2016 års redogörelse för bolag med statligt ägande

1\WWNDSLWDOP§OEHVOXWDGHVS§ERODJVVW¦PPDQMDQ6(.VWRWDODNDSLWDOUHODWLRQVNDXQGHUQRUPDODI¸UK§OODQGHQXSSJ§WLOOPHOODQRFKSURFHQWHQKHWHU¸YHUGHWDY)LQDQV-

LQVSHNWLRQHQNRPPXQLFHUDGHNUDYHW

9(5. 6$0+(76%(5 7 7(/6()5%2/ $*0('67

$7/Ζ*7*$1'(

Skr. 2015/16:140

Inledning

Riksdagen har beslutat om att regeringen ska lämna en årlig redogörelse
för bolag med statligt ägande (prop. 1980/81:22, bet. 1980/81:NU29,
rskr. 1980/81:147). Redogörelsen har under åren utvecklats både till form
och till innehåll. Syftet med redogörelsen är att beskriva statens bolags-
ägande och de värden som finns i bolagen med statligt ägande. Verk-
samhetsberättelsen för bolag med statligt ägande utgör regeringens årliga
redogörelse (se bilagan). Verksamhetsberättelsen finns i likhet med del-
årsrapporterna för bolagen med statligt ägande även på regeringens
webbplats: www.regeringen.se.
I verksamhetsberättelsen som bifogas denna skrivelse redovisas hur
förvaltningen av statens bolagsägande utvecklades under 2015 och fram
t.o.m. den 1 maj 2016. I redovisningen ingår dels information om aktie-
bolag vars aktier förvaltas av Regeringskansliet, dels information om
organisationerna			Svenska		skeppshypotekskassan,	Stiftelsen		Industri-
fonden och Stiftelsen Norrlandsfonden.
I	verksamhetsberättelsen				redogör regeringen även för statens ägar-
policy och riktlinjer för företag med statligt ägande samt för hur för-
valtningen och bolagen utvecklats under året. Statens ägarpolicy är
oförändrad sedan 2015 års redogörelse för företag med statligt ägande
(skr. 2014/15:140). Regeringen avser att revidera							statens	ägarpolicy
under 2016 och fatta beslut om statens ägarpolicy i särskild ordning mot
slutet av året. En redogörelse för beslutet kommer att lämnas i näst-
kommande redogörelse för företag med statligt ägande. Regeringen avser
att även framledes tillämpa nämnda reviderade ordning.
Det övergripande målet för regeringen är att bolagen ska skapa värde
och i förekommande fall se till att de särskilt beslutade samhällsupp-
dragen utförs väl. För att åstadkomma detta är det bl.a. viktigt att ge
bolagen		förutsättningar			och möjligheter att utvecklas och fortsätta
konkurrera på sina marknader. Det är viktigt att staten är en aktiv, pro-
fessionell ägare med fokus på långsiktigt värdeskapande. Regeringen ser
ständigt över portföljen av bolag för att pröva skälen för fortsatt statligt
ägande, men också som ett led i att överväga bolagens olika uppdrag och
inriktningar.
Mot bakgrund av Riksrevisionens granskning av regeringens hantering
av risker i statliga bolag (RiR 2015:15), och som ett led i regeringens
utveckling av regeringens informationsgivning till riksdagen i syfte att
förse riksdagen med en samlad bild av riskerna i den statligt ägda
bolagsportföljen, återfinns					i verksamhetsberättelsen i år en beskrivning
av omvärldsfaktorer, men även branschspecifika riskfaktorer, som kan få
inverkan på den statligt ägda bolagsportföljen.
I verksamhetsberättelsen finns vidare information om statens för-
valtningskostnader,			bl.a.		interna kostnader och kostnader för köpta
tjänster. I verksamhetsberättelsen beskrivs också							processen		för	att
nominera styrelseledamöter. I ett avsnitt beskrivs regeringens riktlinjer
för	anställningsvillkor			för ledande befattningshavare i företag						med
statligt		ägande. I	andra	avsnitt behandlas bolagens		ekonomiska			mål.	I	3

Skr. 2015/16:140	verksamhetsberättelsen	beskrivs	även	hållbarhetsarbetet	i bolagen	med
	statligt ägande och en återrapportering görs av Vattenfalls utveckling i
	förhållande till de så kallade 2020-målen. I ett avsnitt redogörs för
	Regeringskansliets arbete med att fastställa s.k. uppdragsmål (mål för de
	särskilt beslutade samhällsuppdragen).
	Könsuppdelad statistik finns för styrelse, VD och ledningsgrupp. En
	sammanställning av fördelningen mellan revisionsarvoden och övriga
	arvoden som utbetalats till revisonsbolag presenteras också. Vidare redo-
	visas en konsoliderad balans- och resultaträkning. Det finns också en
	sammanfattande redovisning över beslutade utdelningar från och anslag
	till bolag med statligt ägande.
	Liksom tidigare år finns i verksamhetsberättelsen				företagspresenta-
	tioner som innehåller en kortfattad ekonomisk redovisning, en presenta-
	tion av bolagets verksamhet och mål samt måluppföljning. I syfte att
	tydliggöra motiven till att staten äger bolaget inleds varje företags-
	presentation med en	ingress	som	ger en översiktlig	bild av	bolagets

uppdrag och verksamhet. Som ett komplement till denna översikt finns en förteckning över de förslag som regeringen lämnat till riksdagen och som behandlar de aktuella bolagen. I företagspresentationen finns även information om bolagens styrelseledamöter och deras arvoden. I presen- tationen redovisas också om bolaget redovisar enligt IFRS (International Financial Reporting Standards) eller lämnar en hållbarhetsredovisning enligt GRI (Global Reporting Initiative).

Skr. 2015/16:140

Bilaga

Portföljöversikt
6WDWHQVERODJVSRUWI¸OMEHVW§UDYΈERODJRFKKDUVLQW\QJGSXQNWLQRP
EDVLQGXVWULHQHUJL'HȵHVWDERODJ¦UYLQVWGULYDQGH2PNULQJK¦OIWHQKDU
V¦UVNLOWEHVOXWDGHVDPK¦OOVXSSGUDJ
Sektorfördelning, % av portföljens värde		Uppskattat värde på statens bolagsportfölj, mdkr
7UDQVSRUWΆ		ΈΊ
ΖQIUDVWUXNWXUΈ	%DVLQGXVWUL		Έ
.RQVXPHQWΉ	%DVLQGXVWUL
.RQVXPHQWΉ	(QHUJLΆ΅			·Ή
	(QHUJLΆ΅				·Ά
)LQDQV΄					·Ά
)DVWLJKHW΄Ά
	7HOHNRP΄Ή
7M¦QVW΄·

Utdelning, mdkr	Antal anställda

Balanserad könsfördelning2		Antal styrelseledamöter
6W\UHOVHOHGDP¸WHUDQGHONYLQQRU	6W\UHOVHRUGI¸UDQGHDQGHONYLQQRU	Antal styrelseledamöter
49%	46%	274

Nettoomsättning, mdkr	5HVXOWDWHIWHUVNDWWMDQ GHF %RODJPHGVW¸UVWUHVXOWDWS§YHUNDQmnkr
346
	Vattenfall
	LKAB
	Svenska Spel
	$NDGHPLVND+XV
	7HOLD&RPSDQ\
Resultat efter skatt, mdkr	Sveaskog
	Sveaskog
	Swedavia
	Swedavia
	Övriga
	Totalt

%RODJPHGVWDWOLJW¦JDQGHLQNOXVLYHLQWUHVVHERODJ .¸QVI¸UGHOQLQJHQDYVHUGHVWDWOLJWKHO¦JGDERODJHQ

Skr. 2015/16:140

Bilaga

6MXERODJVW§UI¸USURFHQWDYQHWWRRPV¦WWQLQJHQLQNOXVLYHLQWUHVVHERODJ

	Omsättnings-	Antal	Nettoomsättning, mnkr	Rörelseresultat, mnkr
Bolag (ägarandel, %)	fördelning1, %	anställda	-DQȂGHF	-DQȂGHF
9DWWHQIDOO			b	b

3RVW1RUG			b

7HOLD&RPSDQ\			b	b

6\VWHPERODJHW			b	179

$SRWHNHW			b	464

/.$%		4 463	b	b

6-		4 232	b

$QGHODYQHWWRRPV¦WWQLQJHQLQNOXVLYHLQWUHVVHERODJPLOMDUGHUNURQRU

	Nettoomsättning,	Rörelseresultat,
Bolag (ägarandel, %)	mnkr	mnkr
Bolag (ägarandel, %)	MDQGHF	MDQGHF
$NDGHPLVND+XV	b	b
$OPL)¸UHWDJVSDUWQHU
$3/$SRWHN3URGXNWLRQ		9
/DERUDWRULHU	b	9
$SRWHNVJUXSSHQ		-19
Arlandabanan Infra-
VWUXFWXUH
%LOSURYQLQJHQ		72
%RVWDGVJDUDQWL
'UDPDWHQ	273	2
(66(XURSHDQ6SDOODWLRQ
6RXUFH
)RXULHUWUDQVIRUP	72	-76
*UHHQ&DUJR	b
*¸WDNDQDOERODJ	62	-3
ΖQIUDQRUG	b
ΖQODQGVLQQRYDWLRQ	3
-HUQKXVHQ		b
/HUQLD	b
0HWULD	431	24
Miljömärkning Sverige		-3
		-3
2SHUDQ		-6
2ULR
5Ζ6(5HVHDUFKΖQVWLWXWHV	b
RI6ZHGHQ

	Nettoomsättning,	Rörelseresultat,
Bolag (ägarandel, %)	mnkr	mnkr
Bolag (ägarandel, %)	MDQGHF	MDQGHF
6DPKDOO	b
6$6	b	b
6%$%	b	b
6(.	b	b
626$ODUP		1
6SHFLDOIDVWLJKHWHU	b	b

66&6YHQVND
U\PGDNWLHERODJHW
Statens Bostads-		-14
RPYDQGOLQJ		-14
6YHDVNRJ	b	b
6YHGDE	6	336
6ZHGDYLD	b	b
6ZHGHVXUYH\
6ZHGIXQGΖQWHUQDWLRQDO

6YHQVND6NHSSVK\SRWHN	163
	163
6YHQVND6SHO	b	b
6YHYLD	b
7HUDFRP%R[HU*URXS
	b
9DVDOOHQ	47	14
9LVLW6ZHGHQ		9
9RNVHQ§VHQ	47	-1

Skr. 2015/16:140

Bilaga

8WYHFNOLQJ΅ ΄Έ

Omsättning

Den konsoliderade omsättningen för bolagen med statligt ägande sjönk under 2015 med 1 procent jämfört med föregående år och uppgick till ,1 (50,1) miljarder kronor. Vattenfall är fortsatt det enskilt största innehavet och svarar för () pro- cent av omsättningen i den statliga bolagsportföljen. Vattenfalls omsättning 2015 sjönk med 1, miljarder kronor jämfört med föregående år, vilket främst beror på lägre elpriser.

LKAB:s omsättning 2015 minskade till följd av framför allt fortsatt fallande järnmalmspriser med , miljarder kronor jämfört med föregående år. Omsättningen i Systembolaget och Apoteket ökade med 1,2 respektive 1,0 miljarder kronor.

Omsättningen i Telia Company , som redovisas som intresse- bolag,ökade under året med 5, miljarder kronor. Svenska staten äger ,2 procent av aktierna i Telia Company, vilket ger en omsättningspåverkan om 2,0 (0,0) miljarder kronor.

Nettomsättning, exklusive intressebolag

Mnkr
b	b	b	b

2PV¦WWQLQJVI¸UGHOQLQJMDQȂGHF LQNOXVLYHLQWUHVVHERODJ

YULJD΅Ά

	6-΅Ά	9DWWHQIDOO·΅Έ
	/.$%·΅
	$SRWHNHWΈ΄
΄%RODJHW¦QGUDGHQDPQIU§Q7HOLD6RQHUDWLOO7HOLD&RPSDQ\	6\VWHPERODJHWΊ΄
΄%RODJHW¦QGUDGHQDPQIU§Q7HOLD6RQHUDWLOO7HOLD&RPSDQ\
YLGERODJVVW¦PPDQGHQ΄΅DSULO΅ ΄Ή	7HOLD&RPSDQ\ Ά	3RVW1RUG΄΅

Resultat och utdelning

Det konsoliderade resultatet efter skatt för bolagen med statligt ägande uppgick till -1, (1 ,5) miljarder kronor 2015. Resultat- försämringen förklaras framför allt av att resultatet 2015 belas- tas av Vattenfalls nedskrivningar för främst kärnkraft i Sverige och brunkol i Tyskland på , (2,) miljarder kronor. Vatten- falls resultat efter skatt 2015 var -1, miljarder kronor vilket var 11,5 miljarder lägre än 201. Det lägre konsoliderade resultatet förklaras också till stor del av nedskrivningen av LKAB:s järn- malmsverksamhet i Kiruna, Malmberget och Svappavaara på ,1 miljarder kronor. LKAB:s resultat efter skatt 2015 minskade med miljarder kronor till -5, miljarder kronor. Statens andel av Telia Companys resultat minskade med 0, miljarder kronor till 1, miljarder kronor. I Akademiska Hus minskade resulta-

tet med 0, miljarder som en följd av lägre positiva värdeföränd- ringar i fastigheter. Resultatet i Swedavia ökade med 0,5 miljar- der kronor främst till följd av realisationsvinst från försäljning av en fastighetsportfölj.

Kassaödet från den löpande verksamheten stärktes under året i Vattenfall med 0, miljarder kronor till 0, miljarder kronor. Kassaödet i Vattenfall motsvarar drygt 0 procent av hela portföljens kassaöde.

Under 2015 mottog staten 2 ,0 (1,) miljarder kronor i utdel- ningar från de statligt ägda bolagen. Störst utdelning kom från Akademiska Hus, , miljarder kronor.

5HVXOWDWHIWHUVNDWWPLQVNDGHWLOO PGNU				5HVXOWDWHIWHUVNDWWMDQȂGHF
Mnkr				Bolag med störst resultatpåverkan, mnkr
				Vattenfall
				LKAB
				Svenska Spel
				Svenska Spel
				$NDGHPLVND+XV
				7HOLD&RPSDQ\
				Sveaskog
				Swedavia
				Övriga
				Totalt

9(5. 6

$0+(76%(5 7 7(/6()5%2/ $*0('67

$7/Ζ*7*$1'(

Skr. 2015/16:140

Bilaga

Bruttoinvesteringar
Mnkr


%UXWWRLQYHVWHULQJDUQD¸NDGHPHG΄SURFHQW
XQGHU΅ ΄ΈWLOO·΅·ΊΌPLOMDUGHUNURQRU

'HWRWDODLQYHVWHULQJDUQDGRPLQHUDGHVDY 9DWWHQIDOOVLQYHVWHULQJDUS§΅ΊPLOMDUGHU NURQRUHQPLQVNQLQJPHG΄SURFHQWIU§Q΅ ΄·

Avkastning på eget kapital


	4,0	0,4

$YNDVWQLQJHQS§HJHWNDSLWDOVM¸QNXQGHU΅ ΄Έ
WLOO ·· SURFHQW

Utdelningar
Mnkr

Bolagen med statligt ägande ger viktiga bidrag

WLOOVWDWVNDVVDQ8QGHU΅ ΄ΈPRWWRJVWDWHQ΅Ή PLOMDUGHUNURQRULXWGHOQLQJDU'HW¦UHQ¸NQLQJ IU§Q΄·PLOMDUGHUNURQRU΅ ΄·

Bolag med statligt ägande, totalt

Mdkr		2014
Nettoomsättning
1HWWRRPV¦WWQLQJLQNOLQWUHVVHERODJ
5HVXOWDWI¸UHY¦UGHI¸U¦QGULQJDU
Värdeförändringar
5¸UHOVHUHVXOWDW(%Ζ7
5HVXOWDWI¸UHVNDWW
5HVXOWDWHIWHUVNDWW
%UXWWRLQYHVWHULQJDU
.DVVDȵ¸GHIU§QO¸SDQGHYHUNVDPKHWH[NO6(.RFK6%$%
6XPPDHJHWNDSLWDO
%DODQVRPVOXWQLQJ	b	b
$QWDODQVW¦OOGDLQNOLQWUHVVHERODJWXVHQWDO		163
8WGHOQLQJ
8SSVNDWWDWY¦UGH
$YNDVWQLQJS§HJHWNDSLWDO			(UK§OOHQXWGHOQLQJUHGRYLVDVS§GHW§UEHVOXWIDWWDVRP
6ROLGLWHW			XWGHOQLQJVHERODJHQVUHGRYLVQLQJDYI¸U¦QGULQJDY
6ROLGLWHW			HJHWNDSLWDORFKNDVVDȵ¸GHVUHGRYLVQLQJ
			HJHWNDSLWDORFKNDVVDȵ¸GHVUHGRYLVQLQJ

9(5. 6

$0+(76%(5 7 7(/6()5%2/ $*0('67

$7/Ζ*7*$1'(

Skr. 2015/16:140

Bilaga

Värdering av portföljen

Den statliga bolagsportföljen består av bolag inom sektorerna basindustri/energi, telekom, tjänst, fastighet, fnans, konsu- ment, infrastruktur och transport. Basindustri/energi är den dominerande sektorn följt av telekom, tjänst och fastighet. Portföljen är därmed konjunkturkänslig och värdet på portföl- jen påverkas till stor del av världsmarknadspriset på järnmalm samt elpriset på de marknader där Vattenfall verkar.

En värdering av bolagen och portföljen i sin helhet görs årligen och värdeutvecklingen redogörs här för med fem och ett års histo- rik. Ambitionen i värderingsarbetet är att ta fram en marknadvär- dering av bolagen och på portföljen. Majoriteten av bolagen vär- deras med utgångspunkt i beräkningar av framtida diskonterade kassaöden, kompletterat med relativvärderingar, där nyckeltal sätts i relation till jämförbara bolag. Fastighetsbolagen värderas till substansvärde och noterade bolag till marknadsvärde. Övriga bolag värderas till bokfört eget kapital.

Värdeutveckling i den statliga bolagsportföljen
Mdkr


%DVLQGXVWUL
%DVLQGXVWUL
Energi
Energi
Telekom
Tjänst
Fastighet
Finans
.RQVXPHQW
ΖQIUDVWUXNWXU
Transport

			.¦OOD1¦ULQJVGHSDUWHPHQWHW

9¦UGHXWYHFNOLQJ΅ ΄΄WLOO΅ ΄Έ

Vid utgången av 2015 beräknades värdet på den statliga bolagsportföljen till 0 miljarder kronor. Det är en minskning om cirka 150 miljarder kronor sedan 2011 då portföljen värdera- des till cirka 50 miljarder kronor. Värdeminskningen beror till del på de avyttringar som gjorts under perioden men också på minskat värde av befntlig verksamhet. Transaktionsnettot från försäljningar för perioden uppgår till cirka 0 miljarder kronor, varav försäljningen av innehavet i Nordea 201 utgör merparten. Justerat för försäljningar har portföljens värde under perioden minskat med cirka 110 miljarder kronor, eller knappt 20procent. Som jämförelse har Stockholmsbörsen under samma period ökat i värde med cirka 5 procent. Då sektorsammansättningen i den statliga portföljen skiljer sig från Stockholmsbörsen är utvecklingen dock inte helt jämförbar.

Portföljens värdeminskning, rensat för försäljningar, om 110miljarder kronor förklaras främst av värdeutvecklingen i sektorn basindustri/energi där Vattenfall och LKAB ingår.

Det är den dominerande sektorn i portföljen även om vikten

har minskat under den senaste femårsperioden. Sedan 2011 har innehaven i sektorn basindustri/energi minskat i värde med cirka 150miljarder kronor, från cirka 20 miljarder kronor till cirka 10 miljarder kronor. Som andel av den totala statliga bolagsportföljen har denna sektor gått från att ha utgjort cirka hälften av portföljens värde 2011 till cirka en tredjedel av värdet vid utgången av 2015.

Värdet för den statliga bolagsportföljen exklusive sektorn bas- industri/energi har under samma period ökat i värde med cirka 0 miljarder kronor, från cirka 20 miljarder kronor till cirka 0 miljarder kronor. Det motsvarar en ökning med i genom- snitt procent per år. Stockholmsbörsen har under samma period ökat i värde med i genomsnitt 1 procent per år.

Sektorer i den statliga bolagsportföljen som har utvecklats väl sedan 2011 är framför allt konsument-, fnans- och fastighets- sektorn. Ökningen inom sektorn konsument beror främst på en god värdeutveckling i Apoteket vars underliggande resultat för- bättrats. Ökningen i sektorn fnans beror framför allt på SBAB, som gynnats av utvecklingen på den svenska bostadsmarkna-

Långsiktigt hållbart skogsbruk

6YHDVNRJI¸UYDOWDUΆ΄PLOMRQHUKHNWDUSURGXNWLYVNRJVPDUNYLONHWXWJ¸U΄·SURFHQWDY 6YHULJHVVNRJVPDUN%RODJHWEHGULYHUHWWO§QJVLNWLJWK§OOEDUWVNRJVEUXNEODQGDQQDW JHQRPDWWDYV¦WWD΅SURFHQWDYGHQSURGXNWLYDVNRJVPDUNHQVRPQDWXUY§UGVDUHDO RFKHWDEOHULQJDYWRWDOWΆΊHNRSDUNHU

9(5. 6

$0+(76%(5 7 7(/6()5%2/ $*0('67

$7/Ζ*7*$1'(

Skr. 2015/16:140

Bilaga

6-VVQDEEW§JI§UDOOWȵHUDWWUHVDPLOM¸ULNWLJW

6-VVQDEEW§JVVDWVQLQJPHOODQ*¸WHERUJRFK0DOP¸ORFNDGH XQGHUPDM΅ ΄Έ¸YHUΉΈ UHVHQ¦UHU'HWYDUQ\WWUHNRUGRFK HQ¸NQLQJPHG΅ΈSURFHQWM¦PI¸UWPHGPRWVYDUDQGHP§QDG I¸UHJ§HQGH§U6QDEEDVWHUHVWLGHQPHOODQ*¸WHERUJRFK 0DOP¸¦U΅΅ΌWLPPDU

den. Inom sektorn fastighet beror ökningen främst på nybygg- nationer inom Akademiska Hus.

9¦UGHXWYHFNOLQJ΅ ΄Έ

Under 2015 sjönk värdet på den statliga bolagsportföljen med cirka 0 miljarder kronor, eller knappt procent, jämfört med föregående år. Som jämförelse steg Stockholmsbörsen1 under samma period med cirka procent. Utdelningar till staten under 2015 uppgick till cirka 2 miljarder kronor, vilket mot- svarar en direktavkastning på knappt procent. Som jämförelse var Stockholmsbörsens direktavkastning drygt procent.

De största värdeförändringarna i den statliga bolagsportföljen under det senaste året stod sektorerna tjänst, telekom och basin- dustri/energi för.

Innehaven i sektorn tjänst värderades vid utgången av 2015 till cirka 0 miljarder kronor, vilket är en minskning med cirka 20miljarder kronor, eller cirka 25 procent, jämfört med föregå- ende år. Minskningen av det beräknade värdet beror framför allt på en diskontering av en eventuell framtida indragning av undantaget av spel- och bolagsskatt för Svenska Spel2, .

Vid utgången av 2015 uppgick värdet i sektorn telekom till cirka miljarder kronor, vilket är en minskning med cirka 1miljarder kronor, eller cirka 1 procent, jämfört med före-

gående år. Minskningen i värde förklaras av utvecklingen i Telia Companys aktiekurs.

Värdet i sektorn basindustri/energi uppskattades vid utgången av 2015 till cirka 10 miljarder kronor, vilket är en minskning med cirka miljarder kronor, eller cirka procent, jämfört med föregående år. Den negativa värdeutvecklingen beror framför allt på låga råvarupriser.

Värdet för den resterande statliga bolagsportföljen uppskatta- des vid utgången av 2015 till cirka 1 0 miljarder kronor, vilket är en ökning med cirka 10 miljarder kronor, eller cirka procent, jämfört med föregående år.

Kursutveckling börsnoterade innehav

Under 2015 minskade värdet på innehavet i Telia Company med 1 procent medan det ökade med 1 procent för SAS. Sammanta- get minskade värdet på de börsnoterade innehaven med 15 procent eller 12, miljarder kronor. Samtidigt ökade Stockholmsbörsen med 10 procent under året.

20;6WRFNKROPΖQGH[+¦GDQHIWHUDYVHUK¦QYLVQLQJDUWLOO6WRFNKROPVE¸UVHQGHWWDLQGH[

ΖQW¦NWHUQDWLOOVWDWVNDVVDQNRPPHUYLGHQIUDPWLGDVSHORFKERODJVVNDWWI¸U6YHQVND6SHO DWWXWJ¸UDVDYXWGHOQLQJRFKVNDWWLVW¦OOHWI¸UVRPQXHQGDVWDYXWGHOQLQJ9¦UGHULQJV WHNQLVNWI§UGRFNERODJHWHQO¦JUHY¦UGHULQJYLGGHWWDVFHQDULR

YHQRPGHWU§GHUVWRURV¦NHUKHWNULQJXWIDOOHWDYXWUHGQLQJHQWDVVNDWWHQLQLY¦UGHULQJHQ

Kursutveckling börsnoterade innehav

Under 2015 minskade värdet på innehavet i Telia Company med 1 procent. Värdet på innehavet i SAS ökade med med 1 procent. Sammantaget minskade värdet på de börsnoterade

innehaven med 15 procent eller 12, miljarder kronor. Samtidigt ökade Stockholmsbörsen med 10 procent under året.

Börsvärde statens noterade aktieinnehav

				GHF		GHF		IHE
			Aktiernas andel			Kursför-		Kursför-
	Statens		av statens totala			ändring		ändring
	innehav,	Ägarandel	bolagsportfölj	Marknads-	Marknads-	jämfört med	Marknads-	jämfört med
Bolag	antal aktier	i bolaget, %	Y¦UGHmdkr), %	värde, mnkr	värde, mnkr	GHF	värde, mnkr	GHF

7HOLD&RPSDQ\		-16%	63 676	-7%
SAS		61%		-7%
Totalt
$QGHODYU¸VWHUL6$6¦USURFHQWRFKDQGHODYNDSLWDOSURFHQW
9(5. 6$0+(76%(5 7 7(/6()5%2/ $*0('67	$7/Ζ7$1'(			7

Skr. 2015/16:140

Bilaga

Aktivt ägande skapar långsiktigt värde

'HVWDWOLJW¦JGDERODJHQVRP\WWHUVW¦JVDYVYHQVNDIRONHWXWJ¸UHQEHW\GDQGHGHODY VYHQVNWQ¦ULQJVOLY6WDWHQKDUG¦UI¸UHQYLNWLJWXSSJLIWDWWDNWLYWI¸UYDOWDVWDWHQV¦JDQGH LERODJHQV§DWWGHQO§QJVLNWLJDY¦UGHXWYHFNOLQJEOLUGHQE¦VWDP¸MOLJD5DPYHUNHWI¸U ERODJVVW\UQLQJHQXWJ¸UVDYVWDWHQV¦JDUSROLF\

Regeringen har i uppdrag av riksdagen att – i enlighet med statens ägarpolicy – förvalta statens tillgångar, däribland aktierna i bola- gen med statligt ägande. Statens aktieportfölj består av 1 helägda och nio delägda bolag. Det uppskattade sammanlagda värdet på aktierna var per den 1 december 2015 cirka 0 miljarder kronor. Utöver detta förvaltas två verksamhetsstiftelser.

De statligt ägda bolagen med dotterbolag sysselsätter tillsam- mans cirka 121 000 personer och cirka 15 000 personer när även intressebolagen inkluderas. Bland bolagen med statligt ägande åter- fnns många starka varumärken. Ofta spelar bolagen en viktig roll i det svenska samhället då många av dem startat som a ärsverk,

a ärsverksamhet inom myndighet eller som statliga monopol. I dag verkar de esta av bolagen på fullt ut konkurrensutsatta marknader.

Regeringen har riksdagens uppdrag att aktivt förvalta statens ägande i bolag så att den långsiktiga värdeutvecklingen blir den bästa möjliga och, i förekommande fall, att de särskilt beslutade samhällsuppdragen utförs väl. Inriktningen på många av bola- gens verksamhet och samhällsuppdrag medför att staten även framgent förväntas vara en stor bolagsägare. Regeringen anser att bolagen ska förvaltas på ett aktivt och professionellt sätt, med långsiktig värdeutveckling som ett övergripande mål, samt i förekommande fall se till att de särskilt beslutade samhällsupp- dragen utförs väl. Detta innebär att bolagen ska agera långsik- tigt, e ektivt och lönsamt samt ges förmåga att utvecklas. Bolag med statligt ägande ska agera föredömligt inom området håll- bart företagande och i övrigt agera på ett sätt så att de åtnjuter

o entligt förtroende.

Den svenska regeringens förvaltningsprinciper följer i stort sett OECD:s riktlinjer för styrning av statligt ägda bolag som Sverige deltagit i att utveckla.

Statens ägarstyrningsmodell

Ramverket för den statliga bolagsförvaltningen återges i sta- tens ägarpolicy. Här klargör regeringen sin inställning i viktiga principfrågor kring ägarstyrning och bolagsförvaltning, såsom

ansvarsfördelning mellan ägare, styrelse och bolagsledning. Ägar- policyn tillämpas i statens helägda bolag och i de bolag där staten är delägare verkar regeringen för att ägarpolicyn tillämpas.

Bolag som ägs av staten styrs associationsrättsligt på samma sätt som privatägda bolag av aktiebolagslagen som kompletteras av svensk kod för bolagsstyrning (näringslivets normer för god bolagsstyrning). Bolag med statligt ägande är ålagda samma externa fnansiella rapporteringskrav som börsbolag. Kravet på transparens i bolagen med statligt ägande syftar till att bibehålla förtroendet för bolagen hos allmänheten och i näringslivet.

En aktiv förvaltning av de olika bolagsinnehaven syftar till att långsiktigt ha en god insikt i bolagens verksamheter och löpande hantera olika ägarfrågor.

Mål och uppföljning

Målen är viktiga redskap för att tydligt kommunicera statens förväntningar som ägare. Genom att bolagens prestation regel- bundet följs upp mot fastställda mål kan bolagens utveckling mätas. I det fall ett bolag inte når målen kan ägaren begära en plan från bolaget på åtgärder att vidta.

Statliga ägarstyrningen – mål och uppföljning

Ansvar

Beslutsmandat

5LNVGDJRFKUHJHULQJ

Ägaren

%RODJVVW\UHOVH

Uppdrag

Ekonomiska mål		Uppdragsmål

Hållbarhetsmål

Ägaren +	Ägardialog
%RODJVVW\UHOVHRFKOHGQLQJ

Beskrivning

5LNVGDJHQEHVOXWDURPERODJHQV ¸YHUJULSDQGHXSSGUDJ5HJHULQJHQ

återrapporterar genom en årlig skrivelse till riksdagen där verk- samhetsberättelsen för bolag med

VWDWOLJW¦JDQGH¦UHQELODJD

(NRQRPLVNDP§OXSSGUDJVP§ORFK K§OOEDUKHWVP§OV\IWDUWLOODWWW\GOLJ- J¸UDERODJHWVXSSGUDJDWWYHUN- VDPKHWHQEHGULYVH HNWLYWRFK K§OOEDUWVDPWXQGHUO¦WWDXSS- I¸OMQLQJ9LGIDVWVW¦OODQGHWDYGH ROLNDW\SHUQDDYP§OHQEHDNWDVDWW GHVVDNRPSOHWWHUDURFKKDUPRQL- VHUDUPHGYDUDQGUD

I ägardialogen följer staten som

¦JDUHXSSDWWERODJHQI¸OMHUXSS- GUDJHWRFKGHEHVOXWDQGHP§OHQ

9(5. 6

$0+(76%(5 7 7(/6()5%2/ $*0('67

$7/Ζ*7*$1'(

Skr. 2015/16:140

Bilaga

Ramverket för bolag med statligt ägande

	Bolag med statligt ägande	Börsnoterade bolag	Myndighet
Rättsligt ramverk
Rättsligt ramverk	Aktiebolagslagen	Aktiebolagslagen	0\QGLJKHWVI¸URUGQLQJHQ
	6WDWHQV¦JDUSROLF\	Noteringsavtal	)¸URUGQLQJPHGLQVWUXNWLRQ
	Noteringsavtal΄		I¸UP\QGLJKHWHU
Verksamhet och uppdrag
Verksamhet och uppdrag	Bolagsordningens	Bolagsordningens	Regleringsbrev
	verksamhetsparagraf	verksamhetsparagraf	6¦UVNLOGDUHJHULQJVEHVOXW
	Ägaranvisning΅		RPXSSGUDJ
Högsta beslutande organ
Högsta beslutande organ	Bolagsstämma	Bolagsstämma	0\QGLJKHWVFKHIVW\UHOVH
			eller nämnd
*¦OOHUI¸UH[WHUQUDSSRUWHULQJɅ
*¦OOHUI¸UH[WHUQUDSSRUWHULQJɅ
)¸UHNRPPHULKXYXGVDNI¸UERODJPHGV¦UVNLOWEHVOXWDWVDPK¦OOVXSSGUDJ

Aktivt ägande

(WWDNWLYW¦JDQGHLQRPUDPHQI¸UVWDWHQV¦JDUSROLF\

Bolagsgrupper för varje enskilt innehav

Transparenskrav		Arbete i
Transparenskrav		bolagsstyrelserna
		bolagsstyrelserna

	Aktivt ägande

Ägarmöten,		Nominering
löpande dialog		av styrelser


	Mål och
	utvärdering

Förvaltningen fokuserar bland annat på ekonomiska mål, upp- dragsmål och hållbarhetsmål. De ekonomiska målen ger möjlig- het att mäta och följa upp bolagens lönsamhet, e ektivitet och risknivå. Uppdragsmål sätts för de bolag som har särskilt beslu- tade samhällsuppdrag, framför allt för att utvärdera hur väl det särskilt beslutade samhällsuppdraget utförs. För att på ett tyd- ligt sätt integrera hållbart företagande i bolagets a ärsstrategi har ägaren uppdragit till bolagsstyrelserna att fastställa strate- giska hållbarhetsmål. Dessa mål följer ägaren därefter upp. Håll- barhetsmålen fastställs för de mest relevanta områdena för res- pektive bolag inom mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljö, anti-korruption och a ärsetik samt jämställdhet och mångfald.

Styrelsenominering

En betydelsefull del i statens ägarstyrning är styrelsenomine- ringarna. Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och för- valtning av dess angelägenheter, vilket bland annat innebär att styrelsen fastställer bolagets övergripande strategi samt fattar andra viktigare strategiska beslut. För att säkerställa en så e ek- tiv kompetensförsörjning som möjligt tillämpas en strukture- rad styrelsenomineringsprocess för bolag med statligt ägande.

Förvaltningsorganisationen inom

Näringsdepartementet

$YGHOQLQJHQI¸ULQQRYDWLRQRFKVWDWOLJDERODJ

Förvaltningsorganisationen

	Enheten för statlig	Enheten för bolagsanalys
	bolagsförvaltning	och ägarstyrning
	Bolagsförvaltare som:	([SHUWHULQRP
	$UEHWDULERODJHQVVW\UHOVHU	ERODJVDQDO\VD ¦UVMXULGLN
	$UEHWDULERODJHQVVW\UHOVHU	VW\UHOVHUHNU\WHULQJ
	XWVNRWW	VW\UHOVHUHNU\WHULQJ
	XWVNRWW	K§OOEDUWI¸UHWDJDQGHRFK
		K§OOEDUWI¸UHWDJDQGHRFK
	Sköter löpande kontakter	NRPPXQLNDWLRQVRP
	med bolagen	Ansvarar för övergripande
		Ansvarar för övergripande
	/HGHUERODJVJUXSSHUQDV	¦JDUVW\UQLQJVGRNXPHQW
	löpande arbete kring	P§OXSSI¸OMQLQJ
	bolagsinnehaven	NRPPXQLNDWLRQRFK
		VW\UHOVHUHNU\WHULQJ
		$UEHWDULERODJVJUXSSHUQD

Enheterna är organisatoriskt skilda från den marknadsreglerande verksamheten inom Regeringskansliet

Regeringen anser att det är viktigt att särskilja styrelsens och VD:s roller. Därför ska VD inte ingå i styrelsen.

Styrelsens ordförande har en särställning i styrelsen. Ord- föranden ansvarar för att styrelsens arbete är väl organiserat och bedrivs e ektivt, men har även andra uppgifter såsom ansvaret att samordna styrelsens syn med ägarens när bolaget står inför särskilt viktiga avgöranden. Mellan styrelsemötena håller ord- förande kontakten med VD och det är ordförande som ansvarar för den löpande dialogen med ägaren.

Dialog mellan ägare och bolag

Näringsdepartementet har förvaltningsansvar för majoriteten av de statligt ägda bolagen. Andra departement som också har för- valtningsansvar är Finansdepartementet, Kulturdepartementet, Socialdepartementet, Utbildningsdepartementet och Utrikes-

9(5. 6

$0+(76%(5 7 7(/6()5%2/ $*0('67

$7/Ζ*7*$1'(

Skr. 2015/16:140

Bilaga

departementet. De olika departementens statsråd och politiska ledning trä ar regelbundet styrelseordföranden och ledningen hos de statligt ägda bolagen. Syftet med dessa ägardialoger är bland annat att utvärdera bolagens prestation mot deras upp- satta ekonomiska mål, uppdragsmål och hållbarhetsmål.

Förvaltningsorganisation

Närings- och innovationsministern ansvarar för en enhetlig, övergripande ägarpolitik avseende bolag med statligt ägande och är ansvarigt statsråd för huvuddelen av bolagen. Närings- departementet har en särskild organisation specialiserad på ägarstyrning och bolagsförvaltning för att säkra ett långsik- tigt värdeskapande i den statliga bolagsportföljen. Förvaltnings- organisationen ingår i avdelningen för innovation och statliga bolag och är uppdelad i två enheter: enheten för statlig bolags- förvaltning respektive enheten för bolagsanalys och ägarstyr- ning. Dessa verkar i nära samarbete med varandra och är orga- nisatoriskt skilda från den marknadsreglerande verksamheten inom Regeringskansliet. Enheten för statlig bolagsförvaltning har förvaltare som arbetar i bolagens styrelser och utskott, koor- dinerar de löpande kontakterna med bolagen och leder organi- sationens löpande arbete kring innehaven organiserat i bolags- grupper. Enheten för bolagsanalys och ägarstyrning svarar för bolagsanalys, hållbart företagande, a ärsjuridik, styrelserekry- tering, kommunikation och investerarrelationer. Enheten arbe- tar bland annat med övergripande ägarstyrningsdokument såsom statens ägarpolicy och med uppföljningen av ekonomiska mål samt uppdragsmål.

Regeringens principer för en aktiv bolagsförvaltning och ägarstyrning omfattar även bolag där förvaltningsansvaret ligger inom andra delar av Regeringskansliet.

Bolagsgrupper

För varje enskilt bolagsinnehav har Näringsdepartementet orga- niserat en bolagsgrupp vars uppgift är att säkerställa en långsik- tigt hållbar värdeutveckling i bolaget. Bolagsgruppen leds av bolagsförvaltaren och består även av specialister inom analys,

a ärsjuridik, rekrytering, kommunikation och hållbart före- tagande, som var och en kan leda enskilda projekt inom ramen

för bolagsgruppen. Sammansättningen bidrar till att gruppen har en god insikt i marknadens och bolagets omvärld samt en förståelse för bolagets utmaningar och risker vilket gör att för- valtningen kan kravställa och utveckla bolagen. I bolagsgrup- pen sker analyser av bolagens verksamhet, marknad, konkur- renter och hållbart förtagande vilket bidrar till att säkerställa värdeskapandet i statens innehav genom en aktiv förvaltning.

Bolagsgrupperna hanterar samtliga löpande ägarfrågor som rör de förvaltade bolagen såsom den framåtblickande strategin och förändringar i marknaden, styrelseförändringar, utdelnings- nivåer och måluppfyllelse.

Kostnader

Kostnaden för förvaltningsorganisationen uppgick under 2015 till 0, (,) miljoner kronor vilket motsvarar 0,1 procent av förvaltat kapital. Arvode för externt köpta tjänster såsom fnan- siell, ekonomisk och juridisk rådgivning samt framställandet av verksamhetsberättelsen och Regeringskansliets delårsrappor- ter för bolag med statligt ägande uppgick till 21, (12,5) miljo- ner kronor. Kostnaderna för förvaltningsorganisationen utgörs huvudsakligen av lönekostnader men också av andra löpande kostnader såsom resor och kontorsmaterial. Kostnader för bolagsförvaltningen inom andra departement inräknas inte, då de främst består av lönekostnader som även hänförs till övriga arbetsuppgifter inom respektive departement.

Förändringar i portföljen

Under 2015 skedde inga andra förändringar i portföljen annat än att likvidationen av Ersättningsmark avslutades.

Styrelsenomineringsprocessen

Statens ägarstyrningsambition är att sätta samman välfunge- rande styrelser som har nödvändig branschkunskap och annan relevant kompetens för att utveckla det enskilda bolagets verk- samhet. Därutöver ska styrelseledamöterna ha integritet och förmåga att se till bolagets bästa. Styrelserna i de statligt ägda bolagen har i regel sex till åtta ordinarie ledamöter och inga suppleanter. Det begränsade antalet ledamöter syftar till att skapa ett e ektivt styrelsearbete.

Förvaltningsansvar
Näringsdepartementet			Finansdepartementet

$NDGHPLVND+XV	LKAB	Sveaskog	Miljömärkning Sverige
Almi Företagspartner	Metria	Svedab	Kulturdepartementet
Apoteket	Norrlandsfonden	6YHQVND6NHSSVK\SRWHN
$SRWHNVJUXSSHQ	2ULR	Svenska Spel	.XQJOLJD'UDPDWLVNDWHDWHUQ
			.XQJOLJD2SHUDQ
$UODQGDEDQDQΖQIDVWUXFWXUH	PostNord	Svevia
			Voksenåsen
Bilprovningen	5Ζ6(5HVHDUFKΖQVWLWXWHVRI	Swedavia

Bostadsgaranti	Sweden	6ZHGHVXUYH\	Socialdepartementet
(852)Ζ0$	Samhall	6ZHGIXQG
			$3/$SRWHN3URGXNWLRQ
)RXULHUWUDQVIRUP	SAS	7HOLD&RPSDQ\
			Laboratorier
Green Cargo	SBAB	7HUDFRP%R[HU*URXS
			6\VWHPERODJHW
Göta kanalbolag	6(.6YHQVN([SRUWNUHGLW	Vasallen

ΖQGXVWULIRQGHQ	SJ	Vattenfall	Utbildningsdepartementet
Infranord	626$ODUP	VisitSweden	(66(XURSHDQ6SDOODWLRQ6RXUFH
Inlandsinnovation	6SHFLDOIDVWLJKHWHU		Utrikesdepartementet
-HUQKXVHQ	66&6YHQVNDU\PGDNWLHERODJHW
Lernia	Statens Bostadsomvandling		'RP6KYHWVLL


		9(5. 6$0+(76%(5 7 7(/6()5%2/ $0('67$7/Ζ7*$1'(

Skr. 2015/16:140

Bilaga

Bemyndiganden att förändra det statliga ägandet

Bolag	Nuvarande ägarandel, %	Bemyndigande att förändra ägandet till, %	Beslut
Bilprovningen			SURSEHW18UVNU
Bostadsgaranti			SURSEHW18UVNU
Lernia			SURSEHW18UVNU
2ULR			SURSEHW)L8UVNU
SAS	21		SURSEHW)L8UVNU

5HJHULQJHQVEHP\QGLJDQGHDWWI¸U¦QGUDVWDWHQV¦JDUDQGHOL6(.§WHUNDOODGHV

För ägaren är det viktigt att bolagsstyrelserna kännetecknas av mångfald och bredd vad gäller ålder, kön, etnicitet, branscher- farenheter, akademisk bakgrund och yrke. Syftet med att ta in ledamöter med varierad bakgrund är att ge styrelsen bredare kompetens och förbättrad dynamik. För att uppnå balans avse- ende könsfördelningen är målet för bolagen med statligt ägande att andelen av vardera kön i styrelsen ska vara minst 0 procent.

Styrelsenomineringsprocessen på Näringsdepartementet sköts av en arbetsgrupp med representanter från bolagsgruppen som analyserar kompetensbehovet utifrån bolagets verksamhet, situation och kommande utmaningar bolagets nuvarande styrelsesammansättning samt genomförda styrelseutvärde- ringar. Arbetsgruppen fastställer en kravprofl utifrån bolagets specifka situation och inleder rekryteringsarbetet. Bolagsansva- rigt statsråd beslutar sedan om nominering av styrelseledamöter till årsstämman som beslutar om valet av styrelse. Se fgur Styrelsenomineringsprocessen.

Styrelsearbetet i de statligt ägda bolagen utvärderas årligen. Dels ansvarar bolagens styrelseordförande för att en utvärde- ring genomförs, dels gör Regeringskansliet löpande egna utvär- deringar. I de statligt hel- och delägda bolagen informerar ord- förande ansvarigt departement om utvärderingens resultat.

I de noterade bolagen informerar ordförande valberedningen. Under 2015 bestod styrelserna i den statliga bolagsportföljen av i genomsnitt , styrelseledamöter, vilket är i nivå med före- gående år. I bolagen med statligt ägande fnns sammanlagt 2 stämmovalda ledamöter. Varje år väljs cirka 50 nya styrelseleda- möter. I de börsnoterade bolagen SAS och Telia Company, där staten tillhör de största ägarna, har en representant från förvalt-

ningsorganisationen under året ingått i valberedningarna. De stämmovalda styrelseledamöterna till bolagen med stat-

ligt ägande utgjordes av procent kvinnor och 52 procent män den 10 maj 201 . I de statligt helägda bolagen utgjordes styrel- seledamöterna av procent kvinnor och 51 procent män. Det kan jämföras med de börsnoterade bolagens styrelser med 0

Styrelsenomineringsprocessen – årscykel

5HJHULQJVNDQVOLEHVOXW΄ QRPLQHULQJVEHVOXW I¸URUGQDQGHLQVWUXNWLRQ IXOOPDNW

Beredning inom

Regeringskansliet

6¸NSURFHVV

Årsstämma

.RPSHWHQVDQDO\V

6W\UHOVHQVXWY¦UGHULQJ JDUHQVXWY¦UGHULQJ

%HVOXWDYVWDWVU§GEHP\QGLJDWDYUHJHULQJHQ

procent kvinnor och 0 procent män. I 2 av totalt bolag med statligt ägande som ingår i statistiken uppnåddes målet om en balanserad könsfördelning, det vill säga att andelen av vardera kön ska vara minst 0 procent. I 1 bolag uppnåddes inte mål- sättningen. I tio av dessa bolag var det övervikt av män och i sex av dessa bolag var det övervikt av kvinnor.

Andelen kvinnor som är styrelseordförande i de av staten hel- och delägda bolagen har ökat från procent 2010 till procent 201 , vilket kan jämföras med procent hos börsbolagen . I de av staten helägda bolagen är andelen kvinnor som styrelseord- förande procent.

(QOLJWVWLIWHOVHQ$OO%ULJKW

9(5. 6

$0+(76%(5 7 7(/6()5%2/ $*0('67

$7/Ζ*7*$1'(

Skr. 2015/16:140

Bilaga

(NRQRPLVNDP§OI¸UH HNWLYW UHVXUVXWQ\WWMDQGH

'HȵHVWDERODJPHGVWDWOLJW¦JDQGHYHUNDUS§NRQNXUUHQVXWVDWWDPDUNQDGHUYLONHW VW¦OOHUNUDYS§GHUDVO¸QVDPKHWRFKH HNWLYLWHW'¦UI¸U¦UHNRQRPLVNDP§OHWWYLNWLJW YHUNW\JLERODJVVW\UQLQJHQ0HWRGHQI¸UDWWIDVWVW¦OODGHVVDLQOHGVPHGHQDQDO\VDY NDSLWDONRVWQDGHQGHWYLOOV¦JD¦JDUHQVI¸UY¦QWDGHDYNDVWQLQJ$PELWL¸VDUHDOLVWLVND RFKXSSI¸OMQLQJVEDUDHNRQRPLVNDP§OXWDUEHWDVG¦UHIWHULGLDORJPHGERODJHQ

Ekonomiska mål i bolag med statligt ägande

Bolagen med statligt ägande verkar i de esta fall under mark- nadsmässiga villkor på konkurrensutsatta marknader. Det inne- bär att de har samma förutsättningar som andra aktörer på mark- naden och att de precis som dessa drivs med värdeskapande som övergripande mål. På så vis stärks de statliga innehavens konkur- renskraft, långsiktiga värdeutveckling och e ektivitet, samtidigt som risken för snedvridning av konkurrensen minskar.

Ett betydelsefullt stöd för bolag som eftersträvar ett så e ek- tivt resursutnyttjande som möjligt är fastställandet av ekono- miska mål. De ekonomiska målen ska vara realistiska, upp- följningsbara och ambitiösa. Staten utarbetar därför målen tillsammans med bolagen. På så vis skapas en mer nyanserad och ändamålsenlig styrning samtidigt som kvaliteten och verk- lighetsförankringen i målen förbättras.

För bolagen med särskilt beslutade samhällsuppdrag sätts ekonomiska mål samtidigt som uppdragsmålen eftersom det särskilt beslutade samhällsuppdraget då kan sättas i relation till ekonomiskt värdeskapande. Hållbarhetsanalysen ingår i den fundamentala analysen av bolagets möjligheter och risker som ligger till grund för de ekonomiska målen.

Syftet med ekonomiska mål

Ekonomiska mål omfattas vanligtvis av kapitalstruktur, lön- samhet och utdelning och syftar framför allt till att:

• främja såväl operationell e ektivitet som kapitale ektivitet,

•hålla fnansiell risk på en rimlig nivå,

•bidra till att ägaren får en förutsägbar och långsiktigt hållbar utdelning, samt

•möjliggöra uppföljning och utvärdering.

Den viktiga kapitalkostnaden

Den metod som används för att fastställa ekonomiska mål byg- ger på en analys i era steg. Startpunkten utgörs av en beräkning

av bolagets kapitalkostnad. Kapitalkostnaden är den förväntade avkastning en investerare skulle kunna få för en alternativ pla- cering med samma risk och löptid. Den avgör om investeraren får en rimlig avkastning på sin investering i bolaget och det risk- tagande som den medför. En rimlig kompensation bör över tid vara lika med kapitalkostnaden. Om avkastningen på eget kapi- tal över tid överstiger kapitalkostnaden får investeraren ytterli- gare kompensation för sitt risktagande. Om avkastningen över tid däremot understiger kapitalkostnaden får investeraren inte fullt ut kompensation för sitt risktagande. Nedan beskrivs de tre huvudområdena för de ekonomiska målen samt hur kapital- kostnaden påverkar dessa.

(QH HNWLYNDSLWDOVWUXNWXU

Kapitalstrukturmålet fastställs för att hålla risken på en rimlig nivå samtidigt som bolaget är e ektivt kapitaliserat. För att fnna en lämplig kapitalstruktur beräknas först den teoretiskt opti- mala kapitalstrukturen, det vill säga den fördelning mellan eget och lånat kapital som minimerar bolagets kapitalkostnad. Beräk- ningen kompletteras med branschjämförelser och en mer ingående analys av bolagets rörelserisk. Analysen kring bolagets rörelserisk är extra betydelsefull eftersom en lämplig kapitalstruktur bör vara fnansiellt motståndskraftig och hålla bolaget e ektivt kapitalise- rat. Detta innebär att ett bolag inte bör ha ett större eget kapital än nödvändigt. Målet för kapitalstrukturen uttrycks vanligtvis som ett intervall för nettoskuldsättningsgraden.

Ett ambitiöst lönsamhetsmål

Syftet med lönsamhetsmålet att se till att verksamheten bedrivs så e ektivt som möjligt, ur både ett fnansiellt och ett operativt perspektiv. Lönsamhetsmålet syftar också till att ge en rimlig kompensation för det risktagande en investering i bolaget inne- bär. Därför utgör kapitalkostnaden golvet för lönsamhetsmålet. Precis som övriga ekonomiska mål ska lönsamhetsmålet ses som

Metoden för att fastställa ekonomiska mål
	.DSLWDOVWUXNWXU
Kostnad för	Lönsamhetsmål		Konsistens-	Förslag
eget kapital	Lönsamhetsmål		bedömning	Förslag
eget kapital			bedömning
	8WGHOQLQJVSROLF\
		9(5. 6	$0+(76%(5 7 7(/6()5%2/ $*0('67	$7/Ζ7$1'(

Skr. 2015/16:140

Bilaga

Vinnande arkitektförslag för Forum Medicum i Lund $NDGHPLVND+XVRFK/XQGVXQLYHUVLWHWXWV§JLQRYHPEHU΅ ΄ΈDUNLWHNWE\U§Q+HQQLQJ/DUVHQ$UFKLWHFWV I¸UVODJWLOOYLQQDUHLXSSGUDJHWDWWJHVWDOWD)RUXP0HGLFXPYLG/XQGVXQLYHUVLWHW)RUXP0HGLFXP¦UHWW SURMHNWVRPVNDVDPODGHQPHGLFLQVNDIDNXOWHWHQVVWXGHQWHUXQGHUHWWRFKVDPPDWDN'HW§VWDGNRPVL +HQQLQJ/DUVHQ$UFKLWHFWVI¸UVODJPHGHQQ\KXVNURSSVRPI¸UELQGHUGHWY§EHȴQWOLJDE\JJQDGHUQDRFK G¦UGH¸YUHY§QLQJVSODQHQURWHUDV·ΈJUDGHULI¸UK§OODQGHWLOOERWWHQY§QLQJHQ

ett mål som ska uppnås på sikt och inte som ett krav som måste vara uppfyllt vid varje tidpunkt. Det bör således utgöra en ambi- tiös och samtidigt realistisk målbild för bolaget. Metoden för att fastställa lönsamhetsmålet omfattar en ingående analys av bolagets a ärsplan samt branschjämförelser. För de esta bolag används ett avkastningsmål (t.ex. avkastning på eget eller ope- rativt kapital). För andra bolag, som inte binder mycket kapi- tal, kan det vara mer relevant med ett marginalmål (t.ex. rörelse- marginalmål).

En anpassad utdelningspolicy

Utdelningspolicyns syfte är att se till att ägaren får en förutsäg- bar och långsiktigt hållbar utdelning. Alternativet är att bolaget får behålla kapitalet och investera det i verksamheten. Ett bolag som har attraktiva investeringsmöjligheter med en förväntad avkastning som överstiger kapitalkostnaden kan få behålla kapitalet för investeringar. I stället för utdelning kan ägare då tillgodogöra sig en värdeökning i bolaget. Utdelningspolicyn bygger därför på en grundlig analys av bolagets investeringsplan och tillväxtmöjligheter. Investeringar som inte uppnår ägarens lönsamhetsmål kan ändå vara attraktiva och ska genomföras så länge den förväntade avkastningen på investeringen motsvarar eller överstiger kapitalkostnaden. Utdelningspolicyn uttrycks vanligen som en andel av årets resultat, i de esta fall som ett intervall.

Uppföljning och utvärdering

De ekonomiska målen ska vara framåtblickande och långsik- tiga. Det betyder att de kommer att överträ as vissa år och inte uppnås andra år, bland annat beroende på konjunktursväng- ningar. Vid regelbundna avstämningsmöten med bolagets sty- relseordförande och ledning följer ägaren upp bolagets utveck- ling och måluppfyllelse. Vid dessa tillfällen diskuteras både bolagets interna arbete för att uppfylla målen och de omvärlds- faktorer som påverkar bolagets förutsättningar. Måluppfyllelsen utvärderas i förhållande till bland annat rådande marknadsför- utsättningar, budget och a ärsplan.

Revidering av ekonomiska mål

Eftersom ett bolags interna och externa förutsättningar stän- digt förändras behöver också de ekonomiska målen ses över med jämna mellanrum. Anledningar till att revidera målen kan bland annat vara väsentliga förändringar i bolagets strategi eller marknadsförutsättningar, liksom större förvärv eller avytt- ringar. Större och varaktiga makroekonomiska förändringar kan också vara en anledning att se över målen. En revidering av målen är en strukturerad process som involverar både ägare och bolag. Eftersom de ekonomiska målen beslutas av såväl ägare som bolag, kommuniceras mål och utfall externt av båda parter.

9(5. 6

$0+(76%(5 7 7(/6()5%2/ $*0('67

$7/Ζ*7*$1'(

Skr. 2015/16:140

Bilaga

+§OOEDUKHWVP§OW\GOLJJ¸UDQVYDUVIXOOW företagande

(QI¸U¦QGHUOLJRPY¦UOGRFKRPJLYQLQJHQVI¸UY¦QWQLQJDUVW¦OOHUNUDYS§ERODJPHG VWDWOLJW¦JDQGHDWWDJHUDK§OOEDUW%RODJVVW\UHOVHUQDIDVWVW¦OOHUP§ORFKVWUDWHJLHU I¸UHWWO§QJVLNWLJWK§OOEDUWI¸UHWDJDQGH8SSI¸OMQLQJDYERODJHQVK§OOEDUKHWVDUEHWH VNHUGHOVPHGXSSI¸OMQLQJDYERODJHQVHJQDK§OOEDUKHWVP§OGHOVPHGKM¦OSDY ERODJVVSHFLȴNDK§OOEDUKHWVDQDO\VHU

Ett långsiktigt värdeskapande

Hållbart företagande är en integrerad del av statens ägarstyrning. Bolagen med statligt ägande ska agera så att de åtnjuter o entligt förtroende och att en långsiktig hållbar värdetillväxt säkerställs. Hållbart företagande innebär att verksamheten anpassas till nya förväntningar och omvärldskrav, på samma sätt som den måste möta nya a ärsutmaningar som konkurrens, teknikutveckling och ändrade beteendemönster. När bolag brister i sin hantering av hållbarhetsutmaningar kan det ge upphov till a ärsrisker som kan få långtgående konsekvenser på bolagets förmåga att överleva, eller till att en a ärsmöjlighet går förlorad.

Enligt statens ägarpolicy ska bolagen med statligt ägande arbeta strategiskt för att agera föredömligt inom områdena miljö, mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, antikorruption,

a ärsetik, jämställdhet och mångfald. Det innebär att bolaget ska utgå från sin a är och/eller sitt särskilt beslutade samhälls- uppdrag i fastställandet av hållbarhetsmål och strategier för att nå dessa mål. Utgångspunkten är att ett proaktivt och integrerat hållbarhetsarbete bidrar positivt till bolagets utveckling.

Mål- och strategiformulering

Det är styrelsens ansvar att fastställa mål och strategier för håll- bart företagande. Regeringen har defnierat ett antal kvalitets- krav för målen.

De ska vara:

•få och övergripande,

•relevanta för bolagets a ärsverksamhet och hållbarhets- utmaningar,

•långsiktiga och utmanande,

•uppföljningsbara (behöver inte vara kvantiferbara),

•tydliga och enkla att kommunicera, samt

•fastställda genom styrelsebeslut.

Uppföljning med hjälp av hållbarhetsanalys

Uppföljning av de hållbarhetsmål som fastställts av bolagsstyrel- serna är en del av ägarstyrningen. Förvaltningsorganisationen gör bolagsspecifka hållbarhetsanalyser med vars hjälp bolagens hållbarhetsarbete kan utvärderas. Hållbarhetsanalysen utgår från en bred omvärldsanalys som beaktar globala trender, risker och möjligheter kopplade till den värdekedja bolaget verkar i.

Resultatet från hållbarhetsanalysen ligger också till grund för det aktiva ägandet i form av ägardialog och styrelsenomi- neringsprocessen. Det utgör en utgångspunkt i dialogen mel- lan ägaren och bolaget och ger förutsättningar för en långsiktig och konsekvent styrning av bolagen. Hållbarhetsanalysen utgör en integrerad del i processen att ta fram ekonomiska mål för att minska risken för målkonikt.

Processen för hållbarhetsanalys
Närings-	Land- och sektoranalys		Bolagsanalys	Jämförelse	Slutsats
departe-	Globala trender:		ΖGHQWLȴHULQJDY	Jämförelse med	5HVXOWDWHWDQY¦QGV
mentet	Globala trender:		ΖGHQWLȴHULQJDY	ȋ%HVWSUDFWLVHȋLQRP	LERODJVVW\UQLQJ:
mentet	• 7HNQLNXWYHFNOLQJ		relevanta:	ȋ%HVWSUDFWLVHȋLQRP	LERODJVVW\UQLQJ:
	• 7HNQLNXWYHFNOLQJ		relevanta:	området	• Ägardialog
	• Klimatförändring		• Möjligheter		• Ekonomiska mål
	• QGOLJDQDWXUUHVXUVHU		• Risker		• 6W\UHOVHUHNU\WHULQJ
					• 6W\UHOVHUHNU\WHULQJ
	Sektorrelaterade nyckelfrågor:		Analys av bolagets		• (WF
	• Möjligheter		hantering av:
	• Risker		• %RODJVVW\UQLQJ
	Landrelaterade nyckelfrågor:		• Genomförande
	Landrelaterade nyckelfrågor:		• ([WHUQ
	• Möjligheter		• ([WHUQ
	• Möjligheter		NRPPXQLNDWLRQ
	• Risker		NRPPXQLNDWLRQ
	• Risker
Bolaget/styrelsen		%RODJHWVRFKVW\UHOVHQVDUEHWHPHGK§OOEDUWI¸UHWDJDQGH¦UHQVHSDUDWSURFHVV
			9(5. 6	$0+(76%(5 7 7(/6()5%2/ $0('67$7/Ζ7*$1'(

Skr. 2015/16:140

Bilaga

Hållbart företagande
				Bolagsportföljens direkta utsläpp, kton CO2e
				UOLJI¸U¦QGULQJ
	Mångfald	Miljö	Lång-
	Mångfald	Miljö
$ ¦UV-	Jämställdhet	Mänskliga	siktigt
$ ¦UV-		rättigheter	hållbar
modell

			D ¦UV-
	$ ¦UVHWLN	Arbets-	D ¦UV-
	$ ¦UVHWLN	Arbets-	modell
		villkor	modell
		villkor
	Anti-
	NRUUXSWLRQ

				9DWWHQIDOOVWRGI¸USURFHQWDYERODJVSRUWI¸OMHQVGLUHNWDXWVO¦SS([NOXVLYH
				9DWWHQIDOOKDUERODJVSRUWI¸OMHQVGLUHNWDXWVO¦SSXQGHUSHULRGHQȂ
				PLQVNDWPHGLJHQRPVQLWWSURFHQWSHU§U

FN:s vägledande principer för företagande	Klimatanalys visade på transparent
och mänskliga rättigheter	rapportering

5HJHULQJHQSUHVHQWHUDGHLDXJXVWL΅ ΄ΈHQKDQGOLQJVSODQI¸U JHQRPI¸UDQGHDY)1VY¦JOHGDQGHSULQFLSHUI¸UI¸UHWDJRFKP¦QVN- OLJDU¦WWLJKHWHU6WDWHQVRP¦JDUHKDUHQOLJWSULQFLSHUQDHWWV¦UVNLOW ansvar att säkerställa att bolagen arbetar för efterlevnad av prin-

FLSHUQDHWWNUDYVRPLQNOXGHUDGHVLVWDWHQV¦JDUSROLF\΅ ΄΅8SS- följning av bolagens arbete görs i förvaltningsorganisationens håll-

EDUKHWVDQDO\VRFKYLGEHKRYGLVNXWHUDVLPSOHPHQWHULQJHQDY SULQFLSHUQDL¦JDUGLDORJ

5HJHULQJHQYHUNDUI¸UDWW¸NDNXQVNDSHQNULQJ)1VY¦JOHGDQGH SULQFLSHULERODJHQΖDSULO΅ ΄ΉDYVOXWDGHVGHQVHULHDYZRUNVKRSV VRPI¸UYDOWQLQJVRUJDQLVDWLRQHQJHQRPI¸UWVHGDQ΅ ΄ΈPHGIRNXV S§SULQFLSHUQDVJUXQGHUUDSSRUWHULQJVULNWOLQMHUQD5$)ΖYLVVHOEO§- VDUV\VWHPVRPHQGHODYNODJRP§OVPHNDQLVPVDPWNRQVHNYHQV DQDO\V8QGHU΅ ΄ΉGHOWRJWM¦QVWHP¦QIU§QI¸UYDOWQLQJVRUJDQLVD WLRQHQLROLNDIRUXPLQNOXVLYH)1V)RUXPRPI¸UHWDJDQGHRFK P¦QVNOLJDU¦WWLJKHWHUL*HQªYHI¸UDWWUHGRJ¸UDI¸UVYHQVNDVWDWHQV ¦JDUVW\UQLQJRFKKXU)1VY¦JOHGDQGHSULQFLSHULQNOXGHUDVLGHQ

8QGHU΅ ΄ΈKDUVWDWHQVRP¦JDUHWDJLWȵHUDVWHJI¸UDWWEOLHQ¦QPHU LQLWLHUDGRFKO§QJVLNWLJ¦JDUHLQRPNOLPDWRPU§GHWΖ¦JDUSROLF\QKDU I¸UY¦QWQLQJDUQDLQRPNOLPDWRPU§GHWI¸UW\GOLJDWV\WWHUOLJDUHRFK ΅ ΄ΈJMRUGHVHQNOLPDWDQDO\VDYGHQVWDWOLJDERODJVSRUWI¸OMHQPHG IRNXVS§WUDQVSDUHQVERODJHQVXWVO¦SSDYNROGLR[LGRFKHQHUJLDQ- Y¦QGQLQJ$QDO\VHQE\JJGHS§ERODJHQVSXEOLNDGDWDVRPUDSSRU- WHUDWVVHGDQ΅RFKYLVDGHDWWSRUWI¸OMHQVRPKHOKHWKDUHQJRG WUDQVSDUHQVRFKDWWERODJHQYLVDUIUDPVWHJLQRPRPU§GHW)OHUDDY ERODJHQPHGVWDWOLJW¦JDQGH¦UJRGDI¸UHELOGHURFKKDULQQRYDWLYD klimatsmarta lösningar som bidrar i omställningen till en grön

HNRQRPL0§QJDKDU¦YHQP§OVRPLQQHE¦UPLQVNDGHXWVO¦SSRFK ¸NDGHQHUJLH HNWLYLWHWΖVDPEDQGPHGNOLPDWP¸WHW&23΅΄L3DULV VNLFNDGHQ¦ULQJVRFKLQQRYDWLRQVPLQLVWHU0LNDHO'DPEHUJXWHQ XSSPDQLQJWLOORUGI¸UDQGHQDLERODJHQRPDWWYDUDIRUWVDWWWUDQVSD- UHQWDRFKV\QOLJJ¸UDGHWJRGDDUEHWHVRPJ¸UVS§NOLPDWRPU§GHW VDPWDWWYDUDDPELWL¸VDRFKO§QJVLNWLJDLDUEHWHW5HVXOWDWHWDY DQDO\VHQWDVQXYLGDUHL¦JDUVW\UQLQJHQDYERODJHQ

Policy och riktlinjer

Riktlinjerna för hållbarhetsrapporteringen för bolagen med statligt ägande harmonierar med många av de

LQWHUQDWLRQHOODQRUPHUQDRFKEOLUV§OXQGDHQGHODYHQLQWHUQDWLRQHOOVWU¦YDQHIWHUHQPHUK§OOEDUXWYHFNOLQJ

Några viktiga internationella normbärare:

OECD:s riktlinjer för multina-	Global Compact är ett globalt
tionella företag var ett tidigt ini-	)1LQLWLDWLYVRPE\JJHUS§WLR
WLDWLY΄ΌΊΉI¸UDWWY¦JOHGDI¸UH-	SULQFLSHULQRPP¦QVNOLJDU¦W-
WDJVRPDJHUDULHQLQWHUQDWLRQHOO	WLJKHWHUDUEHWVU¦WWPLOM¸RFK
PLOM¸DWWHIWHUOHYDGHLQWHUQDWLR-	DQWLNRUUXSWLRQVRPIRUPXOH-
nella ramverken för hållbarhet	UDWVXWLIU§Q)1VN¦UQNRQYHQ-
RFKDQVYDUVIXOOWI¸UHWDJDQGHL	WLRQHU)¸UHWDJVRPDQVOXWHUVLJ
DOODGHODUDYVLQYHUNVDPKHW	WLOO*OREDO&RPSDFWDUEHWDUI¸U
5LNWOLQMHUQD¦U··UHJHULQJDUV	DWWLQWHJUHUDSULQFLSHUQDLVLQD
gemensamma rekommendatio-	HJQDYHUNVDPKHWHU6HGDQVWDU-
QHUWLOOPXOWLQDWLRQHOODI¸UHWDJ	WHQ΅KDUDQWDOHWPHGOHPPDU
'HNODUJ¸UYLONDI¸UY¦QWQLQJDUGH	stadigt ökat varav merparten är
UHJHULQJDUVRPKDUDQVOXWLWVLJWLOO	I¸UHWDJ)OHUDERODJPHGVWDWOLJW
GHPKDUS§I¸UHWDJHQRFKULNW-	¦JDQGHKDUDQVOXWLWVLJWLOO*OREDO
OLQMHUQD¦UHQUHIHUHQVSXQNWI¸U	&RPSDFW
I¸UHWDJHQRFKDQGUDLQWUHVVHQWHU

FN:s vägledande principer för


	Global Reporting Initiative
företag och mänskliga rättig-	(GRI) är riktlinjer för rapportering
KHWHU3ULQFLSHQȋ6N\GGDUHV-	DYK§OOEDUKHWVDUEHWHLHWWVRFLDOW
SHNWHUD§WJ¦UGDȋKDUWDJLWVIUDP	PLOM¸P¦VVLJWRFKHNRQRPLVNWSHU-
för att klargöra staters respek-	VSHNWLY3§V§V¦WW¦UGHWHWWVW¸G
tive företags ansvar i förhållande	RFKYHUNW\JI¸UI¸UHWDJRFKRUJD-
WLOOVN\GGHWRFKIU¦PMDQGHWDYGH	nisationer att rapportera sitt
P¦QVNOLJDU¦WWLJKHWHUQD)¸UH-	DUEHWHXWLIU§QWLOOH[HPSHO*OREDO
tag har ett ansvar för att respek-	&RPSDFWRFK2(&'VULNWOLQMHU
tera dessa rättigheter i sitt företa-	*5ΖV\IWDUWLOODWW¸NDP¸MOLJKHWHQ
JDQGHRFKDWWYHUNDI¸UDWWGHLQWH	DWWI¸OMDXSSRFKXWY¦UGHUDI¸UH-
medverkar till att mänskliga rät-	WDJHQVK§OOEDUKHWVDUEHWHRFKDWW
WLJKHWHUNU¦QNV	¸NDM¦PI¸UEDUKHWHQ

9(5. 6

$0+(76%(5 7 7(/6()5%2/ $*0('67

$7/Ζ*7*$1'(

Skr. 2015/16:140

Bilaga

8SSGUDJVP§OV¦NUDUVDPK¦OOVQ\WWDQ

*HQRPDWWIDVWVW¦OODXSSGUDJVP§ONDQVWDWHQI¸OMDXSSDWWERODJPHGV¦UVNLOWEHVOXWDGH VDPK¦OOVXSSGUDJXWI¸UGHVVDY¦ORFKELGUDUWLOOGHQVDPK¦OOVQ\WWDVRPYDUDYVHGG

Det här innebär ett uppdragsmål

Uppdragsmål tas fram för de bolag med statligt ägande som har särskilt beslutade samhällsuppdrag. Det särskilt beslutade sam- hällsuppdraget framgår av bolagsordningens beskrivning av bolagets verksamhet. Ett exempel på bolag med särskilt beslutat samhällsuppdrag är Samhall, vars syfte är att producera efterfrå- gade varor och tjänster för att på så vis skapa meningsfulla och utvecklande arbeten åt personer med funktionshinder.

