Vissa statsstödskrav på bränsleskatteområdet

Regeringens proposition 2015/16:159

Vissa statsstödskrav på bränsleskatteområdet	Prop.
	2015/16:159

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 31 mars 2016

Per Bolund

Agneta Bergqvist

(Finansdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

Vissa fall av bränsleskattebefrielse utgör statligt stöd enligt EU-rätten. Stöden har antingen godkänts genom beslut av Europeiska kommissionen eller omfattas av någon av gruppundantagsförordningarna på statsstödsområdet.

Kommissionen driver ett långsiktigt förändringsarbete för ökad insyn, effektiv utvärdering och kontroll av statliga stöd. Ett led i detta arbete är regler om ökad offentlighet och information. I denna proposition föreslås nödvändiga lagändringar avseende bränslebeskattningen för att genomföra EU-rättens regler om offentliggörande och information om de företag som ges statligt stöd på en webbplats samt begränsningar att inte ge stöd till företag som är i svårigheter eller föremål för återkrav av olagligt statsstöd.

Förslagen föranleder ändringar i lagen (1994:1776) om skatt på energi, som föreslås träda i kraft den 1 juli 2016 samt följdändringar i lagen (2015:750) om ändring i nämnda lag, som träder i kraft den 1 januari 2018. Vissa övergångslösningar föreslås avseende inhämtande av uppgifter för perioden 1 juli 2016–31 december 2016 som krävs för att fullgöra kraven på offentliggörande på webbplatsen.

Prop. 2015/16:159

Innehållsförteckning

1	Förslag till riksdagsbeslut .................................................................			4
2	Lagtext	..............................................................................................		5
	2.1	Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om
		skatt på energi ....................................................................		5
	2.2	Förslag till lag om ändring i lagen (2015:750) om
	...............	ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi		22
3	Ärendet ............................................................och dess beredning			29
4	Bakgrund.........................................................................................			29
	4.1	EU:s energiskattedirektiv och lagen om skatt på
	................................................................................	energi		29
	4.2 ........................................................	EU:s statsstödsregler		30
		4.2.1	Allmänt om EU:s regler om statligt stöd
	........................................		och dess tillämpning	30
		4.2.2	Kommissionens riktlinjer för statligt stöd
			till miljöskydd och energi för 2014–2020
	............................................................		(EEAG)	31
		4.2.3	Kommissionens
	...........................		gruppundantagsförordningar	31
		4.2.4	Utvärdering, rapportering och
	.....................................................		övervakning	31
	...................	4.2.5	Offentliggörande och information	32
		4.2.6	Närmare om offentliggörande av
			uppgifter om svenska skattestöd på
	.....................................................		webbplatsen	33
5	Skattebefrielser på bränsleskatteområdet anpassas till EU:s
	statsstödsregler................................................................................			34
6	Svenska stödordningar på bränsleskatteområdet som omfattas
	av ändringsförslagen .......................................................................			38
7	Stödmottagare .................................................................................			40
8	Statligt stöd i form av skattebefrielse medges inte till företag i
	svårigheter.......................................................................................			42
9	Genomförande av krav på offentlighet och information om
	bränsleskattestöd ..................................................på en webbplats			49
	9.1	Allmänt om vilka regelförändringar och
	................................................	överväganden som behövs		49
	9.2	Utgångspunkter för vilka aktörer som ska lämna
	..............................................	uppgifter om stödmottagare		49
	9.3	Slopad möjlighet för den som bedriver yrkesmässig
	...............	växthusodling att vara skattebefriad förbrukare		51
	9.4	Skattebefrielse för annan än skattskyldig som
		förbrukar biogas eller flytande biobränsle som
2	..................................................	bränsle för uppvärmning		52
2

9.5	Möjligheten att i en elskattedeklaration göra avdrag	Prop. 2015/16:159
	för skatt på bränsle ..........................................................	53

9.6Den stödmottagare som ansöker om återbetalning av

skatt är skyldig att lämna uppgifter .................................

9.7Skyldighet att lämna uppgifter för upplagshavare,

varumottagare och lagerhållare .......................................

9.8Skyldighet för den som gör avdrag för skatt på biodrivmedel att lämna uppgift om avdragets

	fördelning på stödmottagare ............................................	59
9.9	Utlämnande av uppgifter för offentliggörande ................	60

9.10Behandling av uppgifter i beskattningsdatabasen och

		bevarande av uppgifter ....................................................	63
10	Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser..................................		65
11	Konsekvensanalys..........................................................................		67
	11.1	Inledning..........................................................................	67
	11.2	Effekter för företagen ......................................................	68
	11.3	Offentligfinansiella effekter ............................................	71
	11.4	Effekter för myndigheter och domstolar..........................	71
12	Författningskommentar..................................................................		72

12.1Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1776) om

skatt på energi..................................................................

12.2Förslaget till lag om ändring i lagen (2015:750) om

	ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi ..............	79
Bilaga 1	Promemorians lagförslag.................................................	80
Bilaga 2	Förteckning över remissinstanserna ..............................	103
Bilaga 3	Lagrådsremissens lagförslag .........................................	104
Bilaga 4	Lagrådets yttrande .........................................................	128
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 31 mars 2016 ......		130

Prop. 2015/16:159

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till

1.lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi,

2.lag om ändring i lagen (2015:750) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi.

Lagtext

Prop. 2015/16:159

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:1776) om skatt på energi1

dels att 11 kap. 10 § ska upphöra att gälla,

dels att 6 a kap. 1 och 2 a §§, 7 kap. 1, 3, 3 a, 3 c, 3 d och 4 §§, 8 kap. 1 § och 9 kap. 2, 7 och 8 §§ ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas sju nya paragrafer, 1 kap. 11 a, 11 b, 12, 13 och 16 §§ och 6 a kap. 2 b och 2 c §§ av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 kap.

11 a §

I fråga om energiskatt och koldioxidskatt på bränslen förstås med stödordning sådant statligt stöd enligt artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt som utgörs av skatte- befrielse för vart och ett av de ändamål som anges i följande bestämmelser i denna lag:

1.6 a kap. 1 § 9 a och 17 a,

2.6 a kap. 1 § 9 b och 3 §,

3.6 a kap. 1 § 10,

4.6 a kap. 1 § 11,

5.6 a kap. 1 § 13,

6.6 a kap. 1 § 17 b,

7.6 a kap. 2 a § 1,

8.6 a kap. 2 a § 2,

9.6 a kap. 2 b och 2 c §§,

10.7 kap. 3 a, 3 c och 3 d §§,

11.7 kap. 4 §.

11 b §

Stödmottagare för skatte- befrielse enligt denna lag är den som

1. förbrukat bränsle för något av

1 Senaste lydelse av 11 kap. 10 § 2012:836.

Prop. 2015/16:159	de ändamål som avses i 11 a § 1–
	9, eller
	2. i	Sverige	producerat

motorbränslet eller fört in motor- bränslet till Sverige genom införsel från annat EU-land eller import från tredjeland i fall som avses i 11 a § 10 eller 11.

12 §

Med företag utan rätt till statligt stöd avses

1. företag i ekonomiska svårig- heter enligt artikel 2.18 i Europeiska kommissionens för- ordning (EU) nr 651/2014 av den 17 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget, och

2. företag som är föremål för betalningskrav på grundval av ett tidigare kommissionsbeslut som förklarar ett stöd olagligt och oförenligt med den inre marknaden.

	13 §
	Med uppgifter om stödmottag-
	are avses uppgift om
	1. vilken		typ	av företag		(små
	eller	medelstora		respektive		stora)
	stödmottagaren			hör	till	enligt
	bilaga I till den förordning som
	avses i 12 §,
	2. den region			där	stödmottag-
	ande företag är beläget på NUTS
	2-nivå enligt bilaga 1 i
	Europaparlamentets				och	rådets
	förordning (EG) nr 1059/2003 av
	den 26 maj 2003 om inrättande av
	en	gemensam		nomenklatur för
	statistiska		territoriella enheter
	(NUTS)		i	lydelsen		enligt
	kommissionens förordning (EU) nr
	868/2014 av den 8 augusti 2014
	om ändring av bilagorna till
	Europaparlamentets				och	rådets
	förordning (EG) nr 1059/2003 om
6	inrättande		av	en	gemensam

nomenklatur	för	statistiska Prop. 2015/16:159
territoriella enheter (Nuts), och
3. stödmottagande			företags
verksamhetsområde		på	Nace-
gruppnivå enligt bilaga 1 i
Europaparlamentets		och	rådets

förordning (EG) nr 1893/2006 av den 20 december 2006 om fastställande av den statistiska näringsgrensindelningen Nace rev. 2 och om ändring av rådets förordning (EEG) nr 3037/90, i den ursprungliga lydelsen.

16 §

De belopp i euro som anges i denna lag ska för varje kalenderår omräknas enligt den kurs i svenska kronor för euro som gällde den första vardagen i oktober året innan och som offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

Nuvarande lydelse

6 a kap.

1 §

Bränsle som används för nedan angivna ändamål, i förekommande fall med undantag för vissa bränsleslag, ska helt eller delvis befrias från skatt enligt följande, om inte annat anges.

Ändamål	Bränsle som	Befrielse	Befrielse från	Befrielse
	inte ger	från energi-	koldioxid-	från svavel-
	befrielse	skatt	skatt	skatt

1. Förbrukning	100 procent	100 procent	100 procent
a) för annat ändamål
än som motorbränsle
eller som bränsle för
uppvärmning
b) i metallurgiska	100 procent	100 procent	100 procent
processer under
förutsättning att det
ingående materialet
genom uppvärmning i
ugnar förändras
kemiskt eller dess inre
fysikaliska struktur
förändras eller
bibehålls i skänkar
eller liknande kärl
c) i annat fall än som	100 procent	100 procent	100 procent
avses i a eller b, då			7
			7

Prop. 2015/16:159

Ändamål	Bränsle som	Befrielse	Befrielse från	Befrielse
	inte ger	från energi-	koldioxid-	från svavel-
	befrielse	skatt	skatt	skatt
bränslet i en och
samma process
används både som
bränsle för
uppvärmning och för
annat ändamål än som
motorbränsle eller
bränsle för
uppvärmning
2. Förbrukning i tåg	Bensin,	100 procent	100 procent	100 procent
eller annat spårbundet	bränsle som
färdmedel	avses i 2 kap.
	1 § första
	stycket 3 b
3. Förbrukning i	Bensin,	100 procent	100 procent	100 procent
skepp, när skeppet	bränsle som
inte används för	avses i 2 kap.
privat ändamål	1 § första
	stycket 3 b
4. Förbrukning i båt	Bensin,	100 procent	100 procent	100 procent
för vilken	bränsle som
medgivande enligt	avses i 2 kap
2 kap. 9 § eller	1 § första
fiskelicens som inte är	stycket 3 b
begränsad till fiske
enbart i enskilt vatten
meddelats enligt
fiskelagen
(1993:787), när båten
inte används för
privat ändamål
5. Förbrukning i
a) luftfartyg, när	Andra	100 procent	100 procent	100 procent
luftfartyget inte	bränslen än
används för privat	flygfotogen
ändamål	(KN-nr 2710
	19 21)
b) luftfartygsmotorer i	Andra	100 procent	100 procent	100 procent
provbädd eller	bränslen än
liknande anordning	flygbensin
	(KN-nr 2710
	11 31) och
	flygfotogen
6. Förbrukning vid		100 procent	100 procent	100 procent
framställning av
energiprodukter eller
andra produkter för
vilka skatteplikt har
inträtt för tillverkaren
7. Förbrukning för	Bränsle som	100 procent	100 procent	–
framställning av	avses i 2 kap.
skattepliktig elektrisk	1 § första
kraft	stycket 3 b

Ändamål	Bränsle som	Befrielse	Befrielse från	Befrielse
	inte ger	från energi-	koldioxid-	från svavel-
	befrielse	skatt	skatt	skatt
8. –		–	–	–
9. Om skattebefrielse	Bensin,
inte följer av tidigare	råtallolja,
punkter, förbrukning	bränsle som
för annat ändamål än	avses i 2 kap.
drift av motordrivna	1 § första
fordon vid	stycket 3 b
tillverknings-
processen i industriell
verksamhet
a) i en anläggning för		70 procent	100 procent	–
vilken utsläppsrätter
ska överlämnas enligt
6 kap. 1 § lagen
(2004:1199) om
handel med
utsläppsrätter
b) i andra fall än som		70 procent	20 procent	–
avses under a
10. Om skattebe-	Bensin,	70 procent	20 procent	–
frielse inte följer av	råtallolja,
tidigare punkter,	bränsle som
förbrukning för annat	avses i 2 kap.
ändamål än drift av	1 § första
motordrivna fordon	stycket 3 b
vid yrkesmässig
växthusodling
11. Om skatte-	Bensin,	70 procent	20 procent	–
befrielse inte följer av	råtallolja,
tidigare punkter,	bränsle som
förbrukning för annat	avses i 2 kap.
ändamål än drift av	1 § första
motordrivna fordon i	stycket 3 b
yrkesmässig
jordbruks-,
skogsbruks- eller
vattenbruks-
verksamhet
12. Om skattebe-		–	–	100 procent
frielse inte följer av
tidigare punkter,
förbrukning i
sodapannor eller i
lutpannor
13. Förbrukning vid	Andra	89 procent	40 procent	–
tillverkningsprocessen	bränslen än
i gruvindustriell verk-	bränsle som
samhet för drift av	avses i 2 kap.
andra motordrivna	1 § första
fordon än personbilar,	stycket 3 b
lastbilar och bussar
14. –	–	–	–	–

Prop. 2015/16:159

Prop. 2015/16:159	Ändamål	Bränsle som	Befrielse	Befrielse från	Befrielse
		inte ger	från energi-	koldioxid-	från svavel-
		befrielse	skatt	skatt	skatt
	15. –	–	–	–	–
	16. Förbrukning i		100 procent	100 procent	100 procent
	processer för
	framställning av andra
	mineraliska ämnen än
	metaller under
	förutsättning att det
	ingående materialet
	genom uppvärmning i
	ugnar förändras
	kemiskt eller dess inre
	fysikaliska struktur
	förändras
	17. Om skattebe-	Råtallolja
	frielse inte följer av	och bränsle
	tidigare punkter,	som avses i
	förbrukning för	2 kap. 1 §
	framställning av	första stycket
	värme i en anläggning	3 b
	för vilken
	utsläppsrätter ska
	överlämnas enligt
	6 kap. 1 § lagen om
	handel med
	utsläppsrätter
	a) i kraftvärme-		70 procent	100 procent	–
	produktion
	b) i annan		–	20 procent	–
	värmeproduktion

Föreslagen lydelse

6 a kap.

1 §2

Bränsle som används för nedan angivna ändamål, i förekommande fall med undantag för vissa bränsleslag, ska helt eller delvis befrias från skatt enligt följande, om inte annat anges.

Ändamål	Bränsle som	Befrielse	Befrielse från	Befrielse
	inte ger	från energi-	koldioxid-	från svavel-
	befrielse	skatt	skatt	skatt

1. Förbrukning	100 procent	100 procent	100 procent
a) för annat ändamål
än som motorbränsle
eller som bränsle för
uppvärmning
b) i metallurgiska	100 procent	100 procent	100 procent
processer under
2 Senaste lydelse 2015:747.
10

Ändamål	Bränsle som	Befrielse	Befrielse från	Befrielse
	inte ger	från energi-	koldioxid-	från svavel-
	befrielse	skatt	skatt	skatt
förutsättning att det
ingående materialet
genom uppvärmning i
ugnar förändras
kemiskt eller dess inre
fysikaliska struktur
förändras eller
bibehålls i skänkar
eller liknande kärl
c) i annat fall än som		100 procent	100 procent	100 procent
avses i a eller b, då
bränslet i en och
samma process
används både som
bränsle för
uppvärmning och för
annat ändamål än som
motorbränsle eller
bränsle för
uppvärmning
2. Förbrukning i tåg	Bensin,	100 procent	100 procent	100 procent
eller annat spårbundet	bränsle som
färdmedel	avses i 2 kap.
	1 § första
	stycket 3 b
3. Förbrukning i	Bensin,	100 procent	100 procent	100 procent
skepp, när skeppet	bränsle som
inte används för	avses i 2 kap.
privat ändamål	1 § första
	stycket 3 b
4. Förbrukning i båt	Bensin,	100 procent	100 procent	100 procent
för vilken	bränsle som
medgivande enligt	avses i 2 kap
2 kap. 9 § eller	1 § första
fiskelicens som inte är	stycket 3 b
begränsad till fiske
enbart i enskilt vatten
meddelats enligt
fiskelagen
(1993:787), när båten
inte används för
privat ändamål
5. Förbrukning i
a) luftfartyg, när	Andra	100 procent	100 procent	100 procent
luftfartyget inte	bränslen än
används för privat	flygfotogen
ändamål	(KN-nr 2710
	19 21)
b) luftfartygsmotorer i	Andra	100 procent	100 procent	100 procent
provbädd eller	bränslen än
liknande anordning	flygbensin
	(KN-nr 2710
	11 31) och
	flygfotogen

Prop. 2015/16:159

Ändamål	Bränsle som	Befrielse	Befrielse från	Befrielse
	inte ger	från energi-	koldioxid-	från svavel-
	befrielse	skatt	skatt	skatt

6. Förbrukning vid		100 procent	100 procent	100 procent
framställning av
energiprodukter eller
andra produkter för
vilka skatteplikt har
inträtt för tillverkaren
7. Förbrukning för	Bränsle som	100 procent	100 procent	–
framställning av	avses i 2 kap.
skattepliktig elektrisk	1 § första
kraft	stycket 3 b
8. –		–	–	–
9. Om skattebefrielse	Bensin,
inte följer av tidigare	råtallolja,
punkter, förbrukning	bränsle som
för annat ändamål än	avses i 2 kap.
drift av motordrivna	1 § första
fordon vid	stycket 3 b
tillverknings-
processen i industriell
verksamhet
a) i en anläggning för		70 procent	100 procent	–
vilken utsläppsrätter
ska överlämnas enligt
6 kap. 1 § lagen
(2004:1199) om
handel med
utsläppsrätter
b) i andra fall än som		70 procent	20 procent	–
avses under a
10. Om skattebe-	Bensin,	70 procent	20 procent	–
frielse inte följer av	råtallolja,
tidigare punkter,	bränsle som
förbrukning för annat	avses i 2 kap.
ändamål än drift av	1 § första
motordrivna fordon i	stycket 3 b
yrkesmässig vatten-
bruksverksamhet
11. Om skatte-	Bensin,	70 procent	20 procent	–
befrielse inte följer av	råtallolja,
tidigare punkter,	bränsle som
förbrukning för annat	avses i 2 kap.
ändamål än drift av	1 § första
motordrivna fordon i	stycket 3 b
yrkesmässig
jordbruks- eller
skogsbruks-
verksamhet
12. Om skattebe-		–	–	100 procent
frielse inte följer av
tidigare punkter,
förbrukning i
sodapannor eller i

Ändamål	Bränsle som		Befrielse		Befrielse från	Befrielse	Prop. 2015/16:159
	inte ger		från energi-		koldioxid-	från svavel-
	befrielse		skatt		skatt	skatt
lutpannor
13. Förbrukning vid	Andra		89 procent		40 procent	–
tillverkningsprocessen	bränslen än
i gruvindustriell verk-	bränsle som
samhet för drift av	avses i 2 kap.
andra motordrivna	1 § första
fordon än personbilar,	stycket 3 b
lastbilar och bussar
14. –	–		–		–	–
15. –	–		–		–	–
16. Förbrukning i			100 procent		100 procent	100 procent
processer för
framställning av andra
mineraliska ämnen än
metaller under
förutsättning att det
ingående materialet
genom uppvärmning i
ugnar förändras
kemiskt eller dess inre
fysikaliska struktur
förändras
17. Om skattebe-	Råtallolja
frielse inte följer av	och bränsle
tidigare punkter,	som avses i
förbrukning för	2 kap. 1 §
framställning av	första stycket
värme i en anläggning	3 b
för vilken
utsläppsrätter ska
överlämnas enligt
6 kap. 1 § lagen om
handel med
utsläppsrätter
a) i kraftvärme-			70 procent		100 procent	–
produktion
b) i annan			–		20 procent	–
värmeproduktion
Nuvarande lydelse				Föreslagen lydelse
			2 a §3
Om bränsle som avses i 2 kap.				För drift av andra motordrivna
1 § första stycket	3 b	förbrukas	i	fordon	än personbilar, lastbilar
yrkesmässig		jordbruks-, och bussar medges befrielse från
skogsbruks- eller vattenbruks-				koldioxidskatt med		1 430 kronor
verksamhet för	drift	av andra		per kubikmeter bränsle som avses i

3 Senaste lydelse 2015:747.

Prop. 2015/16:159 motordrivna fordon än personbilar, lastbilar och bussar medges befrielse från koldioxidskatt med 1 430 kronor per kubikmeter.

2 kap. 1 § första stycket 3 b, om det förbrukas i yrkesmässig

1.jordbruks- eller skogsbruks- verksamhet, eller

2.vattenbruksverksamhet.

2 b §

För vissa bränslen som förbrukas för uppvärmning medges befrielse från energiskatt med 100 procent och från koldioxidskatt med 100 procent. Detta gäller bränsle som utgör en energiprodukt enligt

1.KN-nr 1507–1518,

2.KN-nr 2905 11 00, som inte är av syntetiskt ursprung, eller

3.KN-nr 3824 90 99.

Första stycket gäller också om produkterna ingår som en beståndsdel i ett annat bränsle.

För en produkt enligt KN-nr 3824 90 99 gäller första och andra styckena endast för skatt på den del av bränslet som framställts av biomassa.

Första–tredje styckena gäller endast om bränslet omfattas av ett


hållbarhetsbesked			enligt	3 kap.
1 b §	lagen	(2010:598)		om
hållbarhetskriterier			för biodriv-

medel och flytande biobränslen.

2 c §

För biogas som förbrukas som bränsle för uppvärmning medges befrielse från energiskatt med 100 procent och från koldioxid- skatt med 100 procent.

7 kap.

1 §4

Den som är skattskyldig får göra avdrag för skatt på bränsle

1.som av den skattskyldige exporterats till tredjeland eller förts till en frizon för annat ändamål än att förbrukas där,

2.som av den skattskyldige förbrukats på ett sätt som ger rätt till skattebefrielse enligt 6 a kap.,

4 Senaste lydelse 2016:266.

3. som har tagits emot av en skattebefriad förbrukare i enlighet med Prop. 2015/16:159 vad som framgår av dennes godkännande,

4.som har tagits emot för förbrukning i skepp eller luftfartyg med de undantag i fråga om vissa bränslen som anges i 6 a kap. 1 § 3 och 5,

5.som har tagits emot för förbrukning i båtar som avses i 6 a kap. 1 § 4 med de undantag i fråga om vissa bränslen som anges i denna punkt.

					Avdrag för skatt på bränsle som
					den skattskyldige förbrukat på ett
					sätt som ger rätt till skattebefrielse
					med stöd av 6 a kap. 1 § 9, 10, 11,
					13 eller	17	eller med stöd av
					6 a kap. 2 a, 2 b, 2 c eller 3 § får
					dock göras endast om den
					skattskyldige inte är ett företag
					utan rätt till statligt stöd.
				3 §5
En skattskyldig får göra avdrag					Den som är skattskyldig får göra
för skatt på bränsle som den					avdrag	för	energiskatt med
skattskyldige	har	förbrukat		eller	100 procent och för koldioxidskatt
sålt som bränsle för uppvärmning					med 100 procent på biogas eller
och som utgör en energiprodukt					bränsle som avses i 6 a kap. 2 b §
enligt					och som sålts som bränsle för
1. KN-nr 1507–1518,					uppvärmning till någon som inte
2. KN-nr 2905 11 00, som inte					är en stödmottagare.
är av syntetiskt ursprung, eller
3. KN-nr 3824 90 99.
Första stycket gäller också om
produkterna	ingår som			en
beståndsdel i ett annat bränsle.
För produkt enligt KN-nr 3824
90 99 gäller första och andra
styckena endast för skatt på den
del av bränslet som framställts av
biomassa.
Första–tredje		styckena		gäller
endast om bränslet omfattas av ett
hållbarhetsbesked		enligt	3 kap.
1 b § lagen	(2010:598)			om
hållbarhetskriterier				för
biodrivmedel		och	flytande
biobränslen.

3 a §6

För andra bränslen än de som anges i 2 kap. 1 § första stycket 1, 2 eller 3 får en skattskyldig som har förbrukat eller sålt bränslet som motorbränsle, göra avdrag för

5Senaste lydelse 2011:1197.

6Senaste lydelse 2015:845.

Prop. 2015/16:159 1. energiskatt med 50 procent och koldioxidskatt med 100 procent på den andel av motorbränslet som framställts av biomassa och som utgör fettsyrametylester (Fame) enligt KN-nr 3824 90 99,

2.energiskatt med 73 procent och koldioxidskatt med 100 procent på den andel av ett motorbränsle för gnisttända motorer enligt KN-nr 3824 90 99 som framställts av biomassa och som utgör etanol, och

3.energiskatt med 100 procent och koldioxidskatt med 100 procent på den andel av motorbränslet som utgörs av någon annan beståndsdel än som anges i 1 eller 2 och som framställts av biomassa.

Avdrag får göras upp till ett belopp som motsvarar skatten på den andel av motorbränslet som utgörs av en eller flera beståndsdelar som framställts av biomassa.

Första stycket gäller endast om						Första stycket gäller endast om
motorbränslet eller beståndsdelen						1. motorbränslet eller bestånds-
omfattas		av	ett	hållbarhetsbesked		delen	omfattas		av		ett
enligt 3 kap. lagen (2010:598) om						hållbarhetsbesked			enligt	3 kap.
hållbarhetskriterier					för biodriv-	lagen (2010:598) om hållbarhets-
medel	och		flytande		biobränslen	kriterier	för	biodrivmedel			och
och	av	ett		anläggningsbesked		flytande biobränslen och av ett
enligt 3 a kap. samma lag.						anläggningsbesked			enligt	3 a kap.
						samma lag,
						2. stödmottagaren			inte	är	ett
						företag	utan	rätt till statligt stöd,

och

3. uppgift lämnas om avdragets fördelning på stödmottagare.

Första stycket gäller dock inte för biogas.

3 c §7

För bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 1 eller 2 och som den skattskyldige förbrukat eller sålt som motorbränsle får den skattskyldige, på den andel av motorbränslet som utgörs av en eller flera beståndsdelar som framställts av biomassa, göra avdrag för

1.energiskatt med 74 procent och koldioxidskatt med 100 procent om beståndsdelen utgörs av etanol, och

2.energiskatt med 100 procent och koldioxidskatt med 100 procent om beståndsdelen utgörs av någon annan beståndsdel än som anges i 1 och som framställts av biomassa.

Om ett bränsle som framställts av biomassa utgör ett bränsle som avses

i2 kap. 1 § första stycket 1 eller 2, får i stället avdrag göras för energiskatt med 100 procent och för koldioxidskatt med 100 procent för den andel av motorbränslet som bränslet utgör.

Första och andra styckena gäller				Första och andra styckena gäller
endast om	motorbränslet		eller	endast om
beståndsdelen	omfattas	av	ett	1. motorbränslet		eller bestånds-
hållbarhetsbesked enligt		3 kap.		delen omfattas av ett hållbarhets-
lagen (2010:598) om hållbarhets-				besked	enligt	3 kap.	lagen

7	Senaste lydelse 2015:845.
16

kriterier för biodrivmedel och	(2010:598) om hållbarhetskriterier Prop. 2015/16:159
flytande biobränslen och av ett	för biodrivmedel		och	flytande
anläggningsbesked enligt 3 a kap.	biobränslen	och		av	ett
samma lag.	anläggningsbesked		enligt 3 a kap.
	samma lag,

2.stödmottagaren inte är ett företag utan rätt till statligt stöd, och

3.uppgift lämnas om avdragets fördelning på stödmottagare.

Om beståndsdelen utgörs av etanol medges skattebefrielse enligt denna paragraf endast om den skattskyldige har framställt eller anskaffat denna etanol eller motsvarande mängd etanol, vilken vid import eller framställning inom EU har hänförts till KN-nr 2207 10 00 (odenaturerad etanol).

3 d §8

För bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 och som den skattskyldige förbrukat eller sålt som motorbränsle får den skattskyldige, på den andel av motorbränslet som utgörs av en eller flera beståndsdelar som framställts av biomassa, göra avdrag för

1. energiskatt med 8 procent och koldioxidskatt med 100 procent om beståndsdelen utgörs av fettsyrametylester (Fame) enligt KN-nr 3824 90 99, och

2. energiskatt med 100 procent och koldioxidskatt med 100 procent om beståndsdelen utgörs av någon annan beståndsdel än som anges i 1 och som framställts av biomassa.

Om ett bränsle som framställts av biomassa utgör ett bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3, får i stället avdrag göras för energiskatt med 100 procent och för koldioxidskatt med 100 procent för den andel av

motorbränslet som bränslet utgör.
Första och andra styckena gäller						Första och andra styckena gäller
endast	om	motorbränslet			eller	endast om
beståndsdelen		omfattas		av	ett	1. motorbränslet		eller bestånds-
hållbarhetsbesked			enligt	3 kap.		delen omfattas av ett hållbarhets-
lagen (2010:598) om hållbarhets-						besked	enligt	3 kap.	lagen
kriterier	för	biodrivmedel			och	(2010:598) om hållbarhetskriterier
flytande biobränslen och av ett						för biodrivmedel och flytande bio-
anläggningsbesked			enligt	3 a kap.		bränslen och av ett anläggnings-
samma lag.						besked enligt 3 a kap. samma lag,
						2. stödmottagaren inte			är ett
						företag utan rätt till statligt stöd,
						och

3. uppgift lämnas om avdragets fördelning på stödmottagare.

8 Senaste lydelse 2015:846.

Prop. 2015/16:159	4 §9
En skattskyldig får göra avdrag
för skatt på biogas som den
skattskyldige har	förbrukat eller

sålt som motorbränsle eller som bränsle för uppvärmning.

I fråga om biogas som den skattskyldige har förbrukat eller sålt som motorbränsle för transportändamål gäller första stycket endast om bränslet omfattas av ett hållbarhetsbesked enligt 3 kap. lagen (2010:598) om hållbarhetskriterier för bio- drivmedel och flytande bio- bränslen och av ett anläggnings- besked enligt 3 a kap. samma lag.

En skattskyldig får göra avdrag för energiskatt med 100 procent och för koldioxidskatt med 100 procent på biogas som den skattskyldige har förbrukat eller sålt som motorbränsle.

Första stycket gäller endast om

1.stödmottagaren inte är ett företag utan rätt till statligt stöd, och

2.uppgift lämnas om avdragets fördelning på stödmottagare.

Om biogas förbrukats eller sålts som motorbränsle för transportändamål, gäller skattebefrielse enligt denna paragraf endast om biogasen omfattas av ett hållbarhets- besked enligt 3 kap. lagen (2010:598) om hållbarhets- kriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen och av ett anläggningsbesked enligt 3 a kap. samma lag

8 kap.

1 §10

Som skattebefriad förbrukare får					Som skattebefriad förbrukare får
godkännas	den	som	förbrukar		godkännas	den	som	förbrukar
bränsle för ändamål som anges i					bränsle för ändamål som anges i
6 a kap. 1 §	1–5, 10, 12 eller 16				6 a kap. 1 § 1–5, 12 eller 16				om
om han med hänsyn till sina					förbrukaren med hänsyn till sina
ekonomiska	förhållanden			och	ekonomiska	förhållanden			och
omständigheterna		i	övrigt	är	omständigheterna		i	övrigt	är
lämplig.					lämplig.

Ett godkännande enligt första stycket får meddelas för viss tid eller tills vidare. Godkännande tills vidare får meddelas den som tidigare hanterat obeskattat bränsle utan anmärkning. Ett godkännande får förenas med villkor.

Den som godkänts som skattebefriad förbrukare får från en

9 Senaste lydelse 2015:846.

10 Senaste lydelse 2009:1497.

skattskyldig ta emot bränsle utan skatt, eller med nedsatt skatt, i den Prop. 2015/16:159 omfattning bränslet enligt 6 a kap. är befriat från skatt.

9 kap.

2 §11

Om någon som inte är

skattskyldig

eller

skattebefriad

skattskyldig

eller

skattebefriad

förbrukare har förbrukat bränsle på

ett sådant sätt som ger rätt till

skattebefrielse

enligt 6 a kap.

skattebefrielse

enligt

6 a kap.,

medger beskattningsmyndigheten

medger

beskattningsmyndigheten

efter

ansökan återbetalning

efter

ansökan

från

förbrukaren

skatten på bränslet.

återbetalning

skatten

på

bränslet.

Återbetalning

med

stöd

6 a kap. 1 § 9–11, 13 eller 17 eller

med stöd av 6 a kap. 2 a, 2 b, 2 c

eller

3 §

medges

endast

sökanden inte är ett företag utan

rätt till statligt stöd. I dessa fall

krävs även att sökanden lämnar

uppgifter om stödmottagare för sin

verksamhet, om återbetalning söks

med belopp som medför att

sökandens

sammanlagda

åter-

betalning inom stödordningen per

kalenderår uppgår till minst

1. 15 000 euro i fall som avses i

6 a kap. 1 § 10 eller 2 a § 2, eller

2. 200 000 euro i övriga fall.

Återbetalning

med

stöd

6 a kap.

2 b §

eller

2 c §

medges

endast

den

utsträckning

avdragsrätt

inte

följer

7 kap.

3 §.

7 §12

Ansökan om återbetalning eller

Ansökan

återbetalning eller

kompensation

enligt

2–6 §§

ska

kompensation

enligt

2–6 §§

ska

omfatta en period om ett

kalenderkvartal och ska lämnas in

kalenderkvartal

och

ska

lämnas

till beskattningsmyndigheten inom

elektroniskt.

fråga

tre år efter periodens utgång. I

återbetalning enligt 2 § som görs

fråga om återbetalning enligt 2 §

med

stöd

6 a kap.

1 §

10,

som

sker

med

stöd

eller

2 a §

ska

dock

återbetal-

6 a kap. 1 § 11 eller 2 a § ska dock

ningen

omfatta

en period

ett

11Senaste lydelse 2009:1497.

12Senaste lydelse 2009:1495.

Prop. 2015/16:159 återbetalningen omfatta en period om ett kalenderår. Om sökanden beräknas förbruka bränsle i större omfattning, får dock beskattnings- myndigheten medge att ansökan görs per kalenderkvartal. Ett sådant beslut får återkallas om sökanden begär det eller förutsättningar för medgivande inte finns.

kalenderår. Om sökanden beräknas förbruka bränsle i större omfattning, får dock beskattnings- myndigheten medge att ansökan görs per kalenderkvartal. Ett sådant beslut får återkallas om sökanden begär det eller förutsättningar för medgivande inte finns.

Ansökan om återbetalning eller kompensation ska lämnas in till beskattningsmyndigheten inom tre år efter utgången av kalenderåret respektive kalenderkvartalet och vara undertecknad av sökanden eller av den som är ombud eller annan behörig företrädare för sökanden.

En ansökan som lämnats för en sökande, som är juridisk person, anses ha lämnats av sökanden om det inte är uppenbart att den som lämnade begäran saknade behörighet att företräda sökanden.

8 §13

Rätt till återbetalning eller kompensation enligt 2–6 §§ föreligger endast när ersättningen för ett kalenderkvartal uppgår till

a) minst 1 000 kronor i fall som		1. minst 1 000 kronor i fall som
avses i 2, 4, 5 eller 6 §, och		avses i 2, 5 eller 6 §, och
b) minst 500 kronor i fall som		2. minst 500 kronor i fall som
avses i 3 §.		avses i 3 §.
Sådan återbetalning	enligt 2 §	Sådan återbetalning enligt 2 §
som sker med stöd av 6 a kap. 1 §		som görs med stöd av 6 a kap. 1 §
11 eller 2 a § får dock göras när		10, 11 eller 2 a § får dock göras
den sammanlagda	ersättningen	när den sammanlagda ersättningen
uppgår till minst 500 kronor per		uppgår till minst 500 kronor per
kalenderår.		kalenderår.

1.Denna lag träder i kraft den 1 juli 2016.

2.Beloppet som anges i 6 a kap. 2 a § ska vara 1 700 kronor per kubikmeter för sådan förbrukning som sker från och med den 1 juli 2016 till och med den 31 december 2018.

