Regeringens skrivelse 2015/16:130

Redovisning av AP-fondernas verksamhet	Skr.
t.o.m. 2015	2015/16:130

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 19 maj 2016

Margot Wallström

Per Bolund

(Finansdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnar regeringen en redovisning av de allmänna pensions- fondernas (AP-fondernas) verksamhet t.o.m. 2015. I redovisningen ingår bl.a. en sammanställning av AP-fondernas årsredovisningar för 2015 och en utvärdering av AP-fondernas verksamhet sedan 2001. Skrivelsen överlämnas årligen till riksdagen senast den 1 juni.

Under 2015 uppgick det samlade resultatet för Första–Fjärde och Sjätte AP-fonderna (buffertfonderna) till 65 miljarder kronor efter kostnader. Det motsvarar en avkastning på 5,5 procent, vilket är i nivå med den genomsnittliga avkastningen sedan 2001. Det förvaltade kapitalet i buffertfonderna uppgick till 1 230 miljarder kronor vid slutet av 2015, vilket är 45 miljarder kronor mer än vid föregående årsskifte. Utbetalningarna från buffertfonderna till inkomstpensionssystemet uppgick netto till 21 miljarder kronor under 2015.

Utvecklingen på de finansiella marknaderna har stor betydelse för buffertfondernas avkastning. Sedan starten 2001 har buffertfondernas genomsnittliga avkastning varit 5,4 procent per år. Det överstiger mer än väl inkomstindex som under samma period ökat med 3,0 procent per år. Buffertfonderna har därmed bidragit positivt till den långsiktiga finansieringen av det allmänna inkomstpensionssystemet, vilket var avsikten när det nuvarande AP-fondssystemet infördes 2001. Inkomstindex ligger till grund för uppräkningen av skulden i inkomstpensionssystemet.

1

Skr. 2015/16:130 Buffertfondernas redovisade avkastning jämfört med inkomstindex och totalt fondkapital (procent och miljarder kronor)

	2015	2014	2013	2012	2011	2001‒2015
Inkomstindex (%)	2,1	0,5	3,7	4,9	1,9	3,0
Avkastning (%)	5,5	14,1	13,5	11,6	-1,9	5,4
Avkastning (mdkr)	65	147	128	101	-17	712
Totalt fondkapital (mdkr)	1 230	1 185	1 058	958	873

Inkomstpensionssystemet är i huvudsak ofonderat, vilket innebär att inbetalda pensionsavgifter från dagens yrkesaktiva finansierar utbetalningarna till dagens pensionärer. När pensionsutbetalningarna är större än inbetalningarna, tas medel från buffertkapitalet och vid överskott förs medlen till buffertkapitalet. Under 2015 var det underskott i pensionsbetalningarna och därför överfördes sammanlagt 21 miljarder kronor från Första–Fjärde AP-fonderna till inkomstpensionssystemet. Buffertfonderna utgör en begränsad del av tillgångarna i inkomst- pensionssystemet, men kan ändå påverka systemet i tider av kraftiga upp- eller nedgångar. Vid 2015 års slut utgjorde kapitalet i buffertfonderna 14 procent av tillgångarna i inkomstpensionssystemet, medan resterande 86 procent utgjordes av avgiftstillgångar.

Första–Fjärde AP-fondernas avkastning överstiger i stort sett fondernas interna mål oavsett period. Det förklaras delvis av den övergripande tillgångsallokeringen med en fortsatt hög andel aktier. Första–Fjärde AP- fonderna fortsätter att fokusera på de långsiktiga strategiska besluten, vilket regeringen ser positivt på. Regeringen ser även positivt på att Första–Fjärde AP-fonderna har fortsatt att utveckla sina respektive förvaltningsmodeller i olika riktningar, vilket har lett till ökad diver- sifiering. Detta bedöms leda till en bättre riskspridning i förvaltningen av buffertkapitalet.

Sjätte AP-fondens uppdrag skiljer sig från de övriga buffertfonderna genom att fonden är sluten, dvs. saknar betalningsflöden gentemot pensionssystemet. Uppdraget för Sjätte AP-fonden är att förvalta medlen i fonden genom att investera på riskkapitalmarknaden, dvs. i onoterade bolag. Under 2015 uppgick fondens avkastning till 12,2 procent, vilket översteg inkomstindex men var något lägre än det mål som fondens styrelse fastställt i form av ett index för noterade aktier. Det strategiskifte som fonden genomfört sedan 2011 (ökade investeringar i mogna bolag samt en gradvis ökande internationalisering av portföljen) framstår som välgrundat och regeringen ser positivt på det konsekventa genomförandet av denna strategi.

Förvaltningskostnaderna för buffertfonderna (Första‒Fjärde och Sjätte AP-fonden) uppgick till 1,8 miljarder kronor under 2015, vilket var 147 miljoner kronor mer än föregående år. Detta förklaras till viss del av valutakursförändringar; framför allt en starkare amerikansk dollar i relation till den svenska kronan. Som andel av det totala buffertkapitalet var förvaltningskostnaderna 0,15 procent, vilket är oförändrat jämfört med föregående år.

Sjunde AP-fonden har sin roll inom premiepensionssystemet.

Förvalsalternativets (AP7 Såfa) genomsnittliga avkastning under 2015

2

uppgick till 6,3 procent, vilket kan jämföras med 6,7 procent i Skr. 2015/16:130 genomsnitt för de privata fonderna i premiepensionssystemet. Förvalsalternativets genomsnittliga avkastning sedan 2001 uppgår till

5,9 procent, vilket kan jämföras med 3,9 procent i genomsnitt för de privata fonderna i premiepensionssystemet.

Inom ramen för utvärderingen av verksamheten 2015 utfördes en fördjupad analys av AP-fondernas arbete med riskhantering, kontroll och regelefterlevnad (compliance). Denna analys visar att AP-fonderna har utvecklat arbetet inom detta område betydligt de senaste åren. Det är av stor vikt att AP-fonderna har en god riskhantering, kontroll och regelefterlevnad och att de fortsätter att utveckla detta.

Regeringen anser att hållbarhet är en viktig aspekt inom AP-fondernas verksamhet. För att uppnå långsiktigt hög avkastning och god riskhantering är det viktigt att hållbarhetsaspekter integreras i verksamheten. Det är även viktigt för allmänhetens förtroende för AP- fonderna och för pensionssystemet som helhet. På samma sätt som när det gäller förvaltningsstrategier har AP-fonderna valt olika strategier för att integrera hållbarhet i förvaltningsprocessen. För att ytterligare öka transparensen av buffertkapitalets klimatpåverkan är det viktigt att AP- fonderna fortsätter att utveckla gemensam standard för koldioxidavtryck även för andra tillgångsslag än aktier. Det är också viktigt att AP- fonderna fortsätter att utveckla hållbarhetsarbetet genom att påverka företag i portföljerna att agera hållbart. För att med legitimitet söka påverka, är det viktigt att AP-fonderna agerar föredömligt när det gäller det interna hållbarhetsarbetet.

3

Skr. 2015/16:130 Innehållsförteckning

1	Inledning ...........................................................................................			6
2	AP-fonderna och det allmänna pensionssystemet.............................			7
	2.1	Inkomstpension ..................................................................		8
		2.1.1	Första‒Fjärde samt Sjätte AP-fondernas
			roll .....................................................................	8
	2.2	Inkomstpensionssystemets finansiella ställning ...............		11
	2.3	Premiepension ..................................................................		13
		2.3.1	Sjunde AP-fondens roll ...................................	13
		2.3.2	Premiepensionssystemets finansiella
			ställning ...........................................................	13
3	Utvecklingen på finansmarknaderna...............................................			14
	3.1	Aktiemarknaden sedan 2001 ............................................		15
	3.2	Obligationsmarknaden sedan 2001...................................		16

3.3 Avkastningen på aktie- och obligationsmarknaderna

	sedan 2001........................................................................	17
4 AP-fondernas redovisade verksamhet.............................................		18
4.1	Första AP-fondens redovisade resultat.............................	19
4.2	Andra AP-fondens redovisade resultat.............................	21
4.3	Tredje AP-fondens redovisade resultat ............................	24
4.4	Fjärde AP-fondens redovisade resultat.............................	26
4.5	Sjätte AP-fondens redovisade resultat..............................	29

4.6 Första‒Fjärde och Sjätte AP-fondernas kostnader

	och personal .....................................................................	33
4.7	Sjunde AP-fondens redovisade resultat............................	36
5 Utvärdering av AP-fondernas förvaltningsresultat .........................		40

5.1 Buffertfondernas bidrag till

inkomstpensionssystemet .................................................

40

5.2 Utvärdering av Första‒Fjärde AP-fondernas

		förvaltning ........................................................................		45
		5.2.1	Strategisk förvaltning ......................................	45
		5.2.2	Aktiv förvaltning .............................................	57
	5.3	Utvärdering av Sjätte AP-fondens förvaltning .................		60
	5.4	Utvärdering av Sjunde AP-fondens förvaltning ...............		64
		5.4.1	Strategisk förvaltning ......................................	64
		5.4.2	Aktiv förvaltning .............................................	67
6	Utvärdering övriga förvaltningsfrågor ............................................			68
	6.1	Riskhantering, kontroll och regelefterlevnad ...................		68
	6.2	Överträdelser av placeringsreglerna.................................		75
	6.3	Sammanfattning från revision ..........................................		76
	6.4	Hållbarhet och ägarstyrning .............................................		78
	6.5	Samarbete mellan AP-fonderna........................................		90

4

Bilaga 1	Policy för styrning och utvärdering av AP-fonderna	....... 91	Skr. 2015/16:130
Bilaga 2	Placeringsbestämmelser för AP-fondernas
	verksamhet i sammandrag .............................................	100
Bilaga 3	Utdrag ur årsredovisning för Första AP-fonden ............	103
Bilaga 4	Utdrag ur årsredovisning för Andra AP-fonden ............	122
Bilaga 5	Utdrag ur årsredovisning för Tredje AP-fonden............	139
Bilaga 6	Utdrag ur årsredovisning för Fjärde AP-fonden............	155
Bilaga 7	Utdrag ur årsredovisning för Sjätte AP-fonden .............	175
Bilaga 8	Utdrag ur årsredovisning för Sjunde AP-fonden ...........	190
Bilaga 9	Underlag från McKinsey & Company...........................	212
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 maj 2016........		305

5

1 Inledning

Regeringen ska senast den 1 juni varje år överlämna en redovisning av AP-fondernas verksamhet till riksdagen. Som underlag ska AP-fonderna lämna årsredovisning och verksamhetsberättelse. I skrivelsen redovisas och analyseras fondkapitalet per fond och som helhet. Förvaltningen av fondkapitalet utvärderas både av regeringen och av extern expertis.

Den nuvarande ordningen för AP-fonderna har gällt sedan reformeringen av det allmänna pensionssystemet 1999. AP-fonderna regleras i lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder), förutom Sjätte AP-fonden som regleras i lagen (2000:193) om Sjätte AP- fonden.

Innehållsöversikt

Avsnitt 2 innehåller en översiktlig beskrivning av AP-fondernas roll i det allmänna pensionssystemet. I avsnitt 3 sammanfattas utvecklingen på de finansiella marknaderna sedan 2001. Avsnitt 4 innehåller en sammanställning av AP-fondernas resultat och kostnader baserat på fondernas årsredovisningar. I avsnitt 5 redovisas regeringens utvärdering av AP-fondernas förvaltning. Inledningsvis i avsnittet analyseras buffertfondernas samlade bidrag till inkomstpensionssystemet. Därefter utvärderas fondernas strategiska och aktiva förvaltning. Avsnitt 6 behandlar övriga förvaltningsfrågor såsom riskhantering, kontroll och regelefterlevnad. Avsnittet innehåller även iakttagelser av överträdelser av placeringsreglerna, en sammanfattning av revisionen, arbete med hållbarhet och ägarstyrning samt samarbetet mellan AP-fonderna.

I bilaga 1 återfinns regeringens policy för styrning och utvärdering av AP-fonderna. I bilaga 2 återfinns Första–Fjärde AP-fondernas placeringsregler i sammandrag. Utdrag ur AP-fondernas årsredovisningar återfinns i bilagorna 3–8. Årsredovisningarna finns i sin helhet på respektive fonds webbplats. Liksom till tidigare skrivelser har extern expertis anlitats (företaget McKinsey & Company). Utöver en grundläggande granskning innehåller den externa rapporten denna gång en särskild studie av AP-fondernas arbete med regelefterlevnad och riskhantering (bilaga 9). Den årliga revisionen har utförts av revisorer från Ernst & Young.

6

2	AP-fonderna och det allmänna	Skr. 2015/16:130
	pensionssystemet

Denna skrivelse behandlar tillgångar och betalningsflöden inom det allmänna pensionssystemet. Det är inom detta system som AP-fonderna verkar. Utöver det allmänna pensionssystemet utgörs det svenska pensionssystemet av tjänstepension och privat pensionssparande. Tjänstepensionen bygger på överenskommelser mellan arbetsgivare och arbetstagare (ofta i form av kollektivavtal), medan privat pensionssparande är helt frivilligt.

Utformningen av det allmänna pensionssystem har sin bakgrund i den pensionsreform som genomfördes i januari 1999. Pensionsreformen var ett resultat av en bred partiuppgörelse mellan Socialdemokraterna och de fyra borgliga partierna1. Reformen innebar att pensionssystemet gjordes självfinansierande (via avgifter) och att det infördes en automatik så att pensionerna anpassas till den ekonomiska tillväxten. Den avgiftsbaserade inkomst- och premiepensionen ersatte tidigare förmånsbestämda ATP och folkpension. För dem som tjänat in pension tidigare inrättades övergångsregler (s.k. tilläggspension) och för den som haft låg eller ingen inkomst infördes garantipension. Garantipension är ett grundskydd som finansieras från statsbudgeten.

Inkomstpensionssystemet är i huvudsak ofonderat. Det innebär att inbetalda pensionsavgifter används för att finansiera samma års pensionsutbetalningar. För att hantera skillnaderna mellan de löpande pensionsavgifterna och pensionsutbetalningarna finns ett buffertkapital som förvaltas av Första‒Fjärde och Sjätte AP-fonderna. Sjunde AP- fonden har en särskild roll för premiepensionen, som även den utgör en del av det allmänna pensionssystemet (figur 2.1).

Figur 2.1 Det allmänna pensionssystemet

1 Sedan den 26 december 2014 medverkar även Miljöpartiet i pensionsgruppens arbete.

7

Skr. 2015/16:130 2.1

Inkomstpension

Avgiften till det allmänna pensionssystemet uppgår till 18,5 procent av pensionsgrundande inkomster, varav 16 procent sätts av till inkomstpensionen och resterande 2,5 procent till premiepensionen.2 Förutom lön räknas ersättning från social- och arbetslöshetsförsäkringar som inkomster. Även sjuk- och aktivitetsersättning tillgodoräknas liksom år med små barn (barnår) och studier.3 De individuella belopp som sätts av kallas pensionsrätt och bokas på ett personligt konto hos Pensions- myndigheten. På så sätt tillgodoräknas intjänade pensionsrätter över hela livet för varje individ. Pensionsrätterna räknas årligen upp med en avkastning som beräknas med utgångspunkt från inkomstindex för Sverige. Inkomstindex speglar den genomsnittliga löneutvecklingen i Sverige och denna beror i sin tur på hur stor del av den arbetsföra befolkningen som arbetar samt löneutvecklingen i samhället. Uppräkningen av pensionen påverkas även av buffertkapitalets värdeutveckling och av demografiska faktorer genom det s.k. balanstalet (se avsnitt 2.1.2).

2.1.1 Första‒Fjärde samt Sjätte AP-fondernas roll

Buffertfonderna

Buffertkapitalet förvaltas av Första‒Fjärde samt Sjätte AP-fonderna. De kan därför sägas vara buffertfonder. När det nuvarande pensionssystemet infördes 2001, fördelades drygt 130 miljarder kronor till vardera av Första–Fjärde AP-fonden. För dessa fyra fonder etablerades samtidigt ett gemensamt regelverk i lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder), i vilken även regler avseende Sjunde AP-fonden ingår.

Enligt lagen är fondernas uppdrag att förvalta fondmedlen så att de blir till största möjliga nytta för inkomstpensionssystemet. Förvaltningen ska ta sin utgångspunkt i pensionssystemets åtagande. Målet är att långsiktigt maximera avkastningen i förhållande till risken i placeringarna. Den totala risknivån i förvaltningen ska vara låg, vilket inte ska tolkas som ett mål att minimera risken. Av det följer däremot ett krav på god risk- spridning. Risk och avkastning ska tolkas i termer av utgående pensioner. Rollen som förvaltare av allmänna pensionsmedel ställer krav på att fonderna uppbär allmänhetens förtroende. Av det skälet är fonderna ålagda att ta hänsyn till miljö och etik i placeringsverksamheten, men utan att göra avkall på det övergripande målet om hög avkastning. Fonderna ska inte ha näringspolitiska eller ekonomisk-politiska mål. AP- fonderna ska, med förvaltade medel, svara för kostnaderna för sin verksamhet, för revision och för uppföljning av fondförvaltningen. Regeringen utser styrelserna i fonderna och utvärderar förvaltningen årligen.

2 Det finns en gräns på 7,5 inkomstbasbelopp per år för hur stor del av pensionsgrundande inkomster som tillgodoräknas.

3 Fram till 2010 tillgodoräknades pensionsgrundade belopp även vid plikttjänst.

8

Sjätte AP-fonden är också en del av buffertfondssystemet men regleras Skr. 2015/16:130 i en egen lag, lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden. Fonden är sluten,

vilket innebär att den inte har betalningsflöden gentemot pensionssystemet. Fondens uppdrag skiljer sig även från de andra buffertfonderna genom att medlen ska placeras på riskkapitalmarknaden, dvs. i onoterade bolag. Sjätte AP-fonden har sitt ursprung i Sjätte fondstyrelsen, vilken inrättades 1996. Namnbytet gjordes i samband med pensionsreformen. Sjätte AP-fonden ingick dock inte i pensionsöverens- kommelsen, vilket inneburit att fonden har arbetat med väsentligen oförändrade förutsättningar sedan 1996. De tidigare gällande reglerna avseende Sjätte fondstyrelsen överfördes i princip oförändrade till den nu gällande lagen om Sjätte AP-fonden. Fondens medel har i sin helhet genererats från de 10,4 miljarder kronor som tillsköts i samband med att den dåvarande Sjätte fondstyrelsen bildades 1996.

Rollen som buffert

Pensionsutbetalningarna från inkomstpensionssystemet finansieras löpande av inbetalda pensionsavgifter från de yrkesaktiva. När inbetal- ningarna till systemet är större än utbetalningarna sparas överskottet i Första–Fjärde AP-fonderna. På motsvarande sätt tas medel från nämnda fonder när utbetalningarna är större än inbetalningarna. Sjätte AP-fonden är också en buffertfond men har inga betalningsflöden gentemot pensionssystemet. I figur 2.2 framgår nettoflödet mellan pensions- systemet och AP-fonderna (Första–Fjärde AP-fonderna) efter administra- tionskostnader.

Figur 2.2 Nettoflödet mellan pensionssystemet och AP-fonderna (mdkr)

Miljarder kronor

15	11				9
10		7	7	6		6
							3	3
5
0
‐5
‐10											‐6
‐15
‐20									‐16 ‐17			‐16		‐21 ‐21
‐25
‐30													‐28			‐28	‐30
‐35																		‐34 ‐33 ‐32
‐40
	2001	2002	2003	2004	2005	2006	2007	2008	2009	2010	2011	2012	2013	2014	2015	2016	2017	2018	2019	2020

Källa: Pensionsmyndigheten, februari 2016

De första åtta åren med det nya pensionssystemet (2001‒2008) var
inbetalningarna till pensionssystemet större än utbetalningarna. Under
perioden tillfördes AP-fonderna sammanlagt 51 miljarder kronor (netto).
År 2009 vände betalningsströmmarna. Under åren 2009‒2015 användes
sammanlagt 126 miljarder kronor från AP-fonderna för att finansiera	9

Skr. 2015/16:130 pensionsutbetalningar. För hela perioden 2001‒2015 uppgick således nettoutflödet från AP-fonderna till 74 miljarder kronor.

Underskotten sedan 2009 beror på att den stora 40-talistgenerationen har börjat ta ut pension. Enligt Pensionsmyndighetens prognoser kommer Första–Fjärde AP-fonderna fortsätta att behöva bidra till finansieringen av inkomstpensionerna över överskådlig framtid. Åren 2016‒2020 beräknas underskotten sammanlagt uppgå till 156 miljarder kronor. Inkomstpensionssystemet utgör i princip ett i lag fastställt avtal mellan generationer, eftersom systemet i huvudsak innebär att de yrkes- verksamma finansierar nuvarande pensionsutbetalningar.

Rollen som långsiktig finansiär

Buffertfonderna har även en roll i att generera avkastning till inkomst- pensionssystemets långsiktiga finansiering och stabilitet. Om buffert- fonderna har högre avkastning än den genomsnittliga inkomstutveck- lingen i Sverige bidrar fonderna positivt till pensionssystemets lång- siktiga finansiering. Framtida generationer kan då erhålla en bättre pension samtidigt som risken minskar för att den s.k. automatiska balanseringen i inkomstpensionssystemet aktiveras.

Figur 2.3 Buffertfondernas kapital och avkastning efter kostnader

Miljarder kronor				Totalt kapital								Avkastning efter kostnader
1400																				1185 1230
1200
																			1058
1000								765		854			898		827	895		873	958
800														708
					571	641
600	546	480
400
200						80	63		113		82		36		135		84		101	128	147	65
0
	‐27																	‐17
‐200			‐85											‐194
‐400
	2001	2002			2003		2004		2005		2006		2007	2008	2009		2010	2011	2012	2013	2014	2015

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från AP-fonderna).

I figur 2.3 redovisas utvecklingen av kapitalet i buffetfonderna (Första– Fjärde AP-fonderna och Sjätte AP-fonden) samt den totala avkastningen efter kostnader sedan 2001. Vid 2015 års slut uppgick kapitalet i buffert- fonderna till 1 230 miljarder kronor, vilket kan jämföras med 546 miljarder kronor vid slutet av 2001. Under perioden 2001‒2015 har den totala avkastningen efter kostnader uppgått till 712 miljarder kronor. Detta motsvarar en genomsnittlig avkastning på 5,4 procent per år, vilket

10

kan jämföras med att inkomstindex under samma period ökade med Skr. 2015/16:130 3,0 procent per år.4

2.2 Inkomstpensionssystemets finansiella ställning

Inkomstpensionssystemets konstruktion gör att det finns en stark koppling mellan hur systemets tillgångar och skulder utvecklas. Om systemets tillgångar (avgiftstillgången och buffertkapitalet) är större än skulderna, räknas värdet på pensionsrätterna (pensionsskulden) upp med inkomstindex. Pensionsrätterna följer då den genomsnittliga löneutveck- lingen i Sverige. Om skulderna däremot är större än tillgångarna, aktiveras balanseringen i systemet. Balanseringen innebär att pensions- skulden räknas upp i en långsammare takt, vilket gör att systemets finansiella ställning stärks. Balanseringen beräknas genom att systemets tillgångar divideras med dess skulder. Om balanstalet understiger 1,0000 är balanseringen negativ och pensionsrätterna räknas då upp i en långsammare takt till dess att systemet är i balans. Inkomstpensions- systemets tillgångar och skulder sammanställs i slutet av varje år. I samband med detta fastställs balanstalet. Vid 2015 års slut uppgick tillgångarna i inkomstpensionssystemet till 8 688 miljarder kronor, varav avgiftstillgången stod för 7 457 miljarder kronor och buffertfonderna för 1 230 miljarder kronor. Pensionsskulden uppgick vid samma tillfälle till 8 517 miljarder kronor. I tabell 2.1 redovisas inkomstpensionssystemets tillgångar och skulder.

Tabell 2.1	Inkomstpensionssystemets tillgångar och skulder (mdkr)
Beräkningsår	20151	2014	2013	2012	2011	2010	2009	2008
Balanseringsår	2017	2016	2015	2014	2013	2012	2011	2010
Buffertfonden,		1 067	963	908	865	810	811	821
medelvärde1
Buffertfonden	1 230	1 185	1 058	958	873	895	827	707
Avgiftstillgång	7 457	7 380	7 123	6 915	6 828	6 575	6 362	6 477
Summa tillgångar	8 688	8 565	8 180	7 873	7 700	7 469	7 189	7 184
Pensionsskuld	8 517	8 141	8 053	7 952	7 543	7 367	7 512	7 428
Över-/underskott	171	423	127	-80	157	103	-323	-243
Balanstal2	1,0201	1,0375	1,0040	0,9837	1,0198	1,0024	0,9549	0,9826
Dämpat balanstal	1,0067

1 Tillgångar och skulder beräknade enligt de nya beräkningsreglerna.

2 Från 2008 till 2014 är balanstalet beräknat enligt andra beräkningsregler. Källa: Pensionsmyndighetens årsredovisning för 2015, s 116.

4 Uppgifterna baseras på McKinseys underlag (se bilaga 9).

11

Skr. 2015/16:130 Från och med 2008 till och med 2014 beräknades buffertfondens värde i balanstalet som medelvärdet av fondens marknadsvärde vid slutet av de tre senaste åren. Balanstalet för 2017, som baseras på 2015 års tillgångar och skulder, beräknas till 1,0201 och det dämpade balanstalet till 1,0067. Att balanstalet överstiger ett beror på att avgiftstillgången höjts och att de nya beräkningsreglerna för balanstalet inte tillämpar utjämningar längre. Därmed får buffertfonden och avgiftsinkomsten högre aktuella värden. Om de gamla beräkningsreglerna hade använts, hade balanstalet blivit 1,0357. Systemets balanstal för 2015 är sedan tidigare fastställt till 1,0375. De nya beräkningsreglerna minskar pensionernas volatilitet genom införandet av ett dämpat balanstal och ett mer aktuellt inkomst- index. Det dämpade balanstalet begränsar balanseringen till en tredjedel, vilket medför mindre svängningar av pensionsbeloppen.5

Inkomstpensionssystemets resultat (balanstalet) påverkas av ett stort antal samhällsekonomiska och demografiska faktorer. På kort sikt har sysselsättningens utveckling störst betydelse. Buffertfondernas värde- utveckling har också betydelse, vilket i sin tur är kopplat till utvecklingen på kapitalmarknaderna. På lång sikt har även demografiska faktorer stor betydelse för utvecklingen i balanstalet.

I figur 2.4 illustreras utvecklingen av tillgångar och skulder i inkomst- pensionssystemet. Längst ner i diagrammet framgår att buffertfondernas andel av tillgångarna i systemet har ökat från 10 procent vid 2001 års slut till 14 procent vid 2015 års slut.

Figur 2.4 Utveckling av tillgångar och skulder i inkomstpensions- systemet

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten).

5 De nya reglerna för hur inkomstpensionssystemets tillgångar och skulder ska beräknas beskrivs i detalj i prop. 2014/15:125 En jämnare och mer aktuell utveckling av

inkomstpensionerna.

12

2.3

Premiepension

Skr. 2015/16:130

Premiepensionssystemet är fonderat. Inom systemet kan var och en själv välja hur 2,5 procent av den pensionsgrundande inkomsten ska placeras. Vid slutet av 2015 fanns det 830 fonder att välja mellan på Pensionsmyndighetens fondtorg. Eftersom tillgångarna i systemet är fullt fonderade, påverkas behållningarna fullt ut av upp- och nedgångar i fondandelarnas värden.

Premiepension kan antingen tas ut som traditionell försäkring eller som fondförsäkring. Traditionell försäkring innebär att pensionen beräknas som ett livsvarigt garanterat nominellt belopp. Den försäkrades fond- andelar säljs och Pensionsmyndigheten tar över investeringsansvaret och den finansiella risken. Fondförsäkring innebär att den försäkrade behåller sitt sparande i de valfria premiepensionsfonderna. I fondförsäkringen räknas pensionsutbetalningarnas storlek årligen om med utgångspunkt från fondandelarnas värde i december. Följande år säljs det antal fond- andelar som krävs för att finansiera den beräknade premiepensionen. Ökar fondandelarna i värde, säljs färre andelar och minskar fond- andelarnas värde säljs fler andelar.

2.3.1 Sjunde AP-fondens roll

Sjunde AP-fonden har som uppgift att förvalta premiepensionen åt de individer som inte själva valt förvaltare för sin premiepension. Medel placeras då i systemets förvalsalternativ, AP7 Såfa (Statens årskullsför- valtningsalternativ) där risken förändras med spararnas ålder. Det är även möjligt att välja någon av de fonder som Sjunde AP-fonden förvaltar.

Sjunde AP-fonden regleras, liksom Första‒Fjärde AP-fonden, i lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder). Målet för fondens uppdrag är således att långsiktigt maximera avkastningen i förhållande till risken i placeringarna. I avsnitt 4 beskrivs Sjunde AP-fondens verk- samhet och resultat mer utförligt. I avsnitt 5 redovisas regeringens bedömning av verksamheten.

2.3.2 Premiepensionssystemets finansiella ställning

Vid 2015 års slut hade premiepensionssystemet 6,8 miljoner pensionssparare och pensionärer. Det totala marknadsvärdet på premiepensionskapitalet (fondförsäkringen) uppgick vid samma tidpunkt till 839 miljarder kronor. Under 2015 uppgick den sammanlagda värdeutvecklingen för fondförsäkringen till 49 miljarder kronor. Det motsvarar en genomsnittlig tidsviktad avkastning på 6,4 procent. Sedan starten år 2000 är den genomsnittliga årliga avkastningen 3,9 procent, mätt som tidsviktad avkastning.6

Sjunde AP-fonden är den enskilt största fondförvaltaren i premie- pensionssystemet. Vid 2015 års slut förvaltade Sjunde AP-fonden

6 Tidsviktad årsavkastning visar årlig avkastning på en krona som satts in i början på

perioden. Hänsyn har inte tagits till om kapitalets storlek förändrats under perioden.

13

Skr. 2015/16:130	283 miljarder kronor, varav Såfa utgjorde 272 miljarder kronor. Under
	2015 hade	den genomsnittlige Såfa-spararen en							avkastning		på
	6,3 procent,		vilket	kan	jämföras		med	att	de	privata
	premiepensionsfonderna i genomsnitt gav en avkastning på 6,7 procent.
	Risken (mätt som standardavvikelse under den senaste 24
	månadersperioden) har för AP7 Såfa varit 15,9 procent jämfört										med
	10,4 procent för de privata premiepensionsfonderna. Den högre risken i
	AP7 Såfa förklaras till stor del av att andelen sparare över 55 år
	fortfarande är liten och att andelen AP7 Räntefond därmed är begränsad.
	I takt med att spararna i premiepensionssystemet blir äldre förväntas
	andelen AP7 Räntefond att öka.
	Tabell 2.2	Fördelningen av premiepensionssystemets tillgångar
	Fondkategori		2015			2014			2013
			mdkr		andel	mdkr	andel		mdkr	andel
	Aktiefonder		346,7		41,3	295,0	38,9		240,3		39,9
	Blandfonder		66,9		8,0	77,3	10,2		62,7		10,4
	Generationsfonder		127,9		15,3	114,1	15,0		90,3		15,0
	Räntefonder		24,9		3,0	26,9	3,5		27,0		4,5
	AP7 Såfa		272,4		32,5	245,7	32,4		181,6		30,2
	Totalt		838,7		100,0	759,0	100,0		601,9	100,0

Källa: Pensionsmyndighetens årsredovisning för 2015, s 173.

En utförlig beskrivning av det allmänna pensionssystemet finns i Pensionsmyndighetens årsredovisning 2015.

3 Utvecklingen på finansmarknaderna

Utvecklingen på de finansiella marknaderna har stor betydelse för resultatutveckling och risk i AP-fonderna. Ungefär hälften av Första– Fjärde AP-fondernas kapital utgörs av aktier och drygt en tredjedel av obligationer, vilket innebär att finansmarknadernas utveckling i hög grad är bestämmande för det resultat som fonderna uppnår. Detsamma gäller Sjunde AP-fonden som har en hög exponering mot aktier. Sjätte AP- fonden, vars investeringsinriktning är onoterade tillgångar, påverkas i mindre utsträckning av de omedelbara svängningarna på marknaden, men är beroende av fördelaktiga förhållanden på finansmarknaden för en god långsiktig resultatutveckling i sina innehav.

I regel har buffertfondernas resultat en relativt liten påverkan på utfallet inom inkomstpensionssystemet, eftersom fonderna utgör en mindre del av tillgångsmassan (se avsnitt 2). Vid tillräckligt stora varia- tioner i tillgångspriser kan dock fondernas resultat påverka om den automatiska balanseringen aktiveras eller inte.

14

3.1

Aktiemarknaden sedan 2001

Skr. 2015/16:130

Det nuvarande allmänna pensionssystemet trädde i kraft under 2000 och nya placeringsregler började gälla för buffertfonderna fr.o.m. 2001. Pensionssystemet sjösattes därmed i en period som inledningsvis kom att präglas av djup ekonomisk nedgång och fallande priser på aktie- marknaden till följd av en sprucken it-bubbla vid millennieskiftet 1999/2000 (se figur 3.1 nedan).

Under 2003 började dock aktiemarknaderna återigen stiga och i mitten av 2007 nådde Stockholmsbörsen sin dittills högsta notering. År 2008 briserade den amerikanska finans- och bolånekrisen, vilket resulterade i en ny och än större nedgång på aktiemarknaden. Våren 2009 började aktiemarknaderna återhämta sig, bara för att sommaren 2011 åter börja falla, den här gången främst till följd av den europeiska statsskuldskrisen och osäkerhet om dess konsekvenser för den globala tillväxten. År 2011 och halva 2012 fortsatte att präglas av ekonomisk osäkerhet och stora prisrörelser på finansmarknaderna. Aktiemarknaderna började stabiliseras först hösten 2012 efter att den Europeiska Centralbanken (ECB) deklarerat att centralbanken tänkte genomföra vilka åtgärder som än krävdes för att hålla eurozonen intakt.

Figur 3.1 Utvecklingen i svenskt och globalt aktieindex 2001‒2015

		Avser totalavkastningen. Bas 2000-12-31 = 100
300
250		Stockholm Benchmark Index
		MSCI World ACWI (SEK)
200
150
100
50
0
2000	2001	2002	2003	2004	2005	2006	2007	2008	2009	2010	2011	2012	2013	2014	2015
Källa: Bloomberg

Sedan 2013 har aktiemarknaderna stigit kraftigt även om svängningarna
stundtals har varit påtagliga. Börsåret 2015 avviker från de senaste årens
trendmässiga prisökning och året har präglats av högre volatilitet, till
följd av ökad oro för lägre tillväxttakt i den globala ekonomin. Främst är
det Kina och USA som överraskat marknaderna med svagare tillväxt än
förväntat. När det gäller den kinesiska tillväxten oroar sig investerarna
för att tillväxttakten i landet hållits uppe med hjälp av en alltför snabb	15

Skr. 2015/16:130 kredittillväxt samt för att omställningen från en exportberoende ekonomi till en ekonomi som i högre grad drivs av inhemsk konsumtion kommer att ta längre tid än vad som förväntats tidigare. De kinesiska myndigheternas översyn av kredittillväxten och landets skuldnivåer har medfört att nya begränsningar införts, vilket innebär att tillväxttakten går ned. Kina har under en längre period varit den absolut största köparen av råvaror för infrastrukturinvesteringar. Råvaru- och transportsektorn har anpassat produktionskapaciteten för en högre nivå av global efterfrågan och när Kina drar ned på investeringstakten blir det kännbart för båda sektorerna. Samtidigt har produktionskapaciteten för petroleumbaserade produkter ökat markant på grund av teknisk utveckling som möjliggjort utvinning av olja och gas från områden i USA som under en längre period inte varit lönsamma att utvinna från. Det har inneburit att utbudet av petroleumbaserade produkter har ökat markant samtidigt som efterfrågan gått ned. Många oljeproducerande länder är direkt beroende av höga oljepriser för statens finansiering. I stället för att dra ned på produktionstakten har många länder försökt kompensera svaga finanser genom att producera mer, vilket sänkt oljepriset ytterligare. Energi- sektorn befinner sig nu i en allvarlig situation där flera relativt stora företag sannolikt riskerar att få ekonomiska svårigheter. Trots volati- liteten under 2015, steg SBX (Swedish Benchmark Index, se nedan) med drygt sex procent under året.

3.2 Obligationsmarknaden sedan 2001

På obligationsmarknaderna internationellt och i Sverige har räntorna trendmässigt fallit under 2000-talet. Allt högre obligationspriser (och

därmed avkastning) har drivit ned obligationsräntorna. Detta illustreras bl.a. av att svenska nominella och reala obligationer haft en ovanligt hög genomsnittlig årsavkastning i ett längre tidsperspektiv (se tabell 3.1).

Under 2013 började obligationsräntorna på längre löptider åter stiga – främst med anledning av ljusare konjunkturutsikter i den amerikanska ekonomin och den amerikanska centralbankens (Federal Reserves) beslut att successivt trappa ned stödköpen av obligationer. Efter 2014 har ränteskillnaderna mellan amerikanska och europeiska statspapper ökat dels på grund av högre risk för deflation i Europa, dels på grund av att den amerikanska ekonomin förväntats återhämta sig snabbare, vilket därmed även förväntats leda till en snabbare återstramning av penningpolitiken i USA jämfört med Europa.

I december 2015 höjde Federal Reserve den amerikanska styrräntan för första gången sedan finanskrisen. Marknadsreaktionerna har dock hittills varit negativa och den amerikanska 10-årsräntan har fallit med ytterligare 50 baspunkter sedan dess, vilket tyder på att investerarna är fortsatt oroade över tillväxttakten i den amerikanska ekonomin. Den svenska räntan har i hög grad följt den tyska räntan under de senaste åren. De svenska räntenivåerna har dock noterats lite högre i genomsnitt över perioden. Under hösten 2015 ökade ränteskillnaderna mellan Sverige och Tyskland åter. Deflationsriskerna i Europa och Sverige har lett till

extremt expansiv penningpolitik och både ECB och Riksbanken har

16

flyttat sina styrräntenivåer till negativt territorium. För 2015 blev total- Skr. 2015/16:130 avkastningen i nominellt obligationsindex cirka -0,2 procent (tabell 3.1).

Figur 3.2 Tioårig obligationsränta, USA, Tyskland och Sverige

7
			USA
6			Tyskland
			Sverige
5
4
3
2
1
0
2000	2001	2002	2003	2004	2005	2006	2007	2008	2009	2010	2011	2012	2013	2014	2015

Källa: Ecowin

3.3 Avkastningen på aktie- och obligationsmarknaderna sedan 2001

Tabell 3.1 visar totalavkastningen för några av de tillgångsslag som AP- fonderna (exklusive Sjätte AP-fonden) placerar i sedan 2001. Svenska aktier har för perioden 2001–2015 haft den bästa totalavkastningen (7,5 procent) följt av svenska nominella och reala obligationer (5,0 – 5,3 procent). Utländska aktier har däremot endast avkastat i genomsnitt 3,0 procent per år (mätt i USD). Eftersom den amerikanska dollarn har försvagats mot den svenska kronan sedan 2001, har dock avkastningen på utländska aktier – mätt i svenska kronor – varit ännu lägre. Avkast- ningen på den globala aktiemarknaden kan därmed i ett svenskt och ett historiskt perspektiv karaktäriseras som svag. Till skillnad från detta framstår avkastningen på den svenska obligationsmarknaden i ett längre perspektiv som stark.

17

Skr. 2015/16:130	Tabell 3.1	Totalavkastning i olika tillgångsslag
			2015	2006‒2015 2001‒2015
	Svenska aktier (SBX)		6,1	8,1	7,5
	Utländska aktier (MSCI World ACWI i USD)		-4,3	2,6	3,0
	Utländska aktier (MSCI World ACWI i SEK)		3,8	3,2	1,3
	Obligationsindex (OMRX)		-0,2	4,2	5,0
	Reala obligationer (RXRE)		1,8	3,7	5,3
	Riskfri ränta		-0,3	1,5	1,9

Not. Riskfri ränta är ett vägt genomsnitt av statsskuldsväxlar med 3 och 6 månaders löptid.

OMRX-index speglar avkastningen på en passiv portfölj av likvida svenska räntepapper.

Källa: Bloomberg, Riksbanken.

Vid betraktandet av tioårsperioden 2006‒2015 förbättrades total- avkastningen på aktier markant jämfört med obligationer, vilket främst speglar att den kraftiga börsnedgången 2000–2002 ligger utanför den studerade tidsperioden. Avkastningen på utländska aktier noteras i nivå med obligationer – som fortsatt uppvisar en hög avkastning i ett historiskt perspektiv. Den riskfria räntan, i det här fallet beräknad med ett genomsnitt av svenska statsskuldväxlar, avkastar knappt hälften av vad svenska nominella och reala obligationer gör.

Under 2015 noterades en totalavkastning på omkring 6 procent på den svenska aktiemarknaden, medan den globala aktiemarknadens totalavkastning var negativ och uppgick till cirka -4,3 procent. Nominella och reala obligationer uppvisade en avkastning på -0,2 respektive 1,8 procent. Den riskfria räntan har under 2015 i genomsnitt varit negativ.

4 AP-fondernas redovisade verksamhet

Det förvaltade kapitalet i buffertfonderna (Första–Fjärde och Sjätte AP- fonderna) uppgick till 1 230 miljarder kronor vid 2015 års slut. Det sammanlagda resultatet under 2015 uppgick till 65 miljarder kronor efter kostnader. Detta motsvarar en avkastning på 5,5 procent, vilket är i nivå med den genomsnittliga avkastningen sedan 2001. Under året utbetalades 4,9 miljarder kronor per buffertfond (Första–Fjärde AP-fonderna) till inkomstpensionssystemet. De totala förvaltningskostnaderna för buffert- fonderna (Första–Fjärde och Sjätte AP-fonderna) uppgick till 1 840 miljoner kronor under 2015, vilket var 147 miljoner kronor mer än föregående år. Som andel av det totala buffertkapitalet uppgick de totala förvaltningskostnaderna till 0,15 procent, vilket är oförändrat jämfört med föregående år. Sjunde AP-fondens förvaltade kapital uppgick till 283 miljarder kronor vid 2015 års slut. Under 2015 var avkastningen i statens förvalsalternativ (Såfa) 6,3 procent, jämfört med 6,7 procent för premiepensionsindex.

18

Tabell 4.1	AP-fondernas utgående fondkapital och resultat 2015 samt					Skr. 2015/16:130
	avkastningsmål (efter kostnader, mdkr och procent)
		Utgående	Resultat 2015		Avkastningskrav under 2015
		fondkapital	mdkr och %
Första AP-fonden		290	11,3	4,0	Real avkastning på 4,0 % över
					rullande tioårsperioder
Andra AP-fonden		301	11,7	4,0	Real långsiktig avkastning på
					4,5 % per år
Tredje AP-fonden		303	19,6	6,8	Real långsiktig avkastning på
					4,0 % per år
Fjärde AP-fonden		310	20,1	6,8	Real långsiktig avkastning på
					4,5 % per år
Sjätte AP-fonden		26	2,9	12,2	Nominell avkastning SIX Nordic 200
					Cap GI + 2,5 % över fem år
Summa		1230	65,6
Sjunde AP-fonden		283		6,3	Förvalsalternativet (Såfa)
					avkastning minst lika bra som

genomsnittet av privata fonder i premiepensionssystemet

4.1 Första AP-fondens redovisade resultat

Fondkapital och resultat

Första AP-fondens resultat uppgick till 11,3 miljarder kronor 2015, vilket motsvarar en avkastning på 4,0 procent efter kostnader (14,6 procent året innan). Under året överfördes 4,9 miljarder kronor till inkomst- pensionssystemet. Sammantaget ökade fondkapitalet med 6,4 miljarder kronor till 290,2 miljarder kronor (tabell 4.2).

Tabell 4.2 Första AP-fondens fondkapital (mnkr)

	2015	2014
Ingående fondkapital	283 811	252 507
Årets resultat	11 340	36 424
Överföringar	-4 944	-5 120
Utgående fondkapital	290 207	283 811

Not. Överföringar innehåller nettobetalningar till pensionssystemet.

Styrelsens avkastningsmål

Från och med 2015 har styrelsen för Första AP-fonden ändrat avkast- ningsmålet till en real avkastning på 4,5 procent efter kostnader över rullande tioårsperioder. Under 2014 och 2013 var avkastningsmålet för Första AP-fonden en nominell avkastning om 5,5 procent efter kostnader över rullande tioårsperioder. Dessförinnan var målet formulerat över en femårsperiod. Det innebär att fr.o.m. 2015 avser avkastningsmålet real avkastning för samtliga buffertfonder (Första‒Fjärde AP-fonderna).

19

Skr. 2015/16:130

20

Investeringsprocess och strategi

Investeringsfilosofin i Första AP-fondens förvaltningsmodell bygger på en väldiversifierad portfölj, långsiktig och kostnadseffektiv förvaltning, utnyttjande av stundtals ineffektiva marknader, samt riskpremier, och även hållbart värdeskapande. Varje investering som fonden gör ska kunna hänföras till minst en av dessa övertygelser. Från och med den 1 januari 2015 använder Första AP-fonden en uppdaterad förvalt- ningsmodell bestående av en övergripande tillgångsfördelning. Denna beslutas årligen av styrelsen. Fonden verkställer beslutet genom (i) en strategisk tillgångsfördelning (omkring 10 års investeringshorisont) och en (ii) dynamisk allokering och operativ förvaltning (0‒5 års investeringshorisont). Under 2016 avser fonden att fortsätta utveckla denna modell.

Portföljen

Första AP-fondens portfölj bestod vid 2015 års slut av 38,4 procent aktier, 32,5 procent räntebärande tillgångar och 29,1 procent alternativa tillgångar. Jämfört med föregående årsskifte har andelen aktier minskat med 7,8 procentenheter, medan andelen räntor och alternativa tillgångar ökat med 3,4 respektive 4,4 procentenheter (tabell 4.3).

Tabell 4.3	Första AP-fondens portfölj
		2015		2014
		mdkr	procent	mdkr	procent
Svenska aktier		35,2	12,1	32,4	11,4
Utländska aktier (exkl. tillväxtmarknader)		53,9	18,6	70,2	24,7
Aktier i tillväxtmarknader		22,4	7,7	28,7	10,1
Räntor		94,2	32,5	82,4	29,0
Alternativa tillgångar		84,4	29,1	70,2	24,7
Övrigt (TAA etc.)		0,1	0,0	0,0	0,0
Totalt		290,3	100,0	283,9	100,0

Vid slutet av 2015 förvaltades 69,0 procent av kapitalet i Första AP- fonden internt, vilket är en ökning med 3,6 procentenheter jämfört föregående årsskifte.

Avkastning

Under 2015 avkastade Första AP-fondens portfölj 4,1 procent före kostnader och 4,0 procent efter kostnader. I tabell 4.4 redovisas avkastningen (före kostnader) per tillgångskategori under 2015 och 2014 samt respektive tillgångskategoris bidrag till fondens totala avkastning under 2015.

Tabell 4.4	Första AP-fondens redovisade avkastning				Skr. 2015/16:130
		2015	2014	Bidrag till totalavkastningen
		procent	procent	2015 (procentenheter)
Aktier		-0,1	11,2	-0,2
Sverige		7,3	13,2	0,9
Utvecklade länder		-3,5	10,4	-0,4
Utvecklingsländer		-7,7	21,1	-0,7
Räntebärande värdepapper		-0,4	3,8	-0,2
Fastigheter		23,6	11,5	2,2
Infrastruktur		5,9		0,0
Hedgefonder		-5,7	11,3	-0,3
Riskkapitalfonder		13,3	20,1	0,6
High Yield		-4,7		-0,1
Alternativa strategier		-9,1		-0,5
Systematiska strategier		6,6		0,4
Särskilda investeringar		-7,4		-0,1
Allokering, kassa, valuta		2,0	5,6	2,2
Övriga tillgångar och nya			8,0
investeringar
Totalt		4,1	14,8	4,1

Första AP-fondens verkställande direktör beslutar om förvaltnings- inriktning och tillgångsallokering i form av en strategisk tillgångs- fördelning. Av årsredovisningen framgår att 2015 års resultat för dessa verksamheter, jämfört med den övergripande tillgångsfördelningen, uppgick till 1,2 procent. Störst bidrag till fondens totalavkastning under 2015 gav fastigheter och valutapositioner. Avkastningen för fastighets- portföljen var 23,6 procent, motsvarande 6,4 miljarder kronor. Dess bidrag till totalavkastningen var 2,2 procentenheter. Avkastningen på fondens valutapositioner uppgick till 2,0 procent, motsvarande 6,2 miljarder kronor. Valuta behandlas som en separat tillgång som hanteras enligt speciella valutastrategier. Merparten av fondens utländska tillgångar skyddas mot kursförändringar med hjälp av valutasäkring.

I McKinseys utvärdering (bilaga 9) framgår att fondens årliga avkastning efter kostnader var 7,7 procent under den senaste femårsperioden (2011–2015), 5,5 procent under tioårsperioden (2006– 2015) och 5,5 procent under perioden 2001–2015. Detta innebär att Första AP-fonden uppnådde styrelsens långsiktiga avkastningsmål under samtliga nämnda perioder. Fondens avkastning efter kostnader har även varit högre än inkomstindex under samtliga nämnda perioder.

4.2 Andra AP-fondens redovisade resultat

Fondkapital och resultat
Andra AP-fondens resultat uppgick till 11,7 miljarder kronor 2015, vilket
motsvarar en avkastning på 4,0 procent efter kostnader (13,1 procent året	21

Skr. 2015/16:130 innan). Under året överfördes 4,9 miljarder kronor till inkomst- pensionssystemet. Sammantaget ökade fondkapitalet med 6,7 miljarder kronor till 300,6 miljarder kronor (tabell 4.4).

Tabell 4.5 Andra AP-fondens fondkapital (mnkr)

	2015	2014
Ingående fondkapital	293 907	264 712
Årets resultat	11 661	34 315
Överföringar	-4 944	-5 120
Utgående fondkapital	300 624	293 907

Not. Överföringar innehåller nettobetalningar till pensionssystemet.

Styrelsens avkastningsantagande

Under 2015 var styrelsens avkastningsantagande att fonden i genomsnitt ska uppnå en real avkastning på minst 4,5 procent på lång sikt (minst 10 år), varav 4,0 procent från den strategiska portföljen och 0,5 procent från aktiv avkastning. 2014 var den långsiktiga målsättningen 5,0 procent realt per år. Ändringen fr.o.m. 2015 gjordes mot bakgrund av förväntat lägre globala räntor på lång sikt. Efter ändringen är Andra AP-fondens målsättning mer i linje med övriga AP-fonder.

Investeringsprocess och strategi

Andra AP-fondens strategi bygger på värdeskapande i flera steg: val av strategisk tillgångsfördelning, val av index och aktiv förvaltning. Till grund för strategin ligger ett antal principer, s.k. Investment Beliefs. Dessa beskriver fondens syn på hur kapitalmarknaden fungerar samt möjligheter och förutsättningar att skapa en god avkastning.

Den strategiska portföljen tas fram med stöd av en internt utvecklad Asset-Liability-Model (ALM), där hänsyn tas till den förväntade lång- siktiga utvecklingen i pensionssystemet och på de finansiella mark- naderna. Det innebär att fondens strategiska portfölj utgörs av en sammansättning av olika tillgångsslag som fonden bedömt ger den bästa generationsneutrala och långsiktiga tillväxten för framtida pensioner. Valet av index ses som en del av den strategiska placeringsprocessen, där index fastställer ett investeringsurval för den interna och externa förvaltningen. Fonden kompletterar de mer traditionella breda kapital- vägda indexen med mer specialiserade index.

Portföljen

Andra AP-fondens portfölj bestod vid 2015 års slut av 43,7 procent aktier, 30,3 procent räntebärande tillgångar, 24,4 procent alternativa tillgångar och 1,6 procent övrigt. Jämfört med föregående årsskifte har andelen aktier och räntor minskat med 4,7 respektive 2,8 procentenheter, medan andelen alternativa tillgångar och övrigt ökat med 5,1 respektive 2,3 procentenheter (tabell 4.6).

22

Tabell 4.6	Andra AP-fondens portfölj					Skr. 2015/16:130
		2015		2014
		mdkr	procent	mdkr	procent
Svenska aktier		29,1	9,7	30,3	10,3
Utländska aktier (exkl. tillväxtmarknader)		71,3	23,7	81,5	27,7
Aktier i tillväxtmarknader		31,1	10,3	30,6	10,4
Räntor		91,0	30,3	97,0	33,0
Alternativa tillgångar		73,5	24,4	70,2	24,7
Övrigt (TAA etc.)		4,7	1,6	-2,2	-0,7
Totalt		300,7	100,0	294,0	100,0

Vid slutet av 2015 förvaltades 83 procent av fondkapitalet internt, vilket är en ökning med 11 procentenheter jämfört med föregående årsskifte.

Avkastning

Under 2015 avkastade Andra AP-fondens portfölj 4,1 procent före kostnader och 4,0 procent efter kostnader. I tabell 4.7 redovisas avkastningen (före kostnader) per tillgångskategori under 2015 och 2014 samt respektive tillgångskategoris bidrag till fondens totala avkastning under 2015.

Tabell 4.7	Andra AP-fondens redovisade avkastning
		2015		2014	Bidrag till totalavkastningen
		procent		Procent	2015 (procentenheter)
Svenska aktier			15,2	16,8	1,5
Utvecklade marknader aktier			9,4	29,2	2,8
Tillväxtmarknader aktier			-9,1	20,8	-1,0
Svenska räntor			0,7	6,2	0,1
Utländska statsobligationer			2,1	22,6	0,1
Utländska krediter			3,2	25,8	0,3
Tillväxtmarknader räntor			-7,2	16,7	-0,5
Absolutavkastande					0,2
Overlay					-0,2
Valutasäkring					-1,3
Alternativa investeringar			9,4	12,1	2,1
Totalt			4,1	13,3	4,1
Under 2015 hade svenska aktier högst avkastning med 15,2 procent.
Avkastningen	för	utländska	aktier	på utvecklade marknader var
9,4 procent i kronor exklusive valutasäkringseffekter. Avkastningen för
aktier på tillväxtmarknader var negativ, -9,1 procent i svenska kronor, till
följd av en svag aktie- och valutautveckling. Alternativa investeringar,
dvs. fastigheter,		riskkapitalfonder,		alternativa krediter, alternativa
riskpremier och kinesiska A aktier avkastade 9,4 procent (inklusive
valutasäkring). Störst bidrag till portföljens totalavkastning under 2015

hade aktier på utländska utvecklade marknader. Bidraget på 2,8 procent-

23

Skr. 2015/16:130 enheter beror på att dess andel av den totala portföljen utgör 24 procent. Svenska aktier, vars andel utgjorde 10 procent av portföljen, bidrog till 1,5 procentenheter av totalavkastningen.

I McKinseys utvärdering (bilaga 9) framgår att fondens årliga avkastning efter kostnader var 8,0 procent under den senaste femårsperioden (2011–2015), 5,8 procent under tioårsperioden (2006– 2015) och 5,8 procent under perioden 2001–2015. Detta innebär att Andra AP-fonden uppnådde styrelsens långsiktiga avkastningsmål sedan fondens start samt under den senaste femårsperioden, men inte under den senaste tioårsperioden. Fondens avkastning efter kostnader har även varit högre än inkomstindex under samtliga nämnda perioder.

4.3 Tredje AP-fondens redovisade resultat

Fondkapital och resultat

Tredje AP-fondens resultat uppgick till 19,6 miljarder kronor 2015, vilket motsvarar en avkastning på 6,8 procent efter kostnader (13,7 procent året innan). Under året överfördes 4,9 miljarder kronor till inkomstpensionssystemet. Sammantaget ökade fondkapitalet med 14,7 miljarder kronor till 303,0 miljarder kronor (tabell 4.8).

Tabell 4.8 Tredje AP-fondens fondkapital (mnkr)

	2015	2014
Ingående fondkapital	288 332	258 475
Årets resultat	19 643	34 977
Överföringar	-4 944	-5 120
Utgående fondkapital	303 031	288 332

Not. Överföringar innehåller nettobetalningar till pensionssystemet.

Styrelsens avkastningsmål

Tredje AP-fonden har ett operationellt mål för fondens avkastning på 4,0 procents realt per år. Styrelsen menar att om målet uppnås ger det en god balans mellan stabilitet i pensionssystemet på lång sikt och risken för värdefall i fondförmögenheten på kort sikt. Målet är uttryckt i reala termer, eftersom pensionärernas köpkraft värnas.

Investeringsprocess och strategi

Tredje AP-fondens nuvarande förvaltningsmodell introducerades 2010 och bygger på en investeringsfilosofi där risktagande, riskspridning, prognosförmåga och tidsdiversifiering är ledord som implementeras genom dynamisk allokering. Syftet med modellen är att öka sannolikheten för att uppnå fondens övergripande målsättning genom att minska risken för stora negativa utfall. Allokeringen inkluderar både lång- och medelfristiga beslut. Fokus ligger på totalportföljens avkastning och risk. Tredje AP-fonden delar in allokeringen i riskklasser i stället för tillgångsslag där varje riskklass representerar en viss under-

liggande risk som aktier, räntor, krediter, etc.

24

En av grundtankarna bakom Tredje AP-fondens förvaltningsmodell är Skr. 2015/16:130 att göra allokeringen mer dynamisk och flexibel. Styrelsen fattar exponeringsintervall för olika riskklasser. Därefter har verkställande

direktören mandat att implementera och förvalta portföljens risk inom de beslutade exponeringsintervallen. Implementeringen sker främst genom fondens betaportfölj och alternativa investeringar.

Portföljen

Tredje AP-fondens portfölj bestod vid 2015 års slut av 43,5 procent aktier, 33,2 procent räntebärande tillgångar, 23,2 procent alternativa tillgångar och 0,1 procent övrigt. Jämfört med föregående årsskifte har andelen räntor och aktier och minskat med 3,8 respektive 1,4 procent- enheter medan andelen alternativa tillgångar ökat med 4,9 procentenheter (tabell 4.9).

Tabell 4.9	Tredje AP-fondens portfölj
		2015		2014
		Mdkr	procent	mdkr	procent
Svenska aktier		33,9	11,2	31,3	10,9
Utländska aktier (exkl. tillväxtmarknader)		86,8	28,6	86,7	30,1
Aktier i tillväxtmarknader		11,0	3,6	10,3	3,6
Räntor		100,7	33,2	106,7	37,0
Alternativa tillgångar		70,3	23,2	52,6	18,3
Övrigt (TAA etc.)		0,3	0,1	0,7	0,2
Totalt		302,9	100,0	288,4	100,0

Vid slutet av 2015 förvaltades 69,0 procent av fondkapitalet internt, vilket är en ökning med 2,2 procentenheter jämfört med föregående årsskifte.

Avkastning

Under 2015 avkastade Tredje AP-fondens portfölj 6,9 procent före kostnader och 6,8 procent efter kostnader. I tabell 4.10 redovisas avkastningen (före kostnader) per riskklass under 2015 och 2014 samt respektive riskklass bidrag till fondens totala avkastning under 2015.

25

Skr. 2015/16:130	Tabell 4.10 Tredje AP-fondens redovisade avkastning
		2015	2014	Bidrag till totalavkastningen
		procent	procent	2015 (procentenheter)
	Aktier	3,4	9,9	1,9
	Räntor	0,8	10,0	0,2
	Krediter	1,0	5,1	0,0
	Inflation	14,7	8,9	2,6
	Valuta	-	-	2,1
	Absolutavkastande strategier1	-	-	0,0
	Totalt	6,9	13,8	6,9

1Absolutavkastande strategier utgörs av riskmandat till vilka inget kapital allokeras. Därför kan inte en rättvisande avkastningsberäkning göras.

Som framgår av tabellen visade samtliga riskklasser en positiv avkastning under 2015. De riskklasser som bidrog mest till total- avkastningen var Inflation, Valuta och Aktier. Under 2015 skapade fondens aktiva förvaltningsstrategier, strategiska och taktiska beslut ett mervärde på 4,4 procentenheter i förhållande till den långsiktiga strategiska portföljen.

Riskklassen Inflation visade en avkastning på 14,7 procent, vilket resulterade i ett bidrag på 2,6 procentenheter till totalavkastningen. Riskklassen inkluderar investeringar i skog, fastigheter och realobli- gationer. Riskklassen Valuta bidrog till 2,1 procentenheter av totalav- kastningen. Riskklassen utgörs av fondens exponering för förändringar i valutakurser mot svenska kronor. Exponeringen härrör från de investeringar i utländska tillgångar som inte säkrats till svenska kronor samt från direkta valutapositioner. Valutapositioner tas både i syfte att öka avkastningen och minska risken i totalportföljen. Riskklass Aktier visade en avkastning på 3,4 procent, vilket motsvarande ett bidrag till totalavkastningen med 1,9 procentenheter. Riskklassen består både av investeringar i noterade och onoterade aktier. Under 2015 har andelen aktier som högst varit 51 och som lägst 45 procent av fondkapitalet.

I McKinseys utvärdering (bilaga 9) framgår att fondens årliga avkastning efter kostnader var 8,4 procent under den senaste femårsperioden (2011–2015), 5,8 procent under tioårsperioden (2006– 2015) och 5,8 procent under perioden 2001–2015. Detta innebär att Tredje AP-fonden uppnådde styrelsens långsiktiga avkastningsmål under samtliga nämnda perioder. Fondens avkastning efter kostnader har även varit högre än inkomstindex under samtliga nämnda perioder.

4.4 Fjärde AP-fondens redovisade resultat

Fondkapital och resultat

Fjärde AP-fondens resultat uppgick till 20,1 miljarder kronor 2015, vilket motsvarar en avkastning på 6,8 procent efter kostnader (15,7 procent året innan). Under året överfördes 4,9 miljarder kronor till inkomstpen-

	sionssystemet. Sammantaget ökade fondkapitalet med 15,2 miljarder
26	kronor till 310,0 miljarder kronor (tabell 4.11).

Tabell 4.11 Fjärde AP-fondens fondkapital (mnkr)			Skr. 2015/16:130
	2015	2014
Ingående fondkapital	294 854	259 748
Årets resultat	20 105	40 226
Överföringar	-4 944	-5 120
Utgående fondkapital	310 015	294 854

Not. Överföringar innehåller nettobetalningar till pensionssystemet.

Styrelsens avkastningsmål

Fjärde AP-fonden har som mål att totalavkastningen på lång sikt ska uppgå till 4,5 procent realt per år i genomsnitt. Målet är satt utifrån en bedömning av vad som krävs för att nuvarande pensionssystems tillgångar och skulder ska vara i balans över en 40-årsperiod.

Investeringsprocess och strategi

Under 2012 införde Fjärde AP-fonden en ny förvaltningsmodell, vilken implementerades fullt ut 2013. Den nya förvaltningsmodellen syftar till att tillvarata affärsmöjligheter med längre placeringshorisonter än tre år. Det nya inslaget i portföljen är en breddad och utökad strategisk förvaltning. Fjärde AP-fondens förvaltningsmodell utgår från fyra hörn- stenar: långsiktighet, hållbarhet, individ före modell och affärsmässighet.

Fondens investeringsfilosofi bygger på tre steg: tidsdiversifiering genom nedbrytning av investeringshorisonten i tre tidsintervall, av- vägning mellan aktiv och passiv förvaltning samt avvägning mellan extern och intern förvaltning som styrs av förväntad avkastning efter kostnader. Fonden arbetar på lång sikt med normalportföljen (den långsiktiga portföljen) med en horisont på 40 år. Normalportföljen baseras på en ALM-analys och beslutas av styrelsen en gång per år. Normalportföljen kompletteras med den strategiska förvaltningen med en horisont på 3‒15 års sikt. Den strategiska förvaltningen utgår från normalportföljen och är baserad på medelfristig marknadsanalys och portföljanalys. Den strategiska förvaltningen är uppdelad i makro- förvaltning (aktiva positioner avseende aktier, obligationer, duration och valutor; sammansatt av index samt derivatpositioner) och faktor- förvaltning (huvudsakligen investeringar i tillgångar med lägre likviditet indelat i underportföljer såsom fastigheter, svenska bolag, hållbarhet och riskkapitalfonder). Fondens styrelse har delegerat ett utvidgat mandat till verkställande direktören avseende strategiska positioner och investe- ringar med ett tydligt riskmandat (medelfristig horisont på 3‒15 år) på fem procentenheters avvikelse från normalportföljen (tracking error) och med ett mål för den strategiska aktiva avkastningen om 0,75 procent- enheter över index över en femårsperiod.

Portföljen

Fjärde AP-fondens portfölj bestod vid 2015 års slut av 56,4 procent aktier, 33,5 procent räntebärande tillgångar, 9,3 procent alternativa tillgångar och 0,9 procent övrigt. Jämfört med föregående årsskifte har andelen aktier och räntor minskat med 3,4 respektive 0,5 procentenheter,

27

Skr. 2015/16:130 medan andelen övriga tillgångar och alternativa tillgångar ökat med 2,8 respektive 1,1 procentenheter (tabell 4.12).

Tabell 4.12 Fjärde AP-fondens portfölj

	2015		2014
	Mdkr	procent	mdkr	procent
Svenska aktier	57,2	18,5	55,0	18,7
Utländska aktier (exkl. tillväxtmarknader)	106,3	34,3	108,8	36,9
Aktier i tillväxtmarknader	11,3	3,6	12,4	4,2
Räntor	103,8	33,5	100,2	34,0
Alternativa tillgångar	28,7	9,3	24,2	8,2
Övrigt (TAA etc.)	2,7	0,9	-5,6	-1,9
Totalt	310,1	100,0	295,0	100,0

Vid utgången av 2015 förvaltades 71 procent av fondkapitalet internt, vilket är en ökning med 1,9 procentenheter jämfört med föregående årsskifte.

Avkastning

Under 2015 avkastade Fjärde AP-fondens portfölj 6,9 procent före kostnader och 6,8 procent efter kostnader. I tabell 4.13 redovisas avkastningen (före kostnader) per tillgångskategori under 2015 och 2014 samt respektive tillgångskategoris bidrag till fondens totala avkastning under 2015.

Tabell 4.13 Fjärde AP-fondens redovisade avkastning

	2015	2014	Bidrag till totalavkastningen
	procent	procent	2015 (procentenheter)
Aktier totalt	5,5	11,9	3,3
Globala aktier	1,7	10,0	0,8
Strategiskt förvaltat	-1,4	5,0	-0,2
Taktiskt förvaltat	2,7	10,9	1,0
Svenska aktier	14,1	18,7	2,5
Strategiskt förvaltat	21,2	18,1	1,7
Taktiskt förvaltat	5,8	14,1	0,9
Räntebärande tillgångar,
taktiskt förvaltat	-0,1	7,8	0,0
Fastigheter,
strategiskt förvaltat	32,1	16,0	1,7
Alternativa tillgångar,
strategiskt förvaltat	11,3	18,8	0,3
Valuta	1,7	4,9	1,7
Övrigt	-0,1	-0,2	-0,1
Totalt	6,9	15,8	6,9

28

Störst bidrag till den totala avkastningen under 2015 gav tillgångsslaget Skr. 2015/16:130 aktier med 3,3 procentenheter. Högst avkastning hade svenska aktier i

den strategiska förvaltningen (21,2 procent) följt av svenska aktier i den taktiska förvaltningen (5,8 procent). Fastigheter och valuta lämnade ett bidrag till den totala avkastningen med vardera 1,7 procentenheter. Under 2015 lämnade samtliga delportföljer positiva bidrag till totalavkastningen. Av totalavkastningen på 6,9 procent stod normal- portföljen för 2,1 procentenheter, strategisk förvaltning för 4,8 procent- enheter och taktisk förvaltning för 0,1 procentenheter.

I McKinseys utvärdering (bilaga 9) framgår att fondens årliga avkastning efter kostnader var 9,7 procent under den senaste femårsperioden (2011–2015), 6,7 procent under tioårsperioden (2006– 2015) och 6,0 procent under perioden 2001–2015. Detta innebär att Fjärde AP-fonden uppnådde styrelsens långsiktiga avkastningsmål under samtliga nämnda perioder. Fondens avkastning efter kostnader har även varit högre än inkomstindex under samtliga nämnda perioder.

4.5 Sjätte AP-fondens redovisade resultat

Uppdrag

Sjätte AP-fondens uppdrag är att investera fondmedlen på riskkapital- marknaden, dvs. i onoterade bolag. Utöver placeringsinriktningen skiljer sig Sjätte AP-fonden från de övriga buffertfonderna genom att den är sluten, dvs. inga medel förs till eller från pensionssystemet. Enligt lag ska Sjätte AP-fonden skapa en långsiktigt hög avkastning med en tillfredsställande riskspridning.

Fondkapital och resultat

Sjätte AP-fondens resultat uppgick till 2,9 miljarder kronor 2015 (1,4 miljarder kronor året innan). Detta motsvarar en nominell avkastning på 12,2 procent (6,5 procent året innan). Sedan fonden bildades 1996 har fondkapitalet ökat med 16,0 miljarder kronor, från 10,4 till 26,4 miljarder kronor. Detta motsvarar en total värdetillväxt sedan starten på 154 procent och en årlig genomsnittlig tillväxt på 5,0 procent.