Ett annat exempel bolag med särskilt beslutat samhällsupp- drag är Swedavia, som driver och utvecklar ygplatser i Sverige. Swedavias särskilt beslutade samhällsuppdrag är att bidra till att de transportpolitiska målen uppnås. Det övergripande transport- politiska målet är att säkerställa en samhällsekonomiskt e ektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Ytterligare ett exempel på sett bolag med särskilt beslutat samhällsuppdrag Svensk Exportkredit, SEK, som arbetar för att främja svensk export. Uppdraget att administrera statens system för statsstödda exportkrediter (CIRR-systemet) utgör ett särskilt beslutat samhällsuppdrag för SEK.

Det är staten, i sin roll som ägare, som i dialog med bolagen tar fram uppdragsmålen. Uppdragsmålen fastställs därefter av ägaren på bolagsstämman.

Syfte med uppdragsmål

Tydligt satta uppdragsmål möjliggör uppföljning av hur väl bolagen uppfyller sina särskilt beslutade samhällsuppdrag. Främst handlar det om att säkerställa att bolagen genomför de särskilt beslutade samhällsuppdrag som riksdagen beslutat om, men också att tydliggöra, i termer av lönsamhet och värde, kost- naden för utförandet av de särskilt beslutade samhällsuppdra- gen. Uppdragsmålen utgör således en förutsättning för de eko- nomiska målsättningarna. Genom att arbeta med uppdragsmål blir uppföljning och rapportering till riksdag och andra intres- senter tydligare.

Uppdragsmål

•	8SSGUDJVXSSI\OOHOVH	•	8SSI¸OMQLQJRFKGLDORJ
•	6\QOLJJ¸UNRVWQDG	•	8WJ§QJVSXQNWI¸U
			ekonomiska mål

Metodik för uppdragsmål

Bolagsförvaltningsorganisationen har en strukturerad process för att ta fram uppdragsmål för bolag med statligt ägande. Start- punkten är att fastställa syftet med det särskilt beslutade sam- hällsuppdraget, det vill säga varför ett visst uppdrag ska utföras eller vilken samhällsnytta bolaget skapar med sin verksamhet. I bolagsordningens verksamhetsbeskrivning framgår ofta vad det särskilt beslutade samhällsuppdraget är, men inte alltid dess samhällsnytta. Innan uppdragsmålen formuleras måste därför samhällsnyttan klargöras.

Ett särskilt beslutat samhällsuppdrag beslutas av riksdagen och innebär att bolaget har i uppdrag att bedriva verksamhet som syftar till andra e ekter än ekonomisk avkastning. Syftet med det särskilt beslutade samhällsuppdraget är oftast beskrivet i den proposition som utgör underlag för riksdagens beslut. Enhetliga uppdrags- mål tas fram genom att defniera kategorier för olika typer av syf- ten eller samhällsnyttor. För dessa kategorier tas standardmål fram. Ett exempel är inom infrastruktur, där standardmålen utgörs av måtten beläggningsgrad och kvalitetsindex. Ju högre beläggnings- grad desto större nytta ger infrastrukturen, medan kvalitetsindex används för att mäta användarens uppfattade nytta. I bolag som verkar utan konkurrens är kvalitets- och kundmätningar särskilt viktiga eftersom det inte fnns något naturligt omvandlingstryck på bolaget att verka mer e ektivt.

Uppdragsmål i relation till ekonomiska mål

Det fnns ingen motsättning mellan särskilt beslutade samhälls- uppdrag och ekonomisk e ektivitet. Statens ambition som

Generell metodik i arbetet med uppdragsmål
'HȴQLHUD9$'ERODJHWVNDJ¸UD	XSSGUDJHW	'HȴQLHUDV\IWHPHGXSSGUDJHW9$5)5	8SSU¦WWDXSSGUDJVP§OVRPVSHJODUV\IWH
HQOLJWERODJVRUGQLQJRFKHOOHU		HQOLJWWH[SURSRVLWLRQHURFK	+85
HQOLJWERODJVRUGQLQJRFKHOOHU		HQOLJWWH[SURSRVLWLRQHURFK
ägaranvisning)		XWVNRWWVEHW¦QNDQGHQ	WH[P§OI¸UEHO¦JJQLQJVJUDGYRO\PHU
			H HNWLYLWHWVP§WWHOOHUDQQDWP§WWLQRP
			bolagets kontroll)
		6SHFLȴFHUDNRVWQDGI¸UXSSGUDJRFKLQYHUNDQS§HNRQRPLVNDP§O
		ΖQSXWLSURFHVVHQI¸UDWWIDVWVW¦OOD
		ekonomiska mål
		9(5. 6$0+(76%(5 7 7(/6()5%2/ $0('67$7/Ζ7*$1'(

Skr. 2015/16:140

Bilaga

Swedfunds investering i Nairobi Women’s Hospital

6ZHGIXQGVRPVNDELGUDWLOOP§OHWI¸U6YHULJHVSROLWLNI¸UJOREDOXWYHFNOLQJ¦UGHO¦JDUHLGHQSULYDWDVMXN- Y§UGVDNW¸UHQ1DLUREL:RPHQȇV+RVSLWDO1:+L.HQ\D'HW¦UHQSULYDWY§UGDNW¸UVRP¦UVSHFLDOLVHUDG S§NYLQQRUVY§UGEHKRYJHQRPOLYHWȂJ\QHNRORJLP¸GUDY§UGEDUQDY§UGVH[XDOK¦OVDRFKRQNRORJL3ULYDW VMXNY§UG¦UHWWYLNWLJWNRPSOHPHQWWLOOGHQR HQWOLJDVRPRIWDKDUP\FNHWEHJU¦QVDGHUHVXUVHULGHO¦QGHU G¦U6ZHGIXQGLQYHVWHUDU

ägare är att uppdraget ska utföras väl och på ett så e ektivt sätt som möjligt. Däremot kan uppdragsmål och ekonomiska mål påverka varandra, varför det är viktigt att de fastställs i en inte- grerad process. Utförandet av det särskilt beslutade samhälls- uppdraget kan till exempel vara förknippat med en kostnad, vilket påverkar bolagets ekonomiska resultat. De ekonomiska målen sätts med hänsyn tagen till kostnaden för det särskilt beslutade samhällsuppdraget. Det särskilt beslutade samhälls- uppdraget kan även vara kopplat till bolagets risk och bedöm- ningen av vad som är en lämplig kapitalstruktur.

Tolkningen av det särskilt beslutade samhällsuppdraget och fastställandet av uppdragsmålen har betydelse för bolagets ekono- miska förutsättningar och vilka ekonomiska mål som kan sättas. Vissa av bolagen med särskilt beslutade samhällsuppdrag får

anslag på statens budget och kostnadsberäkningen underlät- tar för regering och riksdag att prioritera hur skattebetalarnas pengar ska användas.

Uppföljning och utvärdering

Uppföljning av uppdragsmålen sker löpande och utgör en stå- ende punkt vid de regelbundna ägardialogerna, det vill säga när statsrådet trä ar styrelseordförande och ledning i bolaget med särskilt beslutat samhällsuppdrag.

Vad är ett särskilt beslutat samhällsuppdrag?

(WWV¦UVNLOWVDPK¦OOVXSSGUDJI¸UHOLJJHUQ¦UHWWERODJKDUHWWXSS- GUDJEHVOXWDWDYULNVGDJHQDWWEHGULYDYHUNVDPKHWVRPV\IWDUWLOODWW JHQHUHUDDQGUDH HNWHU¦QHNRQRPLVNDYNDVWQLQJI¸U¦JDUHQ

΅ΆERODJPHGV¦UVNLOWEHVOXWDWVDPK¦OOVXSSGUDJ

Almi Företagspartner	SSC
APL	Sbo
$UODQGDEDQDQΖQIUDVWUXFWXUH	Sveaskog
.XQJOLJD'UDPDWLVNDWHDWHUQ	Svedab
ESS	Svenska Spel
Göta Kanalbolag	Swedavia
Miljömärkning Sverige	6ZHGIXQGΖQWHUQDWLRQDO
.XQJOLJD2SHUDQ	6\VWHPERODJHW
RISE	7HUDFRP%R[HU*URXS
Samhall	VisitSweden
SEK	Voksenåsen
626$ODUP

9(5. 6

$0+(76%(5 7 7(/6()5%2/ $*0('67

$7/Ζ*7*$1'(

Skr. 2015/16:140

Bilaga

0§OXSSI¸OMQLQJ

0§OXSSI¸OMQLQJ¦UHQDYJUXQGEXOWDUQDLVWDWHQVDNWLYDERODJVI¸UYDOWQLQJ*HQRPDWW M¦PI¸UDERODJHQVSUHVWDWLRQPRWIDVWVW¦OOGDP§ONDQVWDWHQVRP¦JDUHXWY¦UGHUDRFK ELGUDWLOOERODJHQVXWYHFNOLQJ8SSI¸OMQLQJHQVNHUS§¦JDUP¸WHQDPHGERODJHQVOHGQLQJ RFKVW\UHOVHRUGI¸UDQGH

Ekonomiska mål΄Ȃ0§ORFKXWIDOO΅ ΄Έ

		Lönsamhet		Kapitalstruktur		Beslutad utdelning
	Avkastning eget kapital,			Soliditet,	EDVHUDGS§§UVYLQVW
		om inget annat anges		om inget annan anges		om inget annat anges
%	Mål	8WIDOO	Mål	8WIDOO	Mål	Utfall
$NDGHPLVND+XV	!2	2			3	3
APL	!				!
Apoteket	34	4		neg	6	6
$SRWHNVJUXSSHQ	>4	neg	FD	!
Bilprovningen	!4	4			!
Bostadsgaranti	rf+3				33
Green Cargo	2	2
Infranord	>16		>33
-HUQKXVHQ	12				33
Lernia	!	17		42		61
LKAB	>12	neg
Metria	7	7
PostNord	2	2		neg
Samhall	7	neg	!	47
SAS			!
SJ	2	2
626$ODUP		neg		27	9	9
6SHFLDOIDVWLJKHWHU					3	3
SSC	62	2
Sveaskog	!
Svenska Spel	>224	4
Svevia						67
Swedavia	>72	2
6ZHGHVXUYH\	XWK§OOLJWSRVLWLY	neg	!
6ZHGIXQG	rf	neg
6\VWHPERODJHW	rf+7
7HOLD&RPSDQ\			A- till BBB+11	A- till BBB+11	!
7HUDFRP%R[HU*URXS	17			49
Vasallen	rf+4		!			447
Vattenfall	912	neg12

0§OHQ¦UVDWWDI¸UHQNRQMXQNWXUF\NHOɅ$YNDVWQLQJS§RSHUDWLYWNDSLWDOɅ$QGHODY§UHWVUHVXOWDWHIWHUVNDWWHIWHU§WHUO¦JJQLQJDY§UHWVY¦UGHI¸U¦QGULQJDURFKG¦UWLOOK¸UDQGH XSSVNMXWHQVNDWWɅ5¸UHOVHPDUJLQDOɅ6NXOGV¦WWQLQJVJUDGɅ$QGHODY§UHWVUHVXOWDWMXVWHUDWI¸UUHVXOWDWRFKVNDWWK¦QI¸UOLJWLOOSHQVLRQVWLOOJ§QJDURFKSHQVLRQVI¸USOLNWHOVHU (%Ζ7'$PDUJLQDOɅ)LQDQVLHOOEHUHGVNDSOLNYLGDPHGHOVDPWRXWQ\WWMDGHNUHGLWIDFLOLWHWHUIDVWDNRVWQDGHUɅ$QGHODYHJHWNDSLWDOɅ'LUHNWDYNDVWQLQJɅ .UHGLWY¦UGHULQJS§O§QJVLNWɅ$YNDVWQLQJS§V\VVHOVDWWNDSLWDO

		Lönsamhet		Kapitalstruktur		Utdelning
	Avkastning eget kapital		Kärnprimärkapitalrelation			Andel av årets vinst
%	Mål	8WIDOO	Mål	8WIDOO	Mål	8WIDOO

Skr. 2015/16:140

Bilaga

Hållbarhetsmål

Bolagen i den statliga portföljen ska alla ha defnierade hållbar- hetsmål som är relevanta för bolagens verksamhet och hållbar- hetsutmaningar. Mål och utfall inom hållbarhet för respektive bolag presenteras i bolagsöversikterna på sidorna 0–.

Övergripande för bolag med statligt ägande är att de ska vara föredömen inom jämställdhetsarbetet och ta till vara den kom- petens och erfarenhet som både män och kvinnor besitter. De ska arbeta aktivt för en jämn könsfördelning i styrelse och led- ning. Regeringens mål är att det i varje styrelse ska vara minst

0 procent av varje kön. Per den 10 maj 201 var andelen kvin- nor procent och andelen män 52 procent i de av staten hel- och delägda bolagens styrelser. I de av staten hel- och delägda bolagens ledningsgrupper var procent kvinnor och 5 pro- cent män.

Uppdragsmål

Mål och utfall för respektive bolag presenteras i bolagsöversik- terna på sidorna 0–.

Könsfördelning hel- och delägda bolag – ordförande, %

Män


Kvinnor
Börsbolag

Könsfördelning helägda bolag – ordförande, %

Män

	40	44
Kvinnor
Börsbolag

Könsfördelning hel- och delägda bolag – ordförande och ledamöter, %

Män


Kvinnor	Börsbolag2

Könsfördelning helägda bolag – ordförande och ledamöter, %

Män


Kvinnor	Börsbolag2

.¸QVI¸UGHOQLQJHQLSURFHQWI¸URUGI¸UDQGHLE¸UVERODJHQɅ.¸QVI¸UGHOQLQJHQLSURFHQWI¸UVDPWOLJDOHGDP¸WHULE¸UVERODJHQ

Könsfördelning – VD och ledningsgrupp

						2014				2012
Kvinnor (K), Män (M)	K, st	M, st	Total	K, %	M, %	K, %	M, %	K, %	M, %	K, %	M, %
9'	14	32	46	32		32		36	64	29	71
/HGQLQJVJUXSS		199	347	43		39	61	37	63		62

Könsfördelning – ledamöter utsedda av bolagsstämman

								2014				2012
Kvinnor (K), Män (M)	K, st	M, st	Total	K, %	M, %	K, %	M, %	K, %	M, %	K, %	M, %	K, %	M, %
Hel- och delägda bolag
2UGI¸UDQGH	22	26		46				39	61	39	61	39	61
Ledamöter				49		47		47		46
Summa ordförande och leda-
möter utsedda av bolagsstämman
Helägda bolag
2UGI¸UDQGH		23	41	44		46			62			43
Ledamöter	123	119	242		49	49				49
Summa ordförande och ledamö-	141	142
ter utsedda av bolagsstämman
9(5. 6$0+(76%(5 7 7(/6()5%2/ $0('67$7/Ζ7*$1'(

Skr. 2015/16:140

Bilaga

5HVXOWDWU¦NQLQJRFKEDODQVU¦NQLQJ

Omsättning

Den konsoliderade omsättningen för bolagen med statligt ägande sjönk under 2015 med 1 procent jämfört med föregående år och uppgick till ,1 (50,0) miljarder kronor. Total omsätt- ning inklusive statens ägarandel i intressebolagen sjönk under 2015 med 0, procent.

Resultaträkning

Mnkr		2014
1HWWRRPV¦WWQLQJLQNOHYDQVODJ	b	b
Övriga intäkter	b	b
Kostnader	b	b
5HVXOWDWIU§QDQGHODULLQWUHVVHERODJ	b	b
Värdeförändringar	b	b
Rörelseresultat (EBIT)	b	b
Finansiella intäkter	b	b
Finansiella kostnader	b	b
Resultat före skatt	b	b
Skatt	b	b
5HVXOWDWIU§QDYYHFNODGYHUNVDPKHW
Årets resultat	b	b
Hänförbart till aktieägare i moderbolaget	b	b
Hänförbart till minoritetsintressen	b
Summa	b	b

Rörelseresultat

Det konsoliderade rörelseresultatet för 2015 uppgick till -1, (2,1) miljarder kronor.

Balansräkning

Mnkr		2014
Tillgångar
Materiella anläggningstillgångar	b
Immateriella tillgångar	b	27 343
Finansiella tillgångar	b	b
2PV¦WWQLQJVWLOOJ§QJDU	b	b
Summa tillgångar	bb	bb
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till aktieägare
i moderbolaget	b	b
Eget kapital hänförbart till aktieägare
i minoritetsintressen	b	b
Summa eget kapital	b	b
Totala skulder och eget kapital	bb	bb

Eget kapital

Under 2015 minskade eget kapital med 22, miljarder kronor, vilket framför allt förklaras av utdelningar under 2015 om -2 ,0 miljarder kronor samt ett negativt resultat efter skatt 2015 om -1, miljarder kronor.

6YHQVNDVWDWHQVDQGHOSURFHQW
9(5. 6$0+(76%(5 7 7(/6()5%2/ $*0('67	$7/Ζ7$1'(	23

Skr. 2015/16:140

Bilaga

8WGHOQLQJDURFKDQVODJ

0DMRULWHWHQDYERODJHQPHGVWDWOLJW¦JDQGHKDULVLQXWGHOQLQJVSROLF\IDVWVODJLWDWWHQGHO DYYLQVWHQVNDEHWDODVXWWLOO¦JDUHQ%RODJPHGV¦UVNLOWEHVOXWDGHVDPK¦OOVXSSGUDJNDQ HUK§OODDQVODJ

Utdelning, statens andel

Mnkr	Ägarandel, %	1	20141
$NDGHPLVND+XV		b	b
Apoteket
Bilprovningen
Bostadsgaranti			9
-HUQKXVHQ		113
Lernia
LKAB		139	b
Metria		3	-
2ULR
SBAB
SEK			327
SJ		b	73
6SHFLDOIDVWLJKHWHU		b
66&6YHQVNDU\PGDNWLHERODJHW			3
Sveaskog
Swedavia		232
Svenska Spel		b	b
Svevia			-
6\VWHPERODJHW
7HOLD&RPSDQ\	37	b	b
7HUDFRP%R[HU*URXS
Vasallen
Summa		b	b

(UK§OOHQXWGHOQLQJUHGRYLVDVS§GHW§UEHVOXWIDWWDVRPXWGHOQLQJVHERODJHQVUHGRYLV- QLQJDYI¸U¦QGULQJDYHJHWNDSLWDORFKNDVVDȵ¸GHVUHGRYLVQLQJ

De statliga bolagens utdelningspolicy syftar till att säkerställa att ägaren får en förutsägbar och långsiktigt hållbar utdelning och är en viktig del i fastställandet av de ekonomiska målen.

Av de 50 bolag som ingår i den statliga bolagsportföljen gav 22 bolag utdelning 2015. Totalt delade dessa bolag ut 2 ,0 miljar- der kronor till staten. Störst utdelning under 2015 stod Akade- miska Hus, Svenska Spel och Telia Company för vilka, under 2015, delade de ut ,, , respektive , miljarder kronor. Deras gemensamma utdelningar motsvarar procent av de totala utdelningar staten mottog under 2015.

$QVODJWRWDODLQW¦NWHUI¸U΅ ΄Έ

			Andel
		Totala	anslags-
	Anslag	intäkter	QDQVLH-
Mnkr			ring, %
Almi Företagspartner
'UDPDWHQ
Göta kanalbolag
Miljömärkning Sverige
2SHUDQ
PostNord
5Ζ6(5HVHDUFKΖQVWLWXWHVRI
Sweden
Samhall	b	7229
626$ODUP		977
7HUDFRP%R[HU*URXS	3	3966
VisitSweden
Voksenåsen	14	61
Summa	b	b

Vissa bolag erhåller anslag från staten för att utföra sitt särskilt beslutade samhällsuppdrag. Samhall erhåller exempelvis anslag för att kunna genomföra sitt arbetsmarknadspolitiska kärnupp- drag vilket är att skapa utvecklande arbeten för personer med funktionsnedsättningar. Det anslag Samhall under 2015 erhöll, 05 miljoner kronor, motsvarade 2 procent av statens totala anslag. Ytterligare exempel på bolag som erhåller årliga anslag är Kungliga Dramatiska teatern och Kungliga Operan vilka fnan- sieras för att erbjuda nationalscener för teater respektive opera och balett. Totalt fck statligt ägda bolag 151 miljoner kronor

i anslag under 2015.

9(5. 6

$0+(76%(5 7 7(/6()5%2/ $*0('67

$7/Ζ*7*$1'(

Skr. 2015/16:140

Bilaga

+XUVWDWHQVȴQDQVHUS§YHUNDVDY I¸UV¦OMQLQJDURFKXWGHOQLQJDU

8QGHU΅ ΄·RFK΅ ΄ΈDY\WWUDGHVWDWHQLQJDERODJȂYDUNHQGHODUHOOHULVLQKHOKHW 6HGDQ΅ ΊKDUERODJPHGVWDWOLJW¦JDQGHO¦PQDWXWGHOQLQJDUS§΅ΆPLOMDUGHUNURQRU

Försäljningsintäkterna, vilka främst härrör från försäljningarna av Vin & Sprit, Vasakronan samt aktier i Nordea Bank och Telia Company, har av staten använts till att amortera på statsskul- den. Amorteringarna har i sin tur bidragit till att statens ränte- utgifter minskat. Bolagsförsäljningar resulterar även i att de framtida potentiella utdelningarna minskar, vilket försäljnings- värdet normalt sett tar hänsyn till.

De årliga utdelningarna från bolagen med statligt ägande medför att det statliga lånebehovet minskar samt att ränteutgif- terna därigenom sjunker.

Statens sparande, det vill säga de medel som nettoplaceras i form av fnansiella tillgångar minus fnansiella skulder, ökar när bolagen delar ut medel, så länge utdelningen motsvaras av en vinst som genererats under året. När bolagens utdelningar över- stiger årets vinst, och minskar bolagens egna kapital, så är det fnansiella sparandet opåverkat eftersom utdelningen motsvaras av en lika stor minskning av eget kapital, det vill säga fnansiell skuld. Det är därför inte möjligt att stärka det fnansiella spa- randet via extrautdelningar som överstiger årets vinst från bolag med statligt ägande. Försäljningar påverkar heller inte det fnan- siella sparandet.

)¸UV¦OMQLQJDULGHQVWDWOLJDERODJVSRUWI¸OMHQVHGDQ΅ Ί

Mdkr	År	Intäkt, mdkr Andel av bolaget, %
7HOLD&RPSDQ\		bbbb
20;		bbbbb
9LQ 6SULW		bbb
Vasakronan		bbbb
Nordea Bank		bbbb
$UEHWVOLYVUHVXUV		bbbb
Nordea Bank		bbbb
Nordea Bank		bbbb	7
9HFWXUD&RQVXOWLQJ		bbbbb
Totalt		bbbb

Sammantagna utdelningar i bolag med statligt ägande

År	Mdkr









Totalt

+XUVWDWHQVȴQDQVHUS§YHUNDVDYI¸UV¦OMQLQJVLQNRPVWHURFKXWGHOQLQJDU
		Utdelningar motsvarande	Utdelningar överstigande
	Inkomster från	årets rörelseresultat	årets rörelseresultat
	försäljningar av bolag	i bolagen	i bolagen
6WDWVVNXOGHQ	Minskar	Minskar	Minskar

6WDWHQVO§QHEHKRYRFKU¦QWHXWJLIWHU	Minskar	Minskar	Minskar
Finansiellt sparande	Påverkas ej	Ökar	Påverkas ej

9(5. 6

$0+(76%(5 7 7(/6()5%2/ $*0('67

$7/Ζ*7*$1'(

Skr. 2015/16:140

Bilaga

Riskhantering

'HVWDWOLJDERODJHQVD ¦UVYHUNVDPKHWHUJHUXSSKRYWLOOH[SRQHULQJPRWROLNDIRUPHUDY ULVNYLONDNDQS§YHUNDY¦UGHWVDPWP¸MOLJKHWHQDWWO¦PQDXWGHOQLQJLHWWHOOHUȵHUDERODJL SRUWI¸OMHQ1HGDQEHVNULYVGHVW¸UVWDULVNHUQDXUHWWSRUWI¸OMSHUVSHNWLY

$ ¦UVP¦VVLJDULVNHU

Den statliga bolagsportföljen är illikvid, vilket innebär att enskilda bolag typiskt sett inte förvärvas eller avyttras för att påverka den samlade portföljrisken. Den statliga bolagsportföljen är också koncentrerad, vilket gör att risker kopplade till de största bolagen kan få betydande påverkan på hela portföljens värde lik- som på eventuella utdelningar. De tre värdemässigt största bola- gen utgör mer än 50 procent av portföljens värde.

En a ärsmässig risk som kan påverka den statliga bolagsport- följens värde och möjlighet att lämna utdelningar är försälj- ning eller uppköp av större verksamhet. Exempelvis pågår en försäljningsprocess av Vattenfalls brunkolsverksamhet i Tysk- land. Vidare har Telia Company kommunicerat att bolaget avser avsluta sin närvaro i Eurasien. Karaktären hos marknaderna i Eurasien, inklusive potentiella myndighetsingripanden, kom- binerat med det faktum att tillgångarna inte är helägda och att det fnns åtagande och skyldigheter i olika aktieägaravtal, gör att komplexiteten i Telia Companys försäljningsprocess är hög med betydande osäkerheter rörande förväntat resultat.

Ytterligare en a ärsmässig risk är förknippad med de markna- der som de statliga bolagen verkar på. Ett exempel på detta är Telia Companys verksamhet i Eurasien. Att göra a ärer i Eurasien är förknippat med risk och exempelvis utreds Telia Companys tidi- gare transaktioner i Uzbekistan av myndigheter i Sverige, Neder- länderna och USA. Vidare genereras en betydande del av Telia Companys resultat i intressebolag, i synnerhet MegaFon och Turk- cell. I dessa har Telia Company inte ett bestämmande inytande över nyckelfrågor som godkännande av a ärsplaner och budgetar samt beslut som rör tidpunkt och storlek för kontantutdelningar. Ett exempel på denna risk är de bolagsstyrningsproblem som fnns på aktieägarnivå i Turkcell.

Ett annat exempel på en a ärsmässig risk i den statliga bolagsportföljen är den pågående samhällsomvandlingen i Kiruna och Malmberget. Denna kan påverka LKAB:s värde och möjlighet att lämna utdelningar då det är ett mycket stort åtagande som under många år kommer att påverka LKAB:s resultat och likviditet.

Finansiella risker

Den statliga bolagsportföljen är även exponerad mot fnansiella risker.

5L5΅ ΄Έ΄Έ5HJHULQJHQVKDQWHULQJDYULVNHU i statliga bolag

Riksrevisionen har granskat regeringens hantering av risker i bola-

JHQPHGVWDWOLJW¦JDQGH5HJHULQJHQKDULVNULYHOVHQ5LNVUHYLVLRQ- HQVUDSSRUWRPUHJHULQJHQVKDQWHULQJDYULVNHULVWDWOLJDERODJVNU ΅ ΄Έ΄ΉΉUHGRYLVDWYLOND§WJ¦UGHUVRPDYVHVYLGWDVPHGDQOHG- QLQJDYJUDQVNQLQJVUDSSRUWHQ5HJHULQJHQDYVHUDWWXWYHFNODLQIRU- PDWLRQVJLYQLQJHQWLOOULNVGDJHQLV\IWHDWWI¸UVHULNVGDJHQPHGHQ VDPODGELOGDYULVNHUQDLGHQVWDWOLJW¦JGDERODJVSRUWI¸OMHQIU¦PVW inom ramen för regeringens årliga skrivelse till riksdagen med redo-

J¸UHOVHI¸UERODJPHGVWDWOLJW¦JDQGH5LNVUHYLVLRQHQVJUDQVNQLQJV UDSSRUW¦UG¦UPHGVOXWEHKDQGODG

0RWEDNJUXQGDYRYDQRFKVRPHWWOHGLUHJHULQJHQVXWYHFNOLQJ DYLQIRUPDWLRQVJLYQLQJHQWLOOULNVGDJHQ§WHUȴQQVS§GHQQDVLGDHQ EHVNULYQLQJDYRPY¦UOGVIDNWRUHUPHQ¦YHQEUDQVFKVSHFLȴNDULVN- IDNWRUHUVRPNDQI§LQYHUNDQS§GHQVWDWOLJW¦JGDERODJVSRUWI¸OMHQ 5HJHULQJHQDYVHUDWWIRUWV¦WWDXWYHFNODLQIRUPDWLRQVJLYQLQJHQWLOO ULNVGDJHQLV\IWHDWWI¸UVHULNVGDJHQPHGHQVDPODGELOGDYULVNHUQD LGHQVWDWOLJW¦JGDERODJVSRUWI¸OMHQ

Ett exempel på en fnansiell risk är valutarisk. Framför allt har Vattenfall och Telia Company betydande verksamhet utan- för Sverige och LKAB:s intäkter är beroende av dollarns utveck- ling. Telia Company är dessutom exponerad för risker kopplade till valutarestriktioner som bland annat kan hindra Telia Com- pany från att återföra likvida medel.

En annan fnansiell risk är elprisets framtida utveckling. Ett lågt elpris är positivt för era statligt ägda bolag, exempelvis Akademiska hus, Sveaskog och LKAB, men sammantaget har ett lågt elpris en negativ värdepåverkan eftersom det är av stor betydelse för Vattenfall.

På samma sätt är järnmalmsprisets framtida utveckling en fnansiell risk. Det låga priset innebar väsentligt sämre resultat för LKAB 2015 jämfört med tidigare år och bolagets värde och utdelningar har sjunkit.

Legala och regulatoriska risker

Många statliga bolag verkar på mer eller mindre reglerade mark- nader. Exempelvis kan nämnas Vattenfall, Telia Company och Svenska Spel. Förändringar i regelverken kring dessa verksam- heter kan få betydande påverkan på dessa bolags, och därmed portföljens, värde och förutsättningar att lämna utdelningar.

9(5. 6

$0+(76%(5 7 7(/6()5%2/ $*0('67

$7/Ζ*7*$1'(

Skr. 2015/16:140

Bilaga

Bolagsöversikter

Ά $NDGHPLVND+XV		ΈΉ 6$6
Ά΄ $OPL)¸UHWDJVSDUWQHU		ΈΊ 6%$%
Ά΅	$3/$SRWHN3URGXNWLRQ /DERUDWRULHU	Έ	6(.
ΆΆ $SRWHNHW		ΈΌ	6-
Ά· $SRWHNVJUXSSHQ		Ή 626$ODUP
ΆΈ $UODQGDEDQDQΖQIUDVWUXFWXUH		Ή΄	6SHFLDOIDVWLJKHWHU
ΆΉ	%LOSURYQLQJHQ	Ή΅ 66&6YHQVNDU\PGDNWLHERODJHW
ΆΊ	%RVWDGVJDUDQWL	ΉΆ 6WDWHQV%RVWDGVRPYDQGOLQJ
Ά 'RP6KYHWVLL		Ή·	6YHDVNRJ
ΆΌ	'UDPDWHQ	ΉΈ	6YHGDE
· (66(XURSHDQ6SDOODWLRQ6RXUFH		ΉΉ 6YHQVND6NHSSVK\SRWHN
·΄	)RXULHUWUDQVIRUP	ΉΊ 6YHQVND6SHO
·΅ *UHHQ&DUJR		Ή	6YHYLD
·Ά *¸WDNDQDOERODJ		ΉΌ	6ZHGDYLD
··	ΖQIUDQRUG	Ί	6ZHGHVXUYH\
·Έ	ΖQODQGVLQQRYDWLRQ	Ί΄	6ZHGIXQG
·Ή -HUQKXVHQ		Ί΅	6\VWHPERODJHW
·Ί	/HUQLD	ΊΆ 7HOLD&RPSDQ\
· /.$%		Ί· 7HUDFRP%R[HU*URXS
·Ό	0HWULD	ΊΈ	9DVDOOHQ
Έ 0LOM¸P¦UNQLQJ6YHULJH		ΊΉ	9DWWHQIDOO
Έ΄	2SHUDQ	Ί	9LVLW6ZHGHQ
Έ΅	2ULR	ΊΌ 9RNVHQ§VHQ
ΈΆ	3RVW1RUG	YULJDERODJRFKYHUNVDPKHWHU
Έ· 5Ζ6(5HVHDUFKΖQVWLWXWHVRI6ZHGHQ		΄ $YYHFNODGHERODJ
ΈΈ	6DPKDOO	΄	8QGHUDYYHFNOLQJ

9(5. 6

$0+(76%(5 7 7(/6()5%2/ $*0('67

$7/Ζ*7*$1'(

Skr. 2015/16:140

Bilaga

$NDGHPLVND+XV

Akademiska Hus AB äger, utvecklar och förvaltar fastigheter för universitet och högskolor med huvudfokus på utbildnings- och forskningsverksamhet. Bolaget spelar en viktig roll för målet att stärka Sverige som kunskapsnation. En viktig grund för bola- gets verksamhet är att agera hållbart, a ärsmässigt och på mark- nadsmässiga villkor.

9LNWLJDK¦QGHOVHU΅ ΄Έ

•Hyresintäkterna i stort oförändrade. Driftsättningar mot- verkades av avyttringar. Stabilt driftnetto.

•Flera viktiga projekt påbörjades, bland annat Albano i Stock- holm samt era olika studentbostadsinitiativ.

•I oktober fattades beslut om en efterutdelning på ,5 miljarder kro- nor för att justera kapitalstrukturen i enlighet med soliditetsmålet.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

•Lönsamhet: Avkastning på operativt kapital exklusive värdeförändringar ska uppgå till minst ,5 procent.

•Kapitalstruktur: Soliditet 0–0 procent.

•Utdelning: 0– 0 procent av årets resultat efter skatt efter återläggning av värdeförändringar och därtill hörande uppskjuten skatt.

Uppföljning ekonomiska mål

•Avkastningen på operativt kapital minskade till , (,) pro- cent. Nedgången förklaras av ökat fastighetsvärde medan driftöverskottet i stort var oförändrat.

•Soliditeten sjönk 2015 som en följd av efterutdelningen. Posi- tiva orealiserade värdeförändringar motverkade detta något och soliditeten uppgick vid årsskiftet till 0, procent, precis över målintervallet.

•Ordinarie utdelning enligt policy uppgick till 50 procent av jus- terat resultat. Utöver det beslutades om en efterutdelning för att justera soliditeten i enlighet med målet. Utdelningen har ingen påverkan på bolagets möjlighet att fullgöra sina åtaganden.

Hållbarhetsmål

•Samarbete med kunder kring hållbarhetsinitiativ (mål 2015: initiera 1 hållbarhetsinitiativ).

•Minska mängden köpt energi med 50 procent från 2000 till 2025.

•Eliminera koldioxidavtryck från drift.

•Olycksfri arbetsplats.

Uppföljning hållbarhetsmål

•Samarbetsmålet uppnåddes med 1 gemensamma hållbar- hetsinitiativ 2015.

•Mängden inköpt energi minskade med , procent, i enlighet med det långsiktiga målet.

•Målområdet koldioxidavtryck är under utveckling. Arbete med en förtydligad energistrategi pågår.

•Olycksfri arbetsplats är ett långsiktigt mål, fokus 2015 har legat på inrapportering av olyckor och tillbud. Akademiska Hus har också initierat ett branschgemensamt nätverk för att jobba med arbetsmiljörelaterade utmaningar.

Uppdragsmål

Akademiska Hus saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.

Ordf: Anitra Steen VD: Kerstin Lindberg Göransson

6W\UHOVHRFKUHYLVRUHUYDOGDI¸U΅ ΄Ή΅ ΄Ί

Ordf: Anitra Steen Led:%ULWWD%XUUHDX2ORI(KUO«QΖQJHOD/LQGK*XQQDU 6YHGEHUJRFKΖQJHPDU=LHJOHU.ULVWLQD(NHQJUHQYDOGHVYLGVW¦PPDQ΅ ΄Ή /HLI/MXQJTYLVW3LD6DQGYLNDYJLFNArb rep:7KRPDV-HQQOLQJHU$QGHUV Larsson Rev:%M¸UQ)OLQN.30*

$UYRGHWLOOVW\UHOVHQVRUGI¸UDQGHXSSJ§UWLOO΅Ό΅ΊWNU$UYRGHWLOO VW¦PPRYDOGOHGDPRWXSSJ§UWLOO΄·΄ΆΈWNU$UYRGHXWJ§ULQWHWLOOOHGDPRW VRP¦UDQVW¦OOGL5HJHULQJVNDQVOLHW

	Statens ägarandel, 100%			2014
	Resultaträkning, mnkr
	'ULIW¸YHUVNRWW			3 717
	Värdeförändringar		b	b
	Rörelseresultat		b	b
	Resultat före skatt		b	b
	Nettovinst		b	b
	ȂYDUDYK¦QI¸UEDUWWLOOPLQRULWHW
	Balansräkning, mnkr
	Balansomslutning		b	b
	Anläggningstillgångar		b	b
	Eget kapital		b	b
	ȂYDUDYPLQRULWHW
	Nettoskuld		b	b
	Operativt kapital		b	b
	Nyckeltal
	YHUVNRWWVJUDG
	5¸UHOVHPDUJLQDO
	5H$YNDVWQLQJS§HJHWNDSLWDOJHQRPVQLWW
	5RS$YNDVWQLQJS§RSHUDWLYWNDSLWDOH[NOY¦UGHI¸U-
	¦QGULQJDUJHQRPVQLWW
1HWWRVNXOGV¦WWQLQJVJUDGJJU
6ROLGLWHW
%UXWWRLQYHVWHULQJDUPQNU			b	b
$QVODJPQNU
8WGHOQLQJPQNU				b
Antal anställda i medeltal
$QVW¦OOGDN¸QVI¸UGHOQLQJNYLQQRUP¦Q
/HGQLQJVJUXSSN¸QVI¸UGHOQLQJNYLQQRUP¦Q
6W\UHOVHN¸QVI¸UGHOQLQJNYLQQRUP¦Q			1

	Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer			Ja
	%HVW\UNW*5ΖUDSSRUW			Ja
	Redovisar enligt IFRS			Ja
	9DOGDI¸U
9(5. 6$0+(76%(5 7 7(/6()5%2/ $*0('67		$7/Ζ7$1'(

Skr. 2015/16:140

Bilaga

Almi Företagspartner

Almi Företagspartner AB:s verksamhet ska stärka det svenska näringslivets utveckling, verka för en hållbar tillväxt och med- verka till att utveckla och fnansiera små och medelstora före- tag med lönsamhets- och tillväxtpotential. Almis verksamhet omfattar rådgivning, lån och ägarkapital.

Almis verksamhet ska utgöra ett komplement till den privata marknaden och vara tillgänglig i hela landet. Rådgivningen utförs av Almis egna rådgivare, av upphandlade rådgivningskonsul-

ter och av delägda IFS Rådgivning AB som riktar sig till personer med utländsk bakgrund. Låneverksamheten, vilken sker från en lånefond på cirka 5,5 miljarder kronor, ska bedrivas så att kapitalet bevaras nominellt intakt. Investeringar i ägarkapital bedrivs i den helägda organisationen Almi Invest där 0 investeringsansvariga fördelade över åtta regioner saminvesterar ägarkapital med privata investerare. Almi Invests fondkapital utgörs av kapital som till hälften består av EU:s stukturfondsmedel och till hälften fnan- siering till lika delar av Almi och de regionala ägarna.

9LNWLJDK¦QGHOVHU΅ ΄Έ

•Nyutlåningen till små och medelstora företag ökade med närmare 0 procent och var i nivå med utlåningen under fnanskrisen 200.

•Kreditförlusterna minskade till 12 (15) miljoner kronor.

•Ny fond för ägarkapital, Almi Invest II, lanserades med

1 00 miljoner kronor i kapital. Samtidigt stängdes fonden Almi Invest I för nyinvesteringar.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

Inga ekonomiska mål har fastställts av ägaren. Almi ska långsik- tigt bedriva låneverksamheten så att kapitalet bevaras nominellt intakt enligt prop. 1/:0.

Hållbarhetsmål

•Hållbarhetsfrågor ska ingå i dialogen med alla kunder.

•Almi ska vidta proaktiva insatser mot alla målgrupper.

•Almi ska ha mångfald i den egna organisationen.

Uppföljning hållbarhetsmål

•Att procent av kunderna uppfattar att hållbarhet diskute- rats i kundmötet.

•Personer med utländsk bakgrund är överrepresenterade avse- ende insatser inom lån och rådgivning. Kvinnor är marginellt underrepresenterade avseende nyföretagarrådgivning.

•Andel kvinnliga chefer är procent, andel kvinnor i arbete mot kund procent, andel medarbetare med utländsk bakgrund 1 , procent och medelåldern är år.

Uppdragsmål

•Mål kopplat till Almis uppdrag att verka för en hållbar tillväxt.

•Mål kopplat till Almis marknadskompletterande roll.

•Mål kopplat till i vilken utsträckning Almis verksamhet som fokuserar på företag i tidiga skeden i termer av livscykel eller expansionsfaser når kvinnor och personer med utländsk bakgrund.

Uppföljning uppdragsmål

Uppdragsmålen fastställdes vid årsstämman 201 .

9(5. 6$0+(76%(5 7 7(/6()5%2/ $*0('67$7/Ζ*7*$1'(

Ordf: Birgitta Ågren Böhlin VD:*¸UDQ/XQGZDOO

6W\UHOVHRFKUHYLVRUHUYDOGDI¸U΅ ΄Ή΅ ΄Ί

Ordf: Birgitta Ågren Böhlin Led:$QGHUV%\VWU¸P.DWDULQD*UHHQ1LFRODV +DVVEMHUNH+HG«Q$JQHWD0§UGVM¸RFK$QQD6¸GHUEORPArb rep: Maria ΖQHV5LEHLURGH6DQ-XDQ&KULVWLQD:DKOPDQRev:-RQDV6W§KOEHUJ'HORLWWH $UYRGHWLOOVW\UHOVHQVRUGI¸UDQGHXSSJ§UWLOO΄Ό΄WNU$UYRGHWLOO VW¦PPRYDOGOHGDPRWXSSJ§UWLOOΌΈΌWNU$UYRGHXWJ§ULQWHWLOOOHGDPRW

VRP¦UDQVW¦OOGL5HJHULQJVNDQVOLHW

Statens ägarandel, 100%		2014
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning		b
Rörelseresultat
Finansiella Intäkter
Resultat före skatt		120
Nettovinst		120
ȂYDUDYK¦QI¸UEDUWWLOOPLQRULWHW	-1	1
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning	b	b
Anläggningstillgångar	b	b
Eget kapital	b	b
ȂYDUDYPLQRULWHW
Nettoskuld	b	b
Operativt kapital
Nyckeltal
5¸UHOVHPDUJLQDO
5H$YNDVWQLQJS§HJHWNDSLWDOJHQRPVQLWW
5RS$YNDVWQLQJS§RSHUDWLYWNDSLWDOJHQRPVQLWW
1HWWRVNXOGV¦WWQLQJVJUDGJJU
6ROLGLWHW
%UXWWRLQYHVWHULQJDUPQNU		221
$QVODJPQNU	249
8WGHOQLQJPQNU
Antal anställda i medeltal
$QVW¦OOGDN¸QVI¸UGHOQLQJNYLQQRUP¦Q
/HGQLQJVJUXSSN¸QVI¸UGHOQLQJNYLQQRUP¦Q
6W\UHOVHN¸QVI¸UGHOQLQJNYLQQRUP¦Q	1

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer		Ja
%HVW\UNW*5ΖUDSSRUW		Ja
Redovisar enligt IFRS		Nej
9DOGDI¸U

Skr. 2015/16:140

Bilaga

APL

Apotek Produktion & Laboratorier AB, APL, har till huvud- saklig uppgift att tillverka och tillhandahålla extemporeläke- medel och lagerberedningar. APL levererar i dag extempore- läkemedel till alla apoteksaktörer på öppenvårdsmarknaden och även till slutenvården på likvärdiga och icke-diskriminerande villkor. Efter lagändringar som trädde i kraft den 1 juni 2010 är extemporemarknaden konkurrensutsatt. Bolaget har ett särskilt ansvar för att tillverka och leverera extemporeläkemedel och lagerberedningar på förfrågan från öppenvårdsapotek.

9LNWLJDK¦QGHOVHU΅ ΄Έ

•Ökad nettoomsättning med 2 miljoner kronor till 1 210 mil- joner kronor, hänförlig till försäljning av läkemedel som ingår i beredningstjänsten till landstingen.

•	Positiv försäljningstillväxt inom a ärsområde Vård & Apo-
	tek.
•	Minskad försäljning inom a ärsområde Life science, vilket
	förklaras av upphörandet av en tidsbegränsad kontraktsa är.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

•Lönsamhet: Räntabilitet på eget kapital överstigande pro- cent per år.

•Kapitalstruktur: Soliditet 0–50 procent.

•Utdelning: Minst 50 procent av årets resultat efter skatt. Utdelning görs under förutsättning att kapitalstrukturmål efter utdelning hamnar inom målintervallet samt med beak- tande av genomförandet av koncernens strategi och investe- ringsbehov.

Uppföljning ekonomiska mål

•Räntabiliteten på eget kapital uppgick till 2,2 procent och soliditeten uppgick till , procent. Detta beror på att rörel- seresultatet för perioden januari–december 2015 uppgick till ,5 miljoner kronor, vilket är , miljoner kronor lägre jämfört med föregående års resultat. Rörelseresultatets förändring är primärt hänförlig till en förändrad produktmix samt till registervårdsaktiviteter av engångskaraktär inför uppgra- dering av nytt a ärssystem.

•Disposition av 2015 års resultat föreslås övergå i ny räkning mot bakgrund av ökning i framtida investeringsvolym.

+§OOEDUKHWVP§OI¸U΅ ΄Έ

•Minska energiförbrukningen med 5 procent.

•Minska koldioxidutsläpp med 5 procent inom ärrvärme, transporter och resor i tjänst.

•Utifrån APL:s jämställdhets- och mångfaldsplan kontinuer- ligt utveckla verksamheten.

Uppföljning hållbarhetsmål

•Energiförbrukningen minskade med , procent.

•Koldioxidutsläppen minskade med 0, procent.

•Genomförd lönekartläggning och intressentdialog.

Uppdragsmål

Har särskilt beslutat samhällsuppdrag. Mål enligt processen för uppdragsmål har ännu inte utvecklats.

Ordf: Johan Assarsson VD: Eva Sjökvist Saers

6W\UHOVHRFKUHYLVRUHUYDOGDI¸U΅ ΄Ή΅ ΄Ί

Ordf: Johan Assarsson Led:0DOLQ)RUNPDQ%ULWW+DQVVRQ(XJHQ6WHLQHU RFK8OI7RVVPDQArb rep:6XVDQQ'DQLHOVVRQ/LQGEHUJ'DQLHOD5HQQHU Arb suppl: $VWULG+ROGW6¸UHQ-RKDQVVRQRev:0DJQXV)DJHUVWHGW(< $UYRGHWLOOVW\UHOVHQVRUGI¸UDQGHXSSJ§UWLOO΅Έ΅ΈWNU$UYRGHWLOO

VW¦PPRYDOGOHGDPRWXSSJ§UWLOO΄Ά΄ΆWNU

Statens ägarandel, 100%		2014
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning	b	b
Rörelseresultat
Finansiella Intäkter
Resultat före skatt		12
Nettovinst
ȂYDUDYK¦QI¸UEDUWWLOOPLQRULWHW
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning
Anläggningstillgångar	262
Eget kapital		214
ȂYDUDYPLQRULWHW
Nettoskuld
Operativt kapital
Nyckeltal
5¸UHOVHPDUJLQDO
5H$YNDVWQLQJS§HJHWNDSLWDOJHQRPVQLWW
5RS$YNDVWQLQJS§RSHUDWLYWNDSLWDOJHQRPVQLWW
1HWWRVNXOGV¦WWQLQJVJUDGJJU
6ROLGLWHW
%UXWWRLQYHVWHULQJDUPQNU
$QVODJPQNU
8WGHOQLQJPQNU
Antal anställda i medeltal	467
$QVW¦OOGDN¸QVI¸UGHOQLQJNYLQQRUP¦Q
/HGQLQJVJUXSSN¸QVI¸UGHOQLQJNYLQQRUP¦Q
6W\UHOVHN¸QVI¸UGHOQLQJNYLQQRUP¦Q	1

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer		Ja
%HVW\UNW*5ΖUDSSRUW		Ja
Redovisar enligt IFRS		Nej
9DOGDI¸U

9(5. 6$0+(76%(5 7 7(/6()5%2/ $*0('67$7/Ζ*7*$1'(

Skr. 2015/16:140

Bilaga

Apoteket

Apoteket AB erbjuder produkter och tjänster inom läkemedels- och hälsoområdet. Bolaget ska bedrivas på sådant sätt att en god läkemedelsförsörjning i Sverige främjas. Apoteket är en a ärsmäs- sig aktör på en fullt konkurrensutsatt marknad. På marknaden för öppenvårdsapotek tillhandahåller bolaget, genom cirka 2 apotek i hela landet, receptbelagda och receptfria läkemedel, handelsvaror, hälsotjänster samt information och rådgivning till privatpersoner. Bolaget har också en väl utbyggd distanshandel, via internethandel och genom bolagets apoteksombud. Högkvalitativ rådgivning och ökad tillgänglighet till läkemedel är en viktig del i bolagets strategi.

9LNWLJDK¦QGHOVHU΅ ΄Έ

•Försäljningsökning som en följd av dyrare receptbelagda läkemedel, ökad egenvårdsförsäljning samt återtagen franchiseverksamhet.

•Tydlig förbättring av lönsamheten som en följd av högre bruttovinst i konsumenta ären samt kostnadskontroll.

•Fortsatt ökade satsningar på hållbarhet, bland annat inom kvalitetskontroll.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

•Lönsamhet: Rörelsemarginal procent.

•Kapitalstruktur: Skuldsättningsgrad 0–0 procent av pensionsjusterat eget kapital.

•Utdelning: 0– 0 procent av årets resultat justerat för resultat och skatt hänförlig till pensionstillgångar och pensionsförpliktelser.

Uppföljning ekonomiska mål

•Rörelsemarginalen ökade till 2, (1,) procent.

•Skuldsättningsgraden var negativ vid utgången av 2015.

•Ordinarie utdelning uppgick till 50 (50) procent av justerat resultat. För att justera kapitalstrukturen i enlighet med målet beslutades om efterutdelning om 20 miljoner kronor utöver 10 miljoner kronor i ordinarie utdelning.

Hållbarhetsmål

•Hälsomålet: Minst 0 i Nöjd-kundindex (NKI).

•Sortimentsmålet: Samtliga leverantörer ska underteckna Apotekets uppförandekod.

•Miljömålet: 0 procent av kunderna lämnar in överblivna läkemedel.

•Mångfaldsmålet: Nöjd-medarbetarindex (NMI) ska uppgå till minst 2 för 2015. Mångfalden i bolaget ses som en viktig del för att kunna öka NMI.

Uppföljning hållbarhetsmål

•Hälsomålet: 100 apotek utvärderade, NKI 5 (5).

•Sortimentsmålet: () procent hade 2015 undertecknat uppförandekoden.

•Miljömålet: 2015 uppgav 5 procent att de lämnat in läke- medelsavfall.

•Mångfaldsmålet: medarbetarnas motivation ökade 2015 till (2) procent.

Uppdragsmål

Apoteket har enligt ägaranvisningen i uppdrag att behålla befntliga apoteksombud i den utsträckning som behövs för att upprätthålla en god läkemedelsförsörjning på den ort ombudet är verksamt.

9(5. 6$0+(76%(5 7 7(/6()5%2/ $*0('67$7/Ζ*7*$1'(

Ordf:&KULVWLDQ:-DQVVRQ VD: Ann Carlsson

6W\UHOVHRFKUHYLVRUHUYDOGDI¸U΅ ΄Ή΅ ΄Ί

Ordf:&KULVWLDQ:-DQVVRQLed:0DULD&XUPDQ*HUW.DUQEHUJHU6XVVL

.YDUW/HLI/MXQJTYLVWRFK.ULVWLQD6FKDXPDQArb rep:*XQLOOD/DUVVRQ +DQQD2WWRVVRQArb suppl: /LVD(NVWUDQG/HQD5KRGLQRev: Ingrid +RUQEHUJ5RP£Q.30*

$UYRGHWLOOVW\UHOVHQVRUGI¸UDQGHXSSJ§UWLOOΆΆWNU$UYRGHWLOO VW¦PPRYDOGOHGDPRWXSSJ§UWLOO΄Έ΄ΈWNU$UYRGHXWJ§ULQWHWLOOOHGDPRW VRP¦UDQVW¦OOGL5HJHULQJVNDQVOLHW

Statens ägarandel, 100%		2014
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning	b	b
Rörelseresultat
Finansiella Intäkter	127
Resultat före skatt
Nettovinst
ȂYDUDYK¦QI¸UEDUWWLOOPLQRULWHW
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning	b	b
Anläggningstillgångar	b	b
Eget kapital	b	b
ȂYDUDYPLQRULWHW
Nettoskuld
Operativt kapital	b	b
Nyckeltal
5¸UHOVHPDUJLQDO
5H$YNDVWQLQJS§HJHWNDSLWDOJHQRPVQLWW
5RS$YNDVWQLQJS§RSHUDWLYWNDSLWDOJHQRPVQLWW
1HWWRVNXOGV¦WWQLQJVJUDGJJU
6ROLGLWHW
%UXWWRLQYHVWHULQJDUPQNU
$QVODJPQNU
8WGHOQLQJPQNU
Antal anställda i medeltal	b	b
$QVW¦OOGDN¸QVI¸UGHOQLQJNYLQQRUP¦Q
/HGQLQJVJUXSSN¸QVI¸UGHOQLQJNYLQQRUP¦Q
6W\UHOVHN¸QVI¸UGHOQLQJNYLQQRUP¦Q	1

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer		Ja
%HVW\UNW*5ΖUDSSRUW		Ja
Redovisar enligt IFRS		Ja
9DOGDI¸U

Skr. 2015/16:140

Bilaga

$SRWHNVJUXSSHQ

Apoteksgruppen Sverige Holding AB är en frivillig apotekskedja med en serviceorganisation som helägs av staten. Apoteksgrup- pen har 1 anslutna apotek, vilka ägs av cirka 10 egenföreta- gare. Serviceorganisationen stöder och samordnar egenföre- tagarna.

Apoteksgruppen skapar genom samverkan skalfördelar för anslutna apotek. Genom serviceorganisationen erbjuds apoteks- ägare stöd för drift av apotek. Apoteksägarna får tillgång till

ett gemensamt sortiment, Apoteksgruppens egna varumärken, inköps-, ekonomi- och personalsystem, kvalitets-, försäljnings- och etableringsstöd, gemensam marknadsföring och it- system. Apoteksmarknaden består i huvudsak av fem aktörer där Apoteksgruppen är den ärde största med en marknads- andel om cirka 10 procent.

9LNWLJDK¦QGHOVHU΅ ΄Έ

•Utvidgat e-handelserbjudande.

•Expansion i storstäderna.

•Nysatsningar bakom negativt resultat.

•VD Eva-Britt Gustafsson gick i pension 1 december 2015 och efterträddes 1 januari 201 av Tony Johansson.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

•Lönsamhet: Avkastning på eget kapital minst procent.

•Kapitalstruktur: Soliditeten i koncernen cirka 0 procent.

•Utdelning: 0 procent av årets resultat, med beaktande av soliditetsmålet.

Uppföljning ekonomiska mål

•Räntabiliteten uppgick till -2, (-0, ) procent vilket understeg målet.

•Soliditeten 2015 överstegmålet på omkring 0 procent.

•Utdelningen uppgick till 0,0 (0,0) miljoner kronor.

Hållbarhetsmål

•Öka servicegraden på apotek inom Apoteksgruppen (dvs. andel receptförskrivna läkemedel som direktexpedieras).

•Öka användningen av EES (Elektroniskt expertstöd) i sam- band med receptexpedition på apotek inom Apoteksgruppen.

•Öka andelen Svanen- och Svalanmärkta produkter från Apoteks- gruppens egna varumärken av totala antalet handelsvaror.

Uppföljning av hållbarhetsmål

•Vid utgången av 2015 var servicegraden drygt procent. Ett nytt lagerstyrningssystem infördes under 201 med avsikt att det ska bidra till att höja servicegraden till 5 procent.

•För att stärka servicen ytterligare fnns det möjlighet att förbe- ställa läkemedel och i mitten av 2015 startade Apoteksgruppen e-handel med receptförskrivna läkemedel.

•Apoteksgruppen har nio leverantörer av EMV-varor (egna varumärken) och dessa står för drygt procent av kedjans omsättning avseende handelsvaror. Kraven är desamma på dessa leverantörer som på övriga leverantörer av handelsvaror. Dock genomför Apoteksgruppen för dessa en större del

av uppföljningen.

Uppdragsmål

Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.

Ordf: Birgitta Ågren Böhlin

VD:7RQ\-RKDQVVRQ

6W\UHOVHRFKUHYLVRUHUYDOGDI¸U΅ ΄Ή΅ ΄Ί

Ordf: Birgitta Ågren Böhlin Led:3HGHU/DUVVRQ$QQHPD3DXV5LFKDUG 5HLQLXV*XQLOOD5LWWJ§UGRFK6DWLVK6HQRev: Lena Möllerström Nording *UDQW7KRUQWRQ

$UYRGHWLOOVW\UHOVHQVRUGI¸UDQGHXSSJ§UWLOO΅Έ΅ΈWNU$UYRGHWLOO VW¦PPRYDOGOHGDPRWXSSJ§UWLOO΄Ά ΄ΆWNU$UYRGHXWJ§ULQWHWLOOOHGDPRW VRP¦UDQVW¦OOGL5HJHULQJVNDQVOLHW

	Statens ägarandel, 100%			2014
	Resultaträkning, mnkr
	Nettoomsättning
	Rörelseresultat
	Finansiella Intäkter
	Resultat före skatt		-14	0
	Nettovinst		-11
	ȂYDUDYK¦QI¸UEDUWWLOOPLQRULWHW
	Balansräkning, mnkr
	Balansomslutning
	Anläggningstillgångar			116
	Eget kapital
	ȂYDUDYPLQRULWHW
	Nettoskuld		0	0
	Operativt kapital
	Nyckeltal
	5¸UHOVHPDUJLQDO
	5H$YNDVWQLQJS§HJHWNDSLWDOJHQRPVQLWW
	5RS$YNDVWQLQJS§RSHUDWLYWNDSLWDOJHQRPVQLWW
	1HWWRVNXOGV¦WWQLQJVJUDGJJU
	6ROLGLWHW
	%UXWWRLQYHVWHULQJDUPQNU		13	11
	$QVODJPQNU
	8WGHOQLQJPQNU
	Antal anställda i medeltal
	$QVW¦OOGDN¸QVI¸UGHOQLQJNYLQQRUP¦Q
	/HGQLQJVJUXSSN¸QVI¸UGHOQLQJNYLQQRUP¦Q
	6W\UHOVHN¸QVI¸UGHOQLQJNYLQQRUP¦Q		1

	Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer			Ja
	%HVW\UNW*5ΖUDSSRUW			Ja
	Redovisar enligt IFRS			Ja
	9DOGDI¸U
9(5. 6$0+(76%(5 7 7(/6()5%2/ $*0('67		$7/Ζ7$1'(

Skr. 2015/16:140

Bilaga

$UODQGDEDQDQΖQIUDVWUXFWXUH

Arlandabanan Infrastructure AB äger och förvaltar Arlanda- banan samt upplåter banan och vissa rättigheter för driften av snabbtågspendeln (Arlanda Express) mellan Arlanda ygplats och Stockholm Central. Arlandabanan Infrastructure förvaltar avtal som rör Arlandabanan och svarar för att statens rättigheter och skyldigheter enligt avtalen efterlevs. Bolagets avtalspart är A-Train AB och avtalet utgör en koncession. A-Train AB driver Arlanda Express och är samtidigt infrastrukturförvaltare och svarar för alla skyldigheter detta medför. Avtalen ger A-Train AB rätt att utnyttja Arlandabanan Infrastructures trafkeringsrätt på det statliga järnvägsnätet samt nyttjanderätten till Arlanda- banan och tillhörande stationer. Nyttjanderätten innebär också en, under vissa förutsättningar, skyldighet att upplåta banan och stationen på Arlanda ygplats till andra järnvägsföretag.

9LNWLJDK¦QGHOVHU΅ ΄Έ

•Antalet resenärer med Arlanda Express minskade med 1, procent.

•Antalet resenärer med andra järnvägsföretag ökade med ,5 procent.

•Marknadsandelen för tåg på sträckan minskade.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

Bolagets verksamhet syftar inte till vinst.

Hållbarhetsmål

•Öka nyttjandet: miljoner resor per år 200.

•Ekonomiska åtaganden och resultat: Återbetala 1, miljarder kronor i villkorslån.

•Minska utsläppen av växthusgaser: -12 000 ton netto till 200.

•Bättre mångfald och jämställdhet: Mer än 0 procent av vardera könet.

•Påverkan på våra grannar: Översikts- och detaljplaner.

•Motverka korruption: Noll korruption.

•Konkurrens under vissa villkor: Konkurrensneutralt.

•Följa lagar och regler: Olika skyldigheter.

•Kundernas hälsa och säkerhet: Noll omkomna/skadade.

•Nöjda kunder: 100 procent nöjda kunder.

Uppföljning hållbarhetsmål

•5, miljoner resor 2015.

•Prognos återbetalning från och med 201.

•Växthusgaser - 000 ton netto till och med 2015.

•Andel kvinnor i berörda bolags styrelser 5 procent.

•Översikts- och detaljplaner delvis ok.

•Noll korruption.

•Noll ärenden anmälda avseende konkurrens.

•Inga regelöverträdelser.

•Inga skadade resenärer.

• procent andel nöjda resenärer/tågföretag, NKI = .

Uppdragsmål

Har särskilt beslutat samhällsuppdrag. Uppföljning sker av verksamhet som inom ramen för samhällsuppdraget fnansieras genom anslag på statens budget. Mål enligt processen för upp- dragsmål har inte utvecklats.

9(5. 6$0+(76%(5 7 7(/6()5%2/ $*0('67$7/Ζ*7*$1'(

Ordf:-DQ2OVRQ VD:8OI/XQGLQ

6W\UHOVHRFKUHYLVRUHUYDOGDI¸U΅ ΄Ή΅ ΄Ί

Ordf:-DQ2OVRQLed:/DUV(ULN)UHGULNVVRQRFKΖUHQH6YHQRQLXV%ULWWD 'DOXQGHYDOGHVYLGVW¦PPDQ΅ ΄Ή.HUVWLQ+HVVLXVDYJLFNRev: Mikael 6M¸ODQGHU(<

$UYRGHWLOOVW\UHOVHQVRUGI¸UDQGHXSSJ§UWLOO΄΄΄΄WNU$UYRGHWLOO VW¦PPRYDOGOHGDPRWXSSJ§UWLOOΉΉΉΉWNU$UYRGHXWJ§ULQWHWLOOOHGDPRW VRP¦UDQVW¦OOGL5HJHULQJVNDQVOLHW

Statens ägarandel, 100%		2014
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning
Rörelseresultat	0	0
Finansiella Intäkter
Resultat före skatt	0	0
Nettovinst	0	0
ȂYDUDYK¦QI¸UEDUWWLOOPLQRULWHW
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning	b	b
Anläggningstillgångar	b	b
Eget kapital	10	10
ȂYDUDYPLQRULWHW
Nettoskuld		-10
Operativt kapital	2	0
Nyckeltal
5¸UHOVHPDUJLQDO
5H$YNDVWQLQJS§HJHWNDSLWDOJHQRPVQLWW
5RS$YNDVWQLQJS§RSHUDWLYWNDSLWDOJHQRPVQLWW
1HWWRVNXOGV¦WWQLQJVJUDGJJU
6ROLGLWHW
%UXWWRLQYHVWHULQJDUPQNU
$QVODJPQNU
8WGHOQLQJPQNU
Antal anställda i medeltal	1	1
$QVW¦OOGDN¸QVI¸UGHOQLQJNYLQQRUP¦Q	Ȃ	Ȃ
/HGQLQJVJUXSSN¸QVI¸UGHOQLQJNYLQQRUP¦Q	Ȃ	Ȃ
6W\UHOVHN¸QVI¸UGHOQLQJNYLQQRUP¦Q	1

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer		Ja
%HVW\UNW*5ΖUDSSRUW		Ja
Redovisar enligt IFRS		Nej
9DOGDI¸U

Skr. 2015/16:140

Bilaga

Bilprovningen

AB Svensk Bilprovning, Bilprovningen, erbjuder rådgivning och kontroll av motorfordons trafksäkerhet, miljöpåverkan och driftsekonomi.

