systematiskt med att förbättra samlingarnas genusbalans och har un- der 2014 köpt in verk av lika många kvinnliga som manliga konstnärer. Vidare har Statens mu- sikverk inom ramen för projektet Jämställd- hetsintegrering i statliga myndigheter påbörjat en inventering av samlingarna ur genusperspek- tiv och Statens historiska museer ledde under året det normkritiska forsknings- och utveck- lingsprojektet Bortom homogenitet.

Undanröjande av hinder

Av Myndigheten för delaktighets öppna jämfö- relser 2014 framgår att det för flera av de centrala museerna kvarstår arbete med att undanröja hinder för tillgänglighet vid funktionsnedsätt- ning. Ingen av museimyndigheterna uppfyller samtliga tretton kriterier för grundläggande tillgänglighet, för tre myndigheter uppfylls färre än hälften. Fyra museimyndigheter uppfyller

133

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

färre än hälften av kriterierna avseende infor- mationstillgänglighet.

Prins Eugens Waldemarsudde nominerades med anledning av genomförda tillgänglighetsan- passningar till Stockholm stads S:t Julianpris 2014 i kategorin fysisk tillgänglighet.

Förvaltning av samlingarna

En stor del av museernas arbete med samlingarna består av löpande insatser. Så långt som möjligt genomförs förebyggande arbete såsom avskärm- ning av skadligt ljus och klimatisering av lokaler, där det sistnämna ofta är av avgörande betydelse för föremålens bevarande.

Evakueringen av Nationalmuseums lokaler har slutförts under 2014 och renoveringen av lokalerna har inletts. Likaså stängde Musik- och teatermuseet 2014 och samlingarna flyttades till andra magasin. Renovering har påbörjats inför öppnande av Scenkonstmuseet under 2016. Andra större och ofta fleråriga insatser med flytt till nya magasin, eller iordningställande av maga- sin, har bl.a. pågått vid Flygvapenmuseum, Na- turhistoriska riksmuseet och Hallwylska museet. Etnografiska museet och Tekniska museet har avslutat renoverings- och konserveringsåtgär- derna efter tidigare inträffade brand- och vatten- skador.

Förutsättningarna för de museer som förvaltar hela miljöer skiljer sig från övriga museers sam- lingsförvaltning. Stiftelsen Skansen har under 2014 utfört en större genomgång av underhålls- behovet vid de kulturhistoriska byggnaderna. Vid Skoklosters slott har ett forsknings- och utvecklingsprojekt bedrivits kring inomhuskli- matet i syfte att skapa en kunskapsgrund för varsam energieffektivisering i kulturhistoriskt värdefulla byggnader.

Av de centrala museernas samlingar förvaltas ca två tredjedelar av Statens historiska museer och Naturhistoriska riksmuseet. Statens histo- riska museer har 2014 vänt trenden med acku- mulerad eftersläpning i arbetet med att hantera samlingarnas tillväxt. Naturhistoriska riksmuseet har genomfört två pilotprojekt kring storskalig digitalisering. Under året utvecklade Stiftelsen Nordiska museet tillsammans med KulturIT i Norge en ny tjänst som underlättar kvalitetssäk- ring av information vid digital katalogisering.

Kunskapsuppbyggnad och forskning

Kunskapsuppbyggnad och forskning utgör en viktig del av museernas arbete och befruktar både samlingsarbetet och den publika verksam- heten. Omfattning och inriktning skiljer sig mellan de olika museerna. De centrala museerna har sedan 2013 ett gemensamt forskningsnätverk och flera av museerna, t.ex. Stiftelsen Arbetets museum, har ett eget forskningsråd knutet till verksamheten. Forskningsprojekt bedrivs i all- mänhet i samverkan med universitet och hög- skolor.

Samverkan

De centrala museerna samverkar sinsemellan inom ett stort antal områden och har under 2014 bl.a. genomfört upphandlingar av glasmäste- ritjänster och föremålstransporter, där en myn- dighet har upphandlat och flera andra musei- myndigheter deltagit med fullmakt. Centralmu- seerna har även gemensamt återrapporterat till regeringen hur arbetet fortskrider i enlighet med den under 2011 lämnade rapporten Förstärkt samarbete inom museisektorn.

Riksförbundet Sveriges museer är en viktig samlande kraft för museisektorn och har under 2014 bl.a. bedrivit ett omfattande visionsarbete.

10.4.3 Analys och slutsatser

Regeringen bedömer att resultatet av de centrala museernas publika verksamhet under året är bra. Förståelsen för att kulturarvet är under ständig utveckling och måste definieras så att alla kan känna tillhörighet och få plats på lika villkor är grundläggande för att museerna ska kunna bidra till samhällets utveckling. Det är nödvändigt att de centrala museerna målmedvetet arbetar för att kulturarvet ska tillgängliggöras och komma fler till del. Kulturarvet ska vara en angelägenhet och tillgång för alla människor i samhället. Införande av fri entré vid vissa statliga museer kommer att underlätta museernas arbete genom att det un- danröjer en av de faktorer som kan utgöra ett hinder för den som är museiovan. Regeringen bedömer att även andra museer på sikt kommer att gynnas av en sådan reform eftersom den kan få fler personer att upptäcka museer som be-

134

söksmål. Vidare ger fri entré en viktig signal om att kulturarvet ska vara tillgängligt för alla.

Antalet besök i skolgrupp har visat en mins- kande trend under de senaste åren, som dock bromsats något under 2014, trots att skolan är en prioriterad målgrupp för de centrala museerna. Regeringen bedömer att de centrala museerna fortsatt och i samverkan med företrädare för skolan bör överväga vilka insatser som krävs för att vända denna trend.

Den årliga uppföljningen från Myndigheten för delaktighet av myndigheternas arbete med att undanröja funktionshinder visar att det fort- farande finns relativt stora brister vid museerna. Regeringen bedömer att flera av de centrala mu- seerna måste intensifiera sitt arbete med att un- danröja kvarvarande hinder.

Regeringen bedömer att de centrala museer- nas insatser för att säkerställa samlingarnas lång- siktiga bevarande, t.ex. genom att förbättring av lokaler och digitalisering, har gett bra resultat under 2014.

10.5Budgetförslag

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

och Moderna museet. Anslaget får även använ- das av nämnda myndigheter för utgifter för statsbidrag till ändamål inom museiområdet.

Tabell 10.3 Sammanställning över medelstilldelningen till Centrala museer: Myndigheter

Tusental kronor

	2015	2016
Statens historiska museer	91 706	93 023

Nationalmuseum med Prins Eugens	142 826	146 986
Waldemarsudde

Naturhistoriska riksmuseet	164 472	166 896

Statens museer för världskultur	157 160	158 335

Livrustkammaren och Skoklosters slott	44 141	44 783
med stiftelsen Hallwylska museet
Statens maritima museer	120 433	122 514

Statens centrum för arkitektur och	50 724	51 112
design
Statens försvarshistoriska museer	110 865	112 225

Moderna museet	128 630	129 584

Till regeringens disposition för fri entré	–	80 000
vid vissa centrala museer

Summa	1 010 957	1 105 458

10.5.1 8:1 Centrala museer: Myndigheter

Tabell 10.2 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2014	Utfall	1 001 099		sparande	13 924
			1	Utgifts-
2015	Anslag	1 010 957	1	prognos	995 132
2016	Förslag	1 105 458
2017	Beräknat	1 114 697	2

2018	Beräknat	1 128 677	3

2019	Beräknat	1 152 057	4

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2015 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 1 105 351 tkr i 2016 års prisnivå.

3Motsvarar 1 104 363 tkr i 2016 års prisnivå.

4Motsvarar 1 108 302 tkr i 2016 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för förvaltningsutgifter för följande centrala museer som är myndig- heter: Statens historiska museer, Nationalmu- seum med Prins Eugens Waldemarsudde, Na- turhistoriska riksmuseet, Statens museer för världskultur, Livrustkammaren och Skoklosters slott med Stiftelsen Hallwylska museet, Statens maritima museer, Statens centrum för arkitektur och design, Statens försvarshistoriska museer

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 10.4 Sammanställning över avgiftsintäkterna 1 till Centrala museer: Myndigheter

Tusental kronor

	2013	2014
Statens historiska museer 2	15 347	15 198
Nationalmuseum med Prins Eugens	44 222	38 340
Waldemarsudde

Naturhistoriska riksmuseet 3	33 561	36 552
Statens museer för världskultur	18 315	19 124

Livrustkammaren och Skoklosters slott	17 856	17 940
med stiftelsen Hallwylska museet

Statens maritima museer 4	26 948	31 205
Statens centrum för arkitektur och	8 502	5 820
design

Statens försvarshistoriska museer	20 033	21 133

Moderna museet	63 607	56 442

Summa	248 391	241 754

1I myndigheternas avgiftsintäkter ingår bl.a. entré- och visningsintäkter samt intäkter av försäljning, ev. sponsring och lokaluthyrning m.m.

2Intäkterna för Arkeologisk uppdragsverksamhet redovisas separat i tabell 10.5.

3Intäkterna för Cosmonovas verksamhet redovisas separat i tabell 10.6.

4Intäkterna för Vasamuseets verksamhet redovisas separat i tabell 10.7.

135

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Tabell 10.5 Arkeologisk uppdragsverksamhet

Tusental kronor

Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	Resultat
			(intäkt-
			kostnad)
Utfall 20141	123 961	124 927	- 966
Prognos 2015	113 000	110 800	2 200

Budget 2016	113 000	110 800	2 200

1 Fr.o.m. 2015 överfördes den arkeologiska uppdragsverksamheten från Riksan- tikvarieämbetet till Statens historiska museer.

Tabell 10.6 Uppdragsverksamhet Cosmonova

Tusental kronor

Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	Resultat
			(intäkt-
			kostnad)
Utfall 2014	14 128	14 128	0

Prognos 2015	13 000	13 200	- 200
Budget 2016	13 000	13 200	- 200

Tabell 10.7 Uppdragsverksamhet Vasamuseet

Tusental kronor

Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	Resultat
			(intäkt-
			kostnad)
Utfall 2014	118 439	116 153	2 286

Prognos 2015	116 000	118 000	- 2 000

Budget 2016	117 000	121 000	- 4 000

Regeringens överväganden

Tabell 10.8 Härledning av anslagsnivån 2016–2019 för 8:1 Centrala museer: Myndigheter

Tusental kronor

	2016	2017	2018	2019
Anvisat 2015 1	1 010 957	1 010 957	1 010 957	1 010 957
Förändring till följd av:
Pris- och löne-
omräkning 2	14 042	22 709	36 607	54 507
Beslut	81 067	82 942	85 138	86 593

Överföring
till/från andra
anslag

Övrigt	-608	-1 911	-4 026	0

Förslag/
beräknat
anslag	1 105 458	1 114 697	1 128 677	1 152 057

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2014 (bet. 2014/15:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2015. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en

pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2017–2019 är preliminär.

Regeringen beräknar att anslaget tillförs 80 000 000 kronor årligen fr.o.m. 2016 för att finansiera fri entré vid vissa centrala museer som är myndigheter. Vidare ökas anslaget med 3 003 000 kronor för 2016.

Som aviserades i budgetpropositionen för 2015 minskas anslaget med ca 2 544 000 kronor fr.o.m. 2016 för att bidra till att finansiera prio- riterade satsningar.

Regeringen föreslår att 1 105 458 000 kronor anvisas under anslaget 8:1 Centrala museer: Myndigheter för 2016. För 2017, 2018 och 2019 beräknas anslaget till 1 114 697 000 kronor, 1 128 677 000 kronor respektive 1 152 057 000 kronor.

10.5.2 8:2 Centrala museer: Stiftelser

Tabell 10.9 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2014	Utfall	244 614		sparande	0
			1	Utgifts-
2015	Anslag	245 877	1	prognos	245 877
2016	Förslag	250 670
2017	Beräknat	250 220	2

2018	Beräknat	250 045	3

2019	Beräknat	252 225	4

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2015 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 250 671 tkr i 2016 års prisnivå.

3Motsvarar 250 672 tkr i 2016 års prisnivå.

4Motsvarar 250 671 tkr i 2016 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för statsbidrag till följande centrala museer som är stiftelser: Nordiska mu- seet, Skansen, Tekniska museet och Arbetets museum.

Tabell 10.10 Sammanställning över medelstilldelning till Centrala museer: Stiftelser1

Tusental kronor

	2015	2016
Nordiska museet	113 983	115 881

Skansen	70 367	72 008

Tekniska museet	46 845	47 393

Arbetets museum	14 682	15 388

Summa	245 877	250 670

1 Medelstilldelningen för 2016 är preliminär.

136

Avgiftsintäkterna för de centrala museerna som är stiftelser uppgick 2014 till ca 212,4 miljoner kronor.

Tabell 10.11 Sammanställning över avgiftsintäkterna1 till Centrala museer: Stiftelser

Tusental kronor

	2013	2014
Nordiska museet	31 098	31 411

Skansen	138 821	141 976

Tekniska museet	28 645	32 447

Arbetets museum	5 900	6 539

Summa	204 464	212 373

1 I stiftelsernas avgiftsintäkter ingår bl.a. entré- och visningsintäkter samt intäkter av försäljning och lokaluthyrning m.m.

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

10.5.3 8:3 Bidrag till vissa museer

Tabell 10.13 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2014	Utfall	48 392		sparande	0
			1	Utgifts-
2015	Anslag	49 117	1	prognos	49 117
2016	Förslag	50 010

2017	Beräknat	49 962	2
2018	Beräknat	69 887	3

2019	Beräknat	70 545	4

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2015 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 50 013 tkr i 2016 års prisnivå.

3Motsvarar 69 945 tkr i 2016 års prisnivå.

4Motsvarar 69 943 tkr i 2016 års prisnivå.

Regeringens överväganden

Tabell 10.12 Härledning av anslagsnivån 2016–2019 för 8:2 Centrala museer: Stiftelser

Tusental kronor

	2016	2017	2018	2019

Anvisat 2015 1	245 877	245 877	245 877	245 877
Förändring till följd av:
Pris- och löne-
omräkning 2	5 404	4 952	4 776	6 962
Beslut	-611	-609	-608	-614

Överföring
till/från andra
anslag
Övrigt

Förslag/
beräknat
anslag	250 670	250 220	250 045	252 225

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2014 (bet. 2014/15:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2015. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en

pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2017–2019 är preliminär.

Som aviserades i budgetpropositionen för 2015 minskas anslaget med ca 611 000 kronor fr.o.m. 2016 för att bidra till att finansiera prioriterade satsningar.

Regeringen föreslår att 250 670 000 kronor anvisas under anslaget 8:2 Centrala museer: Stif- telser för 2016. För 2017, 2018 och 2019 beräk- nas anslaget till 250 220 000 kronor, 250 045 000 kronor respektive 252 225 000 kronor.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till museer och liknande institutioner.

Tabell 10.14 Sammanställning över medelstilldelning för Bidrag till vissa museer1

Tusental kronor

	2015	2016
Dansmuseet	10 137	10 240

Millesgården	4 049	4 098
Thielska galleriet	6 003	6 038

Föremålsvården i Kiruna	13 915	14 559

Nobelmuseet	4 952	4 952
Svensk Form	4 429	4 491

Röhsska museet	502	502

Strindbergsmuseet	581	581
Judiska museet	1 602	1 602

Bildmuseet	743	743

Zornsamlingarna	204	204
Áttje, Svenskt fjäll- och same-	500	500
museum
Riksförbundet Sveriges museer	1 500	1 500

Summa	49 117	50 010

1 Medelstilldelningen för 2016 är preliminär.

137

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Regeringens överväganden

Tabell 10.15 Härledning av anslagsnivån 2016–2019 för 8:3 Bidrag till vissa museer

Tusental kronor

	2016	2017	2018	2019
Anvisat 2015 1	49 117	49 117	49 117	49 117
Förändring till följd av:
Pris- och löne-
omräkning 2	1 024	973	983	1 455
Beslut	-131	-129	19 786	19 973

Överföring
till/från andra
anslag
Övrigt		1	1	0

Förslag/
beräknat
anslag	50 010	49 962	69 887	70 545

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2014 (bet. 2014/15:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2015. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en

pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2017–2019 är preliminär.

Som aviserades i budgetpropositionen för 2015 minskas anslaget med ca 121 000 kronor fr.o.m. 2016 för att bidra till att finansiera prioriterade satsningar. Vidare minskas anslaget med 10 000 kronor fr.o.m. 2016.

Regeringen beräknar att anslaget tillförs 20 000 000 kronor under åren 2018–2020 för det nya Nobel Prize Center.

Regeringen föreslår att 50 010 000 kronor an- visas under anslaget 8:3 Bidrag till vissa museer för 2016. För 2017, 2018 och 2019 beräknas anslaget till 49 962 000 kronor, 69 887 000 kro- nor respektive 70 545 000 kronor.

10.5.4 8:4 Riksutställningar

Tabell 10.16 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2014	Utfall	43 186		sparande	905
			1	Utgifts-
2015	Anslag	43 261	1	prognos	42 386
2016	Förslag	43 543

2017	Beräknat	44 301	2
2018	Beräknat	44 733	3

2019	Beräknat	45 406	4

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2015 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 44 048 tkr i 2016 års prisnivå.

3Motsvarar 44 048 tkr i 2016 års prisnivå.

4Motsvarar 44 049 tkr i 2016 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Riksutställningars förvaltningsutgifter.

Regeringens överväganden

Tabell 10.17 Härledning av anslagsnivån 2016–2019 för 8:4 Riksutställningar

Tusental kronor

	2016	2017	2018	2019
Anvisat 2015 1	43 261	43 261	43 261	43 261
Förändring till följd av:
Pris- och löne-
omräkning 2	391	642	1 069	1 736
Beslut	-109	398	403	409

Överföring
till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/
beräknat
anslag	43 543	44 301	44 733	45 406

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2014 (bet. 2014/15:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2015. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en

pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2017–2019 är preliminär.

Som aviserades i budgetpropositionen för 2015 minskas anslaget med ca 109 000 kronor fr.o.m. 2016 för att bidra till att finansiera prioriterade satsningar.

Anslaget ökar med 509 000 kronor fr.o.m. 2017 när medel som tidigare omprioriterats inom utgiftsområdet förs tillbaka till anslaget.

Regeringen föreslår att 43 543 000 kronor an- visas under anslaget 8:4 Riksutställningar för

138

2016. För 2017, 2018 och 2019 beräknas anslaget till 44 301 000 kronor, 44 733 000 kronor re- spektive 45 406 000 kronor.

10.5.5 8:5 Forum för levande historia

Tabell 10.18 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2014	Utfall	45 154		sparande	-933
			1	Utgifts-
2015	Anslag	49 416	1	prognos	47 278
2016	Förslag	54 954
2017	Beräknat	55 298	2

2018	Beräknat	45 815	3

2019	Beräknat	46 595	4

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2015 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 54 838 tkr i 2016 års prisnivå.

3Motsvarar 44 839 tkr i 2016 års prisnivå.

4Motsvarar 44 839 tkr i 2016 års prisnivå.

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Regeringens överväganden

Tabell 10.19 Härledning av anslagsnivån 2016–2019 för 8:5 Forum för levande historia

Tusental kronor

	2016	2017	2018	2019
Anvisat 2015 1	44 416	44 416	44 416	44 416
Förändring till följd av:
Pris- och löne-
omräkning 2	531	908	1 509	2 292
Beslut	10 007	9 973	-111	-113

Överföring
till/från andra
anslag
Övrigt		1	1	0

Förslag/
beräknat
anslag	54 954	55 298	45 815	46 595

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2014 (bet. 2014/15:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2015. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en

pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2017–2019 är preliminär.

Ändamål

Anslaget får användas för Forum för levande historias förvaltningsutgifter. Anslaget får även användas för utgifter för såväl prissumma som omkostnader för prisutdelning, för ett pris för humanitära och demokratifrämjande insatser.

Anslaget får även användas för utgifter för statsbidrag till den fond som inrättats av Task Force for International Cooperation on Ho- locaust Education, Research and Remembrance, fr.o.m. 2013 benämnt International Holocaust Remembrance Alliance.

Forum för levande historia tillförs 10 miljoner kronor per år för åren 2016 och 2017 för att genomföra en utbildningsinsats om olika former av rasism och intolerans i historien och i dag.

Som aviserades i budgetpropositionen för 2015 minskas anslaget med ca 113 000 kronor fr.o.m. 2016 för att bidra till att finansiera prio- riterade satsningar. Vidare ökas anslaget med 120 000 kronor för 2016.

Regeringen föreslår att 54 954 000 kronor an- visas under anslaget 8:5 Forum för levande histo- ria för 2016. För 2017, 2018 och 2019 beräknas anslaget till 55 298 000 kronor, 45 815 000 kro- nor respektive 46 595 00 kronor.

139

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

10.5.68:6 Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål

Tabell 10.20 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2014	Utfall			sparande	80
			1	Utgifts-
2015	Anslag	80	1	prognos	78
2016	Förslag	80
2017	Beräknat	80

2018	Beräknat	80
2019	Beräknat	80

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2015 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för utställ- ningsgarantier. Anslaget får även användas för utgifter för inköp av kulturföremål som har så- dant konstnärligt, historiskt eller vetenskapligt värde att det är av synnerlig vikt att de införlivas med offentliga samlingar.

Regeringens överväganden

Tabell 10.21 Härledning av anslagsnivån 2016–2019 för 8:6 Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kultur- föremål

Tusental kronor

	2016	2017	2018	2019
Anvisat 2015 1	80	80	80	80
Förändring till följd av:
Beslut

Överföring
till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/
beräknat
anslag	80	80	80	80

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2014 (bet. 2014/15:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Regeringen föreslår att 80 000 kronor anvisas under anslaget 8:6 Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål för 2016. För 2017, 2018 och 2019 beräknas anslaget till 80 000 kronor, 80 000 kronor respektive 80 000 kronor.

140

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

11 Trossamfund

11.1Omfattning

Avsnittet omfattar verksamheten vid myndig- heten Nämnden för statligt stöd till trossamfund (SST) och stödet till trossamfunden. Utöver

11.2Utgiftsutveckling

detta omfattar det även regeringens insatser för att stimulera trossamfundens arbete för demo- krati, mänskliga rättigheter och för att motverka religiöst motiverad polarisering i samhället.

Tabell 11.1 Utgiftsutveckling inom Trossamfund, utgiftsområde 17

Miljoner kronor

	Utfall	Budget	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat	Beräknat
	2014	20151	2015	2016	2017	2018	2019
Trossamfund
9:1 Nämnden för statligt stöd till trossamfund	8	10	9	10	10	10	10

9:2 Stöd till trossamfund	77	92	90	92	92	92	92

Summa Trossamfund	84	102	99	102	102	102	102

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2015 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

141

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

11.3Mål

I avsnitt 2.4 anges de mål för det statliga stödet till trossamfund som riksdagen beslutat.

11.4Resultatredovisning

I detta avsnitt redovisas resultatet av de åtgärder som syftar till att uppnå målen för statens stöd till trossamfunden samt regeringens insatser för att stimulera trossamfundens arbete för demo- krati, mänskliga rättigheter och för att motverka religiöst motiverad polarisering i samhället.

11.4.1 Bedömningsgrunder

Bedömningen av resultatet utgår från det statliga stöd till andra trossamfund än Svenska kyrkan som lämnas i form av statsbidrag och avgifts- hjälp. Bedömningen baseras på uppgifter om bl.a.

–fördelat stöd i form av organisations-, verk- samhets- och projektbidrag,

–trossamfundens arbete med teologisk utbildning och andlig vård inom sjukvår- den,

–trossamfundens roll i krisberedskaps- samordning, och

–trossamfundens arbete för demokrati, mänskliga rättigheter och för att motverka religiöst motiverad polarisering i samhället.

11.4.2 Resultat

Stödet till trossamfunden

Statens stöd till trossamfunden syftar till att skapa förutsättningar för olika samfund att be- hålla och utveckla ett eget samfundsliv och där- med främja den religiösa mångfalden i Sverige.

Under 2014 har anslaget för stöd till tros- samfund uppgått till drygt 77 miljoner kronor. Det är en ökning med drygt 2,2 miljoner från föregående år.

Under 2014 beviljade SST drygt 46 miljoner kronor i organisationsbidrag till samfunden, knappt 10 miljoner i verksamhetsbidrag samt 15 miljoner kronor i projektbidrag. Det genom- snittliga sammanlagda bidraget per bekännare är

cirka 62 kronor. Verksamhetsbidraget fördelas dels till teologiska utbildningsinstitutioner, dels till andlig vård inom sjukvården. Projektbidraget fördelas dels som lokalbidrag, dels som etable- ringsbidrag för nyetablerade samfund samt som ett särskilt utbildningsbidrag.

Regeringen bedömer att statsbidraget ger samfunden godaförutsättningar att kunna fort- sätta utvecklas och bedriva samhällsviktiga verk- samheter, vilket inkluderar andlig vård.

Nämnden för statligt stöd till trossamfunds verksamhet

SST har utöver sitt huvuduppdrag att fördela statsbidrag även handlagt frågor som rör tros- samfundens roll i krisberedskapssamordning, stimulerat samfundens arbete med frågor som rör värderingar, respekt och tolerans samt funge- rat som expertmyndighet i allmänna religions- och trossamfundsfrågor. Frågor som rör religion har under året präglat samhällsdebatten, inte minst på grund av utvecklingen i t.ex. Mellan- östern och de effekter denna fått i Sverige. Detta har lett till ett ökat tryck på myndigheten.

Under 2014 har fokus för myndigheten legat på att kvalitetssäkra statsbidragen tillsammans med trossamfunden. En särskild satsning har gjorts på samfundens medlemsregister.

Myndigheten har även prioriterat sina upp- drag när det gäller krisberedskap och att fungera som en expertmyndighet i trossamfundsfrågor.

Myndigheten har också arbetat aktivt med att samverka med andra institutioner för att bistå med expertkunskap. Vidare har myndigheten arbetat med värdegrundsfrågor tillsammans med trossamfunden.

Trossamfundens säkerhetsarbete

Regeringens övergripande målsättning är att alla ska kunna känna sig trygga att utöva sin religion i Sverige. Denna målsättning har satts på prov under det gångna året. Omvärldens konflikter påverkar flera trossamfund och deras bekännare i Sverige. I en rapport från SST (dnr A2014/01470) är slutsatsen att främlingsfientliga handlingar och hot mot trossamfund är ett växande problem i dagens Sverige. Dessa hot och attacker riktas både mot samfundens lokaler och mot deras medlemmar. Det finns också ett

142

omfattande mörkertal när det gäller icke anmälda fall av hot och trakasserier.

Regeringen ser allvarligt på detta eftersom alla individer ska känna sig trygga att kunna utöva sin religion utan risker för att utsättas för hot eller våld. Regeringen har därför under året i två omgångar tillfört SST sammanlagt tio miljoner kronor för trossamfundens säkerhetsarbete. Av dessa ska högst 700 000 kronor användas till utbildningsinsatser i syfte att höja den generella säkerhetsnivån bland de bidragsberättigade tros- samfunden.

Regeringen bedömer att denna satsning är värdefull eftersom den svarar mot ett tydligt behov hos trossamfunden.

Trossamfunden som samhällsaktörer

Dialog

Trossamfunden är en viktig aktör för regeringen att ha dialog och samverkan med. Regeringens råd för kontakt med trossamfunden har till upp- gift att vara ett forum för diskussion om frågor av övergripande gemensamt intresse för både staten och trossamfunden. I rådet ingår åtta ledamöter nominerade av Sveriges Kristna Råd som representerar de kristna samfunden inklu- sive svenska kyrkan, två ledamöter som repre- senterar Islamska Samarbetsrådet, en ledamot som representerar Judiska Centralrådet och en ledamot som representerar Sveriges Buddhistiska Samarbetsråd. Övriga ledamöter representerar regeringen, riksdagen och SST.

I december 2014 och i juni 2015 hölls möten med rådet där frågor kring lokalt interreligiöst samarbete stod i fokus. Regeringen bedömer att kontakten med trossamfunden inom rådet bidrar till förtroende och förståelse mellan parterna och till värdefull kunskap om trossamfundens villkor och förutsättningar.

Dialog har också varit viktigt i samband med de spänningar och konflikter med religiösa för- tecken som utspelat sig i omvärden det senaste året. Efter terrorattentaten i Paris och i Köpen- hamn i januari och i februari 2015 höll rege- ringen dialogmöten med både judiska och mus- limska samfund och organisationer. Vid ett möte med företrädare för det muslimska civilsamhället i februari 2015 diskuterades bl.a. frågan om hur risken för attacker och skadegörelse mot mos- kéer och bönelokaler i Sverige ska kunna mins- kas och hur islamofobi ska bemötas och motver-

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

kas. Vid ett möte med de judiska organisation- erna i januari 2015 diskuterades bl.a. hotbilden mot synagogor och judiska lokaler och hur anti- semitism ska bemötas och motverkas. Rege- ringen bedömer att de möten som hållits med trossamfunden bidragit med värdefull kunskap om samfundens situation och deras behov.

Stärkt arbete för demokrati

SST har fått i uppdrag att verka för att stimulera arbetet med demokrati och demokratisk med- vetenhet inom trossamfunden (dnr S2014/08833, S2014/09035). Nämnden ska ut- veckla den dialog som redan förs med samfun- den och inkludera ett brett spektrum av samfund och av grupperingar inom dem i arbetet. Kvinnor och ungdomar utgör prioriterade målgrupper för satsningen. SST ska vidare i dialog med de tros- samfund som vill utveckla sitt arbete mot vålds- bejakande extremism stimulera dessa samfunds stöd till ungdomar, föräldrar och anhöriga. Uppdraget ska redovisas senast i mars 2016. (se vidare utgiftsområde 1, avsnitt 9.10.4).

SST har också haft i uppdrag att anordna kompetensutveckling för lokala trossamfundsle- dare som saknar svensk skolbakgrund (dnr S2014/00648). Under tio kursdagar har delta- garna fått grundläggande fortbildning inom om- rådena svensk religionshistoria, statlig och kommunal förvaltning, barn- och ungdomsfrå- gor, mänskliga rättigheter, demokrati och famil- jerätt. Sammanlagt deltog 64 personer i utbild- ningen och efterfrågan på att delta var stor. Re- geringen bedömer att insatsen varit värdefull och att deltagarna fått en stärkt praktisk och teore- tisk kunskap om det svenska samhället.

Informationsinsatser inför valåret 2014

SST har haft i uppdrag att stimulera trossamfun- dens arbete med informationsinsatser inför Europaparlamentsvalet respektive de nationella allmänna valen 2014. Uppdraget innebar att informera om rösträttens betydelse och det praktiska röstningsförfarandet. Verksamheten skulle särskilt inriktas på grupper med lågt val- deltagande i tidigare val. I uppdraget har även ingått att följa upp och utvärdera insatserna. Uppdraget redovisades den 15 april 2015 (se vidare utgiftsområde 1, avsnitt 9.5.1).

Interreligiöst samarbete

Regeringsföreträdare har vid flera tillfällen träffat representanter för Sveriges interreligiösa råd, som är ett samverkansorgan med representanter

143

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

från åtta olika religioner som är verksamma i Sverige.

Sveriges interreligiösa råd har funnits sedan 2010 och har bl.a. till syfte att främja och skapa förutsättningar för samarbete mellan religioner i Sverige och att utgöra en enad röst mot anti- semitism, islamofobi och annan religionsfient- lighet.

Eftersom regeringen anser att samverkan mellan religioner och arbete för att motverka klyftor i samhället i nuläget är av största vikt har ett beslut fattats om att stödja Sveriges interreli- giösa råd under 2015 för att inrätta en administ- rativ funktion (dnr Ku2015/00864).

11.4.3 Analys och slutsatser

Stödet till trossamfunden

SST har under 2014 fördelat drygt 46 miljoner kronor i organisationsbidrag till 21 trossamfund och samverkansorgan med knappt 746 000 bi- dragsgrundande personer. Ca 950 församlingar har nåtts av stödet. 10 miljoner kronor har ut- betalats i verksamhetsbidrag vilket använts av samfunden antingen för att driva teologiska högskolor och seminarier eller, vilket är mer- parten, för att bedriva andlig vård inom sjukvår- den. 15,2 miljoner kronorhar utbetalats i pro- jektbidrag i form av lokalbidrag, etableringsbi- drag, utbildningsbidrag eller för säkerhetshö- jande insatser.

Regeringen bedömer att statens stöd till tros- samfunden främjar den religiösa mångfalden i samhället samt bidrar till att, i enlighet med må- let för stödet, skapa förutsättningar för tros- samfunden att bedriva en aktiv och långsiktigt inriktad religiös verksamhet.

Verksamheten vid Nämnden för statligt stöd till trossamfund

Myndighetens arbete under 2014 har varit ändamålsenligt. Regeringen bedömer att myn- digheten under det gångna året har arbetat aktivt och utåtriktat och fyllt sin funktion som ex- pertmyndighet inom området. Frågor som rör religion har under det gångna året fått en ökad uppmärksamhet i det offentliga samtalet och myndigheten har varit en viktig aktör i detta. Myndigheten har på ett bra sätt arbetat med

krisberedskapssamordning, t.ex. genom att bistå kommuner, myndigheter och trossamfund i samband med skogsbranden i Västmanland.

Trossamfunden som samhällsaktörer

Utvecklingen i omvärlden det senaste året med allt fler religiöst färgade konflikter och kriser har medfört en ökad uppmärksamhet och större förväntningar på insatser från trossamfunden i Sverige. Som reaktion på omvärldshändelserna har trossamfunden intensifierat sitt interreligiösa samarbete i syfte att motverka polarisering i samhället samt att hat och våld utövas i religio- nens namn. Regeringen ser detta interreligiösa samarbete som viktigt och har därför valt att stödja det ekonomiskt genom bidrag. Insatsen bedöms vara ett sätt att motverka polarisering mellan grupper i Sverige och att motverka anti- semitism, islamofobi och andra typer av hat mot religioner och religionsutövare.

Genom omvärldsutvecklingen har trossam- fundens roll som dialog- och samverkanspartner stärkts. Ytterligare ett skäl är att många personer som invandrat till Sverige under de senaste åren och som står utanför det övriga civilsamhället i Sverige återfinns inom något av trossamfunden. Därmed kan samfunden fungera som en kanal till grupper av människor som annars är svåra att nå med samhällsinformation, på samma gång som samfunden i viss mån kan föra sina med- lemmars talan i förhållande till regeringen.

Under året har regeringen vid flera tillfällen tagit initiativ till dialogmöten med trossamfun- den, inte minst i det akuta säkerhetsläget efter attentaten i Paris och Köpenhamn. Vid sidan av särskilt påkallade möten har en kontinuerlig dialog förts med samfunden inom ramen för Regeringens råd för kontakt med trossamfun- den. Regeringen bedömer att den dialog som förts med trossamfunden bidrar med värdefull kunskap om trossamfundens villkor och förut- sättningar.

Under året har SST haft i uppdrag att enga- gera trossamfund i att genomföra informations- insatser för att höja valdeltagandet i grupper där få utnyttjar sin rösträtt. SST har också arbetat för att stimulera trossamfundens eget arbete för demokrati och demokratiska värderingar. Ef- tersom trossamfunden idag inte med nödvän- dighet är demokratiskt styrda och inte alltid präglas av en demokratisk kultur ser regeringen

144

dessa demokratipolitiska insatser som angelägna. Resultaten visar att intresset bland samfund och religiösa funktionärer att arbeta med demokrati- och värderingsfrågor är mycket stort.

11.5Budgetförslag

11.5.19:1 Nämnden för statligt stöd till trossamfund

Tabell 11.2 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2014	Utfall	7 580		sparande	-424
			1	Utgifts-
2015	Anslag	9 742	1	prognos	9 371
2016	Förslag	9 837

2017	Beräknat	9 923	2
2018	Beräknat	10 059	3

2019	Beräknat	10 248	4

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2015 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 9 821 tkr i 2016 års prisnivå.

3Motsvarar 9 797 tkr i 2016 års prisnivå.

4Motsvarar 9 796 tkr i 2016 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Nämnden för statligt stöd till trossamfunds förvaltningsutgifter.

Regeringens övervägande

Tabell 11.3 Härledning av anslagsnivån 2016–2019 för 9:1 Nämnden för statligt stöd till trossamfund

Tusental kronor

	2016	2017	2018	2019
Anvisat 2015 1	9 742	9 742	9 742	9 742
Förändring till följd av:
Pris- och löne-
omräkning 2	133	236	398	588
Beslut	-39	-55	-80	-82

Överföring
till/från andra
anslag

Övrigt	1	0	-1	0

Förslag/
beräknat
anslag	9 837	9 923	10 059	10 248

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2014 (bet. 2014/15:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2015. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en

pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2017–2019 är preliminär.

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Som aviserades i budgetpropositionen för 2015 minskas anslaget med 39 000 kronor 2016 för att bidra till att finansiera prioriterade satsningar. För 2017, 2018 och 2019 minskar anslaget med 55 000 kronor, 80 000 kronor respektive 82 000 kronor.

Regeringen föreslår att 9 837 000 kronor anvi- sas under anslaget 9:1 Nämnden för statligt stöd till trossamfund för 2016. För 2017, 2018 och 2019 beräknas anslaget till 9 923 000 kronor, 10 059 000 kronor respektive 10 248 000 kronor.

11.5.2 9:2 Stöd till trossamfund

Tabell 11.4 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2014	Utfall	76 671		sparande	4 572
			1	Utgifts-
2015	Anslag	92 092	1	prognos	89 773
2016	Förslag	91 894
2017	Beräknat	91 913

2018	Beräknat	91 919
2019	Beräknat	91 919

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2015 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till trossamfund. Anslaget får användas för ut- gifter för Skatteverkets avgiftshjälp.

Kompletterande information

I förordningen (1999:974) finns bestämmelser om statsbidrag till trossamfund.

145

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Regeringens övervägande

Tabell 11.5 Härledning av anslagsnivån 2016–2019 för 9:2 Stöd till trossamfund

Tusental kronor

	2016	2017	2018	2019
Anvisat 2015 1	85 092	85 092	85 092	85 092
Förändring till följd av:
Beslut	6 802	6 821	6 827	6 827

Överföring
till/från andra
anslag
Övrigt

Förslag/
beräknat
anslag	91 894	91 913	91 919	91 919

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2014 (bet. 2014/15:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Regeringen föreslår att anslaget 9:2 Stöd till trossamfund ökas med 7 000 000 kr 2016–2019 för fortsatt arbete med säkerhetshöjande insat- ser.

Regeringen förslår att 91 894 000 kronor anvi- sas under anslaget 9:2 Stöd till trossamfund för 2016. För 2017, 2018 och 2019 beräknas anslaget till 91 894 000 kronor respektive år.

146

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

12 Film

12.1	Omfattning	via Stiftelsen Svenska Filminstitutet och Konst-
Avsnittet omfattar statens stöd till filmpro-		närsnämndens filmstöd.
Avsnittet omfattar statens stöd till filmpro-
duktion och filmkulturella insatser som fördelas
12.2	Utgiftsutveckling

Tabell 12.1 Utgiftsutveckling inom Film, utgiftsområde 17

Miljoner kronor

	Utfall	Budget	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat	Beräknat
	2014	2015 1	2015	2016	2017	2018	2019
Film
10:1 Filmstöd	302	310	310	335	545	545	517
Summa Film	302	310	310	335	545	545	517

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2015 och förslag till ändringar i samband med denna propositioo

147

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

12.3Mål

I avsnitt 2.4 anges de mål för den nationella kulturpolitiken som riksdagen beslutat.

Inriktningen för filmpolitiken presenterades i propositionen Bättre villkor för svensk film (prop. 2012/13:22, bet. 2012/13:KrU2, rskr. 2012/13:112). Utgångspunkten är att de statliga insatserna för filmen bör ha kvalitet, förnyelse och tillgänglighet som övergripande inriktning och syfta till att främja

–produktion och utveckling av värdefull svensk film,

–spridning och visning av värdefull film i olika visningsformer i hela landet,

–ett levande filmarv som bevaras, används och utvecklas,

–internationellt utbyte och samverkan på filmområdet,

–barns och ungas kunskap om film och rör- lig bild och deras eget skapande, och

–jämställdhet och mångfald på filmområdet.

12.4Resultatredovisning

12.4.1 Bedömningsgrunder

Bedömningen av resultatet inom film utgår från

–insatser för att sprida, visa och tillgänglig- göra film i hela landet, t.ex. i form av för- delade statsbidrag till digitalisering av bio- grafer, stöd för att underlätta tillgången till film för personer med funktionsnedsätt- ning, stöd till filmfestivaler och visningsor- ganisationer och stöd till filmpedagogiska projekt,

–insatser för att främja svensk film i utlandet genom exempelvis stöd till deltagande vid internationella filmfestivaler,

–antalet filmer ur det svenska filmarvet som har gjorts tillgängliga genom t.ex. digitali- sering och på webbplatsen filmarkivet.se,

–fördelning av stöd inom ramen för 2013 års filmavtal,

–könsfördelningen när det gäller mottagare av produktionsstöd, och

–fördelning av stöd för att främja unga kvin- nors filmskapande.

Som grund för bedömningen ligger utöver Filminstitutets publikationer bl.a. rapporter från Myndigheten för kulturanalys, Handelns utred- ningsinstituts branschindex 2014, rapporten Svensk filmnäring av Boston Consulting Group samt Film och tv-producenternas rapport Hur överlever de egentligen? – Om ekonomin i svensk filmproduktion.