3.Bestämmelserna om avdragets fördelning på stödmottagare i 7 kap. 3 a § tredje stycket 3, 3 c § tredje stycket 3, 3 d § tredje stycket 3 och 4 §

13 Senaste lydelse 2009:1495.

andra stycket 2 tillämpas först när skattskyldigheten för bränslet inträder Prop. 2015/16:159 efter utgången av 2016.

4.Bestämmelserna i 9 kap. 2 § om sökandens skyldighet att lämna uppgifter om stödmottagare för sin verksamhet § tillämpas först då återbetalning söks för en period som omfattar tid efter utgången av 2016.

5.Bestämmelserna i 9 kap. 7 § första stycket om att en ansökan ska lämnas elektroniskt tillämpas först då återbetalning eller kompensation söks för en period som omfattar tid efter utgången av 2016.

6.Den som gör avdrag för skatt på motorbränsle enligt 7 kap. 3 a–4 §§ under redovisningsperioder från och med den 1 juli 2016 till och med den 31 december 2016 är skyldig att senast den 1 juli 2017 lämna uppgift till Skatteverket om de sammanlagda avdragens fördelning på respektive stödmottagare under de redovisningsperioder då avdrag gjorts. Med redovisningsperiod förstås här en period enligt 26 kap. 10 § skatteförfarandelagen (2011:1244).

7.Den som söker återbetalning av skatt på bränsle enligt 9 kap. 2 § med stöd av 6 a kap. 1 § 9–11, 13 eller 17 eller 2 a, 2 b, 2 c eller 3 § för en period som omfattar hela eller delar av tiden från och med den 1 juli 2016 till och med den 31 december 2016, är skyldig att senast den 1 juli 2017 lämna uppgifter om stödmottagare till Skatteverket för sin verksamhet, om det sammanlagda belopp som återbetalning för respektive stödordning söks med för tiden från och med den 1 juli 2016 till och med den 31 december 2016 uppgår till minst

a) 7 500 euro i fall där återbetalning söks med stöd av 6 a kap. 1 § 10 eller 2 a § 2, eller

b) 100 000 euro i övriga fall.

8.Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

Prop. 2015/16:159

2.2Förslag till lag om ändring i lagen (2015:750) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi

Härigenom föreskrivs att 6 a kap. 1 § lagen (1994:1776) om skatt på energi i stället för lydelsen enligt lagen (2015:750) om ändring i den lagen ska ha följande lydelse.

Lydelse enligt SFS 2015:750

6 a kap.

1 §

Bränsle som används för nedan angivna ändamål, i förekommande fall med undantag för vissa bränsleslag, ska helt eller delvis befrias från skatt enligt följande, om inte annat anges.

Ändamål	Bränsle som	Befrielse	Befrielse från	Befrielse
	inte ger	från energi-	koldioxid-	från svavel-
	befrielse	skatt	skatt	skatt

1. Förbrukning		100 procent	100 procent	100 procent
a) för annat ändamål
än som motorbränsle
eller som bränsle för
uppvärmning
b) i metallurgiska		100 procent	100 procent	100 procent
processer under
förutsättning att det
ingående materialet
genom uppvärmning i
ugnar förändras
kemiskt eller dess inre
fysikaliska struktur
förändras eller
bibehålls i skänkar
eller liknande kärl
c) i annat fall än som		100 procent	100 procent	100 procent
avses i a eller b, då
bränslet i en och
samma process
används både som
bränsle för
uppvärmning och för
annat ändamål än som
motorbränsle eller
bränsle för
uppvärmning
2. Förbrukning i tåg	Bensin,	100 procent	100 procent	100 procent
eller annat spårbundet	bränsle som
färdmedel	avses i 2 kap.
	1 § första
	stycket 3 b
3. Förbrukning i	Bensin,	100 procent	100 procent	100 procent
skepp, när skeppet	bränsle som
inte används för	avses i 2 kap.
privat ändamål	1 § första

Ändamål	Bränsle som	Befrielse	Befrielse från	Befrielse
	inte ger	från energi-	koldioxid-	från svavel-
	befrielse	skatt	skatt	skatt
	stycket 3 b
4. Förbrukning i båt	Bensin,	100 procent	100 procent	100 procent
för vilken	bränsle som
medgivande enligt	avses i 2 kap
2 kap. 9 § eller	1 § första
fiskelicens som inte är	stycket 3 b
begränsad till fiske
enbart i enskilt vatten
meddelats enligt
fiskelagen
(1993:787), när båten
inte används för
privat ändamål
5. Förbrukning i
a) luftfartyg, när	Andra	100 procent	100 procent	100 procent
luftfartyget inte	bränslen än
används för privat	flygfotogen
ändamål	(KN-nr 2710
	19 21)
b) luftfartygsmotorer i	Andra	100 procent	100 procent	100 procent
provbädd eller	bränslen än
liknande anordning	flygbensin
	(KN-nr 2710
	11 31) och
	flygfotogen
6. Förbrukning vid		100 procent	100 procent	100 procent
framställning av
energiprodukter eller
andra produkter för
vilka skatteplikt har
inträtt för tillverkaren
7. Förbrukning för	Bränsle som	100 procent	100 procent	–
framställning av	avses i 2 kap.
skattepliktig elektrisk	1 § första
kraft	stycket 3 b
8. –		–	–	–
9. Om skattebefrielse	Bensin,
inte följer av tidigare	råtallolja,
punkter, förbrukning	bränsle som
för annat ändamål än	avses i 2 kap.
drift av motordrivna	1 § första
fordon vid	stycket 3 b
tillverknings-
processen i industriell
verksamhet
a) i en anläggning för		70 procent	100 procent	–
vilken utsläppsrätter
ska överlämnas enligt
6 kap. 1 § lagen
(2004:1199) om
handel med
utsläppsrätter

Prop. 2015/16:159

Ändamål	Bränsle som	Befrielse	Befrielse från	Befrielse
	inte ger	från energi-	koldioxid-	från svavel-
	befrielse	skatt	skatt	skatt
b) i andra fall än som		70 procent	–	–
avses under a
10. Om skattebe-	Bensin,	70 procent	–	–
frielse inte följer av	råtallolja,
tidigare punkter,	bränsle som
förbrukning för annat	avses i 2 kap.
ändamål än drift av	1 § första
motordrivna fordon	stycket 3 b
vid yrkesmässig
växthusodling
11. Om skattebe-	Bensin,	70 procent	–	–
frielse inte följer av	råtallolja,
tidigare punkter,	bränsle som
förbrukning för annat	avses i 2 kap.
ändamål än drift av	1 § första
motordrivna fordon i	stycket 3 b
yrkesmässig
jordbruks-,
skogsbruks- eller
vattenbruks-
verksamhet
12. Om skattebe-		–	–	100 procent
frielse inte följer av
tidigare punkter,
förbrukning i
sodapannor eller i
lutpannor
13. Förbrukning vid	Andra	89 procent	40 procent	–
tillverkningsprocessen	bränslen än
i gruvindustriell verk-	bränsle som
samhet för drift av	avses i 2 kap.
andra motordrivna	1 § första
fordon än personbilar,	stycket 3 b
lastbilar och bussar
14. –	–	–	–	–
15. –	–	–	–	–
16. Förbrukning i		100 procent	100 procent	100 procent
processer för
framställning av andra
mineraliska ämnen än
metaller under
förutsättning att det
ingående materialet
genom uppvärmning i
ugnar förändras
kemiskt eller dess inre
fysikaliska struktur
förändras
17. Om skattebe-	Råtallolja
frielse inte följer av	och bränsle
tidigare punkter,	som avses i
förbrukning för	2 kap. 1 §

Ändamål	Bränsle som	Befrielse	Befrielse från	Befrielse	Prop. 2015/16:159
	inte ger	från energi-	koldioxid-	från svavel-
	befrielse	skatt	skatt	skatt
framställning av	första stycket
värme i en anläggning	3 b
för vilken
utsläppsrätter ska
överlämnas enligt
6 kap. 1 § lagen om
handel med
utsläppsrätter
a) i kraftvärme-		70 procent	100 procent	–
produktion
b) i annan		–	20 procent	–
värmeproduktion

Föreslagen lydelse

6 a kap.

1 §

Bränsle som används för nedan angivna ändamål, i förekommande fall med undantag för vissa bränsleslag, ska helt eller delvis befrias från skatt enligt följande, om inte annat anges.

Ändamål	Bränsle som	Befrielse	Befrielse från	Befrielse
	inte ger	från energi-	koldioxid-	från svavel-
	befrielse	skatt	skatt	skatt

1. Förbrukning		100 procent	100 procent	100 procent
a) för annat ändamål
än som motorbränsle
eller som bränsle för
uppvärmning
b) i metallurgiska		100 procent	100 procent	100 procent
processer under
förutsättning att det
ingående materialet
genom uppvärmning i
ugnar förändras
kemiskt eller dess inre
fysikaliska struktur
förändras eller
bibehålls i skänkar
eller liknande kärl
c) i annat fall än som		100 procent	100 procent	100 procent
avses i a eller b, då
bränslet i en och
samma process
används både som
bränsle för
uppvärmning och för
annat ändamål än som
motorbränsle eller
bränsle för
uppvärmning
2. Förbrukning i tåg	Bensin,	100 procent	100 procent	100 procent
eller annat spårbundet	bränsle som			25

Prop. 2015/16:159

Ändamål	Bränsle som	Befrielse	Befrielse från	Befrielse
	inte ger	från energi-	koldioxid-	från svavel-
	befrielse	skatt	skatt	skatt
färdmedel	avses i 2 kap.
	1 § första
	stycket 3 b
3. Förbrukning i	Bensin,	100 procent	100 procent	100 procent
skepp, när skeppet	bränsle som
inte används för	avses i 2 kap.
privat ändamål	1 § första
	stycket 3 b
4. Förbrukning i båt	Bensin,	100 procent	100 procent	100 procent
för vilken	bränsle som
medgivande enligt	avses i 2 kap
2 kap. 9 § eller	1 § första
fiskelicens som inte är	stycket 3 b
begränsad till fiske
enbart i enskilt vatten
meddelats enligt
fiskelagen
(1993:787), när båten
inte används för
privat ändamål
5. Förbrukning i
a) luftfartyg, när	Andra	100 procent	100 procent	100 procent
luftfartyget inte	bränslen än
används för privat	flygfotogen
ändamål	(KN-nr 2710
	19 21)
b) luftfartygsmotorer i	Andra	100 procent	100 procent	100 procent
provbädd eller	bränslen än
liknande anordning	flygbensin
	(KN-nr 2710
	11 31) och
	flygfotogen
6. Förbrukning vid		100 procent	100 procent	100 procent
framställning av
energiprodukter eller
andra produkter för
vilka skatteplikt har
inträtt för tillverkaren
7. Förbrukning för	Bränsle som	100 procent	100 procent	–
framställning av	avses i 2 kap.
skattepliktig elektrisk	1 § första
kraft	stycket 3 b
8. –		–	–	–
9. Om skattebefrielse	Bensin,
inte följer av tidigare	råtallolja,
punkter, förbrukning	bränsle som
för annat ändamål än	avses i 2 kap.
drift av motordrivna	1 § första
fordon vid	stycket 3 b
tillverknings-
processen i industriell
verksamhet

Ändamål	Bränsle som	Befrielse	Befrielse från	Befrielse
	inte ger	från energi-	koldioxid-	från svavel-
	befrielse	skatt	skatt	skatt
a) i en anläggning för		70 procent	100 procent	–
vilken utsläppsrätter
ska överlämnas enligt
6 kap. 1 § lagen
(2004:1199) om
handel med
utsläppsrätter
b) i andra fall än som		70 procent	–	–
avses under a
10. Om skattebe-	Bensin,	70 procent	–	–
frielse inte följer av	råtallolja,
tidigare punkter,	bränsle som
förbrukning för annat	avses i 2 kap.
ändamål än drift av	1 § första
motordrivna fordon i	stycket 3 b
yrkesmässig vatten-
bruksverksamhet
11. Om skatte-	Bensin,	70 procent	–	–
befrielse inte följer av	råtallolja,
tidigare punkter,	bränsle som
förbrukning för annat	avses i 2 kap.
ändamål än drift av	1 § första
motordrivna fordon i	stycket 3 b
yrkesmässig
jordbruks- eller
skogsbruks-
verksamhet
12. Om skattebe-		–	–	100 procent
frielse inte följer av
tidigare punkter,
förbrukning i
sodapannor eller i
lutpannor
13. Förbrukning vid	Andra	89 procent	40 procent	–
tillverkningsprocessen	bränslen än
i gruvindustriell verk-	bränsle som
samhet för drift av	avses i 2 kap.
andra motordrivna	1 § första
fordon än personbilar,	stycket 3 b
lastbilar och bussar
14. –	–	–	–	–
15. –	–	–	–	–
16. Förbrukning i		100 procent	100 procent	100 procent
processer för
framställning av andra
mineraliska ämnen än
metaller under
förutsättning att det
ingående materialet
genom uppvärmning i
ugnar förändras
kemiskt eller dess inre

Prop. 2015/16:159

Ändamål	Bränsle som	Befrielse	Befrielse från	Befrielse
	inte ger	från energi-	koldioxid-	från svavel-
	befrielse	skatt	skatt	skatt
fysikaliska struktur
förändras
17. Om skattebe-	Råtallolja
frielse inte följer av	och bränsle
tidigare punkter,	som avses i
förbrukning för	2 kap. 1 §
framställning av	första stycket
värme i en anläggning	3 b
för vilken
utsläppsrätter ska
överlämnas enligt
6 kap. 1 § lagen om
handel med
utsläppsrätter
a) i kraftvärme-		70 procent	100 procent	–
produktion
b) i annan		–	20 procent	–
värmeproduktion

Ärendet och dess beredning

Prop. 2015/16:159

En promemoria, Vissa statsstödskrav på bränsleskatteområdet, har tagits fram inom Finansdepartementet. Promemorians lagförslag finns i bilaga 1. Förslagen har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 2. Remissyttrandena finns tillgängliga i Finans- departementet (dnr Fi2015/05650/S2).

Lagrådet

Regeringen beslutade den 3 mars 2016 att inhämta Lagrådets yttrande över det lagförslag som finns i bilaga 3. Lagrådets yttrande finns i bilaga 4. Regeringen har delvis följt Lagrådets synpunkter. Lagrådets synpunkter behandlas i avsnitten 8 och 9.6. I förhållande till lag- rådsremissens lagförslag har vissa språkliga och redaktionella ändringar gjorts.

4 Bakgrund

4.1EU:s energiskattedirektiv och lagen om skatt på energi

Rådets direktiv 2003/96/EG av den 27 oktober 2003 om en
omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter
och elektricitet, EUT L 283, 31.10.2003, s. 51, förkortat energiskatte-
direktivet, är ett unionsgemensamt ramverk för hur medlemsstaterna ska
utforma sin nationella beskattning av bränslen och el.
De bränslen som omfattas av energiskattedirektivet svarar för den
övervägande delen av den totala bränsleförbrukningen inom EU. Det rör
sig om alla drivmedel, såväl fossila som sådana som har framställts av
biomassa. I fråga om uppvärmningsbränslen omfattar energiskatte-
direktivet till en början en rad uppräknade bränslen. Det är främst fossila
bränslen men även vissa biobränslen, som t.ex. vegetabiliska och
animaliska oljor och fetter samt biogas.
Direktivet innehåller bl.a. regler om vem som ska vara skyldig att
betala skatt på bränsle och när skattskyldigheten inträder. Utgångs-
punkten är att medlemsstaternas nationella beskattning av bränsle ska
uppfylla vissa i direktivet föreskrivna minimiskattenivåer. Samtidigt
innehåller direktivet krav på obligatorisk skattebefrielse i vissa
situationer samt möjligheter för medlemsstaterna att ge skattenedsättning
och fullständig eller partiell skattebefrielse i andra situationer. Sverige
har i varierande utsträckning utnyttjat dessa möjligheter. Som exempel
kan nämnas lägre skattenivåer, dock över minimiskattenivåerna, för
bränsleförbrukning i vissa sektorer av näringslivet samt skattebefrielse
för biodrivmedel och för vegetabiliska och animaliska oljor och fetter
m.m. som uppvärmningsbränsle.
Lagen (1994:1776) om skatt på energi, förkortad LSE, reglerar skatter
på bränslen och el. Skattereglerna är anpassade till energiskattedirektivet.	29

Prop. 2015/16:159 Både energiskatten och koldioxidskatten är att anse som miljörelaterade skatter. Nedsättning av eller befrielse från skatterna kan utgöra statligt stöd enligt reglerna i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

4.2EU:s statsstödsregler

4.2.1Allmänt om EU:s regler om statligt stöd och dess tillämpning

Befrielse från energiskatt och koldioxidskatt kan vara utformade så att de utgör statligt stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, förkortat EUF-fördraget. Begreppet statligt stöd är ett objektivt och rättsligt begrepp som definieras direkt i EUF-fördraget (jfr bl.a. SOU 2015:87 s. 54-57 om dess närmare innebörd och Europeiska kommissionens tolkning). Huvudregeln är att kommissionen, utifrån EU:s regler om statsstöd, måste pröva och god- känna åtgärdernas förenlighet med den inre marknaden innan de kan träda i kraft. Kommissionen antog under 2008 gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till miljöskydd, förkortat EAG (EUT C 82, 1.4.2008, s. 1). EAG har fr.o.m. den 1 juli 2014 ersatts av Riktlinjer för statligt stöd till miljöskydd och energi för 2014–2020, förkortade EEAG (EUT C 200, 28.6.2014, s. 1), som tillämpas av kommissionen vid beslut i statsstödsärenden fr.o.m. detta datum. Medlemsstaterna har åtagit sig att anpassa befintliga stödordningar till de nya riktlinjerna inom en viss tid.

Kommissionen har på senare år sökt förenkla förfarandet kring statsstödsprövningen. Kommissionen har antagit förordningar på olika områden, varigenom vissa kategorier av stöd har ansetts förenliga med EUF-fördraget under förutsättning att vissa villkor uppfylls (s.k. gruppundantagsförordningar). I dessa fall kan medlemsstaterna, på de villkor som anges i förordningen, införa åtgärder inom ramen för förordningen utan att behöva iaktta det normala förfarandet med föranmälan och kommissionens godkännande av åtgärderna. Det åligger dock medlemsstaterna att uppfylla olika regler om informations- skyldighet för de stöd som genomförs inom ramen för en gruppundan- tagsförordning.

Flertalet stöd i form av befrielse från energiskatt och koldioxidskatt ryms inom tillämpningsområdet för antingen kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 av den 17 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget (EUT L 187, 26.6.2014, s. 1), förkortad GBER, eller kommissionens förordning (EU) nr 1388/2014 av den 16 december 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd till företag som är verksamma inom produktion, beredning och saluföring av fiskeri- och vattenbruks- produkter förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget (EUT L 369, 24.12.2014, s. 37), förkortad FIBER.

4.2.2	Kommissionens riktlinjer för statligt stöd till	Prop. 2015/16:159
	miljöskydd och energi för 2014–2020 (EEAG)

Kommissionen har, som framgår av avsnitt 4.2.1, beslutat riktlinjer för statligt stöd till miljöskydd och energi för 2014–2020, EEAG. I dessa riktlinjer anger kommissionen under vilka villkor stöd till energi och miljö kan anses förenliga med den inre marknaden enligt artikel 107.3 c i EUF-fördraget. Riktlinjerna omfattar bl.a. stöd i form av nedsättningar av eller befrielse från miljöskatter. Stöd får inte beviljas företag som befinner sig i svårigheter eller som är föremål för ett oreglerat återbetalningskrav till följd av ett kommissionsbeslut som förklarar ett stöd olagligt och oförenligt med den inre marknaden (se punkterna 16 och 17 i EEAG).

4.2.3Kommissionens gruppundantagsförordningar

Med stöd av ett bemyndigande från rådet enligt artikel 109 i EUF- fördraget har kommissionen antagit GBER och FIBER. I dessa förordningar anges vilka grupper av stödåtgärder som är undantagna från skyldigheten att anmäla åtgärden till kommissionen innan den genomförs. GBER och FIBER tillämpas fr.o.m. den 1 juli 2014 t.o.m. den 31 december 2020, jfr avsnitt 4.2.1.

GBER och FIBER omfattar bl.a. annat stöd i form av nedsättningar av eller befrielse från miljöskatter. FIBER är tillämplig på stöd som beviljas små och medelstora företag som är verksamma inom produktion, beredning och saluföring av fiskeri- och vattenbruksprodukter om stödet inte överstiger vissa tröskelvärden, se artikel 1.1 och artikel 2. Enligt både GBER och FIBER gäller att stöd inte får beviljas företag som befinner sig i svårigheter. Stöd får inte heller betalas ut till företag som är föremål för ett oreglerat återbetalningskrav till följd av ett kommissionsbeslut som förklarar ett stöd olagligt och oförenligt med den inre marknaden. Dessa bestämmelser framgår av artikel 1.4 i GBER samt artikel 1.3 i FIBER.

4.2.4 Utvärdering, rapportering och övervakning

I EEAG, GBER respektive FIBER redogör kommissionen, förutom
riktlinjer som rör den materiella bedömningen av olika former av statliga
stöd, också för den utvärdering, rapportering och övervakning som ska
ske av godkända stöd samt sådana stöd som omfattas av någon av
gruppundantagsförordningarna. Dessa bestämmelser finns i punkterna
242–245 samt 252–253 i EEAG, kapitel II i GBER samt kapitel II i
FIBER.
Det åligger medlemsstaterna att till kommissionen lämna dels
information om stödåtgärden via ett elektroniskt anmälningssystem
(senast 20 arbetsdagar efter stödåtgärdens ikraftträdande), dels en årlig
rapport till kommissionen om stödåtgärden.
Vidare genomför kommissionen varje år granskningar av ett urval av
medlemsstaternas stödordningar. Kommissionens senaste årliga
granskning omfattade 96 stödordningar. Vid en sådan granskning under-	31
	31

Prop. 2015/16:159 söker kommissionen om respektive stödordning följer bestämmelserna i kommissionens beslut eller bestämmelserna i tillämplig gruppundantags- förordning. Därutöver väljer kommissionen ut ett begränsat antal enskilda stöd inom respektive stödordning för närmare kontroll av om de följer de tillämpliga reglerna för statligt stöd.

För att underlätta kommissionens övervakning är medlemsstaterna skyldiga att under 10 år bevara detaljerad information och styrkande handlingar som är nödvändiga för att fastställa att samtliga villkor i EEAG, GBER respektive FIBER uppfylls.

4.2.5Offentliggörande och information

Kommissionen driver ett långsiktigt förändringsarbete som ska leda till ökad insyn, effektiv utvärdering och kontroll av hur reglerna för statligt stöd följs på nationell nivå och unionsnivå samtidigt som kommissionens och medlemsstaternas institutionella befogenheter bevaras. Ett led i detta arbete är de regler om ökad offentlighet och information som lagts fast i samtliga kommissionens rättsakter på statsstödsområdet, som beslutats under senare år.

Enligt punkt 104–106 i EEAG, artikel 9.1 i GBER samt artikel 9 i FIBER är medlemsstaterna skyldiga att se till att viss information offentliggörs på en övergripande webbplats för statligt stöd på nationell eller regional nivå. De uppgifter som ska offentliggöras är dels viss sammanfattande information om själva stödåtgärden och den fullständiga texten till stödåtgärden, dels viss tillkommande information om varje beviljat individuellt stöd som överstiger 30 000 euro för stöd som omfattas av FIBER och som överstiger 500 000 euro i övriga fall. Uppgifterna ska redovisas per respektive stödordning. Den tillkommande information som avses för statligt stöd som ges i form av skattebefrielse är i huvudsak följande:

1. Stödmottagarens namn och referens (organisationsnummer). 2. Typ av företag (små eller medelstora respektive stora).

3. Region där stödmottagaren är belägen, på NUTS 2-nivå. 4. Verksamhetsområde på Nace-gruppnivå.

5. Stödbeloppets storlek per stödmottagare, redovisat i belopps- intervall.

	Medlemsstaterna är skyldiga att iaktta kraven avseende insamlande av
	uppgifter rörande offentlighet och information enligt ovan fr.o.m. den 1
	juli 2016.
	Redan tidigare riktlinjer respektive gruppundantagsförordningar inne-
	höll en skyldighet för medlemsstaterna att bevara detaljerad information
	över varje individuellt stöd och förse kommissionen med de uppgifter
	som kommissionen ansåg sig behöva för att övervaka tillämpningen av
	EU:s statsstödsregler. En nyhet i EEAG, GBER respektive FIBER, som
	kommer att behöva återspeglas i den svenska hanteringen av statliga stöd
	på området, är emellertid de uttryckliga krav som ställs på
	offentliggörande och information om individuella stödmottagare. I denna
32	proposition behandlas hur det säkerställs att de nödvändiga uppgifterna
32

för att iaktta dessa krav kan inhämtas för offentliggörande när det gäller	Prop. 2015/16:159
bränsleskattestöd. Härutöver behöver även vissa andra uppgifter läggas

ut på webbplatsen. Det gäller datum för stödets beviljande, stödets syfte, beviljande myndighet och stödåtgärdens referens. Dessa uppgifter finns dock redan tillgängliga genom kommissionsbeslut respektive anmälan enligt GBER eller FIBER

De fall av skattebefrielse enligt LSE som rör energiskatt på el behandlas inte i denna proposition utan hanteras inom ramen för det fortsatta lagstiftningsarbetet med anledning av betänkandet SOU 2015:87, som under hösten 2015 lämnats av Utredningen om sektorsneutral och konkurrenskraftig energiskatt på el. Remissbehandling pågår för närvarande av detta betänkande (dnr Fi2015/04727/S2) och Regeringskansliets kompletterande promemoria Den särskilda norrlands- skattenivån och vissa statsstödskrav på elskatteområdet (Fi2016/00836/S2).

4.2.6 Närmare om offentliggörande av uppgifter om svenska skattestöd på webbplatsen

Kommissionen arbetar för närvarande med att ta fram ett system som
möjliggör insamling, lagring och publicering av information om olika
stödåtgärder. Detta kommer tillgodose de krav på publicering på en
övergripande nationell webbplats som införts i EEAG, GBER respektive
FIBER och som redovisas i tidigare avsnitt. Medlemsstaterna å sin sida
ansvarar för att i tid överföra korrekt information i enlighet med dessa
nya krav. Avsikten är att Sverige ska använda sig av detta system för att
uppfylla de nya kraven.
I propositionen Ändringar i lagen om tillämpning av Europeiska
unionens statsstödsregler föreslås en lagreglering som slår fast att den
som genomför en stödåtgärd ska svara för själva uppgiftslämnandet.
I egenskap av stödgivande myndighet kommer Skatteverket således att
ansvara för att lämna de uppgifter som följer av de nya kraven på
offentliggörande. Offentliggörandet kommer att ske på den webbplats
som kommissionen tar fram. Uppladdning av data kan ske både genom
manuell inmatning, överföring i fil-format eller via automatisk
överföring från myndigheternas befintliga datasystem.
Uppgiftslämnande av statligt stöd som ges i form av skattebefrielse
skiljer sig från uppgiftslämnandet vid övriga typer av stöd. Som nämnts
ovan framgår i regelverken att dels uppgiftslämnande kan ske i
intervaller (se t.ex. artikel 9.2 i GBER), dels offentliggörande ska ske
inom ett år från tidpunkten då stödet beviljades mottagaren, i motsats till
sex månader som gäller för övriga stödformer.
Kommissionen har vid multilaterala möten med medlemsstaterna
diskuterat och tagit ställning till vissa metodologiska frågor kopplade till
hur uppgiftslämnandet ska gå till. För skattestöd har därmed klargjorts att
sådant stöd ska räknas samman över ett kalenderår. Detta gäller för att
avgöra om tröskelvärdet för rapportering har överskridits, men också vid
själva rapporteringen ska stöd till respektive stödmottagare inom
respektive stödordning räknas samman och redovisas samlat. Det innebär
konkret att Skatteverket ska rapportera det samlade stödet som varje	33
	33

Prop. 2015/16:159 stödmottagare erhållit under ett kalenderår, med undantag för stödmottagare som inte passerar tröskelvärdet, uppdelat i enlighet med de stödordningar som stödet ges i enlighet med. En stödmottagare som under ett kalenderår erhållit 300 000 euro under två separata stödord- ningar som omfattas av GBER föranleder alltså inte någon redovisning om individuellt mottaget stöd på webbplatsen.

Enligt de nya EU-reglerna ska insamlingen av uppgifter som krävs för att uppfylla kraven på offentliggörande på webbplatsen ske med början den 1 juli 2016. Den faktiska redovisningen på webbplatsen sker dock för skattestöd dels sammantaget kalenderårsvis, dels inom ett år från tidpunkten då stödet från rapporteringssynpunkt anses beviljat. Vad gäller redovisningen av uppgifter om individuella stöd per stödmottagare på webbplatsen innebär detta att stödet räknas samman över ett kalenderår och den tidpunkt som stödet för rapporteringsändamål anses beviljat bör vara den 31 december under respektive kalenderår. Tidpunkten för när uppgifterna senast ska rapporteras in till webbplatsen bör vara när ett år förflutit från tidpunkten då den sista redovisnings- perioden för kalenderåret deklareras.

Vidare har klarlagts hur vissa parametrar i rapporteringen, som framgår t.ex. av bilaga III till GBER, ska uttolkas för svenskt vidkommande, enligt följande. När det gäller stödmottagarens referens har kommissionen accepterat att enbart svenska organisationsnummer används. När det gäller region där stödmottagaren är belägen på NUTS 2-nivå samt verksamhetsområde på Nace-gruppnivå gäller att den region respektive det verksamhetsområde ska väljas där den stödmottagande aktiviteten i huvudsak äger rum. Systemet tillåter endast att dessa uppgifter lämnas för verksamhetsområde respektive region som är belägna i Sverige.

5Skattebefrielser på bränsleskatteområdet anpassas till EU:s statsstödsregler

Regeringens förslag: För de skattebefrielser på bränsleskatteområdet som utgör statligt stöd, införs regler i lagen om skatt på energi för att uppfylla EU-rättens regler om offentliggörande och information på en webbplats samt begränsningar till att inte ge statligt stöd till företag som är i svårigheter eller är föremål för återkrav.

Promemorians förslag: I promemorian redovisas inte några övergripande bedömningar och förslag i ett särskilt avsnitt, utan återfinns endast uppdelade som separata förslag och bedömningar.

Remissinstanserna: Följande synpunker framförs övergripande när det gäller samtliga förslag och behandlas vidare antingen i detta avsnitt eller i något av följande separata förslags- eller bedömningsavsnitt alternativt i konskevensanalysen i avsnitt 11.

Förvaltningsrätten i Falun, Datainspektionen, Kommerskollegium,

Konjunkturinstitutet, Naturvårdsverket, Statens energimyndighet,

Trafikverket, Transportstyrelsen, Konkurrensverket, Tillväxtverket,	Prop. 2015/16:159
Tillväxtanalys, Skogsstyrelsen och Statens jordbruksverk har inga
synpunkter på förslagen. Tillväxtverket påtalar dock att ambitionen bör
vara att så långt som möjligt återanvända existerande uppgifter i
offentliga system om stödmottagande företag i syfte att minska den
administrativa bördan för företagen. Skatteverket tillstyrker förslagen
som nödvändiga enligt EU-rätten men påpekar att de medför en
väsentligt ökad administrativ börda för såväl företag som för
Skatteverket och anser därför att åtgärder bör vidtas för att minska de
administrativa kostnaderna. Regelrådet finner att konsekvensutredningen
inte uppfyller kraven i 6 och 7 §§ förordningen om konsekvensutredning
vid regelgivning då redovisningen av behov av speciella
informationsinsatser, berörda företags storlek och eventuella
likviditetseffekter är bristfällig. Lantbrukarnas Riksförbund och
Lantbrukarnas Riksförbund Skogsägarna (LRF) anför att konsekvens-
analysen underskattar de administrativa kostnaderna, de samhälls-
ekonomiska konsekvenserna samt konsekvenser på andra miljö-, klimat-
och energimål. LRF kan inte acceptera den ökade regelbörda och krav på
uppgiftslämnande som förslaget medför eftersom det strider mot
ambitionen om minskad regelbörda för jordbruksföretag samt hindrar
utvecklingen av en fossiloberoende fordonsflotta. LRF menar vidare att
offentliggörandet av vissa företagsuppgifter även är tveksamt ur
konkurrenssynpunkt. Näringslivets Regelnämnd avstyrker förslagen
eftersom de sannolikt skulle medföra mycket stora konsekvenser för
berörda företag. Nämnden menar också att konsekvensanalysen är för
övergripande och att den utgår från uppgifter om administrativa
kostnader som inte är relevanta att använda. Svenskt Näringsliv anser att
ett viktigt inslag i att säkra en sund och väl fungerande konkurrens är att
EU:s statsstödsregler upprätthålls och efterlevs, men avstyrker samtliga
förslag då alternativa lösningar borde undersökas i syfte att öka den
praktiska genomförbarheten av regelverket och ta fram mycket tydliga
definitioner. Svenska Petroleum och Biodrivmedel Institutet (SPBI)
menar att förslagen på ett negativt sätt påverkar konkurrensen på den
svenska marknaden eftersom aktörerna som en del av affärsflödet blir
tvungna att redovisa sina leverantörer. Vidare anser SPBI att de förutsätt-
ningar som anges som grund för konsekvensanalysen är en grov
underskattning av tidåtgången för de större aktörerna på marknaden.
Svensk Energi och Svensk Fjärrvärme konstaterar att kraven i stort synes
vara nödvändiga för att uppfylla EU-rättens krav på statsstödsområdet
men framhåller dock att det är angeläget att utöver de absoluta
minimikraven hålla nere alla tillkommande administrativa krav.
Organisationerna anser också att uppskattad tidsåtgång och administra-
tiva kostnader för producenter, importörer, distributörer och användare
av förnybara bränslen underskattas i konsekvensanalysen. Även
Skogsindustrierna anser att förslagen skapar mycket administration för
företagen och önskar därför att de förenklas och att antalet berörda
minskas. Enligt Skogsindustrierna och Energigas Sverige är kostnaderna
för den ökade administration kraftigt underskattad. Skogsindustrierna
menar även att förslagen kan medföra att företag undviker att köpa in
biodrivmedel. Enligt Svenska Bioenergiföreningen (Svebio) innebär
förslaget en ytterligare omfattande administrativ börda för de tillverkare	35

Prop. 2015/16:159 och användare av berörda biobränslen, som genom sin verksamhet bidrar till att minska belastningen på miljö och klimat och reducerar

	användningen av fossila bränslen. Svebio menar att konsekvenserna av
	förslagen för företagen kraftigt underskattas, både den administrativa
	bördan och kostnaden samt anser att importen av biodrivmedel sannolikt
	kommer att motverkas och att mindre aktörer missgynnas på marknaden,
	vilket medför högre kostnader för kunderna och sämre konkurrenskraft
	för biodrivmedlen. SEKAB Biofuels & Chemicals AB anför att förslagen
	innebär ökade administrativa kostnader för biodrivmedel, vilket påverkar
	konkurrensen mellan förnybara och fossila drivmedel.
	Vissa remissinstanser lämnar också synpunkter utan direkt koppling till
	detta lagstiftningsärende.
	Skälen för regeringens förslag: Befrielse från energiskatt och
	koldioxidskatt kan vara utformade så att de utgör statligt stöd i den
	mening som avses i artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens
	funktionssätt, förkortat EUF-fördraget. De delar av EU:s statsstödsregler
	som är av betydelse i detta lagstiftningsärende redovisas i avsnitt 4.2.
	Huvudregeln är att Europeiska kommissionen, utifrån EU:s regler om
	statsstöd, måste pröva och godkänna åtgärdernas förenlighet med den
	inre marknaden innan de kan träda i kraft. Kommissionen antog under
	2008 gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till miljöskydd, förkortat
	EAG (EUT C 82, 1.4.2008, s. 1). EAG har fr.o.m. den 1 juli 2014 ersatts
	av Riktlinjer för statligt stöd till miljöskydd och energi för 2014–2020,
	förkortade EEAG (EUT C 200, 28.6.2014, s. 1), som tillämpas av
	kommissionen vid beslut i statsstödsärenden fr.o.m. detta datum.
	Medlemsstaterna har åtagit sig att anpassa befintliga stödordningar till de
	nya riktlinjerna inom en viss tid.
	Kommissionen har genom beslut den 15 december 2015	i
	statsstödsärenden SA.43301 samt SA.43302 godkänt den svenska
	skattebefrielsen av flytande biodrivmedel t.o.m. utgången av 2018 och av
	biogas som används som drivmedel t.o.m. utgången av 2020. I besluten
	framgår att en förutsättning för godkännande är att Sverige uppfyller
	kraven i EEAG. Om Sverige inte uppfyller villkoren enligt beslutet
	innebär det ett missbruk av stöd enligt artikel 20 i rådets förordning (EG)
	nr 1589/2015 av den 13 juli 2015 om tillämpningsföreskrifter för artikel
	108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Missbruk av stöd
	föreligger när stöd har utgått i strid med villkoren i statstödsbeslutet.
	Förfarandet vid missbruk av stöd är detsamma som vid olagligt stöd, dvs.
	medlemsstaten är skyldig att återkräva stödet från stödmottagaren. Om
	kraven enligt EEAG inte uppfylls riskerar alltså stödmottagarna att bli
	skyldiga att betala tillbaka skattebefrielsen jämte ränta från den dag då
	företaget fick del av skattebefrielsen.
	Med anledning av ovanstående föreslår regeringen att regler införs i
	lagen (1994:1776) om skatt på energi, förkortad LSE, som begränsar att
	stöd i form av skattebefrielse för biodrivmedel inte ges till företag som är
	i svårigheter eller är föremål för återkrav. Detsamma gäller för stöd i
	form av skattebefrielse för vissa flytande biobränslen och biogas för
	uppvärmning, se kommissionens beslut den 3 juni 2013 (SA.35586).
	Som redovisas i avsnitt 4.2.3 har kommissionen på senare år sökt
	förenkla förfarandet kring statsstödsprövningen. Kommissionen	har
36	antagit förordningar på olika områden, varigenom vissa kategorier av

stöd har ansetts förenliga med EUF-fördraget under förutsättning att vissa villkor uppfylls (s.k. gruppundantagsförordningar). I dessa fall kan medlemsstaterna, på de villkor som anges i förordningen, införa åtgärder inom ramen för förordningen utan att behöva iaktta det normala förfarandet med föranmälan och kommissionens godkännande av åtgärderna. Det åligger dock medlemsstaterna att uppfylla olika regler om bl.a. informationsskyldighet för de stöd som genomförs inom ramen för en gruppundantagsförordning. En förutsättning för att få ge stöd som anmälts enligt gruppundantagsförordningarna är därigenom att kraven uppfylls avseende EU-rättens regler om offentliggörande och information på en webbplats samt begränsningar till att inte ge statligt stöd till företag i svårigheter eller är föremål för återkrav. På samma sätt som föreslås för de stöd som har sin grund i kommissionsbeslut föreslår regeringen därför att regler införs i LSE så att de skattebefrielser som medges med stöd av gruppundantagsförordningarna endast får ges om de uppfyller kraven på att stödet inte ges till företag i svårigheter eller är föremål för återkrav samt att det säkerställs att uppgifter kan samlas in på ett tillfredsställande sätt så att EU-rättens krav på offentliggörande och information på en webbplats kan uppfyllas.