Bilprovningen bedriver sedan 201 en a ärsmässig verksam- het på en avreglerad marknad. Med stationer och 5 med- arbetare är Bilprovningen Sveriges ledande aktör för besiktning av motordrivna fordon och den enda aktören på marknaden med ett rikstäckande stationsnät. Bilprovningen är den aktör på marknaden med bäst tillgänglighet vad gäller öppettider och erbjuder även drop-in. Under 2015 utförde Bilprovningen cirka 2 miljoner besiktningar, varav procent utgjordes av kontroll- och registreringsbesiktningar.

9LNWLJDK¦QGHOVHU΅ ΄Έ

•Nettoomsättningen sjönk till följd av en allt intensivare konkurrens på fordonsbesiktningsmarknaden.

•Bilprovningen genomförde i november en prishöjning på i genomsnitt procent.

•Transportstyrelsen kom med förslag till anpassning av det nya EU-direktivet som skulle innebära en utglesning av besikt- ningsintervallen.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

•Lönsamhet: Rörelsemarginal minst procent.

•Kapitalstruktur: Soliditet 0–0 procent.

•Utdelning: Minst 0 procent av årets resultat efter skatt.

Uppföljning ekonomiska mål

•Bolagets rörelsemarginal uppgick för verksamhetsåret 2015 till 10,2 (,) procent.

•Soliditeten uppgick till ,1 procent (,).

•Utdelningen för verksamhetsåret 2015 uppgår till 5 miljoner kronor, motsvarande 100 procent av årets resultat efter skatt.

Hållbarhetsmål

•Säkra fordon: Kompletterande tjänster fördubblas till 201 .

•Attraktiv arbetsgivare: Personalomsättning max procent, andel kvinnliga besiktningstekniker minst 12 procent, ande- len medarbetare med utländsk bakgrund minst 1 procent (201 ).

•Miljömässig förebild: Klimatpåverkan minskas med 0 pro- cent (200 –2050) med delmål att minska med 0 procent till år 2020, energiförbrukning minskas ackumulerat med 2 procent per år (kWh/besiktning).

Uppföljning hållbarhetsmål

•Kvar på utgångsläget. Med aktiviteter under 2015–201 beräknas målet nås.

•Personalomsättning ,2 (1,2) procent, kvinnliga tekniker 10,1 (,1) procent, utländsk bakgrund 1 (1) procent.

•200 –2012 nästan halverade Bilprovningen sin klimatpåver- kan och energiförbrukningen minskade med cirka 15 procent. Delmålet är redan uppnått.

Uppdragsmål

Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.



Ordf: Karin Strömberg		VD:%HQQ\UQHUIRUV

6W\UHOVHRFKUHYLVRUHUYDOGDI¸U΅ ΄Ή΅ ΄Ί

Ordf: Karin Strömberg Led:+DQV.URQGDKO*XQQDU0DOP$QQD1LOVVRQ (KOH.ULVWLQD3DWHNRFK+«OªQH:HVWKROPArb rep:%HQJW/LQGEORP-RDNLP 5¸QQOXQGArb suppl:*¸UDQ/XQG-RQDV1LOVVRQRev: Jonas Ståhlberg 'HORLWWH

$UYRGHWLOOVW\UHOVHQVRUGI¸UDQGHXSSJ§UWLOO΄Ί΄ΉWNU$UYRGHWLOO VW¦PPRYDOGOHGDPRWXSSJ§UWLOOΈΈWNU$UYRGHXWJ§ULQWHWLOOOHGDPRW VRP¦UDQVW¦OOGL5HJHULQJVNDQVOLHW

Statens ägarandel, 100%		2014
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning		719
Rörelseresultat
Finansiella Intäkter	1	2
Resultat före skatt
Nettovinst
ȂYDUDYK¦QI¸UEDUWWLOOPLQRULWHW
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning
Anläggningstillgångar	96
Eget kapital
ȂYDUDYPLQRULWHW
Nettoskuld	0	0
Operativt kapital
Nyckeltal
5¸UHOVHPDUJLQDO
5H$YNDVWQLQJS§HJHWNDSLWDOJHQRPVQLWW
5RS$YNDVWQLQJS§RSHUDWLYWNDSLWDOJHQRPVQLWW
1HWWRVNXOGV¦WWQLQJVJUDGJJU
6ROLGLWHW
%UXWWRLQYHVWHULQJDUPQNU		19
$QVODJPQNU
8WGHOQLQJPQNU
Antal anställda i medeltal		636
$QVW¦OOGDN¸QVI¸UGHOQLQJNYLQQRUP¦Q
/HGQLQJVJUXSSN¸QVI¸UGHOQLQJNYLQQRUP¦Q
6W\UHOVHN¸QVI¸UGHOQLQJNYLQQRUP¦Q	1

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer		Ja
%HVW\UNW*5ΖUDSSRUW		Ja
Redovisar enligt IFRS		Ja
9DOGDI¸U

9(5. 6

$0+(76%(5 7 7(/6()5%2/ $*0('67

$7/Ζ*7*$1'(

AB Bostadsgaranti arbetar med konsumentskydd vid bostads- byggande. Bostadsgaranti ägs till lika delar av staten och Sveri- ges Byggindustrier. Som ett steg i ägarnas avveckling av bola- get slutförde Bostadsgaranti i november 201 försäljningen av aktierna i dotterbolaget Försäkringsaktiebolaget Bostadsgaranti (FABO).

I december 2012 bemyndigade riksdagen regeringen att avyttra statens aktier i Bostadsgaranti och under 201 bemyn- digades regeringen att som alternativ avveckla bolaget. Försälj- ningen av aktierna i det helägda dotterbolaget FABO under 201 utgjorde en del av avvecklingen av Bostadsgaranti som hel- het. Köparen, Columbia Insurance Company, är ett helägt dot- terbolag till det amerikanska försäkrings- och investerings- bolaget Berkshire Hathaway. Efter försäljningen består den kvarvarande verksamheten i Bostadsgaranti av den pågående avvecklingen av insats- och förskottssäkerheter. Kvarvarande åtaganden beräknas vara avslutade senast 201.

9LNWLJDK¦QGHOVHU΅ ΄Έ

•Avveckling av tidigare ställda säkerheter fortsätter enligt plan.

•Resultatet efter skatt förklaras av upplösning av en del av bola- gets fond för täckande av garantiskador till följd av avveck- lingen av tidigare ställda säkerheter.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

•Lönsamhet: Avkastning på eget kapital ska motsvara den femåriga statsobligationsräntan plus procentenheter.

•Utdelning: Minst 1/ av årets resultat efter skatt.

Uppföljning ekonomiska mål

Bolaget är under avveckling.

Hållbarhetsmål

Inga strategiska hållbarhetsmål har utarbetats för bolaget.

8SSGUDJVP§O

Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.

9(5. 6$0+(76%(5 7 7(/6()5%2/ $*0('67$7/Ζ*7*$1'(

Skr. 2015/16:140

Bilaga

Bostadsgaranti

Ordf:+DQV:LERP

VD: Kåre Eriksson

6W\UHOVHRFKUHYLVRUHUYDOGDI¸U΅ ΄Ή΅ ΄Ί

Ordf:+DQV:LERPLed:%R$QWRQL3HWKHU)UHGKROPRFK5LFKDUG5HLQLXV Rev:*XQLOOD:HUQHOLQG.30*

$UYRGHWLOOVW\UHOVHQVRUGI¸UDQGHXSSJ§UWLOOΊΉΊΉWNU$UYRGHWLOOVW¦P- PRYDOGOHGDPRWXSSJ§UWLOOΆ ΆWNU$UYRGHXWJ§ULQWHWLOOOHGDPRWVRP¦U DQVW¦OOGL5HJHULQJVNDQVOLHW

6WDWHQV¦JDUDQGHO		2014
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning		1
Rörelseresultat	0	-12
Finansiella Intäkter	3	232
Resultat före skatt	-1	220
Nettovinst	12
ȂYDUDYK¦QI¸UEDUWWLOOPLQRULWHW
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning
Anläggningstillgångar
Eget kapital
ȂYDUDYPLQRULWHW
Nettoskuld
Operativt kapital	-41
Nyckeltal
5¸UHOVHPDUJLQDO		b
5H$YNDVWQLQJS§HJHWNDSLWDOJHQRPVQLWW
5RS$YNDVWQLQJS§RSHUDWLYWNDSLWDOJHQRPVQLWW
1HWWRVNXOGV¦WWQLQJVJUDGJJU
6ROLGLWHW
%UXWWRLQYHVWHULQJDUPQNU
$QVODJPQNU
8WGHOQLQJPQNU		17
Antal anställda i medeltal	1	1
$QVW¦OOGDN¸QVI¸UGHOQLQJNYLQQRUP¦Q
/HGQLQJVJUXSSN¸QVI¸UGHOQLQJNYLQQRUP¦Q	Ȃ	Ȃ
6W\UHOVHN¸QVI¸UGHOQLQJNYLQQRUP¦Q	1

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer		Nej
%HVW\UNW*5ΖUDSSRUW		Nej
Redovisar enligt IFRS		Nej
9DOGDI¸U

Skr. 2015/16:140

Bilaga

'RP6KYHWVLL

A/O Dom Shvetsii förvaltar ett så kallat Sverigehus i Sankt Petersburg, med ociella, kulturella och kommersiella funk- tioner. Utrikesdepartementet hyr för detta ändamål lokaler för Sveriges generalkonsulat. En stor del av resterande lokaler hyrs ut till verksamheter med Sverigeanknytning och till svenska och utländska företag.

Ett Sverigehus i centrala Sankt Petersburg sågs vid etable- ringen som ett led i utvecklingen av relationerna mellan Sverige och Ryssland. Det ansågs angeläget att ge svenska myndigheter och svenskt näringsliv en naturlig bas för sin verksamhet i Sankt Petersburg. Projektet skulle genomföras på kommersiella villkor och med ett långsiktigt mål om egen fnansiell bärkraft.

Företaget bildades genom ett trepartsavtal mellan svenska staten, staden Sankt Petersburg och Skanska. Skanska sålde sina procent i Dom Shvetsii till CA Fastigheter hösten 200. Dom Shvetsii är ett ryskt aktiebolag som ägs av Ladoga Holding AB (ett dotterbolag till CA Fastigheter) till procent, svenska staten till procent och av staden Sankt Petersburg till 15 pro- cent. Dom Shvetsii har dispositionsrätten till fastighetskom- plexet Sverigehuset och till marken under år.

Fastighetskomplexet innehåller cirka 500 kvm uthyrnings- bar yta. Under de närmaste åren kan andra byggprojekt i staden (bl.a. Gazproms stora nybygge) leda till att ytterligare cirka 00 000 kvadratmeter kontorsyta kommer ut på marknaden. Dessutom kan den ekonomiska utvecklingen i Ryssland bidra till en fallande fastighetsmarknad. För Sverigehuset tillkommer

det faktum att bolaget tidigare normalt har fastställt hyresbelop- pen i USD, något som till följd av den fallande rubelkursen lett till att hyresnivån i fastigheten lokalt sett blivit hög. För att bibe- hålla hyresgästerna har Dom Shvetsii till övervägande del änd- rat valutan i avtalen till rubel och även sänkt hyran för att vara

i paritet med nuvarande marknadsnivån.

9LNWLJDK¦QGHOVHU΅ ΄Έ

•Beläggningsgrad under hösten på cirka 5 procent.

•Ökad konkurrens då utbudet på kontorsyta i staden har stigit.

•Marknadshyran har sänkts med cirka 0 procent.

Uppföljning

Dom Shvetsiis verksamhet är dels beroende av hur stor efterfrå- gan på lokaler är i Sankt Petersburg, dels utvecklingen av hyres- nivån. I båda fallen förväntas framgent en svag utveckling som kommer få betydande påverkan på intäktssidan och därmed ett betydligt lägre nettoresultat.

Ordf:-DQ%RUHNXOO (WWPDQDJHPHQWERODJVN¸WHU9'V

åtagande

6W\UHOVHRFKUHYLVRUHUYDOGDI¸U΅ ΄Ή΅ ΄Ί

Ordf:-DQ%RUHNXOOLed:-RKDQ'DPQH/DUV*UXQGEHUJ9ODGLVODY 9LORUJRYLFK.R]HOVN\RFK/HQD:HG«QRev:'LPLWU\0LNKD\ORY'LPLWU\ 0LNKD\ORY&RQVXOWLQJ%XUHDX

$UYRGHWLOOVW\UHOVHQVRUGI¸UDQGHXSSJ§UWLOO 86'$UYRGHWLOOVW¦P- PRYDOGOHGDPRWXSSJ§UWLOO· · 86'$UYRGHXWJ§ULQWHWLOOOHGD- PRWVRP¦UDQVW¦OOGL5HJHULQJVNDQVOLHW

6WDWHQV¦JDUDQGHO		2014
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning	13	11
Rörelseresultat	9	8
Finansiella Intäkter	1	-
Resultat före skatt	10	8
Nettovinst	8	6
ȂYDUDYK¦QI¸UEDUWWLOOPLQRULWHW	3	2
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning	23	21
Anläggningstillgångar		9
Eget kapital	19	11
ȂYDUDYPLQRULWHW	7	4
Nettoskuld	3	10
Operativt kapital	22	21
Nyckeltal
5¸UHOVHPDUJLQDO		71
5H$YNDVWQLQJS§HJHWNDSLWDOJHQRPVQLWW	43
5RS$YNDVWQLQJS§RSHUDWLYWNDSLWDOJHQRPVQLWW	37	31
1HWWRVNXOGV¦WWQLQJVJUDGJJU
6ROLGLWHW
%UXWWRLQYHVWHULQJDUPQNU	-	-
$QVODJPQNU
8WGHOQLQJPQNU	4
Antal anställda i medeltal	3	3
$QVW¦OOGDN¸QVI¸UGHOQLQJNYLQQRUP¦Q	Ȃ	Ȃ
/HGQLQJVJUXSSN¸QVI¸UGHOQLQJNYLQQRUP¦Q	Ȃ	Ȃ
6W\UHOVHN¸QVI¸UGHOQLQJNYLQQRUP¦Q	1

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer		Nej
%HVW\UNW*5ΖUDSSRUW		Nej
Redovisar enligt IFRS		Nej
9DOGDI¸U

9(5. 6

$0+(76%(5 7 7(/6()5%2/ $*0('67

$7/Ζ*7*$1'(

Skr. 2015/16:140

Bilaga

'UDPDWHQ

Kungliga Dramatiska teatern AB, Dramaten, är Sveriges natio- nalscen för talteater. Dramaten ska vara den i Sverige ledande institutionen inom teaterns område och som nationalscen stå på högsta nivå vad gäller utveckling, förnyelse, konstnärlig kvali- tet samt hantverksskicklighet i ateljéer och verkstäder. Drama- ten ska verka i ett internationellt teater- och kultursammanhang och initiera samarbeten samt främja interkulturellt utbyte. Dra- maten ska vårda och främja det svenska språket och nationella kulturarvet inom teaterns område.

9LNWLJDK¦QGHOVHU΅ ΄Έ

•Fortsatt positivt resultat och ett stärkt eget kapital.

•Antalet produktioner, besökare och beläggningsgraden befnner sig på en jämn och tillfredsställande nivå.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

•Dramaten ska ha ett eget kapital som ger en stabil ekonomisk grund för verksamheten.

Uppföljning ekonomiska mål

•Resultatet för 2015 uppgick till , miljoner kronor vilket inne- bär att det egna kapitalet stärktes till ,1 miljoner kronor. Anslaget från staten uppgick till 22 miljoner kronor.

Hållbarhetsmål

•Med repertoar och övrig verksamhet förvalta, berika, utveckla och förnya konstnärlig kvalitet, tankeliv och värderingar.

•Öka andelen förstagångsbesökare.

•Öka andelen publik som nås genom digitala kanaler.

•Uppnå en jämställd könsfördelning bland konstnärliga upp- hovspersoner.

Uppföljning hållbarhetsmål

•Repertoaren är varierad och erbjuder såväl nyskriven drama- tik som klassiska verk. Verksamheten för barn och unga har yttat tillbaka in i Dramatenhuset vid Nybroplan och före- ställningar har givits för olika åldersgrupper.

•Sammanlagt egna föreställningar spelades på teaterns scener och sågs av 2 0 personer.

•Dramaten har satsat på att öka tillgängligheten till föreställ- ningar genom att i ökad utsträckning publicera dem på web- ben, något som rönt stor uppmärksamhet.

Uppdragsmål

Ordf:'DQLHO6DFKV VD:(LULN6WXEº

6W\UHOVHRFKUHYLVRUHUYDOGDI¸U΅ ΄Ή΅ ΄Ί

Ordf:'DQLHO6DFKVLed:3RQWXV%UDXQHUKMHOP6DUD'DQLXV*XQYRU

.URQPDQRFK7DVVR6WDȴOLGLV(YD+DPLOWRQYDOGHVYLGVW¦PPDQ΅ ΄Ή &DULQD%URUPDQ4DLVDU0DKPRRGDYJLFNArb rep:5HEHFND+HPVH.M¦OO Åkerblom Arb suppl: +DQQHV0HLGDO0LPPL/LQGHOORev:.HUVWLQ6XQGEHUJ 'HORLWWH

$UYRGHWLOOVW\UHOVHQVRUGI¸UDQGHXSSJ§UWLOOΉΉWNU$UYRGHWLOO VW¦PPRYDOGOHGDPRWXSSJ§UWLOOΆΆWNU

Statens ägarandel, 100%		2014
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning	273	277
Rörelseresultat	2	2
Finansiella Intäkter		4
Resultat före skatt
Nettovinst		4
ȂYDUDYK¦QI¸UEDUWWLOOPLQRULWHW
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning		101
Anläggningstillgångar
Eget kapital
ȂYDUDYPLQRULWHW
Nettoskuld
Operativt kapital
Nyckeltal
5¸UHOVHPDUJLQDO
5H$YNDVWQLQJS§HJHWNDSLWDOJHQRPVQLWW
5RS$YNDVWQLQJS§RSHUDWLYWNDSLWDOJHQRPVQLWW
1HWWRVNXOGV¦WWQLQJVJUDGJJU
6ROLGLWHW
%UXWWRLQYHVWHULQJDUPQNU	11	4
$QVODJPQNU	227	227
8WGHOQLQJPQNU
Antal anställda i medeltal
$QVW¦OOGDN¸QVI¸UGHOQLQJNYLQQRUP¦Q
/HGQLQJVJUXSSN¸QVI¸UGHOQLQJNYLQQRUP¦Q
6W\UHOVHN¸QVI¸UGHOQLQJNYLQQRUP¦Q	1

		Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer	Ja
		%HVW\UNW*5ΖUDSSRUW	Ja
		Redovisar enligt IFRS	Nej
		9DOGDI¸U
9(5. 6	$0+(76%(5 7 7(/6()5%2/ $*0('67	$7/Ζ7$1'(	39

Skr. 2015/16:140

Bilaga

ESS

European Spallation Source ESS AB projekterar, konstruerar, bygger, äger och driver forskningsanläggningen European Spallation Source (ESS) i Lund. ESS ägs gemensamt av svenska och danska staten. Svenska staten äger cirka procent och danska staten äger cirka 2 procent av aktierna.

Bolaget fortsatte under 2015 konstruktionen av forsknings- anläggningen European Spallation Source i Lund. När anlägg- ningen står klar kommer den att vara världens mest kraftfulla materialforskningsanläggning som använder neutroner för att undersöka material på atom- och molekylnivå. Detta möjliggör studier av exempelvis ett proteins struktur och funktion i för- hållanden som liknar de där molekylen verkar i sin ursprung- liga miljö.

9LNWLJDK¦QGHOVHU΅ ΄Έ

•ESS ombildades till ett ERIC1-konsortium.

•Tillgångar och skulder överfördes från bolaget till ERIC:en per den 0 september 2015.

•Aktieägartillskott på 0 miljoner kronor från svenska staten.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

Bolagets verksamhet syftar inte till vinst.

Hållbarhetsmål

Samtliga byggnader inom ESS ska utformas för miljöcertifering enligt internationellt vedertaget certiferingssystem.

Uppdragsmål

(66RPELOGDGHVWLOOHWWV§NDOODW(5Ζ&NRQVRUWLXP5LNVGDJHQEHP\QGLJDGHL GHFHPEHUUHJHULQJHQSURSEHW8E8UVNU DWW¸YHUO§WDERODJHWVWLOOJ§QJDURFKVNXOGHUWLOOHWWV§GDQWNRQVRUWLXPI¸UHXURSHLVN IRUVNQLQJVLQIUDVWUXNWXURFKOLNYLGHUDERODJHWYLGWLOOI¦OOHVRPUHJHULQJHQȴQQHUO¦PSOLJ

.RPPLVVLRQHQXSSU¦WWDGH(XURSHDQ6SDOODWLRQ6RXUFH(5Ζ&GHQDXJXVWL

.RPPLVVLRQHQVEHVOXWYDQQODJDNUDIWGHQDXJXVWL7LOOJ§QJDURFKVNXOGHU ¸YHUI¸UGHVIU§QERODJHWWLOO(5Ζ&HQSHUGHQVHSWHPEHU(66WU¦GGHLOLNYLGD-

WLRQPDUV

Ordf:6YHQ/DQGHOLXV VD:-DPHV+

6W\UHOVHRFKUHYLVRUHUYDOGDI¸U΅ ΄Ή΅ ΄Ί

Ordf:6YHQ/DQGHOLXVLed:.DWDULQD%MHONH/DUV%¸UMHVVRQ3HU(ULNVVRQ

.LP*UDXJDDUG/HQD*XVWDIVVRQ+DQV0¾OOHU3HGHUVHQRFK%R6PLWK Arb rep:0LFKDHO3DODGHRev:.HQW/LQGHQ.30*

$UYRGHWLOOVW\UHOVHQVRUGI¸UDQGHXSSJ§UWLOO΄ΊΈ΄ΊΈWNU$UYRGHWLOOVW¦P- PRYDOGOHGDPRWXSSJ§UWLOOΊΊWNU$UYRGHXWJ§ULQWHWLOOOHGDPRWVRP¦U DQVW¦OOGL5HJHULQJVNDQVOLHWHOOHUYLGGDQVND0LQLVWHULHW

6WDWHQV¦JDUDQGHO		2014
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning
Rörelseresultat
Finansiella Intäkter		1
Resultat före skatt
Nettovinst
ȂYDUDYK¦QI¸UEDUWWLOOPLQRULWHW
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning
Anläggningstillgångar		136
Eget kapital
ȂYDUDYPLQRULWHW
Nettoskuld	0	0
Operativt kapital
Nyckeltal
5¸UHOVHPDUJLQDO
5H$YNDVWQLQJS§HJHWNDSLWDOJHQRPVQLWW
5RS$YNDVWQLQJS§RSHUDWLYWNDSLWDOJHQRPVQLWW
1HWWRVNXOGV¦WWQLQJVJUDGJJU
6ROLGLWHW
%UXWWRLQYHVWHULQJDUPQNU		129
$QVODJPQNU
8WGHOQLQJPQNU
Antal anställda i medeltal		246
$QVW¦OOGDN¸QVI¸UGHOQLQJNYLQQRUP¦Q
/HGQLQJVJUXSSN¸QVI¸UGHOQLQJNYLQQRUP¦Q
6W\UHOVHN¸QVI¸UGHOQLQJNYLQQRUP¦Q	2

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer		Ja
%HVW\UNW*5ΖUDSSRUW		Ja
Redovisar enligt IFRS		Nej
9DOGDI¸U

9(5. 6

$0+(76%(5 7 7(/6()5%2/ $*0('67

$7/Ζ*7*$1'(

Fouriertransform AB är ett statligt ägt riskkapitalbolag. Bola- get bildades i december 200 med ett eget kapital på cirka mil- jarder kronor. Fouriertransform investerar i verksamheter som bedöms kunna bidra till att svensk fordonsrelaterad industri, övrig svensk industri och närliggande tjänster behåller sin fram- skjutna position, särskilt inom områdena miljö och säkerhet.

I bolagets uppdrag ingår även att vara en aktiv ägare som tillför kompetens till varje investering genom att bidra med kvalifce- rade styrelserepresentanter, såväl egna medarbetare som perso- ner i bolagets nätverk. Bolaget ska vara en långsiktig industriell partner som investerar på kommersiella grunder.

Regeringen lämnade i mars 2015 propositionen Struktur för fnansiering av innovation och hållbar tillväxt till riksdagen. Förslaget innefattar inrättande av ett nationellt utvecklingsbo- lag med uppgift att investera indirekt i utvecklingsfaser genom privat förvaltade fonder. Regeringen föreslår i propositionen att det nyinstiftade bolaget ska tillskjutas aktierna i Fouriertrans- form och Innlandsinnovation, vilka i den nya strukturen ska förvalta sina befntliga investeringar för en ordnad långsiktig avveckling.

9LNWLJDK¦QGHOVHU΅ ΄Έ

•En avyttring (LeanNova) och en börsnotering (SciBase) genomfördes under året.

•Tre nya bolag adderades till portföljen: Lamera, TechROi Fuel Systems och OssDsign.

•Fouriertransform har sedan starten investerat cirka 1, mil- jarder kronor, vilket jämfört med bedömt verkligt värde på befntlig portfölj samt återbetalat kapital från portföljbolagen, motsvarar en värdeökning på investerat kapital på cirka

(2) procent.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

Inga ekonomiska mål har beslutats av ägaren.

Hållbarhetsmål

•Fouriertransform ska genomföra investeringar i bolag som har hållbara produkter och tjänster.

•Alla portföljbolag ska införa hållbarhetsmål som sedan ska

integreras i ägaragendor och a ärsplaner.

Uppföljning hållbarhetsmål

•Fouriertransform söker att investera kompetens som kapital i bolag med produkter som sparar resurser och minskar negativ miljöpåverkan. Därmed samverkar bolagets mål om hållbar- het, tillväxt och lönsamhet och bidrar till att stärka konkur- renskraften för svensk industri. Det aktiva hållbarhetsarbetet sker i första hand i förvaltningen av portföljbolagen.

•Under 2015 har Fouriertransform gått från att analysera inne- havens beredskap när det gäller hållbarhetsfrågor till att öka kunskapen om deras unika utmaningar och möjligheter inom hållbarhetsområdet. Fouriertransform har intensiferat dia- logen med de bolag där investeringar gjorts för att fnna mät- bara hållbarhetsmål som kan utgöra en del av den ordinarie

a ärsverksamheten.

Uppdragsmål

Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.

9(5. 6$0+(76%(5 7 7(/6()5%2/ $*0('67$7/Ζ*7*$1'(

Skr. 2015/16:140

Bilaga

)RXULHUWUDQVIRUP

Ordf:6LJUXQ+MHOPTXLVW VD: Per Nordberg

6W\UHOVHRFKUHYLVRUHUYDOGDI¸U΅ ΄Ή΅ ΄Ί

Ordf:6LJUXQ+MHOPTXLVWLed:-DQ%HQJWVVRQ8OI%HUJ+DVVH-RKDQVVRQ 5LFKDUG5HLQLXVRFK&KDUORWWH5\GLQRev:%LUJLWWD/¸¸I'HORLWWH

$UYRGHWLOOVW\UHOVHQVRUGI¸UDQGHXSSJ§UWLOOΆ ΆWNU$UYRGHWLOO VW¦PPRYDOGOHGDPRWXSSJ§UWLOO΄Έ ΄ΈWNU$UYRGHXWJ§ULQWHWLOOOHGDPRW VRP¦UDQVW¦OOGL5HJHULQJVNDQVOLHW

Statens ägarandel, 100%		2014
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning	72	3
Värdeförändringar		-112
Rörelseresultat
Finansiella Intäkter	22	92
Resultat före skatt
Nettovinst
ȂYDUDYK¦QI¸UEDUWWLOOPLQRULWHW
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning	b	b
Anläggningstillgångar	b	b
Eget kapital	b	b
ȂYDUDYPLQRULWHW
Nettoskuld	b	b
Operativt kapital	b	b
Nyckeltal
5¸UHOVHPDUJLQDO		b
5H$YNDVWQLQJS§HJHWNDSLWDOJHQRPVQLWW
5RS$YNDVWQLQJS§RSHUDWLYWNDSLWDOJHQRPVQLWW
1HWWRVNXOGV¦WWQLQJVJUDGJJU
6ROLGLWHW
%UXWWRLQYHVWHULQJDUPQNU		399
$QVODJPQNU
8WGHOQLQJPQNU
Antal anställda i medeltal	13	12
$QVW¦OOGDN¸QVI¸UGHOQLQJNYLQQRUP¦Q
/HGQLQJVJUXSSN¸QVI¸UGHOQLQJNYLQQRUP¦Q		Ȃ
6W\UHOVHN¸QVI¸UGHOQLQJNYLQQRUP¦Q	1

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer		Ja
%HVW\UNW*5ΖUDSSRUW		Ja
Redovisar enligt IFRS		Ja
9DOGDI¸U

Skr. 2015/16:140

Bilaga

Green Cargo

Green Cargo AB tillhandahåller järnvägslogistik. Bolaget erbjuder transporter i ett nätverk över hela Sverige och med partners på tusentals orter på den europeiska kontinenten.

Green Cargo är Sveriges största aktör inom järnvägsgods med en strategi att fokusera på e ektiv och hållbar järnvägslogistik. Det stora e ektiviseringsprogram som inleddes hösten 201 gav under 2015 tydliga resultat. Trots en svag konjunktur och pro- cent lägre transportvolymer förbättrades Green Cargos rörelse- resultat med 1 miljoner kronor under 2015.

9LNWLJDK¦QGHOVHU΅ ΄Έ

•Ett viktigt steg i Green Cargos e ektiviseringsprogram togs under första halvåret 2015. Bolagets tåg går nu med 10 pro- centenheter högre tågfyllnad och produktionen arbetar med drygt 100 lok färre, men med samma kapacitet som tidigare.

•E ektiviseringsprogrammet gav positivt resultat under andra kvartalet.

•Bolaget startade en intermodal pendel (trailers och contai- ners) mellan Skåne och Stockholm Årsta den 1 september.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

•Lönsamhet: Avkastning på operativt kapital 10 procent senast 201 .

•Kapitalstruktur: Nettoskuldsättningsgrad 0, –0, ggr.

•Utdelning: 50 procent med beaktande av nettoskuldsätt- ningsgraden.

Uppföljning ekonomiska mål

•De ekonomiska målen siktar på 201 . Green Cargo nådde 2015 inte de ekonomiska målen.

•För 2015 lämnade bolaget ingen utdelning.

Hållbarhetsmål

•Lokförarna ska utbildas i ECO-driving (2020).

•Nya regler för tomgångskörning av dieselloken tas fram och samtliga förare utbildas (2015).

•Samtliga diesellok ska ha tomgångsreglage installerade (2020).

•Antalet olyckor ska halveras (2020).

•Sjukfrånvaron ska långsiktigt vara under ,5 procent (2020).

•Andelen kvinnor i ledande befattningar ska öka med 50 pro- cent (2020).

Uppföljning hållbarhetsmål

• De esta mål är långsiktiga och siktar på 2020.

Uppdragsmål

Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.

Ordf: Lennart Pihl VD: Jan Kilström

6W\UHOVHRFKUHYLVRUHUYDOGDI¸U΅ ΄Ή΅ ΄Ί

Ordf: Lennart Pihl Led:0DUJDUHWD$OHVWLJ-RKQVRQ$QQ&KULVWLQH +YLWWIHOGW'DQLHO.ULVWLDQVVRQΖQJYDU1LOVVRQ/RWWD6WDOLQRFK7U\JJYH Sthen Arb rep:6WHIDQ%LHGHU3HWHU/XQGPDUNArb suppl: Anders *XVWDYVVRQ-HUNHU/LOMHEHUJRev:-HQQ\-DQVVRQ.30*

$UYRGHWLOOVW\UHOVHQVRUGI¸UDQGHXSSJ§UWLOOΆΆWNU$UYRGHWLOO VW¦PPRYDOGOHGDPRWXSSJ§UWLOO΄Έ΄ΈWNU$UYRGHXWJ§ULQWHWLOOOHGDPRW VRP¦UDQVW¦OOGL5HJHULQJVNDQVOLHW

Statens ägarandel, 100%		2014
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning	b	b
Rörelseresultat		-121
Finansiella Intäkter	7	11
Resultat före skatt
Nettovinst
ȂYDUDYK¦QI¸UEDUWWLOOPLQRULWHW
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning	b	b
Anläggningstillgångar	b	b
Eget kapital	b	b
ȂYDUDYPLQRULWHW
Nettoskuld
Operativt kapital	b
Nyckeltal
5¸UHOVHPDUJLQDO
5H$YNDVWQLQJS§HJHWNDSLWDOJHQRPVQLWW
5RS$YNDVWQLQJS§RSHUDWLYWNDSLWDOJHQRPVQLWW
1HWWRVNXOGV¦WWQLQJVJUDGJJU
6ROLGLWHW
%UXWWRLQYHVWHULQJDUPQNU		163
$QVODJPQNU
8WGHOQLQJPQNU
Antal anställda i medeltal	b	b
$QVW¦OOGDN¸QVI¸UGHOQLQJNYLQQRUP¦Q
/HGQLQJVJUXSSN¸QVI¸UGHOQLQJNYLQQRUP¦Q
6W\UHOVHN¸QVI¸UGHOQLQJNYLQQRUP¦Q	1

	Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer	Ja
	%HVW\UNW*5ΖUDSSRUW	Ja
	Redovisar enligt IFRS	Ja
	9DOGDI¸U
42	9(5. 6$0+(76%(5 7 7(/6()5%2/ $*0('67	$7/Ζ7$1'(

Skr. 2015/16:140

Bilaga

Göta kanalbolag

AB Göta kanalbolag ska driva och förvalta Göta kanal så att dess värde, såväl som kulturhistoriskt byggnadsverk som turistattraktion, vidmakthålls.

Göta kanal är i dag en av de viktigaste motorerna inom svensk besöksnäring med cirka tre miljoner besökare årligen. Kanalen trafkeras främst av fritids- och passagerarbåtar. Bolaget bedri- ver också omfattande underhålls- och upprustningsverksamhet av kanalen och intilliggande fastigheter. För detta erhålls anslag från staten. Merparten av fastigheterna är uthyrda som bostäder eller lokaler för näringsverksamheter. Det särskilt beslutade sam- hällsuppdraget omfattar hela verksamheten förutom den skogs- rörelse bolaget bedriver.

9LNWLJDK¦QGHOVHU΅ ΄Έ

•Renoveringsprojektet Göta kanal 2.0, som är det största arbe- tet på Göta kanal sedan kanalen stod färdig 12, startades.

•Minskad trafkvolym på kanalen.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

•Lönsamhet: Den totala EBT-marginalen ska uppgå till minst 0 procent, dock ska skogsrörelsens EBT-marginal uppgå till minst procent.1

•Kapitalstruktur: Nettoskuldsättningsgrad ska uppgå till -10 till +50 procent.

Hållbarhetsmål

•Minst 50 alléträd per år ska planteras längs kanalen.

•Fritidsbåtskunden ska i den årliga kundundersökningen ge betyg > ,5 på en femgradig skala.

•Kanalens vattenkvalitet ska mätas på fem platser och vatten- kvaliteten ska klara de gränsvärden för badvatten som respek- tive kommun tillämpar utifrån gällande EU-direktiv.

•Bolaget ska samverka med Arbetsförmedlingen i de sju kanal- kommunerna för att senast under 201 under kanalsäsongen skapa praktikplatser/arbetsmöjligheter för ungdomar utan arbetslivserfarenhet. Delmålet för 2015 var samverkan med Arbetsförmedlingen i fyra kommuner.

Uppföljning hållbarhetsmål

•För 2015 planterades träd tack vare att många trädfaddrar skänkt träd.

•Fritidsbåtskunden gav i den årliga kundundersökningen be- tyget , (,), en minskning som kommer från insjöbåtarna.

•Vattenkvaliteten på mätplatserna klarade de relevanta gränsvärdena för badvatten.

•Samverkansmodellen med arbetsförmedlingen har införts i två kommuner. Övriga tillfrågade lokalkontor valde att inte delta.

Uppdragsmål

Uppdragsmål har beslutats av ägaren på årsstämman 201 för följande områden:

•Tillräcklig båttrafk för att behålla attraktionskraften

•Bevarande

•Kundnöjdhet

•Ekoturism

(%7PDUJLQDOEHU¦NQDVVRPUHVXOWDWI¸UHVNDWWJHQRPRPV¦WWQLQJ

9(5. 6$0+(76%(5 7 7(/6()5%2/ $*0('67$7/Ζ*7*$1'(

Ordf: Elisabeth Nilsson

VD:$QGHUV'RQODX

6W\UHOVHRFKUHYLVRUHUYDOGDI¸U΅ ΄Ή΅ ΄Ί

Ordf: Elisabeth Nilsson Led:*XQLOOD$VNHU*¸UDQ&DUOEHUJ$QQD (UQHVWDP%HQJW2ORY*XQQDUVRQ-HQQ\/DKULQ8OI/DUVVRQRFK0LNDHO /XQGVWU¸PArb rep:6RȴD5LQJArb suppl:.DULQ1\EUROLQRev: Clas 7HJLGLXV(<

$UYRGHWLOOVW\UHOVHQVRUGI¸UDQGHXSSJ§UWLOOΊΉWNU$UYRGHWLOO VW¦PPRYDOGOHGDPRWXSSJ§UWLOOΈ·΄WNU$UYRGHXWJ§ULQWHWLOOOHGDPRW VRP¦UDQVW¦OOGL5HJHULQJVNDQVOLHW$UYRGHXWJ§ULQWHKHOOHUWLOODUEHWVWD- JDUOHGDP¸WHU

Statens ägarandel, 100%		2014
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning	62	73
Rörelseresultat		0
Finansiella Intäkter
Resultat före skatt		0
Nettovinst		0
ȂYDUDYK¦QI¸UEDUWWLOOPLQRULWHW
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning
Anläggningstillgångar
Eget kapital		42
ȂYDUDYPLQRULWHW
Nettoskuld	0	-4
Operativt kapital		42
Nyckeltal
5¸UHOVHPDUJLQDO
5H$YNDVWQLQJS§HJHWNDSLWDOJHQRPVQLWW
5RS$YNDVWQLQJS§RSHUDWLYWNDSLWDOJHQRPVQLWW
1HWWRVNXOGV¦WWQLQJVJUDGJJU
6ROLGLWHW
%UXWWRLQYHVWHULQJDUPQNU		11
$QVODJPQNU
8WGHOQLQJPQNU
Antal anställda i medeltal	37
$QVW¦OOGDN¸QVI¸UGHOQLQJNYLQQRUP¦Q
/HGQLQJVJUXSSN¸QVI¸UGHOQLQJNYLQQRUP¦Q		Ȃ
6W\UHOVHN¸QVI¸UGHOQLQJNYLQQRUP¦Q	2

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer		Ja
%HVW\UNW*5ΖUDSSRUW		Ja
Redovisar enligt IFRS		Nej
9DOGDI¸U

Skr. 2015/16:140

Bilaga

Infranord

Infranord AB är Sveriges ledande järnvägsentreprenör och erbjuder drift och underhåll samt om- och nybyggnad av järnvägar i Sve- rige och Norge. Från och med januari 2015 bedrivs verksamheten i Sverige, utöver stabsfunktionerna, i två regioner, Norra och Södra, samt enheterna Maskin, Mät och Components. Framtidsutsik- terna på den nordiska järnvägsmarknaden är fortsatt goda. Det fnns ett generellt politiskt samförstånd om en fortsatt utbyggnad och modernisering av järnvägen för att kunna föra över transpor- ter från väg till järnväg. De senaste årens förändringsarbete i Infra- nord har resulterat i en betydande resultatförbättring som stärker förutsättningarna för framtida konkurrenskraft.

9LNWLJDK¦QGHOVHU΅ ΄Έ

•Resultatförbättringar tack vare lägre kostnader och bättre projektstyrning.

•Orderstocken vid årets utgång den högsta sedan bolaget bildades.

•Fortsatt systematiskt arbete med säkerhet, a ärsmässighet, företagskultur och ledarskap.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

•Lönsamhet: Avkastning på eget kapital ska uppgå till minst 1 procent.

•Soliditet: Minst procent.

•Utdelning: 50–5 procent av resultatet efter skatt.

Uppföljning ekonomiska mål

•Avkastning på eget kapital uppgick till 21, (,) procent, ägarens mål uppnås tack vare gjorda resultatförbättringar.

•Soliditeten uppgick till 1, (2,) procent. Resultatförbätt- ringarna bidrar till en stärkt soliditet.

•Någon utdelning har inte lämnats vilket endast är aktuellt om soliditetsmålet uppnås.

Hållbarhetsmål

•Säkerhet: Minskat antal arbetsplatsolyckor.

•Lönsamhet: Ingen negativ prognosavvikelse och Nöjd-kund- index (NKI), Produktion och leverans > .

•Etik: Minskad diskriminering/mobbning i Nöjd-medarbetarin- dex (NMI) och minst 0 procent inköp via godkända leverantörer.

•Miljö: Minskat antal miljöolyckor.

Uppföljning hållbarhetsmål

•Säkerhet: Målet uppnåddes inte, antalet arbetsplatsolyckor var 100 (5). Bolaget arbetar systematiskt med att förbättra säkerheten och behöver fortsätta förstärka säkerhetskultu- ren. Andel av Trafkverkets arbetsplatskontroller som var utan anmärkning var 1 (2) procent, vilket är en förbättring.

•Lönsamhet: NKI, Produktion och leverans hamnade på och målet uppnåddes därmed. Prognosavvikelser redovisas inte o entligt.

•Etik: Diskriminering och mobbing hamnar fortsatt högt i NMI, 5 respektive ( respektive ) procent. Andel inköp via godkända leverantörer hamnade på 5 ( ) procent. Utfallen visar att bola- get behöver ha fokus på dessa frågor även framåt.

•Miljö: Antalet miljöolyckor var 1 (12) stycken.

Uppdragsmål

Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.

Ordf: Eva Färnstrand

VD: Lars Öhman

6W\UHOVHRFKUHYLVRUHUYDOGDI¸U΅ ΄Ή΅ ΄Ί

Ordf: Eva Färnstrand Led:0DJQXV-RQDVVRQ$JQHWD.RUHV-RKDQ 6NRJOXQG*XQLOOD6SRQJKRFK3HU:HVWHUEHUJ8OULND1RUGVWU¸PYDOGHV YLGVW¦PPDQ΅ ΄Ή-RKDQ+DOOEHUJDYJLFNArb rep:+§NDQ(QJOXQG-¸UJHQ /XQGVWU¸PArb suppl:$QGHUV+¸JVWU¸P'HQQLV/¸YJUHQRev: Peter (NEHUJ'HORLWWH

$UYRGHWLOOVW\UHOVHQVRUGI¸UDQGHXSSJ§UWLOOΆΆWNU$UYRGHWLOO VW¦PPRYDOGOHGDPRWXSSJ§UWLOO΄Ό΄ΌWNU$UYRGHXWJ§ULQWHWLOOOHGDPRW VRP¦UDQVW¦OOGL5HJHULQJVNDQVOLHW

	Statens ägarandel, 100%			2014
	Resultaträkning, mnkr
	Nettoomsättning		b	b
	Rörelseresultat
	Finansiella Intäkter
	Resultat före skatt
	Nettovinst
	ȂYDUDYK¦QI¸UEDUWWLOOPLQRULWHW
	Balansräkning, mnkr
	Balansomslutning		b	b
	Anläggningstillgångar		747	777
	Eget kapital
	ȂYDUDYPLQRULWHW
	Nettoskuld
	Operativt kapital
	Nyckeltal
	5¸UHOVHPDUJLQDO
	5H$YNDVWQLQJS§HJHWNDSLWDOJHQRPVQLWW
	5RS$YNDVWQLQJS§RSHUDWLYWNDSLWDOJHQRPVQLWW
	1HWWRVNXOGV¦WWQLQJVJUDGJJU
	6ROLGLWHW
	%UXWWRLQYHVWHULQJDUPQNU		44	146
	$QVODJPQNU
	8WGHOQLQJPQNU
	Antal anställda i medeltal		b	b
	$QVW¦OOGDN¸QVI¸UGHOQLQJNYLQQRUP¦Q		b
	/HGQLQJVJUXSSN¸QVI¸UGHOQLQJNYLQQRUP¦Q
	6W\UHOVHN¸QVI¸UGHOQLQJNYLQQRUP¦Q		1

	Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer			Ja
	%HVW\UNW*5ΖUDSSRUW			Ja
	Redovisar enligt IFRS			Ja
	9DOGDI¸U
9(5. 6$0+(76%(5 7 7(/6()5%2/ $*0('67		$7/Ζ7$1'(

Inlandsinnovation AB är ett av staten helägt riskkapitalbolag, med en kapitalbas på cirka 2 miljarder kronor. Bolaget bildades i syfte att öka tillgången till riskkapital för att tillvarata tillväxt- potentialen och stärka den internationella konkurrenskraften hos företag i norra Sverige. Inlandsinnovations investeringar kan

variera i storlek och branscher, och görs på marknadsmässiga vill- kor i bolag som befnner sig i tidiga eller mogna expansionsske- den. Inlandsinnovation verkar som en aktiv och långsiktigt stabil ägare genom att tillföra kapital och utvecklingsresurser. Normalt är Inlandsinnovation minoritetsägare och arbetar aktivt med övriga ägare för att bygga starka bolag med syftet att avveckla ägandet inom – år.

Sedan starten 2011 fram till utgången av 2015 har Inlands- innovation investerat 2 miljoner kronor i 5 företag genom andelar, lån samt kapital som tillskjutits genom förlagsinsats.

Fem innehavsförsäljningar och en nedkapitalisering har genom- förts, samt en konkurs och ett engagemang som på annat

sätt avslutats. 2015 uppgick det nettoinvesterade kapitalet till miljoner kronor. Drygt hälften av kapitalet är investerat direkt i rörelsedrivande bolag, resten har investerats i regionala fond-i-fondbolag, så kallade tillväxtkassor, och lån till Norr- landsfonden.

I propositionen 2015/1 :110 föreslår regeringen en förändrad organisationsstruktur för statens fnansieringsinsatser från och med 1 januari 201. Förslaget innebär att Inlandsinnovation och Fouriertransform blir dotterbolag till ett nytt nationellt utveck- lingsbolag, och att utvecklingsbolagets investeringar i privata riskkapitalfonder fnansieras med kapital från Inlandsinnova- tion och Fouriertransform.

9LNWLJDK¦QGHOVHU΅ ΄Έ

•Portföljinvesteringar om 20 (1 2) miljoner kronor i 2 (2) nya och befntliga företag.

•Tre positiva och två negativa innehavsförsäljningar.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

• Inga ekonomiska mål har ännu fastställts.

Hållbarhetsmål

Skapa tillväxt och långsiktigt lönsamma företag i norra Sverige:

1.Innan nyinvestering sker i ett portföljföretag ska en genom- lysning av företaget ur ett hållbarhetsperspektiv ske.

2.Vid en portföljdag per år, anordnad av Inlandsinnovation, ska hållbarhetsfrågorna fnnas med som en punkt.

. Tillväxten i portföljföretagen ska vid var tidpunkt vara högre än tillväxten i genomsnittet av små och medelstora företag i området.

Bibehålla kapitalet intakt över tid:

. Inlandsinnovations fnansiella mål är att hålla kapitalet realt intakt över tid.

Uppföljning hållbarhetsmål

•Mål 1 är ej uppfyllt, mall för hållbarhets-due dilligence är framtagen. Mål 2 och är uppfyllda. Mål utvärderas över en rullande treårsperiod med start 201 .

Uppdragsmål

• Saknar särskilt beslutet samhällsuppdrag.

9(5. 6$0+(76%(5 7 7(/6()5%2/ $*0('67$7/Ζ*7*$1'(

Skr. 2015/16:140

Bilaga

Inlandsinnovation

Ordf: Eva Färnstrand VD:3HWHU*XOODQGHU

6W\UHOVHRFKUHYLVRUHUYDOGDI¸U΅ ΄Ή΅ ΄Ί

Ordf: Eva Färnstrand Led:6LY6YHQVVRQ.DWDULQD*UHHQ0DWV *XOOEUDQGVVRQ/HLI%RVWU¸PRFK$QLWD-RKDQVVRQRev: Jonas Ståhlberg 'HORLWWH

$UYRGHWLOOVW\UHOVHQVRUGI¸UDQGHXSSJ§UWLOO΄΄΄΄WNU$UYRGHWLOO VW¦PPRYDOGOHGDPRWXSSJ§UWLOOΈΈΈΈWNU$UYRGHXWJ§ULQWHWLOOOHGDPRW VRP¦UDQVW¦OOGL5HJHULQJVNDQVOLHW

Statens ägarandel, 100%		2014
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning	3	3
Värdeförändringar	-39	-34
Rörelseresultat
Finansiella Intäkter
Resultat före skatt	-4
Nettovinst		-12
ȂYDUDYK¦QI¸UEDUWWLOOPLQRULWHW
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning	b	b
Anläggningstillgångar	749
Eget kapital	b	b
ȂYDUDYPLQRULWHW
Nettoskuld	-240
Operativt kapital	b	b
Nyckeltal
5¸UHOVHPDUJLQDO	neg	neg
5H$YNDVWQLQJS§HJHWNDSLWDOJHQRPVQLWW	neg	neg
5RS$YNDVWQLQJS§RSHUDWLYWNDSLWDOJHQRPVQLWW	neg	neg
1HWWRVNXOGV¦WWQLQJVJUDGJJU
6ROLGLWHW
%UXWWRLQYHVWHULQJDUPQNU		166
$QVODJPQNU
8WGHOQLQJPQNU
Antal anställda i medeltal		7
$QVW¦OOGDN¸QVI¸UGHOQLQJNYLQQRUP¦Q
/HGQLQJVJUXSSN¸QVI¸UGHOQLQJNYLQQRUP¦Q
6W\UHOVHN¸QVI¸UGHOQLQJNYLQQRUP¦Q	1

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer		Ja
%HVW\UNW*5ΖUDSSRUW		Ja
Redovisar enligt IFRS		Nej
9DOGDI¸U

Skr. 2015/16:140

Bilaga

-HUQKXVHQ

Jernhusen AB äger, utvecklar och förvaltar stationer, stations- områden, underhållsdepåer samt gods- och kombiterminaler längs den svenska järnvägen. Jernhusen fyller en viktig funktion genom att konkurrensneutralt och på a ärsmässiga grunder för- valta och utveckla ett antal fastigheter med central funktion för den spårburna trafken.

9LNWLJDK¦QGHOVHU΅ ΄Έ

•Jernhusen levererade ett starkt resultat och en direktavkast- ning som låg betydligt över målet för året.

•Under året har Stockholms och framför allt Malmös stationer erfarit en kraftig höjning av anländande yktingar.

•Jernhusen har stärkt sitt samarbete med kommuner, myndig- heter och frivilligorganisationer för att hantera utvecklingen.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

•Lönsamhet: Avkastning på eget kapital 12 procent.

•Kapitalstruktur: Soliditet 5–5 procent. Räntetäckningsgrad minst 2,0 ggr.

•Utdelning: Allt kapital som inte behövs i verksamheten, med beaktan av fnansiella och strategiska mål. Normalt en tredje- del av resultatet efter fnansiella poster.

Uppföljning ekonomiska mål

•Lönsamhet: Avkastningen på eget kapital blev 1,2 procent och räntetäckningsgraden uppgick till ,1 ggr. Den höga nivån förklaras delvis av orealiserade värdeförändringar i fastighetsbeståndet, men också av ett starkt resultat för året. Den genomsnittliga avkastningen för den senaste 10-års- perioden uppgår till 10, procent.

•Kapitalstruktur: Soliditeten var 1,1 procent.

•Utdelning: Utdelningen föreslås bli 500 miljoner kronor, vilket är cirka 1, gånger det utdelningsgrundade resultatet.

Hållbarhetsmål

•Hållbara transporter: Tillväxten i antal besökare på Jernhusens stationer ska öka med procent årligen över en konjunktur- cykel.

•Hållbara fastigheter: Miljöklassningen i Jernhusens befntliga fastighetsbestånd ska minst uppgå till Brons.

•Hållbara fnanser: Avkastningen på eget kapital ska uppgå till 12 procent.

Uppföljning hållbarhetsmål

•Hållbara transporter: Antalet besökare på Jernhusens stationer ökade med 1, procent.

•Hållbara fastigheter: Av befntliga byggnader klarade åtta kraven motsvarande Miljöbyggnads nivå Brons. Inventering och åtgärder sker kontinuerligt.

•Hållbara fnanser: Se Lönsamhet.

Uppdragsmål

Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.

Ordf: Kjell Hasslert VD: Kerstin Gillsbro

6W\UHOVHRFKUHYLVRUHUYDOGDI¸U΅ ΄Ή΅ ΄Ί

Ordf: Kjell Hasslert Led:.ULVWLQD(NHQJUHQ-DNRE*ULQEDXP$QGHUV

.XSVX.HUVWLQ/LQGEHUJ*¸UDQVVRQΖQJHJHUG6LPRQVVRQRFK&KULVWHO :LPDQArb rep:7KRPDV)UDQ]RQRev:0DJQXV)DJHUVWHGW(<

$UYRGHWLOOVW\UHOVHQVRUGI¸UDQGHXSSJ§UWLOO΅΅Έ΅΅ΈWNU$UYRGHWLOO VW¦PPRYDOGOHGDPRWXSSJ§UWLOO΄΅΄΅WNU$UYRGHXWJ§ULQWHWLOOOHGDPRW VRP¦UDQVW¦OOGL5HJHULQJVNDQVOLHW

	Statens ägarandel, 100%			2014
	Resultaträkning, mnkr
	Nettoomsättning
	Värdeförändringar		b	17
	Rörelseresultat		b
	Finansiella Intäkter
	Resultat före skatt		b
	Nettovinst
	ȂYDUDYK¦QI¸UEDUWWLOOPLQRULWHW			1
	Balansräkning, mnkr
	Balansomslutning		b	b
	Anläggningstillgångar		b	b
	Eget kapital		b	b
	ȂYDUDYPLQRULWHW
	Nettoskuld		b	b
	Operativt kapital		b	b
	Nyckeltal
	5¸UHOVHPDUJLQDO
	5H$YNDVWQLQJS§HJHWNDSLWDOJHQRPVQLWW
	5RS$YNDVWQLQJS§RSHUDWLYWNDSLWDOJHQRPVQLWW
	1HWWRVNXOGV¦WWQLQJVJUDGJJU
	6ROLGLWHW
	%UXWWRLQYHVWHULQJDUPQNU		b	b
	$QVODJPQNU
	8WGHOQLQJPQNU		113
	Antal anställda i medeltal			222
$QVW¦OOGDN¸QVI¸UGHOQLQJNYLQQRUP¦Q
/HGQLQJVJUXSSN¸QVI¸UGHOQLQJNYLQQRUP¦Q
6W\UHOVHN¸QVI¸UGHOQLQJNYLQQRUP¦Q			1

	Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer			Ja
	%HVW\UNW*5ΖUDSSRUW			Ja
	Redovisar enligt IFRS			Ja
	9DOGDI¸U
9(5. 6$0+(76%(5 7 7(/6()5%2/ $*0('67		$7/Ζ7$1'(

Skr. 2015/16:140

Bilaga

Lernia

Lernia AB är en ledande leverantör inom utbildning, beman- ning och omställning. Lernia tillhandahåller tjänster för att utveckla och matcha människors kompetens mot företagens behov. Bolaget erbjuder utbildning, bemanning och omställ- ning. Lernia har verksamhet på över 100 orter över hela Sverige och är auktoriserat som bemannings-, utbildnings- och omställ- ningsföretag av respektive branschorganisation. Bolagets tjäns- ter är riktade till individer, kunder inom det privata näringslivet samt kunder i den o entliga sektorn. Lernias marknadsandel av den totala bemanningsmarknaden 2015 var ,2 procent, vilket gör Lernia till den ärde största aktören totalt inom bemanning i Sverige och den största inom segmentet bemanning av kollek- tivanställda yrkesarbetare. Riksdagen bemyndigade i december 2012 regeringen att avyttra statens aktier i Lernia.

9LNWLJDK¦QGHOVHU΅ ΄Έ

•Intäkterna fortsatte att öka som en följd av en ökad efter- frågan på bemanningstjänster.

•Lägre marginal på grund av mixförskjutning mot beman- ningstjänster.

•Fortsatt föryttning enligt strategin att stärka Lernias roll som kompetenspartner.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

•Lönsamhet: Lernias avkastning ska uppgå till minst 20 pro- cent över en konjunkturcykel.

•Kapitalstruktur: Soliditet 0–50 procent, riktvärde 0 procent.

•Utdelning: Ordinarie utdelning minst 50 procent av årets resultat.

Uppföljning ekonomiska mål

•Rörelseresultatet om 10 (111) miljoner kronor gav en avkast- ning på eget kapital om 1 procent.

•Bolagets soliditet uppgick till 2 (5) procent, vilket är enligt mål respektive policy.

•Föreslagen utdelning för 2015 är 50 (25 inklusive extrautdel- ning) miljoner kronor, vilket motsvarar 1 procent av årets vinst.

Hållbarhetsmål

•Egenförsörjning: Fler individer kommer i egenförsörjning.

•A ärsetik: Ett hållbart a ärsetiskt förhållningssätt som tål full genomlysning.

•Mångfald: Ökad mångfald genom att värdesätta människors olikheter och skilda kompetenser. Minst 0 procent anställda av vardera könet.

Uppföljning hållbarhetsmål

• procent av omställningsprogramsdeltagare erhöll inom kort ett nytt arbete (målet är 0 procent).

•Bolaget rapporterade noll stycken korruptionshändelser och andelen medarbetare som har kunskap om Lernias upp- förandekod översteg målsatt nivå.

•Andelen anställda av vardera kön uppgick till procent kvinnor och procent män.

Uppdragsmål

Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.

9(5. 6$0+(76%(5 7 7(/6()5%2/ $*0('67$7/Ζ*7*$1'(

Ordf: Birgitta Ågren Böhlin

VD: Helena Skåntorp

6W\UHOVHRFKUHYLVRUHUYDOGDI¸U΅ ΄Ή΅ ΄Ί

Ordf: Birgitta Ågren Böhlin Led:3HWHU+¦JJOXQG$QQD.OLQJVSRU2OD 6DOP«QRFK.DULQ6WU¸PEHUJ-RDNLP0¸UQHI¦OWRFK8OULND1RUGVWU¸P YDOGHVYLGVW¦PPDQ΅ ΄Ή-RKDQ+DOOEHUJ3HWHU/XQGDKODYJLFNArb rep: 2OOH(ULNVVRQ$NEDU6DWWDULDQ-XOLD9LNWRUVVRQArb rep: Per Svärdh Rev: $QQ&KULVWLQH+¦JJOXQG3Z&

$UYRGHWLOOVW\UHOVHQVRUGI¸UDQGHXSSJ§UWLOO΅·΅·WNU$UYRGHWLOO VW¦PPRYDOGOHGDPRWXSSJ§UWLOO΄΅΄΅WNU$UYRGHXWJ§ULQWHWLOOOHGDPRW VRP¦UDQVW¦OOGL5HJHULQJVNDQVOLHW

Statens ägarandel, 100%		2014
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning	b	b
Rörelseresultat		111
Finansiella Intäkter		2
Resultat före skatt		112
Nettovinst
ȂYDUDYK¦QI¸UEDUWWLOOPLQRULWHW
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning	b	b
Anläggningstillgångar	197	113
Eget kapital
ȂYDUDYPLQRULWHW
Nettoskuld
Operativt kapital
Nyckeltal
5¸UHOVHPDUJLQDO
5H$YNDVWQLQJS§HJHWNDSLWDOJHQRPVQLWW
5RS$YNDVWQLQJS§RSHUDWLYWNDSLWDOJHQRPVQLWW
1HWWRVNXOGV¦WWQLQJVJUDGJJU
6ROLGLWHW
%UXWWRLQYHVWHULQJDUPQNU	43	22
$QVODJPQNU
8WGHOQLQJPQNU
Antal anställda i medeltal	b	b
$QVW¦OOGDN¸QVI¸UGHOQLQJNYLQQRUP¦Q	b
/HGQLQJVJUXSSN¸QVI¸UGHOQLQJNYLQQRUP¦Q
6W\UHOVHN¸QVI¸UGHOQLQJNYLQQRUP¦Q	1

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer		Nej
%HVW\UNW*5ΖUDSSRUW		Nej
Redovisar enligt IFRS		Ja
9DOGDI¸U

Skr. 2015/16:140

Bilaga

LKAB

Luossavaara-Kiirunavaara AB, LKAB, är en internationell högtek- nologisk mineralkoncern och en världsledande producent av föräd- lade järnmalmsprodukter för ståltillverkning. LKAB tillverkar och levererar förädlade järnmalmsprodukter och tjänster till kunder över hela världen. Andra närliggande produkter och tjänster som byg- ger på LKAB:s kunnande och som stödjer huvuda ären ingår också i verksamheten. LKAB ska av kunderna uppfattas vara den leveran- tör som ger mest mervärde och därmed ledande inom sina utvalda marknadssegment. För LKAB är hög och jämn produktkvalitet samt kostnadse ektivitet kritiska faktorer för att klara konkurrensen.

9LNWLJDK¦QGHOVHU΅ ΄Έ

•Strukturellt överutbud på marknaden fortsatte att pressa världsmarknadspriset på järnmalm.

•Minskat rörelseresultat till följd av lägre järnmalmspris samt en nedskrivning av värdet på materiella anläggningstillgångar.

•Lägre leveransvolymer till följd av problem med rågodsför- sörjning från underjordgruvorna och ett byte av bärring i ett av pelletsverken i Kiruna.

•Ett besparingsprogram minskade kostnaderna med cirka 00 miljoner kronor under året. Personalneddragningar motsvarande 00 tjänster initierades och slutfördes under det första kvartalet 201 .

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

•Lönsamhet: Avkastning på eget kapital över 12 procent. Produktionskostnaden ska reduceras med 20 procent mellan 2012 och 2015.

•Kapitalstruktur: Nettoskuldsättningsgrad på 0–20 procent.

•Utdelning: 0–50 procent av årets resultat.

Uppföljning ekonomiska mål

•Avkastningen på eget kapital var negativ. Kostnadsutveck- lingsmålet har inte uppnåtts.

•Nettoskuldsättningsgraden uppgick till 10 procent.

•Föreslagen utdelning var noll kronor.

Hållbarhetsmål

LKAB har tolv hållbarhetsmål, varav tre är:

•Årsmedelvärdet för nedfallande stoft ska minska med 10 pro- cent till år 2015 jämfört med år 2011.

•Utsläpp av svaveldioxid från samtliga befntliga pelletsverk ska minska från cirka 2 000 ton år 2011 till 1 000 ton år 2015 och 500 ton år 201.

•Andelen anställda kvinnor i LKAB ska år 2020 uppgå till minst 25 procent.

Uppföljning hållbarhetsmål

•Målet för reduktion av nedfallande stoft har uppfyllts.

•LKAB har inte uppnått målet för utsläpp av svaveldioxid från samtliga pelletsverk.

•Andelen kvinnor i bolaget har fortsatt att öka, med goda möjligheter att uppnå det långsiktiga målet om 25 procent kvinnor i verksamheten 2020.

Uppdragsmål

Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag. Under 201 kommer LKAB:s mål att revideras.

Ordf: Sten Jakobsson	VD: Jan Moström
	WLOOWU¦GGH΅ ΄ΈΌ΄

6W\UHOVHRFKUHYLVRUHUYDOGDI¸U΅ ΄Ή΅ ΄Ί

Ordf: Sten Jakobsson Led:/HLI'DUQHU0DLMD/LLVD)ULPDQ(YD+DPLOWRQ /DUVNH+HOJHVVRQRFK+DQQD/DJHUFUDQW]%MDUQH0ROWNH+DQVHQRFK 2OD6DOP«QYDOGHVYLGVW¦PPDQ΅ ΄Ή+DQV%L¸UFN/DUV3HWWHUVVRQDYJLFN Arb rep:6WHIDQ)DJHUNXOO7RPDV6WU¸PEHUJ-DQ7KHOLQArb suppl:'DQ +DOOEHUJ3HQWWL5DKNRQHQ7RPP\:HWWDLQHQRev:3HWHU(NEHUJ'HORLWWH $UYRGHWLOOVW\UHOVHQVRUGI¸UDQGHXSSJ§UWLOOΉ΄ΈΈΊWNU$UYRGHWLOO VW¦PPRYDOGOHGDPRWXSSJ§UWLOO΅Ί΅ΈWNU$UYRGHXWJ§ULQWHWLOOOHGDPRW

VRP¦UDQVW¦OOGL5HJHULQJVNDQVOLHW

Statens ägarandel, 100%		2014
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning	b	b
Rörelseresultat	b
Finansiella Intäkter	293
Resultat före skatt	b
Nettovinst	b
ȂYDUDYK¦QI¸UEDUWWLOOPLQRULWHW
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning	b	b
Anläggningstillgångar	b	b
Eget kapital	b	b
ȂYDUDYPLQRULWHW
Nettoskuld	b
Operativt kapital	b	b
Nyckeltal
5¸UHOVHPDUJLQDO
5H$YNDVWQLQJS§HJHWNDSLWDOJHQRPVQLWW
5RS$YNDVWQLQJS§RSHUDWLYWNDSLWDOJHQRPVQLWW
1HWWRVNXOGV¦WWQLQJVJUDGJJU
6ROLGLWHW
%UXWWRLQYHVWHULQJDUPQNU	b	b
$QVODJPQNU
8WGHOQLQJPQNU	139
Antal anställda i medeltal	b	b
$QVW¦OOGDN¸QVI¸UGHOQLQJNYLQQRUP¦Q
/HGQLQJVJUXSSN¸QVI¸UGHOQLQJNYLQQRUP¦Q
6W\UHOVHN¸QVI¸UGHOQLQJNYLQQRUP¦Q	1

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer		Ja
%HVW\UNW*5ΖUDSSRUW		Ja
Redovisar enligt IFRS		Ja
9DOGDI¸U

9(5. 6$0+(76%(5 7 7(/6()5%2/ $*0('67$7/Ζ*7*$1'(

Skr. 2015/16:140

Bilaga

Metria

Metria AB levererar tjänster och produkter inom insamling, bearbetning och tillämpningar av geografsk information och fastighetsinformation.