Bedömningen görs vidare utifrån resultat re- laterade till relevanta bedömningsgrunder ge- mensamma för kulturområdet (se avsnitt 3.4.1).

12.4.2Resultat

Den statliga filmpolitiken består av två delar; filmavtalet och filmkulturella insatser. Genom det avtal som ingåtts mellan staten, filmbran- schen och flera tv-företag bidrar staten med medel – 200 miljoner kronor 2014 – till svensk filmproduktion samt till viss distribution och visning av film i hela landet. Insatser för olika filmkulturella ändamål – 109,7 miljoner kronor 2014 – sker helt genom statlig finansiering. De filmpolitiska insatserna genomförs framför allt av Stiftelsen Svenska Filminstitutet (Filminsti- tutet). Visst stöd fördelas även av Konstnärs- nämnden.

Utvecklingen på filmområdet

Av de 248 långfilmspremiärerna på biograf under 2014 var 47 stycken svenska (30 spelfilmer och 17 dokumentärer). Det är en liten minskning jämfört med 2013 (249 filmer, varav 49 svenska), men klart högre än 2012 (219 filmer, varav 42 svenska) och det näst högsta resultatet under 2000-talet.

Antalet biobesök var totalt 16,3 miljoner, vil- ket är en minskning med knappt två procent jämfört med 2013. Svensk film stod för drygt 4 miljoner av besöken, eller 25,1 procent, vilket är den högsta marknadsandelen under 2000-talet bortsett från 2009. Den stora publiksuccén Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann hade premiär redan julen 2013, men bidrog med mer än en miljon besök under 2014. Därefter kom barnfilmen Bamse och tjuvstaden med drygt 320 000 besök.

Medan biograferna fortsätter att utgöra en stabil del av filmbranschen har marknaden för hyr- och köpfilm på dvd och BluRay minskat

148

med 50 procent sedan 2009 utan att intäkterna från digitala beställtjänster kompenserar för bortfallet.

Möjligheten för ett filmprojekt att nå ekono- misk vinst – eller undvika ekonomisk förlust – har minskat kraftigt under senare tid. Siffror från Handelns utredningsinstitut visar att omsätt- ningen för de produktionsbolag som i första hand ägnar sig åt långfilm minskade med 24 procent mellan 2012 och 2013. Det har blivit svårare att hitta investerare till projekten, särskilt för filmer som inte bygger på kända förlagor eller med kända skådespelare och regissörer. För att hela tiden ha projekt i produktion minskas tid och resurser för utveckling, med risk för att kvaliteten på filmerna blir lidande.

Det nya automatiska förhandsstödet har hit- tills inte uppfyllt syftet: att attrahera ytterligare medel till svensk långfilmsproduktion och att stödja filmer med en stark publikpotential. Filminstitutets analys visar att privat kapital troligen enbart flyttats från de konsulentstödda till de automatstödda filmerna och att tillskottet av nya medel är begränsat. Det har också visat sig mycket svårt att uppskatta publikpotentialen hos filmerna. Endast tre av de sju automatstödda filmerna som har haft premiär har uppnått den gräns på estimerade 250 000 besökare som ställs som krav för att få stöd. En film har haft mer än 200 000 besökare, medan återstående tre inte ens nått 40 procent av estimatet – en film har endast haft 28 000 besökare.

Tillgänglighet till film

Digitalisering av biografer

Den statliga satsningen på digitalisering av bio- grafer främst på små och medelstora orter (2011–2014) har bidragit till att 97 procent av landets 765 biografsalonger var digitala vid års- skiftet 2014/15. Det kan jämföras med drygt 91 procent ett år tidigare och med 17 procent vid årsskiftet 2010/11. Ungefär 70 procent av de digitaliserade salongerna kan visa filmer i 3D- format. Av landets kommuner har i dag 88 pro- cent, samtliga kommuner som visat film under året, minst en digital salong. 68 procent av lan- dets kommuner har fått stöd från Filminstitutet till digitalisering av minst en salong. Digitalise- ringsstödet har också hjälpt till att bevara en biografstruktur över hela landet eftersom 62

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

procent av de stödda salongerna finns på orter med färre än 10 000 invånare.

Under 2011–2014 har ca 40 miljoner kronor beviljats till 163 salonger. Kravet på delfinansie- ring från landsting, kommun eller annan hu- vudman har i flera fall fungerat som en grund för fortsatt, mer långsiktigt, samarbete kring bio- grafen. Dock har problemet att få ihop delfinan- siering varit för stort för en del av det femtiotal biografsalonger som ännu inte är digitaliserade. Flera av dessa ligger på orter med få invånare, saknar personer som är villiga att driva verksam- heten vidare eller har endast haft några enstaka visningar de senaste åren.

Dessa problem, i kombination med att ut- rustningen med tiden blivit billigare än förväntat, har gjort att alla tilldelade medel inte har förbru- kats. De återstående medlen används för att fortsätta digitaliseringen inom filmbranschen och stärka utbud och tillgänglighet genom digi- talisering av filmarvet och en ökad tillgänglighet till film på biograf för personer med olika funktionsnedsättningar.

Utbudet av film i hela landet

I Filminstitutets slutrapport om det statliga stödet till digitalisering av biograferna bekräftas tidigare resultat av digitaliseringens effekter på utbudet av film i hela landet.

Den främsta skillnaden för de digitaliserade biograferna har varit ett ökat utbud av och snabbare tillgång till premiärfilmer. Effekten är störst för biografer på orter med mellan 10 000 och 30 000 invånare. Antalet föreställningar har ökat för orter av alla storlekar, men mest på de orter där det finns ett större publikunderlag.

Bredden i filmutbudet har ökat genom möj- ligheten att få aktuell film snabbt och den större flexibiliteten i biografernas programsättning.

En förbättrad teknisk kvalitet på filmvis- ningen för publiken och ökade möjligheter för biograferna att erbjuda ett alternativt utbud har också visat sig vara av betydelse för att hitta nya målgrupper. Utmaningen för de digitala biogra- ferna i dag är bl.a. att kunna utveckla publikar- betet och dra nytta av den flexibilitet som digita- liseringen medfört.

En jämförelse mellan 2011 och 2014 visar även att bredden i utbudet av filmer från olika världs- delar har påverkats positivt i hela landet. Euro- peisk film, svensk ej inräknad, hade ett bra år 2014 (85 filmer jämfört med 70–78 under de senaste åren), medan nordamerikansk backade

149

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

(99 filmer jämfört med 117 under 2013). Antalet filmer från övriga världen ligger på relativt hög nivå i jämförelse med de senaste åren (17 filmer). Framför allt är det asiatisk film som ökat.

Tabell 12.2 Ursprungsområde för premiärsatta långfilmer på biograf 2012–2014

Procent

	2012	2013	2014
Nordamerika 1	42,0	47,0	39,9
Europa	35,6	28,1	34,3
Sverige	19,2	19,7	19,0

Övriga världen	3,2	5,2	6,8

1 Filminstitutet har ändrat kategorin så att även Kanada omfattas, vilket ändrar andelarna något jämfört med tidigare.

Källa: Filminstitutet och egna beräkningar

Filminstitutet har i en översyn av stöden till distribution och visning kunnat konstatera be- hov av förändringar, bl.a. med anledning av di- gitaliseringen av biografer, i syfte att filmerna bättre ska nå sin publik. Som en följd av detta har filmavtalets parter i maj 2015 beslutat om ändringar i 2013 års filmavtal, bl.a. att stödet till parallelldistribution av extra kopior av aktuell film ersätts av ett spridningsstöd för att stödja distribution av film till mindre orter. Vidare ska lanseringsstödet tydligare underlätta spridning av all svensk långfilm som fått produktionsstöd. Inom ramen för biografstöden kommer biogra- fer på små och medelstora orter (upp till 25 000 invånare) som visar svensk och utländsk film som fått lanseringsstöd att kunna få ett särskilt visningsstöd.

Textning och syntolkning

Under 2014 visade sig de första effekterna av det nya kravet i 2013 års filmavtal på att filmer som fått produktionsstöd ska kunna visas med text. SF Bio beslutade i slutet av året att ha textade visningar av svensk film som standard på sina biografer, vilket har gett ett stort genomslag trots den korta tidsperioden. Tillgängligheten till film för personer med begränsad hörsel ökade således kraftigt under året.

Tabell 12.3 Textade och syntolkade visningar på biograf 2012–2014

Antal visningar och besökare

		2012	2013	2014
Textning 1	Visningar	3 202	9 873	27 189
	Besökare	91 166	280 389	956 152

Syn-	Visningar	147	160	146
tolkning

	Besökare	1 600	1 570	1 215

1 Textning av filmer med svensk dialog. Källa: Filminstitutet

När det gäller syntolkad film är antalet visningar och besökare fortfarande begränsat och har minskat jämfört med 2013. Filminstitutet och Post- och telestyrelsen redovisade sitt uppdrag om syntolkning och uppläst text på digitala bio- grafer i mars 2015. Uppdraget har resulterat i en ny teknisk lösning som kan förbättra tillgänglig- heten för personer med nedsatt syn eller läs- och skrivsvårigheter. Genom applikationer i en smartphone krävs inte längre det komplicerade och resurskrävande arrangemanget med en syn- tolk i salongen.

Film för barn och unga

Barnfamiljerna är en viktig målgrupp för film och det har varit en betydligt större andel svenska barn- och familjefilmer på repertoaren under 2014 jämfört med 2012 och 2013. Av de fem mest sedda svenska filmerna under 2014 var fyra barn- eller familjefilmer.

Trots dessa framgångar slår de problem som branschen generellt kämpar mot hårt mot dessa filmer, som redan tidigare har haft det svårt att finna finansiering. Även bland barnfilmen domi- nerar kända förlagor som Sune och Bamse.

För att förändra situationen för barn- och ungdomsfilmen har Filminstitutet tagit fram en ny handlingsplan för barn och unga (2015–2016) med fokus på demokrati och att öka mångfalden av upphovspersoner, berättelser och publik. En särskild barnfilmsambassadör, Suzanne Osten, har fått i uppdrag att arbeta för att öka barn- och ungdomsfilmens status.

Även i det filmpedagogiska arbetet läggs starkt fokus på demokrati och mångfald samt på de ungas förmåga att analysera och förstå film och rörlig bild. För att hjälpa och inspirera peda- goger att använda sig av film och rörlig bild i undervisningen har Filminstitutet tagit fram 25 filmhandledningar till aktuella filmer och 10 till äldre filmer som digitaliserats. Svensk film är populärast, men 14 länder representeras i film-

150

handledningarna från 2014. För att nå ut bredare i landet kommer den årliga skolbiodagen att arrangeras på flera orter. Som komplement och fördjupning samarbetar Filminstitutet vidare med några särskilda ”kompisskolor”, samt an- ordnar en fortbildningskurs för filmpedagoger.

Internationellt

Närvaro och utmärkelser vid de tio högst prio- riterade festivalerna samt försäljning av filmer till andra länder är några resultatmått på svensk films framgång utomlands.

Filmavtalets mål att svensk film ska vara re- presenterad på de tio viktigaste internationella filmfestivalerna i världen nåddes under 2014. Svenska filmer var inte representerade i huvud- tävlingarna i Berlin och Cannes, men däremot i sidosektionerna. Svenska filmer mottog priser bl.a. i Cannes (Ruben Östlunds Turist) och i Venedig (Roy Anderssons En duva satt på en gren och funderade på tillvaron). Efterfrågan på svensk film vid festivaler är fortsatt hög och Filminstitutet prioriterar därför lanseringsar- betet till ett urval av internationella filmfestiva- ler. Totalt skickade Filminstitutet lång spelfilm till 224 festivaler (218 festivaler 2013), doku- mentärfilm till 110 festivaler (122 festivaler 2013) och kortfilm till 154 festivaler (172 festi- valer 2013). Bland dessa filmer tilldelades 57 filmer drygt 3,1 miljoner kronor i särskilt inter- nationellt lanseringsstöd.

Exporten av ny svensk film nådde även 2014 upp till målet med minst 20 sålda titlar. Flest titlar såldes till Beneluxländerna, en traditionellt viktig marknad för svensk film, och till Sydko- rea, en ny och starkt växande marknad.

Inom delprogrammet MEDIA inom EU:s nya ramprogram Kreativa Europa 2014–2020 tilldelades 59 projekt med svensk medverkan 7,7 miljoner euro. Störst framgång hade film- och tv-producenterna som mottog totalt 5,5 miljoner euro, vilket är den högsta stödsumman sedan MEDIA-programmets start 1993. De 42 svenska biografer som ingår i nätverket Europa Cinemas fick stöd för att visa europeisk film i Sverige och därmed bidra till en större mångfald i utbudet av film. Svenska bolag fick också del av det nya stödet till dataspelsutvecklare.

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Ett filmarv som bevaras, används och utvecklas

I budgetpropositionen för 2014 aviserades en satsning om 40 miljoner kronor under perioden 2014–2018 för att säkra digitaliseringen av minst 500 filmer ur det svenska filmarvet. Film för barn och unga ska prioriteras.

Hittills har 49 filmer, de flesta långfilmer, di- gitaliserats inom ramen för satsningen. Digitali- serade filmer har visats på biograf både i Sverige och utomlands vid sammanlagt ett femtiotal tillfällen. Digitalt material har också förmedlats till bl.a. tv-bolag och dvd-utgivare för vidare- exploatering. Ett intensivt arbete har genomförts för att få på plats nödvändiga strukturer och processer för digitaliseringen av filmarvet. Mycket tid har lagts ned på att sätta samman den grupp som genomför digitaliseringen samt på att ta fram etiska riktlinjer för urvalsarbetet i re- daktionsrådet. Förseningar i detta arbete, samt att de titlar som valts ut för digitalisering varit tekniskt komplicerade, resulterade i att det uppsatta målet om 75 digitaliserade filmer inte uppnåddes under året. Ambitionen för 2015 är att digitalisera 90 filmer och att fortsätta arbetet med att göra filmerna tillgängliga, exempelvis genom biografdistribution.

Filminstitutet gör även filmarvet tillgängligt genom utlåning av arkivets filmer, både analoga och digitala, samt av material från Sveriges enda specialbibliotek för film. Filminstitutets vis- ningsverksamhet, Cinemateket, bygger till stor del på filmer från Filmarkivet och lån från andra arkiv. Ett problem för tillgängligheten är en ökad restriktivitet kring utlån av de analoga filmer som utgör en stor del av repertoaren. Besökssiff- rorna för de tre visningsorterna Stockholm, Göteborg och Malmö har minskat något efter en topp 2013.

Webbplatsen filmarkivet.se har även 2014 uppnått målet att lägga ut ca 300 nya filmer (kort-, dokumentär-, journal- och reklamfilm) per år. Filmarkivet.se innehöll vid årsskiftet ca 1200 filmer, fyra gånger så många som vid invig- ningen i februari 2011. Satsningen på att mark- nadsföra webbplatsen och hitta nya besökare har lett till att det totala antalet besök, nära en mil- jon, liksom antalet unika besök har ökat med 40 procent jämfört med 2013.

151

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Jämställdhet och mångfald

En central del av regeringens filmpolitik är att bättre återspegla den mångfald som råder i sam- hället och i filmpubliken avseende exempelvis ålder, kön, könsidentitet eller könsuttryck, sexu- ell läggning, livsåskådning, social, etnisk och kulturell bakgrund eller funktionsförmågor.

Enligt 2013 års filmavtal ska förhandsstöden, räknat i antalet projekt som får stöd, vid avtals- periodens slut ha fördelats jämnt mellan kvinnor och män. Målet gäller för var och en av filmkate- gorierna långfilm, barn- och ungdomsfilm samt kort- och dokumentärfilm.

När det gäller de 14 långfilmer (ej dokumen- tärer) som fick förhandsstöd av konsulent under 2014 var andelen kvinnor bland regissörerna 50 procent, manusförfattarna 61 procent och pro- ducenterna 69 procent. Jämfört med 2012 och 2013 ligger både andelen regissörer och manus- författare betydligt närmare Filmavtalets mål under 2014. För producenter är kvinnorna där- emot i majoritet. För kategorierna dokumentär- film (lång och kort) samt kortfilm är fördel- ningen, med något undantag, relativt jämn med andelar mellan 40 och 60 procent.

Tabell 12.4 Andel kvinnor som fått produktionsstöd till lång spelfilm 2012–20141

Procent

	2012	2013	2014
Regi	32	38	50

Manus	35	46	61

Producent	33	62	69

Antal filmer	23	13	14

1 Avser det år produktionsstöd (efter beslut av konsulent) erhållits. Automatiskt förhandsstöd ingår inte.

Källa: Filminstitutet

Filmavtalets automatiska förhandsstöd till filmer med förväntad stor publik har sedan januari 2014 delats ut till 14 filmer. Dessa filmer ingår inte i statistiken i tabell 12.4. Könsfördelningen bland automatstödsfilmerna i den andra stödutdel- ningen (17 procent kvinnliga regissörer, 33 pro- cent manusförfattare och 42 procent producen- ter) var bättre än i den första, då ingen manus- författare eller regissör var kvinna (40 procent av producenterna). Dock bör det understrykas att 17 procent endast motsvarar en kvinnlig regis- sör. Detta bekräftar den sedan tidigare år kon- staterade skillnaden mellan filmer med respek- tive utan produktionsstöd från konsulent, där filmer utan sådant stöd har en markant sämre

könsfördelning. Bland de filmer som har haft premiär under de två första åren av den inneva- rande filmavtalsperioden (2013-2016) är läget mer positivt än under föregående avtalsperioder, även om det inte är en jämn könsfördelning.

De återstående medlen i den förra regeringens satsning på unga kvinnors filmskapande delades ut under 2014. Totalt har 8,3 miljoner kronor delats ut sedan 2010. Under 2014 fördelades 2 miljoner kronor av Filminstitutet till nio regio- nala projekt riktade till unga, filmintresserade kvinnor. I Filminstitutets slutrapportering av projektet stärks bilden av de resultat och slutsat- ser som Myndigheten för kulturanalys presente- rade under våren 2014. Projektet har skapat ett lyckat samarbete mellan Filminstitutet och de regionala aktörerna och förbättrade möjligheter för unga kvinnor att pröva på att göra film och skapa egna nätverk. Det strategiska arbetet med jämställdhet har stärkts både på regional nivå och internt hos Filminstutet. En nära koppling till jämställdhetsmålet i filmavtalet och till Film- institutets ordinarie jämställdhetsarbete bedöms också som betydelsefullt. Inom ramen för upp- draget har även forskningsrapporter tagits fram för att bl.a. kartlägga och utvärdera unga film- skapares situation och läget för genusfrågor på landets filmutbildningar.

Filminstitutets jämställdhetsarbete har även kommit till uttryck i ett utvecklingsprogram för kvinnliga regissörer och i arbetet med en webb- plats för att lyfta fram kvinnliga filmskapare, både historiska och nutida.

För att främja mångfalden på filmområdet har Filminstitutet under det senaste året aktivt ar- betat med att ta fram en handlingsplan för bred- dad representation och ökad tillgänglighet, både i den interna organisationen och i stödgivning och andra arbetsuppgifter.

12.4.3 Analys och slutsatser

Regeringens samlade bedömning är att resulta- ten av de statliga insatserna är i linje med den inriktning som har fastställts för filmpolitiken.

Regeringen bedömer vidare att statsbidraget till digitaliseringen av biografer har fyllt sitt syfte. Det har underlättat biografernas övergång till digital visningsteknik, främst för biografer på små och medelstora orter samt komplementbio- grafer, och därmed bidragit till att säkerställa en biografstruktur med bred nationell täckning.

152

Digitaliseringen av biograferna har bidragit posi- tivt till ett ökat och mer flexibelt utbud av film i hela landet, samt lagt grunden för en ökad till- gänglighet till film för personer med funktions- nedsättning, bl.a. genom utvecklingen av ny teknik för syntolkning av film. Sammantaget pekar resultaten på betydelsen av en fortsatt tillgänglighet till biografer över hela landet för att främja filmpolitikens inriktning på spridning och visning av värdefull film.

Det fokus som filmpolitiken under senare år har haft på att främja jämställdheten i filmbran- schen visar positiva resultat. De skärpta målen för fördelning av filmavtalets produktionsstöd, den särskilda statliga satsningen på unga kvin- nors filmskapande och Filminstitutets strate- giska arbete med frågan både i sin interna och externa verksamhet bedöms ha bidragit till re- sultatet.

12.5Budgetförslag

12.5.1 10:1 Filmstöd

Tabell 12.5 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2014	Utfall	302 144		sparande	0
			1	Utgifts-
2015	Anslag	309 644	1	prognos	309 644
2016	Förslag	334 644
2017	Beräknat	544 644

2018	Beräknat	544 644

2019	Beräknat	517 144

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2015 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för statsbidrag till svensk filmproduktion i enlighet med 2013 års filmavtal. Anslaget får även användas för statsbidrag till filmkulturella åtgärder.

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Regeringens överväganden

Tabell 12.6 Härledning av anslagsnivån 2016–2019 för 10:1 Filmstöd

Tusental kronor

	2016	2017	2018	2019
Anvisat 2015 1	309 644	309 644	309 644	309 644
Förändring till följd av:
Beslut	25 000	235 000	235 000	207 500

Överföring
till/från andra
anslag
Övrigt

Förslag/
beräknat
anslag	334 644	544 644	544 644	517 144

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2014 (bet. 2014/15:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Anslaget ökas med 25 000 000 kronor årligen för perioden 2016–2019 för att stärka mindre bio- grafer i glesbygden och på mindre orter.

Anslaget ökas med 210 000 000 kronor årligen för 2017 och 2018 för en omställning av filmpo- litiken.

Regeringen föreslår att 334 644 000 kronor anvisas under anslaget 10:1 Filmstöd för 2016. För 2017, 2018 och 2019 beräknas anslaget till 544 644 000 kronor, 544 644 000 kronor respek- tive 517 144 000 kronor.

153

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

13 Medier

13.1Omfattning

Avsnittet omfattar myndigheterna Myndigheten för radio och tv (som byter namn till Myndig- heten för press, radio och tv) och Statens medie- råd, presstöd, utbyte av tv-sändningar mellan Sverige och Finland, forskning och doku-

13.2Utgiftsutveckling

mentation om medieutvecklingen, avgift till Europeiska audiovisuella observatoriet samt stöd till taltidningar. Avsnittet omfattar även Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB. Budgetförslagen avseende presstöd och Myndigheten för press, radio och tv redovisas under utgiftsområde 1.

Tabell 13.1 Utgiftsutveckling inom Medier, utgiftsområde 17

Miljoner kronor

	Utfall	Budget	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat	Beräknat
	2014	2015 1	2015	2016	2017	2018	2019
Medier
11:1 Utbyte av tv-sändningar mellan Sverige och
Finland	22	22	21	21	21	21	21

11:2 Forskning och dokumentation om medieutveckl-
ingen	3	3	3	3	3	3	3

11:3 Avgift till Europeiska audiovisuella observatoriet	02	03	04	05	05	05	05
11:4 Statens medieråd	18	17	17	18	18	19	19
11:5 Stöd till taltidningar	76	49	51	49	63	63	71

Summa Medier	119	91	92	91	106	106	114

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2015 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Utfallet för 2014 var 319 000 kronor.

3Budget för 2015 är 383 000 kronor.

4Prognos för 2015 är 373 000 kronor.

5Förslag för 2016 och beräknat fr.o.m. 2017 är 383 000 kronor.

155

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

13.3Mål

Resultatredovisningen t.o.m. 2014 görs mot ovan angivna mål utom såvitt avser målet att motverka skadlig mediepåverkan som infördes först den 1 januari 2015, varför resultatet i den delen följs upp mot tidigare gällande mål att motverka skadliga inslag i massmedierna som riksdagen beslutade 2008 (prop. 2008/09:1 utg.omr. 17, bet. 2008/09:KrU1, rskr. 2008/09:92).

13.4Resultatredovisning

13.4.1 Bedömningsgrunder

Bedömningen av resultatet inom medier utgår från

–utbetalat presstöd i form av driftsstöd och distributionsstöd, fördelat på antal tid- ningar,

–dagspressens ekonomiska resultat och den övergripande utvecklingen när det gäller redaktionella resurser, t.ex. lokalredak- tioner för olika kategorier,

–antalet taltidningar och abonnenter, pro- duktions- och distributionssätt samt kost- nadsutveckling,

–insatser för att stärka barn och unga som medvetna medieanvändare och skydda dem mot skadlig mediepåverkan,

–granskningsnämndens bedömning av om programföretagen i allmänhetens tjänst har uppfyllt sina public service-uppdrag,

–hur allmänhetens tillgång till public service- företagens utbud på olika plattformar ut- vecklats,

–hur tillgängligheten till public serviceföreta- gens utbud för personer med funktions- nedsättning utvecklats,

–antalet ärenden i granskningsnämnden för radio och tv, samt andelen fällande beslut, och

–antalet ärenden om tillstånd och tillsyn avseende radio och tv respektive utgiv- ningsbevis för databaser.

Huvuddelen av bedömningarna grundar sig på återrapporteringar, uppföljningar och utvärde- ringar från myndigheter och institutioner såsom Presstödsnämndens rapporter Dagspressens ekonomi respektive Undersökning om tidnings- distribution, Statens medieråds rapport Ungar och medier samt granskningsnämndens för radio och tv årliga granskning av public service-redo- visningarna från SR, SVT och UR.

13.4.2Resultat

Presstöd

Syftet med presstödet är att värna mångfalden på dagstidningsmarknaden. Presstödet lämnas i form av driftsstöd och distributionsstöd.

Presstödet har under 2014 uppgått till 519 miljoner kronor (ca 518 miljoner kronor för 2013 och ca 535 miljoner kronor för 2012).

Tabell 13.2 Antal dagstidningar med driftsstöd 2012–2014

Frekvens

2012

2013

2014

1-2 nr/vecka	67	68	68

3-5 nr/vecka	5	5	5
6-7 nr/vecka	16	14	15

Samtliga	88	87	88

Källa: Presstödsnämnden

Driftsstödet har under 2014 uppgått till 464 miljoner kronor (ca 460 miljoner kronor 2013 och ca 474 miljoner kronor 2012) och betalats ut till 88 dagstidningar, varav 20 hög- och medel- frekventa och 68 lågfrekventa.

Tabell 13.3 Antal dagstidningar och exemplar med distributionsstöd samt kostnader 2012–2014

	2012	2013	2014
Antal	135	134	136
tidningar

Antal	725	673	623
exemplar
(miljoner)
Kostnad	61,3	57,6	55,4
(mnkr)

Källa: Presstödsnämnden

156

Under 2014 betalades 55,4 miljoner kronor, varav 2,2 miljoner kronor avser 2013, i distri- butionsstöd till 136 tidningar, varav 96 hög- och medelfrekventa och 40 lågfrekventa.

Dagstidningarnas sammanlagda upplaga har minskat under flera år. Trenden har fortsatt under 2014.

År 2014 fanns det, enligt TS Mediefakta AB, 176 unika dagstidningstitlar på den svenska marknaden (176 under 2013 och 178 under 2012).

Efter tre år av fallande resultat vände vinstni- våerna i den svenska dagspressen åter uppåt un- der 2014. Rörelsemarginalen, som 2013 hamnade på minus för första gången sedan dagspressens ekonomi började mätas 1976, steg till knappt en procent. Trots förbättringen gentemot fjolåret låg resultatnivåerna för 2014 klart under det snitt i tidningsbranschens ekonomiska utfall som mätserien omfattar.

För gruppen landsortstidningar med drifts- stöd innebar 2014 i de flesta fall ett märkbart brott på den negativa trend som pågått med tilltagande styrka sedan 2010. Resultatförbätt- ringen kunde genomföras trots en minskad om- sättning. Trots förbättringen gentemot 2013 visade dock gruppen som helhet återigen ett negativt rörelseresultat.

Landsortstidningarna har under 2010-talet tvingats till betydande besparingsåtgärder. Det gäller inte minst de tidningar som ingår i större tidningsgrupper och där ett samägande med förstatidningen möjliggör samordning av pro- duktionsprocessen. Under 2015 har en tidning med utgivning sex dagar per vecka lagts ner, vilket innebär att det numera finns tio andratid- ningar inom landsortspress med ett samlat be- vakningsområde om 89 kommuner. Under peri- oden 2012–2014 försvann totalt 27 lokalkontor från landsortspressens tvåtidningsmarknader. Även under 2015 har sammanlagt fyra lokal- redaktioner antingen lagts ner eller varslats om nedläggning hos de berörda tidningarna.

Utgifterna för presstödet var under 2014 ca 1,5 miljoner kronor högre än under 2013. Ut- gifterna för distributionsstödet minskade medan driftsstödet ökade jämfört med 2013.

Utgifterna för driftsstödet ökade eftersom en sexdagarstidning för första gången beviljades stöd och en tidning ökade utgivningen från en till fem dagar per vecka. Dessa förändringar har dock en marginell effekt på det totala utfallet eftersom driftsstödet samtidigt minskade för

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

flera tidningar. Orsaken är bl.a. sjunkande upp- lagor och sänkt storstadsstöd. För första gången på flera år har inga nystartade tidningar beviljats stöd under året.

Utgifterna för distributionsstödet 2014 var 2,2 miljoner kronor lägre än för 2013. Minskningen var egentligen ännu större eftersom 2,2 miljoner kronor som utbetalats under året avsåg 2013. Denna minskning förklaras huvudsakligen av sjunkande upplagor. I Presstödsnämndens rapport om distributionssituationen uppges att upplageminskningen är den faktor som påverkar distributionssystemet mest negativt. Av rappor- ten framgår att distributionsföretagen inte kan rationalisera verksamheten i tillräckligt hög ut- sträckning för att kompensera för upplage- minskningen.

Presstödsnämnden har gjort bedömningen att de tidningar som beviljats presstöd använt medlen för avsedda ändamål.

Taltidningar

Taltidningarna täcker i det närmaste hela lan- det, 109 av landets 176 dagstidningar ges ut som taltidning. Under 2014 slutfördes över- gången till talsyntes och internetdistribution för samtliga taltidningar. Den nya modellen, som innebär att Myndigheten för tillgängliga medier ansvarar för produktion och distribu- tion, innebär förbättringar för brukarna och samtidigt stora besparingar för staten. Utgif- terna för taltidningsverksamheten uppgick 2014 till drygt 76 miljoner kronor, en nedgång med 46 miljoner jämfört med 2013 och med 42 miljoner kronor jämfört med 2012.

Tabell 13.4 Antal taltidningar 2012–2014

	2012	2013	2014
Radiotidningar	65	39	0
Cd-tidningar	12	6	0

Talsyntestidningar	22	22	20
RATS

Taltidning med text	-	34	89

Totalt	99	101	109

Källa: Myndigheten för tillgängliga medier

Vid utgången av 2014 gavs sammanlagt 109 taltidningar ut (tabell 13.4). Av dessa gavs 89 ut som taltidningar med text och 20 som s.k. RATS-tidningar (en äldre typ av talsyntestid- ning).

157

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Tabell 13.5 Antal taltidningsabonnenter 2012–2014

	2012	2013	2014
Radiotidningar	5 759	2 523	0

Cd-tidningar	392	207	0
Kassettidningar	109	0	0

Talsyntestidningar	782	731	646

Taltidning med text	-	2 449	4 421
Totalt	7 042	5 910	5 067

Källa: Myndigheten för tillgängliga medier

Nya taltidningsabonnenter tillkommer kontinu- erligt, men det totala antalet har fortsatt att minska under 2014. Bortfallet beror delvis på att prenumerantregistren har uppdaterats och nu- mera endast innehåller aktiva prenumeranter. Könsfördelningen bland abonnenterna är relativt jämn, även om något fler män än kvinnor teck- nat prenumerationer.

Skydd av barn och unga mot skadlig mediepåverkan

Att skydda barn och unga mot skadlig mediepå- verkan handlar i dag till stor del om att genom ökad medie- och informationskunnighet (MIK) stärka dem som medvetna medieanvändare. Sta- tens medieråd genomförde 2014 i samarbete med Svensk biblioteksförening, Kungl. biblioteket (KB), Stockholms stadsbibliotek och fackför- bundet DIK en riktad satsning mot Sveriges alla folk- och skolbibliotek i syfte att skapa lokala s.k. MIK-centraler. Målet var att öka medie- och informationskunnigheten hos en viktig yrkes- grupp som möter både barn och unga och deras föräldrar.

Statens medieråd har genomfört särskilda uppdrag som rör internet och sociala medier inom ramen för regeringens handlingsplan för att värna demokratin mot våldsbejakande ext- remism (skr. 2011/12:44). Myndigheten fick under 2013 i uppdrag att utveckla ett digitalt utbildningsmaterial som ska bidra till att stärka barn och ungdomar mot antidemokratiska bud- skap på internet och i sociala medier (dnr Ju2013/03289). Utbildningsmaterialet MIK för mig redovisades i juni 2014. Statens medieråd fick under 2014 i uppdrag att nationellt sprida MIK för mig till bl.a. lärare inom årkurs 7-9 i grundskolan och motsvarande skolformer samt lärare inom gymnasie- och gymnasiesärskolan som undervisar i samhällskunskap och historia

(dnr Ju2014/04192). Uppdraget redovisades i juni 2015 (dnr Ku2015/01783).

Statens medieråd har under 2014 initierat en förstudie i syfte att öka kunskapen om medieva- norna hos barn och unga med kognitiv och in- tellektuell funktionsnedsättning. En tillgänglig- hetsanalys har genomförts avseende myndighet- ens webbplats MIK-rummet och utbildnings- materialet MIK för mig har utarbetats i en lätt- läst version.

Statens medieråd har också genomfört Euro- parådets kampanj No Hate Speech Movement (Se uppdrag under utgiftsområde 13 avsnitt 4). Kampanjen som formellt avslutades i december 2014 syftade till att öka medvetenheten om främlingsfientlighet, sexism och liknande former av intolerans på internet.

I juni 2015 beslutade regeringen att förlänga No Hate Speech Movement under 2015 och 2016. Regeringen gav även Statens medieråd i uppdrag att utveckla kampanjen till att omfatta insatser för att värna demokratin mot våldsbeja- kande extremism genom att stärka barns och ungdomars medie- och informationskunnighet (dnr Ku2015/01869). Regeringens insatser för att värna demokratin mot våldsbejakande ext- remism redovisas under utgiftsområde 1, avsnitt 9.

Statens medieråd beslutade 2014 om ålders- gräns för film i 241 ärenden enligt lagen (2010:1882) om åldersgränser för film som ska visas offentligt. Sju av dessa överklagades, endast ett ändrades i högre instans.

Granskningsnämnden för radio och tv med- delade 2014 sex fällande beslut på grund av att sändningarna innehöll våldsskildringar i strid med radio- och tv-lagens bestämmelse om medi- ets särskilda genomslagskraft. Två anmälningar gjordes till Justitiekanslern (JK) för prövning av om sändningarna stod i strid med radio- och tv- lagens bestämmelse om ingående våldsskild- ringar av verklighetstrogen karaktär. JK delade i båda fallen granskningsnämndens bedömning att sändningarna stred mot bestämmelsen.

Sammanställning och spridning av information om utvecklingen inom medieområdet

Flera institutioner arbetar med att ta fram och sprida information om mediemarknadens aktö- rer och utvecklingen inom medieområdet. Detta arbete bidrar till att öka kunskapen om såväl

158

medieanvändningen i Sverige som mediebran- schens utveckling och förutsättningar.

Nordiskt Informationscenter för Medie- och kommunikationsforskning (Nordicom) vid Göteborgs universitet följer medieutvecklingen, tar fram mediestatistik, kartlägger mediemark- naden samt analyserar aktuella trender, bl.a. ge- nom den årliga rapporten Mediebarometern.

Myndigheten för radio och tv har till uppgift att följa utvecklingen och branschstrukturen inom medieområdet och sprida kunskap om den till allmänheten. Som ett led i detta publicerar myndigheten varje år rapporterna Medieut- veckling och Svenskt medieutbud.

Statens medieråd har ett särskilt ansvar för att följa medieutvecklingen när det gäller barn och unga. Som en del i detta ger myndigheten bl.a. vartannat år ut publikationen Ungar och medier. Under 2014 gick undersökningen ut till totalt 12 000 individer, varav 4 000 barn mellan 9 och 18 år samt 8 000 vårdnadshavare till barn mellan 0 och 18 år. Undersökningen gick ut till dubbelt så många som i föregående undersökning. Syftet med att öka antalet respondenter har varit att kunna göra noggrannare kontroller avseende demografiska bakgrundsvariabler.

Radio och tv i allmänhetens tjänst

Den nuvarande tillståndsperioden för program- företagen Sveriges Radio AB (SR), Sveriges Television AB (SVT) och Sveriges Utbildningsradio AB (UR) inleddes den 1 janu- ari 2014 och löper t.o.m. den 31 december 2019. Enligt programföretagens sändningstillstånd ska verksamheten präglas av oberoende och stark in- tegritet och bedrivas självständigt i förhållande till såväl staten som olika ekonomiska, politiska och andra intressen och maktsfärer i samhället. Sändningarna ska vara tillgängliga i hela landet. Ett mångsidigt programutbud ska erbjudas som tillgodoser skiftande förutsättningar och intres- sen hos befolkningen i hela landet, som speglar förhållanden i hela landet och som kännetecknas av hög kvalitet. Programverksamhetens bety- delse för den fria åsiktsbildningen ska beaktas och utrymme ska ges åt en mångfald av åsikter och meningsyttringar. Programutbudet som helhet ska präglas av folkbildningsambitioner.

Villkoren i sändningstillstånden avser pro- gramföretagens sändningar i marknätet, som är grunden i verksamheterna. För att nå publiken

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

har programföretagen i uppdrag att tillgänglig- göra kärnverksamheten på olika plattformar, på ett sådant sätt att så många som möjligt kan tillgodogöra sig utbudet. Utöver villkoren i sändningstillstånden ställs i särskilda beslut spe- cifika krav på SVT och UR om tillgänglighet till tv-sändningar för personer med funktionsned- sättning.

SR, SVT och UR följer varje år upp hur de fullgjort sina uppdrag i allmänhetens tjänst i de s.k. public service-redovisningarna. Inför redo- visningen av den verksamhet som bedrivits un- der 2014 fick programföretagen i uppdrag att så långt som möjligt åstadkomma en gemensam redovisningsform. I detta arbete ingick att defi- niera och operationalisera centrala begrepp i tillstånds- och anslagsvillkoren, ta fram konkreta uppföljningsbara resultatmått baserade på dessa och att utveckla arbetet med att mäta och redo- visa olika indikatorer på kvaliteten och särarten i programutbudet.

Sveriges Radio AB

SR når sin publik via marksänd radio, internetba- serade plattformar och sociala medier. Det trad- itionella radiolyssnandet via FM står för huvud- delen av publikens lyssnartid. I FM sänds fyra rikstäckande ljudradioprogram: P1, P2, P3 och P4. P4 innehåller 25 lokala kanaler som sänder både lokalradioprogram och rikssändningar. Utöver P4:s program sänds två lokala ljudradio- program i Stockholm och ett i Malmö. I Stock- holmsområdet, Norrbotten, Göteborgs- och Malmöområdet sänder SR ett antal kanaler via digitalradio (DAB).

Ett omfattande programutbud tillhandahålls via webben och SR erbjuder flera appar för smarta telefoner. Den mest populära är Sveriges Radio Play, genom vilken publiken kan nå alla kanaler för direktlyssning, efterhandslyssning med musik och nedladdning utan musik. För användare med enklare mobiltelefon eller med sämre möjligheter att surfa på grund av dålig täckning eller begränsning i abonnemang erbjuds mini.sverigesradio.se med de senaste nyheterna och länkar till direktlyssning på SR:s kanaler. Sociala medier används för dialog med publiken och som en inkörsport till utbudet via expone- ring, länkning och delningar.

SR prioritererar utrikesbevakning, politik, do- kumentärer och lokal närvaro, som tillsammans med undersökande journalistik och kultur står för närmare 90 procent av programkostnaderna.

159

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

SR finns på 47 orter och har över 30 nyhets- redaktioner.

Under 2014 var den totala sändningstiden 167 448 timmar, fördelat enligt följande: FM (115 506 timmar), DAB (37 162 timmar) och internetexklusiva sändningar (14 780 timmar). Jämfört med 2013 har den totala sändningstiden för marksändningarna minskat med drygt 16 300 timmar, vilket bl.a. kan förklaras av att SR nu räknar förstasändningar som parallellsänds på ett nytt sätt som en följd av den nya gemensamma redovisningsformen.

Tabell 13.6 Sveriges Radios sändningar i marknätet, per programkategori

Procent av total sändningstid

	2014
Nyheter	8

Samhälle	12
Livsstil	3

Kultur	8

Sport	2
Underhållning	5

Musik	61

Service	1
Total sändningstid i	152 668
timmar

Källa: SR:s public service-redovisning för 2014

Sveriges Television AB

SVT sänder tv-program i fem kanaler: SVT1, SVT2, SVT24, Barnkanalen och, tillsammans med UR, Kunskapskanalen. Kanalerna sänds till hela landet via marknät, satellit och över det öppna internet. Samtliga kanaler vidaresänds via kabel och ip-tv. SVT1 och SVT2 sänds även i högupplöst kvalitet (hd-tv) i marknätet. Därutö- ver sänds kanalen SVT World till utlandet via satellit och ip-tv. Sändningarna av SVT World till Finland ingår i ett särskilt utbyte av tv-sänd- ningar mellan Sverige och Finland, som i sin tur ger tv-tittare i Storstockholm, Uppsala och Västerås möjlighet att fritt ta emot Sverigefinska Riksförbundets sändningar av TV Finland. För innehållet i TV Finland ansvarar det finska public service-företaget YLE.