Regeringen vinnlägger sig om att skapa en väl fungerande men samtidigt administrativt hanterbar ordning för hur insamlingen ska ske av de nödvändiga uppgifter om individuella stödmottagare som krävs för att Sverige ska kunna uppfylla de EU-rättsliga kraven på offentliggörande av uppgifter på en webbplats. En generell utgångspunkt för regeringen är att söka begränsa den administrativa regelbördan för såväl uppgifts- lämnare som Skatteverket samtidigt som det säkerställs att nödvändiga uppgifter samlas in. Regeringen anser, till skillnad från flera remiss- instanser, att de förslag som lämnas om ändringar i LSE ligger väl i linje med denna strävan och därför är det mest ändamålsenliga sättet på vilket Sverige kan säkerställa att de nu aktuella EU-rättsliga åtagandena uppfylls.

Regeringens olika förslag och bedömningar presenteras och utvecklas mer i detalj i följande avsnitt.

Prop. 2015/16:159

Prop. 2015/16:159 6	Svenska stödordningar på
	bränsleskatteområdet som omfattas av
	ändringsförslagen

Regeringens förslag: I lagen om skatt på energi införs begreppet ’’stödordning” för att definiera vilka fall av skattebefrielse på bränsleskatteområdet som utgörs av statligt stöd enligt EU-rätten. Det rör sig om skattebefrielse för biodrivmedel och vissa flytande och gasformiga biobränslen för uppvärmning, förbrukning för uppvärmning och drift av stationära motorer i tillverkningsprocessen i industriell verksamhet och värmeproduktion i kraftvärmeanläggningar inom och utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter, värmeproduktion i andra anläggningar inom handelssystemet, dieselbränsle som förbrukas i viss gruvindustriell verksamhet samt förbrukning för uppvärmning och drift av stationära motorer och dieselbränsle i vissa fordon inom jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamheterna.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens.

Remissinstanserna: Svenska Bioenergiföreningen (Svebio) hyser oro för att skattebefrielsen för flytande biodrivmedel i värmeproduktion kan komma att betraktas som statsstöd. Övriga remissinstanser lämnar inga synpunkter i denna del.

Bakgrunden till förslaget: Befrielse från energiskatt och koldioxidskatt kan vara utformade så att åtgärderna utgör statligt stöd enligt EU-rätten. De delar av EU:s statsstödsregler som är av betydelse i detta lagstiftningsärende redovisas i avsnitt 4.2.

Skälen för regeringens förslag: Det ligger inte inom ramen för detta lagstiftningsärende att materiellt överväga vilka skattelättnader som bör gälla t.ex. en viss typ av bränslen eller förbrukning av bränslen inom vissa sektorer. Ett flertal fall av skattebefrielse på bränsleskatteområdet enligt lagen (1994:1776) om skatt på energi, förkortad LSE, utgör statligt stöd och har antingen godkänts av kommissionen eller genomförts med stöd av någon av de aktuella gruppundantagsförordningarna på statsstödsområdet och har därför undantagits från anmälningsskyldighet. Dessa stödordningar redovisas nedan i tabell 1. De förslag som nu lämnas för att genomföra EU-rättens regler om offentliggörande och information på en webbplats samt begränsningar till att inte ge statligt stöd till företag i svårigheter eller är föremål för återkrav bör därför gälla för dessa stödordningar.

Tabell 6.1		Stödordningar på bränsleskatteområdet

	Skattebefriat användningsområde1		Bestämmelse i LSE enligt	EU-rättslig
			förslag i denna	statsstödsgrund
			proposition
1.	Tillverkningsindustri samt		6 a kap. 1 § 9 a och 17 a	GBER
	värmeproduktion i kraft-
	värmeanläggningar inom EU ETS2
2.	Tillverkningsindustri samt		6 a kap. 1 § 9 b och 3 §	GBER
	värmeproduktion i
	kraftvärmeanläggningar utanför EU
	ETS
3.	Uppvärmningsbränslen inom		6 a kap. 1 § 10	FIBER
	vattenbruk
4.	Uppvärmningsbränslen inom		6 a kap. 1 § 11	GBER
	jordbruk och skogsbruk
5.	Viss fordonsdrift i gruvindustriell		6 a kap. 1 § 13	GBER
	verksamhet
6.	Annan värmeproduktion inom EU		6 a kap.1 § 17 b	EAG
	ETS
7.	Dieselbränsle för viss fordonsdrift		6 a kap. 2 a § 1	GBER
	inom jordbruk och skogsbruk
8.	Dieselbränsle för viss fordonsdrift		6 a kap. 2 a § 2	FIBER
	inom vattenbruk
9.	Vegetabiliska och animaliska oljor		6 a kap. 2 b och 2 c §§	EAG
	och fetter samt biogas som bränsle
	för uppvärmning
10	Flytande biodrivmedel		7 kap. 3 a, 3 c – 3 d §§	EEAG
11.	Biogas som motorbränsle		7 kap. 4 §	EEAG

1Användningsområdet anges översiktligt, för exakt omfattning se respektive bestämmelse i LSE.

2EU:s system för handel med utsläppsrätter.

Regeringen föreslår att en definition av vad som förstås med stödordning när det gäller energiskatt och koldioxidskatt på bränslen införs i LSE (se förslag till ny 1 kap. 11 a §). I denna bestämmelse anges i punktform var och en av de aktuella stödordningarna. Skattebefrielsen för bränslen som förbrukas för uppvärmning respektive som drivmedel i jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamheterna omfattas av olika gruppundantagsförordningar på statsstödsområdet (GBER för jordbruk och skogsbruk samt FIBER för vattenbruk). Regeringen föreslår därför att dessa fall av skattebefrielse av tydlighetsskäl samt för att underlätta Skatteverkets rapportering till webbplatsen delas upp i särskilda bestämmelser i LSE (se föreslagen lydelse av 6 a kap. 1 § 10 och 11 samt 2 a § LSE). I förhållande till promemorians lagförslag görs en mindre redaktionell ändring i 6 a kap. 2 a § LSE. Den föreslagna definitionen är enligt regeringens uppfattning en lämplig ordning att på ett tydligt sätt för berörda aktörer och myndigheter ange vilka fall av skattelättnader som omfattas av de begränsningar till att inte medge lättnaderna till företag som är i svårigheter eller är föremål för återkrav samt de

Prop. 2015/16:159

Prop. 2015/16:159 bestämmelser om lämnande av olika uppgifter till grund för den nödvändiga EU-rapporteringen, som behandlas i följande avsnitt.

Skattebefrielsen för vissa flytande biobränslen för uppvärmning är redan i dag, till skillnad från vad Svebio anger, ett statligt stöd som godkänts av kommissionen (se punkten 9 i tabell 1) och omfattas därför av de krav som i denna proposition föreslås ställas som villkor för att få del av skattebefrielse.

Förslaget föranleder att en ny paragraf, 1 kap. 11 a §, införs och att ändringar görs i 6 a kap. 1 och 2 a §§ LSE samt att ändringar görs i 6 a kap. 1 § i dess lydelse enligt lagen (2015:750) om ändring i nämnda lag.

	7	Stödmottagare

	Regeringens förslag: I lagen om skatt på energi införs begreppet
	”stödmottagare” för stöd på bränsleskatteområdet. Stödmottagare är
	den som i dessa fall
		1. förbrukat bränsle för ett skattebefriat ändamål, eller
		2. avseende motorbränsle som framställts av biomassa, i Sverige
	producerat motorbränslet eller fört in motorbränslet till Sverige genom
	införsel från annat EU-land eller import från tredjeland.

		Promemorians förslag överensstämmer med regeringens.
		Remissinstanserna: Utöver de generella synpunkter som redovisas i
	avsnitt 5 lämnas följande synpunkter på förslaget i denna del.
	Skatteverket anser att begreppet stödmottagare bör förtydligas och
	nämner särskilt oklarheter avseende olika juridiska personer samt
	låginblandning av biodrivmedel i bensin respektive dieselbränsle.
	SEKAB Biofuels & Chemicals AB anför att definitionen av stödmottagare
	bör förtydligas så att det framgår vem som är stödmottagare om t.ex.
	importören av etanol och producenten av E85 är olika aktörer. Även
	Svenska Petroleum och Biodrivmedel Institutet (SPBI) efterfrågar ett
	förtydligande av om det är producent av det färdiga motorbränslet eller
	av beståndsdel som framställts av biomassa som ingår i det färdiga
	motorbränslet som avses. SPBI efterfrågar även ett förtydligande
	avseende vilka aktörer som kan vara stödmottagare.
		Skälen för regeringens förslag: För att omfattas av någon av de
	aktuella gruppundantagsförordningarna på statsstödsområdet måste
	stöden uppfylla de krav som ställs i denna. Det rör sig alltså om
	kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 av den 17 juni 2014 genom
	vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre
	marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget (EUT L 187,
	26.6.2014, s. 1), förkortad GBER samt kommissionens förordning (EU)
	nr 1388/2014 av den 16 december 2014 genom vilken vissa kategorier av
	stöd till företag som är verksamma inom produktion, beredning och
	saluföring av fiskeri- och vattenbruksprodukter förklaras förenliga med
	den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget (EUT L
40	369, 24.12.2014, s. 37), förkortad FIBER. Ett av dessa krav, som även

gäller enligt kommissionens riktlinjer för statligt stöd till miljöskydd och energi för 2014–2020 (EUT C 200, 28.6.2014, s. 1), förkortade EEAG, är att stödmottagarna inte får vara företag i svårigheter eller föremål för återbetalningskrav beträffande olagligt erhållet statsstöd. Vidare gäller enligt FIBER att stödet inte får beviljas andra än små och medelstora företag och att stödet inte får överstiga vissa tröskelvärden, se artikel 1.1 samt artikel 2. Dessa begränsningar bedöms dock inte vara aktuella för de stödordningar som avser vattenbruk, se punkterna 4 och 8 i tabell 1 i avsnitt 6, med hänsyn till omfattningen av vattenbruksverksamhet i Sverige.

Av gruppundantagsförordningarna respektive EEAG följer även att en förutsättning för få statligt stöd är att vissa uppgifter om stödmottagare offentliggörs på en webbplats. För att dessa villkor ska kunna uppfyllas föreslås att en definition på stödmottagare för bränsleskattestöden införs i lagen (1994:1776) om skatt på energi, förkortad LSE, så att det tydligt framgår vem som är stödmottagare.

I flertalet situationer är det inget problem att avgöra vem som är mottagare av ett statligt stöd. Som exempel kan nämnas det företag som söker och mottar ett stöd som används för att köpa in en maskin som bidrar till miljöförbättringar inom företagets verksamhet. När det gäller de stöd som ges i form befrielse från skatt på bränslen enligt LSE är det dock inte i alla situationer lika självklart. Detta beror bl.a. på hur förfarandereglerna för att få del av en skattebefrielse är konstruerade. Utifrån de EU-rättsliga statsstödsreglerna, EU-domstolens uttolkning av dem samt kommissionens beslutspraxis föreslås därför följande innebörd av begreppet stödmottagare vid tillämpningen av de bestämmelser som föreslås i denna proposition för de olika fallen av bränsleskattestöd.

Flera remissinstanser efterfrågar ett förtydligande av om det är producenten av det färdiga motorbränslet eller av beståndsdel som framställts av biomassa som ingår i det färdiga motorbränslet som avses träffas av definitionen av stödmottagare. Stödmottagare för skattebefrielsen för motorbränsle som framställts av biomassa enligt 7 kap 3 a och 3 c–4 §§ LSE bör anses vara producenten av motorbränslet så länge motorbränslet är producerat i Sverige. I annat fall är stödmottagaren den som fört in motorbränslet till Sverige genom införsel från annat EU-land eller import från tredjeland. Detta stämmer överens med den innebörd av begreppet stödmottagare som kommissionen uttalat i sina beslut om godkännande av svenska stödordningar på bränsleskatteområdet, se t.ex. kommissionens beslut den 14 december 2015 i ärende SA.43301 (flytande biodrivmedel) och den 3 juni 2013 i ärende SA.35586 (vissa flytande biobränslen och biogas för uppvärmning).

Flera remissinstanser efterfrågar även ett förtydligande avseende vilken aktör som avses som producent eller importör. Enligt regeringens uppfattning bör med producent eller importör i detta lagstiftningsärende förstås den aktör som producerar eller importerar det färdiga motorbränslet. Med det färdiga motorbränslet avses t.ex. etanolbränslet E85, biogas som uppgraderats till fordonsgas etc. Det kan också vara den som framställer bensin eller dieselbränsle med en viss andel låginblandat biodrivmedel. Stödmottagare är alltså inte den aktör som producerat eller

Prop. 2015/16:159

Prop. 2015/16:159 importerat t.ex. etanol som i ett senare led används för tillverkning av E85.

Stödmottagare för bränslen som används för övriga skattebefriade användningsområden som utgör statligt stöd på bränsleskatteområdet bör anses vara den som förbrukat bränslet för det skattebefriade ändamålet. Det gäller alltså de fall av skattebefrielse som följer av 6 a kap. 1 § 9–11, 13 eller 17 samt av 2 a, 2 b, 2 c eller 3 § LSE. För en redovisning av vilka användningsområden som avses i respektive lagrum hänvisas till tabell 1 i avsnitt 6.

I avsnitt 9 behandlas hur insamlingen bör ske av de olika uppgifter om stödmottagarna som är nödvändiga för att genomföra EU:s regler om offentliggörande och information om stöd på en webbplats. Det kan noteras att stödmottagare för skattebefrielse på biodrivmedel kan vara annan än den som i egenskap av skattskyldig gör avdrag för skatt på biodrivmedel. Det ingår således som en del i Skatteverkets arbete med att sammanställa uppgifter för inrapportering till webbplatsen att summera stödbelopp i form av avdrag i deklarationer som görs av olika skattskyldiga per stödmottagare.

Förslaget föranleder att en ny paragraf, 1 kap. 11 b §, införs i LSE.

8Statligt stöd i form av skattebefrielse medges inte till företag i svårigheter

Regeringens förslag: I lagen om skatt på energi införs begreppet ’’företag utan rätt till statligt stöd”.

Med företag utan rätt till statligt stöd avses

1.företag i ekonomiska svårigheter, och

2.företag som är föremål för betalningskrav på grundval av ett tidigare kommissionsbeslut som förklarar ett stöd olagligt och oförenligt med den inre marknaden.

Befrielse från energiskatt och koldioxidskatt på bränslen som utgör statligt stöd får inte ges om den som drar fördel av stödet är ett företag utan rätt till statligt stöd.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Utöver de generella synpunkter som redovisas i

avsnitt 5 lämnas följande synpunkter på förslaget i denna del. Skatteverket påpekar att bedömningen av om ett företag är i ekonomiska svårigheter ligger utanför vad som Skatteverket tidigare haft att hantera och kräver stora resurser samt även om så sker kan problem uppkomma då vissa nödvändiga uppgifter som föreskrivs enligt EU-regelverket inte är tillgängliga för verket. Skatteverket påpekar även behovet av att verket får kännedom om att företag är föremål för betalningskrav som anges i bestämmelsen. Verket önskar också klargörande av vid vilken tidpunkt bedömningen av om ett företag är i svårigheter ska ske. IKEM anser att kravet på att den som gör avdrag ska garantera att stödmottagaren inte är

ett företag utan rätt till statligt stöd innebär en ökad risk för företaget som

ansöker om avdrag. Detta riskerar enligt IKEM att leda till färre affärer, vilket i sig påverkar uppsatta mål inom området förnybart. Svenska Bioenergiföreningen (Svebio) ifrågasätter om ett krav på att säkerställa ”information om att stödmottagaren inte är ett företag utan rätt till statligt stöd” vid import kan ses som hämmande enligt frihandelsavtalet. Genom regeln om att stöd inte får ges till ”företag i ekonomiska svårigheter” anser Svebio även att det skapas ett osäkerhetsmoment på marknaden, som gör att olika aktörer kommer att behandlas olika och regelverket kommer därmed att fungera som ett handelshinder. Energigas Sverige,

Lantbrukarnas Riksförbund, Lantbrukarnas Riksförbund Skogsägarna, Svensk Energi och Svensk Fjärrvärme avstyrker förslaget att genomgående för samtliga stödordningar på bränsleskatteområdet använda den striktaste definitionen av ”företag i svårigheter” enligt den allmänna gruppundantagsförordningen (GBER) och föreslår att företag i ekonomiska svårigheter för de stödordningar som omfattas av energi- och miljöstödsriktlinjerna (EEAG) i stället definieras enligt punkt 16 i EEAG eller enligt artikel 2.18 i GBER med undantag från punkten e. Energigas Sverige anför också att klargöranden bör ges om hur strikt reglerna ska tolkas och följas upp. Svebio menar att definitionen av begreppet ”företag i ekonomiska svårigheter” innehåller betydande grader av osäkerhet, vilket även gäller vid vilket tillfälle den som lämnar uppgifter om stödmottagaren ska anses ha fått vetskap om att denne är ”ett företag i ekonomiska svårigheter” samt vad som gäller för beställda och inköpta respektive lagerhållna kvantiteter biobränslen. Svebio påpekar att en ytterligare osäkerhet skapas genom att definitionen uppges vara ”dynamisk”, dvs. att definitionen kan förändras. Svenska Petroleum och Biodrivmedel Institutet (SPBI) efterfrågar information om hur den ekonomiska risken för den skattskyldige ska hanteras om stödmottagaren inte var i ekonomiska svårigheter när den skattskyldige köpte produkten men är det vid deklarationstillfället, dvs. om det är inköpstillfället, leveranstillfället eller deklarationstillfället som är styrande. SPBI anför också att särskilda problem gäller för vissa av kraven i drivmedelsindustrin med de fluktuationer som sker i världsmarknadspriser och valutor. Vidare anser SPBI att kravet på att den skattskyldige ska veta om stödmottagaren är i ekonomiska svårigheter kan förorsaka betydande ekonomiska risker för den skattskyldige då informationen inte finns vid deklarationstillfället. SPBI menar också att det inte är rimligt att företag ska delge sina konkurrenter finansiell information. SPBI anför också att syftet med att inte ge stöd till den som är i ekonomiska svårigheter är att stöd kan fås från flera håll och anser därför att bara den som fått stöd från annat håll borde undantas från skattebefrielsen. Energigas Sverige efterfrågar tydligare vägledning om hur ett ”företag” ska definieras eftersom begreppet blir avgörande för bedömningen om företaget ska anses vara i ekonomiska svårigheter eller inte.

Skälen för regeringens förslag: För att omfattas av någon av de aktuella gruppundantagsförordningarna på statsstödsområdet måste

Prop. 2015/16:159

Prop. 2015/16:159 stöden uppfylla de krav som ställs i dessa. Det rör sig alltså om kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 av den 17 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget (EUT L 187, 26.6.2014, s. 1), förkortad GBER samt kommissionens förordning (EU) nr 1388/2014 av den 16 december 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd till företag som är verksamma inom produktion, beredning och saluföring av fiskeri- och vattenbruksprodukter förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget (EUT L 369, 24.12.2014, s. 37), förkortad FIBER. Ett av dessa krav, som även gäller enligt kommissionens riktlinjer för statligt stöd till miljöskydd och energi för 2014–2020 (EUT C 200, 28.6.2014, s. 1), förkortade EEAG, är att ett företag som tar emot ett statligt stöd inte får vara i svårigheter eller vara föremål för återbetalningskrav beträffande olagligt erhållet stöd.

I och med sitt medlemskap i EU har Sverige överlåtit en del av sin beslutanderätt till EU:s institutioner. Detta har skett i olika grad. Inom vissa områden har EU ensam beslutanderätt med stöd av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Detta gäller t.ex. konkurrens- politiken, varav statsstödsreglerna är en del. Huvudregeln enligt unionsrätten är att statligt stöd inte är tillåtet, då det riskerar att snedvrida konkurrensen på den inre marknaden. Statligt stöd kan dock undantagsvis vara tillåtet i vissa fall.

I unionsrätten ställs upp olika krav för att statliga stöd ska tillåtas. Ett av dessa är att sådant stöd så gott som undantagslöst inte får ges till en stödmottagare som är i ekonomiska svårigheter. Det kan endast godkännas av kommissionen under särskilda omständigheter enligt regler i kommissionens riktlinjer för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av icke-finansiella företag i svårigheter (EUT C 249, 31.7.2014). Ett annat krav är att det inte får betalas ut till någon som har tagit emot ett olagligt statligt stöd och kommissionen därför riktat ett återbetalningskrav mot stödmottagaren som denne inte återbetalat. Dessa krav gäller vid det tillfälle då stödet anses beviljat. För de aktuella skattestöden bör detta anses inträffa vid den tidpunkt då någon lämnar en skattedeklaration eller ansöker om återbetalning av skatt. Detta gäller alltså även i de fall då stödmottagaren är någon annan än den skattskyldige, som kan vara fallet i fråga om skattestöden på biodrivmedelsområdet som administreras genom avdrag. Det saknar således i detta fall, som ifrågasätts av Svebio och SPBI, betydelse om den skattskyldige långt tidigare köpt in och därefter under skatteuppskov lagerhållit drivmedlet. Utifrån den föreslagna definitionen av begreppet stödmottagare bedöms även att den skattskyldige i många fall är att anse som stödmottagare så vitt gäller biodrivmedelsstöden.

Utredningen om sektorsneutral och konkurrenskraftig energiskatt på el föreslår i sitt betänkande SOU 2015:87 att de angivna EU-kraven sammanfattas i begreppet ”otillåten stödmottagare”, som av utredningen föreslås införas i lagen (1994:1776) om skatt på energi, förkortad LSE. Regeringen anser att det är lämpligt att i princip välja detta tillvägagångssätt när det gäller de statliga stöd som finns på bränsleskatteområdet. En något annorlunda språklig utformning av begreppet bör dock väljas. Regeringen föreslår därför att begreppet

44 ”företag utan rätt till statligt stöd” införs i LSE. Den materiella

innebörden är dock densamma som utredningens begrepp ”otillåten stödmottagare”. I det fortsatta lagstiftningsarbetet med anledning av förslagen i SOU 2015:87 avses samma begrepp som nu föreslås användas. Begreppet används bl.a. i de föreslagna lydelserna av 7 kap. 3 a, 3 c, 3 d och 4 §§ LSE. Lagrådet anser dessa bestämmelser på grund av utformningen av definitionen blir svåra att läsa. Regeringen delar dock inte Lagrådets uppfattning utan anser att begreppet i dess föreslagna utformning ges en klar och enkelt begriplig innebörd samtidigt som nedsättningsbestämmelserna kan hållas korta genom att en upprepning av de rekvisit som läggs i definitionen undviks. Däremot finner regeringen det lämpligt att i övrigt redaktionellt utforma 7 kap. 3 a, 3 c, 3 d och 4 §§ LSE i enlighet med Lagrådets påpekande om den ordning enligt vilken de olika punkterna i paragraferna bör anges.

Eftersom vem som är stödmottagare för stöd på bränsleskatteområdet inte genomgående bör anses vara den som söker återbetalning av skatt eller den som är skattskyldig och gör avdrag i en skattedeklaration, föreslås – som framgår av avsnitt 7 – även att en definition av begreppet ”stödmottagare” införs vad gäller bränsleskattestöden.

Som utredningen uttalar (se SOU 2015:87 s. 322) är frågan om åter- betalningskrav beträffande olagligt erhållet statligt stöd normalt inte förenad med några bedömningsfrågor, eftersom det då finns ett beslut i saken. Denna typ av ärenden är emellertid ovanliga och regeringen kommer, som efterfrågas av Skatteverket, att säkerställa att Skatteverket i sådana fall får del av aktuellt beslut.

Även kravet att stödmottagarna inte får vara i svårigheter görs i förhållande till vissa i EU-rätten närmare angivna objektiva kriterier. Utredningen hanterar i sitt förslag endast statligt stöd på elskatteområdet som ryms inom tillämpningsområdet för GBER. Vissa av bränsle- skattestöden genomförs dock med stöd av FIBER eller har beslutats av kommissionen i enlighet med EEAG. Så vitt regeringen kan bedöma är dock, till skillnad från vad som anges i promemorian, definitionerna av vad som är att anse som ett företag i ekonomiska svårigheter materiellt desamma i EEAG och GBER, även om den språkliga utformningen av texterna varierar något. Flera remissinstanser tar upp punkten e i artikel 2.18 i GBER som bl.a. rör räntetäckningsgraden baserad på EBITDA (Earnings before interest, taxes, depreciation and amortization, dvs. resultat före finansiella poster, skatter samt av- och nedskrivningar) för företag som inte är små eller medelstora och hävdar att denna är striktare än motsvarande bestämmelse i punkten 16 i EEAG. I punkten 16 i EEAG hänvisas dock till gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter (EUT C 244, 1.10.2004, s. 2) eller till de riktlinjer som ersätter dessa. 2004 års riktlinjer har 2014 ersatts med kommissionens riktlinjer för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av icke-finansiella företag i svårigheter (EUT C 249, 31.7.2014), förkortade omstruktureringsriktlinjerna, där punkt 20.d är identisk med artikel 2.18.e i GBER.

För att skapa en enklare hantering för både stödmottagare och Skatte- verket är det enligt regeringens uppfattning lämpligt att hänvisningen i LSE görs till en bestämmelse i unionsrätten och därvid bör lämpligen väljas definitionen i GBER som alltså genomgående används för samtliga stödordningar på bränsleskatteområdet. Eftersom GBER

Prop. 2015/16:159

Prop. 2015/16:159 innehåller samma krav som de definitioner som gäller enligt EEAG säkerställer förslaget därmed att EU-rättens krav respekteras. Även i fråga om skattestöd som sker inom ramen för FIBER uppfylls härigenom kraven. I en ny bestämmelse i LSE föreslås således en direkt hänvisning till artikel 2.18 i GBER, där begreppet företag i ekonomiska svårigheter definieras. Hänvisningen till GBER bör vara dynamisk, dvs. avse GBER i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen för att säkerställa att unionsrättens statsstödskrav uppfylls vid varje tillfälle då ett miljöskattestöd beviljas.

Kraven enligt artikel 2.18 i GBER rör aktiebolag eller företag där ägarna har personligt ansvar och där mer än hälften av aktiekapitalet respektive det egna kapitalet har gått förlorat på grund av förluster, företaget är föremål för ett kollektivt insolvensförfarande eller skulle kunna försättas i konkurs, har fått viss typ av stöd eller vad gäller stora företag, har en viss skuldsättnings- och räntetäckningsgrad. Nedan redogörs mer i detalj för dessa krav.

I GBER definieras ”företag i svårigheter” som ett företag för vilka minst en av följande omständigheter råder.

”a) I fallet med aktiebolag (utom små eller medelstora företag som funnits i mindre än tre år eller, när det gäller berättigande till riskfinansieringsstöd, små eller medelstora företag inom sju år från deras första kommersiella försäljning som berättigar till riskfinansieringsinvesteringar enligt sunda marknadsprinciper tillämpade av de finansiella intermediärer som valts ut), om över hälften av det tecknade aktiekapitalet har försvunnit på grund av ackumulerade förluster. Detta är fallet om avdrag för ackumulerade förluster från reserver (och alla andra element som vanligtvis betraktas som en del av företagets egna medel) leder till ett negativt ackumulerat belopp som överstiger hälften av det tecknade aktiekapitalet.

b)I fallet med ett företag där åtminstone några ägare har obegränsat ansvar för företagets skuld (utom små eller medelstora företag som funnits i mindre än tre år eller, när det gäller berättigande till riskfinansieringsstöd, små eller medelstora företag inom sju år från deras första kommersiella försäljning som berättigar till riskfinansieringsinvesteringar enligt sunda marknadsprinciper tillämpade av de finansiella intermediärer som valts ut), om över hälften av det bokförda egna kapitalet har försvunnit på grund av ackumulerade förluster. Vid tillämpningen av denna bestämmelse avses med ”ett företag där åtminstone några ägare har obegränsat ansvar för företagets skuld” särskilt de typer av företag som nämns i bilaga II till direktiv 2013/34/EU.

c)Om företaget är föremål för ett kollektivt insolvensförfarande eller uppfyller kriterierna i nationell lagstiftning för att försättas i kollektiv insolvens på sina fordringsägares begäran.

d)Om företaget har fått undsättningsstöd och ännu inte har betalat tillbaka lånet eller avslutat garantin, eller har fått omstruktureringsstöd och fortfarande omfattas av en omstruktureringsplan.

e) I fallet med ett företag som inte är ett litet eller medelstort företag, där, för de senaste två åren,

(1)företagets bokföringsmässiga skuldsättningsgrad har varit större än 7,5 och

(2)företagets rörelseresultat före räntor, skatter och avskrivningar, EBITDA, [dividerat med räntekostnaderna. Detta tillägg ingår i bl.a. den engelska men inte den svenska språkversionen] har legat under 1,0.”

En stödmottagare som inte uppfyller de ovan angivna kraven har inte rätt att ta emot statligt stöd. Regeringen föreslår därför att kraven förs in som uttryckliga villkor för att medges skatteavdrag respektive återbetalning i LSE i de fall där statliga stöd på bränsleskatteområdet förekommer. Det innebär att dessa materiella krav, på samma sätt som andra krav i skattelagstiftningen, kommer att omfattas av Skatteverkets kontrollverksamhet.

En EU-förordning (GBER), som alltså i detta fall reglerar den aktuella definitionen av företag i svårigheter, gäller i Sverige direkt i den form den är beslutad och kan inte, i motsats till vad Svebio gör gällande, anses som ett handelshinder. Inte heller vad som SPBI anför om skälet till de aktuella reglerna eller problem med att uppge finansiell information föranleder en annan bedömning. Regeringen saknar befogenhet att, som vissa remissinstanser framför önskemål om, föreslå lagstiftning som ersätter de krav som lagts fast i EU-förordningen. Den omständigheten, som påpekas av Skatteverket, IKEM, Energigas Sverige, SPBI och Svebio, att tolkningen av de olika krav som unionsrätten lagt fast kan innehålla olika osäkerhetsmoment är inte en omständighet som gör att kraven inte behöver uppfyllas för att statligt stöd ska få beviljas. Noteras bör dock att räntetäckningsgraden finns i flera andra språkversioner av punkten 18.e.2 än den svenska. Det är därför rimligt att basera kriteriet i den punkten på den engelska språkversionen, som baseras på en räntetäckningsgrad där inkomsterna utgår från måttet EBITDA.

Den som väljer att göra ett avdrag eller ansöka om återbetalning av skatt i de fall skattelättnaden utgör ett statligt stöd har bevisbördan för att de krav som uppställts uppfylls. Det är en uppgift för Skatteverket, att som ett led i sin sedvanliga, självständiga revisionsverksamhet utifrån riskbedömning och liknande välja hur verket bedriver sin kontrollverksamhet av hur lagstiftningen följs. De uppgifter som behövs för att kontrollera att kraven i artikel 2.18 i GBER uppfylls bedöms regelmässigt kunna återfinnas i stödmottagarens bokföring eller på annat sätt kunna göras tillgängligt för Skatteverket som ett led i verkets revisionsverksamhet. Regeringen saknar befogenhet att, som Energigas Sverige förordar, detaljstyra myndighetens arbete.

I det fall där stödmottagaren inte är den skattskyldige själv, dvs. då avdrag görs för skatt på den andel av ett motorbränsle som framställts av biomassa, åligger det alltså den skattskyldige att visa att avdraget inte hänför sig till biodrivmedel som framställts av en producent respektive importör av motorbränslet som vid tidpunkten då deklarationen görs är ett företag utan rätt till statligt stöd (jfr avsnitt 7 om stödmottagare och

Prop. 2015/16:159

Prop. 2015/16:159 avsnitt 9.8 om att lämna uppgift om avdragets fördelning på stödmottagare). På motsvarande sätt bör den omständigheten att stödmottagaren kan komma på obestånd under den tid som förflyter mellan att ansökan om skatteåterbetalning lämnats in och Skatteverket beslutar om återbetalning sakna betydelse i sammanhanget.

De företag, som faller in under något av de kriterier som läggs fast i artikel 2.18 i GBER, är sådana företag där det nästan är säkert att de kommer att lägga ner sin verksamhet på kort eller medellång sikt (jfr punkten 20 av omstruktureringsriktlinjerna). Det är alltså fråga om avgörande ekonomiska svårigheter där stöd i form av nedsättning av energibeskattningen på fossila bränslen inte bör avgöra om företaget fortätter sin verksamhet eller inte. Huvuddelen av de krav som läggs fast i artikel 2.18 i GBER rör företag som bedrivs i bolagsform, dvs. aktiebolag, kommanditbolag eller handelsbolag. Således hänför sig punkten a särskilt till aktiebolag och punkten b särskilt till handelsbolag och kommanditbolag. I de fall där yrkesmässig verksamhet drivs av en enskild näringsidkare torde det i allt väsentligt röra sig om verksamhet av begränsad ekonomisk omfattning och insolvensbedömningen bedöms i praktiken i huvudsak innefatta fall där stödmottagaren försatts i personlig konkurs, dvs. punkten c. För bolag kan förutom konkurstillstånd även särskilt förfarande för att rekonstruera dess verksamhet (företagsrekon- struktion) aktualiseras. Båda dessa fall innebär dock beslut av myndighet och är därför allmänt tillgängliga.