Metria AB bildades 2011 genom bolagisering av en division inom Lantmäteriet. Metria levererar allt från stora infrastruk- turprojekt till att utveckla och drifta tekniska system för geogra- fsk it. Kunderna återfnns inom områdena bank och försäkring, telekom, energi, infrastruktur, skog och försvar samt kommu- ner och övrig o entlig sektor. Metria har omkring 250 medarbe- tare och fnns representerade på ett 20-tal orter över hela Sverige. Huvudkontoret ligger i Gävle. Metria har som mål att generera marknadsmässig avkastning och ha en rörelsemarginal i linje med branschen i övrigt.

9LNWLJDK¦QGHOVHU΅ ΄Έ

• Organisatoriska förändringar i kombination med viktiga rekryteringar för att fortsätta omställningen till ett mer

a ärsdrivet och e ektivt bolag.

•Ökad nettoomsättning och förbättrad rörelsemarginal.

Den positiva trenden gäller samtliga tre a ärsenheter.

• Fler a ärer med högre marginal än 201.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

•Lönsamhet: EBITDA-marginal ska uppgå till minst 10 pro- cent.

•Kapitalstruktur: Soliditeten ska uppgå till minst 0 procent.

•Utdelning: Minst 0 procent av årets resultat.

Uppföljning ekonomiska mål

Metria har haft en positiv lönsamhetsutveckling under

år 2015. Samtliga ekonomiska mål förutom EBITDA-marginal uppfylldes:

•Soliditeten uppgick till , procent.

•EBITDA-marginalen uppgick till ,1 procent.

•Föreslagen utdelning uppgick till miljoner kronor.

Hållbarhetsmål

•Attraktiv arbetsgivare.

•Minskad miljöpåverkan från resor.

•Ökade intäkter från produkter och tjänster med positiv miljöpåverkan.

Uppföljning hållbarhetsmål

•Employer Net promotor score visar en nedgång från - till -1 för 2015.

•Totala koldioxidutsläpp under 2015 har minskat med procent.

•Närmare en ärdedel av Metrias omsättning kommer från a ärer som medför positiv miljöpåverkan för kunderna. Mätning gjordes för första gången 2015 varför det inte kan konstateras någon föryttning.

Uppdragsmål

Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.

9(5. 6$0+(76%(5 7 7(/6()5%2/ $*0('67$7/Ζ*7*$1'(

Ordf: Eva Gidlöf	7I9'/DUV.HYVM¸HIWHUWU¦GGH
	8UEDQ/LQGVNRJ΅ ΄ΉΈ΅

6W\UHOVHRFKUHYLVRUHUYDOGDI¸U΅ ΄Ή΅ ΄Ί

Ordf: Eva Gidlöf Led:.DWDULQD$[HOVVRQ/LQGJUHQ.DWDULQD%XUWRQ3LD *LGHRQRFK0LFKDHO7KRU«Q$QGHUV+XJRVVRQYDOGHVYLGVW¦PPDQ΅ ΄Ή %¸UMH%HQJWVVRQ/RWWD-DUOHU\GDYJLFNArb rep:3HUNH-XUHVNRJ(ULN Nilsson Arb suppl: /DUV(ULN-RKDQVVRQ0DWV5RVHQJUHQRev:-HQQLIHU5RFN %DOH\(<

$UYRGHWLOOVW\UHOVHQVRUGI¸UDQGHXSSJ§UWLOO΄ ΅΄ΊΈWNU$UYRGHWLOOVW¦P- PRYDOGOHGDPRWXSSJ§UWLOOΌ΄ WNU$UYRGHXWJ§ULQWHWLOOOHGDPRWVRP¦U DQVW¦OOGL5HJHULQJVNDQVOLHW

Statens ägarandel, 100%		2014
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning	431
Rörelseresultat	24	12
Finansiella Intäkter
Resultat före skatt	20,4	12
Nettovinst		10
ȂYDUDYK¦QI¸UEDUWWLOOPLQRULWHW
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning	224
Anläggningstillgångar		71
Eget kapital
ȂYDUDYPLQRULWHW
Nettoskuld	0	0
Operativt kapital
Nyckeltal
5¸UHOVHPDUJLQDO
5H$YNDVWQLQJS§HJHWNDSLWDOJHQRPVQLWW
5RS$YNDVWQLQJS§RSHUDWLYWNDSLWDOJHQRPVQLWW
1HWWRVNXOGV¦WWQLQJVJUDGJJU
6ROLGLWHW
%UXWWRLQYHVWHULQJDUPQNU
$QVODJPQNU
8WGHOQLQJPQNU	3	-
Antal anställda i medeltal
$QVW¦OOGDN¸QVI¸UGHOQLQJNYLQQRUP¦Q
/HGQLQJVJUXSSN¸QVI¸UGHOQLQJNYLQQRUP¦Q
6W\UHOVHN¸QVI¸UGHOQLQJNYLQQRUP¦Q	1

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer		Ja
%HVW\UNW*5ΖUDSSRUW		Ja
Redovisar enligt IFRS		Nej
9DOGDI¸U

Skr. 2015/16:140

Bilaga

Miljömärkning Sverige

Miljömärkning Sverige AB förvaltar på regeringens uppdrag de båda frivilliga miljömärkningarna den nordiska Svanen och EU:s miljömärke EU Ecolabel (Blomman). Syftet med de båda märkningarna är att underlätta för konsumenter att välja miljö- anpassade varor och tjänster och att stimulera en produktutveck- ling som tar hänsyn till miljö och klimat.

Genom arbetet med att ställa miljökrav på ett stort antal varor och tjänster samt att kontrollera och licensiera produkter som överensstämmer med dessa krav och därmed bidra till använd- ning av er miljöanpassade produkter, bidrar bolaget till en mer hållbar konsumtion. Svanen har bibehållit sin position som ett av Sveriges starkaste varumärken med en kännedom hos all- mänheten på procent. Även kännedomen om EU-miljömärket har ökat. Undersökningar visar att konsumenter ser miljömärk- ningar som det bästa verktyget för att göra hållbara val.

9LNWLJDK¦QGHOVHU΅ ΄Έ

•För att e ektivisera arbetet bedrivs alltmer av verksamheten samnordiskt.

•Arbetet med att utveckla kriterier för att Svanenmärkta aktie- fonder har fortsatt och fullföljs under 201 .

•Kampanjen ”Rädda världen lite grann varje dag” fck stort genomslag. Kampanjen fortsätter under 201 .

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

Verksamheten syftar inte till att ge ägarna vinst.

+§OOEDUKHWVP§O΅ ΄·Ȃ΅ ΄Ή

•A ären: Miljömärkningens licensintäkter, som speglar för- säljningen av miljömärkta produkter, ska öka med 10 procent. 201 ska bolaget ha ett eget kapital motsvarande procent av den totala omsättningen.

•Planeten: 1 000 licenser (företag) uppfyller och är kontrol- lerade gentemot EU Ecolabels eller Svanens reviderade och skärpta krav.

•Människan: Sociala krav (utöver lagstiftning) införs i bola- gets miljömärkningskriterier för ytterligare minst 10 produkt- grupper (branscher).

Uppföljning hållbarhetsmål:

•Licensintäkterna ökat med sammanlagt procent 201 och 2015.

•51 licenser klarat reviderade och skärpta krav.

• nya produktgrupper med reviderade och skärpta sociala krav.

Uppdragsmål

Ordf:&KULVWLQD/LQGE¦FN VD:5DJQDU8QJH

6W\UHOVHRFKUHYLVRUHUYDOGDI¸U΅ ΄Ή΅ ΄Ί

Ordf:&KULVWLQD/LQGE¦FNLed:0DULWD$[HOVVRQ-DQ3HWHU%HUJNYLVW $QLWD)DONHQHNRFK*XQLOOD-DUOEUR-DQ-RKDQVVRQYDOGHVYLGVW¦PPDQ ΅ ΄Ή6YDQWH/$[HOVVRQDYJLFNArb rep:8OOD6DKOEHUJ0DULD6XQGHVWHQ =DFKDULDVRev:7KRPDV/¸QQVWU¸P(<

$UYRGHWLOOVW\UHOVHQVRUGI¸UDQGHXSSJ§UWLOO΄΅Ή΄΅WNU$UYRGHWLOOVW¦P- PRYDOGOHGDPRWXSSJ§UWLOOΆΆWNU$UYRGHXWJ§ULQWHWLOOOHGDPRWVRP¦U DQVW¦OOGL5HJHULQJVNDQVOLHW

Statens ägarandel, 100%		2014
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning
Rörelseresultat
Finansiella Intäkter	4	3
Resultat före skatt	1	0
Nettovinst	1	0
ȂYDUDYK¦QI¸UEDUWWLOOPLQRULWHW
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning
Anläggningstillgångar		22
Eget kapital		22
ȂYDUDYPLQRULWHW
Nettoskuld
Operativt kapital		14
Nyckeltal
5¸UHOVHPDUJLQDO
5H$YNDVWQLQJS§HJHWNDSLWDOJHQRPVQLWW
5RS$YNDVWQLQJS§RSHUDWLYWNDSLWDOJHQRPVQLWW
1HWWRVNXOGV¦WWQLQJVJUDGJJU
6ROLGLWHW
%UXWWRLQYHVWHULQJDUPQNU		3
$QVODJPQNU	3	4
8WGHOQLQJPQNU
Antal anställda i medeltal	1
$QVW¦OOGDN¸QVI¸UGHOQLQJNYLQQRUP¦Q
/HGQLQJVJUXSSN¸QVI¸UGHOQLQJNYLQQRUP¦Q
6W\UHOVHN¸QVI¸UGHOQLQJNYLQQRUP¦Q	2

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer		Ja
%HVW\UNW*5ΖUDSSRUW		Ja
Redovisar enligt IFRS		Nej

1\EHU¦NQLQJVPHWRGJHUO¦JUHVL UDI¸UVDPPDSHUVRQDOVW\UNDVRP 9DOGDI¸U

9(5. 6

$0+(76%(5 7 7(/6()5%2/ $*0('67

$7/Ζ*7*$1'(

Skr. 2015/16:140

Bilaga

2SHUDQ

Kungliga Operan AB, Operan, är Sveriges nationalscen för opera och balett. Operan ska vara den i Sverige ledande institu- tionen inom opera och balett och som nationalscen stå på högsta nivå vad gäller vad gäller utveckling, förnyelse, konstnärlig kva- litet samt hantverksskicklighet i ateljéer och verkstäder. Operan ska verka i ett internationellt opera- och danssammanhang och initiera samarbeten samt främja interkulturellt utbyte. Operans utbud av opera och balett ska ha både spets och bredd.

9LNWLJDK¦QGHOVHU΅ ΄Έ

•Trots ett negativt resultat för 2015 befnner sig det egna kapitalet på en acceptabel nivå.

•Publikmässigt uppvisar Operan en fortsatt framgångsrik verksamhet med fna publiksi ror och hög beläggning.

•I maj 2015 redovisade Statens fastighetsverk uppdraget att i nära samarbete med Operan ta fram en förstudie om en ombyggnad och renovering av operahuset i Stockholm.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

•Det egna kapitalet ska ge en stabil ekonomisk grund för verksamheten.

Uppföljning ekonomiska mål

•Resultatet för 2015 uppgår till - , miljoner kronor och inne- bär att det egna kapitalet minskar till 2 , miljoner kronor. Anslaget från staten uppgick till 52 miljoner kronor.

Hållbarhetsmål

•Värna om mänskliga behov som kreativitet, identitet och konstnärligt uttryck samt om goda arbetsförhållanden och metoder som ger medarbetare förutsättningar att utvecklas.

•Sträva mot ett modernt resurstänkande och etiskt ansvar för människor och miljö.

•Vara öppen gentemot hela samhället och för alla åldrar. Värna om mångfald och jämställdhet.

•Värna om kulturarvet, engagera sig i sin omvärld samt spegla utmaningar i samhället.

Uppföljning hållbarhetsmål

•Antalet föreställningar och besökare har ökat i förhållande till föregående år och sammanlagt sågs 1 föreställningar av 21 personer.

•Operans verksamhet och inte minst Kungliga baletten har rönt stor internationell uppmärksamhet och uppskattning för sin verksamhet.

•Verksamheten riktad till barn, både i skolan samt genom familjeföreställningar har fått större genomslag än tidigare.

Uppdragsmål

9(5. 6$0+(76%(5 7 7(/6()5%2/ $*0('67$7/Ζ*7*$1'(

Ordf: Kristina Rennerstedt VD:%LUJLWWD6YHQG«Q

6W\UHOVHRFKUHYLVRUHUYDOGDI¸U΅ ΄Ή΅ ΄Ί

Ordf: Kristina Rennerstedt Led:$QQD.DULQ&HOVLQJ0LUD+HOHQLXV 0DUWLQVVRQ%DNHU.DULP/RWWD/HNYDOORFKUMDQ:LNIRUVV2ORY&DUOVVRQ YDOGHVYLGVW¦PPDQ΅ ΄Ή0LNDHO&KULVWLDQVHQDYJLFNArb rep: Sara )¦OOVWU¸P*XQLOOD0DUNVWU¸P'DQLHO1RUJUHQ-HQVHQArb suppl: Monika 0DQQHUVWU¸P6NRJ0DUWLQ6¦IVWU¸PRev:.HUVWLQ6XQGEHUJ'HORLWWH

$UYRGHWLOOVW\UHOVHQVRUGI¸UDQGHXSSJ§UWLOOΉΉWNU$UYRGHWLOO VW¦PPRYDOGOHGDPRWXSSJ§UWLOOΆΆWNU

Statens ägarandel, 100%		2014
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning
Rörelseresultat		0
Finansiella Intäkter		1
Resultat före skatt		1
Nettovinst		1
ȂYDUDYK¦QI¸UEDUWWLOOPLQRULWHW
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning
Anläggningstillgångar	167
Eget kapital
ȂYDUDYPLQRULWHW
Nettoskuld		-41
Operativt kapital	-1
Nyckeltal
5¸UHOVHPDUJLQDO
5H$YNDVWQLQJS§HJHWNDSLWDOJHQRPVQLWW
5RS$YNDVWQLQJS§RSHUDWLYWNDSLWDOJHQRPVQLWW
1HWWRVNXOGV¦WWQLQJVJUDGJJU
6ROLGLWHW
%UXWWRLQYHVWHULQJDUPQNU	42	93
$QVODJPQNU	439	447
8WGHOQLQJPQNU
Antal anställda i medeltal
$QVW¦OOGDN¸QVI¸UGHOQLQJNYLQQRUP¦Q
/HGQLQJVJUXSSN¸QVI¸UGHOQLQJNYLQQRUP¦Q
6W\UHOVHN¸QVI¸UGHOQLQJNYLQQRUP¦Q	1

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer		Ja
%HVW\UNW*5ΖUDSSRUW		Ja
Redovisar enligt IFRS		Nej
9DOGDI¸U

Skr. 2015/16:140

Bilaga

2ULR

Orio AB:s verksamhet är att utveckla, tillverka, förvärva och sälja reservdelar och tillbehör för motorfordon samt att utveckla och sälja logistik- och tekniktjänster.

Orio AB, tidigare Saab Automobile Parts AB, levererar reservdelar till motorfordon och är helägt av svenska staten sedan december 2012. Bolaget bildades 200 i samband med att Saab Automobile AB ansökte om lån från Europeiska inves- teringsbanken, EIB, med svenska staten som garant för lånet. Dotterbolaget Saab Automobile Parts AB sattes som pant och övertogs av svenska staten från konkursboet ett år efter att Saab Automobile ansökt om konkurs.

Orios huvudverksamhet är att förse de cirka 1,5 miljoner Saab-bilar, som fnns på drygt 0 marknader, med Saab origi- naldelar. USA, Sverige och Storbritannien är marknader med stor Saab-bilpark och står för större delen av bolagets försäljning av reservdelar och andra relaterade produkter.

Bolagets strategi är att utveckla befntlig verksamhet genom att bredda kundbasen och inkludera även e-handel och obero- ende verkstäder, bredda produktutbudet med reservdelar mot- svarande originaldelskvalitet vid sidan av fortsatt leverans av Saab originaldelar, samt genom att tillhandahålla teknik- och logistiktjänster.

9LNWLJDK¦QGHOVHU΅ ΄Έ

•Lansering av ny e-handelsplattform i ärde kvartalet.

•Expanderat i det oberoende nätverket. Cirka 00 nya kunder.

•Utökat produktsortimentet med cirka 15 000 nya artiklar i ärde kvartalet.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

Inga ekonomiska mål har beslutats av ägaren.

Hållbarhetsmål

•Bolagets totala utsläpp av koldioxid från egenupphandlade transporter, ska minska med 20 procent till år 2020, jämfört med år 201.

•Fram till 2020 ska Orio ha en genomsnittlig årlig tillväxt om procent.

•2020 ska 0 procent av bolagets totala omsättning komma från nya a ärsinitiativ.

Uppföljning hållbarhetsmål

•Totala utsläpp 2015 minskade med procent jämfört med 201.

•Bolaget nådde under 2015 inte upp till sitt tillväxtmål. Utfallet var - procent.

•Cirka 1 procent av bolagets omsättning 2015 kom från nya a ärsinitiativ.

Uppdragsmål

Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.

Ordf:+§NDQ(UL[RQ VD: Jonas Tegström

6W\UHOVHRFKUHYLVRUHUYDOGDI¸U΅ ΄Ή΅ ΄Ί

Ordf:+§NDQ(UL[RQLed:&KDUORWWH+DQVVRQ+DQV.URQGDKO0RQLFD /LQJHJ§UGRFK0LFKDHO7KRU«Q&DWULQDΖQJHOVWDPYDOGHVYLGVW¦PPDQ΅ ΄Ή -RKDQ)RUPJUHQDYJLFNArb rep:-DQ-DNREVHQΖQJHPDU6DQGEHUJRev: 0DUWLQ-RKDQVVRQ3:&

$UYRGHWLOOVW\UHOVHQVRUGI¸UDQGHXSSJ§UWLOO΅΅WNU$UYRGHWLOO VW¦PPRYDOGOHGDPRWXSSJ§UWLOO΄΄WNU$UYRGHXWJ§ULQWHWLOOOHGDPRW VRP¦UDQVW¦OOGL5HJHULQJVNDQVOLHW

	Statens ägarandel, 100%			2014
	Resultaträkning, mnkr
	Nettoomsättning			994
	Rörelseresultat
	Finansiella Intäkter
	Resultat före skatt
	Nettovinst
	ȂYDUDYK¦QI¸UEDUWWLOOPLQRULWHW
	Balansräkning, mnkr
	Balansomslutning
	Anläggningstillgångar
	Eget kapital
	ȂYDUDYPLQRULWHW
	Nettoskuld
Operativt kapital
	Nyckeltal
	5¸UHOVHPDUJLQDO
	5H$YNDVWQLQJS§HJHWNDSLWDOJHQRPVQLWW
	5RS$YNDVWQLQJS§RSHUDWLYWNDSLWDOJHQRPVQLWW
	1HWWRVNXOGV¦WWQLQJVJUDGJJU
	6ROLGLWHW
	%UXWWRLQYHVWHULQJDUPQNU		9	63
	$QVODJPQNU
	8WGHOQLQJPQNU
	Antal anställda i medeltal		321	347
	$QVW¦OOGDN¸QVI¸UGHOQLQJNYLQQRUP¦Q
	/HGQLQJVJUXSSN¸QVI¸UGHOQLQJNYLQQRUP¦Q
	6W\UHOVHN¸QVI¸UGHOQLQJNYLQQRUP¦Q		1

	Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer			Ja
	%HVW\UNW*5ΖUDSSRUW			Ja
	Redovisar enligt IFRS			Ja
	9DOGDI¸U
9(5. 6$0+(76%(5 7 7(/6()5%2/ $*0('67		$7/Ζ7$1'(

Skr. 2015/16:140

Bilaga

PostNord

PostNord AB erbjuder kommunikations- och logistiklösningar till, från och inom Norden. Bolaget har en nettoomsättning på närmare 0 miljarder kronor och cirka 5 000 medarbetare. Moderbolaget PostNord AB, som är ägare till dotterbolagen Post Danmark A/S och PostNord Group AB, är ett svenskt publikt bolag som ägs till , procent av den danska staten och till 0, procent av den svenska staten. Rösterna fördelas 50/50 mellan ägarna.

PostNord AB är nordens största bolag inom kommunika- tions- och logistiktjänster. Marknaderna sträcker sig från öden av fysiska brev och paket till delvis eller helt elektroniska tjäns- ter. PostNord tillhandahåller rikstäckande postservice i Sverige och Danmark till miljoner hushåll och företag. Varje dag han- terar PostNord cirka 2 miljoner försändelser med en världsle- dande ställning vad gäller leveranskvalitet. Företagskunderna står för mer än 0 procent av omsättningen. Via ett nätverk av dotterbolag och samarbetspartners förmedlar PostNord brev och paket till övriga Norden och resten av världen.

9LNWLJDK¦QGHOVHU΅ ΄Έ

•Ökade paketvolymer kompenserade delvis fortsatt kraftigt sjunkande brevvolymer.

•Omfattande omställningsarbete för att säkra långsiktig lönsamhet tyngde årets resultat.

•Det postregulatoriska regelverket ses över i både Danmark och Sverige.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

•Lönsamhet: Avkastning på operativt kapital 10,5 procent.

•Kapitalstruktur: Nettoskuldsättningen ska vara 10–50 pro- cent.

•Utdelning: 0– 0 procent av årets vinst efter skatt.

Uppföljning ekonomiska mål

•Lönsamhetsmålet uppnåddes inte under året

•Nettoskuldsättningen var nedanför målintervallet.

•PostNord gjorde ingen utdelning under 2015.

Hållbarhetsmål

•Koncernen har ett långsiktigt mål att minska koldioxidut- släpp med 0 procent fram till 2020, med basår 200.

•Koncernen har ett mål om 0 procent kvinnor i chefsbefatt- ning 2015.

•Ytterligare ett hållbarhetsmål där 0 procent av leverantörs- kedjan ska vara hållbar antogs 2015.

Uppföljning hållbarhetsmål

•Bolaget bedömer att koldioxidmålet kommer nås till 2020.

•Målet om andel kvinnor i chefsbefattningar nåddes inte under året.

Uppdragsmål

Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag. Bolaget har ett upp- drag om samhällsomfattande postservice, knutet till tillståndet att bedriva postverksamhet. Kravet för leveranskvalitet är

5 procent av 1:a-klassbrev ska levereras påföljande arbetsdag och procent inom tre dagar. Målet avseende leveranskvalitet för 1:a-klassbrev uppnåddes under året.

9(5. 6$0+(76%(5 7 7(/6()5%2/ $*0('67$7/Ζ*7*$1'(

Ordf: Jens Moberg

VD:+§NDQ(ULFVVRQ

6W\UHOVHRFKUHYLVRUHUYDOGDI¸U΅ ΄Ή΅ ΄Ί

Ordf: Jens Moberg Led:0DWV$EUDKDPVVRQ*XQQHO'XYHEODG&KULVWLDQ (OOHJDDUG7RUEHQ-DQKROW0DJQXV6N§QLQJHURFK$QLWUD6WHHQ0HWWH *UXQQHWYDOGHVYLGVW¦PPDQ΅ ΄Ή6LVVH)MHOGVWHG5DVPXVVHQDYJLFN Arb rep:.ULVWRIHU%M¸UNOXQG/DUV&KHQQLW]-RKDQ/DQGKROPArb suppl: 3HGHU0DGVHQ8OI6M¸GLQ6DQGUD6YHQVNRev:+HOHQH:LOOEHUJ.30* $UYRGHWLOOVW\UHOVHQVRUGI¸UDQGHXSSJ§UWLOOΉΈΉWNU$UYRGHWLOO

VW¦PPRYDOGOHGDPRWXSSJ§UWLOO΅ΊΈ΅ΈWNU$UYRGHXWJ§ULQWHWLOOOHGDPRW VRP¦UDQVW¦OOGL5HJHULQJVNDQVOLHW

6WDWHQV¦JDUDQGHO		2014
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning	b	b
Rörelseresultat
Finansiella Intäkter	21
Resultat före skatt
Nettovinst
ȂYDUDYK¦QI¸UEDUWWLOOPLQRULWHW	2	3
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning	b	b
Anläggningstillgångar	b	b
Eget kapital	b	b
ȂYDUDYPLQRULWHW	3	4
Nettoskuld	b	b
Operativt kapital	b	b
Nyckeltal
5¸UHOVHPDUJLQDO
5H$YNDVWQLQJS§HJHWNDSLWDOJHQRPVQLWW
5RS$YNDVWQLQJS§RSHUDWLYWNDSLWDOJHQRPVQLWW
1HWWRVNXOGV¦WWQLQJVJUDGJJU
6ROLGLWHW
%UXWWRLQYHVWHULQJDUPQNU	b	b
$QVODJPQNU
8WGHOQLQJPQNU
Antal anställda i medeltal	b	b
$QVW¦OOGDN¸QVI¸UGHOQLQJNYLQQRUP¦Q
/HGQLQJVJUXSSN¸QVI¸UGHOQLQJNYLQQRUP¦Q
6W\UHOVHN¸QVI¸UGHOQLQJNYLQQRUP¦Q	1

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer		Ja
%HVW\UNW*5ΖUDSSRUW		Ja
Redovisar enligt IFRS		Ja
9DOGDI¸U

Skr. 2015/16:140

Bilaga

RISE

Research Institutes of Sweden AB, RISE, har i uppdrag att verka för en sammanhållen svensk institutsektor och branschövergri- pande samarbeten mellan industriforskningsinstituten under RISE. RISE är ett av staten helägt bolag med uppgift att samla den svenska institutssektorn och stärka dess roll i innovations- systemet genom e ektiv bolagsstyrning och arbete med struk- tur-, e ekt- och fnansieringsfrågor. Det övergripande målet för instituten i RISE-gruppen är att de ska vara internationellt kon- kurrenskraftiga och verka för hållbar tillväxt i Sverige genom att stärka näringslivets konkurrenskraft och förnyelse.

I koncernen ingår dotterbolagen SP Sveriges Tekniska Forsk- ningsinstitut AB (100 procent) och Swedish ICT Research AB ( 0 procent) samt intressebolagen Swerea AB (2, procent) och Innventia AB (2 procent). De samägda bolagen ägs gemensamt med näringslivet. Hösten 2015 undertecknade samtliga delägare inom SP, Swedish ICT och Innventia en avsiktsförklaring med innebörden att RISE förvärvar övriga ägares andelar i de olika underinstituten. Syftet med att därigenom ägar- och styrnings- mässigt föra samman instituten är primärt att kunna erbjuda näringslivet integrerade lösningar från olika underinstitut för att tillgodose en ökad efterfrågan på systemlösningar.

9LNWLJDK¦QGHOVHU΅ ΄Έ

•Fortsatt god tillväxt driven av det största institutet SP. RISE-gruppens omsättning har ökat 5– procent per år under de senaste fem åren.

•Strategiprojekt för samordning av instituten fortsatte.

•Projekt för ökad tillgänglighet för RISE-gruppens test- och demonstrationsanläggningar.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

RISE är varken vinstdrivande eller vinstutdelande. Instituten i RISE-gruppen (dotter- och intressebolagen) är vinstdrivande men inte vinstutdelande.

Hållbarhetsmål

•RISE-gruppens forskning och innovation är värdeskapande och erbjuder det som näringsliv och samhälle behöver och efterfrågar.

•RISE-gruppen strävar efter att bidra till hållbar tillväxt, att använda sina resurser ansvarsfullt och bidra till lösningar på de stora globala utmaningarna.

•RISE-gruppen är en attraktiv arbetsgivare som både förmår rekrytera och behålla medarbetare och samtidigt aktivt bidrar till näringslivets kunskaps- och kompetensförsörjning.

Uppföljning hållbarhetsmål

•Forskning görs för att nå samhällsnytta och välfärdsutveck- ling och arbetet med forskning och innovation utgår från de globala utmaningarna. Under 2015 tydliggjorde RISE strate- giska mål för hållbarhetsarbetet och påbörjade hållbarhets- säkring av alla sina forskningsprojekt.

Uppdragsmål




Ordf: Pia Sandvik	VD:2ORI6DQG«Q

6W\UHOVHRFKUHYLVRUHUYDOGDI¸U΅ ΄Ή΅ ΄Ί

Ordf: Pia Sandvik Led:$QQD+XOWLQ6WLJHQEHUJ+DVVH-RKDQVVRQ5LFKDUG 5HLQLXV0DULH:HVWULQ)UHGULN:LQEHUJRFK6YHQ:LUG$QQD.DULQ 6WHQEHUJYDOGHVYLGVW¦PPDQ΅ ΄Ή8OI6¦WKHUDYJLFNRev:$QGHUV0DOPHE\ .30*2ORI(QHUE¦FN3:&

$UYRGHWLOOVW\UHOVHQVRUGI¸UDQGHXSSJ§UWLOO΄΅΄΅WNU$UYRGHWLOOVW¦P- PRYDOGOHGDPRWXSSJ§UWLOOΉ ΉWNU$UYRGHXWJ§ULQWHWLOOOHGDPRWVRP¦U DQVW¦OOGL5HJHULQJVNDQVOLHW

Statens ägarandel, 100%		2014
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning	b	b
Rörelseresultat	40
Finansiella Intäkter	2
Resultat före skatt
Nettovinst
ȂYDUDYK¦QI¸UEDUWWLOOPLQRULWHW	6	9
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning	b	b
Anläggningstillgångar		942
Eget kapital
ȂYDUDYPLQRULWHW
Nettoskuld	0	244
Operativt kapital		b
Nyckeltal
5¸UHOVHPDUJLQDO
5H$YNDVWQLQJS§HJHWNDSLWDOJHQRPVQLWW
5RS$YNDVWQLQJS§RSHUDWLYWNDSLWDOJHQRPVQLWW
1HWWRVNXOGV¦WWQLQJVJUDGJJU
6ROLGLWHW
%UXWWRLQYHVWHULQJDUPQNU	111	227
$QVODJPQNU	371	361
8WGHOQLQJPQNU
Antal anställda i medeltal	b	b
$QVW¦OOGDN¸QVI¸UGHOQLQJNYLQQRUP¦Q
/HGQLQJVJUXSSN¸QVI¸UGHOQLQJNYLQQRUP¦Q		Ȃ
6W\UHOVHN¸QVI¸UGHOQLQJNYLQQRUP¦Q	1

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer		Ja
%HVW\UNW*5ΖUDSSRUW		Ja
Redovisar enligt IFRS		Ja
9DOGDI¸U

9(5. 6$0+(76%(5 7 7(/6()5%2/ $*0('67$7/Ζ*7*$1'(

Skr. 2015/16:140

Bilaga

Samhall

Samhall AB ska som en del av den svenska arbetsmarknadspoliti- ken, producera varor och tjänster och genom detta skapa menings- fulla och utvecklande arbeten åt personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Bolaget är i dag ledande i Sverige när det gäller utveckling genom arbete för personer med funktions- nedsättning. Bolaget har cirka 22 000 anställda på cirka 200 orter i Sverige. Samhall skapar arbeten enligt uppdraget genom att matcha rätt person till rätt arbete i konkurrensutsatta kunduppdrag. Bola- get har erbjudanden inom bland annat arbetsplats- och fastighetsser- vice, lager och logistik, städ och tvätt, tillverkning samt äldreservice. Bolaget kommer att fortsätta satsa på att leverera en hög a ärstillväxt för att därigenom ha möjlighet att kunna erbjuda ytterligare arbeten åt personer med funktionsnedsättning och samtidigt visa en långsik- tigt hållbar ekonomisk utveckling.

9LNWLJDK¦QGHOVHU΅ ΄Έ

•God omsättningstillväxt inom prioriterade områdena Tjänster och Bemannade lösningar.

•Negativt resultat som en följd av ökade lönekostnader och samtidigt fortsatt oförändrad merkostnadsersättning.

•Större organisationsförändringar under 2015 lägger positiv grund för fortsatta arbetet med att nå uppsatta mål.

Mål och uppföljning

Ekonomiska Mål

•Lönsamhet: Avkastning på eget kapital procent.

•Kapitalstruktur: Soliditet ska uppgå till minst 0 procent.

•Utdelning: Ingen. Uppkommer vinst ska vinstmedlen balanseras i ny räkning för främjande av bolagets fortsatta verksamhet.

Uppföljning ekonomiska mål

•Avkastningen på genomsnittligt eget kapital uppgick till - (5) procent.

•Soliditeten var för 2015 oförändrad på () procent.

Hållbarhetsmål

•Medarbetare i arbete (MIA): Från faktor ,5 till faktor , under 2015.

•Engagerade medarbetare: Delindexet för engagemang ska öka från till 5 procent under 2015.

•Ökad självfnansieringsgrad: Självfnansieringsgrad 2 procent 2015.

•Miljömål – Mindre koldioxidutsläpp: Öka andelen miljöbilar från 11 till 1 procent under 2015.

Uppföljning hållbarhetsmål

•Medarbetare i arbete: Oförändrat på faktor ,5, det vill säga målet nåddes inte.

•Delindex steg till 5 procent och nådde därmed det uppsatta målet för engagemang.

•Självfnansieringsgraden ökade från 0 till 1 procent. Utvecklingen var positiv men målet uppnåddes inte.

•Andelen miljöbilar ökade från 11, till 12, procent.

Uppdragsmål

Har särskilt beslutat samhällsuppdrag. Uppföljning sker av verksamhet som inom ramen för samhällsuppdraget fnansieras genom anslag på statens budget.

9(5. 6$0+(76%(5 7 7(/6()5%2/ $*0('67$7/Ζ*7*$1'(

Ordf: Erik Strand VD:0RQLFD/LQJHJ§UG

6W\UHOVHRFKUHYLVRUHUYDOGDI¸U΅ ΄Ή΅ ΄Ί

Ordf: Erik Strand Led:%HUWLO&DUOV«Q+HOHQ)DVWK*LOOVWHGW$QJHOLFD )ULWKLRI.HQQHWK-RKDQVVRQ/HLI/MXQJTYLVWRFK0DULD1LOVVRQArb rep: $QQ&KULVWLQ$QGHUVVRQ+DQV$EUDKDPVVRQ3LD/LWERArb suppl: Kristina -DNREVVRQ+DQV-DQHPDQRev:3HWHU(NEHUJ'HORLWWH

$UYRGHWLOOVW\UHOVHQVRUGI¸UDQGHXSSJ§UWLOOΆ΄Ά΄WNU$UYRGHWLOO VW¦PPRYDOGOHGDPRWXSSJ§UWLOO΄Ά΄ΆWNU$UYRGHXWJ§ULQWHWLOOOHGDPRW VRP¦UDQVW¦OOGL5HJHULQJVNDQVOLHW

Statens ägarandel, 100%		2014
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning	b	b
Rörelseresultat		0
Finansiella Intäkter		94
Resultat före skatt
Nettovinst
ȂYDUDYK¦QI¸UEDUWWLOOPLQRULWHW
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning	b	b
Anläggningstillgångar
Eget kapital	b	b
ȂYDUDYPLQRULWHW
Nettoskuld	b	b
Operativt kapital	b	b
Nyckeltal
5H$YNDVWQLQJS§HJHWNDSLWDOJHQRPVQLWW
5RS$YNDVWQLQJS§RSHUDWLYWNDSLWDOJHQRPVQLWW
1HWWRVNXOGV¦WWQLQJVJUDGJJU
6ROLGLWHW
%UXWWRLQYHVWHULQJDUPQNU
$QVODJPQNU	b	b
8WGHOQLQJPQNU
Antal anställda i medeltal	b	b
Antal anställda i medeltal	467
$QVW¦OOGDN¸QVI¸UGHOQLQJNYLQQRUP¦Q
/HGQLQJVJUXSSN¸QVI¸UGHOQLQJNYLQQRUP¦Q
6W\UHOVHN¸QVI¸UGHOQLQJNYLQQRUP¦Q	1

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer		Ja
%HVW\UNW*5ΖUDSSRUW		Ja
Redovisar enligt IFRS		Nej
9DOGDI¸U

Skr. 2015/16:140

Bilaga

SAS

SAS AB är Nordens största ygbolag med 5 procent marknads- andel på sin hemmamarknad. SAS bildades 1 då de natio- nella ygbolagen i Sverige, Norge och Danmark enades om att driva sin verksamhet i form av ett konsortium. För att kunna verka under samma förutsättningar som övriga ygbolag på den internationella marknaden förändrades ägandestrukturen 2001. Aktierna i de nationella bolagen byttes ut mot aktier i ett nytt och samlat moderbolag, SAS AB. Svenska staten äger sedan dess 21, procent av aktierna i SAS.

Under räkenskapsåret 201/2015 ög SAS totalt 2, miljoner passagerare till 11 destinationer. SAS ingår i nätverket Star Alli- ance. SAS är börsnoterat i Stockholm, Köpenhamn och Oslo.

SAS strategiska prioriteringar är att 1) Vinna Skandinaviens frekventa resenärer, 2) E ektivisera verksamheten, ) Säkra rätt kompetenser.

9LNWLJDK¦QGHOVHU΅ ΄·΅ ΄Έ

•Resultatförbättring framför allt driven av kommersiella fram- gångar, kostnadsåtgärder och under ärde kvartalet också av lägre bränslekostnader.

•Kostnadsåtgärderna som ska ge full e ekt på 2,1 miljarder kronor 201 gav resultate ekter om knappt 1 miljard kronor.

•Som ett led i renodlingen av ygplansottan tecknades avtal med samarbetspartners på frekvenser med mindre ygplan.

•Temporärt stabiliserad kapacitetsökning och minskad prispress under perioden. Bolaget räknar med betydligt hårdare konkurrens de kommande åren.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

Kapitalstruktur: Finansiell beredskap, likvida medel och outnyttjade kreditfaciliteter, ska överstiga 20 procent av fasta kostnader.

Uppföljning ekonomiska mål

Förbättrad fnansiell position med ökad soliditet till

21 (1) procent och fnansiell beredskap till 0 () procent.

Hållbarhetsmål

•Reducera utsläpp från ygverksamheten med 20 procent 2020 jämfört med 2010.

•Reducera bullret vid start med 15 procent 2020 jämfört med 2010.

•Regelbundet använda förnyelsebara ygbränslen år 2020.

Uppföljning hållbarhetsmål

•Koldioxidutsläppen från ygverksamheten minskade med 1, procent mellan 201/201 och 201/2015. Sedan 2005 har totala koldioxidutsläpp minskat med 1 procent.

•Ytan med över 5 db vid starter har minskat från 2,1 km2 2012/201 till 1, km2 201/2015.

•Bolaget har anslutit sig till FGF (Fly Green Fund) som har som mål att passagerare ska kunna uppgradera sin bränsle- produktion från fossilt till förnybart.

Uppdragsmål

Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.

Ordf:)ULW]+6FKXU VD:5LFNDUG*XVWDIVRQ

6W\UHOVHRFKUHYLVRUHUYDOGDI¸U΅ ΄Ή΅ ΄Ί

Ordf:)ULW]+6FKXULed: 0RQLFD&DQHPDQ&DUVWHQ'LOOLQJ/DUV-RKDQ -DUQKHLPHU'DJ0HMGHOO6DQQD6XYDQWR+DUVDDHRFK-DFRE:DOOHQEHUJ %HULW6YHQGVHQYDOGHVYLGVW¦PPD΅ ΄Ή%LUJHU0DJQXVDYJLFNArb rep:

6YHQ&DKLHU-HQV/LSSHVWDG%R1LHOVHQArb suppl: (ULN%RKOLQ.LP.DOV§V &DUOVHQ-DQQH:HJHEHUJRev:%R+MDOPDUVVRQ3Z&

$UYRGHWLOOVW\UHOVHQVRUGI¸UDQGHXSSJ§UWLOO·΄·΄WNUWLOOI¸UVWHRFK DQGUHYLFHRUGI¸UDQGH΅·΅΅·΅WNU$UYRGHWLOOVW¦PPRYDOGOHGDPRW XSSJ§UWLOO΅ Ί΅ ΊWNU

	Statens ägarandel, 21,4%			2014
	Resultaträkning, mnkr
	Nettoomsättning		b	b
	Rörelseresultat		b
	Finansiella Intäkter		127	111
	Resultat före skatt		b
	Nettovinst
	ȂYDUDYK¦QI¸UEDUWWLOOPLQRULWHW			17
	Balansräkning, mnkr
	Balansomslutning		b	b
	Anläggningstillgångar		b	b
	Eget kapital		b	b
	ȂYDUDYPLQRULWHW			27
	Nettoskuld		b	b
	Operativt kapital		b	b
	Nyckeltal
	5¸UHOVHPDUJLQDO
	5H$YNDVWQLQJS§HJHWNDSLWDOJHQRPVQLWW
	5RS$YNDVWQLQJS§RSHUDWLYWNDSLWDOJHQRPVQLWW
	1HWWRVNXOGV¦WWQLQJVJUDGJJU
	6ROLGLWHW
	%UXWWRLQYHVWHULQJDUPQNU		b	b
	$QVODJPQNU
	8WGHOQLQJPQNU
	Antal anställda i medeltal		b	b
	$QVW¦OOGDN¸QVI¸UGHOQLQJNYLQQRUP¦Q
	/HGQLQJVJUXSSN¸QVI¸UGHOQLQJNYLQQRUP¦Q
	6W\UHOVHN¸QVI¸UGHOQLQJNYLQQRUP¦Q		1

	Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer			Ja
	%HVW\UNW*5ΖUDSSRUW			Ja
	Redovisar enligt IFRS			Ja
	9DOGDI¸U
9(5. 6$0+(76%(5 7 7(/6()5%2/ $*0('67		$7/Ζ7$1'(

Skr. 2015/16:140

Bilaga

SBAB

SBAB Bank AB erbjuder lån och sparande till privatpersoner, bostadsrättsföreningar och fastighetsbolag i Sverige. SBAB är en av Sveriges största nischbanker och bankens strategi är sedan hösten 201 att fokusera på sin kärnprodukt, bolån, komplette- rad med ett sparkonto. Strategin har hittills varit framgångsrik och banken har vunnit marknadsandelar på privatsidan. I kom- bination med ökande kapitalkrav ställer tillväxten höga krav på SBAB:s kapital.

9LNWLJDK¦QGHOVHU΅ ΄Έ

•SBAB förvärvade Booli för att stärka sitt kunderbjudande.

•SBAB har för andra året i rad Sveriges mest nöjda bolåne- kunder enligt Svenskt Kvalitetsindex.

•SBAB har sagt upp samarbetsavtalet med Bättre Bolån och Plus Bolån.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

•Lönsamhet: Avkastning på eget kapital minst 10 procent.

•Kapitalstruktur: Kärnprimärkapitalrelation minst 20 pro- cent.

•Utdelning: Lägst 0 procent av årets vinst efter skatt.

Uppföljning ekonomiska mål

•Lönsamhet: Avkastning på eget kapital var 10,2 procent, vilket var lägre jämfört med 201, men den underliggande verksamhetens resultat var starkare 2015.

•Kapitalstruktur: Kärnprimärkapitalrelationen uppgick till2, procent.

•Utdelning: Stigande kapitalkrav gör att styrelsen föreslår att ingen utdelning utgår för 2015.

Hållbarhetsmål

•Sunda fnanser: Överensstämmer med de av bolagsstämman beslutade ekonomiska målen.

•Ansvar och transparens: Delmål 1 Ansvar som kreditgivare: andel kunder som anser att SBAB har en enkel och öppen villkorsredovisning ska vara minst 5 procent och kunder som rekommenderar SBAB ska uppgå till minst 0 procent;

Delmål 2 Ansvar som arbetsgivare: Kvinnor/män i ledande positioner ska vara inom spannet 5–55 procent och 0 procent av medarbetarna ska rekommendera SBAB som arbetsgivare.

•Hållbart boende: SBAB:s marknadsandel avseende fnansie- ring av antalet nyproducerade bostäder ska uppgå till procent. Utveckla ett hållbart erbjudande riktat till privatkunder samt ett till företag och bostadsrättsföreningar.

Uppföljning hållbarhetsmål

•Sunda fnanser: Se de ekonomiska målen.

•Ansvar & Transparens: Delmål 1 Ansvar som kreditgivare: procent och procent. Delmål 2 Ansvar som arbetsgivare: /5 procent samt 1 procent.

•Hållbart boende: Finansiering av nya bostäder uppgick till

procent. En hållbar produkt riktad till företag och bostadsrätts- föreningar lanserades. Ingen hållbar produkt till privatkunder.

Uppdragsmål

Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.

9(5. 6$0+(76%(5 7 7(/6()5%2/ $*0('67$7/Ζ*7*$1'(

Ordf:%R0DJQXVVRQ VD:.ODV'DQLHOVVRQ

6W\UHOVHRFKUHYLVRUHUYDOGDI¸U΅ ΄Ή΅ ΄Ί

Ordf:%R0DJQXVVRQLed:&DUO+HQULN%RUJ/DUV%¸UMHVVRQ-DNRE *ULQEDXP(EED/LQGV¸-DQH/XQGJUHQ(ULFVVRQRFK.DULQ0REHUJ 'DQLHO.ULVWLDQVVRQYDOGHVYLGVW¦PPDQ΅ ΄Ή.ULVWLQD(NHQJUHQDYJLFN Arb rep:-RKDQ(ULFVVRQ.ULVWLQD/MXQJRev:3DWULFN+RQHWK'HORLWWH $UYRGHWLOOVW\UHOVHQVRUGI¸UDQGHXSSJ§UWLOO·Ά·ΆWNU$UYRGHWLOO VW¦PPRYDOGOHGDPRWXSSJ§UWLOO΅΄Έ΅΄ΈWNU$UYRGHXWJ§ULQWHWLOOOHGDPRW

VRP¦UDQVW¦OOGL5HJHULQJVNDQVOLHW

Statens ägarandel, 100%		2014
Resultaträkning, mnkr
Räntenetto	b	b
Provisionsnetto
1HWWRUHVXOWDW)LQDQVLHOOD3RVWHU	1
Övriga rörelseintäkter
Totala intäkter	b	b
Rörelseresultat	b	b
Resultat före skatt	b	b
Nettovinst	b	b
ȂYDUDYK¦QI¸UEDUWWLOOPLQRULWHW
Balansräkning, mnkr
%DODQVRPVOXWQLQJ	b	b
8WO§QLQJWLOODOOP¦QKHWHQ	b	b
Eget kapital	b	b
ȂYDUDYPLQRULWHW
Nyckeltal
.UHGLWI¸UOXVWQLY§
5H$YNDVWQLQJS§HJHWNDSLWDOJHQRPVQLWW
3ULP¦UNDSLWDOUHODWLRQ
.DSLWDOW¦FNQLQJVJUDG
8WGHOQLQJPQNU
Antal anställda i medeltal	443	437
$QVW¦OOGDN¸QVI¸UGHOQLQJNYLQQRUP¦Q
/HGQLQJVJUXSSN¸QVI¸UGHOQLQJNYLQQRUP¦Q
6W\UHOVHN¸QVI¸UGHOQLQJNYLQQRUP¦Q	1

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer		Ja
%HVW\UNW*5ΖUDSSRUW		Ja
Redovisar enligt IFRS		Ja
9DOGDI¸U

Skr. 2015/16:140

Bilaga

SEK

AB Svensk Exportkredit SEK:s uppdrag är att på kommersiella och hållbara grunder bedriva kreditverksamhet i syfte att främja svensk exportnäring genom att erbjuda fnansieringslösningar som direkt eller indirekt främjar svensk export. SEK ska vara en marknads- kompletterande aktör och sträva efter att samarbeta med andra stat- liga exportfrämjande aktörer samt med banker och andra fnansiella aktörer. Att administrera statens system för statsstödda exportkredi- ter (CIRR-systemet) är ett särskilt beslutat samhällsuppdrag.

9LNWLJDK¦QGHOVHU΅ ΄Έ

•Ökat samarbete inom Team Sweden i samband med lansering av regeringens exportstrategi.

•Hög nyutlåning om 10, (5,1) miljarder kronor, som en följd av fnansieringsavtalet för Brasiliens köp av stridsygplanet Gripen från Saab på 1, miljarder kronor, den största utlå- ningsa ären någonsin för SEK.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

•Lönsamhet: Avkastning på eget kapital minst procent.

•Kapitalstruktur: Kärnprimärkapitalrelation 1 procent, dock lägst 12 procent.

•Utdelning: Ordinarie utdelning 0 procent av årets resultat med beaktande av mål för kapitalstruktur, framtida kapital- behov och investeringar.

Uppföljning ekonomiska mål

•Avkastning på eget kapital ,2 (,1) procent.

•Kärnprimärkapitalrelationen 21, (1 ,) procent.1

•Ordinarie utdelning 2015 enligt policy.

Hållbarhetsmål

•Hållbar fnansiering: 100 procent av kunderna ska uppleva att hållbarhetskrav ställs vid utlåningen.

•A ärsetik: 100 procent av SEK:s kunder och underleverantö- rer ska åta sig att följa SEK:s riktlinjer inom anti-korruption.

•Jämställdhet och mångfald: Kvinnor/män i chefsställning ska vara 0– 0 procent och antal anställda med utländsk bak- grund ska överstiga 25 procent.

Uppföljning hållbarhetsmål

•1 procent upplevde att hållbarhetskrav ställts vid utlåning.

•5 procent av kunder och underleverantörer har åtagit sig att följa SEK:s riktlinjer. Arbetet har tagit längre tid än beräknat.

•Fördelning kvinnor/män i chefsställning är / 2 och andel anställda med utländsk bakgrund 0 procent.

Uppdragsmål

Målet är att SEK:s exportkrediter ska bidra till att stärka de svenska exportföretagens konkurrenskraft och att SEK upplevs motsvara kundernas förväntningar och att det svenska export- kreditsystemet är lika konkurrenskraftigt som systemen i de viktigaste konkurrentländerna.

Uppföljning uppdragsmål

Uppdragsmålet beslutades på årsstämma 2015.

1\WWNDSLWDOP§OEHVOXWDWS§ERODJVVW¦PPDLMDQXDUL6(.VWRWDODNDSLWDOUHODWLRQ VNDXQGHUQRUPDODI¸UK§OODQGHQXSSJ§WLOOPHOODQRFKSURFHQWHQKHWHUXW¸YHUGHW DY)LQDQVLQVSHNWLRQHQNRPPXQLFHUDGHNUDYHW(QOLJW)LQDQVLQVSHNWLRQHQVND6(.KD HQNDSLWDOUHODWLRQRPSURFHQWXWIDOOHWXSSJLFNWLOOSURFHQW

Ordf: Lars Linder-Aronson VD: Catrin Fransson

6W\UHOVHRFKUHYLVRUHUYDOGDI¸U΅ ΄Ή΅ ΄Ί

Ordf: Lars Linder-Aronson Led:&HFLOLD$UGVWU¸P-DQ%HOIUDJH6XVDQQH /LWKDQGHU/RWWD0HOOVWU¸P8OOD1LOVVRQRFK7HSSR7DXULDLQHQ0DJQXV 8JJODYDOGHVYLGVW¦PPDQ΅ ΄Ή-DQ5R[HQGDODYJLFNRev:(ULNVWU¸P(< $UYRGHWLOOVW\UHOVHQVRUGI¸UDQGHXSSJ§UWLOO··WNU$UYRGHWLOO VW¦PPRYDOGOHGDPRWXSSJ§UWLOO΄΄WNU$UYRGHXWJ§ULQWHWLOOOHGDPRW

VRP¦UDQVW¦OOGL5HJHULQJVNDQVOLHW

	Statens ägarandel, 100%			2014
	Resultaträkning, mnkr
	Räntenetto		b	b
	Provisionsnetto		-6	-6
	1HWWRUHVXOWDWȴQDQVLHOODWUDQVDNWLRQHU
Övriga rörelseintäkter
Totala intäkter			b	b
Rörelseresultat			b	b
Resultat före skatt			b	b
Nettovinst			b	b
ȂYDUDYK¦QI¸UEDUWWLOOPLQRULWHW
	Balansräkning, mnkr
	%DODQVRPVOXWQLQJ		b	b
	8WO§QLQJ2
	Eget kapital		b	b
	- varav minoritet
	Nyckeltal
	.UHGLWI¸UOXVWQLY§
	5HJHQRPVQLWW
	.¦UQSULP¦UNDSLWDOUHODWLRQ
	7RWDONDSLWDOUHODWLRQ
	8WGHOQLQJPQNU			327
	Antal anställda i medeltal			243
	$YWDODGHHMXWEHWDODGHNUHGLWHU6V\VWHPHW
	$QVW¦OOGDN¸QVI¸UGHOQLQJNYLQQRUP¦Q
	/HGQLQJVJUXSSN¸QVI¸UGHOQLQJNYLQQRUP¦Q
	6W\UHOVHN¸QVI¸UGHOQLQJNYLQQRUP¦Q		3

	Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer			Ja
	%HVW\UNW*5ΖUDSSRUW			Ja
	Redovisar enligt IFRS			Ja
	8WHVW§HQGHVDPWDYWDODGHHMXWEHWDODGHO§Q
	9DOGDI¸U
9(5. 6$0+(76%(5 7 7(/6()5%2/ $*0('67		$7/Ζ7$1'(

Skr. 2015/16:140

Bilaga

SJ AB är Sveriges ledande operatör av persontrafk på järnväg. SJ ska bedriva lönsam persontrafk på järnväg i konkurrens med andra tågoperatörer samt med bil, yg och buss. SJ är huvudsak- ligen verksamt på marknaderna för regionala resor och ärresor inom Sverige samt till Köpenhamn och Oslo. Trafken är inde- lad i två kategorier: kommersiell egentrafk och upphandlad (samhällsfnansierad) kollektivtrafk. Tågtrafken i koncernen bedrivs i moderbolaget och i dotterbolagen SJ Götalandståg, Stockholmståg och SJ Norrlandståg. Övriga dotterbolag har begränsad verksamhet med nära anknytning till tågtrafken.

9LNWLJDK¦QGHOVHU΅ ΄Έ

• Under året ökade antalet privat- och a ärsresenärer med 2procent och Nöjd-kundindex (NKI) förbättrades till ( ).

•Bolaget inledde förberedelsearbetet inför den nya lagen om resenärers rättigheter, vilken börjar gälla 1 april 201 .

•En extra bolagsstämma beslutade om extrautdelning om 1, miljarder kronor.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

•Lönsamhet: avkastning på operativt kapital ska uppgå till minst procent i genomsnitt.

•Kapitalstruktur: nettoskuldsättningsgrad på 0,5–1,0 ggr på sikt.

•Utdelning: utdelning ska långsiktigt uppgå till mellan 0 och 50 procent av årets resultat.

Uppföljning ekonomiska mål

•SJ uppnådde mål om avkastning på operativt kapital. Netto- skuldsättningsgraden var lägre än angivet målintervall och uppgick till 0,1 ggr.

•Utdelning: 1 miljoner kronor.

Hållbarhetsmål

•Punktlighet: 5 procent till 2020.

•Leverantörs- och partnerskapsbedömningar, mål för 2015 0 procent.

•SJ Volontär – en möjlighet för medarbetarna att ägna sig åt ideellt arbete på arbetstid, 1 00 timmar för 2015.

Uppföljning hållbarhetsmål

•Punktligheten för SJ:s ärrtåg förbättrades till 2 (1) pro- cent medan regionaltågens punktlighet var i nivå med förra året och uppgick till () procent. Arbetet fortgår och den delen av punktlighetsproblematiken som SJ står för minskar, medan andelen förseningar orsakade av såväl infrastruktur som yttre händelser är fortsatt stora.

•Antalet genomförda leverantörs- och partnerskapsbedöm- ningar uppgick till 0 procent. Under 2015 genomfördes bedömningar av 00 leverantörer. Till och med 2015 har en bedömning gjorts av totalt 1 00 leverantörer.

•SJ Volontär, 25 timmar. För att öka måluppfyllelsen kommer bolaget under 201 att tydligare marknadsföra SJ Volontär internt.

Uppdragsmål

Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.

9(5. 6$0+(76%(5 7 7(/6()5%2/ $*0('67$7/Ζ*7*$1'(

Ordf:-DQ6XQGOLQJ VD:&ULVWHU)ULW]VRQ

6W\UHOVHRFKUHYLVRUHUYDOGDI¸U΅ ΄Ή΅ ΄Ί

Ordf:-DQ6XQGOLQJLed:8OULND'HOOE\0LNDHO6WD DV0LNDHO6W¸KU6LY 6YHQVVRQRFK0LFKDHO7KRU«Q.HUVWL6WUDQGTYLVWYDOGHVYLGVW¦PPDQ΅ ΄Ή *XQLOOD:LNPDQDYJLFNArb rep:3HU+DPPDUTYLVW+DQV3LOJDUG6WHIDQ =HWWHUOXQGRev:+DQV:DU«Q'HORLWWH

$UYRGHWLOOVW\UHOVHQVRUGI¸UDQGHXSSJ§UWLOO··WNU$UYRGHWLOO VW¦PPRYDOGOHGDPRWXSSJ§UWLOO΄Ή΄ΈWNU$UYRGHXWJ§ULQWHWLOOOHGDPRW VRP¦UDQVW¦OOGL5HJHULQJVNDQVOLHW

Statens ägarandel, 100%		2014
Resultaträkning, koncernen, mnkr
Nettoomsättning	b	b
Rörelseresultat
Finansiella Intäkter	2	49
Resultat före skatt
Nettovinst
ȂYDUDYK¦QI¸UEDUWWLOOPLQRULWHW
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning	b	b
Anläggningstillgångar	b	b
Eget kapital	b	b
ȂYDUDYPLQRULWHW
Nettoskuld
Operativt kapital
Nyckeltal
5¸UHOVHPDUJLQDO
5H$YNDVWQLQJS§HJHWNDSLWDOJHQRPVQLWW
5RS$YNDVWQLQJS§RSHUDWLYWNDSLWDOJHQRPVQLWW
1HWWRVNXOGV¦WWQLQJVJUDGJJU
6ROLGLWHW
%UXWWRLQYHVWHULQJDUPQNU
$QVODJPQNU
8WGHOQLQJPQNU		b
Antal anställda i medeltal	b	b
$QVW¦OOGDN¸QVI¸UGHOQLQJNYLQQRUP¦Q
/HGQLQJVJUXSSN¸QVI¸UGHOQLQJNYLQQRUP¦Q
6W\UHOVHN¸QVI¸UGHOQLQJNYLQQRUP¦Q	2

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer		Ja
%HVW\UNW*5ΖUDSSRUW		Ja
Redovisar enligt IFRS		Ja

9DUDYPLOMRQHUNURQRUYDURUGLQDULHXWGHOQLQJRFKPLOMRQHUNURQRUH[WUD XWGHOQLQJ

9DOGDI¸U

Skr. 2015/16:140

Bilaga

626$ODUP

SOS Alarm Sverige AB:s huvuduppgift är att på uppdrag av sta- ten ansvara för SOS-tjänsten i Sverige genom att ta emot och för- medla larm på nödnumret 112 och erbjuda kommuner och lands- ting dirigering och prioritering av till exempel ambulanser och brandkår. SOS Alarm kan även fungera som sambandscentral för hjälpstyrkor och i mån av kapacitet ta emot och behandla larm från automatiska larmanläggningar.

9LNWLJDK¦QGHOVHU΅ ΄Έ

•Rörelseresultatet minskade som en följd av bland annat ökad bemanning av operativ personal och organisationsförändringar.

•Maria Khorsand utsågs till ny VD. Hon tillträdde posten i januari 201 .

•Extra ersättning om 0 miljoner kronor erhölls för 112-upp- draget för att nå kostnadstäckning.

Mål och uppföljning

Nya ekonomiska-, uppdrags- och hållbarhetsmål planeras till stämman i april 201 .

Ekonomiska mål

•Lönsamhet: Avkastning på eget kapital procent över en rullande femårsperiod.

•Kapitalstruktur: Soliditet minst 0–50 procent, justerat till minst 0 procent på grund av ändrad redovisningsprincip.

•Utdelning: 5 procent av eget kapital, med beaktande av omvärldsförändringar, verksamhetsförutsättningar samt kapitalstruktur.

Uppföljning ekonomiska mål

•De långsiktiga ekonomiska målen uppnåddes inte. Solidi- teten uppgick till 2 (2 ) procent och avkastningen på eget kapital till -1,5 (1,5) procent.

Hållbarhetsmål

•Trygga medborgare

•Utveckla kundrelationer

•Motiverade medarbetare

•Stabil lönsamhet

•Minskad miljöbelastning

Uppföljning hållbarhetsmål

•201 blir en nollbasmätning för förtroendeindex från allmänheten.

•Kundnöjdheten ökade under året och översteg målnivån.

•Personalomsättning och sjuktal är fortsatt utmanande för bolaget även om nettoödet av sjuksköterskor nu är positivt. Den grundläggande bemanningen har nu nått en högre nivå, vilket förväntas ge positiva e ekter kommande period.

Uppdragsmål

Har särskilt beslutat samhällsuppdrag. Uppföljning sker av verksamhet som inom ramen för samhällsuppdraget fnansieras genom anslag på statens budget. Mål fnns för svarstider.

Uppföljning uppdragsmål

Uppdragsmålen om svarstider förbättrades under året men nådde ej upp till 112-avtalets nivå. Den genomsnittliga svars- tiden 2015 var 1,2 (15,) sekunder.



Ordf: Eva Fernvall	VD: Maria Khorsand

6W\UHOVHRFKUHYLVRUHUYDOGDI¸U΅ ΄Ή΅ ΄Ί

Ordf: Eva Fernvall Led:$OI-¸QVVRQΖQJULG/HQQHUZDOG-RKQQ\0DJQXVVRQ 0DULD1LOVVRQ(ZD6W¦OOGDORFK+§NDQ6¸UPDQ-HQQ\/DKULQRFKΖQJH /LQGEHUJYDOGHVYLGVW¦PPDQ΅ ΄Ή-RKDQ+DOOEHUJDYJLFNArb rep: Mats /XQGJUHQ%HQJW1RUEHUJArb suppl:-RKDQ0DJQXVVRQ0DULD2OVVRQ Rev:0DJQXV)DJHUVWHGW(<

$UYRGHWLOOVW\UHOVHQVRUGI¸UDQGHXSSJ§UWLOO΄·΄΅ΈWNU$UYRGHWLOO VW¦PPRYDOGOHGDPRWXSSJ§UWLOO ΊΈWNU$UYRGHXWJ§ULQWHWLOOOHGDPRW VRP¦UDQVW¦OOGL5HJHULQJVNDQVOLHW

	6WDWHQV¦JDUDQGHO			2014
	Resultaträkning, mnkr
	Nettoomsättning
	Rörelseresultat		1
	Finansiella Intäkter		2	3
	Resultat före skatt		2
	Nettovinst		-2
	ȂYDUDYK¦QI¸UEDUWWLOOPLQRULWHW
	Balansräkning, mnkr
	Balansomslutning
	Anläggningstillgångar		197
	Eget kapital
	ȂYDUDYPLQRULWHW			7
	Nettoskuld
	Operativt kapital
	Nyckeltal
	5¸UHOVHPDUJLQDO
	5H$YNDVWQLQJS§HJHWNDSLWDOJHQRPVQLWW
	5RS$YNDVWQLQJS§RSHUDWLYWNDSLWDOJHQRPVQLWW
	1HWWRVNXOGV¦WWQLQJVJUDGJJU
	6ROLGLWHW
	%UXWWRLQYHVWHULQJDUPQNU		44
	$QVODJPQNU			244
	8WGHOQLQJPQNU
	Antal anställda i medeltal
	$QVW¦OOGDN¸QVI¸UGHOQLQJNYLQQRUP¦Q
	/HGQLQJVJUXSSN¸QVI¸UGHOQLQJNYLQQRUP¦Q
	6W\UHOVHN¸QVI¸UGHOQLQJNYLQQRUP¦Q		1

	Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer			Ja
	%HVW\UNW*5ΖUDSSRUW			Ja
	Redovisar enligt IFRS			Nej
	9DOGDI¸U
9(5. 6$0+(76%(5 7 7(/6()5%2/ $*0('67		$7/Ζ7$1'(

Skr. 2015/16:140

Bilaga

6SHFLDOIDVWLJKHWHU

Specialfastigheter Sverige AB äger, utvecklar och förvaltar fastig- heter med höga säkerhetskrav i Sverige. Verksamheten bedrivs i tre a ärsområden: kriminalvård, försvar och rättsväsende samt institutionsvård och övriga specialverksamheter. De största kun- derna är Kriminalvården, Polisen, Statens Institutionsstyrelse (SiS), Försvarsmakten och Försvarets materielverk. Specialfastig- heters verksamhet är långsiktig och a ärsmässig och utmärks av långa kontrakt vilket skapar stabilitet i det fnansiella resultatet.

9LNWLJDK¦QGHOVHU΅ ΄Έ

•Stabila hyresintäkter och resultat.

•Fastigheternas marknadsvärde ökade med procent till 20 1 miljoner kronor.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

•Lönsamhet: Avkastning på eget kapital ska uppgå till pro- cent, baserat på resultat efter skatt efter återläggning av värde- förändringar och uppskjuten skatt.

•Kapitalstruktur: Soliditet 25–5 procent.

•Utdelning: Utdelning 50 procent av årets resultat efter skatt efter återläggning av årets värdeförändringar och därtill hörande uppskjuten skatt med beaktande av framtida investe- ringsbehov och fnansiell ställning.

Uppföljning ekonomiska mål

•Avkastning på eget kapital uppgick till 12, (11,) procent vilket överstiger målet.

•Soliditeten uppgick till 0,2 (1,2) procent. Förändringen beror på extrautdelning på miljarder kronor som genomförts för att anpassa kapitalstrukturen till soliditetsmålet.

•Ordinarie utdelning för 2015 lämnas enligt policy, motsva- rande miljoner kronor.

Hållbarhetsmål

•Alla hyresavtal ska ha gröna bilagor.

•Ingen (0) form av korruption, givande eller tagande av muta.

•Minst 0 procent av inköp ska ske mot avtalsparter.

•E ektivisera energianvändningen – år 2020 ska energian- vändningen vara högst 10 kWh/kvm för fastighetsel, verk- samhetsel, värme, komfortkyla och varmvatten.

•Minst 0 procent av cheferna bör vara kvinnor.

Uppföljning hållbarhetsmål

•Andel hyresavtal med gröna bilagor var 5 (2) procent vid utgången av 2015 vilket var en tydlig förbättring.

•Ingen form av korruption, givande eller tagande av muta har påträ ats.

•Andel inköp som skedde mot avtalsparter var () procent, vilket ligger nära målet.

•Energianvändningen 2015 hamnade på 20 (21) kWh/ kvm. Ett systematiskt arbete pågår för att sänka energianvändningen.

•Andel kvinnliga chefer uppgick till 2 (21) procent.

Uppdragsmål

Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.