På webbplatsen SVT.se finns ett basutbud av nyheter, programsidor, sport och ett särskilt avgränsat barnutbud, Barnkanalen. På SVT.se finns även program, nyheter och information på några av minoritetsspråken. Via tjänsten SVT Play kan redan sända program ses på begäran. Programmen finns i de flesta fall tillgängliga

under 30 dagar efter sändning. I SVT Play finns också ett antal webbunika program och live- sändningar. SVT:s äldre tv-program finns i viss utsträckning tillgängliga via tjänsten Öppet arkiv på internet. Under 2014 har SVT erbjudit tjäns- ten SVT Flow. Verksamheten, som har bedrivits på försök, lades ned i april 2015. Tjänsten kom- binerade möjligheten att se ett redaktörsstyrt urval av program presenterade i en linjär följd och möjligheten att välja att se enskilda program på begäran.

Stabiliten och funktionaliteten i SVT:s text- ningssystem har utvecklats. Vid slutet av 2014 textades nästan 100 procent av de förproduce- rade programmen och 55 procent av de direkt- sända programmen. I förhållande till den totala sändningstiden 17 497 timmar svenska program har SVT syntolkat 119 timmar (varav 56 timmar i beställ-tv) och teckenspråkstolkat 107 timmar (varav 51 timmar i beställ-tv). Merparten av de förproducerade programmen på SVT Play finns textade.

Tabell 13.7 Sveriges Televisions sändningar i marknätet per programkategori

Procent av total sändningstid

	2013	2014
Fiktion, inklusive barn-	27	29
program

Underhållning	13	11

Sport	6	7

Kultur och musik	8	7

Fakta	30	31

Nyheter	9	9

Övrigt	6	6
Total sändningstid i	23 486	23 511
timmar

Källa: SVT:s public service-redovisningar för 2013 och 2014

Sveriges Utbildningsradio AB

UR producerar utbildnings- och folkbildnings- program. Programverksamheten på utbildnings- området inkluderar barn- och ungdomsutbild- ning, högskole- och annan vuxenutbildning samt studieförbund och folkhögskolor. Att den orga- niserade folkbildningen också inkluderas tydlig- gjordes i det nya sändningstillståndet för perio- den 2014–2019. UR fick en särskild medelstill- delning från rundradiokontot 2014 för att stärka utbildningsuppdraget. Under året har särskilda satsningar gjorts på att vidareutveckla program- verksamheten riktad till folkhögskolor och stu- dieförbund. UR har bl.a. arrangerat UR Folk-

160

bildningsdagen för alla folkhögskolor och stu- dieförbund samt representanter för Folkbildning

– Learning for Active Citizenship (FOLAC), Centrum för lättläst och ett antal andra organi- sationer och landsting.

UR sänder sina program i SR:s och SVT:s ka- naler och sändningstiderna bestäms i överens- kommelser mellan bolagen. Överenskommelse med SVT för 2014 har gett UR mer tid i SVT1, SVT2 och SVT24 samt fler sena kvällstider i SVT1 och SVT2. Under året har den totala sändningsvolymen i tv ökat med ca två procent. Tillsammans med SVT driver UR Kun- skapskanalen, i vilken UR svarar för nära 70 procent av innehållet.

UR:s radio- och tv-program finns också till- gängliga på webben. I slutet av 2014 fanns ca 12 900 program tillgängliga för uppspelning på UR.se och ca 2 300 program via UR Play, som är en s.k. catch up-tjänst där det går att i efterhand och på begäran ta del av sända program. För utbildningsanordnare finns UR:s programutbud i sin helhet tillgängligt i slutna nätverk. UR har en officiell kanal på Youtube, där delar av utbudet marknadsförs inför sändningarna i tv. Under året har UR även försökt nå äldre ungdomar genom starten av Youtube-kanalen Tänk till.

UR utvecklar kontinuerligt tillgängligheten och under 2014 har en rad åtgärder utförts som ökar tillgängligheten för personer med funk- tionsnedsättning. Exempelvis har förbättringar genomförts på UR.se när det gäller grafik, kon- traster, innehållspedagogik och funktion. Ande- len textade icke-direktsända program på svenska uppgick, liksom 2013, till 100 procent. UR har inte sänt textade direktsända program. Sänd- ningsvolymen av syntolkade program ökade från 14 till 45 timmar. Andelen teckentolkade pro- gram uppgick till 0,5 procent av sändningstiden för tv-sändningar på svenska.

Granskningsnämndens bedömningar

Granskningsnämnden för radio och tv vid Myn- digheten för radio och tv granskar SR:s, SVT:s och UR:s s.k. public service-redovisningar och bedömer utifrån dessa om programbolagen har uppfyllt sina uppdrag i allmänhetens tjänst. Nämndens senaste rapport (dnr Ku2015/01782) avser bolagens redovisningar för 2014. Inför tillståndsperioden 2014–2019 ålades bolagen utökade redovisningskrav avseende intäkter vid sidan av avgiftsmedel, sponsring, indirekt

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

sponsring och kommersiella samarbeten. Vidare tydliggjordes att nämndens granskningsuppdrag även omfattar villkor som avser resurs- förbrukning, kostnadseffektivitet och produk- tivitet. Nämnden har i sin bedömning fokuserat bl.a. på dessa ämnesområden samt på kraven avseende spegling av förhållanden i hela landet och befolkningsvariationen, barn och unga, tillgänglighet för personer med funktions- nedsättning och minoritetsspråk.

Vid en helhetsbedömning anser gransknings- nämnden att SR, SVT och UR huvudsakligen har uppfyllt sina public service-uppdrag. På ett antal områden, särskilt ifråga om redovisnings- skyldigheterna, gör dock nämnden bedöm- ningen att villkoren inte är uppfyllda, endast delvis uppfyllda eller att det råder tveksamhet kring uppfyllelsen. Nämnden anser t.ex. att pro- grambolagen inte har uppfyllt kravet avseende en sammantagen betydande ökning av det samlade programutbudet på finska, samiska, meänkieli, romani chib och teckenspråk. Bolagen anses inte heller ha uppfyllt kraven på att ta särskild hänsyn till de språkliga behoven hos barn och unga inom språkgruppen romani chib. SVT anses inte ha uppfyllt kraven på att ha en egen produktion för unga och att på ungas egna villkor förmedla ny- heter.

När det gäller tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning har granskningsnämnden inte lämnat några anmärkningar gällande upp- fyllelsen av kraven i sändningstillstånden, även om redovisningarna bedöms kunna utvecklas i vissa avseenden. Nämnden har dock fattat sär- skilda beslut gällande uppfyllelsen av de krav på tillgänglighet till tv-sändningar som ställs i de beslut riktade till SVT och UR som regeringen fattat enligt radio- och tv-lagen. Nämnden be- dömer därvid att SVT inte har uppfyllt kravet avseende uppläst text och att SVT inte har redo- visat på ett sådant sätt att det framgår om kraven är uppfyllda när det gäller textning av direkt- sända program, teckenspråkstolkning och syn- tolkning. Kravet i fråga om textning av icke direktsända program bedöms dock vara uppfyllt. Avseende UR har nämnden lämnat ärendet utan vidare åtgärd med hänvisning till att kraven gäller för UR:s programtjänster och UR bedöms inte ha någon programtjänst.

När det gäller de villkor som har till syfte att öka insynen och öppenheten i bolagens verk- samhet konstaterar granskningsnämnden bl.a. att SVT inte uppfyllt kravet på att särskilt redo-

161

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

göra för vilka kommersiella samarbeten som företaget deltagit i och vilka intäkter dessa har generat. Nämnden anser vidare att UR i sin re- dovisning inte visat att de vidtagit åtgärder som syftar till ökad effektivitet och produktivitet. SR och SVT anses endast delvis ha uppfyllt kraven på sådan redovisning.

Enligt granskningsnämnden går det inte att tydligt utläsa ur programbolagens redovisningar vilken omfattning bolagens kärnverksamhet respektive kompletterande verksamhet har haft. Mot denna bakgrund har nämnden inte närmare kunnat avgöra om bolagen uppfyllt kravet att upprätthålla en god balans i omfattningen mellan kärnverksamhet och kompletterande verksam- het.

I flera avseenden har granskningsnämnden fått tillräckligt underlag för sin bedömning av redovisningarna först efter att ha inhämtat kom- pletterande upplysningar från programbolagen. I sitt beslut noterar nämnden i vilka delar kom- mande redovisningar bör innehålla utförligare information.

Kommersiell radio och tv m.m.

Antalet tillstånd att sända analog kommersiell radio under 2014 var oförändrat jämfört med 2013, dvs. 99 stycken. Myndigheten för radio och tv har under året i samarbete med Post- och telestyrelsen inlett ett arbete med att undersöka om det finns möjlighet att meddela ytterligare tillstånd att sända analog kommersiell radio.

I oktober 2014 meddelade Myndigheten för radio och tv 25 tillstånd att sända digital kom- mersiell radio. Av dessa var 21 nationella och fyra regionala eller lokala. Tillstånden fördelas på totalt sex olika bolag. Enligt tillståndsvillkoren ska sändningarna inledas senast den 1 oktober 2015, för att sedan stegvis byggas ut.

Nya tillstånd att sända tv i marknätet för andra än SVT och UR har meddelats av Myn- digheten för radio och tv för perioden den 1 april 2014–31 mars 2020. Sedan ett tillstånd återkallats på tillståndshavarens begäran finns det för närva- rande 50 nationella och sex regionala eller lokala tv-kanaler. Sex av de nationella kanalerna ska sändas med högupplöst bild (hd-tv), övriga med standardupplöst bild. Ytterligare kanaler kom- mer att få börja sändas som hd-tv under till- ståndsperioden.

Myndigheten för radio och tv har tidigare beslutat om skyldigheter för kommersiella programföretag att tillgängliggöra tv-sänd- ningar för personer med funktionsnedsättning under perioden den 1 juli 2011–30 juni 2016. För programtjänster med en tittartidsandel över en procent gäller särskilda skyldigheter, för övriga generella skyldigheter. Beslutet om- prövas varje år beträffande vilka program- tjänster som ska omfattas av respektive skyl- dighet.

Myndigheten för radio och tv prövar även frå- gor om utgivningsbevis för databaser. Under 2014 kom det in totalt 244 ärenden, jämfört med 245 ärenden 2013 och 146 ärenden 2012. Av det totala antalet ärenden rörde 185 ansökningar om nytt utgivningsbevis, alternativt ändring eller förnyelse av utgivningsbevis. Vid utgången av 2014 fanns 924 gällande utgivningsbevis, vilket är en ökning jämfört med 2013 då det fanns 883 och 2012 då det fanns 843.

Det totala antalet tillståndsärenden (till- stånd och registrering) hos myndigheten var 951 stycken 2014, en minskning jämfört med 2013 då det var 1 104 och 2012 då det var 966. Det totala antalet tillsynsärenden (omfattande Myndighetens för radio och tv:s tillsyn och granskningsnämndens granskning) var 1 535 stycken 2014, en ökning jämfört med 2013 då det var 1 345 och 2012 då det var 1 316.

Annonstider i radio och tv

Riksdagen gav 2012 regeringen till känna att den borde genomföra en allsidig utvärdering av effekterna av den ändring av radio- och tv- lagen som genomfördes 2008 och som innebar en ökning av den högsta tillåtna annonstiden till tolv minuter per timme (bet. 2011/12:KU16, rskr. 2011/12:224). Myndig- heten för radio och tv, som fått i uppdrag att genomföra en sådan utvärdering, redovisade detta den 1 december 2014. Enligt myndig- heten kan ökningen av annonstiden ha bidragit till att TV4 har behållit sin starka position på tv- marknaden i förhållande till utländska konkur- renter, även om andra faktorer sannolikt har haft större betydelse. Ökningen har enligt myndig- heten inte haft någon direkt verkan på konkur- rensen på den svenska radiomarknaden. Tittar- nas och lyssnarnas inställning till reklam är till stor del negativ, samtidigt som det finns en för-

162

ståelse för att annonser finansierar innehållet i kommersiell radio och tv. Inställningen har en- ligt myndigheten inte påverkats nämnvärt av att annonstiden utökats. Regeringen anser därmed att riksdagens tillkännagivande är omhänderta- get.

Lokal icke-kommersiell radio och tv

Närradion är det lokala föreningslivets radio. Vid utgången av 2014 hade 777 föreningar sänd- ningstillstånd, en minskning sedan 2013 då an- talet var 806 och 2012 då antalet var 831. Antalet tillståndshavare har minskat gradvis sedan 2004, då det fanns 1 164 stycken. Tillstånden 2014 fördelades på 150 sändningsområden, en minsk- ning med tre områden sedan föregående år. Vid årsskiftet 2014/15 fanns det 23 förordnade ka- belsändarorganisationer i Sverige, en minskning med en jämfört med 2013 och 2012.

Granskning av program

Granskningsnämnden för radio och tv har till uppgift att, genom granskning i efterhand, över- vaka om program som har sänts i radio och tv eller tillhandahållits i beställ-tv står i överens- stämmelse med radio- och tv-lagen (2010:696) och de programrelaterade villkor som gäller för tjänsterna. Innehållsregler i sändningstillstånd finns för public service-företagen och, i begrän- sad utsträckning, för TV4 AB och de övriga svenska kanaler som sänder i marknätet, bl.a. regler om saklighet och skydd för privatlivet. För public service-företagen finns därutöver särskilda bestämmelser för sändningsverksam- heten i allmänhetens tjänst.

Under 2014 har 1 403 granskningsärenden di- arieförts, vilket är en ökning jämfört med 2013, då antalet var 1 307, och med 2012, då antalet var 1 189. Av diarieförda granskningsärenden avsåg 24 initiativ från Myndigheten för radio och tv, jämfört med 11 och 25 initiativ under 2013 respektive 2012. Cirka 80 procent av ärendena 2014 (1 163 ärenden) gällde de tre public service- företagens sändningar, vilket är ungefär i nivå med de föregående två åren.

Totalt har 1 378 ärenden avgjorts under 2014, en ökning jämfört med 2013, då antalet ärenden var 1 318, och med 2012, då antalet ärenden var 1 245. Granskningsnämnden beslutade i 54 pro- cent av ärendena att dessa inte skulle leda till någon prövning, jämfört med 49 procent såväl

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

2013 som 2012. Andelen fällande beslut av den totala mängden ärenden var fyra procent, vilket är oförändrat jämfört med 2013 och en minsk- ning jämfört med 2012, då andelen var tio pro- cent.

Under 2014 ansökte granskningsnämnden om påförande av särskild avgift i fem fall, jämfört med tolv fall 2013 och tio fall 2012. Under 2014 har förvaltningsdomstolarna slutligt avgjort tio sådana ärenden och granskningsnämndens talan bifölls i samtliga fall.

Flera anmälningar som rör ett och samma program diarieförs i samma ärende. Antalet an- mälningar 2014 var 2 949 stycken. Det är en stor ökning jämfört med 2013 då antalet var 2 421, och något fler än 2012, då antalet var 2 892.

Internationellt samarbete

Europeiska unionen

Inom EU har diskussionen fortsatt med anled- ning av kommissionens grönbok från 2013, För- beredelse för en helt konvergerad audiovisuell värld: tillväxt, skapande och värderingar.

Vid rådsmötet i november 2014 antogs råds- slutsatserna Europeisk audiovisuell politik i den digitala eran. Medlemsstaterna välkomnade en bred översyn av direktivet om audiovisuella me- dietjänster (AV-direktivet). I slutsatserna väl- komnade medlemsstaterna också en fortsatt modernisering av den europeiska upphovsrätts- regleringen och underströk vikten av att främja metoder för att förenkla licenser för audiovisu- ella medietjänster över nationsgränserna. Även flera av filmmeddelandets ämnen behandlades i rådsslutsatserna.

Europarådet

Arbetet med medier och information inom Europarådet sker i styrkommittén för media och informationssamhället (CDMSI). Styrkommit- téns mandat omfattar även ett ansvar för upp- följning av den strategi för internets styrning som antogs av ministerkommittén i mars 2012. Särskilt fokus har under 2014 lagts på rätten till yttrandefrihet på internet, frågan om nätneutra- litet och problemen med hot och våld mot jour- nalister i medlemsstaterna. Arbetet har lett till skapandet av en gemensam europeisk plattform för rapportering av hot och våld som lanserades i januari 2015 och hanteras av fyra civilsamhälles- organisationer.

163

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Unesco

Det svenska samarbetet med Unesco utgår från den av regeringen beslutade Strategi för Sveriges samarbete med Unesco 2014–2017 (dnr U2014/00867). Strategin har fem övergripande prioriteringar: utbildning för alla, utbildning för hållbar utveckling, tillgång till rent vatten, ytt- randefrihet och reformering av Unesco. Kultur- departementet är representerat i Svenska Une- scorådets kommunikationsutskott och arbetar där med frågor främst rörande yttrandefrihet och medier.

Vid generalkonferensen 2011 initierade Sve- rige ett beslut om att Unesco ska publicera en trendrapport över utvecklingen inom yttrande- frihet och medieutveckling i världen. Den första globala rapporten presenterades under 2014 i Stockholm av Unescos generaldirektör.

I Unescos styrelse driver Sverige frågan om ökad press- och yttrandefrihet och journalisters säkerhet. Våren 2015 beslutade Unescos styrelse enligt ett svenskt förslag om åtgärder för ökad journalistsäkerhet.

13.4.3 Analys och slutsatser

Taltidningar

Stödet till taltidningar garanterar utgivning av och tillgång till taltidningar för personer med synnedsättning, personer med funktionsned- sättning som medför att personen inte kan hålla i eller bläddra i en tidning och personer med afasi och dyslexi.

Implementeringen av den nya modellen för produktion och distribution av taltidningar in- nebär möjligheter att utveckla taltidningsverk- samheten genom att alla tidningar i systemet kan distribueras över hela landet. Det går dessutom att nå fler användare till en lägre kostnad jämfört med tidigare.

Den nya taltidningsmodellen har också lett till att fler dagstidningar ges ut som taltidningar.

Regeringen bedömer mot denna bakgrund att stödet till taltidningar fyller viktiga demokratiska funktioner i samhället och bidrar till att uppfylla det mediepolitiska målet om tillgänglighet.

Regeringen följer vidare det arbete som be- drivs inom Myndigheten för tillgängliga medier för att nå nya grupper, bl.a. mot bakgrund av att antalet prenumeranter fortsätter att sjunka jäm- fört med tidigare år.

Presstöd

Dagspressen genomgår en strukturomvandling som i många fall innebär ekonomiska påfrestningar och de driftsstödsberättigade tidningarna är särskilt hårt drabbade. Branschens utveckling påverkas av lägre upplagor för den tryckta tidningen samt behovet av att satsa på en digital utveckling och att hitta nya intäktsmöjligheter.

Regeringen bedömer att presstödet bidrar till att värna mångfalden på dagstidningsmarknaden. Stödet bidrar även till att stödja yttrandefrihet och tidningarnas oberoende och tillgänglighet. Det bör emellertid beaktas att det nuvarande presstödssystemet utformades i en tid då förut- sättningarna för dagspressen var helt andra än i dag.

Regeringen har därför vidtagit flera åtgärder i syfte att värna allmänhetens tillgång till god journalistik i framtiden, oavsett bostadsort. I mars 2015 lämnade regeringen propositionen Statens stöd till dagspressen (prop. 2014/15:88) med förslag till förbättringar och effektivise- ringar av presstödet. Förändringarna syftar till att anpassa presstödet till de förändrade tekniska och ekonomiska förutsättningar som dagspres- sen står inför. De syftar också till att skapa större incitament för dagstidningar med driftsstöd att öka sina läsarintäkter samt främja teknisk ut- veckling och utveckling av affärsmodeller. För- ändringarna har trätt i kraft den 1 juli 2015 re- spektive kommer att träda i kraft den 1 januari 2016. Regeringen lämnar i denna proposition även förslag på ytterligare förstärkningar av stö- det till dagspressen i form av höjda stödnivåer (se utgiftsområde 1, avsnitt 11.3). Regeringen bedömer också att ett utvecklingsstöd för tryckta allmänna nyhetstidningar bör införas med syfte att ge förutsättningar för en långsiktig utveckling av elektroniska publiceringstjänster (se avsnitt 11.3).

Mot bakgrund av dessa förändringar bedömer regeringen att stödet kan utnyttjas mer effektivt än tidigare och möjligheterna att uppnå de me- diepolitiska målen förbättras.

På längre sikt kommer det dock att behövas mer genomgripande förändringar. Regeringen har därför också tillsatt en medieutredning (dir. 2015:26). Utredningen ska bl.a. analysera beho- vet av nya mediepolitiska insatser när presstödet i dess nuvarande form upphör. En analys av be- hovet av insatser ska redovisas senast den 31

164

oktober 2015. Förslag till nya mediepolitiska verktyg ska lämnas senast den 30 april 2016.

Skydd av barn

Statens medieråds och Nordicoms verksamhet för att sprida kunskap ger lärare, lärarutbildare och andra nära-barn-professionella kunskap om barns och ungas medievanor och om hur de kan stärkas som medvetna medieanvändare.

Eftersom användningen av digitala medier går allt längre ner i åldrarna bedömer regeringen att Statens medieråds arbete med att öka barns och ungas medie- och informationskunnighet blir allt viktigare. Förmågor att kunna finna, analy- sera och kritiskt värdera information respektive kommunicera och skapa innehåll i olika medier, är betydelsefulla för barns och ungas demokra- tiska medvetenhet och delaktighet i samhället. Det är också viktigt att det finns tillräckliga re- surser vid Statens medieråd för att möta om- världsförändringar och den ökade efterfrågan på myndighetens statistik och utbildningsmaterial.

Åldersgränser för film är en viktig del av ar- betet för att skydda barn och unga mot skadlig mediepåverkan. Statens medieråds beslut när det gäller att fastställa åldersgränser för film överkla- gas sällan. Av överklagandena är det en klar ma- joritet som avslås, vilket innebär att Statens me- dieråds beslut kvarstår.

Mot bakgrund av Statens medieråds forskning om barns och ungas medievanor, tillhandahål- landet av utbildningsmaterial för att öka medie- och informationskunnighet hos dem och fast- ställandet av åldersgränser för film, gör rege- ringen bedömningen att myndighetens verksamhet bidrar till att stärka barn och unga som medvetna medieanvändare och skydda dem mot skadlig mediepåverkan.

Den fortsatta tillgången till högkvalitativ forskning och dokumentation om medieut- vecklingen är väsentlig och det är av stor vikt att denna garanteras även i framtiden. Tillgång till ny kunskap på detta område skapar förutsätt- ningar för beslut som åstadkommer en starkare mediemarknad präglad av tillgänglighet, mång- fald och konkurrens.

Radio och tv i allmänhetens tjänst

Utifrån granskningsnämndens beslut bedömer regeringen att SR, SVT och UR i huvudsak har uppfyllt sina uppdrag i allmänhetens tjänst. Den kritik som nämnden framfört avser i stor ut- sträckning brister i programbolagens redovis- ningar. Nämnden har lämnat synpunkter gäl-

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

lande vad bolagen bör beakta inför nästa redo- visning. Regeringen utgår från att den vägledning som nämnden ger i sitt beslut används av bola- gen i arbetet med kommande redovisningar.

Kraven på SVT:s och UR:s tillgänglighets- tjänster har höjts genom särskilda kvoter för bl.a. textning och syntolkning. Vid sidan av en högre ambitionsnivå för tillgänglighet eftersträvades att insatserna skulle bli mer konkreta och mätbara och därmed uppföljningsbara. Regeringen kon- staterar att programbolagen redovisat förbätt- ringar på detta område. Samtidigt noteras att nämnden identifierat svårigheter att följa upp de krav som ställts.

Programbolagen har sammantaget ökat det samlade programutbudet på finska, samiska, meänkieli, romani chib och teckenspråk, men ökningen kan enligt granskningsnämnden inte anses vara betydande. Bolagen anses inte heller ha uppfyllt kraven på att ta särskild hänsyn till de språkliga behoven hos barn och unga inom språkgruppen romani chib. Regeringen delar nämndens bedömning och avser att särskilt noga följa hur bolagen uppfyller dessa krav fortsätt- ningsvis. Regeringen avser även att följa hur SVT uppfyller kraven avseende programverksamhet för unga.

Programbolagen redovisar digitala satsningar som gett ökade möjligheter för publiken att ta del av utbudet via webben, liksom ökade möjlig- heter för bolagen att nå sin publik. Myndigheten för radio och tv:s rapport Utveckling och påver- kan i allmänhetens tjänst, som överlämnades till Kulturdepartementet den 1 september 2015, kan ge närmare underlag för en uppföljning av denna utveckling.

Kommersiell radio och tv m.m.

Genom radio- och tv-lagen och Myndigheten för radio och tv:s tillståndsgivning ges förutsätt- ningar för större mångfald på radio- och tv- marknaderna.

Även om antalet föreningar som sänder när- radio har minskat över tid är lokal icke-kommer- siell radio och tv alltjämt betydelsefull för att olika intressen och åsikter ska kunna göra sig hörda. Verksamheten främjar på så sätt yttran- defrihet och mångfald i samhället.

Genom den efterhandsgranskning som granskningsnämnden gör säkerställs att radio- och tv-lagen samt bestämmelserna i sändnings- tillstånden följs. Den låga andelen fällande beslut tyder på en god efterlevnad.

165

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

13.5Budgetförslag

13.5.111:1 Utbyte av tv-sändningar mellan Sverige och Finland

Tabell 13.8 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2014	Utfall	21 793		sparande	0
			1	Utgifts-
2015	Anslag	21 774	1	prognos	21 204
2016	Förslag	20 719

2017	Beräknat	21 201	2
2018	Beräknat	21 195	3

2019	Beräknat	21 284	4

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2015 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 21 219 tkr i 2016 års prisnivå.

3Motsvarar 21 221 tkr i 2016 års prisnivå.

4Motsvarar 21 221 tkr i 2016 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till Sveriges Television AB och till Sverigefinska Riksförbundet för sändningsverksamhet för utbyte av tv-sändningar mellan Sverige och Fin- land.

Regeringens överväganden

Tabell 13.9 Härledning av anslagsnivån 2016–2019 för 11:1 Utbyte av tv-sändningar mellan Sverige och Finland

Tusental kronor

	2016	2017	2018	2019
Anvisat 2015 1	21 774	21 774	21 774	21 774
Förändring till följd av:
Pris- och löne-
omräkning 2	0	-19	-26	65
Beslut	-1 055	-554	-553	-555

Överföring
till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/
beräknat
anslag	20 719	21 201	21 195	21 284

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2014 (bet. 2014/15:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2015. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en

pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2017–2019 är preliminär.

Anslaget minskas med 1 055 000 kronor för 2016 för att bidra till att finansiera prioriterade satsningar. För 2017, 2018 och 2019 uppgår

minskningen till 554 000 kronor, 553 000 kro- nor respektive 555 000 kronor.

Regeringen föreslår att 20 719 000 kronor anvisas under anslaget 11:1 Utbyte av tv-sänd- ningar mellan Sverige och Finland för 2016. För 2017, 2018 och 2019 beräknas anslaget till 21 201 000 kronor, 21 195 000 kronor respek- tive 21 284 000 kronor.

13.5.211:2 Forskning och dokumentation om medieutvecklingen

Tabell 13.10 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2014	Utfall	2 624		sparande	0
			1	Utgifts-
2015	Anslag	2 648	1	prognos	2 648
2016	Förslag	2 703
2017	Beräknat	2 729	2

2018	Beräknat	2 769	3

2019	Beräknat	2 820	4

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2015 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 2 703 tkr i 2016 års prisnivå.

3Motsvarar 2 703 tkr i 2016 års prisnivå.

4Motsvarar 2 704 tkr i 2016 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för informa- tion om forskningsresultat för att utarbeta medi- estatistik och dokumentera ägar- och mark- nadsförhållanden inom svenska massmedier vid den svenska avdelningen av Nordiskt informa- tionscenter för Medie- och Kommunikations- forskning (Nordicom).

166

Regeringens överväganden

Tabell 13.11 Härledning av anslagsnivån 2016–2019 för 11:2 Forskning och dokumentation om medieutvecklingen

Tusental kronor

	2016	2017	2018	2019
Anvisat 2015 1	2 648	2 648	2 648	2 648
Förändring till följd av:
Pris- och löne-
omräkning 2	62	88	128	179
Beslut	-7	-7	-7	-7

Överföring
till/från andra
anslag
Övrigt

Förslag/
beräknat
anslag	2 703	2 729	2 769	2 820

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2014 (bet. 2014/15:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2015. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en

pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2017–2019 är preliminär.

Som aviserades i budgetpropositionen för 2015 minskas anslaget med ca 7 000 kronor fr.o.m. 2016 för att bidra till att finansiera prioriterade satsningar.

Regeringen föreslår att 2 703 000 kronor anvi- sas under anslaget 11:2 Forskning och doku- mentation om medieutvecklingen för 2016. För 2017, 2018 och 2019 beräknas anslaget till 2 729 000 kronor, 2 769 000 kronor respektive 2 820 000 kronor.

13.5.311:3 Avgift till Europeiska audiovisuella observatoriet

Tabell 13.12 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2014	Utfall	319		sparande	64
			1	Utgifts-
2015	Anslag	383	1	prognos	373
2016	Förslag	383
2017	Beräknat	383

2018	Beräknat	383

2019	Beräknat	383

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2015 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till Europeiska audiovisuella observatoriet.

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Regeringens överväganden

Tabell 13.13 Härledning av anslagsnivån 2016–2019 för 11:3 Avgift till Europeiska audiovisuella observatoriet

Tusental kronor

	2016	2017	2018	2019
Anvisat 2015 1	383	383	383	383
Förändring till följd av:
Beslut

Överföring
till/från andra
anslag
Övrigt

Förslag/
beräknat
anslag	383	383	383	383

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2014 (bet. 2014/15:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Regeringen föreslår att 383 000 kronor anvisas under anslaget 11:3 Avgift till Europeiska audio- visuella observatoriet för 2016. För 2017, 2018 och 2019 beräknas anslaget till 383 000 kronor, 383 000 kronor respektive 383 000 kronor.

13.5.4 11:4 Statens medieråd

Tabell 13.14 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2014	Utfall	17 697		sparande	-600
			1	Utgifts-
2015	Anslag	17 101	1	prognos	16 577
2016	Förslag	18 307

2017	Beräknat	18 494	2

2018	Beräknat	18 788	3
2019	Beräknat	19 138	4

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2015 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 18 308 tkr i 2016 års prisnivå.

3Motsvarar 18 309 tkr i 2016 års prisnivå.

4Motsvarar 18 309 tkr i 2016 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Statens medieråds förvaltningsutgifter.

167

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Budget för avgiftsbelagd verksamet

Tabell 13.15 Offentligrättslig verksamhet

Tusental kronor

Offentlig-	Intäkter till	Intäkter	Kostnader	Resultat
rättslig	inkomsttitel	som får		(intäkt -
verksamhet	(som inte får	disponeras		kostnad)
	disponeras)
Utfall 2014	3 180	0	4 232	-1 052

Prognos 2015	3 200	0	4 000	-800

Budget 2016	3 200	0	4 000	-800

För fastställande av åldersgränser ska Statens medieråd ta ut avgifter enligt lagen (2010:1882) om åldersgränser för film som ska visas offent- ligt. Intäkterna redovisas på budgetens inkomst- sida under inkomsttitel 2522 Fastställande av åldersgränser för framställning i film. Statens me- dieråd får inte disponera intäkterna. Avgifts- intäkterna ska motsvara kostnaderna för verk- samheten. Statens medieråd har fått i uppdrag att lämna förslag till ett nytt avgiftssystem för fast- ställande av åldersgränser för film baserat på biljettintäkter (dnr Ku2015/01669). Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet senast den 28 september 2015.

Regeringens överväganden

Tabell 13.16 Härledning av anslagsnivån 2016–2019 för 11:4 Statens medieråd

Tusental kronor

	2016	2017	2018	2019
Anvisat 2015 1	17 101	17 101	17 101	17 101
Förändring till följd av:
Pris- och löne-
omräkning 2	249	425	703	1 035
Beslut	957	968	984	1 002

Överföring
till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/
beräknat
anslag	18 307	18 494	18 788	19 138

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2014 (bet. 2014/15:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2015. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en

pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2017–2019 är preliminär.

Anslaget ökas med 1 000 000 kronor fr.o.m. 2016 i syfte att bl.a. strategiskt utveckla myndig- hetens digitala plattformar och stärka myndig-

hetens roll som kunskapscentrum för medie- och informationskunnighet (MIK).

Som aviserades i budgetpropositionen för 2015 minskas anslaget med ca 43 000 kronor fr.o.m. 2016 för att bidra till att finansiera prio- riterade satsningar.

Regeringen föreslår att 18 307 000 kronor an- visas under anslaget 11:4 Statens medieråd för 2016. För 2017, 2018 och 2019 beräknas anslaget till 18 494 000 kronor, 18 788 000 kronor re- spektive 19 138 000 kronor.

13.5.5 11:5 Stöd till taltidningar

Tabell 13.17 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2014	Utfall	76 081		sparande	3 041
			1	Utgifts-
2015	Anslag	49 156	1	prognos	50 900
2016	Förslag	49 156
2017	Beräknat	63 156

2018	Beräknat	63 156
2019	Beräknat	70 656

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2015 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till taltidningar. Anslaget får även användas för vissa förvaltningsutgifter samt för utgifter för införandet av ett nytt taltidningssystem.

168

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Regeringens överväganden

Skälen för regeringens förslag: För 2016 fö-

reslås att de tre programföretagen i allmänhetens

Tabell 13.18 Härledning av anslagsnivån 2016–2019 för

tjänst tilldelas sammanlagt 8 026 200 000 kronor

11:5 Stöd till taltidningar

från

rundradiokontot. Enligt förslaget fördelas

Tusental kronor

de samlade medlen med 2 842 700 000 kronor till

2016

2017

2018

2019

SR,

4 772 300 000 kronor

till SVT

och

Anvisat 2015 1

49 156

411 200 000 kronor till UR. Vidare föreslås att

Förändring till följd av:

8 700 000 kronor anvisas från rundradiokontot

Beslut

14 000

21 500

till budgetens inkomstsida för den verksamhet

som bedrivs av Myndigheten för press, radio och

Överföring

till/från andra

tv.

anslag

Övrigt

Medelstilldelning till SR, SVT och UR

Förslag/

Medelstilldelningen till SR, SVT och UR har

beräknat

räknats upp med 2 procent i förhållande till 2015

anslag

49 156

63 156

70 656

i enlighet med riksdagens beslut med anledning

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2014 (bet. 2014/15:FiU10).

av propositionen Bildning och tillgänglighet –

Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

radio och tv i allmänhetens tjänst 2014–2019

Regeringen

föreslår att

49 156 000 kronor an-

(prop. 2012/13:164, bet. 2013/14:KrU3, rskr.

visas under anslaget 11:5 Stöd till taltidningar för

2013/14:60).

2016. För 2017, 2018 och 2019 beräknas anslaget

En förutsättning för en 2-procentig uppräk-

till 63 156 000 kronor,

63 156 000 kronor re-

ning av medelstilldelningen ska enligt riksdagens

spektive 70 656 000 kronor.

beslut vara att antalet radio- och tv-avgifter inte

minskar i någon större omfattning. Utifrån pro-

gnoser från Radiotjänst i Kiruna AB bedömer

13.6

Radio och tv i allmänhetens

regeringen att antalet avgifter inte kommer att

tjänst

minska i någon större omfattning under 2015

och att av riksdagen angivna förutsättningar för

Verksamheten i Sveriges Radio AB (SR), Sveri-

en uppräkning om 2 procent därmed kommer

ges Television AB (SVT) och Sveriges Utbild-

att vara uppfyllda.

ningsradio AB (UR) inklusive dotterbolagen,

Medelstilldelningen till SVT inkluderar, för-

finansieras i huvudsak med radio- och tv-av-

utom uppräkningar i enlighet med tidigare riks-

giftsmedel som anvisas av riksdagen från rundra-

dagsbeslut, en särskild tilldelning om 115 miljo-

diokontots

resultatkonto (rundradiokontot).

ner kronor avseende merkostnader till följd av

Även verksamheten vid Myndigheten för radio

regeringsbeslut den 27 februari 2014 om sänd-

och tv (som byter namn till Myndigheten för

ningsutrymme

för

tv-sändningar

(dnr

press, radio och tv) finansieras delvis med radio-

Ku2014/00486), vilket bl.a. innebär att utrym-

och tv-avgiftsmedel.

met 694-790 MHz (det s.k. 700 MHz-bandet)

får upplåtas för andra ändamål än tv-sändningar

fr.o.m. den 1 april 2017.

Medelsberäkningar för 2016

Inför budgetpropositionen 2015 begärde SVT

en extra nivåhöjning om 1,25 procent för me-

delstilldelningen

2015

avseende merkostnader

Regeringens förslag: Från rundradiokontot till-

till följd av beslutet att utrymma 700 MHz-ban-

delas Sveriges Radio AB 2 842 700 000 kronor,

det från tv-sändningar. Merkostnaderna består i

Sveriges

Television AB

4 772 300 000

kronor

att SVT:s andel av de fasta kostnaderna för nät-

och Sveriges Utbildningsradio AB 411 200 000

driften ökar samt kostnader för flytt av sändare

kronor för 2016. För den verksamhet som bed-

till andra frekvenser. Med anledning av osäkerhet

rivs av Myndigheten för press, radio och tv anvi-

om rundradiorörelsens utveckling och med hän-

sas 8 700 000 kronor från rundradiokontot till

syn till att merkostnaderna huvudsakligen torde

budgetens inkomstsida.

uppkomma efter 2015 angavs i budgetproposi-

tionen för 2015

(utg.omr. 17,

avsnitt 13) att

169

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

regeringen avsåg att återkomma i frågan om eventuell kompensation till SVT.

Den 1 juli 2015 höjdes radio- och tv-avgiften från 2 076 till 2 216 kronor per år.

Inför budgetpropositionen för 2016 har SVT återkommit med sin begäran om kompensation. SVT har beräknat merkostnaderna under den resterande delen av tillståndsperioden till 310 miljoner kronor, varav 115 miljoner kronor be- räknas uppkomma under 2016. Dessa merkost- nader kunde inte förutses vid tidpunkten för riksdagens beslut 2013 om SVT:s uppdrag re- spektive ekonomiska ramar för tillståndspe- rioden 2014–2019. Regeringen anser att SVT bör ges möjlighet att utföra det public service-upp- drag som riksdagen beslutat om under de eko- nomiska villkor som riksdagen angivit. Det för- utsätter att SVT kompenseras för direkta mer- kostnader till följd av beslutet om minskat sänd- ningsutrymme. SVT bör därför erhålla en sär- skild tilldelning om 115 miljoner kronor för 2016.

Tabell 13.19 Medelstilldelning för 2016

Miljoner kronor

Sveriges Radio	2 842,7

Sveriges Television	4 657,3

Sveriges Utbildningsradio	411,2
Summa	7 911,2

Särskild tilldelning Sveriges	115,0
Television

Totalt:	8 026,2

Delfinansiering av Myndigheten för press, radio och tv

Myndigheten finansieras delvis över statens bud- get, delvis med medel från rundradiokontot som anvisas till budgetens inkomstsida. Regeringens förslag till medelstilldelning till Myndigheten för press, radio och tv lämnas under utgiftsområde 1 Rikets styrelse anslaget 8:2 Myndigheten för press, radio och tv. Regeringen föreslår att 8 700 000 kronor anvisas från rundradiokontot till budge- tens inkomstsida.

170

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

14 Ungdomspolitik

14.1Omfattning

Ungdomspolitiken omfattar frågor om unga kvinnors och unga mäns levnadsvillkor. Ungdomspolitiken omfattar också statsbidrag och visst övrigt stöd till nationell och inter- nationell ungdomsverksamhet, bl.a. ett ungdomspolitiskt handlingsprogram. Arbetet

14.2Utgiftsutveckling

med ungdomspolitiken är sektorsövergripande och omfattar alla statliga beslut och insatser som berör ungdomar mellan 13 och 25 år. Det ungdomspolitiska arbetet förutsätter insatser på såväl nationell, regional och lokal som internationell nivå. Till området hör Myndigheten för ungdoms- och civil- samhällesfrågor (MUCF).