Punkten d rör företag som har mottagit undsättningsstöd eller omstruktureringsstöd enligt omstruktureringsriktlinjerna. Sådana stöd är sällan förekommande. Det kan även noteras att definitionen av stödmottagare inom ramen för detta lagstiftningsprojekt inskränker sig till aktörer inom Sverige. Vad gäller kraven enligt punkten e begränsas de enligt definitionen till stora företag och de båda kriterierna ska ha uppfyllts under de senaste två åren. En rimlig tolkning bör vara att härmed avses de två senaste räkenskapsåren innan den tidpunkt då stödet anses beviljat, dvs. antingen när deklarationen eller ansökan om återbetalning av skatt görs. För definitionen av stora företag, se 1 kap. 13 § 1 i förslaget till ändring av LSE. Andelen svenska företag som faller inom definitionen för ”stora företag” är mycket låg och kraven enligt punkten e bedöms endast röra omkring 150-250 företag inom främst tillverkningsindustrin.

Till ledning för tolkningen av vad som i statsstödssammahang bör avses med företag finns i bilaga I till GBER följande definition av begreppet företag: ”Varje enhet, oberoende av juridisk form, som bedriver en ekonomisk verksamhet ska anses som ett företag.”

Förslaget föranleder att en ny paragraf, 1 kap. 12 §, införs samt att ändringar görs i 7 kap. 1, 3 a, 3 c, 3 d och 4 §§ samt i 9 kap. 2 § LSE.

9 Genomförande av krav på offentlighet Prop. 2015/16:159 och information om bränsleskattestöd på

en webbplats

9.1Allmänt om vilka regelförändringar och överväganden som behövs

För att kunna uppfylla EU-rättens krav på offentliggörande och information krävs att Skatteverket får tillgång till de uppgifter som ska offentliggöras och de uppgifter som behövs för att kunna bedöma i vilka fall offentliggörande ska ske. Uppgifter om individuella stöd behöver särskiljas per stödordning. I detta arbete behöver uppgifter kunna behandlas på ett ändamålsenligt sätt. Vidare måste det finnas en reglering som tillåter att uppgifterna lämnas för offentliggörande. Förslag och bedömningar i dessa frågor redovisas i följande avsnitt.

9.2Utgångspunkter för vilka aktörer som ska lämna uppgifter om stödmottagare

Regeringens bedömning: En direktkontakt mellan Skatteverket och stödmottagarna bör skapas för samtliga stödmottagare. Stödmottagare bör därför ingå i någon av följande kategorier:

1.sökande av återbetalning av skatt,

2.skattskyldig som redovisar egen förbrukning av bränsle,

3.den som i egenskap av upplagshavare, varumottagare eller lager- hållare är producent eller importör av biodrivmedel.

Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Utöver de generella synpunkter som redovisas i

avsnitt 5 lämnas inga synpunkter på bedömningen i detta avsnitt.

Bakgrunden till bedömningen: I sitt betänkande SOU 2015:87 lämnar Utredningen om sektorsneutral och konkurrenskraftig energiskatt på el förslag om genomförande av kraven på offentlighet och information på en webbplats i fall av statligt stöd som ges i form av befrielse från energiskatt på el. Utredningens förslag innebär ett krav på uppgifts- lämnande av den som gör anspråk på nedsatt skatt genom återbetalning. Konsekvensen av att uppgifter eventuellt inte lämnas är att återbetalning inte medges. De uppgifter som kravet avser sammanförs av utredningen i det nya begreppet ”uppgifter om stödmottagare” och omfattar följande:

1.vilken typ av företag (små eller medelstora/stora) uppgiftslämnaren hör till,

2.den region där uppgiftslämnande företag är beläget, och

3.uppgiftslämnande företags verksamhetsområde, allt enligt vissa kategoriseringar som används inom EU.

Vad som avses med stödordningar som utgörs av skattebefrielse på bränsleskatteområdet behandlas närmare i avsnitt 6. För att dessa statliga

stöd ska vara förenliga med EU-rätten måste vissa krav på

Prop. 2015/16:159 offentliggörande och information om stöden på en webbplats uppfyllas. Det framgår av artikel 9 i kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 av den 17 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget (EUT L 187, 26.6.2014, s. 1), förkortad GBER, artikel 9 i kommissionens förordning (EU) nr 1388/2014 av den 16 december 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd till företag som är verksamma inom produktion, beredning och saluföring av fiskeri- och vattenbruks- produkter förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget (EUT L 369, 24.12.2014, s. 37), förkortad FIBER, samt i punkt 104 i kommissionens riktlinjer för statligt stöd till miljöskydd och energi för 2014–2020, förkortade EEAG (EUT C 200, 28.6.2014, s. 1), förkortade EEAG. Dessa bestämmelser handlar om offentliggörande och information på en webbplats, se närmare avsnitt 4.2.5 och 4.2.6. En del av dessa krav handlar om allmänt tillgänglig information om beviljande myndighet m.m. för stödordningen. Andra krav handlar dock om uppgifter om de individuella stödmottagarna och i detta avsnitt behandlas hur det bör säkerställas att dessa samlas in på ett ändamålsenligt sätt.

Skälen för regeringens bedömning: I syfte att skapa en väl fungerande ordning för insamlandet av nödvändiga uppgifterna om individuella stödmottagare bör en generell utgångspunkt vara att söka begränsa den administrativa bördan för såväl uppgiftslämnare som Skatteverket samtidigt som det säkerställs att nödvändiga uppgifter samlas in och finns tillgängliga för Skatteverkets fortsatta arbete med att säkerställa att uppgifter kan publiceras på webbplatsen samt finnas tillgängliga för kommissionens uppföljande granskningar av stödord- ningarna. Det är därför angeläget att skapa en direktkontakt mellan Skatteverket, i egenskap av stödgivande myndighet, och stödmottagarna och det bedöms inte, som Tillväxtverket föreslår, ändamålsenligt att utanför skattesystemet skapa system för sådant uppgiftslämnande.

I flertalet fall på bränsleskatteområdet finns redan i dag en direktkontakt, genom att en skattskyldig redovisar sin egen förbrukning för skattebefriade ändamål i en deklaration eller att en förbrukare köper bränsle i beskattat skick och därefter ansöker om återbetalning av hela eller delar av skatten. I fråga om biodrivmedel är dock, som utvecklas i avsnitt 7, stödmottagaren producenten av motorbränslet eller den som importerar eller för in det från ett annat EU-land. Stödmottagare bör därför ingå i någon av följande kategorier:

1.sökande av återbetalning av skatt,

2.skattskyldig som redovisar egen förbrukning av bränsle, eller

3.den som i egenskap av upplagshavare, varumottagare eller lager- hållare är producent eller importör av biodrivmedel.

De olika kategorierna behandlas separat i följande avsnitt.

9.3Slopad möjlighet för den som bedriver yrkesmässig växthusodling att vara skattebefriad förbrukare

Regeringens förslag: Det ska inte längre vara möjligt att i egenskap av skattebefriad förbrukare ta emot bränsle med nedsatt skatt för förbrukning för annat ändamål än drift av motordrivna fordon vid yrkesmässig växthusodling. Sådan skattebefrielse åstadkoms i stället genom att en skattskyldig får göra avdrag för skatten vid egen förbrukning av bränsle medan övriga förbrukare får ansöka om återbetalning.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Utöver de generella synpunkter som redovisas i

avsnitt 5 lämnas följande synpunkter på förslaget i denna del. Svenska Petroleum och Biodrivmedel Institutet (SPBI) välkomnar förslaget. Lantbrukarnas Riksförbund och Lantbrukarnas Riksförbund Skogsägarna (LRF) anför att förslaget medför likviditetseffekter för yrkesmässiga växthusodlarföretag som kan vara betydande.

Skälen för regeringens förslag: Genom att bli godkänd som skattebefriad förbrukare kan i dag den som förbrukar bränsle för vissa skattebefriade ändamål ta emot bränsle utan skatt eller med nedsatt skatt från en skattskyldig. Systemet med skattebefriad förbrukare tillämpas för olika skattebefriade ändamål som inte anses utgöra statligt stöd. Det enda av dessa ändamål, där skattebefrielsen utgör statligt stöd, är den nedsatta skatt för uppvärmningsbränslen som gäller för den som bedriver yrkesmässig växthusodling.

Den skattskyldige redovisar i sin deklaration ett samlat avdrag för alla de leveranser som gjorts till skattebefriade förbrukare under redovisningsperioden. Någon möjlighet att i dag koppla de belopp som dragits av till enskild stödmottagare finns alltså inte.

För att säkerställa att EU-rättens krav på offentliggörande och information om individuella stöd kan genomföras på ett ändamålsenligt sätt bör en direktkontakt gälla mellan Skatteverket och stödmottagaren. Växthusodlarna föreslås därför, som tillstyrks av SPBI, på samma sätt som redan i dag gäller för övrig jordbruksverksamhet samt för tillverkningsindustrin, hänvisas till att ansöka om återbetalning i efterhand av skatten, i den mån förutsättningarna att godkännas som upplagshavare, varumottagare eller lagerhållare inte finns. Det föreslås därför att det inte längre ska vara möjligt att bli godkänd som skattebefriad förbrukare för förbrukning för annat ändamål än drift av motordrivna fordon vid yrkesmässig växthusodling. Regeringen bedömer, till skillnad från vad som förs fram av LRF, att likviditets- effekterna av övergången till ett återbetalningssystem är av sådan begränsad omfattning att skäl av den anledningen saknas till en annan bedömning. Växthusodling ryms i begreppet jordbruksverksamhet och genom förslaget jämställs i energiskattelagstiftningen den som bedriver yrkesmässig växthusodling med den som bedriver annan yrkesmässig jordbruksverksamhet.

Prop. 2015/16:159

Prop. 2015/16:159 Förslaget innebär ändringar i 6 a kap. 1 § och 8 kap. 1 § lagen (1994:1776) om skatt på energi samt i 6 a kap. 1 § i dess lydelse enligt lagen (2015:750) om ändring i nämnda lag.

9.4Skattebefrielse för annan än skattskyldig som förbrukar biogas eller flytande biobränsle som bränsle för uppvärmning

Regeringens förslag: Avdragsrätten slopas för skatt på bränsle som en skattskyldig sålt som bränsle för uppvärmning till en stödmottagare och som utgör vegetabiliska eller animaliska oljor eller fetter, icke- syntetisk metanol, Fame eller biogas. Sådan skattebefrielse åstadkoms i stället genom att förbrukaren av bränslet ges rätt att ansöka om återbetalning.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Utöver de generella synpunkter som redovisas i

avsnitt 5 lämnas inga synpunkter på förslaget i denna del.

Skälen för regeringens förslag: Av 7 kap. 3 § lagen (1994:1776) om skatt på energi, förkortad LSE, följer i dag att skattebefrielsen för vissa uppvärmningsbränslen av biomasseursprung åstadkoms genom att den skattskyldige får göra avdrag för skatt på sådant bränsle som den skattskyldige antingen själv har förbrukat eller sålt till någon som inte är skattskyldig. Det rör sig om skattebefrielse för bl.a. vegetabiliska och animaliska oljor och fetter, icke-syntetisk metanol samt biogas.

För att säkerställa att EU-rättens krav på offentliggörande och information om individuella stöd kan genomföras på ett ändamålsenligt sätt bör en direktkontakt gälla mellan Skatteverket och stödmottagaren. Andra än skattskyldiga som förbrukar de aktuella uppvärmnings- bränslena föreslås därför ges möjlighet att söka återbetalning av skatt. I dessa fall är, som framgår av avsnitt 7, förbrukaren av bränslet den som anses som stödmottagare. Det bedöms som en svårframkomlig väg att ålägga den skattskyldige att lämna de uppgifter som krävs enligt EU- rätten om sina kunder. Den skattskyldiges möjlighet att göra avdrag för skatt på sådant bränsle som sålts som bränsle för uppvärmning till en stödmottagare föreslås därför slopas och en motsvarande möjlighet för förbrukaren att söka återbetalning av skatt i dessa fall skapas. Den skattskyldiges egen förbrukning av aktuella bränslen ger även i fortsättningen rätt till avdrag.

Avdragsrätten för de aktuella bränslena behålls i de fall en skattskyldig har sålt bränslet för uppvärmning till någon som inte är en stödmottagare. Detta innebär alltså att en privatperson, på samma sätt som i dag, får del av skattebefrielsen i samband med sitt förvärv av bränslet från en skattskyldig.

Förslaget föranleder att två nya paragrafer, 6 a kap. 2 b och 2 c §§ införs samt att ändringar görs i 7 kap. 3 och 4 §§ LSE.

9.5Möjligheten att i en elskattedeklaration göra avdrag för skatt på bränsle

Regeringens förslag: Det ska inte längre vara möjligt för den som är skattskyldig för energiskatt på el att i elskattedeklarationen göra avdrag för skatt på bränsle. Sådan skattebefrielse åstadkoms i stället endast genom avdrag i bränsleskattedeklaration vid förbrukning av den som är skattskyldig för bränsle eller genom ansökan om återbetalning i övriga fall.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Utöver de generella synpunkter som redovisas i

avsnitt 5 lämnas följande synpunkter på förslaget i denna del. Svensk Energi och Svensk Fjärrvärme avstyrker förslaget och anser att branschen även fortsättningsvis bör ges möjlighet att yrka avdrag för skatt på fossila bränslen i sina elskattedeklarationen då det skulle underlätta administrationen väsentligt för berörda företag.

Skälen för regeringens förslag: Energibeskattningen av el regleras i huvudsak i 11 kap. lagen (1994:1776) om skatt på energi, förkortad LSE. I dag kan emellertid den som är skattskyldig för el i sin elskatte- deklaration även yrka avdrag för skatt på bränslen som använts för vissa ändamål. Det rör sig om el- och kraftvärmeproduktion. Avdrag och återbetalning av skatt på bränslen regleras i 7 kap. resp. 9 kap. LSE i de fall rätt till nedsättning av skatten för användning av bränsle för dessa ändamål följer av 6 a kap. LSE. Den som är skattskyldig för bränslen kan få nedsättningarna genom att i sin deklaration yrka avdrag för skatt på bränslen som använts för dessa ändamål enligt av 7 kap. 1 § medan den som inte är skattskyldig för bränslen har möjlighet att få nedsättningen genom att begära återbetalning enligt 9 kap. 2 §.

Den lägre beskattningen av fossila bränslen för framställning av värme i kraftvärmeanläggningar inom EU:s system för handel med utsläppsrätter (se 6 a kap. 1 § 17 a LSE) respektive utanför handels- systemet (se 6 a kap. 3 § LSE) utgör statligt stöd. Dessa bränsleskatte- lättnader kan i dag även administreras genom avdrag i elskatte- deklarationen. För att säkerställa att EU-rättens krav på offentliggörande och information om individuella stöd kan genomföras på ett ändamålsenligt sätt är det lämpligt att skattenedsättning för användning av bränslen enbart förmedlas genom de ordinarie förfarandena för sådan nedsättning i stället för att förmedlas via elskattedeklarationer. Vad

Svensk Energi och Svensk Fjärrvärme framför utgör inte skäl för regeringen att göra en annan bedömning. Det föreslås därför att det inte längre ska vara möjligt för den som är skattskyldig för energiskatt på el att i elskattedeklarationen göra avdrag för skatt på bränsle i de aktuella situationerna. I syfte att göra skattesystemet mindre komplext och mer överskådligt föreslås även att den kvarvarande möjligheten att i en elskattedeklaration göra avdrag för skatt på fossila bränslen som använts för att framställa el slopas. Genom förslaget kommer således nedsätt- ningar av skatt på bränslen därefter inte att i något fall även kunna hanteras inom ramen för reglerna för elbeskattning i 11 kap. LSE.

Prop. 2015/16:159

Prop. 2015/16:159 Den aktör som i dag gör ett avdrag för skatt på bränslen i sin elskattedeklaration behåller alltså sin rätt till skattenedsättning även om gången för att erhålla nedsättning förändras. I enlighet med förslag i andra delar i denna proposition kompletteras regler om sådan skattebefrielse som är statligt stöd med uppgiftsskyldighet samt begränsas så att nedsättning inte är tillgänglig för företag utan rätt till statligt stöd.

Förslaget innebär att 11 kap. 10 § LSE slopas.

9.6Den stödmottagare som ansöker om återbetalning av skatt är skyldig att lämna uppgifter

Regeringens förslag: I lagen om skatt på energi införs begreppet ”uppgifter om stödmottagare”. Med det begreppet avses uppgift om:

1.vilken typ av företag (små eller medelstora respektive stora) stödmottagaren hör till,

2.i vilken region det stödmottagande företaget är beläget på NUTS 2-nivå, och

3.stödmottagande företags verksamhetsområde på Nace-gruppnivå. En förutsättning för att statligt stöd i form av skattebefrielse på

bränsleskatteområdet ska beviljas genom återbetalning är att sökanden lämnar uppgifter om stödmottagare för sin verksamhet. Uppgifterna behöver dock endast lämnas om återbetalning söks med belopp som för respektive stödordning per kalenderår uppgår till minst

1.15 000 euro i det fall det rör sig om stöd till vattenbruk, och

2.200 000 euro i övriga fall.

En särskild bestämmelse införs i lagen om skatt på energi som generellt reglerar vilken växelkurs som ska användas för omräkning av eurogränser som anges i den lagen till svenska kronor.

Ansökan om återbetalning eller kompensation ska göras elektroniskt. En ansökan som lämnats för en sökande, som är en juridisk person, ska anses ha lämnats av sökanden om det inte är uppenbart att den som lämnade begäran saknade behörighet att företräda sökanden.

	Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens.
	I promemorian föreslås dock bestämmelsen om växelkursen för
	omräkning av eurogränserna till svenska kronor som en del av 9 kap. 2 §
	lagen (1994:1776) om skatt på energi, förkortad LSE, där bestämmelser
	finns om återbetalning av skatt på bränslen. Promemorian innehåller inga
	förslag om att ansökan om återbetalning ska göras elektroniskt eller att
	en ansökan som lämnats för en sökande, som är juridisk person, under
	vissa förutsättningar ska anses ha lämnats av sökanden.
	Remissinstanserna: Utöver de generella synpunkter som redovisas i
	avsnitt 5 lämnas följande synpunkter på förslaget i denna del. I syfte att
	minska den administrativa bördan föreslår Skatteverket att
	beloppsgränsen för återbetalning höjs till 25 000 kronor per år samt att
54	krav bör ställas på elektronisk ansökan vid ansökan om återbetalning av
54

skatt på bränsle. Verket anser vidare att regler om vilka uppgifter som ska lämnas ska regleras i lag och inte i föreskrift samt framför önskemål om att det bör utvecklas hur region och verksamhetsområde ska bestämmas enligt EU-förordningarna.

Bakgrunden till förslaget: I sitt betänkande SOU 2015:87 lämnar Utredningen om sektorsneutral och konkurrenskraftig energiskatt på el förslag om inhämtande av sådana uppgifter som krävs för att genomföra kraven på offentlighet och information på en webbplats i fall av statligt stöd som ges i form av befrielse från energiskatt på el, jfr avsnitt 9.2. Utredningen föreslår att en definition av begreppet ”uppgifter om stödmottagare” införs. Kraven på offentliggörande och information om stöden på en webbplats framgår av artikel 9 i kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 av den 17 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget (EUT L 187, 26.6.2014, s. 1), förkortad GBER, artikel 9 i kommissionens förordning (EU) nr 1388/2014 av den 16 december 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd till företag som är verksamma inom produktion, beredning och saluföring av fiskeri- och vattenbruksprodukter förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget (EUT L 369, 24.12.2014, s. 37), förkortad FIBER, samt i punkt 104 i kommissionens riktlinjer för statligt stöd till miljöskydd och energi för 2014–2020 (EUT C 200, 28.6.2014, s. 1), förkortade EEAG. Dessa bestämmelser handlar om offentliggörande och information på en webbplats, se närmare avsnitten 4.2.5 och 4.2.6.

Skälen för regeringens förslag: Regeringen finner inte, som begärs av Skatteverket, skäl att föreslå en höjd gräns för vilka belopp som kan återbetalas. Däremot anser regeringen att det är lämpligt att tillmötesgå Skatteverkets begäran om elektroniska ansökningar och förslår därför att ansökningar om återbetalning av eller kompensation för skatt på bränsle generellt ska göras elektroniskt. Detta bedöms bidra till en snabbare hantering och vara till fördel både för sökandena och för Skatteverket. Möjligheten till icke-elektronisk ansökan behålls endast för de sällsynta fall av återbetalning av skatt som betalats i Sverige, där bränslet under vissa angivna förhållanden därefter flyttats till ett annat EU-land eller kommit att beskattas där (se 9 kap. 10 och 11 §§ LSE).

Förslaget i SOU 2015:87 bör tas som utgångspunkt även avseende statligt stöd som ges i form av återbetalning av skatt på bränsleskatteområdet. Regeringen föreslår därför att en definition av begreppet ”uppgifter om stödmottagare” införs i LSE. En förutsättning för att statligt stöd i form av skattebefrielse på bränsleskatteområdet ska beviljas genom återbetalning föreslås vara att sökanden lämnar uppgifter om stödmottagare för sin verksamhet. Med begreppet ”uppgifter om stödmottagare” avses uppgift om:

1.vilken typ av företag (små eller medelstora respektive stora) stödmottagaren hör till,

2.i vilken region det stödmottagande företaget är beläget på NUTS 2- nivå, och

3.stödmottagande företagets verksamhetsområde på Nace-gruppnivå. Indelningarna enligt punkterna 2 och 3 avser indelning enligt

nomenklatur för statistiska territoriella enheter (NUTS) respektive statistisk näringsgrensindelning (Nace). De grundar sig på olika EU-

Prop. 2015/16:159

Prop. 2015/16:159 förordningar och en direkt hänvisning till definitionerna enligt dessa förordningar bör därför ske i den reglering som föreslås i LSE. I syfte att

	undvika oklarheter om vilken information som stödmottagaren ska lämna
	i sin ansökan om återbetalning är det lämpligt att hänvisa till rättsakten i
	en viss angiven lydelse, s.k. statisk hänvisning). En följd av att ha
	statiska hänvisningar blir att om rättsakterna ändras behöver lagstiftaren
	överväga om någon ändring bör göras i den nationella lagstiftningen.
	De ovan nämnda uppgifterna behövs för att säkerställa att uppgifter
	kan lämnas om stödet på den webbplats som byggs upp för att öka
	insynen i stödgivningen i de olika medlemsstaterna (jfr beskrivningen i
	avsnitten 4.2.5 och 4.2.6). I det fortsatta lagstiftningsarbetet med
	anledning av förslagen i SOU 2015:87 avses begreppet ”uppgifter om
	stödmottagare” också att användas i fråga om regler om statligt stöd på
	elskatteområdet. Genom att definitionen således avses att genomgående
	användas i LSE kan de olika nedsättningsbestämmelserna hållas korta
	genom att en upprepning av de rekvisit som läggs i definitionen undviks.
	I syfte att tillmötesgå Lagrådets synpunkt om att begreppet inte används i
	lagförslagen, görs i förhållande till promemorians förslag vissa språkliga
	ändringar i 9 kap. 2 § LSE.
	Det är dock inte uppgifter om alla individuella stödmottagare som
	behöver offentliggöras på webbplatsen utan endast de som tar emot
	statligt stöd i form av skattebefrielse som per stödordning uppgår till
	minst 500 000 euro avseende stöd enligt GBER eller EEAG samt minst
	30 000 euro avseende stöd till vattenbruk enligt FIBER, allt per
	kalenderår. Samtidigt kan uppgifter komma att krävas även från andra
	stödmottagare som ett led i kommissionens granskning av olika
	stödordningar.
	I syfte att skapa en rimlig nivå av administrativ börda för
	uppgiftslämnarna respektive Skatteverket föreslår regeringen att
	uppgiftslämnandet begränsas till att endast gälla som villkor för åter-
	betalning som söks med belopp som för respektive stödordning per
	kalenderår uppgår till minst 15 000 euro i fall som rör skattebefrielse till
	vattenbruk och till 200 000 euro i övriga fall. Dessa gränser bedöms
	avsevärt begränsa antalet företag som omfattas av uppgiftslämnandet. De
	företag som genom förslaget behöver lämna uppgifter är större företag
	och de uppgifter som ska lämnas är av enkel beskaffenhet som företagen
	regelmässigt redan i dag bör ha kännedom om. Som exempel kan nämnas
	uppgiften om sökanden statistiskt hör till kategorin små eller
	medelstora/stora företag. Den relevanta distinktionen är således mellan
	små och medelstora företag. Definitionen av små och medelstora företag
	framgår av bilaga I till GBER. Små företag definieras som företag som
	sysselsätter färre än 50 personer och vars omsättning eller balansomslut-
	ning inte överstiger 10 miljoner euro per år.
	En bestämmelse bör införas om att den växelkurs för euro som används
	ska vara den som följer av artikel 13.2 i rådets direktiv 2003/96/EG av
	den 27 oktober 2003 om en omstrukturering av gemenskapsramen för
	beskattning av energiprodukter och elektricitet, EUT L 283, 31.10.2003,
	s. 51. Omräkning föreslås således för varje kalenderår göras enligt den
	kurs i svenska kronor för euro som gällde den första vardagen i oktober
	året innan och som offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.
56	En sådan omräkning har även relevans för motsvarande hantering av

återbetalning av energiskatt på el som kan utföra statligt stöd och bör Prop. 2015/16:159 därför ingå i en särskild paragraf, 1 kap. 16 § LSE, som gäller generellt

för omräkning av belopp i euro som anges i LSE. Till skillnad från promemorians förslag föreslår därför regeringen att regleringen av omräkningen läggs i en särskild bestämmelse i LSE, som alltså tillämpas för samtliga de fall där en omräkning från euro till svenska kronor sker enligt LSE.

Inhämtningen av uppgifterna om stödmottagarna sker genom att sökandena lämnar uppgifter om sig själva. För att säkerställa uppgiftslämnandet bör det göras till ett materiellt villkor för att statligt stöd i form av skattebefrielse ska kunna ges genom återbetalning av skatt. Sett från den enskilde stödmottagarens perspektiv skulle detta kunna uppfattas som en onödig administrativ pålaga, men det handlar om Sveriges möjlighet att lämna statligt stöd och alltså att sökanden över huvud taget ska kunna få skattebefrielse. Regeringen föreslår därför att återbetalning av skatt i de aktuella fallen villkoras av att sökanden lämnar uppgifterna ovan.

Eftersom uppgiftslämnandet blir av direkt betydelse för beskattningen, bedöms inga lagändringar krävas för att uppgifterna ska kunna inkrävas och hanteras av Skatteverket. Som närmare utvecklas i avsnitt 8 gäller en EU-förordning i Sverige direkt i den form den är beslutad och nationell lagstiftning kan inte ersätta de krav som lagts fast i en sådan förordning. De verkställighetsföreskrifter som kan aktualiseras rörande det föreslagna uppgiftslämnandet är därför av begränsad omfattning och rör inte, som ifrågasätts av Skatteverket, vilka uppgifter i sig som ska lämnas. Det bör t.ex. kunna bli fråga om att regeringen i en förordning reglerar hur ett företags region bör anges när en stödmottagande verksamhet bedrivs i flera regioner (jfr avsnitt 4.2.6) I sådana föreskrifter kan bl.a. hänsyn tas till resultatet av de pågående diskussionerna om formen för redovisningen av uppgifter om företag m.m. i EU-databasen som sker mellan medlemsstaterna i en arbetsgrupp under ledning av Europeiska kommissionen. Regeringens föreskriftsrätt bedöms följa av regeringens kompetens att besluta verkställighetsföreskrifter enligt 8 kap. 7 § regeringsformen.

Förslaget föranleder att två nya bestämmelser, 1 kap. 13 och 16 §§, införs samt att ändringar görs i 9 kap. 2 och 7 §§ LSE.

9.7Skyldighet att lämna uppgifter för upplagshavare, varumottagare och lagerhållare

Regeringens bedömning: Skyldighet att lämna uppgifter om företagets storlek samt inom vilken sektor och region verksamheten bedrivs bör ingå i vad som krävs för att godkännas som upplagshavare, varumottagare eller lagerhållare enligt lagen om skatt på energi. Sådana bestämmelser bör ges på förordningsnivå.

Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Utöver de generella synpunkter som redovisas i

avsnitt 5 lämnas inga synpunkter på förslaget i denna del.

Prop. 2015/16:159 Skälen för regeringens bedömning: Vad som återstår att behandla är hur Skatteverket ska få del av uppgifter om stödmottagare i de fall där skattebefrielsen åstadkoms genom avdrag som görs av en skattskyldig. I samtliga fall, utom skattebefrielse för den del av ett motorbränsle som framställs av biomassa, är den skattskyldige också förbrukare av bränslet och tillika stödmottagare (jfr den definition av stödmottagare som föreslås i avsnitt 7). Vad gäller biodrivmedel är stödmottagaren producenten eller importören av motorbränslet. Det kan givetvis röra sig om en och samma aktör, dvs. producenten eller importören kan också vara den som förbrukar motorbränslet.

Huvudregeln i lagen (1994:1776) om skatt på energi, förkortad LSE, är att tillverkning av bränsle sker i ett skatteupplag inom ramen för uppskovsförfarandet för EU-harmoniserade bränslen respektive av en lagerhållare för övriga bränslen. En importör genomför vanligen sin införsel inom uppskovsförfarandet eller – när det gäller import från tredjeland – hänför det omedelbart från tullförfarandet till ett uppskovsförfarande. Det är alltså rimligt att anta att i praktiken alla motorbränslen, för vilka avdrag görs för en beståndsdel som framställts av biomassa, framställs av någon som är godkänd som upplagshavare eller lagerhållare. Under vissa förutsättningar kan också en aktör godkännas som registrerad varumottagare och får då under skatteuppskov ta emot EU-harmoniserade bränslen. Det kan därför – om än i begränsad omfattning – förekomma att en sådan aktör är att anse som stödmottagare.

Mot den angivna bakgrunden bedöms det lämpligt att de uppgifter om en individuell stödmottagare som kan komma att behöva offentliggöras på webbplatsen bör ingå i vad som krävs för att godkännas som upplagshavare, varumottagare eller lagerhållare enligt LSE. Det rör sig alltså om de situationer där det statliga stödet uppkommer i och med att avdrag medges i en punktskattedeklaration. Sådana bestämmelser om krav för godkännande bör ges på förordningsnivå. Eftersom flertalet aktörer bedöms i viss utsträckning hantera bränslen, för vilka något av de fall av skattebefrielse som utgör statligt stöd kan aktualiseras, är det rimligt att ställa kravet på lämnande av uppgifter på samtliga upplagshavare, varumottagare respektive lagerhållare. Någon belopps- mässig gräns, som föreslås för stödmottagare som söker återbetalning, bör därför inte införas.

Ett godkännande som upplagshavare, registrerad varumottagare respektive lagerhållare får återkallas bl.a. om förutsättningarna för godkännande inte längre finns (se 4 kap. 4 §, 6 § femte stycket och 15 § andra stycket LSE). Skatteverket har ett ansvar att fortlöpande pröva om förutsättningar för godkännande alltjämt föreligger. Om en godkänd aktör underlåter att efterkomma en uppmaning från Skatteverket om kompletterande uppgifter i samband med att de nya kraven införs, åligger det Skatteverket att överväga att återkalla godkännandet. Aktören fråntas därigenom rätten att under skatteuppskov framställa och hantera bränslen och hänvisas till att i förekommande fall redovisa skatt vid varje händelse som innefattar tillverkning av bränsle respektive förvärva bränsle i beskattat skick. I flertalet fall finns möjlighet för förbrukaren att för skattebefriade ändamål söka återbetalning av skatten i efterhand. Aktören

har dock rätt att även efter återkallelse återkomma med en ny ansökan, Prop. 2015/16:159 vars förutsättningar för godkännande som prövas av Skatteverket.

Om någon annan än upplaghavare, lagerhållare eller godkänd varumottagare framställer skattepliktigt bränsle sker detta utanför skatteuppskov och föranleder att skattskyldighet inträder för varje gång sådan framställning sker. Det bedöms osannolikt att en sådan aktör årligen skulle komma upp i sådana stödbelopp att uppgiftsskyldighet till webbplatsen aktualiseras. Några uppgifter om sådana företag behöver därför inte samlas in.

9.8Skyldighet för den som gör avdrag för skatt på biodrivmedel att lämna uppgift om avdragets fördelning på stödmottagare

Regeringens förslag: Det införs ett villkor, för avdrag för skatt på den andel av ett motorbränsle som framställts av biomassa, att den skattskyldige lämnar uppgift om avdragets fördelning på stödmottagare.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Utöver de generella synpunkter som redovisas i
avsnitt 5 lämnas följande synpunkter på förslaget i denna del. Svenska
Petroleum och Biodrivmedel Institutet (SPBI) menar att det inte är
praktiskt möjligt för de skattskyldiga att lämna uppgifterna om
stödmottagare i samband med deklarationen.
Skälen för regeringens förslag: Som framgår av avsnitt 7 följer av
den föreslagna definitionen av stödmottagare att det i fall som avses i
1 kap. 11 a § 10 eller 11 LSE rör sig om den som i Sverige producerat ett
motorbränsle eller fört motorbränslet in till Sverige genom införsel från
annat EU-land eller import från tredjeland. Det är alltså fråga om att en
skattskyldig sålt ett motorbränsle som helt eller delvis består av flytande
biodrivmedel eller biogas och gjort avdrag för skatt på den andel av
bränslet som utgörs av en beståndsdel som framställts av biomassa, se
7 kap. 3 a § och 3 c–4 §§ LSE.
Det kan noteras att stödmottagare för skattebefrielse på biodrivmedel
kan vara annan än den som i egenskap av skattskyldig gör avdrag för
skatt på den beståndsdel av ett motorbränsle som framställts av biomassa.
Det ingår således som en del i Skatteverkets arbete med att sammanställa
uppgifter för inrapportering till webbplatsen att summera stödbelopp i
form av avdrag i deklarationer som görs av olika skattskyldiga per
stödmottagare. För att säkerställa att Skatteverket får tillgång till
nödvändiga uppgifter för denna inrapportering och att Sverige därmed
uppfyller kraven på offentliggörande av individuella stöd som följer av
EU-rätten, föreslås att en skyldighet införs för den som gör aktuellt
avdrag i sin punktskattedeklaration att lämna uppgift om avdragets
fördelning på stödmottagare. Om kraven på offentliggörande inte
uppfylls följs inte de krav som ställs i de beslut om
statsstödsgodkännande som kommissionen fattat avseende svenska
skattelättnaderna för biodrivmedel.	59
	59

Prop. 2015/16:159 För att säkerställa att uppgifterna lämnas in anser regeringen, till skillnad från SPBI, att kravet bör göras till ett uttryckligt villkor för skatteavdrag i LSE i de aktuella fallen där statligt stöd på biodrivmedels- området förekommer. Det innebär att detta materiella krav, på samma sätt som andra krav i skattelagstiftningen, kommer att omfattas av Skatteverkets kontrollverksamhet. Den som väljer att göra ett avdrag i sin deklaration har bevisbördan för att de krav som uppställts uppfylls. Det är en uppgift för Skatteverket att, som ett led i sin sedvanliga självständiga revisionsverksamhet utifrån riskbedömning och liknande, välja hur verket bedriver sin kontrollverksamhet av hur lagstiftningen följs.

För andra stöd på bränsleskatteområdet än de som ges för biodrivmedel är det i samtliga fall där stödet uppkommer genom avdrag i en punktskattedeklaration fråga om en förbrukning av bränsle som gjorts av den skattskyldige själv. Stödbeloppets storlek är därmed detsamma som det avdrag som görs, varför någon särskild uppgiftsskyldighet om avdragets fördelning på stödmottagare inte behövs i dessa fall.

Förslaget föranleder ändringar i 7 kap. 3 a och 3 c–4 §§ LSE.

	9.9	Utlämnande av uppgifter för offentliggörande

	Regeringens bedömning: En bestämmelse som innebär att sekretess
	inte hindrar att Skatteverket lämnar uppgifter för offentliggörande
	måste införas.