Tabell 4.14 Sjätte AP-fondens fondkapital (mnkr)

	2015	2014
Ingående fondkapital	23 550	22 109
Årets resultat	2 867	1 441
Utgående fondkapital	26 417	23 550

Sjätte AP-fondens mål är att skapa långsiktigt hög avkastning och hålla en tillfredsställande riskspridning genom placeringar på riskkapital- marknaden. Det faktiska avkastningsmålet utgörs av SIX Nordic 200 Cap GI med påslag för en riskpremie för onoterade bolag om 2,5 procent. SIX Nordic 200 Cap GI beräknas av SIX Financial Information och är ett portföljindex som återspeglar utvecklingen av de 200 största bolagen,

29

Skr. 2015/16:130

30

baserat på marknadsvärdet, som är noterade på de nordiska börserna i Köpenhamn, Helsingfors, Oslo och Stockholm.

För 2015 var avkastningsmålet 15,4 procent (indexutveckling om 12,9 procent plus överavkastningsmål om 2,5 procent). Detta innebär att Sjätte AP-fonden inte lyckades nå upp till målet under 2015, då avkastningen uppgick till 12,2 procent. Exklusive den likvida reserven

uppgick avkastningen för	investeringsverksamheten däremot	till
14,7 procent under 2015.	För femårsperioden 2011‒2015	var

avkastningsmålet 13,4 procent och för tioårsperioden 2006–2015 var det 11,0 procent per år. Avkastningen under de båda perioderna var 5,8 respektive 5,7 procent, vilket innebär att fonden inte har nått upp till styrelsens avkastningsmål under nämnda tidsperioder. Nuvarande avkastningsmål infördes 2012 och är anpassat för investeringsstrategin som infördes 2011. Detta gör att avkastningsmålet är mindre relevant för perioden före 2012.

Tabell 4.15 Sjätte AP-fondens redovisade nominella avkastning efter kostnader (procent)

	2015	2014	2011-2015	2006-2015
Total avkastning efter kostnader	12,2	6,5	5,8	5,7
Avkastningsmål fr.o.m. 2012	15,4	19,5	13,4	11,0
Differens	-3,2	-13,0	-7,6	-5,3

Fondkapital per verksamhetsområde

Sjätte AP-fonden delar in affärsverksamheten i investeringsverksamhet och likviditetsförvaltning. Investeringsverksamheten består av investeringar direkt i företag samt indirekta investeringar i företag via fonder. I investeringsstrategin ingår att bredda portföljen av fondinvesteringar, och detta omfattar även en geografisk breddning till fonder som inte enbart har ett nordiskt fokus. I tabell 4.16 framgår resultatet och det utgående kapitalet för respektive affärsområde.

Tabell 4.16 Sjätte AP-fondens resultat och fondkapital per affärsområde

	Resultat		Kapital 151231
Miljoner kronor	2015	2014	Mnkr	Procent
Företagsinvesteringar	1 788	372	12 380	46,9
Fondinvesteringar	720	796	6 964	26,4
Likviditetsförvaltning & riskhantering	465	371	7 034	26,6
Gemensamt kapital netto	-	-	39	0,1
Interna förvaltningskostnader	-59	-50	-
Gemensamma kostnader	-47	-48	-
Totalt	2 867	1 441	26 417	100,0

Investeringsverksamheten

Företagsinvesteringarnas marknadsvärde uppgick till 12,4 miljarder kronor vid 2015 års slut och resultatet före kostnader uppgick till 1,8 miljarder kronor under året. Företag i mogen fas (buyout) stod för

merparten av	marknadsvärdet och resultatet (11,4 respektive
1,7 miljarder	kronor). Resultatet motsvarar en avkastning på

17,4 procent. Företag i tidig fas (venture capital) hade ett marknadsvärde

på 1,0 miljarder kronor på vid	2015 års	slut och	resultatet blev
90 miljoner kronor under året.	Resultatet	motsvarar	avkastning på

10,8 procent. Sedan start (1997‒2015) uppgår avkastningen för buyout till 15,4 procent och för venture capital till -14,9 procent. Företags-

investeringar i det mogna segmentet överträffar målet sedan	start
(12,5 procent), men ligger något under målet de senaste tio	åren

(11,0 procent). Det svaga resultatet för venture capital är främst ett resultat av tidigare strategisk inriktning.

Fondinvesteringarnas marknadsvärde uppgick till 7,0 miljarder kronor vid 2015 års slut och resultatet under året uppgick till 0,7 miljarder kronor. Av fondinvesteringars marknadsvärde utgjorde kapitalet inom buyout-portföljen 5,5 miljarder kronor och denna del av portföljen stod för 0,5 miljarder kronor av resultatet. Det marknadsvärderade kapitalet inom venture capital uppgick till 1,5 miljarder kronor och denna del av portföljen stod för 0,2 miljarder kronor av resultatet under 2015. Sedan start (1997‒2015) uppgår avkastningen för buyout till 14,7 procent och för venture capital till -2,0 procent. Investeringar i det mogna segmentet överstiger målet både för perioden 1997‒2015 och för perioden 2006‒2015. Nuvarande strategi innebär att nya utfästelser fokuseras mot riskkapitalfonder som gör investeringar i mogna bolag. Utfästelser till venture capital-fonder görs fortfarande, om än i mindre utsträckning än tidigare.

Likviditet

Likviditetsförvaltningen utgör den del av Sjätte AP-fondens kapital som inte är investerat inom investeringsverksamheten. Syftet med likviditets- reserven är att upprätthålla god betalningsberedskap, vilket bl.a. behövs för att kunna genomföra ny- och tilläggsinvesteringar och för att hantera de finansiella risker som kan uppstå inom verksamheten. Förvaltningen ska ske med tillfredsställande riskspridning. Investeringarna görs i räntebärande värdepapper med hög likviditet. Målsättningen för förvaltningen av räntebärande värdepapper är att uppnå en avkastning i linje med OMRX T-Bill. Utöver detta har likviditetsförvaltningen också till uppgift att hantera de finansiella risker som kan uppstå inom verksamheten samt vid behov upplåna kapital.

Vid 2015 års slut uppgick likviditetsreserven till 7,0 miljarder kronor (6,4 miljarder kronor året innan), varav en investering i Lannebo Microcap utgjorde 1,5 miljarder kronor (1,6 miljarder kronor året innan). Resultatet för likviditetsförvaltningen som helhet uppgick till 465 miljoner kronor (371 miljoner kronor året innan).

Sedan den genomförda strategiförändringen 2011 har Sjätte AP-fonden omstrukturerat portföljen för direktinvesteringar, vilket inneburit att ett antal bolag avyttrats. Samtidigt har mogna bolag inom både företags- och fondinvesteringar fortsatt att leverera stora inflöden. Likviditeten bedöms därför vara större i dag än vad som kan anses nödvändig för att parera den totala portföljens in- och utflöden samt optimera den kortsiktiga avkastningen. Aktiviteten inom investeringsverksamheten förväntas vara

Skr. 2015/16:130

31

Skr. 2015/16:130

32

hög de kommande åren varför likviditetsreserven över tid förväntas minska.

Sjätte AP-fondens utvärdering

Enligt lag är Sjätte AP-fonden ålagd att utvärdera styrelsens förvaltning av fondmedlen med utgångspunkt i de mål som fonden har fastställt för sin placeringsverksamhet. Utvärderingen utgår från de lagstadgade målen för Sjätte AP-fonden och styrelsens tolkning av uppdraget: att Sjätte AP- fonden ska skapa långsiktigt hög avkastning och hålla en tillfredsställande riskspridning genom placeringar på riskkapital- marknaden. Utvärderingen sammanställs i en separat rapport: Styrelsens utvärdering av Sjätte AP-fondens verksamhet 2015. Fondens resultat redovisas ovan. Nedan redovisas en del av utvärderingens slutsatser bl.a. vad gäller strategival och arbetet med hållbarhetsfrågor.

Av utvärderingen framgår att Sjätte AP-fondens styrelse är övertygad om att nuvarande strategi, som bygger på den framgångsrika investe- ringshistoriken inom buyout-segmentet, är rätt inriktning för investeringsverksamheten. Utgångspunkten är att investera både direkt i företag och indirekt genom fonder. Investeringar i fonder inkluderar såväl medelstora riskkapitalfonder som stora buyout-fonder- Investeringar i tidig fas (venture capital) görs endast via fonder och mer selektivt än tidigare. Direktinvesteringar i företag görs i mogna bolag och företrädesvis tillsammans med andra finansiella och industriella investerare. Utgångspunkten vid direktinvesteringar är att Sjätte AP- fonden tar en minoritetsposition och arbetar nära, eller via, en samarbets- partner.

Genom denna strategi uppkommer betydande synergieffekter i investeringsverksamheten, då organisationen består av kompetenser för både direkt- och fondinvesteringar. Denna kombination ger Sjätte AP- fonden en unik position på marknaden och därmed fler intressanta investeringsmöjligheter. Styrelsen anser att organisationen har väl utvecklade metoder och modeller för att bedöma och utvärdera investeringar i enskilda företag, vilka används i samband med genomlysning och analys av fonder som vid investeringstillfället redan äger portföljbolag. Verksamheten inom direktinvesteringar utökar samtidigt sina kontaktytor genom nätverken av samarbetspartners. På så sätt uppkommer nya affärsmöjligheter vilket skapar en unik, och för tillgångsslaget, kostnadseffektiv förvaltning. Att nå den position som Sjätte AP-fonden har i dag är ett resultat av långsiktigt upparbetade relationer både inom företag- och fondinvesteringar.

I samband med den nya strategin som antogs 2011 påbörjades ett omfattande förändringsarbete av Sjätte AP-fondens portfölj. En mängd innehav har avyttrats de senaste åren, samtidigt som nya innehav adderats inom direkt- och fondinvesteringar. Allt i enlighet med den strategin. I investeringsplanen ingår att ytterligare bredda portföljen av fondinvesteringar. Som noterats i tidigare utvärderingar så innefattar detta även en viss geografisk breddning till fonder som inte enbart har ett nordiskt fokus. I linje med detta har det internationella inslaget i investeringsverksamheten ökat genom att det under året har etablerats ett antal nya samarbeten med paneuropeiska fonder. Styrelsen finner att den

påbörjade geografiska breddningen har utvecklats väl vilket också Skr. 2015/16:130 resulterat i nya strategiska kontaktnät där Sjätte AP-fonden kan utgöra en

attraktiv nordisk samarbetspartner.

Ambitionsnivån inom hållbarhetsområdet är fortsatt hög och under året har det operativa arbetet gentemot innehaven intensifierats ytterligare. Privat Equity som ägarform ger goda möjligheter till en aktiv ägarstyrning och kan därför präglas av ett tydligt kravställande med kontinuerlig uppföljning, rapportering och utvärdering. Vid Sjätte AP- fondens interna rapportering ingår hållbarhetsanalys som en integrerad del. Under året har också ett projekt genomförts avseende mätning och analys av koldioxidavtryck, både för portföljen som helhet, liksom för enskilda innehav samt för Sjätte AP-fondens egen verksamhet. Resultaten skapar transparens, möjliggör kravställande samt påverkar andra aktörer inom onoterat ägande att initiera liknande analyser.

4.6 Första‒Fjärde och Sjätte AP-fondernas kostnader och personal

Detta avsnitt behandlar buffertfondernas interna och externa för- valtningskostnader samt antalet anställda. De interna kostnaderna består av personalkostnader och övriga administrationskostnader. De externa förvaltningskostnaderna utgörs av kostnader för den förvaltning buffert- fonderna köper in och som tas upp i resultaträkningen.

Interna förvaltningskostnader 2011‒2015

De interna kostnaderna för buffertkapitalets förvaltning uppgick till 892 miljoner kronor under 2015 (tabell 4.17). Jämfört med föregående år motsvarar detta en ökning med 49 miljoner kronor (5,8 procent). Under 2015 ökade de interna kostnaderna för samtliga buffertfonder. Andra och Tredje AP-fonderna står för merparten av ökningen med 17 respektive 14 miljoner kronor. Andra AP-fonden hade högst interna kostnader och Fjärde AP-fonden näst högst interna kostnader under 2015. I de interna förvaltningskostnaderna för Tredje AP-fonden ingår en s.k. förgäves- kostnad relaterad till en missad budgivning i samband med en möjlig infrastrukturinvestering. De interna förvaltningskostnaderna redovisas som rörelsens kostnader i respektive buffertfonds resultaträkning.

33

Skr. 2015/16:130	Tabell 4.17 Buffertfondernas interna förvaltningskostnader (mnkr)
		2015	2014	2013	2012	2011
	Första AP-fonden	185	177	161	177	155
	Andra AP-fonden	212	195	178	169	159
	Tredje AP-fonden	192	178	173	183	155
	Fjärde AP-fonden	197	195	187	179	179
	Sjätte AP-fonden	106	98	98	116	120
	Summa	892	843	797	824	766

Källor: Respektive AP-fonds årsredovisning för 2015.

Interna och externa kostnader för 2015 och 2014

Kostnader för extern förvaltning utgörs av fasta provisionskostnader (arvode till externa förvaltare) för noterade och onoterade tillgångar samt depåkostnader (kostnader för förvaring av värdepapper). Kostnaderna för extern förvaltning tas upp i respektive buffertfonds resultaträkning som en negativ post i rörelsens intäkter.

Tabell 4.18 Buffertfondernas interna och externa förvaltningskostnader (mnkr)

		2015			2014
	Interna	Externa	Totalt	Interna	Externa	Totalt
Första AP-fonden	185	308	493	177	279	459
Andra AP-fonden	212	321	533	195	286	481
Tredje AP-fonden	192	170	362	178	162	340
Fjärde AP-fonden	197	128	325	195	101	296
Sjätte AP-fonden	106	21	127	98	22	120
Summa	892	948	1 840	843	850	1 693
Andel av fondkapital			0,15%			0,15%

Källor: Respektive AP-fonds årsredovisning för 2015.

De sammanlagda kostnaderna för intern och extern förvaltning uppgick till 1 840 miljoner kronor under 2015 (tabell 4.18). Jämfört med 2014 motsvarar detta en ökning med 147 miljoner (8,7 procent). Mellan 2013 och 2014 var motsvarande kostnadsökning 13 procent. En del av förklaringen till denna ökning är valutakursförändringar, eftersom framför allt provisionskostnaden men även vissa andra kostnader i betydande utsträckning betalas i utländsk valuta (framför allt amerikanska dollar).

Kostnadernas andel av det totala fondkapitalet uppgick till 0,15 procent under 2015, vilket är oförändrat jämfört med 20147. Kostnadsandelen för Andra AP-fonden ökade med 0,01 procentenheter, medan den minskade

7 Kostnadsandelen beräknas i förhållande till medelvärdet mellan årets in- och utgående

fondkapital.

34

med 0,02 procentenheter	för Sjätte AP-fonden. För övriga fonder var Skr. 2015/16:130
kostnaden oförändrad i förhållande till fondens kapital (tabell 4.19).
Tabell 4.19 Buffertfondernas förvaltningskostnadsandel (procent)
	Kostnadsandel 2015	Kostnadsandel 2014
Första AP-fonden	0,17	0,17
Andra AP-fonden	0,18	0,17
Tredje AP-fonden	0,12	0,12
Fjärde AP-fonden	0,11	0,11
Sjätte AP-fonden	0,51	0,53

Källor: Respektive AP-fonds årsredovisning för 2015.

Posten kostnader för extern förvaltning är inte heltäckande eftersom den inte omfattar prestationsbaserade arvoden. Prestationsbaserade arvoden betalas endast ut under förutsättning att den externa förvaltningen överträffat uppställda mål. Arvodena reducerar redovisningsmässigt direkt investeringarnas avkastning och därmed nettoresultatet för respektive tillgångskategori. Denna typ av arvoden är framför allt ganska vanligt förekommande för noterade tillgångar, dock mer sällsynta för onoterade tillgångar. Under 2015 ökade de prestationsberoende förvaltningsarvodena till sammanlagt 346 miljoner kronor (289 miljoner kronor året innan), se tabell 4.20.

Tabell 4.20 Prestationsbaserade arvode för noterade och onoterade tillgångar (mnkr)

		2015			2014
	Noterade	Onoterade	Summa	Noterade	Onoterade	Summa
	tillgångar	tillgångar		tillgångar	tillgångar
Första AP-fonden	34	0	34	30	4	34
Andra AP-fonden	144	0	144	88	0	88
Tredje AP-fonden	85	28	113	91	12	103
Fjärde AP-fonden	55	0	55	64	0	64
Sjätte AP-fonden	0	0	0	0	0	0
Summa	318	28	346	273	16	289

Källor: Respektive AP-fonds årsredovisning för 2015.
Personal
Personalkostnaderna utgör huvuddelen av de interna förvaltningskost-
naderna för AP-fonderna. Vid 2015 års slut var antalet anställda vid
Första–Fjärde och Sjätte AP-fonderna totalt 256, vilket kan jämföras med
260 vid föregående årsskifte. Vid Första–Fjärde AP-fonderna var antalet
anställda mellan 51 och 64 och vid Sjätte AP-fonden 31. Den totala
andelen kvinnor var 37 procent, vilket var oförändrat jämfört med året
innan. Sjätte AP-fonden har störst andel kvinnor (48 procent).
Som framgår av tabell 4.21 hade Andra–Fjärde AP-fonderna rörliga
ersättningsprogram för sina anställda. Sammanlagt uppgick de rörliga
ersättningarna under 2015 till 12,2 miljoner kronor, vilket kan jämföras	35

Skr. 2015/16:130 med 14,5 miljoner kronor föregående år. Styrelsen, verkställande direktören och övriga i ledningsgruppen omfattades inte av programmen. Första och Sjätte AP-fonderna hade inte några sådana ersättnings- program.

Tabell 4.21 Antal anställda i buffertfonderna och rörlig ersättning 2015

	Anställda	Andel kvinnor	Rörlig ersättning
	(antal)	(procent)	(mnkr)
Första AP-fonden	55	35	Nej
Andra AP-fonden	64	34	4,0
Tredje AP-fonden	51	33	3,9
Fjärde AP-fonden	55	38	4,3
Sjätte AP-fonden	31	48	Nej
Totalt	256	37	12,2

Not. Uppgifter per 31 dec 2015. Första och Sjätte AP-fonderna har inga incitamentsprogram. Programmen i övriga buffertfonder omfattar inte styrelse, VD och ledningsgrupp. Rörlig ersättning för anställda i Andra, Tredje och Fjärde AP-fonderna är exkl. sociala avgifter.

Källor: Respektive AP-fonds årsredovisning 2015.

4.7 Sjunde AP-fondens redovisade resultat

Sjunde AP-fonden är det statliga alternativet inom premiepensions- systemet. Fonden förvaltar premiepensionen för de sparare som avstått från att välja fonder och för de sparare som aktivt valt det statliga alternativet.

Sjunde AP-fonden förvaltar två fonder i premiepensionssystemet, de s.k. byggstensfonderna AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond. Byggstens- fonderna bildades i maj 2010 inom ramen för de förändringar i premie- pensionssystemet som riksdagen fattade beslut om under 2009 (prop. 2009/10:44 och bet. 2009/10:SfU9). Målsättningen var att den samman- lagda statliga pensionen skulle bli högre. De två tidigare fonderna Premiesparfonden (tidigare förvalsalternativet) och Premievalsfonden (det statliga alternativet på Pensionsmyndighetens fondtorg) ersattes i och med detta.

Sex nya produkter lanserades, varav AP7 Aktiefond och AP7 Ränte- fond är valbara på fondtorget. Baserat på dessa två fonder erbjuder Sjunde AP-fonden ytterligare fyra produkter, vilka är valbara vid sidan av fondtorget. De fyra produkterna: AP7 Såfa (fondportfölj med livscykelprofil), AP7 Offensiv (75 procent aktiefond), AP7 Balanserad (50 procent aktiefond) och AP7 Försiktig (33 procent aktiefond). Samt-

liga består av olika kombinationer av de två byggstensfonderna.
Vid slutet	av 2015	förvaltade Sjunde AP-fonden sammanlagt
283 miljarder	kronor,	motsvarande	34 procent av	kapitalet	i
premiepensionssystemet.		Av beloppet	uppgick AP7	Aktiefond	till

261 miljarder kronor och AP7 Räntefond till 22 miljarder kronor.

36

AP7 Såfa Skr. 2015/16:130

För de sparare som avstått från att välja fond inom premiepensions- systemet placeras medlen i AP7 Såfa (Statens årskullsförvaltningsalter- nativ). Formellt är Såfa ingen fond utan en instruktion till Pensionsmyndigheten om hur placeringar för respektive sparare ska göras i AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond. Såfa är en kombination av de båda fonderna, där proportionerna ändras över tiden beroende på hur gammal spararen är. I unga år är alla pengarna placerade på aktie- marknaden för att kunna ge en högre avkastning. Mellan 56 och 75 års ålder ökas andelen räntesparande successivt för att ge större trygghet närmare pensionen. Avkastningen i Såfa är således en sammanvägning av resultatet för de ingående byggstensfonderna AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond enligt den faktiska fördelningen mellan fonderna i Såfa totalt. Vid utgången av 2015 hade 3,3 miljoner premiepensionssparare förvalsalternativet Såfa, vilket motsvarande ca 48 procent av spararna. Såfa är valbar, men kan inte kombineras med andra fonder i premie- pensionssystemet.

Målet för Såfa är att uppnå en avkastning som är minst lika bra som genomsnittet av de privata fonderna i premiepensionssystemet. Under 2015 uppgick avkastning i Såfa till 6,3 procent, jämfört med 6,7 procent för de privata premiepensionsfonderna. Under perioden den 24 maj 2010 ‒ 31 december 2015 genererade Såfa i genomsnitt en avkastning på 14,7 procent per år, medan premiepensionsindex hade en genomsnittlig avkastning på 8,2 procent per år. Förvalsalternativets avkastning från starten (hösten 2000) fram till 2015 års slut uppgick till 115,3 procent, jämfört med 50,2 procent för de privata premiepensionsfonderna.8 Justerat för rabatter uppgick den genomsnittliga avkastningen för förvalsalternativet under perioden 2001‒2015 till 5,9 procent, vilket var 2 procentenheter högre än premiepensionsindex under samma period.

Tabell 4.22 Förvalsalternativens avkastning (NAV-kurser, procent per år)

	2015	2014	2013	2012	2011	2001-2015
Förvalsalternativet Såfa	6,3	29,3	32,0	17,4	-10,5	5,9
Privata fonder	6,7	15,1	15,7	10,5	-10,4	3,9
Differens	-0,4	14,2	14,3	6,9	-0,1	2,0

Not. Förvalsalternativet avser AP7 Såfa från och med den 24 maj 2010, dessförinnan Premiesparfonden. Privata fonder avser genomsnittliga avkastningen i de privata fonderna i premiepensionssystemet. Avkast- ningen för 2000–2015 redovisas i årsredovisningen som total avkastning och genomsnittlig avkastning baserat på en period av tretton år och två månader (skattning av den tidsperiod sedan förvaltningen inom premiepensionssystemet startade hösten 2000).

8 Före maj 2010 då Såfa startade följde avkastningen för förvalsalternativet (Premiesparfonden) i stort den genomsnittliga avkastningen för de privata alternativen i premiepensionssystemet. Premiesparfonden hade dock en lägre risk än den genomsnittliga risknivån i övriga fonder. Såfa har en högre risk jämfört med den genomsnittliga risknivån i

övriga fonder.

37

Skr. 2015/16:130

38

AP7 Aktiefond

Det förvaltade kapitalet i AP7 Aktiefond uppgick till 261,1 miljarder kronor vid 2015 års slut (235,7 miljarder kronor året innan). Avkast- ningen enligt NAV-kursmodellen uppgick under 2015 till 6,6 procent (31,1 procent året innan).

Målet för AP7 Aktiefond är att vid den valda risknivån uppnå en långsiktigt hög avkastning som överträffar avkastningen för jämförelseindex. På den grunden har styrelsen valt följande strategi:

Placera fondens tillgångar globalt i aktier och aktierelaterade finansiella instrument med bred branschmässig spridning (basportföljen).

Använda hävstång för att öka risken och den förväntade avkastningen.

Ytterligare öka avkastningsmöjligheterna genom aktiv förvaltning på

vissa utvalda marknader (alfakällor och taktiska placeringar). Basportföljen består av 97 procent globala aktier (svenska aktier ingår i globala aktier) och 3 procent riskkapitalinvesteringar. Basportföljen förvaltas i huvudsak passivt genom externa förvaltare. Tillgångsslaget riskkapitalplaceringar omfattar indirekta placeringar i onoterade företag genom olika fondkonstruktioner. Tillämpning av hävstång i förvaltningen gör att placeringsutrymmet är större än fondkapitalet.

Hävstångsgraden motsvarar normalt runt 150 procent av fondkapitalet. För att skydda fondkapitalet kan styrelsen på rekommendation från verkställande direktören reducera storleken från dess normalnivå. Under 2015 beslutade styrelsen om en gradvis nedtrappning av hävstångsgraden från dess normalnivå till 125 procent. Nedtrappningen genomfördes under perioden maj‒september. Vid slutet av 2015 motsvarade hävstångsgraden 123,6 procent av fondkapitalet (62,3 miljarder kronor).

Den aktiva förvaltningen består framför allt av taktisk allokering och förvaltning av aktier enligt förvaltningsmodellen ”lång/kort” (s.k. ren alfaförvaltning). Förvaltningen omfattar även valutor, där aktiv förvaltning även tillämpas. Taktisk allokering innebär främst avsteg från beslutad hävstångsgrad inom intervallet ±12 procentenheter.

Tabell 4.23 Avkastning före kostnader AP7 Aktiefond (procent per år)

	2015	2014	2013
AP7 Aktiefond	6,6	31,1	34,0
Jämförelseindex	6,2	30,8	35,3
Differens	0,4	0,3	-1,3

Totalavkastningen för AP7 Aktiefond var 6,6 procent under 2015, vilket var drygt 0,4 procentenheter bättre än jämförelseindex (tabell 4.23). Den positiva utvecklingen under 2015 förklaras av uppgången på den globala aktiemarknaden, vilken förstärktes av hävstången och den svenska kronans försvagning. Den aktiva förvaltningen bidrog till 124 miljoner kronor och den taktiska allokeringen till 101 miljoner kronor (beroende på en lägre aktieexponering än jämförelsenormen på 150 procent).

AP7 Räntefond	Skr. 2015/16:130
Det förvaltade kapitalet i AP7 Räntefond uppgick till 22,1 miljarder
kronor vid 2015 års slut (17,5 miljarder kronor året innan). Under 2015
uppgick avkastningen till 0,8 procent, vilket var 0,1 procentenheter lägre
än avkastningen i fondens jämförelseindex (tabell 4.24).
För AP7 Räntefond har Sjunde AP-fondens styrelse fastställt målet att
fondens avkastning minst ska motsvara avkastningen för jämförelse-
index, Handelsbankens ränteindex HMT74 (indexet utgörs av svenska
statsobligationer och säkerställda obligationer med en genomsnittlig
duration av 2 år). Utifrån målet har Sjunde AP-fondens styrelse beslutat
om räntefondens strategiska inriktning. Strategin är att placera fondens
tillgångar i svenska ränterelaterade finansiella instrument med låg
kreditrisk så att den genomsnittliga räntebindningstiden normalt är två år.
Placeringarna görs genom intern förvaltning och har under 2015 gjorts
passivt mot fondens jämförelseindex. Detta innebär att placeringarna vid
2015 års slut i huvudsak utgjordes av svenska statsobligationer och
svenska säkerställda obligationer. Den modifierade durationen i
portföljen var 1,9 procent vid utgången av 2015, vilket var oförändrat
jämfört med året innan.

Tabell 4.24 Avkastning före kostnader AP7 Räntefond (procent per år)

	2015	2014	2013
AP7 Räntefond	0,8	2,8	1,8
Jämförelseindex	0,9	2,9	1,9
Differens	-0,1	-0,1	-0,1
Resultat för verksamheten
Under 2015 uppgick Sjunde	AP-fondens	intäkter av rörelsen	till

320,8 miljoner kronor (240,5 miljoner kronor året innan). Kostnaderna, inklusive räntenetto, uppgick till 180,3 miljoner kronor (163,8 miljoner kronor året innan). Resultatet för myndigheten Sjunde AP-fonden blev således 140,5 miljoner kronor (76,8 miljoner kronor året innan). Det balanserade resultatet vid 2015 års slut var 217,1 miljoner kronor (76,6 miljoner kronor året innan).

Kostnader och personal

Förvaltningsavgifterna för AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond uppgick till 0,12 respektive 0,05 procent av förvaltat kapital (0,12 respektive 0,05 procent året innan). Detta kan jämföras med att den genomsnittliga förvaltningsavgiften för de 830 fonder som ingick i premiepensions- systemet vid 2015 års slut var 0,31 procent (0,92 procent före rabatter).

I Sjunde AP-fonden förekommer ingen rörlig ersättning till anställda. Antalet tillsvidareanställda var under större delen av 2015 tjugotre personer varav tio kvinnor.

39

Skr. 2015/16:130 5	Utvärdering av AP-fondernas
	förvaltningsresultat
5.1	Buffertfondernas bidrag till
	inkomstpensionssystemet

Regeringens bedömning: Fondkapitalet i buffertfonderna uppgick till 1 230 miljarder vid slutet av 2015. Den ackumulerade avkastningen sedan den 1 januari 2001 är 712 miljarder kronor, vilket motsvarar en genomsnittlig avkastning på 5,4 procent per år. Som jämförelse har inkomstindex under motsvarande period i genomsnitt stigit med 3,0 procent per år. Buffertfonderna har följaktligen bidragit positivt till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering. Buffertfondernas riskspridning i tillgångsallokeringen har bidragit till att dämpa svängningarna i fondkapitalet. Buffertfonderna har fortsatt att sprida riskerna genom att de senaste åren öka allokeringen av kapitalet till andra tillgångar än aktier och obligationer, s.k. alternativa tillgångar. Första–Fjärde AP-fonderna har även successivt minskat allokeringen till räntebärande tillgångar ned mot den i lag fastlagda miniminivån om 30 procent av totala tillgångar. Inkomstpensionssystemets känslighet för AP-fondernas avkastning är något högre än tidigare. Detta är en följd av att buffertfondernas andel av tillgångssidan har ökat något de senaste åren, delvis som ett resultat av stark tillväxt i buffertkapitalet. Dessutom innebär det nuvarande lågränteläget att systemet är mer känsligt än tidigare för en negativ utveckling på aktiemarknaden. AP-fondernas räntebärande tillgångar kan inte förväntas mer än i begränsad utsträckning agera buffert för avkastningen, om aktiemarknaden skulle utvecklas negativt. Den allt mer diversifierade allokeringen av tillgångarna i Första–Fjärde AP- fonderna till en högre andel alternativa tillgångar, kan dock förväntas ha en dämpande effekt vid en eventuell svagare utveckling på aktiemarknaden.

Regeringens bedömning i föregående års skrivelse: Buffertfonderna gjorde ett samlat resultat på 147 miljarder 2014 och fondkapitalet uppgick i slutet av 2014 till 1 185 miljarder kronor. En stor andel aktier i portföljerna samt en fortsatt mycket stark utveckling av aktie- och obligationsmarknaderna bidrog positivt. Dessutom hade Första–Fjärde AP-fonderna under 2014 en hög valutaexponering jämfört med tidigare år, vilket innebar att valutaexponeringen genererade positiva bidrag för samtliga fonder, främst till följd av en stigande dollarvärdering. Buffertfonderna genererade under perioden 2001‒2014 en avkastning på i genomsnitt på 5,3 procent per år. Det överstiger mer än väl ökningen i inkomstindex (3,1 procent), som styr uppräkningen av skulden i inkomstpensionssystemet. Förvaltningen av buffertkapitalet har därmed bidragit positivt till den långsiktiga finansieringen av systemet.

McKinsey: Fram till 2007 balanserade inkomstpensionssystemet varje år (balanstalet översteg 1,0). Skulderna i systemet växte mer än avgifts-

tillgångarna fram till 2007, men buffertfondernas utveckling gjorde att

40

systemet balanserade. Åren 2008 och 2009 balanserade inte systemet Skr. 2015/16:130 (balanstalet understeg 1,0), framför allt till följd av att skulderna i syste-

met växte snabbare än avgiftstillgångarna. Utvecklingen i systemet 2008 och 2009 innebar att inkomstpensionen i absoluta tal skrevs ner 2010 och 2011 med 3,0 procent respektive 4,3 procent. Åren 2010 och 2011 balanserade systemet igen (balanstalet översteg 1,0) framför allt beroende på att avgiftstillgångarna växte till följd av ökad sysselsättning och att pensionsskulden skrevs ner.

Sedan 2012 har systemet balanserat med undantag för 2012 då en stark utveckling av buffertfonderna inte räckte till för att kompensera för en betydande uppskrivning av pensionsskulden. Utvecklingen under 2015 leder till att inkomstpensionen kommer att skrivas upp med 3,1 procent 2017. Förändringar i pensionsskulden och även avgiftstillgångarna har betydande påverkan på systemet som helhet, medan buffertfonderna endast utgör en mindre del av tillgångssidan. Dock har buffertfondernas betydelse för systemet ökat något över tid, eftersom buffertkapitalets andel av tillgångarna har ökat från 10 procent 2001 till 14 procent 2015.

Sammantaget för hela perioden 2001–2015 har buffertfonderna bidragit positivt till balansen i systemet genom att generera en avkastning som överstiger inkomstindex.

Skälen för regeringens bedömning

Buffertfonderna bidrog till pensionssystemets finansiering

Första–Fjärde och Sjätte AP-fonderna avkastade sammantaget 65 miljarder kronor under 2015, vilket innebär att buffertkapitalet – efter överföring av 21,6 miljarder kronor till inkomstpensionssystemet – uppgick till 1 230 miljarder kronor i slutet av 2015. Den ackumulerade avkastningen sedan den 1 januari 2001 är 712 miljarder kronor, vilket motsvarar en genomsnittlig avkastning på 5,4 procent per år. Som jämförelse har inkomstindex under motsvarande period i genomsnitt stigit med 3,0 procent per år. Den långsiktiga avkastningen för buffertfonderna ligger därmed betydligt över det index som ligger till grund för uppräkningen av skulden i inkomstpensionssystemet. Buffert- fonderna har följaktligen bidragit positivt till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering.

41

Skr. 2015/16:130	Tabell 5.1	Första–Fjärde och Sjätte AP-fondernas utveckling
		2001–2015 (mdkr och procent)
								Ack. förändring
			2015	2014	2013	2012	2011	och årlig
								avkastning
								2001–2015
	Totalt fondkapital (mdkr)1		1230	1185	1058	958	873	684
	Avkastning (mdkr)		65	147	128	101	-17	712
	Avkastning (%)2		5,5	14,1	13,5	11,6	-1,9	5,4
	Inkomstindex (%)		2,1	0,5	3,7	4,9	1,9	3,0

Not 1: Totalt utgående fondkapital per 31 december resp. år. För perioden 2001–2014 visas kapitalförändring från 1 jan 2001.

Not 2: Avkastning per fond viktat med genomsnittligt kapital för vartdera år, geometriskt genomsnitt 2001- 2015.

Källa: McKinsey, bilaga 9.

Buffertfonderna bidrar till riskspridning

Buffertfondernas avkastning har sedan starten 2001 uppvisat betydande variationer. Detta visas i figur 5.1 nedan där de stora börsnedgångarna 2001,2002, 2008 och 2011 avtecknar sig tydligt. Första–Fjärde AP-fonderna började placera sina tillgångar 2001 (mitt i den s.k. it-börskraschen). De kraftiga börsfallen 2001 och 2002 innebar att den ackumulerade avkastningen understeg inkomstindex fram till 2004. År 2005–2007 var bidraget från fonderna positivt, men i samband med finanskrisen mer akuta skede 2008 vände utvecklingen för att åter bli lägre än inkomstindex. Från och med 2010 överstiger buffertfondernas långsiktiga avkastning åter igen inkomstindex. Under 2015 överstiger avkastningen av buffertkapitalet om 5,4 procent uppräkningen i inkomst- index som var 3,0 procent.

Figur 5.1 Buffertfondernas avkastning (fondkapitalets förändring) i jämförelse med inkomstindex (mdkr)

1200				1230
				1185
1100
				1058
1000		899	895	958
900
		858		873
800			827
		769
700
	579	646	707
600
	565	577
500
		488
400
	2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Inkomstindex Buffertkapital

Not. Fondkapitalet vid utgången av respektive år.

Källa: Regeringens beräkningar. Simulerade resultat för inkomstindex baseras på antagandet att fondkapitalet växer med en avkastning som motsvarar inkomstindex och årliga nettoflöden

42

Buffertfondernas riskspridning i den övergripande tillgångsallokeringen Skr. 2015/16:130 har bidragit till att dämpa svängningarna i fondkapitalet. Fondernas

investeringar i räntebärande tillgångar bidrog med hög avkastning till fondkapitalets utveckling under 2001–2011, eftersom svenska och utländska räntebärande papper då hade högre genomsnittlig avkastning än aktier. Under åren 2012 till 2014 gav en stark generell utveckling på aktiemarknaden, speciellt på den svenska aktiemarknaden, ett betydande positivt bidrag till avkastningen. Buffertfonderna har fortsatt att sprida riskerna genom att de senaste åren öka allokeringen av kapitalet till andra tillgångar än aktier och obligationer, s.k. alternativa tillgångar. Dessa uppgick i slutet av 2015 till 21 procent av det sammanlagda kapitalet i Första–Fjärde AP-fonderna jämfört med 4 procent så sent som 2006. Första–Fjärde AP-fonderna har även successivt minskat allokeringen till räntebärande tillgångar ned mot den i lag fastlagda miniminivån om 30 procent. Vid slutet av 2015 utgjorde räntebärande tillgångar 32 procent av totala tillgångar jämfört med 38 procent i slutet av 2007. Under 2015 hade fondernas räntebärande tillgångar ett mycket begränsat eller negativt bidrag till avkastningen, medan alternativa tillgångar och däribland speciellt fastigheter bidrog positivt till avkastningen under 2015.

Figur 5.2 Faktisk tillgångsallokering Första till Fjärde AP-fonderna (procent av fondernas faktiska portfölj, 100 procent = SEK mdkr)

Buffertfonderna och den automatiska balanseringen i pensionssystemet

Tabell 5.2 nedan visar en analys av buffertfondernas bidrag till inkomst- pensionssystemets finansiering. Kolumnerna 1 och 2 visar det verkliga utfallet i buffertfondernas resultat i förhållande till det (simulerade) resultat som skulle ha uppkommit om buffertkapitalet i stället hade följt utvecklingen i inkomstindex. Kolumn 3 visar skillnaden mellan det verk-

liga utfallet och det simulerade resultatet. Kolumn 4 visar den ackumu-

43

Skr. 2015/16:130 lerade skillnaden i kolumn 3 över tid. Den ackumulerade differensen kan sättas i relation till det av Pensionsmyndigheten redovisade över- eller underskottet i inkomstpensionssystemet (kolumn 5).

Trots att buffertfondernas bidrag till pensionssystemet var negativ under åren 2001–2004 (se ackumulerad differens), var pensionssystemet netto ändå i balans. Skillnaden mellan avgiftstillgången (värde av de framtida avgiftsbetalningarna till systemet) och pensionsskulden var då tillräckligt stor för att kunna absorbera förlusterna i buffertfonderna. Däremot var det ackumulerade överskottet från buffertfonderna större än överskottet i pensionssystemet 2005–2007, vilket innebar att buffert- fonderna bidrog till att den automatiska balanseringen inte aktiverades under åren. Detta visar att buffertfonderna, trots sin begränsade andel av tillgångsmassan, kan ha en kontracyklisk karaktär och betydelse för om den automatiska balanseringen aktiveras eller inte.

	Tabell 5.2	Buffertfondernas bidrag till pensionssystemets finansiering
		(mdkr)
		Resultat	Simulerade		Ackumulerad			Netto
	buffertfonder		resultat	Differens			pensions-
						differens
		(utfall)	(inkomstindex)				systemet
		K1	K2	K3		K4		K5
	2001	-26	8	-34		-34
	2002	-86	17	-103		-137		60
	2003	81	33	47		-90		58
	2004	64	23	41		-49		9
	2005	114	17	97		48		28
	2006	83	20	63		111		100
	2007	37	24	13		124		18
	2008	-195	35	-230		-106		-243
	2009	136	50	86		-20		-323
	2010	84	3	81		61		103
	2011	-17	16	-33		28		157
	2012	101	41	60		88		-80
	2013	128	32	96		184		127
	2014	147	4	143		327		423
	2015	65	18	47		374		171
	Buffertfondernas negativa resultat 2008 på 195 miljarder kronor bidrog
	dock till att den automatiska balanseringen i inkomstpensionssystemet
	aktiverades. Man bör dock notera att påfrestningarna i pensionssystemet
	var så stora 2008 och 2009 att inte ens ett rimligt positivt resultat i
	buffertfonderna hade kunnat förhindra den automatiska balanseringen
	från att aktiveras. För att utjämna påverkan på inkomstpension beslutade
	riksdagen 2009 att balanstaket fr.o.m. 2008 ska räknas på ett genom-
	snittligt värde på buffertfonderna under tre år. Åren 2010 och 2011 var
44	nettot i	pensionssystemet återigen		positiv med		visst bidrag		från

buffertfonderna. År 2012 bidrog fonderna positivt, men eftersom Skr. 2015/16:130 pensionsskulden skrevs upp rejält (inkomstindex var 4,9 procent 2012) så

blev nettot i pensionssystemet negativt och den automatiska balanseringen aktiverades. Utvecklingen i buffertkapitalet under åren 2013‒2015 har bidragit till att balanseringen inte aktiverats under denna period. Sammantaget är slutsatsen att buffertfonderna utgör en mindre del av tillgångarna i inkomstpensionssystemet (14 procent 2015), men utvecklingen i buffertfonderna har vid ett flertal tillfällen haft betydelse för om inkomstpensionerna ska räknas upp med inkomstindex eller inte.

Sedan starten 2001 har avkastningen i buffertfonderna uppgått till i genomsnitt 5,4 procent per år, vilket är 2,4 procentenheter högre än inkomstindex för perioden. Det ackumulerade överskottet i fonderna överstiger uppräkningen enligt inkomstindex med 374 miljarder kronor. Regeringen konstaterar att trots en svår start på 2000-talet, och en mycket svag utveckling 2008, bidrar buffertfonderna nu till förmögenhetsbildningen i inkomstpensionssystemet som det var tänkt när det nuvarande AP-fondssystemet infördes 2001. Det är dock viktigt att konstatera att de senaste åren har utvecklingen på aktiemarknaden varit mycket stark och detta har bidragit till förmögenhetsbildningen. Det är sannolikt inte rimligt att förvänta sig en motsvarande stark utveckling på de globala aktiemarknaderna framöver.

Regeringen konstaterar att inkomstpensionssystemets känslighet när det gäller AP-fondernas avkastning för närvarande är något högre än tidigare. Detta är ett resultat av att buffertfondernas andel av tillgångs- sidan i inkomstpensionssystemet har ökat något de senaste åren, delvis som ett resultat av stark tillväxt i buffertkapitalet. Det nuvarande lågränteläget innebär även att systemet är mer känsligt än tidigare för en negativ utveckling på aktiemarknaden. AP-fondernas räntebärande tillgångar kan inte förväntas mer än i begränsad utsträckning agera buffert för avkastningen om aktiemarknaden skulle utvecklas negativt. En sådan negativ utveckling skulle därför kunna få genomslag för inkomstpensionssystemets beräkningar. En alltmer diversifierad allokering av tillgångarna i Första–Fjärde AP-fonderna till en högre andel alternativa tillgångar, kan under perioder dock förväntas ha en dämpande effekt av en eventuell svagare utveckling på aktiemarknaden.

5.2 Utvärdering av Första‒Fjärde AP-fondernas förvaltning

5.2.1 Strategisk förvaltning

Regeringens bedömning: Första–Fjärde AP-fondernas avkastning överstiger i stort sett fondernas respektive interna mål för de längre tidsperioderna. Första–Fjärde AP-fonderna fortsätter att fokusera på de långsiktiga strategiska beslutet vilket är positivt. Första–Fjärde AP- fonderna har dessutom fortsatt att gradvis utveckla sina respektive förvaltningsmodeller, vilket har lett till en utökad diversifiering av buffertkapitalet. Det bedöms leda till en bättre riskspridning i

förvaltningen av buffertkapitalet, vilket är positivt.

45

Skr. 2015/16:130

46

Det är lämpligt att Första–Fjärde AP-fonderna utarbetar en gemensam definition för vad som ska klassificeras som alternativa tillgångar, med syfte att därefter redovisa tillgångarna i Första–Fjärde AP- fonderna utifrån denna jämförbara definition. På så sätt kan det skapas förutsättning för utvärdering och analys av fondernas innehav i alternativa tillgångar både när det gäller bidrag till nettoavkastning efter kostnader och till diversifieringen av portföljerna. Det är positivt att Första–Fjärde AP-fonderna har olika preferenser för avvägningen mellan avkastning och risk. AP-fonderna bör dock vidareutveckla hur risken mäts för att öka enhetligheten i rapportering och därmed förbättra möjligheten till jämförelser.

Regeringens bedömning i föregående års skrivelse: Första–Fjärde AP-fondernas avkastning överstiger i stort sett fondernas respektive interna mål oavsett vilken period som väljs, vilket delvis förklaras av den övergripande tillgångsallokeringen med en fortsatt hög andel aktier. Första–Fjärde AP-fonderna fortsätter att fokusera på de långsiktiga strategiska beslutet vilket är positivt. Det är även positivt att Första– Fjärde AP-fonderna har fortsatt att utveckla sina respektive förvaltningsmodeller i olika riktningar, vilket har lett till en utökad diversifiering. Detta bedöms leda till en bättre riskspridning i förvaltningen av buffertkapitalet.

McKinsey: En utvärdering av Första–Fjärde AP-fondernas genom- snittliga årliga avkastning efter kostnader gentemot deras långsiktiga nominella avkastningsmål visar att samtliga fonder har uppnått sina långsiktiga avkastningsmål under den senaste femårsperioden och sedan starten 2001. Även den senaste tioårsperioden har alla fonderna förutom Andra AP-fonden uppnått sina långsiktiga avkastningsmål. Det är dock viktigt att notera att orsaken till att Andra AP-fonden inte uppnått sitt avkastningsmål sedan starten är att fonden haft ett högre avkastningsmål än övriga fonder.

Skälen för regeringens bedömning: Styrelserna för respektive Första–Fjärde AP-fonderna sätter det övergripande målet för verksam- heten. Målen skiljer sig något åt mellan fonderna. Första AP-fonden har haft som mål att nå en nominell avkastning på 5,5 procent per år. Det målet ändrades fr.o.m. den 1 januari 2015 till en målsättning i reala termer (4,0 procent per år under en rullande tioårsperiod). De andra tre fonderna hade sedan tidigare reala avkastningsmål. Även Andra AP- fonden reviderade fr.o.m. 1 januari 2015 sitt långsiktiga avkast- ningsantagande från 5,0 procent till 4,5 procent realt med hänvisning till lågränteläget. Därmed har alla fonderna fr.o.m. 2015 långsiktiga målsättningar på mellan 4,0 procent och 4,5 procent per år i reala termer.

Den starka utvecklingen på aktiemarknaderna de senaste åren, i synnerhet den svenska, innebär att Första–Fjärde AP-fonderna uppnår sina respektive avkastningsmål för fem- och tioårsperioden. Även sedan starten 2001 har alla fonderna förutom Andra AP-fonden uppnått sina långsiktiga avkastningsmål. Det är dock viktigt att notera att orsaken till att Andra AP-fonden inte uppnått sitt avkastningsmål sedan starten är att fonden haft ett högre avkastningsmål än övriga fonder. Observera att AP- fondernas mål i figur 5.3 nedan i förekommande fall räknats om i nominella termer.

Figur 5.3

Avkastning och mål Första–Fjärde AP-fonden (procent)

Skr. 2015/16:130

Figuren ovan visar att spridningen i avkastning mellan Första–Fjärde AP-fonderna minskar med tidshorisonten. Under de längre tidsperioderna är spridningen mellan fonderna begränsad. För femårsperioden stiger den till 2,0 procentenheter för att under 2015 uppgå till 2,8 procentenheter.

Det är i och för sig naturligt att spridningen i avkastning blir mindre ju längre tidsperiod som betraktas. Delvis beror dock den ökade spridningen i avkastning även på fondernas fortlöpande arbete med att utveckla sina respektive förvaltningsmodeller och investeringsstrategier. Sedan 2008 har fonderna genomfört viktiga förändringar, t.ex. vad gäller arbetssätt och ökat fokus på medelfristiga strategiska allokeringsbeslut i förhållande till kortsiktig aktiv förvaltning och ökat mandat för verkställande direktör att fatta strategiska investeringsbeslut.9

Inom ramen för den samlade förskjutningen i tillgångsallokering – en minskad andel räntetillgångar till förmån för investeringar i alternativa tillgångar – har fonderna alltmer divergerat i hur tillgångarna fördelas mellan olika tillgångsslag. Det illustreras t.ex. av att Fjärde AP-fonden har 56 procent aktier i portföljen (varav 18 procent svenska aktier) och 10 procent i alternativa tillgångar (varav 7 procentenheter fastigheter), medan Första AP-fonden har 39 procent aktier och 29 procent alternativa tillgångar i portföljen. Även Andra och Tredje AP-fonderna har fortsatt öka sin andel alternativa tillgångar, som uppgår till 24 respektive 23 procent av respektive fonds totala tillgångsmassa. Dessa två fonder har i dag en liknande fördelning mellan räntor och aktier i övrigt men skillnaderna är stora i fråga om strategi och allokering inom ramen för de olika tillgångsslagen. Andra AP-fonden har t.ex. en betydande allokering till tillväxtmarknader både när det gäller aktier och obligationer. Effekten av fondernas alla förvaltningsbeslut har blivit en ökad spridning i tillgångsallokeringen mellan Första–Fjärde AP-fonderna. Sammantaget

9 McKinsey, bilaga 9.

47

Skr. 2015/16:130

48

hjälper ökat strategiskt fokus och strategiska allokeringsförändringar till att förklara utfall och spridning i avkastning de senaste åren.

Regeringen ser positivt på förhållandet att Första–Fjärde AP-fonderna alltmer kommit att fokusera på de mer långsiktiga strategiska besluten i förhållande till det kortfristiga perspektivet. Det är primärt det strategiska perspektivet och den övergripande tillgångsallokeringen som bestämmer hur avkastning och risk utvecklas i den samlade kapitalförvaltningen.

Regeringen ser även positivt på den ovan nämnda spridningen av allokering av Första–Fjärde AP-fondernas tillgångar, som är ett resultat av Första–Fjärde AP-fondernas alltmer diversifierade förvaltnings- modeller. Detta bedöms bidra till ökad riskspridning i buffertkapitalet. Regeringen anser dock att det är viktigt att AP-fonderna kritiskt granskar respektive fonds valda förvaltningsmodell löpande, för att kontinuerligt identifiera möjligheter till förbättringar.

Alternativa tillgångar

Första–Fjärde AP-fonderna har successivt ökat tillgångsallokeringen till alternativa investeringar, såsom fastigheter, riskkapital, hedgefonder, konvertibler, jordbruk, och infrastruktur från omkring 3 procent under perioden 2001‒2005 till 10 procent 2010 och 21 procent 2015. Fondernas ökade allokering till alternativa investeringar grundar sig delvis på ett arbete med att utveckla respektive fonds förvaltningsmodell för att nå större diversifiering och därmed bättre möjlighet till avkastning. Enligt McKinsey har AP-fondernas allokering till alternativa investeringar bidragit positivt till totalavkastningen. McKinsey bedömer att under perioden 2011‒2015 har vissa alternativa tillgångar för några av AP- fonderna haft en avkastning som varit runt den dubbla jämfört med den övriga portföljen. Under 2015 bidrog alternativa investeringar med mellan 1,9 och 2,6 (framför allt driven av starkt utveckling i avkastning för fastigheter och riskkapital) procentenheter av totalavkastningen som uppgick till mellan 4,0 och 6,8 procent. Eftersom alternativa tillgångar i framför allt Första, Andra och Tredje AP-fonderna har blivit en betydande andel av den totala portföljen så finns det anledning att mer i detalj analysera bidraget till nettoavkastning (dvs. efter kostnader) från alternativa investeringar. De beräkningar som McKinsey har gjort är inte jämförbara mellan AP-fonderna och inte heller kompletta för de längre tidsperioderna. Dessutom är det viktigt att analysera i vilken utsträckning alternativa tillgångar har lett till en diversifiering av risken i placeringarna, eftersom det har varit ett viktigt argument för en ökad allokering till alternativa tillgångar.

McKinsey konstaterar i en rekommendation i årets utvärdering att det finns anledning för Första–Fjärde AP-fonderna att införa en gemensam och tydlig klassificering av alternativa tillgångar, eftersom definitionen inte är konsistent i dag. Det gör jämförelser och analyser av alternativa tillgångar svårare.

Regeringen anser att det är lämpligt att Första–Fjärde AP-fonderna utarbetar en gemensam definition för vad som ska klassificeras som alternativa tillgångar. Därefter bör Första–Fjärde AP-fonderna redovisa sina tillgångar i enlighet med denna definition för att underlätta utvärdering och analys av fondernas innehav i alternativa tillgångar både

när det gäller bidrag till nettoavkastning efter kostnader och till diver- sifieringen av portföljerna. Regeringen ser nämligen ett behov av att fördjupa analysen kring vilket bidrag alternativa tillgångar har till portföljen i form av diversifiering och bidrag till avkastning efter kostnader.

Valutaeffekter 2015

En aspekt när det gäller allokering mellan svenska och utländska tillgångar är valutaeffekter. En AP-fond får inte utsätta mer än maximalt 40 procent av sina tillgångar för valutarisk, även om en större andel av kapitalet är investerat i utländska tillgångar. Hur fonderna hanterar sin valutaposition kan få betydande effekter på avkastningen under kortare perioder då valutakurser förändras. En jämförelse fonderna emellan kring vilket bidrag valutapositioner ger till avkastningen försvåras av att fonderna redovisar valutaeffekter på olika sätt. Under 2015 skiljde sig utfallet i bidrag från valutapositioner åt. Till exempel hade valutaeffekter ingen påverkan på totalavkastningen för Andra AP-fonden under 2015 medan de för Tredje och Fjärde AP-fonderna utgjorde 2 procentenheter av den totala avkastningen. Valutaeffekter kan inte förväntas vara uthålliga över tid, utan variera betydligt mellan år och mellan AP- fonderna och kan därmed inte förväntas vara ett bestående bidrag till den långsiktiga avkastningen från buffertkapitalet.

Internationell jämförelse

Buffertfonderna kan jämföras med ett antal utländska pensionsfonder som har liknande uppdrag i respektive lands pensionssystem. En direkt jämförelse försvåras dock av stora skillnader när det gäller organisation, placeringsregler, investeringsinriktning och valutaeffekter (avkastningen redovisas i lokal valuta för respektive pensionsfond) etc. Dessutom är statistiken i figur 5.4 från olika datum, eftersom vissa internationella institutioner rapporterar senare än vad AP-fonderna gör. Det innebär sammantaget en begränsad jämförbarhet mellan pensionsfonderna i urvalet i figuren. Det finns därför skäl att inte dra för stora växlar på en sådan jämförelse utan det ska snarare betraktas som en indikation på hur väl buffertfonderna presterat.

I det fall en jämförelse ändå görs bör fokus vara på den långsiktiga avkastningen. Under perioden 2006–2015 avkastade buffertfonderna 5,9 procent, vilket är något lägre än snittet, 6,4 procent, för de förvaltare som fonderna jämförs med, men är i linje med nivån på avkastningen i CalPERS (USA) och CDPQ (Kanada) se figur 5.4. AP-fonderna har i dag en tillgångsallokering som är jämförbar med tillgångsallokeringen hos de amerikanska och kanadensiska förvaltarna. Så var dock inte fallet i början av den jämförda perioden, eftersom AP-fonderna relativt nyligen ökat allokeringen till alternativa tillgångar. AP-fonderna har i dag en betydligt högre andel alternativa tillgångar än de nordiska jämförelse- objekten, ATP (Arbetsmarknadens tilläggspension) och SPU (Statens Pensionsfond utland), vilket även det försvårar jämförelser. Under perioden 2006‒2015 överträffades buffertfondernas resultat dock av ATP, som generade en avkastning om 7,4 procent. ATP har under perioden haft en särskild strategi när det gäller ränteexponering och har

Skr. 2015/16:130

49

Skr. 2015/16:130 gynnats av trendmässigt fallande räntor. Under 2015 innebar denna strategi dock en betydligt lägre avkastning, 0,9 procent, jämfört med avkastningen om 7,4 procent under tioårsperioden. SPU genererade 5,1 procent i avkastning under tioårsperioden 2006‒2015, medan avkastningen var negativ 2015. SPU har en betydande andel (60 procent) av tillgångarna i aktier och dessutom bara i globala aktier. SPU får inte investera i norska tillgångar, vilket försvårar jämförelsen av avkastningen mellan SPU och AP-fonderna.

Figur 5.4 Buffertfondernas avkastning jämfört med valda utländska pensionsfonder

Första AP-fonden

Första AP-fondens fondkapital uppgick till 290 miljarder kronor vid slutet av 2015. Fondens genomsnittliga avkastning för tioårsperioden 2006–2015 uppgick till 5,5 procent nominellt per år (efter kostnader), vilket innebar att Första AP-fonden uppnådde styrelsens långsiktiga mål för den senaste tioårsperioden. Första AP-fonden införde ett nytt mål fr.o.m. den 1 januari 2015, om en genomsnittlig real avkastning efter kostnader på 4,0 procent per år över en tioårsperiod i stället för det tidigare målet om en genomsnittlig nominell avkastning efter kostnader på 5,5 procent per år mätt över en tioårsperiod.

Första AP-fonden har under 2015 inte ändrat den strategiska allokeringen, men den faktiska tillgångsallokeringen till aktier hade vid 2015 års slut minskat från 46 till 38 procent från samma tidpunkt 2014 medan alternativa tillgångar hade ökat från 25 till 29 procent. Alternativa tillgångar inkluderar bl.a. investeringar i hedgefonder, fastigheter, riskkapitalbolag och en s.k. riskparitetsportfölj. Den ökande andelen var främst drivet av ett antal större investeringar inom infrastruktur och fastigheter såsom investeringen av 12,5 procent i Ellevio (tidigare Fortum) och ett strategiskt partnerskap mellan Andra AP-fonden och

50

TIAA (The Teachers Insurance and Annuity Association) om en portfölj Skr. 2015/16:130 om cirka 37 miljarder i europeiska konstorsfastigheter.

Första AP-fonden införde en uppdaterad förvaltningsmodell fr.o.m. den 1 januari 2015 bestående av en övergripande tillgångsallokering som beslutas årligen av styrelsen och verkställs av fonden dels genom en strategisk tillgångsfördelning med omkring tio års investeringshorisont, dels genom en dynamisk allokering och operativ förvaltning med noll till fem års investeringshorisont.

Figur 5.5 Första AP-fondens tillgångsallokering 2001 till 2014 (procent av totala tillgångar, 100 % = SEK miljarder)1, 2

Andra AP-fonden

Andra AP-fondens fondkapital uppgick till 301 miljarder kronor vid slutet av 2015. Fondens genomsnittliga avkastning för tioårsperioden 2006‒2015 uppgick i genomsnitt till 5,8 procent per år (efter kostnader), vilket understeg något fondens långsiktiga avkastningsantagande. Under tioårsperioden har detta mål varierat mellan 4,0‒5,0 procent realt. Med en genomsnittlig inflation om 1,5 procent under tioårsperioden, motsvarar detta enligt McKinseys beräkningar ett justerat avkastningsmål om 6,2 procent. Andra AP-fonden har fr.o.m. den 1 januari 2015 justerat ned det långsiktiga reala avkastningsantagandet från 5 till 4,5 procent. Förändringen är en följd av lägre förväntade räntor även i det långa perspektivet.

Andelen räntebärande tillgångar minskade marginellt under 2015 till 32 procent (33 procent året innan). Allokeringen till globala aktier i mogna marknader minskade, vilket ledde till att andelen aktier sjönk från 48 procent från 44 procent jämfört med 2014. Fonden har fortsatt en hög exponering mot tillväxtmarknader inom alla tillgångsslag.

Fonden har även fortsatt att öka vikten av alternativa tillgångar från 19 procent till 24 procent, vilket främst påverkades av ytterligare investeringar i fastigheter och kinesiska A-aktier.

51

Skr. 2015/16:130 Figur 5.6	Andra AP-fondens tillgångsallokering 2001 till 2014
	(procent av totala tillgångar, 100 % = SEK miljarder)1

Tredje AP-fonden

Tredje AP-fondens fondkapital uppgick till 303 miljarder kronor vid slutet av 2015. Fondens genomsnittliga avkastning för tioårsperioden 2006–2015 uppgick till 5,8 procent per år (efter kostnader), vilket översteg fondens långsiktiga mål om 5,5 procent per år. Detta baseras på ett underliggande mål om 4,0 procent real avkastning och inflation i genomsnitt om 1,5 procent under tioårsperioden.

Tredje AP-fondens styrelse beslutar om fondens strategiska portfölj utifrån sex riskklasser: aktier, räntor, kredit, inflation, valuta och absolutavkastande strategier (Under 2015 slog Tredje AP-fonden ihop riskklasserna Övrig Exponering och Absolutavkastande strategier). Fonden har därmed ett koncept som skiljer sig från de övriga Första– Fjärde AP-fonderna. Fondens verkställande direktör ges mandat att genomföra strategin inom ramen för vissa exponeringsintervall mot en riskklass.

I termer av riskklasser hade Tredje AP-fonden en fördelning på 47 procent aktier vid slutet av 2015, vilket var en marginell minskning från 48 procent vid slutet 2014. Allokeringen till riskklassen räntor minskade från 24 till 22 procent och till riskklass krediter från 8 till 5 procent. Däremot ökade allokeringen till riskklassen inflation från 17 till 20 procent på grund av utökade investeringar framför allt inom infrastruktur och fastigheter.

En omvandlad, mer traditionell, tillgångsklassificering finns i figur 5.7 nedan. Aktier står då för 44 procent, räntor för 33 procent och alternativa tillgångar för 23 procent.

52

Figur 5.7	Tredje AP-fondens tillgångsallokering 2001 till 2014	Skr. 2015/16:130
	(procent av totala tillgångar, 100 % = SEK miljarder)1

Fjärde AP-fonden

Fjärde AP-fondens fondkapital uppgick till 310 miljarder kronor vid slutet av 2015. Fondens genomsnittliga avkastning för tioårsperioden 2006‒2015 uppgick till 6,7 procent per år (efter kostnader), vilket översteg fondens långsiktiga mål. Det underliggande målet i form av real avkastning uppgår till 4,5 procent och justerat för 1,5 procents inflation under tioårsperioden motsvarar det ett nominellt mål om 6,0 procent per år.

Fjärde AP-fonden arbetar på lång sikt med normalportföljen med en tidshorisont på 40 år, och den beslutas av styrelsen en gång per år. Normalportföljen kompletteras med strategisk förvaltning med en horisont på 3–15 års sikt. Den strategiska förvaltningen utgår från normalportföljen och är baserad på medelfristig marknadsanalys och portföljanalys. Taktisk förvaltning på upp till 3 års tidshorisont är också en viktig komponent i fondens förvaltningsmodell.

Under 2015 har Fjärde AP-fonden minskat exponering mot noterade aktier med drygt 2 procentenheter och samtidigt ökat exponering mot räntebärande tillgångar och fastigheter med 1 procentenhet vardera. Inom ramen för räntebärande tillgångar minskade exponeringen mot kreditobligationer med drygt 3 procentenheter, medan den ökade mot statsobligationer med motsvarande andel.

53

Skr. 2015/16:130 Figur 5.8	Fjärde AP-fondens tillgångsallokering 2001 till 2015
	(procent av totala tillgångar, 100 % = SEK miljarder)1

Första−Fjärde AP-fondernas finansiella risk

För att kunna göra en rättvisande bedömning av Första–Fjärde AP- fondernas avkastning är det viktigt att även studera den finansiella risken. Graden av risktagande kompletterar bilden av fondernas förvaltning och på vilket sätt fonderna fullgör sina uppdrag inom inkomst-pensions- systemet. Nedan redovisas Första–Fjärde AP-fondernas riskjusterade avkastning i termer av sharpekvoter (se faktaruta 5.1), som tar hänsyn till marknadsrisken och risken för att värdet på en tillgång förändras av förändringar i värderingen av de underliggande tillgångarna. Dessa beräknade sharpekvoter kan avvika från fondernas egna redovisade värden då samma definition av riskfri ränta använts för samtliga fonder över hela tidsperioden. Historiskt har dock fonderna använt olika definitioner av riskfri ränta. Från och med 2014 har Första–Fjärde AP- fonderna använt samma definition för riskfri ränta.

54

Tabell 5.3		Första–Fjärde AP-fondernas riskjusterade avkastning					Skr. 2015/16:130
		(sharpekvot totalportfölj)1 2015, femårsperiod 2011–2015,
		tioårsperiod 2006–2015 och juli 2001 till 2015 (procent)
	2015	2014	2011–2015	2006–2015	2001–2015
AP1	0,5	2,6	1,1	0,5		0,5
AP2	0,5	2,5	1,0	0,5		0,5
AP3	1,0	2,8	1,2	0,6		0,6
AP4	0,8	2,5	1,2	0,6		0,5

Not 1: Sharpekvot på Första–Fjärde AP-fondernas totalportfölj. Liknande mönster kan utläsas av sharpekvoten på fondernas likvidportföljer.

Not 2: Sharpekvoten baseras på årlig avkastning före kostnader, med svensk 12 mån skuldväxel 2001–2010 och 2-årig statsobligation 2011–2013 samt 260 handelsdagar per år.

Källa: McKinsey, bilaga 9.

Den höga genomsnittliga riskjusterade avkastningen under den senaste femårsperioden förklaras av en stark utveckling på aktiemarknaden. För femårsperioden var skillnaderna i den riskjusterade avkastningen liten mellan de olika fonderna. Under 2015 var skillnaderna större då den riskjusterade avkastningen varierade mellan 0,5 procent för Första och Andra AP-fonderna, 0,8 procent för Fjärde AP-fonden och 1,0 procent för Tredje AP-fonden.

McKinsey har även studerat portföljernas risk i termer av Value-at- Risk (VaR), som anger den maximala förlust som portföljen med en viss sannolikhet riskerar göra under en viss tidsperiod. Under den senaste tioårsperioden har skillnaderna mellan Första–Fjärde AP-fonderna varit relativt små, medan skillnaderna under den senaste femårsperioden har varit något större. Fjärde AP-fondens högre avkastning både i totalportföljen och i likvidportföljen har skapats genom att ta en högre risk uttryckt som VaR (se figur 5.9). McKinsey konstaterar att även om volatilitet och VaR är vedertagna mått på risk, finns det en debatt kring i vilken utsträckning måtten är relevanta för att mäta risk för en pensionsfond med lång tidshorisont och utan solvenskrav.

Regeringen anser att AP-fonderna bör fortsätta arbeta för att vidareutveckla hur risken i förvaltningen mäts på ett lämpligt sätt i en pensionsfond. Enhetlighet i rapportering ökar jämförbarheten. Generellt anser dock regeringen att det är positivt att Första–Fjärde AP-fonderna har olika preferenser för avvägningen mellan avkastning och risk. Sammantaget ökar det riskspridningen och robustheten i statens samlade fonderade buffertkapital.

55

Skr. 2015/16:130

Figur 5.9

Value-at Risk för Första–Fjärde AP-fondernas likvidportföljer

Not 1: Value at Risk (VaR) är ett riskmått som med 95 procents sannolikhet anger en portföljs maximala förlust under en specifik tidsperiod.

Not 2: Jämförelse visar ungefär samma mönster för totalportföljen. Källa: McKinsey, bilaga 9.

Faktaruta 5.1 Risk- och avkastningsmått

I skrivelsen används vissa riskbegrepp. Risk definieras ofta med utgångspunkt i statistiska spridningsmått som beskriver hur tillgångs- priser eller räntor varierar omkring ett medelvärde. Ett sådant ofta använt spridningsmått är standardavvikelse, som mäts i procent.

Ett vanligt mått på riskjusterad avkastning är Sharpekvoten som är erhållen avkastning utöver riskfria räntan dividerad med avkast- ningens risk, dvs. standardavvikelse. Man kan alternativt uttrycka det som att Sharpekvoten mäter erhållen riskpremie per riskenhet.