Tabell 14.1 Utgiftsutveckling inom Ungdomspolitik, utgiftsområde 17

Miljoner kronor

	Utfall	Budget	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat	Beräknat
	2014	2015 1	2015	2016	2017	2018	2019
Ungdomspolitik
12:1 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhälles-
frågor	33	33	33	39	40	40	41

12:2 Bidrag till nationell och internationell ungdoms-
verksamhet	259	260	254	278	278	278	253

Summa Ungdomspolitik	291	294	287	318	318	319	295

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2015 och förslag till ändringar i samband med denna proposition

171

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

14.3Resultatredovisning

Målet för ungdomspolitiken, att alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen, gäller alla statliga beslut och insatser som be- rör ungdomar mellan 13 och 25 år. Därmed tydliggörs att ungdomspolitiken är ett av flera verksamhetsområden som ska bidra till mål- uppfyllelsen för ungdomspolitiken. Resultat- uppföljningen för ungdomspolitiken fokuserar främst på resultat från det egna verksamhets- området. En översiktlig bild av måluppfyllel- sen tecknas dock även genom indikatorer som också berör andra områden, eftersom flera politikområden har ett samlat ansvar för att målen för ungdomspolitiken genomförs.

Att alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor innebär att samhället ska skapa goda levnads- villkor för individen med utgångspunkt i ung- domars rätt att komma i åtnjutande av de mänskliga rättigheterna såsom de uttrycks i grundlagarna och i Sveriges konventionsåtagan- den på området. Individen ska ha tillgång till utbildning, arbete, bostad, hälsa, trygghet, kultur och fritid, sitt språk, möjlighet till delaktighet och inflytande samt ett liv fritt från diskrimine- ring. Begreppet makt används i målet i betydel- sen individens förutsättningar och möjligheter att forma sitt eget liv, vilket är beroende av goda levnadsvillkor. Den tredje delen av målet, dvs. in- flytande över samhällsutvecklingen, innebär en uttalad målsättning att ungdomar ska finnas med i samhällsbygget och att ungdomar har en ut- talad rätt till inflytande.

14.3.1Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder

Regeringen har ett starkt fokus på att stärka unga kvinnors och unga mäns etablering i sam- hället. Därmed är ungas utbildning, arbete, ekonomiska situation och boende centrala faktorer för uppföljningen av det ungdoms- politiska målet. Den löpande uppföljningen av goda levnadsvillkor bör därför fokusera på ett urval basindikatorer som belyser ungas etable- ring och huvudsakligen baseras på årligen åter- kommande registerdata. Bedömningen av måluppfyllelse kommer därutöver att fördju- pas med hjälp av ett urval kompletterande in- dikatorer. Uppföljningen av dessa baseras i

många fall på enkätstudier som genomförs med fleråriga intervall.

Årliga basindikatorer:

–Andel unga kvinnor och unga män (16–24 år) som inte studerar och inte har fullföljt en utbildning motsvarande minst 2-årig gymnasieutbildning.

–Andel unga kvinnor och unga män (16–24 år) som varken arbetar eller studerar (varav andel unga kvinnor och unga män med okänd aktivitet).

–Mediantid i arbetslöshet bland unga kvin- nor och unga män (18–24 år).

–Andel unga kvinnor och unga män (20–24 år) som bor kvar i föräldrahemmet.

–Andel unga kvinnor och unga män (16–24 år) som skattar sitt allmänna hälsotillstånd som bra.

De indikatorer som bidrar till en fördjupad be- dömning av måluppfyllelsen bygger på enkät- studier och statistikinsamling som genomförs med längre intervall (två–fyra år) och kan därför inte ingå i de centrala indikatorerna. De kommer att kommenteras successivt i takt med att de är tillgängliga, dock tidigast till budget- propositionen för 2017.

Ungdomspolitiken är tvärsektoriell och har därför kopplingar till flera andra utgiftsområden. Det sektorsövergripande arbetet handlar om in- satser inom alla de verksamhetsområden som på- verkar ungas levnadsvillkor. Varje departement och myndighet bär där ett huvudansvar. Därför kan resultat som påverkar ungas levnadsvillkor även finnas under flera andra utgiftsområden i statens budget, såsom t.ex utgiftsområde 9, 14 och 16.

14.3.2 Resultat

Unga kvinnor och unga män har i många av- seenden goda levnadsvillkor. Ett antal utma- ningar som påverkar möjligheterna till goda lev- nadsvillkor, makt och inflytande kvarstår dock. Exempelvis är arbetslösheten bland unga högre än för den övriga befolkningen. En stor grupp unga kommer att nå en ålder av 30 år utan att ha etablerat sig på arbetsmarknaden. Egen försörj- ning har betydelse för den politiska sociali- seringen och påverkar individers politiska själv-

172

förtroende, benägenheten att rösta och intresse för att vara delaktiga i demokratiska processer.

Indikator: Andel unga (16–24 år) som inte stude- rar och inte har fullföljt en utbildning motsvarande minst 2-årig gymnasieutbildning

Andelen unga i åldern 16–24 år som inte stude- rade och inte hade fullföljt en utbildning mot- svarande minst 2-årig gymnasieutbildning var 7 procent 2013. Detta gällde för 5,9 procent av de unga kvinnorna och 8 procent av de unga männen. En högre andel utrikes födda unga i åldern 16–24 år var utan minst 2-årig gymnasie- utbildning, 11 procent, jämfört med unga födda i Sverige, 6,4 procent. Andelen var 9,7 procent bland utrikes födda unga kvinnor och 12 procent bland utrikes födda unga män.

Indikator: Andel unga (16–24 år) som varken arbetar eller studerar (varav andel unga med okänd aktivitet)

Andel unga i åldern 16–24 år som varken arbetar eller studerar uppgick 2012 till 6,7 procent. Detta innebär att 76 282 ungdomar mellan 16 och 24 år varken arbetade eller studerade under 2012, varav 33 procent var i okänd aktivi- tet. En stor andel av de unga i okänd aktivitet är folkbokförda hos sina föräldrar och vissa kan befinna sig utomlands för studier eller arbete.

Det är ungefär lika stor andel unga kvinnor (6,7 procent) som unga män (6,8 procent) som varken arbetar eller studerar. Sett över tid har an- delen unga 16–24 år som varken arbetar eller studerar varit relativt stabil. Andelen var 6,9 procent 2010 och 6,4 procent 2011. Även om andelen kvinnor respektive män inom gruppen unga som varken arbetar eller studerar är ungefär lika stor går det att urskilja skillnader mellan kvinnor och män vad gäller huvudsaklig in- komst.

Indikator: Mediantid i arbetslöshet bland unga (16–24 år)

Unga tillhör de grupper som har svagast ställ- ning på arbetsmarknaden och som drabbats hårdast av den utdragna lågkonjunkturen. Ungdomsarbetslösheten är fortsatt hög och sysselsättningsgraden är lägre för unga jämfört med den övriga befolkningen.

Mediantiden i arbetslöshet för inskrivna ar- betslösa 16–24 år var 137 dagar 2014, 137 dagar för unga kvinnor och 136 dagar för unga män. Mediantiden i arbetslöshet för inskrivna arbets- lösa i åldern 16–24 år har sedan 2011 ökat något.

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Under 2011 uppgick mediantiden till 134 dagar jämfört med 137 dagar 2014. Mediantiden i ar- betslöshet för inskrivna arbetslösa 16–24 år har sedan 2011 ökat för unga kvinnor, från 133 till 137 dagar, medan den ligger kvar på 136 dagar för unga män.

Indikator: Andel unga (20–24 år) som bor kvar i föräldrahemmet

Åren 2012–2013 bodde 38 procent av ung- domarna i åldern 20–24 år kvar hos sina för- äldrar. I åldern 25–29 år uppgick motsvarande andel till 7 procent. I åldersgruppen 20–24 år var under åren 2012–2013 andelen som bodde kvar hemma 33 procent bland kvinnorna jäm- fört med 43 procent bland männen. Särskilt gruppen unga med utländsk bakgrund utmärks av att bo kvar länge i föräldrahemmet. Bland unga med utländsk bakgrund i åldern 20–24 år bodde 46 procent kvar i föräldrahemmet jäm- fört med 37 procent av unga med svensk bak- grund. Statistiken om unga kvinnor respektive unga män födda i ett annat land är alltför osä- ker på grund av för få svarande för att redo- visas.

Indikator: Andel unga (16–24 år) som skattar sitt allmänna hälsotillstånd som bra

De allra flesta ungdomar i åldern 16–24 år skattar sitt allmänna hälsotillstånd som bra. Andelen ungdomar i åldern 16–24 år som 2014 bedömde sitt allmänna hälsotillstånd som bra eller mycket bra uppgick till 81 procent. Det var 79 procent av de unga kvinnorna i denna ålder som skattade sitt allmänna hälsotillstånd som bra eller mycket bra medan motsvarande gällde för 84 procent av de unga männen. Det är en minskad andel som upplever sitt hälso- tillstånd som bra eller mycket bra jämfört med tidigare år. Under 2010 var det 81 procent av de unga kvinnorna som skattade sitt allmänna hälsotillstånd som bra eller mycket bra medan motsvarande gällde för 89 procent av de unga männen.

Fördjupad bedömning: ungas valdeltagande och representation

År 2014 var det första gången som val till Europaparlament, riksdag, landstings- och kommunfullmäktige hölls under samma år (se vidare utgiftsområde 1, avsnitt 9 Demokrati- politik). Valdeltagandet bland unga förstagångs-

173

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

väljare visar på en ökande trend. I riksdagsvalet 2014 röstade 84 procent av de kvinnliga och 81 procent av de manliga förstagångsväljarna. År 2010 var siffran 82 procent av kvinnliga respek- tive 79 procent av manliga förstagångsväljare. Valdeltagandet har generellt ökat i gruppen se- dan 2002.

Även vad gäller valdeltagandet i valet till Europaparlamentet syntes en ökning bland unga 2014. I gruppen 18–24 år var valdeltagandet bland kvinnor 47,7 procent och bland män 42,5. Valdeltagandet i åldersgruppen har därmed stigit stadigt från ca 26 procent i valet 2004 och 38 procent i valet 2009.

I samband med riksdagsvalet 2014 gick det att se en positiv utveckling vad gäller representa- tionen av unga i riksdagen, däremot inte på samma sätt i den lokala demokratin. Unga som grupp är alltjämt underrepresenterad bland såväl nominerade som valda. Unga förtroendevalda lämnar också politiken i större utsträckning än äldre.

Av de som valdes in i riksdagen 2014 var an- delen unga i åldern 18–29 år 11 procent, vilket är en markant förbättring jämfört med tidigare val. I valet 2010 låg andelen unga som valdes in i riksdagen på 5 procent, vilket varit nivån under en längre period. Trots den positiva trenden är åldersgruppen alltjämt kraftigt underrepresente- rad i relation till den övriga röstberättigade delen av befolkningen.

I landstings- och kommunvalen syns inte samma starka utveckling som i riksdagsvalet. I landstingsvalen ökade andelen unga 18–29 år från 6 procent 2010 till 8 procent 2014, medan det i valen till kommunfullmäktige enbart syntes en marginell ökning från 7 till 8 procent under samma period. Andelen unga män respektive unga kvinnor som valts in i dessa församlingar är ungefär lika stor.

Andelen avhopp under mandatperioden har ökat jämfört med tidigare för gruppen unga 18– 29 år. Avhoppen från kommunfullmäktige under perioden 2010–2014 i åldersgruppen 18–27 år låg på 46,4 procent för kvinnor respektive 41,7 pro- cent för män. Detta ska jämföras med perioden 2006–2010 då andelarna var lägre och låg på 41,4 procent för kvinnor respektive 35,6 procent för män i åldersgruppen.

14.3.3 Insatser inom politikområdet

Genom propositionen Med fokus på unga – en politik för goda levnadsvillkor, makt och inflyt- ande (prop. 2013/14:191, bet. 2013/14:KrU9, rskr. 2013/14:354) har ett nytt mål för ungdoms- politiken slagits fast. Med det nya övergripande målet tydliggörs att ungdomspolitiken är ett av flera verksamhetsområden som ska bidra till måluppfyllelsen.

I den ungdomspolitiska propositionen angav regeringen därtill tre prioriteringar inom ramen för det övergripande målet. Detta har syftat till att fokusera regeringens insatser för att uppnå det övergripande målet. Under 2014 och 2015 var regeringens prioriteringar inom ungdoms- politiken egen försörjning, psykisk hälsa och inflytande. Därför utgår resultatuppföljningen nedan utifrån dessa tre prioriterade områden.

Egen försörjning

En prioriterad fråga inom ramen för området egen försörjning har inom ungdomspolitiken varit insatser för unga som varken arbetar eller studerar. Regeringens övriga insatser för ungas försörjning återfinns bl.a. inom utgiftsområdena 14, 16 och 18.

Unga som varken arbetar eller studerar

Unga som inte påbörjar eller fullföljer en gym- nasieutbildning har sämre möjligheter att eta- blera sig i arbetslivet. Regeringen lämnade i mars 2014 propositionen Med fokus på unga – en politik för goda levnadsvillkor, makt och infly- tande (prop. 2013/14:191) till riksdagen. Som ett resultat av propositionen, och som ett första steg för att stärka insatserna för gruppen unga som varken arbetar eller studerar, trädde vissa änd- ringar i skollagen i kraft den 1 januari 2015. Ge- nom lagändringarna förtydligades kommunernas ansvar för de ungdomar som inte går i gymnasie- skolan. Det tidigare så kallade informations- ansvaret för icke skolpliktiga ungdomar be- nämns nu istället aktivitetsansvar för ungdomar. Ansvaret innebär att kommunerna har i uppgift att erbjuda berörda ungdomar lämpliga individu- ella åtgärder. Dessa åtgärder ska i första hand motivera till utbildning. Kommunerna ska även föra register över de ungdomar som omfattas av ansvaret och dokumentera sina insatser på lämp- ligt sätt. För att ge kommunerna bättre möjlig-

174

heter att fullgöra sitt ansvar ska också huvudmän för gymnasieskolor och gymnasiesärskolor snar- ast meddela hemkommunen om en elev utan giltigt skäl är frånvarande i betydande utsträck- ning.

Statens skolverk fick under 2014 i uppdrag att stödja kommunerna i deras arbete med aktivitetsansvaret och årligen redovisa sina in- satser på området i samband med årsredovis- ningen. Stödet gäller i första hand utveckling av register och statistik. Bland annat fick myndig- heten i uppdrag att utveckla en modell för na- tionell uppföljning av de ungdomar som omfat- tas av ansvaret. Vidare gavs under 2014 Statens skolinspektion i uppdrag att genomföra en kva- litetsgranskning av kommunernas arbete med det kommunala aktivitetsansvaret. Skolinspek- tionens uppdrag ska slutrapporteras till Rege- ringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 11 december 2015.

I och med lagändringarna har det alltså för- tydligats att hemkommunen inom ramen för aktivitetsansvaret har uppgiften att erbjuda be- rörda ungdomar individuellt motivationshöjande stöd. Vidare kommer kommunala register över målgruppen tillsammans med uppdragen till Skolverket och Skolinspektionen att möjliggöra en nationell uppföljning av antalet ungdomar under 20 år som inte genomför eller har fullföljt en gymnasieutbildning, något som kommer att öka kunskapen om denna grupp.

Regeringen gav i september 2014 Statistiska centralbyrån (SCB) i uppdrag att genomföra en uppföljning av etableringsprocessen bland ung- domar som inte har påbörjat eller har avbrutit en gymnasieutbildning (U2014/05385). Bakgrun- den var ett förslag som lades fram i betänkandet Unga som varken arbetar eller studerar – Sta- tistik, stöd och samverkan (SOU 2013:74). I betänkandet framförs att de befintliga s.k. gym- nasieuppföljningarna bör utökas till att även avse ungdomar som avbrutit eller aldrig påbörjat en gymnasieutbildning. Det material som tas fram genom en sådan utökad uppföljning kan bl.a. ligga till grund för bedömningar av dessa ung- domsgruppers behov av vuxenutbildning.

För att få fler ungdomar i arbete och för att stärka ungas kompetens har regeringen tagit de första stegen i ett ambitiöst reformprogram. För att främja en konstruktiv och flexibel samverkan mellan Arbetsförmedlingen och kommuner har regeringen tillsatt Delegationen för unga till arbete (dir. 2014:157). Regeringen har även avi-

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

serat ett stegvis införande av en 90-dagarsgaranti för ungdomar, som innebär en bortre gräns för hur länge en ung person ska kunna vara arbetslös innan han eller hon erbjuds ett jobb, en insats som leder till jobb eller en utbildning. Flera olika satsningar har genomförts för att möjliggöra 90- dagarsgarantin, bl.a. har utbildningskontrakt och traineejobb införts (se vidare utgiftsområde 14, avsnitt 3 Arbetsmarknad och utgiftsområde 16, avsnitt 10 Politikens inrikting och avsnitt 11 Budgetförslag). Sammantaget bedöms dessa insatser ha betydelse för ungas etablering i ar- bets- och samhällslivet.

Ungdomar som deltar i EU:s mobilitetsprogram

Möjligheterna för ungdomar att delta i EU:s mobilitetsprogram bör så långt som möjligt underlättas. År 2014 var det första med EU:s nya utbildnings- och ungdomsprogram Erasmus+ (2014–2020). Programmet omfattar de aktivite- ter som fanns inom ramen för två tidigare pro- gram; det livslånga lärandet och Ung och aktiv i Europa. Det sistnämnda har visat sig vara ett bra instrument för att främja ungas återinträde i utbildning och inträde på arbetsmarknaden. Regeringen har gett MUCF i uppdrag att vara nationellt kontor för ungdomsdelen av Erasmus+ och ansvara för att programmet ge- nomförs i Sverige. Under 2014 deltog totalt 2 620 unga och ungdomsledare inom ungdoms- delen av Erasmus+.

Inflytande

Att främja ungas inflytande är en viktig del av målet för ungdomspolitiken. Regeringens in- satser för att stärka ungas inflytande fördelas över flera områden.

Insatser för ungas valdeltagande

MUCF har haft i uppdrag att fördela stöd till organisationer inom det civila samhället och till kommuner som genomfört verksamhet i syfte att öka valdeltagandet i Europaparlamentsvalet respektive i de nationella allmänna valen under 2014 (U2013/07617, U2013/07806, U2013/06072 m.fl.) (se vidare utgiftsområde 1, avsnitt 9 Demokratipolitik). Utifrån sitt uppdrag att fördela stöd för att öka valdeltagandet inom målgrupperna med lägre deltagande i tidigare val, drar MUCF två slutsatser. Den första är att delar av samhället är på väg att förlora det demokra- tiska fundamentet. Medborgare i ytterstads-

175

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

områdena känner sig, enligt MUCF, inte del- aktiga och anser sig sakna makt att påverka sin situation. I områden där få röstar saknas tillit till politiska processer och till de folkvalda. Den andra slutsatsen är att det stora antalet ansökningar om stöd samtidigt vittnar om att det finns ett stort intresse i civilsamhället och i kommunerna för att förstärka demokratin (Varje röst är viktig, så fördelades stödet för ökat valdeltagande under supervalåret 2014, MUCF, 2015).

MUCF har även genomfört skolval 2014, både i samband med valet till Europaparlamentet den 25 maj och i samband med de nationella valen den 14 september 2014 (Ju2013/05251) (se vidare utgiftsområde 1, avsnitt 9 Demokrati- politik). Myndigheten har sedan valåret 2002 haft en samordnande roll att genomföra skolval inför riksdagsval. År 2014 var dock första gången som skolval samordnades nationellt inför ett Europaparlamentsval och som det dessutom genomfördes två skolval under samma år. Totalt 1 796 skolor deltog och 555 000 elever hade möjlighet att delta i skolval inför riksdagsvalet. År 2014 blev därmed ett rekordår i det avseendet och ett stort antal elever har haft möjlighet att diskutera politik, ta ställning och prova hur ett val går till.

Unga förtroendevalda

Unga är underrepresenterade inom politiken och i folkvalda församlingar. Unga lämnar därtill sina politiska uppdrag i förtid i hög utsträckning. MUCF har därför fått i uppdrag att 2014 och 2015 genomföra insatser i syfte att fler unga kvinnor och unga män ska ta på sig uppdrag som politiskt förtroendevalda och för att motverka att unga politiker väljer att lämna sina uppdrag i förtid (U2014/03352). Insatserna ska bl.a. om- fatta en försöksverksamhet i ett begränsat antal kommuner, med stödinsatser för unga förtroendevalda i form av exempelvis intro- duktionsprogram, mentorskap och nätverk.

Myndigheten har även under 2015 haft i upp- drag att verka för förbättrad kännedom bland unga om medborgarförslag.

Under 2015 har Utredningen om demokratisk delaktighet och inflytande (dir. Ju 2014:19) ar- betat bl.a. med frågor om ungas politiska representation, delaktighet och inflytande. Ut- redningen ska slutredovisa sitt uppdrag senast den 15 december 2015.

Ungdomspolitiska rådet

En viktig del av ungdomspolitiken är regeringens dialog med ungdomar. Statsrådet med ansvar för ungdomspolitiken har ett s.k. Ungdomspolitiskt råd. Syftet med rådet är att regeringen ska få bidrag till sin omvärldsanalys på det ungdoms- politiska området och förankra förslag inom ungdomspolitiken med representanter för poli- tikens målgrupp. Ungdomspolitiska rådet består av representanter för ungdomsorganisationer, liksom nätverk och verksamheter som på olika sätt arbetar med ungdomar. Även representanter för myndigheter och forskarsamhället deltar i rådet. Under 2014 och 2015 har flera steg tagits för att stärka rådets roll, bl.a. i enlighet med propositionen Med fokus på unga – en politik för goda levnadsvillkor, makt och inflytande (prop. 2013/14:191), där det anges att Ungdomspolitiska rådet bör få en mer strategisk roll. Som exempel kan nämnas att Ungdoms- politiska rådets deltagare har getts möjlighet att komma in tidigare i beredningsprocessen bl.a. när det gäller frågor om ungas politiska representation och inflytande. Ungdomspoli- tiska rådet är ett av de ca 50 fasta forum som Regeringskansliet har för samråd med det civila samhällets organisationer.

Psykisk hälsa

Efter ett uppdrag från regeringen redovisade MUCF våren 2015 en kartläggning av ung- domars upplevda psykiska ohälsa (S2013/06261). Av rapporten När livet känns fel – Ungas upplevelser kring psykisk ohälsa (MUCF, 2015) framgår att unga kvinnor i åldern 16‒24 år är den grupp i befolkningen som rapporterar de högsta nivåerna av stress- relaterade besvär. Många unga tycker att det är svårt att själva hitta en balans i tillvaron. Kra- ven utifrån upplevs som allt för höga, sam- tidigt som de egna ambitionerna blir till krav på prestation. Unga beskriver hur deras erfa- renheter av stress och att må dåligt påverkar möjligheten att göra saker som de vill eller måste göra i vardagen, vilket gör att de hamnar efter och blir ännu mer stressade eller ångest- fyllda.

En återkommande anledning till upplevelser av stress bland unga är skolan. Andelen 13-åriga flickor som är stressade över sitt skolarbete upp- gick till 36 procent 2013/14, vilket är nästan en

176

fördubbling jämfört med 2009/10. Bland poj- karna i samma ålder var andelen som var stres- sade 22 procent, vilket också innebär en för- dubbling jämfört med 2009/10. Skolstressen bland grundskoleelever är störst bland 15-åring- arna, 60 procent av flickorna och 34 procent av pojkarna var ganska eller mycket stressade över sitt skolarbete 2013/14. Stressen ökar också bland de äldre ungdomarna, och då främst bland unga kvinnor. Andelen som känt sig stressade varje dag eller flera gånger i veckan var 51 pro- cent bland kvinnor i åldern 16–29 år och 29 pro- cent bland män i samma ålder 2013.

Unga kvinnor och unga män har ofta olika sätt att kommunicera problem och att de inte mår bra, vilket kan innebära ett större mörkertal kring unga mäns psykiska hälsa. Unga kvinnor beskriver i högre grad på vilket sätt de upplever psykisk ohälsa medan unga män i högre grad är utåtagerande och uttrycker sig genom våld och i en del fall kriminellt beteende. Unga män tar också sitt liv i betydligt högre utsträckning än unga kvinnor, medan unga kvinnor betydligt oftare försöker ta sitt liv.

MUCF fick i april 2014 i uppdrag att genom- föra en jämställdhetssatsning med fokus på att främja unga kvinnors och unga mäns psykiska hälsa, trygghet och välbefinnande (U2014/03013). Uppdraget pågår under 2014 och 2015.

MUCF fick i augusti 2014 i uppdrag att be- skriva och, om möjligt, föreslå en eller flera modeller för hur samhällets stöd till unga med psykisk ohälsa som varken arbetar eller studerar kan organiseras och hur samverkan mellan olika aktörer kan utformas för att förbättra stödet för dessa unga att återkomma i aktivitet (S2014/06311). I uppdraget ingår också att be- skriva vilka strukturella hinder som kan uppstå i arbetet med att stärka dessa ungdomars psykiska hälsa och i arbetet med att främja deras möjlig- heter att få sysselsättning. Uppdraget ska slut- redovisas senast den 30 september 2015.

Ungas fritid och organisering

Den tematiska analysen Fokus 14 – om ungas fritid och organisering (MUCF, 2014) visar på stora skillnader vad gäller hur mycket fritid unga har och hur aktiva de är. Samtidigt värderar många unga fritiden högt och är aktiva på sin fritid. Idrotten intar en särställning bland ungas

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

fritidsaktiviteter. En enkätundersökning visar att 80 procent av unga kvinnor och unga män i ål- dern 13–19 år idrottar eller motionerar inom en förening eller på egen hand minst en gång varje vecka.

Analysen pekar dock på att vissa barn och unga deltar allt mindre i föreningslivet. Barn som börjar med en aktivitet i tidig ålder slutar också tidigare. Av ungdomarna i åldern 13–19 år är 40 procent inte medlem i någon förening. Bland utrikes födda unga kvinnor, unga hbt-personer, unga nyanlända och unga kvinnor och män med funktionsnedsättning är detta särskilt vanligt. Var åttonde ungdom i åldern 13–19 år har avstått från fritidsaktiviteter de skulle vilja vara med på på grund av att de inte kan delta av ekonomiska skäl. Även hur de unga blir bemötta inom fritids- verksamheter kan begränsa deras deltagande i fritidsaktiviteter. Detta gäller inte minst för unga kvinnor och unga män med funktionsnedsätt- ning och unga hbt-personer.

Studien visar även skillnader sett till olika bo- stadsområden. I låginkomstområden är det van- ligare att unga besöker fritidsgårdar, ungdomens hus och bibliotek, medan ungdomar i hög- inkomstområden i större utsträckning är med i aktiviteter som föreningsidrott och musik- och kulturskolor. Sammantaget är unga i låg- inkomstområden i betydligt mindre utsträckning med i föreningsidrotten och i musik- och kultur- skolan. Om olika fritidsaktiviteter läggs samman är fritidsaktiviteten lägre i låginkomstområden jämfört med höginkomstområden. Studien pekar också på olikheter mellan olika åldersgrupper. Ungdomar 13–25 år befinner sig i olika faser i livet. Det är vanligare bland unga i gymnasie- skolan än i högstadiet att uppge att det finns för lite att göra på fritiden, vilket kan bero på att offentliga verksamheter och stora delar av före- ningslivet främst når unga i grundskolan.

När det gäller ungas politiska engagemang vi- sar en forskningsöversikt kring ungas organise- ring och fritidsaktiviteter på nätet på flera tren- der. Dels lyfter forskning fram att ungas enga- gemang oftare tar sig uttryck i specifika kam- panjer och avgränsade frågor och att unga orga- niserar sig i mer lösa och decentraliserade nät- verk. Dels har internetanvändningen en central funktion och den digitala organiseringen följer andra mönster än den traditionella organise- ringen. Dock indikerar forskningen att de som är aktiva utanför nätet också är de som är aktiva på

177

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

nätet. Det är således samma sociala strukturer som genomsyrar båda ”världarna”.

Statsbidrag till ungdomsorganisationer

Statsbidraget till barn- och ungdomsorganisa- tionerna styrs av förordningen (2011:65) om statsbidrag till barn- och ungdomsorganisa- tioner. Genom regleringsbrevet för 2014 disp- onerade MUCF ca 72 miljoner kronor att för- dela som organisationsbidrag till barn- och ungdomsorganisationernas verksamhet. Därutöver disponerade myndigheten ytterligare ca 164 miljoner kronor att fördela som organisations- och projektbidrag ur anslaget Statligt stöd till organisationers arbete för barn och ungdomar på lokal nivå. Organisations- bidraget kan lämnas till barn- och ungdomsorganisationer, barn- och ungdoms- organisationer som företräder nationella minoriteter i Sverige, barn- och ungdoms- organisationer som företräder personer med funktionsnedsättning samt, under högst tre år, till barn- och ungdomsorganisationer som inte uppfyller villkoren om antal medlemmar och geografisk spridning i den nämnda bidragsför- ordningen. Antalet bidragsgrundande medlem- mar 6–25 år var för bidragsåret 2014 629 067 personer i 106 barn- och ungdomsorganisa- tioner.

Ungdomsorganisationernas medlemmar be- stod 2014 av 282 174 unga kvinnor och 335 533 unga män. Uppgift om könstillhörighet var 2014 frivilligt att lämna i ansökan och har inte lämnats av 41 915 medlemmar. Enligt uppdrag från rege- ringen fördelade myndigheten under året totalt ca 235 miljoner kr i organisations- och pro- jektstöd till barn- och ungdomsorganisationer. Av övriga statsbidrag som MUCF fördelar till- faller en del även ungdomsorganisationer. Inom ramen för myndighetens uppdrag har myndig- heten också genomfört den andra uppföljnings- rapporten om villkoren för det civila samhället.

Kunskap om ungas levnadsvillkor

Uppföljningssystemet för ungdomspolitiken

Syftet med uppföljningssystemet för ung- domspolitiken är att följa utvecklingen av ung- domars levnadsvillkor för att möjliggöra be- dömning av måluppfyllelsen. Uppföljnings- systemet administreras av MUCF och består av uppföljning av indikatorer som belyser

ungas levnadsvillkor, tematiska analyser som ger en fördjupad bild av utvecklingen av ungas levnadsvillkor (Fokusrapporter) samt attityd- och värderingsstudier.

Regeringen inledde 2010 ett arbete med att utvärdera och förändra uppföljningssystemet för den nationella ungdomspolitiken. Arbetet har bedrivits i flera steg. MUCF lämnade i februari 2014 förslag till en revidering av de ungdoms- politiska indikatorerna. Under 2014 och 2015 har MUCF också haft i uppdrag att utveckla en databas som presenterar indikatorerna på ett lättillgängligt och användarvänligt sätt. Detta har resulterat i en webbaserad databas, Ung idag, som innehåller 60 indikatorer om ungas levnads- villkor och som kommer att lanseras av MUCF under hösten 2015.

För att stärka ungas och ungdomsorganisa- tioners perspektiv i ungdomspolitiken har MUCF fått i uppdrag att verka för att fler ung- domar och ungdomsorganisationer ska involve- ras och att ta fram en plan för hur arbetet skulle kunna utvecklas och förbättras under perioden 2015‒2017. Under 2014 utvecklade MUCF en processorienterad analysmodell för att bedöma och planera hur ungdomars och ungdomsorgani- sationers perspektiv kan stärkas i genomförandet av uppföljningen, från det att uppdrag ges hela vägen fram till presentationen av resultaten. Myndigheten har också presenterat en plan för de kommande årens arbete och en aktivitetsplan för 2015.

Internationellt arbete

Sverige deltar i internationellt ungdomspolitiskt samarbete inom EU, FN, Europarådet, Nor- diska ministerrådet och Barentsrådet. Samarbetet i EU har under 2014 främst handlat om imple- menteringen av det nya utbildnings- och ung- domsprogrammet Erasmus+. Under året antogs även en EU-arbetsplan på ungdomsområdet. Den syftar till att ungdomsområdet, under en pilotfas, ska använda existerande verktyg och resurser mer effektivt för att möta de utma- ningar unga står inför.

Sverige har deltagit i Europarådets kampanj No Hate Speech. Den svenska kampanjens syfte var att höja kunskapen, särskilt hos barn och ungdomar, om bl.a. främlingsfientlighet, sexism och liknande former av intolerans på internet 2013–2014 (A2013/02317 och A2014/01205).

178

En redovisning finns under utgiftsområde 13, av- snitt 4 Diskriminering. Den 25 juni 2015 fattades beslut att förlänga kampanjen t.o.m. 2016 och att utvidga kampanjen till att även omfatta våldsbe- jakande extremism (Ku2015/01869).

Övriga insatser

Ungdomsperspektiv

MUCF har i uppdrag att 2014 och 2015, i sam- arbete med Barnombudsmannen, sprida kunskap på kommun- och landstingsnivå om ett barn- och ungdomsperspektiv samt om metoder för dialog med barn och unga. Resultaten från det pågående uppdraget rör bl.a. ett ökat barnrätts- och ungdomsperspektiv inom området ekonomisk utsatthet bland barn och unga, att kunskaperna om barn och ungas levnadsvillkor fördjupas genom dialog med barn och unga samt förbättrad uppföljning på området.

MUCF hade 2014 även i uppdrag att utveckla en strategi för myndighetens arbete med att verka för att ungdomsperspektivet integreras i relevanta myndigheters verksamheter och med att bidra till bättre samverkan och samordning av statliga insatser som riktas till ungdomar.

Under 2014 har MUCF vidare haft i uppdrag att sprida kunskap om den nya ungdomspoliti- ken, främst till personer som i sina yrkesroller fattar beslut som påverkar unga. Budskapet som myndigheten har kommunicerat är att det bör skapas förutsättningar som kan bidra till att unga kan forma sina egna liv och bidra till en positiv samhällsutveckling och att ungdomspolitiken ska bidra till att alla unga får goda levnadsvillkor, makt och inflytande.

Jämställdhet för unga kvinnor och unga män

Jämställdhetsperspektivet har i allt högre grad integrerats inom ungdomspolitiken. Analyser av ungas levnadsvillkor belyser som regel situa- tionen för unga kvinnor respektive unga män och ger underlag för analyser av hur ungdoms- politiken kan bistå i arbetet med att möta de jämställdhetspolitiska målen. MUCF har som en av 18 pilotmyndigheter 2013 och 2014 genom- fört ett utvecklingsarbete kring jämställdhets- integrering, som spänt över samtliga verksam- hetsområden på myndigheten inklusive former för jämställdhetsintegrerad bidragsgivning. MUCF bedömer att jämställdhetsintegrering leder till en ökad kvalitet i myndighetens ordina-

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

rie arbete och för de målgrupper myndigheten vänder sig till samt att detta bidrar till arbetet att nå de jämställdhetspolitiska målen.

Ett flertal insatser för att stärka jämställdheten bland unga har inriktats på olika aspekter av våldsförebyggande arbete med syfte att för- hindra mäns våld mot kvinnor. MUCF har sedan 2011 arbetat med uppdraget Pojkars och unga mäns attityder till jämställdhet, maskulinitet och våld (U2011/02232). Uppdraget har slutrap- porterats i mars 2015. Rapporten visar att upp- draget nått en stor målgrupp och svarat mot en omfattande efterfrågan på den utbildning, kun- skap och metodmaterial som myndigheten ut- vecklat. Som följd av uppdraget har kunskaperna om våldsförebyggande arbete med ett genus- perspektiv ökat bland myndigheter och kom- muner. MUCF har vidare genomfört uppdrag inriktade på insatser mot kränkningar, trakasserier och hot via internet och andra medier (U2013/04492) samt uppdrag att före- bygga sexuella övergrepp i föreningslivet (U2013/00106). Det sistnämnda har inriktats på en kartläggning av föreningslivets arbete för att förebygga sexuella kränkningar och övergrepp mot unga kvinnor och unga män samt stöd- material bl.a. i webbplatsen Gråzon Gränsfall Glasklart. Sammantaget har dessa uppdrag resulterat i förbättrade kunskaper om ungas utsatthet och om metoder för hur olika aktörer, däribland kommuner, skolor och föreningar bättre kan möta unga kvinnor och män som har erfarenheter av utsatthet eller kränkningar inklu- sive sexuella kränkningar och övergrepp. Dessa kunskaper och metoder innebär att det har skap- ats bättre förutsättningar i kommunerna för att utveckla ett våldsförebyggande arbete på dessa områden.

Unga hbtq-personer

Diskriminering och andras okunskap påverkar hbtq-ungdomars hälsa och självbild negativt. Många unga hbtq-personer har erfarenhet av dåligt bemötande, våld eller hot om våld och saknar tilltro till samhällets institutioner och många har självmordstankar (Öppna skolan, MUCF, 2015). Regeringen har därför genom- fört insatser för att stärka hbtq-undomars situ- ation.

MUCF är hbt-strategisk myndighet och har genomfört ett utvecklingsarbete om hbtq-frågor. Myndigheten har integrerat ett normkritiskt perspektiv i sin verksamhet.

179

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

En av de viktigaste arenorna för att stärka hbtq-ungdomars villkor är skolan. Skolan är den plats där unga i huvudsak tillbringar sin vardag och bidrar till att forma ungas identitet och bild av världen. MUCF har i uppdrag att 2014 och 2015 genomföra insatser för att skapa en öppen och inkluderande miljö i skolan för unga hbt- personer (U2014/07545). Insatserna har genom- förts i samråd med Statens skolverk och bestått i att utveckla ett stödmaterial för skolpersonal, Öppna skolan, som kan användas för fortbild- ning men också i det dagliga arbetet på skolan för att skapa bättre skolmiljöer för hbtq-ung- domar. Myndigheten har även genomfört ut- bildningsinsatser för skolpersonal.

Ungdomsforskning

Regeringen beslutade 2005 att tilldela Forte (då- varande FAS) samordningsansvaret för svensk barn- och ungdomsforskning. Forte ska på olika sätt stödja detta mångdisciplinära och breda forskningsområde. Stöd lämnas som program- stöd, anställningar och projektstöd. Viktiga delar av uppdraget är att göra strategiska satsningar inom området, skapa samverkan mellan olika finansiärer, sprida forskningsresultat samt ordna mötesplatser för forskare och praktiker. Forsk- ning om barns och ungdomars levnadsvillkor och hälsa ger viktiga underlag för utformningen av regeringens barn- och ungdomspolitik. MUCF lämnade våren 2015 en skrivelse (U2015/01886) i vilken det bland annat föreslås att samverkan mellan myndigheten och Forte ska ske kontinuerligt och vid behov.

14.3.4 Analys och slutsatser

Den ungdomspolitiska propositionen Med fokus på unga – en politik för goda levnadsvillkor, makt och inflytande behandlades av riksdagen i juni 2014 (prop. 2013/14:191, bet. 2013/14:KrU9, rskr. 2013/14:354).

Med denna proposition tydliggjordes att det övergripande målet för ungdomspolitiken är ett av flera verksamhetsområden som ska bidra till måluppfyllelsen. Även uppföljningen och upp- följningssystemet för ungdomspolitiken har tydliggjorts. Webbportalen Ung idag kommer att fungera som ett viktigt verktyg för att följa upp och sprida kunskap om ungas levnadsvill- kor. Den kommer också att fungera som ett stöd för integreringen av ett ungdomsperspektiv i

statliga myndigheters verksamhet samt utveck- lingen av en kunskapsbaserad ungdomspolitik i kommuner och landsting.

Den ungdomspolitiska propositionen innehöll även ett ungdomspolitiskt handlingsprogram som syftat till att fokusera regeringens insatser för att uppnå det övergripande ungdomspolitiska målet. De prioriterade områdena har varit egen försörjning, inflytande och psykisk hälsa.

Egen försörjning

Regeringen har den höga ungdomsarbetslös- heten som en av sina högst prioriterade arbets- marknadspolitiska utmaningar. Närmare hälften av de arbetslösa ungdomarna är heltidsstu- derande som söker arbete, inklusive extraarbete på helger och lov. För de flesta unga är arbets- löshetsperioderna relativt korta, vilket indikerar att många unga varvar arbete med korta perioder av arbetslöshet.

Det finns dock en grupp bland unga arbets- lösa som befinner sig långt ifrån arbetsmark- naden och har svårigheter att hitta vägar in till arbetslivet. Störst risk för långtidsarbetslöshet och framtida arbetsmarknadsrelaterade problem löper unga som saknar fullföljd gymnasieutbild- ning, är utrikes födda eller har en funktions- nedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Utredningen om unga som varken arbetar eller studerar har i del- och slutbetänkande (SOU 2013:13, SOU 2013:74) lämnat ett flertal förslag. Flera av dessa förslag har genomförts, såsom förtydligande av det kommunala aktivitetsansva- ret för ungdomar under 20 år som inte går i gymnasieskolan. Med detta har viktiga steg tagits för att minska andelen unga som varken arbetar eller studerar. De uppdrag och uppföljningar som initierats inom området kommer att bidra till att öka kunskapen om gruppen unga som inte påbörjat eller fullföljt en gymnasieutbildning, något som är värdefullt för utformningen av framtida insatser för gruppen. Kunskaperna om gruppen behöver dock fortsatt förbättras och utvecklingen inom gruppen följas upp kontinu- erligt.

Gruppen är heterogen och ungdomarna har många gånger en komplex problembild. Ung- domar utan fullföljd gymnasieutbildning, unga som lider av psykisk ohälsa och utrikes födda ungdomar är överrepresenterade inom gruppen. Alltför många av dessa unga kvinnor och män

180

befinner sig långt från utbildning och arbets- marknad.

Inflytande

Att främja ungas inflytande är ett övergripande mål för ungdomspolitiken. Unga kvinnor och unga män ska ges samma möjligheter till infly- tande som andra människor i samhället, efter ålder och mognad, såsom det är formulerat i konventionen om barnets rättigheter. Ungas del- aktighet i politiska beslutsprocesser är inte bara en rättighet utan det är också viktigt att ungas kunskaper, synpunkter och erfarenheter tas till vara som en resurs i den demokratiska proces- sen. Därför har flera insatser för att stärka ungas inflytande genomförts det senaste året.