(QOLJWGHIHNRQRPLVNDP§O

9(5. 6$0+(76%(5 7 7(/6()5%2/ $*0('67$7/Ζ*7*$1'(

Ordf:%R/XQGJUHQ

VD: Åsa Hedenberg

6W\UHOVHRFKUHYLVRUHUYDOGDI¸U΅ ΄Ή΅ ΄Ί

Ordf:%R/XQGJUHQLed:-DQ%HUJ&DULQ*¸WEODG(YD/DQG«Q0LNDHO /XQGVWU¸PRFK8OULND1RUGVWU¸P0DM&KDUORWWH:DOOLQYDOGHVYLG VW¦PPDQ΅ ΄Ή/RWWD0HOOVWU¸PRFK1LQD/LQDQGHUDYJLFNArb rep: 0DVRRPHK$QWRQVVRQ5RJHU7¸UQJUHQArb suppl: 7RPDV(GVWU¸P (ULNRev:0LNDHOΖNRQHQ(<

$UYRGHWLOOVW\UHOVHQVRUGI¸UDQGHXSSJ§UWLOO΅·΅·WNU$UYRGHWLOO VW¦PPRYDOGOHGDPRWXSSJ§UWLOO΄΅΄΅WNU$UYRGHXWJ§ULQWHWLOOOHGDPRW VRP¦UDQVW¦OOGL5HJHULQJVNDQVOLHW

Statens ägarandel, 100%		2014
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning	b	b
Värdeförändringar	367	669
Rörelseresultat	b	b
Finansiella Intäkter	4
Resultat före skatt	b	b
Nettovinst	b	b
ȂYDUDYK¦QI¸UEDUWWLOOPLQRULWHW
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning	b	b
Anläggningstillgångar	b	b
Eget kapital	b	b
ȂYDUDYPLQRULWHW
Nettoskuld	b	b
Operativt kapital	b	b
Nyckeltal
5¸UHOVHPDUJLQDO
5H$YNDVWQLQJS§HJHWNDSLWDOJHQRPVQLWW
5RS$YNDVWQLQJS§RSHUDWLYWNDSLWDOJHQRPVQLWW
1HWWRVNXOGV¦WWQLQJVJUDGJJU
6ROLGLWHW
%UXWWRLQYHVWHULQJDUPQNU		374
$QVODJPQNU
8WGHOQLQJPQNU
Antal anställda i medeltal		121
$QVW¦OOGDN¸QVI¸UGHOQLQJNYLQQRUP¦Q
/HGQLQJVJUXSSN¸QVI¸UGHOQLQJNYLQQRUP¦Q
6W\UHOVHN¸QVI¸UGHOQLQJNYLQQRUP¦Q	2

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer		Ja
%HVW\UNW*5ΖUDSSRUW		Ja
Redovisar enligt IFRS		Ja
9DOGDI¸U

Skr. 2015/16:140

Bilaga

SSC

Svenska rymdaktiebolaget, SSC, svarar för driften av rymdba- sen Esrange Space Center, tillhandahåller avancerade rymdtjäns- ter på den globala rymdmarknaden, bedriver teknikutveckling inom rymdområdet och sköter drift och utveckling av testverk- samhet vid provplatsen Vidsel. SSC är en global koncern med cirka 500 anställda i elva länder, varav hälften i Sverige. Verksam- heten bedrivs i fyra divisioner:

•Rymdbasen Esrange som är en internationellt sett unik civil rymdbas med omfattande infrastruktur, landningsområde och luftrestriktionsområde.

•Satellite Management Services som tillhandahåller mark- stationstjänster för kommunikation med satelliter.

•Engineering Services som arbetar med ingenjörstjänster för planering och utveckling av satellitmissioner, satellitkontroll och markstationstjänster.

•Technology omfattar Aerospace Test Systems som sköter drift och utveckling av testverksamhet vid provplatsen Vidsel.

9LNWLJDK¦QGHOVHU΅ ΄Έ

•Rörelseresultatet exklusive extraordinära poster och omstruk- tureringskostnader förbättrades med miljoner kronor jäm- fört med föregående år.

•Hög aktivitet på rymdbasen Esrange.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

•Lönsamhet: Avkastning på operativt kapital minst procent.

•Kapitalstruktur: Nettoskuldsättningsgrad 0,–0,5 vid stabil intjäning.

•Utdelning: Lägst 0 procent av vinst efter skatt.

Uppföljning ekonomiska mål

•SSC uppnådde inte sitt avkastningsmål, huvudsakligen på grund av omfattande omstruktureringskostnader relaterade till ett större kostnadsrationaliseringsprogram och lämnar således ingen utdelning till ägaren.

Hållbarhetsmål

•Alla anställda på SSC är utbildade, har förstått och arbetar enligt de etiska och miljömässiga normer som har fastställts av bolaget.

Uppföljning hållbarhetsmål

• Hållbarhetsmålet bedöms vara uppfyllt för 2015.

Uppdragsmål

•För Science Services: 1. Beläggningsgrad på rymdbasen Esrange 2. Kvalitetsindex avseende rymdbasen Esrange och där tillhörande tjänster.

•För SSC: Bolaget ska med hjälp av en särskild intressentdialog säkerställa att verksamheten utformas så att den på bästa sätt främjar svenska intressen.

Uppföljning uppdragsmål

•Under 2015 uppgick beläggningsgraden på rymdbasen Esrange till 110 procent, mål minst 0 procent.

•Under 2015 gjordes mätningar vid tre olika tillfällen avseende kvalitet i leveranserna där ett sammantaget kvalitetsindex om procent uppnåddes, mål minst 0 procent.

Ordf:0RQLFD/LQJHJ§UG

VD: Stefan Gardefjord

6W\UHOVHRFKUHYLVRUHUYDOGDI¸U΅ ΄Ή΅ ΄Ί

Ordf:0RQLFD/LQJHJ§UGYDOGHVYLGVW¦PPDQ΅ ΄Ή+DQV.DUODQGHU DYJLFNLed:)UHGULN%UXQHOO$QQH*\QQHUVWHGW+DQQD/DJHUFUDQW]/DUV /HLMRQERUJ-RKQ6WXDUW+§NDQ6\U«QRFK)UHGULN:LOKHOPVVRQ0DULD3DOP YDOGHVYLGVW¦PPDQ΅ ΄ΉVD+HGLQDYJLFNArb rep:0DWWLDV$EUDKDPVVRQ +RXOW]Arb suppl/HQQDUW-RQDVVRQ$OI9DHUQHXVRev: Camilla 6DPXHOVVRQI¸UERODJHQL6YHULJH3Z&

$UYRGHWLOOVW\UHOVHQVRUGI¸UDQGHXSSJ§UWLOO΅·Ή΅·WNU$UYRGHWLOO VW¦PPRYDOGOHGDPRWXSSJ§UWLOO΄΅Ά΄΅WNU$UYRGHXWJ§ULQWHWLOOOHGDPRW VRP¦UDQVW¦OOGL5HJHULQJVNDQVOLHW

Statens ägarandel, 100%		2014
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning
Rörelseresultat
Finansiella Intäkter	14	14
Resultat före skatt		41
Nettovinst	-4
ȂYDUDYK¦QI¸UEDUWWLOOPLQRULWHW
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning	b	b
Anläggningstillgångar
Eget kapital
ȂYDUDYPLQRULWHW
Nettoskuld
Operativt kapital
Nyckeltal
5¸UHOVHPDUJLQDO
5H$YNDVWQLQJS§HJHWNDSLWDOJHQRPVQLWW
5RS$YNDVWQLQJS§RSHUDWLYWNDSLWDOJHQRPVQLWW
1HWWRVNXOGV¦WWQLQJVJUDGJJU
6ROLGLWHW
%UXWWRLQYHVWHULQJDUPQNU
$QVODJPQNU
8WGHOQLQJPQNU		3
Antal anställda i medeltal
$QVW¦OOGDN¸QVI¸UGHOQLQJNYLQQRUP¦Q
/HGQLQJVJUXSSN¸QVI¸UGHOQLQJNYLQQRUP¦Q
6W\UHOVHN¸QVI¸UGHOQLQJNYLQQRUP¦Q	1

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer		Ja
%HVW\UNW*5ΖUDSSRUW		Ja
Redovisar enligt IFRS		Ja
9DOGDI¸U

9(5. 6$0+(76%(5 7 7(/6()5%2/ $*0('67$7/Ζ*7*$1'(

Skr. 2015/16:140

Bilaga

Statens Bostadsomvandling

Statens Bostadsomvandling AB, Sbo, har ett samhällsupp- drag att praktiskt medverka till att bostadsmarknaden kom- mer i balans på orter med vikande befolkningsunderlag. Sbo förvärvar, utvecklar, äger och avvecklar fastigheter som övertas från kommuner eller kommunala bostadsbolag. Fokus ligger på trygghets- och äldreboenden.

Bolagets verksamhet är inriktad på att hjälpa till med den omstruktureringsprocess som behövs för att uppnå balans på bostadsmarknaden på orter med vikande befolkning. På dessa orter fnns ofta ett stort behov av bostäder som är tillgängliga och anpassade för äldre människor. Omstruktureringsprocessen skapar yttkedjor på bostadsmarknaden. När bostadsmarkna- den är i balans på orten säljer bolaget utvecklade fastigheter på marknadsmässiga villkor på den öppna marknaden.

9LNWLJDK¦QGHOVHU΅ ΄Έ

•Antalet uthyrningsbara lägenheter vid årsskiftet hade ökat till 0 (15) stycken. Uthyrningsgraden är 100 procent.

•Tre fastigheter förvärvades under året och totalt investerades ,2 miljoner kronor under året i pågående utvecklingsprojekt.

•I juni 2015 överlämnades betänkandet EU och kommunernas bostadspolitik (SOU 2015:5) som bland annat berör Sbo:s verksamhet.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

•Minst procent av de samlade projektkostnaderna ska ha återvunnits då projekten avslutas.

•För minst 0 procent av projekten ska omstrukturering av fastigheterna genomföras och inom åtta år ska de säljas på marknadsmässiga villkor på den öppna marknaden.

Uppföljning ekonomiska mål

•Bedömningen är att cirka 0 procent av projektkostnaderna (inkl. nedskrivningar) har återvunnits.

•Sbo har under åren 2010–2015 sålt 1 fastigheter på sex orter. Försäljningsobjekten omfattade olika typer av fastigheter. Huvuddelen av de fastigheter Sbo äger och förvaltar i dag är förvärvade år 200 eller senare.

Hållbarhetsmål

•Att 100 procent av utvecklade fastigheter är uthyrda vid färdigställandet.

•Att minst 0 procent av lägenheterna i fastigheter anpassade för äldre är uthyrda.

•Att 100 procent av fastighetens lägenheter och gemensamma ytor är tillgängliga med stöd av till exempel rullator eller rull- stol.

•Öka andelen tillgängliga och attraktiva lägenheter i orter som har tillgång till samhällsservice (t.ex. matbutik, vård, kollek- tivtrafk) inom 5–10 minuters promenadavstånd, eller 00–500 meter, från utvecklad fastighet.

Uppföljning hållbarhetsmål

Alla hållbarhetsmålen för 2015 uppnåddes.

Ordf:&KULVWHO:LPDQ

VD: Ann Eriksson

6W\UHOVHRFKUHYLVRUHUYDOGDI¸U΅ ΄Ή΅ ΄Ί

Ordf:&KULVWHO:LPDQLed:/HLI/MXQJTYLVW%ULWD6D[WRQ+§NDQ6WHLQE¾FKHO RFK%M¸UQ6XQGVWU¸PRev:/DUV0DJQXVVRQ'HORLWWH

$UYRGHWLOOVW\UHOVHQVRUGI¸UDQGHXSSJ§UWLOOΊ·ΊWNU$UYRGHWLOOVW¦P- PRYDOGOHGDPRWXSSJ§UWLOOΆΊΆΈWNU$UYRGHXWJ§ULQWHWLOOOHGDPRWVRP¦U DQVW¦OOGL5HJHULQJVNDQVOLHW

Statens ägarandel, 100%		2014
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning		17
Rörelseresultat	-14
Finansiella Intäkter	6	11
Resultat före skatt
Nettovinst	-12
ȂYDUDYK¦QI¸UEDUWWLOOPLQRULWHW
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning
Anläggningstillgångar	237	216
Eget kapital
ȂYDUDYPLQRULWHW
Nettoskuld
Operativt kapital
Nyckeltal
5¸UHOVHPDUJLQDO
5H$YNDVWQLQJS§HJHWNDSLWDOJHQRPVQLWW
5RS$YNDVWQLQJS§RSHUDWLYWNDSLWDOJHQRPVQLWW
1HWWRVNXOGV¦WWQLQJVJUDGJJU
6ROLGLWHW
%UXWWRLQYHVWHULQJDUPQNU	46	42
$QVODJPQNU
8WGHOQLQJPQNU
Antal anställda i medeltal	3	3
$QVW¦OOGDN¸QVI¸UGHOQLQJNYLQQRUP¦Q
/HGQLQJVJUXSSN¸QVI¸UGHOQLQJNYLQQRUP¦Q		Ȃ
6W\UHOVHN¸QVI¸UGHOQLQJNYLQQRUP¦Q	1

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer		Ja
%HVW\UNW*5ΖUDSSRUW		Ja
Redovisar enligt IFRS		Nej
9DOGDI¸U

Uppdragsmål

Har särskilt beslutat samhällsuppdrag. Mål enligt processen för uppdragsmål har ännu inte utvecklats.

9(5. 6

$0+(76%(5 7 7(/6()5%2/ $*0('67

$7/Ζ*7*$1'(

Skr. 2015/16:140

Bilaga

Sveaskog

Sveaskog AB är Sveriges största skogsägare och förvaltar totalt ,1 miljoner hektar mark. Sveaskog är en oberoende aktör på virkes- marknaden med kärnverksamhet inom skogsbruk. Verksamheten bedrivs på a ärsmässig grund. Sveaskog förvaltar ,1 miljoner hek- tar produktiv skogsmark, vilket utgör 1 procent av Sveriges skogs- mark. Bolagets skogsinnehav är spritt över hela Sverige men har sin tyngdpunkt i norra Sverige. Skogen är viktig som råvara för skogs- industrin och skapar sysselsättning och rekreationsmöjligheter. Sveaskog säljer framför allt timmer, massaved och biobränsle. Bolaget bedriver ett långsiktigt hållbart skogsbruk bland annat genom att avsätta 20 procent av den produktiva skogsmarken som naturvårdsareal och etablering av totalt ekoparker.

9LNWLJDK¦QGHOVHU΅ ΄Έ

•Operativt rörelseresultat ökade.

•Ökad försäljning av sågtimmer, medan massaved, is och biobränsle minskade.

•Positiv värdeförändring av skogsinnehavet.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

•Direktavkastning: minst ,5 procent.

•Kapitalstruktur: Skuldsättningsgrad 0,–0, ggr.

•Utdelning: 5–0 procent av resultatet efter skatt, exklusive ej kassaödespåverkande värdeförändringar.

Uppföljning ekonomiska mål

•Direktavkastningen uppgick till , procent.

•Nettoskuldssättningsgraden minskade till 0,1 vilket ligger nära mitten av spannet i de ekonomiska målen.

•Föreslagen utdelning på 00 miljoner kronor, motsvarande procent av resultatet.

Hållbarhetsmål

•Ökad lönsamhet

•Kundernas främsta partner

•Ledande inom innovation

•Ledande inom hållbart skogsbruk

•Attraktiv arbetsgivare

Uppföljning hållbarhetsmål

•Nästa nöjdkundmätning genomförs 201 .

•Indikatorn Hänsynsindex för hållbart skogsbruk ökade till () och bolaget redovisade ett minskat koldioxidutsläpp från den egna rörelsen.

•Ökade värden för motiverade medarbetare och ledarskap.

Uppdragsmål

Har särskilt beslutat samhällsuppdrag avseende markförsälj- ningsprogram med målet att avyttra 10 procent av den produk- tiva skogsmarken, men målet har inte utvecklats enligt proces- sen för uppdragsmål.

Uppföljning uppdragsmål

Bolaget sålde 10 1 hektar mark under 2015 inom markförsälj- ningsprogrammet. Sveaskog har nu totalt sålt knappt procent av sitt skogsinnehav enligt markförsäljningsprogrammet.

Ordf: Helene Biström

VD:3HU2ORI:HGLQ

6W\UHOVHRFKUHYLVRUHUYDOGDI¸U΅ ΄Ή΅ ΄Ί

Ordf:+HOHQH%LVWU¸PWLOOWU¦GGH΅ ΄ΉΉ΄Ή*¸UDQ3HUVVRQXWWU¦GGH ΅ ΄ΉΉ΄ΉLed:+HOHQH%LVWU¸PRUGIIU§Q΅ ΄ΉΉ΄Ή(YD)¦UQVWUDQG 7KRPDV+DKQRFK$QQD6WLQD1RUGPDUN1LOVVRQ/HLI/MXQJTYLVW$QQLND 1RUGLQRFK6YHQ:LUGYDOGHVYLGVW¦PPDQ΅ ΄Ή-RKDQ+DOOEHUJRFK%LUJLWWD -RKDQVVRQ+HGEHUJDYJLFNArb rep:6RȴD*LOOLXVVRQ6WXUH3HUVVRQ

Arb suppl: /DUV'MHUI7KRPDV(VEM¸UQVVRQRev:+DQV:DU«Q'HORLWWH $UYRGHWLOOVW\UHOVHQVRUGI¸UDQGHXWJ§UPHG·΅·WNU$UYRGHWLOO VW¦PPRYDOGOHGDPRWXSSJ§UWLOO΄Ή΄ΈWNU$UYRGHXWJ§ULQWHWLOOOHGDPRW

VRP¦UDQVW¦OOGL5HJHULQJVNDQVOLHW

	Statens ägarandel, 100%			2014
	Resultaträkning, mnkr
	Nettoomsättning		b	b
	Värdeförändringar		b	b
	Rörelseresultat		b	b
	Finansiella Intäkter			22
	Resultat före skatt		b	b
	Nettovinst		b	b
	ȂYDUDYK¦QI¸UEDUWWLOOPLQRULWHW
	Balansräkning, mnkr
	Balansomslutning		b	b
	Anläggningstillgångar		b	b
	Eget kapital		b	b
	ȂYDUDYPLQRULWHW
	Nettoskuld		b	b
	Operativt kapital		b	b
	Nyckeltal
	5¸UHOVHPDUJLQDO
	5H$YNDVWQLQJS§HJHWNDSLWDOJHQRPVQLWW
	5RS$YNDVWQLQJS§RSHUDWLYWNDSLWDOJHQRPVQLWW
	1HWWRVNXOGV¦WWQLQJVJUDGJJU
	6ROLGLWHW
	%UXWWRLQYHVWHULQJDUPQNU			133
	$QVODJPQNU
	8WGHOQLQJPQNU
	Antal anställda i medeltal
	$QVW¦OOGDN¸QVI¸UGHOQLQJNYLQQRUP¦Q
	/HGQLQJVJUXSSN¸QVI¸UGHOQLQJNYLQQRUP¦Q
	6W\UHOVHN¸QVI¸UGHOQLQJNYLQQRUP¦Q		1

	Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer			Ja
	%HVW\UNW*5ΖUDSSRUW			Ja
	Redovisar enligt IFRS			Ja
	9DOGDI¸U
9(5. 6$0+(76%(5 7 7(/6()5%2/ $*0('67		$7/Ζ7$1'(

Skr. 2015/16:140

Bilaga

Svedab

Svensk-Danska Broförbindelsen Svedab AB, Svedab, är genom sitt delägarskap i Öresundsbrokonsortiet, ägare och förvaltare av den svenska 50-procentiga ägarandelen av Öresundsbron. Konsortiet äger den 1 kilometer långa avgiftsfnansierade kust-till-kustför- bindelsen som omfattar både väg- och järnvägstrafk. Svedab äger och förvaltar också de svenska landanslutningarna till bron.

9LNWLJDK¦QGHOVHU΅ ΄Έ

•I juli slogs rekord, både i antal bilar under ett dygn och i antal per månad. I genomsnitt körde 1 00 fordon per dag över bron.

•Överskottet (före värdeförändring) steg med 11 miljoner danska kronor till miljoner danska kronor, tack vare ökade vägintäkter och minskade räntekostnader.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

• Svedabs lån ska vara betalda före år 200.

Uppföljning ekonomiska mål

•Enligt nuvarande prognos bedöms lånen vara återbetalda före 200.

Hållbarhetsmål

•Svedab ska bidra till en sammanhållen Öresundsregion – det vill säga Svedab ska vara en möjliggörare.

•Svedab ska följa lagar, förordningar och föreskrifter för en hållbar resursanvändning.

•100 procent av förbrukad energi ska vara förnybar.

•Svedab ska på sikt minska energiförbrukningen.

•Svedab vill anlita leverantörer som delar värderingar som kommer till uttryck i Svedabs uppförandekod

•Nolltolerans mot mutor och korruption.

•Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt på Svedabs anläggning.

•Svedab är lyhört för synpunkter på skötseln av anläggningen. Alla synpunkter och frågor ska bemötas och besvaras.

Uppföljning hållbarhetsmål

•Svedab har under 2015 medverkat i en rad initiativ som alla syftar till att utveckla och anpassa anläggningen efter nya behov.

•Svedab har under året följt lagar, förordningar och före- skrifter.

•100 procent av förbrukad energi var förnybar.

•Svedab minskade energiförbrukningen med procent under året.

•Svedab har under 2015 genomfört en fördjupad enkätunder- sökning med sina största leverantörer om deras arbete med hållbart företagande.

•Svedab har inte haft några incidenter som kan kopplas till korruption under 2015.

•Ingen har omkommit eller skadats allvarligt på Svedabs anläggning under 2015.

•Från 201 fnns via Svedabs hemsida möjlighet att vända sig till bolaget med synpunkter som rör Svedab respektive drift och skötsel av anläggningen.

9(5. 6$0+(76%(5 7 7(/6()5%2/ $*0('67$7/Ζ*7*$1'(

Ordf:%R/XQGJUHQ VD:8OI/XQGLQ

6W\UHOVHRFKUHYLVRUHUYDOGDI¸U΅ ΄Ή΅ ΄Ί

Ordf:%R/XQGJUHQYDOGHVYLGH[WUDVW¦PPDLPDUV΅ ΄Ή/HQD(UL[VRQ DYJLFNLed:/DUV(ULN)UHGULNVVRQ.HUVWLQ+HVVLXVRFK-DQ2OVRQ Rev:0DWVNHUOXQG3Z&

$UYRGHWLOOVW\UHOVHQVRUGI¸UDQGHXSSJ§UWLOO΄ΆΆ΄ΆΆWNU$UYRGHWLOO VW¦PPRYDOGOHGDPRWXSSJ§UWLOOΉΉΉΉWNU$UYRGHXWJ§ULQWHWLOOOHGDPRW VRP¦UDQVW¦OOGL5HJHULQJVNDQVOLHW

Statens ägarandel, 100%		2014
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning	6	6
Rörelseresultat
Finansiella Intäkter	43	46
Resultat före skatt
Nettovinst
ȂYDUDYK¦QI¸UEDUWWLOOPLQRULWHW
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning	b	b
Anläggningstillgångar	b	b
Eget kapital
ȂYDUDYPLQRULWHW
Nettoskuld	b	b
Operativt kapital	b	b
Nyckeltal
5¸UHOVHPDUJLQDO	b	b
5H$YNDVWQLQJS§HJHWNDSLWDOJHQRPVQLWW
5RS$YNDVWQLQJS§RSHUDWLYWNDSLWDOJHQRPVQLWW
1HWWRVNXOGV¦WWQLQJVJUDGJJU
6ROLGLWHW
%UXWWRLQYHVWHULQJDUPQNU
$QVODJPQNU
8WGHOQLQJPQNU
Antal anställda i medeltal	3	3
$QVW¦OOGDN¸QVI¸UGHOQLQJNYLQQRUP¦Q
/HGQLQJVJUXSSN¸QVI¸UGHOQLQJNYLQQRUP¦Q		Ȃ
6W\UHOVHN¸QVI¸UGHOQLQJNYLQQRUP¦Q	1

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer		Ja
%HVW\UNW*5ΖUDSSRUW		Ja
Redovisar enligt IFRS		Nej
9DOGDI¸U

Skr. 2015/16:140

Bilaga

Svenska 6NHSSVK\SRWHN

Svenska Skeppshypotekskassan, Skeppshypotek, bildades 12 med uppgift att underlätta fnansieringen för svenska rederier och medverka till svenska handelsottans föryngring. Skepps- hypotek är inte ett aktiebolag utan en egen associationsform med o entligrättslig ställning. Verksamheten regleras i lagen (10:10) om Svenska skeppshypotekskassan. Skeppshypo- teks uppgift är att medverka till föryngringen och modernise- ringen av den svenska handelsottan. Skeppshypotek fnansie- rar rederiverksamhet med svenskt ägande eller utländskt ägande med betydande svenskt intresse och lämnar i huvudsak lång- fristiga lån, endast mot säkerhet i svenskt eller utländskt skepp. På uppdrag av Trafkverket administrerar svenskt Skeppshypo- tek också Delegationen för sjöfartsstöd.

9LNWLJDK¦QGHOVHU΅ ΄Έ

•Ökad efterfrågan på fnansiering på grund av ökad aktivitet i marknaden tillsammans med minskat utbud av bankfnan- siering.

•Nyutlåningen uppgick till 2 5 miljoner kronor vilket var det högsta någonsin.

•Beviljade lån för utbetalning uppgick till 2 0 miljoner kronor vid utgången av 2015.

•Räntenettot förbättrades trots lägre avkastning på placeringar.

•Fortsatt förbättrad kreditrisk i låneportföljen trots reserveringsbehov på 25 miljoner kronor.

Mål och uppföljning:

Ekonomiska restriktioner

Lagen (10:10) om Svenska skeppshypotekskassan innehåller inga ekonomiska mål. Styrelsen har dock satt upp restriktioner för verksamheten vad gäller:

•Soliditet, lägst 10 procent.

•Total kapitalrelation, lägst 12 procent.

Uppföljning ekonomiska restriktioner

•Soliditeten uppgick till 2, procent.

•Total kapitalrelation uppgick till 2, procent.

Hållbarhetsmål

•Fartygsfnansiering

•A ärsetik

•Miljö

Uppföljning av hållbarhetsmål

•Fartygsfnansiering: Den aktiva dialogen avseende miljöarbe- tet inom shipping har fortsatt med fördjupade kontakter med rederier/branschorganisationer.

•A ärsetik: Samtliga av personalen har sedan tidigare genom- gått utbildning inom antikorruption och mot penningtvätt.

•Miljö: Den egna verksamhetens direkta miljöpåverkan är fortsatt begränsad. Kompensation för koldioxidutsläpp sker fortsatt.

Uppdragsmål

Lagen (10:10) om Svenska skeppshypotekskassan innehåller inga uppdragsmål.

Ordf:0LFKDHO=HOO VD: Lars Johanson

6W\UHOVHRFKUHYLVRUHUYDOGDI¸U΅ ΄Ή΅ ΄Ί

Ordf:0LFKDHO=HOOLed: 7RPDV$EUDKDPVVRQ/DUV+¸JOXQG(OL]DEHWK

.LKOERP$QGHUV.¦OOVVRQ-DQ(ULF1LOVVRQRFK$QQDEHUJRev: Harald -DJQHU'HORLWWH+HQULN1LOVVRQ'HORLWWH

$UYRGHWLOOVW\UHOVHQVRUGI¸UDQGHXSSJ§UWLOO΄΅Έ΄΅WNU$UYRGHWLOO VW¦PPRYDOGOHGDPRWXSSJ§UWLOOΈΈ·WNU

Statens ägarandel, 100%		2014
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning	163
Rörelseresultat
Finansiella Intäkter
Resultat före skatt
Nettovinst
ȂYDUDYK¦QI¸UEDUWWLOOPLQRULWHW
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning	b	b
Anläggningstillgångar	b	b
Eget kapital	b	b
ȂYDUDYPLQRULWHW
Nettoskuld	b	b
Operativt kapital		10
Nyckeltal
5¸UHOVHPDUJLQDO
5H$YNDVWQLQJS§HJHWNDSLWDOJHQRPVQLWW
5RS$YNDVWQLQJS§RSHUDWLYWNDSLWDOJHQRPVQLWW
1HWWRVNXOGV¦WWQLQJVJUDGJJU
6ROLGLWHW
%UXWWRLQYHVWHULQJDUPQNU	1
$QVODJPQNU
8WGHOQLQJPQNU
Antal anställda i medeltal
$QVW¦OOGDN¸QVI¸UGHOQLQJNYLQQRUP¦Q
/HGQLQJVJUXSSN¸QVI¸UGHOQLQJNYLQQRUP¦Q	Ȃ	Ȃ
6W\UHOVHN¸QVI¸UGHOQLQJNYLQQRUP¦Q	1

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer		Ja
%HVW\UNW*5ΖUDSSRUW		Ja
Redovisar enligt IFRS		Nej
9DOGDI¸U

9(5. 6$0+(76%(5 7 7(/6()5%2/ $*0('67$7/Ζ*7*$1'(

Skr. 2015/16:140

Bilaga

Svenska Spel

AB Svenska Spels uppdrag från staten är att, efter tillstånd av regeringen, anordna spel och lotterier på ett socialt ansvarsfullt sätt. Svenska Spels verksamhet baseras på fyra av regeringen utfärdade tillstånd för: lotterier och vadhållning på idrottstäv- lingar, spel på värdeautomater, kasinospel, samt poker på inter- net. Samhällsuppdraget handlar om att värna sociala skyddsin- tressen och tillgodose efterfrågan på spel i kontrollerade former, med andra ord verka för en sund och säker spelmarknad. Omtanken om kunden och strävan efter att minimera de nega- tiva e ekterna av spelande väger alltid tyngre än vinstintresset. Bolagets marknadsandel uppgår till cirka 2 () procent på den totala kända svenska spelmarknaden och trenden är en fortsatt minskning. Svenska Spel är certiferade i enlighet med Euro- pean Lotteries (EL) och World Lottery Associations (WLA) spelansvarsstandard.

9LNWLJDK¦QGHOVHU΅ ΄Έ

•2015 präglades av fortsatt hård konkurrens inom framför allt online.

•Under hösten 2015 fattade regeringen beslut om att tillsätta en spellicensutredning med målet att en omreglerad spelmark- nad ska träda i kraft 201.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

• Lönsamhet: Rörelsemarginal minst 22 procent.

Uppföljning ekonomiska mål

• Rörelsemarginalen uppgick för 2015 till 22, (22,2) procent.

Hållbarhetsmål

•Vara ledande i spelansvar och sätta standarden på marknaden.

•Ha en reell e ekt på problemspelandet.

•Synliggöra och förebygga allt oetiskt agerande, såväl internt som externt.

•Aktivt motarbeta penningtvätt, bedrägerier och annan spelrelaterad korruption.

•Eftersträva en jämn könsfördelning bland kvinnliga och manliga chefer i intervallet 5–55 procent.

•Öka andelen medarbetare med utländsk bakgrund.

Uppföljning hållbarhetsmål

•Spelansvarsimage 5 (55)

•Nöjd-kundindex (2)

•Motivationsindex (ESI) (2)

•Andel kvinnliga chefer 0 ()

•Andel medarbetare med utländsk bakgrund 2 (22)

Uppdragsmål

Har särskilt beslutat samhällsuppdrag. Mål enligt processen för uppdragsmål har ännu inte utvecklats.

9(5. 6$0+(76%(5 7 7(/6()5%2/ $*0('67$7/Ζ*7*$1'(



Ordf: Erik Strand	VD: Lennart Käll

6W\UHOVHRFKUHYLVRUHUYDOGDI¸U΅ ΄Ή΅ ΄Ί

Ordf:(ULN6WUDQGYDOGHVYLGVW¦PPDQ΅ ΄Ή$QLWUD6WHHQDYJLFN Led:(YD%ULWW*XVWDIVVRQRFK+«OªQH:HVWKROP-RKDQ6WULGRFK)UHGULN KOEHUJYDOGHVYLGVW¦PPDQ΅ ΄Ή+DQV%HUJHQKHLP&DWDULQD)ULW] &KULVWHUEHUJ)UDQNNHUPDQDYJLFNArb rep: 3DWULN/LQGHOO0DUWLQD5DYQ -RQDV5LQJTYLVWArb suppl: +HQULN/DLJ§UG/RY«Q0DULD6FKXEHUW Rev:-RQDV6W§KOEHUJ'HORLWWH

$UYRGHWLOOVW\UHOVHQVRUGI¸UDQGHXSSJ§UWLOO΅Ό΅ΌWNU$UYRGHWLOO VW¦PPRYDOGOHGDPRWXSSJ§UWLOO΄·΄ΆWNU$UYRGHXWJ§ULQWHWLOOOHGDPRW VRP¦UDQVW¦OOGL5HJHULQJVNDQVOLHW

Statens ägarandel, 100%		2014
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning	b	b
Rörelseresultat	b	b
Finansiella Intäkter		144
Resultat före skatt	b	b
Nettovinst	b	b
ȂYDUDYK¦QI¸UEDUWWLOOPLQRULWHW
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning	b	b
Anläggningstillgångar	b	b
Eget kapital	b	b
ȂYDUDYPLQRULWHW
Nettoskuld	0
Operativt kapital	b	b
Nyckeltal
5¸UHOVHPDUJLQDO
5H$YNDVWQLQJS§HJHWNDSLWDOJHQRPVQLWW
5RS$YNDVWQLQJS§RSHUDWLYWNDSLWDOJHQRPVQLWW
1HWWRVNXOGV¦WWQLQJVJUDGJJU
6ROLGLWHW
%UXWWRLQYHVWHULQJDUPQNU	b	466
$QVODJPQNU
8WGHOQLQJPQNU	b
Antal anställda i medeltal	b	b
$QVW¦OOGDN¸QVI¸UGHOQLQJNYLQQRUP¦Q
/HGQLQJVJUXSSN¸QVI¸UGHOQLQJNYLQQRUP¦Q
6W\UHOVHN¸QVI¸UGHOQLQJNYLQQRUP¦Q	1

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer		Ja
%HVW\UNW*5ΖUDSSRUW		Ja
Redovisar enligt IFRS		Ja
9DOGDI¸U

Skr. 2015/16:140

Bilaga

Svevia

Svevia AB bedriver entreprenad-, service- och uthyrningsverk- samhet inom trafk-, mark-, bygg- och anläggningsområdet.

Svevias a ärsidé är att bygga och sköta om Sveriges vägar och infrastruktur. Den svenska infrastrukturmarknaden värde- ras till drygt 100 miljarder kronor, där ny- och ombyggnad står för cirka miljarder kronor medan resten utgörs av reparation, underhåll och drift. Hälften av marknaden är privat, medan

o entliga investeringar står för andra hälften.

Svevia är ledande i Sverige inom drift och underhåll av väg med en marknadsandel om cirka 0 procent av det statliga vägnätet. Inom anläggning (ny- och ombyggnad av väg) är Svevia fyra på marknaden efter Skanska, PEAB och NCC. Trafkverket är Svevias största kund och står för 5 procent av omsättningen. Därefter följer landets kommuner som står för 1 procent av omsättningen.

9LNWLJDK¦QGHOVHU΅ ΄Έ

•Fortsatt förändringsarbete med fokus på ökad lönsamhet.

•Samtliga divisioner uppvisar bättre resultat.

•VD Torbjörn Torell avgick 2 juni 2015 och efterträddes av Zdravko Markovski.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

•Lönsamhet: Avkastning på eget kapital 1 procent.

•Kapitalstruktur: Soliditet minst 0 procent.

•Utdelning: 50–5 procent nettoresultat efter skatt med beak- tande av soliditetsmålet.

Uppföljning ekonomiska mål

•Avkastning på eget kapital uppgick till 1,5 procent.

•Soliditeten uppgick till knappt 0 procent.

•Utdelning om 150 miljoner lämnades, vilket är i enlighet med policy.

Hållbarhetsmål

•Säkerhet: Inga allvarliga arbetsskador på arbetsplatsen, del- mål att minska antalet arbetsskador med mer än 10 procent per år.

•Minskad miljöpåverkan: Kontinuerligt minska koldioxid- utsläpp, delmål att minska koldioxidutsläppen från egna for- don, maskiner och asfaltverk med 10 procent till år 2020.

•Korruption: Minska korruptionsrisken genom att öka ande- len inköp via centrala avtal, delmål att år 201 uppnå 100 pro- cents avtalstrohet inom utvalda avtalsområden.

Uppföljning hållbarhetsmål

•Arbetsskadefrekvensen var 5, (,2).

•Koldioxidutsläppen från egna fordon, maskiner och asfaltverk uppgick till 2, (2,) kton.

•Avtalstroheten inom utvalda avtalsområden var () pro- cent.

Uppdragsmål

Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.



Ordf:2ORI(KUO«Q	VD: $QGHUV(OIQHU
	WLOOWU¦GGH΅ ΄Ή·΅Έ

6W\UHOVHRFKUHYLVRUHUYDOGDI¸U΅ ΄Ή΅ ΄Ί

Ordf:2OOH(KUO«QLed:3LD*LGHRQ0DULH+DOODQGHU/DUVVRQ2OD6DOP«Q RFK0LFKDHO7KRU«Q&KDUORWWH%HUJPDQ3HWWHU(LNHQRFK$QQD-HDQHWWH /DUQHOLXVYDOGHVYLGVW¦PPDQ΅ ΄Ή%¸UMH%HQJWVVRQ-RKDQ7URXY«$QQ &DWKULQH=HWWHUGDKODYJLFNArb rep: 0RRG\ΖVUDHOVVRQ7RPP\/RYHQHG Thomas Skoog Rev:3HWHU(NEHUJ'HORLWWH

$UYRGHWLOOVW\UHOVHQVRUGI¸UDQGHXSSJ§UWLOO··WNU$UYRGHWLOO VW¦PPRYDOGOHGDPRWXSSJ§UWLOO΅΅WNU$UYRGHXWJ§ULQWHWLOOOHGDPRW VRP¦UDQVW¦OOGL5HJHULQJVNDQVOLHW

	Statens ägarandel, 100%			2014
	Resultaträkning, mnkr
	Nettoomsättning		b	b
	Rörelseresultat			202
	Finansiella Intäkter		24	41
	Resultat före skatt			240
	Nettovinst		224
	ȂYDUDYK¦QI¸UEDUWWLOOPLQRULWHW
	Balansräkning, mnkr
	Balansomslutning		b	b
	Anläggningstillgångar		b	b
	Eget kapital		b	b
	ȂYDUDYPLQRULWHW
	Nettoskuld		b	b
	Operativt kapital
	Nyckeltal
	5¸UHOVHPDUJLQDO
	5H$YNDVWQLQJS§HJHWNDSLWDOJHQRPVQLWW
	5RS$YNDVWQLQJS§RSHUDWLYWNDSLWDOJHQRPVQLWW
	1HWWRVNXOGV¦WWQLQJVJUDGJJU
	6ROLGLWHW
	%UXWWRLQYHVWHULQJDUPQNU
	$QVODJPQNU
	8WGHOQLQJPQNU
	Antal anställda i medeltal		b	b
	$QVW¦OOGDN¸QVI¸UGHOQLQJNYLQQRUP¦Q
	/HGQLQJVJUXSSN¸QVI¸UGHOQLQJNYLQQRUP¦Q
	6W\UHOVHN¸QVI¸UGHOQLQJNYLQQRUP¦Q		1

	Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer			Ja
	%HVW\UNW*5ΖUDSSRUW			Ja
	Redovisar enligt IFRS			Ja
	9DOGDI¸U
9(5. 6$0+(76%(5 7 7(/6()5%2/ $*0('67		$7/Ζ7$1'(

Skr. 2015/16:140

Bilaga

Swedavia

Swedavia AB äger, driver och utvecklar tio ygplatser i hela Sverige, vilka enligt regeringens fastställda beslut utgör basutbudet av yg- platser i Sverige. Utöver ygplatsverksamheten bedriver Swedavia fastighetsverksamhet med uppgift att äga, förvalta och utveckla fastigheter och exploaterbar mark på och omkring ygplatserna. Bolaget har dessutom ett uppdrag att inom ramen för a ärsmässig- het aktivt medverka i utvecklingen av den svenska transportsektorn och bidra till de av riksdagen beslutade transportpolitiska målen.

9LNWLJDK¦QGHOVHU΅ ΄Έ

•Antal passagerare ökade med 5, procent till , (5,) miljo- ner. Sju ygplatser uppnådde ”all time high”.

•Avyttring av fastighetsportfölj gav realisationsvinst om 20 miljoner kronor.

•Nytt miljötillstånd för Stockholm Arlanda Airport.

•Arlanda har valts ut att få möjlighet att införa amerikansk inresekontroll så kallad US preclearance. Förhandlingar mellan svenska och amerikanska myndigheter pågår.

•Styrelsen fattade i december beslut om att entlediga Torborg Chetkovich från uppdraget som VD och koncern- chef. Till tf VD och koncernchef utsågs Karl Wistrand.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

•Avkastning på operativt kapital ska uppgå till minst procent.

•Skuldsättningsgrad om 1,0–1,5 gånger.

•Ordinarie utdelning ska uppgå till 0–50 procent av årets resultat exklusive realiserad vinst från fastighetsförsäljningar, värdeförändringar och hänförlig skatt.

Uppföljning ekonomiska mål

•Avkastning på operativt kapital 1,5 (10,) procent.

•Skuldsättningsgraden 0, (1,) gånger.

•Ordinarie utdelning har under 2015 lämnats enligt policy, motsvarande 22 miljoner kronor.

Hållbarhetsmål

•5 procent nöjda resenärer (ASQ) 2020.

•5 procent nöjda medarbetare (ESI) 2020.

•Avkastning på operativt kapital. Se ekonomiska mål.

•Inga (0) fossila koldioxidutsläpp från den egna verksamheten 2020.

Uppföljning hållbarhetsmål

• procent nöjda resenärer (ASQ) 2015.

• procent nöjda medarbetare (ESI) 2015.

•Swedavias egna utsläpp av fossil koldioxid minskade under året till 000 ton vilket innebär att delmålen för att nå nollut- släpp 2020 fortfarande överträ as.

		2014
Uppföljning uppdragsmål
1¸MGDUHVHQ¦UHU	76
$QWDOSDVVDJHUDUHLQULNHVmiljoner
$QWDOSDVVDJHUDUHXWULNHVPLOMRQHU
$QWDOXWULNHVGHVWLQDWLRQHU	323
$QWDOKDYHULHUHOOHUDOOYDUOLJDWLOOEXG	4
.ROGLR[LGDYWU\FNNWRQ

$YWU\FNSHUSDVVDJHUDUHKDUPLQVNDWPHGPHGSURFHQWM¦PI¸UWPHG

9(5. 6$0+(76%(5 7 7(/6()5%2/ $*0('67$7/Ζ*7*$1'(

Ordf: Åke Svensson

Tf VD:.DUO:LVWUDQG

6W\UHOVHRFKUHYLVRUHUYDOGDI¸U΅ ΄Ή΅ ΄Ί

Ordf:NH6YHQVVRQYDOGHVYLGVW¦PPDQ΅ ΄ΉΖQJHPDU6NRJ¸DYJLFN Led:.DULQ$SHOPDQ/DUV%DFNHPDU$QQD(OJK$GLQH*UDWH$[«Q/RWWLH

.QXWVRQ/RWWD0HOOVWU¸P/DUV0\GODQGRFK/RWWLH6YHGHQVWHGWArb rep: /DUV$QGHUVVRQ5REHUW2OVVRQArb suppl:$JQH/LQGERP0LFKDHO6L¸Q¦V Rev:0DJQXV)DJHUVWHGW(<

$UYRGHWLOOVW\UHOVHQVRUGI¸UDQGHXSSJ§UWLOO····WNU$UYRGHWLOO VW¦PPRYDOGOHGDPRWXSSJ§UWLOO΅΅΅΅WNU$UYRGHXWJ§ULQWHWLOOOHGDPRW VRP¦UDQVW¦OOGL5HJHULQJVNDQVOLHW

Statens ägarandel, 100%		2014
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning	b	b
Rörelseresultat	b	b
Finansiella Intäkter	4	6
Resultat före skatt	b	b
Nettovinst	b
ȂYDUDYK¦QI¸UEDUWWLOOPLQRULWHW
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning	b	b
Anläggningstillgångar	b
Eget kapital	b	b
ȂYDUDYPLQRULWHW
Nettoskuld	b	b
Operativt kapital	b	b
Nyckeltal
5¸UHOVHPDUJLQDO
5H$YNDVWQLQJS§HJHWNDSLWDOJHQRPVQLWW
5RS$YNDVWQLQJS§RSHUDWLYWNDSLWDOJHQRPVQLWW
6NXOGV¦WWQLQJVJUDGJJU
6ROLGLWHW
%UXWWRLQYHVWHULQJDUPQNU	b	924
$QVODJPQNU
8WGHOQLQJPQNU	232
Antal anställda i medeltal	b	b
$QVW¦OOGDN¸QVI¸UGHOQLQJNYLQQRUP¦Q
/HGQLQJVJUXSSN¸QVI¸UGHOQLQJNYLQQRUP¦Q
6W\UHOVHN¸QVI¸UGHOQLQJNYLQQRUP¦Q	2

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer		Ja
%HVW\UNW*5ΖUDSSRUW		Ja
Redovisar enligt IFRS		Ja
9DOGDI¸U

Skr. 2015/16:140

Bilaga

6ZHGHVXUYH\

Swedesurvey AB säljer tjänster inom fastighetsadministration och geografsk informationsförsörjning på den internationella marknaden, i nära samverkan med den statliga myndigheten Lantmäteriet, i syfte att marknadsföra Lantmäteriets tjäns- ter utomlands. Swedesurvey riktar sig i första hand mot o ent- liga organisationer i utvecklingsländer och merparten av pro- jekten har karaktären att via rådgivning och utbildning stödja dem i deras kapacitetsutveckling. Verksamheten omfattar frå-

gor som rör grundläggande politiska och juridiska förhållanden, utveckling av system för fastighetsbildning, fastighetsregistre- ring, inskrivning, värdering och geodetisk mätning. Tjänsterna fnansieras dels direkt från kund, dels genom internationella institutioner och biståndsorganisationer. Bolaget har genom ett omfattande förändringsarbete vänt den negativa trend som inleddes när de Sida-fnansierade uppdragen togs över av Lant- mäteriet. Med fortsatt kostnadskontroll och ökat fokus på marknadsföring kan verksamheten utvecklas ytterligare.

9LNWLJDK¦QGHOVHU΅ ΄Έ

•Året har präglats av ett intensivt arbete för att erhålla större projekt i framför allt Mellanöstern, Afrika och forna sovjet- republiker.

•Ett EU-fnansierat Twinning-projekt påbörjades i december i Jordanien.

Mål och uppföljning

Till och med april 201 :

Ekonomiska mål

•Lönsamhet: Rörelsemarginal ska vara uthålligt positiv.

•Kapitalstruktur: Soliditet ska uppgå till minst 0 procent.

Uppföljning ekonomiska mål

• Rörelsemarginalen uppgick till -2, och nådde inte målet.

Hållbarhetsmål

•Anti-korruption

•Risksäkring

•Kompetensöverföring

Uppföljning hållbarhetsmål

•Efter en intressentdialog 2015 har målet om risksäkring ändrats till ett mål för mänskliga rättigheter.

Uppdragsmål

Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.

(NRQRPLVNDP§OIU§QRFKPHGDSULO΅ ΄Ή

•Eget kapital: 10–15 miljoner kronor.

•Rörelsemarginal: 5 procent.

•Utdelningsandel: 50–100 procent.

+§OOEDUKHWVP§OIU§QRFKPHGDSULO΅ ΄Ή

•Anti-korruption

•Mänskliga rättigheter

•Kompetensöverföring

Ordf: Bengt Kjellson VD:)UHGULN=HWWHUTXLVW

6W\UHOVHRFKUHYLVRUHUYDOGDI¸U΅ ΄Ή΅ ΄Ί

Ordf: Bengt Kjellson Led:/DUV-DQVVRQRFK0RQLFD/DJHUTYLVW1LOVVRQ Rev: 3¦U0§QVVRQ3Z&

$UYRGHWLOOVW\UHOVHQVRUGI¸UDQGHXSSJ§UWLOOΉΉWNU$UYRGHWLOO VW¦PPRYDOGOHGDPRWXSSJ§UWLOOΆΈΆΈWNU$UYRGHXWJ§ULQWHWLOOOHGDPRW VRP¦UDQVW¦OOGL5HJHULQJVNDQVOLHW

Statens ägarandel, 100%		2014
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning		12
Rörelseresultat	0	1
Finansiella Intäkter		1
Resultat före skatt	0	2
Nettovinst	0	2
ȂYDUDYK¦QI¸UEDUWWLOOPLQRULWHW
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning	20	22
Anläggningstillgångar	1	1
Eget kapital
ȂYDUDYPLQRULWHW
Nettoskuld
Operativt kapital		-11
Nyckeltal
5¸UHOVHPDUJLQDO
5H$YNDVWQLQJS§HJHWNDSLWDOJHQRPVQLWW
5RS$YNDVWQLQJS§RSHUDWLYWNDSLWDOJHQRPVQLWW
1HWWRVNXOGV¦WWQLQJVJUDGJJU
6ROLGLWHW
%UXWWRLQYHVWHULQJDUPQNU
$QVODJPQNU
8WGHOQLQJPQNU
Antal anställda i medeltal	6
$QVW¦OOGDN¸QVI¸UGHOQLQJNYLQQRUP¦Q
/HGQLQJVJUXSSN¸QVI¸UGHOQLQJNYLQQRUP¦Q	Ȃ	Ȃ
6W\UHOVHN¸QVI¸UGHOQLQJNYLQQRUP¦Q	1

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer		Ja
%HVW\UNW*5ΖUDSSRUW		Ja
Redovisar enligt IFRS		Nej
9DOGDI¸U

9(5. 6$0+(76%(5 7 7(/6()5%2/ $*0('67$7/Ζ*7*$1'(

Skr. 2015/16:140

Bilaga

6ZHGIXQG

Swedfund International AB, Swedfund, är en av staten helägd utvecklingsfnansiär och en biståndsaktör som ska medverka till fattigdomsminskning genom hållbart företagande. Swedfund bidrar med riskkapital, etableringsstöd och kunnande för inves- teringar i låg- och medelinkomstländer. Bolaget etablerar till- sammans med strategiska partners bärkraftiga och a ärsmäs- sigt drivna företag genom främst direktinvesteringar i form av aktier eller lån, men även indirekt genom investeringar i fonder. Investeringar ska ske i länder som enligt OECD/DAC:s def- nition kvalifcerar sig för utvecklingsfnansiering och ska bidra till att nå målen för Sveriges politik för global utveckling (PGU) och Sveriges internationella bistånd. Vid utgången av 2015 var Swedfund verksamt i 2 länder och hade kontrakterade enga- gemang. Drygt 0 procent av portföljen bestod av investeringar i Afrika.

9LNWLJDK¦QGHOVHU΅ ΄Έ

•Regeringsförslag om ytterligare 00 miljoner kronor i kapitaltillskott.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

•Lönsamhet: Avkastning på eget kapital före skatt ska över- stiga den genomsnittliga statsskuldräntan med ett års löptid. Avkastningen ska mätas över rullande sjuårsperioder.

•Nya ekonomiska mål är under framtagande av ägaren.

Uppföljning ekonomiska mål

•Bolaget har de senaste sju åren inte uppnått avkastningsmå- let. Bolagets resultat har de senaste åren påverkats negativt av händelser i omvärlden, exempelvis försvårade säkerhetslägen i era länder på grund av krig och konikter, valutakollaps och ebolautbrottet i Västafrika. Dessa händelser, i kombination med bolagsspecifka utmaningar, har resulterat i nedskriv- ningar i ett antal av portföljbolagen.

Hållbarhetsmål

•Samhällsutveckling: Efterlevnad av ILO:s kärnkonventioner i varje enskilt portföljbolag. Antalet jobb ska öka för varje år, räknat som ett genomsnitt för samtliga investeringar.

•Hållbarhet: Implementering av ledningssystem för hållbar- hetsfrågor i Swedfund och samtliga portföljbolag.

•Anti-korruption: Implementering av ledningssystem för korruptionsfrågor i Swedfund och portföljbolagen.

Uppföljning hållbarhetsmål

• procent av portföljbolagen följer ILO:s kärnkonventioner. Jobbtillväxten uppgick till , procent i portföljbolagen.

• procent av portföljbolagen har hållbarhets- eller miljö- policy samt procent av bolagen har utsett en ESG-ansvarig inom företagsledningen.

• procent av portföljbolagen har en antikorruptionspolicy.

Uppdragsmål

Har särskilt beslutat samhällsuppdrag, kvantiferbara mål för uppdraget är under framtagande av ägaren.

9(5. 6$0+(76%(5 7 7(/6()5%2/ $*0('67$7/Ζ*7*$1'(

Ordf:*¸UDQ%DUVE\ VD:$QQD5\RWW

6W\UHOVHRFKUHYLVRUHUYDOGDI¸U΅ ΄Ή΅ ΄Ί

Ordf:*¸UDQ%DUVE\YDOGHVYLGVW¦PPDQ΅ ΄Ή&ODHV(NVWU¸PDYJLFN Led:3HUQLOOD%DUG%M¸UQ%¸UMHVVRQ+DQQD/DJHUFUDQW]&KDUORWWH6DOIRUG 6WHIDQΖVDNVVRQ)UHGULN$USRFK.HUVWLQ%RUOLQYDOGHVYLGVW¦PPDQ΅ ΄Ή 5HQ«H$QGHUVVRQ%HQJW.YDUQE¦FNDYJLFNRev:-HQQLIHU5RFN%DLOH\(< )UHGULN/MXQJGDKO3:&3HWHU1LOVVRQ3:&&KDUORWWH6¸GHUOXQG(<

$UYRGHWLOOVW\UHOVHQVRUGI¸UDQGHXSSJ§UWLOO΄ ·΄WNU$UYRGHWLOO VW¦PPRYDOGOHGDPRWXSSJ§UWLOOΌ΅ΌWNU$UYRGHXWJ§ULQWHWLOOOHGDPRW VRP¦UDQVW¦OOGL5HJHULQJVNDQVOLHW

Statens ägarandel, 100%		2014
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning		149
Värdeförändringar	-171	-116
Rörelseresultat
Finansiella Intäkter	9
Resultat före skatt
Nettovinst	2
ȂYDUDYK¦QI¸UEDUWWLOOPLQRULWHW
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning	b	b
Anläggningstillgångar	41
Eget kapital	b	b
ȂYDUDYPLQRULWHW
Nettoskuld	b	b
Operativt kapital	b	b
Nyckeltal
5¸UHOVHPDUJLQDO
5H$YNDVWQLQJS§HJHWNDSLWDOJHQRPVQLWW
5RS$YNDVWQLQJS§RSHUDWLYWNDSLWDOJHQRPVQLWW
1HWWRVNXOGV¦WWQLQJVJUDGJJU
6ROLGLWHW
%UXWWRLQYHVWHULQJDUPQNU
$QVODJPQNU
8WGHOQLQJPQNU
Antal anställda i medeltal	36	39
$QVW¦OOGDN¸QVI¸UGHOQLQJNYLQQRUP¦Q
/HGQLQJVJUXSSN¸QVI¸UGHOQLQJNYLQQRUP¦Q
6W\UHOVHN¸QVI¸UGHOQLQJNYLQQRUP¦Q	1

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer		Ja
%HVW\UNW*5ΖUDSSRUW		Ja
Redovisar enligt IFRS		Nej
9DOGDI¸U

Skr. 2015/16:140

Bilaga

6\VWHPERODJHW

Systembolaget AB bedriver med ensamrätt detaljhandelsförsälj- ning av starköl, vin och spritdrycker till allmänheten i Sverige. Uppdraget är att sälja med ansvar och god service och att infor- mera om alkoholens risker. Syftet är att bidra till förbättrad folk- hälsa genom att begränsa alkoholens skadeverkningar. System- bolaget ska vara ett modernt, e ektivt detaljhandelsbolag som med ansvar säljer alkoholdrycker och förmedlar en god dryckes- kultur. Systembolagets begränsning av tillgänglighet till alkohol sker genom kontroll över butiksetableringar och öppettider samt genom att se till att alkoholdrycker inte säljs till personer som är under 20 år, som är märkbart påverkade eller då det fnns anled- ning anta att personen har för avsikt att langa.

9LNWLJDK¦QGHOVHU΅ ΄Έ

•Alkoholindex visar att trenden mot fortsatt måttfullhet håller i sig.

•Fortsatt starkt stöd för Systembolagets ensamrätt, procent.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

•Lönsamhet: Avkastning på eget kapital ska motsvara den tioåriga statsobligationsräntan plus sju procentenheter.

•Kapitalstruktur: Soliditet 20–0 procent.

•Utdelning: 0–100 procent av årets resultat.

• Kostnadse ektivitet: Nytt ägarmål från 2015 med 2015 som basår.

Uppföljning ekonomiska mål

•Avkastning på eget kapital uppgick till 11, vilket översteg målet.

•Soliditeten uppgick till 2, procent.

•Utdelningen uppgick till 1 (251) miljoner kronor.

•Kostnadse ektiviteten uppgick till ,2.

Hållbarhetsmål

•Minskad klimatpåverkan, koldioxidutsläppen ska årligen minska med 1 000 ton CO-ekvivalenter fram till 2020.

•Alkoholindex, ett mått på människors attityd till alkohol i olika situationer, årets mål .

•Systembolaget ska kontrollera att säljaren förvissar sig om att mottagaren är minst 20 år.

Uppföljning hållbarhetsmål

•Koldioxidutsläppen ökade med 2 01 ton CO-ekvivalenter. Ökningen förklaras av ökad försäljning av vin i engångsglas (5 cl).

•Alkoholindex låg på på 5 vilket är något lägre än målet på .

•Ålderskontrollen uppgick till , vilket även var målet för året.

Uppdragsmål

•Nöjd-kundindex (NKI) .

•Alkoholkonsumtionen i Sverige <,2 liter alkohol/person.

•Alkoholindex, se hållbarhetsmål.

Uppföljning uppdragsmål

•NKI uppgick till .

•Alkoholkonsumtionen i Sverige uppgick till , liter, vilket var över det uppsatta målet. Systembolagets konsumtions- andel, volym som uppgick till 1 procent1.

•Alkoholindex, se hållbarhetsmål.

6L URUI¸U

Ordf: Kenneth Bengtsson

VD: Magdalena Gerger

6W\UHOVHRFKUHYLVRUHUYDOGDI¸U΅ ΄Ή΅ ΄Ί

Ordf: Kenneth Bengtsson Led:7KRUG$QGHUVVRQ9LYHFD%HUJVWHGW6WHQ

3LD)DJHUVWU¸P&ULVWHU)ULW]RQ+§NDQ/HLIPDQRFK.HUVWLQ:LJ]HOOArb rep: %HULW0RU«Q0DULD1LOVVRQArb suppl: .DULQ/DUVVRQ1LOV8QGDOO%HKUHQG

Rev:VD/XQGYDOO(< $UYRGHWLOOVW\UHOVHQVRUGI¸UDQGHXSSJ§UWLOO΅·΅·WNU$UYRGHWLOO

VW¦PPRYDOGOHGDPRWXSSJ§UWLOO΄΄΄΄WNU$UYRGHXWJ§ULQWHWLOOOHGDPRW VRP¦UDQVW¦OOGL5HJHULQJVNDQVOLHW

Statens ägarandel, 100%		2014
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning	b	b
Rörelseresultat
Finansnetto	-3
Resultat före skatt
Nettovinst
ȂYDUDYK¦QI¸UEDUWWLOOPLQRULWHW
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning	b	b
Anläggningstillgångar	b	b
Eget kapital	b	b
ȂYDUDYPLQRULWHW
Nettoskuld	b	b
Operativt kapital	b	b
Nyckeltal
5¸UHOVHPDUJLQDO
5H$YNDVWQLQJS§HJHWNDSLWDOJHQRPVQLWW
5RS$YNDVWQLQJS§RSHUDWLYWNDSLWDOJHQRPVQLWW
1HWWRVNXOGV¦WWQLQJVJUDGJJU
6ROLGLWHW
%UXWWRLQYHVWHULQJDUPQNU		b
$QVODJPQNU
8WGHOQLQJPQNU
Antal anställda i medeltal	b	b
$QVW¦OOGDN¸QVI¸UGHOQLQJNYLQQRUP¦Q
/HGQLQJVJUXSSN¸QVI¸UGHOQLQJNYLQQRUP¦Q
6W\UHOVHN¸QVI¸UGHOQLQJNYLQQRUP¦Q	2

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer		Ja
%HVW\UNW*5ΖUDSSRUW		Ja
Redovisar enligt IFRS		Ja
9DOGDI¸U

9(5. 6$0+(76%(5 7 7(/6()5%2/ $*0('67$7/Ζ*7*$1'(

Skr. 2015/16:140

Bilaga

7HOLD&RPSDQ\

Telia Company AB1 erbjuder telekommunikation genom fast och mobil telefoni samt internet- och datakommunikation. Telia Company är ett av de ledande telekommunikationsföreta- gen i Norden och Baltikum med starka positioner inom mobil kommunikation i Eurasien. På sikt kommer bolaget att koncen- trera verksamheten till Norden och Baltikum och lämna Eura- sien. För att spegla den förändrade strukturen i koncernen har Telia Company ändrat den framtida utdelningspolicyn och målet för kapitalstruktur. Bolaget avser att dela ut minst 0 pro- cent av fritt kassaöde baserat på kvarvarande verksamheter och målet är att dela ut minst 2 kronor per aktie för räkenskaps- året 201 . Bolagets kapitalstruktur ska fortsatt baseras på en solid kreditvärdering på lång sikt (A- till BBB+) och ha en skuld- sättningsgrad motsvarande måttet nettolåneskuld i relation till EBITDA på 2 ggr plus/minus 0,5 ggr.

9LNWLJDK¦QGHOVHU΅ ΄Έ

•Den 11 september 2015 tillkännagav Telia Company och Telenor att man avbrutit arbetet med det föreslagna samgåen- det av bolagens respektive verksamheter i Danmark. Bolagen hade inte lyckats komma överens med EU-kommissionen om acceptabla villkor för att fullfölja planen.

•Den 1 september 2015 tillkännagav Telia Company att man inte är en långsiktig ägare i region Eurasien. Ett arbete påbör- jades för att minska närvaron i region Eurasien för att helt lämna den på sikt.

Mål och uppföljning

Nya mål införs 201 .

Ekonomiska mål

•Kapitalstruktur: solid kreditvärdering på lång sikt (A- till BBB+).

•Utdelning: minst 50 procent av vinsten.

Uppföljning ekonomiska mål

•Kreditvärderingen var solid (A- till BBB+) på lång sikt i enig- het med målet.

•Utdelning om kronor per aktie vilket är över 50 procent av vinsten i enighet med målet.

Hållbarhetsmål

Telia Company har prioriterade mål inom följande områden:

•Inkluderande digitalisering

•Anti-korruption

•Yttrandefrihet och integritet

•Kundintegritet

•Arbetsmiljö, hälsa och säkerhet

•Ansvarsfulla a ärer inom inköp

•Miljöansvar

Uppföljning hållbarhetsmål

De esta av hållbarhetsmålen är satta till 201 och utvärderas löpande.

Uppdragsmål

Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.

3§VW¦PPDQEHVOXWDGHVDWWQDPQHW7HOLD6RQHUD$%VNXOOH¦QGUDVWLOO7HOLD &RPSDQ\$%

9(5. 6$0+(76%(5 7 7(/6()5%2/ $*0('67$7/Ζ*7*$1'(

Ordf: Marie Ehrling

VD:-RKDQ'HQQHOLQG

6W\UHOVHRFKUHYLVRUHUYDOGDI¸U΅ ΄Ή΅ ΄Ί

Ordf: Marie Ehrling Led:2OOL3HNND.DOODVYXR0LNNR.RVRQHQ1LQD /LQDQGHURFK0DUWLQ/RUHQW]RQ6XVDQQD&DPSEHOO$QQD6HWWPDQRFK 2ODI6ZDQWHHYDOGHVYLGVW¦PPDQ΅ ΄Ή0DWV-DQVVRQ3HU$UQH6DQGVWU¸P

.HUVWL6WUDQGTYLVWDYJLFNArb rep:$JQHWD$KOVWU¸P6WHIDQ&DUOVVRQ 3HWHU:LNOXQGRev:-DQ1LOVVRQUVUHGRYLVQLQJ+§OOEDUKHWVUHGRYLVQLQJ 'HORLWWH'LGULN5RRV+§OOEDUKHWVUHGRYLVQLQJ'HORLWWH

$UYRGHWLOOVW\UHOVHQVRUGI¸UDQGHXSSJ§UWLOO΄Ή΄ΈΈYLFHRUGI¸UDQGH ΊΊΈΊΈWNU$UYRGHWLOOVW¦PPRYDOGOHGDPRWXSSJ§UWLOOΈ·ΈΈΆWNU

6WDWHQV¦JDUDQGHO		2014
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning	b	b
Rörelseresultat	b	b
Finansiella Intäkter	b	b
Resultat före skatt	b	b
Nettovinst	b	b
ȂYDUDYK¦QI¸UEDUWWLOOPLQRULWHW	b	b
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning	b	b
Anläggningstillgångar	b	b
Eget kapital	b	b
ȂYDUDYPLQRULWHW	b	b
Nettoskuld	b	b
Operativt kapital	b	b
Nyckeltal
5¸UHOVHPDUJLQDO
5H$YNDVWQLQJS§HJHWNDSLWDOJHQRPVQLWW
5RS$YNDVWQLQJS§RSHUDWLYWNDSLWDOJHQRPVQLWW
1HWWRVNXOGV¦WWQLQJVJUDGJJU
6ROLGLWHW
%UXWWRLQYHVWHULQJDUPQNU	b	b
$QVODJPQNU
8WGHOQLQJPQNU		b
Antal anställda i medeltal	b	b
$QVW¦OOGDN¸QVI¸UGHOQLQJNYLQQRUP¦Q
/HGQLQJVJUXSSN¸QVI¸UGHOQLQJNYLQQRUP¦Q
6W\UHOVHN¸QVI¸UGHOQLQJNYLQQRUP¦Q	2

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer		Ja
%HVW\UNW*5ΖUDSSRUW		Ja
Redovisar enligt IFRS		Ja
9DOGDI¸U

Skr. 2015/16:140

Bilaga

7HUDFRP%R[HU*URXS

Teracom Boxer Group AB distribuerar och säljer radio och TV till hushåll i Sverige och Danmark. Efterfrågan på linjär mark- sänd TV minskar över tid i takt med bredbandsutbyggnaden, men är ännu stark och kommer att förbli så under ett antal år. Fokus för Teracom Boxer Group är att fortsätta skapa a ärer baserat på sin infrastruktur, vilket gjorts under 2015.

9LNWLJDK¦QGHOVHU΅ ΄Έ

•Teracom Danmark vann, i början av 2015, upphandlingen avseende den danska kustradion.

•Teracom i Sverige har övertagit drift, underhåll och kundstöd för det svenska nationella kommunikationsnätet Rakel.

•Boxer Sverige lanserar TV via fber.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

•Lönsamhet: Avkastning på eget kapital 1 procent.

•Kapitalstruktur: Soliditet 0 procent.

•Utdelning: 0– 0 procent av nettoresultatet.

Uppföljning ekonomiska mål

•Lönsamhet: Avkastning på eget kapital var 10,2 (21,1) pro- cent. Underliggande var 2015 ett starkare år men nettoresul- tatet från fnansiella poster gick från 20 för 201 till 1 miljon kronor 2015.

•Kapitalstruktur: Soliditeten var procent.

•Utdelning: 25 miljoner kronor, vilket utgör 0 procent av nettoresultatet.

Hållbarhetsmål

•Ansvarsfulla a ärer: 0 procent av inköpsvolymen levereras av leverantörer som beaktar Teracom Boxer Groups hållbar- hetspolicy.

•Ansvarsfull arbetsgivare: Minst 0 procent av respektive kön.

•Ansvar för miljö och klimat: - procent årlig minskning av CO-ekvivalenter.

Uppföljning hållbarhetsmål

•Ansvarsfulla a ärer: De leverantörer som har fullföljt den etablerade utvärderingsprocessen under 2015 står för 52 pro- cent (exkluderat programleverantörer) av koncernens totala inköpsvärde. Arbetet fortgår under 201 .

•Ansvarsfull arbetsgivare: Andelen kvinnor i koncernen har ökat från 2 till 25 procent och på chefsnivå från 2 till 0 pro- cent.

•Ansvar för miljö och klimat: Minskningen av CO-ekvivalen- ter 2015 uppgick till , procent genom till exempel byten till mer energisnål sändarutrustning och att färdvägar i service- verksamheten e ektiviserats.