Ett riskmått som är viktigt för förvaltare är aktiv risk. Den aktiva risken visar i hur hög grad en förvaltare avviker från jämförelseindex. Den aktiva risken mäts med standardavvikelsen avseende förvaltarens avkastning i förhållande till jämförelseindex. Ett mått på riskjusterad avkastning som utgår från graden av avvikelse från jämförelseindex är informationskvoten som jämför överavkastning (s.k. aktiv avkast- ning) i förhållande till jämförelseindex med aktiv risk. Därmed uttrycker informationskvoten förhållandet mellan aktiv avkastning och aktiv risk.

Avkastningen på det totala fondkapitalet beräknas som en kapital- vägd avkastning i form av en internränta (internal rate of return, IRR). Därmed beaktas inte bara ingående och utgående fondkapital utan också effekterna av alla flöden till och från den aggregerade buffertfonden. Dessa flöden, som i normalfallet består av inbetalning av pensionsavgifter, utbetalning av pensioner samt administrations-

56

kostnader, administreras av Pensionsmyndigheten. Den kapitalvägda	Skr. 2015/16:130
avkastningen ger ett korrekt uttryck för den procentuella avkastning
som har kommit pensionssystemet till del, justerad för flödeseffekter,
och kan därför jämföras med inflationen eller med andra förvaltares
resultat. Alternativet är att beräkna en tidsvägd avkastning, som
bortser från konsekvenserna av flöden. Den tidsvägda avkastningen
mäter den hypotetiska avkastning som skulle ha blivit resultatet om
det inte förekommit några flöden alls. Detta senare mått anses vara
relevant vid utvärdering av fondförvaltare, eftersom dessa inte rår över
andelsägarnas beslut att köpa och sälja fondandelar. AP-fonderna
rapporterar en tidsvägd avkastning, eftersom de inte har inflytande
över in- och utbetalningar av pensionsavgifter och pensioner.

5.2.2	Aktiv förvaltning
Regeringens bedömning: Första–Fjärde AP-fondernas		aktiva
förvaltning brister i jämförbarhet över tid och det är därför svårt att
dra några långtgående slutsatser kring denna. Det kan dock
konstateras att resultaten för Första–Fjärde AP-fondernas aktiva
förvaltning har förbättrats den senaste femårsperioden. Andra och
Fjärde AP-fonderna har mål för den aktiva avkastningen och båda
fonderna uppnår respektive fonds mål för femårsperioden 2011‒2015.
För 2015 är det enbart Andra AP-fonden som uppnår målet.
Avkastningen från den aktiva förvaltningen utgör dock en begränsad
del av den totala avkastningen. Det är främst strategiska beslut och
den övergripande tillgångsallokeringen som förklarar den största delen
av utvecklingen av resultat och risk i AP-fondernas kapitalförvaltning.
Regeringens bedömning i föregående års skrivelse: Första–Fjärde
AP-fondernas aktiva förvaltning brister i jämförbarhet över tid och det är
svårt att dra långtgående slutsatser. Betydelsen av den aktiva
förvaltningen bör inte överdrivas, eftersom resultaten, enligt de
beräkningar som McKinsey gör baserat på det tillgängliga underlaget,
utgör en begränsad del av fondernas samlade resultat. Enligt McKinseys
beräkningar uppgick dess andel av resultatet år 2014 till drygt 4 procent
av resultatet, vilket var en ökning från ett bidrag om 2 procent under
2013. De strategiska besluten och den övergripande tillgångsallokeringen
förklarar i stället den största delen av utvecklingen av resultat och risk i
AP-fondernas kapitalförvaltning. Första–Fjärde AP-fondernas strävan att
i ökad utsträckning fokusera på medelfristiga strategiska allokerings-
beslut i förhållande till kortsiktig aktiv förvaltning välkomnas.
Resultaten som genererats av Första–Fjärde AP-fondernas aktiva
förvaltning har förbättrats de senaste åren, både de årliga utfallen och på
femårssikt. Andra och Fjärde AP-fonderna, som redovisar riskjusterade
mått, har nått sina mål och en överavkastning i förhållande till tagna
risker. Det är viktigt att AP-fonderna är transparenta i redovisningen av
resultatet för den aktiva förvaltning som bedrivs inom fonderna.
McKinsey: Första–Fjärde AP-fonderna har över tid utvecklat sina
förvaltningsmodeller. Som följd av detta definierar och arbetar fonderna i
dag på	olika sätt med aktiv förvaltning. Det försvårar	historiska	57

Skr. 2015/16:130

58

jämförelser av aktiv avkastning samt jämförelser mellan fonderna. Flera av fonderna definierar i dag aktiv avkastning som meravkastning från totalportföljen jämfört med sina respektive jämförelseportföljer. Under 2015 samt under den senaste femårsperioden genererade samtliga fonder en positiv avkastning från sin aktiva förvaltning före kostnader.

Skälen för regeringens bedömning: Aktiv förvaltning i skrivelsen definieras i linje med McKinseys grundläggande utvärdering, dvs. aktiv förvaltning avser avvikelser mot jämförelseindex i syfte att tjäna pengar. McKinsey noterar att Första–Fjärde AP-fonderna har olika mål och arbetar med aktiv förvaltning på olika sätt. Därtill har fondernas defini- tioner ändrats vid flera tillfällen, vilket försvårar jämförelse mellan fonderna och över tid. Flera av fonderna har dessutom under de senaste åren minskat fokus på traditionell aktiv förvaltning relativt strategisk och taktisk tillgångsallokering.

Fjärde AP-fonden har mål för den aktiva avkastningen, dels att den strategiska aktiva avkastningen ska överstiga index med 0,75 procent för en femårsperiod, dels att den taktiska förvaltningen ska skapa 0,5 procentenheter avkastning över den strategiska portföljen per år i genomsnitt över en treårsperiod.

Även Andra AP-fonden har ett explicit mål för sin aktiva förvaltning och det är att den ska uppgå till 0,5 procent avkastning. Andra och Fjärde AP-fonderna uppnår inte sitt mål för aktiv avkastning under tioårsperioden 2005−2014 eller sedan start 2000. Under femårsperioden mellan 2011–2105 var den aktiva avkastningen för Andra AP-fonden 0,6 procent och för Fjärde AP-fonden 0,5 procent, vilket däremot innebär att båda fonderna uppnådde sina respektive mål under denna period. Under 2015 genererade Andra och Fjärde AP-fonderna aktiv avkastning om 1,0 respektive 0,1 procent, vilket innebar att Andra AP-fonden uppnådde sitt mål under 2015, men inte Fjärde AP-fonden.

Första och Tredje AP-fonderna säger sig inte bedriva aktiv förvaltning i traditionell mening sedan 2010, men det bör noteras att McKinsey ändå redovisar uppgifter för dessa fonder i de fall där förvaltningssegment passar in i definitionen ovan. I det här sammanhanget ingår t.ex. resul- tatet av Tredje AP-fondens absolutavkastande strategier och avvikelsen från jämförelseindex för den passiva förvaltningen.

Tabell 5.4 Första–Fjärde AP-fondernas aktiva avkastning 2011–2015 (procentenheter)

	2015	2014	2013	2012	2011	2011–2015
AP1	0,8	0,7	0,2	1,2	-0,2	0,5
AP2	1,0	0,5	0,5	1,2	-0,2	0,6
AP3	0,2	0,4	0,4	0,9	0,0	0,4
AP4	0,1	0,7	0,5	1,0	0,2	0,5

Källa: McKinsey, bilaga 9.

Fondernas aktiva förvaltning gav enligt McKinseys redovisning ett resultatintervall på 0,1–1,0 procent för 2015. Samtliga fonder visar även positiv avkastning på 0,4‒0,6 procent under femårsperioden (2011‒ 2015).

Riskjusterad avkastning i aktiv förvaltning	Skr. 2015/16:130
Ett mer ändamålsenligt sätt att utvärdera den aktiva förvaltningen är att
sätta resultatet i förhållande till risken. Informationskvoten anger över-
avkastning (s.k. aktiv avkastning) per enhet risk där måttet anger i hur
hög grad en förvaltare avviker från ett jämförelseindex (se faktaruta 5.1).
En hög informationskvot för en fond indikerar hög överavkastning i
förhållande till avvikelserna från jämförelseindex. Det är positivt att
Andra och Fjärde AP-fonderna publicerar detta mått på ett jämförbart
sätt, eftersom det möjliggör genomlysning av fondernas resultat. Andra
och Fjärde AP-fondernas informationskvot uppgick till 1,8 för Andra
AP-fonden och 1,4 för Fjärde AP-fonden under perioden 2011–2015. För
2015 var utfallet 2,4 respektive 0,2. Även Tredje AP-fonden redovisar
informationskvot men eftersom Tredje AP-fonden inte bedriver aktiv
förvaltning i traditionell mening är denna informationskvot inte
jämförbar med de för Andra och Fjärde AP-fonderna redovisade
informationskvoterna. Den är därför inte redovisad i tabellen nedan.

Tabell 5.5 Informationskvot avseende Första–Fjärde AP-fondernas aktiva förvaltning 2011–2015 och 2006–2015

	2015	2014	2013	2012	2011	2011–2015	2006–2015
AP1	-	-	-	-	-	-	-
AP2	2,4	1,7	1,6	4.2	-1.0	1,8	1,2
AP3	-	-	-	-	-	-	-
AP4	0,2	2,9	2,0	2,3	0,5	1,4	0,5

Not. Underlag saknas för att beräkna genomsnittlig informationskvot för Första och Tredje AP-fonderna.

Källa: McKinsey, bilaga 9.

Regeringen har varit tveksam till Första–Fjärde AP-fondernas aktiva förvaltning, främst till den del förvaltningen syftar till att överträffa marknadens genomsnittliga avkastning (s.k. aktiv förvaltning).

Regeringen noterar dock att utfallen för den aktiva förvaltningen har förbättrats de senaste åren – både de årliga utfallen och under femårsperioden. Samtliga fonder täcker, enligt den utvärdering som McKinsey redovisar, mer än väl kostnaderna för aktiv (och övrig) förvaltning under den senaste femårsperioden. Andra och Fjärde AP- fonderna, som även redovisar tydliga riskjusterade mål och mått, har nått sina avkastningsmål och en överavkastning i förhållande till de risker de tagit (i termer av informationskvot). Det bör också noteras att det finns kvalitativa argument som talar till förmån för aktiv förvaltning, t.ex. det att fonderna genom förvaltningen även får tillgång till information som kan utnyttjas produktivt i den mer strategiska och långsiktiga tillgångsförvaltningen.

Regeringen kan dock konstatera att det är svårt att dra några långtgående slutsatser om utfallen i den aktiva förvaltningen i Första– Fjärde AP-fonderna. Samtliga fonder har under utvärderingsperioden ändrat sina definitioner, vilket minskar jämförbarheten över tid.

59

Skr. 2015/16:130 Dessutom skiljer sig definitionerna åt mellan fonderna.10 En slutsats är att fondernas metoder och redovisning behöver utvecklas framöver, om mer kvalificerade bedömningar om resultatbidraget från den aktiva förvaltningen ska kunna göras.

Betydelsen av den aktiva förvaltningen för Första–Fjärde AP-fondernas resultatutveckling bör heller inte överdrivas. Strategiska beslut och den övergripande tillgångsallokeringen dominerar när det gäller hur avkastning och risk utvecklas i den samlade kapitalförvalt- ningen. Det är också tydligt att Första–Fjärde AP-fonderna de senaste åren alltmer kommit att fokusera på de medelfristiga strategiska allokeringsbesluten i förhållande till de mer kortfristiga perspektiven – vilket regeringen välkomnar.

5.3 Utvärdering av Sjätte AP-fondens förvaltning

Regeringens bedömning: Sjätte AP-fondens avkastning 2006–2015 på 5,7 procent överstiger utvecklingen i inkomstpensionsindex om 3,0 procent, men var under fondens avkastningsmål som baseras på index för noterade bolag. Sjätte AP-fondens uppdrag och portföljsammansättning försvårar dock en sådan jämförelse. Fondens strategiska omriktning mot ökade investeringar i mogna bolag, som påbörjades 2011, framstår som välgrundad. Utvecklingen har varit fortsatt stark inom mogna bolag under 2015 såväl som under de längre utvärderingsperioderna.

Regeringens bedömning i föregående års skrivelse: Sjätte AP- fondens avkastning på 6,5 procent 2014 översteg inkomstpensionsindex men var lägre än det mål som fondens styrelse har fastställt i form av ett index för noterade aktier. Det strategiskifte som fonden har genomfört sedan 2011 mot investeringar i mogna bolag är för tidigt att utvärdera, men regeringen ser positivt på det konsekventa genomförandet av denna strategi.

McKinsey: Sjätte AP-fondens utveckling motsvarar en avkastning efter kostnader på 5,0 procent per år för perioden 1997−2015, 5,7 procent per år för perioden 2006−2015 samt 5,8 procent per år för perioden 2011–2015. Avkastningen under 2015 var 12,2 procent. Detta innebär att fonden inte har nått upp till styrelsens nya avkastningsmål under någon av dessa tidsperioder. Det är värt att notera att det avkastningsmål som infördes 2012 är anpassat för den nya investeringsstrategin som beslutades 2011, vilket gör avkastningsmålet mindre relevant för perioden före 2012. Sjätte AP-fondens uppdrag och portfölj- sammansättning samt att fonden är sluten försvårar även en direkt jämförelse av fondens avkastning med externa benchmark. Som referens kan dock nämnas att fondens avkastning under den senaste tioårs- perioden 2006–2015 varit lägre än index för noterade svenska småbolag

10 McKinsey, bilaga 9.

60

(MSCI Swedish Small Cap) och svenska mellanstora bolag (MSCI Swedish Mid Cap), men högre än inkomstindex.

Skälen för regeringens bedömning: Sjätte AP-fonden är en av de fem buffertfonderna i det svenska inkomstpensionssystemet, men den skiljer sig från de andra fyra i flera avseenden. Sjätte AP-fondens uppdrag är, enligt styrelsens tolkning, att uppnå långsiktigt hög avkastning med tillfredsställande riskspridning genom att investera i riskkapital, dvs. onoterade företag. Sjätte AP-fonden är en sluten fond, vilket innebär att fonden inte har några in- eller utflöden via pensionssystemet.

Sjätte AP-fondens resultat

Sjätte AP-fondens verksamhet har sedan starten 1996 genomgått flera förändringar. År 2011 genomfördes omfattande förändringar i styrelsen, ledning och organisationsstrukturen och verksamheten fick en tydligare strategisk inriktning. Strategin innebär att AP-fondens investeringar fokuseras på det s.k. buyout-segmentet (mogna bolag) där marknadens, liksom AP-fondens, historik när det gäller avkastning gör det rimligt att förvänta sig en god avkastning framöver. Under 2015 fortsatte det förändringsarbete som påbörjades 2011. Ett antal större transaktioner genomfördes under 2015. Avtal ingicks om en försäljning av Volvofinans Bank AB, en ny saminvestering i Sivantos genomfördes och Tobii börsnoterades.

Sjätte AP-fondens kapital har vuxit från 10,4 till 26,4 miljarder kronor under perioden 1996–2015. Portföljen har som helhet genererat en årlig avkastning på 5,0 procent sedan start. Avkastning för 2015 uppgick till 12,2 procent. Sjätte AP-fondens avkastningsmål sedan 2011 är att följa genomsnittsavkastningen för ett nordiskt jämförelseindex (SIX Nordic 200 CAP GI), med påslag för en riskpremie för onoterade bolag om 2,5 procentenheter (rullande femårsperiod). Det innebär att fonden inte nått upp till styrelsens avkastningsmål under någon av utvärderings- perioderna (se figur 5.10). Det bör dock noteras att jämförelsen för perioden före 2012 är mindre relevant på grund av den nya investeringsstrategin som infördes 2012. Dessutom kan det som McKinsey påpekar i sin utvärdering diskuteras om jämförelsen med ett index för noterade aktier är optimal, eftersom de värderingsprinciper som används för onoterade tillgångar tar begränsad hänsyn till börsens utveckling. Detta kan leda till en betydande avvikelse i perioder då aktiemarknaden utvecklas starkt negativt eller positivt. Dessutom försvåras jämförelsen av att Sjätte AP-fonden är en sluten fond, vilket gör att fonden behöver förvalta en likviditetsreserv (uppgående till omkring en fjärdedel av kapitalet 2015, 7,0 miljarder kronor) och denna bidrar enbart i liten utsträckning till avkastningen. Det är svårt att identifiera alternativa målsättningar som inte baseras på noterade index. Regeringen anser dock att Sjätte AP-fonden bör säkerställa att fondens mål är så relevant som möjligt. Regeringen anser därutöver att det är av vikt att Sjätte AP-fonden tydligt redovisar avvikelserna från det index som fonden har valt som målsättning och tydligt redovisar skillnaderna mellan förvaltning och värdering av onoterade tillgångar jämfört med förvaltning och värdering av noterade tillgångar.

Skr. 2015/16:130

61

Skr. 2015/16:130	Figur 5.10	Sjätte AP-fondens totala portfölj. Genomsnittlig årliga
		avkastning efter kostnader (procent)

Det bör noteras att Sjätte AP-fonden för samtliga tidsperioder med marginal har överträffat inkomstindex – det index som utgör benchmark för buffertfonderna i förhållande till inkomstpensionssystemet. Sjätte AP-fonden har därmed bidragit till den långsiktiga finansieringen av till- gångssidan i inkomstpensionssystemet, även om fonden är sluten och för närvarande inte är en del av flödet inom inkomstpensionssystemet i övrigt.

Sjätte AP-fondens investeringsverksamhet

Sjätte AP-fondens investeringsverksamhet ger i ett avkastningsperspektiv en splittrad bild, eftersom avkastningen inom de olika marknadssegmenten har varierat kraftigt. Det mogna marknadssegmentet har generellt presterat bra avkastning för perioden 1997–2015, och uppgick till 15,4 procent för företagsinvesteringar och 14,7 procent för fondinvesteringar. För tioårsperioden 2006‒2015 uppgick avkastningen till 9,2 procent för företagsinvesteringarna och 15,7 procent för fondinvesteringarna. För femårsperioden 2011–2015 var motsvarande siffror 8,5 respektive 15,4 procent och för 2015 var de 17,4 respektive 9,2. Företagsinvesteringar utvecklades mycket starkt under 2015, vilket bidrog till att dessa över perioden sedan fondens start har avkastat något bättre än fondinvesteringar.

I affärsområdet venture capital (expansionsbolag i tidig utvecklingsfas) har utvecklingen varit negativ i stort sett under alla perioder förutom under 2015, då avkastningen uppgick till 10,8 procent för företags- investeringar och 18,5 procent för fondinvesteringar. Dessutom är avkastningen positiv, 12,2 procent, för fondinvesteringar inom venture capital för femårsperioden 2011‒2015. Fondinvesteringar i expansions- bolagen klarar sig generellt bättre än företagsinvesteringar, men är

marginellt negativ för tioårsperioden och även sedan start.

62

Figur 5.11 Resultat Sjätte AP-fondens investeringsverksamhet (procent)

Omriktningen av verksamheten i fonden, som gjordes under 2011, mot i huvudsak investeringar i mogna bolag, framstår som välgrundad. Det mogna marknadssegmentet har genomgående uppvisat positiva siffror samtidigt som framför allt företagsinvesteringarna i tidig utvecklingsfas (expansionsbolag) har genererat betydligt sämre avkastning. Regeringen välkomnar de förändringar och det arbete som gjorts sedan 2011. Detsamma gäller för det fortsatt interna utvecklingsarbetet, bl.a. med interna processer och ägarstyrningsfrågor. Det finns skäl att se positivt på den framtida utvecklingen i Sjätte AP-fonden.

Faktaruta 5.2 Värdering av onoterade aktier

Enligt lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden ska fondens placerings- tillgångar marknadsvärderas. Sjätte AP-fondens redovisning, och regeringens utvärdering av fondens onoterade portfölj, baseras på IPEV:s riktlinjer (International Private Equity & Venture Capital Valuation Board). Principiellt gäller att värderingen ska avspegla verkligt värde. Det finns olika metoder för att fastställa verkligt värde beroende på vilken information som finns tillgänglig. Om det under det senaste året har genomförts en transaktion med en tredje part avseende aktuellt innehav, värderas innehavet med ledning av det priset. Sedan 2011 beaktas även transaktioner där endast befintlig ägarkrets deltagit (s.k. internrundor). Om denna transaktion indikerar en nedvärdering, görs en mer detaljerad analys. Nedvärdering sker om försök att få in en extern part har misslyckats eller om intresset för bolaget på marknaden är mycket litet. I båda fallen justeras värderingen med hänsyn till händelser mellan tidpunkten för transak- tionen och rapporteringstillfället. Värdering sker också baserat på framtida kassaflöde som nuvärdesberäknas med en riskjusterad ränta. En tredje metod baseras på värdering av företagets nettotillgångar.

Skr. 2015/16:130

63

Skr. 2015/16:130 Andra metoder utgår från att använda värderingsmått baserade på finansiella nyckeltal (s.k. multipelvärdering) eller specifika jämförel- ser inom en viss bransch (s.k. industriella benchmarks). De två sist- nämnda metoderna används endast som komplement till värderingar baserade på någon annan metod.

Sjätte AP-fonden genomför även känslighetsanalyser. Om värder- ingen av ett innehav visar stor variation i olika scenarier, gör fonden en mer restriktiv värdering.

För investeringar i bolag i tidig utvecklingsfas kan det vara svårt att tillämpa någon enskild värderingsmetod. Värdering sker då främst baserat på bolagets utveckling i förhållande till ursprunglig ägarplan. En nedskrivning ska genomföras i det fall en stadigvarande och väsentlig minskning av värdet på investeringen bedöms ha ägt rum (t.ex. konkurs).

Enligt branschpraxis beräknas avkastning avseende onoterade aktier med hjälp av en internränta, dvs. en kapitalvägd avkastning, eftersom förvaltaren bestämmer tidpunkten för nya investeringar och deras omfattning (se även faktaruta 5.1).

5.4 Utvärdering av Sjunde AP-fondens förvaltning

5.4.1 Strategisk förvaltning

Regeringens bedömning: Avkastningen för Sjunde AP-fondens förvalsalternativ (AP7 Såfa) uppgick till 6,3 procent under 2015 jämfört med snittet på 6,7 procent bland de privata aktörerna i premiepensionssystemet. Däremot har avkastningen med god marginal överskridit snittet för perioden maj 2010 till slutet av 2015 (dvs. sedan fondens nya strategi infördes), 14,7 jämfört med 8,2 procent. Sjunde AP-fondens strategi ger goda resultat under perioder med stark utveckling på aktiemarknaden på grund av den höga aktieandelen som förstärks av en hävstång. Även om denna har dragits ner under året från 50 till 25 procent är det rimligt att AP7 Såfa går sämre än snittet i tider av svagare utveckling på aktiemarknaden. Sjunde AP-fondens förvaltningsmodell ställer stora krav på information och det är viktigt att fonden fortsätter upprätthålla en god informationsnivå till spararna i premiepensionssystemet.

Regeringens bedömning i föregående års skrivelse: Avkastningen för Sjunde AP-fondens förvalsalternativ (AP7 Såfa) uppgick till 29,3 procent 2014, vilket var ungefär dubbelt så hög avkastning som den genomsnittliga avkastningen för privata fonder i premiepensions- systemet. Även över tidsperioden sedan Sjunde AP-fondens förvaltnings- modell förändrades, dvs. under perioden 2010‒2014 överträffade den årliga avkastningen på 16,6 procent snittet för privata fonder som var 8,4 procent. Det kan fortsatt konstateras att förvaltningsmodellen, med hög andel aktier som förstärks av en strategisk hävstång, ger bra resultat i tider av en kraftig uppgång på aktiemarknaden. Det bör dock noteras att den höga aktieandelen kombinerat med en hävstång innebär att AP7 Såfa

64

riskerar att ge en sämre avkastning än index i ett scenario då aktie- marknaden utvecklas svagt.

McKinsey: Sjunde AP-fonden förvaltade vid slutet av 2015 33,8 procent av premiepensionssystemets totala kapital. Under perioden 24 maj 2010 till 31 december 2015 genererade förvalsalternativet AP7 Såfa i genomsnitt en avkastning på 14,7 procent per år, medan premie- pensionsindex hade en genomsnittlig avkastning på 8,2 procent per år. 2015 var avkastningen för Såfa 6,3 procent, jämfört med 6,7 procent för premiepensionsindex. För perioden sedan start, 2001–2015, har Sjunde AP-fondens förvalsalternativ i genomsnitt avkastat 5,8 procent per år jämfört med 3,4 procent per år för premiepensionsindex. Justerat för rabatter var den genomsnittliga avkastningen för Sjunde AP-fondens förvalsalternativ under samma tidsperiod 5,9 procent och för premie- pensionsindex 3,9 procent.

Skälen för regeringens bedömning: I maj 2010 förnyade Sjunde AP-fonden på riksdagens uppdrag det statliga erbjudandet i premie- pensionssystemet med målsättningen att den sammanlagda statliga pensionen ska bli högre (prop. 2009/10:44). I och med detta ersattes Premiesparfonden och Premievalsfonden av byggstensfonderna AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond. Sex nya produkter lanserades (kombina- tioner av de två byggstensfonderna), varav AP7 Såfa (Statens Årskulls- förvaltningsalternativ) är förvalsalternativet för dem som inte aktivt väljer en annan förvaltare i premiepensionssystemet. AP7 Såfa är en åldersanpassad portfölj med en kombination av AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond. AP7 Aktiefond har en global inriktning med 97 procent globala aktier, med en hävstång som innebär en ökad aktieexponering. I normalfallet innebär hävstången en exponering till aktiemarknaden om 150 procent, men styrelsen beslutade under 2015 att minska hävstången från 50 procent till 25 procent baserat på börsens värdering samt fondens risktolerans. Regeringen anser att det är positivt att Sjunde AP-fonden har en kontinuerlig process att överväga vilken riskprofil i förvaltningen som bedöms vara lämplig.

Sjunde AP-fonden förvaltade i slutet av 2015, 283 miljarder kronor (33,8 procent av medlen i premiepensionssystemet) för ungefär 3,3 miljoner pensionssparare. Målet för förvalsalternativet är att avkast- ningen ska vara minst lika bra som den genomsnittliga avkastningen för de privata fonderna på Pensionsmyndighetens fondtorg. Sedan införandet av en ny förvaltningsmodell i maj 2010 t.o.m. 2015 uppgår avkastningen i AP7 Såfa till 14,7 procent per år, jämfört med de privata fondernas avkastning om 8,2 procent per år (se tabell 5.6). Avkastningen i det statliga förvalsalternativet var därmed nästan dubbelt så hög jämfört med de privata alternativen under den här perioden. Under 2015 var dock avkastningen om 6,3 procent marginellt lägre än snittet för de privata aktörerna på Pensionsmyndighetens fondtorg.

Skr. 2015/16:130

65

Skr. 2015/16:130	Tabell 5.6	Utveckling för Sjunde AP-fondens nya förvaltningsmodell
		maj 2011–2015 och 2001–2015 (procent)
			2015	Maj 2010 - 20153	2006-2015 2001-20154
			(%)	(%)	(%) (justerat, %)
	AP7 (PSF och SÅFA)1		6,3	14,7	5,8	5,9
	Premiepensionsindex2		6,7	8,2	3,4	3,9

Not 1: Utgörs av PSF (Premiesparfonden) jan 2001– maj 2010 och SÅFA maj 2010- dec. 2015. SÅFA bestod den 30 dec. 2015 av 92,2% AP7 Aktiefond och 7,8% AP7 Räntefond.

Not 2: I SEK men inte valutasäkrad. Genomsnittlig avkastningen för fonderna i premiepensionssystemet (exklusive AP7:s produkter).

Not 3: Geometriskt snitt av den årliga avkastningen 24 maj 2010 – 31 dec 2015.

Not 4: Genomsnittlig avkastning för premiepensionsindex justerat för avgift och rabatt. Källa: Pensionsmyndigheten, AP7 Årsredovisning, McKinsey-analys

Regeringen anser att det är positivt att Sjunde AP-fonden når sitt mål för avkastning för alla tidsperioder förutom under 2015, särskilt med beaktande av att fondens förvaltning under perioden 2001 fram till maj 2010 styrdes av regler som angav att risken skulle vara lägre än för genomsnittet av de privata fonderna (vilket, allt annat lika, begränsar möjligheterna till högre avkastning).

Regeringen noterar dock att resultatet för AP7 Såfa bygger på att Sjunde AP-fonden skapar en hög aktierisk genom en kombination av en hög aktieexponering och en strategisk hävstång. Denna metod ställer speciella krav på Sjunde AP-fonden när det gäller kommunikation kring fondens förvaltningsmodell. AP7 Såfa bestod vid årsskiftet 2015/2016 till drygt 92 procent av AP7 Aktiefond (och resten AP7 Räntefond) som har nära 100 procent globala aktier i portföljen och en hävstång som vid årsskiftet hade dragits ner till runt 25 procent, men där normalnivån är runt 50 procent av värdet på portföljen. Trots den neddragna hävstången har AP7 Såfa en hög exponering mot aktiemarknaden, vilket ger en hög avkastning när marknaden utvecklas väl. Å andra sidan är det viktigt att understryka att hävstången verkar även åt andra hållet, dvs. i nedåt- gående marknader presterar AP7 Såfa sannolikt sämre än motsvarande aktieportföljer utan hävstång även om hävstången nu är mindre andel än tidigare.

Regeringen har i tidigare utvärderingar uttryckt att behovet av informa- tion till allmänheten om förvalsalternativets inriktning och risknivå är betydande. Det kan konstateras att Sjunde AP-fonden har förbättrat kommunikation kring inriktning och risknivå. Regeringen anser dock att det fortsatt är mycket angeläget att Sjunde AP-fonden tar ett fortsatt stort ansvar när det gäller den information som delges pensionsspararna med tanke på den höga risken i förvaltningsmodellen.

66

5.4.2

Aktiv förvaltning

Skr. 2015/16:130

Regeringens bedömning: Sjunde AP-fonden genererade under 2015 positiva resultat från samtliga aktiva förvaltningsstrategier men utfallen var blandade i relation till respektive mål, men sammantaget överskred dock resultatet fondens långsiktiga mål för den aktiva förvaltningen. Transparensen i frågan om nyttan av den aktiva förvaltningen bör öka, särskilt när det gäller eventuella positiva effekter för övrig förvaltning. Dessutom bör Sjunde AP-fonden tydligare redovisa resultaten för den aktiva förvaltningen och dess tre delar.

Regeringens bedömning i föregående års skrivelse: Sjunde AP-
fonden genererade resultat från alfaförvaltningen inom den aktiva
förvaltningen som översteg de internt satta målet, medan utfallet för den
taktiska allokeringen var mindre övertygande 2014. Det bör anses
angeläget att Sjunde AP-fonden genomför en utvärdering av den taktiska
förvaltningen i relation till de interna mål som fonden har satt, så snart
detta är möjligt. Fonden bör fortsätta att utveckla redovisningen av
resultaten av den aktiva förvaltningen.
McKinsey: Den aktiva avkastningen 2015 för Sjunde AP-fondens
aktiefond respektive räntefond var 56 respektive minus 1 baspunkt. För
perioden 24 maj 2010 till 31 december 2015 var den aktiva avkastningen
för aktiefonden och räntefonden 4 respektive minus 31 baspunkter per år.
Skälen för regeringens bedömning: Sjunde AP-fondens produkter är
till övervägande del passivt förvaltade, men en mindre del av kapitalet är
aktivt förvaltat. Den aktiva avkastningen för AP7 Aktiefond var positiv
2015 och under perioden 2010–2015 med 56 respektive 4 baspunkter
efter kostnader, medan den aktiva avkastningen för AP7 Räntefond var
negativ både 2015 och 2010‒2015 med 3 respektive 38 baspunkter.
Inom ramen för den aktiva förvaltningen av AP7 Aktiefond har Sjunde
AP-fonden mål för medelfristig förvaltning (taktisk allokering),
absolutavkastande förvaltning (alfamandat) och onoterade tillgångar
(Private Equity).
Med taktisk allokering avses avsteg från hävstångens normalnivå på
50 procent	med ett	tillåtet avvikelseintervall i normalfallet inom 38–
62 procent.	Under	2015 tog dock styrelsen beslutet att minska
hävstången till 25 procent på grund av värderingen av börsen. Den
taktiska allokeringen bidrog med 112 miljoner kronor till resultatet för
2015, och den årliga genomsnittsavkastningen för perioden 2012‒2015
var 103 miljoner.		Den taktiska allokeringen har en femårig
utvärderingshorisont med ett mål om 225 miljoner kronor i genomsnitt i
avkastning per år.

För den absolutavkastande alfaförvaltningen är målet att ge en
avkastning på 225 miljoner kronor per år. Utfallet för 2015 var ett
positivt bidrag om 129 miljoner kronor, och den genomsnittliga
avkastningen för perioden maj 2010 till slutet av 2015 var 116 miljoner
kronor.
Sjunde AP-fonden har även mål för onoterade aktier att generera en
avkastning som överstiger jämförelseindex (MSCI All Country Index)
med 2 procentenheter per år över rullande tioårsperioder, men de årliga	67

Skr. 2015/16:130 resultaten för förvaltningen av onoterade aktier redovisas inte i Sjunde AP-fondens årsredovisning eller i McKinseys rapport.

Regeringen konstaterar att Sjunde AP-fondens aktiva förvaltning 2015, jämfört med valda benchmark, var under de mål som styrelsen har satt för denna förvaltning även om bidraget till resultatet var positivt för både den taktiska allokeringen och alfaförvaltningen. Regeringens anser fortsatt att transparensen i fråga om nyttan av den aktiva förvaltningen bör öka särskilt när det gäller eventuella positiva effekter för övrig förvaltning. Dessutom ser regeringen gärna en tydligare redovisning av den aktiva förvaltningen och dess tre delar (taktisk allokering, absolutavkastande alfaförvaltning och förvaltning av onoterade aktier).

6 Utvärdering övriga förvaltningsfrågor

6.1 Riskhantering, kontroll och regelefterlevnad

Regeringens bedömning: McKinsey fick i uppdrag att inom ramen för utvärderingen av AP-fondernas verksamhet 2015 utföra en fördjupad analys av AP-fondernas arbete med riskhantering, kontroll och regelefterlevnad (compliance). Enligt rapporten har AP-fonderna utvecklat arbetet inom detta område betydligt de senaste åren. Det är av stor vikt att AP-fonderna har en god riskhantering, kontroll och regelefterlevnad och att de fortsätter att utveckla detta. Det bidrar till ökad effektivitet i förvaltningen och jämförbarhet mellan AP-fonderna när det gäller extern rapportering. AP-fonderna bör ha en s.k. tredje försvarslinje i form av internrevision samt en renodlad riskfunktion som rapporterar direkt till verkställande direktör.

McKinsey: Regeringen gav McKinsey i uppdrag att förutom den årliga utvärderingen av förvaltningen av buffertkapitalet utföra en fördjupad analys av AP-fondernas arbete med riskhantering, kontroll och regelefterlevnad (compliance). Syftet med fördjupningsarbetet är att beskriva hur AP-fonderna arbetar med dessa frågor och belysa viktiga likheter och skillnader mellan fonderna. Dessutom görs en jämförelse med ett antal andra institutionella investerare för att bedöma i vilken utsträckning AP-fonderna skiljer sig från dessa. Fördjupningen omfattar Första–Fjärde AP-fonderna samt Sjunde AP-fonden. Analysen fokuserar på fondernas arbete med riskhantering utifrån fem områden, riskstrategi, organisation och styrning, processer och systemstöd, kompetens- utveckling och samarbeten samt utveckling och prioriteringar framöver.

68

Figur 6.1

Ramverk för utvärdering av fondernas riskhantering

Skr. 2015/16:130

Fondernas arbete med kontroll och regelefterlevnad analyseras utifrån fyra områden: översikt över styrande regelverk för AP-fonderna, AP- fondernas efterlevnad av regelverken, skillnader i regelverk jämfört med svenska privata institutionella investerare samt AP-fondernas frivilliga regelefterlevnad utöver de styrande regelverken.

Figur 6.2 Ramverk för utvärdering av kontroll av regelefterlevnad

Analysen pekar på att samtliga AP-fonder har en hög ambitionsnivå kring arbetet med risk, kontroll och regelefterlevnad. Under de senaste åren har fonderna tagit viktiga steg för att etablera professionella risk- och compliancefunktioner. Sammantaget bedöms AP-fonderna ha kommit ungefär lika långt i arbetet. Nivån bedöms även vara i linje med andra ledande statliga pensionsfonder och privata institutionella investerare.

69

Skr. 2015/16:130	I sitt arbete med riskhantering har AP-fonderna många likheter. Dessa
	består t.ex. i att fonderna identifierar samma typ av huvudsakliga risker.
	De finansiella riskerna hanteras och mäts på liknande sätt i linje med
	internationell standard i kapitalförvaltningsbranschen. Vidare finns det
	likheter i organisation, eftersom samtliga fonder har separerat risk och
	compliance från förvaltningen för att skapa oberoende. Samtliga fonder
	har under 2014 och 2015 fokuserat på uppgradering av systemstöd för
	riskhantering till vad som anses vara branschstandard. Kvant- och
	systemkompetensen hos personalen har också höjts. Fonderna samarbetar
	genom olika samarbetsforum (exempelvis risk- och avkastningsanalys
	och juridik) samt har olika internationella utbyten (exempelvis vid
	deltagande i branschkonferenser).
	Det finns dock även skillnader i arbetet med riskhantering, t.ex. vad
	gäller hantering av operativa risker, organisation, styrning, processer
	samt rapportering till styrelse. AP-fonderna har de senaste åren fokuserat
	på att utveckla sitt arbete med operativa risker och har inspirerats av
	Finansinspektionens föreskrifter om operativa risker. Operativa risker är
	bredare i sin definition än finansiella risker och hanteras och mäts olika i
	AP-fonderna (jämför med finansiella risker som hanteras och mäts
	liknande i fonderna). Även bland privata institutionella investerare är det
	stor variation i definition och hantering av operativa risker. Samtliga
	fonder identifierar operativa risker och har en årlig självutvärdering och
	rapportering av dessa inklusive rapportering av incidenter som klassas
	som operativa (exempelvis överträdelser av interna riskmandat eller av
	andra interna regelverk). Däremot skiljer sig fonderna avseende
	detaljrikedom i klassificeringen av operativa risker där Andra, Sjunde
	och delvis Tredje AP-fonden har en mer detaljerad riskklassifikation.
	Vidare skiljer sig metodiken för hur operativ risk i processer
	genomlyses där Första och Andra AP-fonderna har etablerat
	formaliserade organ för genomlysning av utvalda processer. Sjunde AP-
	fonden gör kontroller av utvalda processer över året baserat på en
	riskkartläggning. Andra AP-fonden har utvecklat sitt arbete med
	operativa risker över flera år, bl.a. med hjälp av externa konsulter. En
	tydlig systematik för processrisker (som inkluderar kartläggning,
	prioritering, ansvar, genomlysning och rapportering) har också
	utarbetats.
	En annan skillnad är att fonderna har valt två olika organisations-
	modeller för riskfunktionen, även om båda modellerna är oberoende från
	investeringsverksamheten. Första och Tredje AP-fonderna har
	kombinerat riskfunktionen med administrationen, medan Andra, Fjärde
	och Sjunde AP-fonderna har en renodlad riskfunktion. Samtliga fonders
	riskchef rapporterar direkt till verkställande direktören (även om Första
	AP-fondens riskchef inte organisatoriskt befinner sig direkt under
	verkställande direktören så finns en direktrapportering i relevanta forum).
	Bland internationella statliga pensionsfonder finns det en stor bredd i val
	av organisationsmodell för riskfunktionen, men bästa praxis anses vara
	en renodlad riskfunktion.
	Vidare finns det skillnader i hur fondernas styrelser arbetar med risk.
	Andra AP-fonden har både ett risk- och ett revisionsutskott, Fjärde AP-
	fonden har ett riskutskott (men inget revisionsutskott) och Första, Tredje
70	och Sjunde AP-fonderna har ett revisionsutskott som också behandlar

risk. De fonder som inte har ett separat riskutskott har diskuterat om det Skr. 2015/16:130 ska etableras, men gjort bedömningen att det inte är rätt för deras fonder i

dagsläget. Ett skäl till detta är att samma personer i ett riskutskott sitter i nuvarande revisionsutskott. Ett annat skäl är begränsningar i fondernas möjlighet att ytterligare arvodera styrelsearbete i utskott. Sjunde AP- fonden har ett konjunkturråd bestående av personer ur styrelse och ledning, vilka fokuserar på riskbedömningen för hävstången. De flesta privata svenska institutionella investerare har ett revisionsutskott som även behandlar risk i likhet med Första, Tredje och Sjunde AP-fonderna.

Alla fonder utom Andra AP-fonden följer principen om tre försvarslinjer, men Fjärde AP-fonden har ännu inte upphandlat extern internrevision (beslut togs 2015). (Den första försvarslinjen är ledning och affärsverksamhet, den andra är de funktioner som arbetar specifikt med att övervaka risktagande inom affärsverksamheten och den tredje utgörs främst av internrevisionsfunktionen.) Styrelsen i Andra AP- fonden har diskuterat frågan om tre försvarslinjer i styrelsen, men inte funnit något behov för att aktivera tredje linjen ännu. Andra, Tredje och Sjunde AP-fonderna har formaliserade organ för dialog om risk i ledningen, som kallas riskhanteringskommitté eller dylikt, där fonderna samlar alla riskfrågor med relevanta personer ur ledningen. Första och Fjärde AP-fonderna beaktar samma riskfrågor, men lyfter dem i olika organ beroende på art. AP-fondernas riskrapportering till styrelse visar också på viss variation i innehåll och framställning, exempelvis huruvida materialet täcker samtliga risktyper och tydligheten i sammanfattningen.

Figur 6.3 Organisationsmodeller och resurser per fond

AP-fondernas arbete med kontroll och regelefterlevnad präglas av de
regelverk som styr fonderna. AP-fonderna regleras främst av lagen
(2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder). Sjunde AP-fonden
regleras också av den lagen men även av vissa bestämmelser i lagen
(2004:46) om värdepappersfonder. Lagen om allmänna pensionsfonder	71

Skr. 2015/16:130 (AP-fonder) lämnar stor självständighet och tolkningsutrymme (exempelvis har Första‒Fjärde AP-fonderna ingen tillsynsmyndighet och fondernas risktolerans styrs av att ”den totala risknivån i fondernas placering ska vara låg”) och därför är en utvärdering av regelefterlevnad svår att genomföra och baseras på fondernas egna rapporterade incidenter. Lagen innehåller ett antal regler, t.ex. placeringsreglerna, som är enklare att kontrollera om de följs.

Figur 6.4 Styrelsens involvering i risk, kontroll och regelefterlevnad

AP-fonderna påverkas också som aktörer på de finansiella marknaderna
av trender i kapitalförvaltningsbranschen – bl.a. ökat fokus på
compliance. Det syns genom att compliance har fått ett ökat fokus även
hos AP-fonderna, vilket bl.a. resulterat i tydligare rollbeskrivningar,
utökade	arbetsområden	och	mer	resurser.	Viss	annan

	myndighetsreglering gäller också för AP-fonderna, främst vad gäller det
	administrativa området. Vidare måste samtliga fonder följa delar av
	nationella och internationella finansmarknadsregler för handel på
	marknadsplatser.
	I en jämförelse mellan AP-fondernas regelverk och regelverk för
	privata institutionella investerare är det viktigt att beakta att olika
	professionella investerare lyder under olika regelverk beroende på
	verksamhetens art. Första‒Fjärde AP-fondernas regelverk har en lägre
	grad av detaljering jämfört med privata institutionella investerare. Den
	lägre graden av detaljering kan motiveras av tre viktiga skillnader; AP-
	fonderna förvaltar inte enskilda privatpersoners kapital, är myndigheter
	och är inte kritiska för stabiliteten i det finansiella systemet. Regelverken
	skiljer sig både inom kontroll, rapportering och uppföljning (privata
	aktörer måste t.ex. redovisa och rapportera enligt Finansinspektionens
	föreskrifter FFFS 2013:9 och är under Finansinspektionens tillsyn) samt
	inom placeringsregler (exempelvis privata aktörer ska ha ”lämplig
72	fördelning av placeringar” med hänsyn till vald riskprofil). Sjunde AP-

fondens regelverk är mer detaljerat då fonden styrs av lagen om Skr. 2015/16:130 värdepappersfonder i vissa delar, exempelvis placeringsregler samt

tillsyn under Finansinspektionen. Detta är naturligt med tanke på att Sjunde AP- fonden förvaltar privatpersoners enskilda kapital och agerar mer likt andra privata institutionella investerare.

Figur 6.5 Huvudsakliga styrande regelverk för AP-fonderna

Som aktör på de finansiella marknaderna påverkas AP-fonderna av nuvarande och kommande regelverk även om regelverken inte alltid är direkt tillämpliga. Ledning och styrelse i samtliga AP-fonder är angelägna om att hålla sig uppdaterade och agera likt privata aktörer på de finansiella marknaderna. Sjunde AP-fonden har fattat ett styrelsebeslut om att följa lagen om värdepappersfonder fullt ut för relevanta delar utöver lagstadgade delar, exempelvis intern organisation. Samtliga fonder har inspirerats av icke styrande regelverk, exempelvis för att utforma risk- och compliancefunktioner och interna regelverk över anställdas affärer eller policy för gåvor, representation och andra förmåner. Fonderna har ett visst samarbete kring regelverksutveckling.

McKinsey konstaterar att AP-fonderna befinner sig på en
utvecklingsresa och att de har under åren etablerat professionella risk-
och compliancefunktioner. AP-fonderna bör fortsätta ha en ambitiös
ansats för vidare utveckling, med inspiration från andra ledande
institutionella investerare. Baserat på resultatet från den fördjupade
analysen så har McKinsey tagit fram ett antal rekommendationer för
fortsatt utveckling av fondernas riskhantering och regelefterlevnad.
1. Fortsätta utveckla systematiken i arbetet med operativa risker.
AP-fonderna har utvecklat sin hantering av operativa risker, men kan
t.ex. utveckla mer detaljerade riskidentifikationer och tydliggöra
rapportering per risktyp (som t.ex. Sjunde AP-fondens riskklassificering)	73

Skr. 2015/16:130 samt genomföra genomlysning av nyckelprocesser (som t.ex. Andra AP- fondens processöversyn två gånger per år) baserat på en process- kartläggning.

2. Över tid se över möjligheter att ytterligare förstärka styrning och organisation. Detta kan ske i linje med utvecklingen bland andra ledande institutionella investerare, samtidigt som hänsyn tas till AP- fondernas förutsättningar i termer av exempelvis storlek och förvaltningsmodeller. Nedan finns tre exempel på möjliga åtgärder som många ledande aktörer och vissa av AP-fonderna redan har implementerat fullt ut eller delvis:

Att göra risk till en renodlad funktion med direktrapportering till verkställande direktören. Denna variant av organisation ger högt oberoende för riskfunktionen och möjligheter till djup kompetens- utveckling.

Att etablera ett dedikerat riskforum i verksamheten, en ”riskhanteringskommitté” eller dylikt där Riskchef, Kapital- förvaltningschef, verkställande direktör och Compliance Office löpande diskuterar samtliga riskfrågor. Det kan underlätta och stärka styrning och rapportering av riskhanteringen.

Att etablera ett riskutskott i styrelsen. Om/när förutsättningar råder kan fonderna överväga att bilda ett separat riskutskott för att öka fokus på riskfrågor i styrelsen (samtidigt som hela styrelsen fortsätter att ha högt fokus på risk).

3. Fortsätta utveckla riskfunktionens roll som viktig diskussions- partner till förvaltningen genom att säkerställa investeringskompetens för att skapa transparens och djup i riskbedömningen (exempelvis för alternativa investeringar) och involvering vid investeringsbeslut (exempelvis beredning i riskkommitté).

4. Fortsätta utveckla rapportering till ledning och styrelse inom risk och compliance för att så tydligt som möjligt ge en bild över status, prioriteringar och rekommenderade åtgärder. Vidare bör ambitionen vara att daglig rapportering automatiseras i större utsträckning, vilket kan frigöra mer tid till analys och insikt.

5. Fortsätta att aktivt utvärdera samt selektivt och pragmatiskt följa regelverk för privata institutionella investerare. Detta bör ske i

relevanta delar sett till AP-fondernas förutsättningar så som uppdrag och storlek. Här måste dock fundamentala skillnader beaktas såsom att AP- fonderna inte förvaltar privatpersoners enskilda kapital, att de är myndigheter och att de inte är kritiska för det finansiella systemets stabilitet.

6. Se över möjligheterna att öka samarbetet mellan AP-fonderna kring risk och kontroll. Det kan ske exempelvis kring inköp och hantering av riskhanteringssystem, gemensam utveckling av förhåll- ningssätt till regelverk för privata aktörer samt ”bästa praxis” för

hanteringen operativa risker (exempelvis definition, metodik för mätning

74

och uppföljning). Ökat samarbete inom valda områden bedöms kunna		Skr. 2015/16:130
stärka fondernas	utveckling av arbetet med riskhantering, kontroll och
regelefterlevnad.

Skälen för regeringens bedömning: Riskhantering, kontroll och regelefterlevnad är viktigt att hantera på ett korrekt sätt inom kapitalförvaltningsverksamheter. Liksom McKinsey anser regeringen att förutom att följa lagen om allmänna pensionsfonder (AP-fonder) är det viktigt att AP-fonderna kontinuerligt utvecklar de ovan nämnda områdena och söker ledning i lagstiftning för andra finansiella aktörer i Sverige och i hur svenska såväl som internationella aktörer arbetar med dessa frågor. Eftersom lagen om allmänna pensionsfonder inte är särskilt detaljerad i de aktuella avseendena ökar behovet av att AP-fonderna kontinuerligt arbetar med att utveckla riskhantering, kontroll och regelefterlevnad.

När det gäller mer specifika rekommendationer från McKinsey, anser regeringen att det är speciellt viktigt med internrevision och att AP- fonderna därmed organiseras utifrån de s.k. tre försvarslinjerna. Sedan lagen om allmänna pensionsfonder (AP-fonder) infördes 2000 har kraven på intern styrning och kontroll skärpts för övriga myndigheter under regeringen bl.a. genom internrevisionsförordningen (2006:1228) som infördes 2006, där det ställs krav på internrevision hos myndigheter. Regeringen anser att det finns goda skäl att även AP-fonderna inför internrevision.

Regeringen anser dessutom att det är viktigt att AP-fonderna har en renodlad riskfunktion som rapporterar direkt till verkställande direktören, för att säkerställa självständigheten i denna funktion.

Dessutom anser regeringen att det finns god anledning att respektive AP-fond utvärderar initiativ av de övriga AP-fonderna för att etablera best-practise. Regeringen anser att AP-fonderna, i enlighet den rekommendation som McKinsey ger ovan, bör öka samarbetet när det gäller risk och kontroll. Det bör dessutom finnas betydande möjlighet att samarbeta kring upphandling av system, uppföljning och rapportering (såväl intern som extern) inom riskområdet.

6.2 Överträdelser av placeringsreglerna

Regeringens bedömning: Första och Andra AP-fonderna har under 2015 haft en högre andel onoterade tillgångar än den i lagen om allmänna pensionsfonder (AP-fonder) fastlagda placeringsregeln om högst 5 procent. Enligt lagen så ska en fond som överskrider de kvantitativa placeringsreglerna avveckla den överskjutande delen av innehavet så snart det med hänsyn till marknadsförhållanden är lämpligt. Det ska ske senast när det kan göras utan förlust för fonden. Första och Andra AP-fonderna bör arbeta för att över tid minska andelen onoterade tillgångar men utan att det påverkar buffertkapitalet negativt. AP- fonderna bör när det är lämpligt överväga ”scenarioanalyser” för att närmare fastställa vilken marginal som behövs för att i framtiden inte

riskera överträdelser av placeringsreglerna för onoterade tillgångar.

75

Skr. 2015/16:130 Skälen för regeringens bedömning: Första och Andra AP-fonderna har båda under 2015 haft en högre andel än den lagen om allmänna pensionsfonder fastlagda placeringsregeln om att högst 5 procent av tillgångarna får bestå av onoterade aktier och andra andelar i riskkapitalföretag, onoterade fordringsrätter samt andelar i fonder som placerar i aktier och andra andelar i onoterade företag. Onoterade tillgångar värderas med hjälp av de s.k. IPEV guidelines (International Private Equity and Venture Capital), där utgångspunkten är att tillgången ska värderas enligt s.k. verkligtvärdeprincipen (faktaruta 5.2). En sådan värdering av företaget görs normalt sett på årsbasis eller i samband med en försäljning av ett jämförbart företag. Värderingar av onoterade tillgångar påverkas således inte av kortsiktiga rörelser i aktiemarknaden. Principen bygger på att onoterade tillgångar är långsiktiga investeringar, varför det inte finns samma behov av löpande kortsiktig värdering.

Den internationella börsutvecklingen och den starka utvecklingen i den amerikanska dollarn är delförklaringar till varför Första och Andra AP- fonderna har överskridit begränsningen i placeringsreglerna. Båda fonderna har tagit fram en handlingsplan för hur respektive fond ska agera som därefter har följts. Enligt lagen om allmänna pensionsfonder (AP-fonder) ska en fond som överskrider de kvantitativa placerings- reglerna avveckla den överskjutande delen av innehavet så snart det med hänsyn till marknadsförhållanden är lämpligt. Den överskjutande delen ska dock avvecklas senast när det kan göras utan förlust för fonden. Försäljningar av riskkapitalfonder i förväg brukar normalt ske till betydande rabatter i förhållande till tillgångens verkliga värde, varför det kan vara svårt att avveckla tillgångar under en kort period utan att buffertkapitalet påverkas negativt.

Regeringen anser att Första och Andra AP-fonderna bör arbeta för att över tid minska andelen onoterade tillgångar, men utan att det påverkar buffertkapitalet negativt. Regeringen anser även att AP-fonderna när det är lämpligt bör göra ”scenarioanalyser” för att fastställa vilken marginal som behövs för att undvika motsvarande översteg av placeringsreglerna i framtiden.

6.3 Sammanfattning från revision

Regeringens bedömning: Det är av stor vikt att AP-fonderna har en god intern styrning och kontroll så att förtroendet för fonderna och även för pensionssystemet säkerställs. Revisorernas granskningar är en viktig del av detta. Att det i årets granskning inte framkom några väsentliga iakttagelser när det gäller revisionen av AP-fondernas årsbokslut för 2015 är positivt.

I granskningen konstateras dock att större finansiella institutioner som AP-fonderna inom ramen för vissa interna processer bör ha en högre mognadsgrad i kontrollmiljön än vad AP-fonderna generellt har i dag och att det kan vara lämpligt för AP-fonderna att utvärdera vilka delar som kan utvecklas.

Revisorerna konstaterar att AP-fonderna har bra rutiner och

processer i den interna it-miljön men även att det är synnerligen

76

viktigt att AP-fonderna fortsatt säkerställer en hög säkerhetsnivå inom hela fondernas it-miljö.

Regeringens bedömning i föregående års skrivelse: Det är viktigt att AP-fonderna har en god intern styrning och kontroll så att förtroendet för fonderna och pensionssystemet säkerställs. Därför är de granskningar som görs inom detta område av revisorerna av stor vikt. Det är positivt att revisorerna i granskningen av den interna kontrollen hade ett begränsat antal synpunkter och att fonderna har åtgärdat de brister som synpunkterna avsåg.

Sjunde AP-fonden realiserade under 2014 ett överskott i verksamheten för första gången, men trots detta är det rimligt att Sjunde AP-fonden bibehåller en viss rörlig kreditfacilitet i Riksgäldskontoret. På så sätt minskar risken för onödig variation i avgiftsuttaget i det korta perspektivet men även för att det finns behov av ett balanserat överskott.

Skälen för regeringens bedömning: AP-fondernas redovisnings- ramverk har fortsatt att uppdateras under 2015. Informationen om transaktioner med närstående som återfinns i not har också utökats. Dessutom har AP-fonderna, med utgångspunkt från IFRS-regelverket (International financial reporting standards), definierats som investment- bolag. Detta innebär att alla innehav oavsett ägarandel ska värderas till verkligt värde och att AP-fonderna därmed inte ska upprätta en koncernredovisning. AP-fonderna är därmed ett steg närmre att fullt ut följa IFRS redovisningsprinciper. Revisorerna konstaterar i sin samman- fattande rapport om den granskning av AP-fonderna som genomförts för räkenskapsåret 2015, att verksamheten inom AP-fonderna bedrivs inom de riktlinjer som beslutats av respektive styrelse och att de granskade kontroller och processer som ledningarna har arbetat fram fungerar tillfredsställande. Det konstateras även att det inte har uppkommit några väsentliga iakttagelser från revisionen av årsboksluten för 2015.

Granskningen som revisorerna genomför av hur väl AP-fonderna följer riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i AP- fonderna, visar att det finns ett fåtal anställningsavtal i Första och Andra AP-fonderna med längre uppsägningstid än vad riktlinjerna anger. Avvikelserna redovisas dock tydligt i dessa två fonders årsredovisningar och kvarstår på grund av att bedömningen av det skulle medföra betydande merkostnader att omförhandla avtalen.

Revisorerna konstaterar att det både för verksamheten och för redovisningen är centralt med väl fungerande it-system och en säker it- miljö. Revisorerna gör bedömningen att avseende generella it-kontroller så har samtliga AP-fonder bra rutiner och processer kring it-miljön och de observationer som gjorts på området är mindre noteringar som inte påverkar möjligheten att i revisionen av redovisningen förlita sig på de system som finns. Revisorerna noterar att kontroller avseende den finansiella rapporteringen till övervägande del är standardiserad och formaliserad. Samtidigt är det i dagens miljö viktigt att säkerställa en hög säkerhetsnivå inom hela it-miljön, t.ex. för att identifiera virus och intrångsförsök för att i sin tur skydda information i systemen. Denna säkerhetsnivå kan testas genom simulerade intrångsförsök. Att utreda om det genomförts är dock inte något som omfattas av revisionen.

Skr. 2015/16:130

77

Skr. 2015/16:130 Revisorerna gör en granskning av kontrollmiljön i AP-fonderna och de konstaterar att kontrollmiljön är god. AP-fonderna bedöms ha en hög ambitionsnivå samt kunskap och integritet både i styrelse och i ledning när det gäller att etablera denna kontrollmiljö. Revisorerna har en skala med olika nivåer för kontrollmiljö, med fem grader, från otillförlitlig, informell, standardiserad, övervakad till slutligen optimerad (se figur 6.6). AP-fonderna bedöms vara i kategorin standardiserad. Detta sätt att beskriva kontrollmiljön är enligt revisorerna inte något som ska läsas som bra eller dåligt utan det beskriver bara mognadsgraden hos kontrollmiljön.

Figur 6.6 Den interna kontrollen mognadsgrad

Källa: PwC

En avvägning bör göras mellan nivån på den kontrollerande funktionen och kostnaderna för att upprätthålla denna. För att AP-fonderna skulle förflytta sig i skalan till nivån övervakad skulle det krävas att de dels inför regelbunden testning av att utförda kontroller har rätt design och är effektiva, dels att en löpande återrapportering från kontrollfunktionerna till ledning och styrelse om hur effektivt det interna kontrollsystemet är. Revisorerna konstaterar att enligt deras erfarenhet bör en finansiell institution av AP-fondernas storlek sträva efter övervakad nivå för särskilt viktiga processer. Vissa andra processer kan däremot vara på standardiserad nivån, i det fall det inte bedöms vara nödvändigt att lägga ytterligare resurser.

Regeringen anser att AP-fonderna löpande bör utvärdera den interna kontrollmiljön. Revisorernas förslag, när det gäller att förstärka testning och rapportering kring vissa viktiga processer, bör också övervägas.

6.4 Hållbarhet och ägarstyrning

Regeringens bedömning: Hållbarhet är en väsentlig aspekt inom AP- fondernas förvaltning, i relation till den operativa risken såväl som marknadsrisken samt genom möjligheter till investeringar som förstärker avkastningen. Under 2015 har AP-fonderna fortsatt att utveckla arbetet med att integrera hållbarhetsaspekter i förvaltningen. Bland annat tog AP-fonderna under 2015 fram en gemensam metod för redovisning av koldioxidavtryck i aktieportföljerna. Det är av stor

78

vikt att arbetet att utveckla gemensamma metoder fortsätter även för andra tillgångsslag än aktier.

En viktig del av arbetet med hållbarhet är att söka få företag som AP-fonderna är ägare av, att i större utsträckning bidra till en hållbar utveckling. För att med legitimitet söka påverka, är det viktigt att AP- fonderna i den egna verksamheten agerar föredömligt. För att utvärdera detta interna hållbarhetsarbete inom vissa relevanta områden har AP-fonderna svarat på tre frågor som del av utvärderingen av verksamheten under 2015. Det kan konstateras att det interna miljöarbetet inom AP-fonderna är aktivt, och att ett kontinuerligt arbete bedrivits gällande affärsetik. Ett sådant arbete är dock aldrig färdigt och det är viktigt att AP-fonderna inte slår sig till ro utan fortsätter att fokusera på utveckling. Frågan om anställdas bisysslor är en viktig del i arbetet med att upprätthålla förtroendet för AP-fonderna och pensionssystemet i sin helhet. AP-fondernas interna riktlinjer och bedömningar av bisysslor bör därför motsvara vad som följer av gällande rätt och praxis. När det gäller jämställdhet har AP-fonderna inte kommit lika långt som med arbetet med affärsetik och miljöpåverkan. De bör därför intensifiera jämställdhetsarbetet inom kapitalförvaltningsfunktionen, eftersom denna domineras av män i alla AP-fonderna.

Flera AP-fonder har inom ramen för ägarstyrning sökt påverka fossilberoende energibolag att öka transparens och att arbeta för minskat beroende av fossilt bränsle. För att förstärka effekten av påverkan är det lämpligt att AP-fonderna samarbetar sinsemellan och med andra institutionella investerare i så stor utsträckning som möjligt och använder tillgängliga medel för påverkan såsom aktieägarförslag för att arbeta för en hållbar utveckling. Ett annat område inom ägarstyrning där AP-fonderna bör samarbeta är utformning av rutiner och metoder för ägarstyrning av företag där en AP-fond eller flera har ett betydande direktägande. Det kan ske genom att Första–Fjärde och Sjätte AP-fonderna tar fram jämförbara och konsistenta mallar för ägardirektiv i direktägda bolag.

Regeringens bedömning i föregående års skrivelse: Hållbarhet är en väsentlig aspekt inom AP-fondernas verksamhet och att hållbarhets- aspekter integreras i förvaltningen är viktigt för att uppnå dels långsiktigt hög avkastning, dels god riskhantering. Det är även av betydelse för att allmänhetens förtroende för AP-fonderna och pensionssystemet ska upprätthållas. Årets uppföljning av de rekommendationer som gavs av McKinsey i föregående års utvärdering visar att AP-fonderna har fortsatt arbetet med att integrera hållbarhet i sina förvaltningsprocesser. På samma sätt som när det gäller förvaltningsstrategier så har AP-fonderna valt diversifierade strategier för hållbarhet för att säkra förankring i fondernas respektive investeringsstrategier. Det är angeläget att detta arbete fortsätter och att hållbarhetsfrågor är en integrerad del av fondernas respektive förvaltningsprocess.

Första–Fjärde och Sjunde AP-fonderna har nyligen redovisat koldioxidavtrycket i aktieportföljen och Sjätte AP-fonden har genomfört en analys av det koldioxidutsläpp som fondens investeringar leder till.

Skr. 2015/16:130

79

Skr. 2015/16:130

80

Det är av stor vikt att fonderna fortsätter att vara transparenta när det gäller den klimatpåverkan som respektive fonds investeringar finansierar. Fonderna bör även utveckla jämförbarheten i denna redovisning över tid med de andra AP-fonderna och med andra finansiella aktörer.

Skälen för regeringens bedömning

Utveckling av integration av hållbarhetsfrågor

AP-fondernas kontinuerliga arbete med riktlinjer för miljö och etik är ett prioriterat område i regeringens utvärdering av AP-fondernas verksam- het. Syftet är att följa upp utvecklingen i fonderna, med förslagen från betänkandet Etiken, Miljön och Pensionerna (SOU 2008:107) som grund. Metoden har utvecklats på uppmaning av riksdagen.

Modellen för utvärdering bygger på följande huvudsakliga moment:

1. En rättvisande och allsidig utvärdering, t.ex. i form av en offentlig utredning, genomförs när föregående utvärdering har förlorat aktualitet eller relevans.

2. Mellan sådana tillfällen för en genomgripande utvärdering sker en årlig uppföljning av hur fonderna har arbetat med förslag som redan har lagts fram.

3. I förekommande fall uppmärksammas exempel på tillfällen eller händelser som har utgjort risker för allmänhetens förtroende, med utgångspunkt i den utvärdering som föreligger.

4. I tillägg till processen ovan kan avgränsade uppdrag vid lämpliga tillfällen lämnas till den konsultfirma som har uppdrag att lämna underlag till regeringens utvärdering.

AP-fonderna fortsätter att arbeta inom de områden där Kommittén om AP-fondernas etik- och miljöansvar lämnade rekommendationer, vilket är ett tecken på att dessa inte har förlorat i aktualitet. Bland de förslagen som kan genomföras inom ramen för gällande regelverk ingick följande rekommendationer:

fondernas arbetssätt, organisation och kommunikation bör utformas med ledning av faktorer som främjar fondernas trovärdighet och – i förlängningen – förtroende (dvs. kompetens, öppenhet, integritet och välvilja),

den värdegrund som ska ligga till grund för verksamheten bör utvecklas och tydliggöras,

miljö och etik hanteras bäst genom att integreras i den löpande analysen och förvaltningen,

miljö och etik kan integreras med fondernas ägarpolicyer,

sådana ägarpolicyer bör övervägas för alla typer av tillgångar, inte enbart börsnoterade aktier,

extern utvärdering av styrelsernas arbete bör göras regelbundet,

det bör avsättas tillräckliga resurser för att säkerställa kvalitet i arbetet med miljö och etik,

AP-fonderna kan utveckla samarbetet inom miljö och etik,

principerna för bolagens ersättningsvillkor har viktiga förtroende- dimensioner och är därför en viktig uppgift för fonderna, och

fondernas arbete med miljö och etik bör utvärderas regelbundet.

Tidigare års utvärderingar

I tidigare års utvärderingar har vikten av att integrera hållbarhetsfrågor i den löpande analysen och förvaltningen lyfts fram. Regeringen anser, i linje med Kommittén om AP-fondernas etik och miljöansvar bedömning, att detta är det bästa sättet att hantera etik- och miljöfrågor. Samlingsbegreppet hållbarhet används i denna skrivelse i stället för etik och miljö, eftersom detta är ett bredare och mer aktuellt begrepp. Hållbarhet innefattar enligt den definition som utarbetats inom Regeringskansliet följande områden: miljö, mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, antikorruption, affärsetik, jämställdhet och mångfald.

Hur långt AP-fonderna kommit i integrationen av hållbarhetsfrågor har utvärderats löpande men i samband med utvärderingen för verksamheten 2013 genomförde McKinsey på uppdrag av regeringen en fördjupad analys av integration av hållbarhet (i enlighet med punkt 4 ovan). Denna följdes upp under 2014 då AP-fonderna i samband med utvärderingen av verksamheten fick svara på en enkät baserad på de förslag till vidare utveckling som McKinsey gav som en del av den fördjupade analysen.

Utveckling i integration av hållbarhet under 2015

Under året 2015 har flera av AP-fonderna utvecklat sitt arbete vidare med att integrera hållbarhetsaspekter i sin förvaltningsprocess.

Första AP-fonden har fortsatt att utveckla sin förvaltningsmodell som bygger på koncentrerade portföljer inom förvaltningen av aktier. Fonden har infört en tydlig process för utvärdering ur ett hållbarhetsperspektiv inför investeringsbeslut. Andra AP-fonden har genomfört en analys av kraftsektorn för att utvärdera riskerna främst relaterat till kolproducerad kraft. Som en följd av detta valde Andra AP-fonden att avveckla sina investeringar i 28 bolag inom kraftsektorn under året. Tredje AP-fonden satte tydliga hållbarhetsmål med sikte på 2018 och med årliga uppföljningar av måluppfyllnad. Målen är att 1) halvera fondens koldioxidavtryck, 2) mer är tredubbla innehavet i gröna obligationer, 3) fördubbla de strategiska hållbarhetsinvesteringarna, och 4) arbeta för att Vasakronan fortsatt leder utvecklingen av hållbarhetsarbetet inom fastighetsbranschen. Fjärde AP-fonden har fortsatt att utöka andelen innehav i lågkoldioxidstrategier och gröna obligationer. Vid årets slut var 22 procent av den globala portföljen investerad i lågkoldioxidstrategier. Sjätte AP-fonden fortsatte utveckla sitt hållbarhetsarbete som har fokus på miljö och klimatavtryck, och rekryterade en hållbarhetsspecialist i november 2014. Sjunde AP-fonden har fortsatt arbetet med integrering av hållbarhet men har även mer specifikt arbetat med sitt tema klimat. Under 2016 har fonden vatten som tema.