Regeringen har även stärkt det Ungdomspoli- tiska rådets roll. Detta har bidragit till att ung- domsorganisationer fått större möjlighet till insyn och inflytande i beredningsprocessen i frågor som berör ungas politiska representation och inflytande.

Unga kvinnor och unga män är trots vissa för- bättringar alltjämt underrepresenterade inom politiken och i folkvalda församlingar. Därtill hoppar unga i hög utsträckning av politiska upp- drag i förtid. Orsakerna till att unga hoppar av är flera, vilket framgår av MUCF:s pågående upp- drag Stöd till unga politiker (U2014/03352). Dels flyttar många unga och blir därmed tvungna att avsäga sig uppdrag. Dels uppger många unga orsaker som exempelvis bristande stöd och bristande erfarenhet som anledning till att de hoppat av uppdrag. Bland unga är grupper med svag socioekonomisk bakgrund särskilt underrepresenterade och ojämlikheten bland unga behöver adresseras ytterligare. Det är därför viktigt att erfarenheterna från pågående uppdrag och de förslag som lämnas från Utredningen om demokratisk delaktighet och inflytande (dir. 2014:111) följs upp.

Psykisk hälsa

Unga kvinnors och unga mäns psykiska ohälsa har uppmärksammats i ett antal rapporter det senaste decenniet. Rapporterna har visat att den psykiska ohälsan hos unga har ökat be- tydligt jämfört med hos resten av befolk- ningen. Det är också vanligare att unga kvin-

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

nor upplever psykiska besvär än att unga män gör det. Ungdomspolitiken har bidragit med viktiga kartläggningar av ungdomars upplevda psykiska ohälsa och på så sätt ökat kunskapen inom området. MUCF redovisade i rapporten När livet känns fel – Ungas upplevelser kring psykisk ohälsa (MUCF, 2015) olika förslag till åtgärder som syftar till att främja ungdomars psykiska hälsa. Vidare har MUCF som strate- gisk myndighet inom ramen för regeringens hbt-strategi stärkt insatserna för att förbättra unga hbtq-personers situation.

Insatser för att stärka jämställdheten bland unga har inriktats på olika aspekter av förebyg- gande arbete med syfte att förhindra mäns våld mot kvinnor samt ungas utsatthet för trakasse- rier och sexuella kränkningar. Detta har resulte- rat i förbättrade kunskaper om ungas utsatthet och om metoder för hur olika aktörer, däribland kommuner, skolor och föreningar, bättre kan möta ungas behov av stöd samt utveckla ett förebyggande arbete.

14.4Budgetförslag

14.4.112:1 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor

Tabell 14.2 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2014	Utfall	32 580		sparande	938
2015	Anslag	33 336	1	Utgifts-	33 422
2015	Anslag	33 336	1	prognos	33 422
2016	Förslag	39 346

2017	Beräknat	39 790	2
2018	Beräknat	40 483	3

2019	Beräknat	41 271	4

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2015 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 39 346 tkr i 2016 års prisnivå.

3Motsvarar 39 349 tkr i 2016 års prisnivå.

4Motsvarar 39 348 tkr i 2016 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Myndigheten för ung- doms- och civilsamhällesfrågors förvaltnings- utgifter.

181

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Regeringens överväganden

Tabell 14.3 Härledning av anslagsnivån 2016–2019 för 12:1 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor

Tusental kronor

	2016	2017	2018	2019
Anvisat 2015 1	33 336	33 336	33 336	33 336
Förändring till följd av:
Pris- och löne-
omräkning 2	493	874	1 468	2 146
Beslut	5 517	5 580	5 679	5 790

Överföring
till/från andra
anslag
Övrigt

Förslag/
beräknat
anslag	39 346	39 790	40 483	41 271

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2014 (bet. 2014/15:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2015. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en

pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2017–2019 är preliminär.

Anslaget används för förvaltningsutgifter för Myndigheten för ungdoms- och civilsamhälles- frågor (MUCF).

MUCF har, med anledning av den av riksda- gen antagna propositionen Med fokus på unga – en politik för goda levnadsvillkor, makt och inflytande (prop. 2013/14:191, bet. 2013/14:KrU9, rskr. 2013/14:354) liksom nya politiska prioriteringar, ställts inför en ambitionshöjning inom ungdomspolitiken. Myndighetens verksamhet ska i högre grad präglas av stabilitet och långsiktighet. Med an- ledning härav föreslås anslaget ökas med 5 600 000 kronor 2016 genom en överföring av 7 000 000 kronor från anslaget 12:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet. Mellanskillnaden om 1 400 000 kronor avses kompensera för kommande PLO-uppräkning av anslaget.

Regeringen föreslår att 39 346 000 kronor an- visas under anslaget 12:1 Myndigheten för ung- doms- och civilsamhällesfrågor för 2016. För 2017, 2018 och 2019 beräknas anslaget till 39 790 000 kronor, 40 483 000 kronor respektive 41 271 000 kronor.

14.4.212:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet

Tabell 14.4 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2014	Utfall	258 676		sparande	1 764
2015	Anslag	260 440	1	Utgifts-	253 967
2015	Anslag	260 440	1	prognos	253 967
2016	Förslag	278 440
2017	Beräknat	278 440

2018	Beräknat	278 440
2019	Beräknat	253 440

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2015 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till ungdomsorganisationer. Anslaget får an- vändas för utgifter för statsbidrag och visst öv- rigt stöd till nationell och internationell ung- domsverksamhet för ungdomspolitikens genom- förande. Anslaget får användas för sådana admi- nistrativa utgifter som är en förutsättning för genomförandet av insatser inom området.

Kompletterande information

Reglerna för statsbidrag till barn- och ungdoms- organisationer finns i förordningen (2011:65) om statsbidrag till barn- och ungdomsorgani- sationer.

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2016 för anslaget 12:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 212 000 000 kronor 2017.

Skälen för regeringens förslag: För att nå en ökad förutsägbarhet och effektivitet i medels- tilldelningen som avser statsbidrag i form av organisationsbidrag till barn- och ungdoms- organisationer bör MUCF under 2016 kunna fatta beslut om stödets fördelning för 2017. Detta innebär att åtaganden om bidrag till nat-

182

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

ionell och internationell ungdomsverksamhet beslutas under 2016 för det kommande året och därmed medför behov om framtida anslag. Bemyndigandet ökas med drygt 100 000 000 kronor. Regeringen bör därför be-

myndigas att under 2016 för anslaget 12:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksam- het besluta om bidrag som medför behov av framtida anslag på högst 212 000 000 kronor 2017.

Tabell 14.5 Beställningsbemyndigande för anslaget 12:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet

Tusental kronor

	Utfall	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat	Beräknat
	2014	2015	2016	2017	2018	2019
Ingående åtaganden	–	–	100 000	–	–	–

Nya åtaganden	–	100 000	212 000	–	–	–

Infriade åtaganden	–	–	-100 000	-212 000	–	–
Utestående åtaganden	–	100 000	212 000	–	–	–

Erhållet/föreslaget bemyndigande	–	100 000	212 000	–	–	–

183

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Regeringens överväganden

Tabell 14.6 Härledning av anslagsnivån 2016–2019 för 12:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverk- samhet

Tusental kronor

	2016	2017	2018	2019
Anvisat 2015 1	260 440	260 440	260 440	260 440
Förändring till följd av:
Beslut	18 000	18 000	18 000	-7 000

Överföring
till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/
beräknat
anslag	278 440	278 440	278 440	253 440

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2014 (bet. 2014/15:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Regeringen har initierat en nationell samling för unga som varken arbetar eller studerar. Sam- lingen omfattar bl.a. en strategi med insatser för ökad samverkan och kunskap samt insatser rik- tade direkt till målgruppen. Regeringen planerar att presentera strategin i form av en skrivelse till riksdagen under hösten 2015. Med anledning härav föreslår regeringen att anslaget ökas med 25 000 000 kronor 2016 samt beräknar att 25 000 000 kronor anvisas per år 2017 och 2018.

Anslaget 12:2 Bidrag till nationell och inter- nationell ungdomsverksamhet föreslås minska med 7 000 000 kronor genom en överföring till 12:1 Myndigheten för ungdoms- och civilsam- hällesfrågor. Dessa medel har under flera år an- vänts för MUCF:s verksamhet och bör därför föras över till myndighetens förvaltningsanslag.

Regeringen föreslår att 278 440 000 kronor anvisas under anslaget 12:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet för 2016. För 2017, 2018 och 2019 beräknas anslaget till 278 440 000 kronor, 278 440 000 kronor respek- tive 253 440 000 kronor.

184

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

15 Politik för det civila samhället

15.1Omfattning

Politiken på området omfattar generella frågor om det civila samhället och dess villkor, bl.a. möjligheter att bilda organisationer, att erhålla statligt stöd, att bedriva ideell verksamhet och att göra människor delaktiga. Vidare omfattas organisationernas samverkan med den offentliga sektorn genom dialog och samråd samt genom arbetet med regeringens överenskommelser med idéburna organisationer och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Området omfattar även forskning samt annan kunskapsutveckling om det civila samhällets omfattning, roll, samman- sättning, verksamhet och utveckling.

15.2Utgiftsutveckling

Idrottspolitiken omfattar statliga insatser som syftar till att främja idrott och motion och sam- tidigt bidra till förbättrad folkhälsa.

Politiken för det civila samhället omfattar dessutom stöd till allmänna samlingslokaler och till friluftsorganisationer, bidrag för kvinnors organisering samt bidrag till riksdagspartiernas kvinnoorganisationer.

Tabell 15.1 Utgiftsutveckling inom Politik för det civila samhället, utgiftsområde 17

Miljoner kronor

	Utfall	Budget	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat	Beräknat
	2014	2015 1	2015	2016	2017	2018	2019
Politik för det civila samhället
13:1 Stöd till idrotten	1 705	1 738	1 738	1 903	1 914	1 933	1 933
13:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler	32	32	31	32	32	32	32

13:3 Bidrag för kvinnors organisering	28	28	27	28	28	28	28

13:4 Stöd till friluftsorganisationer	28	28	28	48	48	48	48
13:5 Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer	15	15	15	15	15	15	15

13:6 Insatser för den ideella sektorn	25	225	219	25	25	25	25

Summa Politik för det civila samhället	1 832	2 066	2 059	2 051	2 062	2 081	2 081

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2014 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

185

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

15.3Mål för politiken för det civila samhället

–utveckla det civila samhällets möjligheter att göra människor delaktiga utifrån enga- gemanget och viljan att påverka den egna livssituationen eller samhället i stort,

–stärka förutsättningarna för det civila sam- hället att bidra till samhällsutvecklingen och välfärden både som röstbärare och opin- ionsbildare och med en mångfald verksam- heter, och

–fördjupa och sprida kunskapen om det civila samhället.

Målet beslutades av riksdagen i samband med beslutet om propositionen En politik för det civila samhället (prop. 2009/10:55, bet. 2009/10:KrU7, rskr. 2009/10:195).

15.4Resultatredovisning för politiken för det civila samhället

15.4.1 Bedömningsgrunder

Resultatredovisningen sker med utgångspunkt i målet för politiken för det civila samhället samt utifrån de sex principer som är centrala inom politiken för det civila samhället och som fast- ställdes i propositionen En politik för det civila samhället (prop. 2009/10:55, bet. 2009/10:KrU7, rskr. 2009/10:195):

–självständighet och oberoende,

–dialog,

–kvalitet,

–långsiktighet,

–öppenhet och insyn, samt

–mångfald.

15.4.2 Resultat

Det civila samhället är en arena skild från staten, kommuner, landsting, marknaden och det en-

skilda hushållet där människor organiserar sig och agerar tillsammans för gemensamma intres- sen. I det civila samhället ingår allt från nätverk, tillfälliga sammanslutningar och frivilliga insatser till ideella föreningar, registrerade trossamfund, stiftelser och kooperativ m.m.

En rad faktorer påverkar villkoren för det ci- vila samhällets organisationer. De effekter som insatser inom politiken för det civila samhället har på dessa villkor är svåra att mäta och av- gränsa från effekterna av insatser som görs inom andra verksamhetsområden. Ansvaret för politi- kens genomförande vilar på stora delar av Rege- ringskansliet, varför en årlig interdepartemental uppföljning görs i förhållande till politikens mål och de sex principerna som behandlas närmare nedan. Uppföljningen görs av den interdeparte- mentala arbetsgruppen inom Regeringskansliet som har till uppgift att följa utvecklingen och bereda generella frågor om det civila samhällets villkor. Arbetsgruppen följer utvecklingen över tid vad gäller statlig bidragsgivning, dialog och samråd med det civila samhällets organisationer, samt övriga insatser för att förbättra det civila samhällets villkor. Statistiska centralbyrån (SCB), Vetenskapsrådet och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) lämnar viktiga underlag för bedömningen av politikområdets måluppfyllelse.

Huvuddelen av resultatinformationen utgörs av återrapporteringar från dessa myndigheter samt från Regeringskansliets interna uppfölj- ning. Sammanlagt 12,4 miljarder kronor fördela- des under 2015 i statligt stöd till det civila sam- hällets organisationer, vilket är högre än tidigare bl.a. på grund av att vissa bidrag har omdispone- rats till att omfattas det civila samhället.

Möjligheter till delaktighet

Principen om självständighet och oberoende avspeglar det civila samhällets centrala betydelse för demokratin och innebär att organisationerna inom det civila samhället självständigt ska kunna formulera sitt uppdrag i samhället utifrån sina egna värdegrunder.

För att det civila samhällets organisationer både självständigt och långsiktigt ska kunna upprätthålla funktioner utan något större inslag av offentlig styrning bör en övervägande del av bidragen till det civila samhällets organisationer vara organisationsbidrag och liknande generella

186

bidrag. Det bör dock finnas utrymme för flexi- bilitet med hänsyn till varje bidragssystem och områdes karaktär (prop. 2009/10:55).

Utredningen för ett stärkt civilsamhälle

I mars 2014 tillsattes utredningen Ett stärkt civilsamhälle (dir. 2014:04). Utredningens upp- drag är att undersöka möjligheterna att på olika sätt underlätta för det civila samhällets organi- sationer att bedriva sin verksamhet, att utvecklas och att därigenom bidra till demokrati, välfärd, folkhälsa, gemenskap och social sammanhåll- ning.

Regeringen beslutade i april 2015 om tilläggs- direktiv (dir. 2015:38) i syfte att stärka det civila samhällets roll i demokratin. Utredningen har nu också i uppdrag att föreslå hur det civila sam- hällets villkor kan stärkas så att dess roll i demo- kratin kan värnas och utvecklas, och att föreslå åtgärder från det offentliga för att det civila sam- hällets organisationer i större omfattning ska nå ut till delar av befolkningen som står utanför det civila samhällets organisationer och inom sina organisationer engagera en större mångfald människor. Uppdraget ska redovisas senast den 29 februari 2016

Dialog och samråd med det civila samhällets orga- nisationer

Principen om dialog mellan regeringen och det civila samhällets organisationer syftar bl.a. till att bredda och fördjupa underlag för offentligt be- slutsfattande.

Det formella remissförfarandet behöver kom- pletteras genom att information och synpunkter inhämtas även på andra sätt från det civila sam- hällets organisationer. Under 2014 fanns i Rege- ringskansliet 54 fasta forum för samråd med det civila samhällets organisationer. Omkring 670 organisationer medverkade i 151 möten. Utöver de fasta forumen för samråd anordnade Rege- ringskansliet också under 2014 ett stort antal möten (konferenser, hearings, m.m.) för samråd med det civila samhällets organisationer i speci- fika frågor.

Partsgemensamt forum

Partsgemensamt forum utgör en plattform för dialog på nationell nivå mellan regeringen och det civila samhällets organisationer. Ett syfte med forumet är att följa upp och utveckla politi- ken för det civila samhället. MUCF har sedan 2011 haft i uppdrag att administrera och ge- nomföra Partsgemensamt forum. I forumet

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

ingår representanter från sexton av det civila samhällets organisationer som representerar olika områden. Vidare inbjuds Sveriges Kom- muner och Landsting (SKL) att delta.

Under 2014 genomfördes fem möten i detta forum. För varje möte fanns ett övergripande tema. Exempel på teman som diskuterades under 2014 var mångfald, inkludering och delaktighet inom civilsamhällets organisationer, röstbärar- rollen och demokratiskt inflytande i parallella processer. Vidare diskuterades långsiktiga och alternativa finansieringsmöjligheter för civilsam- hället, bilden av den ideella sektorn och dess särart samt motiv till särbehandling i förhållande till företag.

Principen om öppenhet och insyn betonar det civila samhällets viktiga roll som opinionsbildare i demokratin. Det är angeläget att viktigare be- slut föregås av en transparent process där det civila samhället har möjlighet till insyn och dia- log, särskilt i frågor som rör det civila samhällets villkor.

Engagemangsguider

Principen om mångfald handlar om mångfald både av och inom organisationer i det civila sam- hället. Principen betonar att det civila samhället i sig bör ge utrymme för mångfald och erbjuda lika möjligheter till delaktighet och inflytande för människor oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan livsåskådning, funktionsned- sättning, könsidentitet eller könsuttryck, sexuell läggning eller ålder.

Satsningen på stöd till engagemangsguider på- gick under åren 2010–2013. Satsningen innebar att olika grupper (t.ex. nyanlända eller ensam- kommande unga) och verksamheter matchades. MUCF genomförde en utvärdering som redovi- sades i september 2014 (dnr U2014/05179). Ut- värderingen visar att föreningsrepresentanter i de lokala projekten hittat metoder för att kunna engagera fler. Det civila samhällets betydelse och kapacitet synliggjordes och jämställdhetsfrå- gorna ställdes i fokus. Regeringens bedömning var att satsningen med engagemangsguider var framgångsrik och regeringen vill se att dessa erfarenheter tas tillvara i eventuella nya sats- ningar.

Remissförfarandet

Remissförfarandet är en samrådsform som an- vänds för att uppfylla regeringsformens krav på beredning av regeringsärenden. Synpunkter in- hämtas från myndigheter, kommuner och lands-

187

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

ting samt även från det civila samhällets organi- sationer. Totalt har 90 remisser skickats ut till fler än 1700 organisationer under 2014. 60 pro- cent av organisationerna svarade på remisserna. Utöver de inbjudna inkom ytterligare samman- lagt 120 organisationer med synpunkter.

Europarådets kod för idéburna organisationer

År 2009 utvecklade Europarådet tillsammans med de idéburna organisationerna en kod för främjande av idéburna organisationers medver- kan i offentliga beslutsprocesser, Code of Good Practice on Civil Participation. Kodens budskap är att det offentliga bör samråda med civilsam- hället för att ta tillvara deras kunskaper och för- bättra kvaliteten på det offentligas arbete i rela- tion till det civila samhället. Koden ger exempel på hur medborgare genom engagemang i idéburna organisationer kan delta i den politiska beslutsprocessen. Den är ett verktyg som myn- digheter, kommuner och föreningar kan använda för att planera och utvärdera sin samverkan. Under 2014 spred MUCF ytterligare informa- tion till idéburna organisationer och offentliga aktörer om koden.

MUCF erfar att koden har varit användbar för kommuner och myndigheter när de ska initiera samråd med civilsamhällets aktörer. Koden har i vissa fall också använts som utgångspunkt för egna metodmaterial och metodhandledningar (t.ex. av Myndigheten för delaktighet och Örnsköldsviks kommun). Koden har även an- vänts som uppföljningsinstrument i det regionala överenskommelsearbetet i Västra Götalands läns landsting. Regeringen anser att koden är en bra metod och bör fortsätta att användas och spri- das.

Bidrag till samhällsutveckling och välfärd

Principen om kvalitet syftar till att belysa den särskilda kvalitet som det civila samhällets orga- nisationer har vid bl.a. utförandet av välfärds- tjänster. Principen omfattar också frågor om kunskap om det civila samhället.

Utredningen för ett stärkt civilsamhälle (dir. 2014:04) har bl.a. i uppdrag att analysera och bedöma om organisationernas särart och ställ- ning i förhållande till nationell lagstiftning och EU-rätt kan och bör utvecklas eller tydliggöras.

Principen om långsiktighet syftar till att för- bättra organisationernas möjligheter att planera,

bedriva och utveckla sin verksamhet på ett lång- siktigt sätt. Grunden för att det civila samhället ska kunna spela en aktiv roll i demokratin, både i sin röstbärande funktion och i sin dialog med staten, är att det finns goda och långsiktiga för- utsättningar för organisationerna att bedriva såväl verksamhet som organisationsutveckling.

Ett generellt stöd, såsom organisations- och verksamhetsbidrag, gör det möjligt för det civila samhällets organisationer att på ett långsiktigt sätt upprätthålla basfunktioner utan något större inslag av offentlig styrning.

Diagram 15.1 Fördelning av organisations- och

verksamhetsbidrag respektive projektbidrag

Procent

Statligt stöd till det civila samhällets organisationer

Statsbidrag om sammanlagt ca 12 miljarder kro- nor fördelas till det civila samhällets organisa- tioner inom flertalet verksamhetsområden. I området politiken för det civila samhället ingår även stöd till idrotten, bidrag till allmänna sam- lingslokaler, bidrag för kvinnors organisering, stöd till friluftsorganisationer samt bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer. I avsnit- ten 15.5–15.7 redogörs närmare för stödet till idrotten och bidraget till friluftsorganisation- erna.

Boverkets samlingslokaldelegation fördelar på regeringens uppdrag (dnr Ku2015/01148) medel som investeringsbidrag till allmänna samlingslo- kaler. Investeringsbidrag kan ges till nybyggnad, ombyggnad och inköp av allmänna samlingslo- kaler, samt till standardhöjande reparationer, tillgänglighetsskapande åtgärder och energiåt- gärder. Sammanlagt 80 föreningar med projekt spridda över hela landet beviljades bidrag under 2014 vilket är likvärdigt med tidigare år. Stödet gick i första hand till åtgärder som är miljövän- liga, sparar energi och förbättrar tillgängligheten

188

samt höjer lokalernas standard. Flera av pro- jekten syftade till att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning.

MUCF har i uppdrag att årligen lämna en sammanfattande redogörelse för vissa av de bi- drag som myndigheten hanterar. Redogörelsen omfattar bl.a. statsbidrag för kvinnors organise- ring, bidrag till jämställdhetsprojekt och bidrag till verksamheter mot rasism och liknande for- mer av intolerans. Organisationer på nationell nivå kan söka organisationsbidrag från MUCF för sin ordinarie verksamhet. Sammanlagt 367 organisationer lämnade in ansökningar och 315 av dem beviljades organisationsbidrag 2014.

Av statsbidraget till kvinnors organisering som MUCF fördelade under 2014 utbetalades 72 procent som organisations- eller etablerings- bidrag, vilket är likvärdigt med tidigare år. Vidare fördelade Partibidragsnämnden stöd till riks- dagspartiernas kvinnoorganisationer 2014. Stö- det fördelades till samtliga av de åtta riksdags- partier som har en kvinnoorganisation.

Utvecklingsbidraget till allmänna samlingslokaler

Boverkets samlingslokaldelegation fördelade bidrag till 12 projekt för utveckling av ungdoms- verksamhet i allmänna samlingslokaler 2014. Vidare fördelades bidrag till samlingslokalhål- lande föreningars riksorganisationer, dvs. Riks- organisationen Folkets Hus och Parker, Bygde- gårdarnas Riksförbund och Våra Gårdar.

Boverket har redovisat en uppföljning av verksamhetsutvecklingsbidraget till allmänna samlingslokaler (dnr S2013/08937). I redovis- ningen framgår vilka ungdomsverksamheter som fått bidrag för verksamhetsutveckling under 2014 och hur ungdomsverksamheterna har ut- vecklats genom stödet. Vidare framgår att verk- samheterna når både flickor och unga kvinnor samt pojkar och unga män. I enlighet med till- äggsuppdrag (dnr S2014/08774) återfinns också en redovisning av ungdomsverksamheternas geografiska spridning. Verksamhetsbidraget har varit sökbart sedan 2007 och ansökningar om 132 miljoner kronor har inkommit. 33 miljoner kronor har fördelats fram till 2013. Den geogra- fiska spridningen av stödet är stor och ungdomar har varit delaktiga i att skapa attraktiva mötes- platser t.ex. i Folkets Hus i Hammarkullen, Umeå Nykterhetsvänners Byggnadsförening och Skorpeds Bygdegårdsförening. Ett an- tal framgångsfaktorer identifieras i rapporten. Boverket lyfter bl.a. fram att ungdomarna får ta

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

ansvar för hela eller delar av projektets genomfö- rande, tydliga regler som har accepterats av både vuxna och ungdomar för lokalens användning samt samverkan med andra typer av organisa- tioner. Stöd har inte beviljats till storstadsområ- dena i den utsträckning som det var tänkt. Majo- riteten av de ansökningar som inkommit avser kommuner med färre än 25 000 invå- nare. Boverket föreslår därför bl.a. ett antal för- ändringar i gällande förordning. Dessa bereds i Regeringskansliet. Regeringen bedömer det särskilt viktigt att stödet för allmänna samlings- lokaler når storstadsområdena, inte minst när det gäller att ge ungdomar bättre tillgång till all- männa samlingslokaler som är anpassade till ungdomars kulturformer.

Överenskommelserna

I oktober 2008 slöts en överenskommelse mellan regeringen, idéburna organisationer inom det sociala området och SKL (dnr IJ2008/02110). Drygt 70 organisationer från det civila samhället har anslutit sig till den nationella överenskom- melsen och ställt sig bakom de gemensamma åtaganden och principer som överenskommelsen innehåller.

Under 2014 fördelade MUCF bidrag till nio projekt för att idéburna organisationer med lokal förankring tillsammans med kommuner eller landsting ska kunna stimulera framväxten av lokala och regionala överenskommelser. Pro- jektet har bl.a. tagit fram en kommunikativ plattform. Kommunen som projektet samarbetar med har arbetat fram en lokal överenskommelse. Former för fortsatt dialog är beslutade och en gemensam implementeringsstrategi har tagits fram.

En överenskommelse mellan SKL och idéburna organisationer inom integrationsområ- det träffades 2010 (dnr. IJ2009/02235). Till denna överenskommelse har över 40 nationella organisationer anslutit sig, däribland ett flertal paraplyorganisationer.

En extern utvärdering har genomförts som vi- sar att formerna för arbetet behöver ses över. Rapporten lämnades i april 2015. Utvärderaren rekommenderar att organisationen bör vara mer ändamålsenlig för arbetsformerna. Vidare påpe- kas att överenskommelserna inom det sociala området och integrationsområdet utgår ifrån samma grundläggande principer. För många aktörer, både offentliga och idéburna, är en upp- delning irrelevant. På vissa håll i landet har man

189

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

valt att slå ihop överenskommelserna. Utvärde- raren anser också att en eventuell samordning med motsvarande arbete som sker på det sociala området skulle kunna effektivisera arbetet med överenskommelsen inom integrationsområdet och öka genomslaget.

Samverkan inom kulturområdet

Kultursamverkansmodellen innebär att de landsting som omfattas av modellen ska upprätta en regional kulturplan i samråd med bl. a. det civila samhället. Kulturplanen utgör grund för Kulturrådets beslut om fördelning av statsbidrag.

I Kulturrådets utvärdering av modellen 2013 framgår att samråd och samverkan med civil- samhället skett i alla landsting men att formerna och omfattningen har varierat. Årliga träffar med civilsamhället har skett i 16 landsting. Nio landsting rapporterar uppdragsavtal eller över- enskommelser med civilsamhället. I sex lands- ting har samråd skett med Ideell Kulturallians.

Det civila samhällets aktörer har, utöver med- verkan inom ramen för kultursamverkansmo- dellen, stor betydelse för ett levande kulturliv i hela landet.

Fördjupa och sprida kunskap

Forskning och statistik

Forskning och statistik följer principen om kvalitet. Befolkningsundersökningen Folk i rörelse – medborgerligt engagemang 1992- 2014 visar på en stabilitet när det gäller graden av engagemang. Ersta Sköndal Högskola fick i uppdrag att undersöka frivilliga insatser i och utanför föreningslivet 2014. Ersta Sköndal Högskola har i fyra tidigare befolkningsstudier undersökt frivilligt eller ideellt arbete. Upp- draget redovisades i maj 2015. Forskningen visar att engagemangsnivån är fortsatt stabil och på samma nivåer som tidigare undersök- ningar. Drygt 53 procent av befolkningen har gjort ideella insatser under 2014. Andelen kvinnor som har genomfört ideella insatser är 50 procent jämfört med 57 procent bland män. I snitt gör var och en ideella insatser cirka 15 timmar per månad, det vill säga 4 timmar i veckan. Den genomsnittliga nedlagda tiden är 17 timmar i månaden för män och 13 timmar i månaden för kvinnor. Den tid medborgarna lägger ner på insatser ökar något, särskilt hos kvinnor. Undersökningen visar att bland dem

som utför ideellt arbete är andelen förenings- anslutna 87 procent när det gäller de insatser som medborgarna väljer att engagera sig i. Kvinnors medlemskap har ökat något, men kvinnorna är fortfarande i lite lägre utsträck- ning medlemmar än män. Traditionella före- ningsinsatser som att genomföra utbildningar, utöva ledarskap, föra ut information och bedriva opinionsbildning, att inneha sty- relseuppdrag och ansvara för administration är fortsatt de vanligaste uppgifterna och har en unikt hög omfattning i Sverige. De direkta sociala insatserna har ökat jämfört med tidi- gare studier medan insatser av lite mer spon- tant eller tillfälligt slag är mycket mer omfat- tande än de var i början av 1990-talet.

Det finns många orsaker till människors en- gagemang. De tre högst värderade motiven till ideellt arbete är att människor vill delta i ett gott sammanhang eller en god gemenskap, göra något konkret på det område som de är engagerade i eller känna sig behövda.

Ett relativt nytt område är nätaktivism, eller ideellt engagemang på nätet, som för första gången har undersökts. De flesta som gjort ide- ella insatser på nätet (71 procent) hade också gjort traditionella ideella insatser. Dessutom är personer med fler traditionella engagemang överrepresenterade bland dem som gör insatser på nätet. Regeringen bedömer att Ersta Sköndals studie utgör ett värdefullt kunskapsunderlag för fortsatt arbete med att förbättra villkoren för det civila samhället.

Vetenskapsrådet ansvarar sedan 2009 för ett flervetenskapligt forskningsprogram om det civila samhället. Inom ramen för forskningspro- grammet pågår för närvarande 16 forsknings- projekt. Av totalt 65 inkomna ansökningar be- viljades fem nya projektbidrag under 2014. De beviljade projekten omfattade olika forsknings- inriktningar. Ett exempel är Civilsamhället och den deliberativa demokratin: frivilligföreningars roll i det offentliga samtalet om förortsupplopp och dess orsaker. Ett annat exempel är De soci- ala mekanismerna bakom det medlemslösa civil- samhällets organisationer i Polen, Ryssland och Sverige.

Vidare fördelade MUCF under 2014 medel till studier inom identifierade behovsområden avseende det civila samhället. Det inkom 22 ansökningar som prövades av en vetenskaplig beredningsgrupp. Ett exempel bland de fem projekt som fick stöd var en studie om välfärds-

190

produktionen inom Svenska kyrkan. Ett annat projekt ska undersöka i vilken grad offentliga organisationer styr det svenska civilsamhället genom den formella öronmärkningen av pengar. Ett tredje exempel är ett projekt som handlar om att utforska interaktionen mellan det civila sam- hället och den offentliga sektorn och de krav på mål- och resultatuppföljning som externa aktö- rer ställer på civilsamhällets organisationer.

Under året genomförde MUCF även kun- skapsseminariet ”Riktningar och rön i forsk- ningen om det civila samhället” i syfte att sprida och påvisa forskning som berör det civila sam- hällets villkor. Seminariet genomfördes tillsam- mans med Ideell Arena och samlade hundratals deltagare. Av de som svarade på utvärderingen av seminariet uppgav 67 procent högsta eller näst högsta betyg när det gällde hur användbart inne- hållet var för deras arbete.

SCB lämnade i december 2014 rapporten Det civila samhället 2011–2012 – ett regeringsupp- drag med undersökningar från Statistiska centralbyrån. I rapporten redovisas statistik om organisationernas ekonomi på ett sätt som an- passats till FN:s statistiksystem för satelliträken- skaper om ideella organisationer, International Classification of Non Profit Organisations (ICNPO), för att bättre beskriva det civila sam- hället. Den sammanlagda informationen från ovanstående undersökningar visar en total in- täktssida för det civila samhället om 223 miljar- der kronor för 2012. Den största delen av upp- gifterna om intäkterna (56 procent) kommer från materialet i undersökningen Organisation- ers ekonomi. Omsättningssiffrorna för det civila samhället såg ut som följer: 156 miljarder kronor i produktion varav 66 miljarder kronor i för- brukning och 90 miljarder kronor i förädlings- värde. Det sistnämnda står för 2,8 procent av det totala förädlingsvärdet i svensk ekonomi. Antal personer verksamma i det civila samhället upp- gick under 2012 till 123 000 heltidsanställda, 4 000 aktiva i bostadsrättsföreningar samt 1,8 miljoner ideellt arbetande personer. 96 procent av arbetet utförs således ideellt enligt SCBs sta- tistik. De områdena med överlägset högst in- komster var rekreation och kultur, varav idrotten är störst.

Det finns anledning att använda denna sta- tistik för fördjupad analys och jämförelser mel- lan områden inom det civila samhället samt att ge statistiken en vidare spridning.

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågors arbete med det civila samhällets villkor

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhälles- frågor (MUCF, f.d. Ungdomsstyrelsen) har i uppdrag att varje år ta fram en rapport om det civila samhällets villkor. I MUCF:s uppföljning har myndigheten undersökt ideella föreningar och trossamfund. Enligt uppföljningen utgör ideella föreningar en betydande del av det civila samhället sett till antal organisationer och jämfö- relser görs med den uppföljning som genomför- des om föreningarnas villkor 2012.

Villkoren för trossamfunden speglas i år för första gången inom ramen för uppföljnings- systemet. Trossamfunden domineras av Svenska kyrkan och vissa jämförelser görs mellan denna, övriga trossamfund och ideella föreningar med religiös inriktning. I rapporten undersöks också kännedom om politiken för det civila samhället och den europeiska koden för idéburna organi- sationers medverkan i beslutsprocessen.

I rapporten Dialog, självständighet och lång- siktiga förutsättningar – en uppföljning med ideella föreningar i fokus (Ungdomsstyrelsen, 2013) följs tre av principerna inom politiken för det civila samhället upp.

MUCF erbjuder en högskolekurs om villko- ren för det civila samhället och den offentliga sektorns relation till det civila samhället. Kursen omfattar 7,5 poäng och har 25-30 platser. Kursen riktar sig till kommunala företrädare och perso- ner från offentlig sektor.

Portalen Civsam.se är en databas med samlad forskning om olika delar inom det civila sam- hället. Målgruppen är främst det civila samhället och offentlig sektor. Portalens syfte är att samla vetenskapligt baserad kunskap som finns om det civila samhället i Sverige och presentera denna på ett tillgängligt sätt. Civsam.se lanserades i no- vember 2014 och håller på att kompletteras med kunskap inom samtliga områden under 2015.

MUCF har under 2014 samlat ett nätverk av ett 20-tal nationella myndigheter kring politiken om det civila samhället. Målsättningen är att utbyta erfarenheter och stärka kunskapen om politiken för det civila samhället bland dessa. Regeringen bedömer att myndigheten på ett bra sätt har fokuserat på frågan om respektive myn- dighets relation till det civila samhället under året.

191

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

15.4.3 Analys och slutsatser

Självständighet och oberoende

En jämn nivå på det statliga stödet ger en stabil grund för bidragsberättigade organisationer att bedriva sin verksamhet. Den höga andelen orga- nisationsbidrag och liknande generella bidrag innebär goda förutsättningar för organisation- erna att verka fritt och självständigt.

I Partsgemensamt forum förs en dialog där parterna utbyter erfarenheter och synpunkter med varandra för att följa upp och utveckla poli- tiken för det civila samhället. En fråga som idéburna organisationer har lyft fram är vikten av organisationers självständighet. Organisation- erna har även bidragit med värdefulla synpunkter till det tilläggsdirektiv som beslutades den 1 april 2015 till Utredningen för ett stärkt civilsamhälle (dir. 2015:38).

För att alla människor ska ha möjlighet att känna delaktighet i demokratin på jämlika villkor och därmed kunna påverka samhället och sin omgivning spelar det civila samhället en avgö- rande roll genom att både bidra till samhällsut- vecklingen och till alla människors möjlighet till delaktighet och engagemang. Regeringens am- bition är därför att möjligheterna för det civila samhällets organisationer att långsiktigt planera och utveckla sin verksamhet ska förbättras.

Dialog

Regeringskansliet har under de senaste åtta åren genomfört en stor mängd dialoger och samråd med det civila samhällets organisationer. Dialo- gen är både tät och omfattande. Tre exempel som särskilt kan lyftas fram är de dialoger som genomförts med anledning av överenskommel- serna mellan regeringen, idéburna organisationer och SKL på det sociala området respektive på integrationsområdet, samt en bred dialog på kulturområdet. I juni 2015 har även ett gemen- samt åtagande om stärkt dialog och samverkan gjorts mellan regeringen och svenska civilsam- hällesorganisationer inom utvecklingssamar- betet.

Dialogen med det civila samhället har utveck- lats positivt under de senaste åren och det är viktigt att dessa framsteg fortsätter.

Kvalitet

I jämförelse med vissa andra statliga forsknings- anslag är anslaget för forskning om det civila samhället relativt litet, men kan ändå betraktas som ett viktigt steg i riktning mot en samlad och

ökad kunskap om det civila samhället. Det bi- drag för behovsinriktad forskning som MUCF administrerar är också en satsning för att för- stärka ett forskningsfält under utveckling. Ar- betet genomförs i samverkan med en referens- grupp med representanter från bl.a. det civila samhällets organisationer

Långsiktighet

En övervägande och en växande andel av bidra- gen till det civila samhällets organisationer bör vara generella bidrag (prop. 2009/10:55). Av de statliga bidragen är ca 73 procent generella bi- drag, såsom verksamhets- och organisationsbi- drag. Utvecklingen av förhållandet mellan å ena sidan de generella bidragen av mer långsiktig karaktär och å andra sidan projektfinansiering av mer kortsiktiga insatser, visar att andelen gene- rella bidrag har legat på en relativ jämn och hög nivå över tid. Detta är i linje med regeringens ambitioner på området.

Öppenhet och insyn

Organisationerna inom det civila samhället ut- nyttjar i hög utsträckning de möjligheter som finns för att göra sin röst hörd och vara med och påverka inför t.ex. regeringsbeslut.

Mångfald

I tilläggsdirektiv till Utredningen för ett stärkt civilsamhälle (dir. 2015:38) ges utredningen i uppdrag att föreslå åtgärder från det offentliga för att det civila samhällets organisationer i större omfattning ska nå ut till delar av befolk- ningen som står utanför det civila samhällets organisationer och inom sina organisationer engagera en större mångfald människor. Rege- ringen bedömer att fler människor kan bli del- aktiga och det civila samhället är en viktig resurs och tillgång i detta, bl.a. när det gäller nyanländas etablering.

192

15.5Mål för idrottspolitiken

15.6Resultatredovisning för idrottspolitiken

15.6.1Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder

Bedömningen av resultatet utgår främst från rapporten Statens stöd till idrotten, uppföljning 2014, från Centrum för idrottsforskning vid Gymnastik- och idrottshögskolan (CIF) samt statistikuppgifter från Riksidrottsförbundet (RF). CIF har i uppdrag att årligen följa upp statens stöd till idrotten. I sin rapport för 2014 redovisar CIF 22 indikatorer, fördelade över fem målområden. Resultatredovisningen utgår från dessa fem målområden, där de mest centrala indikatorerna redovisas. CIF:s rapport för 2014 baseras på statistik från 2013.

Bedömningen baseras bl.a. på uppgifter om

–medlemskap och det ideella engagemanget i idrottsrörelsen,

–aktivitetsnivån och könsfördelningen bland barn och unga inom idrottsrörelsen,

–barns och ungas förutsättningar för delta- gande inom idrottsrörelsen,

–svenska folkets relation till motion och idrott,

–könsfördelningen i idrottsförbundens styrelser,

–ideella ledares utbildning,

–insatser mot dopning,

–RF:s strategiska arbete, och

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

–etiken inom idrottsrörelsen.

I den följande redovisningen är det av vikt att påtala ett par förändringar i underlaget för indi- katorer, vilket försvårar jämförelse över tid. RF har tidigare inhämtat uppgifter om medlemmar från medlemsförbunden. Numera används upp- gifterna i det elektroniska verksamhetssystemet IdrottOnline. Nyordningen innebär att alla upp- gifter om idrottsrörelsens medlemmar inhämtas direkt från de lokala idrottsföreningarna. I takt med att allt fler lokala idrottsföreningar använ- der IdrottOnline förbättras statistikunderlaget. Den nya metoden för beräkning har medfört att de redovisade siffrorna skiljer sig väsentligt från tidigare år, särskilt mellan olika idrotter. En yt- terligare förändring är att RF reviderat sin årliga enkätstudie Svenska folkets tävlings- och mo- tionsvanor och ändrat dess benämning till Svenska folkets relation till motion och idrott. Revideringen har omfattat alltifrån nya till om- formulerade frågor. Mot den bakgrunden ska förändringar i indikatorer tolkas med försiktig- het. Centrum för idrottsforskning bedömer att de förändringar som genomförts i RF:s infor- mationsinhämtning kan motiveras av kvalitets- skäl.