	Promemorians bedömning överensstämmer i huvudsak med
	regeringens. I promemorian bedöms dock att en skyldighet för
	Skatteverket att lämna uppgifter till Europeiska kommissionen för
	offentliggörande måste föreskrivas i författning.
	Remissinstanserna: Utöver de generella synpunkter som redovisas i
	avsnitt 5 lämnas följande synpunkter på förslaget i denna del.
	Skatteverket framhåller att det måste klargöras vilka uppgifter
	Skatteverket ska lämna för offentliggörande samt att det behövs en
	sekretessbrytande bestämmelse för att Skatteverket ska kunna lämna
	uppgifterna till kommissionen. SEKAB Svenska Biofuels & Chemicals
	AB (Sekab) anför att offentliggörande av stöd, även om det redovisas i
	intervall, kan ge en tydlig bild av olika företags marknadsandelar och
	därmed påverka konkurrensen mellan företag. Näringslivets Regelnämnd
	anför att det kan vara känsligt att presentera information om olika
	aktörers leverantörer och anser att det bör belysas hur denna
	informationsplikt förhåller sig till de konkurrensrättsliga reglerna.
	Svenska Bioenergiföreningen (Svebio) anför att offentliggörandet av
	uppgifter på den webbplats som inrättas för information om
	stödmottagarnas statliga stöd strider mot den gängse företagssekretessen
	och kan komma att allvarligt skada enskilda företags verksamhet.
	Skälen för regeringens bedömning: Av kommissionens förordning
	(EU) nr 651/2014 av den 17 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av
	stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107
	och 108 i fördraget (EUT L 187, 26.6.2014, s. 1), förkortad GBER,
60	kommissionens förordning (EU) nr 1388/2014 av den 16 december 2014

genom vilken vissa kategorier av stöd till företag som är verksamma inom produktion, beredning och saluföring av fiskeri- och vattenbruksprodukter förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget (EUT L 369, 24.12.2014, s. 3), förkortad FIBER, respektive kommissionens riktlinjer för statligt stöd till miljöskydd och energi för 2014–2020 (EUT C 200, 28.6.2014, s. 1), förkortade EEAG, följer att medlemsstaterna är skyldiga att se till att viss information om beviljade statliga stöd offentliggörs på en övergripande webbplats för statligt stöd. I propositionen Ändringar i lagen om tillämpning av Europeiska unionens statsstödsregler (se avsnitt 4.2.6) föreslås en lagreglering som ger stödgivare skyldighet att lämna uppgifter om statligt stöd för offentliggörande.

De uppgifter om individuella stöd som ska lämnas för offentliggörande är bl.a. vissa uppgifter om stödmottagaren, stödinstrument (så vitt är aktuellt i detta ärende skatteförmån), stödets syfte och individuella stödbelopp. Uppgifterna ska redovisas per respektive stödordning. Offentliggörande ska endast ske om det samlade stödet som en viss stödmottagare har erhållit under stödordningen överstiger 30 000 euro i de fall det statliga stödet ges i enlighet med FIBER och i övriga fall överstiger 500 000 euro, allt under ett kalenderår. Offentliggörandet av uppgifter om beviljade skattestöd ska ske inom ett år från den dag då stödet beviljades.

Enligt 27 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), förkortad OSL, gäller sekretess i verksamhet som avser bestämmande av skatt eller fastställande av underlag för bestämmande av skatt eller som avser fastighetstaxering för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden. Sekretess gäller vidare i verksamhet som avser förande av eller uttag ur beskattningsdatabasen enligt lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden som har tillförts databasen (27 kap. 1 § andra stycket 1). Enligt 27 kap. 2 § första stycket 2 OSL gäller sekretess också för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden bl.a. i ärende om återbetalning av skatt. Flertalet av de uppgifter som ska offentliggöras, omfattas av sekretess enligt 27 kap. 1 eller 2 §§ OSL. Det gäller bl.a. vissa uppgifter om stödmottagare och om beviljade skatteförmåner inom olika stödordningar. Sekretessen enligt 27 kap. 1 § gäller dock enligt 6 § samma kapitel, med vissa undantag, inte beslut varigenom skatt eller pensionsgrundande inkomst bestäms eller underlag för bestämmande av skatt fastställs. Enligt 27 kap. 2 § tredje stycket 1 gäller inte heller sekretessen enligt den paragrafen beslut i bl.a. ärende om återbetalning av skatt. Ett beslut om återbetalning av skatt utvisar det belopp varmed återbetalning görs. Vidare framgår bl.a. uppgift om skatteslag. Vissa uppgifter om beviljade stöd är således offentliga i beslut.

För skatter som redovisas i en punktskattedeklaration fattas, enligt 53 kap. 1 § skatteförfarandelagen (2011:1244), ett beslut om punktskatt för varje redovisningsperiod eller, i vissa fall, för varje händelse som medför skattskyldighet. Ett stöd som beviljas genom ett sådant beslut motsvaras av ett specifikt avdrag. Uppgifter om vilka specifika avdrag som har gjorts framgår dock inte av beslutet om punktskatt. Vid skattebefrielse på biodrivmedel kan stödmottagaren vidare vara en annan

Prop. 2015/16:159

Prop. 2015/16:159	än den som lämnar punktskattedeklaration och begär det aktuella
	avdraget. Av ett beslut om punktskatt efter redovisning i
	punktskattedeklaration framgår således inte alls att ett statligt stöd har
	beviljats. För att kunna uppfylla EU-rättens krav på offentliggörande och
	information måste därmed, som Svebio berör, även sådana uppgifter som
	omfattas av sekretess kunna offentliggöras. Att uppgifter om beviljade
	stöd offentliggörs är dock ett krav för att statligt stöd ska få beviljas.
	Även Sekab framför att konkurrensen mellan företag kan påverkas av att
	uppgifter om stöd offentliggörs. Eftersom beviljade stödbelopp redovisas
	i stora intervall kommer inte några närmare belopp framgå. Med hänsyn
	till detta bedöms, som även framgår av avsnitt 11.2, inte företagens
	konkurrensförhållanden påverkas. En del av de uppgifter som ska
	offentliggöras är, som framgår ovan, vidare offentliga när de ingår i
	beslut. Det bör också framhållas att det inte, såsom Näringslivets
	Regelnämnd anför, kommer att framgå av de offentliggjorda uppgifterna
	vilken leverantör en viss aktör har.
	För att offentliggörandet ska kunna ske måste, som Skatteverket
	framhåller, införas en reglering som innebär att Skatteverket även kan
	lämna ut vissa uppgifter som omfattas av sekretess. Uppgifterna ska
	offentliggöras inom ett år från den dag då stödet beviljades. Hur
	bestämmelserna bör utformas beror på hur uppgiftslämnandet ska gå till
	och vem som ska offentliggöra uppgifterna. I 12 a § i förslaget till lag om
	ändring i lagen (2013:388) om tillämpning av Europeiska unionens
	statsstödsregler föreskrivs en skyldighet för stödgivande myndigheter att
	lämna uppgifter för offentliggörande. På vilket sätt detta ska ske kommer
	att anges närmare i föreskrifter som beslutas av regeringen eller den
	myndighet som regeringen bestämmer.
	Offentliggörande kan ske på olika sätt. Europeiska kommissionen
	kommer att tillhandahålla en webbplats, där uppgifter om stöd
	offentliggörs. Tanken är i dag att Skatteverket ska ansvara för att lämna
	de uppgifter som följer av de nya kraven på offentliggörande till den
	databas som kommissionen tar fram. Regeringen bedömer att en
	bestämmelse som innebär att sekretess inte hindrar att Skatteverket
	lämnar uppgifter för offentliggörande, samt närmare bestämmelser om
	vilka uppgifter Skatteverket ska lämna, behöver införas. Frågan om var
	sådana bestämmelser bör införas och hur de bör utformas bereds vidare
	inom Regeringskansliet.
	Det förhållande att uppgifter om individuella beviljade statliga stöd ska
	offentliggöras och vilka dessa uppgifter är framgår av de aktuella
	gruppundantagsförordningarna respektive EEAG. Av lagen om
	tillämpning av Europeiska unionens statsstödsregler och eventuella
	särskilda bestämmelser om Skatteverkets utlämnande av uppgifter
	kommer det framgå att Skatteverket ska lämna de aktuella uppgifterna
	för offentliggörande. I de flesta fall är det den som är att anse som
	stödmottagare, och om vilken uppgifter ska offentliggöras, som lämnar
	de aktuella uppgifterna till Skatteverket. Vid skattebefrielse på
	biodrivmedel kan, som tidigare redogjorts för, stödmottagaren vara en
	annan än den som lämnar uppgifterna om ett individuellt stöd. Som
	framgår av avsnitt 9.7 kommer i praktiken dessa stödmottagare vara
	sådana upplagshavare, varumottagare eller lagerhållare som är föremål
62	för godkännande enligt lagen om skatt på energi och som enligt förslagen

i denna proposition ska lämna vissa uppgifter om sig själva som kan Prop. 2015/16:159 komma att offentliggöras, dvs. uppgifter om företagets storlek samt inom

vilken sektor och region verksamheten bedrivs. I denna proposition föreslås också att det ska införas en definition av stödmottagare i lagen (1994:1776) om skatt på energi så att det tydligt framgår vem som är stödmottagare vad avser bränsleskattestöden.

9.10Behandling av uppgifter i beskattningsdatabasen och bevarande av uppgifter

Regeringens bedömning: Det behövs inga ändringar i lagen om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet för att den behandling av uppgifter som behövs ska få utföras.

EU-rättens krav på bevarande av uppgifter i 10 år kan tillgodoses genom reglering i förordning.

Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Utöver de generella synpunkter som redovisas i
avsnitt 5 lämnas inga synpunkter på bedömningen i denna del.
Skälen för regeringens bedömning: I lagen (2001:181) om
behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet finns
bestämmelser om behandling av uppgifter i bl.a. Skatteverkets
beskattningsverksamhet. Lagen tillämpas om behandlingen är helt eller
delvis automatiserad eller om uppgifterna ingår i eller är avsedda att ingå
i en strukturerad samling av personuppgifter som är tillgängliga för
sökning eller sammanställning enligt särskilda kriterier. Enligt 1 kap. 1 §
andra stycket gäller vissa bestämmelser i lagen (t.ex. bestämmelser om
tillåtna ändamål och om när uppgifter får behandlas i beskattnings-
databasen) även vid behandling av uppgifter om juridiska personer. Av
2 kap. 1 § framgår att det i beskattningsverksamheten ska finnas en
samling uppgifter som med hjälp av automatiserad behandling används
gemensamt för de i 1 kap. 4 och 5 §§ angivna ändamålen.
Den insamling och annan behandling av uppgifter som beskrivs och
regleras i denna proposition sker ytterst för att de EU-rättsliga kraven på
offentliggörande	och	information	om	statliga	stöd	på
bränsleskatteområdet ska kunna uppfyllas. Det rör sig alltså om krav som
ställs i kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 av den 17 juni 2014
genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre
marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget (EUT L 187,
26.6.2014, s. 1), kommissionens förordning (EU) nr 1388/2014 av den
16 december 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd till företag som
är verksamma inom produktion, beredning och saluföring av fiskeri- och
vattenbruksprodukter förklaras förenliga med den inre marknaden enligt
artiklarna 107 och 108 i fördraget (EUT L 369, 24.12.2014, s. 37)
respektive kommissionens riktlinjer för statligt stöd till miljöskydd och
energi för 2014–2020 (EUT C 200, 28.6.2014, s. 1), förkortade EEAG.
Enligt 1 kap.	4 § 7	lagen om behandling		av personuppgifter		i
Skatteverkets beskattningsverksamhet			får uppgifter behandlas för				63

Prop. 2015/16:159 tillhandahållande av information som behövs hos Skatteverket för fullgörande av ett åliggande som följer av ett för Sveriges bindande internationellt åtagande. Uppgifter som behövs för fullgörande av ett åliggande som följer av ett för Sverige bindande internationellt åtagande får också enligt 2 kap. 1 § och 2 kap. 3 § andra stycket behandlas för detta ändamål i beskattningsdatabasen. Enligt förslaget kommer den insamling av uppgifter som Skatteverket behöver (t.ex. sådana uppgifter om företagens verksamhet som kan komma att publiceras och uppgifter om vem som är stödmottagare) att knytas till beskattningen, t.ex. på så sätt att ett avdrag eller återbetalning endast medges om uppgifterna lämnas. Vissa uppgifter (se avsnitt 9.7) kommer att ingå i vad som krävs för att godkännas som upplagshavare, varumottagare eller lagerhållare enligt lagen (1994:1776) om skatt på energi. Uppgifterna kommer därmed i första hand samlas in för tillhandahållande av information som behövs hos Skatteverket för fastställande av underlag för samt bestämmande av skatter och avgifter eller för tillsyn samt lämplighet- och tillståndsprövning och annan liknande prövning. Uppgifterna får behandlas för dessa ändamål i beskattningsdatabasen enligt 1 kap. 4 § 1 och 5 samt 2 kap. 2 och 3 §§. Vidarebehandling av uppgifterna i beskattningsdatabasen får sedan också ske om det behövs för att uppfylla de krav på bl.a. offentliggörande och att bevara detaljerad information som ställs i gruppundantagsförordningarna respektive EEAG. Några ändringar i lagen om behandling av personuppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet behöver därför inte göras. Vid behov kan närmare bestämmelser om vilka uppgifter som får behandlas tas in i förordning.

Gruppundantagsförordningarna respektive EEAG föreskriver att medlemsstaterna är skyldiga att under 10 år bevara detaljerad information och styrkande handlingar som är nödvändiga för att fastställa att samtliga villkor i EEAG respektive någon av gruppundantagsförord- ningarna uppfylls. I 2 kap. 11 och 12 §§ lagen om behandling av person- uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet finns bestämmelser om gallring av uppgifter och handlingar i beskattningsdatabasen. Av 13 § samma lag följer att regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer kan meddela föreskrifter om att uppgifter eller handlingar ska bevaras längre tid än som anges i 11 och 12 §§. Särskilda föreskrifter om bevarande av de aktuella uppgifterna kan således meddelas på förordningsnivå.

10	Ikraftträdande- och	Prop. 2015/16:159
	övergångsbestämmelser

Regeringens förslag: Förslagen till ändringar i lagen om skatt på
energi träder i kraft den 1 juli 2016. Kravet att den skattskyldige för
att medges avdrag i sin punktskattedeklaration ska lämna uppgift om
fördelningen på stödmottagare av avdrag som gjorts för skatt på den
del av ett motorbränsle som framställts av biomassa tillämpas dock
först när skattskyldigheten för motorbränslet inträder efter utgången
av 2016. Kraven att den som ansöker om återbetalning av skatt på
bränsle i vissa fall ska lämna uppgifter om sin verksamhet samt att
ansökan om återbetalning av skatt på bränsle ska vara elektronisk
tillämpas först då återbetalning söks för en period som omfattar tid
efter utgången av 2016.
Den som gör avdrag för skatt på den del av ett motorbränsle som
framställts av biomassa under redovisningsperioder fr.o.m. den 1 juli
2016 t.o.m. den 31 december 2016 är skyldig att senast den 1 juli 2017
lämna uppgift till Skatteverket om de sammanlagda avdragens
fördelning på respektive stödmottagare under den perioden.
Den som för en period som omfattar tiden fr.o.m. den 1 juli 2016
t.o.m. den 31 december 2016 ansöker om återbetalning av skatt på
bränsle för ett ändamål som utgör statligt stöd, är skyldig att senast
den 1 juli 2017 lämna uppgifter till Skatteverket om sitt företags typ,
vilken region det är beläget på och företagets verksamhetsområde.
Denna skyldighet gäller om det sammanlagda belopp som
återbetalning söks med uppgår till minst 7 500 euro i fall som avser
stöd till vattenbruksverksamhet eller 100 000 euro i övriga fall.

Promemorians förslag överensstämmer delvis med regeringens.
Promemorians förslag innehåller färre övergångsbestämmelser.
Remissinstanserna: Skatteverket avstyrker ett ikraftträdande den 1 juli
2016 och anser sig vid ny lagstiftning behöva en förberedelsetid på minst
sex månader från detta att samtliga förutsättningar är kända till
ikraftträdande av ny tillämpning. Verket bedömer att det inte är möjligt
att genomföra föreslagen till den 1 juli 2016 och förordar att
ikraftträdandet av förslagen samordnas med vad som i föreslås för
elbeskattningens del i SOU 2015:87, dvs. den 1 januari 2017. Svensk
Energi och Svensk Fjärrvärme konstaterar att införandetiden för det nya
regelverket är mycket kort och menar att det därför är angeläget att
Skatteverket går ut med tydlig och utförlig information om det nya
regelverket till berörda verksamhetsutövare i samband med
ikraftträdandet. Svenska Petroleum och Biodrivmedel Institutet (SPBI)
anför att bolagen inte kommer kunna leva upp till de föreslagna
administrativa rutinerna om de införs den 1 juli 2016. SPBI menar vidare
att det finns en rad uppgifter som kräver att nya avtal tecknas. Det är t.ex.
uppgifter om vilken leverantör som är stödmottagare, att stödmottagaren
inte är i ekonomiska svårigheter och att stödmottagaren inte har
återbetalningskrav från tidigare stöd. Eftersom det är en tidkrävande
process att teckna nya avtal menar SPBI att det är näst intill omöjligt att
uppfylla kraven till den 1 juli 2016. Vidare efterfrågar SPBI information		65

Prop. 2015/16:159 om nuvarande godkända upplagshavare ska omprövas och hur detta i så fall ska hinnas med före den 1 juli 2016.

Skälen för regeringens förslag: Ändringar i lagen om skatt på energi, förkortad LSE, är nödvändiga för att säkerställa att de EU-rättsliga statsstödskraven att, dels stöd inte medges till stödmottagare som är i svårigheter eller har ett oreglerat återbetalningskrav, dels uppgifter om individuella statliga stöd och stödmottagare för offentliggörande samlas in fr.o.m. den 1 juli 2016. Lagändringarna föreslås därför träda i kraft den 1 juli 2016. För att säkerställa att dessa ändringar också tillämpas när vissa andra redan beslutade ändringar av de aktuella bestämmelserna träder i kraft den 1 januari 2018 föreslås i propositionen ändringar i lagen (2015:750) om ändring i LSE.

Regeringen finner dock, som framförs av bl.a. Skatteverket och SPBI, skäl att föreslå en övergångslösning vad gäller sättet för insamlingen av de nödvändiga företagsuppgifterna till webbplatsen avseende perioden 1 juli 2016–31 december 2016. Härigenom ges både Skatteverket och företag en lämplig förberedelsetid för att kunna utveckla nödvändiga administrativa rutiner och systemstöd för att säkerställa att de nya kraven kan uppfyllas på ett ändamålsenligt sätt. För Skatteverkets del ges också härigenom möjlighet att i god tid innan de nya reglerna ska tillämpas vid de ordinarie deklarationstillfällena, som efterfrågas av Svensk Energi och Svensk Fjärrvärme, utforma lämplig information till företagen. När skattskyldigheten inträder under den perioden, ska det inte gälla som ett materiellt krav för att medges skatteavdrag för den andel av ett motorbränsle som framställts av biomassa att vid deklarationstillfället lämna uppgifter om avdragets fördelning på stödmottagare utan detta tillämpas först när skattskyldigheten för bränslet inträder efter utgången av 2016. Uppgift om avdragets fördelning på stödmottagare som hänför sig till redovisningsperioder fr.o.m. den 1 juli 2016 t.o.m. den 31 december 2016 föreslås i stället lämnas av den skattskyldige till Skatteverket i en klumpsumma för samtliga redovisningsperioder under andra halvåret 2016. För att säkerställa att Skatteverket ges tillräcklig tid att bearbeta och sammanställa uppgifterna inför rapporteringen till webbplatsen föreslår regeringen att uppgifterna ska lämnas in senast den 1 juli 2017.

Som utvecklas i avsnitt 9.7 bedömer regeringen det lämpligt att en skyldighet att lämna uppgifter om företagets storlek samt inom vilken sektor och region verksamheten bedrivs bör ingå i vad som krävs för att godkännas som upplagshavare, varumottagare eller lagerhållare enligt LSE. Sådana bestämmelser bör ges på förordningsnivå och bedöms finnas tillgängliga så att Skatteverket, som efterfrågas av SPBI, i god tid innan redovisningen ska ske till webbplatsen kan ompröva befintliga godkännanden och få tillgång till de aktuella uppgifterna.

I propositionen föreslås att krav på att lämna vissa uppgifter införs för den som ansöker om återbetalning av skatt som utgör statligt stöd om vissa tröskelvärden uppfylls. För att underlätta Skatteverkets och berörda företags övergång till de nya kraven, föreslås att dessa krav först tillämpas i fråga om återbetalning som söks för en period som omfattar tid efter utgången av 2016. Motsvarande bör gälla för tillämpningen av att den nya bestämmelsen om att ansökan om återbetalning eller

kompensation avseende skatt på bränsle ska vara elektronisk. Härigenom Prop. 2015/16:159 säkerställs en lämplig förberedelsetid.

Det föreslås att den som för en period som omfattar tiden fr.o.m. den 1 juli 2016 t.o.m. den 31 december 2016 ansöker om återbetalning av skatt på bränsle för ett ändamål som utgör statligt stöd, är skyldig att senast den 1 juli 2017 lämna uppgifter till Skatteverket om företagets typ, vilken region det är beläget på och företagets verksamhetsområde. Denna skyldighet bör gälla om det sammanlagda belopp som återbetalning söks med för den aktuella halvårsperioden för respektive stödordning uppgår till minst 7 500 euro i fall som avser stöd till vattenbruksverksamhet eller 100 000 euro i övriga fall. Dessa tröskelvärden utgör hälften av vad som föreslås gälla för helt kalenderår och tillämpas vid återbetalning som söks för perioder fr.o.m. den 1 januari 2017.

Äldre bestämmelser ska fortfarande gälla för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet. Detta innebär att äldre bestämmelser är tillämpliga då skattskyldighet inträtt före ikraftträdandet. Kravet om att en stödmottagare inte får vara i svårigheter för att den skattskyldige ska kunna medges avdrag gäller således först då juli månads redovisnings- period deklareras.

I fall som avses i 6 a kap. 2 a § LSE, dvs. skattebefrielse för dieselbränsle i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruks- verksamhet, gäller att befrielse från koldioxidskatt är 1 700 kronor per kubikmeter för sådan förbrukning som sker fr.o.m. den 1 januari 2016 t.o.m. den 31 december 2018 (se prop. 2015/16:1, bet. 2015/16:FiU1, rskr. 2015/16:51, SFS 2015:747). Genom en övergångsbestämmelse säkerställs att det beloppet även gäller efter de nu föreslagna ändringarna av paragrafen.

11	Konsekvensanalys
11.1	Inledning

Förslagen i denna proposition rör till stor del informationsinhämtning
kring stödordningar enligt EU:s regler för statligt stöd. Referensscenariot
för förslagen i propositionen är situationen före ikraftträdandet. Det bör
dock noteras att förslagen i propositionen genomförs för att kunna
säkerställa att EU:s regler om statligt stöd är uppfyllda och stöd som kan
vara att anse som olagliga statliga stöd inte betalas ut. I förlängningen
bedöms det vara en förutsättning att Sverige kan garantera att
statsstödsreglerna följs för att få stöd godkända av Europeiska
kommissionen. Det alternativa jämförelsescenariot skulle därför kunna
vara att exempelvis skattenedsättningen för biodrivmedel eller den lägre
energibeskattningen för tillverkningsindustrin samt kraftvärme-
produktion inom EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU ETS) i
stället slopades. Syftet med förslagen i propositionen behandlas mer
utförligt i avsnitten 4–9.
Förslagen i propositionen bedöms inte påverka hushållen i någon
betydande omfattning eller ha några nämnbara sociala konsekvenser	67
	67

Prop. 2015/16:159 avseende t.ex. jämställdhet. Förslagen bedöms heller inte leda till några effekter för miljön. Regeringen bedömer till skillnad från flera remissinstanser att propositionens förslag inte kommer riskera uppfyllandet av de nationella målen på klimat- och energiområdet.

11.2Effekter för företagen

Förslagen om EU-rättens nya regler om offentliggörande och information samt uttrycklig begränsning av stödgivningen till tillåten stödmottagare avseende bränsleskattestöd berör de företag som i egenskap av stödmottagare får del av skattelättnader som utgör statligt stöd samt de skattskyldiga som i en skattedeklaration gör avdrag för skatt på motorbränsle för en beståndsdel som framställts av biomassa. De berörda branscherna är främst tillverkningsindustrin och kraftvärme- producenterna inom och utanför EU:s system för handel med utsläpps- rätter (förkortat EU ETS), producenter, importörer och distributörer av biodrivmedel för transportändamål, fjärrvärmeproducenter inom EU ETS och de företag inom gruvnäringen samt jord-, skogs- och vattenbruket som ges olika former av skattebefrielse, jfr avsnitt 6.

För stödmottagande företag som förbrukar bränsle för ett skattebefriat ändamål kommer sannolikt de administrativa kostnaderna att öka till följd av förslagen. Bedömningen bygger på att ca 30 000 stödmottagande företag (se avsnitt 7 för definition) kommer behöva visa att de inte är företag utan rätt till statligt stöd (se avsnitt 8) för att medges skattebefrielse för ett användningsområde som utgör statligt stöd. Drygt 26 000 av dessa är sådana som bedriver yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet. Knappt 3 000 är industriföretag eller värme/kraftvärmeproducenter som får del av skattebefrielsen genom att ansöka om återbetalning av energiskatt och koldioxidskatt. Regelrådet efterfrågar ytterligare information om storleken på de berörda företagen. Av företagen som berörs bedöms ungefär 150–250 företag ha över 250 anställda. Ingen av dessa bedöms verka inom jordbruket eller vattenbruket och endast ett fåtal inom skogsbruket. Övriga verkar inom industrin eller är värme/kraftvärme- producenter. Den administrativa kostnaden bedöms för dessa sammanlagt öka med 0,6–3,3 miljoner kronor per år. Då det går att söka återbetalning för skatt på bränsle en till fyra gånger per år antas i bedömningen att ungefär 50 000 återbetalningsblanketter fylls i per år och att det ytterligare informationskravet i genomsnitt förutsätter 2–8 minuters ytterligare arbete per blankett jämfört med vad som redan krävs i dag. Av ovan beskrivna företag kommer sammanlagt ungefär 250–350 företag även att behöva rapportera vilken sektor företaget verkar inom (SNI-kod 2007 som är identisk med Nace rev. 2 ner till nivå 4), i vilken region företaget verkar (NUTS-kod) samt om företaget definieras som litet/medelstort eller stort.

Antalet företag som kommer behöva göra en sådan mer detaljerad redovisning om sin verksamhet begränsas, då endast mottagare av stödbelopp överstigande 200 000 euro per stödordning och kalenderår

föreslås omfattas av villkoret att lämna ytterligare uppgifter för att

medges återbetalning (se avsnitt 9.6). Dessa ytterligare informationskrav bedöms krävas i ungefär 500–1 000 återbetalningsansökningar. Detta bedöms öka de administrativa kostnaderna för företagen med mellan 0,0– 0,1 miljoner kronor per år.

Begränsningen av den ökade uppgiftslämnarbördan till företag som ansöker om återbetalning av mer än 200 000 euro per stödordning och kalenderår, samt mer än 15 000 euro per stödordning och kalenderår för vattenbruksföretag, bedöms begränsa uppgiftslämnarbördan för nästan alla mindre företag. Dessa finns främst inom jordbruk, skogsbruk och vattenbruk men även inom industrin.

Stödmottagaren för befrielse av energiskatt och koldioxidskatt för den del av ett motorbränsle som framställts av biomassa definieras som producenten eller importören av motorbränslet. På grund av detta tillkommer ytterligare krav som kan öka företagens administrativa kostnader i samband med deklarering av punktskatter. De företag som gör avdrag från energi- och/eller koldioxidskatt för beståndsdel av motorbränsle som framställts av biomassa kommer i sina deklarationer att behöva lämna uppgifter om vilka stödmottagare som företaget köpt motorbränslet ifrån och vilka belopp som härrör från respektive stödmottagare. Information om att stödmottagaren inte är ett företag utan rätt till statligt stöd kommer även att krävas. Denna ytterligare uppgiftslämnarbörda påverkar det hundratal företag som antas göra avdrag 12 gånger per år för skatt på biodrivmedel eller biogas som motorbränsle. De administrativa kostnaderna bedöms för öka med 0,1– 0,9 miljoner kronor per år om tidsåtgången antas till i genomsnitt 10–90 minuter per deklarationstillfälle. Då de skattskyldiga som ska ange stödmottagare vid deklarationstillfället måste bygga upp en ytterligare redovisningsfunktion och löpande analysera vem som är stödmottagare samt dennes nuvarande ekonomiska situation anger Svenska Petroleum och Biodrivmedel Institutet (SPBI) att tidsåtgången för deras större medlemmar kommer att var betydligt högre. Till detta kommer en sannolikt högre initial kostnad för att säkerställa system som kan garantera att företaget kan redovisa samtliga stödmottagare de köpt biodrivmedel av och garantier för att dessa inte är på ekonomiskt obestånd. För spårbarhet tillbaka till respektive stödmottagare bör en stor del av detta system dock redan finnas på plats på grund av kraven om spårbarhet som finns i lagen (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen.

Den som gör avdrag ska kunna garantera att stödmottagaren inte är ett företag utan rätt till statligt stöd, vilket kan innebära en ökad ekonomisk risk för företaget som ansöker om avdrag. För att motverka detta krävs sannolikt förändrade rutiner vid t.ex. avtalsskrivning. Vissa befintliga avtal mellan de företag som ansöker om avdrag och stödmottagarna samt övriga underleverantörer kan även behöva omförhandlas och skrivas om.

Regeringen gör i denna proposition bedömningen att uppgifter om inom vilken sektor stödmottagaren verkar, i vilken region stödmottagaren finns samt om stödmottagaren definieras som ett litet/medelstort eller stort företag genom en förordningsändring bör ingå i de krav som ska gälla för att godkännas som upplagshavare, varumottagare eller lagerhållare enligt lagen (1994:1776) om skatt på energi. Detta bedöms initialt kräva en viss informationsinhämtning för dessa ungefär 400–500

Prop. 2015/16:159

Prop. 2015/16:159 företag. Då uppdatering av uppgifter endast behöver ske vid förändring av tidigare rapporterade uppgifter bedöms dock den framtida

	återkommande kostnaden vara begränsad. Då det är viktigt att kunna
	spåra samtliga volymer till rätt stödmottagare kommer inte heller den
	administrativa beloppsbegränsningen nämnd ovan gälla på detta område.
	Ett fåtal av dessa företag bedöms vara företag med mer än 250 anställda.
	Lantbrukarnas Riksförbund, Lantbrukarnas Riksförbund Skogsägarna,
	Energigas Sverige, SPBI, Svenska Bioenergiföreningen, Svensk Energi,
	Svensk Fjärrvärme, SEKAB Biofuels & Chemicals AB m.fl.
	remissinstanser anger att den administrativa kostnaden är underskattad.
	Regeringen delar bedömningen att de administrativa kostnaderna kan
	vara högre i en inledande implementeringsfas och att den absoluta
	kostnaden för större företag sannolikt är högre än för mindre företag.
	Regeringens samlade bedömning är dock för den genomsnittliga
	tidsåtgången över tid att förslagen i denna proposition till följd av EU-
	rättens krav på offentliggörande och information samt förbud mot
	stödgivning till företag utan rätt till statligt stöd sammantaget ökar
	företagens årliga kostader för att hantera deklarationer och
	återbetalningar med 0,7 till 4,3 miljoner kronor per år. Bedömningen har
	gjorts med hjälp av Tillväxtverkets regelräknarverktyg samt databasen
	Malin	som bl.a.	innehåller uppskattad tidsåtgång för olika
	deklarationsblanketter. Företagens tidsåtgång för att deklarera utifrån de
	föreslagna reglerna är individuell och svår att uppskatta. Uppskattningen
	av företagens totala administrativa kostnader ovan är proportionell mot
	den antagna tidsåtgången och om tidsåtgången, likt många
	remissinstanser påtalat, är högre än ovan stiger därmed även de
	administrativa kostnaderna proportionerligt. Databasen visar mätresultat
	över genomsnittlig tidsåtgång för olika deklarationsblanketter och även
	om den senaste mätningen genomfördes 2009 anser regeringen till
	skillnad från Näringslivets Regelnämnd att uppgifterna bör vara relevanta
	att använda när ytterligare informationskrav såsom NUTS och Nace
	läggs till tidigare tidsuppskattade uppgifter.
	Övergång från att ta emot bränsle med nedsatt skatt till återbetalning av
	nedsättningen i efterhand för yrkesmässig växthusodling bedöms
	medföra vissa likviditetseffekter. Dessa effekter uppkommer när berörda
	företag får vänta på återbetalningen, därav blir företagens tillgång till
	kontanter lägre under en viss period. Vidare bedöms förslaget om
	övergången från avdrag till återbetalning vad gäller vissa biooljor samt
	biogas för uppvärmning medföra begränsade likviditetseffekter för
	berörda företag. Även förslaget om den slopade avdragsmöjligheten för
	bränsle i elskattedeklarationen bedöms medföra likviditetseffekter i viss
	mån för de företag som inte är godkända upplagshavare för bränslen utan
	i stället söker återbetalning av skatten. Regeringen bedömer att
	likviditetseffekterna i ovanstående fall är av begränsad omfattning och
	bör inte ställa till med problem för berörda företag. Lantbrukarnas
	Riksförbund, Lantbrukarnas Riksförbund Skogsägarna och Regelrådet
	anser att konsekvensanalysen bör vara mer utförlig vad gäller
	likviditetseffekter.		Regeringens	bedömning	utgår	från	att
	återbetalningsbeloppen är av begränsad omfattning, väntetid för att
	erhålla återbetalt belopp är i genomsnitt några månader och att räntan för
70	att hålla	kontanter	är låg. I denna	proposition	föreslår	regeringen	att

ansökningar om återbetalning av skatt på bränsle ska göras elektroniskt. Prop. 2015/16:159 Detta bedöms bidra till en snabbare hantering och vara till fördel både för

sökandena och för Skatteverket.

Ett exempel på likviditetseffekt är de i dag skattebefriade förbrukarna i växthusbranschen som tar emot bränsle med nedsatt skatt. Skattebefriade förbrukare av fossila bränslen inom växthusbranschen får i stället genom förslaget köpa fullbeskattat fossilt bränsle och därefter söka kvartalvis återbetalning. Den sammanlagda sökta återbetalningen förväntas bli 8 miljoner kronor under 2017. Räknat med en ränta på mellan 1 och 3 procent och att väntetiden för att erhålla de återbetalda beloppen är tre månader i genomsnitt beräknas likviditetseffekten sammantaget för branschen till 20 000–60 000 kronor per år. Omkring 300 växthusföretag förväntas använda fossila bränslen 2017. Likviditetseffekt beräknas då till i genomsnitt 70–200 kronor per år och företag.

Offentliggörandet av uppgifter på webbplatsen om stödmottagarnas skattestöd skulle under vissa omständigheter kunna påverka företagens konkurrensförhållanden på så sätt att den i vissa fall kan röja företagsspecifik information om stödmottagande företag till andra företag. Informationen skulle kunna bestå i vilket energibehov eller hur mycket ett visst företag producerar, samt vilken marknadsandel det stödmottagande företaget har på den svenska marknaden. Då stödbeloppen för enskilda företag ska redovisas i intervall bedöms dock detta inte påverka företagens konkurrensförhållanden.

Regelrådet efterfrågar en redogörelse för behovet av särskilda informationsinsatser. Förslagen innebär förändringar i vilka uppgifter som ska anges i, redan i dag befintliga, deklarations- och återbetalningsblanketter. Regeringen bedömer att Skatteverket som ett led i sina informationsinsatser är bäst lämpat att avgöra om särskilda informationsinsatser behövs.

11.3Offentligfinansiella effekter

Förslagen i denna proposition till följd av EU-rättens tillkommande krav om offentliggörande och information om de företag som ges statligt stöd samt begränsningar till att inte ge stöd till företag i svårigheter bedöms inte leda till några nämnvärda ändrade skatteintäkter. Dock bedöms de administrativa kostnaderna för Skatteverket öka, se avsnitt 11.4.

11.4Effekter för myndigheter och domstolar

Skatteverket bedömer att förslagen medför engångskostnader avseende utveckling av blanketter, webb och övriga informationsinsatser som beräknas uppgå till 2,1 miljoner kronor. Skatteverket beräknar även engångskostnader avseende it-utveckling till 9,5 miljoner kronor. Totalt uppgår de beräknade engångskostnaderna under 2016 och 2017 till 11,6 miljoner kronor. Skatteverket beräknar vidare att förslagen medför tillkommande årliga kostnader avseende administration av inkommande

deklarationer och kontroller om 6,4 miljoner kronor per år samt

Prop. 2015/16:159 kostnader avseende it om 4,2 miljoner kronor per år. Totalt beräknar Skatteverket att de tillkommande kostnaderna uppgår till 10,6 miljoner kronor per år fr.o.m. 2017. Kostnaderna bedöms rymmas inom befintliga ekonomiska ramar.