Uppdragsmål

Har särskilt beslutat samhällsuppdrag som omfattar verksam- heten i dotterbolaget Teracom AB. Mål enligt processen för uppdragsmål har ännu inte utvecklats.

Ordf:.LD2UEDFN3HWWHUVVRQ VD:VD6XQGEHUJ

6W\UHOVHRFKUHYLVRUHUYDOGDI¸U΅ ΄Ή΅ ΄Ί

Ordf:.LD2UEDFN3HWWHUVVRQLed:-HDQHWWH$OPEHUJ+§NDQ'DKOVWU¸P

.ULVWLQD(NHQJUHQ)UHGULN5\VWHGW1LOV3HWWHU7HWOLHRFK0DUWLQ7LYHXV 0DULD&XUPDQDYJLFNYLGVW¦PPDQ΅ ΄ΉArb rep:-DQ2ORI%ORPNYLVW -DQ2VVIHOGWRev:%R+MDOPDUVVRQ3Z&

$UYRGHWLOOVW\UHOVHQVRUGI¸UDQGHXSSJ§UWLOO΅Έ΅ΈWNU$UYRGHWLOO VW¦PPRYDOGOHGDPRWXSSJ§UWLOO΄΅Έ΄΅ΈWNU$UYRGHXWJ§ULQWHWLOOOHGDPRW VRP¦UDQVW¦OOGL5HJHULQJVNDQVOLHW

Statens ägarandel, 100%		2014
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning	b	b
Rörelseresultat
Finansiella Intäkter	19
Resultat före skatt
Nettovinst
ȂYDUDYK¦QI¸UEDUWWLOOPLQRULWHW
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning	b	b
Anläggningstillgångar	b	b
Eget kapital	b	b
ȂYDUDYPLQRULWHW
Nettoskuld
Operativt kapital	b	b
Nyckeltal
5¸UHOVHPDUJLQDO
5H$YNDVWQLQJS§HJHWNDSLWDOJHQRPVQLWW
5RS$YNDVWQLQJS§RSHUDWLYWNDSLWDOJHQRPVQLWW
1HWWRVNXOGV¦WWQLQJVJUDGJJU
6ROLGLWHW
%UXWWRLQYHVWHULQJDUPQNU
$QVODJPQNU
8WGHOQLQJPQNU
Antal anställda i medeltal	724	741
$QVW¦OOGDN¸QVI¸UGHOQLQJNYLQQRUP¦Q
/HGQLQJVJUXSSN¸QVI¸UGHOQLQJNYLQQRUP¦Q
6W\UHOVHN¸QVI¸UGHOQLQJNYLQQRUP¦Q	1

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer		Ja
%HVW\UNW*5ΖUDSSRUW		Ja
Redovisar enligt IFRS		Ja
9DOGDI¸U

9(5. 6

$0+(76%(5 7 7(/6()5%2/ $*0('67

$7/Ζ*7*$1'(

Skr. 2015/16:140

Bilaga

Vasallen

Vasallen AB utvecklar och förädlar nedlagda regementen och andra försvarsfastigheter till attraktiva och levande stadsdelar för nya verksamheter för att sedan avyttra dessa. Vasallen har sedan start förvärvat totalt 2 fastighetsbestånd över hela Sverige. Av dessa är 20 i dag utvecklade och sålda. Efter att stora delar av fastighetsbeståndet avyttrades 2012 har utvecklingsarbetet kon- centrerats på att skapa olika typer av bostäder på de orter där Vasallen fnns kvar. På sikt är planen att avveckla bolaget.

9LNWLJDK¦QGHOVHU΅ ΄Έ

•Hyresintäkterna minskade till följd av fastighetsförsäljningar.

•Försäljningen av bostadsrättslägenheter och förädlingen av området på Rindö i Vaxholms kommun har varit framgångs- rika, med stort intresse från köpare.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

•Lönsamhet: Avkastningen på det genomsnittliga egna kapitalet över en förädlingscykel ska motsvara riskfria räntan plus procentenheter.

•Kapitalstruktur: Soliditet minst 50 procent, räntetäcknings- grad över 2.

•Utdelning: 0–50 procent av resultatet efter skatt.

Uppföljning ekonomiska mål

•Avkastningen blev 2,5 procent för 2015 och för de senaste fem åren uppgår avkastningen i genomsnitt till 2, procent vilket understiger målet med ,0 procentenheter. Att femårsmålet inte uppnåtts förklaras bland annat av att resultatet 2011 var kraftigt negativt vilket de övriga årens resultat inte förmår överbrygga. 2015 års låga resultat beror på att den kvarvarande verksamheten är beroende av försäljningsintäkter och att det skedde få försälj- ningar 2015.

•Soliditeten överstiger 50 procent. Räntetäckningsgraden upp- gick till och målet är uppfyllt.

•Utdelning: 5 miljoner kronor, vilket överstiger målet.

Hållbarhetsmål

•Nöjd-kundindex (NKI) ska vara lägst 0.

•Sjukfrånvaron ska inte överstiga procent.

•Energiförbrukningen ska vara lägre än 100 kWh/kvadrat- meter och år.

Uppföljning hållbarhetsmål

•Årets NKI-undersökning gav resultatet , vilket är över målet.

•Sjukfrånvaron uppgick till 5,1 procent, vilket gör att målet inte uppfylls. Den ökade sjukfrånvaron beror på enstaka lång- tidssjukskrivningar. Eftersom personalstyrkan är relativt liten får enstaka längre sjukfrånvaro stort genomslag.

•Energiförbrukningen för 2015 uppgick till 10 (120) kWh/ kvm, vilket är något lägre än föregående år. Målet på 100 kWh/kvm uppnåddes därmed inte. Vasallen har sedan 2011 sålt en stor del av de färdigutvecklade fastigheterna med goda energiprestanda, vilket förklarar den relativt höga energiför- brukningen i det nuvarande beståndet.

Uppdragsmål

Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.

9(5. 6$0+(76%(5 7 7(/6()5%2/ $*0('67$7/Ζ*7*$1'(

Ordf:&KDUORWWH$[HOVVRQ VD:/HLI5\WWHU

6W\UHOVHRFKUHYLVRUHUYDOGDI¸U΅ ΄Ή΅ ΄Ί

Ordf:&KDUORWWH$[HOVVRQLed:$JQHWD.RUHV'DQLHO.ULVWLDQVVRQ%LOMDQD 3HKUVVRQRFK7RPDV:HUQJUHQArb rep:0DWV6XQGTYLVWRev:*XQLOOD $QGHUVVRQ(<

$UYRGHWLOOVW\UHOVHQVRUGI¸UDQGHXSSJ§UWLOO΄·΄ΆWNU$UYRGHWLOO VW¦PPRYDOGOHGDPRWXSSJ§UWLOOΊ·ΉΌWNU$UYRGHXWJ§ULQWHWLOOOHGDPRW VRP¦UDQVW¦OOGL5HJHULQJVNDQVOLHW

Statens ägarandel, 100%		2014
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning	47	63
Värdeförändringar	24
Rörelseresultat	14
Finansiella Intäkter	1	3
Resultat före skatt
Nettovinst
ȂYDUDYK¦QI¸UEDUWWLOOPLQRULWHW
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning		b
Anläggningstillgångar		639
Eget kapital
ȂYDUDYPLQRULWHW
Nettoskuld
Operativt kapital
Nyckeltal
5¸UHOVHPDUJLQDO
5H$YNDVWQLQJS§HJHWNDSLWDOJHQRPVQLWW
5RS$YNDVWQLQJS§RSHUDWLYWNDSLWDOJHQRPVQLWW
1HWWRVNXOGV¦WWQLQJVJUDGJJU
6ROLGLWHW
%UXWWRLQYHVWHULQJDUPQNU
$QVODJPQNU
8WGHOQLQJPQNU
Antal anställda i medeltal	19
$QVW¦OOGDN¸QVI¸UGHOQLQJNYLQQRUP¦Q
/HGQLQJVJUXSSN¸QVI¸UGHOQLQJNYLQQRUP¦Q		Ȃ
6W\UHOVHN¸QVI¸UGHOQLQJNYLQQRUP¦Q	1

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer		Ja
%HVW\UNW*5ΖUDSSRUW		Ja
Redovisar enligt IFRS		Ja
9DOGDI¸U

Skr. 2015/16:140

Bilaga

Vattenfall

Vattenfall AB är en av Europas största elproducenter med el, värme och gas som huvudprodukter. Vattenfall ska generera en marknadsmässig avkastning genom att a ärsmässigt bedriva energiverksamhet så att bolaget är ett av de bolag som leder utvecklingen mot en miljömässigt hållbar energiproduktion.

Energimarknaden genomgår ett paradigmskifte som påver- kar alla konventionella energibolag på marknaden samtidigt som elpriserna är historiskt låga. Till följd av fortsatt försäm- rade marknadsförhållanden och ökade a ärsrisker gjordes 2015 nedskrivningar av värdet på produktionstillgångar. Lägre pri- ser och lägre volymer kompenserades delvis med kostnadsbespa- ringar. Utdelning lämnas inte, i enlighet med utdelningspolicy, vid negativt resultat efter skatt.

9LNWLJDK¦QGHOVHU΅ ΄Έ

•Beslut att stänga kärnkraftreaktorerna Ringhals 1 och 2 unge- fär fem år tidigare än planerat till följd av bristande lönsamhet på grund av låga elpriser och ökade kostnader.

•Nedskrivningar av tillgångsvärden med , miljarder kronor till följd av ytterligare försämrade marknadsvillkor och ökade a ärsrisker.

•Försäljningsprocess av tyska brunkolstillgångar inleddes.

•Fortsatt satsning på utbyggnad av vindkraft samt laddningsin- frastruktur för att möjliggöra en snabbare tillväxt av elfordon.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

•Avkastning på sysselsatt kapital procent.

•Skuldsättningsgrad 50–0 procent.

•Internt tillförda medel/justerad nettoskuld 22–0 procent.

Uppföljning ekonomiska mål

•Avkastning på sysselsatt kapital uppgick till -,2 (-0,) pro- cent, vilket beror på nedskrivningarna.

•Skuldsättningsgraden uppgick till 55, ( 1,) procent.

•Internt tillförda medel/justerad nettoskuld uppgick till 21,1 (20,) procent.

Hållbarhetsmål

•Minska koldioxidexponeringen för bolagets portfölj till 5 miljoner ton 2020.

•Växa snabbare än marknaden inom förnybar kapacitet till 2020.

•Förbättra energie ektiviseringen genom att minska den årliga användningen av primärenergi med totalt 0 GWh.

Uppföljning hållbarhetsmål

•Koldioxidexponering uppgick till , (2,) miljoner ton, en ökning till följd av drifttagandet av stenkolskraftverket Moorburg i Tyskland.

•Tillväxten inom förnybar energi uppgick till 1, ( ,) procent, vilket översteg prognosen för tillväxttakten på marknaden.

•Energie ektiviseringen uppgick till 10 (5) GWh, vilket innebär att målet överträ ades.

Uppdragsmål

Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.

ΖGHFHPEHUDQWRJ9DWWHQIDOOVVW\UHOVHVH[Q\DVWUDWHJLVNDO§QJVLNWLJDP§OIRU 9DWWHQIDOO'HWUHWLGLJDUHK§OOEDUKHWVP§OHQNRPPHUIU§QRFKPHGMDQXDULDWW HUV¦WWDVDYGHVVD

Ordf: Lars G Nordström

VD:0DJQXV+DOO

6W\UHOVHRFKUHYLVRUHUYDOGDI¸U΅ ΄Ή΅ ΄Ί

Ordf: Lars G Nordström Led:)UHGULN$US9LNWRULD%HUJPDQ+§NDQ(UL[RQ 7RPDV.§EHUJHU-HQQ\/DKULQVD6¸GHUVWU¸P-HUULQJ6WD DQ%RKPDQ+LOGH 7RQQHYDOGHVYLGVW¦PPDQ΅ ΄Ή*XQLOOD%HUJ+§NDQ%XVNKHDYJLFNArb rep: &DUO*XVWDI$QJHOLQ-RKQQ\%HUQKDUGVVRQ5RQQ\(NZDOOArb suppl: Lennart %HQJWVVRQ&KULVWHU*XVWDIVVRQ-HDQHWWH5HJLQRev:6WD DQ/DQG«Q(<

$UYRGHWLOOVW\UHOVHQVRUGI¸UDQGHXSSJ§UWLOOΉ΅ΈΈWNU$UYRGHWLOO VW¦PPRYDOGOHGDPRWXSSJ§UWLOOΆ΅WNU$UYRGHXWJ§ULQWHWLOOOHGDPRW VRP¦UDQVW¦OOGL5HJHULQJVNDQVOLHW$UYRGHXWJ§ULQWHKHOOHUWLOODUEHWVWDJDU- UHSUHVHQWDQWHU

	Statens ägarandel, 100%			2014
	Resultaträkning, mnkr
	Nettoomsättning		b	b
	Rörelseresultat		b	b
	Finansiella Intäkter		b	b
	Resultat före skatt		b	b
	Nettovinst		b	b
	ȂYDUDYK¦QI¸UEDUWWLOOPLQRULWHW		b
	Balansräkning, mnkr
	Balansomslutning		b	b
	Anläggningstillgångar		b	b
	Eget kapital		b	b
	ȂYDUDYPLQRULWHW		b	b
Nettoskuld
Operativt kapital			b	b
	Nyckeltal
	5¸UHOVHPDUJLQDO
	5H$YNDVWQLQJS§HJHWNDSLWDOJHQRPVQLWW
	5RS$YNDVWQLQJS§RSHUDWLYWNDSLWDOJHQRPVQLWW
	1HWWRVNXOGV¦WWQLQJVJUDGJJU
	6ROLGLWHW
	%UXWWRLQYHVWHULQJDUPQNU		b	b
	$QVODJPQNU
	8WGHOQLQJPQNU
	Antal anställda		b	b
	$QVW¦OOGDN¸QVI¸UGHOQLQJNYLQQRUP¦Q
	/HGQLQJVJUXSSN¸QVI¸UGHOQLQJNYLQQRUP¦Q
	6W\UHOVHN¸QVI¸UGHOQLQJNYLQQRUP¦Q		2

	Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer			Ja
	%HVW\UNW*5ΖUDSSRUW			Ja
	Redovisar enligt IFRS			Ja
	9DOGDI¸U
9(5. 6$0+(76%(5 7 7(/6()5%2/ $*0('67		$7/Ζ7$1'(

Skr. 2015/16:140

Bilaga

9DWWHQIDOOVXWYHFNOLQJLI¸UK§OODQGHWLOO(8V΅ ΅P§O

I samband med att Vattenfalls uppdrag förtydligades 2010 ut- talade Näringsutskottet vikten av att regeringen fortlöpande informerar riksdagen om Vattenfalls utveckling och verksam- het med EU:s 2020-mål som referenspunkt. 2015 konstaterade Riksrevisionens att regeringens återrapportering inte i tillräcklig omfattning behandlat bolagets strategier, utveckling och bidrag till EU:s 2020-mål. Återrapportering kommer därför att ske årligen i verksamhetsberättelsen.

Mål	Strategi	8WYHFNOLQJ΅ ΄Έ
	Ledande inom hållbar
	produktion

CO2-utsläpp

Förnybara

energikällor

Vision att vara klimat-

QHXWUDO΅ ΈRFKL 1RUGHQUHGDQ΅ Ά

Strategiskt mål att nå

΅΄PLOMRQHUWRQLDEVR- OXWDXWVO¦SSWLOO΅ ΅2

Vattenfalls mål att bli en

OHGDQGHXWYHFNODUHRFK operatör av vindkraft

LQRUGY¦VWUD(XURSD målet är att nå minst

΅Ά0:Q\NDSDFLWHW ΅ ΄ΉȂ΅ ΅2

0§OHW΅ ΅I¸UXWV¦WWHUI¸UV¦OMQLQJ DYEUXQNROVYHUNVDPKHWHQL 7\VNODQGVDPWH HNWLYLVHULQJV §WJ¦UGHU

•NDDQWDOHWS§J§HQGHSURMHNW

•Minska de genomsnittliga elpro-

GXNWLRQVNRVWQDGHUQD/(&

•Minska kapitalbehovet genom

ȴQDQVLHOODSDUWQHUVNDS

•%\JJDXSSQ\YHUNVDPKHWPHG IRNXVS§VROFHOOVWHNQLNRFK batterilagring för integrering av

I¸UQ\EDUHOSURGXNWLRQ

9DWWHQIDOOV&22- H[SRQHULQJ¸NDGH ΅ ΄ΈSJDLGULIW- tagandet av kraft-

YHUNHW0RRUEXUJ

CO2-exponering, Mton

··Έ0:Q\I¸U- Q\EDUNDSDFLWHW installerades totalt

XQGHU΅ ΄Έ

Genomsnittlig tillväxt i förnybar kapacitet, %

Vattenfall genom-	0DUNQDG
VQLWW

(QHUJLH HNWLYLVHULQJ	΄*:KEHVSDULQJ	• ([SDQGHUDIM¦UUY¦UPH
	΅ ΅M¦PI¸UWPHG΅ ΄Έ	• Energikartläggningar
		• 8WE\WHXSSJUDGHULQJWLOOPHU
		HQHUJLH HNWLYDNRPSRQHQWHU

΄ΉΉ*:K΅ ΄Έ WLOOVWRUGHOSJD XWE\WHDYWXUELQHU RFKJHQHUDWRUHU VDPWXWE\JJQDG av fjärrvärme-

Q¦WHQL%HUOLQRFK ¸YULJD7\VNODQG

(QHUJLH HNWLYLVHULQJ

GWh primärenergi


		440
5HXOWDW	Mål	5HXOWDW Mål

.¦OOD9DWWHQIDOOVERNVOXWVNRPPXQLN«9DWWHQIDOO

%HW¦QNDQGH18 1\GHȴQLWLRQM¦PI¸UWPHGWLGLJDUH§U

9(5. 6

$0+(76%(5 7 7(/6()5%2/ $*0('67

$7/Ζ*7*$1'(

Skr. 2015/16:140

Bilaga

VisitSweden

V.S. VisitSweden AB marknadsför Sverige internationellt, som varumärke och som destination. VisitSweden ägs till hälften av svenska staten och till hälften av Svensk Turism. Genom sin verksamhet bidrar VisitSweden till en ökad internationell kun- skap om, och efterfrågan på Sverige som resmål. Turistnäringen är en viktig arbetsgivare som skapar efterfrågan på arbetskraft runtom i landet.

9LNWLJDK¦QGHOVHU΅ ΄Έ

•Riksdagen beslutade om extra anslag om 0 miljoner kronor för marknadsföringen av Sverige utomlands.

•Det extra anslaget innebär bland annat marknadsföring för hållbar natur- och ekoturism på landsbygden, och satsningar på nya tillväxtmarknader.

•Under 2015 ökade antalet övernattningar från utlandet med 10,5 procent.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

• Inga ekonomiska mål har beslutats av bolagsstämman.

Hållbarhetsmål

•Socialt hållbarhetsmål: Bolaget ska ta fram en uppförandekod under år 2015.

•Miljömässigt hållbarhetsmål: VisitSwedens koldioxidutsläpp under 2015 ska inte överstiga 5, ton/medarbetare och

år (samma nivå som 201).

•Ekonomiskt hållbarhetsmål: Ekonomi i balans med resultat enligt av styrelsen senast godkända prognos.

Uppföljning hållbarhetsmål

•Socialt hållbarhetsmål: Bolaget har tagit fram en uppfö- randekod som ska hjälpa organisationen och medarbetarna att agera föredömligt, etiskt och ansvarsfullt, med värdegrun- den som en viktig utgångspunkt.

•Miljömässigt hållbarhetsmål: koldioxidutsläpp var 5, ton/ medarbetare.

•Ekonomiskt hållbarhetsmål: Årets resultat var , miljoner kronor, vilket följer senast beslutade prognos.

Uppdragsmål

VisitSweden har ett särskilt beslutat samhällsuppdrag och verk- samhet inom ramen för samhällsuppdraget fnansieras med anslag. Mål enligt processen för uppdragsmål har ännu inte utvecklats.

Ordf:(OLVDEHWK*DXɝQ VD:7KRPDV%U¾KO

6W\UHOVHRFKUHYLVRUHUYDOGDI¸U΅ ΄Ή΅ ΄Ί

Ordf:(OLVDEHWK*DXɝQLed:.ULVWLQD(NHQJUHQ$QGHUV(VODQGHU0DWV )RUVOXQG(OLVDEHWK+DJOXQG-DUL9LUWDQHQRFK(YDVWOLQJ/RWWD%RPDQ YDOGHVYLGVW¦PPDQ΅ ΄Ή3HWHU&ODVRQ(OLVDEHW-DQVVRQ6WU¸PEHUJ 0DJQXV1LOVVRQ3DWULF6M¸EHUJDYJLFNHuvudansvarig rev: Ann-Christine +¦JJOXQG3Z&VDPW9LFWRU%UXVHZLW]3Z&

$UYRGHWLOOVW\UHOVHQVRUGI¸UDQGHXSSJ§UWLOO΄΄΄΄WNU$UYRGHWLOOVW¦P- PRYDOGOHGDPRWXSSJ§UWLOOΈΈΈΈWNURFKWLOOVW¦PPRYDOGVXSSOHDQW ΅·΅·$UYRGHXWJ§ULQWHWLOOOHGDPRWVRP¦UDQVW¦OOGL5HJHULQJVNDQVOLHW

6WDWHQV¦JDUDQGHO		2014
RESULTATRÄKNING, mnkr
Nettoomsättning
Rörelseresultat		1
Finansiella Intäkter
Resultat före skatt		1
Nettovinst		1
ȂYDUDYK¦QI¸UEDUWWLOOPLQRULWHW
BALANSRÄKNING, mnkr
Balansomslutning
Anläggningstillgångar	2
Eget kapital
ȂYDUDYPLQRULWHW
Nettoskuld
Operativt kapital	-4	-2
NYCKELTAL
5¸UHOVHPDUJLQDO
5H$YNDVWQLQJS§HJHWNDSLWDOJHQRPVQLWW
5RS$YNDVWQLQJS§RSHUDWLYWNDSLWDOJHQRPVQLWW
1HWWRVNXOGV¦WWQLQJVJUDGJJU
6ROLGLWHW
%UXWWRLQYHVWHULQJDUPQNU		3
$QVODJPQNU
8WGHOQLQJPQNU
Antal anställda i medeltal
$QVW¦OOGDN¸QVI¸UGHOQLQJNYLQQRUP¦Q
/HGQLQJVJUXSSN¸QVI¸UGHOQLQJNYLQQRUP¦Q
6W\UHOVHN¸QVI¸UGHOQLQJNYLQQRUP¦Q	1

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer		Ja
%HVW\UNW*5ΖUDSSRUW		ja
Redovisar enligt IFRS		Nej
9DOGDI¸U

9(5. 6

$0+(76%(5 7 7(/6()5%2/ $*0('67

$7/Ζ*7*$1'(

Skr. 2015/16:140

Bilaga

Voksenåsen

Voksenåsen AS är en kurs- och konferensanläggning i Oslo. Voksenåsen är Norges nationalgåva till Sverige som genom sin programverksamhet ska främja det svensk-norska samarbetet och spegla Sveriges och Norges engagemang internationellt. Voksenåsen ska vara en självklar mötesplats och ett väl utnyttjat debattforum för kultur- och samhällsliv i Sverige och Norge. Voksenåsen ska därför ha en hög andel arrangemang i samverkan med myndigheter och organisationer i Norge och

Sverige samt ett varierat programutbud. Konferensanlägg- ningen ska hävda sig väl i konkurrens med liknande anlägg- ningar i Oslo-området samt uppnå god lönsamhet med bibehål- len respekt för Voksenåsens grundläggande syfte.

Programverksamheten är varierad och innehåller aktuella teman relevanta för båda länderna. Voksenåsen har stora kom- mersiella utmaningar i konferensbranschen, medan efterfrågan inom turistnäringen ökar.

Resultatet av den kommersiella verksamheten är övervägande gott vid jämförelser med de närmaste konkurrenterna på mark- naden.

9LNWLJDK¦QGHOVHU΅ ΄Έ

•Omfattande programverksamhet.

•Ökat antal övernattningsdygn och besök.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

Inga ekonomiska mål har beslutats av ägaren.

Hållbarhetsmål

•Voksenåsen ska fortsatt vara en ledande nordisk kurs- och konferensanläggning, även sett i ett internationellt perspektiv.

•Voksenåsens unika karaktär gör institutionen särskilt lämpad att vara en god arena för utveckling, innovation, koniktlös- ning och andra processer inom kultur, politik, näringsliv och samhällsansvar.

Uppföljning hållbarhetsmål

•Resultatet av den kommersiella verksamheten är övervägande gott vid jämförelser med de närmaste konkurrenterna inom hotell- och konferensbranschen.

•Programverksamheten är varierad med internationell prägel som innehåller teman relevanta för båda länderna.

Uppdragsmål

Har särskilt beslutat samhällsuppdrag. Uppföljning sker av verksamhet som inom ramen för samhällsuppdraget fnansieras genom anslag på statens budget.

Ordf: Maria Larsson VD: Karl Einar Ellingsen

6W\UHOVHRFKUHYLVRUHUYDOGDI¸U΅ ΄Ή΅ ΄Ί

Ordf:0DULD/DUVVRQYDOGHVYLGVW¦PPDQLPDM΅ ΄Ή(YD(ULNVVRQDYJLFN Led:-DQ$QGUHDVVRQ$]ND%DLJVD%HUJHQKHLP7KRPDV)¾UWK-¸UQ +ROPH6YHUUH-HUYHOORFK(OOHQ0DULH6DHWKUH0F*XLUN+HOHQH3RXVHWWH 1LOVVRQYDOGHVYLGVW¦PPDQ΅ ΄Ή&KULVWLQD0DWWVVRQDYJLFN Rev:6WDWVDXWRULVHUWUHYLVRU7ULQH$QJHOO+DQVHQ

$UYRGHWLOOVW\UHOVHQVRUGI¸UDQGHXSSJ§UWLOO····WNU$UYRGHWLOO VW¦PPRYDOGOHGDPRWXSSJ§UWLOO΄΄WNU

Statens ägarandel, 100%		2014
RESULTATRÄKNING, mnkr
Nettoomsättning	47	43
Rörelseresultat	-1	-2
Finansiella Intäkter
Resultat före skatt	-1	-2
Nettovinst	0	0
ȂYDUDYK¦QI¸UEDUWWLOOPLQRULWHW
BALANSRÄKNING, mnkr
Balansomslutning	20
Anläggningstillgångar	13
Eget kapital
ȂYDUDYPLQRULWHW
Nettoskuld		2
Operativt kapital	11	10
NYCKELTAL
5¸UHOVHPDUJLQDO
5H$YNDVWQLQJS§HJHWNDSLWDOJHQRPVQLWW
5RS$YNDVWQLQJS§RSHUDWLYWNDSLWDOJHQRPVQLWW
1HWWRVNXOGV¦WWQLQJVJUDGJJU
6ROLGLWHW
%UXWWRLQYHVWHULQJDUPQNU	2	3
$QVODJPQNU	14	27
8WGHOQLQJPQNU
Antal anställda i medeltal
$QVW¦OOGDN¸QVI¸UGHOQLQJNYLQQRUP¦Q
/HGQLQJVJUXSSN¸QVI¸UGHOQLQJNYLQQRUP¦Q
6W\UHOVHN¸QVI¸UGHOQLQJNYLQQRUP¦Q	1

		Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer	Ja
		%HVW\UNW*5ΖUDSSRUW	Ja
		Redovisar enligt IFRS	Nej
		9DOGDI¸U
9(5. 6	$0+(76%(5 7 7(/6()5%2/ $*0('67	$7/Ζ7$1'(	79

Skr. 2015/16:140

Bilaga

YULJDERODJRFKYHUNVDPKHWHU

'HWHXURSHLVNDERODJHW(852)Ζ0$RFKVWLIWHOVHUQD1RUUODQGVIRQGHQRFKΖQGXVWULIRQGHQ I¸UYDOWDVLHQOLJKHWPHGVWDWHQV¦JDUSROLF\)¸UYDOWQLQJVRUJDQLVDWLRQHQI¸UERODJPHG VWDWOLJW¦JDQGH¸YHUWRJI¸UYDOWQLQJHQDYVWDWHQV¦JDUDQGHOLGHVVDYHUNVDPKHWHUGHQ΄ MDQXDUL΅ ΄Έ

EUROFIMA

EUROFIMA erbjuder fnansiering av järnvägsfordon till sina aktieägare. Aktieägare är huvudsakligen europeiska järnvägs- företag. Bolaget bildades 15 utifrån ett internationellt för- drag mellan ett antal europeiska stater. Genom de förändringar som skett i Europa sedan dess står bolaget inför ett antal utma- ningar. Genom att vidta åtgärder ökar bolagets relevans i fram- tiden. Svenska staten äger 2 procent av aktiekapitalet. De största aktieägarna är Deutsche Bahn (22 procent) SNCF (22 procent) och Ferrovie dello Stato Italiane S.p.A. (1 procent).

9LNWLJDK¦QGHOVHU΅ ΄Έ

•Det extremt låga ränteläget i världen är utmanande för lön- samheten.

•Fortsatt fokus på att balansera uppdraget med ansvarsfull riskhantering.

•Andelen non-investment-grade-lån fortsätter att minska.

Norrlandsfonden

Stiftelsen Norrlandsfonden grundades 1 1. Fondkapitalet är till- skjutet av LKAB och staten. Norrlandsfondens syfte är att främja främst små och medelstora företags utveckling i Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län genom att delta i fnansiering. Stiftelsens kapitalbas ska på lång sikt bevaras nominellt intakt.

Norrlandsfonden erbjuder lån, konvertibla skuldebrev och olika typer av garantier till företag i norra Sverige. Särskild upp- märksamhet ska ägnas Norrbottens län och inlandskommu- nerna. Dessutom är Norrlandsfonden delägare i ett antal bolag med riskkapital- och inkubatorverksamhet, såsom Partnerinvest Övre Norrland, Norr Sådd och Arctic Business Incubator.

Kapitalbasen i stiftelsen uppgår till drygt en miljard kronor. Norrlandsfonden har 15 medarbetare, varav åtta kvinnor och sju män. Vid utgången av 2015 hade Norrlandsfonden ett totalen- gagemang om 0 miljoner kronor till totalt 11 kunder. Under 2015 tillkom nya kunder.

Industrifonden

Stiftelsen Industrifonden bildades av staten 1. Industrifon- dens syfte är att främja industriell tillväxt och förnyelse i Sverige genom att på a ärsmässig grund fnansiera små och medelstora företag. Stiftelsens kapitalbas ska hållas realt intakt. Allt över- skott används för nya investeringar.

Industrifonden investerar riskkapital i bolag med svensk anknytning. Stiftelsen är en aktiv minoritetsinvesterare, som siktar på en ägarandel om lägst 15 och högst 50 procent och som samarbetar med entreprenörer och andra investerare. Inves- teringshorisonten är som regel 5–10 år. Bland några av Indus- trifondens framgångsrika investeringar återfnns Arcam och CellaVision.

Industrifonden har 2 medarbetare, varav tio kvinnor och 1 män. Kapitalbasen var 0 juni 2015 cirka miljarder kronor, varav knappt hälften är investerat i ett 0-tal bolag. Under verk- samhetsåret 201/15 investerades 50 miljoner kronor, vilket

avsåg 5 miljoner kronor i fyra nya bolag och 55 miljoner kronor följdinvesteringar i befntliga portföljbolag.

9(5. 6

$0+(76%(5 7 7(/6()5%2/ $*0('67

$7/Ζ*7*$1'(

Skr. 2015/16:140

Bilaga

$YYHFNODGHERODJ

Apotekens Service

Apotekens Service AB bildades 200 och har haft till huvud- saklig uppgift att ansvara för den infrastruktur i form av regis- ter och databaser som alla apotek behöver ha tillgång till. Sedan den 2 mars 2010 ägdes bolaget direkt av staten. År 201 över- lämnade regeringen propositionen Ny myndighet för hälso- och vårdinfrastruktur (prop. 2012/1:12) till riksdagen. I proposi- tionen gjorde regeringen bedömningen att en ny myndighet bör bildas och att staten i myndighetsform bör fortsätta att utföra de uppgifter som utgjort verksamheten i Apotekens Service Aktie- bolag. Förslaget innebar att Apotekens Service Aktiebolag skulle avvecklas. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens för- slag (bet. 2012/1:SoU2 , rskr. 2012/1:2). E-hälsomyndig- heten inledde sin verksamhet den 1 januari 201. Extra bolags- stämma i Apotekens Service Aktiebolag den 1 december 201 beslutade att försätta bolaget i frivillig likvidation. Apotekens Service Aktiebolag förvaltades av en utsedd likvidator med upp- gift att genomföra avvecklingen. Likvidationen avslutades den 2 december 201.

Ersättningsmark i Sverige

Den 2 juni 2010 beslutade riksdagen i enlighet med regering- ens förslag att Sveaskog skulle överföra 100 000 hektar produk- tiv skogsmark från Sveaskog till staten för att därefter använ- das som ersättningsmark vid inbyte av andra fastigheter (prop. 200/10:1 , bet. 200/10:NU22, rskr. 200/10:). Överfö- ringen skulle ske genom utdelning av fastigheter eller av aktier i ett av Sveaskog AB ägt dotterbolag. Årsstämman för Svea- skog AB beslutade i april 2011 att godkänna styrelsens förslag om utdelning av bolaget Ersättningsmark i Sverige AB. Bolaget ägde 100 000 hektar produktiv skogsmark till ett bokfört värde av 5 miljoner kronor samt erhöll ett aktieägartillskott från Sveaskog AB om 100 miljoner kronor. Utdelningen verkställ- des den 2 april 2011. Naturvårdsverket ansvarade för att byta den produktiva skogsmarken mot skyddsvärd skog. Ersätt- ningsmark i Sverige AB överlät under 2012 de 100 000 hekta- ren till staten (Naturvårdsverket) som tillträdde fastigheterna den 1 december 2012. Bolaget hade därmed fullföljt sitt upp- drag. Riksdagen bemyndigade regeringen att avveckla Ersätt- ningsmark i Sverige AB genom likvidation (prop. 201/1:1, bet. 201/1:NU1, rskr. 201/1:10). Årsstämman den 10 april 201 beslutade att försätta bolaget i frivillig likvidation. Ersättnings-

mark i Sverige AB förvaltades sedan den maj 201 av en utsedd likvidator med uppgift att genomföra avvecklingen. Likvidatio- nen avslutades den 10 mars 2015.

8QGHUDYYHFNOLQJ

Miljöstyrningsrådet

AB Svenska Miljöstyrningsrådet bildades 15 för att vara huvudman och registreringsorgan i Sverige för EU:s miljö- lednings- och miljörevisionsordning (EMAS). Verksamheten har sedan utvecklats och för att även omfatta förvaltning och utveckling av det internationella systemet för miljövarudeklara- tioner (EPD®) samt system för hållbar o entlig och annan pro- fessionell upphandling (Miljöstyrningsrådets upphandlingskri- terier). I juni 201 gav riksdagen regeringen bemyndigande att

9(5. 6$0+(76%(5 7 7(/6()5%2/ $*0('67$7/Ζ*7*$1'(

överlåta delar av bolagets verksamhet till staten och att avveckla Miljöstyrningsrådet genom likvidation vid lämpligt tillfälle (prop. 201/1:, bet. 201/1:FiU:21, rskr. 201/1:1 ). Vid en bolagsstämma i Miljöstyrningsrådet den 11 september 201

beslutades att bolaget skulle likvideras. Miljöstyrningsrådet för- valtas sedan den 1 oktober 201 av en utsedd likvidator med uppgift att genomföra avvecklingen. Likvidationen av bolaget förväntas avslutas under 201 .

Skr. 2015/16:140

Bilaga

΄Ό		΄ΌΌΆ

΄Ό	΄ΌΌ΅

Statligt ägande i modern tid

)¸UYDOWQLQJHQDYERODJHQPHGVWDWOLJW¦JDQGHKDUVHGDQ΄ΌΉΌKXYXGVDNOLJHQYDULWVDPODG LQRP5HJHULQJVNDQVOLHW6N¦OHQWLOOYDUI¸UERODJKDUELOGDWVHOOHUI§WWHWWVWDWOLJW¦JDQGH KDUI¸U¦QGUDWV¸YHUWLGHQ6DPPDQVW¦OOQLQJHQQHGDQV\IWDUWLOODWWNRUWVDPPDQIDWWDGH YLNWLJDUHERODJVK¦QGHOVHUQDLGHWVWDWOLJD¦JDQGHW

1969 Industridepartementet bildas dit förvaltningen av ertalet av bolagen med statligt ägande förs.

1970 Statsföretag bildas för att samordna de stora aktiebolagen inom gruv-, stål-, skogs- och petrokemibranscherna med era. Apoteksbolaget bildas.

1974 PK-banken bildas genom att Postbanken och Sveriges Kreditbank går ihop.

1977 Svenska Varv bildas i samband med att staten övertar Salén-Invests aktier i Götaverken. I koncernen ingår också Arendal, Cityvarvet, Finnboda Varf, Karlskronavarvet, Udde- vallavarvet och Öresundsvarvet. En omfattande omstruktu- rering påbörjas.

1978 SSAB, Skandinaviens ledande ståltillverkare, bildas i en rekonstruktion av Sveriges tre största handelsstålverk. Staten och Statsföretag äger 5 procent och Gränges 25 procent av SSAB.

1979 Kockums införlivas i Svenska Varv.

1980 SSAB och Statsföretag svarar tillsammans för 20 procent av landets industriinvesteringar.

1981 Staten överlåter sin hälftenandel i ASEA-ATOM till ASEA. Industrigruppen JAS bildas där staten är delägare genom Förenade Fabriksverken (FFV).

1982 Svenska Varv rekonstrueras. Nedläggningen av stor- varven fortsätter.

1984 Nokia köper 0 procent av satellit- och TV-tillverkaren Luxor, vilken övertagits av staten fem år tidigare.

1985 Statsföretag byter namn till Procordia. Procordia omstruktureras genom försäljning och köp av företag.

1986 Det statligt helägda Sveriges Petroleum (SP) och Oljekonsumenternas förbund, OK, går ihop och bildar

OK Petroleum, OKP, med statliga fnska Neste som delägare. Första delprivatiseringen av SSAB sker genom att Gränges andel köps in och en tredjedel av aktierna i SSAB säljs till ett fåtal institutioner.

1987 Procordia börsnoteras i samband med en nyemission. Staten övertar Grängesbergs Gruvor från SSAB.

1988 A ärsverket Statens Järnvägar delas, Banverket får ansvar för bannätet och a ärsverket Statens Järnvägar (SJ) för tågtrafken.

1989 Procordia, Pharmacia och Volvos livsmedelsbolag Provendor går samman och bildar den nya Procordia-koncernen med Volvo och staten som största ägare med vardera 2,5 pro- cent av rösterna. SSAB-aktierna noteras på Stockholms Fond- börs A-lista.

1990 PK-banken köper Nordbanken. Förvaltningsaktiebola- get Fortia bildas.

1991 Riksdagen beslutar att helt eller delvis privatisera 5 företag och att avveckla Förvaltningsaktiebolaget Fortia. Celsius Industrier, tidigare Svenska Varv, byter skepnad till försvars-

9(5. 6

$0+(76%(5 7 7(/6()5%2/ $*0('67

$7/Ζ*7*$1'(

Skr. 2015/16:140

Bilaga

΅ Έ

΅		΅		΅ Ό

koncern när det slås samman med Telub och FFV, ombildat till aktiebolag, samt köper Bofors.

1992 Domänverket blir Domän AB. Statens Vattenfallsverk blir Vattenfall AB och därmed avskiljs stomkraftnätet och utlands- förbindelser i ett nytt a ärsverk – A ärsverket Svenska Kraft- nät. Statens ägarandel i SSAB bjuds ut i ett publikt erbjudande i form av köprätter i kombination med en statsobligation. SBAB blir helt konkurrensutsatt. SAS förvärvar 50 procent av Linje- yg och bildar ett helt integrerat inrikesyg. Gota Bank går i konkurs och förvärvas av staten. Securum bildas för att ta hand om de problemkrediter som uppstått i Nordbanken till följd av fnanskrisen.

1993 Byggnadsstyrelsen upphör och myndigheter kan agera fritt på fastighetsmarknaden. Vasakronan övertar statens kom- mersiella fastigheter. Volvo och staten kommer överens om att verka för en uppdelning av Procordia i två delar. Staten blir huvudägare i Pharmacia AB, inriktat på läkemedel, och Volvo blir huvudägare i AB Procordia som verkar inom branscherna för livsmedel, tobak med mera. Regeringen säljer 5 procent av statens aktier i försvarskoncernen Celsius men behåller röstma- joriteten och aktien noteras på Stockholms Fondbörs A-lista. Assi AB och Domän AB slås samman till AssiDomän AB, som lägger bud på NCB. Securum skjuter till 10 miljarder kronor för att rädda Nordbanken. Televerket ombildas till Telia AB. AMU-gruppen bolagiseras.

1994 A-Banan projekt AB bildas för att bygga Arlandabanan, och är det första infrastrukturella projektet i Sverige som sam- fnansieras av staten och näringslivet. Posten blir aktiebolag.

Staten säljer sitt resterande innehav i SSAB, OKP samt delar av AssiDomän AB och Pharmacia.

1995 V&S Vin & Sprits monopol upphör. Pharmacia och det amerikanska läkemedelsbolaget UpJohn går ihop.

1996 Staten skjuter till 00 miljoner kronor till AmuGruppen (senare Lernia) för att rädda företaget från konkurs.

1997 SBL Vaccin säljs till Active i Malmö. Svenska Penning- lotteriet och Tipstjänst AB går ihop och byter namn till Svenska Spel AB. Merita och Nordbanken o entliggör sin avsikt att gå samman och bildar MeritaNordbanken.

1998 Enheten för statligt ägande bildas på Näringsdepartemen- tet och ges förvaltningsansvar för en stor del av bolagen med statligt ägande.

1999 Resterande aktieinnehav i Pharmacia & UpJohn säljs. Sveaskog AB bildas genom överföring av skogstillgångar från AssiDomän. Staten säljer sina aktier i SAQ Kontroll

(bolagiserat 15 från Statens Anläggningsprovning i samband med att besiktningsmonopolet avska ades) och Värdepappers- centralen (VPC).

2000 Återstående aktieinnehav i Celsius (25 procent) säljs till försvarskoncernen Saab. Telia börsintroduceras. Vattenfall blir ett av Nordeuropas största energibolag genom förvärven av de tyska energibolagen VEAG och LAUBAG för 1 miljarder kronor. Nordea Bank går samman med UniDanmark och norska Kreditkassen och blir en nordisk bank. Statens ägarandel i banken minskar till 1,2 procent. A ärsverket Statens Järnvägar delas upp i sex olika bolag. Det nya SJ AB får ansvar för persontrafken. De andra bolagen är EuroMaint, Green Cargo, Jernhusen, TraCare och Unigrid.

2001 Sveaskog förvärvar AssiDomän AB. Flygkoncernen SAS, vilket tidigare ägts via tre olika nationella moderbolag, får ett gemensamt nybildat moderbolag, SAS AB, i vilket tidigare aktieägare får nyemitterade aktier. Staten äger därefter 21, pro- cent av SAS AB.

2002 Telia och fnska Sonera går samman till TeliaSonera och skapar den ledande teleoperatören i Norden. Statens äger där- efter procent av TeliaSonera.

2003 Statens aktier i Svenska Skogsplantor överlåts till det likaså helstatligt ägda Sveaskog. Staten förvärvar ABB:s innehav om 5 procent i Svensk Exportkredit (SEK) och blir efter förvär- vet ensam ägare till SEK.

2005 Staten skjuter till 00 miljoner kronor till Green Cargo. ”Svensk kod för bolagsstyrning” (Koden), som syftar till att bidra till en förbättrad styrning av svenska aktiebolag, börjar tillämpas av Stockholmsbörsen och utgör även en del av statens ägarpolitik. Innovationsbron bildas med uppgift att investera i tillväxtbolag. Riksdagen utvidgar SBAB:s uppdrag till att även omfatta inlåning från allmänheten.

9(5. 6

$0+(76%(5 7 7(/6()5%2/ $*0('67

$7/Ζ*7*$1'(

Skr. 2015/16:140

Bilaga

΅ ΄	΅ ΄·

΅ ΄΄		΅ ΄Ά

2006 Staten avyttrar sin sista aktie i SAKAB AB, vilket var en rest sedan 12 då huvudmannaskapet för hanteringen av farligt avfall överförts på en privat aktör.

2007 Staten minskar sitt innehav i TeliaSonera och säljer aktier för 1 miljarder kronor. Staten äger därefter , procent i Telia- Sonera. Riksdagen beslutar att ge regeringen mandat att sälja vissa av bolagen med statligt ägande.

2008 Staten säljer sitt innehav i OMX till Borse Dubai, i Vin&Sprit till franska Pernod Ricard och i Vasakronan till AP Fastigheter. Försäljningarna ger intäkter motsvarande 1 miljar- der kronor. SEK och Almi tillförs nytt kapital, i samband med detta överlåts aktierna i Venantius till SEK. Fouriertransform bildas i syfte att investera i forsknings- och utvecklingsverksam- het inom fordonsklustret. Staten tar, genom Riksgäldskontoret, i november över ägandet i Carnegie Investment Bank och Max Matthiessen. Övertagandet sker på grundval av stödlagen för att värna stabiliteten i den fnansiella sektorn. Aktierna avyttras under 200.

2009 Svevia och Vectura Consulting bildas ur tidigare verk- samheter inom Banverket och Vägverket. Staten deltar i nyemis- sioner i Nordea Bank och SAS. Samgåendet mellan Posten och Post Danmark slutförs och bildar ett nytt bolag, i dag PostNord. Apoteksmonopolet avvecklas och bolagen Apoteksgruppen, APL och Apotekens Service avskiljs från Apoteket.

2010 Försäljningen av 5 apotek slutförs som ett led i omreg- leringen av apoteksmarknaden. Dessutom överförs 150 apotek till Apoteksgruppen. Infranord AB bildas av Banverket Produk- tions verksamhet. Det nybildade bolaget Swedavia AB tar över ygplatsverksamheten för tio nationellt strategiska ygplatser från Luftfartsverket. Staten deltar i nyemission i SAS. ESS AB bildas i syfte att planera och bygga den europeiska spallations- källan i Lund och ett centrum för databearbetning i Köpen- hamn. Inlandsinnovation AB bildas i syfte att bedriva fnansie- ringsverksamhet och främja innovation och företagande i norra Sveriges inland.

2011 Förvaltningen av bolagen med statligt ägande yttas över från Näringsdepartementet till Finansdepartementet. Staten säljer 255 miljoner aktier i Nordea Bank för 1 miljarder kronor och minskar sitt ägande från 1, procent till 1,5 procent. Akti- erna i Ersättningsmark i Sverige AB delas ut från Sveaskog till

staten. Bolaget äger 100 000 hektar produktiv skogsmark som ska användas som ersättningsmark för skyddsvärd skog. Metria som säljer analyser, tjänster och produkter baserade på geogra- fsk information bildas ur Lantmäteriet. Arbetslivsresurs AR AB (bildat 2005 av Samhall resurs och AMS Arbetslivstjänster) säljs för 15 miljoner kronor.

2012 SAS brottas med stora lönsamhetsproblem och för att säkra bolagets likviditet går staten, tillsammans med övriga stora ägare och ett antal banker, med i en kreditfacilitet om ,5miljarder kronor. Bilprovningen slutför delförsäljning av sta- tionsnätet genom att dela bolaget i två delar. Minoritetsägarna tar över det stationsnät som varit till försäljning medan majori- tetsägaren, staten, behåller resterande del av Bilprovningen och blir 100-procentig ägare till bolaget.

2013 Almi och Innovationsbron slås samman i syfte att skapa en gemensam organisation för fnansiering i tidiga faser av bolagsbildningar. Förvaltningen av Saab Automobile Parts (senare Orio), reservdelstillverkaren vilken Riksgäldskontoret tagit i pant för ett lån till biltillverkaren Saab, yttas till Finans- departementet. Staten avvecklar hela sitt återstående ägande i Nordea Bank (1, procent) genom att vid två tillfällen under året sälja aktier för 1 miljarder kronor. Staten säljer Vectura Consulting till teknikkonsultföretaget Sweco för knappt en miljard kronor.

2014 SAS säger upp lånelöftet genom kreditfaciliteten till bland andra staten efter att ha förbättrat bolagets lönsamhet och stärkt den fnansiella ställningen via en emission av preferensaktier på kapitalmarknaden. Apotekens Service avbolagiseras då ansvar och verksamhet överförs till den nya e-Hälsomyndigheten som bildas den 1 januari 201. Ersättnings- mark i Sverige och Svenska Miljöstyrningsrådet försätts i likvi- dation. I maj 201 beslutades vid extra stämma i Bostadsgaranti om försäljning av dotterbolaget Försäkringbolaget Bostads- garanti. Försäljningen utgör en del av avvecklingen av Bostads- garanti som helhet. Regeringen fck riksdagens bemyndigande att avyttra tillgångar och skulder i ESS till ett konsortium för europeisk forskningsinfrastruktur och att likvidera bolaget.

2015 Förvaltningen av bolagen med statligt ägande yttas från Finansdepartementet till Näringsdepartementet och ges förvalt- ningsansvar för ytterligare åtta bolag och två stiftelser.

Likvidationen av Ersättningsmark avslutas.

9(5. 6

$0+(76%(5 7 7(/6()5%2/ $*0('67

$7/Ζ*7*$1'(

Skr. 2015/16:140

Bilaga

5HGRYLVQLQJVSULQFLSHU

Bolag som ingår i den konsoliderade redovisningen är de aktie- bolag där statens aktieinnehav förvaltas av Regeringskansliet samt organisationen Svenska skeppshypotekskassan. Den kon- soliderade redovisningen är en sammanställning av fnansiell information som upprättats av de berörda bolagen. I den kon- soliderade redovisningen ingår inte aktiebolag som förvaltas av andra myndigheter än Regeringskansliet eller av statliga stiftel- ser. Bolag där staten har en ägarandel som understiger 20 pro- cent eller är under avveckling, ingår inte heller i den konsolide- rade redovisningen. Dotterbolag utgörs av bolag där staten har en kapitalandel motsvarande 50 procent eller mer. Intressebo- lag, dvs. där staten har en kapitalandel understigande 50 procent har, i det fall staten äger 20 procent eller mer, medräknats efter ägarandel vad gäller resultat.

Den konsoliderade redovisningen bygger som framgått på fnansiell information som upprättats och inrapporterats av res- pektive bolag. Denna konsoliderade redovisning är inte att jäm- ställa med en koncernredovisning. Anledningen till detta är att bolagen med statligt ägande inte utgör en koncern och där- för upprättas inte heller en koncernredovisning enligt det for- mella regelverket. Sammanställningen syftar därför till att på bästa möjliga sätt ge en samlad och tydlig bild av förvaltningen av bolagen med statligt ägande i fnansiella termer. För att möj-

liggöra detta utan att tillämpa konsolideringsmetoder enligt gäl- lande regelverk lämnas nedan en beskrivning av grunderna för sammanställningen.

Inrapporteringen till Regeringskansliet från bolag med stat- ligt ägande baseras på den gängse presentationsform som gäller inom näringslivet. Resultaträkning, balansräkning och kassa- ödesanalys har dock komprimerats.

I rapporteringen för den konsoliderade redovisningen har vissa justeringar gjorts och för dessa ansvarar Regeringskansliet (se nedan). Bolagsbeskrivningarna som presenterar respektive bolag baseras huvudsakligen på bolagens egna uppgifter. Till följd av olika beräkningsmetoder kan de nyckeltal som redovi- sats i den konsoliderade redovisningen skilja sig från de nyckel- tal bolagen själva redovisat (se defnitioner nedan).

8QGHU΅ ΄ΈI¸UYDOWDGHVWDWHQΈKHORFK GHO¦JGDERODJVDPWWY§VWLIWHOVHU

Helägda bolag: ·΄+¦ULQNOXGHUDV0LOM¸P¦UNQLQJ6YHULJH6YHQVND 6NHSSVK\SRWHNVNDVVDQRFK9RNVHQ§VHQ0LOM¸VW\UQLQJVU§GHW $SRWHNHQV6HUYLFHRFK(UV¦WWQLQJVPDUNLQU¦NQDVLQWHG§GH DYYHFNODWV

Delägda bolag: Ό+¦ULQNOXGHUDV(66VRPOLNYLGHUDGHV΄ΉPDUV΅ ΄Ή %RVWDGVJDUDQWL'RP6KYHWVLLRFK(852)Ζ50$(852)Ζ50$KDU WLGLJDUHLQWHLQU¦NQDWVG§¦JDQGHWXSSJ§UWLOOHQGDVW΅SURFHQW Stiftelser: ΅1RUUODQGVIRQGHQRFKΖQGXVWULIRQGHQ

För den konsoliderade redovisningen gäller följande.

•De bolag som ingår i sammanställningen är av olika karak- tär, storlek och tillämpar till viss del olika regelverk vid upp- rättandet av sina fnansiella rapporter. Rapporteringen till Regeringskansliet är en komprimerad uppställningsform med inslag av både IFRS och svenska redovisningsprinciper, där bolagen redovisat i enlighet med de principer som till- lämpas i respektive bolag. En del bolag, bland annat de fnan- siella bolagen som redovisar enligt lagen (15:155) om årsre- dovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag, anpassar sin inrapportering till Regeringskansliets rapporteringsformat för att konsolideringen ska bli praktiskt genomförbar. En del bolag har under 201 övergått till att tillämpa BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K).

•Av regeringens riktlinjer för extern rapportering för företag med statligt ägande framgår att bolagens fnansiella rapporter bör upprättas med utgångspunkt i de krav som ställs på note- rade bolag. Fr.o.m. 2005 ska noterade bolag inom EU upp- rätta sin koncernredovisning i enlighet med IFRS, sådana som de har antagits av EU.

•Intressebolag har redovisats enligt kapitalandelsmetoden. Innebörden är att resultatet efter skatt i intressebolaget mot- svarande statens ägarandel har tagits in i den konsoliderade resultaträkningen på en rad i rörelseresultatet. På motsva- rande sätt har ägarens andel i intressebolagets eget kapital till- förts den konsoliderade balansräkningen.

•Dotterbolag i vilka det fnns en minoritet har justerats i resul- taträkning och balansräkning. Justeringen innebär att mino- ritetens andel i dotterbolagets resultat redovisas som en avdragspost i anslutning till resultat från andelar i intressebo- lag. Minoritetens andel i dotterbolagets kapital redovisas som en separat post i det egna kapitalet i koncernbalansräkningen.

•Transaktioner mellan bolag som ingår i sammanställningen har inte eliminerats. Detta överensstämmer inte med sedvan- liga konsolideringsmetoder för koncerninterna mellanhavan- den. Skälet till detta är, som inledningsvis beskrevs, att bola- gen tillsammans inte utgör en koncern. Av denna anledning fnns inte heller det underlag som erfordras för att möjliggöra sådana elimineringar tillgängligt hos de rapporterande bola- gen.

•Vissa nyckeltal har inte beräknats för de fnansiella bolagen. Skälet till detta är framför allt att det kapital som de fnan- siella bolagen binder i rörelsen är av en annan karaktär jäm- fört med det stora ertalet övriga bolag.

För information om redovisningsprinciper i respektive bolag hänvisas till respektive bolags årsredovisning.

9(5. 6

$0+(76%(5 7 7(/6()5%2/ $*0('67

$7/Ζ*7*$1'(

Skr. 2015/16:140

Bilaga

3URSRVLWLRQVI¸UWHFNQLQJ

BOLAG / Proposition		BOLAG / Proposition
Akademiska Hus		Göta kanalbolag
SURSEHW)L8UVNU		SURSEHW78UVNU
SURSEHW)L8UVNU		SURSEHW18UVNU
SURSEHW)L8UVNU		SURSEHW18UVNU
SURSXWJLIWVRPU§GHEHW)L8UVNU		SURSEHW18UVNU
SURSXWJLIWVRPU§GHEHW18UVNU		SURSEHW18UVNU
Almi Företagspartner		Infranord
SURSEHW18UVNU		SURSEHW78UVNU
SURSEHW)L8UVNU		Inlandsinnovation
SURSEHW18UVNU
		SURSEHW)L8UVNU
SURSEHW)L8UVNU
		6NUEHW18UVNU
SURSEHW18UVNU
		SURSEHW)L8UVNU
APL, Apoteket, Apoteksgruppen
		Jernhusen
SURSEHW/8UVNU
		SURSEHW78UVNU
SURSEHW6R8UVNU
		Lernia
SURSEHW18UVNU
		SURSEHW$8UVNU
SURSEHW6R8UVNU
		SURSEHW8E8UVNU
SURSEHW6R8UVNU
		SURSEHW8EXUVNU
SURSEHW6R8UVNU
		SURSEHW$8UVNU
SURSEHW6R8UVNU
SURSEHW6R8		6NUEHW$8UVNU
		SURSEHW18UVNU
SURSEHW6R8

SURSEHW6R8		LKAB
SURSEHW6R8UVNU		SURS
SURSEHW6R8UVNU		SURS
SURSEHW6R8UVNU		SURS
SURSEHW6R8UVNU		SURS
SURSEHW6R8UVNU		SURS
Arlandabanan Infrastructure		SURSEHW18UVNU
		SURSEHW18UVNU
SURSEHW78UVNU
		SURSEHW18UVNU
SURSEHW78UVNU
		SURSEHW78UVNU
SURSEHW78UVNU
		SURSEHW18UVNU
SURSEHW78UVNU
		SURSEHW18UVNU
SURSEHW78UVNU
		SURSEHW18UVNU
Bilprovningen
		SURSEHW18UVNU
SURS68EHW/8UVNU
		Metria
SURSEHW18UVNU
		SURSEHW&8UVNU
SURSEHW78UVNU

SURSEHW78UVNU		Miljömärkning Sverige
SURSXWJLIWVRPU§GHEHW78UVNU		SURSEHW18UVNU
SURSEHW78UVNU		SURSEHW/8UVNU
SURSEHW18UVNU		SURSEHW)L8
Bostadsgaranti		Miljöstyrningsrådet
SURSEHW%R8UVNU		SURSEHW-R8UVNU
SURSEHW18UVNU		SURSXWJLIWVRPU§GHEHW0-8UVNU
SURSEHW&8UVNU
Dom Shvetsii		SURSEHW)L8UVNU

SURSEHW)L8UVNU		Operan
Dramaten		SURSEHW.U8UVNU
		SURSEHW.U8UVNU
SURSEHW.U8UVNU
		SURSEHW.U8UVNU
SURSEHW.U8UVNU

SURSEHW.U8UVNU		PostNord
ESS		SURSEHW78UVNU
		SURSEHW78UVNU
SURSEHW8E8UVNU
		SURSEHW78UVNU
SURSXWJLIWVRPU§GHEHW8E8UVNU
		SURSEHW78UVNU

		SURSEHW78UVNU
SURSEHW8E8UVNU
		SURSEHW18UVNU
SURSEHW8E8UVNU
		SURSEHW78UVNU
EUROFIMA
		EHW18UVNU
SURS
		RISE Research Institutes of Sweden
SURSEHW78
		SURSEHW)L8UVNU
Fouriertransform
		SURSEHW18UVNU
SURSEHW)L8UVNU
		SURSEHW8E8UVNU
SURSEHW)L8UVNU
		SURSEHW8E8UVNU
SURSEHW)L8UVNU
		SURSEHW)L8UVNU
Green Cargo

SURSEHW78UVNU
SURSEHW18UVNU
	9(5. 6$0+(76%(5 7 7(/6()5%2/ $0('67$7/Ζ7*$1'(

Skr. 2015/16:140

Bilaga

BOLAG / Proposition

Samhall

SURSEHW$8UVNU SURSELO EHW$8UVNU SURSEHW$8UVNU SURSEHW$8UVNU SURSEHW$8UVNU

SAS

SURSEHW78UVNU

SURSEHW)L8UVNU

SURSEHW18UVNU

SBAB

SURSEHW%R8UVNU

SURS%LODJDXWJRPUEHW)L8UVNU

SURSEHW)L8UVNU

SURSEHW18UVNU

SURSEHW)L8UVNU

PRW1EHW18UVNU

SEK

SURSEHW68EHW%D8UVNU SURSEHW18UVNU SURSEHW18UVNU SURS18UVNU SURSEHW)L8UVNU SURSEHW18UVNU SURSXWJLIWVRPU§GHEHW18UVNU

SURSEHW78UVNU

SURSEHW18UVNU

SURSEHW78UVNU

VNUEHW78UVNU

SURSEHW78UVNU

SOS Alarm

SURSEHW78UVNU

Specialfastigheter

SURSEHW)L8UVNU

SSC (Svenska rymdaktiebolaget)

SURSEHW18UVNU

Statens Bostadsomvandling

SURSEHW%R8UVNU

SURSEHW)L8UVNU

SURSEHW18UVNU

SURSEHW%R8UVNU

SURSEHW)L8UVNU

Sveaskog

SURSXWJLIWVRPU§GHEHW18UVNU

SURSEHW18UVNU

SURSXWJLIWVRPU§GHEHW18ΖUVNU

SURSEHW18UVNU

Svedab

SURSEHW78UVNU

SURSELOEHW78UVNU

SURSEHW78UVNU

BOLAG / Proposition

Svenska Spel

SURSEHW)L8UVNU

SURSEHW.U8UVNU

Svevia

SURSEHW78UVNU

Swedavia

SURSEHW78UVNU

Swedesurvey

SURSELODJDEHW%R8UVNU

Swedfund

SURSEHW88UVNU

SURSELODJDEHW88UVNU

SURSEHW88UVNU

Systembolaget

SURSEHW6N8UVNU

SURSEHW6R8UVNU

Telia Company

SURSEHW78UVNU

SURSEHW18UVNU

EHW18UVNU

Teracom Boxer Group

SURSEHW.U8UVNU

SURSEHW.8UVNU

SURSXWJRPUEHW.U8UVNU

SURSEHW.U8UVNU

SURSEHW78UVNU

SURSEHW.U8UVNU

SURSEHW.8UVNU

SURSXWJRPUEHW18UVNU

Vasallen

SURSEHW)¸8UVNU

SURSEHW)L8UVNU

SURSEHW)¸8UVNU

SURSEHW)L8UVNU

SURSEHW)¸8)¸8UVNU

SURSEHW)L8UVNU

VisitSweden

SURSELORFKSURSEHW.U8

UVNU

SURSEHW18UVNU

Vattenfall

SURSEHW18UVNU

Voksenåsen

SURSEHW68UVNU

SURSEHW.U8UVNU

9(5. 6

$0+(76%(5 7 7(/6()5%2/ $*0('67

$7/Ζ*7*$1'(

Skr. 2015/16:140

Bilaga

+§OOEDUDO¸QHQLY§HURFK anställningsvillkor

(UV¦WWQLQJDUWLOOOHGDQGHEHIDWWQLQJVKDYDUHLQ¦ULQJVOLYHW¦UHQYLNWLJI¸UWURHQGHIU§JD %RODJHQPHGVWDWOLJW¦JDQGHE¸UG¦UI¸UJHVLQDFKHIHUO¸QRFKSHQVLRQHUVRP¦UY¦ODYY¦JGD

En förtroendefråga

I dag har kravet på sunda ersättningssystem blivit en av de viktigaste bolagsstyrningsfrågorna både i Sverige och internationellt. Ersätt- ningar kritiseras för att vara icke transparenta, beslutade på fel sätt, vara för höga samt skapa en känsla av orättvisa inom bolagen och i samhället. En viktig del i bolagsstyrningen av bolagen med statligt ägande är att ersättningarna till ledande befattningshavare är rimliga och väl avvägda. Omvärldens förväntningar är höga på hur bolagen med statlig ägande och dess företrädare ska uppträda. För staten är det viktigt att vara en tydlig, professionell och ansvarsfull ägare.

Riktlinjer för anställningsvillkor

Den 20 april 200 beslutade regeringen om riktlinjer för anställ- ningsvillkor för ledande befattningshavare i företag med statligt ägande (läs riktlinjerna i sin helhet på sidan ). Möjligheten att ge rörlig lön till ledande befattningshavare togs bort i dessa rikt- linjer. I företag där staten direkt eller indirekt är en av era deläg- are bör regeringen i dialog med övriga ägare verka för att regering- ens riktlinjer tillämpas så långt som möjligt. Styrelserna i de statligt ägda företagen är ansvariga för att regeringens riktlinjer för anställ- ningsvillkor för ledande befattningshavare tillämpas. Enligt ersätt- ningsprinciperna i riktlinjerna ska totalersättningen till ledande befattningshavare vara rimlig och väl avvägd. Den ska även vara konkurrenskraftig, takbestämd och ändamålsenlig, samt bidra till en god etik och företagskultur. Ersättningen ska inte vara löne- ledande i förhållande till andra jämförbara företag utan ska präg- las av måttfullhet. Riktlinjerna anger även att detta ska vara väg- ledande också för den totala ersättningen till övriga anställda.

Uppföljning

Inom Regeringskansliet sker en kontinuerlig uppföljning av ersättningsnivåerna i bolagen med statligt ägande. Regerings- kansliet har gett ett konsultbolag i uppdrag att undersöka hur regeringens riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befatt- ningshavare har efterföljts. Undersökningen har baserats på infor- mation från bolagen gällande anställningsvillkor och ersättningar till ledande befattningshavare. I studien undersöks hur bolagen följer riktlinjerna och dessutom jämförs ersättningsnivåer i bola- gen med marknadsdata från privatägda bolag, vilket ger relevanta benchmarks i jämförbara storlekar och branscher. Drygt 5 repre- sentativa jämförelsebolag har identiferats och ingår i undersök- ningen. Utgångspunkten för undersökningen har varit huruvida

Viss positiv utveckling av efterlevnad

Ζ΅ ΄Έ§UVXSSI¸OMQLQJDYȋ5LNWOLQMHUI¸UDQVW¦OOQLQJVYLOONRUI¸UOHGDQGH befattningshavare” framgår att:

•LQJHQ9'LERODJHQPHGVWDWOLJW¦JDQGHKDUU¸UOLJHUV¦WWQLQJ

•DQWDOHWSHUVRQHUPHGSHQVLRQV§OGHUXQGHUΉ΅§UKDUPLQVNDW

•DQGHOHQ9'DUPHGI¸UP§QVEHVW¦PGSHQVLRQ¦ULKXYXGVDN RI¸U¦QGUDGVDPW

•PLQVNDWDQWDOERODJRFKSHUVRQHUPHGU¸UOLJHUV¦WWQLQJWLOOQROO LJUXSSHQ¸YULJDOHGDQGHEHIDWWQLQJVKDYDUH

totalersättningen till VD och övriga ledande befattningshavare varit ”konkurrenskraftig men ej löneledande”, som det uttrycks i regeringens riktlinjer. Med totalersättning avses alla fasta och rör- liga ersättningar till den anställde.

Andelen VD:ar som har förmånsbestämd pension minskar

Andelen VD:ar som har förmånsbestämd pension har minskat. År 2015 hade en femtedel (20 procent) av alla VD:ar och strax under hälften av ( procent) övriga ledande befattningsha- vare förmånsbestämd pension. För ledande befattningshavare är detta i huvudsak baserat på tillämpliga kollektivavtal och är där- med inte i strid med riktlinjerna. I andra fall är det gamla avtal som ännu inte omförhandlats.