15.6.2 Resultat

Statens stöd till idrotten uppgick 2014 till 1 705 miljoner kronor, vilket är en liten ökning i jämförelse med 2013.

Idrotten som folkrörelse

Medlemmar i idrottsrörelsen

Riksidrottsförbundet (RF) består av 71 speci- alidrottsförbund, med ca 20 000 föreningar spridda över hela landet.

År 2013 uppgavs 2,8 miljoner människor i ål- dern 6–80 år vara medlemmar i en idrottsför- ening, att jämföra med 2012 då 3,2 miljoner människor i åldern 7–70 år uppgavs vara med- lemmar i en idrottsförening. Centrum för id- rottsforskning har i sin analys pekat på att för- ändringen sannolikt beror på att mätmetoden har förändrats. Antalet medlemmar har dock minskat trendmässigt sedan 2002. Av medlem- marna 2013 var 2,4 miljoner aktiva som idrotts- utövare, ledare eller funktionärer. Antalet aktiva

193

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

medlemmar har legat förhållandevis konstant sedan 2002.

Könsfördelningen bland medlemmar 2013 var 42 procent flickor och kvinnor respektive 58 procent pojkar och män. Uppgifterna skiljer sig från 2012 då 47 procent av medlemmarna var flickor eller kvinnor respektive 53 procent poj- kar eller män. Förändringen beror sannolikt på att mätmetoden har förändrats.

Aktivitetsnivån i barn- och ungdomsidrotten

Satsningen Handslaget med svensk idrott, som inleddes 2003 och pågick till 2007, har därefter följts upp med det s.k. Idrottslyftet som sedan 2007 uppgått till 500 miljoner kronor årligen. Det främsta syftet är att få fler barn och ungdo- mar att idrotta och att idrotta högre upp i åld- rarna. Idrottslyftet utgår ifrån ett barnrättsper- spektiv och inom ramen för Idrottslyftet har barn och unga fått möjlighet att prova på olika idrotter. Riksidrottsförbundet (RF) har bl.a. som mål att idrottsrörelsen ska öka antalet akti- viteter och utövare, samt att tillgången till an- läggningar och idrottsmiljöer ska öka. Inom ramen för Idrottslyftet erbjuder RF stöd till sina förbund och föreningar så att de kan utveckla sin barn- och ungdomsverksamhet för att uppnå målen. När Idrottslyftet startade 2007 var könsfördelningen jämnare bland de som deltog i Idrottslyftets aktiviteter än vid mätningen 2013. År 2007 var det 51 procent flickor och 49 pro- cent pojkar som deltog. 2013 var motsvarande fördelning 45 respektive 55 procent.

Den utvärdering av Idrottslyftet som initierats av RF visar att satsningen bidrar med värden till barn- och ungdomsidrotten. Samtidigt konstate- ras att Idrottslyftets avtryck är begränsat och följande iakttagelser görs:

1.En betydande del av beviljade projektmedel går till rekryteringsaktiviteter trots att re- krytering inte tillhör idrottens stora utma- ningar.

2.Tilldelningen av medel skuggar i stor ut- sträckning det lokala aktivitetsstödet (LOK-stödet) och är inte ett resultat av strategiska beslut kopplat till behov eller potential.

3.Samverkan mellan distriktsidrottsförbun- den, SISU Idrottsutbildarna och specialid- rottsförbunden är begränsad och utgör inte det samlade stöd som krävs för att pro- grammet ska fungera som tänkt.

Bidraget till idrottsrörelsens barn- och ung- domsverksamhet i form av LOK-stöd uppgick 2014 till drygt 614 miljoner kronor, vilket var samma belopp som föregående år. Bidraget utgår för antal deltagartillfällen och sammankomster. Bidragsberättigade deltagare är sedan 2014 barn och ungdomar i åldern 7–25 år och ledare i ål- dern 13–25 år. För deltagare och ledare inom handikappidrott finns ingen övre åldersgräns.

Centrum för idrottsforskning har redovisat en beräkning av data från LOK-stödet 2013, där föreningarnas LOK-stöd ställs i relation till be- folkningen i berörd ålder i respektive kommun. Mest stöd tillföll medelstora och socioekono- miskt välmående kommuner och förortskom- muner, särskilt i Stockholms- och Skåne- regionen. Lägst stöd tillföll små kommuner hu- vudsakligen belägna i landsbygd eller glesbygd.

Det framkommer små skillnader i idrottsdel- tagande bland pojkar med utländsk eller svensk bakgrund, 68 respektive 64 procent. Bland flickor är skillnaderna större, 43 procent av flickor med utländsk bakgrund säger sig före- ningsidrotta jämfört med 65 procent av flickor med svensk bakgrund. Flickor med utländsk bakgrund är därmed den grupp som föreningsid- rottar i minst utsträckning. I betänkandet Före- ningsfostran och tävlingsfostran – En utvärde- ring av statens stöd till idrotten (SOU 2008:59) behandlades frågan om föreningsidrottens till- gänglighet ur ett etnicitetperspektiv. I en redo- visning av relevant forskning framförs att bland ungdomar som inte är medlemmar i en idrotts- förening, är flickor med utländsk bakgrund mer positiva än andra grupper till att bli med i en idrottsförening.

Under en följd av år har antalet redovisade LOK-stödsberättigade deltagartillfällen minskat vilket inte kan förklaras av minskade barnkullar. Sedan 2010 går det att urskilja en viss utpla- ningstendens i och med att antalet deltagartill- fällen har förblivit relativt oförändrat, trots att barnkullarna har fortsatt att krympa. Enligt 2013 års LOK-statistik beviljades idrottsföreningar aktivitetsbidrag för 52,3 miljoner deltagartill- fällen, vilket är en nedgång jämfört med 2004. I fråga om sammankomster har det skett en mot- svarande minskning med drygt 15 procent från 2004 till 2013. Minskningen i antalet deltagar- tillfällen inom idrottsrörelsen de senaste åren sker från höga nivåer.

En granskning av antalet deltagartillfällen 2013, uppdelat efter kön, visar att flickor svarade

194

för 39 procent och pojkar för 61 procent. Denna fördelning har varit förhållandevis konstant se- dan 2002, även om könsfördelningen bland de rapporterade deltagartillfällena utjämnades något mellan 2003 och 2008. Därefter har skillnaderna åter ökat. Statistiken indikerar att pojkar redan i unga år är mer aktiva inom idrottsrörelsen än flickor och att skillnaderna därefter tilltar under ungdomsperioden. Detta betyder inte nödvän- digtvis att det är fler pojkar än flickor som id- rottar inom idrottsrörelsen, utan det kan bero på att pojkar är aktiva fler gånger per vecka än flickor. De fyra idrotter som har flest deltagar- tillfällen vid beräkning av LOK-stöd är lagid- rotter. I de tio idrotter med flest antal deltagar- tillfällen skiljer sig könsfördelningen åt.

Tabell 15.2 Idrotter med flest deltagartillfällen, fördelat på pojkar och flickor, 2013

Procent

Idrotter	Pojkar	Flickor
Fotboll	71	29

Innebandy	71	29

Ishockey	96	4
Handboll	47	53

Ridsport	4	96

Gymnastik	16	84
Basket	51	49

Simidrott	44	56

Tennis	64	36
Friidrott	36	64

Källa: Statligt lokalt aktivitetsstöd, CIF:s rapport Statens stöd till idrotten, uppföljning 2014.

Ideellt ledarskap

Ett av flera kännetecken på en folkrörelse är förekomsten av frivilligt och oavlönat förenings- arbete.

Män dominerade bland de medlemmar som var aktiva som tränare, ledare eller funktionärer. Av beräknade 755 000 personer 2013 som inne- hade ett sådant uppdrag uppges 38 procent vara kvinnor och 62 procent vara män, främst i åldern 26–55 år. Motsvarande siffra 2012 var 655 000 personer och den könsmässiga fördelningen var 43 procent kvinnor och 57 procent män. För- ändringen kan sannolikt hänföras till den föränd- rade mätmetoden. Den största andelen idrottsle- dare finns i åldersgrupperna 13–18 år och 41–55 år. Det är betydligt vanligare att personer födda i Sverige är idrottsledare än personer födda i ett annat land. Personer med endast förgymnasial utbildning är underrepresenterade jämfört med

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

de som har minst gymnasial utbildning. Upp- gifterna kommer från Riksidrottsförbundets enkätstudie Svenska folkets relation till motion och idrott.

Idrottens betydelse för folkhälsan

Fysisk aktivitet har positiva effekter för hälsan. Genom regelbunden fysisk aktivitet kan olika sjukdomstillstånd motverkas – såsom diabetes typ 2, hjärt- och kärlsjukdomar och depression. Därtill stärks immunförsvaret, konditionen och muskelstyrkan. Världshälsoorganisationen (WHO) rekommenderar därför alla vuxna (18 år och äldre) att vara fysiskt aktiva minst 150 mi- nuter i veckan med måttlig intensitet. Vid hög intensitet rekommenderas 75 minuter i veckan. Den fysiska aktiviteten bör dessutom spridas ut på flera tillfällen och utföras i pass om minst tio minuter. För barn och ungdomar (5–17 år) re- kommenderas fysisk aktivitet minst 60 minuter om dagen på måttlig till hög intensitet.

Personer som motionerar regelbundet

Att undersöka människors motionsvanor är svårt. Svaren varierar beroende på hur deltagaren definierar den fysiska aktivitetens ansträng- ningsgrad och regelbundenhet. Av Riksidrotts- förbundets (RF) enkätstudie Svenska folkets relation till motion och idrott 2013, som under- söker personers deltagande i organiserade mo- tionsaktiviteter, framgår att 44 procent av de tillfrågade mellan 6 och 80 år deltog i minst tre motionsaktiviteter (på minst 20 minuter var- dera) i veckan. Även om hänsyn tas till ny mät- metod har den nivån varit konstant sedan 2002. Kvinnor motionerar i högre utsträckning än män. Tre av fyra personer uppgav i undersök- ningen att de motionerar minst en gång i veckan. Yngre sade sig motionera i högre utsträckning än äldre. Dessutom framkom socioekonomiska skillnader såtillvida att motionerandet ökar i takt med hushållsinkomsten.

Fysisk aktivitet hos vuxna på fritiden

Folkhälsomyndigheten genomför årligen en rikstäckande undersökning om folkhälsa, Na- tionella folkhälsoenkäten. Undersökningen visar hur befolkningen mår och följer upp föränd- ringar i hälsa över tid. Frågeställningarna om fysisk aktivitet på fritiden är medvetet brett for- mulerade, med följd att fysisk aktivitet inbegri- per alltifrån rena idrotts- och träningsaktiviteter

195

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

till trädgårdsarbete och tyngre hushållsarbete. Här redovisas de delar som i Nationella folkhäl- soenkäten rör hur lång tid som de svarande ägnar åt fysiska aktiviteter. Den statistiken förbättrar möjligheten att analysera huruvida den svenska befolkningen motionerar i enlighet med WHO:s rekommendationer rörande hälsofrämjande fysisk aktivitet.

Var femte kvinna och närmare var fjärde man ägnar sig åt regelbunden motion och idrott un- der minst 90 minuter varje vecka. Vidare framgår att unga (16–29 år) i störst utsträckning tränar på denna nivå och att andelen därefter minskar successivt i takt med ökad ålder. I åldrarna 16–44 år tränar män i högre utsträckning än kvinnor. Bland äldre åldersgrupper (45–84 år) är köns- skillnaderna små. Denna undersökning visar således på att män motionerar och idrottar något mer än kvinnor vilket motsägs av RF:s enkätstu- die, som redovisas ovan, som visar på att kvinnor motionerar i högre utsträckning än män. Detta beror sannolikt på att kvinnor sammantaget motionerar något mer än män, dock motionerar män mer inom föreningslivet än kvinnor.

Ett annat mått på fysisk aktivitet i den nation- ella folkhälsoenkäten var frågan om hur mycket tid som de tillfrågade under en vanlig vecka äg- nade sig åt måttligt ansträngande aktiviteter ”som får dig att bli varm”, exempelvis ”prome- nader i rask takt, trädgårdsarbete, tyngre hus- hållsarbete, cykling, simning, etc.”. Resultatet indikerar att drygt hälften av alla svenskar i ål- dern 16–84 år är fysiskt aktiva på en nivå som motsvarar WHO:s rekommendationer.

Under senare år har stillasittande lyfts fram som en oberoende riskfaktor för ohälsa. Enligt enkäten uppger 14 procent av den svenska be- folkningen att de har en i huvudsak stillasittande fritid. Skillnaderna mellan kön och åldersgrupper är förhållandevis små. Däremot framträder vissa socioekonomiska mönster, i och med att andelen inaktiva minskar i takt med stigande utbild- ningsnivå. Likaså är andelen med stillasittande fritid högre hos personer födda utanför Sverige.

Jämställd representation

Kvinnor och män på ledande positioner

År 2013 var det endast 21 av Riksidrottsförbun- dets (RF) då 70 specialidrottsförbund som hade en jämställd förbundsstyrelse, dvs. att båda könen uppgår till minst 40 procent bland

ledamöterna. Fem förbund var kvinnodomine- rade såtillvida att andelen män i förbundsstyrel- serna understeg 40 procent. I resterande 44 för- bund var situationen den motsatta, dvs. att andelen kvinnor understeg 40 procent. Sam- mantaget var förbundsstyrelserna mer jämställda i sin sammansättning 2013 än 2012.

Sett till förbundsstyrelsemedlemmarnas kön och ålder kan konstateras att kvinnor dominerar i den yngsta ålderskategorin men att män i övriga ålderskategorier utgör majoriteten. Sammantaget visar utvecklingen på att jämställdheten har ökat påtagligt sedan 1985 men att utvecklingen tende- rat att stanna av. År 2013 var fördelningen 34 procent kvinnor och 66 procent män. Det bör påpekas att styrelserna i RF och i distriktsid- rottsförbunden är jämställda vilket är en förut- sättning i enlighet med RF:s stadgar.

Tabell 15.3 Styrelseledamöter i specialidrottsförbundens styrelser

Antal och procent

Ålder	Kvinnor			Män	Totalt
< 30 år	30	(64)	17	(36)	47

30–45 år	59	(37)	99	(63)	158
46–60 år	89	(33)	180	(67)	269

> 60 år	15	(17)	74	(83)	89

Totalt	193	(34)	370	(66)	563

Källa: Specialidrottsförbunden, CIF:s rapport Statens stöd till idrotten, uppfölj- ning 2014.

Centrum för idrottsforsknings fördjupade analys

Centrum för idrottsforskning (CIF) har på re- geringens uppdrag gjort en fördjupad analys av i vilken utsträckning som idrottsrörelsen gör det möjligt för alla människor att utöva idrott och motion samt hur idrotten når olika grupper i samhället, med avseende på exempelvis kön, ålder, utländsk bakgrund och socioekonomiska förhållanden. CIF har även undersökt vilka kri- terier som ligger till grund för idrottsrörelsens beslut om nivån på medlems- och träningsavgif- ter.

Tillgängligheten varierar mellan sociala grupper

En första slutsats som CIF drar är att idrotten når många, men att tillgängligheten till idrott och motion varierar mellan olika grupper. Fler kvinnor än män säger sig motionera regelbundet, men andra studier ger delvis en annan bild. Id- rotten engagerar personer i alla åldersgrupper,

196

men idrottsdeltagandet är högst bland unga för att därefter minska i takt med ökad ålder.

Analysen visar även socioekonomiska möns- ter. Till exempel idrottar barn till föräldrar med högskoleutbildning i större utsträckning än barn till föräldrar med endast gymnasieutbildning. Barn till ensamstående idrottar i mindre ut- sträckning än barn till sammanboende föräldrar.

Som redovisats ovan är deltagandet i före- ningsidrotten något högre för pojkar med ut- ländsk än för dem med svensk bakgrund. Bland flickor är skillnaden större och den omvända, vilket medför att flickor med utländsk bakgrund är den grupp som idrottar i minst utsträckning.

Dyrare idrott och ökat marknadstryck

CIF:s fördjupningsstudier om kostnader inom barn- och ungdomsidrotten visar att förenings- idrotten alltjämt har en stark ställning hos både föräldrar och föreningar. Å andra sidan upplever båda grupperna ett starkt marknadstryck, dvs. att verksamheten tenderar att i ökad utsträck- ning kommersialiseras. För föräldrar med barn och unga i föreningsidrotten handlar det om ökade kostnader för barnens idrottande. Detta sker i form av avgifter t.ex. för deltagande i cuper och träningsläger. Likaledes upplever dessa för- äldrar föreningarnas förväntningar på ideella insatser som betungande. Idrottsföreningarna upplever i sin tur krav på att bedriva en alltmer professionaliserad och kundorienterad verksam- het.

CIF pekar på att marknadstrycket tenderar att höja kostnader för att delta i föreningsidrott. Därtill utmanas och förtunnas relationen mellan en förening och dess medlemmar genom att föreningens verksamhet får karaktären av en tjänst eller vara som kan köpas utan motkrav på varken medlemskap eller ideellt engagemang.

Både föräldrar och föreningsrepresentanter beskriver det rådande marknadstrycket som en sorts oundviklig samhällsprocess och ett uttryck av tidsandan. CIF lyfter fram att dessa aktörer därmed bortser från att de själva är delaktiga i att forma utvecklingen. CIF menar fortsatt att en utveckling där idrottsrörelsens föreningar möter ett ökat marknadstryck och kommersiellt bedri- ven idrottsverksamhet genom att själva utveckla företagslika strategier och synsätt, riskerar att underminera föreningsidrottens mest grundläg- gande principer om öppenhet, frivilligt engage- mang och medlemsinflytande.

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

CIF pekar på att om ambitionen är att erbjuda ett alternativ till kommersiella idrottsaktiviteter bör rimligen rakt motsatt strategi väljas

–håll ner avgifterna istället för att höja dem,

–betona medlemskapets olika dimensioner snarare än att betrakta medlemmarna som kunder, och

–betona de sociala värden och den gemen- skap som skapas i ideella verksamheter.

Nationell samordning för att stärka den positiva supporterkulturen och motverka idrottsrelaterad brottslighet

Den nationella samordningen för att stärka den positiva supporterkulturen och motverka idrottsrelaterad brottslighet har pågått under flera år. Lagstiftningen har skärpts och insatser för att få berörda aktörer att samverka har genomförts. Den tidigare nationella samordna- ren överlämnade sin rapport i januari 2015 och redovisade vilka insatser som gjorts med an- ledning av uppdraget. En slutsats var vikten av att brett genomföra den nationella strategin för att minska otrygghet, brott och ordnings- störningar i samband med idrottsevenemang. Strategin som gäller för åren 2014–2017, har tagits fram i samråd med Åklagarmyndigheten, Svenska Fotbollförbundet, Svensk Elitfotboll, Svenska Ishockeyförbundet, Svenska Hockey- ligan och Polismyndigheterna i Stockholm, Västra Götaland och Skåne under dåvarande Rikspolisstyrelsens ledning.

Därefter har en ny nationell samordnare ut- setts med en annan inriktning. I uppdraget ingår främst att verka för att den ovan nämnda nation- ella strategin genomförs. Genom samverkan och genom att alla aktörer tar ansvar för att förverk- liga den gemensamma strategin kan dess inten- tioner uppnås. Samordnaren ska stimulera sam- verkan och bistå myndigheter, idrottsorganisa- tioner, arrangörer och andra relevanta aktörer så att genomförandet av strategin blir så effektiv som möjligt.

Skolning i demokrati, ansvarstagande och etik

En utgångspunkt för statens idrottspolitik är att föreningsidrotten genererar positiva externa effekter i form av demokratisk skolning och

197

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

delaktighet, jämställdhet och sunda etiska ideal. Det är dock svårt att belägga direkta orsakssam- band mellan föreningsidrott och dessa önskade effekter. Regeringen beslutade i december 2014 om ett uppdrag till Centrum för idrottsforsk- ning att genomföra en fördjupad analys av hur idrottsrörelsen bidrar till demokratisk fostran och delaktighet bland befolkningen. Analysen ska utgå ifrån de mål och syften staten har med sin bidragsgivning och särskilt intresset av en fri och självständig idrottsrörelse, byggd på ideellt engagemang, och som värnar om demokratisk utveckling och delaktighet. Uppdraget ska redo- visas i maj 2016.

Ungdomar och uppdrag som ledare

I Riksidrottsförbundets (RF) undersökning Svenska folkets relation till motion och idrott 2013 uppgav 236 000 barn och ungdomar i ål- dern 7–25 år att de hade uppdrag som ledare, tränare, styrelsemedlem, domare, funktionär eller motsvarande i en idrottsförening. Det var främst ungdomar i tonåren som hade olika le- daruppdrag. I ungdomsgruppen 13–18 år uppgav 20 procent av flickorna och 16 procent av poj- karna att de var aktiva som ledare.

Ideella ledares utbildning

Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna är idrottens studie-, bildnings- och utbildnings- organisation. Omfattningen på SISU:s studie- verksamhet, som främst riktar sig till förbund och föreningar inom RF, är ett mått på idrotts- rörelsens insatser för att utbilda sina ideella ledare. SISU:s studieverksamhet har ökat konti- nuerligt sedan 2009. År 2013 var antalet arrange- mang, deltagare och studietimmar det högsta hittills under 2000-talet.

Dopning

Att minska bruket av dopningspreparat är en del av statens folkhälsomål. Bruket finns både inom idrotten och i samhället i stort. Antidopningsar- betet är därför ett led i att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation (utgifts- område 9, avsnitt 5.1). I Sverige är det Riks- idrottsförbundet (RF) som ansvarar för anti- dopningsarbetet inom idrottsrörelsen. Alla specialidrottsförbund har egna antidopnings- program och RF:s 21 distriktsförbund arbetar förebyggande mot dopning. Dopning utanför idrotten förekommer framför allt bland unga män i gymmiljöer. För att nå dessa miljöer fördelar Folkhälsomyndigheten medel till

PRODIS (Prevention av dopning i Sverige) för att bedriva antidopningsprojektet 100 % ren hårdträning, som omfattar träningsanläggningar över hela Sverige. RF:s statistik i fråga om dopningsprover och bestraffningar speglar i första hand den egna antidopningsverksamheten, det är inte ett mått på det allmänna bruket av dopningsmedel varken inom idrottsrörelsen eller i det omgivande samhället.

Antalet utförda kontroller 2013 var 3 434 stycken vilket var något färre än 2012. Totalt fälldes 2013 sammanlagt 19 personer för dop- ningsförseelser, jämfört med 34 personer 2012. Minskningen berodde på färre positiva fall inom elit- och tävlingsidrotten. Av de idrottare som fällts för dopningsbrott under den senaste tio- årsperioden har 29 procent varit på elitnivå, 17 procent på tävlingsnivå och 54 procent på mot- ionsnivå. Mellan 2003 och 2013 har sammanlagt drygt 37 000 dopningsprover från idrottsutövare och motionärer inom RF analyserats. Av sam- manlagt 262 bestraffade personer är 257 män och 5 kvinnor. Andelen bestraffade uppgår under denna period till 0,7 procent av dopningspro- verna.

En ny världsantidopningskod trädde i kraft 2015. Koden är det internationella regelverk som styr arbetet mot dopning inom den organiserade idrotten. Såväl RF som Sveriges Olympiska Kommitté har skrivit under och därigenom för- pliktat sig att följa koden.

Idrottens internationella konkurrenskraft

Medaljer i internationella mästerskap

Det är svårt att jämföra idrottsliga prestationer såväl mellan nationer som mellan idrotter. Många idrotter anordnar inte världsmästerskap (VM) eller andra mästerskap varje år. Möjlig- heten att tävla och utmärka sig varierar därmed över tid. Med den reservationen kan följande nämnas. År 2013 deltog 162 landslagstrupper i ett VM eller motsvarande. Totalt vanns 231 me- daljer varav 58 guld, 83 silver och 90 brons. Jämförelsevis vanns 216 medaljer 2012.

Internationellt samarbete

Inom EU har det nya programmet för utbild- ning, ungdom och idrott, Erasmus+ påbörjats. Under den sjuåriga programperioden 2014–2020 är 265 miljoner euro avsatta för insatser inom idrottsområdet med en särskild inriktning mot

198

idrott på gräsrotsnivå. Stödberättigad verksam- het är bl.a. gränsöverskridande samarbetspart- nerskap och ideella europeiska idrottsevene- mang. Regeringens hållning om att idrottspoliti- ken först och främst är en nationell angelägenhet kvarstår.

Riksidrottsförbundets arbete

Strategiarbetet

Riksidrottsförbundet (RF) har beslutat om ett strategiarbete kring föreningsidrottens framtida förutsättningar. Arbetet syftar till att utveckla svensk idrotts verksamhet och organisation för att möta människors önskemål och behov, utan att göra avkall på idrottsrörelsens grundläggande värderingar. Vidare avser RF att inom ramen för arbetet verka för att fler, oavsett socioekono- miska förhållanden, kan få del av föreningsid- rotten, samt att öka kännedomen om demokrati- och föreningskunskap för att få fler medlemmar att delta och aktivt engagera sig i föreningarna.

Uppgjorda matcher

RF inledde ett samarbete med Svenska Spel 2013 för att stärka det förebyggande arbetet mot upp- gjorda matcher.

Fokus har under 2014 varit att sprida kunskap och information, ge stöd till specialidrottsför- bunden samt att öka samverkan med polis och åklagare och andra aktörer genom återkom- mande möten och seminarier.

15.6.3 Analys och slutsatser

Idrottsrörelsen är alltjämt Sveriges största folk- rörelse. Den engagerar många barn, ungdomar och vuxna, både som aktiva och ledare. Det ide- ella arbetet är omfattande och skapar goda förut- sättningar för ett aktivt idrottande runt om i hela landet.

Av det totala stödet 2014 på 1 705 miljoner kronor har 500 miljoner kronor årligen varit öronmärkta till Idrottslyftet med syfte att attra- hera fler barn och ungdomar att delta i före- ningsidrotten. Kritik har riktats mot idrottens måluppfyllelse och Riksidrottsförbundet (RF) har för avsikt att anta nya riktlinjer för Idrotts- lyftet fr.o.m. 2016. Utifrån det statistiska un- derlag som LOK-stödet ger kan konstateras att antalet deltagartillfällen har minskat och det är

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

främst flickors deltagande som har minskat. De redovisningar som gjorts pekar på att stödet och därigenom antalet deltagare och/eller deltagar- tillfällen i föreningslivet är påtagligt störst i me- delstora och socioekonomiskt välmående städer och förortskommuner, särskilt i Stockholms- och Skåneregionen. Lägst stöd tillföll små kom- muner huvudsakligen belägna i landsbygd eller glesbygd.

Regeringen noterar att Centrum för idrotts- forsknings (CIF) granskning av avgifterna inom svensk idrott pekar på att kostnaderna för att delta i barn- och ungdomsidrotten har ökat, bl.a. genom tillkommande avgifter för exempelvis cuper och träningsläger. CIF pekar på att om ambitionen är att erbjuda ett alternativ till kom- mersiella idrottsaktiviteter bör idrottsrörelsens strategi vara att hålla ner avgifterna istället för att höja dem, betona medlemskapets olika dimen- sioner snarare än att betrakta medlemmarna som kunder samt betona de sociala värden och den gemenskap som skapas i ideella verksamheter.

En av utgångspunkterna för statens stöd till idrotten är att idrotten ska vara öppen för alla, oavsett ålder, kön, könsidentitet, könsuttryck, sexuell läggning samt social, etnisk och kulturell bakgrund och funktionsnedsättning. Trots detta är det många grupper som inte deltar i före- ningsidrotten. Som redovisats ovan finns en tendens att socioekonomiskt svaga grupper re- dan i unga år faller utanför idrottsrörelsens verk- samhet. Främst gäller det för flickor med ut- ländsk bakgrund som i lägre omfattning än andra deltar i idrottsrörelsens verksamhet. Mot bak- grund av det minskande deltagandet samt den fortsatta ojämställdheten och ojämlikheten inom föreningsidrotten bedömer regeringen att ge- nomförandet av de beslut om strategiskt arbete som RF-stämman beslutat under 2015 är angelä- get. Idrottsrörelsen vill i detta arbete utveckla verksamheten så att barn, unga, vuxna och äldre väljer att idrotta under hela livet i framtidens ideella och demokratiskt uppbyggda idrottsrö- relse.

Den förhållandevis jämställda fördelning som kännetecknar idrottsrörelsens aktiva medlemmar återspeglas inte i styrelserummen. CIF ska i maj 2016 till regeringen redovisa en fördjupad analys av hur idrottsrörelsen bidrar till demokratisk fostran och delaktighet bland befolkningen. Analysen ska utgå ifrån de mål och syften som staten har med sin bidragsgivning och särskilt intresset av en fri och självständig idrottsrörelse,

199

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

byggd på ideellt engagemang, och som värnar om demokratisk utveckling och delaktighet.

Arbetet mot uppgjorda matcher fortsätter och RF och andra berörda aktörer samordnar sina insatser. Regeringen deltar aktivt i arbetet inom EU med att förhandla om hur en anslutning till den internationella konventionen om manipule- rade resultat inom idrotten som antagits i Euro- parådet kan ske.

Antidopningsarbetet fortsätter och den nya världsantidopningskoden stärker detta arbete. Det är viktigt att aktivt motverka dopning i hela samhället och därigenom bidra till att sluta ohäl- soklyftorna.

15.7Friluftslivspolitik

Riksdagen har fastställt det övergripande målet för friluftslivspolitiken. Målet är att stödja män- niskors möjligheter att vistas ute i naturen och utöva friluftsliv där allemansrätten är en grund för friluftslivet. Alla människor ska ha möjlighet till naturupplevelser, välbefinnande, social ge- menskap och ökad kunskap om natur och miljö (prop. 2009/10:238, bet. 2010/11:KrU3, rskr. 2010/11:37 och 2010/11:38).

Friluftsliv är ett allmänt intresse och spänner över flera politikområden, bl.a. naturvårdspoliti- ken, den regionala tillväxtpolitiken, skogs- och jordbrukspolitiken, politiken för landsbygdens utveckling samt utbildnings- och forskningspo- litiken. Friluftslivets folkhälsoaspekter är cen- trala för friluftslivspolitiken, liksom kulturlivet och samhällsplaneringen.

Naturvårdsverket ska verka för att förutsätt- ningarna för friluftslivet bevaras och utvecklas, samt samordna myndigheternas arbete när det gäller friluftsliv och samverka med andra be- rörda.

15.7.1 Mål för friluftslivspolitiken

Tio mätbara mål har redovisats till riksdagen (skr. 2012/13:51, bet. 2012/13:KrU4, rskr. 2012/13:278). Målen berör följande områden:

–Tillgänglig natur för alla

–Starkt engagemang och samverkan

–Allemansrätten

–Tillgång till natur för friluftsliv

–Attraktiv tätortsnära natur

–Hållbar regional tillväxt och landsbygdsut- veckling

–Skyddade områden som resurs för friluftsli- vet

–Ett rikt friluftsliv i skolan

–Friluftsliv för god folkhälsa

–God kunskap om friluftslivet

Varje friluftslivsmål berör flera olika myndig- heter och organisationer. För vart och ett av dem utpekas en till två myndigheter som ansvariga för uppföljning och utveckling av respektive mål. Regeringen anser att alla involverade myndig- heter och organisationer bör ta aktiv del i att nå målen genom att genomföra olika delar av åtgär- derna. Ett viktigt syfte med friluftslivsmålen och preciseringarna av dem är att de ska vara vägle- dande för arbetet med friluftslivsfrågor på alla nivåer i samhället.

Riksdagen har beslutat om ett generationsmål för miljöarbetet och om 16 miljökvalitetsmål som uttrycker den miljömässiga dimensionen av hållbar utveckling (prop. 2009/10:155, bet. 2009/10:MJU25, rksr. 2009/10:377). Flera av miljökvalitetsmålen har även preciseringar som rör friluftslivet, liksom etappmål som identifierar en önskad samhällsomställning och som anger steg på vägen för att nå generationsmålet och ett eller flera miljökvalitetsmål (se utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård).

Uppföljningen av friluftslivsmålen ska sam- ordnas med miljömålsuppföljningen. Arbetet med måluppfyllelse och uppföljning behöver utvecklas kontinuerligt.

15.7.2Resultatredovisning för friluftslivspolitiken

Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder

De tio mätbara målen för friluftslivspolitiken redovisas ovan. Den första uppföljningen av

200

målen rapporteras i december 2015 enligt Natur- vårdsverkets anvisningar. Resultatredovisningen nedan baseras bl.a. på årlig uppföljning av miljö- kvalitetsmålens preciseringar som berör frilufts- liv, den nationella enkät om friluftsliv som Na- turvårdsverket genomfört 2014 och redovisning av statsbidrag till friluftslivsorganisationer. Na- turvårdsverket redovisar årligen till Regerings- kansliet hur arbetet med samordningen av be- rörda myndigheters friluftslivsarbete utvecklas, liksom samverkan med andra aktörer såsom friluftslivsorganisationerna. Förslag till en sam- lad uppföljning av friluftslivet inom miljö- och friluftslivsmålen har tagits fram i ett samver- kansprojekt mellan flera myndigheter.

Resultat

Enligt enkäten om friluftsliv, som utförts 2014 på uppdrag av Naturvårdsverket, är 50 procent av befolkningen mycket eller ganska ofta ute i naturen på vardagarna. Motsvarande siffror för utevistelse i naturen på helger är 68 procent och under längre ledigheter 82 procent. Nöjes- och motionspromenader är den vanligaste friluftsak- tiviteten, följt av strövande i skog och mark, trädgårdsarbete och solbad. Aktiviteter med högt deltagande året runt är nöjes- och motions- promenader, vistelse i skog och mark, cykling, picknick eller grillning i naturen, hundpromena- der, joggning eller löpning i terräng, studier av växter, djur och fåglar samt stavgång. 55 procent av de som svarat på enkäten skulle vilja utöva aktiviteterna oftare än de har gjort. De tre främsta anledningar till att inte utöva friluftsliv i den utsträckning man vill är tidsbrist, att man saknar någon att utöva aktiviteten med och att man saknar tillgång till lämpliga platser eller områden. Friluftsliv utövas ofta i natur som ligger nära där man bor och många besök sker inom 1 kilometer från bostaden. Skog är den vanligaste naturmiljön för friluftsliv. Enkäten visar att de tre främsta upplevelserna när frilufts- liv utövas är trygghet, möjlighet till återhämt- ning och naturpräglad miljö.

Fler kvinnor än män är aktiva när det gäller de aktiviteter som flest människor utövar, exempel- vis att ta nöjes- och motionspromenader och att arbeta i trädgården. Fler män än kvinnor är ak- tiva när det gäller aktiviteter som kräver en spe- cifik fysisk miljö, något större fysisk ansträng- ning och någon form av utrustning. SCB:s sta-

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

tistik visar att utflykt i fritidsbåt, fritidsfiske och jakt utövas av män i mycket större utsträckning än kvinnor. Utrikes födda är mindre friluftsak- tiva än infödda svenskar. Det finns också en tydlig regional skillnad – människor bosatta i Norrland ägnar sig i betydligt högre grad åt fri- luftsaktiviteter än invånarna i andra delar av lan- det. Fritidsfiske är en av de viktigaste fritidsakti- viteterna som sker i hav, sjöar och vattendrag. Under 2013 fiskade ungefär 1,6 miljoner perso- ner i åldern 16–80 år åtminstone någon gång under året. En fjärdedel av de som fiskar är kvin- nor. Utöver detta tillkommer ett stort men okänt antal barn, ungdomar och utländska tu- rister.

Det går att skönja en trend att vistelse i natu- ren har minskat jämfört med 2007, enligt fri- luftsenkäten. Det är svårt att uttala sig om hur mycket barns och ungas friluftsvanor har för- ändrats eftersom det saknas kontinuerliga mät- ningar över tid över barn och ungdomars fri- luftsliv. Det finns flera aspekter som sammanta- get tyder på att barns och ungdomars friluftsliv undanträngs av ökad möjlighet att aktivera sig inomhus, genom inomhushallar för lek och id- rott, större bostäder och tillgänglighet till inter- net och TV-spel. Barns rörelsefrihet minskar också genom föräldrars eller andra ansvarigas oro. Många barn växer upp i storstadsregioner där grönområden och friytor tas i anspråk för bebyggelse och där trafiksituationen skapar en otrygg miljö.

Flera län har under 2014 arbetat med insatser för att förbättra leder, parkeringsplatser eller andra åtgärder för ökad tillgänglighet. Skogs- styrelsen har under 2014 tagit fram informa- tionsmaterial om skogens sociala värden. Skogs- styrelsen har i april 2015 redovisat hur de arbetar med skogar med höga sociala värden och hur arbetet kan utvecklas.

Under 2014 beviljades 18,4 miljoner kr i bi- drag till tätortsnära projekt i lokala naturvårds- satsningen (LONA). Totalkostnaden för dessa projekt var ca 43 miljoner kronor. För att bättre tillvarata den tätortsnära naturen pågår arbete med att ta fram ett 40-tal naturvårdsprogram och skötselplaner. Med hjälp av stödet har ca 50 ha åtgärdats avseende tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Vidare har ca 50 km vandringleder och 500 kvadratmeter parkerings- platser anlagts.

20–40 procent av kommunerna har aktuella planeringsunderlag inom grön- och vatten-

201

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

struktur för hela eller del av kommunen. Hälften av kommunerna uppger sig ha ett avsnitt om friluftsliv i sin översiktsplan. 2014 hade en tred- jedel av kommunerna en översiktsplan som an- togs den senaste mandatperioden.

Under 2014 har 14 kommunala tätortsnära naturreservat inrättats. Syftet är friluftsliv och den sammanlagda ytan är 3 035 ha.

Nya regler för strandskyddet kring mindre sjöar och vattendrag trädde i kraft 2014. De ger länsstyrelserna möjlighet att upphäva strand- skyddet vid små sjöar och vattendrag om områ- det är av liten betydelse för växt- och djurlivet samt friluftslivet. Regeländringarnas effekter har ännu inte utvärderats.

Klimatförändringarna kan komma att påverka förutsättningar för friluftsliv, exempelvis kan fjällens vegetationszoner och väderlek på sikt förändras. Naturvårdsverket har redovisat en nulägesbeskrivning för fjälledssystemet med en bedömning av underhållsbehovet. Det statliga ledsystemet har brister i underhållet när det gäl- ler skyltning och tillgång till spänger och broar. En ändamålsenlig skyltning är eftersatt i flera delar av fjällen vilket i sin tur påverkar säker- heten. Utvecklingen vad gäller underhållet är mer positiv för lokala leder i naturreservat och nationalparker, kommunala leder samt ledsystem med turistdestinationer som huvudmän. Det finns behov av nya sträckningar av sommarleder som anpassas efter regionalt ökande turist- strömmar och vinterleder med bättre snöförhål- landen. Underhåll av fjälledssystemet kräver resurser.

Resultatredovisningen för statsbidragens an- vändning görs med utgångspunkt i förordningen (2010:2008) om statsbidrag till friluftsorgani- sationer och det övergripande målet för frilufts- liv som riksdagen beslutat för den statliga fri- luftslivspolitiken (prop. 2009/10:238, bet. 2010/11:KrU3, rskr. 2010/11:37 och 2010/11:38). Syftet med bidraget är att stödja att människor organiserar sig för vistelse i naturen och utövande av friluftsliv med allemansrätten som grund samt att ge alla människor möjlighet att genom friluftsliv få naturupplevelser, välbe- finnande, social gemenskap och ökad kunskap om naturen och miljön.

Statsbidrag till friluftsorganisationer fördelas och betalas ut av samarbetsorganisationen Svenskt Friluftsliv. Statsbidrag lämnas antingen som organisationsbidrag eller verksamhetsbi- drag. Med organisationsbidrag avses stöd till

organisationer i förhållande till organisationens medlemsantal och aktivitetsnivå. Med verksam- hetsbidrag avses stöd till organisationer för en specifik verksamhet efter särskild prövning. Svenskt Friluftslivs medlemsorganisationer har tillsammans nära två miljoner medlemmar som är aktiva och erbjuds ett rikt friluftsliv av dessa föreningar och organisationer. En undersökning som Svenskt Friluftsliv utförde 2011 visar att organisationerna skapar åtminstone 50 miljoner aktivitetstimmar för medlemmarna och ytterli- gare cirka 10 miljoner aktivitetstimmar åt övriga samhället.

År 2014 fördelade Svenskt Friluftsliv 27,8 miljoner kronor i bidrag till sammantaget 24 friluftsorganisationer, varav 18,8 miljoner kronor avsåg organisationsbidrag till 15 organisationer och 9,0 miljoner kronor avsåg verksamhets- bidrag till projekt vid 19 organisationer. Fem organisationer fick endast organisationsbidrag, nio andra organisationer fick endast verksamhetsbidrag, och tio organisationer fick bidrag till både organisationen och verk- samheter. Organisationsbidragen ger nödvändig grund för friluftsorganisationerna att kunna erbjuda sina medlemmar service och stöd. 32 procent av bidragen fördelades som verksam- hets- eller projektbidrag vilka är förenade med resultatkrav.