Förslagen bedöms inte påverka antalet mål eller på annat sätt påverka arbetsbelastningen i de allmänna förvaltningsdomstolarna och inte heller medföra några ökade kostnader för andra myndigheter.

12 Författningskommentar

12.1Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi

1 kap.

11 a §

Ändringen föranleds av förslagen i avsnitt 6 Svenska stödordningar på bränsleskatteområdet som omfattas av ändringsförslagen.

I paragrafen, som är ny, anges de bestämmelser som innehåller sådana skattebefrielser på bränsleskatteområdet som utgör statligt stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. De olika kategorierna av skattestöd definieras som stödordningar. Varje punkt i paragrafen avser en separat stödordning som antingen godkänts av kommissionen genom ett beslut eller som kommissionen underrättats om med användning av GBER respektive FIBER. Angående förkortningarna GBER och FIBER, se kommentarerna till 12 och 13 §§.

11 b §

Ändringen föranleds av förslagen i avsnitt 7 Stödmottagare.

Paragrafen är ny. Genom den införs en definition av begreppet stödmottagare. Av första punkten framgår att stödmottagaren i de flesta fallen är den som förbrukat bränslet. Av andra punkten framgår att det i vissa fall är producenten eller den som fört in eller importerat motorbränslet till Sverige som är stödmottagare. Det rör sig om de stödordningar som innebär att befrielse från skatt ges för flytande bio- drivmedel och biogas som motorbränsle.

12 §

Ändringen föranleds av förslagen i avsnitt 8 Statligt stöd i form av skattebefrielse medges inte till företag i svårigheter.

Paragrafen är ny. Genom den införs begreppet ”företag utan rätt till statligt stöd” i lagstiftningen i enlighet med de krav som kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 av den 17 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget, förkortad GBER, ställer på en stödordning. Hänvisningen till GBER är dynamisk, dvs. avser GBER i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen.

13 §

Ändringen föranleds av förslagen i avsnitt 9.6 Den stödmottagare som söker återbetalning av skatt är skyldig att lämna uppgifter.

Paragrafen är ny. Genom den införs uttrycket ”uppgifter om stödmottagare” i lagstiftningen. Det sker för att det ska vara möjligt att tillgodose de informationskrav, som följer av GBER eller någon av de andra relevanta EU-rättsakterna, dvs. kommissionens förordning (EU) nr 1388/2014 av den 16 december 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd till företag som är verksamma inom produktion, beredning och saluföring av fiskeri- och vattenbruksprodukter förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget (EUT L 369, 24.12.2014, s. 37), förkortad FIBER, och kommissionens riktlinjer för statligt stöd till miljöskydd och energi för 2014–2020 (EUT C 200, 28.6.2014, s. 1), förkortade EEAG. Dessa krav förutsätter att stödgivande medlemsstat har tillgång till vissa uppgifter om stödmottagarna. När stödet är på viss nivå måste uppgifter om stödmottagaren offentliggöras på den webbplats som närmare beskrivs i avsnitten 4.2.5 och 4.2.6.

Enligt vad som framgår av bestämmelsen består ”uppgifter om stödmottagare” av uppgifter om stödmottagaren i tre olika avseenden. Dessa är följande.

Punkten 1 Vilken typ av företag (små eller medelstora respektive stora) stödmottagaren hör till. Definitioner i det avseendet finns i bilaga I till GBER. Uppgift ska lämnas om företaget hänförs till antingen gruppen små eller medelstora företag (SME) eller gruppen stora företag.

Punkten 2 Var det stödmottagande företaget geografiskt är beläget utifrån den indelning i territoriella enheter som gäller på NUTS 2-nivå. Regler om denna statistiska indelning finns i bilaga 1 i Europa- parlamentets och rådets förordning (EG) nr 1059/2003 av den 26 maj 2003 om inrättande av en gemensam nomenklatur för statistiska territoriella enheter (NUTS), se EUT L 154, 21.6.2003, s.1. Statistiska Centralbyrån har publicerat information om Sveriges indelning enligt NUTS. På NUTS 2-nivå är Sverige indelat i åtta områden. Hänvisningen görs till rättsakten i en viss angiven lydelse, s.k. statisk hänvisning.

Punkten 3 Verksamhetsområde på Nace-gruppnivå enligt bilaga 1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1893/2006 av den 20 december 2006 om fastställande av den statistiska näringsgrens- indelningen Nace rev. 2 och om ändring av rådets förordning (EEG) nr 3037/90, EUT L 393, 30.12.2006, s. 1. Den svenska statistiska närings- grensindelningen enligt SNI 2007 bygger på EU:s standard, Nace rev. 2 och är identisk med denna ner till nivå 4. Indelningen framgår av bilaga 1 till förordningen där det framgår att med Nace-gruppnivå avses exempelvis 01.2 eller 01.3. Hänvisningen görs till rättsakten i en viss angiven lydelse, s.k. statisk hänvisning. Genom att hänvisningen till förordningen följs av preciseringen ”i den ursprungliga lydelsen” har hänvisningen gjorts statisk, dvs. eventuella senare ändringar av förordningen ska inte beaktas vid tillämpningen av bestämmelsen.

Utan uppgifter från uppgiftslämnaren i samtliga ovan nämnda avseenden föreligger inte ”uppgifter om stödmottagare”. Krav på att sökanden lämnar dessa uppgifter för att medges återbetalning av skatt finns i 9 kap. 2 § andra stycket.

Prop. 2015/16:159

Prop. 2015/16:159 16 §

Paragrafen, som är ny, föranleds av förslaget i avsnitt 9.6 Den stödmottagare som söker återbetalning av skatt är skyldig att lämna uppgifter.

I bestämmelsen regleras hur omräkning ska ske från euro till svenska kronor när det i LSE anges belopp i euro. Den växelkurs för euro som används är den som följer av artikel 13.2 i rådets direktiv 2003/96/EG av den 27 oktober 2003 om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet, EUT L 283, 31.10.2003, s. 51. Omräkning görs således för varje kalenderår enligt den kurs i svenska kronor för euro som gällde den första vardagen i oktober året innan och som offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

6 a kap.

1 §

Ändringen föranleds av förslagen i avsnitt 6 Svenska stödordningar på bränsleskatteområdet som omfattas av ändringsförslagen samt avsnitt 9.3 Slopad möjlighet för den som bedriver yrkesmässig växthusodling att vara skattebefriad förbrukare.

I bestämmelsen framgår merparten av de skattebefrielser som gäller för olika förbrukningsändamål.

Ändringen i punkten 10 föranleds av att skattebefrielsen för förbrukning för annat ändamål än drift av motordrivna fordon vid yrkesmässig växthusodling fortsättningsvis åstadkoms genom åter- betalning eller genom avdrag för den skattskyldige, se närmare avsnitt 9.3. Skattebefrielsen vid förbrukning för annat ändamål än drift av motordrivna fordon i yrkesmässig vattenbruksverksamhet, som tidigare reglerats i punkten 11, flyttas till punkten 10. Punkten 11 gäller i sin nya lydelse förbrukning för annat ändamål än drift av motordrivna fordon i yrkesmässig jordbruks- eller skogsbruksverksamhet. Uppdelningen mellan vattenbruksverksamhet respektive jordbruks- och skogsbruks- verksamhet föranleds av att stöd till jordbruks- och skogsbruks- verksamhet är en annan stödordning än stöd till vattenbruksverksamhet, se närmare avsnitt 4.2.3.

2 a §

Ändringen föranleds av förslagen i avsnitt 6 Svenska stödordningar på bränsleskatteområdet som omfattas av ändringsförslagen.

I bestämmelsen regleras befrielse från koldioxidskatten på dieselbränsle som förbrukas i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet för drift av andra motordrivna fordon än personbilar, lastbilar och bussar, dvs. i arbetsmaskiner och liknande. Ändringen innebär att skattebefrielsen på dieselbränsle som använts inom yrkesmässig jordbruks- eller skogsbruksverksamhet regleras i punkten 1 och motsvarande befrielse för sådant bränsle som förbrukats i yrkesmässig vattenbruksverksamhet i punkten 2. Ändringen föranleds av att stöd till jordbruks- och skogsbruksverksamhet är en annan stöd- ordning än stöd till vattenbruksverksamhet.

2 b §

Ändringen föranleds av förslagen i avsnitt 9.4 Skattebefrielse för annan än skattskyldig som förbrukar biogas eller flytande biobränslen som bränsle för uppvärmning.

Paragrafen är ny och behandlar skattebefrielsen för vissa flytande biobränslen som förbrukas för uppvärmning. Det skattebefriade användningsområdet har hittills reglerats i 7 kap. 3 §. Om förbrukaren är en skattskyldig åstadkoms skattebefrielsen genom avdrag i dennes deklaration enligt 7 kap. 1 § och om förbrukaren i annat fall är en stödmottagare kan denne söka återbetalning av skatten enligt vad som föreskrivs i 9 kap. 2 §. Om de aktuella bränslena säljs av en skattskyldig till någon som inte är en stödmottagare åstadkoms skattebefrielsen genom den kvarvarande avdragsmöjligheten i 7 kap. 3 §.

2 c §

Ändringen föranleds av förslagen i avsnitt 9.4 Skattebefrielse för annan än skattskyldig som förbrukar biogas eller flytande biobränsle som bränsle för uppvärmning.

Paragrafen är ny och motsvarar delvis tidigare lydelse av 7 kap. 4 §. Av bestämmelsen framgår att fullständig befrielse från energiskatt och koldioxidskatt medges för biogas som förbrukas som bränsle för uppvärmning. För en producents egenförbrukning av biogas som bränsle för uppvärmning åstadkoms skattebefrielsen genom avdrag i den skattskyldiges deklaration, se 7 kap. 1 §. Sådant avdrag medges endast om den skattskyldige inte är ett företag utan rätt till statligt stöd. Vad som är ett företag utan rätt till statligt stöd framgår av nya 1 kap. 12 §. Motsvarande gäller om en stödmottagare har köpt bränsle i beskattat skick och söker återbetalning med stöd av 9 kap. 2 §. En privatperson kan förvärva biogas som bränsle för uppvärmning i oskattat skick genom att den skattskyldige säljaren gör avdrag för skatten på det försålda bränslet med stöd av 7 kap. 3 §.

7 kap.

1 §

Ändringen föranleds av förslagen i avsnitt 8 Statligt stöd i form av skattebefrielse medges inte till företag i svårigheter.

I paragrafen regleras under vilka förutsättningar den som är skattskyldig får göra avdrag för skatt på bränslet. Andra stycket är nytt och innebär ett tilläggskrav för att medges avdrag, i de fall då den aktuella skattebefrielsen är att anse som statligt stöd. Det föreskrivs sålunda att avdrag i dessa fall endast får göras om den skattskyldige inte är ett företag utan rätt till statligt stöd. Vad som är ett företag utan rätt till statligt stöd framgår av nya 1 kap. 12 §.

3 §

Ändringen föranleds av förslagen i avsnitt 9.4 Skattebefrielse för annan än skattskyldig som förbrukar biogas eller flytande biobränsle som bränsle för uppvärmning.

I paragrafen regleras under vilka förutsättningar den som är skattskyldig får göra avdrag för skatt på biogas eller angivna flytande biobränslen som sålts som bränsle för uppvärmning till någon som inte är

Prop. 2015/16:159

Prop. 2015/16:159 en stödmottagare. I praktiken rör det sig således om försäljning till privatpersoner. Det skattebefriade användningsområdet som tidigare

	reglerats i paragrafen återfinns numera i 6 a kap. 2 b §.
	3 a §
	Ändringen föranleds av förslagen i avsnitt 8 Statligt stöd i form av
	skattebefrielse medges inte till företag i svårigheter och avsnitt 9.8.
	Skyldighet för den som gör avdrag för skatt på biodrivmedel att lämna
	uppgift om avdragets fördelning på stödmottagare.
	Paragrafen reglerar skattebefrielse i form av avdragsrätt för den
	beståndsdel som framställts av biomassa och som ingår i andra
	motorbränslen än de som avses i 2 kap. 1 § första stycket 1, 2 eller 3.
	Exempel på motorbränslen som omfattas av paragrafen är E85 och
	höginblandad Fame.
	Ändringen i paragrafens tredje stycke innebär att avdragsrätten även
	villkoras så att avdrag endast får göras om stödmottagaren inte är ett
	företag utan rätt till statligt stöd och uppgift lämnas om avdragets fördel-
	ning på stödmottagare. Vad som är ett företag utan rätt till statligt stöd
	framgår av nya 1 kap. 12 §.
	Paragrafen har redaktionellt utformats i enlighet med Lagrådets
	förslag.
	3 c §
	Ändringen föranleds av förslagen i avsnitt 8 Statligt stöd i form av
	skattebefrielse medges inte till företag i svårigheter och avsnitt 9.8
	Skyldighet för den som gör avdrag för skatt på biodrivmedel att lämna
	uppgift om avdragets fördelning på stödmottagare.
	Paragrafen reglerar skattebefrielse i form av avdragsrätt för den
	beståndsdel som framställts av biomassa och som ingår i bensin eller
	annat motorbränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 1 eller 2.
	Ändringen i paragrafens tredje stycke innebär att avdragsrätten även
	villkoras så att avdrag endast får göras om stödmottagaren inte är ett
	företag utan rätt till statligt stöd och uppgift lämnas om avdragets fördel-
	ning på stödmottagare. Vad som är ett företag utan rätt till statligt stöd
	framgår av nya 1 kap. 12 §.
	Paragrafen har redaktionellt utformats i enlighet med Lagrådets
	förslag.
	3 d §
	Ändringen föranleds av förslagen i avsnitt 8 Statligt stöd i form av
	skattebefrielse medges inte till företag i svårigheter och avsnitt 9.8
	Skyldighet för den som gör avdrag för skatt på biodrivmedel att lämna
	uppgift om avdragets fördelning på stödmottagare.
	Paragrafen reglerar skattebefrielse i form av avdragsrätt för den
	beståndsdel som framställts av biomassa och som ingår i dieselbränsle
	eller annat motorbränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3.
	Ändringen i paragrafens tredje stycke innebär att avdragsrätten även
	villkoras så att avdrag endast får göras om stödmottagaren inte är ett
	företag utan rätt till statligt stöd och uppgift lämnas om avdragets fördel-
	ning på stödmottagare. Vad som är ett företag utan rätt till statligt stöd
76	framgår av nya 1 kap. 12 §.

Paragrafen har redaktionellt utformats i enlighet med Lagrådets förslag.

4 §

Ändringen föranleds av förslagen i avsnitt 8 Statligt stöd i form av skattebefrielse medges inte till företag i svårigheter och avsnitt 9.8 Skyldighet för den som gör avdrag för skatt på biodrivmedel att lämna uppgift om avdragets fördelning på stödmottagare.

Paragrafen reglerar i och med ändringen i första stycket endast skattebefrielse i form av avdragsrätt för biogas som den skattskyldige har förbrukat eller sålt som motorbränsle. För skattebefrielse för biogas som sålts eller förbrukats som bränsle för uppvärmning, se kommentaren till 6 a kap. 2 c § och 7 kap. 3 §. Ändringen att orden ”avdrag för skatt” bytts ut mot ”avdrag för energiskatt med 100 procent och för koldioxidskatt med 100 procent” är endast en språklig ändring och påverkar inte avdragsrättens omfattning.

Ändringen i paragrafens andra stycke innebär att avdragsrätten villkoras så att avdrag endast får göras om stödmottagaren inte är ett företag utan rätt till statligt stöd och uppgift lämnas om avdragets fördel- ning på stödmottagare. Vad som är ett företag utan rätt till statligt stöd framgår av nya 1 kap. 12 §.

I paragrafens tredje stycke, som är nytt, finns de oförändrade reglerna enligt den tidigare lydelsen av andra stycket, om att biogas som förbrukats eller sålts som motorbränsle för transportändamål endast medges skattebefrielse enligt denna paragraf om biogasen omfattas av ett hållbarhetsbesked och ett anläggningsbesked.

Paragrafen har redaktionellt utformats i enlighet med Lagrådets förslag.

8 kap.

1 §

Ändringen föranleds av förslagen i avsnitt 9.3 Slopad möjlighet för den som bedriver yrkesmässig växthusodling att vara skattebefriad förbrukare.

Ändringen i första stycket innebär att hänvisningen till 6 a kap. 1 § 10 tas bort. Detta innebär att det inte längre är möjligt för den som bedriver yrkesmässig växthusodling att vara skattebefriad förbrukare, se närmare avsnitt 9.3. Vidare görs en mindre redaktionell ändring genom att ordet ”han” byts ut mot ”förbrukaren”.

Bestämmelsen om skattebefrielse för bränsle som används i yrkesmässig vattenbruksverksamhet flyttas till 6 a kap. 1 § 10. För sådan förbrukning finns dock inte möjlighet att bli godkänd som skattebefriad förbrukare.

9 kap.

2 §

Ändringen föranleds av förslagen i avsnitt 8 Statligt stöd i form av skattebefrielse medges inte till företag i svårigheter och avsnitt 9.6 Den stödmottagare som söker återbetalning av skatt är skyldig att lämna uppgifter.

Prop. 2015/16:159

Prop. 2015/16:159	I paragrafen anges förutsättningarna för den som inte är skattskyldig
	eller skattebefriad förbrukare att få återbetalning av skatt på bränsle som
	förbrukats för de skattebefriade ändamål som anges i 6 a kap. Genom
	ändringen i första stycket tydliggörs att det är förbrukaren som ansöker
	om återbetalning. I det nya andra stycket anges att återbetalning av
	skatten i de fall skattebefrielsen utgör statligt stöd inte får medges om
	förbrukaren är ett företag utan rätt till statligt stöd. Vad som är ett företag
	utan rätt till statligt stöd framgår av nya 1 kap. 12 §. Vidare måste
	sökanden, om återbetalningsbeloppet uppgår till 15 000 euro per
	kalenderår inom yrkesmässig vattenbruksverksamhet eller 200 000 euro
	per kalenderår för övriga verksamheter, lämna uppgifter om
	stödmottagare för sin verksamhet för att medges återbetalning. Vilka
	uppgifter som ska lämnas framgår av nya 1 kap. 13 §. Omräkningen från
	euro till svenska kronor regleras i nya 1 kap. 16 §.
	I det nya tredje stycket regleras att återbetalning med stöd av 6 a kap.
	2 b § eller 2 c § endast är tillgänglig när avdragsrätt inte följer av 7 kap.
	3 §. Därigenom klargörs att återbetalning inte ska ske när det finns
	avdragsrätt för den som är skattskyldig även om den sistnämnde ännu
	inte utnyttjat avdragsrätten när någon som inte är skattskyldig eller
	skattebefriad förbrukare söker återbetalning. Genom bestämmelsen
	säkerställs att återbetalning till annan än skattskyldig inte följs av
	omprövning av skattskyldig för samma skattebelopp.
	Paragrafen har delvis utformats efter Lagrådets synpunkter.
	7 §
	Ändringen föranleds av förslagen i avsnitt 9.6 Den stödmottagare som
	söker återbetalning av skatt är skyldig att lämna uppgifter.
	Ändringen i första stycket innebär att ansökan om återbetalning eller
	kompensation enligt 2–6 §§ alltid ska göras elektroniskt. Utbytet av ordet
	”sker” mot ”görs” är en språklig ändring. Vidare flyttas bestämmelsen
	om att ansökan ska lämnas in till beskattningsmyndigheten inom tre år
	efter periodens utgång av redaktionella skäl till det nya andra stycket, av
	vilket det vidare framgår att ansökan ska vara undertecknad av sökanden
	eller av den som är ombud eller annan behörig företrädare för sökanden.
	Av det nya tredje stycket framgår att en begäran som lämnats för en
	sökande, som är juridisk person, anses ha lämnats av sökanden, om det
	inte är uppenbart att den som lämnade begäran saknade behörighet att
	företräda sökanden. Bestämmelsen har utformats med förebild i 8 § lagen
	(2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete (se
	prop. 2014/15:10 s. 27 och prop. 2008/09:77 s. 89). Motsvarande bestäm-
	melse för deklarationer finns i 4 kap. 2 § (2011:1244) skatteförfarande-
	lagen.
	8 §
	Ändringen föranleds av förslagen i avsnitt 6 Svenska stödordningar på
	bränsleskatteområdet som omfattas av ändringsförslagen.
	I första stycket görs den redaktionella ändringen att punkterna a och b
	byts ut mot numreringen 1 och 2. Hänvisningen till 4 § i punkten 1 tas
	bort vilket beror på att 4 § slopas fr.o.m. den 1 januari 2016 (se prop.
	2015/16:1 s. 86). Ändringen i andra stycket föranleds av att bestämmel-
78	sen om skattebefrielse för bränsle som förbrukas i yrkesmässig vatten-

bruksverksamhet flyttas från 6 a kap. 1 § 11 till 6a kap. 1 § 10. Genom Prop. 2015/16:159 att hänvisning också görs till punkten 10 framgår att återbetalnings-

gränsen om 500 kronor per kalenderår gäller även för yrkesmässig vattenbruksverksamhet. Vidare sker den språkliga ändringen att ordet ”sker” byts ut mot ”görs”.

12.2Förslaget till lag om ändring i lagen (2015:750) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi

6 a kap.

1 §

Ändringen i punkten 10 föranleds av att skattebefrielsen för förbrukning för annat ändamål än drift av motordrivna fordon vid yrkesmässig växthusodling fortsättningsvis åstadkoms genom återbetalning eller genom avdrag för den skattskyldige. Skattebefrielsen vid förbrukning för annat ändamål än drift av motordrivna fordon i yrkesmässig vattenbruksverksamhet, som tidigare reglerats i punkten 11, flyttas till punkten 10. Punkten 11 gäller förbrukning för annat ändamål än drift av motordrivna fordon i yrkesmässig jordbruks- eller skogsbruksverksamhet. Uppdelningen mellan vattenbruksverksamhet respektive jordbruks- och skogsbruksverksamhet föranleds av att stöd till jordbruks- och skogsbruksverksamhet är en annan stödordning än stöd till vattenbruksverksamhet.

Prop. 2015/16:159

Bilaga 1

Promemorians lagförslag

Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:1776) om skatt på energi dels att 11 kap. 10 § ska upphöra att gälla,

dels att 6 a kap. 1 och 2 a §§, 7 kap. 1, 3, 3 a, 3 c, 3 d och 4 §§, 8 kap. 1 § samt 9 kap. 2 och 8 §§ ska ha följande lydelse,

dels att det i lagen ska införas sex nya paragrafer, 1 kap. 11 a, 11 b, 12 och 13 §§ samt 6 a kap. 2 b och 2 c §§.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 kap.

11 a §

1. 6 a kap. 1 § 9 a och 17 a, 2. 6 a kap. 1 § 9 b och 3 §, 3. 6 a kap. 1 § 10,

4. 6 a kap. 1 § 11,

5. 6 a kap. 1 § 13,

6. 6 a kap. 1 § 17 b,

7. 6 a kap. 2 a § 1,

8. 6 a kap. 2 a § 2,

9. 6 a kap. 2 b och 2 c §§, 10. 7 kap. 3 a och 3 c–3 d §§, 11. 7 kap. 4 §.

11 b §

Stödmottagare för skatte- befrielse enligt denna lag är den som

1. förbrukat bränsle för något av

de	ändamål	som	avses	i
11 a § 1–9, eller
2. i	Sverige		producerat
motorbränslet		eller	fört	in
motorbränslet		till Sverige genom

införsel från annat EU-land eller

import från tredje land i fall som

avses i 11 a § 10 eller 11.

12 §

Med företag utan rätt till statligt stöd avses

1.företag i ekonomiska svårig- heter enligt artikel 2.18 i Europeiska kommissionens för- ordning (EU) nr 651/2014 av den 17 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget, och

2.företag som är föremål för betalningskrav på grundval av ett tidigare kommissionsbeslut som förklarar ett stöd olagligt och oförenligt med den inre marknaden.

13 §

Med uppgifter om stödmottag- are avses uppgift om

1.vilken typ av företag (små eller medelstora respektive stora) stödmottagaren hör till enligt bilaga I till den förordning som avses i 12 §.

2.den region där stödmottag- ande företag är beläget på NUTS 2-nivå enligt den lydelse av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1059/2003 av den 26 maj 2003 om inrättande av en gemensam nomenklatur för statistiska territoriella enheter (NUTS) som gällde den 1 juli 2016, och

3.stödmottagande företags verksamhetsområde på Nace- gruppnivå enligt den lydelse av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1893/2006 av den 20 december 2006 om fastställande av den statistiska näringsgrensindelningen Nace rev. 2 och om ändring av rådets förordning (EEG) nr 3037/90 som gällde den 1 juli 2016.

Prop. 2015/16:159

Bilaga 1

Prop. 2015/16:159

Bilaga 1

Nuvarande lydelse

6 a kap.

1 §

Bränsle som används för nedan angivna ändamål, i förekommande fall med undantag för vissa bränsleslag, ska helt eller delvis befrias från skatt enligt följande, om inte annat anges.

Ändamål	Bränsle som	Befrielse	Befrielse från	Befrielse
	inte ger	från energi-	koldioxid-	från svavel-
	befrielse	skatt	skatt	skatt

1. Förbrukning		100 procent	100 procent	100 procent
a) För annat ändamål
än som motorbränsle
eller som bränsle för
uppvärmning
b) i metallurgiska		100 procent	100 procent	100 procent
processer under
förutsättning att det
ingående materialet
genom uppvärmning i
ugnar förändras
kemiskt eller dess inre
fysikaliska struktur
förändras eller
bibehålls i skänkar
eller liknande kärl
c) i annat fall än som		100 procent	100 procent	100 procent
avses i a eller b, då
bränslet i en och
samma process
används både som
bränsle för
uppvärmning och för
annat ändamål än som
motorbränsle eller
bränsle för
uppvärmning
2. Förbrukning i tåg	Bensin,	100 procent	100 procent	100 procent
eller annat spårbundet	bränsle som
färdmedel	avses i 2 kap.
	1 § första
	stycket 3 b
3. Förbrukning i	Bensin,	100 procent	100 procent	100 procent
skepp, när skeppet	bränsle som
inte används för	avses i 2 kap.
privat ändamål	1 § första
	stycket 3 b
4. Förbrukning i båt	Bensin,	100 procent	100 procent	100 procent
för vilken	bränsle som
medgivande enligt	avses i 2 kap
2 kap. 9 § eller	1 § första
fiskelicens som inte är	stycket 3 b
begränsad till fiske
enbart i enskilt vatten

Ändamål	Bränsle som	Befrielse	Befrielse från	Befrielse
	inte ger	från energi-	koldioxid-	från svavel-
	befrielse	skatt	skatt	skatt
meddelats enligt
fiskelagen
(1993:787), när båten
inte används för
privat ändamål
5. Förbrukning
I
a) luftfartyg, när	Andra	100 procent	100 procent	100 procent
luftfartyget inte	bränslen än
används för privat	flygfotogen
ändamål	(KN-nr 2710
	19 21)
b) luftfartygsmotorer i	Andra	100 procent	100 procent	100 procent
provbädd eller	bränslen än
liknande anordning	flygbensin
	(KN-nr 2710
	11 31) och
	flygfotogen
6. Förbrukning vid		100 procent	100 procent	100 procent
framställning av
energiprodukter eller
andra produkter för
vilka skatteplikt har
inträtt för tillverkaren
7. Förbrukning för	Bränsle som	100 procent	100 procent	–
framställning av	avses i 2 kap.
skattepliktig elektrisk	1 § första
kraft	stycket 3 b
8. –		–	–	–
9. Om skattebefrielse	Bensin,
inte följer av tidigare	råtallolja,
punkter, förbrukning	bränsle som
för annat ändamål än	avses i 2 kap.
drift av motordrivna	1 § första
fordon vid	stycket 3 b
tillverknings-
processen i industriell
verksamhet
a) i en anläggning för		70 procent	100 procent	–
vilken utsläppsrätter
ska överlämnas enligt
6 kap. 1 § lagen
(2004:1199) om
handel med
utsläppsrätter
b) i andra fall än som		70 procent	20 procent	–
avses under a
10. Om	Bensin,	70 procent	20 procent	–
skattebefrielse inte	råtallolja,
följer av tidigare	bränsle som
punkter, förbrukning	avses i 2 kap.
för annat ändamål än	1 § första

Prop. 2015/16:159

Bilaga 1

Prop. 2015/16:159

Bilaga 1

Ändamål	Bränsle som	Befrielse	Befrielse från	Befrielse
	inte ger	från energi-	koldioxid-	från svavel-
	befrielse	skatt	skatt	skatt
drift av motordrivna	stycket 3 b
fordon vid yrkes-
mässig växthusodling
11. Om skatte-	Bensin,	70 procent	20 procent	–
befrielse inte följer av	råtallolja,
tidigare punkter,	bränsle som
förbrukning för annat	avses i 2 kap.
ändamål än drift av	1 § första
motordrivna fordon i	stycket 3 b
yrkesmässig
jordbruks-,
skogsbruks- eller
vattenbruks-
verksamhet
12. Om		–	–	100 procent
skattebefrielse inte
följer av tidigare
punkter, förbrukning i
sodapannor eller i
lutpannor
13. Förbrukning vid	Andra	89 procent	40 procent	–
tillverkningsprocessen	bränslen än
i gruvindustriell verk-	bränsle som
samhet för drift av	avses i 2 kap.
andra motordrivna	1 § första
fordon än personbilar,	stycket 3 b
lastbilar och bussar
14. –	–	–	–	–
15. –	–	–	–	–
16. Förbrukning i		100 procent	100 procent	100 procent
processer för
framställning av andra
mineraliska ämnen än
metaller under
förutsättning att det
ingående materialet
genom uppvärmning i
ugnar förändras
kemiskt eller dess inre
fysikaliska struktur
förändras
17. Om	Råtallolja
skattebefrielse inte	och bränsle
följer av tidigare	som avses i
punkter, förbrukning	2 kap. 1 §
för framställning av	första stycket
värme i en anläggning	3 b
för vilken
utsläppsrätter ska
överlämnas enligt
6 kap. 1 § lagen om
handel med
utsläppsrätter

Ändamål	Bränsle som	Befrielse	Befrielse från	Befrielse
	inte ger	från energi-	koldioxid-	från svavel-
	befrielse	skatt	skatt	skatt
a) i		70 procent	100 procent	–
kraftvärmeproduktion
b) i annan		–	20 procent	–
värmeproduktion

Föreslagen lydelse

6 a kap.

1 §14

Bränsle som används för nedan angivna ändamål, i förekommande fall med undantag för vissa bränsleslag, ska helt eller delvis befrias från skatt enligt följande, om inte annat anges.

Ändamål	Bränsle som	Befrielse	Befrielse från	Befrielse
	inte ger	från energi-	koldioxid-	från svavel-
	befrielse	skatt	skatt	skatt

1. Förbrukning		100 procent	100 procent	100 procent
a) För annat ändamål
än som motorbränsle
eller som bränsle för
uppvärmning
b) i metallurgiska		100 procent	100 procent	100 procent
processer under
förutsättning att det
ingående materialet
genom uppvärmning i
ugnar förändras
kemiskt eller dess inre
fysikaliska struktur
förändras eller
bibehålls i skänkar
eller liknande kärl
c) i annat fall än som		100 procent	100 procent	100 procent
avses i a eller b, då
bränslet i en och
samma process
används både som
bränsle för
uppvärmning och för
annat ändamål än som
motorbränsle eller
bränsle för
uppvärmning
2. Förbrukning i tåg	Bensin,	100 procent	100 procent	100 procent
eller annat spårbundet	bränsle som
färdmedel	avses i 2 kap.
	1 § första
	stycket 3 b

Prop. 2015/16:159

Bilaga 1

14 Senaste lydelse 2015:747.

Prop. 2015/16:159

Bilaga 1

Ändamål	Bränsle som	Befrielse	Befrielse från	Befrielse
	inte ger	från energi-	koldioxid-	från svavel-
	befrielse	skatt	skatt	skatt
3. Förbrukning i	Bensin,	100 procent	100 procent	100 procent
skepp, när skeppet	bränsle som
inte används för	avses i 2 kap.
privat ändamål	1 § första
	stycket 3 b
4. Förbrukning i båt	Bensin,	100 procent	100 procent	100 procent
för vilken	bränsle som
medgivande enligt	avses i 2 kap
2 kap. 9 § eller	1 § första
fiskelicens som inte är	stycket 3 b
begränsad till fiske
enbart i enskilt vatten
meddelats enligt
fiskelagen
(1993:787), när båten
inte används för
privat ändamål
5. Förbrukning
I
a) luftfartyg, när	Andra	100 procent	100 procent	100 procent
luftfartyget inte	bränslen än
används för privat	flygfotogen
ändamål	(KN-nr 2710
	19 21)
b) luftfartygsmotorer i	Andra	100 procent	100 procent	100 procent
provbädd eller	bränslen än
liknande anordning	flygbensin
	(KN-nr 2710
	11 31) och
	flygfotogen
6. Förbrukning vid		100 procent	100 procent	100 procent
framställning av
energiprodukter eller
andra produkter för
vilka skatteplikt har
inträtt för tillverkaren
7. Förbrukning för	Bränsle som	100 procent	100 procent	–
framställning av	avses i 2 kap.
skattepliktig elektrisk	1 § första
kraft	stycket 3 b
8. –		–	–	–
9. Om skattebefrielse	Bensin,
inte följer av tidigare	råtallolja,
punkter, förbrukning	bränsle som
för annat ändamål än	avses i 2 kap.
drift av motordrivna	1 § första
fordon vid	stycket 3 b
tillverknings-
processen i industriell
verksamhet
a) i en anläggning för		70 procent	100 procent	–
vilken utsläppsrätter
ska överlämnas enligt

Ändamål	Bränsle som	Befrielse	Befrielse från	Befrielse
	inte ger	från energi-	koldioxid-	från svavel-
	befrielse	skatt	skatt	skatt
6 kap. 1 § lagen
(2004:1199) om
handel med
utsläppsrätter
b) i andra fall än som		70 procent	20 procent	–
avses under a
10. Om	Bensin,	70 procent	20 procent	–
skattebefrielse inte	råtallolja,
följer av tidigare	bränsle som
punkter, förbrukning	avses i 2 kap.
för annat ändamål än	1 § första
drift av motordrivna	stycket 3 b
fordon i yrkesmässig
vattenbruksverksam-
het
11. Om skatte-	Bensin,	70 procent	20 procent	–
befrielse inte följer av	råtallolja,
tidigare punkter,	bränsle som
förbrukning för annat	avses i 2 kap.
ändamål än drift av	1 § första
motordrivna fordon i	stycket 3 b
yrkesmässig
jordbruks- eller
skogsbruksverksamhe
t
12. Om		–	–	100 procent
skattebefrielse inte
följer av tidigare
punkter, förbrukning i
sodapannor eller i
lutpannor
13. Förbrukning vid	Andra	89 procent	40 procent	–
tillverkningsprocessen	bränslen än
i gruvindustriell verk-	bränsle som
samhet för drift av	avses i 2 kap.
andra motordrivna	1 § första
fordon än personbilar,	stycket 3 b
lastbilar och bussar
14. –	–	–	–	–
15. –	–	–	–	–
16. Förbrukning i		100 procent	100 procent	100 procent
processer för
framställning av andra
mineraliska ämnen än
metaller under
förutsättning att det
ingående materialet
genom uppvärmning i
ugnar förändras
kemiskt eller dess inre
fysikaliska struktur
förändras

Prop. 2015/16:159

Bilaga 1

Prop. 2015/16:159

Bilaga 1

Ändamål	Bränsle som	Befrielse	Befrielse från	Befrielse
	inte ger	från energi-	koldioxid-	från svavel-
	befrielse	skatt	skatt	skatt
17. Om	Råtallolja
skattebefrielse inte	och bränsle
följer av tidigare	som avses i
punkter, förbrukning	2 kap. 1 §
för framställning av	första stycket
värme i en anläggning	3 b
för vilken
utsläppsrätter ska
överlämnas enligt
6 kap. 1 § lagen om
handel med
utsläppsrätter
a) i		70 procent	100 procent	–
kraftvärmeproduktion
b) i annan		–	20 procent	–
värmeproduktion

Nuvarande lydelse			Föreslagen lydelse
		2 a §15
Om bränsle som avses i 2 kap.			Om bränsle som avses i 2 kap.
1 § första stycket 3 b förbrukas i			1 § första stycket 3 b förbrukas i
yrkesmässig		jordbruks-,	yrkesmässig
skogsbruks- eller vattenbruks-			1. jordbruks- eller skogsbruks-
verksamhet för drift av andra			verksamhet, eller
motordrivna fordon än personbilar,			2. vattenbruksverksamhet
lastbilar	och	bussar medges	för drift av andra motordrivna
befrielse	från	koldioxidskatt med	fordon än personbilar, lastbilar och
1 430 kronor per kubikmeter.			bussar	medges		befrielse	från
			koldioxidskatt med 1 430 kronor
			per kubikmeter.
			2 b §
			För	vissa		bränslen	som
			förbrukas		för	uppvärmning
			medges	befrielse		från energiskatt
			med 100 procent och från
			koldioxidskatt		med 100 procent.
			Detta gäller bränsle som utgör en
			energiprodukt enligt
			1. KN-nr 1507–1518,
			2. KN-nr 2905 11 00, som inte
			är av syntetiskt ursprung, eller
			3. KN-nr 3824 90 99.
			Första	stycket		gäller också	om

15 Senaste lydelse 2015:747.

produkterna	ingår	som		en	Prop. 2015/16:159
beståndsdel i ett annat bränsle.					Bilaga 1
För produkt enligt KN-nr 3824
90 99 gäller första och andra
styckena endast för skatt på den
del av bränslet som framställts av
biomassa.
Första–tredje	styckena		gäller
endast om bränslet omfattas av ett
hållbarhetsbesked enligt			3 kap.
1 b § lagen	(2010:598)			om
hållbarhetskriterier				för
biodrivmedel	och		flytande
biobränslen.