Regeringen ser mycket positivt på det arbete som AP-fonderna gör för att i allt större utsträckning integrera hållbarhet i förvaltningen av buffertkapitalet. För att AP-fonderna ska kunna göra väl avvägda beslut krävs naturligtvis att AP-fonderna har tillgång till god information kring hållbarhetsrisker och möjligheter. I det sammanhanget är ett EU-direktiv, (Direktiv 2014/95/EU/ från den 22 oktober 2014) med krav på hållbarhetsredovisning från företag av en viss storlek ett viktigt steg, eftersom det bör leda till att AP-fonderna får bättre information kring vilka hållbarhetsrisker- och möjligheter som kan finnas i ett företag.

Skr. 2015/16:130

81

Skr. 2015/16:130 Frågan om investeringar i kärnvapenrelaterad industri har fortsatt uppmärksammats i samhället under året. Icke-spridningsavtalet NPT (Nuclear Non-Proliferation Treaty) innehåller ett tydligt åtagande för kärnvapenstaterna om nedrustning och för icke-kärnvapenstaterna om att inte utveckla eller anskaffa kärnvapen. Inom ramen för NPT-arbetet har samtliga statsparter, däribland Sverige, åtagit sig att verka för att alla kärnvapen elimineras. Regeringen anser att det är en viktig fråga för AP- fonderna att fortsatt beakta.

För att säkerställa att AP-fondernas motparter/leverantörer arbetar med att integrera hållbarhetsaspekter i det löpande arbetet kan AP-fonderna integrera hållbarhetsaspekter i utvärdering av motparter/leverantörer.

AP-fonderna använder t.ex. olika slags analys från motparter. Det är viktigt att även sådan analys omfattar hållbarhetsaspekter för att underlätta för AP-fonderna att fatta välgrundade investeringsbeslut. AP- fonderna såväl som andra institutionella investerare gör regelbundna utvärderingar av dessa motparter. Regeringen anser att innefattande av hållbarhetsaspekter i utvärderingar av motparter/leverantörer skulle kunna vara ett bra steg vidare i arbetet med integration av hållbarhet i förvaltningsverksamheten. AP-fonderna lägger ut delar av sin förvaltning på externa förvaltare, och regeringen anser att det är lämpligt att ställa krav på dessa att integrera hållbarhet i sin förvaltningsprocess. Detta gäller inte minst i fråga om förvaltning av onoterade tillgångar.

Utveckling av jämförbarhet i koldioxidredovisning

I föregående års utvärdering framförde regeringen att det är av stor vikt att utveckla jämförbarheten i den redovisning som gjorts av respektive AP-fonds koldioxidavtryck av noterade aktier, med de andra AP- fonderna och med andra finansiella aktörer. Under 2015 har det tagits stora steg inom detta område och i oktober 2015 presenterade AP- fonderna för finansmarknadsminister Per Bolund hur de avsåg redovisa koldioxidavtryck för aktieportföljen på ett jämförbart sätt. Regeringen ser mycket positivt på detta arbete och vill samtidigt betona att det är viktigt att AP-fonderna arbetar för att motsvarande standarder utvecklas även för andra tillgångsslag.

AP-fondernas interna hållbarhetsarbete

Tidigare års utvärderingarna har främst koncentrerats kring hur AP- fonderna har integrerat hållbarhet i förvaltningsprocesserna. Som en del av denna integration bedriver AP-fonderna ett aktivt påverkansarbete för att få företag som de är ägare av att i ökande utsträckning agera hållbart. För att ha legitimitet i detta påverkansarbete är det dock av stor vikt med ett fullgott internt arbete med för fonderna relevanta hållbarhetsaspekter. Det är även av stor betydelse för allmänhetens förtroende för AP- fonderna och pensionssystemet. Därför har regeringen i samband med utvärderingen av verksamheten under 2015 valt att ställa ett antal frågor till AP-fonderna om respektive fonds interna hållbarhetsarbete. Nedan finns dessa tre frågor och en sammanfattning av de svar som AP- fonderna har lämnat.

82

1. En beskrivning av hur det interna arbetet gällande affärsetik bedrivs och bifogat de interna policies som styr respektive AP-fonds affärsetiska agerande.

Det kan konstateras att uppdraget att förvalta andra människors pengar ställer höga krav på ett etiskt förhållningssätt. Detta gäller i särskilt hög utsträckning Första–Fjärde och Sjätte AP-fondernas ”kunder”, eftersom de inte haft möjlighet att välja vem som ska förvalta kapitalet. Dessutom är det viktigt att fonderna och deras anställda inte agerar på ett sätt som riskerar att skada allmänhetens förtroende för pensionssystemet som helhet, eftersom buffertfonderna och Sjunde AP-fonderna är en viktig del av detta system. Alla AP-fonder har arbetat fram en för respektive fond specifik värdegrund utifrån vilken fondernas etiska arbete utgår.

När det gäller arbetet att utifrån värdegrunden etablera mer specifika policyer, regler och riktlinjer har det delvis skett i ett samarbete mellan alla AP-fonderna om en gemensam policy för vissa områden relaterade till affärsetik – AP-fondernas gemensamma policy för ersättningar, personalförmåner, representation och tjänsteresor. Denna policy har sedan inom varje AP-fond kompletterats med mer detaljerade interna riktlinjer och instruktioner. När det gäller utformning av dessa interna policyer, riktlinjer och regler kan det konstateras att det finns vissa skillnader i både detaljeringsgrad och innehåll.

AP-fonderna involverar ofta hela personalen i arbetet med att vidareutveckla interna policyer, riktlinjer och rutiner, genom diskussioner och workshops kring relevant etiska frågeställningar. Till exempel genomförde Första AP-fonden i december 2015 en fondgemensam diskussion kring mutbrott och fondens policyer och riktlinjer på området. Även de andra AP-fonderna har haft liknande diskussioner internt. Ett annat exempel är den halvdagsutbildning som Fjärde AP-fonden planerar för samtliga anställda tillsammans med en extern konsult med övningar/case-studies rörande fondens personal och etikrelaterade policyer.

Men även med detaljerade riktlinjer kan det uppkomma praktiska situationer när dessa inte ger ett klart svar på hur en person bör agera och då är det av vikt att fondernas personal har gott omdöme och hög integritet. En metod som har använts av ett antal fonder för att stärka personalen i situationer då de ska avgöra specifika frågor är s.k. dilemmadiskussioner. Om en person är osäker på hur en situation ska hanteras finns det förstås möjlighet att vända sig till närmaste chef, verkställande direktören, ansvarig för compliance eller chefsjurist. Några fonder har även system för s.k. visselblåsare där det är möjligt att rapportera missförhållanden anonymt.

Vissa områden är speciellt viktiga för AP-fonderna att ha tydliga regler kring. Nedan följer några exempel. Bland annat är det är viktigt med regler när det gäller anmälningsplikt för innehav i och handel med finansiella instrument för personalen. AP-fonderna är betydande aktörer i handeln i finansiella instrument på den finansiella marknaden, och AP- fonderna kan därmed påverka marknaden. Lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder) föreskriver att styrelseledamöter, revisorer, samt arbetstagare och uppdragstagare som styrelsen bestämmer är skyldiga att skriftligen anmäla innehav i finansiella instrument samt

Skr. 2015/16:130

83

Skr. 2015/16:130	förändringar av innehav. De interna reglerna hos AP-fonderna har
	därutöver utformats med utgångspunkt från Svenska Fondhandlare-
	föreningens regler om affärer med finansiella instrument gjorda för egen
	räkning och bestämmelser i lagen (2005:377) om straff för
	marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument och lagen
	(1991:980) om handel med finansiella instrument.
	Alla AP-fonder har delar av förvaltningen utlagd på externa
	leverantörer/förvaltare, men hos Sjunde AP-fonden är i stort sett hela
	förvaltningen utlagd. Sjunde AP-fonden påpekar därför vikten av att det
	interna regelverket på ett tydligt sätt ska vara utformat så att anställda i
	varje situation har klara förhållningsregler till stöd för sitt agerande vid
	kontakter med befintliga – och potentiella ‒ externa leverantörer och
	affärskontakter. Även om andelen extern förvaltning är mer begränsad
	(mellan 17 och 31 procent) för Första–Fjärde AP-fonderna har fonderna i
	sin verksamhet även ett stort antal externa motparter när det gäller
	affärstransaktioner. De regler som AP-fonderna har när det gäller gåvor,
	representation och andra förmåner är även viktiga i detta sammanhang.
	Affärsetik i vid bemärkelse är av stor vikt för förtroendet för både AP-
	fonderna och för pensionssystemet som helhet. Det är därför viktigt att
	AP-fonderna är goda exempel när det gäller utformning av interna regler
	och policyer och efterlevnaden av dessa. Regeringen anser att det är av
	stor vikt att regler och policyer kontinuerligt utvecklas utifrån
	förändringar i gällande lagstiftning, såsom det har skett när det gäller
	policyer gällande korruption. Lagstiftningen för AP-fonderna är
	begränsad inom detta område och sedan den infördes år 2000 har det
	varit en snabb utveckling inom lagstiftning och utveckling av praxis när
	det gäller hantering av affärsetik inom den privata finansiella marknaden.
	AP-fonderna har därför sökt utgångspunkter som kompletter det som
	anges i lagen om allmänna pensionsfonder (AP-fonder) för utveckling av
	interna regler, riktlinjer och policyer. Regeringen önskar att AP-fonderna
	fortsätter med detta viktiga arbete för att utveckla interna styrmedel och
	säkra efterlevnaden av dessa.
	I anslutning till resonmanget om vikten av tydliga interna riktlinjer,
	regler och policyer och efterlevnaden av dessa, finns det anledning att
	något beröra frågan om bisysslor när det gäller anställda i AP-fonderna.
	Inledningsvis kan det konstateras att AP-fonderna är statliga myndigheter
	under regeringen och att fondernas anställda därmed omfattas av reglerna
	i lagen (1994:260) om offentlig anställning (LOA). LOA innehåller bl.a.
	bestämmelser om hur arbetstagares bisysslor ska hanteras och bedömas
	(7–7 d).
	Av LOA följer att en arbetstagare inte får ha någon anställning eller
	något uppdrag eller utöva någon verksamhet som kan rubba förtroendet
	för hans eller någon annan arbetstagares opartiskhet i arbetet eller som
	kan skada myndighetens anseende. Vid prövningen av vad som utgör en
	förtroendeskadlig bisyssla ska en samlad bedömning av omständlig-
	heterna i det enskilda fallet göras. Det är arbetsgivaren som ska avgöra
	om en bisyssla ska tillåtas och arbetstagaren är skyldig att lämna de
	uppgifter som krävs för att arbetsgivaren ska kunna utföra prövningen (7
	b och 7 c §§ LOA). Vem som representerar arbetsgivaren när det gäller
	bedömningen av en arbetstagares bisysslor kan variera något beroende på
84	organisationens struktur och interna regler. När det gäller den

verkställande direktören i en AP-fond kan dock följande konstateras. Den verkställande direktören utses av styrelsen och ska sköta den löpande verksamheten enligt styrelsens riktlinjer och anvisning, se 3 kap. 9 § lagen om allmänna pensionsfonder (AP-fonder). Av detta följer att den verkställande direktören är att betrakta som myndighetens chef och att styrelsen är den verkställande direktörens arbetsgivare. Det åligger därmed styrelsen att pröva tillåtligheten av den verkställande direktörens eventuella bisysslor.

Frågan om myndighetschefers bisysslor diskuterades i Bisyssleutred- ningens betänkande Offentligt anställdas bisysslor (SOU 2000:80 s. 168 f.). Utredningen konstaterade att en restriktiv syn på verkschefers bisysslor bör gälla och att det är synnerligen angeläget att verkschefer föregår med gott exempel eftersom de har de allmänhetens och massmedias ögon på sig och anger tonen när det gäller bisysslor för övriga anställda. Vidare anförde utredningen att mycket stor försiktighet bör iakttas i fråga om konsultverksamhet och styrelseuppdrag i affärsföretag, särskilt om det finns anknytning till myndighetens verksamhetsområde.

De bestämmelser i lag som gäller bisysslor och den praxis som finns på området bör återspeglas i av AP-fonderna antagna interna riktlinjer. De interna riktlinjerna ska syfta till att närmare reglera hur frågor om bisysslor inom respektive fond ska hanteras, t.ex. genom att innehålla information om vad om vad som åligger den anställde.

Frågan om bisysslor för anställda i AP-fonderna är en viktig del i arbetet med att upprätthålla förtroendet för fonderna och pensionssystemet i sin helhet. Regeringen vill därför betona vikten av att frågan tas på allvar.

2. En beskrivning av hur arbetet avseende den interna miljöpåverkan bedrivs.

AP-fonderna är relativt små organisationer med mellan 24 och 64 anställda vid slutet av 2015. Alla AP-fonder har interna regler som behandlar AP-fondens egna direkta miljöpåverkan. En liten organisation hindrar inte ett systematiskt arbete med att minska den direkta miljö- påverkan. Ett exempel är Andra AP-fondens interna miljöarbete med miljöcertifiering (Miljödiplomering) i enlighet med Svensk Miljöbas. Denna standard har samma grundläggande krav som miljölednings- systemet ISO 14001, men kraven på skriftliga rutiner och dokument- styrning är något mindre än för miljödiplomering. Miljöpåverkan i AP- fondernas interna verksamhet sker i huvudsak genom energiförbrukning för uppvärmning och kylning av kontorslokaler, belysning och elektronisk utrustning, förbrukning av kontorsmaterial samt resor.

AP-fonderna hyr sina kontorslokaler men har generellt hyreskontrakt med fastighetsägare som har fokus på lokalernas miljöpåverkan och som arbetar med gröna kontrakt och/eller miljöcertifiering av lokalerna. Detta leder till ett aktivt arbete från hyresvärd såväl som av hyresgäst när det gäller frågor som energianvändning, energieffektivisering och sopsortering. Den största direkta miljöpåverkan kommer dock från tjänsteresor. Eftersom AP-fonderna har stor andel av kapitaltillgångarna i utländska innehav, sker resor normalt utanför landet och då med flyg.

Skr. 2015/16:130

85

Skr. 2015/16:130 Eftersom det är svårt att använda andra resesätt än flyg för resor till utlandet, söker AP-fonderna i stället att när det är möjligt i ökande utsträckning använda video-, telefon- och webbkonferenser. Som ett exempel så redovisar Sjätte AP-fonden att användningen av videokonferenssystemet ökade från i snitt 1,8 timmar per dag under 2014 till 2,2 timmar per dag under 2015, vilket var långt över fondens mål.

Andra och Sjätte AP-fonderna är lokaliserade i Göteborg och har därför fler resor inom landet än de övriga AP-fonderna. De båda Göteborgsbaserade AP-fonderna har de senaste åren arbetat aktivt med att öka andelen tågresor framför allt mellan Göteborg och Stockholm. Andra AP-fonden satte 2008 som mål att 50 procent av resandet mellan Stockholm och Göteborg skulle ske med tåg. Målet har därefter reviderats och för fonden som helhet är nu målet 85 procent. Sjätte AP- fonden har ökat sin andel generellt inrikes resande från 28 procent 2014 till 37 procent 2015.

När det gäller det totala resandet oavsett om det är med flyg eller tåg har AP-fonderna lite olika syn på klimatkompensation. Sjätte AP-fonden klimatkompenserar sina resor. Första AP-fonden beslutade 2016 att klimatkompensera den egna verksamheten för 2015. Andra AP-fonden har valt att inte klimatkompensera, eftersom fonden ansåg att det var viktigt att först arbeta med att reducera utsläpp. I det sammanhanget sågs klimatkompensation som en sätt att ”köpa sig fri” från att arbeta med minskningar. Andra AP-fonden har valt att i stället för att klimat- kompensera inrätta ett uppsatspris inom Finans och hållbarhet (pris- summan motsvarade ungefär vad klimatkompensering för fondens flygresor skulle kosta). Fjärde AP-fonden har övervägt att klimat- kompensera resor, men har avstått eftersom det ansetts för otydligt huruvida kompensationen går till bra projekt eller inte. Fonden avser dock göra en ny utvärdering av detta. Sjunde AP-fonden har valt att inte klimatkompensera, eftersom fonden är skeptisk till kompensationens effektivitet som lösning på klimatproblemen, och eftersom den bedömer att den reella effekten är begränsad. Fonden anser att det inte att det är försvarbart att använda spararnas medel till klimatkompensation. I stället har fonden lagt resurser på att installera en sol- och vindkraft- anläggningen på taket av sin kontorsbyggnad.

Regeringen ser positivt på det arbete som sker i samarbete med respektive hyresvärdar för att minska den direkta miljöpåverkan från resursanvändning hänförlig till AP-fondernas respektive kontor. Regeringen ser positivt på de ansträngningar som fonderna gör för att ersätta resande med video-, telefon- och webbkonferenser och för att fondernas personal i större utsträckning ska välja tåg framför flyg för inrikes resor. Regeringen anser att det är viktigt att AP-fonderna agerar föredömligt när det gäller det egna koldioxidavtrycket för att med legitimitet kunna verka för ett minskat koldioxidavtryck i de företag som AP-fonderna investerar i.

86

3. En beskrivning av hur det interna arbetet					med jämställdhet och Skr. 2015/16:130
mångfald bedrivs och bifogat en redovisning av fördelningen mellan
män	och	kvinnor	fördelat	mellan	Ledning,	Chefer,
Kapitalförvaltning och Administration.

Den statistik som AP-fonderna har ombetts att skicka in när det gäller hur de anställda fördelas mellan män och kvinnor i de olika kategorierna, ledning, chefer, kapitalförvaltning och administration visar tydligt att AP-fondernas organisationer har obalanser när det gäller jämnställdhet, framför allt i fråga om positioner inom kapitalförvaltningen. När det gäller både ledning och chefer är fördelningen lite jämnare mellan kvinnor och män än inom kapitalförvaltningen. Inom AP-fondernas stödfunktioner är det i genomsnitt fler kvinnor än män, men det är relativt stor spridning i fördelning mellan kvinnor och män mellan de olika AP-fonderna. I figurerna 6.7 och 6.8 nedan redovisas andelen kvinnor och män i AP-fonderna dels inom kapitalförvaltningen, dels inom stödfunktioner.

Regeringen har när det gäller utnämningar av styrelseledamöter i AP- fonderna under många år arbetat aktivt för att säkerställa jämställda styrelser. Det är emellertid tydligt att arbetet inom AP-fonderna inte har kommit lika långt när det gäller jämställdhet, framför allt inom kapitalförvaltningsverksamheten. Det kan dock konstateras att AP- fonderna har haft låg omsättning i personalen under relativt många år, vilket har begränsat möjligheten att arbeta för mer jämställda organisationer. En del initiativ har nyligen varit möjliga att ta för att utjämna obalanser, eftersom flera AP-fonder under 2015 haft en något större personalomsättning än tidigare. Detta framgår t.ex. av statistik från Tredje AP-fonden där andelen kvinnor i kapitalförvaltningen var 18,5 procent vid slutet av 2015. Om kända rekryteringar och avslut inkluderas ökar andelen däremot till 20,5 procent.

Flera av AP-fonderna argumenterar i t.ex. sina hållbarhetsrapporter för vikten av jämställda organisationer, eftersom det leder till bättre resultat, lönsamhet och konkurrenskraft. Regeringen håller helt med om detta och anser därför att AP-fonderna bör arbeta mer intensivt med att få en bättre balanserade organisationer ur ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv.

87

Skr. 2015/16:130

Figur 6.7

Fördelning män och kvinnor i kapitalförvaltningen

Figur 6.8 Fördelning män och kvinnor i administrationen

80%			Kvinnor			Män 69%
		60%
60%	55%				58%		57%
		52%		48%	48% 52%
	45%						43%
		40%			42%
40%
					31%
20%

0%

AP1

AP2

AP3

AP4

AP6

AP7

Snitt

För att sammanfatta svaren i enkäten, kan regeringen konstatera att AP- fonderna tar sitt interna arbete med hållbarhetsaspekterna, affärsetik, miljöpåverkan och jämställdhet på stort allvar. Regeringen anser att detta är av stor vikt, för att säkerställa allmänhetens förtroende för AP- fonderna och för pensionssystemet som helhet. Dessutom är det av stor vikt att AP-fonderna agerar föredömligt när det gäller hållbarhet, eftersom de inom ramen för sitt påverkansarbete ställer krav på företag som de investerar i att ta hänsyn till och kontinuerligt arbeta med för företaget relevanta hållbarhetsaspekter. För att förstärka prioriteringen av det interna hållbarhetsarbetet anser regeringen att AP-fonderna kan överväga att där det är relevant och lämpligt integrera relevanta hållbarhetsaspekter i de utvecklingssamtal som genomförs med AP- fondernas personal.

Regeringen anser även att det är av stor vikt att AP-fonderna fortsätter

att för relevanta hållbarhetsaspekter vidareutveckla interna regler och

88

policyer och även säkra efterlevnaden internt av dessa. Det är ett arbete där ingen organisation kan slå sig till ro, utan det kräver konstant utveckling. Regeringen anser dessutom att AP-fonderna bör arbeta aktivt för att organisationerna över tid ska bli mer jämställda. Det kan konstateras att AP-fonderna kan göra mer på området, särskilt när det gäller den centrala kapitalförvaltningsverksamheten som inom alla AP- fonderna fortsatt domineras av män.

Ägarstyrning

AP-fonderna har de senaste åren arbetat med att i allt större utsträckning integrera hållbarhetaspekter i respektive fonds analys och investerings- process. Om en sådan analys kommer fram till att ett företag inte tar hänsyn till hållbarhetsrisker i tillräckligt stor utsträckning, kan en investerare välja att inte investera eller att avveckla ett befintligt innehav. Ett annat alternativ är att genom dialog försöka påverka företag att förbättra hanteringen av relevanta hållbarhetsrisker. Påverkansarbete inom ramen för Första–Fjärde AP-fonderna sker ofta med utgångspunkt från fondernas gemensamma Etikråd eller tillsammans med andra svenska och internationella institutionella investerare. Detta görs i syfte att som minoritetsägare öka möjligheten till genomslagskraft för de förslag till förändringar som förs fram.

Några av AP-fonderna har den senaste tiden som komplement till dialog vid ett antal tillfällen lagt fram aktieägarförslag vid ett antal företags bolagsstämmor omförändringar. Detta har gällt bl.a. företag inom fossil bränsleproduktion, såsom BP, Shell och Statoil. Innehållet i dessa aktieägarförslag omfattade t.ex. krav på utökad rapportering av koldioxidutsläpp men även åtgärder som syftar till att företaget minskar beroendet av fossila energilösningar över tid. Regeringen ser mycket positivt på att AP-fonderna i sitt påverkansarbete ställer ökande krav på företag att minska fossilberoendet, eftersom detta över tid leder till minskad klimatpåverkan från dessa företag. Generellt sett ser regeringen positivt på att AP-fonderna agerar som ansvarsfulla ägare och detta gärna i samarbete med övriga AP-fonder och andra investerare för att öka möjligheten till påverkansarbete.

I företag där AP-fonderna äger en betydande andel (Första–Fjärde AP- fonderna får enbart direktäga företag verksamma inom fastigheter, medan Sjätte AP-fonden får direktäga företag inom alla sektorer) av företaget i fråga är möjligheten till påverkan större än i minoritets- innehav. Dessutom faller med ett större ägande även en större del av ansvaret på AP-fonderna att som ägare följa upp dessa företags agerande, både generellt men även specifikt när det gäller relevanta hållbarhetsaspekter inklusive intern styrning och kontroll.

Regeringen anser att det är av stor vikt att AP-fonderna i de företag där de har en betydande ägarandel även tar ett stort ansvar för ägarstyrning. Regeringen anser dessutom att det vore rimligt att AP-fonderna ställer jämförbara krav på de av AP-fonderna direktägda företagen. Det är därför lämpligt att Första–Fjärde och Sjätte AP-fonderna tar fram jämförbara och konsistenta ägardirektiv för direktägda bolag. Det är svårt att se att det finns anledning till att AP-fonderna sinsemellan ska ställa olika krav på enskilda direktägda företag. Detta särskilt som flera företag

Skr. 2015/16:130

89

Skr. 2015/16:130 samägs av två eller flera AP-fonder. Det kan även påpekas att det är av vikt att AP-fonderna fortsätter att utveckla en transparent och jämförbar kommunikation kring hur de agerar som ägare både när det gäller minoritets- och majoritetsinnehav.

6.5 Samarbete mellan AP-fonderna

Regeringens bedömning: I departementspromemorian Nya regler för AP-fonderna som remitterades i juni 2015, ingick förslag för ökat samarbete mellan AP-fonderna inom främst två olika delar, nämligen förvaltning av onoterade tillgångar och administration. Syftet med dessa förslag var att öka effektiviteten i förvaltningen av buffertkapitalet och därmed minska kostnaderna och därmed maximera avkastningen av buffertkapitalet. AP-fonderna samarbetar redan i dag inom ett par områden, men det finns möjligheter att utöka samarbetet oberoende av ny lagstiftning.

Skäl för regeringens bedömning: Effektivitet i förvaltningen är av stor vikt för att minimera kostnaderna för förvaltningen och därmed maximera avkastningen. I denna utvärdering finns ett antal förslag till utökat samarbete mellan AP-fonderna. Förslagen omfattar t.ex. att ta fram jämförbara och konsistenta mallar för ägardirektiv för direktägda bolag, gemensam definition för tillgångar inom alternativa tillgångar (för att skapa förutsättningar för utvärdering och jämförelse) och att se över vilka möjligheter det finns att fördjupa samarbete inom arbetet med risk och kontroll.

Det finns dock betydligt mer att göra och i departementspromemorian Nya regler för AP-fonderna (Ds 2015:34) som remitterades i juni 2015 ingick förslag för ökat samarbete, framför allt när det gäller onoterade tillgångar och administration. I remissvar från AP-fonderna, framförde de bl.a. att AP-fonderna bör samarbeta i så hög utsträckning som möjligt, men själva bestämma vilka områden som lämpar sig bäst för ett samarbete, och även vilken samarbetsform som lämpar sig bäst i respektive fall. Däremot avstyrkte AP-fonderna den struktur för samarbete som föreslogs i departementspromemorian.

Regeringen anser därför att det är viktigt att AP-fonderna gemensamt ser över vilka möjligheter som finns för samarbete när det gäller att förbättra kostnadseffektivitet i förvaltningen av buffertkapitalet. Ett samarbete bör dock endast ske om det inte har negativa konsekvenser för självständigheten i förvaltningen och därmed diversifieringen av förvaltningsmodellerna. Det finns med stor sannolikhet ett flertal områden där AP-fonderna kan samarbeta utan att det påverkar självständigheten i förvaltningen eller diversifieringen av investerings- portföljerna.

90

Policy för styrning och utvärdering av AP-fonderna

Bakgrund

En policy för styrning och utvärdering av AP-fonderna motiveras av styrelsernas oberoende och behovet att tydliggöra grunderna för regeringens årliga utvärderingar som ska balansera detta oberoende.

AP-fonderna styrs av lag och är statliga myndigheter. Regeringen utövar inflytande genom att:

utse styrelser, inklusive ordförande och vice ordförande,

utse revisorer,

fastställa fondernas resultat- och balansräkningar, och

årligen utvärdera förvaltningen av fondmedlen i efterhand.

Skr. 2015/16:130

Bilaga 1

Enligt lag och förarbeten ska ledamöter i fondernas styrelser utses på grundval av sin kompetens att främja fondförvaltningen. Fyra ledamöter i var och en av Första–Fjärde AP-fondernas styrelser utses på förslag av arbetsmarknadens organisationer.

Av rätten att utse revisorer och fastställa fondernas resultat- och balansräkningar följer en uttrycklig möjlighet för regeringen att ta ställ- ning till, och bedöma, fondernas räkenskaper. I detta sammanhang är revisorernas granskning särskilt viktig. Enligt rådande praxis lämnar AP-fondernas revisorer en skriftlig och muntlig rapport till Finans- departementet efter varje bokslut. Detta bör gälla även fortsättningsvis.

Regeringens utvärdering av fondernas verksamhet motiveras av statens ansvar för det allmänna pensionssystemet och behovet att balansera fondernas oberoende. Fonderna har bl.a. stor frihet att välja inriktning och risknivå. Av det följer en rätt och ett åliggande för regeringen att avge en opartisk bedömning av fondernas förvaltningsresultat. Reger- ingen har även getts utrymme att förtydliga sin syn på pensionssystemets åtagandesida och uppdraget i övrigt (prop. 1999/2000:46 s. 111 ff.).

En policy för styrning och utvärdering av AP-fonderna kan uppfattas som ett sådant förtydligande. En omsorgsfullt formulerad och väl kommunicerad policy ökar tydligheten när det gäller utnyttjandet av de styrinstrument som regeringen har till sitt förfogande och främjar konsistens över tiden. Ökad tydlighet och konsistens över tiden bidrar till att förbättra styrningens effektivitet. En policy har även fördelen att vara oavbrutet aktuell, till skillnad från de årliga utvärderingarna som efter offentliggörandet riskerar att förlora aktualitet i viss mån och därmed relevans.

En policy för styrning och utvärdering av AP-fonderna bör givetvis ta sin utgångspunkt i fondernas uppdrag som det har formulerats i lag och förarbeten och samtidigt beakta behovet av konsistens i regeringens samlade styrning av myndigheter, statligt ägda bolag och affärsverk. Det kan därför vara lämpligt att hämta inspiration och viss vägledning från gällande riktlinjer beträffande styrning av statliga bolag och i det

sammanhanget även beakta principer och riktlinjer som antagits av

91

Skr. 2015/16:130

Bilaga 1

OECD, utan att dessa för den skull ska anses gälla AP-fonderna i sin helhet.

OECD:s riktlinjer för styrning av statsägda företag klargör att dessa är primärt inriktade mot statsägda företag som har en separat juridisk form, skild från staten själv, och som bedriver kommersiell verksamhet, vilket i sin tur definieras som att verksamheten till huvudsaklig del finansieras genom försäljning eller avgifter, oavsett om verksamheten i övrigt tillgodoser ett allmänt intresse eller inte. Riktlinjerna kan också vara användbara för icke-kommersiella statsägda ”företag” som uteslutande tillgodoser allmänna syften, oavsett om detta sker i bolagsform eller inte (OECD Guidelines on corporate governance of state-owned enterprises, OECD 2005, s. 10 f.). Mot bakgrund av att styrningen inte kan vara direkt rekommenderar riktlinjerna bl.a. att staten, som informerad och aktiv ägare, fastställer en tydlig ägarpolicy som tillförsäkrar att styr- ningen är transparent och säkerställer ansvarsskyldighet (accountable).

AP-fondernas styrelser åtnjuter operationell autonomi genom att ensamma bära ansvaret för fondernas förvaltning. Styrelserna företräder respektive fond också inför domstol. Styrelserna svarar själva för fondernas finansiering med de medel som fonderna förvaltar, vilket liknar den typ av avgiftsfinansiering som bedrivs av exempelvis försäkringsbolag. I dessa avseenden motsvarar AP-fonderna kriterier för statsägda ”företag”. De avgifter som finansierar fondernas verksamhet hämtas dock ur ett fondkapital som tillhör pensionssystemet och som tilldelas AP-fonderna genom lag. Fondkapitalet har därför inte anskaffats under konkurrens på en öppen marknad. Det innebär att avgiftsfinansie- ringen inte är en del av fondernas affärsverksamhet. Fonderna finansieras med offentliga medel, även om beslutanderätten har delegerats till fondernas styrelser. Däremot bedriver fonderna renodlad affärsverksam- het när det gäller placeringsverksamheten.

AP-fonderna har definierats som statliga myndigheter, vilket har implikationer bl.a. genom att regler om offentlig arbetsrätt och offentlig upphandling blir tillämpliga (prop. 1999/2000:46 s. 133 ff.). Enligt regelverket styrs AP-fonderna inte genom instruktioner, regleringsbrev och regeringsuppdrag.

Styrelsernas roll

Styrelsernas primära ansvar avser det förvaltade kapitalet. Fördelningen av roller och ansvar mellan styrelse och verkställande ledning ska vara tydlig och ansluta till god praxis på området.

Enligt aktiebolagslagen och god styrelsesed ska en styrelse styra och kontrollera bolaget i alla aktieägares intresse. Uppdraget utgår från bolagets bästa. God praxis på området sammanfattas i bl.a. OECD:s principer och Svensk kod för bolagsstyrning.

Eftersom fonderna är statliga myndigheter och inte aktiebolag, kan det behöva klargöras vad som mer precist är föremålet för styrelsernas uppdrag. Eftersom AP-fondernas uppdrag enligt lag och förarbeten utgår

från pensionssystemets intresse, bör styrelsernas uppdrag definieras med

92

samma utgångspunkt. Av det följer att verksamhetens ändamål är det	Skr. 2015/16:130
kapital som styrelsen har fått i uppdrag att förvalta. Fondkapitalet ska	Bilaga 1
förvaltas till största möjliga nytta för pensionssystemet. Regelverket
innehåller inga föreskrifter om hur förvaltningen ska organiseras, med
undantag för regeln att minst tio procent ska förvaltas externt. Enligt
lagens förarbeten har denna regel införts för att understryka vikten av en
kostnadseffektiv förvaltning (prop. 1999/2000:46 s. 112).
OECD:s riktlinjer för styrning av pensionsfonder riktar sig till privata
tjänstepensionsfonder och är därför inte tillämpliga för AP-fonderna i
alla avseenden. Det finns dock skäl att uppmärksamma den övergripande
principen beträffande ramverket för styrning av pensionsfonder
(governance structure) som ska tillförsäkra en tydlig identifiering och
fördelning av ansvar och roller när det gäller översyn och uppföljning å
ena sidan och operativt ansvar å andra sidan (OECD Guidelines for
pension fund governance, OECD 2009). Det är lämpligt att denna
fördelning av roller och ansvar i AP-fondernas fall ansluter till svensk
praxis, exempelvis som denna kommer till uttryck i Svensk kod för
bolagsstyrning. Det är därför styrelsernas ansvar att bl.a. besluta om mål
och strategi samt att fortlöpande utvärdera fondens operativa ledning och
vid behov tillsätta eller entlediga verkställande direktör, medan den
verkställande direktören rapporterar till styrelsen och ansvarar för
fondens löpande förvaltning. Det är av avgörande betydelse att
styrelserna identifierar och upprätthåller en tydlig fördelning av styrande
och operativa roller, eftersom de ensamma har ansvaret för fondernas
löpande förvaltning.

Tillsättning av styrelser

Regeringen ska i sin utnämningspolitik tillse att styrelserna är kvalificerade för sin uppgift och allsidigt sammansatta. Nya ledamöter ska introduceras av huvudmannen, utöver den introduktion som sker genom fondernas försorg. Härutöver ska kommunikationen mellan huvudmannen och styrelsens ledamöter ha adekvat omfattning, exempelvis genom styrelseseminarier eller liknande arrangemang. En begränsning vid cirka åtta år införs för uppdrag som ledamot i AP-fondernas styrelser.

Ledamöterna i AP-fondernas styrelser tillgodoser höga krav på kompe- tens, erfarenhet och integritet och måste göra detta mot bakgrund av styrelsernas ansvar och uppdragets betydelse i samhället. Ledamöterna ska enligt lag utses på grundval av sin förmåga att främja fondförvalt- ningen, vilket inte bör tolkas alltför snävt. Det är angeläget att styrelserna är allsidigt sammansatta bl.a. avseende bakgrund och erfarenhet. Könsfördelningen ska vara så jämn som möjligt.

Det har blivit praxis att utse ledamöter för ett år i taget, vilket även överensstämmer med praxis i andra sammanhang. Det är t.ex. vanligt att ledamöter i bolagsstyrelser utses för ett år i taget. Skäl saknas att frångå denna ordning beträffande AP-fonderna, även om lagen innehåller en möjlighet att förordna ledamöter i AP-fondernas styrelser för perioder

93

Skr. 2015/16:130

Bilaga 1

upp till tre år i taget. Däremot bör någon typ av begränsning definieras för uppdragets sammanlagda längd.

Svensk kod för bolagsstyrning har en allmän begräsning vid att hälften av stämmovalda styrelseledamöter ska vara oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen och att frågan ska avgöras efter en samlad bedömning. För statliga myndigheter gäller i regel en gräns vid nio år, vilket är något längre en den praxis som utvecklats inom statligt ägda bolag. Styrelsernas roll som ensamma ansvariga för verksamheten, i kombination med kravet att AP-fonderna ska uppbära allmänhetens förtroende, motiverar att höga krav ställs på ledamöternas oberoende i detta fall. Kravet på oberoende gäller hela styrelsen, inte endast en andel av styrelsen, och begränsningen bör vara någorlunda tydlig för att underlätta praktisk tillämpning. En begränsning vid cirka åtta år ligger väl inom ramarna för vad som i andra sammanhang har ansetts rimligt för att upprätthålla ledamöternas oberoende och bidrar dessutom till att skapa rimliga förväntningar angående uppdragets slutliga varaktighet.

För nytillträdda ledamöter i AP-fondernas styrelser ger huvudmannen en introduktion till styrelseuppdraget. Introduktionsutbildningen är sär- skilt anpassad efter uppdraget som styrelseledamot i en AP-fond och innehåller bl.a. en redogörelse för tillämplig lagstiftning och det övriga regelverk som gäller för AP-fonderna. Mot bakgrund av den specifika och ofta komplexa verksamhet som bedrivs i AP-fonderna, är det angeläget att AP-fonderna själva ger nya ledamöter en introduktion till fondverksamheten.

Kommunikationen mellan huvudmannen och styrelsernas ordförande och övriga ledamöter bör ha tillräcklig omfattning. Regeringens årliga utvärdering innehåller mycket information vid ett och samma tillfälle. Denna form för styrning kan troligen effektiviseras genom tillräckliga kontakter mellan företrädare för huvudmannen och fondernas styrelser. Återkommande möten med fondernas ordförande är en form för infor- mation och meningsutbyte. Därutöver ska kommunikation upprätthållas med styrelsernas ledamöter genom styrelseseminarier eller liknande arrangemang.

Ersättningen till styrelsens ledamöter ska avspegla behovet att attrahera och behålla kvalificerade ledamöter mot bakgrund av uppdragets natur och ledamöternas ansvar och med beaktande av den ersättning som staten betalar för motsvarande typ av insatser i andra sammanhang.

Regeringens utvärdering

AP-fondernas mål har uttryckts i allmänna termer, vilket erbjuder sär- skilda utmaningar. Risken att regeringens utvärdering ska baseras på skiftande utgångspunkter och av denna anledning brista i konsistens över tiden, är ett av motiven för en tydlig policy i dessa frågor. Det är lämpligt att fondernas resultat bedöms i ett långsiktigt perspektiv. Detta minskar uppmärksamheten på fondernas kortsiktiga utveckling och kan förväntas bidra till ökad självständighet i förvaltningsfrågor. Det är även önskvärt att styrelsernas strategiska beslut uppmärksammas och utvär-

94

deras i tillräcklig omfattning, eftersom dessa beslut erfarenhetsmässigt har stor betydelse för fondernas långsiktiga avkastning.

Styrelsernas frihet att själva besluta om finansiering motiverar att fondernas medelsanvändning är en naturlig del av regeringens gransk- ning. Fondernas förvaltningskostnader ska hållas under fortsatt uppsikt. Vid behov kommer ytterligare åtgärder för att förbättra AP-fondernas kostnadseffektivitet att föreslås.

Regeringens årliga utvärdering har motiverats av behovet att balansera styrelsernas långtgående frihet att själva utforma mål och riktlinjer. Av lagens förarbeten framgår bl.a. att utvärderingen ska avse hur väl de övergripande målen operationaliserats i mer konkreta förvaltningsmål. Regeringen kan vid behov förtydliga sin syn på pensionssystemets åtagandesida och förvaltningsuppdraget i övrigt. Utvärderingen ska även ta fasta på i vilken grad de uppsatta målen har uppnåtts. Regeringens utvärdering kan dessutom omfatta fondernas ägarinflytande i portfölj- bolagen och en bedömning av fondernas oberoende sinsemellan, med särskilt avseende på placeringsstrategierna, samt fondernas gemensamma redovisningsprinciper (prop. 1999/2000:46 s. 113 f.).

AP-fondernas uppdrag har formulerats i allmänna termer. Av det följer med automatik en svårighet att bedöma vad som utmärker en god måluppfyllelse. Det faktum att fyra sinsemellan oberoende fonder har försetts med ett identiskt mål, som i sin tur innehåller ett utrymme för tolkning, medför en förhöjd risk för att fonderna (medvetet eller omed- vetet) ska ta intryck av varandras beslut. Strategier som är avvikande i förhållande till andra AP-fonder kan upplevas som en risk på fondnivå men är knappast att betrakta som en risk ur pensionssystemets perspektiv. Därför bör regeringens utvärdering uppmärksamma frågor som har samband med fondernas inbördes oberoende. Enligt lagens för- arbeten är det viktigt att stor försiktighet iakttas så att inte fördelarna med uppdelningen av organisationen på fyra parallella förvaltnings-organisa- tioner försvinner genom en alltför stor likriktning av tillgångsförvalt- ningen (prop. 1999/2000:46 s. 123).

Avkastning och risk kan inte vägas mot varandra på objektiva grunder utan förutsätter ett subjekt som gör avvägningen för egen del. Eftersom regeringens utvärdering bl.a. ska granska hur väl styrelserna har operatio- naliserat de övergripande målen får i slutändan regeringens värdering av avkastning och risk stor betydelse. En god styrning av AP-fonderna förutsätter att regeringens utvärdering så långt som möjligt utmärks av konsistens över tiden. Värderingen av avkastning och risk bör inte variera alltför mycket mellan olika år. Av den anledningen bör utvär- deringen primärt avse ett långsiktigt perspektiv. En sådan inriktning av utvärderingen minskar uppmärksamheten på fondernas kortsiktiga utveckling och kan förväntas bidra till att fonderna ska uppvisa ökad självständighet i förvaltningsfrågor. Ett långsiktigt perspektiv för utvär- dering överensstämmer även med fondernas uppdrag.

Vid utvärdering av fondernas operativa förvaltning kan den utvärde- ringshorisont på fem år som tidigare använts bedömas vara en lämplig avvägning mellan önskvärdheten av långsiktighet och behovet av effektiv styrning. Vid utvärdering av styrelsernas strategiska beslut bör den granskade perioden vara längre.

Skr. 2015/16:130

Bilaga 1

95

Skr. 2015/16:130

Bilaga 1

Utvärderingen bör i tillräckligt stor utsträckning inriktas mot styrel- sernas strategiska beslut som erfarenhetsmässigt har avgörande betydelse för den avkastning som därefter realiseras. Behovet av en lång horisont för utvärdering motiveras ytterst av fondernas långsiktiga uppdrag. Utvärderingen måste trots det avse en jämförelsevis begränsad period eftersom det annars kan vara alltför sent att dra slutsatser och att vidta sådana åtgärder som utvärderingen kan komma att motivera. Det faktum att styrelseledamöternas uppdrag är begränsat i tiden talar också för en jämförelsevis begränsad period för utvärdering. Utvärderingen av styrelsernas strategiska beslut kan dock inte upphöra att ta hänsyn till AP-fondernas uppdrag, som det framgår av lag och förarbeten.

Eftersom regeringens utvärdering ska balansera fondernas långtgående självständighet måste även finansieringen, och den resulterande medels- användningen, granskas. Styrelserna har inte endast stor frihet att välja inriktning och risknivå, utan även stor frihet att på egen hand besluta om verksamhetens finansiering. Det bör uppmärksammas att fonderna inte är konkurrensutsatta i denna del, vilket ställer särskilda krav på uppföljning och utvärdering. Normalt baseras regeringens utvärdering på de av styrelserna uppsatta målen. Regeringen har emellertid förbehållit sig rätten att göra en utvärdering mot riktmärken som regeringen själv valt om de riktmärken fonderna fastställt för sin portföljförvaltning bedöms vara uppenbart olämpliga (prop. 1999/2000:46 s. 114). I samband med utvärdering av kostnader är det angeläget att det även sker en prövning av fondernas val av förvaltningsmodeller. En sådan prövning innefattar såväl kostnader som förväntade resultat där förväntade resultat ska vara rimligt kvalitetssäkrade.

När det gäller AP-fondernas redovisningsprinciper bör dessa överens- stämma med god praxis och möjliggöra rättvisande bedömningar. Det är angeläget att avkastningen redovisas på ett jämförbart sätt. I kommunika- tionen med allmänheten bör avkastningen redovisas efter kostnader, dvs. med korrigering för både interna kostnader och externa provisionskost- nader. Naturligtvis bör fondernas interna och externa kostnader själva ingå i den externa rapporteringen, med bevarad jämförbarhet bakåt i tiden.

En utvärdering av fondernas verksamhet enligt ovan, i kombination med en fortgående dialog, har förutsättningar att bidra till fondernas utvecklingsarbete och till en god måluppfyllelse, vilket kan antas vara till långsiktig nytta för pensionssystemet. Även denna policy kan komma att utvecklas och förbättras i dialog med fondernas styrelser.

Riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i AP-fonderna

	Inledning
	AP-fondernas tillgångar utgör statliga medel som i lag har avsatts till
	sådan särskild förvaltning som anges i 9 kap. 8 § regeringsformen. AP-
	fondernas styrelser, som utses av regeringen, ansvarar för AP-fondernas
	förvaltning. Rollen som förvaltare av statliga pensionsmedel medför krav
96	på att AP-fonderna uppbär allmänhetens förtroende. Regeringen har

sedan 2001 uttalat att regeringens riktlinjer för incitamentsprogram i	Skr. 2015/16:130
statliga bolag även bör vara vägledande för AP-fonderna (skr.	Bilaga 1
2000/01:131 s. 48). Mot bakgrund av ersättningsvillkorens stora betydel-
se för allmänhetens förtroende anser regeringen att särskilda riktlinjer bör
gälla för AP-fondernas styrelsearbete i frågor som rör anställnings- och
ersättningsvillkor.
Det är viktigt att styrelserna behandlar frågor om ersättning till de
ledande befattningshavarna på ett medvetet, ansvarsfullt och transparent
sätt och att styrelserna försäkrar sig om att den totala ersättningen är
rimlig, präglad av måttfullhet och väl avvägd, samt bidrar till en god etik
och organisationskultur.
Regeringen kommer att följa upp och utvärdera efterlevnaden av dessa
riktlinjer. Utvärderingen avser att behandla hur AP-fonderna har tilläm-
pat riktlinjerna och levt upp till riktlinjernas ersättningsprinciper. Utvär-
deringen kommer att redovisas i regeringens årliga skrivelse till riks-
dagen med redogörelse för AP-fondernas verksamhet.
Tillämpningsområde
Dessa riktlinjer kompletterar regeringens riktlinjer för anställningsvillkor
för ledande befattningshavare i företag med statligt ägande. Genom rikt-
linjer som riktar sig direkt till AP-fonderna bortfaller, för AP-fondernas
del, behovet att hänvisa till regeringens riktlinjer för anställningsvillkor
för ledande befattningshavare i företag med statligt ägande. Styrelsen
ansvarar för att tidigare ingångna avtal med ledande befattningshavare
innefattande villkor om rörlig lön omförhandlas så att de överensstämmer
med dessa riktlinjer. Andra ingångna avtal som strider mot dessa rikt-
linjer bör omförhandlas.
Riktlinjerna utgör en del av regeringens policy för styrning och utvär-
dering av AP-fonderna. I företag där AP-fonderna direkt eller genom ett
företag är delägare bör AP-fonderna respektive företaget i dialog med
övriga ägare verka för att riktlinjerna tillämpas så långt som möjligt.
Styrelsens ansvarsområde
Styrelserna i AP-fonderna ska besluta om riktlinjer för ersättning till
ledande befattningshavare. Riktlinjerna ska vara förenliga med reger-
ingens riktlinjer.
Av styrelsens riktlinjer ska bland annat framgå

hur styrelsen säkerställer att ersättningarna följer dessa riktlinjer,

att det ska finnas skriftligt underlag som utvisar AP-fondens kostnad

innan beslut om enskild ersättning beslutas.

Det är hela styrelsens ansvar att fastställa ersättning till den verkstäl- lande direktören. Styrelsen ska även säkerställa att såväl den verkstäl- lande direktörens som övriga ledande befattningshavares ersättningar ryms inom styrelsens riktlinjer.

Styrelsen ska säkerställa att den verkställande direktören tillser att AP- fondens ersättningar till övriga anställda bygger på ersättningsprinciperna enligt nedan.

97

Skr. 2015/16:130

Bilaga 1

98

Ersättningsprinciper

Den totala ersättningen till ledande befattningshavare ska vara rimlig och väl avvägd. Den ska även vara konkurrenskraftig, takbestämd, och ändamålsenlig, samt bidra till en god etik och organisationskultur. Ersätt- ningen ska inte vara löneledande i förhållande till jämförbara institut utan präglas av måttfullhet. Rörlig lön ska inte ges till ledande befattnings- havare. Med beaktande av övriga principer i dessa riktlinjer är det möj- ligt att ge rörlig lön till övriga anställda. Det ställs dock särskilda krav i dessa fall med hänsyn till AP-fondernas roll som förvaltare av statliga pensionsmedel. Som ytterligare förutsättningar för rörlig lön gäller därför att den är begränsad till ett belopp som maximalt motsvarar två månads- löner, att den totala ersättningen alltid ligger inom ramen för styrelsens riktlinjer samt att det finns en objektiv grund för utbetalning av rörlig lön som har kommunicerats tydligt.

Pensionsförmåner ska vara avgiftsbestämda, såvida de inte följer tillämplig kollektiv pensionsplan, och avgiften bör inte överstiga 30 procent av den fasta lönen. I de fall AP-fonden avtalar om en förmånsbestämd pensionsförmån, ska den således följa tillämplig kollektiv pensionsplan. Eventuella utökningar av den kollektiva pensionsplanen på lönedelar överstigande de inkomstnivåer som täcks av planen ska vara avgiftsbestämda. AP-fondens kostnad för pension ska bäras under den anställdes aktiva tid. Inga pensionspremier för ytterligare pensionskostnader ska betalas av AP-fonden efter att den anställde har gått i pension. Pensionsåldern ska inte understiga 62 år och bör vara lägst 65 år.

Vid uppsägning från AP-fondens sida ska uppsägningstiden inte överstiga sex månader. Vid uppsägning från AP-fondens sida kan även avgångsvederlag utgå motsvarande högst arton månadslöner. Avgångs- vederlaget ska utbetalas månadsvis och utgöras av enbart den fasta månadslönen utan tillägg för förmåner. Vid ny anställning eller vid erhållande av inkomst från näringsverksamhet ska ersättningen från den uppsägande AP-fonden reduceras med ett belopp som motsvarar den nya inkomsten under den tid då uppsägningslön och avgångsvederlag utgår. Vid uppsägning från den anställdes sida ska inget avgångsvederlag utgå. Avgångsvederlag utbetalas aldrig längre än till 65 års ålder.

Redovisning

AP-fonderna ska redovisa ersättningar till de ledande befattningshavarna på motsvarande sätt som noterade företag. Det innebär att AP-fonderna ska iaktta de särskilda regler om redovisning av ersättningar till de ledande befattningshavarna som gäller för noterade företag och publika aktiebolag. Reglerna för detta återfinns huvudsakligen i aktiebolagslagen (2005:551) och i årsredovisningslagen (1995:1554). Dessutom ska ersätt- ningen för varje enskild ledande befattningshavare särredovisas med avseende på fast lön, förmåner och avgångsvederlag.

Styrelsen ska i årsredovisningen redovisa om tidigare beslutade rikt- linjer har följts eller inte och skälen för eventuell avvikelse. Vidare ska AP-fondernas revisorer till revisionsberättelsen foga ett skriftligt och undertecknat yttrande avseende om de anser att de riktlinjer som har gällt för räkenskapsåret har följts eller inte.

Definitioner

Med ledande befattningshavare avses verkställande direktör och andra personer i AP-fondens ledningsgrupp. Denna krets omfattar normalt chefer som är direkt underställda den verkställande direktören.

Med ersättning avses alla ersättningar och förmåner till den anställde, såsom lön, förmåner och avgångsvederlag.

Med förmåner avses olika former av ersättning för arbete som ges i annat än kontanter, exempelvis pension samt bil-, bostads- och andra skattepliktiga förmåner.

Med rörlig lön avses exempelvis incitamentsprogram, gratifikationer, ersättning från vinstandelsstiftelser, provisionslön och liknande ersätt- ningar.

Med avgiftsbestämd pension (premiebestämd pension) avses att pensionspremien är bestämd som en viss procent av den nuvarande fasta lönen.

Med förmånsbestämd pension avses att pensionens storlek är bestämd som en viss procent av en viss definierad fast lön.

Skr. 2015/16:130

Bilaga 1

99

Skr. 2015/16:130

Bilaga 2

Placeringsbestämmelser för AP-fondernas verksamhet i sammandrag

Placeringsbestämmelserna för Fösta–Fjärde och Sjunde AP-fondernas verksamhet regleras i lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder) medan motsvarande bestämmelser för Sjätte AP-fonden regleras i lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden.

Bilagan ger en sammanfattning av dessa placeringsbestämmelser.

Första–Fjärde AP-fonderna

Enligt gällande regelverk ska Första–Fjärde AP-fonderna förvalta port- följer bestående av främst marknadsnoterade och omsättningsbara värde- papper och aktier. Minst 30 procent av det marknadsvärderade kapitalet ska placeras i räntebärande instrument med låg risk, se tabellen nedan.

I relation till den inhemska aktiemarknaden får var och en av Första– Fjärde AP-fonderna inneha aktier i svenska bolag som är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige till ett marknadsvärde som uppgår till högst två procent av det totala marknadsvärdet av sådana aktier. I enskilda bolag får en fond äga aktier i bolag som är upptagna till handel på en reglerad marknad, intill ett belopp som motsvarar högst tio procent av röstetalet för aktierna i bolaget. Maximalt fem procent av det marknadsvärderade fondkapitalet får placeras i onoterade värdepapper (max 30 procent av röstetalet i onoterade riskkapitalbolag). Första–Fjärde AP-fondernas aktieplaceringar i fastighetsbolag är undantagna från begränsningarna avseende marknadsvärde och röstetal. Dessa placeringar begränsas i stället av en generell princip om riskspridning. Högst 40 procent av Första–Fjärde AP-fondernas marknadsvärderade tillgångar får vara utsatta för valutarisk. Minst 10 procent av fondkapitalet ska förvaltas externt.

100

Tabell Första–Fjärde AP-fondernas placeringsregler i sammandrag

Typ av instrument m.m.	Tillåtna placeringar
Generellt	Alla förekommande instrument på kapitalmarknaden.
	Aktier och fordringsrätter ska vara upptagna till handel
	på en reglerad marknad eller motsvarande marknad
	utanför EES (fastighetsaktier undantagna).
Onoterade värdepapper	Högst fem procent av fondkapitalet får vara placerat i
	aktier eller andelar i riskkapitalföretag, alternativt
	fordringsrätter, som inte är upptagna till handel på en
	reglerad marknad eller motsvarande marknad utanför
	EES. Onoterade aktier får endast ägas indirekt via fond
	eller riskkapitalbolag (fastighetsaktier undantagna).
Räntebärande instrument	Minst 30 procent av fondkapitalet ska vara placerat i
	räntebärande värdepapper med låg kredit- och
	likviditetsrisk.
Derivat	Främst i syfte att effektivisera förvaltningen eller minska
	risker. Ej derivat med råvaror som under-liggande
	tillgång.
Krediter	Bankinlåning och utlåning på dagslånemarknaden.
	Direktlån till egna fastighetsbolag. Repor och värde-
	papperslån främst i syfte att effektivisera förvaltningen.
Upplåning	Kortfristig upplåning vid tillfälliga behov. Möjlighet till
	lån i Riksgäldskontoret vid fondtömning.
Utländsk valuta	Högst 40 procent av fondkapitalet får vara exponerat för
	valutarisk.
Stora exponeringar	Högst tio procent av fondkapitalet får vara exponerat mot
	en enskild emittent eller grupp av emittenter med
	inbördes anknytning.
Svenska aktier	Marknadsvärdet av en fonds innehav av aktier i svenska
	bolag som är upptagna till handel på en reglerad
	marknad i Sverige får uppgå till högst två procent av
	värdet av sådana aktier.
Röstetal	Högst tio procent i ett noterat enskilt företag (egna
	fastighetsbolag undantagna). Högst 30 procent i
	onoterade riskkapitalbolag.
Externa	Minst tio procent av fondkapitalet ska läggas ut för
förvaltningsuppdrag	extern förvaltning.

Skr. 2015/16:130

Bilaga 2

101

Skr. 2015/16:130

Bilaga 2

Sjätte AP-fonden

Sjätte AP-fonden har i uppgift att förvalta medel i fonden genom placeringar på riskkapitalmarknaden, dvs. genom investeringar i onoterade företag. Fondmedlen ska placeras så att kraven på långsiktigt hög avkastning och tillfredställande riskspridning tillgodoses.

Sjätte AP-fonden har bl.a. obegränsade möjligheter att investera i onoterade bolag och noterade riskkapitalbolag. Sjätte AP-fonden får äga maximalt 30 procent av röstetalet i svenska eller utländska bolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsva- rande marknad utanför EES. Det finns däremot ingen begränsning av Sjätte AP-fondens innehav när det gäller övriga svenska bolag eller riskkapitalbolag som i sin tur investerar i aktier som inte har tagits upp till handel på en reglerad marknad eller motsvarande (onoterade aktier). Sjätte AP-fondens tidigare ensidiga inriktning mot svenska bolag ersattes 2007 av en möjlighet att placera en mindre andel av fondkapitalet utomlands. Detta kommer till uttryck genom att Sjätte AP-fonden får utsätta högst tio procent av fondkapitalet för valutarisk (prop. 2006/07:100 s. 188 f.).

Sjunde AP-fonden

Sjunde AP-fonden lyder under samma regelverk som gäller för Första– Fjärde AP-fonderna, lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder, som i vissa delar för Sjunde AP-fondens del hänvisar till lagen (2004:46) om investeringsfonder. En skillnad mot övriga investeringsfonder är emeller- tid att Sjunde AP-fonden är förhindrad att förvärva mer än fem procent av röstetalet i ett svenskt eller utländskt aktiebolag och är i normalfallet förhindrad att rösta för aktierna i svenska aktiebolag. Till skillnad från Första–Fjärde AP-fonderna finns inget krav för Sjunde AP-fonden på en minsta andel extern förvaltning. I likhet med Första–Fjärde AP-fonderna ska dock fonden ta hänsyn till miljö och etik i placeringsverksamheten, utan att göra avkall på det övergripande målet om hög avkastning.

102

Skr. 2015/16:130

Bilaga 3

4 | ÅRET I KORTHET

FÖRSTA AP-FONDENS ÅRSREDOVISNING 2015

ÅRET I KORTHET

Resultatet för 2015 innebär att Första AP-fondens avkastning ligger i nivå med det långsiktiga målet om en real avkastning på 4,0 procent efter kostnader över rullande tioårsperioder, både under 2015 och under tioårsperioden 2006 – 2015. Sedan starten 2001 har Första AP-fonden avkastat 165 mdkr efter kostnader. Under samma period har fondens avkastning överträffat inkomstindex med 2,6 procent per år.

• Resultatet för 2015 uppgick till 11 340 (36 424) efter kostnader. Det motsvarar en avkastning på 4,0 procent (14,6) efter kostnader. De senaste tio åren har fondens genomsnittliga avkastning uppgått till 5,5 procent efter kostnader.

• Fondens avkastning översteg även detta år den förändring av inkomstindex (2,0 procent) som skedde mellan 2015 och 2016.

• I reala termer var avkastningen 3,9 procent under 2015.

• Fonden redovisar en hög avkastning inom fastigheter, riskkapitalfonder och infrastruktur för 2015.

• Första AP-fonden har betalat ut 29,9 mdkr sedan 2009, varav 4,9 mdkr under 2015, för att täcka avgiftsunderskottet i inkomstpensionssystemet.

• Fondens förvaltningskostnader var 493 mkr (456) vilket motsvarar 0,17 procent (0,17) av genomsnittligt förvaltat kapital. Fondens kostnader är låga i en inter- nationell jämförelse.

• Första AP-fonden samarbetar ofta med andra AP-fonder och andra investerare. Under 2015 köpte fonden exempelvis eldistributionsföretaget Ellevio av Fortum tillsammans med Tredje AP-fonden, Folksam och Borealis Infrastructure Management.

• Ett annat exempel på samarbeten är fastighetsbola- get Cityhold Properties som tidigare ägdes till häften av vardera Första AP-fonden och Andra AP-fonden. Under 2015 fusionerades bolaget med TIAA-CREF:s europeiska fastigheter. Bolaget, som bytte namn till Cityhold Property Partners, är idag dubbelt så stort som tidigare och har fortsatta ambitioner att växa.

103

Skr. 2015/16:130

Bilaga 3

FÖRSTA AP-FONDENS ÅRSREDOVISNING 2015

ÅRET I KORTHET | 5

Avkastning per tillgångsslag 2015, procent

Aktier
Aktier Sverige
Aktier utvecklade länder
Aktier utvecklingsländer
Räntebärande värdepapper
Fastigheter
Infrastruktur
Hedgefonder
Riskkapitalfonder
High Yield
Alternativa strategier
Systematiska strategier
Särskilda investeringar
Allokering, kassa, valuta
-10	-5	0	5	10		15	20	25
Femårsöversikt
			2015	2014		2013	2012	2011
Avkastning före kostnader, %			4,1	14,8		11,3	11,4		–1,7
Förvaltningskostnadsandel, %			0,17	0,17		0,14	0,14	0,12
Avkastning efter kostnader, %			4,0	14,6		11,2	11,3	–1,9
Resultat efter kostnader, mdkr			11,3	36,4		25,7	24,2	–4,2
Nettoflöden, mdkr			–4,9		–5,1	–6,9	–3,8	–1,2
Fondkapital vid årets slut, mdkr			290,2	283,8		252,5	233,7	213,3
Exponering, % av totalportföljen			2015	2014		2013	2012	2011
Aktier			34,7	48,9		49,2	47,4	49,2
–varav svenska aktier			12,3	11,6		12,0	11,4	12,6
Räntebärande värdepapper			30,2	30,9		31,2	36,4	40,9
–varav räntebärande inom övriga tillgångar			2,3	3,3		1,5
Fastigheter			11,1	8,8		8,8	7,7	5,6
Infrastruktur			2,9		–	–	–		–
Hedgefonder			4,8	5,9		4,9	4,3	0,2
Riskkapitalfonder			5,0	4,4		3,3	3,2	2,8
High Yield			2,9
Alternativa strategier			4,4
Systematiska strategier			5,2		5,6	4,8	0,7	0,6
Särskilda investeringar			1,1
Valuta			31,3	35,1		29,2	27,4	21,3
Andel extern förvaltning, %			31,0	34,6		37,1	39,3	41,4

104

Skr. 2015/16:130

Bilaga 3

24 | RÄKENSKAPER OCH NOTER

FÖRSTA AP-FONDENS ÅRSREDOVISNING 2015

RESULTATRÄKNING

Mkr	Not	2015-12-31	2014-12-31
Rörelsens intäkter
Räntenetto	1	1 371	2 626
Erhållna utdelningar		5 388	3 999
Nettoresultat, noterade aktier och andelar	2	–1 481	8 549
Nettoresultat, onoterade aktier och andelar	3	4 391	6 046
Nettoresultat räntebärande tillgångar		–1 349	3 888
Nettoresultat, derivatinstrument		–144	–2 310
Nettoresultat, valutakursförändringar		3 657	14 082
Provisionskostnader	4	–308	–279
Summa rörelsens intäkter		11 525	36 601
Rörelsens kostnader
Personalkostnader	5	–116	–120
Övriga förvaltningskostnader	6	–69	–57
Summa rörelsens kostnader		–185	–177
Resultat		11 340	36 424

105

Skr. 2015/16:130

Bilaga 3

FÖRSTA AP-FONDENS ÅRSREDOVISNING 2015

RÄKENSKAPER OCH NOTER | 25

BALANSRÄKNING

Mkr	Not	2015-12-31	2014-12-31
Tillgångar
Aktier och andelar, noterade	7	123 667	132 907
Aktier och andelar, onoterade	8	67 788	60 617
Obligationer och andra räntebärande tillgångar	9	90 103	90 567
Derivat	10	2 275	622
Kassa och bankmedel		6 420	2 112
Övriga tillgångar	11	1 380	162
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	12	915	866
Summa tillgångar		292 548	287 853
Skulder
Derivat	10	730	3 908
Övriga skulder	13	1 566	89
Förutbetalda intäkter och upplupna kostnader	14	45	45
Summa skulder		2 341	4 042
Fondkapital	15
Ingående fondkapital		283 811	252 507
Nettobetalningar mot pensionssystemet		–4 944	–5 120
Årets resultat		11 340	36 424
Summa Fondkapital		290 207	283 811
Summa Fondkapital och skulder		292 548	287 853
Poster inom linjen	16	32 103	20 142

106

Skr. 2015/16:130

Bilaga 3

26 | RÄKENSKAPER OCH NOTER

FÖRSTA AP-FONDENS ÅRSREDOVISNING 2015

NOTER

Första AP-fonden, organisationsnummer 802005-7538, är en av buffertfonderna inom det svenska pensionssystemet med säte i Stockholm. Årsredovisning för räkenskapsåret 2015 har godkänts av styrelsen den 17 februari 2016. Resultaträkning och balansräkning skall fastställas av regeringen.

REDOVISNINGS- OCH VÄRDERINGSPRINCIPER

Enligt lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder ska årsredovisningen upprättas med tillämpning av god redovisningssed, varvid de tillgångar som fondmedlen placerats i ska upptas till marknadsvärdet. Med denna utgångspunkt har Första till Fjärde AP-fonderna utarbe- tat gemensamma redovisnings- och värderingsprinciper vilka har tillämpats och sammanfattas nedan.

Fondernas redovisnings- och värderingsprinciper anpassas successivt till den internationella redovisnings- standarden, IFRS. Eftersom IFRS är under omfattande omarbetning, har anpassningen hittills inriktats mot informationskrav enligt IFRS 7 och IFRS 13. En fullständig anpassning till IFRS skulle inte väsentligt påverka redovi- sat resultat och kapital. AP-fonderna uppfyller kraven för att definieras som investmentföretag enligt IFRS 10. Mot nu gällande IFRS är enda större skillnaden att kassaflö- desanalys ej upprättas. Redovisnings- och värderings- principer är oförändrade jämfört med föregående år.

Affärsdagsredovisning

Transaktioner i värdepapper och derivatinstrument på penning- och obligationsmarknaden, aktiemarknaden och valutamarknaden redovisas i balansräkningen per affärsdagen, det vill säga vid den tidpunkt då de väsent- liga rättigheterna och därmed riskerna övergår mellan parterna. Fordran på eller skulden till motparten mellan affärsdag och likviddag redovisas under övriga tillgångar respektive övriga skulder. Övriga transaktioner, framför allt transaktioner avseende onoterade aktier, redovisas i balansräkningen per likviddagen, vilket överensstämmer med marknadspraxis.

Nettoredovisning

Finansiella tillgångar och skulder nettoredovisas i ba- lansräkningen när det finns legal rättighet att nettore- dovisa transaktioner och när det finns avsikt att erlägga likvid netto eller realisera tillgången och erlägga likvid för skulden samtidigt.

Omräkning av utländsk valuta

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till svenska kronor med den valutakurs som gäller på transaktions- dagen. På balansdagen räknas tillgångar och skulder i utländsk valuta om till svenska kronor till balansdagens valutakurser.

Värdeförändringar på tillgångar och skulder i utländsk valuta uppdelas i en del som är hänförlig till värde- förändringen av tillgången eller skulden i lokal valuta och en del som är orsakad av valutakursförändringen. Valutakursresultat som uppstår vid förändring av valuta- kurs redovisas i resultaträkningen på raden Nettoresultat, valutakursförändringar.

Aktier i dotterbolag/intressebolag

Enligt lagen om allmänna pensionsfonder upptas aktier i dotterbolag/intressebolag till verkligt värde. Verkligt värde bestäms enligt samma metoder som tillämpas för onoterade aktier och andelar. Krav på att upprätta koncernredovisning föreligger inte.

Värdering av finansiella instrument

Fondens samtliga placeringar värderas till verkligt värde varvid såväl realiserade som orealiserade värdeföränd- ringar redovisas i resultaträkningen. I raderna Nettore- sultat per tillgångsslag ingår således såväl realiserade som orealiserade resultat. Nedan beskrivs hur verkligt värde fastställs för fondens olika placeringar.

Noterade aktier och andelar

För aktier och andelar som är upptagna till handel vid en reglerad marknad eller handelsplattform, bestäms verkligt värde utifrån balansdagens officiella marknads- notering enligt fondens valda indexleverantör (MSCI, SIX,Russel), oftast genomsnittskurs. Innehav som inte ingår i index värderas till noterade priser observerbara i en aktiv marknad. Erlagda courtagekostnader resultat- förs under nettoresultat noterade aktier.