Under 2014 har organisationsbidrag och verk- samhetsbidrag lämnats till Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund, Svenskt Friluftsliv, Svenska Turistföreningen, Svenska Båtunionen, Svenska Livräddningssällskapet, Riksförbundet Hälsofrämjandet, Friluftsfrämjandet, Svenska Cykelsällskapet, Svenska Kryssarklubben och Svenska Fjällklubben. Endast verksamhetsbidrag har lämnats till Scouterna, Svenska Oriente- ringsförbundet, Riksförbundet Sveriges 4H, Naturskyddsföreningen, Svenska Klätterförbun- det, Svenska Kanotförbundet, Svenska Jägare- förbundet, Förbundet Skog och Ungdom och Sveriges Hembygdsförbund. Endast organisa- tionsbidrag har lämnats till Svenska Botaniska Föreningen, Cykelfrämjandet, Sveriges Ornito- logiska Förening, Svenska Folksportförbundet och Svenska Frisksportförbundet.

Genom bidragsverksamheten nås stora grup- per av människor som ges möjlighet att få ett upplevelserikt frilutsliv. Organisationsbidragen till friluftsorganisationerna möjliggör stor verk- samhet med många deltagare i olika aktiviteter. Hälsoaspekter intar en framträdande plats i fler-

202

talet verksamheter, bl.a. i projekt inom Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund, Riksförbun- det Hälsofrämjandet och Friluftsfrämjandet. År 2014, i likhet med tidigare år, prioriterades sär- skilt satsningar på verksamheter för barn och ungdomar. Till exempel har 22 000 barn deltagit i Livräddningssällskapets simskolor och 7 500 barn har deltagit i Sportfiskarnas Klassdraget. Frilufsfrämjandet har tillsammans med Rädda barnen i projektet Skogshjältarna gett barn i socioekonomiskt utsatta områden en chans att upptäcka naturen. Friluftsfrämjandet har också drivit projektet Kottar och barr i förskolan som har som syfte att via förskolan attrahera fler barn till friluftslivet, minska stillasittandet och öka kunskapen om allemansrätten. Svenska Jägare- förbundets projekt Nya svenskar i naturen har under 2015 fortsatt verkat för ökat intresse för och deltagande i det svenska natur- och frilufts- livet hos ungdomar med utländsk bakgrund, engagera och aktivera flera relevanta aktörer och skapa möjlighet för möten och kulturellt utbyte.

Våren 2015 anordnade Naturvårdsverket till- sammans med Miljö- och energidepartementet och ett 15-tal myndigheter en tvådagars tanke- smedja om friluftsliv på temat friluftsliv i och nära tätorter. Årets tankesmedja syftade till att diskutera betydelsen av friluftsliv i tätorter, olika pedagogiska verktyg och förvaltningsinstrument såsom fysisk planering. Tankesmedjan ska åter- komma och vara en mötesplats där friluftslivets aktörer samlas till dialog i syfte att utveckla fri- luftslivet och friluftslivspolitiken.

Analys och slutsatser

Naturumgänge är ett kulturarv som flera aktörer behöver förvalta, utveckla och skapa förutsätt- ningar för. Skolans och förskolans uteverksam- heter är viktiga, inte minst för de barn som an- nars inte kommer ut i naturen. Den tätortsnära naturen har en särskild betydelse för människors livsmiljö och möjligheter till friluftsliv. Rege- ringen anser att förutsättningarna för människor att utöva friluftsliv behöver utvecklas och stär- kas.

Friluftslivet har även bäring på flera av Folk- hälsopolitikens målområden, inte minst målom- råde 1 om delaktighet och inflytande i samhället och målområde 9 om fysisk aktivitet. Tillgång till naturen förhöjer fysisk aktivitet, ökar sociala kontakter, minskar psykosocial stress och de-

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

pression. Allt detta bidrar till en bättre folkhälsa med exempelvis snabbare rehabilitering och kortare sjukskrivning. Bostadsområden som har hög andel grönstruktur har visat sig ha positiva effekter för de boendes fysiska och mentala hälsa. Rekreationsmöjligheter och socialt sam- manhang anses förklara en del av detta samband. Det är därför av stor betydelse att det finns at- traktiva och upplevelserika naturmiljöer i alla delar av landet, inte minst i tätorternas närhet. Länsstyrelsernas program för skydd av tä- tortsnära natur bidrar bl.a. till detta. Det statliga stöd som ges till kommuner enligt förordningen (2003:598) om statliga bidrag till lokala natur- vårdsprojekt (s.k. LONA-bidrag) bidrar till angeläget naturvårdsarbete och att underlätta för friluftslivet (se utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård).

Allemansrätten ger människor en god grund för tillgänglighet till stora delar av landskapet. Bristen på tillgänglighet är mest påtaglig i slätt- bygder, där hög brukningsintensitet, stora åkrar och få stigar vid sidan av de trafikerade vägarna begränsar den fysiska tillgängligheten. Tillgäng- lighet kan också minska på grund av storskaligt skogsbruk, låg grad av anpassningar och miljöhänsyn samt körskador på stigar och leder. Landsbygdsprogrammets projektstöd och miljöinvesteringar för landskapets natur- och kulturmiljövärden har bidragit till att öka odlingslandskapets tillgänglighet. Det finns behov av informationssatsningar och folkbildning om hur och var man får framföra motorfordon i naturen för det motoriserade friluftslivet.

Friluftsorganisationerna är viktiga för att skapa intresse och möjlighet för såväl flickor och pojkar som kvinnor och män att utöva frilufts- aktiviteter. De bedriver en verksamhet som bl.a. främjar folkhälsan och möjliggör för olika grup- per av människor att få del av motion och natur- upplevelser. Andra viktiga uppgifter är att skapa mötesplatser i naturen för människor med olika etnisk bakgrund och med olika förutsättningar att vistas ute i naturen samt att uppmuntra barns utevistelse.

Sammanfattningsvis konstaterar regeringen att det statliga bidraget till friluftsorganisationer under 2014 väl uppfyller bidragens syfte och att anslaget ger goda effekter för samhället. Bidra- gen har möjliggjort verksamhet som organiserat stora grupper människor, särskilt barn och ung- domar. Regeringen bedömer att statens bidrag

203

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

till friluftsorganisationerna bidrar till och spelar en fortsatt viktig roll inom politikområdet och det är angeläget för staten att fortsatt stödja organisationernas arbete.

Det kvarstår mycket arbete för att bevara den biologiska mångfalden och kulturmiljön samt förbättra förutsättningarna för friluftsliv i tä- tortsnära natur. Regeringen bedömer att det finns behov av att stärka samordningen av tä- tortsnära natur och att befintliga styrmedel be- höver värnas och utvecklas för friluftslivets syf- ten. Friluftsliv är exempel på en s.k. kulturell ekosystemtjänst. Myndigheternas arbete med grön infrastruktur och ekosystemtjänster ska integreras med arbetet med friluftsliv. Bevarande av biologisk mångfald och hänsyn till friluftslivet ska vara en naturlig komponent inom alla sek- torer som nyttjar mark och vatten (se utg.omr. 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel samt utg.omr. 20 Allmän miljö- och naturvård).

15.8Budgetförslag

15.8.1 13:1 Stöd till idrotten

Tabell 15.4 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2014	Utfall	1 705 216		sparande	235
			1	Utgifts-
2015	Anslag	1 737 751	1	prognos	1 737 794
2016	Förslag	1 902 811

2017	Beräknat	1 913 811
2018	Beräknat	1 932 811

2019	Beräknad	1 932 811

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2015 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till idrotten. Anslaget får även användas för ut- gifter för statsbidrag till specialidrott inom gym- nasieskolan, idrottsforskning och insatser mot dopning.

Regeringens överväganden

Tabell 15.5 Härledning av anslagsnivån 2016–2019 för 13:1 Stöd till idrotten

Tusental kronor

	2016	2017	2018	2019
Anvisat 2015 1	1 705 751	1 705 751	1 705 751	1 705 751
Förändring till följd av:
Beslut	196 760	207 760	226 760	226 760

Överföring
till/från andra
utgiftsområ-
den	300	300	300	300
Övrigt

Förslag/
beräknat
anslag	1 902 811	1 913 811	1 932 811	1 932 811

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2014 (bet. 2014/15:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Anslaget föreslås öka med 133 miljoner kronor 2016 för insatser främst inom barn- och ung- domsidrotten. För samma ändamål beräknas anslaget öka med 144 miljoner kronor 2017 och med 163 miljoner kronor per år fr.o.m. 2018.

Anslaget föreslås öka med 64 miljoner kronor 2016 för etablering av nyanlända. För samma ändamål beräknas 64 miljoner kronor per år fr.o.m. 2017.

För platser för funktionshindrade elever vid riksrekryterande idrottsgymnasier föreslås att 300 000 kronor överförs 2016 från anslag 1:5

Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. Motsvarande överfö- ring beräknas till 300 000 kronor fr.o.m. 2017.

Anslaget föreslås minska med 240 000 kronor 2016 och anslag 5:1 Länsstyrelserna m.m. under utgiftsområde 1 Rikets styrelse föreslås öka för att upprätthålla en god hantering av ärenden vid Kampsportsdelegationen. För samma ändamål beräknas anslaget 13:1 Stöd till idrotten minska med 240 000 kronor per år fr.o.m. 2017.

Regeringen föreslår att 1 902 811 000 kronor anvisas under anslaget 13:1 Stöd till idrotten för 2016. För 2017, 2018 och 2019 beräknas anslaget till 1 913 811 000 kronor, 1 932 811 000 kronor respektive 1 932 811 000 kronor.

204

15.8.213:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler

Tabell 15.6 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2014	Utfall	31 881		sparande	283
2015	Anslag	32 164	1	Utgifts-	31 365
2015	Anslag	32 164	1	prognos	31 365
2016	Förslag	32 164
2017	Beräknat	32 164

2018	Beräknat	32 164
2019	Beräknat	32 164

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2015 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till allmänna samlingslokaler. Anslaget får även användas för utgifter för statsbidrag till Bygde- gårdarnas Riksförbund, Folkets Hus och Parker och Riksföreningen Våra Gårdar för organisa- tionernas information, rådgivning, utvecklings- arbete och arbete gällande ansökningar om stat- ligt stöd.

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Kompletterande information

I förordningen (1996:1593) om bidrag till all- männa samlingslokaler finns bestämmelser om bidrag till allmänna samlingslokaler.

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2016 för anslaget 13:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 32 000 000 kronor 2017–2020.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget an- vänds bl.a. för investeringsbidrag till fleråriga projekt. Detta innebär att bidragen betalas ut ett eller flera år efter det år då projektbidrag beslu- tats. Regeringen bör därför bemyndigas att un- der 2016 för anslaget 13:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 32 000 000 kronor 2017–2020.

Tabell 15.7 Beställningsbemyndigande för anslaget 13:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler

Tusental kronor

	Utfall	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat	Beräknat
	2014	2015	2016	2017	2018	2019-2020
Ingående åtaganden	–	26 283	32 000	–	–	–

Nya åtaganden	–	25 380	18 000	–	–	–

Infriade åtaganden	–	-19 663	-18 000	-18 000	-9 000	-5 000
Utestående åtaganden	26 283	32 000	32 000	–	–	–

Erhållet/föreslaget bemyndigande	32 000	32 000	32 000	–	–	–

205

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Regeringens överväganden

Tabell 15.8 Härledning av anslagsnivån 2016–2019 för 13:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler

Tusental kronor

	2016	2017	2018	2019
Anvisat 2015 1	32 164	32 164	32 164	32 164

Förändring till följd av:

Beslut

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/
beräknat
anslag	32 164	32 164	32 164	32 164

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2014 (bet. 2014/15:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Regeringen föreslår att 32 164 000 kronor anvi- sas under anslaget 13:2 Bidrag till allmänna sam- lingslokaler för 2016. För 2017, 2018 och 2019 beräknas anslaget till 32 164 000 kronor årligen.

15.8.313:3 Bidrag för kvinnors organisering

Tabell 15.9 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2014	Utfall	27 758		sparande	405
2015	Anslag	28 163	1	Utgifts-	27 463
2015	Anslag	28 163	1	prognos	27 463
2016	Förslag	28 163

2017	Beräknat	28 163

2018	Beräknat	28 163
2019	Beräknat	28 163

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2014 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag för kvinnors organisering.

Kompletterande information

I förordningen (2005:1089) om statsbidrag för kvinnors organisering finns bestämmelser om statsbidrag för kvinnors organisering.

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2016 för anslaget 13:3 Bidrag för kvinnors organisering besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 29 000 000 kronor 2017.

Skälen för regeringens förslag: För att nå en ökad förutsägbarhet och effektivitet i medelstill- delningen till kvinnors organisering bör Myn- digheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor kunna handlägga stödet för 2017 under 2016. Detta innebär att åtaganden om bidrag för kvin- nors organisering beslutas under 2016 för det kommande året och därmed medför behov om framtida anslag. Regeringen bör därför bemyn- digas att under 2016 för anslaget 13:3 Bidrag för kvinnors organisering besluta om bidrag som medför behov av framtida anslag på högst 29 000 000 kronor 2017.

206

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Tabell 15.10 Beställningsbemyndigande för anslaget 13:3 Bidrag för kvinnors organisering

Tusental kronor

	Utfall	Prognos	Förslag	Beräknat
	2014	2015	2016	2017

Ingående åtaganden	29 000	29 000	29 000	–
Nya åtaganden	29 000	29 000	29 000	–

Infriade åtaganden	-29 000	29 000	-29 000	-29 000

Utestående åtaganden	29 000	29 000	29 000	–
Erhållet/föreslaget bemyndigande	29 000	29 000	29 000	–

Regeringens överväganden

Tabell 15.11 Härledning av anslagsnivån 2016–2018 för 13:3 Bidrag för kvinnors organisering

Tusental kronor

	2016	2017	2018	2019
Anvisat 2015 1	28 163	28 163	28 163	28 163

Förändring till följd av:

Beslut

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/
beräknat
anslag	28 163	28 163	28 163	28 163

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2013 (bet. 2013/14:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Regeringen föreslår att 28 163 000 kronor anvi- sas under anslaget 13:3 Bidrag för kvinnors orga- nisering för 2016. För 2017, 2018 och 2019 be- räknas anslaget till 28 163 000 kronor årligen.

15.8.4 13:4 Stöd till friluftsorganisationer

Tabell 15.12 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2014	Utfall	27 785		sparande	0
			1	Utgifts-
2015	Anslag	27 785	1	prognos	27 785
2016	Förslag	47 785
2017	Beräknat	47 785

2018	Beräknat	47 785

2019	Beräknat	47 785

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2015 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till friluftsorganisationer.

Kompletterande information

I förordningen (2010:2008) om statsbidrag till friluftsorganisationer finns bestämmelser om statsbidragens hantering.

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår att anslaget ökar med 20 miljoner kronor per år fr.o.m. 2016 och framåt.

Anslaget har för perioden 2016–2019 beräk- nats enligt följande:

207

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Tabell 15.13 Härledning av anslagsnivån 2016–2019 för 13:4 Stöd till friluftsorganisationer

Tusental kronor

	2016	2017	2018	2019
Anvisat 2015 1	27 785	27 785	27 785	27 785
Förändring till följd av:
Beslut	20 000	20 000	20 000	20 000
Överföring
till/från andra
anslag

Övrigt
Förslag/
beräknat
anslag	47 785	47 785	47 785	47 785

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2014 (bet. 2014/15:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Regeringen föreslår att 47 785 000 kronor anvi- sas under anslaget 13:4 Stöd till friluftlivsorgani- sationer för 2016. För 2017, 2018 och 2019 be- räknas anslaget till 47 785 000 kronor årligen.

15.8.513:5 Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer

Tabell 15.14 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2014	Utfall	15 000		sparande	0
2015	Anslag	15 000	1	Utgifts-	15 000
2015	Anslag	15 000	1	prognos	15 000
2016	Förslag	15 000
2017	Beräknat	15 000

2018	Beräknat	15 000

2019	Beräknat	15 000

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2014 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till riksdagspartiernas kvinnoorganisationer i enlighet med lagen (2010:473) om statligt stöd till riksdagspartiers kvinnoorganisationer.

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2016 för anslaget 13:5 Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 15 000 000 kronor 2017.

Skälen för regeringens förslag: För att Partibidragsnämndens administration ska kunna bedrivas effektivt bör stödet till riksdagspartiernas kvinnoorganisationer handläggas samtidigt som stödet till de politiska partierna enligt lagen (1972:625) om statligt stöd till politiska partier. Detta innebär att åtaganden om stöd till riksdagspartiernas kvinnoorganisationer beslutas under hösten för det kommande året och därmed medför behov om framtida anslag. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2016 för anslaget 13:5

Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 15 000 000 kronor 2017.

Tabell 15.15 Beställningsbemyndigande för anslaget 13:5 Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer

Tusental kronor

	Utfall	Prognos	Förslag	Beräknat
	2014	2015	2016	2017
Ingående åtaganden	15 000	15 000	15 000	–	–	–

Nya åtaganden	15 000	15 000	15 000	–	–	–

Infriade åtaganden	-15 000	-15 000	-15 000	-15 000	–	–
Utestående åtaganden	15 000	15 000	15 000	–	–	–

Erhållet/föreslaget bemyndigande	15 000	15 000	15 000	–	–	–

208

Regeringens överväganden

Tabell 15.16 Härledning av anslagsnivån 2016–2018 för 13:5 Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer

Tusental kronor

	2016	2017	2018	2019
Anvisat 2015 1	15 000	15 000	15 000	15 000

Förändring till följd av:

Beslut

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/
beräknat
anslag	15 000	15 000	15 000	15 000

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2013 (bet. 2013/14:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Regeringens överväganden

Tabell 15.18 Härledning av anslagsnivån 2016–2018 för 13:6 Insatser för den ideella sektorn

Tusental kronor

	2016	2017	2018	2019
Anvisat 2015 1	24 758	24 758	24 758	24 758

Förändring till följd av:

Beslut

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/
beräknat
anslag	24 758	24 758	24 758	24 758

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2013 (bet. 2013/14:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Regeringen föreslår att 15 000 000 kronor anvi- sas under anslaget 13:5 Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer för 2016. För 2017, 2018 och 2019 beräknas anslaget till 15 000 000 kro– nor årligen.

15.8.613:6 Insatser för den ideella sektorn

Tabell 15.17 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2014	Utfall	24 750		sparande	8
2015	Anslag	224 758	1	Utgifts-	219 171
2015	Anslag	224 758	1	prognos	219 171
2016	Förslag	24 758
2017	Beräknat	24 758

2018	Beräknat	24 758

2019	Beräknat	24 758

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2014 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för bidrag till forskning samt annan kunskapsutveckling som avser det civila samhället. Anslaget får även an- vändas för utgifter för uppföljning och annan verksamhet för genomförandet av politiken för det civila samhället samt för sådana administra- tiva utgifter som är en förutsättning för genom- förandet av insatser inom området.

Regeringen föreslår att 24 758 000 kronor anvi- sas under anslaget 13:6 Insatser för den ideella sektorn för 2016. För 2017, 2018 och 2019 be- räknas anslaget till 24 758 000 kronor årligen.

209

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

16 Folkbildning

16.1Omfattning

Till folkbildningen räknas folkhögskolor, studie- förbund och studerandeorganisationer inom

folkhögskolan. Inom folkbildningen finns sär- skilda statsbidrag även för viss tolkutbildning.

16.2Utgiftsutveckling

Tabell 16.1 Utgiftsutveckling inom Folkbildning, utgiftsområde 17

Miljoner kronor

	Utfall	Budget	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat	Beräknat
	2014	2015 1	2015	2016	2017	2018	2019
Folkbildning
14:1 Bidrag till folkbildningen	3 625	3 626	3 626	3 812	3 805	3 802	3 835

14:2 Bidrag till kontakttolkutbildning	17	17	17	38	38	39	40
14:3 Särskilda insatser inom folkbildningen		30	29	50	40	30	30

Summa Folkbildning	3 642	3 673	3 672	3 900	3 883	3 871	3 905

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2015 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

211

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

16.3Resultatredovisning

16.3.1Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder

Målet för folkbildningspolitiken fastställdes genom riksdagens beslut i fråga om regeringens proposition Allas kunskap – allas bildning (prop. 2013/14:172, bet. 2013/14:KrU8, rskr. 2013/14:379). Målet avspeglar folkbildningens idémässiga grund, särskilda pedagogik och själv- ständighet. Folkbildningens verksamhet följs i första hand upp i förhållande till de fyra syften som gäller för statsbidraget för folkbildningen. Dessa fyra syften ligger till grund för resultat-

Tabell 16.2 Syften och indikatorer

indikatorerna och presenteras i tabell 16.2. De resultatindikatorer som används för folkbild- ningens område är i huvudsak kvantitativa och beskriver främst den verksamhet som genom- förts, t.ex. antal deltagare vid folkhögskolor och studieförbund. Underlag för uppföljning gente- mot dessa indikatorer samt för övriga bedöm- ningar av folkbildningens verksamhet har häm- tats från Folkbildningsrådets och SISU Idrotts- utbildarnas årsredovisningar samt från de utvär- deringar som Folkbildningsrådet genomför. Vidare har uppgifter inhämtats från vissa myn- digheters årsredovisningar, bl.a. Myndigheten för yrkeshögskolan och Specialpedagogiska skol- myndigheten.

Syfte	Indikatorer
1. Stödja verksamhet som bidrar till att	Antalet folkhögskolor och studieförbund i landet.
stärka och utveckla demokratin.	Fördelning av folkhögskolor och studieförbund i landet.
2. Bidra till att göra det möjligt för en	Deltagare i folkhögskolekurs efter ålder och kön.
ökad mångfald människor att påverka sin	Unika studiecirkeldeltagare efter ålder och kön.
livssituation och skapa engagemang att	Andel utlandsfödda deltagare i folkhögskolans långa kurser
delta i samhällsutvecklingen.	och i studiecirklar.
	Andel deltagare med funktionsnedsättning i långa kurser resp.
	studiecirklar.
3. Bidra till att utjämna utbildnings-	Andel deltagare utan gymnasieutbildning.
klyftor och höja bildnings- och utbild-	Antal utfärdade intyg om grundläggande behörighet bland
ningsnivån i samhället.	deltagare på folkhögskolans långa kurser.
	Antal utfärdade intyg om avslutad eftergymnasial yrkesutbild-
	ning på särskild kurs.
4. Bidra till att bredda intresset för och	Antal deltagare i folkhögskolors och studieförbunds
öka delaktigheten i kulturlivet.	kulturprogram.
	Andel kvinnor respektive män i kulturprogram.

16.3.2 Resultat

Statens stöd till folkbildningen omfattar bidrag till folkhögskolor och studieförbund. Riksdagen anvisade 3 625 miljoner kronor för statens stöd till folkbildningen för 2014. Folkbildningsrådet och SISU Idrottsutbildarna fördelar det statliga stödet till folkbildningen enligt förordningen (2015:218) om statsbidrag till folkbildningen. Av de medel riksdagen anvisade fördelade Folkbild- ningsrådet 1 723 miljoner kronor till folkhög- skolorna och 1 708 miljoner kronor till studie- förbunden (exklusive SISU) för 2014 års verk- samhet. SISU Idrottsutbildarna, som är idrotts- rörelsens studie-, bildnings- och utbildnings- organisation, får ett särskilt verksamhetsstöd. Verksamhetsstödet till SISU uppgick 2014 till 164,1 miljoner kronor.

Under 2014 deltog i genomsnitt 29 020 delta- gare per termin i folkhögskolans långa kurser och i genomsnitt 42 045 deltagare per termin i korta kurser. I studiecirkelverksamhet av olika former deltog 638 000 unika deltagare och 389 000 unika deltagare deltog i annan folkbild- ningsverksamhet anordnad av studieförbunden under 2014. Studieförbunden (exklusive SISU) anordnade under 2014 275 200 studiecirklar, 60 000 arrangemang i form av annan folkbild- ningsverksamhet och 368 400 kulturprogram. SISU hade över 470 000 unika deltagare i sina arrangemang.

212

Stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin

Folkbildningen har sedan sin framväxt spelat en viktig roll för demokratin i Sverige. Folkbild- ningen är betydelsefull inte bara för det demo- kratiska samtalet utan också för att stärka med- borgarnas delaktighet i demokratin.

Indikator: Antalet folkhögskolor och studieförbund i landet

Det finns 151 folkhögskolor och 11 studieför- bund (inklusive SISU Idrottsutbildarna). Under 2014 godkände Folkbildningsrådet två nya folk- högskolor som statsbidragsmottagare fr.o.m. halvårsskiftet 2015. Dessa var Borås folkhög- skola och Fryshusets folkhögskola. Under 2014 utgick inte bidrag till en folkhögskola som tidi- gare fått det.

Indikator: Fördelning av folkhögskolor och studi- eförbund i landet

Både folkhögskolor och studieförbund är spridda över landet. Det finns 151 folkhögskolor fördelade på 115 av landets kommuner och det finns folkhögskoleverksamhet i ca 160 kom- muner. Av de nya folkhögskolor som har startats under den senaste tjugoårsperioden har de flesta etablerats i någon av landets större städer. Dessutom har ett antal folkhögskolor flyttat sin verksamhet från landsbygd till stad och många folkhögskolor har etablerat filialer i städer. Vad gäller studieförbunden så finns det studiecirkelverksamhet i landets alla kommuner men de enskilda studieförbunden har inte kon- tor i varje kommun. I relation till kommunernas invånarantal är antalet deltagare i studiecirklar störst i landets glesbygdskommuner.

SISU Idrottsutbildarna

Under 2014 har SISU Idrottsutbildarna sam- verkat med 8 949 föreningar i olika utvecklings- och utbildningsinsatser runt om i Sverige. Det har bl.a. handlat om att stärka föreningarna ge- nom att öka kunskapen om föreningsarbete, ledarförsörjning och värdegrundsarbete. Under 2014 genomfördes 126 000 arrangemang med 1 000 000 deltagare (ej unika deltagare). Av dessa var 12 500 arrangemang med totalt 77 600 delta- gare inriktade på värdegrundsarbete.

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Bidra till att göra det möjligt för en ökad mångfald människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsut- vecklingen

Folkbildningen är en mötesplats för människor med olika bakgrund och förutsättningar. Statens stöd till folkbildningen syftar till att göra det möjligt för en ökad mångfald människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen.

Indikator: Deltagare i folkhögskolekurs efter ålder och kön

Kvinnorna är fler än männen inom folkbild- ningen. År 2014 var 61 procent av deltagarna i folkhögskolornas långa kurser och 64 procent av deltagarna i studieförbundens verksamhet kvin- nor. Deltagarna i folkhögskolornas kurser är yngre än deltagarna i studieförbundens verk- samheter och deltagarna i allmän kurs är yngst. Medelåldern var 28 år bland deltagarna i allmän kurs och 33 år bland deltagarna i särskild kurs 2014.

Indikator: Unika studiecirkeldeltagare efter ålder och kön

Under 2014 deltog 660 848 unika deltagare i studiecirkel. Av dessa var 61 procent kvinnor och 39 procent män (medianvärden). Vidare deltog 413 330 personer i annan folkbildnings- verksamhet, varav 65 procent var kvinnor och 35 procent män (medianvärden).

Studieförbundens deltagare är betydligt äldre än deltagarna på folkhögskolans allmänna kurs. Av studieförbundens deltagare hade en tredjedel fyllt 65 år och 56 procent var över 44 år. Av de unika deltagarna var 47 procent under 24 år. Del- tagarna över 65 år motsvarade 6 procent. SISU Idrottsutbildarna redovisar att av deltagarna i studiecirklar, kurser, barnkultur och utvecklings- arbete var 44 procent kvinnor och 56 procent män.

Indikator: Andel utlandsfödda deltagare i folk- högskolans långa kurser och i studiecirklar

Andelen utrikes födda är hög på folkhögskolans allmänna kurs. Höstterminen 2014 var 31 procent av deltagarna i allmän kurs utrikes födda medan motsvarande andel var 12 procent i de särskilda kurserna. Av studiecirkeldeltagarna var 19 procent utrikes födda. I annan folkbild- ningsverksamhet var andelen utrikes födda lägre, närmare bestämt 10 procent.

213

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Indikator: Andel deltagare med funktionsnedsätt- ning i folkhögskolornas långa kurser respektive i studieförbundens studiecirklar

Under höstterminen 2014 var det 35 procent av deltagarna i allmän kurs och 14 procent av del- tagarna i särskild kurs som hade någon form av funktionsnedsättning. Av deltagarna i studie- cirkelverksamhet hade 7 procent funktionsned- sättning.

Jämställdhet inom folkbildningen

Av Folkbildningsrådets studie Jämställdhet inom folkbildningen (U2015/01605) framgår att an- delen kvinnor i folkhögskolans långa kurser är hög i kursinriktningar som slöjd, konsthantverk, bild samt form, målarkonst, språk och samhälls- vetenskap. Männen överväger något i kursin- riktningar som musik (55 procent) och fritids- ledarutbildning (57 procent). Inom studieför- bundens studiecirklar var andelen kvinnor bland deltagarna 62 procent 2014. Kvinnorna domine- rade i textila hantverksämnen, keramik, porslins- målning och balett medan männen dominerade i improvisatorisk musik, fiske och vattenbruk, skogsbruk, maskinteknik och verkstadsteknik samt cirkelledarutbildning. Av studien framgår även att jämställdhetsinsatser genomförs av 76 procent av folkhögskolorna och 64 procent av studieförbunden. Jämställdhetsinsatserna är främst inriktade på arbetsmiljö, arbetsorganisa- tion och personalens fortbildning.

Bland förtroendevalda inom folkbildningen är könsfördelningen relativt jämn. Det finns dock en överrepresentation av män främst på ordfö- randeposterna i styrelserna. Som exempel kan nämnas att av samtliga ordförande i folkhög- skolornas styrelser är 36 procent kvinnor och 64 procent män.

Etableringskurser för nyanlända

Etableringskurser för nyanlända genomförs av folkhögskolorna sedan 2014. Kurserna finansie- ras genom att Arbetsförmedlingen lämnar bidrag till Folkbildningsrådet. Målgruppen är personer som omfattas av lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. Folkhögskolorna anordnar utbildningar som är sex månader långa och som innehåller studier i svenska samt arbets- förberedande och orienterande insatser. Under 2014 deltog cirka 1 000 personer i etablerings- kurserna vid totalt 66 folkhögskolor.

Förstärkningsbidrag och särskilt utbildningsstöd

Folkbildningsrådet	fördelade 2014	totalt
176 miljoner kronor	till folkhögskolorna	som

kostnadsrelaterat bidrag för deltagare med funktionsnedsättning och för deltagare som är utrikes födda med bristande kunskaper i det svenska språket. Till studieförbunden fördelas ett motsvarande förstärkningsbidrag som 2014 uppgick till 102 miljoner kronor.

Det fördelas även ett särskilt utbildningsstöd för att underlätta studierna för personer med

funktionsnedsättning.	Under	2014 fördelade
Specialpedagogiska	skolmyndigheten totalt
157 miljoner kronor	i särskilt	utbildningsstöd.

Den största delen av detta stöd, 146,7 miljoner kronor, fördelades till folkhögskolorna medan 5,5 miljoner kronor lämnades till universitet och högskolor. Av det beviljade bidraget till folk- högskolor avsåg 77 procent bidrag till stödper- soner medan 23 procent avsåg särskilda utbild- ningsinsatser. I genomsnitt kunde 5 071 deltagare per termin studera på folkhög- skola med hjälp av stödpersoner. Den största gruppen var deltagare med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Förutom bidraget till stödpersoner beviljades 95 folkhögskolor bidrag för särskilt kostnadskrävande utbildningsinsatser för deltagare med funktionsnedsättning. Vidare fördelades 4,2 miljoner kronor till Synskadades Riksförbund för teknisk anpassning av studie- material för synskadade och dövblinda.

Utbildning till tolk för döva och hörselskadade personer, personer med dövblindhet samt skrivtolk

Utbildning till tolk för döva och hörselskadade personer, personer med dövblindhet samt skriv- tolk bedrivs inom folkhögskolor med särskilt statligt stöd. År 2014 lämnade Myndigheten för yrkeshögskolan 26,6 miljoner kronor i bidrag till folkhögskolor för dessa tolkutbildningar.

Utbildningen till teckenspråks- och dövblind- tolk genomförs till sin större del som en fyraårig utbildning. Det genomsnittliga antalet deltagare per termin på teckenspråks- och dövblindtolk- utbildningen uppgick 2014 till 272 jämfört med 292 under 2013. Totalt slutförde 48 personer teckenpråkstolkutbildning med godkänt resultat under 2014 och 44 personer under 2013. Vidare påbörjade 16 personer skrivtolkutbildning 2014 jämfört med 10 personer 2013. Under 2014 hade 13 deltagare slutfört skrivtolkutbildning med godkänt resultat.

214

Kontakttolkutbildning

En kontakttolk tolkar mellan enskilda personer som inte behärskar svenska och representanter för svenska myndigheter. Utbildning till kontakttolk bedrevs 2014 av fyra folkhögskolor och tre studieförbund (fr.o.m. 2015 fyra studie- förbund). Utbildningarna vid studieförbund ge- nomförs som bundna, ettåriga, sammanhållna grundutbildningar på halvtid. Utbildningarna vid folkhögskolor genomförs som distansutbild- ningar, ett år på halvtid eller två år på kvartsfart. Myndigheten för yrkeshögskolan betalade under 2014 ut bidrag om 16,1 miljoner kronor till folk- högskolor och studieförbund för detta ändamål. Under 2014 studerade i genomsnitt 197 personer på den sammanhållna grundutbildningen till kontakttolk jämfört med 173 personer 2013.

Översyn av kontakttolkutbildningen och tecken- språkstolkutbildningen

Myndigheten för yrkeshögskolan redovisade i maj 2015 på regeringens uppdrag en översyn av vilka behov det finns av kontakttolkar och om kontakttolkutbildningen för närvarande bedrivs i sådan omfattning att den kan tillgodose sam- hällets behov av kontakttolkar. I rapporten redo- visas att det råder stor brist på kontakttolkar och i synnerhet utbildade eller auktoriserade tolkar. Myndigheten föreslår att betydligt fler utbild- ningsplatser inrättas för att samhället ska få fler kompetenta kontakttolkar. Vidare föreslås att möjligheterna till validering av tolkkunskaper förstärks och permanentas. Myndigheten före- slår också att kontakttolkutbildningens upplägg och längd ska ses över i syfte att höja kvaliteten i utbildningen till kontakttolk (U2015/02700).

Statskontoret fick i februari 2015 i uppdrag att genomföra en översyn av utbildningen av tolkar för barndomsdöva, vuxendöva, hörselskadade och personer med dövblindhet inom folkhög- skolan (teckenspråkstolkutbildning). Översynen ska omfatta vilken dimensionering och vilket övergripande innehåll som teckenspråkstolk- utbildningen bör ha samt behovet av en tecken- språkstolklärarutbildning. Uppdraget ska redovi- sas i oktober 2015 (U2015/01184).

Bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället

Folkbildningen, särskilt folkhögskolorna, har en lång tradition av att genomföra verksamhet för

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

personer med kortare formell utbildningsbak- grund än befolkningen i genomsnitt. Folkbild- ningen bidrar därigenom till att utjämna utbild- ningsklyftor i samhället.

Indikator: Andel deltagare utan gymnasieutbild- ning

Deltagarna i folkhögskolornas kurser har kortare formell utbildningsbakgrund än befolkningen i genomsnitt. Hösten 2014 hade 83 procent av deltagarna i folkhögskolans allmänna kurs endast förgymnasial utbildning, dvs. kortare utbildning än två års gymnasiestudier. På de särskilda kurs- erna hade 16 procent endast förgymnasial ut- bildning. Många av deltagarna i studieförbun- dens verksamhet hade högre utbildning. Ande- len med endast förgymnasial utbildning uppgick till 19 procent bland deltagarna i studieförbun- dens verksamhet jämfört med 23 procent bland befolkningen som helhet. Andelen med efter- gymnasial utbildning uppgick till 41 procent bland studieförbundens deltagare jämfört med 33 procent bland befolkningen som helhet.

Indikator: Antal utfärdade intyg om grundläg- gande behörighet bland deltagare på folkhögskolans långa kurser

Under kalenderåret 2014 utfärdades 2 118 intyg om grundläggande behörighet från folkhögsko- lans långa kurser (allmän kurs) jämfört med 2 197 sådana intyg under 2013 och 2 114 intyg under 2012.

Indikator: Antal utfärdade intyg om avslutad ef- tergymnasial yrkesutbildning på särskild kurs

Under 2014 fick 1 379 studerande vid folkhög- skolans särskilda kurser intyg om avslutad efter- gymnasial utbildning jämfört med att 1 275 sådana intyg utfärdades 2013 och 1 208 ut- färdades 2012.

Studiemotiverande folkhögskolekurs

Studiemotiverande folkhögskolekurs är en arbetsmarknadspolitisk insats som sedan 2010 genomförs av folkhögskolorna i nära samverkan med Arbetsförmedlingen. De studiemotiverande folkhögskolekurserna vänder sig till arbets- sökande som varken har grundläggande hög- skolebehörighet eller gymnasieexamen, i syfte att underlätta för deltagaren att påbörja eller återgå till reguljär utbildning. Målgrupperna är dels arbetslösa ungdomar mellan 16 och 24 år, dels deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin som fyllt 25 år. Antalet personer som påbörjade

215

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

en studiemotiverande folkhögskolekurs 2014 var 4 706 personer fördelade på 117 folkhögskolor. Av de ungdomar som avslutade en studiemotive- rande kurs 2013 hade 34 procent studerat vidare på allmän kurs och 2 procent på särskild kurs fram t.o.m. december 2014.

Bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet

Statens stöd till folkbildningen ska bidra till att bredda kulturintresset i samhället och till att öka delaktigheten i kulturlivet. Folkhögskolor och studieförbund kan fungera som lokala och re- gionala arenor där deltagare inte bara konsume- rar utan också skapar kultur. Inom de flesta studieförbund var kulturen den största verksam- heten under 2014.

Indikator: Antal deltagare i folkhögskolors och studieförbunds kulturprogram

Under 2014 deltog ca 814 400 personer i studie- cirklar inriktade på kultur, musik och media. Musikcirklarna samlade flest deltagare, totalt 419 900 personer. Vidare anordnade studieför- bunden totalt 368 000 kulturprogam som sam- lade totalt nästan 20 miljoner (ej unika) delta- gare.

Under 2014 anordnade folkhögskolorna 2 270 kulturprogram för allmänheten med näs- tan 194 000 deltagare. Långa kurser i estetiska ämnen med ungefär 5 800 deltagare anordnades hösten 2014.

SISU-distrikten arrangerade närmare 6 900 kulturprogram med knappt 500 000 delta- gare.

Indikator: Andel kvinnor respektive män i kultur- program

Av de nästan 20 miljoner (ej unika) deltagarna i studieförbundens kulturprogram var 56 procent kvinnor och 44 procent män. Av de knappt 500 000 deltagarna i SISU Idrottutbildarnas kulturprogram var 49 procent kvinnor och 51 procent män.

Läsfrämjande satsning

Som ett resultat av den litteraturpolitiska propo- sitionen Läsa för livet (prop. 2013/14:3) besluta- des att 30 miljoner kronor av det statliga stödet till folkbildningen 2014 skulle destineras för planerad läsfrämjande verksamhet. Folk- bildningsrådets styrelse fördelade bidraget så att

150 folkhögskolor fick 100 000 kronor var och de 10 studieförbunden 500 000 kronor var samt dessutom 10 miljoner kronor som fördelades utifrån andel unika deltagare. Under 2014 deltog nästan 374 000 personer i läsfrämjande verksam- heter som genomfördes av studieförbunden. Dessutom genomfördes 27 000 läsfrämjande arr- angemang. Folkhögskolorna har genomfört in- satser i form av t.ex. temaveckor, litteraturresor och bokkaféer.

16.3.3 Övriga insatser

Utvärdering av folkbildningen

Med hänsyn till såväl det omfattande statliga stödet till folkbildningen som folkbildningens viktiga roll i samhället är det angeläget att mer regelbundet än tidigare utvärdera den verksam- het som anordnas av folkhögskolor och studie- förbund med stöd av statsbidraget. Genom att besluta i enlighet med förslagen i propositionen Allas kunskap – allas bildning (prop. 2013/14:172, bet. 2013/14:KrU8, rskr. 2013/14:379) har riksdagen fastställt att statliga myndigheter ska ansvara för utvärderingen av folkbildningen. Enligt förordningen (2015:218) om statsbidrag till folkbildningen ska Folkbild- ningsrådet kontinuerligt följa upp och utvärdera studieförbundens och folkhögskolornas verk- samheter i förhållande till statens syften och de villkor som föreskrivits för att statsbidrag ska utgå.

Utvärderingarna ska syfta till att ge svar på i vilken utsträckning syftena med statens stöd till folkbildningen uppnås. Regeringen gav därför i december 2014 Statskontoret i uppdrag att ge- nomföra en samlad utvärdering av folkbild- ningen utifrån de fyra syftena för statsbidraget till folkbildningen. Vidare ska Statskontoret senast den 18 april 2016 redovisa en första utvär- deringsrapport. Uppdraget ska slutredovisas senast den 18 april 2018.