Enligt regeringens riktlinjer ska, vid uppsägning från bolagets sida, uppsägningstiden inte överstiga sex månader och avgångs- vederlag ska inte utgå längre än i 1 månader. Den sammanlagda tiden för uppsägning och avgångsvederlag ska således inte överstiga 2 månader. Samtliga ledande befattningshavare har 2 måna- der eller kortare sammanlagd uppsägningstid och avgångsveder- lag. Enligt regeringens riktlinjer ska pensionsåldern i bolagen inte understiga 2 år och bör lägst vara 5 år. Tre ledande befattnings- havare i två bolag har en pensionsålder som är lägre än 2 år.

Lägre löneutveckling än marknaden för VD

Under perioden 201Ȃ2015 har löneökningen till VD:ar i bolag med statligt ägande i genomsnitt ökat med , procent vilket är lägre än marknadens ökning på 5, procent. Notera att detta inte tar i beaktning den totala ersättningen vilket kan inkludera

förmåner, pension samt långsiktiga incitament. Nivåmässigt lig- ger huvuddelen av samtliga VD:ar i större statliga bolag i när- heten av marknadens median gällande total kontantersättning, medan de mindre statliga bolagen ligger lägre än marknadens median. Detta reekteras även för den total kontantersättning för övriga ledande befattningshavare.

Total kontantersättning, VD, median

Kr


0DUNQDG Statliga		0DUNQDG Statliga

stora stora mindre mindre bolag bolag bolag bolag

Total kontantersättning, övriga ledande befattningshavare, median

Kr

0DUNQDG Statliga		0DUNQDG Statliga

stora stora mindre mindre bolag bolag bolag bolag

9(5. 6

$0+(76%(5 7 7(/6()5%2/ $*0('67

$7/Ζ*7*$1'(

Skr. 2015/16:140

Bilaga

%RODJHQVUDSSRUWGDWXP

		Delårsrapport	Delårsrapport	Delårsrapport	Bokslut
Bolag	Årsstämma	jan–mars	jan–juni	jan–sep	jan–dec
$NDGHPLVND+XV					IHE
Almi Företagspartner
$3/$SRWHN3URGXNWLRQ /DERUDWRULHU
Apoteket
$SRWHNVJUXSSHQ
$UODQGDEDQDQΖQIUDVWUXFWXUH
Bilprovningen
Bostadsgaranti
'UDPDWHQ
(66(XURSHDQ6SDOODWLRQ6RXUFH
)RXULHUWUDQVIRUP
Green Cargo
Göta kanalbolag
Infranord
Inlandsinnovation
-HUQKXVHQ
Lernia
LKAB
Metria
Miljömärkning Sverige
2SHUDQ
2ULR
PostNord
5Ζ6(5HVHDUFKΖQVWLWXWHVRI6ZHGHQ
Samhall
SAS
SBAB
SEK
SJ					IHE
626$ODUP
6SHFLDOIDVWLJKHWHU					IHE
66&6YHQVNDU\PGDNWLHERODJHW
Statens Bostadsomvandling
Sveaskog
Svedab
Swedavia
6ZHGHVXUYH\
6ZHGIXQGΖQWHUQDWLRQDO
6YHQVND6NHSSVK\SRWHN
Svenska Spel
Svevia					IHE
6\VWHPERODJHW
7HOLD&RPSDQ\
7HUDFRP%R[HU*URXS
Vasallen
Vattenfall
VisitSweden
Voksenåsen
9(5. 6$0+(76%(5 7 7(/6()5%2/ $0('67$7/Ζ7*$1'(
9(5. 6$0+(76%(5 7 7(/6()5%2/ $0('67$7/Ζ7*$1'(

Skr. 2015/16:140

Bilaga

6WDWHQV¦JDUSROLF\΅ ΄ΈȂ΅ ΄Ή

%RODJPHGVWDWOLJW¦JDQGH¦JV\WWHUVWDYVYHQVND IRONHW5HJHULQJHQKDUULNVGDJHQVXSSGUDJDWW aktivt förvalta statens ägande i bolag så att

GHQO§QJVLNWLJDY¦UGHXWYHFNOLQJHQEOLUGHQ E¦VWDP¸MOLJDRFKDWWȂLI¸UHNRPPDQGHIDOOȂGH V¦UVNLOWEHVOXWDGHVDPK¦OOVXSSGUDJHQXWI¸UVY¦O

Regeringen anser att det är av största vikt att bolagen som ägs av staten förvaltas på ett aktivt

RFKSURIHVVLRQHOOWV¦WWPHGY¦UGHVNDSDQGHVRP HWW¸YHUJULSDQGHP§O'HWLQQHE¦UDWWERODJPHG VWDWOLJW¦JDQGHVNDDJHUDO§QJVLNWLJWH HNWLYW RFKO¸QVDPWVDPWJHVI¸UP§JDDWWXWYHFNODV'HW LQQHE¦URFNV§DWWERODJHQVNDDJHUDI¸UHG¸POLJW LQRPRPU§GHWK§OOEDUWI¸UHWDJDQGHRFKL¸YULJW DJHUDS§HWWV¦WWV§DWWGH§WQMXWHUR HQWOLJW I¸UWURHQGH(WWFHQWUDOWGRNXPHQWI¸UDWWW\GOLJ J¸UDKXUUHJHULQJHQDQVHUDWWGHWWDVNDVNH¦U VWDWHQV¦JDUSROLF\

ΖVWDWHQV¦JDUSROLF\UHGRJ¸UUHJHULQJHQI¸UVLQDXSSGUDJRFKP§OWLOO¦PS- OLJDUDPYHUNRFKVLQLQVW¦OOQLQJLYLNWLJDSULQFLSIU§JRUDYVHHQGHVW\UQLQJHQ DYERODJPHGVWDWOLJW¦JDQGH6WDWHQV¦JDUSROLF\RPIDWWDUUHJHULQJHQV ULNWOLQMHUI¸UH[WHUQUDSSRUWHULQJRFKULNWOLQMHUI¸UDQVW¦OOQLQJVYLOONRUI¸U OHGDQGHEHIDWWQLQJVKDYDUH9LGDUHLQQHE¦UVWDWHQV¦JDUSROLF\DWW6YHQVN NRGI¸UERODJVVW\UQLQJVNDWLOO¦PSDV

6WDWHQV¦JDUSROLF\WLOO¦PSDVLPDMRULWHWV¦JGDERODJPHGVWDWOLJW¦JDQGH

I övriga bolag där staten är delägare verkar staten i dialog med övriga ägare

I¸UDWW¦JDUSROLF\QVNDWLOO¦PSDV%RODJVRPI¸UYDOWDVDYDQGUDP\QGLJKHWHU ¦Q5HJHULQJVNDQVOLHWVNDS§PRWVYDUDQGHV¦WWWLOO¦PSDVWDWHQV¦JDUSROLF\

΄5DPYHUNI¸UVWDWOLJW¦JDQGH

΄΄5HJHULQJHQVI¸UYDOWQLQJVPDQGDW

Regeringen ska aktivt förvalta statens tillgångar i form av aktierna i bola-

JHQPHGVWDWOLJW¦JDQGHV§DWWGHVVO§QJVLNWLJDY¦UGHXWYHFNOLQJEOLUGHQ E¦VWDP¸MOLJDVDPWDWWLI¸UHNRPPDQGHIDOOGHV¦UVNLOWEHVOXWDGHVDPK¦OO- VXSSGUDJHQXWI¸UVY¦O5HJHULQJHQI¸UYDOWDURFKI¸UIRJDUHQOLJWΌNDS i UHJHULQJVIRUPHQ5)PHGYLVVDXQGDQWDJ¸YHUVWDWHQVWLOOJ§QJDU(QOLJWΌ NDSΌi5)EHVOXWDUULNVGDJHQRPJUXQGHUQDI¸UI¸UYDOWQLQJHQDYRFKI¸U- IRJDQGHW¸YHUVWDWHQVWLOOJ§QJDU%HVW¦PPHOVHURPI¸UY¦UYRFK¸YHUO§WHOVH DYHJHQGRPG¦ULEODQGDNWLHURFKDQGHODULI¸UHWDJȴQQVLEXGJHWODJHQ ΅ ΄΄΅ Ά(QOLJW NDSΆiEXGJHWODJHQI§UUHJHULQJHQLQWHXWDQULNVGDJHQV EHP\QGLJDQGHI¸UY¦UYDDNWLHUHOOHUDQGHODULHWWI¸UHWDJHOOHUS§DQQDW V¦WW¸NDVWDWHQVU¸VWHOOHU¦JDUDQGHOLHWWI¸UHWDJ5HJHULQJHQI§UKHOOHU LQWHXWDQULNVGDJHQVEHP\QGLJDQGHVNMXWDWLOONDSLWDOWLOOHWWI¸UHWDJ(QOLJW NDS·iDQGUDVW\FNHWEXGJHWODJHQI§UUHJHULQJHQLQWHKHOOHUXWDQULNVGD- JHQVEHP\QGLJDQGHJHQRPI¸UV¦OMQLQJHOOHUS§DQQDWV¦WWPLQVNDVWDWHQV

ägarandel i företag där staten har hälften eller mer än hälften av rösterna

I¸UVDPWOLJDDNWLHUHOOHUDQGHODU8W¸YHUYDGVRPIUDPJ§UDYGHVVDEHVW¦P- melser krävs riksdagens godkännande vid väsentliga ändringar av bola-

JHQVYHUNVDPKHWVI¸UHP§O'HWWD¦UUDPHQI¸UUHJHULQJHQVPDQGDWI¸UI¸U- YDOWQLQJHQDYERODJPHGVWDWOLJW¦JDQGH5LNVGDJVEHVOXWNU¦YVLQWHI¸UWLOO H[HPSHOXWGHOQLQJDUHIWHUVRPGHVVDLQJ§ULGHQO¸SDQGHI¸UYDOWQLQJHQ 6WDWVPLQLVWHUQNDQPHGVW¸GDYΊNDSΈi5)XSSGUDWLOODQQDWVWDWVU§G¦Q UHVSHNWLYHGHSDUWHPHQWVFKHIDWWDQVYDUDI¸UIU§JRUVRPJ¦OOHUVWDWHQV I¸UHWDJV¦JDQGH RFKVRPVW¦OOHUNUDYS§HQHQKHWOLJ¦JDUSROLWLN

΄΅/DJVWLIWQLQJ

'HVWDWOLJW¦JGDERODJHQO\GHUPHGXQGDQWDJI¸UYDGVRPDQJHVQHGDQ XQGHUVDPPDODJDUVRPSULYDW¦JGDERODJWLOOH[HPSHODNWLHERODJV§UV UHGRYLVQLQJVNRQNXUUHQVRFKERNI¸ULQJVODJHQVDPWLQVLGHUODJVWLIW- QLQJHQ'HWȴQQVLQWHQ§JUDV¦UUHJOHUI¸UERODJPHGVWDWOLJW¦JDQGHIU§Q- VHWWDWW5LNVUHYLVLRQHQKDUU¦WWDWWXWVHUHYLVRUHULGHERODJVRPVWDWHQKDU HWWEHVW¦PPDQGHLQȵ\WDQGHLRFKLERODJYDUVYHUNVDPKHWUHJOHUDVLI¸U-

IDWWQLQJΖERODJVRUGQLQJHQDQJHVI¸UHP§OHWI¸UERODJHWVYHUNVDPKHWYLONHW KDUVLQJUXQGLGHWXSSGUDJVRPULNVGDJHQKDUEHVOXWDWRP

'HVWDWOLJW¦JGDERODJHQOLNVRPSULYDW¦JGDERODJVRP¦UYHUNVDPPD LQRPHQYLVVVHNWRUNDQH[HPSHOYLVRFNV§O\GDXQGHUV¦UVNLOGVHNWRUVODJ- VWLIWQLQJWLOOH[HPSHOSRVWODJHQ΅ ΄΄ ·ΈRFKODJHQ΅ ΆΆ ΌRPHOHN- WURQLVNNRPPXQLNDWLRQ$UEHWHWLQRP5HJHULQJVNDQVOLHW¦UI¸UGHODWV§DWW ansvaret för sådana regleringar ligger på andra enheter än Näringsdepar-

WHPHQWHWVHQKHWHUI¸UVWDWOLJERODJVI¸UYDOWQLQJRFK¦JDUVW\UQLQJ

΄Ά(8VEHVW¦PPHOVHURPVWDWOLJWVW¸G

(8VEHVW¦PPHOVHURPVWDWOLJWVW¸GJ¦OOHUI¸UDOOWVW¸GIU§QVWDWHQWLOOV§Y¦O VWDWOLJW¦JGDVRPSULYDW¦JGDI¸UHWDJ6\IWHWPHGUHJOHUQD¦UDWWI¸UKLQ- GUDDWWHQPHGOHPVVWDWVQHGYULGHUNRQNXUUHQVHQJHQRPVW¸GVRPVW¦U- NHUGHQLQKHPVNDLQGXVWULQVNRQNXUUHQVNUDIWWLOOQDFNGHOI¸UI¸UHWDJLHQ DQQDQPHGOHPVVWDW(QOLJW(8VUHJHOYHUNVNDGHQV§NDOODGHPDUNQDGV- HNRQRPLVNDLQYHVWHUDUSULQFLSHQ0(Ζ3Ȃ0DUNHW(FRQRP\ΖQYHVWRU3ULQ- FLSOH¦YHQNDOODW0(2Ȃ0DUNHW(FRQRP\2SHUDWRUWLOO¦PSDVEODQGDQQDW YLGNDSLWDOWLOOVNRWWLERODJPHGVWDWOLJW¦JDQGH1RUPDOW¦U0(Ζ3XSSI\OOGRP NDSLWDOWLOOVNRWWO¦PQDVS§YLOONRURFKXQGHUI¸UXWV¦WWQLQJDUVRPVNXOOHKD DFFHSWHUDWVDYHQSULYDWLQYHVWHUDUH

΄·5HGRYLVQLQJDYDOOP¦QQDPHGHO

)¸UI¸UHWDJVRPXSSQ§UYLVVRPV¦WWQLQJSHU§URFKVRPPRWWDUPHGHOHOOHU DQGUDI¸UP§QHUIU§QGHWDOOP¦QQDJ¦OOHUV¦UVNLOGDUHJOHUI¸UUHGRYLVQLQJDY ȴQDQVLHOODI¸UELQGHOVHU5HJOHUQDȴQQVLGHWV§NDOODGHWUDQVSDUHQVGLUHNWL- vet΄RFKKDULQI¸UWVLVYHQVNODJVWLIWQLQJJHQRPODJHQ΅ ΈΈΌRPLQV\Q LYLVVDȴQDQVLHOODI¸UELQGHOVHUPHGPHUD5HJOHUQD¦UXSSVW¦OOGDI¸UDWW XQGHUO¦WWD(8NRPPLVVLRQHQVWLOO¦PSQLQJDY(8)I¸UGUDJHWVNRQNXUUHQV- UHJOHUDQJ§HQGHEODQGDQQDWNRUVVXEYHQWLRQHULQJ(Q¸SSHQUHGRYLVQLQJ VNDJ¦OODI¸UYLONDPHGHOVRPWLOOI¸UWVRFKKXUGHDQY¦QGV.UDYS§V¦UUHGR- YLVQLQJȴQQVRFNV§I¸UYHUNVDPKHWVRPEHGULYVDYEODQGDQQDWPRQRSRO- I¸UHWDJRFKDQGUDI¸UHWDJLOLNQDQGHV¦UVW¦OOQLQJQ¦UGHVVD¦YHQEHGULYHU NRQNXUUHQVXWVDWWYHUNVDPKHW

΄Έ.RQȵLNWO¸VQLQJYLGNRQNXUUHQVEHJU¦QVDQGHR HQWOLJV¦OMYHUNVDPKHW

'HERODJPHGVWDWOLJW¦JDQGHG¦UVWDWHQGLUHNWHOOHULQGLUHNWKDUHWWGRPL- QHUDQGHLQȵ\WDQGHRPIDWWDVDYHQUHJOHULQJLNRQNXUUHQVODJHQ΅ΈΊΌ HQOLJWYLONHQ6WRFNKROPVWLQJVU¦WWS§WDODQDY.RQNXUUHQVYHUNHWNDQI¸U- EMXGDV§GDQWI¸UHWDJDWWLHQYHUNVDPKHWDYNRPPHUVLHOOHOOHUHNRQRPLVN QDWXUWLOO¦PSDHWWYLVVWI¸UIDUDQGHRPGHWVQHGYULGHUI¸UXWV¦WWQLQJDUQD I¸UHQH HNWLYNRQNXUUHQVHOOHURPGHWK¦PPDUI¸UHNRPVWHQHOOHUXWYHFN- OLQJHQDYV§GDQNRQNXUUHQV5HJOHULQJHQJ¦OOHU¦YHQODQGVWLQJV¦JGDRFK NRPPXQ¦JGDERODJ'HQQDUHJOHULQJJ§UXW¸YHUGHQVRPJ¦OOHUI¸UDQGUD I¸UHWDJHQOLJWNRQNXUUHQVODJHQ

΄Ή2 HQWOLJKHWRFKVHNUHWHVV

%RODJPHGVWDWOLJW¦JDQGHI¸UYDOWDVDYEODQGDQQDW5HJHULQJVNDQVOLHWVRP ¦UHQVWDWOLJP\QGLJKHW'HWLQQHE¦UDWWHQKDQGOLQJVRPI¸UYDUDVKRVRFK HQOLJWV¦UVNLOGDUHJOHUDQVHVLQNRPPHQWLOOHOOHUXSSU¦WWDGL5HJHULQJVNDQV- OLHWNDQYDUDHQDOOP¦QKDQGOLQJ8QGHUYLVVDI¸UXWV¦WWQLQJDUNDQXSSJLI- WHULHQDOOP¦QKDQGOLQJRPIDWWDVDYVHNUHWHVV(QXSSJLIWNDQEODQGDQQDW RPIDWWDVDYVHNUHWHVVRPGHWNDQDQWDVDWWGHWVNXOOHVNDGDGHWDOOP¦QQD HOOHUERODJHWRPXSSJLIWHUQDVNXOOHO¦PQDVXW6§NDQYDUDIDOOHWI¸UN¦QV- OLJDD ¦UVXSSJLIWHU'HWLQQHE¦UDWWGHQVRPYLOOWDGHODYHQKDQGOLQJKRV 5HJHULQJVNDQVOLHWNDQEHJ¦UDDWWI§WLOOJ§QJWLOOXSSJLIWHUQDPHQ5HJHULQJV- NDQVOLHWKDUHQOLJWR HQWOLJKHWVRFKVHNUHWHVVODJHQ΅ Ό·DWWJ¸UDHQ VHNUHWHVVEHG¸PQLQJLQQDQKDQGOLQJHQNDQO¦PQDVXW8SSJLIWHUNDQQRU- PDOWO¦PQDVXWRPGHWNDQVNHXWDQVNDGDI¸UVWDWHQHOOHUI¸UGHERODJVRP XSSJLIWHUQDU¸U

΄ΊΖQWHUQDWLRQHOOWVDPDUEHWHRFKULNWOLQMHU

6YHULJHKDUDNWLYWGHOWDJLWLXWYHFNOLQJHQDY2(&'V*XLGHOLQHVRQ&RUSRUDWH *RYHUQDQFHRI6WDWH2ZQHG(QWHUSULVHV5LNWOLQMHUQDVRPLQWH¦UELQGDQGH WRJVIUDP΅ ΈRFK¦UHWWVW¸GI¸UDWWXWYHFNODROLNDVWDWHUVI¸UYDOWQLQJDY ERODJPHGVWDWOLJW¦JDQGH'HQVYHQVNDUHJHULQJHQVSULQFLSHUI¸UERODJV- VW\UQLQJI¸OMHULVWRUWGHVVDULNWOLQMHU5LNWOLQMHUQDȴQQVS§ZZZRHFGRUJ

΅%RODJVVW\UQLQJRFKI¸UK§OODQGHWPHOODQ¦JDUH styrelse och ledning

΅΄7LOO¦PSQLQJDY6YHQVNNRGI¸UERODJVVW\UQLQJ

ΖVWDWOLJWPDMRULWHWV¦JGDERODJVND6YHQVNNRGI¸UERODJVVW\UQLQJQHGDQ

.RGHQWLOO¦PSDVΖ¸YULJDGHO¦JGDERODJYHUNDUVWDWHQLGLDORJPHG¸YULJD

.RPPLVVLRQHQVGLUHNWLY((*DYGHQMXQLRPLQV\QLGHȴQDQVLHOOD I¸UELQGHOVHUQDPHOODQPHGOHPVVWDWHUQDRFKR HQWOLJDI¸UHWDJVDPWLYLVVDI¸UHWDJV HNRQRPLVNDYHUNVDPKHWVHQDVW¦QGUDWJHQRPGLUHNWLY(*

9(5. 6

$0+(76%(5 7 7(/6()5%2/ $*0('67

$7/Ζ*7*$1'(

100

Skr. 2015/16:140

Bilaga

¦JDUHI¸UDWW.RGHQVNDWLOO¦PSDV.RGHQV¸YHUJULSDQGHV\IWH¦UDWWELGUD WLOOHQI¸UE¦WWUDGVW\UQLQJDYVYHQVNDDNWLHERODJRFKEHKDQGODUGHWEHVOXWV- V\VWHPJHQRPYLONHW¦JDUQDGLUHNWHOOHULQGLUHNWVW\UERODJHW5HJOHUQD EHU¸UGHHQVNLOGDERODJVRUJDQHQVRUJDQLVDWLRQRFKDUEHWVIRUPHUVDPW VDPVSHOHWPHOODQGHVVD.RGHQVNDWLOO¦PSDVHQOLJWSULQFLSHQȋI¸OMHOOHUI¸U- NODUDȋΖYLVVDIU§JRUKDUUHJHULQJHQIXQQLWVN¦ODWWL¸YHUHQVVW¦PPHOVHPHG

.RGHQVSULQFLSȋI¸OMHOOHUI¸UNODUDȋPRWLYHUDYLVVDDYYLNHOVHU1HGDQIUDP- J§UUHJHULQJHQVPRWLYHULQJWLOODYYLNHOVHUQD

΅΅%RODJVVW¦PPDQ

%RODJVVW¦PPDQ¦UERODJHWVK¸JVWDEHVOXWDQGHRUJDQRFKGHWIRUXPG¦U DNWLH¦JDUHIRUPHOOWXW¸YDUVLWWLQȵ\WDQGH

8W¸YHUUHJOHUQDLDNWLHERODJVODJHQRFK.RGHQJ¦OOHUI¸OMDQGHSULQFL- SHUI¸UERODJVVW¦PPRULERODJPHGVWDWOLJW¦JDQGH5LNVGDJVOHGDP¸WHU KDUU¦WWDWWQ¦UYDUDYLGERODJVVW¦PPRULGHERODJG¦UVWDWHQ¦JHUPLQVWΈ SURFHQWDYDNWLHUQDXQGHUI¸UXWV¦WWQLQJDWWERODJHWHOOHUHWWU¸UHOVHGUL- YDQGHGRWWHUERODJ KDUȵHU¦QΈDQVW¦OOGD'HW¦UVW\UHOVHQVDQVYDUDWWVH WLOODWWXQGHUU¦WWHOVHRPWLGRFKSODWVI¸UERODJVVW¦PPDQVNLFNDVWLOOULNVGD- JHQVFHQWUDONDQVOLLDQVOXWQLQJWLOOXWI¦UGDQGHWDYNDOOHOVHQWLOOERODJVVW¦P- PDQ5LNVGDJVOHGDP¸WHUV ¸QVNDQDWWQ¦UYDUDS§ERODJVVW¦PPDVNDLI¸U- Y¦JDQP¦ODVWLOOERODJHWRFKDQP¦ODQE¸UYDUDERODJHWWLOOKDQGDVHQDVWHQ YHFNDI¸UHERODJVVW¦PPDQ

ΖERODJHQPHGVWDWOLJW¦JDQGHE¸UDOOP¦QKHWHQEMXGDVLQDWWQ¦UYDUDS§ ERODJVVW¦PPDQRFKQ¦UYDURVNDDQP¦ODVVHQDVWHQYHFNDI¸UHVW¦PPDQ

Bolagen med statligt ägande bör anordna någon form av arrangemang i samband med årsstämman där även allmänheten bereds möjlighet att

VW¦OODIU§JRUWLOOERODJVOHGQLQJHQ UVVW¦PPDLERODJPHGVWDWOLJW¦JDQGHVND¦JDUXPI¸UHGHQΆDSULORFK

HYHQWXHOOXWGHOQLQJVNDVNHVHQDVWWY§YHFNRUHIWHUUHVSHNWLYH§UVVW¦PPD

΅΅΄9DODYUHYLVRUHU 5HYLVRUHUQDVXSSGUDJDWWREHURHQGHJUDQVNDVW\UHOVHQVRFKGHQYHUNVW¦O- ODQGHGLUHNW¸UHQVI¸UYDOWQLQJVDPWERODJHWV§UVUHGRYLVQLQJRFKERNI¸ULQJ ¦UDYFHQWUDOEHW\GHOVHI¸UVWDWHQVRP¦JDUH$QVYDUHWI¸UYDODYUHYLVRUHUOLJ- JHUDOOWLGKRV¦JDUHQRFKYDODYUHYLVRUHUEHVOXWDVS§§UVVW¦PPDQ)U§QRFK PHG΅ ΄΄XWVHVUHYLVRUHUQDI¸UHQPDQGDWSHULRGRPHWW§U'HWJ¦OOHUGRFN LQWH5LNVUHYLVLRQHQVUHYLVRUHUYDUVXSSGUDJI¸OMHUDYODJHQ΅ ΅΄ ΅΅RP UHYLVLRQDYVWDWOLJYHUNVDPKHWPHGPHUD5LNVUHYLVLRQHQNDQI¸URUGQDHQ HOOHUȵHUDUHYLVRUHULERODJVRPVWDWHQKDUEHVW¦PPDQGHLQȵ\WDQGHL5HJHU- LQJVNDQVOLHWVKDQGO¦JJDUHI¸OMHUSURFHVVHQI¸UXSSKDQGOLQJDYUHYLVRUHU VRPKDQWHUDVDYERODJHWIU§QXSSKDQGOLQJVNULWHULHUWLOOXUYDORFKXWY¦UGH- ULQJ)¸UGHWIDOORPYDODYUHYLVRUHU¸YHUY¦JVXWY¦UGHUDVDOOWLGUHYLVRUHUQDV DUEHWHDY¦JDUHQ

΅Ά%RODJVRUGQLQJ

Genom bolagsordningen bestämmer ägaren bolagets verksamhetsföre-

P§ORFKYLVVDDQJLYQDUDPDUI¸UYHUNVDPKHWHQΖERODJPHGVWDWOLJW¦JDQGH KDUYHUNVDPKHWVI¸UHP§OHWVLQJUXQGLGHWXSSGUDJVRPULNVGDJHQKDU EHVOXWDWRP5HJHULQJVNDQVOLHWWLOO¦PSDUHQPDOOI¸UERODJVRUGQLQJI¸UGH VWDWOLJW¦JGDERODJHQ0DOOHQXWJ§ULIU§QDNWLHERODJVODJHQVUHJOHUI¸UPDUN- QDGVQRWHUDGHERODJ.RGHQRFKVWDWHQV¦JDUSROLF\

΅·JDUDQYLVQLQJDU

ΖERODJPHGVWDWOLJW¦JDQGHWLOO¦PSDV¦JDUDQYLVQLQJDULSULQFLSEDUDQ¦U ERODJKDUV¦UVNLOWEHVOXWDGHVDPK¦OOVXSSGUDJXSSE¦UDQVODJEHȴQQHU VLJLRPVWUXNWXUHULQJHOOHURPUHJOHULQJVDPWYLGDYUHJOHULQJDURFKDQGUD Y¦VHQWOLJDI¸U¦QGULQJDUJDUDQYLVQLQJDUVNDWLOOVLWWLQQHK§OOYDUDUHOHYDQWD NRQNUHWDRFKW\GOLJDVDPWIRUPDOLVHUDVJHQRPEHVOXWS§ERODJVVW¦PPD 2PHWWXSSGUDJO¦PQDVLHQ¦JDUDQYLVQLQJVNDGHWL¦JDUDQYLVQLQJHQW\GOLJW IUDPJ§KXUXSSGUDJHWȴQDQVLHUDVUHGRYLVDVRFKI¸OMVXSS

΅Έ8SSGUDJVP§OI¸UERODJPHGV¦UVNLOWEHVOXWDGHVDPK¦OOVXSSGUDJ

9LVVDERODJPHGVWDWOLJW¦JDQGHKDUV¦UVNLOWEHVOXWDGHVDPK¦OOVXSSGUDJ (WWV¦UVNLOWEHVOXWDWVDPK¦OOVXSSGUDJI¸UHOLJJHUQ¦UHWWERODJKDUHWWXSS- GUDJEHVOXWDWDYULNVGDJHQDWWEHGULYDYHUNVDPKHWVRPV\IWDUWLOODWWJHQH- UHUDDQGUDH HNWHU¦QHNRQRPLVNDYNDVWQLQJI¸U¦JDUHQΖYLVVDIDOONDQ YHUNVDPKHWHULQRPUDPHQI¸UHWWV¦UVNLOWEHVOXWDWVDPK¦OOVXSSGUDJGHO- ȴQDQVLHUDVJHQRPDQVODJS§VWDWVEXGJHWHQ)¸UDWWNXQQDXWY¦UGHUDRFK I¸OMDXSSKXUGHV¦UVNLOWEHVOXWDGHVDPK¦OOVXSSGUDJHQXWI¸UVIDVWVW¦OOVL UHOHYDQWDIDOOXSSGUDJVP§O6\IWHWPHGDWWIDVWVW¦OODXSSGUDJVP§OI¸UEROD- gen är att

•V¦NHUVW¦OODDWWGHV¦UVNLOWEHVOXWDGHVDPK¦OOVXSSGUDJHQXWI¸UVY¦O

•W\GOLJJ¸UDNRVWQDGHQI¸UXWI¸UDQGHWDYGHV¦UVNLOWEHVOXWDGHVDPK¦OOV XSSGUDJHQ

9(5. 6$0+(76%(5 7 7(/6()5%2/ $*0('67$7/Ζ*7*$1'(

•P¸MOLJJ¸UDXSSI¸OMQLQJRFKUDSSRUWHULQJWLOOULNVGDJHQRFKDQGUDLQWUHV- VHQWHURFKDWW

•NODUJ¸UDI¸UXWV¦WWQLQJDUQDI¸UGHHNRQRPLVNDP§OHQ

8WJ§QJVSXQNWHUI¸UIDVWVW¦OODQGHDYXSSGUDJVP§O¦UGHOVI¸UHP§OHWI¸U ERODJHWVYHUNVDPKHWGHOVYHUNVDPKHWHQVV\IWHGHWYLOOV¦JDGH¸QVNY¦UGD H HNWHUQDDYERODJHWVYHUNVDPKHW

'§HWWERODJVP¸MOLJKHWHUDWWXWI¸UDHWWV¦UVNLOWEHVOXWDWVDPK¦OOVXSS- GUDJRFKDWWJHQHUHUDDYNDVWQLQJ¦ULQE¸UGHVEHURHQGHVNDIUDPWDJDQGH DYXSSGUDJVP§ORFKHNRQRPLVNDP§OLQRUPDOIDOOHWJHQRPI¸UDVVRPHWW VDPRUGQDWSURMHNW0HGHWWVDPRUGQDWSURMHNWNDQDPELWLRQVQLY§QDYVH- HQGHXSSGUDJVP§OHQY¦JDVPRWGHQNRVWQDGLWHUPHUDYS§YHUNDQS§ULVN RFKDYNDVWQLQJVRPHQYLVVQLY§I¸UHWWXSSGUDJVP§OLQQHE¦U

8SSGUDJVP§OEHVOXWDVDYERODJVW¦PPDQJHQRPHQ¦JDUDQYLVQLQJWLOO ERODJHW8SSI¸OMQLQJDYXSSGUDJVP§OVNHUVDPRUGQDWPHGXSSI¸OMQLQJDY HNRQRPLVNDP§OJHQRPGLDORJPHOODQI¸UHWU¦GDUHI¸U¦JDUHQRFKVW\UHO- VHQVRUGI¸UDQGHG¦UXWIDOOHWJHQWHPRWXSSGUDJVP§OHQ RFKVW\UHOVHQVV\Q S§GHWVDPPDGLVNXWHUDVOLNVRPHYHQWXHOOD§WJ¦UGHUVRPSODQHUDVI¸UDWW Q§P§OHQ

΅Ή(NRQRPLVNDP§OLERODJPHGVWDWOLJW¦JDQGH

JDUHQVV\IWHPHGDWWIDVWVW¦OODHNRQRPLVNDP§O¦UDWW

•V¦NHUVW¦OODY¦UGHVNDSDQGHJHQRPDWWVW\UHOVHRFKI¸UHWDJVOHGQLQJ DUEHWDUPRWO§QJVLNWLJDDPELWL¸VDRFKUHDOLVWLVNDP§O

•XSSQ§NDSLWDOH HNWLYLWHWJHQRPDWWW\GOLJJ¸UDNRVWQDGHQI¸UHJHWNDSLWDO

•K§OODERODJHQVȴQDQVLHOODULVNS§HQULPOLJQLY§

•WLOOI¸UV¦NUD¦JDUHQGLUHNWDYNDVWQLQJJHQRPK§OOEDUDRFKI¸UXWV¦JEDUD XWGHOQLQJDUPHGK¦QV\QWDJHQWLOOERODJHQVIUDPWLGDNDSLWDOEHKRYRFK ȴQDQVLHOODVW¦OOQLQJRFKDWW

•S§HWWVWUXNWXUHUDWV¦WWP¦WDI¸OMDXSSRFKXWY¦UGHUDERODJHQVO¸QVDP- KHWH HNWLYLWHWRFKULVNQLY§

'HHNRQRPLVNDP§OHQGHȴQLHUDVLKXYXGVDNLQRPI¸OMDQGHNDWHJRULHU

•/¸QVDPKHWVP§OWH[DYNDVWQLQJS§RSHUDWLYWNDSLWDODYNDVWQLQJS§HJHW kapital eller rörelsemarginal)

•.DSLWDOVWUXNWXUP§OWH[VNXOGV¦WWQLQJVJUDGHOOHUVROLGLWHW

•8WGHOQLQJVP§OWH[DQGHODYQHWWRYLQVW

(QYLNWLJXWJ§QJVSXQNWYLGIDVWVW¦OODQGHWDYGHHNRQRPLVNDP§OHQ¦U¦JD- UHQVNRVWQDGI¸UHJHWNDSLWDOHIWHUVRPGHQQDNRVWQDG\WWHUVWDYJ¸URP VWDWHQVRP¦JDUHI§UHQULPOLJRFKPDUNQDGVP¦VVLJNRPSHQVDWLRQI¸UGHW ULVNWDJDQGH¦JDQGHWLHWWERODJLQQHE¦U)¸UO¸QVDPKHWVP§OHWXWJ¸UNRVW- QDGHQI¸UHJHWNDSLWDOHWWJROYHIWHUVRPHQDYNDVWQLQJVRPV\VWHPDWLVNW XQGHUVWLJHUNDSLWDONRVWQDGHQLQQHE¦UDWWY¦UGHI¸UVW¸UVI¸UVWDWHQVRP ¦JDUH.RVWQDGHQI¸UHJHWNDSLWDOS§YHUNDU¦YHQGHQRSWLPDODNDSLWDOVWUXN- WXUHQHIWHUVRPGHQEHURUS§UHODWLRQHQPHOODQNRVWQDGHQI¸UHJHWRFK O§QDWNDSLWDOYLGROLNDJUDGHUDYVNXOGV¦WWQLQJ.RVWQDGHQI¸UHJHWNDSLWDO S§YHUNDURFNV§LQGLUHNWXWGHOQLQJVSROLF\QG§GHQQDNRVWQDG¦UHQFHQ- WUDONRPSRQHQWLEHG¸PQLQJHQDYHWWERODJVIUDPWLGDLQYHVWHULQJDU'HVVD LQYHVWHULQJDURFKGHUDVELGUDJWLOOY¦UGHVNDSDQGHW¦ULVLQWXUDYJ¸UDQGH I¸UKXUVWRUGHODYGHJHQHUHUDGHYLQVWHUQDVRPE¸U§WHULQYHVWHUDVRFK G¦UPHGI¸UKXUVWRUDQGHOVRPNDQGHODVXW

$QGUDYLNWLJDXWJ§QJVSXQNWHUVRPDQY¦QGVYLGIDVWVW¦OODQGHWDYP§O¦U DQDO\VDYULVNHURFKP¸MOLJKHWHULQRPGHVMXK§OOEDUKHWVRPU§GHQVRPGHȴ- QLHUDVLSXQNWΆ΄DYGHQPDUNQDGVRPERODJHWYHUNDUS§M¦PI¸UHOVHUPHG DQGUDERODJVDPWDQDO\VDYERODJHWVD ¦UVSODQRFKKLVWRULN)¸UDWWWHVWD N¦QVOLJKHWHQLP§OHQPHGK¦QV\QWLOOROLNDH[WHUQDRFKLQWHUQDIDNWRUHU J¸UVVOXWOLJHQVWUHVVWHVWHU

'HHNRQRPLVNDP§OHQEHVOXWDVDYERODJVVW¦PPDQRFKGRNXPHQWHUDV GLUHNWLVW¦PPRSURWRNROOHW%HVOXWDGHHNRQRPLVNDP§OJ¦OOHUWLOOGHVVQ\D HOOHUI¸U¦QGUDGHP§OEHVOXWDVDYERODJVVW¦PPD8SSI¸OMQLQJVNHUJHQRP GLDORJPHOODQI¸UHWU¦GDUHI¸U¦JDUHQRFKVW\UHOVHQVRUGI¸UDQGHG¦UXWIDOOHW JHQWHPRWGHHNRQRPLVNDP§OHQRFKVW\UHOVHQVV\QS§GHWVDPPDGLVNX- WHUDVOLNVRPHYHQWXHOOD§WJ¦UGHUVRPSODQHUDVI¸UDWWQ§P§OHQLHWWIUDP- §WEOLFNDQGHSHUVSHNWLY6NXOOH\WWUHI¸UXWV¦WWQLQJDUVRPWLOOH[HPSHOU¦QWH- O¦JHRFKO¸QVDPKHWS§EUDQVFKQLY§I¸U¦QGUDVVLJQLȴNDQWRFKYDUDNWLJW NDQ¦YHQEHKRYHWDYHQUHYLVLRQDYP§OHQGLVNXWHUDV

΅Ί5LNWOLQMHU

΅Ί΄([WHUQUDSSRUWHULQJ /HGRUGI¸UI¸UYDOWQLQJHQDYGHVWDWOLJW¦JGDERODJHQ¦U¸SSHQKHWDNWLYW ¦JDQGHVDPWRUGQLQJRFKUHGD'HVWDWOLJW¦JGDERODJHQ¦JV\WWHUVW

101

Skr. 2015/16:140

Bilaga

JHPHQVDPWDYVYHQVNDIRONHWYLONHWVW¦OOHUNUDYS§HQ¸SSHQRFKSURIHV- VLRQHOOLQIRUPDWLRQVJLYQLQJ'HVWDWOLJW¦JGDERODJHQVNDXW¸YHUJ¦OODQGH UHGRYLVQLQJVODJVWLIWQLQJRFKJRGUHGRYLVQLQJVVHGLWLOO¦PSOLJDGHODUSUH- VHQWHUD§UVUHGRYLVQLQJNYDUWDOVUDSSRUWHUVDPWERNVOXWVNRPPXQLN«HQOLJW GHUHJOHUVRPJ¦OOHUI¸UPDUNQDGVQRWHUDGHERODJ

5HJHULQJHQVQXJ¦OODQGHULNWOLQMHUI¸UH[WHUQUDSSRUWHULQJI¸UI¸UHWDJ PHGVWDWOLJW¦JDQGHEHVOXWDGHVGHQ΅ΌQRYHPEHU΅ Ί5DSSRUWHULQJHQ VNDGHOVJHHQJRGEHVNULYQLQJDYGHVWDWOLJW¦JGDERODJHQVYHUNVDPKHW GHOVXWJ¸UDXQGHUODJI¸UNRQWLQXHUOLJXSSI¸OMQLQJRFKXWY¦UGHULQJDYEROD- JHQVYHUNVDPKHWRFKXSSVDWWDP§O5LNWOLQMHUQDLQQHK§OOHUEODQGDQQDW LQIRUPDWLRQVNUDYDYVHHQGHK§OOEDUKHWVLQIRUPDWLRQVHQHGDQXQGHUΆ 5HJHULQJHQKDUK¸JWVW¦OOGDDPELWLRQHUS§RPU§GHWH[WHUQUDSSRUWHULQJ ΖULNWOLQMHUQDVW¦OOVW\GOLJDNUDYS§UDSSRUWHULQJRFKUHGRYLVQLQJDYEROD- JHQVDUEHWHPHGK§OOEDUWI¸UHWDJDQGH5HJHULQJHQVHUNUDYHWS§K§OOEDU- KHWVUHGRYLVQLQJVRPHWWYHUNW\JI¸UJRGWUDQVSDUHQV%RODJPHGVWDWOLJW ¦JDQGHKDUHWWXW¸NDWLQIRUPDWLRQVNUDYI¸UK§OOEDUKHWVUHGRYLVQLQJHQOLJW ULNWOLQMHUQDRFKVNDG¦UI¸UEODQGDQQDWWLOO¦PSD*5ΖVLQWHUQDWLRQHOODULNWOLQ- MHUI¸UK§OOEDUKHWVUHGRYLVQLQJYLGSXEOLFHULQJDYK§OOEDUKHWVUHGRYLVQLQJHQ

΅Ί΅(UV¦WWQLQJWLOOOHGDQGHEHIDWWQLQJVKDYDUH 5HJHULQJHQVQXJ¦OODQGHULNWOLQMHUI¸UDQVW¦OOQLQJVYLOONRUI¸UOHGDQGHEHIDWW- QLQJVKDYDUHLI¸UHWDJPHGVWDWOLJW¦JDQGHEHVOXWDGHVGHQ΅DSULO΅ Ό 5LPOLJDHUV¦WWQLQJDU¦UYLNWLJWI¸UI¸UWURHQGHWI¸UQ¦ULQJVOLYHWLVWRUWRFK XWJ¸UI¸UUHJHULQJHQHQFHQWUDOGHOLERODJVVW\UQLQJHQ'HW¦UVW\UHOVHQV DQVYDUDWWIDVWVW¦OODHUV¦WWQLQJWLOOGHQYHUNVW¦OODQGHGLUHNW¸UHQ'HW¦UYLN- WLJWDWWVW\UHOVHUQDEHKDQGODUIU§JRURPHUV¦WWQLQJWLOOGHOHGDQGHEHIDWW- QLQJVKDYDUQDS§HWWPHGYHWHWDQVYDUVIXOOWRFKWUDQVSDUHQWV¦WWRFKDWW VW\UHOVHUQDI¸UV¦NUDUVLJRPDWWGHQWRWDODHUV¦WWQLQJHQ¦UULPOLJRFKY¦O DYY¦JG'HQVND¦YHQYDUDNRQNXUUHQVNUDIWLJWDNEHVW¦PGRFK¦QGDP§OV HQOLJVDPWELGUDWLOOHQJRGHWLNRFKI¸UHWDJVNXOWXU(UV¦WWQLQJHQVNDLQWHYDUD O¸QHOHGDQGHLI¸UK§OODQGHWLOOM¦PI¸UEDUDERODJXWDQSU¦JODVDYP§WWIXOOKHW 'HVVDHUV¦WWQLQJVSULQFLSHUVND¦YHQYDUDY¦JOHGDQGHI¸U¸YULJDDQVW¦OOGD

΅ 2PVW\UHOVHQ

΅ ΄6W\UHOVHQVDQVYDU 6W\UHOVHQDQVYDUDUI¸UDWWGHERODJG¦UVWDWHQKDU¦JDULQWUHVVHQVN¸WVI¸UH- G¸POLJWLQRPGHUDPDUVRPODJVWLIWQLQJHQERODJHWVERODJVRUGQLQJHYHQ- WXHOOD¦JDUDQYLVQLQJDURFKVWDWHQV¦JDUSROLF\JHU(QGHOLDUEHWHWPHGDWW V¦NHUVW¦OODDWWYHUNVDPKHWHQ§WQMXWHUR HQWOLJWI¸UWURHQGH¦UDWWIDVWVW¦OOD I¸UYHUNVDPKHWHQUHOHYDQWDSROLF\GRNXPHQWV§VRPHQXSSI¸UDQGHNRG VRPEODQGDQQDWV¦NHUVW¦OOHUDWWJRGKXVK§OOQLQJVNHUPHGVDPWOLJDUHVXU- VHULYHUNVDPKHWHQRFKDWWPLVVEUXNLQWHVNHUDYGHQV¦UVW¦OOQLQJGHWNDQ LQQHE¦UDDWWYDUDHWWERODJPHGVWDWOLJW¦JDQGHRFKDWW§UOLJHQXWY¦UGHUD J¦OODQGHSROLF\GRNXPHQWRFKWLOOK¸UDQGHSURFHVVHUI¸UXSSI¸OMQLQJRFK UHJHOHIWHUOHYQDG

΅ ΅6W\UHOVHQRPLQHULQJVSURFHVVHQ 5HJHULQJHQVP§O¦UDWWVW\UHOVHUQDVNDKDK¸JNRPSHWHQVVRP¦UY¦O DQSDVVDGWLOOUHVSHNWLYHERODJVYHUNVDPKHWVLWXDWLRQRFKIUDPWLGDXWPD- QLQJDU/HGDP¸WHUQDI¸UY¦QWDVKDHQK¸JJUDGDYLQWHJULWHWVRPPRWVYDUDU GHNUDYS§JRWWRPG¸PHVRPI¸UY¦QWDVDYI¸UHWU¦GDUHI¸UVWDWHQ

För de bolag med statligt ägande som inte är marknadsnoterade ersät-

WHUGHQHGDQDQJLYQDSULQFLSHUQD.RGHQVUHJOHULGHQGHOGHDYVHUEHUHG- QLQJDYEHVOXWRPQRPLQHULQJDYVW\UHOVHOHGDP¸WHURFKUHYLVRUHU

)¸UERODJPHGVWDWOLJW¦JDQGHWLOO¦PSDVHQKHWOLJDRFKJHPHQVDPPD SULQFLSHUI¸UHQVWUXNWXUHUDGVW\UHOVHQRPLQHULQJVSURFHVV6\IWHW¦UDWW V¦NHUVW¦OODHQH HNWLYNRPSHWHQVI¸UV¸UMQLQJWLOOERODJHQVVW\UHOVHUΖPDUN- QDGVQRWHUDGHERODJG¦UVWDWHQKDUHWWEHW\GDQGH¦JDULQWUHVVHXWVHUHOOHU QRPLQHUDUVWDWHQHQOHGDPRWWLOOUHVSHNWLYHYDOEHUHGQLQJ9DOEHUHGQLQJHQ

är i första hand ett beredande organ för bolagsstämman i nominerings-

IU§JRU 6W\UHOVHQRPLQHULQJVSURFHVVHQLQRP5HJHULQJVNDQVOLHWNRRUGLQHUDVDY

1¦ULQJVGHSDUWHPHQWHW)¸UYDUMHERODJDQDO\VHUDVNRPSHWHQVEHKRYHWXWL- IU§QERODJHWVYHUNVDPKHWVLWXDWLRQRFKIUDPWLGDXWPDQLQJDUUHVSHNWLYH VW\UHOVHQVVDPPDQV¦WWQLQJRFKJHQRPI¸UGDVW\UHOVHXWY¦UGHULQJDU'¦UHI- WHUIDVWVW¦OOVHYHQWXHOODUHNU\WHULQJVEHKRYRFKUHNU\WHULQJVDUEHWHWLQOHGV

΅ Ά6W\UHOVHQVVDPPDQV¦WWQLQJ 8WJ§QJVSXQNWHQI¸UYDUMHQRPLQHULQJDYHQVW\UHOVHOHGDPRWVNDYDUDNRP- SHWHQVEHKRYHWLUHVSHNWLYHERODJVVW\UHOVH'HW¦UYLNWLJWDWWVW\UHOVHQV VDPPDQV¦WWQLQJ¦UV§GDQDWWVW\UHOVHQDOOWLGKDUV§GDQEUDQVFKNXQVNDS HOOHUDQQDQNRPSHWHQVVRP¦UGLUHNWUHOHYDQWI¸UERODJHW¦YHQQ¦UEROD- JHWXWYHFNODVRFKRPY¦UOGHQI¸U¦QGUDV+§OOEDUWI¸UHWDJDQGH¦UHQYLN- WLJIU§JDI¸UVWDWHQVRP¦JDUHRFKGHWNU¦YVDWWVW\UHOVHQKDUI¸UP§JDDWW

DUEHWDVWUDWHJLVNWLQRPRPU§GHW)¸UDWWNRPPDLIU§JDI¸UHWWVW\UHOVH- XSSGUDJIRUGUDVHQK¸JNRPSHWHQVLQRPUHOHYDQWO¸SDQGHD ¦UVYHUNVDP- KHWD ¦UVXWYHFNOLQJEUDQVFKNXQVNDSȴQDQVLHOODIU§JRUHOOHULQRPDQGUD UHOHYDQWDRPU§GHQ'¦UXW¸YHUNU¦YVHQVWDUNLQWHJULWHWRFKI¸UP§JDDWW VHWLOOERODJHWVE¦VWD9DUMHVW\UHOVHOHGDPRWVNDNXQQDJ¸UDVM¦OYVW¦QGLJD EHG¸PQLQJDUDYERODJHWVYHUNVDPKHW

)¸UDWWXSSQ§H HNWLYDVW\UHOVHUE¸UDQWDOHWOHGDP¸WHUYDUDVH[WLOO§WWD SHUVRQHU5HJHULQJHQVDYVLNW¦UDWWHQGDVWKDRUGLQDULHOHGDP¸WHULVW\- UHOVHUQDRFKLQJDVXSSOHDQWHU9LGEHKRYNDQHQYLFHVW\UHOVHRUGI¸UDQGH XWVHVDYERODJVVW¦PPDQ6DPPDQV¦WWQLQJHQDYYDUMHVW\UHOVHVNDRFNV§ YDUDV§GDQDWWEDODQVXSSQ§VDYVHHQGHEDNJUXQGNRPSHWHQVRPU§GH HUIDUHQKHWRFKN¸Q9LGVDPPDQV¦WWQLQJHQVND¦YHQP§QJIDOGVDVSHNWHU V§VRPHWQLVNRFKNXOWXUHOOEDNJUXQGY¦JDVLQ5HJHULQJHQHIWHUVWU¦YDUHQ M¦PQN¸QVI¸UGHOQLQJRFKP§OV¦WWQLQJHQ¦UDWWDQGHOHQNYLQQRUUHVSHNWLYH P¦QVNDYDUDPLQVW·SURFHQW

8UYDOHWDYOHGDP¸WHUJ¸UVXWLIU§QHQEUHGUHNU\WHULQJVEDVLV\IWHDWW WDWLOOYDUDS§NRPSHWHQVHQKRVV§Y¦ONYLQQRURFKP¦QVRPKRVSHUVR- QHUPHGROLNDEDNJUXQGRFKHUIDUHQKHWHU'LVNULPLQHULQJVRPKDUVDP- EDQGPHGN¸QN¸QV¸YHUVNULGDQGHLGHQWLWHWHOOHUXWWU\FNHWQLVNWLOOK¸ULJ- KHWUHOLJLRQHOOHUDQQDQWURVXSSIDWWQLQJIXQNWLRQVKLQGHUVH[XHOOO¦JJQLQJ HOOHU§OGHUI§ULQWHI¸UHNRPPD1¦USURFHVVHQDYVOXWDWVVNDJMRUGDQRPL- QHULQJDUR HQWOLJJ¸UDVHQOLJW.RGHQ*HQRPHWWHQKHWOLJWRFKVWUXNWXUHUDW DUEHWVV¦WWWLOOI¸UV¦NUDVNYDOLWHWLKHODQRPLQHULQJVDUEHWHW

΅ ·6W\UHOVHOHGDP¸WHUVREHURHQGH 9DGJ¦OOHUVW\UHOVHOHGDP¸WHUVREHURHQGHȴQQVHQOLJWSXQNWHQ΅ ΆRYDQ HWWJUXQGO¦JJDQGHNUDYDWWHQOHGDPRWVNDEHVLWWDHQK¸JJUDGDYLQWHJUL- WHW(QOHGDPRWI§ULQWHVW§LV§GDQWEHURHQGHI¸UK§OODQGHWLOOERODJHWHOOHU GHVVOHGQLQJDWWGHQQDVM¦OYVW¦QGLJKHWNDQLIU§JDV¦WWDV(QDYYLNHOVHLI¸U- K§OODQGHWLOO.RGHQDYVHHQGHVW\UHOVHOHGDP¸WHUVREHURHQGH¦UDWWVW\UHO- VHOHGDP¸WHUVREHURHQGHLI¸UK§OODQGHWLOOVWDWHQVRPVW¸UUH¦JDUHVDPW LI¸UK§OODQGHWLOOERODJHWRFKERODJVOHGQLQJHQLQWHUHGRYLVDV.RGHQWDU KXYXGVDNOLJHQVLNWHS§ERODJPHGHWWVSULWW¦JDQGH6N¦OHWWLOO.RGHQVNUDY LGHWWDK¦QVHHQGH¦ULKXYXGVDNI¸UDWWVN\GGDPLQRULWHWV¦JDUHΖVWDWOLJW helägda bolag samt i statligt delägda bolag med få ägare saknas därför skäl

DWWUHGRYLVDGHQQDIRUPDYREHURHQGHΖPDUNQDGVQRWHUDGHERODJG¦UVWD- WHQKDUHWW¦JDULQWUHVVHUHGRYLVDVGRFNVW¦PPRYDOGDVW\UHOVHOHGDP¸WHUV REHURHQGHLI¸UK§OODQGHWLOOV§Y¦OERODJHWVRPGHO¦JDUHQVWDWHQ

΅ Έ6W\UHOVHQVRUGI¸UDQGH 6W\UHOVHQVRUGI¸UDQGHY¦OMVDYERODJVVW¦PPDQ6W\UHOVHRUGI¸UDQGHQV V¦UVNLOGDUROOEHKDQGODVL.RGHQRFKDNWLHERODJVODJHQ

'HV¦UVNLOGDXSSJLIWHUVRPVW\UHOVHRUGI¸UDQGHQVNDKDLVW\UHOVHDUEHWHW SUHFLVHUDVLDUEHWVRUGQLQJHQI¸UVW\UHOVHQ(QV§GDQV¦UVNLOGXSSJLIWVRP §OLJJHUVW\UHOVHRUGI¸UDQGHQ¦UGHWV§NDOODGHVDPRUGQLQJVDQVYDUHW1¦U ERODJHWVW§ULQI¸UV¦UVNLOWYLNWLJDDYJ¸UDQGHQVNDVW\UHOVHQJHQRPVW\UHOVH- RUGI¸UDQGHQVNULIWOLJHQVDPRUGQDVLQV\QPHGI¸UHWU¦GDUHI¸U¦JDUHQ'HW ¦UVW\UHOVHQVRPKDUDWWWDLQLWLDWLYWLOORFKEHG¸PDLYLONDIDOOVDPRUGQLQJ VNDVNHJHQRPVW\UHOVHRUGI¸UDQGHQLQI¸UHWWYLVVWVW\UHOVHEHVOXW

΅ Ή6W\UHOVHQVDUEHWVIRUPHU 'HW¦UYDUMHVW\UHOVHVDQVYDUDWWEHG¸PDEHKRYHWDYDWWLQU¦WWDV¦UVNLOGD XWVNRWWΖGHIDOOXWVNRWWLQU¦WWDVVND.RGHQVSULQFLSHUYDUDY¦JOHGDQGHI¸U GHVVDUEHWHYHQL¸YULJWVND.RGHQVSULQFLSHUYDUDY¦JOHGDQGHI¸UVW\UHO- VHQVDUEHWVIRUPHUΖERODJPHGVWDWOLJW¦JDQGHE¸UȴUPDWHFNQLQJVU¦WWHQ HQEDUWXW¸YDVDYWY§HOOHUȵHUDSHUVRQHULI¸UHQLQJRFKG¦UPLQVWHQDYȴU- PDWHFNQDUQD¦UVW\UHOVHOHGDPRWHOOHUYHUNVW¦OODQGHGLUHNW¸U

΅ Ί9HUNVW¦OODQGHGLUHNW¸U (QDYVW\UHOVHQVYLNWLJDVWHXSSJLIWHU¦UDWWXWVHXWY¦UGHUDRFKYLGEHKRY HQWOHGLJDGHQYHUNVW¦OODQGHGLUHNW¸UHQ(QOLJW.RGHQNDQYHUNVW¦OODQGH GLUHNW¸UHQLQJ§LVW\UHOVHQPHQI§ULQWHYDUDGHVVRUGI¸UDQGH5HJHULQJHQ DQVHUDWWGHW¦UYLNWLJWDWWV¦UVNLOMDVW\UHOVHQVRFKYHUNVW¦OODQGHGLUHNW¸- UHQVUROOHURFKG¦UI¸UVNDLQWHYHUNVW¦OODQGHGLUHNW¸UHQYDUDOHGDPRWL VW\UHOVHQ

΅ 8WY¦UGHULQJDYVW\UHOVHUQD 6W\UHOVHQVDUEHWHVNDXWY¦UGHUDV§UOLJHQ(QOLJW.RGHQ¦UGHWVW\UHOVHRUG- I¸UDQGHQVXSSJLIWDWWVHWLOODWWXWY¦UGHULQJHQJHQRPI¸UVRFKDWWYDOEHUHG- QLQJHQLQIRUPHUDVRPXWY¦UGHULQJHQVUHVXOWDW

ΖGHVWDWOLJWKHO¦JGDERODJHQVND5HJHULQJVNDQVOLHWLQIRUPHUDVRPXWY¦U- GHULQJHQVUHVXOWDWΖ5HJHULQJVNDQVOLHWVDUEHWHPHGVW\UHOVHQRPLQHULQJV- SURFHVVHQLQJ§UGHVVXWRPHQO¸SDQGHHJHQXWY¦UGHULQJDYVDPWOLJDVWDW- OLJW¦JGDERODJVVW\UHOVHU

9(5. 6

$0+(76%(5 7 7(/6()5%2/ $*0('67

$7/Ζ*7*$1'(

102

Skr. 2015/16:140

Bilaga

΅ Ό6W\UHOVHQVDUYRGHQ 6W\UHOVHOHGDP¸WHUXSSE¦UHUV¦WWQLQJI¸UGHQDUEHWVLQVDWVRFKGHWDQVYDU VRPVW\UHOVHXSSGUDJHWLQQHE¦U6W\UHOVHRUGI¸UDQGHVHYHQWXHOOYLFH VW\UHOVHRUGI¸UDQGHVRFK¸YULJDOHGDP¸WHUVDUYRGHQEHVOXWDVDYERODJV- VW¦PPDQYHQDUYRGHQWLOOVW\UHOVHOHGDP¸WHUVRPDUEHWDULQRPDYVW\UHO- VHQV¦UVNLOWLQU¦WWDWXWVNRWWVNDEHVOXWDVS§ERODJVVW¦PPD)¸UDWWXWVNRWWV- DUYRGHULQJVNDXWJ§VNDDUEHWHWLXWVNRWWHWYDUDDYEHW\GDQGHRPIDWWQLQJ 9LGSHULRGHUDYK¸JDUEHWVEHODVWQLQJNDQXWVNRWWVDUYRGHULQJHQDQSDV- VDVXQGHUEHJU¦QVDGWLG7LOODQVW¦OOGDL5HJHULQJVNDQVOLHWVRP¦UVW\UHO- VHOHGDP¸WHULERODJPHGVWDWOLJW¦JDQGHXWJ§UVRPUHJHOLQJHWVW\UHOVH HOOHUXWVNRWWVDUYRGHIU§QERODJHW$UYRGHNDQGRFNLXQGDQWDJVIDOOXWJ§WLOO DQVW¦OOGL5HJHULQJVNDQVOLHWHIWHUEHVOXWS§ERODJVVW¦PPD

2PVW\UHOVHHOOHUXWVNRWWVDUYRGHIDNWXUHUDVDYOHGDPRWLQRPUDPHQI¸U Q¦ULQJVYHUNVDPKHWEHGULYHQLHQVNLOGȴUPDPHG)VNDWWVHGHOHOOHUERODJ VNDGHWLVDPEDQGPHGDWWVW¦PPREHVOXWHWRPDUYRGHQEHKDQGODVXSSO\- VDVRPDWWS§EHVOXWDGHDUYRGHQWLOONRPPHUVRFLDODDYJLIWHUHQOLJWODJVRP XWEHWDODVWLOOVW\UHOVHOHGDPRWHQVHQVNLOGDȴUPDHOOHUERODJ$YWDOPHGVW\- UHOVHOHGDPRWVHQVNLOGDȴUPDPHG)VNDWWVHGHOHOOHUERODJRPIDNWXUHULQJ DYVW\UHOVHRFKXWVNRWWVDUYRGHVNDYDUDNRVWQDGVQHXWUDOWI¸UGHWXWEHWD- ODQGHERODJHW

'HWVNDXQGYLNDVDWWVW\UHOVHOHGDPRWHOOHUVW\UHOVHVXSSOHDQWDQOLWDVVRP NRQVXOWLERODJHWRFKG¦UPHGHUK§OOHUNRQVXOWDUYRGHXW¸YHUVW\UHOVHDUYR- GHW2PV§¦QG§VNHUVNDXSSGUDJHWSU¸YDVDYVW\UHOVHQLYDUMHHQVNLOWIDOO YDUDNODUWDYVNLOMEDUWIU§QGHWRUGLQDULHVW\UHOVHXSSGUDJHWDYJU¦QVDWLWLG RFKUHJOHUDWLDYWDOPHOODQERODJHWRFKOHGDPRWHQ3ULQFLSHUQDI¸UNRQVXO- WDUYRGHQVNDXQGHUVW¦OODVERODJVVW¦PPDQVEHVOXWLVW\UHOVHQVI¸UVODJWLOO ULNWOLQMHUI¸UHUV¦WWQLQJWLOOOHGDQGHEHIDWWQLQJVKDYDUH

ΖQI¸UEHVOXWS§VW¦PPDQRPVW\UHOVHQVDUYRGHQVNDHQDQDO\VJ¸UDVG¦U DUYRGHQDVQLY§M¦PI¸UVPHGDUYRGHQDLDQGUDM¦PI¸UEDUDERODJ$UYRGHQD VNDYDUDNRQNXUUHQVNUDIWLJDPHQLQWHPDUNQDGVOHGDQGH'HWȴQQVLQJHW VRPKLQGUDUDWWERODJVVW¦PPDQEHVOXWDURPHUV¦WWQLQJWLOODUEHWVWDJDU- UHSUHVHQWDQWHU3ULQFLSHQI¸UERODJPHGVWDWOLJW¦JDQGH¦UGRFNDWWV§GDQ HUV¦WWQLQJLQWHXWJ§U

Ά+§OOEDUWI¸UHWDJDQGH

Ά΄6\IWHRFKGHȴQLWLRQ

ΖV\IWHDWWIU¦PMDHQO§QJVLNWLJWK§OOEDUY¦UGHWLOOY¦[WLERODJHQPHGVWDWOLJW ¦JDQGHLQWHJUHUDVK§OOEDUWI¸UHWDJDQGHL¦JDUVW\UQLQJHQ%RODJPHGVWDW- OLJW¦JDQGHVNDDJHUDI¸UHG¸POLJWLQRPRPU§GHWK§OOEDUWI¸UHWDJDQGHRFK L¸YULJWDJHUDS§HWWV¦WWV§DWWGH§WQMXWHUR HQWOLJWI¸UWURHQGH 5HJHULQJHQVDUEHWHPHGK§OOEDUWI¸UHWDJDQGHXWJ§UIU§Q%UXQGWODQGNRP- PLVVLRQHQVXUVSUXQJOLJDGHȴQLWLRQDYEHJUHSSHWK§OOEDUXWYHFNOLQJIU§Q ΄Ό ΊEn hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov

XWDQDWW¦YHQW\UDNRPPDQGHJHQHUDWLRQHUVP¸MOLJKHWHUDWWWLOOIUHGVVW¦OODVLQD EHKRYHållbart företagande innefattar områdena mänskliga rättighe-

WHUDUEHWVYLOONRUPLOM¸DQWLNRUUXSWLRQRFKD ¦UVHWLNVDPWM¦PVW¦OOGKHW RFKP§QJIDOG%RODJHQVDQVYDUVWDJDQGHLQRPRPU§GHWK§OOEDUWI¸UHWD- JDQGHELGUDUWLOOGHUDVNRQNXUUHQVNUDIW(QLQWHJUHULQJDYK§OOEDUKHWVIU§JRU LYHUNVDPKHWHQ¦UG¦UPHGHQVM¦OYNODUGHOLHQO§QJVLNWLJD ¦UVVWUDWHJLRFK D ¦UVXWYHFNOLQJ8SSI¸OMQLQJDYERODJHWVDUEHWHPHGK§OOEDUWI¸UHWDJDQGH sker integrerat med övriga ägarfrågor genom dialog mellan företrädare för

¦JDUHQRFKERODJHW

Ά΅)¸UHG¸POLJWDJHUDQGH

Ά΅΄ΖQOHGQLQJ

Bolagen med statligt ägande ska agera föredömligt inom hållbart före- tagande vilket framför allt innebär att bolagen ska

•DUEHWDVWUDWHJLVNWLQWHJUHUDIU§JRUQDLVLQD ¦UVVWUDWHJLRFKIDVWVW¦OOD VWUDWHJLVNDK§OOEDUKHWVP§O

•DJHUDWUDQVSDUHQWLIU§JRUVRPU¸UY¦VHQWOLJDULVNHURFKP¸MOLJKHWHURFK I¸UDHQDNWLYGLDORJPHGERODJHWVLQWUHVVHQWHULVDPK¦OOHW

•VDPDUEHWDPHGDQGUDERODJRFKUHOHYDQWDRUJDQLVDWLRQHUVDPW

•HIWHUOHYDLQWHUQDWLRQHOODULNWOLQMHUS§RPU§GHW

3XQNWHUQDHQOLJWRYDQSUHFLVHUDVQ¦UPDUHLΆ΅΅ȂΆ΅Έ

5HJHULQJHQDQVHUDWWDUEHWHWPHGPLOM¸RFKNOLPDW¦UYLNWLJWRFKYHUNDUI¸U DWWGHDYULNVGDJHQEHVOXWDGHJHQHUDWLRQVP§OHWRFKPLOM¸NYDOLWHWVP§OHQ VNDXSSQ§V%RODJPHGVWDWOLJW¦JDQGHVNDDJHUDI¸UHG¸POLJWLQRPPLOM¸-

9(5. 6$0+(76%(5 7 7(/6()5%2/ $*0('67$7/Ζ*7*$1'(

området vilket bland annat innebär att bolagen bör sträva efter minskad

NOLPDWRFKPLOM¸S§YHUNDQJHQRPHQK§OOEDURFKJLIWIULUHVXUVDQY¦QGQLQJ 'HW¸YHUJULSDQGHP§OHWI¸UUHJHULQJHQVP§QJIDOGVDUEHWH¦UDWWVNDSD Y¦UGHI¸UGHWVYHQVNDVDPK¦OOHWJHQRPDWWWLOOYDUDWDNRPSHWHQVRFKHUID- UHQKHWIU§QKHODVDPK¦OOHW'LVNULPLQHULQJVRPKDUVDPEDQGPHGN¸Q N¸QV¸YHUVNULGDQGHLGHQWLWHWHOOHUXWWU\FNHWQLVNWLOOK¸ULJKHWUHOLJLRQHOOHU DQQDQWURVXSSIDWWQLQJIXQNWLRQVKLQGHUVH[XHOOO¦JJQLQJHOOHU§OGHUI§U LQWHI¸UHNRPPDLI¸UK§OODQGHWLOOYDUHVLJDQVW¦OOGDD ¦UVSDUWQHUVNXQGHU RFKOHYHUDQW¸UHUHOOHUDQGUDVRPERODJHQNRPPHULNRQWDNWPHG%RODJ PHGVWDWOLJW¦JDQGHVNDEHDNWDP§QJIDOGVDVSHNWHULVLQYHUNVDPKHWRFK