107

Skr. 2015/16:130

Bilaga 3

FÖRSTA AP-FONDENS ÅRSREDOVISNING 2015

RÄKENSKAPER OCH NOTER | 27

Onoterade aktier och andelar

För aktier och andelar som inte är upptagna till handel vid en reglerad marknad eller handelsplattform, bestäms verkligt värde baserat på värdering erhållen från mot- parten eller annan extern part. Värderingen uppdateras då ny värdering erhållits och justeras för eventuella kassaflöden fram till bokslutstillfället. I de fall fonden på goda grunder bedömer att värderingen är felaktig sker en justering av erhållen värdering.

Värderingen avseende onoterade andelar följer IPEVs (International Private Equity and Venture Capital Valua- tion Guidelines) principer eller likvärdiga värderingsprin- ciper och ska i första hand vara baserat på transaktioner med tredje part, men även andra värderingsmetoder kan användas.

Värdering avseende onoterade fastighetsaktier baseras på en värdering enligt substansvärdemetoden i den mån aktien inte varit föremål för transaktioner på en andrahandsmarknad. En metodutveckling för värdering av innehav i onoterade fastighetsbolag skedde 2013 i syfte att säkerställa värdering till verkligt värde. Från och med 2013 värderas uppskjutna skatteskulder till ett värde som används vid fastighetstransaktioner vilket skiljer sig mot den värdering som sker i redovisningen hos fast- ighetsbolagen. Den ändrade metoden för att beräkna verkligt värde har påverkat 2013 års resultat, se vidare not Nettoresultat Onoterade aktier och andelar.

Obligationer och andra räntebärande tillgångar

För obligationer och andra räntebärande tillgångar bestäms verkligt värde utifrån balansdagens officiella marknadsnotering (oftast köpkurs) enligt fondens valda indexleverantör (Barclays, SEB). Innehav som inte ingår i index värderas till noterade priser observerbara i en aktiv marknad. I de fall instrumenten inte handlas på en aktiv marknad och tillförlitliga marknadspriser inte finns att tillgå värderas instrumentet med hjälp av allmänt veder- tagna värderingsmodeller som innebär att kassaflöden diskonteras till relevant värderingskurva.

Som ränteintäkt redovisas ränta beräknad enligt effektivräntemetoden baserat på upplupet anskaff- ningsvärde. Det upplupna anskaffningsvärdet är det diskonterade nuvärdet av framtida betalningar, där diskonteringsräntan utgörs av den effektiva räntan vid anskaffningstidpunkten. Detta innebär att förvärvade över- och undervärden periodiseras under återstående löptid eller till nästa räntejusteringstillfälle och ingår i redovisad ränteintäkt.

Derivatinstrument

För derivatinstrument bestäms verkligt värde baserat på noteringar vid årets slut. I de fall instrumenten inte handlas på en aktiv marknad och tillförlitliga marknads- priser inte finns att tillgå, värderas instrumentet med hjälp av allmänt vedertagna värderingsmodeller där indata utgörs av observerbara marknadsdata.

Derivatkontrakt med positivt verkligt värde per ba- lansdagen redovisas som tillgångar medan kontrakt med negativt verkligt värde redovisas som skulder. Skillnaden mellan terminskurs och avistakurs för valutaterminer periodiseras linjärt över terminskontraktets löptid och redovisas som ränta.

Återköpstransaktioner

Vid äkta återköpstransaktion, så kallad repa, redovisas såld tillgång fortsatt i balansräkningen och erhållen likvid redovisas som skuld. Det sålda värdepappret redovisas som ställd pant inom linjen i balansräkningen. Skillnaden mellan likvid i avistaledet och terminsledet periodiseras över löptiden och redovisas som ränta.

Värdepapperslån

Utlånade värdepapper redovisas i balansräkningen till verkligt värde medan erhållen ersättning för utlåningen redovisas som ränteintäkt i resultaträkningen. Erhållna säkerheter för utlånade värdepapper kan bestå av vär- depapper och/eller kontanter. I de fall Första AP-fonden har rätt att förfoga över erhållen kontantsäkerhet redo- visas denna i balansräkningen som en tillgång och en motsvarande skuld. I övriga fall redovisas den erhållna säkerheten inte i balansräkningen utan anges separat under rubriken ”Ställda panter, ansvarsförbindelser och åtaganden”. Under denna rubrik redovisas även värdet av utlånade värdepapper, samt säkerheter för dessa.

Poster som redovisas direkt mot fondkapitalet

In- och utbetalningar som har skett mot pensions- systemet redovisas direkt mot fondkapitalet.

Provisionskostnader

Provisionskostnader redovisas i resultaträkningen som en avdragspost under rörelsens intäkter. De utgörs av direkta transaktionskostnader såsom depåbanksarvoden och fasta arvoden till externa förvaltare samt fasta av- gifter för noterade fonder. Prestationsbaserade arvoden, som utgår när förvaltare uppnår en avkastning utöver överenskommen nivå där vinstdelning tillämpas, redovi- sas som avgående post under nettoresultat för aktuellt tillgångsslag i resultaträkningen.

Förvaltararvoden för onoterade aktier och andelar, för vilka återbetalning medges före vinstdelning och där återbetalning bedöms som sannolik, redovisas som anskaffningskostnad och kommer därmed ingå i det orealiserade resultatet. I övriga fall redovisas de som provisionskostnader

Rörelsens kostnader

Samtliga förvaltningskostnader, exklusive courtage, arvoden till externa förvaltare och depåbanksarvoden, redovisas under rörelsens kostnader. Investeringar i inventarier samt egenutvecklad och förvärvad program- vara kostnadsförs i normalfallet löpande.

108

Skr. 2015/16:130

Bilaga 3

28 | RÄKENSKAPER OCH NOTER

Skatter

Första AP-fonden är befriad från all inkomstskatt vid placeringar i Sverige.

Skatt på utdelningar och kupongskatter som påföres i vissa länder nettoredovisas i resultaträkningen under respektive intäktsslag.

Fonden är från och med 2012 registrerad till mervär- desskatt och därmed skatteskyldig till mervärdesskatt för förvärv från utlandet. Fonden har inte rätt att återfå betald mervärdesskatt. Kostnadsförd mervärdesskatt inkluderas i respektive kostnadspost.

NOT 1 Räntenetto

Mkr	2015	2014
Ränteintäkter
Obligationer och andra räntebärande
värdepapper	1 986	2 364
Derivat	140	431
Övriga ränteintäkter	36	13
Summa ränteintäkter	2 162	2 808
Räntekostnader
Derivat	–788	–182
Övriga räntekostnader	-3	0
Summa räntekostnader	–791	–182
Summa räntenetto	1 371	2 626

NOT 2 Nettoresultat, noterade aktier och andelar

Mkr	2015	2014
Nettoresultat	–1 407	8 598
Avgår courtage	–74	–49
Nettoresultat, noterade aktier och andelar	–1 481	8 549

NOT 5 Personal

Antal anställda

Medelantal anställda

Antal anställda vid årets utgång1

Antal personer i ledningsgruppen 2015-12-31

1) Vid utgången av 2015 var en person projektanställd.

FÖRSTA AP-FONDENS ÅRSREDOVISNING 2015

NOT 3 Nettoresultat, onoterade aktier och andelar

Mkr	2015	2014
Realisationsresultat	1 899	69
Orealiserade värdeändringar	2 492	5 977
Nettoresultat, onoterade aktier och andelar	4 391	6 046

NOT 4 Provisionskostnader

Mkr	2015	2014
Externa förvaltningsarvoden, noterade
tillgångar	–171	–153
Externa förvaltningsarvoden, onoterade
tillgångar	–118	–109
Övriga provisionskostnader, inklusive
depåbankskostnader	–19	–17
Provisionskostnader	–308	–279

I provisionskostnader ingår inte prestationsbaserade kostnader. Dessa har under året uppgått till 34 mkr (34 mkr) och reducerar nettoresultatet för den tillgång som förvaltats.

Externa förvaltararvoden för onoterade tillgångar redovisas som provisionskostnad i den mån avtalen ej medger återbetalning före vinstdelning i samband med framtida vinstgivande avyttringar. Under året har 71 mkr (84 mkr) redovisats som en del av tillgångens anskaff- ningsvärde. Totalt uppgår förvaltararvoden för onotera- de tillgångar till 189 mkr (193 mkr).

	2015			2014
Totalt	Män	Kvinnor	Totalt	Män	Kvinnor
53	35	18	51	36	15
55	36	19	51	35	16
5	4	1	5	4	1

109

Skr. 2015/16:130

Bilaga 3

FÖRSTA AP-FONDENS ÅRSREDOVISNING 2015

RÄKENSKAPER OCH NOTER | 29

	Löner och	Pensions-	Varav	Sociala
Personalkostnader 2015, tkr	arvoden	kostnader	löneväxling	kostnader1	Summa
Styrelsens ordförande	113			36	149
Övriga styrelseledamöter (8 pers)	510			160	670
VD	2 849	2 436	1 260	1 486	6 771
Ledningsgrupp exklusive VD
Chef Kapitalförvaltning	2 724	437		1 064	4 225
Chef Ägarstyrning och kommunikaton	1 785	669	13	647	3 101
Chef Affärsstöd	1 557	488		607	2 652
Chef HR	1 436	581		560	2 577
Övriga anställda2	51 704	19 727	3 547	20 948	92 379
Summa	62 678	24 338	4 820	25 508	112 524
Övriga personalkostnader					3 902
Summa personalkostnader					116 426
	Löner och	Pensions-	Varav	Sociala
Personalkostnader 2014, tkr	arvoden	kostnader	löneväxling	kostnader1	Summa
Styrelsens ordförande	113			36	149
Övriga styrelseledamöter (8 pers)	511			161	672
VD	2 731	2 369	1 260	1 434	6 534
Ledningsgrupp exklusive VD
Chef Kapitalförvaltning	2 694	437		952	4 083
Chef Ägarstyrning och kommunikaton	1 614	664	13	668	2 946
Chef Affärsstöd	1 786	1 216	21	857	3 859
Chef HR	1 391	544		570	2 505
Övriga anställda2	56 230	19 572	3 383	21 854	97 656
Summa	67 070	24 802	4 677	26 532	118 404
Övriga personalkostnader					1 936
Summa personalkostnader					120 340

1) I sociala kostnader inkluderas även kostnad för löneskatt.

2) Inklusive kostnad för ersättning för utbetald och reserverad lön i samband med avveckling av personal

Första AP-fondens policy för ersättningar till ledande befattningshavare bygger på regeringens riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare och övriga anställda. Inga avvikelser från policyn eller riktlinjerna finns under 2015.

avgångsvederlag ska avräknas mot ersättning från ny anställning eller inkomst av näringsverksamhet under utbetalningsperioden. Avgångsvederlag utbetalas aldrig längre än till 65 års ålder. Den 1 februari 2015 tillträdde den nya chefen för Affärsstöd.

Löner och övriga förmåner

Styrelsearvoden fastställs av regeringen. I fondstyrnings- rapporten redogörs för arvode och närvaro per styrelse- ledamot. Styrelsen fastställer anställningsvillkoren för VD, efter beredning i ersättningsutskottet. Anställningsvillko- ren för fondens ledande befattningshavare beslutas av vd efter beredning i ersättningsutskottet. Samtliga anställda har individuella anställningsavtal. Sedan 1 januari 2010 har Första AP-fonden inga rörliga ersättningar. Uppsäg- ningstid, vid uppsägning från arbetsgivarens sida är för VD 18 månader. För ledningsgrupp och övriga anställda är den mellan 3 och 6 månader. Vissa avtal som ingåtts innan april 2009 innehåller avvikelser. Av kostnadsskäl omförhandlas inte dessa avtal.

Vid uppsägning från fondens sida kan avgångs- vederlag utgå upp till högst 18 månadslöner. Avgångs- vederlaget ska utgöras av enbart den fasta månadslönen utan tillägg för förmåner. Såväl uppsägningslön som

Pensioner och liknande förmåner

I VD:s anställningsavtal förbinder sig fonden att betala 30 procent i pensionspremie. För den del av lönen som ger allmän pensionsrätt reduceras pensionspremien till 11,5 procent.

Första AP-fonden har från och med den 1 februari 2013 övergått till premiebestämd pensionsplan, BTP1, för personal som nyanställs. Pensionsavtalet är tecknat och överenskommet mellan parterna. Det innebär att fonden har två planer för tjänstepension, BTP1 som är premie- bestämd samt BTP2 som är förmånsbestämd.

All personal har möjlighet att löneväxla, bruttolön mot pensionspremie. Premieinbetalningen uppräknas då med fem procent vilket motsvarar skillnaden mellan löneskatt och sociala avgifter. Premieväxlingen är därför kostnads- neutral för fonden. Övriga förmåner är beskattningsbara och uppgår till mindre värden.

110

Skr. 2015/16:130

Bilaga 3

30 | RÄKENSKAPER OCH NOTER

FÖRSTA AP-FONDENS ÅRSREDOVISNING 2015

NOT 6 Övriga förvaltningskostnader

Tkr	2015	2014
Lokalkostnader	–11 440	–10 448
Köpta tjänster	–21 851	–16 382
Informations- och datakostnader	–29 633	–24 298
Övriga administrativa kostnader	–6 439	–5 613
Övriga förvaltningskostnader	–69 363	–56 741
I beloppet för köpta tjänster ingår
ersättning till revisionsbyråer enligt
nedanstående fördelning:
Ernst & Young:
Revisionsuppdrag		–929
Revisionsverksamhet utanför
revisionsuppdraget		–23
Övriga uppdrag1		–1 704
		–2 656
PWC
Revisionsuppdrag	–638	-

1) Rådgivning bolagsstruktur, fastighets- och riskkapitalinvesteringar samt skatterådgivning riskkapitalinvesteringar.

NOT 8 Onoterade aktier och andelar

NOT 7 Noterade aktier och andelar

Marknadsvärde, mkr	2015-12-31 2014-12-31
Svenska aktier	34 660	30 158
Utländska aktier	80 090	87 970
Andelar i svenska fonder	-	-
Andelar i utländska fonder	8 917	14 779
Totalt marknadsvärde	123 667	132 907

Per 2015.12.31 hade Första AP-fonden utlånat aktier till ett värde av 1,5 mdkr (1,1 mdkr) Som säkerhet har statsobli- gationer till ett värde av 1,6 mdkr mottagits. Den utlånade positionen och säkerheten marknadsvärderas dagligen. Säkerheten skall uppgå till minst 102 procent.

		Verkligt
Fem största svenska aktieinnehaven	Antal	värde, mkr
Hennes & Mauritz B	12 317 888	3 721
Volvo B	40 618 397	3 213
Nordea Bank	30 903 513	2 883
Hexagon B	6 894 515	2 170
Swedbank	10 572 915	1 978
Totalt		13 966
		Verkligt
Fem största utländska aktieinnehaven	Antal	värde, mkr
Pershing Square Holdings	8 000 000	1 366
Ross Stores	1 801 594	817
Lilly (Eli) & Company	1 118 625	795
Alphabet C	122 537	784
CVS Health	949 325	782
Totalt		4 544

En fullständig förteckning över samtliga noterade innehav vid halvårs- och helårsskiften finns på Första AP-fondens webbplats ap1.se

Verkligt värde, mkr						2015-12-31 2014-12-31
Svenska onoterade aktier och andelar: dotter- och intressebolag						18 068	14 912
Utländska onoterade aktier och andelar: dotter- och intressebolag						3 876	655
Övriga onoterade aktier och andelar						45 844	45 050
Totalt						67 788	60 617
				Ägar-		Eget	Verkligt
Intresse- och dotterbolag	Säte	Org.nr	Antal	andel %	Resultat	kapital	värde, mkr
Svenska Aktier och Andelar, intresse- och dotterbolag
Vasakronan Holding AB	Stockholm	556650-4196	1 000 000	25	1 797*	23 094*	8 982
Cityhold AB**	Stockholm	556845-8631	2 830 342	50	601*	4 205*	63
Ellevio AB	Stockholm	559005-2444	6 250	12,5	-	-	840
Secore Fastigheter AB	Stockholm	559018-9451	25 000	50	-	-	29
Willhem AB	Göteborg	556797-1295	100 000	100	317*	5 833*	8 154
Totalt							18 068
Utländska Aktier och Andelar, intresse- och dotterbolag
First Australian Farmland Pty Ltd	Australien	155 718 013		100	–7*	218*	189
Chapone S.à.r.l	Luxemburg	B 200297		100	-	-	3 239
ASE Holdings S.à.r.l	Luxemburg	B 169327		38	313***	1 190***	448
Totalt							3 876

*) Avser siffror offentliggjorda 2014-12-31

**) Bolaget är under avveckling. Tillgångarna överförs till nybildade bolaget Chapone S.à.r.l

***) Avser 2014-12-31 omräknat till valutakurs 2015-12-31

111

Skr. 2015/16:130

Bilaga 3

FÖRSTA AP-FONDENS ÅRSREDOVISNING 2015

RÄKENSKAPER OCH NOTER | 31

Fem största innehav onoterade aktier och andelar	Säte	Andel %	Anskaffningsvärde, mkr
Bridgewater Tailored All Weather Fund L.P.	Caymanöarna	100	9 630
LGT, First Hedge Fund Investments L.P	Guernsey	100	7 256
Hamilton Lane, Private Equity	USA	99	5 587
Triangular Fund L.P	Caymanöarna	100	2 815
WP North America, Private Equity	USA	99	2 220

En fullständig förteckning över samtliga onoterade aktier och andelar finns på Första AP-fondens webbplats ap1.se

NOT 9	Obligationer och andra räntebärande tillgångar			NOT 10	Derivat
Verkligt värde, mkr		2015-12-31	2014-12-31			2015-12-31		2014-12-31
Fördelning på emittenttyp						Derivatinstrument med:
Svenska staten		4 991	7 347			Positivt	Neg.	Positivt	Neg.
Svenska kommuner		2 008	1 131			verkligt verkligt		verkligt	verkligt
				Mkr		värde	värde	värde	värde
Svenska bostadsinstitut		7 711	7 604
				Aktierelaterade
Övriga svenska företag
				instrument
Finansiella företag		8 159	11 413	Optioner
Icke-finansiella företag		12 104	11 117	Innehavd		187		129
Utländska stater		36 821	31 855	Utställd			–166		–35
Övriga utländska emittenter		18 309	20 100	Swappar		1	–54
Totalt		90 103	90 567	Terminer		1	–2	8
				Summa		189	–222	137	–35
Fördelning på instrumenttyp
Realränteobligationer		19 444	22 960	Ränterelaterade
				instrument
Övriga obligationer		57 234	49 838
				Swappar		2	–60	6	–99
Statsskuldsväxlar
				Terminer
Certifikat
				Summa		2	–60	6	–99
Övriga instrument		13 425	17 769
Totalt		90 103	90 567	Valutarelaterade
				instrument
				Swappar		2 073	–430	479	–3 774
				Terminer		11	–18
				Summa		2 084	–448	479	–3 774
				Summa derivat-
				instrument		2 275	–730	622	–3 908
				varav clearat		169	–149
				Derivatpositioner med negativt värde uppgående till 121
				mkr har längre löptid än 12 mån, för löptidsanalys av
				dessa, se not 17.
				NOT 11	Övriga tillgångar
				Mkr			2015-12-31 2014-12-31
				Fondlikvider				744	26
				Fordran utländska skattemyndigheter				124	127
				Återinvesterad kontantsäkerhet för
				derivatpositioner				505	-
				Övriga tillgångar				7	9
				Övriga tillgångar				1 380	162

112

Skr. 2015/16:130

Bilaga 3

32 | RÄKENSKAPER OCH NOTER

FÖRSTA AP-FONDENS ÅRSREDOVISNING 2015

NOT 12	Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter			NOT 15	Fondkapital
Mkr		2015-12-31	2014-12-31	Mkr		2015	2014
Upplupna ränteintäkter		762	753	Ingående fondkapital		283 811	252 507
Upplupna utdelningar		142	103	Nettobetalning mot pensionssystemet:
Övriga förutbetalda kostnader och				Inbetalda pensionsavgifter		61 374	58 880
upplupna intäkter		11	10	Utbetalda pensionsmedel		–66 141	–63 775
Förutbetalda kostnader och				Överflyttning av pensionsrätter till EG		–3	–2
upplupna intäkter		915	866
				Reglering av pensionsrätter		2	1
				Administrationsersättning till
				Pensionsmyndigheten		–176	–224
NOT 13	Övriga skulder			Summa nettobetalning mot
				Pensionssystemet		–4 944	–5 120
Mkr		2015-12-31 2014-12-31		Årets resultat efter kostnader		11 340	36 424
Fondlikvider		1 034	66
				Utgående fondkapital		290 207	283 811
Mottagen kontantsäkerhet för
derivatpositioner		505	-
Övrigt		27	23
Övriga skulder		1 566	89	NOT 16	Poster inom linjen
				Mkr		2015	2014
				För egen skuld ställda panter och
NOT 14	Förutbetalda intäkter och upplupna kostnader
				jämförlig säkerhet		inga	inga
				Utlånade värdepapper mot annan säkerhet1		1 456	1 092
Mkr		2015-12-31	2014-12-31	Utlämnad säkerhet för terminsaffär		3 048	2 115
Upplupna förvaltararvoden		27	25	Utlämnad säkerhet för OTC-transaktioner2		130	3 247
Övriga upplupna kostnader		18	20	Övriga ställd pant och jämförlig säkerhet		4 634	6 454
Förutbetalda intäkter och upplupna				Investeringsåtaganden onoterade innehav		27 469	13 688
kostnader		45	45
				Åtaganden		27 469	13 688
				Summa poster inom linjen		32 103	20 142
				1 Erhållna säkerheter för utlånade värdepapper		1 665	1 162
				2 Erhållna säkerheter för OTC-transaktioner		1 384	180

NOT 17 Finansiella instrument, pris och värderingshierarki

I denna not lämnas upplysningar om hur verkligt värde bestäms för de finansiella instrument som fonden använder sig av. Fondernas redovisnings- och vär- deringsprinciper följer den internationella redovis- ningsstandarden. Syftet är att lämna information om finansiella tillgångars och skulders verkliga värde samt att säkerställa transparens och jämförbarhet mellan olika bolag. Detta innebär att upplysningarna om värderingen av tillgångar och skulder i balansräkningen tar hänsyn till om handel sker vid en aktiv eller inaktiv marknad samt om noterade priser finns tillgängliga vid värderingen.

Fondkapitalet värdering – marknadsnoterade tillgångar

Den största delen av fondens tillgångar är marknads- noterade med innebörden att de handlas på en aktiv marknad med priser som representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner.

Huvuddelen av fondens marknadsnoterade tillgångar värderas dagligen till noterade marknadspriser och utgörs av aktier, obligationer, derivat, fonder och valutor. Några fondinnehav med noterade innehav i underlig- gande värdepapper värderas mindre frekvent än dagli- gen, exempelvis veckovis eller varannan vecka. Ett fåtal fondinnehav med noterade innehav i underliggande värdepapper värderas endast månadsvis.

För så kallade OTC-derivat baseras värderingen på antingen teoretisk modellvärdering eller på värdering från extern part. För fondens innehav i valutaterminer baseras värderingen på en teoretisk modellvärdering, där modellens subjektiva inslag i dagsläget uteslutan- de är valet av räntekurvor och metod för beräkning och uppskattning av framtida värde (interpolering och extrapolering). Samma metodik används för depositer, kortfristiga certifikat och liknande instrument. För övriga OTC-derivat används uteslutande värdering från extern

113

Skr. 2015/16:130

Bilaga 3

FÖRSTA AP-FONDENS ÅRSREDOVISNING 2015

RÄKENSKAPER OCH NOTER | 33

part som jämförelse mot fondens egna värderingar. I perioder då likviditet för marknadsnoterade papper

saknas på marknaden, krävs en ökad grad av subjektivi- tet vid värdering. Marknaden karaktäriseras vid sådana förhållanden av kraftigt ökade skillnader mellan köp och säljkurser, som även kan skilja markant mellan mark- nadsaktörer. Fonden har vid sådana tillfällen använt en konservativ värderingsansats.

Fondkapitalet värdering – alternativa investeringar

För tillgångar som inte värderas på en aktiv marknad tillämpas olika värderingsmetoder vid bestämning av verkligt värde. Verkligt värde motsvarar det pris som skulle ha fastställts vid en normal försäljning mellan två oberoende parter. Första AP-fondens onotera- de placeringar utgörs av investeringar i hedgefonder,

riskparitetsfonder, riskkapitalfonder, fastighetsbolag och fastighetsfonder.

Investeringar i onoterade hedgefonder och riskpari- tetsfonder värderas vanligtvis med en månads eftersläp- ning. Dessa fonder investerar i huvudsak i marknadsno- terade värdepapper. Värdering av fondandelar baseras på samma principer som för marknadsnoterade till- gångar. Investeringar i riskkapitalfonder värderas enligt IPEV:s rekommendationer (International Private Equity and Venture Capital Guidelines) eller likvärdiga principer. Enligt IPEV kan värderingen baseras på genomförda transaktioner, marknadsmässiga multipler vid värdering, nettotillgångarnas värde eller en diskontering av fram- tida kassaflöde. Värderingen av fondens investeringar i riskkapitalfonder baseras på senaste tillgängliga rappor- tering. Då rapporteringen från riskkapitalfonder erhålles med en tidsmässig eftersläpning, baseras fondens bokslut i allmänhet på rapportering per den 30 septem- ber justerad för kassaflöden för tiden därefter och fram till bokslutsdagen. I ett läge med stigande avkastning på aktiemarknader innebär detta att fonden har en lägre värdering i bokslutet än den som senare inrapporteras från riskkapitalörvaltare.

Investeringar i fastighetsbolag värderas enligt IFRS och branschpraxis fastställd i IPD:s rekommendatio- ner. Värderingen bygger på en diskontering av framtida hyresintäkter, driftskostnader och försäljningspriser med marknadsmässiga avkastningskrav. Vad gäller värde- ringen av uppskjuten skatt i ett fastighetsbolag värderas denna till verkligt värde, det vill säga en diskontering av framtida skatteffekter med en ränta som är relevant för det enskilda bolaget. Investeringar i fastighetsfonder värderas enligt rekommendationer från branschorgan såsom INREV.

Verkligt värde

Verkligt värde för ett finansiellt instrument definieras som det belopp till vilket en tillgång skulle kunna överlåtas el- ler en skuld regleras. Detta ska ske mellan kunniga parter som är oberoende av varandra och som har ett intresse av att transaktionen genomförs. Beroende på vilken marknadsdata som finns tillgänglig vid värderingen av de finansiella instrumenten delas dessa in i tre nivåer:

• Nivå 1: Finansiella instrument1 som handlas på en aktiv marknad. Marknaden bedöms aktiv om det finns no- terade priser som regelbundet uppdateras med högre frekvens än en gång per vecka och om dessa priser används okorrigerat för avslut på marknaden.

• Nivå 2: Finansiella instrument1 som handlas på en marknad som inte bedöms aktiv men där det finns no- terade priser som används okorrigerat för avslut, eller observerbar indata som regelbundet uppdateras för indirekt värdering med allmänt vedertagna modeller.

• Nivå 3: Instrumenten tillhör nivå 3 om de inte kan hänföras till nivå 1 eller nivå 2. I dessa fall kan inte observerbara marknadsdata användas för värderingen. Värderingar baseras på information med hänsyn till omständigheterna och kan kräva ett betydande mått av uppskattningar från fondledningen.

Aktiv marknad

En aktiv marknad definieras av att noterade priser med lätthet och regelbundenhet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare eller dylikt och att prissättning på trans- aktionerna skett enligt affärsmässiga villkor. I princip är det endast aktier för noterade företag, valutor samt rän- tebärande papper som är utgivna av stat, kommun, ban- ker eller större företag som handlas på en aktiv marknad och därmed kan ingå i nivå 1. Att finansiella instrument handlas på en aktiv marknad är dock inte tillräckligt

för att instrumentet ska räknas till nivå 1. Exempelvis handlas valutaderivat på mycket aktiva marknader men räknas till nivå 2 eftersom värdet måste härledas från priser på andra instrument.

Inaktiv marknad

En inaktiv marknad kännetecknas av låg handelsvolym och att handelsaktiviteten är mycket lägre än på en aktiv marknad. Tillgängliga priser varierar kraftigt över tid eller mellan marknadsaktörerna. Priserna är ofta inaktuella.

1) Vid klassificering till lämplig nivå i värderingshierarkin skall finansiella instrument bedömas utan genomlysning.

114

Skr. 2015/16:130

Bilaga 3

34 | RÄKENSKAPER OCH NOTER

FÖRSTA AP-FONDENS ÅRSREDOVISNING 2015

Finansiella tillgångar och skulder, utgående balans 2015-12-31, mkr	Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3	Totalt
Finansiella tillgångar
Aktier och andelar, noterade	121 493		2 174	123 667
Aktier och andelar, onoterade			67 788	67 788
Obligationer och andra räntebärande tillgångar	79 160	4 755	6 188	90 103
Derivat		2 275		2 275
Total summa tillgångar värderade till	200 653	7 030	76 150	283 833
Finansiella skulder
Derivat		–730		–730
Total summa skulder värderade till	0	–730	0	–730
Finansiella tillgångar och skulder	200 653	6 300	76 150	283 103
Finansiella tillgångar och skulder, utgående balans 2014-12-31, mkr	Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3	Totalt
Finansiella tillgångar
Aktier och andelar, noterade	130 459	2 448		132 907
Aktier och andelar, onoterade			60 617	60 617
Obligationer och andra räntebärande tillgångar	76 540	9 117	4 910	90 567
Derivat		622		622
Total summa tillgångar värderade till	206 999	12 187	65 527	284 713
Finansiella skulder
Derivat		–3 908		–3 908
Total summa skulder värderade till	0	–3 908	0	–3 908
Finansiella tillgångar och skulder	206 999	8 279	65 527	280 805
Förändring nivå 3, mkr		2015		2014
Aktier och andelar, noterade, ingående balans		0		-
Omklassificering från nivå 2, ingående balans 2015		1 787		-
Köp		630		-
Sälj		–173		-
Värdeändring		–70		-
Förändring aktier och andelar, noterade		2 174		-
Aktier och andelar, noterade, ungående balans		2 174		-
Aktier och andelar, onoterade, ingående balans		60 617		44 285
Omklassificering från nivå 1, ingående balans 2015		0		722
Köp		12 779		5 632
Sälj		–12 189		–1 903
Värdeändring		6 590		11 881
Förändring aktier och andelar, onoterade		7 171		16 332
Aktier och andelar, onoterade, utgående balans		67 788		60 617
Obligationer och andra räntebärande tillgångar, ingående balans		4 910		7 328
Köp		2 907		673
Sälj		–1 618		–3 233
Värdeändring		–11		142
Förändring obligationer och andra räntebärande tillgångar		1 278		–2 418
Obligationer och andra räntebärande tillgångar, utgående balans		6 188		4 910
Summa förändring nivå 3		10 623		13 914

Av ovan redovisad värdeändring var 39 procent (99 procent) orealiserat per balansdagen. Fonden har en övervä- gande andel placeringar i nivå 1 där värderingen är hämtad från oberoende och välrenommerade värderingskällor. Noterade aktier i nivå 3 avser noterade fondandelar, där uppdatering av pris sker mindre frekvent än var sjunde dag. Tre noterade innehav har omklassificerats från nivå 2 till nivå 3. Ett noterat fondinnehav har omklassificerats från nivå 2 till nivå 1 då uppdatering av pris sker mer frekvent än var tredje dag.

115

Skr. 2015/16:130

Bilaga 3

FÖRSTA AP-FONDENS ÅRSREDOVISNING 2015

RÄKENSKAPER OCH NOTER | 35

Riskprofiler

Alla placeringar på finansiella marknader innebär ett risktagande. De mest betydande riskerna kan delas in i tre grupper: investeringsrisker, förvaltningsrisker och operationella risker. Investeringsriskerna kan dessutom

delas in i marknadsrisk, likviditetsrisk och kreditrisk. Fon- dens viktigaste investeringsrisk är marknadsrisken vilket är risken att värdet på en tillgång förändras. Marknadsris- ken kan kvantifieras och brukar anges i standardavvikelse för avkastningen (volatilitet), value at risk och expected shortfall.

Likviditetsrisken är risken att omsättningen i ett in- strument är låg, vilket kan leda till stora skillnader mellan köp- och säljkurser och därmed höga transaktionskost- nader, eller att det inte är möjligt att sälja instrumentet vid den tidpunkt som önskas. Fondens aktieplaceringar sker på noterade marknader och har i de flesta fall en hög likviditet. Alternativa investeringar har låg likviditet. I tabellen nedan redovisas förfallostrukturen för fondens obligationsportfölj.

Kreditrisk uppstår vid investeringar i obligationer och risken för att emittenten inte kan fullgöra sina skyldig- heter och i värsta fall betalningsinställelse. Kreditrisk uppskattas av kreditratinginstitut. För att begränsa denna risk investerar fonden endast i liten omfattning i obliga- tioner med sämre rating än BBB.

Kreditrisk uppstår även när det föreligger en risk att motparter inte fullgör sina åtaganden mot fonden.

Motpartsrisker uppstår vid handel med värdepapper och OTC kontrakt. För att begränsa denna risk limiteras och diversifieras denna handel. För motparter med handel i OTC kontrakt krävs hög kreditvärdighet från ratinginsti- tut och tecknade nettingavtal (ISDA-avtal).

Känslighetsanalys: Redovisning av marknadsrisk

Prognostiserad risk

Tillgångarnas förväntade marknadsrisk presenteras i känslighetsanalysen enligt tabell nedan. Beräkningarna är gjorda utifrån fondens portföljsammansättning per 31 december 2015 och historiska marknadsavkastningar. Känslighetsanalysen är gjord genom simulering av avkastningsutfall för fondens tillgångar. Genom att den historiska avkastningsfördelningen används för simu- leringen tas hänsyn till eventuella extrema utfall. Det innebär att antaganden om normalfördelning inte behö-

ver göras. Simuleringarna som redovisas i tabellen görs för ett kort riskperspektiv. I simuleringen används ett års datahistorik och risken presenteras för en horisont om en dags värdeförändring. Simuleringen utgår från en ge- mensam standard som Första, Andra, Tredje och Fjärde AP-fonden enats om.

Simuleringen visas med två olika men relaterade riskmått. Value at Risk visar det resultat som fonden överträffar med 95 procents sannolikhet. Måttet Expec- ted Shortfall estimerar storleken på den förlust som kan inträffa med 5 procents sannolikhet. Expected Shortfall visar den förväntade förlusten givet att förlusten är större än Value at Risk-måttet.

Fondens risk mätt som prognostiserad volatilitet uppgick till 11,6 procent i årstakt för fondens totala portfölj per den sista december. Tillgångsslaget valuta visar fondens sammantagna valutarisk medan övriga tillgångar i tabellen är säkrade för valutarisk. Tabellen visar diversifieringsvinsten som kommer av att fonden placerar i olika tillgångar som tillsammans minskar fondens risk för förlust jämfört med tillgångarnas risk var för sig.

Realiserad risk

Beräkningen av genomsnittlig realiserad risk görs utifrån en gemensam standard som Första, Andra, Tredje och Fjärde AP-fonden enats om och som bygger på princi- pen att riskberäkningen skall återspegla marknadsvärde- ring av fondens samtliga tillgångar. Värderingsfrekven- sen är bestämd till kvartal och perioden för beräkningen är bestämd till tio år. För totalportföljen har därför den realiserade standardavvikelsen för de senaste tio åren uttryckt i årstakt beräknas utifrån kvartalsdata.

Första AP-fondens genomsnittliga realiserade risk för den senaste 10 årsperioden var 8,94 procent baserat på denna beräkningsmetodik.

Första, Andra, Tredje och Fjärde AP-fonden har även kommit överens om att redovisa genomsnittlig realise- rad risk under det senaste året för totalportföljen och de tillgångar som marknadsvärderas dagligen. För denna beräkning av standardavvikelse används dagsdata. Den genomsnittliga realiserade risken under året var 8,12 procent för totala portföljen respektive 9,40 procent för den dagligt marknadsvärderade delen av portföljen. Andelen av portföljen som marknadsvärderas dagligen var vid utgången av året 75 procent.

116

Skr. 2015/16:130

Bilaga 3

36 | RÄKENSKAPER OCH NOTER

FÖRSTA AP-FONDENS ÅRSREDOVISNING 2015

Känslighetsanalys marknadsrisk, per 31 dec
			Volatilitet	Value at Risk			Expected Shortfall					Value at Risk		Expected Shortfall
			Årstakt %	årstakt, mkr				årstakt, mkr				en dag, mkr		en dag, mkr
		2015	2014	2015	2014		2015			2014		2015	2014	2015	2014
Aktier		17,4	8,4	–35 909	–18 478		–49 392		–27 396		–2 227		–1 146	–3 063	–1 699
Räntebärande		1,6	1,1	–2 354	–1 623		–3 709		–2 080			–146	–101	–230	–129
Alternativa Investeringar		10,5	11,8	–14 862	–7 931		–20 473		–10 490			–922	–492	–1 270	–651
Valuta		10,4	9,6	–11 302	–10 744		–16 503		–13 215			–701	–666	–1 023	–820
Bidrag från Diversifiering		–1,9	–2,5	8 823	6 454		10 725		11 767			547	400	665	730
Likvidportföljen		11,9	6,8	–45 568	–27 250		–66 702		–34 310		–2 826		–1 690	–4 137	–2 128
Portföljen Totalt		11,6	6,9	–55 605	–32 323		–79 352		–41 413		–3 449		–2 005	–4 921	–2 568
Likviditetsrisk (förfallostruktur), per 31 dec
Löptid år, mkr	< 1		1 < 3		3 < 5				5 < 10			> 10		Total balans
	2015	2014	2015	2014	2015		2014		2015	2014		2015	2014	2015	2014
Nominellt stat	45	485	465	526	12 305		8 955		9 417	7 773		1 244	2 668	23 476	20 407
Nominellt kredit	724	4 428	8 226	10 277	16 989	10 581		12 416		8 868		3 241	2 508	41 597	36 662
Realt	107	2 794	3 110	3 294	6 583		5 658		5 791	5 413		3 956	5 903	19 547	23 062
Totalt	876	7 707	11 801	14 097	35 877	25 194		27 624		22 054		8 441	11 079	84 619	80 131
Derivatpositioner med negativt verkligt värde och löptid överstigande 12 månader, per 31 dec
Förfallostruktur
Löptid år, mkr			1 < 3			3 < 5				5 < 10			> 10	Total balans mkr
Aktierelaterade instrument			–61				0			0			0		–61
Ränterelaterade instrument				0			–9			–51			0		–60
Valutarelaterade Instrument				0			0			0			0		0
															–121

Redovisning av förfallostruktur

Förfallostrukturen för obligationer presenteras i tabel- len ovan. Fondens räntebärande tillgångar ger enligt nuvarande förfallostruktur inbetalningar till fonden som överstiger de utbetalningar till pensionssystemet som prognostiseras. Fonden kan därmed möta de prognosti- serade kraven på utbetalningar till pensionssystemet.

Kreditrisk, per 31 dec

Redovisning av kreditrisk

Kreditrisken för obligationer uppskattas via indelning i olika ratingklasser. Första AP-fonden använder ratingin- stituten Standard & Poor och Moodys. Ratinginstituten lämnar ett omdöme som anger en obligations kreditrisk där högsta kreditrating är AAA. Fonden har ett begrän- sat innehav i obligationer med rating BBB, 13 547 mkr, och innehav med sämre rating,

Rating mkr		AAA		AA	A			BBB			Total balans
	2015	2014	2015	2014	2015	2014	2015	2014	2015	2014	2015	2014
Nominellt stat	13 600	7 645	6 784	11 852	0	0	3 092	910	0	0	23 476	20 407
Nominellt kredit	16 428	15 191	3 297	2 053	9 329	7 990	5 306	4 383	7 236	7 045	41 597	36 662
Realt	11 019	11 681	3 378	6 230	0	0	5 149	5 151	0	0	19 546	23 062
Totalt	41 047	34 517	13 459	20 135	9 329	7 990	13 547	10 444	7 236	7 045	84 618	80 131

1) Redovisning av räntebärande värdepappers kreditrisk utifrån ratingbetyg utgivna av välrenommerade ratinginstitut.

117

Skr. 2015/16:130

Bilaga 3

FÖRSTA AP-FONDENS ÅRSREDOVISNING 2015

RÄKENSKAPER OCH NOTER | 37

NOT 18 Finansiella tillgångar och skulder som nettas eller lyder under kvittningsavtal

		Nettade	Nettobelopp		Relaterade avtal			Summa
	Brutto-	belopp i	i balans-	Ramavtal	Säkerheter	Netto-		i Balans-
2015-12-31, mkr	belopp	Balansräkning	räkningen om kvittning		erhållna	belopp	Övrigt1	räkningen
Tillgångar
Ej likviderade tillgångar	3 674	3 674	0	0	0	0	744	744
Derivat		0	2 274	728	1384	161	1	2 275
Summa tillgångar	3 674	3 674	2 274	728	1384	161	745	3 019
Skulder
Ej likviderade skulder	3 674	3 674	0	0	0	0	1 034	1 034
Derivat			728	728		0	2	730
Summa skulder	3 674	3 674	728	728	0	0	1 036	1 764
		Nettade	Nettobelopp		Relaterade avtal			Summa
	Brutto-	belopp i	i balans-	Ramavtal	Säkerheter	Netto-		i Balans-
2014-12-31, mkr	belopp	Balansräkning	räkningen om kvittning		erhållna	belopp	Övrigt1	räkningen
Tillgångar
Ej likviderade tillgångar	-	-	-	-	-	-	26	26
Derivat	551	-	551	551	0	0	71	622
Summa tillgångar	551	-	551	551	0	0	97	648
Skulder
Ej likviderade skulder	-	-	-	-	-	-	66	66
Derivat	3 873	-	3 873	551	3 247	75	35	3 908
Summa skulder	3 873	-	3 873	551	3 247	75	101	3 974

1) Övriga instrument i balansräkningen som ej lyder under kvittningsavtal

Tabellen ovan visar finansiella tillgångar och skulder som presenteras netto i balansräkningen eller som har rättigheter förknippade med rättsligt bindande ramavtal om kvittning eller liknande avtal. Finansiella tillgångar och skulder nettoredovisas i balansräkningen när fonden har en legal rätt att nettoredovisa. Detta kan ske under normala affärsförhållanden och i händelse av insolvens, och om det finns en avsikt att erlägga likvid netto eller

realisera tillgången och erlägga likvid för skulden samti- digt. Finansiella tillgångar och skulder som lyder under rättsligt bindande ramavtal om kvittning eller liknande avtal som inte presenteras netto i balansräkningen är arrangemang som vanligtvis träder i laga kraft i händelse av insolvens men inte under normala affärsförhållanden eller arrangemang där fonden inte har intentionen att avveckla positionerna samtidigt.

118

Skr. 2015/16:130

Bilaga 3

38 | RÄKENSKAPER OCH NOTER

FÖRSTA AP-FONDENS ÅRSREDOVISNING 2015

NOT 19 Närstående

I tabellen redovisas Första AP-fondens transaktioner med utestående mellanhavanden, inklusive åtaganden, med närstående i enlighet med definitioner i IAS 24.

Som närstående till Första AP-fonden betraktas dot- ter- och intressebolag där fondens ägarandel uppgår till

minst 20 procent samt fondens styrelseledamöter och ledningsgrupp.

Avseende löner och ersättningar till styrelseledamöter och ledningsgrupp, se not 5.

Motpart, ägarandel och transaktioner	2015-12-31	2014-12-31
Cityhold AB, 50 %
Ränteintäkter	14	9
Ägarlån	-	680
Aktieägartillskott under året	-	-
Secore AB, 50 %
Ränteintäkter	1	-
Ägarlån	205	-
Aktieägartillskott under året	29	-
Investeringsåtaganden	1 000	-
Vasakronan Holding AB, 25 %
Lokalhyror
Första AP-fonden hyr kontorslokaler av Vasakronan till marknadsmässiga villkor	10	9
Ränteintäkter	211	233
Ägarlån	3 000	3 000
Aktieägartillskott under året	-	-
Åtagande om att på Vasakronans begäran köpa företagscertifikat i bolaget
med upp till ett vid var tid högsta sammanlagda likvidbelopp om:	4 500	4 500
Willhem AB, 100 %
Ränteintäkter	7	140
Ägarlån	-	-
Aktieägartillskott under året	-	-
Åtagande om att på Willhems begäran köpa företagscertifikat i bolaget
med upp till ett vid var tid högsta sammanlagda likvidbelopp om:	3 000	3 000
ASE Holdings Ltd, 38 %
Ränteintäkter	31	28
Ägarlån	248	244
Aktieägartillskott under året	-	-
First Australian Farmland Pty Ltd, 100 %
Ränteintäkter	26	27
Ägarlån	358	347
Aktieägartillskott under året	-	-
Chapone S.à.r.l., 25 %
Aktieägartillskott	4	-
Investeringsåtaganden	2 290	-

119

Skr. 2015/16:130

Bilaga 3

FÖRSTA AP-FONDENS ÅRSREDOVISNING 2015

RÄKENSKAPER OCH NOTER | 39

STYRELSENS FÖRSÄKRAN

Härmed försäkras att, såvitt vi känner till, årsredovisningen är upprättad i överens- stämmelse med god redovisningssed och de av AP-fonderna gemensamt utarbetade redovisnings- och värderingsprinciperna samt att lämnade uppgifter stämmer med faktiska förhållanden och att ingenting av väsentlig betydelse är utelämnat som skulle kunna påverka den bild av fonden som skapats av årsredovisningen.

Stockholm den 17 februari 2016

Urban Karlström	Annika Sundén
Ordförande	Vice ordförande

Göran Arrius

Kent Eriksson

Anna Hesselman

Åsa-Pia Järliden Bergström

Åsa Kullgren

Per Nordberg

Eva Redhe

Vår revisionsberättelse har lämnats den 17 februari 2016

Sussanne Sundvall	Peter Nilsson
Auktoriserad revisor	Auktoriserad revisor
Förordnad av regeringen	Förordnad av regeringen

120

Skr. 2015/16:130

Bilaga 3

40 | RÄKENSKAPER OCH NOTER

FÖRSTA AP-FONDENS ÅRSREDOVISNING 2015

REVISIONSBERÄTTELSE

För Första AP-fonden, org. nr 802005-7538.

Rapport om årsredovisningen

Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Första AP-fonden för 2015. Fondens årsredovisning återfinns under huvudrubrikerna Förvaltningsberättelse och Räkenskaper, sid 18 – 39.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt lagen om allmänna pensions- fonder och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentli- ga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisions- sed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yr- kesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen inte innehåll- er väsentliga felaktigheter.

En revision innefattar att genom olika åtgärder in- hämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur fonden upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i fondens interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställan- de direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräck- liga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

rättvisande bild av Första AP-fondens finansiella ställning per den 31 december 2015 och av dess finansiella resul- tat för året enligt lagen om allmänna pensionsfonder.

Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovis- ningens övriga delar. Vi tillstyrker därför att resultaträk- ningen och balansräkningen fastställes.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar

Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även gran- skat inventeringen av de tillgångar som Första AP-fon- den förvaltar. Vi har också granskat om det finns någon anmärkning i övrigt mot styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Första AP-fonden för 2015.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna samt för förvalt- ningen av fondens tillgångar enligt lagen om allmänna pensionsfonder.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om resultatet av vår granskning och inventering av de tillgångar som fonden förvaltar samt om förvaltningen i övrigt på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.

Som underlag för vårt uttalande om inventeringen av tillgångarna har vi granskat fondens innehavsförteckning samt ett urval av underlagen för denna.

Som underlag för vårt uttalande om förvaltningen i övrigt har vi utöver vår revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i fonden för att kunna bedöma om någon styrelseleda-

mot eller verkställande direktören har handlat i strid med lagen om allmänna pensionsfonder.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräck- liga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden

Revisionen har inte givit anledning till anmärkning beträffande inventeringen av tillgångarna eller i övrigt avseende förvaltningen.

Stockholm den 17 februari 2016

Uttalanden
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i	Sussanne Sundvall	Peter Nilsson
enlighet med Lag (2000:192) om allmänna pensionsfon-	Auktoriserad revisor	Auktoriserad revisor
der (AP-fonder) och ger en i alla väsentliga avseenden	Förordnad av regeringen	Förordnad av regeringen

121

Skr. 2015/16:130

Bilaga 4

Året i korthet

Årets utveckling innebär att Andra AP-fondens avkastning överträffar fondens långsiktiga avkastningsantagande. De senaste fem åren har fondens genomsnittliga årliga reala avkastning uppgått till 7,8 procent och de senaste tio åren har avkastningen varit 4,8 procent. 2015 var ett starkt år för främst fondens investeringar i noterade aktier.

Fondens relativa avkastning uppgick till 0,9 procent. För sjunde året i rad var nettoflödet till pensionssystemet negativt och fonden har nu totalt betalat ut nästan 30 mdkr för att täcka det löpande underskottet i pensionssystemet.

Fondkapital	Resultat
300,6 mdkr	11,7 mdkr
Fondkapitalet uppgick till 300,6 (293,9) mdkr	Årets resultat uppgick till 11,7 (34,3) mdkr.
den 31 december 2015.

Nettoutflöde till pensionssystemet	Relativ avkastning
-4,9 mdkr	0,9 %
Nettoutflöde till pensionssystemet på	Den relativa avkastningen för fondens totala
–4,9 (–5,1) mdkr.	portfölj, exklusive alternativa investeringar
	och kostnader, uppgick till 0,9 (0,5) procent.

Kostnader

0,07 %

Rörelsens kostnader, uttryckt som förvaltningskostnadsandel, var fortsatt låga och uppgick till 0,07 (0,07) procent.

Total avkastning

4,1 %

Avkastningen på den totala portföljen uppgick till 4,1 (13,3) procent, exklusive provisionskostnader och rörelsens kostnader. Inklusive dessa kostnader avkastade portföljen 4,0 (13,1) procent.

Kapitalet sedan starten

Kapital, mdkr													294	301
												265
						228					241
					217			204	223	217
				191
			158				173
133		140
	117
01	02	03	04	05	06	07	08	09	10	11	12	13	14	15
	Alternativa investeringar					Räntebärande tillgångar					Aktier
122

I detta instabila finansiella klimat lyckades fonden skapa en avkastning på 4,1 procent, vilket ökade kapitalet med 11,7 mdkr.

Eva Halvarsson, VD för Andra AP-fonden.

Läs mer i VD-ordet på sidan 3.

Skr. 2015/16:130

Bilaga 4

Räkenskaper

Resultaträkning

Belopp i mnkr	Not	Jan–dec 2015	Jan–dec 2014
Rörelsens intäkter
Räntenetto	1	1 897	2 948
Erhållna utdelningar		5 458	4 747
Nettoresultat, noterade aktier och andelar	2	3 608	10 437
Nettoresultat, onoterade aktier och andelar	3	3 934	3 081
Nettoresultat, räntebärande tillgångar		–3 033	2 916
Nettoresultat, derivatinstrument		–62	577
Nettoresultat, valutakursförändringar		392	10 090
Provisionskostnader, netto	4	–321	–286
Summa rörelsens intäkter		11 873	34 510
Rörelsens kostnader
Personalkostnader	5	–126	–118
Övriga administrationskostnader	6	–86	–77
Summa rörelsens kostnader		–212	–195
ÅRETS RESULTAT		11 661	34 315

56 Andra AP-fondens Årsredovisning 2015

123

Skr. 2015/16:130

Bilaga 4

Balansräkning

Belopp i mnkr	Not	2015-12-31	2014-12-31
TILLGÅNGAR
Aktier och andelar
Noterade	7	138 526	147 040
Onoterade	8	49 205	39 782
Obligationer och andra räntebärande tillgångar	9	105 426	109 451
Derivatinstrument	10	2 847	2 360
Kassa och bankmedel		3 991	4 818
Övriga tillgångar	11	680	97
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	12	1 678	1 540
SUMMA TILLGÅNGAR		302 353	305 088
FONDKAPITAL OCH SKULDER
Skulder
Derivatinstrument	10	1 297	9 728
Övriga skulder	13	163	1 378
Förutbetalda intäkter och upplupna kostnader	14	269	75
Summa skulder		1 729	11 181
Fondkapital	15
Ingående fondkapital		293 907	264 712
Nettobetalningar mot pensionssystemet		–4 944	–5 120
Årets resultat		11 661	34 315
Summa fondkapital		300 624	293 907
SUMMA FONDKAPITAL OCH SKULDER		302 353	305 088
Ställda panter, ansvarsförbindelser och åtaganden	16
Övriga ställda panter och jämförliga säkerheter		900	10 552
Åtaganden		24 798	21 725

Andra AP-fondens Årsredovisning 2015

57

124

Skr. 2015/16:130

Bilaga 4

Redovisnings- och värderingsprinciper

Redovisnings- och värderingsprinciper

Enligt lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder ska årsre- dovisningen upprättas med tillämpning av god redovisningssed, varvid de tillgångar som fondmedlen placerats i ska upptas till marknadsvärdet. Med denna utgångspunkt har Första till Fjärde AP-fonderna utarbetat gemensamma redovisnings- och värde- ringsprinciper vilka har tillämpats och sammanfattas nedan.

Fondernas redovisnings- och värderingsprinciper anpassas successivt till den internationella redovisningsstandarden, IFRS. Eftersom IFRS är under omarbetning, har anpassningen hittills inriktats mot informationskrav enligt IFRS 7 och IFRS 13. En full- ständig anpassning till IFRS skulle inte väsentligt påverka redovi- sat resultat och kapital. Andra AP-fonden uppfyller kraven för att definieras som ett investmentföretag enligt IFRS 10. Mot nu gällande IFRS är enda större skillnaden att kassaflödesanalys inte upprättas.

Affärsdagsredovisning

Transaktioner i värdepapper och derivatinstrument på penning- och obligationsmarknaden, aktiemarknaden och valutamarkna- den redovisas i balansräkningen per affärsdagen, det vill säga vid den tidpunkt då de väsentliga rättigheterna och därmed ris- kerna övergår mellan parterna. Fordran på eller skulden till mot- parten mellan affärsdag och likviddag redovisas under övriga tillgångar respektive övriga skulder. Övriga transaktioner, fram- förallt transaktioner avseende onoterade aktier, redovisas i balansräkningen per likviddagen, vilket överensstämmer med marknadspraxis.

Nettoredovisning

Finansiella tillgångar och skulder nettoredovisas i balansräk- ningen när det finns en legal rättighet att nettoredovisa trans- aktioner och det finns en avsikt att erlägga likvid netto eller realisera tillgången och erlägga likvid för skulden samtidigt.

Omräkning av utländsk valuta

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till svenska kronor med den valutakurs som gäller på transaktionsdagen. På balans- dagen räknas tillgångar och skulder i utländsk valuta om till svenska kronor till balansdagens valutakurser. Värdeföränd- ringar på tillgångar och skulder i utländsk valuta uppdelas i en del som är hänförlig till värdeförändringen av tillgången eller skulden i lokal valuta och en del som är orsakad av valutakurs- förändringen. Valutakursresultat som uppstår vid förändring av valutakurs redovisas i resultaträkningen på raden Nettoresultat, valutakursförändringar.

58 Andra AP-fondens Årsredovisning 2015

Aktier i dotterföretag/intresseföretag

Enligt lagen om allmänna pensionsfonder upptas aktier i dotter- företag/intresseföretag till verkligt värde. Verkligt värde bestäms enligt samma metoder som tillämpas för onoterade aktier och andelar. Krav på att upprätta koncernredovisning föreligger inte.

Värdering av finansiella instrument

Fondens samtliga placeringar värderas till verkligt värde varvid såväl realiserade som orealiserade värdeförändringar redovisas i resultaträkningen. I raderna Nettoresultat per tillgångsslag ingår således såväl realiserade som orealiserade resultat. I de fall hän- visning nedan sker till vald indexleverantör, se sidan 14 i årsredo- visningen för information kring aktuella index. Nedan beskrivs hur verkligt värde fastställs för fondens olika placeringar.

Noterade aktier och andelar

För aktier och andelar, som är upptagna till handel vid en regle- rad marknad eller handelsplattform, bestäms verkligt värde uti- från balansdagens officiella marknadsnotering enligt fondens valda indexleverantör, oftast genomsnittskurs. Innehav som inte ingår i index värderas till noterade priser observerbara på en aktiv marknad. Erlagda courtagekostnader resultatförs under Nettoresultat noterade aktier.

Onoterade aktier och andelar

För aktier och andelar som inte är upptagna till handel vid en reglerad marknad eller handelsplattform, bestäms verkligt värde baserat på värdering erhållen från motparten eller annan extern part. Värderingen uppdateras då ny värdering erhållits och jus- teras för eventuella kassaflöden fram till bokslutstillfället. I de fall fonden på goda grunder bedömer att värderingen är felak- tig sker en justering av erhållen värdering.

Värderingen avseende onoterade andelar följer IPEV:s (Inter- national Private Equity and Venture Capital Valuation Guideli- nes) principer eller likvärdiga värderingsprinciper och ska i första hand vara baserat på transaktioner med tredje part, men även andra värderingsmetoder kan användas.

Värdering avseende onoterade fastighetsaktier baseras på en värdering enligt substansvärdemetoden i den mån aktien inte varit föremål för transaktioner på en andrahandsmarknad. Inne- hav i onoterade fastighetsföretag värderas med beaktande av uppskjutna skatteskulder till det värde som används vid fastig- hetstransaktioner, vilket skiljer sig mot den värdering som sker i redovisningen hos fastighetsföretagen.

125

Skr. 2015/16:130

Bilaga 4

Obligationer och andra räntebärande tillgångar

För obligationer och andra räntebärande tillgångar bestäms verkligt värde utifrån balansdagens officiella marknadsnotering (oftast köpkurs) enligt fondens valda indexleverantör. Innehav som inte ingår i index värderas till noterade priser observerbara på en aktiv marknad. I de fall instrumenten inte handlas på en aktiv marknad och tillförlitliga marknadspriser inte finns att tillgå, värderas instrumentet med hjälp av allmänt vedertagna värderingsmodeller som innebär att kassaflöden diskonteras till relevant värderingskurva.

Som ränteintäkt redovisas ränta beräknad enligt effektivrän- temetoden baserat på upplupet anskaffningsvärde. Det upp- lupna anskaffningsvärdet är det diskonterade nuvärdet av fram- tida betalningar, där diskonteringsräntan utgörs av den effektiva räntan vid anskaffningstidpunkten. Detta innebär att förvärvade över- och undervärden periodiseras under återstående löptid eller till nästa räntejusteringstillfälle och ingår i redovisad ränte- intäkt. Värdeförändringar till följd av ränteförändringar redovisas under Nettoresultat räntebärande tillgångar, medan värdeför- ändringar till följd av valutakursförändringar redovisas under Nettoresultat valutakursförändringar.

Derivatinstrument

För derivatinstrument bestäms verkligt värde baserat på note- ringar vid årets slut. I de fall instrumenten inte handlas på en aktiv marknad och tillförlitliga marknadspriser inte finns att tillgå, värderas instrumentet med hjälp av allmänt vedertagna värde- ringsmodeller där indata utgörs av observerbara marknadsdata.

Derivatkontrakt med positivt verkligt värde per balansdagen redovisas som tillgångar medan kontrakt med negativt verkligt värde redovisas som skulder. Värdeförändringar till följd av valu- takursförändringar redovisas i resultaträkningen under Netto- resultat valutakursförändringar medan övriga värdeförändringar redovisas som Nettoresultat derivatinstrument. Skillnaden mel- lan terminskurs och avistakurs för valutaterminer periodiseras linjärt över terminskontraktets löptid och redovisas som ränta.

Återköpstransaktioner

Vid äkta återköpstransaktion, så kallad repa, redovisas såld till- gång fortsatt i balansräkningen och erhållen likvid redovisas som skuld. Det sålda värdepappret redovisas som ställd pant inom linjen i balansräkningen. Skillnaden mellan likvid i avista- ledet och terminsledet periodiseras över löptiden och redovisas som ränta.

Värdepapperslån

Utlånade värdepapper redovisas i balansräkningen till verkligt värde medan erhållen ersättning för utlåningen redovisas som

ränteintäkt i resultaträkningen. Erhållna säkerheter för utlånade värdepapper kan bestå av värdepapper och/eller kontanter. I de fall Andra AP-fonden har rätt att förfoga över erhållen kontant- säkerhet redovisas denna i balansräkningen som en tillgång och en motsvarande skuld. I de fall fonden inte förfogar över säker- heten redovisas den erhållna säkerheten inte i balansräkningen utan anges separat under rubriken ”Ställda panter, ansvarsför- bindelser och åtaganden”. Under denna rubrik redovisas även värdet av utlånade värdepapper samt säkerheter för dessa.

Poster som redovisas direkt mot fondkapitalet

In- och utbetalningar som har skett mot pensionssystemet redo- visas direkt mot fondkapitalet.

Provisionskostnader

Provisionskostnader redovisas i resultaträkningen som en avdragspost under Rörelsens intäkter. De utgörs av externa kostnader för förvaltningstjänster, såsom depåbanksarvoden och fasta arvoden till externa förvaltare samt fasta avgifter för noterade fonder. Prestationsbaserade arvoden, som utgår när förvaltare uppnår en avkastning utöver överenskommen nivå där vinstdelning tillämpas, redovisas som avgående post under nettoresultat för aktuellt tillgångsslag i resultaträkningen.

Förvaltararvoden för onoterade aktier och andelar, för vilka återbetalning medges före vinstdelning och där återbetalning bedöms som sannolik, redovisas som anskaffningskostnad och kommer därmed ingå i det orealiserade resultatet. I övriga fall redovisas de som provisionskostnader.

Rörelsens kostnader

Samtliga förvaltningskostnader, exklusive courtage, arvoden till externa förvaltare och depåbanksarvoden, redovisas under Rörelsens kostnader. Investeringar i inventarier samt egenut- vecklad och förvärvad programvara kostnadsförs i normalfallet löpande.

Skatter

Andra AP-fonden är befriad från all inkomstskatt vid placeringar i Sverige. Skatt på utdelningar och kupongskatter som påförs i vissa länder nettoredovisas i resultaträkningen under respektive intäktsslag.

Fonden är från och med 2012 registrerad till mervärdesskatt och därmed skattskyldig till mervärdesskatt för förvärv från utlandet. Fonden har inte rätt att återfå betald mervärdesskatt. Kostnadsförd mervärdesskatt inkluderas i respektive kostnads- post.

Belopp i miljoner kronor (mnkr), där inget annat anges.

Andra AP-fondens Årsredovisning 2015

59

126

Skr. 2015/16:130

Bilaga 4

Noter

Noter till resultat- och balansräkningarna

1 Räntenetto

Belopp i mnkr		Jan–dec 2015	Jan–dec 2014
Ränteintäkter
Obligationer och andra
räntebärande tillgångar		2 611	2 564
Derivatinstrument		239	568
Övriga ränteintäkter		70	70
Summa ränteintäkter		2 920	3 202
Räntekostnader
Derivatinstrument		–990	–238
Övriga räntekostnader		–33	–16
Summa räntekostnader		–1 023	–254
Räntenetto		1 897	2 948
2
	Nettoresultat, noterade aktier och andelar
Belopp i mnkr		Jan–dec 2015	Jan–dec 2014
Resultat noterade aktier och andelar		3 726	10 535
avdrag courtage		–118	–98
Nettoresultat, noterade aktier
och andelar		3 608	10 437

3 Nettoresultat, onoterade aktier och andelar

Belopp i mnkr	Jan–dec 2015	Jan–dec 2014
Realisationsresultat	1 780	876
Orealiserade värdeförändringar*	2 154	2 205
Nettoresultat, onoterade aktier
och andelar	3 934	3 081

* Orealiserade värdeförändringar inkluderar återbetald management fee om 200 (221) mnkr.

4 Provisionskostnader, netto

Belopp i mnkr	Jan–dec 2015	Jan–dec 2014
Externa förvaltningsarvoden,
noterade tillgångar	291	262
Externa förvaltningsarvoden,
onoterade tillgångar	3	5
Övriga provisionskostnader inklusive
depåbankskostnader	27	19
Summa provisionskostnader	321	286

I Provisionskostnader ingår ej prestationsbaserade kostnader. Prestations- baserade kostnader har under året uppgått till 144 (88) mnkr och reduce- rar nettoresultatet för respektive tillgångsslag. Externa förvaltararvoden för onoterade tillgångar redovisas under Provisionskostnader i den mån avtalen ej medger återbetalning före vinstdelning i samband med framtida vinstgivande avyttringar.

Under året har totalt 235 (177) mnkr erlagts i förvaltararvoden avseende onoterade tillgångar. Av dessa avser 232 (172) mnkr avtal som medger åter- betalning av erlagda förvaltningsarvoden före vinstdelning vid avyttring.

Dessa redovisas som en del av tillgångens anskaffningsvärde.

60 Andra AP-fondens Årsredovisning 2015

127

Skr. 2015/16:130

Bilaga 4

Fondkapitalets fördelning mellan externa förvaltningsmandat och intern förvaltning den 31 december 2015, mnkr

			Marknadsvärde	% av	Extern förvalt-
Mandat		Genomsnittligt förvaltat kapital 2015	2015-12-31*	fondkapital	ningskostnad
Externa diskretionära förvaltningsmandat
Aktiemandat
Aktiv förvaltning
MFS	Globala aktier	5 255	4 973
APS	Kinesiska A-aktier	2 100	2 250
Cephei	Kinesiska A-aktier	1 616	1 691
UBS	Kinesiska A-aktier	481	496
Summa		9 452	9 410	3	56
Räntemandat
Aktiv förvaltning
Rogge	Globalt kreditmandat	7 048	–
Standish	Globalt kreditmandat	8 537	–
Summa		15 585	–		17
Totalt externa diskretionära förvaltningsmandat		25 037	9 410	3	73
Investeringar i noterade externa fonder
Aktiefonder		9 945	9 346
Räntefonder		28 961	13 176
GTAA-fonder		1 529	1 447
Totalt investeringar i noterade externa fonder		40 435	23 969	8	218
Investeringar i onoterade riskkapitalfonder, skogs- och
jordbruksfastigheter		16 936	17 951	6	3
SUMMA EXTERNT FÖRVALTAT KAPITAL
OCH FÖRVALTNINGSKOSTNADER		82 408	51 330	17	294
Interna förvaltningsmandat
Noterade aktier och andelar			112 577
Räntemandat			96 218
Kassa och bankmedel			–146
Onoterade aktier i intressebolag, inklusive förlagslån			40 645
SUMMA INTERNT FÖRVALTAT KAPITAL			249 294	83
Övriga tillgångar och skulder			0
TOTALT FONDKAPITAL			300 624	100

* Marknadsvärde inklusive allokerad likviditet, derivat och upplupna räntor.

Andra AP-fondens Årsredovisning 2015

61

128

Skr. 2015/16:130

Bilaga 4

Noter

5 Personal

		2015			2014
Antal anställda	Totalt	Män	Kvinnor	Totalt	Män	Kvinnor

Medelantal anställda	67	44	23	62	38	24
Antal anställda den 31 december	64	42	22	63	39	24
Antal personer i ledningsgruppen den 31 december	7	5	2	7	5	2

				Sociala
				kostnader inkl.
Personalkostnader i tkr, 2015	Löner och arvoden	Rörlig ersättning	Pensionskostnader	särskild löneskatt	Summa
Styrelseordförande	115		–	37	152
VD	3 495		1 474	1 479	6 448
Styrelsen exklusive ordförande	505		–	136	641
Ledningsgruppen exkl. VD
Kapitalförvaltningschef	2 974		780	1 157	4 911
Chef Affärsstöd	1 586		687	665	2 938
Chefstrateg	2 400		782	944	4 126
Chefsjurist	2 233		709	874	3 816
Chef Kommunikation & HR	1 734		694	743	3 171
Chef Risk och Avkastningsanalys	1 644		540	647	2 831
Övriga anställda	48 954	3 950	20 145	21 186	94 235
Summa	65 640	3 950	25 811	27 868	123 269
Övriga personalkostnader					3 024
Summa personalkostnader					126 293
				Sociala
				kostnader inkl.
Personalkostnader i tkr, 2014	Löner och arvoden	Rörlig ersättning	Pensionskostnader	särskild löneskatt	Summa
Styrelseordförande	115	–	–	37	152
VD	3 211	–	1 356	1 359	5 926
Styrelsen exklusive ordförande	479	–	–	150	629
Ledningsgruppen exkl. VD
Kapitalförvaltningschef	2 727	–	818	1 076	4 621
Chef Affärsstöd	1 494	–	568	617	2 679
Chefstrateg	2 218	–	795	904	3 917
Chefsjurist	2 095	–	615	825	3 535
Chef Kommunikation & HR	1 570	–	694	697	2 961
Chef Risk och Avkastningsanalys	1 553	–	520	614	2 687
Övriga anställda	44 403	5 344	18 368	19 657	87 772
Summa	59 865	5 344	23 734	25 936	114 879
Övriga personalkostnader					3 012

Summa personalkostnader

Styrelse

Arvoden och andra ersättningar till styrelseledamöterna bestäms av reger- ingen. Ersättningen uppgår per år till 100 000 kronor för ordföranden, 75 000 kronor för vice ordföranden och 50 000 kronor till övriga ledamöter. Regeringen har fattat beslut om att ersättning kan utgå med sammanlagt 100 000 kronor för kommittéarbete. Inga arvoden har utgått för styrelse- medlemmars arbete i Ersättningskommittén. För arbete i Riskkommittén har utgått ersättning med 30 000 kronor till ordföranden och 25 000 kro- nor till ledamot. För arbete i Revisionskommittén har utgått ersättning med 20 000 kronor till ordföranden och 15 000 kronor till ledamot.