SISU Idrottsutbildarna

Den 1 juni 2014 trädde en ändring i lagen (1976:1046) om överlämnande av förvaltnings- uppgifter inom Utbildningsdepartementets verksamhetsområde i kraft. Den ger lagstöd för SISU Idrottsutbildarnas uppgift att fördela statsbidrag till idrottens studie-, bildnings- och utbildningsverksamhet.

216

En ny förordning om statsbidrag till folkbildningen

Genom beslut om en ny förordning (2015:218) om statsbidrag till folkbildningen, som har ersatt 1991 års förordning om statsbidrag till folk- bildningen, har regeringen genomfört aviseringar i propositionen Allas kunskap – Allas bildning (prop. 2013/14:172, bet. 2013/14:KrU8, rskr. 2013/14:379). Den nya förordningen skiljer sig från den tidigare bl.a. på så sätt att det andra syftet med statsbidraget till folkbildningen har ändrats i enlighet med riksdagens beslut om förslagen i propositionen. De sju verksamhets- områdena som tidigare gällde har upphävts. Som aviserades i propositionen har också Folkbild- ningsrådets roll och folkhögskolan som en egen utbildningsform setts över och tydliggjorts. Delar av förvaltningslagen har också gjorts tillämpliga vid Folkbildningsrådets och SISU Idrottsutbildarnas handläggning av ärenden enligt förordningen. För att inhämta synpunkter som ett led i framtagandet av den nya för- ordningen hölls en hearing med ett representativt urval av deltagare från den samlade folkbildningen i december 2014. Hearingen resulterade i att skrivningar förstärktes i för- ordningen, bl.a. om att en folkhögskola ska ha en studeranderättslig organisation som tar till vara de studerandes intressen och att studieför- bunden ska ha en ansvarig styrelse för att få bidrag.

Folkhögskollärarexamen

Folkhögskollärarexamen är en yrkesexamen som uppnås efter att studenten fullgjort kursford- ringar om 60 högskolepoäng. Examensmålen regleras i bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100). År 2012 beslutades att folkhögskol- lärarexamen skulle ses över i särskild ordning. En översyn har genomförts och en promemoria (Översyn av folkhögskollärarexamen, U2015/00453) har remitterats och ärendet bereds nu inom Regeringskansliet. Förslagen i remisspromemorian syftar till att säkerställa att examensbeskrivningen är hållbar över tid och till att ange tydligare mål som vidgar förståelsen av folkhögskolor och folkbildning som samhälls- fenomen. Syftet är också att tydliggöra systemet med studieomdömen och behörighetsgivning i relation till bedömning och betygssättning i det allmänna skolsystemet.

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

16.3.4 Analys och slutsatser

Utbildningen i det ordinarie skolsystemet passar inte alla elever och behovet av andra metoder och lärformer växer. Utbildningsformen folk- högskola är bl.a. viktig för att fler människor ska ges möjlighet att läsa in grundläggande behörig- het för vidare studier.

Uppföljningar som Folkbildningsrådet har gjort visar på ett antal framgångsfaktorer som har stor betydelse för folkhögskolans lärande- miljö i detta avseende. Faktorerna kan samman- fattas enligt följande:

–Utbildningarna ger möjlighet till anpassad studietakt och en kreativ miljö som med- verkar till goda resultat.

–Det finns möjlighet för deltagarna att träffa studerande från olika typer av kurser från grundläggande till eftergymnasiala yrkesut- bildningar.

–Deltagarna är i ett sammanhang där utbild- ning ses som en väg till arbete och där man stimuleras av andra.

–Det finns utrymme för individuellt, själv- stärkande arbete och social stöttning.

–Deltagarna ges personlig utveckling, vilket ökar anställningsbarheten.

–Folkhögskolorna har lång erfarenhet av samarbete med Arbetsförmedlingen lokalt och goda kontakter med regionalt och lo- kalt näringsliv.

Studieförbunden arbetar främst med folk- bildningsverksamhet för sina deltagare men har också, i likhet med folkhögskolorna, genomfört uppdragsutbildningar. Nio lokala studieförbund är godkända utbildningsanordnare av utbildning i svenska för invandrare (sfi). Studieförbunden är genom sin geografiska spridning i landet en länk mellan civilsamhället och andra aktörer lokalt och regionalt.

Stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin

Statens stöd till folkbildningen har till syfte att bidra till att stärka och utveckla demokratin. Folkbildningen har bidragit till att skapa stimule- rande lärandemiljöer och engagemang såväl inom som utom verksamhetens väggar. Folkbild- ningen är tillgänglig i hela landet och erbjuder bl.a. möjlighet till etablering och delaktighet för

217

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

nya svenskar. Varje år rapporterar studieförbund och folkhögskolor att de har mer än en miljon unika deltagare.

Sedan 2010 har antalet deltagare och deltagar- veckor på folkhögskolans allmänna kurs ökat i landets städer, förortskommuner och pendlings- kommuner och minskat i de glesbefolkade de- larna av landet. Denna utveckling har lett till att under 2014 återfanns nästan hälften av delta- garna i folkhögskolornas allmänna kurser i stor- städer, större städer eller förortskommuner. Av studieförbundens samtliga cirkeldeltagare 2014 var 23 procent nya för året. Studieförbundens nyrekrytering var störst i storstäderna, där 65 procent av de nya cirkeldeltagarna återfanns.

Bidra till att göra det möjligt för en ökad mångfald människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen

Regeringen anser att det statliga stödet till folk- bildningen bör bidra till en verksamhet som kontinuerligt arbetar med att nå nya deltagar- grupper. Statistik som Folkbildningsrådet tagit fram visar att särskilt studieförbunden når ut till ett stort antal deltagare, men framförallt till den kategori av deltagare som redan sedan tidigare är aktiva i studieförbunden. Studieförbunden skulle kunna rikta sin verksamhet för att nå ut till fler, t.ex. medelålders män, unga kvinnor, utrikes födda och personer med funktionsnedsättning.

Inom folkbildningen finns en lång erfarenhet av att arbeta med frågor som har med demokrati, mänskliga rättigheter, jämlikhet och mångfald att göra. Detta kan dock innebära att jämställd- hetsfrågor behöver lyftas fram särskilt.

Folkbildningsrådet har påbörjat arbetet med att justera bidragskriterierna utifrån det föränd- rade syftet. Regeringen utgår ifrån att även SISU Idrottsutbildarna i sin bidragsgivning beaktar det förändrade syftet.

En förutsättning för att nyanlända och andra personer som inte behärskar svenska ska kunna ha kontakter med svenska myndigheter och delta i samhällslivet är att det finns tillräcklig till- gång till kontakttolkar.

Bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället

Deltagarna i folkhögskolans allmänna kurs är yngre och deras genomsnittliga utbildnings- bakgrund är kortare än tidigare. Antalet personer med funktionsnedsättning har ökat särskilt på folkhögskolans allmänna kurser. Under höst- terminen 2014 var det 35 procent av deltagarna i

allmän kurs och 14 procent av deltagarna i sär- skild kurs som hade någon form av funktions- nedsättning. Vidare har andelen utrikes födda med svårigheter att tala, läsa eller skriva svenska ökat på allmän kurs, dock inte på särskild kurs.

Folkhögskolans utbildning är flexibel och kan anpassas till deltagarnas olika behov och för- utsättningar. De ändrade förutsättningarna för folkhögskolorna innebär dock att det finns be- hov av ny kompetens hos folkhögskollärarna.

Bidra till att bredda intresset för och öka delaktig- heten i kulturlivet

Folkbildningen är landets största kulturarena både när det gäller att erbjuda kulturupplevelser och möjligheter till eget skapande. Folkbild- ningen möjliggör att människor i olika samhälls- grupper kan utveckla sitt kulturella engagemang, delta i möten mellan människor och få en me- ningsfull fritid. Deltagandet i studieförbundens kulturprogram är högre än någonsin. Ungefär 20 miljoner (icke unika) deltagare rapporterades 2014.

Dagens ålderspensionärer lever ett aktivt liv med många sociala kontakter och många söker sig till studieförbunden. Att folkbildningen på det här sättet når ut till landets äldre innebär ett proaktivt arbete för att stärka folkhälsan inom dessa grupper. Det är också en utbildningsform där äldre och yngre deltagare möts och kan lära av varandra. Många unga, särskilt unga män, finner även en utvecklande och inspirerande verksamhet i studiecirklar med inriktning på improvisatorisk musik.

218

16.4Budgetförslag

16.4.1 14:1 Bidrag till folkbildningen

Tabell 16.3 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2014	Utfall	3 624 840		sparande	0
2015	Anslag	3 626 432	1	Utgifts-	3 626 432
2015	Anslag	3 626 432	1	prognos	3 626 432
2016	Förslag	3 811 928
2017	Beräknat	3 804 880	2

2018	Beräknat	3 802 127	3

2019	Beräknat	3 835 281	4

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2015 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 3 811 737 tkr i 2016 års prisnivå.

3Motsvarar 3 811 652 tkr i 2016 års prisnivå.

4Motsvarar 3 811 653 tkr i 2016 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till folkbildningen. Anslaget får även användas för statsbidrag till Föreningen Nordiska Folk- högskolan i Genève samt för utgifter för stats- bidrag i form av det särskilda verksamhetsstödet till SISU Idrottsutbildarna. Vidare får anslaget användas för utgifter för utvärdering av folk- bildningen samt för utgifter avseende bidrag till teckenspråkstolkutbildning.

Kompletterande information

I förordningen (2015:218) om statsbidrag till folkbildningen finns bestämmelser om stats- bidrag till folkbildningen.

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Regeringens överväganden

Tabell 16.4 Härledning av anslagsnivån 2016–2019 för 14.1 Bidrag till folkbildningen

Tusental kronor

	2016	2017	2018	2019
Anvisat 2015 1	3 581 432	3 581 432	3 581 432	3 581 432
Förändring till följd av:
Pris- och löne-
omräkning 2	49 427	42 895	40 353	71 935
Beslut	181 069	180 553	180 341	181 913

Överföring
till/från andra
anslag
Övrigt			1	1

Förslag/
beräknat
anslag	3 811 928	3 804 880	3 802 127	3 835 281

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2014 (bet. 2014/15:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2015. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en

pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2017–2019 är preliminär.

Inom ramen för regeringens satsning på kun- skapslyftet föreslås att medel avsätts som mot- svarar en utökning av antalet platser på folk- högskolans allmänna kurs med 2 000 utbild- ningsplatser 2016 i enlighet med vad som be- dömdes i vårändringsbudgeten för 2015 (prop. 2014/15:99). Detta innebär att anslaget föreslås ökas med 120 000 000 kronor 2016. Anslaget beräknas öka med 120 000 000 kronor perma- nent fr.o.m. 2017.

Vidare föreslås ytterligare förstärkning av an- talet utbildningsplatser på folkhögskolans all- männa och särskilda kurser för att möjliggöra att fler som saknar grundläggande utbildning eller yrkesutbildning ska kunna fortsätta studera. Därför föreslås att 70 000 000 kronor tillförs för att möjliggöra en utökning av folkhögskolans allmänna och särskilda kurs motsvarande totalt ytterligare 1 000 utbildningsplatser på dessa kurser fr.o.m. 2016 samt för att kunna genom- föra en pilotverksamhet för unga som saknar fullständig gymnasieutbildning.

Därför föreslås att anslaget sammantaget ökas med 190 000 000 kronor 2016 och beräknas att anslaget ökas med 190 000 000 kronor perma- nent fr.o.m. 2017.

Regeringen föreslår att 3 811 928 000 kronor anvisas under anslaget 14:1 Bidrag till folkbild- ningen för 2016. För 2017, 2018 och 2019 beräk- nas anslaget till 3 804 880 000 kronor, 3 802 127 000 kronor respektive 3 835 281 000 kronor.

219

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

16.4.214:2 Bidrag till kontakttolkutbildning

Tabell 16.5 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2014	Utfall	16 776		sparande	0
2015	Anslag	16 769	1	Utgifts-	16 769
2015	Anslag	16 769	1	prognos	16 769
2016	Förslag	37 733
2017	Beräknat	38 225	2

2018	Beräknat	38 776	3
2019	Beräknat	39 530	4

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2015 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 37 734 tkr i 2016 års prisnivå.

3Motsvarar 37 735 tkr i 2016 års prisnivå.

4Motsvarar 37 735 tkr i 2016 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för statsbidrag till kon- takttolkutbildning. Anslaget får i begränsad omfattning även användas för utgifter för admi- nistration, utveckling och rekryteringsfrämjande insatser.

Kompletterande information

I förordningen (2012:140) om statsbidrag för viss utbildning som rör tolkning och tecken-

språk finns bestämmelser om bidrag till kontakt- tolkutbildning.

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2016 för anslaget 14:2 Bidrag till kontakttolkutbildning besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 40 000 000 kronor 2017–2020.

Skälen för regeringens förslag: Myndigheten för yrkeshögskolan fördelar bidrag till kontakt- tolkutbildningar som genomförs vid folkhög- skolor och studieförbund. Utbildningarna är ett- åriga och tvååriga. En del av utbildningarna star- tar på hösten. Detta innebär att Myndigheten för yrkeshögskolan behöver fatta fleråriga beslut om bidrag för kommande år. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2016 för anslaget 14:2

Bidrag till kontakttolkutbildning besluta om bi- drag som medför behov av framtida anslag på högst 40 000 000 kronor 2017–2020.

Tabell 16.6 Beställningsbemyndigande för anslaget 14:2 Bidrag till kontakttolkutbildning

Tusental kronor

	Utfall	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat	Beräknat
	2014	2015	2016	2017	2018	2019–2020
Ingående åtaganden	–	–	30 000	–	–	–

Nya åtaganden	–	30 000	25 000	–	–	–
Infriade åtaganden	–	–	-15 000	-18 000	-15 000	-7 000

Utestående åtaganden	–	30 000	40 000	–	–	–

Erhållet/föreslaget bemyndigande	–	30 000	40 000	–	–	–

220

Regeringens överväganden

Tabell 16.7 Härledning av anslagsnivån 2016–2019 för 14:2 Bidrag till kontakttolkutbildning

Tusental kronor

	2016	2017	2018	2019
Anvisat 2015 1	16 769	16 769	16 769	16 769
Förändring till följd av:
Pris- och löne-
omräkning 2	7	225	470	805
Beslut	20 957	21 231	21 537	21 956

Överföring
till/från andra
anslag
Övrigt

Förslag/
beräknat
anslag	37 733	38 225	38 776	39 530

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2014 (bet. 2014/15:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2015. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en

pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2017–2019 är preliminär.

Samhällets behov av kontakttolkar har ökat kraftigt under senare år. Kontakttolkutbild- ningen bör därför utökas för att tillgodose sam- hällets behov av kontakttolkar. Vidare bör möj- ligheterna till validering av tolkars kunskaper utökas och fler preparandutbildningar genom- föras för de som ska genomgå Kammarkollegiets auktorisationsprov. För att dessa satsningar ska kunna genomföras föreslås att anslaget 14:2

Bidrag till kontakttolkutbildning ökas med 21 000 000 kronor under 2016 och beräknas där- efter öka med 21 000 000 kronor permanent fr.o.m. 2017.

Regeringen föreslår därför att 37 733 000 kro- nor anvisas under anslaget 14:2 Bidrag till kon- takttolkutbildning för 2016. För 2017, 2018 och 2019 beräknas anslaget till 38 225 000 kronor, 38 776 000 kronor respektive 39 530 000 kronor.

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

16.4.314:3 Särskilda insatser inom folkbildningen

Tabell 16.8 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2014	Utfall			sparande	0
2015	Anslag	30 000	1	Utgifts-	29 254
2015	Anslag	30 000	1	prognos	29 254
2016	Förslag	50 000
2017	Beräknat	40 000

2018	Beräknat	30 000
2019	Beräknat	30 000

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2015 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för att genom- föra insatser för att stärka kunskaper i svenska, om samhället och främja deltagande i samhälls- livet för asylsökande och personer som fått uppehållstillstånd men bor kvar i anläggnings- boende.

Kompletterande information

I förordningen (2015:521) om statsbidrag till särskilda folkbildningsinsatser för asylsökande och vissa nyanlända invandrare finns bestämmel- ser om statsbidrag till särskilda folkbildningsin- satser för asylsökande och vissa nyanlända in- vandrare.

221

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Regeringens överväganden

Tabell 16.9 Härledning av anslagsnivån 2016–2019 för 14:3 Särskilda insatser inom folkbildningen

Tusental kronor

	2016	2017	2018	2019
Anvisat 2015 1	0	0	0	0
Förändring till följd av:
Beslut	50 000	40 000	30 000	30 000

Överföring
till/från andra
anslag
Övrigt

Förslag/
beräknat
anslag	50 000	40 000	30 000	30 000

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2014 (bet. 2014/15:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Till följd av riksdagens beslut i fråga om vår- ändringsbudgeten för 2015 (prop. 2014/15:99, bet. 2014/15:FiU21, rskr. 2014/15:255) genom- förs fr.o.m. sommaren 2015 särskilda folkbild- ningsinsatser för asylsökande och nyanlända som bor på anläggningsboende. Syftet är att er- bjuda insatser som kan ge meningsfull syssel- sättning under asyltiden och påskynda asylsö- kandes och nyanländas etablering. Därför har medel tillförts för studieförbundens insatser för att stärka de asylsökandes och nyanländas kun- skaper i svenska och om samhället samt deras kontakter med och deltagande i samhällslivet. Regeringen anser att det är angeläget att denna satsning kan fortsätta.

Regeringen föreslår därför att 50 000 000 kro- nor anvisas under anslaget 14:3 Särskilda insatser inom folkbildningen för 2016. För 2017, 2018 och 2019 beräknas anslaget till 40 000 000 kro- nor, 30 000 000 kronor respektive 30 000 000 kronor.

222

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

17 Tillsyn över spelmarknaden

17.1Omfattning

Området omfattar frågor om tillsyn och regle- ring av spelmarknaden.

Lotteriinspektionen är tillsynsmyndighet på spel- och lotteriområdet. Myndighetens upp- gifter innefattar bl.a. att säkerställa en enhetlig tillämpning av spelregleringen, tillståndsgivning och tillsyn över spelmarknaden.

17.2Mål

17.3Resultatredovisning

17.3.1Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder

De indikatorer och bedömningsgrunder för spelmarknaden som används för att redovisa resultaten är följande:

–Andel upptäckta fel genom tillsynsinsatser.

–Ökad kunskapsspridning genom informa- tionsinsatser.

–Korrekt tillståndsprövning.

Tillsynsinsatser syftar till att upptäcka fel med möjlighet att korrigera dessa. Det övergripande målet är att skapa rättsäkerhet och trygghet i samhället där spelmarknaden är en del. I till- synsinsatserna inbegrips även kontroll av illegalt spel.

Informationsinsatser förväntas leda till ökad kunskapsspridning om risker för spelberoende; hur farliga olika spel är samt hur stor sannolik- heten är att vinna. Avsikten är att spelverksam- heten ska vara sund och säker med kunskap om risker kopplat till spelande.

Tillståndsprövning avser att granska ansök- ningar om speltillstånd i förhållande till regel- verket med möjlighet att bevilja eller avslå dessa. Även denna indikator används för att uppnå en sund och rättssäker spelmarknad.

Vad gäller upptäckta fel har antalet anmärk- ningar avseende reglerat spel ökat samtidigt som antal anmärkningar avseende illegalt spel har minskat. Sammantaget har antalet upptäckta fel i förhållande till antalet tillsynsinsatser avseende reglerat spel ökat från fem procent 2013 till fem och en halv procent 2014. Detta indikerar att myndighetens insatser har fått en ökad träff- säkerhet och fungerar väl. Omfattningen av illegalt spel bedöms ha minskat tillföljd av uppföljande tillsynsarbete samt ökade insatser från rättsvårdande myndigheter. Lotteri- inspektionens utökade samverkan med dessa myndigheter bedöms ha bidragit till de utökade

223

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

insatserna inom området från dessa myndig- heter.

Myndighetens kunskapsspridning sker via webben, traditionella och sociala medier, genom artiklar i dags- och kvällspress samt facktid- ningar. Myndigheten har även genomfört om- fattande utbildningsinsatser. Sammantaget har insatserna ökat kunskaperna om spelmarknaden för allt fler.

Tillståndsprövningen har fungerat tillfreds- ställande. Antalet ansökningar om tillstånd har, mellan åren 2013 och 2014, minskat från 3 400 till 1 200. Åtgärder har vidtagits för att effektivi- sera tillståndsprövningen i syfte att uppnå en fullt ut avgiftsfinansierad verksamhet. Målet uppnåddes 2014.

Tillsynen av den reglerade marknaden ökade med drygt 4 000 timmar jämfört med föregående år. Tillsynen av kasinospel minskade till förmån för främst AB Svenska Spels övriga produkter samt den vadhållning som AB Trav och Galopp (ATG) anordnar.

Tabell 17.1 Resultat

	2010	2011	2012	2013	2014
Tillsynsinsatser

Antal kontroller	7 514	7 656	12 195	6 580	6 966

Varav tillstånds-	6 488	5 757	9 307	5 393	5 749
givet spel

Varav illegalt	1 026	1 899	2 888	1 187	1 217
spel

Antal kontroller	684	764	737	682	627
med fel

Varav tillstånds-	304	248	303	268	314
givet spel

Varav illegalt	380	516	434	414	313
spel

Andel kontroller	4,7	4,3	3,3	5,0	5,5
med fel, till-
ståndsgivet spel

Informations-
insatser

Besök webb,	-	26 000	33 000	71 000	55 000
Kunskapssprid-
ning
Räckvidd, om-	561	645	753	1301	1006
nämnande i
media

Tillstånd
Antal ansök-	3 559	3560	1 298	3 362	1 226
ningar
Antal beviljade	3 534	3 510	1 262	3 259	1 262
ansökningar
Antal avslag	54	25	38	29	17

Källa: Lotteriinspektionen.

Lotteriinspektionens fördelning av resurser och dess prioriteringar bedöms vara rimliga med hänsyn till utvecklingen på spelmarknaden och utifrån utformningen av nuvarande spelreglering. Det samlade resultatet ger också vid handen att resultatindikatorerna för myndighetens verk- samhet har utvecklats positivt. Regeringen bedömer alltjämt att konsumentskyddet och säkerheten för konsumenten behöver stärkas samt att förutsättningarna på spelområdet behöver förtydligas. Regeringen avser att omreglera spelmarknaden för att skapa en spelmarknad som präglas av ett högt konsumentskydd, hög säkerhet i spelen och tydliga förutsättningar för att få verka på marknaden. Alla aktörer som agerar på den svenska spelmarknaden ska göra det med behöriga tillstånd och aktörer utan tillstånd ska stängas ute.

224

17.3.2 Spelmarknadens utveckling

Spelmarknaden

Utvecklingen på den svenska spelmarknaden tenderar att gå från traditionella lotterier och vadhållning till att spelet sker över internet. År 2014 omsatte den reglerade svenska spelmark- naden cirka 44,9 miljarder kronor brutto.

Utöver den reglerade marknaden förekommer spel på utländska webbplatser. Marknadsandelen för bolag utan tillstånd i Sverige är ca 20 procent av den totala kända spelmarknaden, motsvarande ca 4,1 miljarder kronor. Uppgifterna baseras på undersökningar av spelvanor och omvärlds- analys. Utvecklingen på spelmarknaden visar på en förskjutning från traditionellt spel till spel över internet och från reglerade spelbolag till oreglerade. Reglerade bolag står för 80 procent av den totala spelmarknaden och tillväxten för oreglerade bolag uppskattas av Lotteriinspektionen till 2–4 procentenheter per år för de kommande åren.

Utvecklingen vad gäller marknadsföringen som helhet för spel har ökat med 50 procent mellan 2013 och 2014. År 2014 uppgick de samlade reklaminvesteringarna till 3,7 miljarder kronor. De oreglerade aktörerna som agerar från andra länder svarar för 72 procent av den sam- lade reklamen från samtliga spelbolag. Svenska Spel AB är det svenska bolag som spenderar mest resurser på marknadsföring, ca 600 miljoner kronor under 2014.

Omsättningen av den reglerade spelmark- naden har totalt sett minskat. Oreglerade aktörer har däremot ökat sin omsättning jämfört med 2013.

Antalet personer som spelar regelbundet har sedan 2007 minskat med 20 procent samtidigt som omsättningen ökat med nästan 30 procent. Detta bekräftar undersökningsresultat som visar att färre personer spelar för mer pengar. Rege- ringen bedömer att de åtgärder som görs genom bl.a. Svenska spels införande av ett spelkort och ett ökat fokus på en sund och säker spelmarknad är viktiga åtgärder.

I tabell 17.2 redovisas spelmarknadens bruttoomsättning uppdelat på olika spelanord- nare.

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Tabell 17.2 Spelmarknadens bruttoomsättning

Miljoner kronor

	2010	2011	2012	2013	2014
Svenska Spel	26 452	27 030	27 528	27 337	25 557
inkl. poker och
kasino

ATG	12 804	13 111	12 420	12 155	12 231
Folkrörelsernas	6 100	6 456	6 560	6 882	6 719
spel och lotterier
Restaurangkasino	511	500	495	455	441

Totalt	45 867	47 097	47 003	46 830	44 949

Källa: Lotteriinspektionen.

År 2010–2014 har bruttoomsättningen minskat med 2 procent. I tabell 17.2 ingår bruttoomsätt- ningen för samtliga spelformer med undantag för Svenska Spels internetpoker. För internetpoker redovisas den s.k. pokerraken, dvs. den avgift bolaget tar ut av spelarna. Det innebär att bruttoomsättningen på den reglerade svenska spelmarknaden är något högre än vad som redo-

visats i tabell 17.2.
Svenska	Spels	bruttoomsättning minskade
2014 med	6,5	procent och uppgick	till
25,5 miljarder kronor. Bruttoomsättningen			för

Casino Cosmopol uppgick före utbetalda vinster till ca 5,8 miljarder kronor. Svenska Spels om- sättning av spel via internet, inklusive poker- raken, uppgick till ca 4,2 miljarder kronor eller 20 procent av bolagets totala omsättning.

ATG:s	bruttoomsättning	ökade 2014 med
1 procent	och uppgick till	ca 12,2 miljarder

kronor vilket kan jämföras med 12,1 miljarder kronor 2013. Spelformen V75 är fortfarande bolagets största produkt med en bruttoomsättning på 4,6 miljarder kronor. För- säljningen via internet fortsätter att öka och uppgick till 46 procent av den totala omsätt- ningen. Det traditionella banspelandet och ombudsspelet fortsätter att minska. Överskottet från bolagets verksamhet går till trav- och galoppsporten. Under 2014 tilldelades trav- och galoppsporten ca 1,6 miljarder kronor. Vidare erhöll Hästnäringens nationella stiftelse 47 miljoner kronor.

Omsättningen netto på den reglerade mark- naden (dvs. efter utbetalda vinster) var samman- lagt drygt 16,5 miljarder kronor under 2014. I genomsnitt använder svenska folket 2,4 procent av sin disponibla inkomst till spel, räknat på om- sättningen före utbetalda vinster. Det motsvarar ca 5 800 kronor per år och person över 18 år. Beloppet kan jämföras med alkoholkonsum- tionen per person som 2014 uppgick till i ge-

225

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

nomsnitt ca 10 liter alkohol per år och person över 18 år vilket motsvarar ca 3 740 kr.

I tabell 17.3 redovisas marknadsandelar för olika spelanordnare på den reglerade marknaden. På grund av skillnader i återbetalningsprocent och spelfrekvens mellan olika aktörers produkt- utbud är nettoomsättning ett bättre mått än bruttoomsättning vid studerande av marknads- andelar.

Tabell 17.3 Marknadsandelar av nettoomsättningen

Procent av nettoomsättningen

	2010	2011	2012	2013	2014
Svenska Spel	56,8	56,1	56,8	56,4	54,3
inkl. poker och
kasino

ATG	22,5	22,6	21,4	21,0	22,2

Folkrörelsernas	19,4	20,0	20,6	21,4	22,3
spel och lotterier
(inkl. Bingo)

Restaurangkasino	1,3	1,2	1,2	1,1	1,2

Totalt	100	100	100	100	100

Källa: Lotteriinspektionen.

När det gäller utvecklingen av marknadsandelar beräknat på nettoomsättningen kan konstateras att folkrörelserna har stärkt sin position medan Svenska Spel har tappat andelar. ATG samt restaurangkasino bevarar sina andelar.

Folkrörelsernas spel och lotterier utgör 22 procent av spelmarknaden. Lotterier via internet fortsatte att öka 2014. De privata före- tag som bedriver restaurangkasinospel har de senaste åren haft en minskad omsättning och har uppskattningsvis en procent av spelmarknaden.

I tabell 17.4 redovisas de tolv spelformerna med störst omsättning 2014.

Tabell 17.4 De omsättningsmässigt största spelformerna

Brutto, miljoner kronor.

	2009	2014	Förändring
Casino Cosmopol	5 931	5 738	-193

Värdeautomatspel - Vegas	7 464	4 950	-2 514

V75	4 744	4 617	-127
Postkodlotteriet	2 110	3 431	1 321

Oddset	2 414	3 244	830

Triss	3 294	3 221	-73
Lotto	2 881	2 924	43

Dagens Dubbel	1 824	1 444	-380

Keno	1 392	1 192	-200
Vinnare	1 188	1 117	-71

V64	966	1 090	124

Bingo	1 276	1 073	-203

Källa: Lotteriinspektionen.

Omsättningen för de tolv största spelformerna

har under	en femårsperiod		minskat	med ca
4 procent	(1,4 miljarder		kronor).	Vegas
maskinerna	har	tappat	mest	medan

Postkodlotteriet och Oddset ökat mest.

Av spelmarknadens aktörer med tillstånd har Svenska Spel, ATG, Folkspel, Miljonlotteriet, Postkodlotteriet och Kombispel under 2014 erbjudit spel över internet. Dessa aktörers sam- manlagda försäljning över internet uppgår till 10,3 miljarder kronor. Det motsvarar drygt 23 procent av den totala bruttoomsättningen på den reglerade svenska spelmarknaden.

Statliga inkomster från spelverksamheten

De statliga inkomsterna från spelverksamheten består huvudsakligen av överskott från Svenska Spel och lotteriskatt från ATG. Därtill finns mindre inkomster från lotteriavgifter och skatt på spel. De sammantagna inkomsterna på stats- budgeten från spel uppgick 2014 till ca 6,1 miljarder kronor varav överskottet från Svenska Spel uppgick till ca 4,8 miljarder kronor och lotteriskatten från ATG uppgick till ca 1,3 miljarder kronor.

Spelreglering

Flera länder i Europa inför nya regelverk på spelområdet. Syftet är bl.a. att återta kontrollen på den egna spelmarknaden. Flera länder inom EU har infört blockeringar av ip-adresser och

226

förbud att genomföra betalningar till spelbolag för att försöka stänga ute aktörer som saknar tillstånd. De senaste avgörandena från EU-dom- stolen har bekräftat att medlemsstaterna har ett betydande utrymme att själva reglera spelpolitiken inom ramen för Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF- fördraget).

Europeiska kommissionen beslutade i no- vember 2013 om ett kompletterande motiverat yttrande till Sverige. Enligt yttrandet ifrågasätter kommissionen om lotterilagens tillämpning vid anordnande av spel är förenligt med EUF-för- draget. Regeringen har svarat kommissionen genom att beskriva det svenska regelverket såsom konsistent och förenligt med EU-rätten. De högsta instanserna i det svenska rättssyste- met eller EU-domstolen har hittills inte funnit att den svenska lagstiftningen som sådan är oför- enlig med EU-rätten. Kommissionen har i pressmeddelande den 16 oktober 2014 meddelat att den beslutat väcka talan mot Sverige i EU- domstolen för fördragsbrott. Regeringen avser att omreglera spelmarknaden för att skapa en spelmarknad som präglas av ett högt konsu- mentskydd, hög säkerhet i spelen och tydliga förutsättningar för att få verka på marknaden. Alla aktörer som agerar på den svenska spel- marknaden ska göra det med behöriga tillstånd och aktörer utan tillstånd ska stängas ute.

I Sverige beslutade Högsta domstolen i ett mål den 21 december 2012 (NJA 2012 s. 1073) att straffsanktionen som är kopplad till främjandeförbudet enligt lotterilagen (1994:1000) strider mot EU-rättens diskrimineringsförbud. Åtalet mot Expressens och Aftonbladets före detta chefredaktörer för brott mot lotterilagen ogillades därför.

Som en följd av HD:s dom förordnades en särskild utredare för att se över och föreslå lagändringar så att utformningen av främjandeförbudet i lotterilagen inte ska göra åtskillnad mellan svenska och utländska lotterier (dir. 2014:6). Utredningen, som tog namnet Främjandeförbudsutredningen, har i betänk- andet (SOU 2015:34) föreslagit dels att regelverket utformas så att det inte är tillåtet att i yrkesmässig verksamhet eller annars i förvärvssyfte främja deltagande i ett lotteri som inte anordnas med stöd av lotterilagen, dels att lotterilagen utformas så att den omfattar allt främjande av deltagande i lotterier som inte anordnas med stöd av lotterilagen. Vidare har

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

föreslagits att Lotteriinspektionen ska få besluta att ett föreläggande eller förbud vid vite som avser främjandeförbudet ska gälla omedelbart. Regeringen avser att remittera betänkandet under hösten 2015.

Inom Finansdepartementet tas fram förslag om lagändringar för en särskilt måttfull marknadsföring av lotterier, bestämmelser om spelansvar samt förslag om hur regeringens tillståndsgivning kan tydliggöras. Avsikten är att dessa förslag ska remitteras under hösten 2015. Vidare ska en översyn av automatspelslagen göras.

Regeringen skärpte under 2013 villkoren för hur Svenska Spel och ATG får marknadsföra sina tjänster. Om bolagen har marknadsföring på nätet ska de exempelvis inte kunna ha en direkt- länk till onlinespel. Anledningen till att rege- ringen har infört ett sådant villkor för just on- linespel beror på dessa spels farlighetsgrad ur beroendehänseende.

17.3.3 Tillsynen av spelmarknaden

Syftet med kontroll- och tillsynsverksamheten på området är att spelmarknaden ska präglas av hög säkerhet och att skadeverkningarna ska minimeras.

De oreglerade aktörernas expansion och över- gången till allt mer spel över internet innebär nya förutsättningar för Lotteriinspektionens till- synsverksamhet. Oreglerade aktörer, som agerar från andra länder, har på senare år tagit mark- nadsandelar från aktörer med tillstånd i Sverige. De reglerade bolagen står dock fortfarande för 80 procent av den totala spelmarknaden. De oreglerade aktörerna står utanför svensk tillsyn.

Lotteriinspektionens uppgift är att se till att anordnaren bedriver sin spelverksamhet på ett korrekt sätt i enlighet med villkoren i det till- stånd som Lotteriinspektionen eller regeringen lämnat. Tillsyn är en av Lotteriinspektionens främsta uppgifter. De två senaste åren har Lotteriinspektionen genomfört drygt 11 100 kontroller av den legala spelmarknaden. Kontrollerna avser främst automater och lotte- rier, med ökat fokus på teknisk tillsyn dvs. kontroll enligt av Lotteriinspektionen fastställda rutiner av spelautomater och annan utrustning för spel. Lotteriinspektionen har under den senaste tvåårsperioden beviljat drygt 4 500 tillstånd samt bedrivit en omfattande

227

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

informationsverksamhet om spelmarknaden och spelregleringen, främst riktad mot kommuner. Informationsinsatser har även genomförts gentemot spelaktörer och statliga myndigheter samt informationskampanjen Prata om spel, riktad till ungdomar vid högstadie- och gymnasieskolor. I juni 2015 hade 5 500 lärare tagit del av materialet och förmedlat detta, inom ramen för undervisningen, till ca 82 000 elever runt om i Sverige.

Myndighetens insatser för tillståndsgivning och tillsyn har varit stabil över tid. År 2014 har ökat fokus lagts på frågor om teknik, skyddet av spelaren och åtgärder för att förhindra kriminella aktiviteter kopplat till spel.

Den tekniska utvecklingen har medfört en förändrad spelmarknad, vilket har inneburit att tillsynen ställts inför nya uppgifter. Arbetet med uppföljning av den olagliga spelmarknaden har främst inriktats på de områden som medför störst risk för spelberoende och kriminalitet, i dagsläget pokerspel och spelautomater. Med olaglig spelmarknad avses lotterier som anordnats utan tillstånd. Kontroller sker både preventivt och i uppföljningssyfte.

I den senaste versionen av diagnosmanualen för psykiatriska tillstånd, DSM-5 (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, fifth edition) som ges ut av American Psychiatric Association, ingår spelmissbruk i samma kate- gori av diagnoser som övrigt missbruk och bero- ende av substanser. Enligt DSM-5 ska minst fem av tio kriterier vara uppfyllda för att spel- beroende ska konstateras. Det handlar exempel- vis om en kombination av ständigt åter- kommande tankar om spel och ett behov att spela för allt större summor för att uppnå önskad spänningseffekt. Ytterligare signaler är rastlöshet och irritation vid försök att begränsa spelandet.

Antalet spelberoende personer har i stort sett varit oförändrad över tid men har skiftat vad gäller spelformer och personernas ålder. År 2014 uppgick antalet spelberoende till 164 000 personer. Spel över internet har ökat och personer som hamnat i spelberoende är ofta yngre än tidigare. I åldersgruppen 18–24 år är var tionde man spelberoende.

Socialstyrelsen redovisade i rapporten Vård och behandling av spelberoende den 31 maj 2013 förslag för att stärka vård och behandling av spelmissbruk och spelberoende. Rapporten bereds i Regeringskansliet. Inriktningen i arbetet

mot spelberoende föreslås i rapporten vara att integrera verksamheten i det ordinarie arbetet inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården. I Socialdepartementet bereds en promemoria med förslag som syftar till att förebygga och behandla spelberoende och spelmissbruk.

17.3.4 Analys och slutsatser

De statliga insatser som genomförts på spel- området har givit positiva effekter inom ett flertal områden. Informationsinsatser som Lotteriinspektionen genomfört om spel har ökat kunskapen hos exempelvis ungdomar om vinstchanser och spels farlighetsgrad ur beroendehänseende. Detta förväntas ge unga en bättre förståelse för olika spel och dess eventuella risker. Den tillsynsverksamhet som bedrivs av Lotteriinspektionen ger en systematisk och kontinuerlig tillsyn av spel- marknaden; lotterier prövas för att eventuellt beviljas fortsatt tillstånd och verksamhet som inte uppfyller kriterier för att bedrivas lagenligt förbjuds.

Regeringen kan konstatera att de priorite- ringar som tillsynsmyndigheten gjort givit goda resultat i den utsträckning gällande regelverk medger.

228

17.4Budgetförslag

17.4.1 15:1 Lotteriinspektionen

Tabell 17.5 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2014	Utfall	46 537		sparande	3 304
			1	Utgifts-
2015	Anslag	48 673	1	prognos	47 782
2016	Förslag	49 312
2017	Beräknat	49 877	2

2018	Beräknat	50 748	3

2019	Beräknat	51 738	4

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2015 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 49 316 tkr i 2016 års prisnivå.

3Motsvarar 49 316 tkr i 2016 års prisnivå.

4Motsvarar 49 316 tkr i 2016 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Lotteriinspektionens förvaltningsutgifter.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 17.6 Offentligrättslig verksamhet

Tusental kronor

Offentlig-	Intäkter till	Intäkter	Kostnader	Resultat
rättslig	inkomsttitel	som får		(intäkt -
verksamhet	(som inte får	disponeras		kostnad)
	disponeras)

Utfall 2014	29 010	20	46 548	-17 518
Prognos 2015	32 865	20	48 673	-15 788

Budget 2016	31 000	20	49 010	-17 990

Verksamhetens kostnader täcks endast delvis med avgifter som redovisas mot inkomsttitel 9455 Lotteriavgifter. De åtgärder som närmast är av direkt rättsvårdande karaktär, och som syftar till att motarbeta illegalt spel, är sedan den 1 januari 2007 anslagsfinansierade. Detsamma gäller den egeninitierade utbildnings- och in- formationsverksamhet som myndigheten bedri- ver där ett naturligt avgiftskollektiv saknas.

PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Regeringens överväganden

Tabell 17.7 Härledning av anslagsnivån 2016–2019 för 15:1 Lotteriinspektionen

Tusental kronor

	2016	2017	2018	2019
Anvisat 2015 1	48 673	48 673	48 673	48 673
Förändring till följd av:
Pris- och löne-
omräkning 2	761	1 325	2 196	3 188
Beslut	-122	-121	-121	-123

Överföring
till/från andra
anslag
Övrigt

Förslag/
beräknat
anslag	49 312	49 877	50 748	51 738

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2014 (bet. 2014/15:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2015. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en

pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2017–2019 är preliminär.

Regeringen föreslår att 49 312 000 kronor anvi- sas under anslaget 15:1 Lotteriinspektionen för 2016. För 2017, 2018 och 2019 beräknas anslaget till 49 877 000 kronor, 50 748 000 kronor re- spektive 51 738 000 kronor.

229