2 c §

För biogas som förbrukas som bränsle för uppvärmning medges befrielse från energiskatt med 100 procent och från koldioxid- skatt med 100 procent.

7 kap.

1 §16

Den som är skattskyldig får göra avdrag för skatt på bränsle

1.som av den skattskyldige exporterats till tredje land eller förts till frizon eller frilager för annat ändamål än att förbrukas där,

2.som av den skattskyldige förbrukats på ett sätt som ger rätt till skattebefrielse enligt 6 a kap.,

3.som har tagits emot av en skattebefriad förbrukare i enlighet med vad som framgår av dennes godkännande,

4.som har tagits emot för förbrukning i skepp eller luftfartyg med de undantag i fråga om vissa bränslen som anges i 6 a kap. 1 § 3 och 5,

5.som har tagits emot för förbrukning i båtar som avses i 6 a kap. 1 § 4 med de undantag i fråga om vissa bränslen som anges i denna punkt.

En skattskyldig får dock göra avdrag för skatt på bränsle som den skattskyldige förbrukat på ett sätt som ger rätt till skattebefrielse med stöd av 6 a kap. 1 § 9, 10, 11, 13 eller 17 eller med stöd av 6 a kap. 2 a, 2 b, 2 c eller 3 § endast om den skattskyldige inte är ett företag utan rätt till statligt stöd.

16 Senaste lydelse 2012:837.

Prop. 2015/16:159

Bilaga 1

				3 §17
En skattskyldig får göra avdrag					Den som är skattskyldig får göra
för skatt på bränsle som den					avdrag för energiskatt med 100
skattskyldige	har	förbrukat		eller	procent och för koldioxidskatt med
sålt som bränsle för uppvärmning					100 procent på biogas eller
och som utgör en energiprodukt					bränsle som avses i 6 a kap. 2 b §
enligt					och som sålts som bränsle för
1. KN-nr 1507–1518,					uppvärmning till någon som inte
2. KN-nr 2905 11 00, som inte					är en stödmottagare.
är av syntetiskt ursprung, eller
3. KN-nr 3824 90 99.
Första stycket gäller också om
produkterna	ingår som			en
beståndsdel i ett annat bränsle.
För produkt enligt KN-nr 3824
90 99 gäller första och andra
styckena endast för skatt på den
del av bränslet som framställts av
biomassa.
Första–tredje		styckena		gäller
endast om bränslet omfattas av ett
hållbarhetsbesked		enligt	3	kap.
1 b § lagen	(2010:598)			om
hållbarhetskriterier				för
biodrivmedel		och	flytande
biobränslen.

3 a §18

För andra bränslen än de som anges i 2 kap. 1 § första stycket 1, 2 eller 3 får en skattskyldig som har förbrukat eller sålt bränslet som motorbränsle, göra avdrag för

1.energiskatt med 50 procent och koldioxidskatt med 100 procent på den andel av motorbränslet som framställts av biomassa och som utgör fettsyrametylester (Fame) enligt KN-nr 3824 90 99,

3.energiskatt med 100 procent och koldioxidskatt med 100 procent på den andel av motorbränslet som utgörs av någon annan beståndsdel än som anges i 1 eller 2 och som framställts av biomassa.

Avdrag får göras upp till ett belopp som motsvarar skatten på den andel av motorbränslet som utgörs av en eller flera beståndsdelar som framställts av biomassa.

Första stycket gäller endast om	Första stycket gäller	endast om
motorbränslet eller beståndsdelen	1. motorbränslet eller	bestånds-

17 Senaste lydelse 2011:1197.

18 Senaste lydelse 2015:845.

omfattas		av	ett	hållbarhetsbesked		delen	omfattas	av	ett	Prop. 2015/16:159
enligt 3 kap. lagen (2010:598) om						hållbarhetsbesked		enligt	3 kap.	Bilaga 1
hållbarhetskriterier					för biodriv-	lagen (2010:598) om hållbarhets-
medel	och		flytande		biobränslen	kriterier	för biodrivmedel och
och	av	ett		anläggningsbesked		flytande biobränslen och av ett
enligt 3 a kap. samma lag.						anläggningsbesked		enligt	3 a kap.
						samma lag,

2. uppgift lämnas om avdragets fördelning på stödmottagare, och

3. stödmottagaren inte är ett företag utan rätt till statligt stöd.

Första stycket gäller dock inte för biogas.

3 c §19

1.energiskatt med 74 procent och koldioxidskatt med 100 procent om beståndsdelen utgörs av etanol, och

2.energiskatt med 100 procent och koldioxidskatt med 100 procent om beståndsdelen utgörs av någon annan beståndsdel än som anges i 1 och som framställts av biomassa.

Om ett bränsle som framställts av biomassa utgör ett bränsle som avses

i2 kap. 1 § första stycket 1 eller 2, får i stället avdrag göras för energiskatt med 100 procent och för koldioxidskatt med 100 procent för den andel av motorbränslet som bränslet utgör.

Första och andra styckena gäller						Första och andra styckena gäller
endast	om	motorbränslet			eller	endast om
beståndsdelen		omfattas		av	ett	1. motorbränslet		eller bestånds-
hållbarhetsbesked			enligt	3 kap.		delen	omfattas	av	ett
lagen (2010:598) om hållbarhets-						hållbarhetsbesked		enligt	3 kap.
kriterier	för	biodrivmedel			och	lagen (2010:598) om hållbarhets-
flytande biobränslen och av ett						kriterier	för biodrivmedel och
anläggningsbesked			enligt	3 a kap.		flytande biobränslen och av ett
samma lag.						anläggningsbesked		enligt 3 a kap.
						samma lag,

2.uppgift lämnas om avdragets fördelning på stödmottagare, och

3.stödmottagaren inte är ett företag utan rätt till statligt stöd.

19 Senaste lydelse 2015:845.

En skattskyldig får göra avdrag för energiskatt med 100 procent och för koldioxidskatt med 100 procent på biogas som den skattskyldige har förbrukat eller sålt som motorbränsle.

Första stycket gäller endast om

1. uppgift lämnas om avdragets fördelning på stödmottagare, och

2. stödmottagaren inte är ett företag utan rätt till statligt stöd.

Första och andra styckena gäller endast om

1. motorbränslet eller bestånds- delen omfattas av ett hållbarhets- besked enligt 3 kap. lagen (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen och av ett anläggningsbesked enligt 3 a kap. samma lag,

2. uppgift lämnas om avdragets fördelning på stödmottagare, och

3. stödmottagaren inte är ett företag utan rätt till statligt stöd.

Prop. 2015/16:159

Bilaga 1

3 d §20

1. energiskatt med 8 procent och koldioxidskatt med 100 procent om beståndsdelen utgörs av fettsyrametylester (Fame) enligt KN-nr 3824 90 99, och

2. energiskatt med 100 procent och koldioxidskatt med 100 procent om beståndsdelen utgörs av någon annan beståndsdel än som anges i 1 och som framställts av biomassa.

Första och andra styckena gäller endast om motorbränslet eller beståndsdelen omfattas av ett hållbarhetsbesked enligt 3 kap. lagen (2010:598) om hållbarhets- kriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen och av ett anläggningsbesked enligt 3 a kap. samma lag.

4 §21 En skattskyldig får göra avdrag

för skatt på biogas som den skattskyldige har förbrukat eller sålt som motorbränsle eller som bränsle för uppvärmning.

20 Senaste lydelse 2015:846.

21 Senaste lydelse 2015:846.

Om någon som inte är skattskyldig eller skattebefriad förbrukare har förbrukat bränsle på ett sådant sätt som ger rätt till skattebefrielse enligt 6 a kap., medger beskattningsmyndigheten efter ansökan från förbrukaren

återbetalning av skatten på bränslet.

Återbetalning med stöd av 6 a kap. 1 § 9–11, 13 eller 17 eller

bränslen och av ett anläggnings- besked enligt 3 a kap. samma lag.

Prop. 2015/16:159 Bilaga 1

Om biogas förbrukats eller sålts som motorbränsle för transportändamål, gäller skattebefrielse enligt denna paragraf endast om biogasen omfattas av ett hållbarhetsbesked enligt 3 kap. lagen (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen och av ett anläggningsbesked enligt 3 a kap. samma lag

8 kap.

1 §22

Som skattebefriad förbrukare får					Som skattebefriad förbrukare får
godkännas	den	som	förbrukar		godkännas	den	som	förbrukar
bränsle för ändamål som anges i					bränsle för ändamål som anges i
6 a kap. 1 §	1–5, 10, 12 eller 16				6 a kap. 1 § 1–5, 12 eller 16				om
om han med hänsyn till sina					han med hänsyn till sina
ekonomiska	förhållanden			och	ekonomiska	förhållanden			och
omständigheterna		i	övrigt	är	omständigheterna		i	övrigt	är
lämplig.					lämplig.

Den som godkänts som skattebefriad förbrukare får från en skattskyldig ta emot bränsle utan skatt, eller med nedsatt skatt, i den omfattning bränslet enligt 6 a kap. är befriat från skatt.

9 kap.

2 §23 Om någon som inte är

skattskyldig eller skattebefriad förbrukare har förbrukat bränsle på ett sådant sätt som ger rätt till skattebefrielse enligt 6 a kap. medger beskattningsmyndigheten efter ansökan återbetalning av skatten på bränslet.

22Senaste lydelse 2009:1497.

23Senaste lydelse 2009:1497.

Prop. 2015/16:159

Bilaga 1

med stöd av 6 a kap. 2 a, 2 b, 2 c

eller

3 §

medges

endast

sökanden inte är ett företag utan

rätt till statligt stöd. I dessa fall

krävs även att sökanden lämnar

uppgifter om sin verksamhet i

enlighet med vad som framgår av

1 kap. 13 §, om återbetalning söks

med belopp som för respektive

stödordning

per

kalenderår

uppgår till minst

1. 15 000 euro i fall som avses i

6 a kap. 1 § 10 eller 2 a § 2, eller

2. 200 000 euro i övriga fall.

Omräkning av det belopp i euro

som anges i andra stycket görs för

varje kalenderår enligt den kurs i

svenska kronor för euro som

gällde den första vardagen i

oktober året innan och som

offentliggörs

Europeiska

unionens officiella tidning.

Återbetalning

med

stöd

6 a kap.

2 b § eller 2 c § medges

endast

den

utsträckning

avdragsrätt

inte följer

av 7 kap.

3 §.

7 §24

Ansökan om återbetalning eller

Ansökan

återbetalning

eller

kompensation

enligt

2–6 §§

ska

kompensation enligt 2–6 §§ ska

omfatta en period om ett

kalenderkvartal och ska lämnas in

till beskattningsmyndigheten inom

tre år efter periodens utgång. I

fråga om återbetalning enligt 2 §

som

sker

med

stöd

som sker med stöd av 6 a kap. 1 §

6 a kap. 1 § 11 eller 2 a § ska dock

10,

eller

2 a §

ska

dock

återbetalningen omfatta en period

återbetalningen

omfatta

en period

om ett kalenderår. Om sökanden

beräknas förbruka bränsle i större

omfattning, får dock beskattnings-

myndigheten

medge

att ansökan

myndigheten medge

att ansökan

görs

per

kalenderkvartal.

Ett

görs

per

kalenderkvartal.

Ett

sådant beslut får återkallas om

sökanden

begär

det

eller

sökanden

begär

det

eller

förutsättningar

för

medgivande

förutsättningar

för

medgivande

24 Senaste lydelse 2009:1495.

inte finns.	inte finns.	Prop. 2015/16:159
	8 §25	Bilaga 1
	8 §25

Rätt till återbetalning eller kompensation enligt 2–6 §§ föreligger endast när ersättningen för ett kalenderkvartal uppgår till

a) minst 1 000 kronor i fall som		1. minst 1 000 kronor i fall som
avses i 2, 4, 5 eller 6 §, och		avses i 2, 5 eller 6 §, och
b) minst 500 kronor i fall som		2. minst 500 kronor i fall som
avses i 3 §.		avses i 3 §.
Sådan återbetalning	enligt 2 §	Sådan återbetalning enligt 2 §
som sker med stöd av 6 a kap. 1 §		som sker med stöd av 6 a kap. 1 §
11 eller 2 a § får dock göras när		10, 11 eller 2 a § får dock göras
den sammanlagda	ersättningen	när den sammanlagda ersättningen
uppgår till minst 500 kronor per		uppgår till minst 500 kronor per
kalenderår.		kalenderår.

1.Denna lag träder i kraft den 1 juli 2016.

2.Beloppet som anges i 6 a kap. 2 a § ska dock vara 1 700 kronor per kubikmeter för sådan förbrukning som sker från och med den 1 juli 2016 till och med den 31 december 2018.

3.Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

25 Senaste lydelse 2009:1495.

Prop. 2015/16:159

Bilaga 1

Förslag till lag om ändring i lagen (2015:750) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi

Härigenom föreskrivs att 6 a kap. 1 § lagen (1994:1776) om skatt på energi i stället för dess lydelse enligt lagen (2015:750) om ändring i nämnda lag ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

6 a kap.

1 §

Bränsle som används för nedan angivna ändamål, i förekommande fall med undantag för vissa bränsleslag, ska helt eller delvis befrias från skatt enligt följande, om inte annat anges.

Ändamål	Bränsle som	Befrielse	Befrielse från	Befrielse
	inte ger	från energi-	koldioxid-	från svavel-
	befrielse	skatt	skatt	skatt

1. Förbrukning		100 procent	100 procent	100 procent
a) För annat ändamål
än som motorbränsle
eller som bränsle för
uppvärmning
b) i metallurgiska		100 procent	100 procent	100 procent
processer under
förutsättning att det
ingående materialet
genom uppvärmning i
ugnar förändras
kemiskt eller dess inre
fysikaliska struktur
förändras eller
bibehålls i skänkar
eller liknande kärl
c) i annat fall än som		100 procent	100 procent	100 procent
avses i a eller b, då
bränslet i en och
samma process
används både som
bränsle för
uppvärmning och för
annat ändamål än som
motorbränsle eller
bränsle för
uppvärmning
2. Förbrukning i tåg	Bensin,	100 procent	100 procent	100 procent
eller annat spårbundet	bränsle som
färdmedel	avses i 2 kap.
	1 § första
	stycket 3 b
3. Förbrukning i	Bensin,	100 procent	100 procent	100 procent
skepp, när skeppet	bränsle som
inte används för	avses i 2 kap.
privat ändamål	1 § första
96	stycket 3 b

Ändamål	Bränsle som	Befrielse	Befrielse från	Befrielse
	inte ger	från energi-	koldioxid-	från svavel-
	befrielse	skatt	skatt	skatt
4. Förbrukning i båt	Bensin,	100 procent	100 procent	100 procent
för vilken	bränsle som
medgivande enligt	avses i 2 kap
2 kap. 9 § eller	1 § första
fiskelicens som inte är	stycket 3 b
begränsad till fiske
enbart i enskilt vatten
meddelats enligt
fiskelagen
(1993:787), när båten
inte används för
privat ändamål
5. Förbrukning
i
a) luftfartyg, när	Andra	100 procent	100 procent	100 procent
luftfartyget inte	bränslen än
används för privat	flygfotogen
ändamål	(KN-nr 2710
	19 21)
b) luftfartygsmotorer i	Andra	100 procent	100 procent	100 procent
provbädd eller	bränslen än
liknande anordning	flygbensin
	(KN-nr 2710
	11 31) och
	flygfotogen
6. Förbrukning vid		100 procent	100 procent	100 procent
framställning av
energiprodukter eller
andra produkter för
vilka skatteplikt har
inträtt för tillverkaren
7. Förbrukning för	Bränsle som	100 procent	100 procent	–
framställning av	avses i 2 kap.
skattepliktig elektrisk	1 § första
kraft	stycket 3 b
8. –		–	–	–
9. Om skattebefrielse	Bensin,
inte följer av tidigare	råtallolja,
punkter, förbrukning	bränsle som
för annat ändamål än	avses i 2 kap.
drift av motordrivna	1 § första
fordon vid	stycket 3 b
tillverknings-
processen i industriell
verksamhet
a) i en anläggning för		70 procent	100 procent	–
vilken utsläppsrätter
ska överlämnas enligt
6 kap. 1 § lagen
(2004:1199) om
handel med
utsläppsrätter

Prop. 2015/16:159

Bilaga 1

Prop. 2015/16:159

Bilaga 1

Ändamål	Bränsle som	Befrielse	Befrielse från	Befrielse
	inte ger	från energi-	koldioxid-	från svavel-
	befrielse	skatt	skatt	skatt
b) i andra fall än som		70 procent	–	–
avses under a
10. Om	Bensin,	70 procent	–	–
skattebefrielse inte	råtallolja,
följer av tidigare	bränsle som
punkter, förbrukning	avses i 2 kap.
för annat ändamål än	1 § första
drift av motordrivna	stycket 3 b
fordon vid yrkes-
mässig växthusodling
11. Om skatte-	Bensin,	70 procent	–	–
befrielse inte följer av	råtallolja,
tidigare punkter,	bränsle som
förbrukning för annat	avses i 2 kap.
ändamål än drift av	1 § första
motordrivna fordon i	stycket 3 b
yrkesmässig
jordbruks-,
skogsbruks- eller
vattenbruks-
verksamhet
12. Om		–	–	100 procent
skattebefrielse inte
följer av tidigare
punkter, förbrukning i
sodapannor eller i
lutpannor
13. Förbrukning vid	Andra	89 procent	40 procent	–
tillverkningsprocessen	bränslen än
i gruvindustriell verk-	bränsle som
samhet för drift av	avses i 2 kap.
andra motordrivna	1 § första
fordon än personbilar,	stycket 3 b
lastbilar och bussar
14. –	–	–	–	–
15. –	–	–	–	–
16. Förbrukning i		100 procent	100 procent	100 procent
processer för
framställning av andra
mineraliska ämnen än
metaller under
förutsättning att det
ingående materialet
genom uppvärmning i
ugnar förändras
kemiskt eller dess inre
fysikaliska struktur
förändras
17. Om	Råtallolja
skattebefrielse inte	och bränsle
följer av tidigare	som avses i
punkter, förbrukning	2 kap. 1 §

Ändamål	Bränsle som	Befrielse	Befrielse från	Befrielse
	inte ger	från energi-	koldioxid-	från svavel-
	befrielse	skatt	skatt	skatt
för framställning av	första stycket
värme i en anläggning	3 b
för vilken
utsläppsrätter ska
överlämnas enligt
6 kap. 1 § lagen om
handel med
utsläppsrätter
a) i		70 procent	100 procent	–
kraftvärmeproduktion
b) i annan		–	20 procent	–
värmeproduktion

Prop. 2015/16:159

Bilaga 1

Föreslagen lydelse

6 a kap.

1 §26

Bränsle som används för nedan angivna ändamål, i förekommande fall med undantag för vissa bränsleslag, ska helt eller delvis befrias från skatt enligt följande, om inte annat anges.

Ändamål	Bränsle som	Befrielse	Befrielse från	Befrielse
	inte ger	från energi-	koldioxid-	från svavel-
	befrielse	skatt	skatt	skatt

1. Förbrukning	100 procent	100 procent	100 procent
a) För annat ändamål
än som motorbränsle
eller som bränsle för
uppvärmning
b) i metallurgiska	100 procent	100 procent	100 procent
processer under
förutsättning att det
ingående materialet
genom uppvärmning i
ugnar förändras
kemiskt eller dess inre
fysikaliska struktur
förändras eller
bibehålls i skänkar
eller liknande kärl
c) i annat fall än som	100 procent	100 procent	100 procent
avses i a eller b, då
bränslet i en och
samma process
används både som
bränsle för
uppvärmning och för
annat ändamål än som
motorbränsle eller
bränsle för
26 Senaste lydelse 2015:750

Prop. 2015/16:159

Bilaga 1

100

Ändamål	Bränsle som	Befrielse	Befrielse från	Befrielse
	inte ger	från energi-	koldioxid-	från svavel-
	befrielse	skatt	skatt	skatt
uppvärmning
2. Förbrukning i tåg	Bensin,	100 procent	100 procent	100 procent
eller annat spårbundet	bränsle som
färdmedel	avses i 2 kap.
	1 § första
	stycket 3 b
3. Förbrukning i	Bensin,	100 procent	100 procent	100 procent
skepp, när skeppet	bränsle som
inte används för	avses i 2 kap.
privat ändamål	1 § första
	stycket 3 b
4. Förbrukning i båt	Bensin,	100 procent	100 procent	100 procent
för vilken	bränsle som
medgivande enligt	avses i 2 kap
2 kap. 9 § eller	1 § första
fiskelicens som inte är	stycket 3 b
begränsad till fiske
enbart i enskilt vatten
meddelats enligt
fiskelagen
(1993:787), när båten
inte används för
privat ändamål
5. Förbrukning
I
a) luftfartyg, när	Andra	100 procent	100 procent	100 procent
luftfartyget inte	bränslen än
används för privat	flygfotogen
ändamål	(KN-nr 2710
	19 21)
b) luftfartygsmotorer i	Andra	100 procent	100 procent	100 procent
provbädd eller	bränslen än
liknande anordning	flygbensin
	(KN-nr 2710
	11 31) och
	flygfotogen
6. Förbrukning vid		100 procent	100 procent	100 procent
framställning av
energiprodukter eller
andra produkter för
vilka skatteplikt har
inträtt för tillverkaren
7. Förbrukning för	Bränsle som	100 procent	100 procent	–
framställning av	avses i 2 kap.
skattepliktig elektrisk	1 § första
kraft	stycket 3 b
8. –		–	–	–
9. Om skattebefrielse	Bensin,
inte följer av tidigare	råtallolja,
punkter, förbrukning	bränsle som
för annat ändamål än	avses i 2 kap.

Ändamål	Bränsle som	Befrielse	Befrielse från	Befrielse
	inte ger	från energi-	koldioxid-	från svavel-
	befrielse	skatt	skatt	skatt
drift av motordrivna	1 § första
fordon vid	stycket 3 b
tillverknings-
processen i industriell
verksamhet
a) i en anläggning för		70 procent	100 procent	–
vilken utsläppsrätter
ska överlämnas enligt
6 kap. 1 § lagen
(2004:1199) om
handel med
utsläppsrätter
b) i andra fall än som		70 procent	–	–
avses under a
10. Om	Bensin,	70 procent	–	–
skattebefrielse inte	råtallolja,
följer av tidigare	bränsle som
punkter, förbrukning	avses i 2 kap.
för annat ändamål än	1 § första
drift av motordrivna	stycket 3 b
fordon i yrkesmässig
vattenbruksverksam-
het
11. Om skatte-	Bensin,	70 procent	–	–
befrielse inte följer av	råtallolja,
tidigare punkter,	bränsle som
förbrukning för annat	avses i 2 kap.
ändamål än drift av	1 § första
motordrivna fordon i	stycket 3 b
yrkesmässig
jordbruks- eller
skogsbruks-
verksamhet
12. Om		–	–	100 procent
skattebefrielse inte
följer av tidigare
punkter, förbrukning i
sodapannor eller i
lutpannor
13. Förbrukning vid	Andra	89 procent	40 procent	–
tillverkningsprocessen	bränslen än
i gruvindustriell verk-	bränsle som
samhet för drift av	avses i 2 kap.
andra motordrivna	1 § första
fordon än personbilar,	stycket 3 b
lastbilar och bussar
14. –	–	–	–	–
15. –	–	–	–	–
16. Förbrukning i		100 procent	100 procent	100 procent
processer för
framställning av andra
mineraliska ämnen än

Prop. 2015/16:159

Bilaga 1

101

Prop. 2015/16:159

Bilaga 1

102

Ändamål	Bränsle som	Befrielse	Befrielse från	Befrielse
	inte ger	från energi-	koldioxid-	från svavel-
	befrielse	skatt	skatt	skatt
metaller under
förutsättning att det
ingående materialet
genom uppvärmning i
ugnar förändras
kemiskt eller dess inre
fysikaliska struktur
förändras
17. Om	Råtallolja
skattebefrielse inte	och bränsle
följer av tidigare	som avses i
punkter, förbrukning	2 kap. 1 §
för framställning av	första stycket
värme i en anläggning	3 b
för vilken
utsläppsrätter ska
överlämnas enligt
6 kap. 1 § lagen om
handel med
utsläppsrätter
a) i		70 procent	100 procent	–
kraftvärmeproduktion
b) i annan		–	20 procent	–
värmeproduktion

Förteckning över remissinstanserna

Prop. 2015/16:159

Bilaga 2

Följande remissinstanser har yttrat sig över promemorian: Förvaltningsrätten i Falun, Datainspektionen, Kommerskollegium, Skatteverket, Konjunkturinstitutet, Naturvårdsverket, Statens energimyndighet, Trafikverket, Transportstyrelsen, Konkurrensverket, Tillväxtverket, Tillväxtanalys, Skogsstyrelsen, Statens jordbruksverk, Energigas Sverige, IKEM, Lantbrukarnas Riksförbund, Lantbrukarnas Riksförbund Skogsägarna, Näringslivets Regelnämnd, Regelrådet, Skogsindustrierna, Svensk Energi, Svensk Fjärrvärme, Svenska Bioenergiföreningen, Svenska Petroleum och Biodrivmedel Institutet samt Svenskt Näringsliv.

Följande remissinstanser avstår från att yttra sig eller har inte avhörts: BIL Sweden, Branschföreningen Svensk Torv, Jernkontoret, Naturskyddsföreningen, SMF Skogsentreprenörerna, SveMin, Svensk Kollektivtrafik, Svensk solenergi, Svensk vindenergi, Svenska Gjuteriföreningen, Sveriges Åkeriföretag, Teknikföretagen samt Vattenbrukarnas Riksförbund.

Utanför remisslistan har även följande inkommit med svar:

SEKAB samt Värmlandsmetanol AB.

103

Prop. 2015/16:159

Bilaga 3

Lagrådsremissens lagförslag

Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:1776) om skatt på energi27

dels att 11 kap. 10 § ska upphöra att gälla,

dels att 6 a kap. 1 och 2 a §§, 7 kap. 1, 3, 3 a, 3 c, 3 d och 4 §§, 8 kap. 1 § och 9 kap. 2, 7 och 8 §§ ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas sju nya paragrafer, 1 kap. 11 a, 11 b, 12, 13 och 16 §§ och 6 a kap. 2 b och 2 c §§.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 kap.

11 a §

1. 6 a kap. 1 § 9 a och 17 a, 2. 6 a kap. 1 § 9 b och 3 §, 3. 6 a kap. 1 § 10,

4. 6 a kap. 1 § 11,

5. 6 a kap. 1 § 13,

6. 6 a kap. 1 § 17 b,

7. 6 a kap. 2 a § 1,

8. 6 a kap. 2 a § 2,

9. 6 a kap. 2 b och 2 c §§, 10. 7 kap. 3 a, 3 c och 3 d §§, 11. 7 kap. 4 §.

11 b §

Stödmottagare för skatte- befrielse enligt denna lag är den som

1. förbrukat bränsle för något av

de	ändamål som	avses i
11 a § 1–9, eller
2. i	Sverige	producerat

27 Senaste lydelse av 11 kap. 10 § 2012:836.

104

motorbränslet eller fört in motor- bränslet till Sverige genom införsel från annat EU-land eller import från tredjeland i fall som avses i 11 a § 10 eller 11.

12 §

Med företag utan rätt till statligt stöd avses

1.företag i ekonomiska svårig- heter enligt artikel 2.18 i Europeiska kommissionens för- ordning (EU) nr 651/2014 av den 17 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget, och

2.företag som är föremål för betalningskrav på grundval av ett tidigare kommissionsbeslut som förklarar ett stöd olagligt och oförenligt med den inre marknaden.

13 §

Med uppgifter om stödmottag- are avses uppgift om

1.vilken typ av företag (små eller medelstora respektive stora) stödmottagaren hör till enligt bilaga I till den förordning som avses i 12 §,

2.den region där stödmottag- ande företag är beläget på NUTS 2-nivå enligt bilaga 1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1059/2003 av den 26 maj 2003 om inrättande av en gemensam nomenklatur för statistiska territoriella enheter (NUTS) i lydelsen enligt kommissionens förordning (EU) nr 868/2014 av den 8 augusti 2014 om ändring av bilagorna till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1059/2003 om inrättande av en gemensam nomenklatur för statistiska territoriella enheter (Nuts), och

3.stödmottagande företags

Prop. 2015/16:159

Bilaga 3

105

Prop. 2015/16:159

Bilaga 3

106

verksamhetsområde på Nace- gruppnivå enligt bilaga 1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1893/2006 av den 20 december 2006 om fastställande av den statistiska näringsgrensindelningen Nace rev. 2 och om ändring av rådets förordning (EEG) nr 3037/90, i den ursprungliga lydelsen.

16 §

Nuvarande lydelse

6 a kap.

1 §

Bränsle som används för nedan angivna ändamål, i förekommande fall med undantag för vissa bränsleslag, ska helt eller delvis befrias från skatt enligt följande, om inte annat anges.

Ändamål	Bränsle som	Befrielse	Befrielse från	Befrielse
	inte ger	från energi-	koldioxid-	från svavel-
	befrielse	skatt	skatt	skatt

1. Förbrukning	100 procent	100 procent	100 procent
a) För annat ändamål
än som motorbränsle
eller som bränsle för
uppvärmning
b) i metallurgiska	100 procent	100 procent	100 procent
processer under
förutsättning att det
ingående materialet
genom uppvärmning i
ugnar förändras
kemiskt eller dess inre
fysikaliska struktur
förändras eller
bibehålls i skänkar
eller liknande kärl
c) i annat fall än som	100 procent	100 procent	100 procent
avses i a eller b, då
bränslet i en och
samma process
används både som
bränsle för

Ändamål	Bränsle som	Befrielse	Befrielse från	Befrielse
	inte ger	från energi-	koldioxid-	från svavel-
	befrielse	skatt	skatt	skatt
uppvärmning och för
annat ändamål än som
motorbränsle eller
bränsle för
uppvärmning
2. Förbrukning i tåg	Bensin,	100 procent	100 procent	100 procent
eller annat spårbundet	bränsle som
färdmedel	avses i 2 kap.
	1 § första
	stycket 3 b
3. Förbrukning i	Bensin,	100 procent	100 procent	100 procent
skepp, när skeppet	bränsle som
inte används för	avses i 2 kap.
privat ändamål	1 § första
	stycket 3 b
4. Förbrukning i båt	Bensin,	100 procent	100 procent	100 procent
för vilken	bränsle som
medgivande enligt	avses i 2 kap
2 kap. 9 § eller	1 § första
fiskelicens som inte är	stycket 3 b
begränsad till fiske
enbart i enskilt vatten
meddelats enligt
fiskelagen
(1993:787), när båten
inte används för
privat ändamål
5. Förbrukning
i
a) luftfartyg, när	Andra	100 procent	100 procent	100 procent
luftfartyget inte	bränslen än
används för privat	flygfotogen
ändamål	(KN-nr 2710
	19 21)
b) luftfartygsmotorer i	Andra	100 procent	100 procent	100 procent
provbädd eller	bränslen än
liknande anordning	flygbensin
	(KN-nr 2710
	11 31) och
	flygfotogen
6. Förbrukning vid		100 procent	100 procent	100 procent
framställning av
energiprodukter eller
andra produkter för
vilka skatteplikt har
inträtt för tillverkaren
7. Förbrukning för	Bränsle som	100 procent	100 procent	–
framställning av	avses i 2 kap.
skattepliktig elektrisk	1 § första
kraft	stycket 3 b
8. –		–	–	–

Prop. 2015/16:159

Bilaga 3

107

Prop. 2015/16:159

Bilaga 3

108

Ändamål	Bränsle som	Befrielse	Befrielse från	Befrielse
	inte ger	från energi-	koldioxid-	från svavel-
	befrielse	skatt	skatt	skatt
9. Om skattebefrielse	Bensin,
inte följer av tidigare	råtallolja,
punkter, förbrukning	bränsle som
för annat ändamål än	avses i 2 kap.
drift av motordrivna	1 § första
fordon vid	stycket 3 b
tillverknings-
processen i industriell
verksamhet
a) i en anläggning för		70 procent	100 procent	–
vilken utsläppsrätter
ska överlämnas enligt
6 kap. 1 § lagen
(2004:1199) om
handel med
utsläppsrätter
b) i andra fall än som		70 procent	20 procent	–
avses under a
10. Om	Bensin,	70 procent	20 procent	–
skattebefrielse inte	råtallolja,
följer av tidigare	bränsle som
punkter, förbrukning	avses i 2 kap.
för annat ändamål än	1 § första
drift av motordrivna	stycket 3 b
fordon vid yrkes-
mässig växthusodling
11. Om skatte-	Bensin,	70 procent	20 procent	–
befrielse inte följer av	råtallolja,
tidigare punkter,	bränsle som
förbrukning för annat	avses i 2 kap.
ändamål än drift av	1 § första
motordrivna fordon i	stycket 3 b
yrkesmässig
jordbruks-,
skogsbruks- eller
vattenbruks-
verksamhet
12. Om		–	–	100 procent
skattebefrielse inte
följer av tidigare
punkter, förbrukning i
sodapannor eller i
lutpannor
13. Förbrukning vid	Andra	89 procent	40 procent	–
tillverkningsprocessen	bränslen än
i gruvindustriell verk-	bränsle som
samhet för drift av	avses i 2 kap.
andra motordrivna	1 § första
fordon än personbilar,	stycket 3 b
lastbilar och bussar
14. –	–	–	–	–
15. –	–	–	–	–

Ändamål	Bränsle som	Befrielse	Befrielse från	Befrielse
	inte ger	från energi-	koldioxid-	från svavel-
	befrielse	skatt	skatt	skatt

16. Förbrukning i	100 procent	100 procent	100 procent
processer för
framställning av andra
mineraliska ämnen än
metaller under
förutsättning att det
ingående materialet
genom uppvärmning i
ugnar förändras
kemiskt eller dess inre
fysikaliska struktur
förändras
17. Om	Råtallolja
skattebefrielse inte	och bränsle
följer av tidigare	som avses i
punkter, förbrukning	2 kap. 1 §
för framställning av	första stycket
värme i en anläggning	3 b
för vilken
utsläppsrätter ska
överlämnas enligt
6 kap. 1 § lagen om
handel med
utsläppsrätter
a) i	70 procent	100 procent	–
kraftvärmeproduktion
b) i annan	–	20 procent	–
värmeproduktion

Prop. 2015/16:159

Bilaga 3

Föreslagen lydelse

6 a kap.

1 §28

Bränsle som används för nedan angivna ändamål, i förekommande fall med undantag för vissa bränsleslag, ska helt eller delvis befrias från skatt enligt följande, om inte annat anges.