117 891

Styrelseledamöters övriga styrelseuppdrag

Se sidan 78.

VD

I VD:s anställningsavtal förbinder sig fonden att betala premier för tjänste- pensions- och sjukförsäkring med pensionsålder 65 med en årlig premie motsvarande 30 procent av bruttolönen. Vid uppsägning från fondens sida äger VD rätt till avgångsvederlag, motsvarande 18 månadslöner utöver lön under uppsägningstiden om sex månader, reducerat med inkomst från ny anställning. Avgångsvederlaget beräknas på den kontanta månadslönen vid uppsägningstidens utgång. Erhållna förmåner för VD uppgår till 75 (67) tkr.

62 Andra AP-fondens Årsredovisning 2015

129

Skr. 2015/16:130

Bilaga 4

Ledningsgrupp

Utöver lön, andra ersättningar och pension har ledningsgruppen erhållit förmåner enligt följande särredovisning: Kapitalförvaltningschef 106 (66) tkr, Chef för Affärsstöd 0 (30) tkr, Chefstrateg 1 (45) tkr, Chefsjurist 0 (55) tkr, Chef Kommunikation & HR 39 (62) tkr, Chef Risk och Avkastningsanalys 1 (1) tkr. Medlemmar i ledningsgruppen omfattas ej av programmet för prestationsbaserad rörlig ersättning. För ledande befattningshavare gäller pensionsavtalet mellan BAO och JUSEK/CR/CF (SACO). Regeringens riktlin- jer anger 6 månaders uppsägningstid med 18 månaders avgångsvederlag för ledande befattningshavare. För två ledande befattningshavare på Andra AP-fonden anställda innan regeringens riktlinjers ikraftträdande gäller 12 månaders uppsägningstid utan avgångsvederlag. Dessa har inte omförhandlats då detta skulle medföra en högre kostnad för fonden.

Löneväxling

Samtliga anställda ges möjlighet att löneväxla lön mot pension.

Rörlig ersättning

Styrelsen har beslutat om ett program för rörlig ersättning i linje med regeringens riktlinjer. Andra AP-fondens incitamentsprogram innefattar alla medarbetare utom VD och övriga i fondledningen. Programmet inne- bär att alla som omfattas kan erhålla maximalt två månadslöner i rörlig ersättning. Programmet är kopplat till långsiktiga mål. En förutsättning för att den rörliga ersättningen ska betalas ut är att fonden redovisar ett posi- tivt totalresultat. Programmets omfattning beskrivs på fondens hemsida www.ap2.se

Berednings- och beslutsprocess

Styrelsearvoden fastställs av regeringen. Styrelsen fastställer VD:s lön och riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare.

Regeringens riktlinjer

Andra AP-fonden har under flera år deltagit i Towers Watsons löne- och förmånsundersökning. Syftet med undersökningen är att redovisa mark- nadsmässiga löne- och anställningsvillkor för olika befattningar, baserat på de deltagande företagens information. Denna lönestatistik har Andra AP-fonden använt för att jämföra ersättningsnivåerna för samtliga av fon- dens medarbetare. För 2015 har fondens ersättningsnivåer jämförts med ett femtontal privata och statliga aktörer inom finansbranschen, bland annat AMF, övriga AP-fonder och Kammarkollegiet. Utgångspunkten för fondens ersättningar är att de ska ligga runt medianen för jämförelsegrup- pen i Towers Watsons löne- och förmånsundersökning.

Styrelsens bedömning är att ersättningsnivåerna till såväl ledande befattningshavare som fondens övriga medarbetare är rimliga, väl avvägda, konkurrenskraftiga, takbestämda och ändamålsenliga samt bidrar till en god etik och organisationskultur. Ersättningarna är inte löneledande i förhållande till jämförbara institut utan präglas av måttfullhet och faller väl inom den utgångspunkt som styrelsen angivit för ersättningar till de anställda. Styrelsen anser att fonden följer regeringens riktlinjer vad avser ersättningar, förutom ovan nämnda undantag om uppsägningstid. Den sammanlagda kostnaden vid en uppsägning ryms dock med god marginal inom regeringens riktlinjer. Mer information finns på www.ap2.se

Övrigt

Enligt hållbarhetsregelverket GRI ska bolag redovisa huruvida fackfören- ingsfrihet råder samt om det finns anställda under 18 år. I enlighet med svensk lag råder fackföreningsfrihet på Andra AP-fonden. Fonden har inga anställda under 18 år.

6

Belopp i mnkr	Jan–dec 2015	Jan–dec 2014
Lokalkostnader	5	5
Informations- och IT-kostnader	58	46
Köpta tjänster	11	14
Övriga kostnader	12	12
Summa övriga
administrationskostnader	86	77
Arvoden till revisorerna
Revisionsuppdrag
PwC / EY	0,61	0,60
Revisionsverksamhet utöver
revisionsuppdraget
PwC / EY	–	0,14
Summa ersättning till PwC / EY	0,61	0,74

7

Belopp i mnkr

2015-12-31

2014-12-31

Svenska aktier	29 784	30 992
Utländska aktier	97 947	104 746
Andelar i utländska fonder*	10 795	11 302
Summa aktier och andelar, noterade	138 526	147 040
* varav andelar i blandfonder	1 449	1 409

Andra AP-fonden bedriver likt andra aktörer inom långsiktig kapitalför- valtning värdepappersutlåning. Utlåningen avser utländska aktier och sker till motparter som har hög kreditvärdighet och som ställer säkerhet mot- svarande cirka 105 procent av utlånade värdepappers marknadsvärde.

Under 2015 uppgick de totala intäkterna från värdepappersutlåningen till 24 mnkr. Intäkterna gav ett positivt bidrag till fondens relativa avkast- ning och redovisas som ränteintäkter i resultaträkningen. Erhållen säkerhet för utlånade värdepapper redovisas i not 16.

Specifikation över de värdemässigt 20 största svenska och utländska innehaven återfinns på sidorna 72–74.

En komplett förteckning över svenska och utländska innehav återfinns på fondens hemsida www.ap2.se

8

Belopp i mnkr	2015-12-31	2014-12-31
Aktier i svenska intresseföretag	15 520	14 791
Aktier i utländska intresseföretag	15 261	8 565
Aktier i övriga onoterade svenska företag	1	9
Aktier i övriga onoterade utländska företag	18 423	16 417
Summa aktier och andelar, onoterade	49 205	39 782

Vid beräkning av andelen onoterade innehav i förhållande till den lagstad- gade femprocentlimiten uppgår denna till knappt fem procent den 31 december 2015. Tre riskkapitalfonder innehåller mer än 50 procent note- rade värdepapper och definieras därmed inte som onoterade tillgångar.

Andra AP-fondens Årsredovisning 2015

63

130

Skr. 2015/16:130

Bilaga 4

Noter

forts. Not 8

				Ägarandel	2015-12-31	2014-12-31
Belopp i mnkr	Org nr	Säte	Antal aktier	kapital/röster, %	Verkligt värde	Verkligt värde	Eget kapital	Resultat
Svenska aktier och andelar,
intresse- och dotterbolag
Cityhold Property AB	556845-8631	Stockholm	4 105 066	50	63	2 130	4 205*	601*
NS Holding AB	556594-3999	Sundsvall	1 819 884	50	6 475	5 712	10 407*	723*
Vasakronan Holding AB	556650-4196	Stockholm	1 000 000	25	8 982	6 949	29 245**	10 120**
Utländska aktier och andelar,
intresse- och dotterbolag
Chaptwo S.à.r.l.		Luxemburg		100	3 239	–
Molpus Nordic Woodlands		USA		100	190	–
U.S. Office Holdings L.P.		USA		41	4 532	3 910
U.S. Core Office APTWO L.P. ***		USA		99	2 758	697
TIAA-CREF Global Agriculture LLC		USA		23	3 288	3 530
TIAA-CREF Global Agriculture II LLC		USA		25	1 254	428

*Avser offentliggjorda siffror per 2014-12-31.

**Avser offentliggjorda siffror per 2015-12-31.

***Holdingbolag med 41 procents ägarandel i US Core Office Holding L.P. samt minoritetsandelar i andra fastigheter tillsammans med NPS och Tishman Speyer.

			2015-12-31	2014-12-31
		Ägarandel	Anskaff-	Anskaff-
Belopp i mnkr	Säte	i kapital, %	ningsvärde	ningsvärde
Övriga onoterade svenska aktier och andelar
EQT Northern Europe KB	Stockholm	1	53	56
Swedstart Life Science KB	Stockholm	5	4	7
Swedstart Tech KB	Stockholm	3	3	7
Fem största innehaven i övriga onoterade utländska aktier och andelar
Pathway Private Equity Fund IXC	USA	99	1 010	906
Pathway Private Equity Fund IXB	USA	99	935	1 031
Teays River Investments LLC	USA	7	665	650
Pathway Private Equity Fund IX	USA	99	500	567
Nordic Capital VII	Storbritannien	1	360	380

En komplett förteckning över övriga svenska och utländska onoterade innehav återfinns på fondens hemsida www.ap2.se

9 Obligationer och andra räntebärande tillgångar

	2015-12-31	2014-12-31
Belopp i mnkr	Verkligt värde		Verkligt värde
Svenska staten	7 683	10 123
Svenska kommuner	145	96
Svenska bostadsinstitut	19 712	18 039
Övriga svenska emittenter
Finansiella företag	10 520	10 520
Icke-finansiella företag	3 140	3 680
Utländska stater	21 695	9 297
Övriga utländska emittenter	42 527	57 694
Dagslån	4	2
Summa	105 426	109 451
Övriga obligationer	89 917	80 654
Onoterade lån	3 000	3 681
Andelar i utländska räntefonder	12 505	25 114
Dagslån	4	2
Summa	105 426	109 451

64 Andra AP-fondens Årsredovisning 2015

131

Skr. 2015/16:130

Bilaga 4

10

	2015-12-31		2014-12-31
	Verkligt värde	Verkligt värde		Verkligt värde	Verkligt värde
Belopp i mnkr	Positivt	Negativt		Positivt	Negativt
Aktierelaterade instrument
Optioner, innehavd	–	–	57		–
Optioner, utställd	–	–		–	85
Terminer	24	21	12		96
Summa	24	21	69		181
varav clearat	24	21	69		181
Ränterelaterade instrument
FRA/Terminer	38	26	66		63
Swappar	36	–	1		17
Summa	74	26	67		80
varav clearat	38	18	66		63
Valutarelaterade instrument
Optioner, innehavd	6	–	57		–
Optioner, utställd	–	3		–	97
Terminer	2 743	1 247	2 167		9 370
Summa	2 749	1 250	2 224		9 467
varav clearat	–	–		–	–
Summa derivatinstrument	2 847	1 297	2 360		9 728

Samtliga derivat med negativa värden har en löptid understigande ett år. Utställda säljoptioner är del i en strategi som reducerar fondens totala risk. Nettoposition av säljoptioner har en begränsad maxförlust. För sålda valu- taoptioner har fonden alltid ett leveranskrav att uppfylla förpliktelserna enligt optionskontraktet, det vill säga när fonden sålt en valutaoption har köparen rätt att utnyttja den oavsett om det är fördelaktigt eller ej jämfört med aktuell valutakurs. För övriga utställda säljoptioner har fonden inga leveranskrav.

Användning av derivatinstrument

Det primära sättet att valutasäkra fondens portföljer är via derivat. Andra skäl till att använda sig av derivat är för att effektivisera förvaltningen, skapa mervärde och reducera risk. Andra AP-fondens användning av deri- vat regleras i fondens verksamhetsplan. Bland begränsningarna finns att köpoptioner och terminer endast får ställas ut om det finns täckning genom innehav i underliggande tillgångar. Under 2015 användes derivat- instrument företrädesvis inom följande områden:

• Valutaderivat – terminer och optioner – för hantering av fondens valutaexponering.

• Aktiederivat – främst standardiserade aktieindexterminer – för effektiv rebalansering av portföljen och vid positionstagande i den taktiska tillgångsallokeringen.

• Räntederivat – främst standardiserade ränteterminer och ränteswappar

– för rebalansering, taktisk tillgångsallokering och för hantering av fondens ränterisk. Begränsat utnyttjande av ränteoptioner i syfte att positionera fonden mot ränterisk.

• Strukturerade derivat – ej renodlat exponerade mot ett tillgångsslag – exempelvis utdelningsterminer. Derivaten används för att skapa relativ avkastning.

• Inom ramen för fondens GTAA-mandat samt alternativa riskpremie- mandat sker positionstagning med hjälp av derivat. Mandaten tillåts agera med hjälp av korta och långa positioner i de tillåtna tillgångs- slagen. Dock tillåts mandaten inte ha en nettolång position över tid.

Exponering i derivatinstrument följs upp och analyseras löpande. Aktie- och räntederivat handlas företrädesvis på standardiserade marknader i clearade produkter, varför motpartsriskerna enbart är mot clearing- institutet. Handeln med valuta- och kreditmarknadens derivatinstrument är inte standardiserad och därmed finns såväl motparts- som leveransrisker gentemot fondens motparter.

VD godkänner och sätter limiter för de motparter som fonden använder för ej standardiserade produkter och exponeringen bevakas löpande. För OTC-handel kräver fonden standardiserade avtal såsom ISDA-avtal.

Andra AP-fondens Årsredovisning 2015

65

132

Noter

11 Övriga tillgångar

Belopp i mnkr

2015-12-31

2014-12-31

Fordringar sålda ej likviderade tillgångar		674	92
Övriga fordringar		6	5
Totalt		680	97
12
	Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
Belopp i mnkr		2015-12-31	2014-12-31
Upplupna ränteintäkter		1 418	1 338
Upplupna utdelningar		73	121
Restitutioner		170	63
Övriga förutbetalda kostnader
och upplupna intäkter		17	18
Totalt		1 678	1 540
13
	Övriga skulder
Belopp i mnkr		2015-12-31	2014-12-31
Skulder köpta ej likviderade tillgångar		136	1 361
Leverantörsskulder		14	7
Övriga skulder		13	10
Totalt		163	1 378
14
	Förutbetalda intäkter och upplupna kostnader
Belopp i mnkr		2015-12-31	2014-12-31
Upplupna externa förvaltararvoden		46	14
Upplupen räntekostnad på valutaterminer		194	34
Övriga upplupna kostnader		29	27
Totalt		269	75
15
	Fondkapital
Belopp i mnkr		2015-12-31	2014-12-31
Ingående fondkapital		293 907	264 712
Nettobetalningar mot
pensionssystemet
Inbetalda pensionsavgifter		61 373	58 880
Utbetalda pensionsmedel till
Pensionsmyndigheten		–66 141	–63 775
Överflyttning av pensionsrätter till EG		–2	–2
Reglering av pensionsrätter avseende
tidigare år		2	1
Administrationsersättning till
Pensionsmyndigheten		–176	–224
Summa nettobetalningar mot
pensionssystemet		–4 944	–5 120
Årets resultat		11 661	34 315
Utgående fondkapital		300 624	293 907

66 Andra AP-fondens Årsredovisning 2015

Skr. 2015/16:130

Bilaga 4

,16 Ställda panter, ansvarsförbindelser och åtaganden

Belopp i mnkr	2015-12-31	2014-12-31
Övriga ställda panter och
jämförliga säkerheter
Utlånade värdepapper mot erhållen
säkerhet i form av värdepapper och
kontantsäkerhet*	559	9 724
Ställda säkerheter avseende
börsclearade derivatavtal	269	828
Ställda säkerheter avseende OTC-derivat
(CSA-avtal)	72	–
Åtagande
Åtagande om framtida investeringar
avseende onoterade innehav	20 298	17 211
Teckningsåtagande av certifikat	4 500	4 500
Garanti av nyemission	–	14

* Erhållna säkerheter för utlånade värdepapper uppgår till 598 (10 413) mnkr.

17 Finansiella instrument, pris- och värderingshierarki

Fondkapitalets värdering – Marknadsnoterade tillgångar

Den största delen av fondens tillgångar är marknadsnoterade med inne- börden att de handlas på en aktiv marknad med priser som representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner. Fondens marknadsnoterade tillgångar värderas dagligen till noterade marknads- priser och utgörs av aktier, obligationer, derivat, fonder och valutor.

För så kallade OTC-derivat baseras värderingen på antingen teoretisk modellvärdering eller på värdering från extern part. För fondens innehav i valutaterminer och ränteswappar baseras värderingen på en teoretisk modellvärdering, där modellens subjektiva inslag i dagsläget uteslutande är valet av räntekurvor och metod för beräkning och uppskattning av

framtida värde (interpolering och extrapolering). Samma metodik används för depositer, kortfristiga certifikat och liknande instrument.

För övriga OTC-derivat används uteslutande värdering från extern part utan subjektiva inslag från fonden. Vid utgången av 2015 fanns ett fåtal utestående strukturerade OTC-derivat i fondens portföljer.

I perioder då likviditet för marknadsnoterade papper saknas på markna- den, krävs en ökad grad av subjektivitet vid värdering. Marknaden karak- täriseras vid sådana förhållanden av kraftigt ökade skillnader mellan köp- och säljkurser, som även kan skilja markant mellan marknadsaktörer. Andra AP-fonden har vid sådana tillfällen en konservativ värderingsansats. Vid eventuell avnotering av en tillgång tas hänsyn till marknadsnoteringar på alternativa handelsplatser. Varje enskilt värdepapper bedöms i dessa lägen separat.

Fondkapitalets värdering – Alternativa investeringar

För tillgångar som ej värderas på en aktiv marknad tillämpas olika värde- ringstekniker för framtagande av ett vid värderingstidpunkten verkligt värde.

Värdet bedöms motsvara det pris till vilket en transaktion mellan kun- niga, sinsemellan oberoende, parter kan genomföras. Dessa icke-mark- nadsnoterade tillgångar utgörs för Andra AP-fondens del av onoterade fastigheter (cirka tolv procent av den totala portföljen), riskkapitalfonder (knappt fem procent av den totala portföljen) och OTC-derivat.

Riskkapitalfonder värderas enligt IPEV:s principer (International Private Equity and Venture Capital Valuation Guidelines) eller likvärdiga värde- ringsprinciper och ska i första hand vara baserade på transaktioner med tredje part, men även andra värderingsmetoder kan användas.

133

Skr. 2015/16:130

Bilaga 4

Validering av värderingar inom Private equity, mnkr

Verkligt värde hierarki, mnkr

16 000

12 000

																Värdering vid
8 000																rapportering
																från förvaltare
4 000																Värdering vid
																bokslutstillfälle
																baserat på
0																rapport ett
																kvartal tidigare
dec mar jun sep dec mar jun sep dec mar jun sep dec mar jun															sep
11	12	12	12	12	13	13	13	13	14	14	14	14	15	15	15

Analys av resultatpåverkan till följd av rapporteringens tidsförskjutning visar att Andra AP-fondens värderingar i officiella bokslut i allt väsentligt ligger lägre än slutrapporterat värde från riskkapitalförvaltarna.

Huvudsakligen använder riskkapitalfonderna diskonterade kassaflöden, substansvärdemetoden och multipelvärdering för beräkning av rättvi- sande marknadsvärden. Värdering av innehaven baseras på de senast erhållna kvartalsrapporterna från respektive riskkapitalfond. Kvartals- rapporterna erhålls normalt inom 90 dagar efter ett kvartalsavslut. Detta innebär att vid värdering av fondens innehav per årsskiftet 2015 utnyttja- des i huvudsak värdering av riskkapitalfonderna per den 30 september 2015, justerat för in- och utflöden under det fjärde kvartalet. Denna värderingsmetodik har konsekvent tillämpats av Andra AP-fonden

sedan start.

En analys av hur stor påverkan denna tidsförskjutning haft sedan december 2011, visar att AP-fondens värdering i officiella bokslut i allt väsentligt legat lägre än slutrapporterat värde från riskkapitalförvaltarna. En bedömning från tredje part av marknadsutvecklingen under sista kvar- talet 2015 visar en fortsatt positiv resultatutveckling för riskkapitalfonder på fondens främsta geografiska marknader under årets sista kvartal.

Verkligt värde

Verkligt värde definieras som det pris som vid värderingstidpunkten skulle erhållas vid försäljning av en tillgång eller betalas vid överlåtelse av en skuld genom en ordnad transaktion mellan marknadsaktörer.

Fondens innehav delas därför upp i tre olika nivåer och klassificeras baserat på vilken indata som används vid värderingen. Andra AP-fonden klassificerar sina tillgångar till verkligt värde enligt följande hierarki.

Förändring under 2015 inom nivå 3, mnkr

		2015-12-31
				Totalt
				verkligt
	Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3	värde
Aktier och andelar, noterade	127 508	11 018	–	138 526
Aktier och andelar, onoterade	–	–	49 205	49 205
Obligationer och andra
räntebärande tillgångar	89 917	12 509	3 000	105 426
Derivattillgångar	62	2 785	–	2 847
Derivatskulder	–39	–1 258	–	-1 297
Finansiella tillgångar och
skulder värderade till
verkligt värde	217 448	25 054	52 205	294 707*
		2014-12-31
				Totalt
				verkligt
	Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3	värde
Aktier och andelar, noterade	135 714	11 302	24	147 040
Aktier och andelar, onoterade	–	–	39 782	39 782
Obligationer och andra
räntebärande tillgångar	80 594	25 537	3 320	109 451
Derivattillgångar	218	2 142	–	2 360
Derivatskulder	–332	–9 396	–	–9 728
Finansiella tillgångar och
skulder värderade till
verkligt värde	216 194	29 585	43 126	288 905*

*Skillnad mot redovisat fondkapital avser poster ej relaterade till finansiella investeringar, såsom interimsposter och övriga tillgångar/skulder.

Nivå 1: Finansiella instrument som handlas på en aktiv marknad. Marknaden bedöms aktiv om det finns noterade priser som regelbundet uppdateras med högre frekvens än en gång per vecka och om dessa priser används okorrigerat för avslut på marknaden.

Nivå 2: Finansiella instrument som handlas på en marknad som inte bedöms aktiv, men där det finns noterade priser som används okorrigerat för avslut eller observerbar indata som regelbundet uppdateras för indirekt värdering med allmänt veder- tagna modeller.

Nivå 3: Finansiella instrument som värderas med ett inte oväsentligt inslag av ej obser- verbar data eller som i övrigt inte kan klassificeras till nivå 1 eller nivå 2.

Nivå 3 innehåller framförallt fondens innehav i riskkapitalfonder och onoterade fastig- heter, där värderingen inte bygger på observerbar marknadsdata. Värdeförändringar i resultaträkningen redovisas främst under Nettoresultat, onoterade aktier och andelar.

			Obligationer och andra
	Aktier och andelar, noterade	Aktier och andelar, onoterade	räntebärande tillgångar	Totalt
Ingående värde januari 2015	23	39 783	3 320	43 126
Köp	14	5 353	–	5 367
Försäljningar	–	–	–318	–318
Värdeförändringar	–37	4 069	–2	4 030
Omklassificeringar	–	–	–	–
Totalt	–	49 205	3 000	52 205

100 procent av värdeförändringarna är orealiserade per bokslutsdagen.

Andra AP-fondens Årsredovisning 2015

67

134

Skr. 2015/16:130

Bilaga 4

Noter

forts. Not 17

Förändring under 2014 inom nivå 3, mnkr

			Obligationer och andra
	Aktier och andelar, noterade	Aktier och andelar, onoterade	räntebärande tillgångar	Totalt
Ingående värde januari 2014	54	30 508	3 005	33 567
Köp	–	1 799	310	2 109
Försäljningar	–	–	–	–
Värdeförändringar	–31	7 476	5	7 450
Omklassificeringar	–	–	–	–

Totalt

23

100 procent av värdeförändringarna är orealiserade per bokslutsdagen.

Känslighetsanalys onoterade tillgångar

Skogs- och jordbruksfastigheter

Värdeutvecklingen på skogs- och jordbruksfastigheter styrs till stor del av efterfrågan på skogs- och jordbruksrelaterade råvaror. Värden på skogs- och jordbruksmark kan dock variera stort inom samma region och vara i olika hög grad korrelerade med råvarupriserna. Jordbruksfastighetens driftsinriktning, markens kvalitet, fastighetens skogsbestånd, långsiktig avverkningsplan, infrastruktur, topografi samt makroekonomiska faktorer är parametrar som i hög grad påverkar den enskilda fastighetens värde.

På lång sikt styrs värdet på skogs- och jordbruksmark huvudsakligen av framtida förväntade intäkter från jord- och skogsbruket i kombination med räntenivåer. Värdena på skogs- och jordbruksmark tenderar att stiga under förhållanden med låga räntor och höga råvarupriser. På samma sätt tenderar värdet på marken att reduceras genom stigande räntor, eftersom diskonteringen av de framtida intäkterna från brukandet av marken då ökar. Högre räntor sänker priset på skogs- och jordbruksråvaror och ger lägre intäkter för operatörerna och till sist lägre värde på marken. Det krävs dock relativt stora fall i spannmålspriset under en längre tid för att påverka markvärdena signifikant.

Riskkapitalfonder

De enskilda bolagens värderingar i en riskkapitalfond drivs till största del av följande faktorer:

• vinsttillväxt i bolaget, bättre försäljning och EBITDA

• multipelexpansion, bättre marginaler

• skuldminskning

• ökade marknadsandelar, utveckling av produkter och service (geografisk expansion, tekniska framsteg, unikt/nytt utbud av produkter/service).

39 783

3 320

43 126

Riktlinjer för värdering till verkligt värde av denna typ av investeringar innefattar värderingsmodeller som i många fall har kopplingar till note- rade bolag i relevanta jämförelsegrupper. Detta medför att bolagens vär- deringar påverkas av noterad marknad men inte med samma genomslag och alltid med tre månaders förskjutning. Andra AP-fondens erfarenhet är att de flesta förvaltare generellt har en konservativ värderingsansats, något som är extra synbart på marknader med snabb och kraftig uppåt- gående kursutveckling på börserna.

Konventionella fastigheter

Även om många olika faktorer påverkar fastighetsbolagens resultat och finansiella ställning, är värdeutvecklingen på bolagens fastigheter det risk- område som har störst påverkan på deras resultat. Fastigheternas mark- nadsvärde påverkas av förändrade antaganden om hyres- och vakans- nivåer samt driftkostnader och direktavkastningskrav. Den ekonomiska tillväxten på de marknader där fastigheterna är belägna utgör grunden för dessa antaganden. Ekonomisk tillväxt antas leda till ökad efterfrågan på lokaler och därmed minskade vakanser, med potential för höjda mark- nadshyror. Enskilt störst påverkan har avkastningskravet.

För Andra AP-fondens innehav i konventionella fastighetsbolag bedöms den samlade effekten för fondens resultatandel av en tänkt förändring i direktavkastningskrav, om +/–0,25 procent på bolagens redovisade resultat före skatt, uppgå till –2,2 mdkr respektive +2,4 mdkr.

68 Andra AP-fondens Årsredovisning 2015

135

Skr. 2015/16:130

Bilaga 4

18

Likviditetsrisken begränsas bland annat genom 30-procentsregeln (externa placeringsregler för Första–Fjärde AP-fonden som anger att minst 30 pro- cent av fondernas totala kapital måste vara placerade i värdepapper med låg kredit- och likviditetsrisk) samt att maximalt fem procent av fondens totala tillgångar får vara investerade i onoterade tillgångar. Under 2015 låg fondens andel i värdepapper med låg kredit- och likviditetsrisk kring 31–33 procent. Per årsskiftet uppgick andelen onoterade tillgångar till

5,0 procent. Likviditetsrisken på skuldsidan är mycket liten och utgörs av derivatskulder.

För ytterligare riskupplysningar se avsnittet ”Kontrollerat ökat risk- tagande”, sidan 47–52.

Likviditetsrisk, %

40

35

30

25

20

Q1

Q2

Q3

Q4

Andel räntebärande värdepapper med låg kredit- och likviditetsrisk

30-procentsregeln

Finansiella tillgångar och skulder som nettas i balansräkningen eller lyder under kvittningsavtal

Belopp som inte nettas i balansräkningen

					Erhållna/
		Nettade belopp i	Nettobelopp i	Kvittning av finansiella	lämnade	Nettobelopp		Summa i balans-
2015-12-31	Bruttobelopp	balansräkningen	balansräkningen	instrument enligt avtal	säkerheter	efter kvittning	Övrigt*	räkningen
TILLGÅNGAR
Derivat	2 785	–	2 785	–654	–191	1 940	62	2 847
Summa	2 785	–	2 785	–654	–191	1 940	62	2 847
SKULDER
Derivat	1 250	–	1 250	–654	–72	524	47	1 297
Summa	1 250	–	1 250	–654	–72	524	47	1 297
				Belopp som inte nettas
				i balansräkningen
		Nettade belopp i	Nettobelopp i	Kvittning av finansiella	Erhållna	Nettobelopp		Summa i balans-
2014-12-31	Bruttobelopp	balansräkningen	balansräkningen	instrument enligt avtal	säkerheter	efter kvittning	Övrigt*	räkningen
TILLGÅNGAR
Derivat	2 225	–	2 225	–777	–	1 448	135	2 360
Summa	2 225	–	2 225	–777	–	1 448	135	2 360
SKULDER
Derivat	9 484	–	9 484	–777	–	8 707	244	9 728
Summa	9 484	–	9 484	–777	–	8 707	244	9 728

* Övriga instrument i balansräkningen som inte lyder under avtal som tillåter kvittning.

Andra AP-fondens Årsredovisning 2015

69

136

Skr. 2015/16:130

Bilaga 4

Noter

19
	Närstående
Syftet med noten är att upplysa om hur Andra AP-fondens resultat och		Belopp i mnkr	2015-12-31	2014-12-31
ställning har påverkats av transaktioner, utestående mellanhavanden,		Närstående, röstandel
inklusive åtaganden, med närstående i enlighet med definitioner i IAS 24.
Som närstående till Andra AP-fonden betraktas bolag där fonden äger		Vasakronan Holding AB, 25%
minst 20 procent av rösterna (se intressebolag not 8) samt fondens styrel-
		Ränteintäkter	215	233
seledamöter och ledningsgrupp. Avseende löner och ersättningar till
		Ägarlån	3 000	3 000
Andra AP-fondens styrelseledamöter och ledningsgrupp, se not 5.
		Åtagande om att på Vasakronans begäran
		köpa företagscertifikat i bolaget upp till
		ett vid var tid högsta sammanlagda
		likvidbelopp om	4 500	4 500
		Chaptwo S.á.r.l., 100%
		Aktieägartillskott	4	–
		Investeringsåtagande	2 229	–
		Cityhold Property AB, 50%
		Ränteintäkter	19	9
		Ägarlån (återbetalt under 2015)	–	681

Förvaltningsberättelsen, resultaträkningen, balansräkningen och noterna för 2015 har fastställts av styrelsen.

	Göteborg den 23 februari 2016
Marie S. Arwidson	Sven Björkman	Ola Alfredsson
Ordförande	Vice ordförande
Jeanette Hauff	Ole Settergren	Johnny Capor
Kristina Mårtensson	Ulrika Boëthius	Christer Käck
Vår revisionsberättelse har lämnats den 23 februari 2016
Sussanne Sundvall		Peter Nilsson
Auktoriserad revisor		Auktoriserad revisor
Förordnad av regeringen		Förordnad av regeringen

70 Andra AP-fondens Årsredovisning 2015

137

Skr. 2015/16:130

Bilaga 4

Revisionsberättelse

För Andra AP-fonden, org. nr 857209-0606

Rapport om årsredovisningen

Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Andra AP-fonden för år 2015. Fondens årsredovisning ingår i den tryckta versionen av detta doku- ment på sidorna 37–70.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt lagen om allmänna pensionsfonder och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen på grundval av vår revi- sion. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkes- etiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säker- het att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.

En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegent- ligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur fonden upprättar årsredo- visningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåt- gärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i fondens interna kon- troll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ända- målsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med Lag (2000:192) om allmänna pensionsfonder och ger en i alla väsentliga avse-

enden rättvisande bild av Andra AP-fondens finansiella ställning per den 31 december 2015 och av dess finansiella resultat för året enligt lagen om allmänna pensionsfonder. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredo- visningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att resultaträkningen och balansräkningen fastställes.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar

Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även granskat inventeringen av de tillgångar som Andra AP-fonden förvaltar. Vi har också granskat om det finns någon anmärkning i övrigt mot styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Andra AP-fonden för 2015.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räken- skapshandlingarna samt för förvaltningen av fondens tillgångar enligt lagen om allmänna pensionsfonder.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om resultatet av vår granskning och inventeringen av de tillgångar som fonden förvaltar samt om förvaltningen i övrigt på grundval av vår revision. Vi har utfört revisio- nen enligt god revisionssed i Sverige.

Som underlag för vårt uttalande om inventeringen av tillgångarna har vi granskat fondens inventering samt ett urval av underlagen för denna.

Som underlag för vårt uttalande om förvaltningen i övrigt har vi utöver vår revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i fonden för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören har handlat i strid med lagen om allmänna pensionsfonder.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ända- målsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden

Revisionen har inte givit anledning till anmärkning beträffande invente- ringen av tillgångarna eller i övrigt avseende förvaltningen.

	Göteborg den 23 februari 2016
Sussanne Sundvall	Peter Nilsson
Auktoriserad revisor	Auktoriserad revisor
Förordnad av regeringen	Förordnad av regeringen

Andra AP-fondens Årsredovisning 2015

71

138

AP3sglobaltdiversifieradeportföljper31dec2015

AP3investerarienglobaltdiversifieradportfölj.Bilden	Nordamerika
visarenprocentuellfördelningperregionpå	14%

marknadsvärdetavinvesteringarnavidårsskiftet2015.

20%

noteradeaktier

räntebärandetillgångar

3%

Alternativainvesteringar

Skr. 2015/16:130

Bilaga 5

åreT I KOrTheT | trEdJE AP-fondEn

Sverige 11%

14%

12%

Europa 10%

3%2%

Stillahavsregionen 5% 1%

Tillväxtmarknader

4%

2015 i sammandrag

• Fondens resultat uppgick till 19 643 (34 977) miljoner kronor.

• AP3s totalavkastning uppgick till 6,9 (13,8) procent före kostnader och

6,8 (13,7) procent efter kostnader. Riskklass Aktier, Inflation och Valuta stod för de största positiva bidragen till fondens resultat.

• AP3s fondkapital uppgick den 31 december 2015 till 303 031 (288 332) mil joner kronor, vilket var en ökning med 14 699 (29 857) miljoner jämfört med årsskiftet 2014.

• AP3 har gjort utbetalningar till pensionssystemet med 4 944 miljoner kronor.

• Fondens förvaltningskostnadsandel uppgick till 0,12 (0,12) procent, varav rörelsekostnader 0,06 (0,07) procent.

• Fonden har överträffat jämförelseportföljen (LSP som infördes 2012) med

4,4 procentenheter under 2015 och 2,6 procentenheter i genomsnitt per år sedan 2012.

• AP3 har uppnått sitt långsiktiga avkastningsmål om 4 procent realt sedan starten 2001.

• AP3 mäter fondens CO2avtryck sedan 2014 och har skrivit under Paris Pledge for Action. Tydliga hållbarhetsmål är satta för perioden 2016 till 2018.

nyckeltal

	2015	2014	2013	2012	2011
Fondkapital vid årets slut, mdkr	303,0	288,3	258,5	233,0	214,1
Nettoflöden från pensionssystemet, mdkr	-4,9	-5,1	-6,9	-3,8	-1,2
Årets resultat, mdkr	19,6	35,0	32,4	22,6	-5,5
Avkastning före kostnader, %	6,9	13,8	14,2	10,7	-2,4
Avkastning efter kostnader, %	6,8	13,7	14,1	10,7	-2,5
Förvaltningskostnadsandel totalt, %	0,12	0,12	0,13	0,14	0,11
Förvaltningskostnadsandel
exklusive provisionskostnader, %	0,06	0,07	0,07	0,08	0,07

Avkastningförekostnaderi%

6,9

förvaltningskostnadsandeli%

0,12

resultatimiljonerkronor

19 643

totaltfondkapitalimiljonerkronor

303 031

årSrEdovISnIng 2015 | 5

139

Skr. 2015/16:130

Bilaga 5

Tredje Ap-FONdeN | RESuLTATRÄKNINg

Resultaträkning

Resultaträkning

RÖRELSENS INTÄKTER
Mkr	Not	2015	2014
Räntenetto	2	1559	25921
Erhållnautdelningar		4644	3757
Nettoresultat,noteradeaktierochandelar	3	4418	10948
Nettoresultat,onoteradeaktierochandelar	4	6636	1888
Nettoresultat,räntebärandetillgångar		-189	6304
Nettoresultat,derivatinstrument		-873	15011
Nettoresultat,valutakursförändringar		3811	8327
Provisionskostnader,netto	5	-170	-162
Summa rörelsens intäkter		19 836	35 155
RÖRELSENS KOSTNADER
Personalkostnader	6	-115	-120
Övrigaadministrationskostnader	7	-77	-58
Summa rörelsens kostnader		-192	-178
Årets resultat		19 643	34 977

1) Se not 2

44 | årsredovisning 2015

140

Skr. 2015/16:130

Bilaga 5

BALANSRÄKNINg | Tredje Ap-FONdeN

Balansräkning

Balansräkning

TILLgÅNgAR
Mkr	Not	2015-12-31	2014-12-31
Aktierochandelar
Noterade	8,19	143642	137927
Onoterade	9,19	39196	32017
Obligationerochandraräntebärandetillgångar	10,19	132373	154362
Derivat	11,19,21	5460	3862
Kassaochbankmedel		1780	1664
Övrigatillgångar	12,21	11569	10911
Förutbetaldakostnaderochupplupnaintäkter	13	1083	1375
Summa tillgångar		335 101	342 118
FONDKAPITAL OCH SKuLDER
Skulder
Derivat	11,19,21	3071	10398
Övrigaskulder	14,21	28920	43336
Förutbetaldaintäkterochupplupnakostnader	15	79	51
Summa skulder		32 070	53 786
Fondkapital
Ingåendefondkapital	16	288332	258475
Nettobetalningmotpensionssystemet		-4944	-5120
Åretsresultat		19643	34977
Summa fondkapital		303 031	288 332
Summa fondkapital och skulder		335 101	342 118
Posterinomlinjen	17,22

årsredovisning 2015 | 45

141

Skr. 2015/16:130

Bilaga 5

Tredje Ap-FONdeN | NOTER

Noter

TredjeAP-fonden,organisationsnummer802014-4120,ärenavbuffertfondernainom detsvenskapensionssystemetmedsäteiStockholm.Årsredovisning

förräkenskapsåret2015hargodkäntsavstyrelsenden16februari2016.Resultat- räkningochbalansräkningskafastställasavregeringen.

NOT1 Redovisnings-ochvärderingsprinciper

Enligtlagen(2000:192)omallmännapensionsfonderskaårsredovisningenupprät- tasmedtillämpningavgodredovisningssed,varviddetillgångarsomfondmedlenpla- ceratsiskaupptastillmarknadsvärdet.MeddennautgångspunktharFörstatillFjärde AP-fondenutarbetatgemensammaredovisnings-ochvärderingsprincipervilkahartill- lämpatsochsammanfattasnedan.

Fondernas redovisnings- och värderingsprinciper anpassas successivt till den in- ternationellaredovisningsstandarden,IFRS.EftersomIFRSärunderomarbetning,har anpassningen hittills inriktats mot informationskrav enligt IFRS 7 och IFRS 13. En full- ständiganpassningtillIFRSskulleinteväsentligtpåverkaredovisatresultatochkapital. Tredje AP-fonden uppfyller kraven för att definieras som ett investmentföretag enligt IFRS 10. Mot nu gällande IFRS är enda större skillnaden att kassaflödesanalys ej upp- rättas.

Affärsdagsredovisning

Transaktioner i värdepapper och derivatinstrument på penning- och obligations- marknaden,aktiemarknadenochvalutamarknadenredovisasibalansräkningenper affärsdagen, dvs vid den tidpunkt då de väsentliga rättigheterna och därmed risker- naövergårmellanparterna.Fordranpåellerskuldentillmotpartenmellanaffärs- dagochlikviddagredovisasunderövrigatillgångarrespektiveövrigaskulder.Övriga transaktioner,framförallttransaktioneravseendeonoteradeaktier,redovisasiba- lansräkningenperlikviddagen,vilketöverensstämmermedmarknadspraxis.

Nettoredovisning

Finansiellatillgångarochskuldernettoredovisasibalansräkningennärdetfinnsenle- galrättighetattnettoredovisatransaktioner ochdetfinnsenavsiktatterläggalikvid nettoellerrealiseratillgångenocherläggalikvidförskuldensamtidigt.

Omräkningavutländskvaluta

Transaktioneriutländskvalutaomräknastillsvenskakronormeddenvalutakurssom gällerpåtransaktionsdagen.Påbalansdagenräknastillgångarochskulderiutländsk valutaomtillsvenskakronortillbalansdagensvalutakurser.

Värdeförändringarpåtillgångarochskulderiutländskvalutauppdelasiendelsom är hänförlig till värdeförändringen av tillgången eller skulden i lokal valuta och en del som är orsakad av valutakursförändringen. Valutakursresultat som uppstår vid föränd- ring av valutakurs redovisas i resultaträkningen på raden Nettoresultat, valutakursför- ändringar.

Aktieridotterbolag/intressebolag

Enligtlagenomallmännapensionsfonderupptasaktieridotterbolag/intressebolagtill verkligtvärde.Verkligtvärdebestämsenligtsammametodersomtillämpasföronote- radeaktierochandelar.Kravpåattupprättakoncernredovisningföreliggerinte.

Värderingavfinansiellainstrument

Fondenssamtligaplaceringarvärderastillverkligtvärdevarvidsåvälrealiseradesom orealiseradevärdeförändringarredovisasiresultaträkningen.IradernaNettoresultat pertillgångsslagingårsåledessåvälrealiseradesomorealiseraderesultat.Idefallhän- visningnedanskertillvaldindexleverantör,sefondenshemsidaförinformationkring aktuellaindex.Nedanbeskrivshurverkligtvärdefastställsförfondensolikaplaceringar.

Noteradeaktierochandelar

För aktier och andelar som är upptagna till handel vid en reglerad marknad eller handelsplattform,bestämsverkligtvärdeutifrånbalansdagensofficiellamarknads- noteringenligtfondensvaldaindexleverantör,oftastgenomsnittskurs.Innehavsom inte ingår i index värderas till noterade priser observerbara i en aktiv marknad. Erlagdacourtagekostnaderresultatförsundernettoresultatnoteradeaktier.

Onoteradeaktierochandelar

Föraktierochandelarsominteärupptagnatillhandelvidenregleradmarknadeller handelsplattform,bestämsverkligtvärdebaseratpåvärderingerhållenfrånmotpar- tenellerannanexternpart.Värderingenuppdaterasdånyvärderingerhållitsochjus- terasföreventuellakassaflödenframtillbokslutstillfället.Idefallfondenpågoda grunderbedömerattvärderingenärfelaktigskerenjusteringaverhållenvärdering. VärderingenavseendeonoteradeandelarföljerIPEVs(InternationalPrivateEquityand

46 | årsredovisning 2015

VentureCapitalValuationGuidelines)principerellerlikvärdigavärderingsprinciperoch skaiförstahandvarabaseratpåtransaktionermedtredjepart,menävenandravärde- ringsmetoderkananvändas.

Värderingavonoteradefastighetsaktierbaseraspåenvärderingenligtsubstans- värdemetodenidenmånaktienintevaritföremålförtransaktionerpåenandrahands- marknad.Innehavionoteradefastighetsföretagvärderasmedbeaktandeavuppskjut- naskatteskuldertilldetvärdesomanvändsvidfastighetstransaktionervilketskiljersig motdenvärderingsomskeriredovisningenhosfastighetsföretagen.

Obligationerochandraräntebärandetillgångar

Förobligationerochandraräntebärandetillgångarbestämsverkligtvärdeutifrån balansdagensofficiellamarknadsnotering(oftastköpkurs)enligtfondensvaldaindex- leverantör.Innehavsominteingåriindexvärderastillnoteradepriserobserverbarai enaktivmarknad.Idefallinstrumentenintehandlaspåenaktivmarknadochtillför- litligamarknadspriserintefinnsatttillgåvärderasinstrumentetmedhjälpavallmänt vedertagnavärderingsmodellersominnebärattkassaflödendiskonterastillrelevant värderingskurva.

Somränteintäktredovisasräntaberäknadenligteffektivräntemetodenbaserat påupplupetanskaffningsvärde.Detupplupnaanskaffningsvärdetärdetdiskonte- radenuvärdetavframtidabetalningar,därdiskonteringsräntanutgörs av den ef- fektivaräntanvidanskaffningstidpunkten.Dettainnebärattförvärvade över- och undervärdenperiodiserasunderåterståendelöptidellertillnästaräntejusterings- tillfälleochingåriredovisadränteintäkt.Värdeförändringartillföljdavränteför- ändringarredovisasundernettoresultatförräntebärandetillgångar,medanvär- deförändringartillföljdavvalutakursförändringarredovisasundernettoresultat valutakursförändringar.

Derivatinstrument

För derivatinstrument bestäms verkligt värde baserat på noteringar vid årets slut. I de fallinstrumentenintehandlaspåenaktivmarknadochtillförlitligamarknadspriserinte finns att tillgå, värderas instrumentet med hjälp av allmänt vedertagna värderingsmo- dellerdärindatautgörsavobserverbaramarknadsdata.

Derivatkontraktmedpositivtverkligtvärdeperbalansdagenredovisassomtillgång- armedankontraktmednegativtverkligtvärderedovisassomskulder.Värdeförändring- ar till följd av valutakursförändringar redovisas i resultaträkningen under nettoresultat valutakursförändringar medan övriga värdeförändringar redovisas som nettoresultat derivatinstrument.Skillnadenmellanterminskursochavistakursförvalutaterminerpe- riodiseraslinjärtöverterminskontraktetslöptidochredovisassomränta.

Återköpstransaktioner

Vidäktaåterköpstransaktion,såkalladrepa,redovisassåldtillgångfortsattibalans- räkningenocherhållenlikvidredovisassomskuld.Detsåldavärdepappretredovisas somställdpantinomlinjenibalansräkningen.Skillnadenmellanlikvidiavistaledetoch terminsledetperiodiserasöverlöptidenochredovisassomränta.

Värdepapperslån

Utlånadevärdepapperredovisasibalansräkningentillverkligtvärdemedan erhållenersättningförutlåningenredovisassomränteintäktiresultaträkningen. Erhållnasäkerheterförutlånadevärdepapperkanbeståavvärdepapperoch/el- ler kontanter. I de fall Tredje AP-fonden har rätt att förfoga över erhållen kontant- säkerhetredovisasdennaibalansräkningensomentillgångochenmotsvarande skuld.Idefallfondeninteförfogaröversäkerhetenredovisasdenerhållnasäker- heten inte i balansräkningenutanangesseparatunderrubriken”Ställdapanter,an- svarsförbindelserochÅtaganden”.Underdennarubrikredovisasävenvärdetavut- lånadevärdepapper,samtsäkerheter för dessa.

Postersomredovisasdirektmotfondkapitalet

In-ochutbetalningarsomharskettmotpensionssystemetredovisasdirektmotfond- kapitalet.

Provisionskostnader

Provisionskostnaderredovisasiresultaträkningensomenavdragspostunderrörelsens intäkter.Deutgörsavexternakostnaderförförvaltningstjänster,såsomdepåbanksar- vodenochfastaarvodentillexternaförvaltaresamtfastaavgifterförnoteradefonder. Prestationsbaseradearvoden,somutgårnärförvaltareuppnårenavkastningutöver överenskommennivådärvinstdelningtillämpas,redovisassomavgåendepostunder nettoresultatföraktuellttillgångsslagiresultaträkningen.

142

NOT1 forts.

Förvaltararvodenföronoteradeaktierochandelar,förvilkaåterbetalningmedges förevinstdelningochdäråterbetalningbedömssomsannolik,redovisassomanskaff- ningskostnadochkommerdärmedingåidetorealiseraderesultatet.

Iövrigafallredovisasdesomprovisionskostnader.

Rörelsens kostnader

Samtligaförvaltningskostnader,exklusivecourtage,arvodentillexternaförvaltareoch depåbanksarvoden,redovisasunderrörelsenskostnader.Investeringariinventarier samtegenutveckladochförvärvadprogramvarakostnadsförsinormalfalletlöpande.

Skatter

TredjeAP-fondenärbefriadfrånallinkomstskattvidplaceringariSverige.

Skattpåutdelningarochkupongskattersompåföresivissaländernettoredovisasi resultaträkningenunderrespektiveintäktsslag.

Fondenärfrånochmed2012registreradtillmervärdesskattochdärmedskatte- skyldigtillmervärdesskattförförvärvfrånutlandet.Fondenharinterättattåterfåbetald mervärdesskatt.Kostnadsfördmervärdesskattinkluderasirespektivekostnadspost.

Avrundningar

Avrundningsdifferenseritabellerkanförekomma.

NOT 2 Räntenetto

Mkr	2015	2014
RÄNTEINTÄKTER
Obligationerochandraräntebärandeintäkter	2207	2408
Derivatinstrument	11099	1603
Värdepapperslån,aktier	65	66
Värdepapperslån,obligationer	33	30
Övrigaränteintäkter	17	4
Summa ränteintäkter	13 420	4 112
RÄNTEKOSTNADER
Derivatinstrument	11862	1519
Övrigaräntekostnader	0	0
Summa räntekostnader	11 862	1 519
Räntenetto	1 559	2 592
Omklassificeringharskettijämförelsemedföregåendeårochjämförelsesiffrornahar
därförjusterats.

NOT 3 Nettoresultatnoteradeaktierochandelar

Mkr	2015	2014
Resultatnoteradeaktierochandelar	4516	11021
Avgårcourtage	-98	-73
Nettoresultat noterade aktier och andelar	4 418	10 948

Skr. 2015/16:130

Bilaga 5

NOTER | Tredje Ap-FONdeN

NOT 4 Nettoresultatonoteradeaktierochandelar

Mkr	2015	2014
Realisationsresultat	3728	1618
Orealiseradevärdeförändringar	2908	269
Nettoresultat onoterade aktier och andelar	6 636	1 888

NOT 5 Provisionskostnader

Mkr	2015	2014
Externaförvaltningsarvodennoteradetillgångar	139	130
Externaförvaltningsarvodenonoteradetillgångar	15	18
Övrigaprovisionskostnaderinkldepåbankskostnader	16	14
Summaprovisionskostnader	170	162

Iprovisionskostnaderredovisasinteprestationsbaseradearvodenvilkauppgicktill113 (103)mkr,varav85(91)mkravsernoteradeaktieroch28(12)mkravseronoterade aktierochandelar.Dessaredovisasdirektmotnettoresultatförrespektivetillgångsslag. Underliggandeavgifterisåkalladetotalreturnswaps(TRS)1 redovisasintei

provisionskostnaderutansomendelavvärdeförändringenunderNettoresultat, derivatinstrument.För2015uppgårunderliggandekostnaderiTRSertill

20 (20) mkr.

Underårethartotalt146(171)mkrerlagtsiförvaltararvodenavseende onoteradetillgångar.Avdessaavser130(153)mkravtalsommedgeråterbetalning averlagdaförvaltningsarvodenförevinstdelningvidavyttring.Dessaredovisassom endelavtillgångensanskaffningsvärde.

1)Seordlistas.66

årsredovisning 2015 | 47

143

Skr. 2015/16:130

Bilaga 5

Tredje Ap-FONdeN | NOTER

NOT 6 Personal

	2015		2014
		varav			varav
	totalt	kvinnor		totalt	kvinnor
Medelantalanställda	54	19		56	18
Anställda31/12	51	17	57		20
Antaliledningsgruppen31/12	4	2	5		2

Personalkostnader i tkr, 2015					Socialakostnader
	Lönerocharvoden	Rörligaersättningar	Pensionskostnader	varavlöneväxling	inklsärskildlöneskatt	Summa
Styrelsensordförande,
PärNuder	110				35	145
Övrigastyrelseledamöter
SonatBurman-Olsson	71				22	94
BjörnBörjesson	102				32	134
Inga-LillCarlberg	71				22	94
PeterEnglund	50				16	66
GunvorEngström	50				16	66
LarsErnsäter	61				19	80
PeterHellberg	61				19	80
ElisabethUnell	50				16	66
Summa	626				197	823
VDKerstinHessius	3313		2181	889	1570	7064
Ledningsgruppenexkl.VD
MattiasBylund	1673		427		629	2730
KerimKaskal(avgickur
ledningsgruppenoktober2015)	2353		640		895	3888
MårtenLindeborg	2663		679		1002	4344
LilLaråsLindgren	1356		435		532	2322
Summaledningsgruppenexkl.VD	8 045		2 181		3 057	13 284
Övrigaanställda	49670	3903	17018	1683	20609	91201
Summa anställda	61 029	3 903	21 380	2 572	25 236	111 548
Övrigapersonalkostnader						2937
Summa personalkostnader	61 655	3 903	21 380	2 572	25 433	115 308
Personalkostnader i tkr, 2014					Socialakostnader
	Lönerocharvoden	Rörligaersättningar	Pensionskostnader	varavlöneväxling	inklsärskildlöneskatt	Summa
Styrelsensordförande,
PärNuder	110				35	145
Övrigastyrelseledamöter
SonatBurman-Olsson	71				22	94
BjörnBörjesson	102				32	133
Inga-LillCarlberg	71				22	94
PeterEnglund	50				16	66
GunvorEngström	50				16	66
LarsErnsäter	60				19	79
PeterHellberg	60				19	79
ElisabethUnell	50				16	66
Summa	625				197	822
VDKerstinHessius	4084		1250		1587	6921
Ledningsgruppenexkl.VD
MattiasBylund	1583		413		598	2593
GustafHagerud(avgickur
ledningsgruppennov2014)	2940		855		1131	4926
KerimKaskal	2684		929		1069	4681
MårtenLindeborg	2243		614		854	3710
LilLaråsLindgren
(fromfeb2014)	1107		354		434	1895
Summaledningsgruppenexkl.VD	10 557		3 164		4 085	17 806
Övrigaanställda	51118	4376	14967	478	20699	91160
Summa anställda	65 759	4 376	19 382	478	26 370	115 887
Övrigapersonalkostnader						3514
Summa personalkostnader	66 384	4 376	19 382	478	26 567	120 223

48 | årsredovisning 2015

144

			Skr. 2015/16:130
			Bilaga 5
			NOTER | Tredje Ap-FONdeN
	NOT6 forts.	frånfondenssidakanäven6månadersavgångsvederlagutbetalas.Uppsägningslön
	Styrelse Styrelsearvodenfastställsavregeringen.Helårsersättningenuppgår
sedan2000till100tkrtillstyrelsensordförande,75tkrtillviceordförandeoch50tkr		ochavgångsvederlagskaavräknasmoterhållandeavinkomstfrånnytjänstellernä-
tillledamöter.Regeringenharbeslutatommöjlighetförfondenattersättaledamöter		ringsverksamhet.Förövrigamedlemmariledningsgruppenfinnsingasärskildaavtal
istyrelsenförutskottsarbetemedmaximalt100tkrattfördelasmellanmedlem-		avseendeuppsägningstid,avgångsvederlagellerförtidapension.Medlemmarnai
marnaiersättnings-ochrevisionsutskottet.För2015har100(100)tkrbetalatsuti		ledningsgruppenharerhållitskattepliktigaförmånertillvärdenmellan0(0)och9(5)
ersättningarförutskottsarbete.		tkr.Medlemmariledningsgruppenomfattasinteavprogrammetförprestationsba-
		seradrörligersättning.
	UtskottErsättningsutskottetharunderåretbeståttavtreledamöterochbereder		ProgramförprestationsbaseradersättningStyrelsenharbeslutatomettpro-
blandannatfrågoravseendeVDslönochförmånersamtlöneraminförlönerevision.
Ersättningsutskottetberederocksåfrågorrörandeprogrammetförprestationsba-		gramförrörligersättningilinjemeddestatligariktlinjersomregeringengavutiapril
seradrörligersättning.Beslutidessafrågorfattasavstyrelsen.Revisionsutskottet		2009samtmedanpassningarienlighetmeddeallmännarådomersättningspolicyi
beståravtreledamöter.Revisionsutskottetärbevakandeochberedandeåtstyrelsen		försäkringsföretagmflsomFinansinspektionenpubliceradeimars2010.Program-
inomiförstahandområdenafinansiellrapportering,redovisning,internkontroll,		metgällerför2015ochinnebärattanställdainomKapitalförvaltningenharmöjlighet
riskhanteringochexternrevision.		atterhållaupptilltvåextramånadslöneriprestationsbaseradrörligersättningunder
		förutsättningattiförvägkommuniceradekriterieräruppfyllda.60%avdenrörliga
	VDsersättningErsättningtillVDfastställsavstyrelsen.IVDsanställningsavtal	ersättningenbetalasutförsttreårefterintjänandeåret.Anställdainomdeadminis-
förbindersigfondenattbetalapremieförtjänstepensions-ochsjukförsäkringuppgå-		trativafunktionernaharmöjlighetatterhållamotsvarandeenhalvmånadslönirörlig
		ersättning.Förattrörligersättningskakunnautgåtillnågonanställdmåstefonden
endetill30procentavbruttolönen.Avtaletgällermedenuppsägningstidfrånsåväl
		somhelhetuppvisaettpositivtresultat.VDochmedlemmariledningsgruppen
fondenssomVDssidapå6månader.Viduppsägningfrånfondenssidakanäven18
		omfattasinteavprogrammetomrörligprestationsbaseradersättning.För2015har
månadersavgångsvederlagutbetalas.Uppsägningslönochavgångsvederlagska
		fondenreserverat3,9(4,4)miljonerkronorförutbetalningavrörligersättningbase-
avräknasmoterhållandeavinkomstfrånnytjänstellernäringsverksamhet.Det
		ratpåuppfyllelseavmålienlighetmedavtal.Detreserveradebeloppetmotsvararen
finnsingetavtalomförtidapension.VDharerhållitskattepliktigaförmånertillett
		rörligprestationsbaseradersättningpåisnitt1,0(1,2)månadslönerperanställdsom
värdeuppgåendetill2(2)tkr.VDomfattasejavprogrammetförprestationsbaserad
		omfattasavprogrammet.
rörligersättning.
	Ledningsgrupp exkl VD Ledningsgruppenbestårfrån1oktober2015avVD,vice		SjukfrånvaroTotalsjukfrånvarounder2015uppgicktill0,8%(0,5%)uppdelatpå
VDtillikaCIO,samtchefernaförAffärsstöd&kontroll/ChiefRiskOfficerochKommu-		0,2%(0,4%)förmänoch2,0%(0,7%)förkvinnor.Ingen(0%)avfondensanställdahar
		varitsjukskrivenmerän60dagaristräckunder2015.
nikation.Framtillochmed30septemberbestodledningsgruppenävenaventidigare
ChiefInvestmentOfficersomutgickurledningenmedanledningavattdennevalde			Övrigt
attsägauppsinanställningvidfonden.
	FondenäranslutentillkollektivavtalmellanBAOochJUSEK/CR/CF(SACO).	EnligthållbarhetsregelverketGRIskabolagredovisahuruvidafackföreningsfrihet
EndastVD,viceVD/CIOsamtförraChiefInvestmentOfficerhar/harhaftvillkorsom		rådersamtomdetfinnsanställdaunder18år.Ienlighetmedsvensklagråderfack-
avvikerfrånkollektivavtalet.BådefondensförraochnuvarandeChiefInvestment		föreningsfrihetpå AP3.Fondenharingaanställdaunder18år.
Officerhar/harhaftenömsesidiguppsägningstidom6månader.Viduppsägning

	NOT 7 Övrigaadministrationskostnader	2015	2014			NOT 8 Noteradeaktierochandelar
Mkr							2015-12-31	2014-12-31
Lokalkostnader		10	10	Mkr			Verkligtvärde	Verkligtvärde
Informations-ochdatakostnader		39	30	Svenskaaktier			36322	32966
Köptatjänster		21	11	Andelarisvenskafonder			3030	1567
Övrigt		7	7		Utländskaaktier		80513	79658
Summa övriga administrationskostnader		77	58		Andelariutländskafonder		23776	23735
Iköptatjänsterovaningårarvodentillrevisionsbolag.					Summa noteradeaktier och andelar		143 642	137 927
Tkr		2015	2014		Enförteckningöverfondensfemstörstasvenskarespektiveutländskaaktieinnehav
Revisionsuppdrag					finnspåsid62.Påfondenshemsidawww.ap3.seåterfinnsenförteckningöver
PwC		705	-		fondenssamtligaaktieinnehav.Angåendevärdepappersutlåning,sevidarenot1och
					17.Säkerhetersomerhållsförutlåninguppgårisnitttill103%avdeutlånade
EYAB		-	818
					tillgångarnasmarknadsvärde.
Andra uppdrag
PwC		616	-
EYAB		-	23
Summa ersättning till revisionsbolag		1 321	842

Iköptatjänsterovaningårarvodenförkonsulttjänsterbeställdaavregeringskansliet om0,3(0,9)mkr.Köptatjänsterinkluderarävenenförgäveskostnadom11,2mkrför utebliveninvesteringeninominfrastrukturdärfondenförloradebudgivningen.

Dennakostnadskullevidinvesteringhaaktiveratsöverbalansräkningensomen anskaffningskostnad.

årsredovisning 2015 | 49

145

Skr. 2015/16:130

Bilaga 5

Tredje Ap-FONdeN | NOTER

NOT 9  Aktierochandelar,onoterade

AP3hadeper31dec2015gjortföljandeinvesteringarionoteradevärdepapperdirektochviariskkapitalbolagochfonder.Specifikationnedanvisar defemstörstainnehavenbaseratpåinvesteratkapital.

	2015-12-31	2014-12-31
Mkr	Verkligtvärde	Verkligtvärde
Aktierisvenskadotter-ochintressebolag	19437	10933
Aktieriövrigasvenskabolag	1412	749
Andelarisvenskariskkapitalbolagochfonder	502	681
Utländskaaktierochandelar	17844	19654
Summaaktierochandelar,onoterade	39 196	32 017

	Organisations-					100% eget	100%
	nummer	Säte	Antalaktier	Ägarandel kapital	Verkligtvärde	kapital 2015	resultat 2015
Onoteradeaktieridotter-ochintressebolag
VasakronanAB	556650-4196	Stockholm	1000000	25%	8982	29245	10120
HemsöFastighetsAB	556779-8169	Stockholm	70000700	70%	5424	6771	1357
HemsöIntressenterAB	556917-4336	Stockholm	25000	50%	1162
HemsöNordenKB	969769-2961	Stockholm	58198718	50%	71	141	15
TrophiFastighetsAB	556914-7647	Stockholm	1000000	100%	1526	1564	210
EllevioAB	556037-7326	Stockholm 1467030309		20%	1344
FastighetsABRegio	559013-4911	Stockholm	4000000	99%	930	951	17
Summaaktierisvenskadotter-ochintressebolag					19 437
	Organisations-				Anskaffnings-	Anskaffnings-
	nummer	Säte	Antalaktier	Ägarandel kapital	värde2015	värde2014
Övrigaonoteradesvenskaaktierochandelar	556610-2959	Falun	347	5%	174	174
BergvikSkogAB
BONESUPPORTAB	556802-2171	Lund	11921108	9,5%	51	-
Störstainnehavenisvenska riskkapitalbolag
och fonder
ITProviderFundIV		Stockholm		16%	125	127
ValedoPartnersFundI		Stockholm		20%	123	122
Femstörstainnehaveniutländska riskkapitalbolag
och fonder
GermanRetailIncome		Jersey		92%	1119	751
RMKGAC		Pennsylvania		100%	766	780
InnisfreePFISecondaryFund2(ISF2)		London		21%	700	686
HancockGAC		Massachusetts		100%	437	437
SouthernConeTimberland,LLC		Delaware		19%	423	428
Anskaffningsvärderesterandeinnehav					22740	18699
Totaltanskaffningsvärde					26 659	22 585
Totaltverkligtvärde					39 196	32 017

Enspecifikationöversamtligainnehavmedangivelseavstartårpåinvesteringenochinvesteringsåtagandeåterfinnspåwww.ap3.se.

NOT 10 Obligationerochandraräntebärandetillgångar

OBLIgATIONER OCH ANDRA RÄNTEBÄRANDE VÄRDEPAPPER

FÖRDELAT PÅ EmITTENTKATEgORI

	2015-12-31	2014-12-31
Mkr	Verkligtvärde		Verkligtvärde
Svenskastaten	12188	23683
Svenskakommuner	75	-
Svenskabostadsinstitut	881	6862
Övrigasvenskaemittenter
Finansiellaföretag	1194	1515
Icke-finansiellaföretag	15343	13984
Utländskastater	62212	55817
Övrigautländskaemittenter	35784	46073
Summa	127 676	147 934
Räntefonder	4 697	6 428
Summa	132 373	154 362

50 | årsredovisning 2015

NOT 10 forts.

OBLIgATIONER OCH ANDRA RÄNTEBÄRANDE VÄRDEPAPPER

FÖRDELAT PÅ INSTRumENTKATEgORI

	2015-12-31	2014-12-31
Mkr	Verkligtvärde		Verkligtvärde
Realränteobligationer	18954	16522
Övrigaobligationer	98138	122667
Certifikat	560	350
Onoteradereverslån	10025		8395
Summa	127 676	147 934
Räntefonder	4 697	6 428
Summa	132 373	154 362

Avobligationerochandraräntebärandevärdepapperavser17449(29820)mkr återinvesteringaverhållnakontantsäkerheterrelateradetillvärdepappersutlåning. Angåendevärdepappersutlåning,sevidarenot1och17.Säkerhetersomerhållsför utlåninguppgårisnitttill103%avdeutlånadetillgångarnasmarknadsvärde.

146

NOT 11 Derivatinstrumentbrutto

		2015-12-31
		Positivt	Negativt
Mkr		verkligtvärde	verkligtvärde
AKTIERELATERADE INSTRumENT
Optioner,clearade	Innehavda,köp	92	-
	Innehavda,sälj	-	-
	Utställda,köp	-	-1
	Utställda,sälj	-	-56
Terminer		151	-160
Swappar		37	-38
Summa		281	-255
varavclearat		244	-217
RäNTe-Och kReDiTRelATeRADe iNSTRUmeNT
Optioner,clearade	Innehavda,köp	263	-1
	Innehavda,sälj	3	-129
	Utställda,köp	-	-1
	Utställda,sälj	19	-2
FRA/Terminer		39	-62
CDS		691	-595
Swappar		149	-169
Summa		1 163	-961
varavclearat		323	-196
VALuTARELATERADE INSTRumENT
Optioner,OTC	Innehavda,köp	167	-
	Innehavda,sälj	1038	-
	Utställda,köp	-	-75
	Utställda,sälj	-	-956
Terminer		2810	-823
Swappar		-	-
Summa		4 015	-1 855
Effektavnettoredovisning		-	-
Summa derivatinstrument		5 460	-3 071

Skr. 2015/16:130

Bilaga 5

NOTER | Tredje Ap-FONdeN

		2014-12-31
		Positivt	Negativt
Mkr		verkligtvärde	verkligtvärde
AKTIERELATERADE INSTRumENT
Optioner,clearade	Innehavda,köp	0	-
	Innehavda,sälj	20	-
	Utställda,köp	-	-2
	Utställda,sälj	-	-
Terminer		376	-219
Swappar		122	-0
Summa		518	-221
varavclearat		396	-221
RäNTe-Och kReDiTRelATeRADe iNSTRUmeNT
Optioner,clearade	Innehavda,köp	15	-
	Innehavda,sälj	57	-141
	Utställda,köp	-	-16
	Utställda,sälj	100	-45
FRA/Terminer		77	-131
CDS		789	-817
Swappar		63	-201
Summa		1 101	-1 352
varavclearat		249	-333
VALuTARELATERADE INSTRumENT
Optioner,OTC	Innehavda,köp	1189	-
	Innehavda,sälj	724	-
	Utställda,köp	-	-1375
	Utställda,sälj	-	-630
Terminer		329	-6821
Swappar		-	-
Summa		2 243	-8 826
Effektavnettoredovisning		-	-
Summa derivatinstrument		3 862	-10 398

Derivatfårenligtfondensplaceringsregleranvändasisyfteatteffektivisera förvaltningenellerhanterarisken.