SHUVRQDOSROLWLN

Bolag med statligt ägande ska vara föredömen i jämställdhetsarbe-

WHW5HJHULQJHQVHUGHWVRPHQIRUWO¸SDQGHRFKDQJHO¦JHQXSSJLIWDWWGHQ NRPSHWHQVRFKHUIDUHQKHWVRPV§Y¦ONYLQQRUVRPP¦QEHVLWWHUWDVWLOO YDUD'HWJ¦OOHULQWHPLQVWYLGWLOOV¦WWQLQJDUS§FKHIVQLY§LERODJHQ5HJHU- ingen anser det vara av stor vikt att öka andelen kvinnor i företagsledande

VW¦OOQLQJ3UHFLVVRPVWDWHQVRP¦JDUHDJHUDUI¸UM¦PVW¦OOGDVW\UHOVHU¦U GHWDQJHO¦JHWDWWERODJPHGVWDWOLJW¦JDQGHGULYHUXWYHFNOLQJHQPRWHQ EDODQVHUDGN¸QVI¸UGHOQLQJS§I¸UHWDJVOHGDQGHEHIDWWQLQJDU%RODJPHG statligt ägande ska i övrigt arbeta aktivt med jämställdhetsfrågor i hela sin

YHUNVDPKHW (WWV¦WWDWWDJHUDI¸UHG¸POLJWLQRPRPU§GHQDDQWLNRUUXSWLRQRFKD ¦UVH- WLN¦UDWWI¸OMDDYΖQVWLWXWHW0RW0XWRUIDVWVW¦OOG.RGRPJ§YRUEHO¸QLQJDURFK DQGUDI¸UP§QHULQ¦ULQJVOLYHW

Ά΅΅$UEHWDVWUDWHJLVNW 'HW¦UYLNWLJWDWWERODJXWLIU§QVLQEUDQVFKRFKGHPDUNQDGHUGHYHUNDUS§ LGHQWLȴHUDURFKKDQWHUDUULVNHURFKD ¦UVP¸MOLJKHWHULQRPRPU§GHWK§OO- EDUWI¸UHWDJDQGH%RODJPHGVWDWOLJW¦JDQGHVNDKDHQJHQRPW¦QNWRFK I¸UDQNUDGSROLF\RFKVWUDWHJLVDPWIDVWVW¦OOGDVWUDWHJLVNDP§OLQRPRPU§- GHWK§OOEDUWI¸UHWDJDQGH0§OHQVNDYDUDI§RFK¸YHUJULSDQGHUHOHYDQWD I¸UERODJHWVD ¦UVYHUNVDPKHWRFKK§OOEDUKHWVXWPDQLQJDURFKLI¸UHNRP- PDQGHIDOOYDUDUHOHYDQWDI¸UERODJHWVV¦UVNLOWEHVOXWDGHVDPK¦OOVXSSGUDJ 0§OHQVND¦YHQYDUDO§QJVLNWLJDXWPDQDQGHXSSI¸OMQLQJVEDUDVDPWW\GOLJD RFKHQNODDWWNRPPXQLFHUD'HW¦UVW\UHOVHQVDQVYDUDWWIDVWVW¦OODP§ORFK VWUDWHJLI¸UERODJHWVDUEHWHLQRPK§OOEDUWI¸UHWDJDQGH

Ά΅Ά$JHUDWUDQVSDUHQW *HQRPDWWI¸UDHQ¸SSHQRFKNRQVWUXNWLYGLDORJPHGVLQDYLNWLJDVWHLQWUHV- VHQWHUDJHUDUERODJHQPHGVWDWOLJW¦JDQGHWUDQVSDUHQWDYVHHQGHULVNHURFK P¸MOLJKHWHULQRPRPU§GHWK§OOEDUWI¸UHWDJDQGHVDPWKXUERODJHWDUEHWDU I¸UDWWKDQWHUDGHVVD9LGDUHVNDERODJPHGVWDWOLJW¦JDQGHNRPPXQLFHUD VLWWDUEHWHPHGK§OOEDUWI¸UHWDJDQGHV§Y¦OH[WHUQWVRPLQWHUQWΖUHJHU- LQJHQVULNWOLQMHUI¸UH[WHUQUDSSRUWHULQJEHVOXWDGH΅ ΊVW¦OOVW\GOLJDNUDY S§UDSSRUWHULQJRFKUHGRYLVQLQJDYERODJHQVDUEHWHPHGK§OOEDUWI¸UHWD- JDQGH

Ά΅·6DPDUEHWD ΖV\IWHDWWIU¦PMDNXQVNDSV¸YHUI¸ULQJRFKH HNWLYLWHWLDUEHWHWLQRPRPU§- det hållbart företagande förväntas bolag med statligt ägande bedriva ett aktivt arbete inom området såväl i den egna verksamheten som i samar-

EHWHPHGD ¦UVSDUWQHUVNXQGHUOHYHUDQW¸UHURFK¸YULJDLQWUHVVHQWHU

Ά΅Έ(IWHUOHYDLQWHUQDWLRQHOODULNWOLQMHU

Bolag med statligt ägande ska arbeta för efterlevnad av internationella

ULNWOLQMHUNULQJPLOM¸K¦QV\QP¦QVNOLJDU¦WWLJKHWHUDUEHWVYLOONRUDQWLNRU- UXSWLRQRFKD ¦UVHWLN5HJHULQJHQKDULGHQWLȴHUDWI¸OMDQGHLQWHUQDWLR- QHOODSULQFLSHURFKULNWOLQMHUVRPY¦VHQWOLJDDWWI¸OMDI¸UERODJPHGVWDWOLJW ¦JDQGHGHWLRSULQFLSHUQDL)1V*OREDO&RPSDFW)1VY¦JOHGDQGHSULQFL- SHUI¸UI¸UHWDJRFKP¦QVNOLJDU¦WWLJKHWHUVDPW2(&'VULNWOLQMHUI¸UPXOWL- QDWLRQHOODI¸UHWDJ'HVVDSULQFLSHURFKULNWOLQMHUE\JJHUS§LQWHUQDWLRQHOOD NRQYHQWLRQHURFKDYWDORFKKDUIRUPXOHUDWVLVDPDUEHWHPHOODQVWDWHU I¸UHWDJDUEHWVWDJDURUJDQLVDWLRQHURFKDQGUDLQWUHVVHQWHULV\IWHDWWJH Q¦ULQJVOLYHWY¦JOHGQLQJLKDQWHULQJDYULVNHURFKD ¦UVP¸MOLJKHWHULQRP RPU§GHWI¸UK§OOEDUWI¸UHWDJDQGH

%LODJD΄ 5LNWOLQMHUI¸UH[WHUQUDSSRUWHULQJ

%LODJD΅ 5LNWOLQMHUI¸UDQVW¦OOQLQJVYLOONRUI¸UOHGDQGHEHIDWWQLQJVKDYDUH

103

Skr. 2015/16:140

Bilaga

5LNWOLQMHUI¸UH[WHUQUDSSRUWHULQJ

5HJHULQJHQEHVOXWDGHGHQ΅ΌQRYHPEHU΅ ΊRP QHGDQVW§HQGHULNWOLQMHUI¸UH[WHUQUDSSRUWHULQJI¸U I¸UHWDJPHGVWDWOLJW¦JDQGH'HVVDHUV¦WWHUGHWLGL- JDUHULNWOLQMHUQDVRPEHVOXWDGHV΅ ΅5LNWOLQMHUQD KDUNRPSOHWWHUDWVPHGXW¸NDGHRFKW\GOLJDUHLQIRU- PDWLRQVNUDYDYVHHQGHK§OOEDUKHWVLQIRUPDWLRQ'H VWDWOLJW¦JGDI¸UHWDJHQO\GHUXQGHUVDPPDODJDUVRP SULYDW¦JGDI¸UHWDJH[HPSHOYLVDNWLHERODJVODJHQ ERNI¸ULQJVRFK§UVUHGRYLVQLQJVODJHQ5LNWOLQMHUQD¦U ett komplement till gällande redovisningslagstiftning

RFKJRGUHGRYLVQLQJVVHG)¸UHWDJHQVNDVHQDVWIU§Q RFKPHGGHWU¦NHQVNDSV§UVRPLQOHGVGHQ΄MDQXDUL ΅UDSSRUWHUDHQOLJWULNWOLQMHUQD

Inledning

6WDWHQ¦UHQEHW\GDQGHI¸UHWDJV¦JDUHL6YHULJH)¸UHWDJHQUHSUHVHQWHUDU VWRUDY¦UGHQRFKI¸UHWDJHQ¦JV\WWHUVWJHPHQVDPWDYVYHQVNDIRONHWYLONHW VW¦OOHUNUDYS§HQ¸SSHQRFKSURIHVVLRQHOOLQIRUPDWLRQVJLYQLQJ

Informationsgivning

/HGRUGI¸UUHJHULQJHQVI¸UYDOWQLQJ¦U¸SSHQKHWDNWLYW¦JDQGHVDPWRUG- QLQJRFKUHGDYHUJULSDQGHP§OPHGI¸UYDOWQLQJHQDYI¸UHWDJHQ¦UDWW VNDSDY¦UGHRFKDWWLI¸UHNRPPDQGHIDOOVHWLOODWWXWWU\FNWDVDPK¦OOVLQWUHV- VHQLQIULDV'HVWDWOLJW¦JGDI¸UHWDJHQVH[WHUQDUDSSRUWHULQJVRPRPIDW- WDU§UVUHGRYLVQLQJNYDUWDOVUDSSRUWHUERODJVVW\UQLQJVUDSSRUWUDSSRUW RPLQWHUQNRQWUROORFKK§OOEDUKHWVUHGRYLVQLQJVNDYDUDOLNDWUDQVSDUHQW VRPLE¸UVQRWHUDGHI¸UHWDJ5DSSRUWHULQJHQVNDGHOVJHHQJRGEHVNULY- QLQJDYGHVWDWOLJW¦JGDI¸UHWDJHQVYHUNVDPKHWGHOVXWJ¸UDXQGHUODJI¸U NRQWLQXHUOLJXSSI¸OMQLQJRFKXWY¦UGHULQJDYI¸UHWDJHQVYHUNVDPKHWRFK XSSVDWWDP§O5HJHULQJHQNRPPHUDWWXWY¦UGHUDHIWHUOHYQDGHQDYULNWOLQ- MHUI¸UH[WHUQUDSSRUWHULQJI¸UI¸UHWDJPHGVWDWOLJW¦JDQGH8WY¦UGHULQJHQ kommer att redovisas i regeringens årliga skrivelse till riksdagen om före-

WDJPHGVWDWOLJW¦JDQGH(QDQVYDUVIXOORFKSURIHVVLRQHOO¦JDUHE¸UEODQG DQQDWWDDQVYDUI¸UIU§JRURPK§OOEDUXWYHFNOLQJVRPWLOOH[HPSHOIU§JRU VRPU¸UHWLNPLOM¸P¦QVNOLJDU¦WWLJKHWHUM¦PVW¦OOGKHWRFKP§QJIDOG'HW ¦UDOODI¸UHWDJVDQVYDUPHQGHVWDWOLJW¦JGDI¸UHWDJHQVNDYDUDI¸UHG¸PHQ RFKOLJJDLIUDPNDQWLDUEHWHWPHGGHWWD5HJHULQJHQI¸UVW¦UNHUVLQDK¸JW VW¦OOGDDPELWLRQHUS§RPU§GHWRFKJHQRPGHVVDULNWOLQMHUVW¦OOHUUHJHU- LQJHQW\GOLJDUHNUDYS§UDSSRUWHULQJRFKUHGRYLVQLQJΖVWDWHQV¦JDUSROLF\ DQJHVDWWVW\UHOVHUQDLGHVWDWOLJW¦JGDI¸UHWDJHQDQVYDUDUI¸UIU§JRUVRP U¸UH[HPSHOYLVHWLNPLOM¸P¦QVNOLJDU¦WWLJKHWHUM¦PVW¦OOGKHWRFKP§QJ- IDOG$WWI¸UHWDJHQKDUHQJHQRPW¦QNWVWUDWHJLI¸UDWWKDQWHUDGHVVDK§OO- EDUKHWVIU§JRU¦UHQYLNWLJGHODYUHJHULQJHQV¦JDUSROLF\$UEHWHWVNDNRP- PXQLFHUDVV§Y¦OLQWHUQWVRPH[WHUQW+§OOEDUKHWVUHGRYLVQLQJ¦UHWWYHUNW\J I¸UDWWGULYDDUEHWHWPHGK§OOEDUXWYHFNOLQJIUDP§WJHQRPDWWV\VWHPDWLVNW DUEHWDPHGW\GOLJUDSSRUWHULQJRFKXSSI¸OMQLQJ6W\UHOVHUQDLGHVWDWOLJW

ägda företagen ansvarar för att företagen presenterar en hållbarhetsredo-

YLVQLQJHQOLJW*OREDO5HSRUWLQJΖQLWLDWLYH*5ΖVULNWOLQMHUVRPWLOOVDPPDQV PHG¸YULJȴQDQVLHOOUDSSRUWHULQJXWJ¸UHWWVDPODWXQGHUODJI¸UXWY¦UGHULQJ RFKXSSI¸OMQLQJ*5ΖVULNWOLQMHU¦ULQWHUQDWLRQHOODQRUPJLYDQGHULNWOLQMHUI¸U K§OOEDUKHWVUHGRYLVQLQJ

Riktlinjernas tillämpning

)¸UHWDJPHGVWDWOLJW¦JDQGHVNDWLOO¦PSDGHVVDULNWOLQMHUΖGHIDOOVWDWHQ¦U HQDYȵHUD¦JDUHDYVHUUHJHULQJHQDWWLVDPU§GPHGI¸UHWDJHWRFK¸YULJD ¦JDUHYHUNDI¸UDWWGHVVDULNWOLQMHUWLOO¦PSDV¦YHQLGHGHO¦JGDI¸UHWDJHQ 5LNWOLQMHUQDE\JJHUS§SULQFLSHQȋI¸OMDHOOHUI¸UNODUDȋVRPLQQHE¦UDWWHWW I¸UHWDJNDQJ¸UDDYYLNHOVHUIU§QULNWOLQMHUQDRPHQW\GOLJI¸UNODULQJPHG PRWLYHULQJWLOODYYLNHOVHQDQJHV'HQNRQVWUXNWLRQHQJ¸UULNWOLQMHUQDWLOO- O¦PSEDUDPHGELEHK§OOHQUHOHYDQVEODQGDOODI¸UHWDJRDYVHWWVWRUOHNHOOHU EUDQVFKXWDQDWWJHDYNDOOS§UHGRYLVQLQJRFKUDSSRUWHULQJHQVKXYXG- V\IWH6W\UHOVHQVNDL§UVUHGRYLVQLQJHQEHVNULYDRFKDQJHKXUULNWOLQMHUQD

KDUWLOO¦PSDWVXQGHUGHWVHQDVWHU¦NHQVNDSV§UHWVDPWNRPPHQWHUD HYHQWXHOODDYYLNHOVHU

1DPQ¦QGUDWWLOO1$6'$420;6WRFNKROP$NWLHERODJ

Ansvarsförhållanden

6W\UHOVHUQDLGHVWDWOLJW¦JGDI¸UHWDJHQDQVYDUDUI¸UDWWI¸UHWDJHQVUHGRYLV- QLQJRFKUDSSRUWHULQJI¸OMHUGHVVDEHVOXWDGHULNWOLQMHU)¸UHWDJHQVNDVQD- UDVWRFKVHQDVWIU§QRFKPHGGHWU¦NHQVNDSV§UVRPLQOHGVGHQ΄MDQXDUL΅ UDSSRUWHUDHQOLJWULNWOLQMHUQD6W\UHOVHUQDLGHVWDWOLJW¦JGDI¸UHWDJHQDQVYD- UDUI¸UDWWI¸UHWDJHQXW¸YHUJ¦OODQGHUHGRYLVQLQJVODJVWLIWQLQJRFKJRGUHGR- YLVQLQJVVHGLWLOO¦PSOLJDGHODUSUHVHQWHUDU§UVUHGRYLVQLQJNYDUWDOVUDSSRUWHU VDPWERNVOXWVNRPPXQLN«HQOLJW20;1RUGLF([FKDQJH6WRFNKROP$%V΄ reg- OHULQRWHULQJVDYWDO'HWLQQHE¦URFNV§DWWI¸UHWDJHQVNDUHGRYLVDHQERODJV- VW\UQLQJVUDSSRUWRFKHQUDSSRUWRPLQWHUQNRQWUROOHQOLJW6YHQVNNRGI¸U ERODJVVW\UQLQJ

)¸UHWDJHQVNDRFNV§P¸WDGHNUDYVRPȴQQVLODJ΅ ΈΈΌRPLQV\QL YLVVDȴQDQVLHOODI¸UELQGHOVHUPHGPHUD'¦UXW¸YHUDQVYDUDUVW\UHOVHUQD för att företagen presenterar en hållbarhetsredovisning enligt GRI:s rikt-

OLQMHU'HUHJHOYHUNVRPRPJHUI¸UHWDJI¸U¦QGUDVRFKXSSGDWHUDVO¸SDQGH ¸YHUWLGHQ'HVWDWOLJW¦JGDI¸UHWDJHQI¸UY¦QWDVI¸OMDXWYHFNOLQJHQRFKI¸U- ¦QGULQJDULODJDUQRUPHURFKUHNRPPHQGDWLRQHULWDNWPHGDWWGHI¸U¦QG- UDV6W\UHOVHQVNDI¸OMDXWYHFNOLQJHQRFKVN\QGVDPWEHVOXWDRPUHOHYDQWD §WJ¦UGHUWLOOI¸OMGDYI¸U¦QGULQJDUQD

Principer för extern rapportering och rapporteringsansvar

Årsredovisning

'HVWDWOLJW¦JGDI¸UHWDJHQVNDLårsredovisningen enligt bland annat års- UHGRYLVQLQJVODJHQ΄ΌΌΈ΄ΈΈ·5/JHHQU¦WWYLVDQGHELOGDYXWYHFNOLQJHQ DYI¸UHWDJHQVYHUNVDPKHWVW¦OOQLQJRFKUHVXOWDWLHQOLJKHWPHGODJDURFK SUD[LVΖGHWWDLQJ§UH[HPSHOYLV

•$ ¦UVLG«VWUDWHJLYHUNVDPKHWPDUNQDGNXQGHURFKNRQNXUUHQWHUVDPW RUJDQLVDWLRQ

•5LVNHU RFKULVNKDQWHULQJP¸MOLJKHWHURFKKRWN¦QVOLJKHWVDQDO\VVRP EHVNULYHUI¸UHWDJHWVKXYXGVDNOLJDȴQDQVLHOODULVNHU

•(Q EHVNULYQLQJDYI¸UHWDJHWVY¦VHQWOLJDLFNHȴQDQVLHOODULVNHURFKRV¦NHU- KHWVIDNWRUHUDYEHW\GHOVHI¸UDWWI¸UVW§I¸UHWDJHWVUHVXOWDWVW¦OOQLQJRFK IUDPWLGVXWVLNWHU

•ΖQYHVWHULQJDU I¸UY¦UYRFKY¦VHQWOLJDK¦QGHOVHUVRPLQWU¦ DWXQGHU U¦NHQVNDSV§UHWRFKHIWHUGHVVVOXW

•)¸UHWDJHWV YHUNVDPKHWLQRPIRUVNQLQJRFKXWYHFNOLQJ

•6W\UHOVHQV DUEHWHRFKVDPPDQV¦WWQLQJXQGHU§UHW

•(UV¦WWQLQJ WLOOOHGDQGHEHIDWWQLQJVKDYDUHRFKEHVNULYQLQJDYLQFLWDPHQWV- SURJUDP

Därutöver VND§UVUHGRYLVQLQJHQLQQHK§OODHQUHGRYLVQLQJDYHOOHULQIRUPD-

tion om:

•%HVOXWDGH ȴQDQVLHOODRFKLFNHȴQDQVLHOODP§OIDVWVW¦OOGXWGHOQLQJVSROLF\ YHUNVDPKHWVP§ORFKP§OXSSI\OOHOVH

•)¸UHWDJHWV HWLVNDSULQFLSHUXSSI¸UDQGHNRGRFKM¦PVW¦OOGKHWVSROLF\

•)¸UHWDJHWV DUEHWHPHGK§OOEDUKHWVIU§JRULQNOXVLYHDUEHWHPHGM¦P- VW¦OOGKHWP§QJIDOGRFKDQGUDHWLVNDIU§JRU

•5HJHULQJHQV XSSGUDJWLOOI¸UHWDJHWP§ONRSSODGHWLOOXSSGUDJHWRFKP¦W- QLQJDUDYP§OXSSI\OOHOVHV§VRPH[HPSHOYLVNXQGXQGHUV¸NQLQJDU'HVVD XSSGUDJNDQYDUDIRUPXOHUDGHS§ROLNDV¦WWI¸UROLNDI¸UHWDJH[HPSHO- YLVLSURSRVLWLRQHUULNVGDJVVNULYHOVHU EHW¦QNDQGHQ628RFKERODJV RUGQLQJDU

•)¸UHWDJHWV DUEHWHPHGEHDNWDQGHDYUHJHULQJHQVULNWOLQMHURFKGHSROL- FLHVVRPEHU¸UDOODI¸UHWDJPHGVWDWOLJW¦JDQGHV§VRPH[HPSHOYLV¦JDU- SROLF\QGHVVDULNWOLQMHURFKULNWOLQMHUI¸UDQVW¦OOQLQJVYLOONRUI¸UOHGDQGH EHIDWWQLQJVKDYDUH

Hållbarhetsredovisning

En hållbarhetsredovisning HQOLJW*5ΖVULNWOLQMHUVNDSXEOLFHUDVS§UHVSHNWLYH I¸UHWDJVKHPVLGDLVDPEDQGPHGSXEOLFHULQJHQDYI¸UHWDJHWV§UVUHGRYLV- QLQJ+§OOEDUKHWVUHGRYLVQLQJHQNDQDQWLQJHQYDUDHQIULVW§HQGH UDSSRUW HOOHULQJ§VRPHQGHOL§UVUHGRYLVQLQJVGRNXPHQWHW

ΖHQK§OOEDUKHWVUHGRYLVQLQJHQOLJW*5ΖVULNWOLQMHULQJ§UH[HPSHOYLV

•5HGRJ¸UHOVH RFKNRUWDQDO\VDYYLONDK§OOEDUKHWVIU§JRUVRPEHG¸PWV VRPYLNWLJDI¸UI¸UHWDJHWPHGPRWLYHULQJYDUI¸U

•7\GOLJ UHGRYLVQLQJDYULVNHURFKP¸MOLJKHWHUPHGK¦QV\QWLOOK§OOEDUKHWV- IU§JRULV\QQHUKHWV§GDQDLFNHȴQDQVLHOODULVNHURFKP¸MOLJKHWHUVRP EHK¸YVI¸UI¸UVW§HOVHQDYI¸UHWDJHWVXWYHFNOLQJUHVXOWDWRFKVW¦OOQLQJ

•(Q W\GOLJUHGRYLVQLQJDYJHQRPI¸UGLQWUHVVHQWDQDO\VRFK LQWUHVVHQWGLDORJ LV\IWHDWWLGHQWLȴHUDRFKWDVW¦OOQLQJWLOOY¦VHQWOLJDULVNHU

9(5. 6

$0+(76%(5 7 7(/6()5%2/ $*0('67

$7/Ζ*7*$1'(

104

Skr. 2015/16:140

Bilaga

YHUVLNWDYSULQFLSHUI¸UUHGRYLVQLQJDYȴQDQVLHOORFKLFNHȴQDQVLHOOLQIRUPDWLRQ

		Finansiell information			ΖFNHȴQDQVLHOOLQIRUPDWLRQ
Motiv		)¸OMDRFKEHG¸PDI¸UHWDJHQVHNRQRPLVNDXWYHFNOLQJ			)¸OMDRFKEHG¸PDI¸UHWDJHQVERODJVVW\UQLQJK§OOEDU-
					KHWVDUEHWHRFKXWI¸UDQGHDYHYVDPK¦OOVXSSGUDJ


Källa		/DJRFKVWDQGDUG			Riktlinjer	%HVOXWDY¦JDUH
Källa		/DJRFKVWDQGDUG			Riktlinjer	%HVOXWDY¦JDUH

Grundprincip		IFRS			Bolagskoden	%RODJVVW¦PPREHVOXW
					GRI	5HJHULQJHQVULNWOLQMHU
						5LNVGDJVEHVOXW


Årlig		Årsredovisning			Hållbarhetsredovisning	5HGRYLVQLQJDYXSSI\O-
		%RNVOXWVNRPPXQLN«			%RODJVVW\UQLQJVUDSSRUW	OHOVHDYHYVDPK¦OOOV
					Rapport för intern	XSSGUDJ
					kontroll


Under året		Kvartalsrapporter			)¸UHNRPPDQGHQ\FNHOWDO
Under året		Kvartalsrapporter			)¸UHNRPPDQGHQ\FNHOWDO


Löpande		6¦UVNLOGDSUHVVPHGGHODQGHQLQIRUPDWLRQVLQVDWVHUSSHQKHWJHQWHPRWDOOP¦QKHWRFKPHGLD
Löpande

Lagar och rekommendationer som ger vägledning
Lagar och direktiv:			Exempel på normgivande instanser:
• DNWLHERODJVODJHQ΅ ΈΈΈ΄$%/			• ΖQWHUQDWLRQDO$FFRXQWLQJ6WDQGDUGV%RDUGΖ$6%
• ERNI¸ULQJVODJHQ΄ΌΌΌ΄ Ί%)/			• Bokföringsnämnden
• §UVUHGRYLVQLQJVODJHQ΄ΌΌΈ΄ΈΈ·5/			• 1DVGDT20;1RUGLF
• ODJHQ	΄ΌΌΈ΄ΈΈΌRP§UVUHGRYLVQLQJLNUHGLWLQVWLWXWRFK		• 5§GHW	I¸UȴQDQVLHOOUDSSRUWHULQJ
Y¦UGHSDSSHUVERODJ5./			• (XURSHLVNDJHPHQVNDSHQVLQVWLWXWLRQHUVUHNRPPHQGDWLRQHUVRP
• ODJHQ΄ΌΌΈ΄ΈΉRP§UVUHGRYLVQLQJLI¸UV¦NULQJVI¸UHWDJ5)/			DQWDVDYEUDQVFKRUJDQLVDWLRQHQI¸UUHYLVRUHURFKU§GJLYDUH)DU
• ODJHQ΅ ΈΈΌRPLQV\QLYLVVDȴQDQVLHOODI¸UELQGHOVHUPP			• .ROOHJLHWI¸UVYHQVNERODJVVW\UQLQJ
• ODJHQ΅ ΊΈ΅RPY¦UGHSDSSHUVPDUNQDGHQ			• OREDO5HSRUWLQJΖQLWLDWLYH5Ζ
			• 6)) 6YHULJHV)LQDQVDQDO\WLNHUV)¸UHQLQJ

RFKP¸MOLJKHWHUPHGK¦QV\QWLOOK§OOEDUKHWVIU§JRUI¸UI¸UHWDJHWV YLNWLJDVWHLQWUHVVHQWHU

•5HGRJ¸UHOVHI¸UI¸UHWDJHWVVWUDWHJLHURFKDQSDVVQLQJWLOONUDYHQRP K§OOEDUXWYHFNOLQJVDPWKXUVWUDWHJLRFKDQSDVVQLQJS§YHUNDUI¸UHWDJHWV UHVXOWDWRFKVW¦OOQLQJQXRFKLIUDPWLGHQ

•5HGRYLVQLQJ DYI¸UHWDJHWVVW¦OOQLQJVWDJDQGHQLHJQDSROLF\GRNXPHQW RFKLIRUPDYLQWHUQDWLRQHOODNRQYHQWLRQHUV§VRPH[HPSHOYLV)1V *OREDO&RPSDFW

•5HGRJ¸UHOVH I¸UKXUGHWDNWLYDK§OOEDUKHWVDUEHWHWEHGULYVPHGP§O KDQGOLQJVSODQHUDQVYDUVI¸UGHOQLQJXWELOGQLQJVVDWVQLQJDUVDPWVW\U RFKLQFLWDPHQWVV\VWHPI¸UXSSI¸OMQLQJ

•(Q W\GOLJUHGRYLVQLQJDYUHVXOWDWRFKP§OPHGXWJ§QJVSXQNWLYDOGD UHVXOWDWLQGLNDWRUHU'HVVDVNDNRPSOHWWHUDVPHGO¸SDQGHWH[WVRPI¸U- NODUDUXWIDOOLI¸UK§OODQGHWLOOP§OWLOOVDPPDQVPHGUHGRYLVQLQJDYQ\DP§O

•5HGRYLVQLQJVSULQFLSHU VRPW\GOLJJ¸UI¸UHWDJHWVXWJ§QJVSXQNWHUI¸U UHGRYLVQLQJHQRFKDYJU¦QVQLQJHQI¸UGHQVDPPD

Hållbarhetsredovisningen ska vara kvalitetssäkrad genom oberoende

JUDQVNQLQJRFKEHVW\UNDQGH7LGSXQNWHQI¸UDYJLYDQGHWDYUHGRYLVQLQJHQ VNDI¸OMD§UVUHGRYLVQLQJHQVUDSSRUWHULQJVF\NHO

.YDUWDOVUDSSRUWHU

)¸UHWDJHQVNDNYDUWDOVYLVSXEOLFHUDNYDUWDOVUDSSRUWHU

7LGSODQI¸USXEOLFHULQJDYUDSSRUWHU

)¸UHWDJHQVNDSXEOLFHUDNYDUWDOVUDSSRUWHUERNVOXWVNRPPXQLN«HU VDPW §UVUHGRYLVQLQJDUS§I¸UHWDJHWVKHPVLGDUVUHGRYLVQLQJHQE¸UȴQQDVWLOO- J¦QJOLJE§GHLWU\FNWIRUPDWRFKL3')IRUPDWSXEOLFHUDGS§I¸UHWDJHWV KHPVLGD$YVHHQGHK§OOEDUKHWVUHGRYLVQLQJ RFKGHO§UVUDSSRUWHUVNDGH ȴQQDVWLOOJ¦QJOLJDL3')IRUPDWS§I¸UHWDJHWVKHPVLGD

• UVUHGRYLVQLQJHQVNDSXEOLFHUDVVHQDVWGHQΆ΄PDUV

•+§OOEDUKHWVUHGRYLVQLQJ VNDSXEOLFHUDVVHQDVWGHQΆ΄PDUV

•%RODJVVW\UQLQJVUDSSRUWRFKUDSSRUWRPLQWHUQNRQWUROOVNDSXEOLFHUDV VHQDVWGHQΆ΄PDUV

•%RNVOXWVNRPPXQLN«Q 4·VNDSXEOLFHUDVVHQDVWGHQ΄ΈIHEUXDUL

•+DOY§UVUDSSRUWHQ 4΅VNDSXEOLFHUDVVHQDVWGHQ΄ΈDXJXVWL

•. YDUWDOVUDSSRUWHUI¸UMDQXDULȂPDUV4΄VNDSXEOLFHUDVVHQDVWGHQ ΆDSULO

•. YDUWDOVUDSSRUWHUI¸UMDQXDULȂVHSWHPEHU4ΆVNDSXEOLFHUDVVHQDVW GHQΆRNWREHU

8WY¦UGHULQJ

(IWHUOHYQDGHQDYGHVVDULNWOLQMHUNRPPHUDWWXWY¦UGHUDVRFKUHGRYLVDVL UHJHULQJHQV§UOLJDVNULYHOVHWLOOULNVGDJHQRPI¸UHWDJPHGVWDWOLJW¦JDQGH

9(5. 6

$0+(76%(5 7 7(/6()5%2/ $*0('67

$7/Ζ*7*$1'(

105

Skr. 2015/16:140

Bilaga

Riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare

5HJHULQJHQEHVOXWDGHGHQ΅DSULO΅ ΌRPQHGDQ- stående riktlinjer för anställningsvillkor för ledande

EHIDWWQLQJVKDYDUHLI¸UHWDJPHGVWDWOLJW¦JDQGH

Inledning

6WDWHQ¦UHQEHW\GDQGHI¸UHWDJV¦JDUHL6YHULJH6WDWHQKDUHWWVWRUWDQVYDU DWWYDUDHQDNWLYRFKSURIHVVLRQHOO¦JDUH5HJHULQJHQI¸UYDOWDUGHVWDWOLJW ¦JGDI¸UHWDJHQ5HJHULQJHQV¸YHUJULSDQGHP§OPHGI¸UYDOWQLQJHQDYI¸UH- WDJHQ¦UDWWVNDSDY¦UGHRFKLI¸UHNRPPDQGHIDOOVHWLOODWWGHXWWU\FNWD VDPK¦OOVLQWUHVVHQDLQIULDV5LPOLJDRFKY¦ODYY¦JGDHUV¦WWQLQJDUWLOOGH OHGDQGHEHIDWWQLQJVKDYDUQD¦UHQFHQWUDOGHOI¸UDWWXSSQ§GHWP§OHW 5LPOLJDHUV¦WWQLQJDU¦U¦YHQYLNWLJDI¸UI¸UWURHQGHWI¸UQ¦ULQJVOLYHW

Regeringens förvaltning av de statligt ägda företagen ska vara både

¸SSHQRFKW\GOLJ'HVWDWOLJW¦JGDI¸UHWDJHQVH[WHUQDUDSSRUWHULQJVND G¦UI¸UYDUDPLQVWOLNDJHQRPO\VWVRPGHQRWHUDGHI¸UHWDJHQV'HWWDJ¦OOHU ¦YHQHUV¦WWQLQJDUWLOOGHOHGDQGHEHIDWWQLQJVKDYDUQD

'HW¦UYLNWLJWDWWVW\UHOVHUQDEHKDQGODUIU§JRURPHUV¦WWQLQJWLOOGHOHGDQGH EHIDWWQLQJVKDYDUQDS§HWWPHGYHWHWDQVYDUVIXOOWRFKWUDQVSDUHQWV¦WWRFK DWWVW\UHOVHUQDI¸UV¦NUDUVLJRPDWWGHQtotala ersättningen ¦UULPOLJSU¦JODGDY P§WWIXOOKHWRFKY¦ODYY¦JGVDPWELGUDUWLOOHQJRGHWLNRFKI¸UHWDJVNXOWXU

5HJHULQJHQNRPPHUDWWI¸OMDXSSRFKXWY¦UGHUDHIWHUOHYQDGHQDYGHVVD ULNWOLQMHU8WY¦UGHULQJHQDYVHUDWWEHKDQGODKXUI¸UHWDJHQWLOO¦PSDWULNW- OLQMHUQDRFKOHYWXSSWLOOULNWOLQMHUQDVHUV¦WWQLQJVSULQFLSHU8WY¦UGHULQJHQ kommer att redovisas i regeringens årliga skrivelse till riksdagen med redo-

J¸UHOVHI¸UI¸UHWDJPHGVWDWOLJW¦JDQGH

Tillämpningsområde

'HVVDULNWOLQMHUHUV¦WWHUUHJHULQJHQVWLGLJDUHULNWOLQMHUI¸UDQVW¦OOQLQJVYLOONRU I¸UOHGDQGHEHIDWWQLQJVKDYDUHLI¸UHWDJPHGVWDWOLJW¦JDQGH΅ΊΆ6W\- relsen ansvarar för att tidigare ingångna avtal med ledande befattningshavare innefattande villkor om rörlig lön omförhandlas så att de överensstämmer

PHGGHVVDULNWOLQMHU$QGUDLQJ§QJQDDYWDOPHGOHGDQGHEHIDWWQLQJVKDYDUH VRPVWULGHUPRWGHVVDULNWOLQMHUE¸URPI¸UKDQGODV

5LNWOLQMHUQDXWJ¸UHQGHODYGHQVWDWOLJD¦JDUSROLF\Q΄5LNWOLQMHUQD DYVHUI¸UHWDJVRPVWDWHQJHQRPVLWW¦JDQGHKDUHWWEHVW¦PPDQGHLQȵ\- WDQGH¸YHUS§PRWVYDUDQGHV¦WWVRPDQJHVL΄bNDS΄΄iDNWLHERODJVODJHQ ΅ ΈΈΈ΄'HVVDI¸UHWDJVNDYLGDUHWLOO¦PSDULNWOLQMHUQDLVLQDGRWWHUI¸UH- WDJΖ¸YULJDI¸UHWDJG¦UVWDWHQGLUHNWHOOHUJHQRPHWWI¸UHWDJ¦UGHO¦JDUH bör regeringen respektive företaget i dialog med övriga ägare verka för att

ULNWOLQMHUQDWLOO¦PSDVV§O§QJWVRPP¸MOLJW

Styrelsens ansvarsområde

6W\UHOVHUQDLGHVWDWOLJW¦JGDI¸UHWDJHQVNDS§PRWVYDUDQGHV¦WWVRPLQRWH- UDGHI¸UHWDJI¸UHVO§ERODJVVW¦PPDQULNWOLQMHUI¸UHUV¦WWQLQJWLOOOHGDQGH EHIDWWQLQJVKDYDUHI¸UEHVOXWRFKG¦UPHGWLOO¦PSDUHJOHUQDI¸UGHWWDVRP KXYXGVDNOLJHQȴQQVL NDSΈ΄ȂΈ·iiDNWLHERODJVODJHQ ΅ ΈΈΈ΄6W\UHOVHQV I¸UVODJWLOOULNWOLQMHUVNDYDUDI¸UHQOLJDPHGUHJHULQJHQVULNWOLQMHU

$YVW\UHOVHQVI¸UVODJWLOOULNWOLQMHUVNDEODQGDQQDWIUDPJ§

•KXUVW\UHOVHQV¦NHUVW¦OOHUDWWHUV¦WWQLQJDUQDI¸OMHUGHVVDULNWOLQMHURFK

•DWW GHWVNDȴQQDVVNULIWOLJWXQGHUODJVRPXWYLVDUERODJHWVNRVWQDGLQQDQ EHVOXWRPHQVNLOGHUV¦WWQLQJEHVOXWDV

'HW¦Uhela styrelsens ansvar att fastställa ersättning till den verkställande

GLUHNW¸UHQ6W\UHOVHQVND¦YHQV¦NHUVW¦OODDWWV§Y¦OGHQYHUNVW¦OODQGH GLUHNW¸UHQVVRP¸YULJDOHGDQGHEHIDWWQLQJVKDYDUHVHUV¦WWQLQJDUU\PV LQRPGHULNWOLQMHUVRPEHVOXWDWVDYERODJVVW¦PPDQ

6W\UHOVHQVNDV¦NHUVW¦OODDWWGHQYHUNVW¦OODQGHGLUHNW¸UHQWLOOVHUDWWI¸UH- WDJHWVHUV¦WWQLQJDUWLOO¸YULJDDQVW¦OOGDE\JJHUS§HUV¦WWQLQJVSULQFLSHUQD HQOLJWQHGDQ

6W\UHOVHQVNDUHGRYLVDGHV¦UVNLOGDVN¦OVRPȴQQVI¸UDWWLHWWHQVNLOWIDOO DYYLNDIU§QUHJHULQJHQVULNWOLQMHU

Ersättningsprinciper

'HQWRWDODHUV¦WWQLQJHQWLOOOHGDQGHEHIDWWQLQJVKDYDUHVNDYDUDULPOLJRFK Y¦ODYY¦JG'HQVND¦YHQYDUDNRQNXUUHQVNUDIWLJWDNEHVW¦PGRFK¦QGD- P§OVHQOLJVDPWELGUDWLOOHQJRGHWLNRFKI¸UHWDJVNXOWXU(UV¦WWQLQJHQVND

ΖQJ§ULYHUNVDPKHWVEHU¦WWHOVHI¸UI¸UHWDJPHGVWDWOLJW¦JDQGHUHJHULQJHQV§UOLJD VNULYHOVHWLOOULNVGDJHQPHGUHGRJ¸UHOVHI¸UI¸UHWDJPHGVWDWOLJW¦JDQGH

LQWHYDUDO¸QHOHGDQGHLI¸UK§OODQGHWLOOM¦PI¸UEDUDI¸UHWDJXWDQSU¦JODVDY P§WWIXOOKHW'HWWDVNDYDUDY¦JOHGDQGHRFNV§I¸UGHQWRWDODHUV¦WWQLQJHQ WLOO¸YULJDDQVW¦OOGD

5¸UOLJO¸QVNDLQWHJHVWLOOOHGDQGHEHIDWWQLQJVKDYDUH0HGEHDNWDQGH DY¸YULJDSULQFLSHULGHVVDULNWOLQMHU¦UGHWP¸MOLJWDWWJHU¸UOLJO¸QWLOO¸YULJD DQVW¦OOGD

3HQVLRQVI¸UP§QHUVNDYDUDDYJLIWVEHVW¦PGDV§YLGDGHLQWHI¸OMHUWLOO- O¦PSOLJNROOHNWLYSHQVLRQVSODQRFKDYJLIWHQE¸ULQWH¸YHUVWLJDΆSURFHQW DYGHQIDVWDO¸QHQΖGHIDOOI¸UHWDJHWDYWDODURPHQI¸UP§QVEHVW¦PGSHQ- VLRQVI¸UP§QVNDGHQV§OHGHVI¸OMDWLOO¦PSOLJNROOHNWLYSHQVLRQVSODQ(YHQ- WXHOODXW¸NQLQJDUDYGHQNROOHNWLYDSHQVLRQVSODQHQS§O¸QHGHODU¸YHUVWL- JDQGHGHLQNRPVWQLY§HUVRPW¦FNVDYSODQHQVNDYDUDDYJLIWVEHVW¦PGD )¸UHWDJHWVNRVWQDGI¸USHQVLRQVNDE¦UDVXQGHUGHQDQVW¦OOGHVDNWLYDWLG ΖQJDSHQVLRQVSUHPLHUI¸U\WWHUOLJDUHSHQVLRQVNRVWQDGHUVNDEHWDODVDY I¸UHWDJHWHIWHUDWWGHQDQVW¦OOGHKDUJ§WWLSHQVLRQ3HQVLRQV§OGHUQVNDLQWH XQGHUVWLJDΉ΅§URFKE¸UYDUDO¦JVWΉΈ§U

9LGXSSV¦JQLQJIU§QI¸UHWDJHWVVLGDVNDXSSV¦JQLQJVWLGHQLQWH¸YHUVWLJD VH[P§QDGHU9LGXSSV¦JQLQJIU§QI¸UHWDJHWVVLGDNDQ¦YHQDYJ§QJVYHGHUODJ XWJ§PRWVYDUDQGHK¸JVWDUWRQP§QDGVO¸QHU$YJ§QJVYHGHUODJHWVNDXWEHWDODV P§QDGVYLVRFKXWJ¸UDVDYHQEDUWGHQIDVWDP§QDGVO¸QHQXWDQWLOO¦JJI¸UI¸UP§- QHU9LGQ\DQVW¦OOQLQJHOOHUYLGHUK§OODQGHDYLQNRPVWIU§QQ¦ULQJVYHUNVDPKHW VNDHUV¦WWQLQJHQIU§QGHWXSSV¦JDQGHI¸UHWDJHWUHGXFHUDVPHGHWWEHORSSVRP PRWVYDUDUGHQQ\DLQNRPVWHQXQGHUGHQWLGG§XSSV¦JQLQJVO¸QRFKDYJ§QJVYH- GHUODJXWJ§U9LGXSSV¦JQLQJIU§QGHQDQVW¦OOGHVVLGDVNDLQJHWDYJ§QJVYHGHUODJ XWJ§$YJ§QJVYHGHUODJXWEHWDODVDOGULJO¦QJUH¦QWLOOΉΈ§UV§OGHU

Redovisning

'HVWDWOLJW¦JGDI¸UHWDJHQVNDUHGRYLVDHUV¦WWQLQJDUWLOOGHOHGDQGHEHIDWW- QLQJVKDYDUQDS§PRWVYDUDQGHV¦WWVRPQRWHUDGHI¸UHWDJ'HWLQQHE¦UDWW de statligt ägda företagen ska iaktta de särskilda regler om redovisning av ersättningar till de ledande befattningshavarna som gäller för noterade

I¸UHWDJRFKSXEOLNDDNWLHERODJ 5HJOHUQDI¸UGHWWD§WHUȴQQVKXYXGVDNOLJHQ LDNWLHERODJVODJHQ ΅ ΈΈΈ΄RFKL§UVUHGRYLVQLQJVODJHQ΄ΌΌΈ΄ΈΈ·'HVV- XWRPVNDHUV¦WWQLQJHQI¸UYDUMHHQVNLOGOHGDQGHEHIDWWQLQJVKDYDUHV¦UUH- GRYLVDVPHGDYVHHQGHS§IDVWO¸QI¸UP§QHURFKDYJ§QJVYHGHUODJ

6W\UHOVHQVNDYLG§UVVW¦PPDQUHGRYLVDRPWLGLJDUHEHVOXWDGHULNWOLQMHU KDUI¸OMWVHOOHULQWHRFKVN¦OHQI¸UHYHQWXHOODYYLNHOVH9LGDUHVNDERODJHWV UHYLVRULQI¸UYDUMH§UVVW¦PPDO¦PQDHWWVNULIWOLJWRFKXQGHUWHFNQDW\WW- UDQGHWLOOVW\UHOVHQDYVHHQGHRPUHYLVRUQDQVHUDWWGHULNWOLQMHUVRPJ¦OOW VHGDQI¸UHJ§HQGH§UVVW¦PPDKDUI¸OMWVHOOHULQWH

+¦UXW¸YHUVND¦YHQVW\UHOVHQVRUGI¸UDQGHYLG§UVVW¦PPDQPXQWOLJHQ UHGRJ¸UDI¸UGHOHGDQGHEHIDWWQLQJVKDYDUQDVHUV¦WWQLQJDURFKKXUGHI¸U- K§OOHUVLJWLOOGHDYERODJVVW¦PPDQEHVOXWDGHULNWOLQMHUQD

'HȴQLWLRQHU

•Med ledande befattningshavare DYVHVYHUNVW¦OODQGHGLUHNW¸URFK DQGUDSHUVRQHULI¸UHWDJHWVOHGQLQJ'HQQDNUHWVPRWVYDUDV DYGH SHUVRQHUVRPDYVHVL NDSΈ΄iDNWLHERODJVODJHQ ΅ ΈΈΈ΄'HW RPIDWWDUH[HPSHOYLVSHUVRQHUVRPLQJ§ULOHGQLQJVJUXSSHUHOOHU OLNQDQGHRUJDQRFKFKHIHUVRP¦UGLUHNWXQGHUVW¦OOGDGHQYHUN- VW¦OODQGHGLUHNW¸UHQ

•Med ersättningDYVHVDOODHUV¦WWQLQJDURFKI¸UP§QHUWLOOGHQ DQVW¦OOGHV§VRPO¸QI¸UP§QHURFKDYJ§QJVYHGHUODJYHQHUV¦WW- QLQJIU§QI¸UHWDJLVDPPDNRQFHUQVNDLQNOXGHUDV

•Med förmåner avses olika former av ersättning för arbete som ges

LDQQDW¦QNRQWDQWHUH[HPSHOYLVSHQVLRQVDPWELOERVWDGVRFK DQGUDVNDWWHSOLNWLJDI¸UP§QHU

•Med rörlig lönDYVHVH[HPSHOYLVLQFLWDPHQWVSURJUDPJUDWLȴNDWLRQHU HUV¦WWQLQJIU§QYLQVWDQGHOVVWLIWHOVHUSURYLVLRQVO¸QRFKOLNQDQGH HUV¦WWQLQJDU

•Med avgiftsbestämd pensionSUHPLHEHVW¦PGSHQVLRQDYVHVDWW SHQVLRQVSUHPLHQ¦UEHVW¦PGVRPHQYLVVSURFHQWDYGHQQXYD- UDQGHIDVWDO¸QHQ

•Med förmånsbestämd pension avses att pensionens storlek är

EHVW¦PGVRPHQYLVVSURFHQWDYHQYLVVGHȴQLHUDGIDVWO¸Q

•Med dotterföretagDYVHVGHMXULGLVNDSHUVRQHUVRPDYVHVL΄bNDS ΄΄iDNWLHERODJVODJHQ΅ ΈΈΈ΄

9(5. 6

$0+(76%(5 7 7(/6()5%2/ $*0('67

$7/Ζ*7*$1'(

106

				Skr. 2015/16:140
				Bilaga
Adressregister
Akademiska Hus	ESS, European Spallation	LKAB	SEK	Svevia
%R[· Ά	Source	%R[ΌΈ΅	%R[΄Ό·	%R[· ΄
· ΄΅Ί*¸WHERUJ	%R[΄ΊΉ	ΌΊ΄΅/XOH§	΄ ΄΅Ά6WRFNKROP	΄Ί΄·6ROQD
7HOHIRQΆ΄ΉΆ΅·	΅΅΄ /XQG	7HOHIRQΊΊ΄ΊΉ	7HOHIRQ Ή΄ΆΆ	7HOHIRQ · ·΄
ZZZDNDGHPLVNDKXVVH	7HOHIRQ·Ή Ά	ZZZONDEFRP	ZZZVHNVH	ZZZVYHYLDVH
Almi Företagspartner	ZZZHXURSHDQVSDOODWLRQ
Almi Företagspartner	VRXUFHVH	Metria	SJ	Swedavia
%R[Ί ΆΌ·		΄Ά*¦YOH	΄ ΈΈ6WRFNKROP	΄Ό·Έ6WRFNKROP$UODQGD
΄ Ί΅·6WRFNKROP	EUROFIMA	7HOHIRQ΄΄΅΄	7HOHIRQ΄ΊΈ΄Ή	7HOHIRQ΄΄ Ό
7HOHIRQΊΊ΄ΈΈΈ	5LWWHUJDVVH΅	ZZZPHWULDVH	ZZZVMVH	ZZZVZHGDYLDVH
ZZZDOPLVH	32%R[΄ΊΉ·
APL, Apotek Produktion	&+· ΄%DVHO	Miljömärkning Sverige	SOS Alarm	Swedesurvey
APL, Apotek Produktion	6ZLW]HUODQG	%R[Ά ΄΄·	%R[΄ΌΈ·Ή	΄΅*¦YOH
& Laboratorier	7HOHIRQ·΄Ή΄΅ ΊΆΆ·	΄Ή·6WRFNKROP	΄ ·Ά΅6WRFNKROP	7HOHIRQ΅ΉΉΆΆΆ
%R[Έ Ί΄	ZZZHXURȴPDRUJ	7HOHIRQ ΈΈΈΈ΅·	7HOHIRQ · ΊΆ	ZZZVZHGHVXUYH\VH
΄·΄Έ.XQJHQV.XUYD		ZZZVYDQHQVH	ZZZVRVDODUPVH
7HOHIRQ΄··ΊΌΉ	Fouriertransform			Swedfund International
ZZZDSOVH	6YHDY¦JHQ΄Ί΄WU	Norrlandsfonden	Specialfastigheter	%R[Ά΅ Ή
Apoteket	΄΄΄ΈΊ6WRFNKROP	%R[ΈΉ	%R[ΉΆ΅	΄ ΆΉΈ6WRFNKROP
Apoteket	7HOHIRQ ·΄·Ή	ΌΊ΄Ά/XOH§	Έ ΄Ί/LQN¸SLQJ	7HOHIRQ Ί΅ΈΌ·
%R[Ά ΄	ZZZIRXULHUWUDQVIRUPVH	7HOHIRQΌ΅΅··΅Έ	7HOHIRQ΄ΊΉ΅	ZZZVZHGIXQGVH
΄ΉΌΆ6ROQD		ZZZQRUUODQGVIRQGHQVH	ZZZVSHFLDOIDVWLJKHWHUVH
7HOHIRQ΄··ΊΈ	Green Cargo			Systembolaget
ZZZDSRWHNHWVH	%R[ΆΌ	Operan	SSC, Svenska	΄ Ά·6WRFNKROP
Apoteksgruppen	΄Ί΄΄΄6ROQD	%R[΄Ή Ό·	rymdaktiebolaget	7HOHIRQ Έ ΆΆ
Apoteksgruppen	7HOHIRQ΄·ΈΈ·	΄ Ά΅΅6WRFNKROP	%R[·΅ Ί	ZZZV\VWHPERODJHWVH
%R[Ί΅Ή·	ZZZJUHHQFDUJRFRP	7HOHIRQ ΊΌ΄·Ά	΄Ί΄·6ROQD
΄ ΆΌ6WRFNKROP		ZZZRSHUDQVH	7HOHIRQ Ή΅ΊΉ΅	Telia Company
7HOHIRQ ΈΉΆ΅΅	Göta kanalbolag		ZZZVVFVSDFHFRP	΄ ΉΉΆ6WRFNKROP
ZZZDSRWHNVJUXSSHQVH	%R[Ά	Orio		7HOHIRQ Έ ·ΈΈ
Arlandabanan	ΈΌ΄΅΄0RWDOD	)O¦WWQDOHGHQ΄	Statens Bostads-	ZZZWHOLDFRPSDQ\FRP
Arlandabanan	7HOHIRQ΄·΄΅΅Έ	Ή΄΄΄1\N¸SLQJ	omvandling, Sbo
Infrastructure	ZZZJRWDNDQDOVH	7HOHIRQ΄ΈΈ΅··	6WXEEHQJDWDQ΅	Teracom Boxer Group
%R[Ί ΆΊ		ZZZRULRFRP	Ί Ά··UHEUR	%R[Ά ΄Έ
΄ Ί΅·6WRFNKROP	Industrifonden		7HOHIRQΊΉΌ·Ή	΄ ·΅Έ6WRFNKROP
7HOHIRQ ΅΅·΄	%R[΄΄ΉΆ	PostNord	ZZZVERVH	7HOHIRQ ΈΈΈ·΅
ZZZDUODQGDEDQDQVH	΄΄΄Ό΄6WRFNKROP	΄ Έ 6WRFNKROP		ZZZWHUDFRPER[HU-
Bilprovningen	7HOHIRQ Έ ΊΌ΄Ό	7HOHIRQ΄·ΆΉ	Sveaskog	JURXSVH
Bilprovningen	ZZZLQGXVWULIRQGHQVH	ZZZSRVWQRUGVH	7RUVJDWDQ·
%R[Ί ΅			΄ Έ΅΅6WRFNKROP	Vasallen
΄Ή·Ί.LVWD	Infranord	RISE, Research Institutes	7HOHIRQ ΉΈΈΌ	%R[΅··
7HOHIRQ΄Ί ΅	%R[΄ Ά	of Sweden	ZZZVYHDVNRJVH	Ί ΄··UHEUR
ZZZELOSURYQLQJHQVH	΄Ί΄΅΄6ROQD	%R[Ά Ί΅		7HOHIRQΊ΅΅Ή·΄Ή
Bostadsgaranti	7HOHIRQ΄΄΅΄΄	΄ ΆΉ΄6WRFNKROP	Svedab	ZZZYDVDOOHQVH
Bostadsgaranti	ZZZLQIUDQRUGVH	7HOHIRQ ΈΉΉ· ΅Έ	%R[· ··
%R[΅Ή ΅Ό		ZZZULVH	΅ Ά΄΄0DOP¸	Vattenfall
΄·΄6WRFNKROP	Inlandsinnovation		7HOHIRQ·ΉΉΌ	΄ΉΌΌ΅6WRFNKROP
7HOHIRQ Έ·Έ·Ί	$NDGHPLJDWDQ΅	Samhall	ZZZVYHGDEVH	7HOHIRQ ΊΆΌΈ
DER#ERVWDGVJDUDQWLVH	Ά΄·VWHUVXQG	%R[΅ΊΊ Έ		ZZZYDWWHQIDOOVH
ZZZDERJDUDQWLVH	7HOHIRQΊΊ΄΄Έ΄	΄΄ΈΌ΄6WRFNKROP	Svenska Skeppshypotek
Dom Shvetsii	ZZZLQODQGVLQQRYDWLRQVH	7HOHIRQ ΈΈΆ·΄΄	*¸WJDWDQ΄Έ	VisitSweden
Dom Shvetsii		ZZZVDPKDOOVH	·΄΄Έ*¸WHERUJ	%R[Ά Ά
8O0DOD\D.RQ\XVKHQQD\D	Jernhusen		7HOHIRQΆ΄ΉΆ΄΅Έ	΄ ΆΉ΄6WRFNKROP
΄ΆEORFN$	%R[Έ΅	SAS	ZZZVYHQVNDVNHSSVK\-	7HOHIRQ Ί Ό΄
΄Ό΄΄ Ή6W3HWHUVEXUJ	΄ ΄Ά6WRFNKROP	΄ΌΈΊ6WRFNKROP	SRWHNVH	ZZZYLVLWVZHGHQFRP
5\VVODQG	7HOHIRQ ·΄Ή΅Ή	7HOHIRQ ΊΌΊ
Dramaten	ZZZMHUQKXVHQVH	ZZZVDVJURXSQHW	Svenska Spel	Voksenåsen
Dramaten			Ή΅΄ 9LVE\	8OOYHLHQ·
%R[Έ ΆΊ	Lernia	SBAB	7HOHIRQ΄΄΅	12ΊΌ΄2VOR1RUJH
΄ ΅·΄6WRFNKROP	%R[΄΄ ΄	%R[·΅ Ό	ZZZVYHQVNDVSHOVH	7HOHIRQ·Ί΅΅΄΄Έ
7HOHIRQ ΉΉΈΉ΄	΄΄΄Ό΄6WRFNKROP	΄Ί΄·6ROQD		ZZZYRNVHQDDVHQQR
ZZZGUDPDWHQVH	7HOHIRQΊΊ΄ΉΈΉΈ	7HOHIRQΊΊ΄·ΈΆ
	ZZZOHUQLDVH	ZZZVEDEVH

9(5. 6

$0+(76%(5 7 7(/6()5%2/ $*0('67

$7/Ζ*7*$1'(

107

Skr. 2015/16:140

Bilaga

'HȴQLWLRQHURFKI¸UNRUWQLQJDU

Antal anställda i medeltalȂ2PU¦NQDWWLOO§UV-	Rop, Avkastning på operativt kapital	%UDQVFKVSHFLȴNDQ\FNHOWDO
DQVW¦OOGD	(genomsnitt) Ȃ 5¸UHOVHUHVXOWDWLUHODWLRQWLOO	Finansiella bolag
	JHQRPVQLWWOLJWRSHUDWLYWNDSLWDO	Finansiella bolag
Bruttoinvesteringar Ȃ6XPPDQDYERODJHWV	JHQRPVQLWWOLJWRSHUDWLYWNDSLWDO	KapitaltäckningsgradȂ.DSLWDOEDVLUHODWLRQ
		KapitaltäckningsgradȂ.DSLWDOEDVLUHODWLRQ
		WLOOULVNY¦JWEHORSS
LQYHVWHULQJDULI¸UY¦UYPDWHULHOODDQO¦JJQLQJV-	ROCE, Avkastning på sysselsatt kapital	WLOOULVNY¦JWEHORSS
LQYHVWHULQJDULI¸UY¦UYPDWHULHOODDQO¦JJQLQJV-	ROCE, Avkastning på sysselsatt kapital
WLOOJ§QJDULPPDWHULHOODDQO¦JJQLQJVWLOOJ§QJDU	(genomsnitt) Ȃ5¸UHOVHUHVXOWDWSOXVȴQDQVLHOOD	Kärnprimärkapitalrelation Ȃ.¦UQSULP¦U
VDPWȴQDQVLHOODDQO¦JJQLQJVWLOOJ§QJDU	LQW¦NWHULI¸UK§OODQGHWLOOJHQRPVQLWWOLJWV\VVHO-	Kärnprimärkapitalrelation Ȃ.¦UQSULP¦U
VDPWȴQDQVLHOODDQO¦JJQLQJVWLOOJ§QJDU	LQW¦NWHULI¸UK§OODQGHWLOOJHQRPVQLWWOLJWV\VVHO-	NDSLWDOLUHODWLRQWLOOULVNY¦JWEHORSS
	VDWWNDSLWDO	NDSLWDOLUHODWLRQWLOOULVNY¦JWEHORSS
Funds From Operations (FFO) ȂΖQWHUQWWLOO-	VDWWNDSLWDO
Funds From Operations (FFO) ȂΖQWHUQWWLOO-		Kärnprimärkapital Ȃ(JHWNDSLWDOPLQXVYLVVD
förda medel	Rörelsemarginal Ȃ5¸UHOVHUHVXOWDWLI¸UK§OODQGH	Kärnprimärkapital Ȃ(JHWNDSLWDOPLQXVYLVVD
	WLOOQHWWRRPV¦WWQLQJHQ	DYGUDJVSRVWHUH[HPSHOYLVJRRGZLOO
Justerat eget kapital (JEK) Ȃ(JHWNDSLWDOSOXV	WLOOQHWWRRPV¦WWQLQJHQ
Justerat eget kapital (JEK) Ȃ(JHWNDSLWDOSOXV	RörelseresultatȂ1HWWRRPV¦WWQLQJLQNOXVLYH	Fastighetsbolag
HYHQWXHOOD¸YHUY¦UGHQLWLOOH[HPSHOIDVWLJKHWHU	RörelseresultatȂ1HWWRRPV¦WWQLQJLQNOXVLYH	Fastighetsbolag
RFKGRWWHUERODJ	HYHQWXHOOWDQVODJSOXV¸YULJDLQW¦NWHUPLQXV	Överskottsgrad Ȃ'ULIWQHWWRLUHODWLRQWLOO
Nettoskuld Ȃ5¦QWHE¦UDQGHVNXOGHUPLQXV	NRVWQDGHUSOXVUHVXOWDWIU§QDQGHODULLQWUHVVH-	K\UHVLQW¦NWHU
Nettoskuld Ȃ5¦QWHE¦UDQGHVNXOGHUPLQXV	ERODJSOXVY¦UGHI¸U¦QGULQJDU	Förkortningar
U¦QWHE¦UDQGHWLOOJ§QJDU	Skuldsättningsgrad Ȃ5¦QWHE¦UDQGHVNXOGHUL	Förkortningar
Nettoskuldsättningsgrad Ȃ5¦QWHE¦UDQGH	Skuldsättningsgrad Ȃ5¦QWHE¦UDQGHVNXOGHUL	EMAS Ȃ(8VPLOM¸VW\UQLQJVRFKUHYLVLRQV
Nettoskuldsättningsgrad Ȃ5¦QWHE¦UDQGH	I¸UK§OODQGHWLOOHJHWNDSLWDO	RUGQLQJ(FR0DQDJHPHQWDQG$XGLW6FKHPH
QHWWRVNXOGLI¸UK§OODQGHWLOOHJHWNDSLWDOΖYLVVD
IDOOVNHUEHU¦NQLQJHQPHGXWJ§QJVSXQNWLMXVWH-	Soliditet Ȃ(JHWNDSLWDOLQNOXVLYHPLQRULWHWHQV	EPD ȂΖQWHUQDWLRQHOOWV\VWHPI¸UPLOM¸YDUX
UDWHJHWNDSLWDO-(.YLONHWLI¸UHNRPPDQGHIDOO	DQGHOLI¸UK§OODQGHWLOOEDODQVRPVOXWQLQJHQΖ	GHNODUDWLRQHU
DQJHV	YLVVDIDOOVNHUEHU¦NQLQJHQPHGXWJ§QJVSXQNWL
Operativt kapital Ȃ5¦QWHE¦UDQGHQHWWRVNXOG	MXVWHUDWHJHWNDSLWDO-(.YLONHWLI¸UHNRPPDQGH	GRI Ȃ*OREDO5HSRUWLQJΖQLWLDWLYHLQWHUQDWLRQHOOD
Operativt kapital Ȃ5¦QWHE¦UDQGHQHWWRVNXOG	IDOODQJHV	ULNWOLQMHUI¸UK§OOEDUKHWVUHGRYLVQLQJ
SOXVHJHWNDSLWDO	Sysselsatt kapital Ȃ5¦QWHE¦UDQGHVNXOGHUSOXV
Re, Avkastning på eget kapital (genom-	Sysselsatt kapital Ȃ5¦QWHE¦UDQGHVNXOGHUSOXV	IFRS ȂΖQWHUQDWLRQDO)LQDQFLDO5HSRUWLQJ
Re, Avkastning på eget kapital (genom-	HJHWNDSLWDO	6WDQGDUGV
snitt) Ȃ5HVXOWDWHIWHUVNDWWK¦QI¸UEDUWWLOODNWLH-
ägare i moderbolaget i förhållande till genom-	Utdelning Ȃ8SSJLIWHURPXWGHOQLQJDYVHUXWGHO-	(XX) Ȃ6L URULQRPSDUHQWHVHUVRPI¸OMHUHQ
snittligt eget kapital hänförbart till aktieägare i	QLQJEHVOXWDGYLGG¦US§I¸OMDQGH§UVVW¦PPD	DQQDQVL UDDQJHUQRWHULQJI¸UHJ§HQGH§U
PRGHUERODJHWΖYLVVDIDOOVNHUEHU¦NQLQJHQPHG
XWJ§QJVSXQNWLMXVWHUDWHJHWNDSLWDO-(.YLONHWL
I¸UHNRPPDQGHIDOODQJHV

9(5. 6

$0+(76%(5 7 7(/6()5%2/ $*0('67

$7/Ζ*7*$1'(

108

Innehållsförteckning
Inledning...................................................................................................	3
Bilaga Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2015...........	5
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 16 juni 2016.........	111

2016 års redogörelse för bolag med statligt		Skr.
ägande		2015/16:140
Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.
Stockholm den 16 juni 2016
Stefan Löfven
Mikael	Damberg
(Näringsdepartementet)

I skrivelsen lämnar regeringen en				redogörelse för	förvaltningen av
statens	bolagsägande	och	för	verksamheten	i	de	bolag	som

΅Ό		%RODJV¸YHUVLNWHU
		YULJDERODJRFKYHUNVDPKHWHU
	΄	$YYHFNODGHERODJ
	΄	8QGHUDYYHFNOLQJ

	Ά	YULJW
	·	6WDWOLJW¦JDQGHLPRGHUQWLG
	Ί	5HGRYLVQLQJVSULQFLSHU
		3URSRVLWLRQVI¸UWHFNQLQJ
	Ό	+§OOEDUDO¸QHQLY§HURFKDQVW¦OOQLQJVYLOONRU
	Ό΄	%RODJHQVUDSSRUWGDWXP
	Ό΅	6WDWHQV¦JDUSROLF\΅ ΄ΈȂ΅ ΄Ή
	ΌΉ	5LNWOLQMHUI¸UH[WHUQUDSSRUWHULQJ
	Ό	5LNWOLQMHUI¸UDQVW¦OOQLQJVYLOONRUI¸UOHGDQGHEHIDWWQLQJVKDYDUH
	ΌΌ	$ GUHVVUHJLVWHU
΄		'HȴQLWLRQHURFKI¸UNRUWQLQJDU

Mnkr		2014
.DVVDȵ¸GHIU§QO¸SDQGHYHUNVDPKHW	b	b
.DVVDȵ¸GHIU§QLQYHVWHULQJVYHUNVDPKHW	b	b
.DVVDȵ¸GHIU§QȴQDQVLHULQJVYHUNVDPKHW	b	b