Ändamål	Bränsle som	Befrielse	Befrielse från	Befrielse
	inte ger	från energi-	koldioxid-	från svavel-
	befrielse	skatt	skatt	skatt

1. Förbrukning	100 procent	100 procent	100 procent
a) För annat ändamål
än som motorbränsle
eller som bränsle för
uppvärmning
b) i metallurgiska	100 procent	100 procent	100 procent
processer under
förutsättning att det
ingående materialet
genom uppvärmning i
28 Senaste lydelse 2015:747.

109

Prop. 2015/16:159

Bilaga 3

110

Ändamål	Bränsle som	Befrielse	Befrielse från	Befrielse
	inte ger	från energi-	koldioxid-	från svavel-
	befrielse	skatt	skatt	skatt
ugnar förändras
kemiskt eller dess inre
fysikaliska struktur
förändras eller
bibehålls i skänkar
eller liknande kärl
c) i annat fall än som		100 procent	100 procent	100 procent
avses i a eller b, då
bränslet i en och
samma process
används både som
bränsle för
uppvärmning och för
annat ändamål än som
motorbränsle eller
bränsle för
uppvärmning
2. Förbrukning i tåg	Bensin,	100 procent	100 procent	100 procent
eller annat spårbundet	bränsle som
färdmedel	avses i 2 kap.
	1 § första
	stycket 3 b
3. Förbrukning i	Bensin,	100 procent	100 procent	100 procent
skepp, när skeppet	bränsle som
inte används för	avses i 2 kap.
privat ändamål	1 § första
	stycket 3 b
4. Förbrukning i båt	Bensin,	100 procent	100 procent	100 procent
för vilken	bränsle som
medgivande enligt	avses i 2 kap
2 kap. 9 § eller	1 § första
fiskelicens som inte är	stycket 3 b
begränsad till fiske
enbart i enskilt vatten
meddelats enligt
fiskelagen
(1993:787), när båten
inte används för
privat ändamål
5. Förbrukning
i
a) luftfartyg, när	Andra	100 procent	100 procent	100 procent
luftfartyget inte	bränslen än
används för privat	flygfotogen
ändamål	(KN-nr 2710
	19 21)
b) luftfartygsmotorer i	Andra	100 procent	100 procent	100 procent
provbädd eller	bränslen än
liknande anordning	flygbensin
	(KN-nr 2710
	11 31) och
	flygfotogen
6. Förbrukning vid		100 procent	100 procent	100 procent

Ändamål	Bränsle som	Befrielse	Befrielse från	Befrielse
	inte ger	från energi-	koldioxid-	från svavel-
	befrielse	skatt	skatt	skatt
framställning av
energiprodukter eller
andra produkter för
vilka skatteplikt har
inträtt för tillverkaren
7. Förbrukning för	Bränsle som	100 procent	100 procent	–
framställning av	avses i 2 kap.
skattepliktig elektrisk	1 § första
kraft	stycket 3 b
8. –		–	–	–
9. Om skattebefrielse	Bensin,
inte följer av tidigare	råtallolja,
punkter, förbrukning	bränsle som
för annat ändamål än	avses i 2 kap.
drift av motordrivna	1 § första
fordon vid	stycket 3 b
tillverknings-
processen i industriell
verksamhet
a) i en anläggning för		70 procent	100 procent	–
vilken utsläppsrätter
ska överlämnas enligt
6 kap. 1 § lagen
(2004:1199) om
handel med
utsläppsrätter
b) i andra fall än som		70 procent	20 procent	–
avses under a
10. Om	Bensin,	70 procent	20 procent	–
skattebefrielse inte	råtallolja,
följer av tidigare	bränsle som
punkter, förbrukning	avses i 2 kap.
för annat ändamål än	1 § första
drift av motordrivna	stycket 3 b
fordon i yrkesmässig
vattenbruksverksam-
het
11. Om skatte-	Bensin,	70 procent	20 procent	–
befrielse inte följer av	råtallolja,
tidigare punkter,	bränsle som
förbrukning för annat	avses i 2 kap.
ändamål än drift av	1 § första
motordrivna fordon i	stycket 3 b
yrkesmässig
jordbruks- eller
skogsbruks-
verksamhet
12. Om		–	–	100 procent
skattebefrielse inte
följer av tidigare
punkter, förbrukning i
sodapannor eller i
lutpannor

Prop. 2015/16:159

Bilaga 3

111

Prop. 2015/16:159

Bilaga 3

Ändamål	Bränsle som	Befrielse	Befrielse från	Befrielse
	inte ger	från energi-	koldioxid-	från svavel-
	befrielse	skatt	skatt	skatt
13. Förbrukning vid	Andra	89 procent	40 procent	–
tillverkningsprocessen	bränslen än
i gruvindustriell verk-	bränsle som
samhet för drift av	avses i 2 kap.
andra motordrivna	1 § första
fordon än personbilar,	stycket 3 b
lastbilar och bussar
14. –	–	–	–	–
15. –	–	–	–	–
16. Förbrukning i		100 procent	100 procent	100 procent
processer för
framställning av andra
mineraliska ämnen än
metaller under
förutsättning att det
ingående materialet
genom uppvärmning i
ugnar förändras
kemiskt eller dess inre
fysikaliska struktur
förändras
17. Om	Råtallolja
skattebefrielse inte	och bränsle
följer av tidigare	som avses i
punkter, förbrukning	2 kap. 1 §
för framställning av	första stycket
värme i en anläggning	3 b
för vilken
utsläppsrätter ska
överlämnas enligt
6 kap. 1 § lagen om
handel med
utsläppsrätter
a) i		70 procent	100 procent	–
kraftvärmeproduktion
b) i annan		–	20 procent	–
värmeproduktion

Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse
	2 a §29
Om bränsle som avses i 2 kap.		För drift av andra motordrivna
1 § första stycket 3 b förbrukas i		fordon än personbilar, lastbilar
yrkesmässig	jordbruks-,	och bussar medges befrielse från
skogsbruks- eller vattenbruks-		koldioxidskatt med	1 430 kronor
verksamhet för drift	av andra	per kubikmeter, om	bränsle som

29	Senaste lydelse 2015:747.
112

motordrivna fordon än personbilar, lastbilar och bussar medges befrielse från koldioxidskatt med 1 430 kronor per kubikmeter.

avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b	Prop. 2015/16:159
förbrukas i yrkesmässig	Bilaga 3

1.jordbruks- eller skogsbruks- verksamhet, eller

2.vattenbruksverksamhet.

2 b §

1.KN-nr 1507–1518,

2.KN-nr 2905 11 00, som inte är av syntetiskt ursprung, eller

3.KN-nr 3824 90 99.

Första stycket gäller också om produkterna ingår som en beståndsdel i ett annat bränsle.

För en produkt enligt KN-nr 3824 90 99 gäller första och andra styckena endast för skatt på den del av bränslet som framställts av biomassa.

Första–tredje styckena gäller endast om bränslet omfattas av ett


hållbarhetsbesked			enligt	3 kap.
1 b §	lagen	(2010:598)		om
hållbarhetskriterier			för biodriv-

medel och flytande biobränslen.

2 c §

För biogas som förbrukas som bränsle för uppvärmning medges befrielse från energiskatt med 100 procent och från koldioxid- skatt med 100 procent.

7 kap.

1 §30

Den som är skattskyldig får göra avdrag för skatt på bränsle

1. som	av den skattskyldige	1. som av den skattskyldige
exporterats till tredje land eller		exporterats till tredjeland eller
förts till	frizon eller frilager för	förts till frizon eller frilager för
annat ändamål än att förbrukas där,		annat ändamål än att förbrukas där,

30 Senaste lydelse 2012:837.

113

Prop. 2015/16:159

Bilaga 3

114

2. som av den skattskyldige förbrukats på ett sätt som ger rätt till skattebefrielse enligt 6 a kap.,

3.som har tagits emot av en skattebefriad förbrukare i enlighet med vad som framgår av dennes godkännande,

4.som har tagits emot för förbrukning i skepp eller luftfartyg med de undantag i fråga om vissa bränslen som anges i 6 a kap. 1 § 3 och 5,

5.som har tagits emot för förbrukning i båtar som avses i 6 a kap. 1 § 4 med de undantag i fråga om vissa bränslen som anges i denna punkt.

					Avdrag för skatt på bränsle som
					den skattskyldige förbrukat på ett
					sätt som ger rätt till skattebefrielse
					med stöd av 6 a kap. 1 § 9, 10, 11,
					13 eller 17 eller med stöd av
					6 a kap. 2 a, 2 b, 2 c eller 3 § får
					dock göras endast om den
					skattskyldige inte är ett företag
					utan rätt till statligt stöd.
				3 §31
En skattskyldig får göra avdrag					Den som är skattskyldig får göra
för skatt på bränsle som den					avdrag för energiskatt med 100
skattskyldige	har	förbrukat		eller	procent och för koldioxidskatt med
sålt som bränsle för uppvärmning					100 procent på biogas eller
och som utgör en energiprodukt					bränsle som avses i 6 a kap. 2 b §
enligt					och som sålts som bränsle för
1. KN-nr 1507–1518,					uppvärmning till någon som inte
2. KN-nr 2905 11 00, som inte					är en stödmottagare.
är av syntetiskt ursprung, eller
3. KN-nr 3824 90 99.
Första stycket gäller också om
produkterna	ingår som			en
beståndsdel i ett annat bränsle.
För produkt enligt KN-nr 3824
90 99 gäller första och andra
styckena endast för skatt på den
del av bränslet som framställts av
biomassa.
Första–tredje		styckena		gäller
endast om bränslet omfattas av ett
hållbarhetsbesked		enligt	3	kap.
1 b § lagen	(2010:598)			om
hållbarhetskriterier				för
biodrivmedel		och	flytande
biobränslen.

31 Senaste lydelse 2011:1197.

3 a §32	Prop. 2015/16:159
För andra bränslen än de som anges i 2 kap. 1 § första stycket 1, 2 eller	Bilaga 3
3 får en skattskyldig som har förbrukat eller sålt bränslet som
motorbränsle, göra avdrag för

1.energiskatt med 50 procent och koldioxidskatt med 100 procent på den andel av motorbränslet som framställts av biomassa och som utgör fettsyrametylester (Fame) enligt KN-nr 3824 90 99,

3.energiskatt med 100 procent och koldioxidskatt med 100 procent på den andel av motorbränslet som utgörs av någon annan beståndsdel än som anges i 1 eller 2 och som framställts av biomassa.

Avdrag får göras upp till ett belopp som motsvarar skatten på den andel av motorbränslet som utgörs av en eller flera beståndsdelar som framställts av biomassa.

Första stycket gäller endast om						Första stycket gäller endast om
motorbränslet eller beståndsdelen						1. motorbränslet		eller bestånds-
omfattas		av	ett	hållbarhetsbesked		delen	omfattas	av	ett
enligt 3 kap. lagen (2010:598) om						hållbarhetsbesked		enligt	3 kap.
hållbarhetskriterier					för biodriv-	lagen (2010:598) om hållbarhets-
medel	och		flytande		biobränslen	kriterier	för biodrivmedel och
och	av	ett		anläggningsbesked		flytande biobränslen och av ett
enligt 3 a kap. samma lag.						anläggningsbesked		enligt	3 a kap.
						samma lag,

2.uppgift lämnas om avdragets fördelning på stödmottagare, och

3.stödmottagaren inte är ett företag utan rätt till statligt stöd.

Första stycket gäller dock inte för biogas.

3 c §33

1.energiskatt med 74 procent och koldioxidskatt med 100 procent om beståndsdelen utgörs av etanol, och

2.energiskatt med 100 procent och koldioxidskatt med 100 procent om beståndsdelen utgörs av någon annan beståndsdel än som anges i 1 och som framställts av biomassa.

Om ett bränsle som framställts av biomassa utgör ett bränsle som avses

i2 kap. 1 § första stycket 1 eller 2, får i stället avdrag göras för energiskatt med 100 procent och för koldioxidskatt med 100 procent för den andel av motorbränslet som bränslet utgör.

Första och andra styckena gäller

32Senaste lydelse 2015:845.

33Senaste lydelse 2015:845.

115

Första och andra styckena gäller endast om

2. uppgift lämnas om avdragets fördelning på stödmottagare, och

3. stödmottagaren inte är ett

Prop. 2015/16:159

Bilaga 3

116

endast	om	motorbränslet			eller	endast om
beståndsdelen		omfattas		av	ett	1. motorbränslet			eller	bestånds-
hållbarhetsbesked			enligt	3 kap.		delen omfattas av ett hållbarhets-
lagen (2010:598) om hållbarhets-						besked	enligt		3 kap.		lagen
kriterier	för	biodrivmedel			och	(2010:598) om hållbarhetskriterier
flytande biobränslen och av ett						för biodrivmedel			och	flytande
anläggningsbesked			enligt	3 a kap.		biobränslen		och		av	ett
samma lag.						anläggningsbesked			enligt 3 a kap.
						samma lag,
						2. uppgift lämnas om avdragets
						fördelning på stödmottagare, och
						3. stödmottagaren inte					är ett
						företag utan rätt till statligt stöd.

3 d §34

1. energiskatt med 8 procent och koldioxidskatt med 100 procent om beståndsdelen utgörs av fettsyrametylester (Fame) enligt KN-nr 3824 90 99, och

2. energiskatt med 100 procent och koldioxidskatt med 100 procent om beståndsdelen utgörs av någon annan beståndsdel än som anges i 1 och som framställts av biomassa.

34 Senaste lydelse 2015:846.

företag utan rätt till statligt stöd.

Prop. 2015/16:159

4 §35

Bilaga 3

En skattskyldig får göra avdrag

för skatt på biogas som den

för energiskatt med 100 procent

skattskyldige

har

förbrukat

eller

och

för

koldioxidskatt

med

sålt som motorbränsle eller som

100 procent

på biogas

som

den

bränsle för uppvärmning.

skattskyldige

har

förbrukat

eller

sålt som motorbränsle.

I fråga om biogas som den

Första stycket gäller endast om

skattskyldige

har förbrukat

eller

1. uppgift lämnas om avdragets

sålt

som

motorbränsle

för

fördelning på stödmottagare, och

transportändamål

gäller

första

2. stödmottagaren

inte är

ett

stycket

endast

om bränslet

företag utan rätt till statligt stöd.

omfattas av

ett hållbarhetsbesked

enligt 3 kap. lagen (2010:598) om

hållbarhetskriterier

för

bio-

drivmedel och flytande bio-

bränslen och av ett anläggnings-

besked enligt 3 a kap. samma lag.

Om biogas förbrukats eller sålts

som motorbränsle för transport-

ändamål,

gäller

skattebefrielse

enligt denna paragraf endast om

biogasen

omfattas

ett

hållbarhetsbesked

enligt

kap.

lagen

(2010:598)

hållbarhetskriterier

för

biodriv-

medel

och

flytande

biobränslen

och

av ett

anläggningsbesked

enligt 3 a kap. samma lag

8 kap.

1 §36

Som skattebefriad förbrukare får					Som skattebefriad förbrukare får
godkännas	den	som	förbrukar		godkännas	den	som	förbrukar
bränsle för ändamål som anges i					bränsle för ändamål som anges i
6 a kap. 1 §	1–5, 10, 12 eller 16				6 a kap. 1 § 1–5, 12 eller 16				om
om han med hänsyn till sina					förbrukaren med hänsyn till sina
ekonomiska	förhållanden			och	ekonomiska	förhållanden			och
omständigheterna		i	övrigt	är	omständigheterna		i	övrigt	är
lämplig.					lämplig.

35Senaste lydelse 2015:846.

36Senaste lydelse 2009:1497.

117

återbetalning av skatten på bränslet.

Återbetalning med stöd av 6 a kap. 1 § 9–11, 13 eller 17 eller med stöd av 6 a kap. 2 a, 2 b, 2 c eller 3 § medges endast om sökanden inte är ett företag utan rätt till statligt stöd. I dessa fall krävs även att sökanden lämnar uppgifter om sin verksamhet i enlighet med vad som framgår av 1 kap. 13 §, om återbetalning söks med belopp som medför att sökandens sammanlagda åter- betalning inom stödordningen per kalenderår uppgår till minst

1. 15 000 euro i fall som avses i 6 a kap. 1 § 10 eller 2 a § 2, eller

2. 200 000 euro i övriga fall. Återbetalning med stöd av

6 a kap. 2 b § eller 2 c § medges endast i den utsträckning avdragsrätt inte följer av 7 kap. 3 §.

Prop. 2015/16:159

Bilaga 3

118

Den som godkänts som skattebefriad förbrukare får från en skattskyldig ta emot bränsle utan skatt, eller med nedsatt skatt, i den omfattning bränslet enligt 6 a kap. är befriat från skatt.

9 kap.

2 §37 Om någon som inte är

7 §38
Ansökan om återbetalning eller	Ansökan	om	återbetalning eller
kompensation enligt 2–6 §§ ska	kompensation enligt 2–6 §§ ska
omfatta en period om ett	omfatta en period om ett
kalenderkvartal och ska lämnas in	kalenderkvartal		och	ska	lämnas
till beskattningsmyndigheten inom	elektroniskt.		I	fråga	om
tre år efter periodens utgång. I	återbetalning enligt 2 § som görs
fråga om återbetalning enligt 2 §	med stöd	av 6 a kap. 1 §			10, 11

37Senaste lydelse 2009:1497.

38Senaste lydelse 2009:1495.

som sker med stöd av 6 a kap. 1 § 11 eller 2 a § ska dock återbetalningen omfatta en period om ett kalenderår. Om sökanden beräknas förbruka bränsle i större omfattning, får dock beskattnings- myndigheten medge att ansökan görs per kalenderkvartal. Ett sådant beslut får återkallas om sökanden begär det eller förutsättningar för medgivande inte finns.

eller		2 a §		ska		dock	Prop. 2015/16:159
återbetalningen omfatta en period							Bilaga 3
om ett kalenderår. Om sökanden
beräknas förbruka bränsle i större
omfattning, får dock beskattnings-
myndigheten medge att					ansökan
görs	per	kalenderkvartal.				Ett
sådant beslut får återkallas om
sökanden		begär		det		eller
förutsättningar			för	medgivande
inte finns.
Ansökan om			återbetalning			ska
lämnas in till beskattnings-
myndigheten inom tre år efter
utgången		av		kalenderåret
respektive		kalenderkvartalet				och
vara	undertecknad			av	sökanden
eller av den som är ombud eller
annan	behörig		företrädare			för
sökanden.
En ansökan som lämnats för en
sökande, som är juridisk person,
anses ha lämnats av sökanden om
det inte är uppenbart att den som
lämnande		begäran			saknade

behörighet att företräda sökanden.

8 §39

Rätt till återbetalning eller kompensation enligt 2–6 §§ föreligger endast när ersättningen för ett kalenderkvartal uppgår till

a) minst 1 000 kronor i fall som		1. minst 1 000 kronor i fall som
avses i 2, 4, 5 eller 6 §, och		avses i 2, 5 eller 6 §, och
b) minst 500 kronor i fall som		2. minst 500 kronor i fall som
avses i 3 §.		avses i 3 §.
Sådan återbetalning	enligt 2 §	Sådan återbetalning enligt 2 §
som sker med stöd av 6 a kap. 1 §		som görs med stöd av 6 a kap. 1 §
11 eller 2 a § får dock göras när		10, 11 eller 2 a § får dock göras
den sammanlagda	ersättningen	när den sammanlagda ersättningen
uppgår till minst 500 kronor per		uppgår till minst 500 kronor per
kalenderår.		kalenderår.

1.Denna lag träder i kraft den 1 juli 2016.

2.Beloppet som anges i 6 a kap. 2 a § ska vara 1 700 kronor per kubikmeter för sådan förbrukning som sker från och med den 1 juli 2016 till och med den 31 december 2018.

39 Senaste lydelse 2009:1495.

119

Prop. 2015/16:159

Bilaga 3

3. Bestämmelserna om avdragets fördelning på stödmottagare i 7 kap. 3 a § andra stycket 2, 3 c § tredje stycket 2, 3 d § tredje stycket 2 och 4 § andra stycket 1 tillämpas först när skattskyldigheten för bränslet inträder efter utgången av 2016.

4.Bestämmelserna i 9 kap. 2 § om sökandens skyldighet att lämna uppgifter om sin verksamhet enligt 1 kap. 13 § tillämpas först då återbetalning söks för en period som omfattar tid efter utgången av 2016.

5.Bestämmelserna i 9 kap. 7 § första stycket om att en ansökan ska lämnas elektroniskt tillämpas först då återbetalning söks för en period som omfattar tid efter utgången av 2016.

7.Den som söker återbetalning av skatt på bränsle enligt 9 kap. 2 § med stöd av 6 a kap. 1 § 9–11, 13 eller 17 eller 2 a, 2 b, 2 c eller 3 § för en period som omfattar hela eller delar av tiden från och med den 1 juli 2016 till och med den 31 december 2016, är skyldig att senast den 1 juli 2017 lämna uppgift till Skatteverket om sin verksamhet enligt 1 kap. 13 §, om det sammanlagda belopp som återbetalning för respektive stödordning söks med för perioden den 1 juli 2016 – 31 december 2016 uppgår till minst

a) 7 500 euro i fall där återbetalning söks med stöd av 6 a kap. 1 § 10 eller 2 a § 2, eller

b) 100 000 euro i övriga fall.

8.Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

120

Förslag till lag om ändring i lagen (2015:750) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi

Härigenom föreskrivs att 6 a kap. 1 § lagen (1994:1776) om skatt på energi i stället för lydelsen enligt lagen (2015:750) om ändring i den lagen ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

6 a kap.

1 §

Bränsle som används för nedan angivna ändamål, i förekommande fall med undantag för vissa bränsleslag, ska helt eller delvis befrias från skatt enligt följande, om inte annat anges.

Ändamål	Bränsle som	Befrielse	Befrielse från	Befrielse
	inte ger	från energi-	koldioxid-	från svavel-
	befrielse	skatt	skatt	skatt

1. Förbrukning		100 procent	100 procent	100 procent
a) För annat ändamål
än som motorbränsle
eller som bränsle för
uppvärmning
b) i metallurgiska		100 procent	100 procent	100 procent
processer under
förutsättning att det
ingående materialet
genom uppvärmning i
ugnar förändras
kemiskt eller dess inre
fysikaliska struktur
förändras eller
bibehålls i skänkar
eller liknande kärl
c) i annat fall än som		100 procent	100 procent	100 procent
avses i a eller b, då
bränslet i en och
samma process
används både som
bränsle för
uppvärmning och för
annat ändamål än som
motorbränsle eller
bränsle för
uppvärmning
2. Förbrukning i tåg	Bensin,	100 procent	100 procent	100 procent
eller annat spårbundet	bränsle som
färdmedel	avses i 2 kap.
	1 § första
	stycket 3 b

Prop. 2015/16:159

Bilaga 3

3. Förbrukning i	Bensin,	100 procent	100 procent	100 procent
skepp, när skeppet	bränsle som
inte används för	avses i 2 kap.
privat ändamål	1 § första
	stycket 3 b			121
				121

Prop. 2015/16:159

Bilaga 3

122

Ändamål	Bränsle som	Befrielse	Befrielse från	Befrielse
	inte ger	från energi-	koldioxid-	från svavel-
	befrielse	skatt	skatt	skatt
4. Förbrukning i båt	Bensin,	100 procent	100 procent	100 procent
för vilken	bränsle som
medgivande enligt	avses i 2 kap
2 kap. 9 § eller	1 § första
fiskelicens som inte är	stycket 3 b
begränsad till fiske
enbart i enskilt vatten
meddelats enligt
fiskelagen
(1993:787), när båten
inte används för
privat ändamål
5. Förbrukning
i
a) luftfartyg, när	Andra	100 procent	100 procent	100 procent
luftfartyget inte	bränslen än
används för privat	flygfotogen
ändamål	(KN-nr 2710
	19 21)
b) luftfartygsmotorer i	Andra	100 procent	100 procent	100 procent
provbädd eller	bränslen än
liknande anordning	flygbensin
	(KN-nr 2710
	11 31) och
	flygfotogen
6. Förbrukning vid		100 procent	100 procent	100 procent
framställning av
energiprodukter eller
andra produkter för
vilka skatteplikt har
inträtt för tillverkaren
7. Förbrukning för	Bränsle som	100 procent	100 procent	–
framställning av	avses i 2 kap.
skattepliktig elektrisk	1 § första
kraft	stycket 3 b
8. –		–	–	–
9. Om skattebefrielse	Bensin,
inte följer av tidigare	råtallolja,
punkter, förbrukning	bränsle som
för annat ändamål än	avses i 2 kap.
drift av motordrivna	1 § första
fordon vid	stycket 3 b
tillverknings-
processen i industriell
verksamhet
a) i en anläggning för		70 procent	100 procent	–
vilken utsläppsrätter
ska överlämnas enligt
6 kap. 1 § lagen
(2004:1199) om
handel med
utsläppsrätter

Ändamål	Bränsle som	Befrielse	Befrielse från	Befrielse
	inte ger	från energi-	koldioxid-	från svavel-
	befrielse	skatt	skatt	skatt
b) i andra fall än som		70 procent	–	–
avses under a
10. Om	Bensin,	70 procent	–	–
skattebefrielse inte	råtallolja,
följer av tidigare	bränsle som
punkter, förbrukning	avses i 2 kap.
för annat ändamål än	1 § första
drift av motordrivna	stycket 3 b
fordon vid yrkes-
mässig växthusodling
11. Om skatte-	Bensin,	70 procent	–	–
befrielse inte följer av	råtallolja,
tidigare punkter,	bränsle som
förbrukning för annat	avses i 2 kap.
ändamål än drift av	1 § första
motordrivna fordon i	stycket 3 b
yrkesmässig
jordbruks-,
skogsbruks- eller
vattenbruks-
verksamhet
12. Om		–	–	100 procent
skattebefrielse inte
följer av tidigare
punkter, förbrukning i
sodapannor eller i
lutpannor
13. Förbrukning vid	Andra	89 procent	40 procent	–
tillverkningsprocessen	bränslen än
i gruvindustriell verk-	bränsle som
samhet för drift av	avses i 2 kap.
andra motordrivna	1 § första
fordon än personbilar,	stycket 3 b
lastbilar och bussar
14. –	–	–	–	–
15. –	–	–	–	–
16. Förbrukning i		100 procent	100 procent	100 procent
processer för
framställning av andra
mineraliska ämnen än
metaller under
förutsättning att det
ingående materialet
genom uppvärmning i
ugnar förändras
kemiskt eller dess inre
fysikaliska struktur
förändras
17. Om	Råtallolja
skattebefrielse inte	och bränsle
följer av tidigare	som avses i
punkter, förbrukning	2 kap. 1 §

Prop. 2015/16:159

Bilaga 3

123

Prop. 2015/16:159

Bilaga 3

Ändamål	Bränsle som	Befrielse	Befrielse från	Befrielse
	inte ger	från energi-	koldioxid-	från svavel-
	befrielse	skatt	skatt	skatt
för framställning av	första stycket
värme i en anläggning	3 b
för vilken
utsläppsrätter ska
överlämnas enligt
6 kap. 1 § lagen om
handel med
utsläppsrätter
a) i		70 procent	100 procent	–
kraftvärmeproduktion
b) i annan		–	20 procent	–
värmeproduktion

Föreslagen lydelse

6 a kap.

1 §40

Bränsle som används för nedan angivna ändamål, i förekommande fall med undantag för vissa bränsleslag, ska helt eller delvis befrias från skatt enligt följande, om inte annat anges.

Ändamål	Bränsle som	Befrielse	Befrielse från	Befrielse
	inte ger	från energi-	koldioxid-	från svavel-
	befrielse	skatt	skatt	skatt

1. Förbrukning	100 procent	100 procent	100 procent
a) För annat ändamål
än som motorbränsle
eller som bränsle för
uppvärmning
b) i metallurgiska	100 procent	100 procent	100 procent
processer under
förutsättning att det
ingående materialet
genom uppvärmning i
ugnar förändras
kemiskt eller dess inre
fysikaliska struktur
förändras eller
bibehålls i skänkar
eller liknande kärl
c) i annat fall än som	100 procent	100 procent	100 procent
avses i a eller b, då
bränslet i en och
samma process
används både som
bränsle för
uppvärmning och för
annat ändamål än som
motorbränsle eller
bränsle för
40 Senaste lydelse 2015:750
124

Ändamål	Bränsle som	Befrielse	Befrielse från	Befrielse
	inte ger	från energi-	koldioxid-	från svavel-
	befrielse	skatt	skatt	skatt
uppvärmning
2. Förbrukning i tåg	Bensin,	100 procent	100 procent	100 procent
eller annat spårbundet	bränsle som
färdmedel	avses i 2 kap.
	1 § första
	stycket 3 b
3. Förbrukning i	Bensin,	100 procent	100 procent	100 procent
skepp, när skeppet	bränsle som
inte används för	avses i 2 kap.
privat ändamål	1 § första
	stycket 3 b
4. Förbrukning i båt	Bensin,	100 procent	100 procent	100 procent
för vilken	bränsle som
medgivande enligt	avses i 2 kap
2 kap. 9 § eller	1 § första
fiskelicens som inte är	stycket 3 b
begränsad till fiske
enbart i enskilt vatten
meddelats enligt
fiskelagen
(1993:787), när båten
inte används för
privat ändamål
5. Förbrukning
i
a) luftfartyg, när	Andra	100 procent	100 procent	100 procent
luftfartyget inte	bränslen än
används för privat	flygfotogen
ändamål	(KN-nr 2710
	19 21)
b) luftfartygsmotorer i	Andra	100 procent	100 procent	100 procent
provbädd eller	bränslen än
liknande anordning	flygbensin
	(KN-nr 2710
	11 31) och
	flygfotogen
6. Förbrukning vid		100 procent	100 procent	100 procent
framställning av
energiprodukter eller
andra produkter för
vilka skatteplikt har
inträtt för tillverkaren
7. Förbrukning för	Bränsle som	100 procent	100 procent	–
framställning av	avses i 2 kap.
skattepliktig elektrisk	1 § första
kraft	stycket 3 b
8. –		–	–	–
9. Om skattebefrielse	Bensin,
inte följer av tidigare	råtallolja,
punkter, förbrukning	bränsle som
för annat ändamål än	avses i 2 kap.

Prop. 2015/16:159

Bilaga 3

125

Prop. 2015/16:159

Bilaga 3

126

Ändamål	Bränsle som	Befrielse	Befrielse från	Befrielse
	inte ger	från energi-	koldioxid-	från svavel-
	befrielse	skatt	skatt	skatt
drift av motordrivna	1 § första
fordon vid	stycket 3 b
tillverknings-
processen i industriell
verksamhet
a) i en anläggning för		70 procent	100 procent	–
vilken utsläppsrätter
ska överlämnas enligt
6 kap. 1 § lagen
(2004:1199) om
handel med
utsläppsrätter
b) i andra fall än som		70 procent	–	–
avses under a
10. Om	Bensin,	70 procent	–	–
skattebefrielse inte	råtallolja,
följer av tidigare	bränsle som
punkter, förbrukning	avses i 2 kap.
för annat ändamål än	1 § första
drift av motordrivna	stycket 3 b
fordon i yrkesmässig
vattenbruksverksam-
het
11. Om skatte-	Bensin,	70 procent	–	–
befrielse inte följer av	råtallolja,
tidigare punkter,	bränsle som
förbrukning för annat	avses i 2 kap.
ändamål än drift av	1 § första
motordrivna fordon i	stycket 3 b
yrkesmässig
jordbruks- eller
skogsbruks-
verksamhet
12. Om		–	–	100 procent
skattebefrielse inte
följer av tidigare
punkter, förbrukning i
sodapannor eller i
lutpannor
13. Förbrukning vid	Andra	89 procent	40 procent	–
tillverkningsprocessen	bränslen än
i gruvindustriell verk-	bränsle som
samhet för drift av	avses i 2 kap.
andra motordrivna	1 § första
fordon än personbilar,	stycket 3 b
lastbilar och bussar
14. –	–	–	–	–
15. –	–	–	–	–
16. Förbrukning i		100 procent	100 procent	100 procent
processer för
framställning av andra
mineraliska ämnen än

Ändamål	Bränsle som	Befrielse	Befrielse från	Befrielse
	inte ger	från energi-	koldioxid-	från svavel-
	befrielse	skatt	skatt	skatt
metaller under
förutsättning att det
ingående materialet
genom uppvärmning i
ugnar förändras
kemiskt eller dess inre
fysikaliska struktur
förändras
17. Om	Råtallolja
skattebefrielse inte	och bränsle
följer av tidigare	som avses i
punkter, förbrukning	2 kap. 1 §
för framställning av	första stycket
värme i en anläggning	3 b
för vilken
utsläppsrätter ska
överlämnas enligt
6 kap. 1 § lagen om
handel med
utsläppsrätter
a) i		70 procent	100 procent	–
kraftvärmeproduktion
b) i annan		–	20 procent	–
värmeproduktion

Prop. 2015/16:159

Bilaga 3

127

Prop. 2015/16:159

Bilaga 4

128

Lagrådets yttrande

LAGRÅDET

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2016-03-10

Närvarande: F.d. justitieråden Leif Thorsson och Lennart Hamberg samt justitierådet Anita Saldén Enérus.

Vissa statsstödskrav på bränsleskatteområdet

Enligt en lagrådsremiss den 3 mars 2016 (Finansdepartementet) har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till

1.lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi,

2.lag om ändring i lagen (2015:750) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi.

Förslagen har inför Lagrådet föredragits av ämnesrådet Susanne Åkerfeldt samt departementssekreterarna Viktor Gunnarsson och Ulf Olovsson.

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslaget till lag om ändring i lagen om skatt på energi

För att genomföra EU-rättens regler om offentliggörande och information på en webbplats om företag som ges statligt stöd samt begränsningar i rätten till stöd till företag som är i svårigheter eller föremål för återkrav av olagligt statsstöd föreslås ändringar i reglerna för bränslebeskattningen.

1 kap. 12 §

I paragrafen definieras uttrycket ”företag utan rätt till statligt stöd”. Med det avses ett företag som har ekonomiska svårigheter på det sätt som anges i punkt 1 eller är ett företag som är föremål för betalningskrav på grund av ett tidigare kommissionsbeslut som förklarar ett stöd olagligt och oförenligt med den inre marknaden. I remissen används det definierade uttrycket bl.a. i 7 kap. 1, 3 a, 3 c, 3 d och 4 §§. På grund av utformningen av definitionen blir de nämnda bestämmelserna i 7 kap. svåra att läsa. Lagrådet föreslår att utformningen av definitionen övervägs ytterligare i det fortsatta lagstiftningsarbetet. Vidare underlättas läsningen om punkterna 2 och 3 i 3 a, 3 c och 3 d §§ samt punkterna 1 och 2 i 4 § byter plats.

1 kap. 13 §

I paragrafen definieras uttrycket ”uppgifter om stödmottagare”. I lagrummet regleras vilka uppgifter som måste samlas in för att Sverige ska kunna uppfylla EU-rättens krav på offentliggörande och information

på webbplatsen. Det anges i tre punkter vilken information som måste lämnas om stödmottagaren, uppgift om företagets storlek, var det är beläget och dess verksamhetsområde. Uppgifterna ska lämnas till Skatteverket.

Det definierade uttrycket används inte i lagförslagen i remissen, även om en hänvisning för ett annat motsvarande fall förekommer i 9 kap. 2 §. Lagrådet sätter därför i fråga om definitionen behövs. Det har dock vid föredragningen upplysts att definitionen behövs för förordningsändringar och för kommande förslag till ändringar i 11 kap.

Eftersom Lagrådet inte har tagit del av dessa förslag kan Lagrådet inte bedöma om definitionen har fått en ändamålsenlig utformning.

7 kap. 1, 3 a, 3 c, 3 d och 4 §§

Se vad Lagrådet anfört under 1 kap. 12 §.

Förslaget till lag om ändring i lagen om ändring i lagen om skatt på energi

Lagrådet lämnar förslaget utan erinran.

Prop. 2015/16:159

Bilaga 4

129

Prop. 2015/16:159

Finansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 31 mars 2016

Närvarande: statsminister Löfven, ordförande, och statsråden Romson, M Johansson, Persson, Bucht, Hellmark Knutsson, Regnér, Ygeman, A Johansson, Bolund, Damberg, Strandhäll, Shekarabi, Fridolin, Wikström, Hadzialic

Föredragande: statsrådet Bolund

Regeringen beslutar proposition Vissa statsstödskrav på bränsleskatteområdet

130