Aktie-ochräntederivathandlasföreträdesvispåstandardiserademarknader iclearadeprodukter,varpåmotpartsriskernaenbartärgentemotclearinghuset.

Valuta-ochkreditderivatmarknadernaäremellertidOTC-marknader,vilketinnebäratt dennahandelinteärstandardiseradellerclearad,varpåmotparts-ochleveransrisker uppkommergentemotdemotpartersomanlitas.Fondensmotparterförhandelsom ejclearasgodkännsochlimiterasavfondensstyrelseochexponeringinomramenför dessalimiterbevakaslöpande.Fondenanvändermarknadensstandardiseradeavtalför OTC-handelsåsomexempelvisISDA-avtal.

Utställdasäljoptionerärdelpositioneriolikaoptionsstrategiermedsyfteatt hanterariskeniportföljen.IdenmånenutställdoptioninnebärattAP3haren förpliktelseattlevereraettunderliggandevärdepapperharfondenalltidinnehavi dettavärdepappersomtäckereventuelltleveranskrav.

Förennärmarebeskrivningavriskhanteringenmedavseendepåderivat- instrumenthänvisastillfondensriskhanteringsplanpåwww.ap3.se.

årsredovisning 2015 | 51

147

Skr. 2015/16:130

Bilaga 5

Tredje Ap-FONdeN | NOTER

NOT 12 Övrigatillgångar

Mkr	2015-12-31 2014-12-31
Fondlikvider	188	247
Återköpstransaktioner	1388	605
Återinvesteradekontantsäkerheter	9990	10059
Övrigatillgångar	-	-
Övrigakortfristigafordringar	2	0
Summa övriga tillgångar	11 569	10 911

NOT 13 Förutbetaldakostnaderochupplupnaintäkter

Mkr	2015-12-31 2014-12-31
Upplupnaränteintäkter	861	1155
Upplupnautdelningar	99	84
Restitutioner	76	82
Förutbetaldakostnader	35	41
Upplupnapremieraktielån	12	13
Summaförutbetalda kostnader	1 083	1 375
och upplupna intäkter

NOT 14 Övrigaskulder

Mkr	2015-12-31 2014-12-31
Leverantörsskulder	12	7
Fondlikvider	203	674
Löneskatter	1	0
Personalenskällskatter	2	3
Återköpstransaktioner	1251	2768
Mottagnakontantsäkerheter	27441	39879
Övrigaskulder	11	6
Summa övriga skulder	28 920	43 336

NOT 15 Förutbetaldaintäkterochupplupnakostnader

Mkr	2015-12-31 2014-12-31
Upplupnaexternaförvaltningskostnader	57	29
Övrigaupplupnakostnader	11	10
Rörligersättninginklsocialaavgifter	11	12
Summaförutbetaldaintäkterochupplupnakostnader	79	51

Utbetalning av rörlig ersättning för år 2013 utbetalades till 40% under 2014 och resterande del utbetalas under 2016. Utbetalning för rörlig ersättning för år 2014 utbetalades till 40% under 2015 och resterande del utbetalas under 2017. Avsätt- ning för rörlig ersättning har även gjorts för år 2015, med 40% utbetalning 2016 och resterande del för utbetalning 2018.

52 | årsredovisning 2015

NOT 16 Fondkapital

NETTOBETALNINgAR mOT PENSIONSSySTEmET
Mkr	2015-12-31 2014-12-31
ingåendefondkapital	288 332	258 475
Inbetaldapensionsavgifter	61373	58880
Utbetaldapensionsmedelinnevarandeår	-66141	-63776
ÖverflyttningavpensionsrättertillEG	-3	-2
Regleringavpensionsrätt	2	1
AdministrationsersättningtillPensionsmyndigheten	-176	-224
Summa nettobetalningar mot pensionssystemet	-4 944	-5 120
Årets resultat	19 643	34 977
Utgående fondkapital	303 031	288 332

NOT 17 Ställdapanter,ansvarsförbindelserochåtaganden

STÄLLDA PANTER, ANSVARSFÖRBINDELSER OCH jÄmFÖRLIgA SÄKERHETER

Mkr	2015-12-31	2014-12-31
Panterföråterköpstransaktioner
Mottagnasäkerheter	11378	10671
Avlämnadesäkerheter	1251	2768
Panterförderivathandel
Erhållenkontantsäkerhet	1111	0
Ställdkontantsäkerhet	92	817
Utlånadevärdepapperförvilkakontantsäkerhetererhållits
Utlånadevärdepapper	27447	39876
Erhållenkontantsäkerhet	27441	39879
Utlånadevärdepapper moterhållensäkerhetiform av
värdepapper
Utlånadevärdepapper	20320	15396
Erhållensäkerhetiformavvärdepapper	22071	17177
uTESTÅENDE ÅTAgANDEN
Mkr	2015-12-31 2014-12-31
Onoteradeaktier	5299	4318
Fastighets-ochskogsfonder	923	1386
Teckningsåtaganden	8500	8500

En rättning för 2014 har gjorts av utestående teckningsåtaganden.

Ovanstående säkerheter finns redovisade i not 10, 12 och 14.

148

					Skr. 2015/16:130
					Bilaga 5
						NOTER | Tredje Ap-FONdeN
	NOT18 Valutaexponering
VALuTAExPONERADE TILLgÅNgAR PER VALuTA PER 31 DEC 2015		EUR	GBP	JPY	USD	Övrigt	Totalt
Mkr
Aktierochandelar		19008	13008	8469	52600	24028	117113
ExponeringgenomSEK-noteradebolagmedutländskhemvist1		509	706			982	2196
Obligationerochandraräntebärandevärdepapper		3470	7453		59882	2876	73681
Derivat		-2609	-528	8	-795	-286	-4211
Övrigaplaceringstillgångar		2647	320	88	6457	1255	10768
Valutaexponeringbrutto		23 024	20 960	8 565	118 144	28 854	199 547
Kurssäkring		-27487	-15817	-500	-75364	-9169	-128338
Total valutaexponering		-4 463	5 142	8 065	42 780	19 685	71 210
VALuTAExPONERADE TILLgÅNgAR PER VALuTA PER 31 DEC 2014		EUR	GBP	JPY	USD	Övrigt	Totalt
Mkr
Aktierochandelar		17773	14109	6342	55892	24916	119032
ExponeringgenomSEK-noteradebolagmedutländskhemvist1		392	678			1055	2125
Obligationerochandraräntebärandevärdepapper		3958	10288		49513	2865	66624
Derivat		-3208	-563	1	-4851	-277	-8898
Övrigaplaceringstillgångar		3221	-1723	92	6860	1333	9782
Valutaexponeringbrutto		22 136	22 789	6 435	107 413	29 892	188 666
Kurssäkring		-22350	-16157	-6058	-61812	-9777	-116154
Total valutaexponering		-214	6 632	377	45 601	20 115	72 511

1)Attdennaexponeringansesutsattförvalutariskärenföljdavlagkrav.

NOT 19 Finansiellainstrument,pris-ochvärderingshierarki

INVESTERINgSTILLgÅNgAR PER VÄRDERINgSKATEgORI PER 31 DEC 2015
	Observerbarapriserien	modellvärderingmed	modellvärderingmedej
Mkr	aktivmarknad	observerbaraindata	observerbaraindata	Totalt
Noteradeaktierochandelar	143642			143642
Onoteradeaktierochandelar			39196	39196
Obligationerochandraräntebärandetillgångar	122024		10349	132373
Derivat,positivamarknadsvärden	567	4893		5460
Summainvesterings tillgångar	266 233	4 893	49 545	320 670
Derivat,negativamarknadsvärden	-413	-2657		-3071
Summa	265 819	2 235	49 545	317 599
INVESTERINgSTILLgÅNgAR PER VÄRDERINgSKATEgORI PER 31 DEC 2014
	Observerbarapriserien	modellvärderingmed	modellvärderingmedej
Mkr	aktivmarknad	observerbaraindata	observerbaraindata	Totalt
Noteradeaktierochandelar	137927			137927
Onoteradeaktierochandelar			32017	32017
Obligationerochandraräntebärandetillgångar	145357	395	8610	154362
Derivat,positivamarknadsvärden	645	3217		3862
Summainvesterings tillgångar	283 928	3 612	40 628	328 168
Derivat,negativamarknadsvärden	-554	-9845		-10398
Summa	283 374	-6 233	40 628	317 769

årsredovisning 2015 | 53

149

Skr. 2015/16:130

Bilaga 5

Tredje Ap-FONdeN | NOTER

NOT19 forts.

FÖRÄNDRINg AV TILLgÅNgAR uNDER mODELLVÄRDERINg mED Ej OBSERVERBARA INDATA 2014 TILL 2015
			Obligationer
	Noteradeaktier	Onoteradeaktier	och andra ränte-
Mkr	och andelar	och andelar	bärandetillgångar	Derivat	Totalt
Redovisatvärdevidåretsingång	-	32 017	8 610	-	40 627
Investerat	-	6846	6476	-	13322
Sålt/återbetaltunderåret	-	-2776	-4831	-	-7607
Realiseradvärdeförändring	-	232	-48	-	183
Orealiseradvärdeförändring	-	2807	143	-	3019
Förflyttningfrånnivå1eller2	-	-	-	-	-
Förflyttningtillnivå1eller2	-	-	-	-	-
Redovisatvärdevid åretsutgång	-	39 126	10 349	-	49 545
FÖRÄNDRINg AV TILLgÅNgAR uNDER mODELLVÄRDERINg mED Ej OBSERVERBARA INDATA 2013 TILL 2014
			Obligationer
	Noteradeaktier	Onoteradeaktier	och andra ränte-
Mkr	och andelar	och andelar	bärandetillgångar	Derivat	Totalt
Redovisatvärdevidåretsingång	-	28 863	7 788	-	36 651
Investerat	-	2846	5996	-	8842
Sålt/återbetaltunderåret	-	-2786	-5167	-	-7953
Realiseradvärdeförändring	-	254	-	-	254
Orealiseradvärdeförändring	-	2840	-6	-	2833
Förflyttningfrånnivå1eller2	-	-	-	-	-
Förflyttningtillnivå1eller2	-	-	-	0	0
Redovisatvärdevid åretsutgång	-	32 017	8 610	0	40 627

AP3 värderar samtliga innehav till verkligt värde, vilket fastställs utifrån en hierarki av priskällor och beräkningsmodeller. Verkligt värde definieras som det belopp till vilket en tillgång skulle kunna överlåtas eller en skuld regleras i en normal transak- tion mellan marknadsaktörer vid tillfället då värdering görs.

Innehavsomfinnsrepresenteradeideindexsomfondenanvänderförlikvida investeringariaktierochräntebärandevärdepappervärderasiförstahandtill indexleverantörernasvärderingspriser.Idefalltillgångeninteinkluderasinågotindex ellerdärindexleverantörensprisbedömssomicketillförlitligt,skervärderingiställettill noteradepriserobserverbaraienaktivmarknad.Medaktivmarknadmenasen handelsplatsdärpriserställsoftareänengångiveckan.Attanvändaobserverbara priseräralltidförstavaletvidvalavvärderingsprisochomfattarmerpartenavAP3s tillgångar,mennärdessaintefinnsatttillgåtasprisernaenligtnästastegivärderings- hierarkin.

Förvissainnehav,främstvissaräntebärandevärdepappersamtflertaletderivat somintehandlasöverbörsellerhanterasavettclearinghus,saknastillförlitliga noteradepriser.Värderingskerdåutifrånvedertagnamodellervilkaisinturanvänder observerbaramarknadsdataförattfastställaettverkligtvärde.Värderingsriskenför dennagruppbedömssombegränsad.Idennagruppinkluderasocksåvissatyperav transaktionerdärAP3ärberoendeavprisuppgifterfrånenellerettparexterna motparterförattfastställaettverkligtvärde.Förtillgångardärtillgängligtprisbedöms sommindretillförlitligt,texpågrundavlågmarknadsaktivitet,görsenrimlighets- bedömningavfondensegenvärderingbaseradpåvärderingerhållenfråntredje part.

Slutligenfinnsinnehavsommåstemodellvärderasdärvärderingentillstordel ärberoendeavickeobserverbaramarknadsdataochdärmedinnehållerenstörre gradavbedömningochhögreosäkerhet.FörAP3sdelärdetfrämstinnehavi riskkapitalfondersamtonoteradeinnehavifastighetsbolagsomåterfinnsidenna kategori.

AP3s värdering av innehav i riskkapitalfonder baseras på den värdering som erhålls av externa förvaltare. AP3 ställer krav på att förvaltarna ska följa IPEVsprin- ciper för värdering samt att fonden revideras av en välrenommerad revisionsfirma. Värdering från förvaltarna erhålls vanligen inom 90 dagar efter kvartalsslut vilket innebär att värderingarna av AP3s innehav per 31 december baseras på rapporter från förvaltarna per 30 september, justerat för kassaflöden under fjärde kvarta- let. En bedömning görs av värderingens tillförlitlighet för att fastställa om eventu- ella korrigeringar är nödvändiga för att uppnå ett mer rättvisande verkligt värde. Per 31 december 2015 hade inga sådana korrigeringar bedömts nödvändiga. Värderingen påverkas i första hand av de underliggande bolagens resultatutveck- ling, men också av aktiemarknadens värdering av jämförbara bolag. Förväntade diskonterade framtida kassaflöden har mindre betydelse för värderingen, då AP3s riskkapitalportfölj i första hand består av mogna bolag, så kallade buyouts.

I tabellen redovisas AP3s samtliga investeringstillgångar fördelade per värde- ringskategori. 84 (89) procent av fondens investeringstillgångar kan värderas till observerbara priser i en aktiv marknad. En nedvärdering med 10 procent av de tillgångar som är mest svårbedömda, dvs modellvärdering med ej observerbar indata, skulle påverka AP3s fondkapital med -1,7 (-1,4) procent. Fondens värde- ringsrisk bedöms som begränsad.

54 | årsredovisning 2015

150

Skr. 2015/16:130

Bilaga 5

NOTER | Tredje Ap-FONdeN

NOT 20 Finansiellarisker

RISK mÄTT SOm VALuE AT RISK FÖR AP3S PORTFÖLj
Mkr	Lägsta nivå	Högsta nivå Genomsnitt		31 dec	31 dec1
2015	1406	4450	2341	2232	2615
2014	876	2374	1415	1946	1367

1 KolumnenvisarVaRvidlikaviktadhistoriskdata.

Fondens innehav är exponerade mot marknads- och kreditrisker, vilka kan innebära värdeförändringar när t ex aktiekurser, räntor, kreditspreadar och valutakurser förändras. AP3 använder Value at Risk (VaR) för att aggregera risk över samtliga risktyper. Per årsskiftet uppgick fondens risk mätt som VaR för totalportföljen till 2 232 (1 946) mkr. AP3 beräknar VaR med 95 procents konfidensintervall och en tidshorisont på en dag. Det innebär att 19 dagar av 20 bör de negativa värdeföränd-

ringarna i portföljen inte vara större än VaR förutsatt att marknadsförhållandena föl- jer historiska mönster. AP3 baserar VaR-beräkningarna på historiska marknadsdata för en period om 360 dagar tillbaka i tiden. Den historiska datan viktas exponentiellt, dvs de senaste 80 dagarnas marknadshändelser dominerar beräkningarna. Beräk- ningsmetoden som används är Monte Carlo-simulering, en slumpmässig simulering av värdeförändringar baserat på historiska data. I tabellen visas också VaR per den 31 december där den historiska datan är likaviktad, dvs varje dag under perioden väger lika tungt i beräkningen.

Fondens risk mätt som VaR har varierat mellan 1 406 (876) mkr och 4 450 (2 374) mkrunderåret.Skillnadernairisknivåförklarasfrämstavförändradmarknadsvolatili- tetochmindreavförändringaravportföljenssammansättning.

TabellenovanvisarhögstaochlägstanivåpåVaRsamtriskenigenomsnittochvid slutetavåretförAP3sportfölj.Påsid38visasriskexponeringenfördeladpåAP3srisk- klasser.

DAgligVAlUe AT RiSk(VAR)FÖR AP3S PORTFÖlj2015

Mkr

5 000

4 000

3 000

2 000

1 000

0

jan	feb	mar apr	maj	jun	jul	aug	sep	okt	nov dec
	exponentielltviktadhistoriskdata						Likaviktad historisk data

Känslighetsmått av enkla slag kan användas för att få en förståelse för vilken resultatpåverkan en viss prisförändring skulle få baserat på utestående positioner i olika tillgångsslag. Om samtliga aktiekurser skulle förändras med 5 procent skulle det medföra en värdeförändring av AP3s aktieportfölj på 9 800 (9 286) mkr. En förändring av samtliga räntor med 1 procentenhet, ett så kallat parallellskifte av räntekurvan, skulle medföra en värdeförändring på 3 763 (4 161) mkr. På samma sätt skulle en förändring av samtliga valutakurser mot kronan på 5 procent resultera i en värdeförändring på 3 332 (3 502) mkr. Känslighetsmåtten innehåller ingen be- dömning av sannolikheten för att något ska inträffa och tar inte hänsyn till hur olika tillgångar rör sig i förhållande till varandra, så kallad korrelation.

ENKLA KÄNSLIgHETSmÅTT FÖR AP3S PORTFÖLj 31 DEC 2015
Mkr
12 000
10 000	9 800
8 000
6 000
4 000	3 763	3 332
2 000
0

Samtliga aktiekurser	Räntor över samtliga	Alla valutakurser
ändras med 5 procent	valutor och löptider sjunker	stiger med 5 procent
	med 1 procentenhet	mot svenska kronor

Kreditrisken i AP3s portfölj för räntebärande fordringar och derivat kan beskrivas genom att titta på fördelningen av exponering per ratingkategori. Tabellen nedan visar att 76 (72) procent av fondens kreditriskexponering avser motparter med en rating från AAA till AA enligt kreditvärderingsinstitutet Standard & Poor’s. Kredit- riskexponeringen minskas avseende t ex repor och derivat genom att AP3 erhåller säkerheter motsvarande hela eller del av den fordran som AP3 har på motparten.

ExPONERINg mOT KREDITRISK PER 31 DEC 20151
		KREDITBETYG
Mkr	AAA	AA	A	BBB	‹BBB-2
Statsobligationer	33 451	53 329	535	420
Bostadsobligationer	26	893			260
Företagsobligationer	149	7 033	7827	5060	3199
Depositioner&repor		3 256	12486
Derivat,nettofordran		748	1725	35
Bruttoexponering	33 625	65 258	22 574	5 516	3 458
Erhållnasäkerheter		212	903
Nettoexponering	33 625	65 046	21 671	5 516	3 458
ExPONERINg mOT KREDITRISK PER 31 DEC 20141
		KREDITBETYG
Mkr	AAA	AA	A	BBB	‹BBB-2
Statsobligationer	41 479	47 858	367
Bostadsobligationer	7 188	128	50
Företagsobligationer	1	5 386	9810	1807	4397
Depositioner&repor		6 537	24894
Derivat,nettofordran		3	75
Bruttoexponering	48 668	59 911	35 196	1 807	4 397
Erhållnasäkerheter			4
Nettoexponering	48 668	59 911	35 192	1 807	4 397

1) Inkluderar placeringar i noterade räntebärande värdepapper, depositioner och repor, icke clearade derivat där AP3 har en fordran på motparten samt återinvestering av erhållna kon- tantsäkerheter relaterade till värdepappersutlåning. Då tabellen endast visar exponering mot kreditrisk kan den ej avläsas mot balansräkningen.

2) Inkluderar även värdepapper utan rating.

Fondens likviditetsrisk begränsas bland annat genom kravet i AP-fondslagen avse- ende att AP-fonderna måste hålla minst 30 procent av fondkapitalet i räntebärande fordringar med låg kredit- och likviditetsrisk. Under 2015 har fondens andel i snitt legat på 32,7 (34,9) procent.

årsredovisning 2015 | 55

151

Skr. 2015/16:130

Bilaga 5

Tredje Ap-FONdeN | NOTER

NOT 21 Finansiellatillgångarochskuldersomnettasibalansräkningenellerlyderunderkvittningsavtal

				2015-12-31
				Kvittning
				avfinansiella
		Nettadebeloppi	Nettobalansi	instrument	Mottagna	Nettobelopp		Summai
Tillgångar,mkr	Bruttobelopp	balansräkningen	balansräkningen	enligtavtal	säkerheter	efterkvittning	Övrigt1	balansräkningen
Derivat	4893		4893	2483	1111	1299	567	5460
Tillgångsrepor	1388		1388	1251		137	9990	11378
Ejlikvideradeaffärer							188	188
Summa	6 281	0	6 281	3 734	1 111	1 436	10 745	17 026
				Kvittning
				avfinansiella				Summai
Skulder, mkr		Nettadebeloppi	Nettobalansi	instrument	Ställda	Nettobelopp
	Bruttobelopp	balansräkningen	balansräkningen	enligtavtal	säkerheter	efterkvittning	Övrigt1	balansräkningen
Derivat	2657		2657	2483	92	83	413	3071
Skuldrepor	1251		1251	1251	5	0		1251
Ejlikvideradeaffärer							203	203
Summa	3 909	0	3 909	3 734	96	83	616	4 524

1)Övrigainstrumentibalansräkningensomintelyderunderavtalsomtillåterkvittning.

				2014-12-31
				Kvittning
				avfinansiella
		Nettadebeloppi	Nettobalansi	instrument	Mottagna	Nettobelopp		Summai
Tillgångar,mkr	Bruttobelopp	balansräkningen	balansräkningen	enligtavtal	säkerheter	efterkvittning	Övrigt1	balansräkningen
Derivat	3217		3217	3171		46	645	3862
Tillgångsrepor	612		612	612	4	0	10052	10664
Ejlikvideradeaffärer							247	247
Summa	3 829	0	3 829	3 783	4	46	10 943	14 773
				Kvittning
				avfinansiella				Summai
Skulder, mkr		Nettadebeloppi	Nettobalansi	instrument	Ställda	Nettobelopp
	Bruttobelopp	balansräkningen	balansräkningen	enligtavtal	säkerheter	efterkvittning	Övrigt1	balansräkningen
Derivat	9845		9845	3171	817	5858	554	10398
Skuldrepor	2768		2768	612		2155		2768
Ejlikvideradeaffärer							674	674
Summa	12 612	0	12 612	3 783	817	8 013	1 228	13 840

1)Övrigainstrumentibalansräkningensomintelyderunderavtalsomtillåterkvittning.

NOT22 Närstående

SomnärståendetillAP3betraktasföretagdärAP3genomsinägarandelharett bestämmandeellerbetydandeinflytande,ellerdärAP3harnyckelpersoneriledande ställning.FöljandepersoneranställdaiAP3varrepresenteradeinärståendebolags styrelserunder2015:KerstinHessiusiVasakronanochHemsö;BengtHellströmi Hemsö,TrophiochEllevio;MårtenLindeborgiRegioochKlasÅkerbäckiRegio,Trophi ochEllevio.Samtligadessauppdragvaroavlönade.DessutomsattAP3sstyrelseordfö- randePärNuderistyrelsenförHemsömedenersättninguppgåendetill400tkrunder 2015.AP3hyrsinalokaleravVasakronanABtillmarknadsmässigavillkor.

NOT22 forts.

motpart, mkr	2015	2014
HemsöFastighetsAB
Ränteintäkter	53	210
Ägarlån	-	3000
ÅtagandeomattpåHemsöFastighetsABsbegäranköpa
företagscertifikatibolagetmedupptillettmaximalt
likvidbeloppom:	4000	4000

motpart, mkr	2015	2014	HemsöIntressenterAB
			Ränteintäkter	72	25
Vasakronan Holding AB
			Ägarlån	1470	570
Ränteintäkter	215	231

Lokalhyror	-9	-9	TrophiFastighetsAB
			Ränteintäkter	100	60
Ägarlån	3000	3000
			Ägarlån	2057	1697
ÅtagandeomattpåVasakronansbegäranköpa
			Aktieägartillskottunderåret	348	788
företagscertifikatibolagetmedupptillettvidvartid
högstasammanlagdalikvidbeloppom:	4500	4500	Ellevio AB
			Ränteintäkter	172	-
			Ägarlån	3423	-

56 | årsredovisning 2015

152

Skr. 2015/16:130

Bilaga 5

Underskrifter | Tredje Ap-FONdeN

Styrelsensochverkställandedirektörensunderskrifter

Stockholm den 16 februari 2016

Pär Nuder, ordförande

Björn Börjesson, vice ordförande

Sonat Burman-Olsson

Inga-Lill Carlberg

Peter Englund

Gunvor Engström

Lars Ernsäter

Peter Hellberg

Elisabeth Unell

Kerstin Hessius, verkställande direktör

Vår revisionsberättelse har lämnats den 16 februari 2016

Sussanne Sundvall	Peter Nilsson
Auktoriserad revisor	Auktoriserad revisor
Förordnad av regeringen	Förordnad av regeringen

årsredovisning 2015 | 57

153

Skr. 2015/16:130

Bilaga 5

Tredje Ap-FONdeN | revisionsberättelse

revisionsberättelse

förTredjeAP-fonden,organisationsnummer802014-4120

Vi har utfört en revision av årsredovis- ningen för Tredje AP-fonden för 2015. Fondens årsredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 33-57.

styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt lagen om all- männa pensionsfonder och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredo- visning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

revisorns ansvar

Vårt ansvar är att uttala oss om årsredo- visningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt Interna- tional Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standar- der kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredo- visningen inte innehåller väsentliga fel- aktigheter.

En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbe-

vis om belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsent- liga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedöm- ning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta

Sussanne Sundvall

Auktoriserad revisor

Förordnad av regeringen

58 | årsredovisning 2015

för hur fonden upprättar årsredovis- ningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektivite- ten i fondens interna kontroll. En revi- sion innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisnings- principer som har använts och av rim- ligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovis- ningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredo- visningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamål- senliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden

Enligt vår uppfattning har årsredovis- ningen upprättats i enlighet med Lag (2000:192) om allmänna pensions- fonder (AP-fonder) och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Tredje AP-fondens finansiella ställ- ning per den 31 december 2015 och av dess finansiella resultat för året enligt lagen om allmänna pensionsfonder. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att resultaträk- ningen och balansräkningen fastställes.

Rapportomandrakravenligtlagaroch författningar

Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även granskat inventeringen av de tillgångar som Tredje AP-fonden förvaltar. Vi har också granskat om

det finns någon anmärkning i övrigt mot styrelsens och verkställande

Stockholm den 16 februari 2016

direktörens förvaltning för Tredje AP-fonden för 2015.

styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räken- skapshandlingarna samt för förvalt- ningen av fondens tillgångar enligt lagen om allmänna pensionsfonder.

revisorns ansvar

Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om resultatet av vår gransk- ning och inventeringen av de tillgångar som fonden förvaltar samt om förvalt- ningen i övrigt på grundval av vår revi- sion. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.

Som underlag för vårt uttalande om inventeringen av tillgångarna har vi granskat fondens innehavsförteckning samt ett urval av underlagen för denna.

Som underlag för vårt uttalande om förvaltningen i övrigt har vi utöver vår revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhål- landen i fonden för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören har handlat i strid med lagen om allmänna pensions- fonder.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamål- senliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden

Revisionen har inte givit anledning till anmärkning beträffande inventeringen av tillgångarna eller i övrigt avseende förvaltningen.

Peter Nilsson

Auktoriserad revisor

Förordnad av regeringen

154

Skr. 2015/16:130

Bilaga 6

AP4 Årsredovisning 2015

3

Positiva resultat för samtliga förvaltningshorisonter

Med ett positivt resultat på 20,1 (40,2) miljarder kronor ökade fondkapitalet till 310,0 (294,9) miljarder kronor under 2015. Totalavkastning efter kostnader uppgick till 6,8 (15,7) procent. För sjunde året i följd överträffade den aktiva Taktiska förvaltningen jämförelseindex.

310	20
miljarder kronor i fondkapital	miljarder kronor i totalt resultat
6,8	Utmärkelser
procent i totalavkastning efter kostnader	för AP4:s miljöarbete, förvaltningsstruktur och
	rapportering

Portfolio Decarbonization Coalition (PDC)

AP4 har under året i nära samarbete med FN arbetat för att samla investerare världen över till koalitionen PDC, som arbetar för att investerare ska mäta, offentliggöra och minska sitt koldioxidavtryck. PDC överträffade de mål som sattes upp inför klimatmötet, COP21, i Paris 2015.

ÅRET I KORTHET, NYCKELTAL	2015	2014	2013	2012	2011	2010	20091
Årets resultat, mdr kr	20,1	40,2	37,0	23,4	-1,6	21,2	34,9
Utbetalat netto till pensionssystemet, mdr kr	-4,9	-5,1	-6,9	-3,8	-1,2	-4,0	-3,9
Utgående fondkapital, mdr kr	310,0	294,9	259,7	229,6	210,0	212,8	195,7
Totalavkastning efter kostnader	6,8	15,7	16,4	11,2	-0,7	10,9	21,5
Årlig totalavkastning efter kostnader, genomsnitt 5 år	9,7	10,5	11,6	3,3	1,6	3,8	4,9
Årlig totalavkastning efter kostnader, genomsnitt 10 år	6,7	7,6	7,2	7,2	4,1	3,6	-
Strategisk förvaltning, placeringshorisont 3-15 år:
Aktiv avkastning (jämfört med index)	4,8	0,7	1,2	-0,4	-	-	-
Resultatbidrag, mdr kr	14,1	1,8	2,6	-0,8	-	-	-
Taktisk förvaltning, placeringshorisont upp till tre år:
Aktiv avkastning (jämfört med index), genomsnitt 3 år	0,4	0,7	0,6	0,7	0,8	0,4	-0,1
Aktivt resultatbidrag, genomsnitt 3 år, mdr kr	0,8	1,4	1,0	1,1	1,2	0,7	-0,4
Aktiv avkastning (jämfört med index)	0,1	0,7	0,5	1,0	0,2	0,8	1,4
Resultatbidrag, mdr kr	0,2	1,4	0,9	1,8	0,3	1,3	1,9
Rörelsekostnader, i % av förvaltat kapital	0,06	0,07	0,08	0,08	0,08	0,09	0,10
Rörelse- och provisionskostnader, % av förvaltat kapital	0,11	0,11	0,11	0,10	0,10	0,10	0,11

1 2009 var den nuvarande förvaltningsorganisationen på plats, efter två år av förändringsarbete.

155

Skr. 2015/16:130

Bilaga 6

AP4 Årsredovisning 2015

73

Resultaträkning

Mkr		Not		2015	2014
RÖRELSENS INTÄKTER
Räntenetto	2		2 002		2 736
Erhållna utdelningar			5 347		4 555
Nettoresultat, noterade aktier och andelar	3		6 651		13 295
Nettoresultat, onoterade aktier och andelar	4		3 833		1 109
Nettoresultat, räntebärande tillgångar			-1 151		4 978
Nettoresultat, derivatinstrument			-781		459
Nettoresultat, valutakursförändringar			4 529		13 390
Provisionskostnader	5		-128		-101
Summa rörelsens intäkter			20 302		40 421
RÖRELSENS KOSTNADER
Personalkostnader	6		-124		-125
Övriga administrationskostnader	7		-73		-70
Summa rörelsens kostnader			-197		-195
ÅRETS RESULTAT				20 105	40 226
Balansräkning
Mkr	Not		2015-12-31		2014-12-31
TILLGÅNGAR
Aktier och andelar, noterade	8		177 367		177 065
Aktier och andelar, onoterade	9		19 822		14 696
Obligationer och andra räntebärande tillgångar	10		106 548		104 030
Derivatinstrument	11		3 296		4 135
Likvida medel			3 739		3 892
Övriga tillgångar	12		894		252
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	13		1 431		1 605
SUMMA TILLGÅNGAR			313 097		305 675
SKULDER OCH FONDKAPITAL
Skulder
Derivatinstrument	11		1 888		10 166
Övriga skulder	14		974		566
Förutbetalda intäkter och upplupna kostnader	15		220		89
Summa skulder			3 082		10 821
Fondkapital	16
Ingående fondkapital			294 854		259 748
Nettoutbetalningar till pensionssystemet			-4 944		-5 120
Årets resultat			20 105		40 226
Summa fondkapital			310 015		294 854
SUMMA SKULDER OCH FONDKAPITAL			313 097		305 675
Ställda panter, ansvarsförbindelser och åtaganden	17

156

74	AP4 Årsredovisning 2015

Noter till resultat- och balansräkning

Fjärde AP-fonden, organisationsnummer 802005-1952, är en av buffertfonderna inom det svenska pensionssystemet med säte i Stockholm. Årsredovisning för räkenskapsåret 2015 har godkänts av styrelsen den 17 februari 2016. Resultaträkning och balansräkning ska fastställas av regeringen.

Not 1. Redovisnings- och värderingsprinciper

Enligt lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder ska årsredovisningen upprättas med tillämpning av god redovisningssed, varvid de tillgångar som fondmedlen placerats i ska upptas till marknadsvärdet. Med denna utgångspunkt har Första till Fjärde AP- fonderna utarbetat gemensamma redovisnings- och värderingsprinciper vilka har tillämpats och sammanfattas nedan.

Fondernas redovisnings- och värderingsprinciper anpassas successivt till den internationella redovisningsstandarden, IFRS. Eftersom IFRS är under omfattande omarbetning, har anpassningen hittills inriktats mot informationskrav enligt IFRS 7 och IFRS 13. En fullständig anpassning till IFRS skulle inte väsentligt påverka redovisat resultat och kapital. AP4 uppfyller kravet på ett investmentföretag enligt IFRS 10. Mot nu gällande IFRS är enda större skillnaden att kassaflödesanalys inte upprättas.

Affärsdagsredovisning

Transaktioner i värdepapper och derivatinstrument på penning- och obligationsmarknaden, aktiemarknaden och valutamarknaden redovisas i balansräkningen per affärsdagen, det vill säga vid den tidpunkt då de väsentliga rättigheterna och därmed riskerna övergår mellan parterna. Fordran på eller skulden till motparten mellan affärsdag och likviddag redovisas under övriga tillgångar respektive övriga skulder. Övriga transaktioner, framför allt transaktioner avseende onoterade aktier, redovisas i balansräkningen per likviddagen, vilket överensstämmer med marknadspraxis.

Nettoredovisning

Finansiella tillgångar och skulder nettoredovisas i balansräkningen när det finns en legal rättighet att nettoredovisa transaktioner och det finns en avsikt att erlägga likvid netto eller realisera tillgången och erlägga likvid för skulden samtidigt.

Omräkning av utländsk valuta

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till svenska kronor med den valutakurs som gäller på transaktionsdagen. På balansdagen räknas tillgångar och skulder i utländsk valuta om till svenska kronor till balansdagens valutakurser. Värdeförändringar på tillgångar och skulder i utländsk valuta uppdelas i en del som är hänförlig till värdeförändringen av tillgången eller skulden i lokal valuta och en del som är orsakad av valutakursförändringen. Valutakursresultat som uppstår vid förändring av valutakurs redovisas i resultaträkningen på raden Nettoresultat, valutakursförändringar.

Aktier i dotterföretag/intresseföretag

Enligt lagen om allmänna pensionsfonder upptas aktier i dotterföretag/intresseföretag till verkligt värde. Verkligt värde bestäms enligt samma metoder som tillämpas för onoterade aktier och andelar. Krav på att upprätta koncernredovisning föreligger inte.

Värdering av finansiella instrument

Fondens samtliga placeringar värderas till verkligt värde varvid såväl realiserade som orealiserade värdeförändringar redovisas i

Skr. 2015/16:130

Bilaga 6

resultaträkningen. I raderna Nettoresultat per tillgångsslag ingår således såväl realiserade som orealiserade resultat. I de fall hänvisning nedan sker till vald indexleverantör, se ordlistan i årsredovisningen för information kring aktuella index. Nedan beskrivs hur verkligt värde fastställs för fondens olika placeringar.

Noterade aktier och andelar

För aktier och andelar, som är upptagna till handel vid en reglerad marknad eller handelsplattform, bestäms verkligt värde utifrån balansdagens officiella marknadsnotering enligt fondens valda indexleverantör, oftast genomsnittskurs. Innehav som inte ingår i index värderas till noterade priser observerbara i en aktiv marknad. Erlagda courtagekostnader resultatförs under nettoresultat noterade aktier.

Onoterade aktier och andelar

För aktier och andelar som inte är upptagna till handel vid en reglerad marknad eller handelsplattform, bestäms verkligt värde baserat på värdering erhållen från motparten eller annan extern part. Värderingen uppdateras då ny värdering erhållits och justeras för eventuella kassaflöden fram till bokslutstillfället. I de fall fonden på goda grunder bedömer att värderingen är felaktig sker en justering av erhållen värdering.

Värderingen avseende onoterade andelar följer IPEV:s (International Private Equity and Venture Capital Valuation Guidelines) principer eller likvärdiga värderingsprinciper och ska i första hand vara baserat på transaktioner med tredje part, men även andra värderingsmetoder kan användas.

Värdering avseende onoterade fastighetsaktier baseras på en värdering enligt substansvärdemetoden i den mån aktien inte varit föremål för transaktioner på en andrahandsmarknad. En metodutveckling för värdering av innehav i onoterade fastighetsföretag skedde 2013 i syfte att säkerställa värdering till verkligt värde. Från och med 2013 värderas uppskjutna skatteskulder till ett värde som används vid fastighetstransaktioner vilket skiljer sig mot den värdering som sker i redovisningen hos fastighetsföretagen.

Obligationer och andra räntebärande tillgångar

För obligationer och andra räntebärande tillgångar bestäms verkligt värde utifrån balansdagens officiella marknadsnotering (oftast köpkurs) enligt fondens valda indexleverantör. Innehav som inte ingår i index värderas till noterade priser observerbara i en aktiv marknad. I de fall instrumenten inte handlas på en aktiv marknad och tillförlitliga marknadspriser inte finns att tillgå värderas instrumentet med hjälp av allmänt vedertagna värderingsmodeller som innebär att kassaflöden diskonteras till relevant värderingskurva.

Som ränteintäkt redovisas ränta beräknad enligt effektivräntemetoden baserat på upplupet anskaffningsvärde. Det upplupna anskaffningsvärdet är det diskonterade nuvärdet av framtida betalningar, där diskonteringsräntan utgörs av den effektiva räntan vid anskaffningstidpunkten. Detta innebär att förvärvade över- och undervärden periodiseras under återstående löptid eller till nästa räntejusteringstillfälle och ingår i redovisad ränteintäkt. Värdeförändringar till följd av ränteförändringar redovisas under nettoresultatet för räntebärande tillgångar, medan värdeförändringar till följd av valutakursförändringar redovisas under nettoresultat valutakursförändringar.

157

Skr. 2015/16:130

Bilaga 6

Derivatinstrument

För derivatinstrument bestäms verkligt värde baserat på noteringar vid årets slut. I de fall instrumenten inte handlas på en aktiv marknad och tillförlitliga marknadspriser inte finns att tillgå, värderas instrumentet med hjälp av allmänt vedertagna värderingsmodeller där indata utgörs av observerbara marknadsdata.

Derivatkontrakt med positivt verkligt värde per balansdagen redovisas som tillgångar medan kontrakt med negativt verkligt värde redovisas som skulder. Värdeförändringar till följd av valutakursförändringar redovisas i resultaträkningen under Nettoresultat valutakursförändringar medan övriga värdeförändringar redovisas som Nettoresultat, derivatinstrument. Skillnaden mellan terminskurs och avistakurs för valutaterminer periodiseras linjärt över terminskontraktets löptid och redovisas som ränta.

Återköpstransaktioner

Vid äkta återköpstransaktion, så kallad repa, redovisas såld tillgång fortsatt i balansräkningen och erhållen likvid redovisas som skuld. Det sålda värdepappret redovisas som ställd pant inom linjen i balansräkningen. Skillnaden mellan likvid i avistaledet och terminsledet periodiseras över löptiden och redovisas som ränta.

Värdepapperslån

Utlånade värdepapper redovisas i balansräkningen till verkligt värde medan erhållen ersättning för utlåningen redovisas som ränteintäkt i resultaträkningen. Erhållna säkerheter för utlånade värdepapper kan bestå av värdepapper och/eller kontanter. I de fall AP4 har rätt att förfoga över erhållen kontantsäkerhet redovisas denna i balansräkningen som en tillgång och en motsvarande skuld. I de fall fonden inte förfogar över säkerheten redovisas den erhållna säkerheten inte i balansräkningen utan anges separat under rubriken ”Ställda panter, ansvarsförbindelser och åtaganden”. Under denna rubrik redovisas även värdet av utlånade värdepapper, samt säkerheter för dessa.

Poster som redovisas direkt mot fondkapitalet

In- och utbetalningar som har skett mot pensionssystemet redovisas direkt mot fondkapitalet.

Provisionskostnader

Provisionskostnader redovisas i resultaträkningen som en avdragspost under rörelsens intäkter. De utgörs av externa kostnader för förvaltningstjänster, såsom depåbanksarvoden och fasta arvoden till externa förvaltare samt fasta avgifter för noterade fonder. Prestationsbaserade arvoden, som utgår när förvaltare uppnår en avkastning utöver överenskommen nivå där vinstdelning tillämpas, redovisas som avgående post under nettoresultat för aktuellt tillgångsslag i resultaträkningen.

AP4 Årsredovisning 2015

75

Förvaltararvoden för onoterade aktier och andelar, för vilka återbetalning medges före vinstdelning och där återbetalning bedöms som sannolik, redovisas som anskaffningskostnad och kommer därmed ingå i det orealiserade resultatet. I övriga fall redovisas de som provisionskostnader.

Rörelsens kostnader

Samtliga förvaltningskostnader, exklusive courtage, arvoden till externa förvaltare och depåbanksarvoden, redovisas under rörelsens kostnader. Investeringar i inventarier samt egenutvecklad och förvärvad programvara kostnadsförs i normalfallet löpande.

Skatter

AP4 är befriad från all inkomstskatt vid placeringar i Sverige. Skatt på utdelningar och kupongskatter som påföres i vissa länder nettoredovisas i resultaträkningen under respektive intäktsslag.

Fonden är från och med 2012 registrerad till mervärdesskatt och därmed skatteskyldig till mervärdesskatt för förvärv från utlandet. Fonden har inte rätt att återfå betald mervärdesskatt. Kostnadsförd mervärdesskatt inkluderas i respektive kostnadspost.

Belopp i miljoner kronor (mkr), där inget annat anges.

Not 2. Räntenetto

	2015	2014
Ränteintäkter
Obligationer och andra räntebärande tillgångar	2 441	2 514
Derivatinstrument	1 390	797
Övriga ränteintäkter	64	63
Summa ränteintäkter	3 895	3 374
Räntekostnader
Derivatinstrument	-1 893	-638
Övriga räntekostnader	0	0
Summa räntekostnader	-1 893	-638
Räntenetto	2 002	2 736
Not 3. Nettoresultat, noterade aktier och andelar
	2015	2014
Resultat noterade aktier och andelar	6 683	13 331
Avgår courtage	-32	-36
Nettoresultat, noterade aktier och andelar	6 651	13 295
Not 4. Nettoresultat, onoterade aktier och andelar
	2015	2014
Realiserat resultat	278	574
Orealiserade värdeförändringar	3 555	535
Nettoresultat, onoterade aktier och andelar	3 833	1 109
Not 5. Provisionskostnader
	2015	2014
Externa förvaltningsarvoden, noterade tillgångar	-115	-90
Externa förvaltningsarvoden, onoterade
tillgångar	0	0
Övriga provisionskostnader, inklusive
depåbanksarvoden	-13	-11
Provisionskostnader	-128	-101

158

76 AP4 Årsredovisning 2015

I provisionskostnader ingår inte prestationsbaserade arvoden. Prestationsbaserade arvoden har under året uppgått till 55 (64) mkr och reducerar nettoresultatet för respektive tillgångsslag. Externa förvaltningsarvoden för onoterade tillgångar redovisas under provisionskostnader i den mån avtalen inte medger återbetalning före vinstdelning i samband med framtida vinstgivande avyttringar. Under året har 39 (48) mkr erlagts i förvaltningsarvode avseende onoterade tillgångar. Av dessa avser 39 (48) mkr avtal som medger återbetalning av erlagda förvaltningsarvoden före vinstdelning vid avyttring. Dessa redovisas som en del av tillgångens anskaffningsvärde.

			Skr. 2015/16:130
			Bilaga 6
Not 6. Personal
	2015		2014
Antal anställda	Totalt	Kvinnor	Totalt	Kvinnor
Medelantal anställda	55	20	56	20
Antal anställda den 31
december	55	21	54	19
Antal personer i
ledningsgruppen den 31
december	7	2	5	2

	Löner och	Rörliga		Varav	Sociala
Personalkostnader i tkr, 2015	arvoden	ersättningar	Pensionskostnader	löneväxling	kostnader²	Summa
Styrelsens ordförande Monica
Caneman	117	-	-	-	37	154
Övriga styrelseledamöter¹	507	-	-	-	126	633
Verkställande direktör Mats
Andersson	3 234	-	2 200	834	1 550	6 984
Övrig ledningsgrupp
Vice verkställande direktör och
affärschef Magnus Eriksson	1 863	-	2 533	1 485	1 200	5 596
Chef Global Makroförvaltning
Bengt Lindefeldt³	2 930	-	1 285	281	1 232	5 447
Chef Aktieförvaltningen Per
Colleen³	2 199	-	843	127	895	3 937
Administrativ direktör Susan
Lindkvist	1 493	-	930	322	694	3 117
Chef Affärs- och riskkontroll Nicklas
Wikström	1 599	-	752	175	685	3 036
Chefsjurist Ulrika Malmberg Livijn	1 427	-	807	270	644	2 878
Övriga anställda	47 606	4 266	16 831	1 747	19 953	88 656
Summa	62 975	4 266	26 181	5 241	27 016	120 438
Övriga personalkostnader						3 234
Summa personalkostnader						123 672
¹ Enskilda ledamöters arvode redovisas i fondstyrningsrapporten.
² I sociala kostnader inkluderas även kostnad för löneskatt.
³ Ingår i ledningsgruppen från och med december 2015.
	Löner och	Rörliga		Varav	Sociala
Personalkostnader i tkr, 2014	arvoden	ersättningar	Pensionskostnader	löneväxling	kostnader	Summa
Styrelsens ordförande Monica
Caneman¹	117	-	-	-	37	154
Övriga styrelseledamöter²	478	-	-	-	139	617
Verkställande direktör Mats
Andersson	3 284	-	1 807	731	1 470	6 561
Övrig ledningsgrupp
Vice verkställande direktör och
affärschef Magnus Eriksson	1 744	-	2 525	1 485	1 161	5 430
Administrativ direktör Susan
Lindkvist	1 541	-	870	261	695	3 106
Chef Affärs- och riskkontroll Nicklas
Wikström	1 582	-	672	127	660	2 914
Chefsjurist Ulrika Malmberg Livijn	1 358	-	794	254	619	2 771
Övriga anställda	54 324	4 809	19 046	1 754	22 821	101 000
Summa	64 428	4 809	25 714	4 612	27 602	122 553
Övriga personalkostnader						3 003
Summa personalkostnader						125 557

¹ Till Monica Canemans företag har utbetalts 50 tkr avseende valberedningsarbete för fondens räkning. Posten redovisas under övriga administrationskostnader. ² Enskilda ledamöters arvode redovisas i fondstyrningsrapporten.

³ I sociala kostnader inkluderas även kostnad för löneskatt.

159

Skr. 2015/16:130

Bilaga 6

Kostnader för personalavveckling

För 2015 var kostnaden för personalavveckling 4 301 (1 787) tkr och avsåg ersättning för lön, pensionskostnader och sociala avgifter i samband med avveckling av personal.

Löner och arvoden

Styrelsearvoden fastställs av regeringen och är oförändrade mot föregående år. Styrelsen fastställer anställningsvillkoren för VD, efter beredning av ersättningsutskottet. Ersättning till VD, ledande befattningshavare och ansvarig för compliance (regelefterlevnad) utgörs av grundlön. En extern konsult gör årligen, på uppdrag av styrelsen och ersättningsutskottet, en utredning av ersättningsnivåerna för ledande befattningshavare inom fonden och styrelsen kan härigenom konstatera att AP4 följer regeringens riktlinjer för ledande befattningshavare i AP-fonderna. Läs gärna mer om ersättningar under rubriken Ersättningar på AP4 i årsredovisningen.

Rörliga ersättningar

Planen för rörlig ersättning utgör en del av fondens ersättningspolicy och fastställs årligen av styrelsen. Planen omfattar samtliga anställda med anställning över sex månader, förutom VD, ledande befattningshavare och ansvarig för compliance (regelefterlevnad). Den grundläggande principen är att rörlig ersättning ska utgå för överavkastning i förhållande till jämförelse- och referensindex, under förutsättning att fonden visar positivt resultat för räkenskapsåret. Maximalt utfall för helårsanställd utgör två månadslöner. För 2015 har 4 266 (4 809) tkr kostnadsförts avseende rörlig ersättning, exklusive sociala avgifter.

Pensioner och liknande förmåner

VD:s anställningsavtal innehåller särskilda bestämmelser om pensionsförmåner och avgångsvederlag. Avtalet innebär pensionsrätt vid 65 år, med en pensionsavsättning på 30 (30) procent av lönen. För VD gäller en ömsesidig uppsägningstid om 6 månader. Vid uppsägning som är påkallad av fonden har VD dessutom rätt till avgångsvederlag motsvarande 18 månadslöner. Avgångsvederlaget utbetalas månadsvis och avräknas mot annan inkomst av lön, uppdrag eller egen verksamhet. För vVD gäller enligt anställningsavtalet en ömsesidig uppsägningstid om 6 månader. Vid uppsägning som är påkallad av fonden har vVD dessutom rätt till avgångsvederlag motsvarande 12 månadslöner. Avgångsvederlaget utbetalas månadsvis och avräknas mot annan inkomst av lön, uppdrag eller egen verksamhet. vVD har pensionsrätt enligt fondens pensionspolicy.

Övriga i ledningsgruppen samt övriga anställda har individuella anställningsavtal där uppsägningstiden är enligt gällande kollektivavtal mellan BAO och SACO. Pensionsrätten är antingen förmånsbestämd enligt gällande kollektivavtal mellan BAO och SACO eller premiebestämd enligt fondens pensionspolicy som innebär en pensionspremie om 30 procent på lönedelar över 7,5 inkomstbasbelopp.

Alla anställda har rätt att göra löneväxling av bruttolön mot pensionspremie. Pensionspremieinbetalningen uppräknas då med 5,8 procent som motsvarar skillnaden mellan fondens kostnad för löneskatt och sociala avgifter. Förfarandet är kostnadsneutralt för fonden.

Samtliga anställda har en sjukvårdsförsäkring. VD och anställda före 1 januari 2007 har förutom ersättning enligt kollektivavtalet en sjuklöneförsäkring som innebär att vid sjukdom längre än 3 månader

AP4 Årsredovisning 2015

77

utgår ersättningen med 90 procent på lönedelar under 20 basbelopp och 80 procent på lönedelar över 20 basbelopp. Maxbeloppet är 40 basbelopp. Det utbetalda beloppet minskas med vad som utbetalas från Försäkringskassan, SPP och eventuella andra försäkringar.

Övriga förmåner

Alla anställda har möjlighet att teckna förmånsbeskattade grupplivförsäkringar. Fonden har också fyra parkeringsplatser som de anställda kan använda och som de då förmånsbeskattas för. Förmånsvärdet av förmånerna ovan uppgick 2015 totalt till 193 (170) tkr.

Not 7. Övriga administrationskostnader

	2015	2014
Lokalkostnader	12	12
Informations- och IT-kostnader	43	41
Köpta tjänster	7	9
Övriga administrationskostnader	11	8
Summa övriga administrationskostnader	73	70
I posten köpta tjänster ingår ersättning till
revisionsbolaget med:
Revisionsuppdrag, PwC	0,8	0
Revisionsuppdrag, Ernst & Young	-0,2	0,9
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget,
PwC	0,2	0
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget,
Ernst & Young	-0,1	0,2
Summa ersättning till revisionsbolag	0,7	1,1

Not 8. Aktier och andelar, noterade
	2015-12-31 2014-12-31
	Verkligt	Verkligt
	värde	värde
Svenska aktier	57 182	54 619
Utländska aktier	83 386	87 450
Andelar i svenska fonder	4 761	3 925
Andelar i utländska fonder	32 038	31 071
Summa aktier och andelar, noterade	177 367	177 065

Omfattningen av utlåning av värdepapper samt erhållna säkerheter för dessa framgår av not 17.

Fullständig aktiespecifikation återfinns på www.ap4.se.

160

								Skr. 2015/16:130
								Bilaga 6
78		AP4 Årsredovisning 2015
	Not 8. Forts aktier och andelar, noterade
		Fem största innehaven i svenska respektive utländska aktier, 2015-12-31
				Antal		Verkligt			Ägarandel i %
				aktier		värde		kapital		röster
		Svenska aktier:
		Hennes & Mauritz	15 317 233		4 627		0,9%		0,4%
		Nordea	32 334 195		3 017		0,8%		0,8%
		Atlas Copco	14 060 067		2 831		1,1%		0,8%
		SEB	23 171 354		2 072		1,1%		1,1%
		Volvo	24 637 626		1 969		1,2%		1,8%
		Utländska aktier:
		Apple	1 609 214		1 428
		Alphabet (f.d. Google)	169 480		1 097
		Microsoft	2 105 402		985
		Exxon Mobil Corp.	1 172 953		771
		General Electric	2 656 850		698
		Fem största innehaven i svenska respektive utländska aktier, 2014-12-31
				Antal		Verkligt		Ägarandel i %
				aktier		värde		kapital		röster
		Svenska aktier:
		Hennes & Mauritz	15 498 436		5 046		0,9%		0,5%
		Nordea	43 505 395		3 955		1,1%		1,1%
		Atlas Copco	14 720 513		3 091		1,2%		1,0%
		SEB	22 312 271		2 221		1,0%		1,0%
		Investor	7 599 295		2 154		1,0%		1,0%
		Utländska aktier:
		Apple	1 907 642		1 648
		Exxon Mobil Corp.	1 359 097		984
		Microsoft	2 464 285		896
		Google	181 831		752
		Johnson & Johnson	898 642		736

Not 9. Aktier och andelar, onoterade

		2015-12-31	2014-12-31
		Verkligt värde	Verkligt värde
Aktier i svenska intresseföretag	14 253		9 413
Aktier i utländska intresseföretag	802		579
Aktier & andelar i övriga svenska onoterade företag	1 814		1 747
Aktier & andelar i övriga utländska onoterade företag	2 953		2 956
Summa aktier och andelar, onoterade		19 822	14 696

161

Skr. 2015/16:130

Bilaga 6

								AP4 Årsredovisning 2015					79
Not 9. Forts aktier och andelar, onoterade
	Organisations-		Antal		Ägarandel i %		Verkligt			Eget
Aktier i intresseföretag, 2015-12-31	nummer	Säte	aktier		kapital	röster	värde		kapital			Resultat
Aktier i svenska intresseföretag:
Vasakronan Holding AB	556650-4196	Stockholm	1 000 000		25	25	8 982		29 245			10 120
Rikshem Intressenter AB	556806-2466	Stockholm	250		50	50	5 271		9 802			1 887
Rikshem Intressenter Holding AB	556924-0715	Stockholm	50		100	100	0
Summa aktier i svenska intresseföretag							14 253
Aktier i utländska intresseföretag:
ASE Holdings S.à.r.l.		Luxemburg	1 609 214		38	33	447		Ej publikt			Ej publikt
ASE Holdings II S.à.r.l.		Luxemburg	1 200 001		45	33	355		Ej publikt			Ej publikt
Summa aktier i utländska intresseföretag							802
		Organisations-					Ägarandel i %				Anskaffnings-
Övriga innehav, 2015-12-31			nummer		Säte	kapital			röster			värde
Fem största innehaven i övriga aktier & andelar, svenska onoterade företag¹
PCP Debenture IIB		556805-6310			Stockholm		48		-			506
Areim Investment 3-1 AB		559035-6035			Stockholm		17		4			300
Areim Fastigheter 3 AB		559035-9161			Stockholm		5		3			193
HealthCap Annex Fund I-II KB		969690-2049			Stockholm		20		20			174
Areim Property Holding 5 AB		556963-0261			Stockholm		33		6			140
Fem största innehaven i övriga aktier & andelar, utländska onoterade företag¹
EQT V (No. 1) L.P.					Guernsey		2					354
EQT Mid-Market Credit SV S.A					Luxemburg		36					261
Private Equity Multi-Strategy (AP) Offshore L.P.					Caymanöarna		95					246
EQT Infrastructure II (No.1) Feeder L.P.				Storbritannien			3					246
Keyhaven Growth Partners L.P				Storbritannien			29					159

1) Avser AP4:s innehav i kommanditbolagsstrukturer och andra liknande strukturer där AP4 inte har ett väsentligt inflytande.

	Organisations-		Antal	Ägarandel i %		Verkligt	Eget
Aktier i intresseföretag, 2014-12-31	nummer	Säte	aktier	kapital	röster	värde	kapital	Resultat
Aktier i svenska intresseföretag:
Vasakronan Holding AB	556650-4196	Stockholm	1 000 000	25	25	6 949	23 094	1 797
Rikshem Intressenter AB	556806-2466	Stockholm	250	50	50	2 464	4 594	948
Rikshem Intressenter Holding AB	556924-0715	Stockholm	50	100	100	0	0	0
Summa aktier i svenska intresseföretag						9 413
Aktier i utländska intresseföretag:
ASE Holdings S.à.r.l.		Luxemburg	1 609 214	38	33	436	Ej publikt	Ej publikt
ASE Holdings II S.à.r.l.		Luxemburg	1 059 085 500	45	33	143	Ej publikt	Ej publikt
Summa aktier i utländska intresseföretag						579

162

						Skr. 2015/16:130
						Bilaga 6
80	AP4 Årsredovisning 2015
	Övriga innehav, 2014-12-31	Organisations-			Ägarandel i %		Anskaffnings-
		nummer	Säte		kapital	röster	värde
	Fem största innehaven i övriga aktier & andelar, svenska onoterade företag¹
	PCP Debenture IIB	556805-6310	Stockholm	48		-	774
	PCP Debenture III	556926-8021	Stockholm	21		-	380
	HealthCap Annex Fund I-II KB	969690-2049	Stockholm	20		20	202
	Areim Property Holding 5 AB	556963-0261	Stockholm	33		6	140
	Priveq Investment Fund III KB	969704-1524	Stockholm	31		31	128
	Fem största innehaven i övriga aktier & andelar, utländska onoterade företag¹
	EQT V (No. 1) L.P.		Guernsey	2			357
	EQT IV (No. 1) L.P.		Guernsey	4			319
	Private Equity Multi-Strategy (AP) Offshore L.P.		Caymanöarna	95			275
	EQT Infrastructure (No. 1) L.P.		Guernsey	3			217
	Vintage V Offshore L.P.		Caymanöarna	1			151

¹ Avser AP4:s innehav i kommanditbolagsstrukturer och andra liknande strukturer där AP4 inte har ett väsentligt inflytande.

Fullständig aktiespecifikation återfinns på www.ap4.se.

Not 10. Obligationer och andra räntebärande tillgångar

	2015-12-31	2014-12-31
	Verkligt värde	Verkligt värde
Fördelning per emittentkategori
Svenska staten	10 068	11 412
Svenska kommuner	75	0
Svenska bostadsinstitut	19 714	22 290
Övriga svenska finansiella företag	7 274	9 606
Svenska icke-finansiella företag	3 244	5 353
Utländska stater	43 223	17 798
Övriga utländska emittenter	22 950	37 571
Summa räntebärande tillgångar	106 548	104 030
Fördelning per instrumenttyp
Realränteobligationer	0	169
Övriga obligationer	100 312	95 433
Statsskuldväxlar	0	0
Förlagslån	2 500	3 281
Onoterade reverslån	3 058	3 000
Onoterade aktieägarlån	678	2 146
Summa räntebärande tillgångar	106 548	104 030

Omfattningen av utlåning av värdepapper samt erhållna säkerheter för dessa framgår av not 17.

163

Skr. 2015/16:130

Bilaga 6

					AP4 Årsredovisning 2015		81
Not 11. Derivatinstrument
			2015-12-31		2014-12-31
		Verkligt värde			Verkligt värde
		Positivt		Negativt	Positivt	Negativt
Aktierelaterade instrument:
Optioner, innehavda	-		-		-	-
Optioner, utställda	-		-		-	-
Terminer	-		-		-	-
Summa aktierelaterade instrument	-		-		-	-
varav clearat	-		-		-	-
Ränterelaterade instrument:
FRA / Terminer	-		-		-	-
Swappar	181		101		136	287
Summa ränterelaterade instrument	181		101		136	287
varav clearat	-		-		-	-
Valutarelaterade instrument:
Optioner	949		890		3 487	3 298
Terminer	2 159		724		512	6 470
Swappar	7		173		-	110
Summa valutarelaterade instrument	3 115		1 787		3 999	9 879
varav clearat	-		-		-	-
Summa derivatinstrument		3 296		1 888	4 135	10 166
varav clearat	-		-		-	-

Angående derivatinstrumentens användningsområden och riskhantering, se not 20 Risker.

164

82	AP4 Årsredovisning 2015

Löptidsanalys

Merparten av fondens derivat har en löptid kortare än ett år. Endast ett antal valutaoptioner, cross currency basis swappar, credit default swaps och valutaterminer har en längre löptid och av dessa är det 32 (22) kontrakt som har ett negativt verkligt värde. Dessa redovisas i tabellerna nedan.

Utställda valutaoptioner, 2015-12-31

	Tid till	Verkligt
Valutapar	förfall (år)	värde (mkr)
USD/SEK	1,7	-30
USD/SEK	1,7	-28
USD/SEK	1,7	-17
USD/SEK	1,7	-16
USD/SEK	1,7	-9
USD/SEK	1,7	-5
USD/BRL	1,8	0
USD/BRL	1,7	0
Summa		-107
Cross Currency Basis Swaps 2015-12-31
	Tid till	Verkligt
Valutapar	förfall (år)	värde (mkr)
USD/SEK	1,5	-149
Summa		-149
Credit Default Swaps, 2015-12-31
	Tid till	Verkligt
Valutapar	förfall (år)	värde (mkr)
CDS INDEX	3,0	-22
CDS INDEX	5,0	-16
CDS INDEX	5,0	-13
CDS INDEX	5,0	-11
CDS INDEX	5,0	-5
CDS INDEX	5,0	-5
CDS INDEX	5,0	-5
CDS INDEX	5,0	-5
CDS SINGLE	3,8	-3
CDS SINGLE	1,2	-3
CDS INDEX	5,0	-3
CDS INDEX	7,1	-2
CDS SINGLE	4,5	-2
CDS SINGLE	5,0	-2
CDS SINGLE	1,5	-2
CDS SINGLE	1,2	-1
CDS SINGLE	3,5	-1
CDS SINGLE	1,5	-1
CDS SINGLE	2,5	0
Summa		-104
Valutaterminer 2015-12-31
	Tid till	Verkligt
Valutapar	förfall (år)	värde (mkr)
GBP/SEK	1,2	-5
EUR/SEK	1,3	-1
EUR/SEK	1,5	-1
EUR/SEK	1,2	-1
Summa		-9

	Skr. 2015/16:130
	Bilaga 6
Utställda valutaoptioner 2014-12-31
		Verkligt
	Tid till	värde
Valutapar	förfall (år)	(mkr)
USD/JPY	1,7	-128
USD/JPY	1,3	-84
USD/JPY	1,3	-84
USD/JPY	1,7	-60
USD/JPY	1,3	-34
USD/JPY	1,3	-34
EUR/USD	2,0	-16
EUR/USD	2,0	-16
EUR/USD	2,0	-16
Summa		-471
Cross Currency Basis Swap 2014-12-31
	Tid till	Verkligt
	förfall	värde
Valutapar	(år)	(mkr)
USD/SEK	2,5	-97
USD/EUR	1,7	-13
Summa		-110
Credit Default Swaps 2014-12-31
		Verkligt
	Tid till	värde
Valutapar	förfall (år)	(mkr)
CDS ITRAX	5,0	-88
CDS ITRAX	5,0	-88
CDS ITRAX	5,0	-88
CDS Single	4,7	-4
CDS Single	2,2	-3
CDS Single	4,3	-2
CDS Single	4,0	-2
CDS Single	5,0	-2
CDS Single	4,8	-2
CDS Single	2,5	-2
CDS Single	2,2	-2
Summa		-284

165

Skr. 2015/16:130

Bilaga 6

Not 12. Övriga tillgångar

2015-12-31 2014-12-31

Ej likviderade fordringar	893	250
Övriga tillgångar	1	2
Summa övriga tillgångar	894	252
Not 13. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
	2015-12-31	2014-12-31
Upplupna ränteintäkter	1 239	1 427
Upplupna utdelningar och restitutioner	184	170
Övriga förutbetalda kostnader och
upplupna intäkter	8	8
Summa förutbetalda kostnader och
upplupna intäkter	1 431	1 605
Not 14. Övriga skulder
	2015-12-31	2014-12-31
Leverantörsskulder	6	12
Ej likviderade skulder	962	546
Övriga skulder	6	8
Summa övriga skulder	974	566
Not 15. Förutbetalda intäkter och upplupna kostnader
	2015-12-31	2014-12-31
Upplupna räntekostnader	197	62
Upplupna personalkostnader	13	14
Upplupna externa förvaltningsarvoden	7	9
Övriga upplupna kostnader	3	4
Summa förutbetalda intäkter och
upplupna kostnader	220	89
Not 16. Fondkapital
	2015-12-31	2014-12-31
Ingående fondkapital	294 854	259 748
Nettobetalningar mot
pensionssystemet:
Inbetalda pensionsavgifter	61 373	58 880
Utbetalda pensionsmedel till
Pensionsmyndigheten	-66 141	-63 775
Överflyttning av pensionsrätter till EG	-3	-2
Reglering av pensionsrätt	2	1
Administrationsersättning till
Pensionsmyndigheten	-176	-224
Summa nettoutbetalningar till
pensionssystemet	-4 944	-5 120
Årets resultat	20 105	40 226
Utgående fondkapital	310 015	294 854

AP4 Årsredovisning 2015			83
Not 17. Ställda panter, ansvarsförbindelser och åtaganden
	2015-12-31	2014-12-31
Övriga ställda panter och jämförliga säkerheter:
Utlånade värdepapper mot erhållen säkerhet i form
av värdepapper¹	20 062	16 252
Ställda säkerheter avseende börsclearade
derivatavtal	1 427	1 640
Ställda säkerheter avseende OTC-derivatavtal²	126	5 755
Åtaganden:
Investeringsåtaganden om framtida betalningar för
alternativa och strategiska investeringar	6 457	5 932
Teckningsåtagande, se not 18	8 000	8 000

1 Erhållna säkerheter för utlånade värdepapper uppgår till 20 802 (16 899) mkr.

2 Erhållna säkerheter avseende OTC-derivatavtal uppgår till 1 252 (22) mkr.

Not 18. Närstående

Syftet med noten är att upplysa om hur AP4:s resultat och ställning har påverkats av transaktioner med och utestående mellanhavanden, inklusive åtaganden, med närstående i enlighet med definitioner i IAS 24.

Som närstående till Fjärde AP-fonden betraktas samtliga intresseföretag, se även not 9.

	2015-12-31	2014-12-31
Vasakronan Holding AB
Ränteintäkter	215	233
Hyreskostnader¹	11	11
Ägarlån	3 000	3 000
Åtagande²	4 500	4 500
Rikshem Intressenter AB
Ränteintäkter	125	105
Aktieägartillskott under
året	1 661	0
Ägarlån	0	1 569
Åtagande²	3 500	3 500
ASE Holdings S.à.r.l.
Ränteintäkter	30	27
Ägarlån	249	244
ASE Holdings II S.à.r.l.
Ränteintäkter	21	2
Aktieägartillskott under
året	66	124
Ägarlån	293	194

¹ AP4 hyr sina lokaler från Vasakronan AB till marknadsmässiga villkor.

² AP4 har åtagit sig att på Vasakronans respektive Rikshems begäran köpa företagscertifikat i bolaget med upp till vid var tid högsta sammanlagda likvidbelopp om här angivet belopp.

Avseende löner och ersättningar till styrelse och ledande befattningshavare, se not 6.

166

					Skr. 2015/16:130
					Bilaga 6
84	AP4 Årsredovisning 2015
		Not 19. Finansiella instrument, pris- och värderingshierarki
			2015-12-31	2015-12-31	2015-12-31	2015-12-31
		Verkligt värde, Mkr	Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3	Totalt
		Finansiella tillgångar
		Aktier och andelar, noterade	139 682	35 308	2 377	177 367
		Aktier och andelar, onoterade	-	-	19 822	19 822
		Obligationer och andra
		räntebärande tillgångar	102 512	144	3 892	106 548
		Derivatinstrument	0	3 296	0	3 296
		Summa finansiella tillgångar	242 195	38 749	26 090	307 034
		Finansiella skulder
		Derivatinstrument	0	-1 888	0	-1 888
		Summa finansiella skulder	0	-1 888	0	-1 888
		Netto finansiella tillgångar och
		skulder	242 195	36 861	26 090	305 146
			2014-12-31	2014-12-31	2014-12-31	2014-12-31
		Verkligt värde, Mkr	Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3	Totalt
		Finansiella tillgångar
		Aktier och andelar, noterade	141 892	33 896	1 278	177 065
		Aktier och andelar, onoterade	-	-	14 696	14 696
		Obligationer och andra
		räntebärande tillgångar	98 375	160	5 495	104 030
		Derivatinstrument	0	4 135	0	4 135
		Summa finansiella tillgångar	240 266	38 191	21 469	299 926
		Finansiella skulder
		Derivatinstrument	0	-10 166	0	-10 166
		Summa finansiella skulder	0	-10 166	0	-10 166
		Netto finansiella tillgångar och
		skulder	240 266	28 025	21 469	289 760

1 Totalbeloppen skiljer sig från balansräkningen då tabellen inte inkluderar upplupen ränta och kassamedel.

Nivå 1. Instrument med publicerade prisnoteringar

Finansiella instrument som handlas på en aktiv marknad. Marknaden bedöms aktiv om det finns noterade priser som regelbundet uppdateras med högre frekvens än en gång per vecka och om dessa priser används okorrigerat för avslut på marknaden. Här återfinns knappt 80 procent av fondens placeringstillgångar.

Nivå 2. Värderingstekniker baserade på observerbara marknadsdata

Finansiella instrument som handlas på en marknad som inte bedöms aktiv men där det finns noterade priser som används okorrigerat för avslut, eller observerbar indata som regelbundet uppdateras för indirekt värdering med allmänt vedertagna modeller. I denna kategori återfinns hos AP4 främst marknadsnoterade aktiefonder som inte bedöms aktiva men där det finns observerbar indata som regelbundet uppdateras för indirekt värdering samt OTC-derivat såsom valutaterminer och ränteswappar, men även ränteinstrument och fonder, innehållande ränterelaterade instrument, med låg likviditet. OTC-derivat värderas med hjälp av diskonteringskurvor som indirekt baseras på regelbundet uppdaterad, observerbar indata vilken interpoleras eller extrapoleras för att beräkna ej observerbara räntor. Indata till dessa räntor som används för att diskontera instrumentets framtida kassaflöden för värdering uppdateras regelbundet och är observerbar vilket dock inte gäller för räntorna. Därför klassificeras dessa instrument till nivå 2.

Nivå 3. Värderingstekniker baserade på icke observerbara marknadsdata

Finansiella instrument som värderas med ett inte oväsentligt inslag av ej observerbara data eller som i övrigt ej kan klassificeras till nivå 1 eller 2. Här återfinns i huvudsak onoterade aktier och ägarlån i direktägda fastighetsbolag samt onoterade aktier i riskkapitalbolag. För riskkapitalbolag används främst IPEV:s principer som ramverk vilket innefattar ett flertal värderingsmetoder såsom värdering baserat på faktiska transaktioner, multipelvärdering substansvärdering och diskonterat kassaflöde.

För innehav i direktägda fastighetsbolag används främst principerna från IPD Svenskt

Fastighetsindex som ramverk där två grundmetoder är rådande. Dessa är ortsprismetod och indirekt avkastningsmetod (nuvärdesmetod).

Ortsprismetoden innebär att fastighetsinnehav jämförs med liknande objekt som sålts på öppen marknad medan indirekt avkastningsmetod innebär att framtida prognostiserade kassaflöden diskonteras.

Känslighetsanalys

Enligt IFRS ska en känslighetsanalys presenteras med hjälp av en alternativ värdering för tillgångar som återfinns under Nivå 3. Ur ett värderingstekniskt perspektiv är en alternativ värdering av dessa tillgångar förenad med stora svårigheter. Generellt kan sägas att för onoterade fastigheter är direktavkastningskravet av central vikt, men även antaganden kring faktorer som vakanser, driftskostnader, marknads- och vinsttillväxt har stor betydelse. För riskkapitalbolag är vinsttillväxt och börsens multipelvärdering av betydelse. Värderingarna i nivå 3 innehåller normalt en fördröjning som i positivt trendande marknad innebär en försiktig värdering.

En känslighetsanalys för AP4:s största fastighetsinnehav, Vasakronan, med ett verkligt värde för aktier och andelar på 9,0 mdkr, det vill säga cirka 45 procent av onoterade aktier inom nivå 3, har tagits fram av fastighetsbolaget. Enligt analysen skulle en förändring av direktavkastningskravet med +/- 0,25 procentenheter förändra värdet på aktieinnehavet i Vasakronan med cirka -1,3/+1,4 mdkr.

För värderingen av AP4:s investeringar i riskkapitalbolag under onoterade aktier, motsvarande 3,0 mdkr, görs väsentliga antaganden om värderingsmultiplar och framtida kassaflöden. Om antagandet för multipeln på EV/EBITDA ändras med +/- 5 procent skulle värderingen av dessa investeringar förändras med -/+ 380 mkr.

Vad gäller AP4:s högavkastande räntebärande tillgångar under noterade aktier baseras värderingen väsentligen på diskonteringsräntor för ränteintäkter och återbetalning av lån. En förändring av diskonteringsräntor med +/- 1 procentenhet för alla löptider skulle medföra värderingsförändringar på -/+ 82 mkr.

167

Skr. 2015/16:130

Bilaga 6

			AP4 Årsredovisning 2015	85
Förändringar i nivå 3
	Aktier och andelar		Obligationer och andra
	onoterat	Aktier och andelar noterade	räntebärande tillgångar
Ingående balans 2015-01-01	14 696	1 278	5 495
Realiserade och orealiserade vinster (+)
eller förluster (-)
i resultaträkningen*	3 227	429	-16
Köp	3 215	995	222
Försäljning	-1 315	-325	-1 810
Utgående balans 2015-12-31	19 822	2 377	3 892
*Varav orealiserat resultat	3 133	256	-16
	Aktier och andelar		Obligationer och andra
	onoterat	Aktier och andelar noterade	räntebärande tillgångar
Ingående balans 2014-01-01	13 782	1 401	5 711
Realiserade och orealiserade vinster (+)
eller förluster (-)
i resultaträkningen*	655	208	22
Köp	1 139	338	448
Försäljning	-880	-669	-686
Utgående balans 2014-12-31	14 696	1 278	5 495
*Varav orealiserat resultat	314	117	22
Not 20. Risker		Finansiella risker
Se under rubriken Riskhantering i tre steg i årsredovisningen för
närmare beskrivning av fondens riskhantering.		De finansiella riskerna, där främst marknads-, kredit- och
Verksamhetens risker		likviditetsrisker ingår, följs upp och kontrolleras i en oberoende
		enhet, Affärs- och riskkontroll, som rapporterar direkt till VD och
Nedan följer en beskrivning av verksamhetens huvudsakliga risker		styrelse. Förvaltningens mål är att endast ta positioner som
som utgörs av finansiella och operativa risker.		förväntas generera god avkastning inom fastställda riskmandat.
Operativa risker		Därför bör de huvudsakliga risker som fonden exponerar sig mot
		bestå av transparenta finansiella risker och då främst marknads-

Med operativ risk menas "risken för förluster till följd av icke	risker där det finns goda möjligheter för riskpremier att
	prognostiseras.
ändamålsenliga eller misslyckade processer, mänskliga fel, felaktiga
system eller externa händelser". Definitionen inkluderar legal risk.

AP4:s samtliga enheter ansvarar för att i den dagliga verksamheten leva upp till de krav som ställs på god intern kontroll samt att avsätta tillräckliga resurser för detta. Detta omfattar bl.a. kontroll av efterlevnad av samtliga regelverk som gäller för fonden. Det åligger även var och en inom fondens organisation att fullgöra sina arbetsuppgifter i linje med mål och verksamhetsplaner samt inom ramen för externa och interna restriktioner.

Riskkontroll inom enheten Affärs- och Riskkontroll ansvarar för att bevaka de operativa riskerna i placeringsverksamheten samt att i övrigt säkerställa att regler avseende dessa risker efterlevs. Operativa risker utvärderas specifikt i samband med implementering av nya produkter, systemförändringar och organisationsförändringar.

AP4:s juristenhet ansvarar bland annat för legala riskaspekter i avtal och liknande.

Marknadsrisker

Marknadsrisk utgörs av risken för att värdet av ett instrument påverkas negativt på grund av variationer i aktiekurser, valuta- kurser eller marknadsräntor. Då fondens innehav i huvudsak består av noterade instrument med daglig prissättning på likvida marknader finns goda möjligheter att löpande mäta och rapportera marknadsrisker genom både prognostiserade och realiserade risktal. Fonden har som mål att hålla en hög andel noterade aktier och räntebärande instrument.

168

						Skr. 2015/16:130
						Bilaga 6
86	AP4 Årsredovisning 2015
	Aktieprisrisk			Valutarisk
	Med aktieprisrisk avses förväntad variation i marknadsvärdet hos			Valutarisk avser förväntad variation i valutakurser avseende
	aktier. Aktieprisrisk hanteras genom diversifiering över regioner,			tillgångar noterade i utländsk valuta. Valutarisk uppstår i samband
	länder och sektorer.			med investeringar noterade i utländsk valuta. Lagen om allmänna
				fonder begränsar den totala valutaexponeringen i fonden till
	Ränterisk			maximalt 40 procentenheter. AP4:s placeringspolicy fastställer slutlig
	Endast fondens räntebärande tillgångar ingår vid mätning av			valutaexponering för varje större valuta i normalportföljen.
	ränterisk som avser förväntad variation i marknadsvärdet på fondens
	räntebärande tillgångar orsakad av nominella ränterörelser på			Placeringstillgångarnas risk
	räntemarknaderna. Fonden hanterar ränterisk genom diversifiering
	över olika regioner och räntekurvor samt begränsning av			Ett sätt att beräkna finansiella risker är genom riskmåttet Value at
	durationsavvikelsen mellan den taktiska och strategiska			Risk (VaR). Value at Risk definieras som den maximala förlust, som
	förvaltningen.			kan uppstå med en given sannolikhet under en given tidsperiod. I
				tabellen nedan används en analytisk faktormodell för tidsperioden
				10 dagar och konfidensgraden 95 procent.
	Placeringstillgångarnas risk
		2015-12-31			2014-12-31
			Bidrag			Bidrag
		VaR, ex-ante,	volatilitet %	VaR, ex-ante,	VaR, ex-ante,	volatilitet %	VaR, ex-ante,
		Innehavs-period	12 mån	innehavsperiod	Innehavs-period	12 mån	innehavsperiod
	Förvaltningshorisonter	10 dagar	portfölj	1 dag2	10 dagar	portfölj	1 dag2
	Aktier	6 568	7,83	2 119	7 132	7,51	1 682
	Räntebärande	-100	-0,12	-31	-211	-0,22	-61
	Valuta	4	0,00	319	-333	-0,35	201
	S:a Normalportfölj	6 471	7,71	2 407	6 589	6,94	1 822
	Strategisk Förvaltning1	572	0,68	-66	390	0,41	-27
	Taktisk Förvaltning	71	0,08	-10	126	0,13	3
	Summa placeringstillgångar	7 116	8,48	2 330	7 087	7,46	1 797
	varav Passiv Förvaltning	1	0,00		-18	-0,02

¹ För vissa av fondens strategiska tillgångar saknas marknadsnoteringar av tillgångspriser med god periodicitet eller också saknas underliggande innehav till ett index. Detta försvårar möjligheten till att prognostisera riskerna för dessa tillgångar på ett tillfredsställande sätt i fondens risksystem BarraOne. Fonden har därför valt att använda alternativa noterade värdepapper som approximationer för dessa innehav. Totalt är det för 16,0 procent av de strategiska tillgångarna som approximationer används. Av detta utgör lågkoldioxidmandat 6,7 procent och som approximation används motsvarande regionala MSCI-index. Vidare utgör fastighetsinnehav 6,3 procent och som approximation används svenska noterade fastighetsaktier

² För att möjliggöra jämförelse med Första, Andra och Tredje AP-fonden har fonden även skattat VaR utifrån en endags innehavsperiod, 95 procents konfidensnivå samt en datalängd om ett år där observationerna ges lika vikt. Här har en simuleringsmetod med historisk avkastningsfördelning använts för beräkningen.

169

Skr. 2015/16:130

Bilaga 6

AP4 Årsredovisning 2015

87

Valutaexponering

Fonden valutasäkrar hela innehavet av utländska räntebärande tillgångar samt delar av det utländska aktieinnehavet med hjälp av valutaderivat. Fondens valutaexponering var vid årets utgång 27,0 (28,1) procent. I nedanstående tabell presenteras fondens valutaexponering.

Valutaexponering

2015-12-31	USD	EUR	GBP	JPY	Övriga	Summa
Aktier och andelar	72 237	19 600	8 504	9 474	9 223	119 038
Obligationer och andra räntebärande tillgångar	41 870	15 376	11 305	0	0	68 551
Derivatinstrument, exkl
valutaderivat	-845	-272	0	0	0	-1 117
Övriga fordringar och skulder,
netto	959	917	422	183	559	3 040
Valutaderivat	-60 832	-20 140	-11 168	-3 574	-9 949	-105 664
Valutaexponering, netto	53 389	15 481	9 063	6 083	-168	83 849
2014-12-31	USD	EUR	GBP	JPY	Övriga	Summa
Aktier och andelar	74 636	18 620	8 995	9 063	10 763	122 078
Obligationer och andra räntebärande tillgångar	33 629	13 536	10 432	0	0	57 598
Derivatinstrument, exkl
valutaderivat	-767	-65	0	0	0	-832
Övriga fordringar och skulder,
netto	2 118	802	195	42	527	3 683
Valutaderivat	-50 602	-21 708	-10 532	-3 186	-13 600	-99 628
Valutaexponering, netto	59 014	11 186	9 089	5 918	-2 309	82 898

Kreditrisker

Med kreditrisk avses risken att en emittent eller motpart inte kan fullgöra sina betalningsförpliktelser. Kreditexponering avser det värde som, genom avtal med motpart eller emittent, är utsatt för kreditrisk, d v s kreditexponering omfattar både emittent- och motpartsexponering. Den totala kreditrisken begränsas genom val av ränteindex i normalportföljen och limiter per ratingkategori. Kreditrisk per emittentgrupp/emittent begränsas av limiter vilka omfattar både emittent- och motpartsrisk.

Kreditrisker

VD godkänner samtliga motparter med vilka fonden kan göra affärer (avseende både standardiserade och icke-standardiserade instrument). Vidare fastslås att vid handel med OTC-derivat ska ISDA och CSA finnas med samtliga större motparter.

		Obligationer 2)	Icke standardiserade derivat
Ratingklasser, 2015-12-31		exponering	Verkligt värde2	Pant/säkerhet	Resterande risk
AAA	50 199		4
AA	40 054		318	-375	-56
A	5 143		739	-863	-124
BBB	8 260		175	-186	-11
Saknar rating 1)	3 773
Summa kreditriskexponering		107 428	1 236	-1 424	-192
		Obligationer 2)	Icke standardiserade derivat
Ratingklasser, 2014-12-31		exponering	Verkligt värde2	Pant/säkerhet	Resterande risk
AAA	53 106
AA	32 422		-1 097	1 033	-63
A	7 275		-4 704	4 766	62
BBB	6 691		-224	233	9
Saknar rating 1)	5 387
Summa kreditriskexponering		104 881	-6 024	6 032	8

1 Avser förlagslån, obligationer samt aktieägarlån inom alternativa investeringar och fastigheter.

2 Verkligt värde, inklusive upplupen ränta.

170

88	AP4 Årsredovisning 2015

Likviditetsrisker

Likviditetsrisker omfattar dels likviditetsrisker som avser kassaflöden respektive likviditetsrisker i finansiella instrument.

Likviditetsrisk i ett finansiellt instrument utgörs av risken för att instrumentet inte kan säljas eller endast säljas till ett väsentlig lägre pris än det marknadsnoterade priset.

En stor del av fondens värdepapper är omedelbart belåningsbara. Eventuella förluster på valutaterminer och aktieindexterminer kan dock vara av en betydande storlek och dagliga prognoser över likviditet i SEK och valuta ska upprättas.

Fondens likviditetsrisk i finansiella instrument begränsas av placeringsuniversum samt val av referensindex för räntebärande värdepapper och noterade aktier. Illikvida finansiella instrument förekommer främst i form av tillgångar i onoterade bolag och fastigheter. Även OTC-derivat och kreditpapper kan från tid till annan vara illikvida och/eller uppvisa stora skillnader mellan köp- och säljkurser.

Skr. 2015/16:130

Bilaga 6

Likviditetsrisken kan även vara hög om det krävs stora nettoutbetalningar från skuldsidan eftersom fonden har betalningsförpliktelse mot Pensionsmyndigheten. Det är då nödvändigt att hålla en stor andel likvida instrument. I dagsläget gör fonden månatliga utbetalningar till Pensionsmyndigheten som i relation till befintligt kapital är relativt små.

Genom lagen om allmänna pensionsfonder begränsas likviditetsrisken dessutom genom att minst 30 procent av fondens totala marknadsvärde måste vara placerat i fordringsrätter med låg kredit- och likviditetsrisk.

I styrelsens regelverk begränsas likviditetsrisker genom särskilda regler för investeringar i räntebärande tillgångar och genom noggrann uppföljning av kassatillgodohavanden. Fonden investerar en stor andel av portföljen i noterade aktier och statsobligationer med god likviditet. Sammantaget bedöms likviditetsrisken i fonden som låg.

I tabellen nedan presenteras en sammanställning över fondens likviditetsrisk i enlighet med förfallostruktur. Obligationer och räntebärande instrument upptagna till verkligt värde, inklusive upplupen ränta.

Likviditetsrisk

Obligationer och andra räntebärande instrument upptagna till verkligt värde, inklusive upplupen ränta.

Förfallostruktur 2015-12-31
Löptid	< 1 år	1 < 3 år	3 < 5 år	5 < 10 år	> 10 år	Total
Nominellt stat	634	3 434	12 537	26 852	9 847	53 304
Nominellt kredit	4 042	11 703	28 256	8 066	2 058	54 124
Total	4 676	15 137	40 793	34 918	11 904	107 428
Förfallostruktur 2014-12-31
Löptid	< 1 år	1 < 3 år	3 < 5 år	5 < 10 år	> 10 år	Total
Nominellt stat	561	6 721	5 453	16 614	14 263	43 612
Nominellt kredit	1 672	23 691	27 293	6 612	2 001	61 269
Total	2 233	30 412	32 746	23 226	16 264	104 881

Samtliga skulder har en löptid understigande ett år förutom ett fåtal valutaoptioner och kreditderivat (så kallade Credit Default Swaps), se not 11. Det sammanlagda marknadsvärdet på dessa kontrakt är dock begränsat och de har därför utelämnats i ovanstående tabell.

Hantering av derivat

Fonden använder derivat inom de flesta förvaltningsmandaten. Derivaten har flera olika användningsområden och syften där de viktigaste är följande:

Valutasäkring av fondens utländska placeringar, för vilket derivat är det enda alternativet.

Effektivisering av indexförvaltningen, där derivat används för att minimera transaktionskostnader och förenkla hantering.

Effektivisering av den aktiva förvaltningen, där derivat används för att de dels minimerar transaktionskostnader och förenklar hanteringen, dels ger möjlighet att ta positioner som inte kan skapas med andra instrument (korta positioner, volatilitetspositioner med mera)

Reglering av den strategiska portföljens risk med hjälp av strategiska derivatpositioner.

Användningen av derivat begränsas både med avseende på nominellt underliggande värde och med avseende på marknadsrisk. Alla derivatpositioner och därmed sammanhängande risker ingår i den dagliga positions- och riskbevakningen.

VD godkänner samtliga motparter med vilka fonden kan göra affärer, avseende både standardiserade och icke-standardiserade instrument.

Vidare fastslås att vid handel med OTC-derivat ska ISDA, International Swaps and Derivatives Association, och CSA, Credit Support Annex, finnas med samtliga större motparter. ISDA-avtal avser ett standardavtal för att reglera handel med derivat mellan två motparter. CSA-avtal avser en bilaga till ett ISDA-avtal.

CSA-avtalet reglerar hur säkerheter ska ställas för utestående skulder i form av likvida medel eller värdepapper.

171

Skr. 2015/16:130

Bilaga 6

AP4 Årsredovisning 2015

89

Not 21. Finansiella tillgångar och skulder som nettas i balansräkningen eller lyder under nettningsavtal

				Belopp som inte nettas i balansräkningen
		Nettade
	Brutto-	belopp	Nettobelopp	Kvittning av finansiella	Erhållna	Nettobelopp		Summa
2015-12-31	belopp	i BR	i BR	instrument enligt avtal	säkerheter	efter kvittning	Övrigt¹	i BR
Tillgångar
Derivatinstrument	3 287	0	3 287	1 772	1 186	329	9	3 296
Ej likviderade fordringar	6 831	6 821	9	-	-	9	884	893
Summa	10 118	6 821	3 297	1 772	1 186	339	893	4 189
Skulder
Derivatinstrument	1 872	0	1 872	1 772	98	2	16	1 888
Ej likviderade skulder	6 833	6 821	12	-	-	12	950	962

Summa

8 705

6 821

1 884

1 772

98

14

965

2 850

				Belopp som inte nettas i balansräkningen
		Nettade
	Brutto-	belopp	Nettobelopp	Kvittning av finansiella	Erhållna	Nettobelopp		Summa
2014-12-31	belopp	i BR	i BR	instrument enligt avtal	säkerheter	efter kvittning	Övrigt¹	i BR
Tillgångar
Derivatinstrument	4 135	0	4 135	3 799	16	320	-	4 135
Ej likviderade fordringar	1 035	1 033	1	-	-	1	249	250
Summa	5 170	1 033	4 136	3 799	16	321	249	4 385
Skulder
Derivatinstrument	10 166	0	10 166	3 799	5 664	703	-	10 166
Ej likviderade skulder	1 035	1 033	2	-	-	2	544	546
Summa	11 201	1 033	10 168	3 799	5 664	705	544	10 712

¹ Övriga instrument i balansräkningen som inte lyder under avtal som tillåter kvittning.

Tabellen ovan visar finansiella tillgångar och skulder som presenteras netto i balansräkningen eller som har rättigheter förknippade med rättsligt bindande ramavtal om kvittning eller liknande avtal. Finansiella tillgångar och skulder nettoredovisas i balansräkningen när fonden har en legal rätt att netta under normala affärsförhållanden och i händelse av insolvens, och om det finns en avsikt att erlägga likvid netto eller realisera tillgången och erlägga likvid för skulden samtidigt. Finansiella tillgångar och skulder som lyder under rättsligt bindande ramavtal om kvittning eller liknande avtal som inte presenteras netto i balansräkningen är arrangemang som vanligtvis träder i laga kraft i händelse av insolvens men inte under normala affärsförhållanden eller arrangemang där fonden inte har intentionen att avveckla positionerna samtidigt.

172

Skr. 2015/16:130

Bilaga 6

90	AP4 Årsredovisning 2015

Styrelsens underskrifter

Stockholm den 17 februari 2016

Monica Caneman	Jakob Grinbaum
STYRELSEORDFÖRANDE	VICE ORDFÖRANDE

Ing-Marie Gren

Sven Hegelund

Heléne Fritzon

Stefan Lundbergh

Erica Sjölander

Maj-Charlotte Wallin

Göran Zettergren	Mats Andersson
	VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR

Vår revisionsberättelse har lämnats den 18 februari 2016

Sussanne Sundvall	Peter Nilsson
AUKTORISERAD REVISOR	AUKTORISERAD REVISOR
Förordnad av regeringen	Förordnad av regeringen

173

Skr. 2015/16:130

Bilaga 6

	AP4 Årsredovisning 2015 91
Revisionsberättelse
För Fjärde AP-fonden, org. nr 802005-1952.	Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens
	övriga delar.

Rapport om årsredovisningen

ViharutförtenrevisionavårsredovisningenförFjärdeAP-fonden för 2015. Fondensårsredovisningåterfinnsunderhuvudrubrikerna FörvaltningsberättelseochRäkenskaper,sid68-90.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret förattupprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt lagen om allmänna pensionsfonder och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Vi tillstyrker därför att resultaträkningen och balansräkningen fastställes.

Rapportomandrakravenligtlagarochandraförfattningar

Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även granskat inventeringen av de tillgångar som Fjärde AP-fonden förvaltar. Vi har också granskat om det finns någon anmärkning i övrigt mot styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Fjärde AP-fonden för 2015.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna samt för förvaltningen av fondens tillgångar enligt lagen om allmänna pensionsfonder.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredo- visningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.

Enrevisioninnefattarattgenomolikaåtgärderinhämtarevisions- bevisombeloppochannaninformationiårsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i års- redovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur fonden upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalandeom effektivitetenifondensinternakontroll.Enrevisioninnefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisnings- principer som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet medLag (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder) och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Fjärde AP-fondens finansiella ställning per den 31 december 2015 och av dess finansiella resultat för året enligt lagen om allmänna pensionsfonder.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om resultatet av vår granskning och inventering av de tillgångar som fonden förvaltar samt om förvaltningen i övrigt på grundval av vår revision. ViharutförtrevisionenenligtgodrevisionssediSverige.

Somunderlagförvårtuttalandeominventeringenavtillgångarna har vi granskat fondens innehavsförteckning samt ett urval av underlagen för denna.

Som underlag för vårt uttalande om förvaltningen i övrigt har vi utöver vår revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut,åtgärderochförhållandenifondenförattkunnabedöma omnågon styrelseledamot eller verkställande direktören har handlat i strid med lagen om allmänna pensionsfonder.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden

Revisionen har inte givit anledning till anmärkning beträffande inventeringenavtillgångarnaelleriövrigtavseendeförvaltningen.

Stockholm den 18 februari 2016

Sussanne Sundvall	Peter Nilsson
AUKTORISERAD REVISOR	AUKTORISERAD REVISOR
Förordnad av regeringen	Förordnad av regeringen

174

Skr. 2015/16:130

Bilaga 7

>> SjättE AP-FONDEN I SIFFROR

Sjätte AP-fonden i siffror

11,3%

Den genomsnittliga avkastningen för mogna investeringar de senaste 10 åren

Största företagsinvesteringar

Norrporten, 52 %

Volvo nans Bank, 14 %

Salcomp, 8 %

Aibel, 4 %

Industrial Equity, 4 %

SLS Invest, 4 %

Tobii Technology, 3 %

Lindorff, 3 %

Visma, 2 %

Bureau van Dijk, 2 %

Övriga, 4 %

Största fondinvesteringar

EQT, 21 %

Nordic Capital, 14 %

Creandum, 10 %

Carlyle, 7 %

Bridgepoint, 7 %

Accent Equity, 6 %

CapMan, 6 %

Norvestor, 3 %

Triton, 3 %

Övriga, 23 %

Avkastning efter kostnader 2006–2015

13,7	14,1		11,3						12,2
%
				9,4		9,2	9,2
								6,5
		–16,6			–6,9
2006	2007	2008	2009	2010	2011	2012	2013	2014	2015

Avkastning efter kostnader rullande	AP6:s totala avkastning
fem år, jämfört med avkastningsmål*	Buyout (mogna bolag)
	SIX Nordic 200 Cap GI +2,5 %

%				19,2
					14,7	13,4
11,9
				10,8	11,0	10,8
	9,3
8,7
			7,1	6,2 7,1
5,7					5,3	5,8
	1,5	1,0	1,8
			0,6
2006–2010	2007–2011		2008–2012	2009–2013	2010–2014	2011–2015
* Buyout (moget) särredovisas då investeringar inom detta segment ligger i linje med AP6
strategi sedan 2011.

Avkastning under tio och fem år samt under 2015

År	2006–2015	2011–2015	2015
totalt buyout, %	11,3	10,8	14,6
– Fonder (indirekt)	15,7	15,4	9,2
– Företag (direkt)	9,2	8,5	17,4
totalt venture capital, %	–7,2	–7,8	15,3
– Fonder (indirekt)	–0,2	12,2	18,5
– Företag (direkt)	–14,3	–19,0	10,8
Avkastningsmål	11,0	13,4	15,4

resultatet fördelat per segment, 2006–2015

											genomsnittlig
MSEK	2006	2007	2008	2009	2010	2011	2012	2013	2014	2015	avkastning, %
Buyout (mogna bolag)	1 422	1 976	–875	937	1 548	1 104	1 566	998	971	2 177	11,3
Venture Capital (tidig fas)	–46	468	–874	–121	–683	–2 087	–131	176	196	331	–7,2
Avkastning sysselsatt kapital	1 376	2 444	–1 749	816	865	–983	1 435	1 174	1 167	2 508	6,3
Likviditetsförvaltning, riskhantering
samt interna kostnader	688	–12	–1 503	1 037	841	–397	266	686	274	359	–
resultat	2 064	2 432	–3 252	1 853	1 706	–1 380	1 701	1 860	1 441	2 867	5,7

2 | Sjätte AP-fonden 2015

175

Skr. 2015/16:130

Bilaga 7

VIKtIGA HäNDELSER 2015 <<

Viktiga händelser 2015

Sivantos

Co-investering som genomfördes i samarbete med EQt VI, en fond som AP6 även är investerare i. Bolaget är en ledande global tillverkare av hörsel- hjälpmedel (tidigare Siemens Audiology Solutions). Sivantos har sin forsknings- och utvecklingsavdelning i tyskland och huvudkontor i Singapore.

tobii

AP6 var under året bidragande till att börsnotera tobii i Stockholm. I samband med detta garanterade AP6 en andel av emissionen.

bridgepoint

Ett internationellt fondbolag med fokus på medelstora buyout-investeringar i väletablerade och marknadsledande företag. Utgör en ny samarbetspartner i AP6 fondportfölj, som även förväntas bi- dra med nya co-investeringsmöjligheter.

carlyle

Representerar ett av världens största fondbolag med över hundra olika fonder. AP6 har under året inlett ett samarbete och slutfört en investering i Carlyle Europe Partners IV, en buyout-fond med fokus på medelstora och stora bolag, främst i Europa. Carlyle använder aktivt sitt globala nätverk av specialister för att bidra till utvecklingen i bolagen de investerat i.

Silverfleet

Detta representerar också ett nytt samarbete som etablerats under 2015. Silverfleet är en europeisk buyout-aktör som fokuserar på medelstora företags- förvärv. Fokus ligger bland annat på att hjälpa portföljbolagen att göra komplet- terande förvärv i syfte att uppnå en stark tillväxt.

eQt

AP6 har under lång tid haft ett fram- gångsrikt samarbete med EQt och deltar fortsatt som investerare i deras nya buyout-fond, EQt VII, som etablerades under året.

Volvofinans bank

AP6, som sedan 2007 varit näst största ägare i Volvofinans Bank, beslöt under året att sälja sina aktier till Volvo Car Corporation. Under AP6:s innehavstid har bolaget utvecklats väl och affären inklusive utdelningar medför en god avkastning för fonden.

klimatanalys 2015

För andra året har AP6 genomfört en klimatanalys för att öka förståelsen för klimatrelaterade risker och möjlighe- ter i portföljen. I årets analys har AP6 använt sig av konkreta förfrågningar i intervjuform till portföljbolag och fonder. Utöver detta har även kvalitativ informa- tion samlats in om hur AP6:s innehav hanterar klimatfrågan. Resultatet visar att många bolag och fonder vidtar el- ler planerar att vidta åtgärder för att

hantera klimatfrågan i sina verksamheter och investeringar. Bland bolagen hade 67 procent identifierat klimatrelaterade risker och 89 procent såg att det fanns tydliga klimatrelaterade möjligheter.

AP6 ansluter sig till cDP

CDP – tidigare kallat Carbon Disclosure Project – är en ideell och oberoende organisation som har världens största samling av klimatrelaterade data, inrap- porterad av bolag världen över.

Genom att ansluta sig ställer sig AP6 bakom initiativet och uppmaningen att fler bolag ska mäta och redovisa sina koldioxidutsläpp.

teknik från tobii som gör att datorer kan styras med hjälp av ögonen,

är ett viktigt hjälpme- del för mäniskor med olika typer av begränsad rörlighet.

Sivantos är en ledande global tillverkare av hörselhjälpmedel.

Sjätte AP-fonden 2015 | 3

176

Skr. 2015/16:130

Bilaga 7

>> reSultAträkning

Resultaträkning

MSek	Not	2015	2014
Investeringsverksamheten
nettoresultat noterade aktier och andelar		796	291
nettoresultat onoterade aktier och andelar	2	2 154	1 182
Aktieutdelning		225	86
ränteintäkter/-kostnader, netto	3	–3	82
Övriga finansiella intäkter och kostnader	4	–178	–80
Förvaltningskostnader	5,7	–80	–72
gemensamma kostnader	6,7	–47	–48
Årets resultat		2 867	1 441

58 | Sjätte AP-fonden 2015

177

Skr. 2015/16:130

Bilaga 7

bAlAnSräkning <<

Balansräkning

MSek	Not	2015-12-31	2014-12-31
TILLGÅNGAR
Placeringstillgångar
Aktier och andelar i noterade bolag och fonder	8, 9	1 966	1 615
Aktier och andelar i onoterade bolag och fonder	8,10	18 602	16 785
Övriga räntebärande värdepapper	8,11	5 192	5 069
Summa placeringstillgångar		25 760	23 469
Fordringar och andra tillgångar
Derivat för valutasäkring		242	86
Övriga kortfristiga fordringar		1	1
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	12	63	71
likvida medel	8	401	210
Summa fordringar och andra tillgångar		707	368
SummA TILLGÅNGAR		26 467	23 837
FONDKAPITAL OCH SKuLDER
Fondkapital
grundkapital		10 366	10 366
balanserat resultat		13 184	11 743
Årets resultat		2 867	1 441
SummA FONDKAPITAL		26 417	23 550
Kortfristiga skulder
Derivat för valutasäkring		25	248
upplupna kostnader		21	34
Övriga kortfristiga skulder	14	4	5
Summa kortfristiga skulder		50	287
SummA FONDKAPITAL OCH SKuLDER		26 467	23 837
Poster inom linjen
Ansvarsförbindelser		773	665
Åtagande - utfäst, ännu ej utbetalat kapital		6 817	5 542

Sjätte AP-fonden 2015 | 59

178

Skr. 2015/16:130

Bilaga 7

>> noter

Noter

Alla siffror anges i miljoner kronor om inget annat anges.

Not 1 Redovisningsprinciper

Sjätte AP-fonden (AP6) följer det regelverk som finns i lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden. Denna lag trädde i kraft 1 januari 2001. Årsredovisningen har upprättats enligt god redovisningssed. till följd av den lag som styr AP6, ska samtliga placeringar värde- ras till verkligt värde i AP6:s redovisning. Det har inte skett några förändringar i AP6:s redovisningsprinciper under 2015.

Redovisning enligt IFRS

iFrS är ett regelverk som är internationellt accepterat och AP6 utvärderar därför löpande de förändringar som sker på detta område. AP6 uppfyller kraven för att definieras som investment- företag enligt iFrS 10. Den förändrade definitionen har inte haft någon påverkan på resultat- och balansräkning. För varje enskild standard avgör AP6 vad som är tillämpligt och därefter bedöms vilka uppgifter som ska presenteras för att en extern läsare ska få en rättvisande bild samtidigt som årsredovisningen ska hållas överskådlig. bedömningen är att årets resultat för AP6 i all väsent- lighet överensstämmer med iFrS och att enda större skillnaden är att kassaflödesanalys inte upprättas.

Redovisning och värdering av onoterade värdepapper

AP6 värderar samtliga innehav löpande till verkligt värde och använder iPeVs (international Private equity and Venture Capital Valuation board, www.privateequityvaluation.com) riktlinjer som ramverk vid värderingen. Principiellt innebär detta att innehaven ska redovisas till verkligt värde. Det ska noteras att det inte är ett krav att följa dessa regler men då de är internationellt acceptera- de samt överensstämmer med hur övriga AP-fonder värderar sina onoterade innehav så har AP6 valt att följa dessa principer. i an- slutning till årsbokslutet genomför AP6 en värdering av respektive bolag inom respektive portfölj. tyngdpunkten läggs dock på de bolag som har materiella värden i relation till den totala portföljen. Värdering av onoterade innehav innehåller ett stort mått av be- dömning varmed förändringar av gjorda antaganden kan påverka resultatet väsentligt. i varje enskilt fall försöker AP6 avgöra vilken kombination av värderingsmetoder som är bäst lämpad i syfte att visa investeringens verkliga värde. Följande värderingsmetoder används:

Pris enligt senaste investeringsrundan

AP6 har investeringar där det föreligger tredjeparts transaktioner. om sådana transaktioner skett under räkenskapsåret så utgör detta en viktig del vid värderingen. beaktas görs även de emissio- ner där endast befintlig ägarkrets deltar (så kallade internrundor). i de fall där internrundor indikerar en nedvärdering görs en mer de- taljerade analys och om det är så att bolaget försökt få in extern part men misslyckats så kan detta indikera att intresset för bolaget är mycket litet. i dessa fall övervägs en nedvärdering av innehavet. i samtliga fall beaktas händelser som inträffat mellan tidpunkten för transaktionen och rapporteringstillfället.

Diskonterat kassaflöde

Denna metod utgår från att värdera bolaget baserat på ett diskon- terat framtida löpande kassaflöde. Avdrag görs därefter av aktuell räntebärande nettoskuld. De framtida flödena nuvärdesberäknas baserat på en riskjusterad kalkylränta. Det avkastningskrav som används i modellen och därmed på investeringen ska motsvara genomsnittlig förväntad avkastning på marknaden för en portfölj med motsvarande risknivå och tidshorisont. i de fall som investe- ringen vid värderingstillfället ännu inte påvisar ett positivt kassa- flöde och det inte finns en gjord alternativ värdering med ett mer rättvisande värde, görs en mer försiktig bedömning av bolagets värde. investeringens verkliga värde motsvarar då oftast dess anskaffningsvärde eller lägre.

Substansvärdemetoden

Denna metod lämpar sig väl för företag där värdena främst utgörs av bolagets nettotillgångar. AP6 använder denna metod vid vär- deringen av Fastighetsaktiebolaget norrporten. För detta bolag ger metoden en stabil och i nuvarande marknadsklimat också en försiktig marknadsvärdering.

Multipelvärdering

Denna värderingsmetod är vanligast förekommande och baseras ofta på multiplar såsom eV/ebitDA och eV/Sales. Multipelvärde- ring är traditionellt sett enklare att genomföra på mognare bolag då det oftast finns fler noterade referensobjekt (peergroups) att tillgå. För enstaka mindre bolag kan det vara svårt att finna lämp- liga referensobjekt för en multipelvärdering. Detta föranleder ofta en mer försiktig värdering som istället baseras på ett diskonterat kassaflöde alternativt priset enligt senaste investeringsrundan.

Som en del av AP6:s värderingsprocess stresstestas investe- ringarna i syftet att visa påverkan på värderingsintervallet vid olika scenarier. Visar investeringen stor volatilitet så gör AP6 en mer restriktiv bedömning av värdet. omvärderingar av onoterade innehav redovisas under rubriken nettoresultat onoterade aktier och andelar i resultaträkningen och specificeras även i not 2. Före- ligger däremot en stadigvarande och väsentlig värdeminskning

(t ex konkurs) så görs en nedskrivning och då oftast med hela det investerade beloppet. Denna nedskrivning redovisas under rubri- ken nettoresultat onoterade aktier och andelar i resultaträkningen och specificeras även i not 2.

Värderingar av innehav i fonder som investerar i onoterade företag baseras främst på erhållna värderingar per 31 december 2015 från respektive fond. För de innehav där AP6 ännu ej har erhållit värderingar som beaktat utvecklingen under det fjärde kvartalet 2015 så har senast erhållna värdering justerats för faktiska transaktioner.

köp och försäljning av finansiella instrument redovisas på affärsdagen.

konvertibla lån ingår i posten Aktier och andelar i onoterade bolag och fonder och redovisas till upplupet anskaffningsvärde.

Med anskaffningsvärde på fond avses alla utbetalningar som gjorts, exklusive externa förvaltningskostnader (vilka nedvärderas), för kvarvarande portföljbolag.

Värdeförändringar på onoterade värdepapper, såväl realise-

60 | Sjätte AP-fonden 2015

179

Skr. 2015/16:130

Bilaga 7

rade som orealiserade, redovisas över resultaträkningen och ingår i årets resultat. Det realiserade resultatet består av skillnaden mellan försäljningsintäkt och bokfört värde vid avyttringstidpunkten. i det realiserade resultatet ingår också nedskrivningar av bokförda värden vilket kan uppkomma vid exempelvis en konkurs. AP6 hanterar vissa investeringar genom renodlade så kallade holding- bolag. För att ge en rättvisande bild av verksamheten så redovisas en försäljning av holdingbolagets investering som realiserad hos AP6. Försäljningsbeloppet reducerat med anskaffningsvärdet på investeringen utgör således det realiserade resultatet. Därefter värderas holdingbolaget till substansvärdet varmed värdet minskar successivt med de utdelningar som avser försäljningslikviden. För att inte redovisa vinsten vid försäljning av investeringen två gånger så redovisas dessa utdelningar endast över balansräkningen.

Redovisning och värdering av noterade värdepapper

De tillgångar i vilka fondmedel placerats upptas i årsredovisningen till verkligt värde.

Det verkliga värdet baseras på noterade priser vid marknadens stängning på årets sista handelsdag. transaktioner som avser av- ista, options-, termins- och swapavtal redovisas vid den tidpunkt då de väsentliga riskerna och rättigheterna övergår mellan parterna, det vill säga på affärsdagen. Denna princip omfattar transaktioner på penning- och obligationsmarknaden samt aktiemarknaden.

Anskaffningsvärdet på aktier och övriga värdepapper inklude- rar courtage och andra direkta kostnader i samband med köpet.

Vid beräkning av realisationsvinster och -förluster har genom- snittsmetoden använts.

Värdering sker i första hand till senaste betalkurs under årets sista handelsdag.

om det vid särskilda förhållanden på viss marknad bedöms att slutkursen (betalkurs) inte är representativ kan kurs vid annan tidpunkt ligga till grund för beräkning av det verkliga värdet.

Positioner i derivatinstrument värderas till verkligt värde där värdeförändringar redovisas i resultaträkningen tillsammans med underliggande tillgångsslag.

Värdeförändringar, såväl realiserade som orealiserade, redovi- sas över resultaträkningen och ingår i årets resultat.

Med realisationsresultat menas skillnaden mellan försäljnings- intäkt och anskaffningskostnad. realisationsresultat avser resul- tat som uppkommit vid försäljning av tillgångar.

Redovisning och värdering av räntebärande värdepapper omfattningen av placeringar i räntebärande värdepapper varierar i takt med förändringen i fondens likviditetsreserv där storleken beror på köp och försäljning av innehav. Vid köp av räntebärande värdepapper redovisas tillgången i balansräkningen under posten övriga räntebärande värdepapper. Finns det vid anskaffningstill- fället en upplupen ränta så redovisas denna som en upplupen

intäkt. För samtliga räntebärande värdepapper som AP6 investerar i, bortsett från rena kontoplaceringar typ deposits, finns noterade kurser att tillgå. Då AP6:s samtliga tillgångar ska marknadsvär- deras redovisas förändringen av marknadsvärdet i resultatet för noterade tillgångar. upplupna räntor på instrumenten redovisas

i resultaträkningen på raden ränteintäkter/-kostnader netto och specificeras i not 3.

Förvaltningskostnader

AP6:s förvaltningskostnader delas upp på externa respektive interna förvaltningskostnader samt gemensamma kostnader. externa förvaltningskostnader som avser förvaltningsavgifter för noterade innehav, redovisas som en löpande kostnad över resul- taträkningen. Den förvaltningsavgift som betalas till de fonder

noter <<

som investerar i onoterade företag redovisas som en del av an- skaffningskostnaden för respektive fond. Aktiverade förvaltnings- avgifter nedvärderas på bokslutsdagen. Vid utgången av 2015 har samtliga aktiverade förvaltningsavgifter nedvärderats till noll kronor. inom företagsinvesteringar aktiveras externa förvaltnings- samt förvärvskostnader, men nedvärderas däremot endast om de inte ryms inom ramen för verkligt värde. Förekommer förvärvsproces- ser över ett bokslut så har kostnaderna för dessa aktiverats såtill- vida det vid detta tillfälle bedöms som sannolikt att investeringen kommer att genomföras.

interna förvaltningskostnader, som främst avser kostnader för AP6:s egen personal som arbetar inom investeringsverksamheten, kostnadsförs löpande tillsammans med gemensamma kostnader som främst avser personalkostnader för vd och gemen-samma specialistfunktioner samt kostnader för lokaler, it och allmänna kontorsomkostnader.

interna och externa förvaltningskostnader särredovisas i not 5 och 6.

Prestationsbaserade ersättningar ingår ej i externa förvalt- ningskostnader utan reducerar realisationsresultatet för den tillgång som förvaltats.

Övriga redovisningsprinciper

koncernredovisning har ej upprättats då aktier och andelar i dotter- bolag ska värderas till verkligt värde.

AP6 är en myndighet och således ingen juridisk person och därmed inte heller ett moderföretag.

Fordringar upptas till det belopp som de beräknas inflyta till. Skulder värderas till upplupet anskaffningsvärde. inventarie- anskaffningar kostnadsförs löpande.

realiserat respektive orealiserat resultat redovisas netto i resultaträkningen. bruttovärden anges i not.

AP6 är befriad från inkomstskatt och verksamheten är inte momspliktig. Däremot förvärvsbeskattas AP6 avseende utändska varor och tjänster. ingående moms får inte lyftas, utan utgör en kostnad i verksamheten.

Fondkapitalet består av grundkapital och balanserade vinst- medel. grundkapitalet består av en överföring från de tidigare 1:a–3:e Fondstyrelserna samt 366 Mkr som återstod från av- vecklingsstyrelsen för Fond 92–94. På AP6 åligger inga krav på inbetalningar till eller utbetalningar från pensionssystemet.

Närstående

Definieras såsom de företag eller fonder där AP6 äger minst 20% av och/eller i vilka man har ett betydande inflytande. Som när- stående definieras också de nyckelpersoner som har en ledande ställning. ägarandelar avseende företag och fonder redovisas i not 10. ersättning till ledande befattningshavare redovisas i not 7. ersättningarna har utvärderats av extern konsult och slutsatsen är att ersättningarna anses som rimliga och i enlighet med regering- ens riktlinjer. Samtliga transaktioner mellan företag och fonder

är genomförda på marknadsmässiga grunder som ett led inom investeringsverksamheten.

Poster inom linjen

Vid en investering i en private equity-fond görs en avtalsmässig utfästelse att investera ett visst kapital. kapitalet investeras efter hand och utbetalningen görs i takt med investeringarna. Skillna- den mellan utfäst kapital och utbetalat kapital, med tillägg av eventuellt återinvesteringsbart belopp, återfinns som ett åtagande under Poster inom linjen.

Sjätte AP-fonden 2015 | 61

180

					Skr. 2015/16:130
					Bilaga 7
>> noter
Not 2 Nettoresultat onoterade aktier och andelar				Not 4 Övriga finansiella intäkter och kostnader
	2015	2014				2015	2014
Realiserat				resultatandelar interna bolag		1	1
intäkter vid avyttring	1 388	1 955		Valutakursdifferenser		–179	–81
investerat kapital	–1 375	–1 094		Totalt		–178	–80
Återföring av tidigare bokförda värdeför-
ändringar avseende avyttrade innehav	121	–617
Årets nedskrivningar	–39	–20
Återföring av tidigare bokförda värdeför-
				Not 5 Förvaltningskostnader
ändringar avseende nedskrivna innehav	36	16
	131	240
						2015	2014
Orealiserat				Externa förvaltningskostnader
Årets värdeförändring på orealiserade				– noterade innehav		21	22
innehav	2 023	942		Interna förvaltningskostnader
	2 023	942		– Personalkostnader		37	38
				– Juridikkonsulter		2	1
Totalt	2 154	1 182		– Övriga externa tjänster		15	5
				– resekostnader m.m.		2	2
				– Debiterad moms		2	3
				– Övriga kostnader		1	1
				Totalt		80	72
Not 3 Ränteintäkter/-kostnader, netto
				liksom föregående år har inga prestationsbaserade kostnader
	2015	2014
				utgått.
Ränteintäkter
				externa förvaltningskostnader hänförliga till innehav i onote-
Övriga ränteintäkter	23	82		rade fonder och företag uppgår till 166 MSek (155) respek-
	23	82		tive – MSek (2) och aktiveras löpande som en del av anskaff-
			ningskostnaden för respektive fond. Vid utgången av året har
Räntekostnader
			dock samtliga aktiverade förvaltningskostnader nedvärderats till
Övriga räntekostnader	–26	0
			noll kronor. nedvärderingen ingår i det orealiserade resultatet.
	–26	0
Ränteintäkter/-kostnader, netto	–3	82

62 | Sjätte AP-fonden 2015

181

Skr. 2015/16:130

Bilaga 7

noter <<

Not 6 Gemensamma kostnader

	2015	2014
Personalkostnader	27	26
lokalkostnader	5	6
it-kostnader	6	5
externa tjänster	1	2
Förvaltningskostnader	1	2
resekostnader m.m.	1	1
Debiterad moms	3	3
Övriga kostnader	3	3
Totalt	47	48

i gemensamma personalkostnader ingår kostnader för vd och affärssupportorganisationen.

I förvaltningskostnader ingår ersättningar till revisionsföretag med:

	2015	2014
Revisionsuppdrag
PwC	0,7	–
ernst & Young	–	1,0
	0,7	1,0
Revisionsverksamhet utöver
revisionsuppdrag
PwC	–	–
ernst & Young	–	–
	–	–
Övriga tjänster
PwC	–	–
ernst & Young	–	–
	–	–
Totalt	0,7	1,0

Not 7 Personal

Regeringens riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare

under 2009 gav regeringen ut nya riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i AP-fonderna. riktlinjerna omfattar bland annat borttagande av rörliga ersättningar, begränsningar i pensionsförmåner samt reglering av pensionsålder. riktlinjerna omfattar även övriga anställda med undantaget att det är möjligt att utge rörlig ersättning till anställda förutom ledande befattnings- havare, detta tillämpas dock inte av AP6 som inte har några rörliga ersättningar. Som ledande befattningshavare definieras befattningshavare som ingår i AP6:s ledningsgrupp. Styrelsens riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare och övriga anställda på AP6 finns publicerad på www.apfond6.se.

Tillämpade regler för ersättningar och förmåner under 2015 Styrelsen beslutar om den totala årliga lönejusteringen samt even- tuell rörlig ersättning. För 2015 har en jämförelse av ersättningar genomförts mot jämförbara institut, företag och fonder. Styrelsen bedömer, baserat på denna jämförelse, att ersättningar och för- måner till AP6:s ledande befattningshavare och övriga anställda är rimliga, måttfulla och konkurrenskraftiga. Jämförelsen finns redovisad på sidan 50 och på www.apfond6.se.

Samtliga anställda omfattas av kollektivavtal mellan bank- institutens Arbetsgivareorganisation (bAo) och Jusek/Civilekonom- ernas riksförbund/Sveriges ingenjörer för akademiker (SACo).

Lön och förmåner

lön, arvoden och förmåner till styrelse, vd, övriga ledande befatt- ningshavare samt övriga anställda framgår av tabellen på sidan 64. ersättning till ledande befattningshavare särredovisas under egen rubrik.

Pensioner

ledningsgruppen, inklusive vd, har rätt till pension vid 65 års ålder och årliga premiebetalningar har gjorts med ett belopp motsvarande 30 % av pensionsgrundande lön.

AP6 har inte något åtagande om framtida pension och pensionsvillkor.

Avgångsvederlag

Anställningsvillkor förhandlas individuellt. Vid uppsägning från AP6:s sida tillämpas en uppsägningstid på högst sex månader med oförändrad lön och övriga förmåner. enligt styrelsens riktlinjer kan befattningshavaren få avgångsvederlag motsvarande högst 18 månadslöner, men AP6:s policy är avgångsvederlag motsvaran- de högst sex månadslöner. undantag från denna policy kan bestå av äldre ingångna avtal. Avgångsvederlaget utbetalas månadsvis och utgörs av den fasta månadslönen utan tillägg för förmåner. reducering sker för annan ersättning som erhålls under den tid som avgångsvederlaget utbetalas.

Incitamentsprogram

AP6 har inte något incitamentsprogram, vare sig för ledande befattningshavare eller för övriga anställda.

Sjätte AP-fonden 2015 | 63

182

Skr. 2015/16:130

Bilaga 7

>> noter

Beslut om arvoden och ersättningar

Styrelsearvoden fastställs av regeringen. ersättningen uppgår per år till 100 000 kronor för ordföranden, 75 000 kronor till vice ordföranden och 50 000 kronor till övriga ledamöter.

utöver styrelsearvoden har ingen ersättning betalats till AP6:s styrelse.

Styrelsen fastställer årligen verkställande direktörens lön och personalens generella löneutveckling samt eventuellt incitaments- program. något sådant finns dock inte hos AP6.

Ersättning till styrelse

under 2015 utbetald ersättning till styrelseledamöter särredovisas enligt följande; ebba lindsö 100 000 kronor, Per Strömberg

75 000 kronor, Henrik Dagel 50 000 kronor, katarina bonde 50 000 kronor, olle larkö 20 833 kronor (avslutat uppdrag 31 maj) och urban lindskog 29 167 kronor (ny ledamot från 31 maj).

Ersättning till ledande befattningshavare

löner och ersättningar, pensionskostnad samt övriga förmåner ska enligt regeringens riktlinjer särredovisas också för andra ledande befattningshavare än vd.

Som ledande befattningshavare särredovisas vd och övriga ledningsgruppen vid utgången av 2015; karl Swartling, Margareta Alestig Johnson, Jonas lidholm, karl Falk, Mats lindahl,

ulf lindqvist och Henrik Dahl.

totalt utbetalda löner och ersättningar särredovisas i nämnda ordning enligt följande: 3,0 MSek, 2,0 MSek, 1,7 MSek,

1,8 MSek, 1,9 MSek, 1,5 MSek och 1,5 MSek.

Pensioner exklusive löneskatt särredovisas enligt följande: 0,9 MSek, 0,6 MSek, 0,5 MSek, 0,5 MSek, 0,6 MSek, 0,4 MSek och 0,4 MSek.

utöver lön, andra ersättningar och pension har förmåner erhållits enligt följande: 844, 16 289, 16 461, 11 120, 24 156, 672 och 24 070 kronor.

		2015	2014
Medelantal anställda	Män	17	18
	kvinnor	15	14
		32	32
Antal anställda per 2015-12-31	Män	16	19
	kvinnor	15	16
		31	35
Styrelsen	Män	3	3
	kvinnor	2	2
		5	5
ledningsgrupp	Män	6	6
	kvinnor	1	1
		7	7

64 | Sjätte AP-fonden 2015

	2015	2014
Lön och arvoden
Styrelseordförande	0,1	0,1
Styrelsen exkl. ordförande	0,2	0,2
Verkställande direktör	3,0	2,9
ledningsgruppen
exkl. verkställande direktör	10,4	10,0
Övriga anställda	23,1	23,7
Totalt	36,8	36,9
	2015	2014
Övriga förmåner
Verkställande direktör	0,0	0,0
ledningsgruppen
exkl. verkställande direktör	0,1	0,1
Övriga anställda	0,4	0,4
Totalt	0,5	0,5
	2015	2014
Pensionskostnader
Styrelseordförande	–	–
Styrelsen exkl. ordförande	–	–
Verkställande direktör	0,9	0,9
ledningsgruppen exkl. verkställande
direktör	3,0	2,9
Övriga anställda	7,5	7,6
	11,4	11,4
Sociala kostnader inkl löneskatt
exklusive pensionskostnader	14,4	14,3
Personalkostnader - Totalt	63,1	63,1

183

Skr. 2015/16:130

Bilaga 7

								noter <<
Not 8	Finansiella tillgångar och skulder per kategori
		Värderade till		Derivat till
		verkligt värde via	verkligt värde via		Låne- och övriga		Summa
2015		resultaträkningen	resultaträkningen		fordringar/skulder		redovisat värde	Verkligt värde
Finansiella tillgångar till
verkligt värde		20 568		242		104	20 914	20 914
Övriga omsättningstillgångar		–		–		64	64	64
kortfristiga placeringar		5 088		–		–	5 088	5 088
kassa och bank		401		–		–	401	401
Summa finansiella tillgångar		26 057		242		168	26 467	26 467
leverantörsskulder		–		–		2	2	2
Övriga skulder		–		25		23	48	48
Summa finansiella skulder		–		25		25	50	50
		Värderade till		Derivat till
		verkligt värde via	verkligt värde via		Låne- och övriga		Summa
2014		resultaträkningen	resultaträkningen		fordringar/skulder		redovisat värde	Verkligt värde
Finansiella tillgångar till
verkligt värde		18 400		86		444	18 930	18 930
Övriga omsättningstillgångar		–		–		72	72	72
kortfristiga placeringar		4 625		–		–	4 625	4 625
kassa och bank		210		–		–	210	210
Summa finansiella tillgångar		23 235		86		516	23 837	23 837
leverantörsskulder		–		–		3	3	3
Övriga skulder		–		248		36	284	284
Summa finansiella skulder		–		248		39	287	287
Not 9	Aktier och andelar i noterade bolag och fonder
Innehav		Antal andelar		Kapitalandel, %		Röstandel, % marknadsvärde, mSEK
Aktier
Datawatch			222 452		1,9		1,9	11
tobii		6 098 178			7,0		7,0	410
Fonder
lannebo Micro Cap			479 473					1 545
Totalt								1 966

liksom föregående år har inget courtage erlagts under året.

Sjätte AP-fonden 2015 | 65

184

Skr. 2015/16:130

Bilaga 7

>> noter

Not 10 Aktier och andelar i onoterade bolag och fonder

i de fall där AP6 äger mer än 50 % av rösterna eller på annat sätt har ett bestämmande inflytande i ett bolag anges också samtliga investeringar gjorda på den nivån samt deras röstandel och kapitalandel. organisationsnummer respektive säte anges ej för utländska innehav.

		Organisations-	Styrelsens	Antal	Röstandel	Kapitalandel
Bolag	Investering	nummer	säte	andelar	%	%
Amplico kapital Ab*		556703-3161	göteborg	5 000 000	100,0	100,0
AP industriinvest Ab*		556780-7184	göteborg	1 000	100,0	100,0
AP Partnerinvest Fashion Ab*		556742-8882	göteborg	1 000	100,0	100,0
AP Partnerinvest Mit Ab*		556754-4431	göteborg	1 000	100,0	100,0
AP Partnerinvest Positionering Ab*		556739-6857	göteborg	930	93,0	100,0
AP Partnerinvest Sec Ab*		556754-2583	göteborg	100 000	100,0	100,0
AP Partnerinvest Sport Ab*		556736-6934	göteborg	90 001	90,0	100,0
AP riskkapital Ab*		556711-0407	göteborg	1 000	100,0	100,0
Aumar Ab		556631-5932	göteborg	11 190	53,2	53,2
energy Potential Ab		556614-9000	uppsala	432 781	3,6	15,0
eQt Yellow Maple Co-investment
l.P. (bureau Van Dijk)					n/a	11,2
eQt Auris Co-investment l.P.
(Sivantos group)					n/a	3,8
gar Förvaltnings Ab*		556312-2968	göteborg	10 000	100,0	100,0
gnosjögruppen Ab*		556742-8411	gislaved	1 000	100,0	100,0
HgCapital gabriel Co-invest l.P.
(Visma)					n/a	12,1
industrial equity (i.e.) Ab		556599-9702	göteborg	1 000	100,0	100,0
	Accumulate AB				34,0	34,0
	Applied Nano Surfaces Sweden AB				19,0	19,0
	Bokadirekt i Stockholm AB				29,0	29,0
	CombiQ AB				22,0	22,0
	Flexion Mobile Ltd				12,0	12,0
	FPV Holding AB				99,0	99,0
	myFC Holding AB				6,0	6,0
	Noda Intelligent Systems AB				47,0	47,0
	Oricane AB				20,0	20,0
	The Local Europe AB				26,0	26,0
	Yanzi Networks AB				42,0	42,0
innoventus Ab**		556602-2728	uppsala	4 662	33,3	33,3
iqube Holding Ab		556676-0764	Stockholm	226 889	13,2	13,2
Johanneberg Campusbo Ab		556658-6730	göteborg	800	80,0	80,0
Johanneberg Campusbo kb		969704-9451	göteborg		n/a	79,2
krigskassa blekinge Ab		556709-7992	ronneby	30 000	50,0	50,0
nCS invest Ab (Aibel)		556914-7530	Stockholm	360 000	36,0	36,0
netSys technology
group Holding Ab*		556550-2191	Mölndal	100 000	100,0	100,0
neqst 3 Ab		556920-9504	Stockholm	38 075	6,4	25,5
neqst Partner 3 Ab		556920-9470	Stockholm	23 101	18,1	18,1
nordia innovation Ab		556228-6855	Stockholm	3 496 919	15,0	15,0
nC Viii Alexander Co-invest l.P.
(lindorff)					n/a	13,1
nC Viii Alexander 2 Co-invest l.P.
(lindorff)					n/a	30,0

66 | Sjätte AP-fonden 2015

185

Skr. 2015/16:130

Bilaga 7

						noter <<
		Organisations-	Styrelsens	Antal	Röstandel	Kapitalandel
Bolag (forts.)	Investering	nummer	säte	andelar	%	%
nordic Capital Viii uF Co-invest
beta, l.P. (unifeeder)					n/a	23,3
nsgene A/S				403 585	n/a	n/a
nS Holding Ab		556594-3999	Sundsvall	1 819 884	50,0	50,0
	Norrporten AB				50,0	50,0
Primelog Holding Ab		556680-6914	Stockholm	331 552	53,4	53,4
	ARRIGO Logistics Consultants AB*				100,0	100,0
	Capacent Holding AB				1,4	1,4
	Financial Industrial (FIND) Consulting AB*				100,0	100,0
	Primelog Services AB				100,0	100,0
	Primelog Software AB				100,0	100,0
Primelog intressenter Ab		556727-5135	Stockholm	224	11,5	11,5
Salcomp Holding Ab		556868-7999	Stockholm	225 000	45,0	45,0
SlS invest Ab		556730-2038	Stockholm	500	100,0	100,0
	Biopheresis Technologies Inc**				32,2	32,2
	Gyros AB				96,7	96,7
	Light Sciences Oncology Inc				21,7	21,7
	Medical Vision AB				82,1	82,1
	Nuevolution AB				1,3	1,3
	OpGen Inc.				2,5	2,5
Vega ronneby Ab		556762-7798	ronneby	2 017 365	25,0	25,0
Volvofinans bank Ab		556069-0967	göteborg	400 000	40,0	40,0

totalt anskaffningsvärde på aktier och andelar i bolag uppgår till 8 457 MSek (8 823).

i de fall namnet på den legala enheten genom vilken fondinvesteringen gjorts inte speglar den faktiska investeringen så anges namnet på denna inom parentes.

			Kapitalandel	Anskaffnings-
Fonder	Organisationsnummer	Styrelsens säte	%	värde
AeP 2003 kb	969694-5196	Stockholm	15,8	0
Accent equity 2003 kb	969694-7739	Stockholm	65,6	122
Accent equity 2012 l.P.			10,0	136
Ae intressenter kb (Accent equity 2008)	969724-7873	Järfälla	100,0	275
Auvimo Ab	556587-9565	göteborg	100,0	0
Auvimo kb	969621-7729	göteborg	100,0	164
Axcel iV k/S 2			9,7	94
bridgepoint europe V l.P.			2,5	0
CapMan buyout iX Fund A l.P.			8,5	168
CapMan buyout Viii Fund b kb	969705-5342	Stockholm	100,0	193
CapMan equity Sweden kb	969683-1321	Stockholm	96,5	73
CapMan technology Fund 2007 b kb	969720-4288	Stockholm	100,0	87
Carlyle europe Partners iV l.P.			2,7	185
Chalmers innovation Seed Fund Ab	556759--5003	Stockholm	23,7	24
Creandum Advisor Ab	556644-0300	Stockholm	34,0	1
Creandum i Annex Fund Ab	556759-5623	Stockholm	49,3	23
Creandum ii kb	969708-0274	Stockholm	98,5	138
Creandum iii l.P.			18,6	110

Sjätte AP-fonden 2015 | 67

186

			Skr. 2015/16:130
			Bilaga 7
>> noter
			Kapitalandel	Anskaffnings-
Fonder (forts)	Organisationsnummer	Styrelsens säte	%	värde
Creandum kb	969690-4771	Stockholm	49,3	17
Cubera Vi l.P.			9,0	13
Cubera Vii l.P.			15,0	110
eQt iV (no. 1) l.P.			2,4	0
eQt V (no. 1) l.P.			3,5	416
eQt Vi (no. 1) l.P.			1,6	385
eQt Vii (no. 1) l.P.			1,5	0
eQt expansion Capital ii (no. 1) l.P.			4,2	123
eQt Mid Market (no. 1) Feeder l.P.			8,1	327
eQt opportunity (no. 1) l.P.			18,8	59
Femfond kb (nordic Capital V, l.P.)	969687-5062	Stockholm	100,0	51
FSn Capital iV l.P.			7,1	163
Fyrfond Ab	556591-7027	göteborg	100,0	0
Fyrfond kb	969661-3109	göteborg	100,0	499
Fyrsikten kb (nordic Capital Vi, l.P)	969712-1029	Stockholm	100,0	320
HealthCap 1999 kb	969656-1647	Stockholm	10,5	0
HealthCap Annex Fund i-ii kb	969690-2049	Stockholm	38,9	159
HealthCap iii Sidefund kb	969699-4830	Stockholm	22,7	0
HitecVision iV l.P.			1,4	16
HitecVision V l.P.			0,8	32
innkap 2 Partners kb**	969661-4735	göteborg	5,9	0
innovationskapital Fond i Ab**	556541-0056	göteborg	31,3	0
innoventus life Science i kb**	969677-8530	uppsala	32,7	36
intera Fund i kY			12,0	64
intera Fund ii kY			10,0	81
it Provider Century Annex Fund kb	969728-8109	Stockholm	98,5	6
it Provider Century Fund kb	969673-0853	Stockholm	98,5	10
it Provider Fund iV kb	969687-5468	Stockholm	59,1	2
nordic Capital Vii beta, l.P.			2,8	405
nordic Capital Viii beta, l.P.			4,4	354
northern europe Private equity kb
(eQt iii uk (no. 7) l.P.)	969670-3405	Stockholm	69,1	0
northzone Vii, l.P.			8,0	84
norvestor V, l.P.			8,5	33
norvestor Vii, l.P			n/a	0
Scope growth ii l.P.			24,1	146
Scope growth iii l.P.			16,7	62
Silverfleet Capital Partners ii			6,6	0
Sustainable technologies Fund i kb	969734-9620	Stockholm	100,0	57
Swedestart life Science kb**	969675-2337	Stockholm	16,3	1
Swedestart tech kb**	969674-7725	Stockholm	20,6	8
triton Fund iV l.P.			1,3	131
Valedo Partners Fund i Ab	556709-5434	Stockholm	25,0	73
Totalt fonder				6 037
Totalt anskaffningsvärde				14 494
TOTALT mARKNADSVÄRDE				18 602
* bolaget är vilande.
** bolaget är under likvidation.

68 | Sjätte AP-fonden 2015

187

Skr. 2015/16:130

Bilaga 7

					noter <<
Not 11 Övriga räntebärande värdepapper			Not 13 Skulder till kreditinstitut
	2015	2014		2015	2014
Dagslån	300	1 475	beviljad kreditlimit	2 000	2 000
korta räntebärande värdepapper	4 788	3 150	outnyttjad del	–2 000	–2 000
lån till onoterade bolag	104	444
			utnyttjat kreditbelopp	0	0
Totalt	5 192	5 069
			utnyttjat kreditbelopp ses som en kortfristig och tillfällig finansie-
			ring med en uppskattad förfallotidpunkt inom ett år.

beviljad kreditlimit inom koncernkontostrukturen uppgår till 2 miljarder kronor.

Not 12 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

	2015	2014
upplupna ränteintäkter	47	51
Förutbetald management fee	10	11
Övriga förutbetalda kostnader och intäkter	6	9
Totalt	63	71

Not 14 Övriga kortfristiga skulder

	2015	2014
leverantörsskulder	2	3
Övrigt	2	2
Totalt	4	5

	göteborg den 25 februari 2016
ebba lindsö		Per Strömberg
Styrelseordförande		Vice styrelseordförande
Henrik Dagel	urban lindskog	katarina g bonde
Ledamot	Ledamot	Ledamot
	karl Swartling
	Verkställande direktör
		Sjätte AP-fonden 2015 | 69

188

Skr. 2015/16:130

Bilaga 7

>> reViSionSberättelSe

Revisionsberättelse

För Sjätte AP-fonden, org. nr 855104-0721

RAPPORT Om ÅRSREDOVISNINGEN

Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Sjätte AP-fonden för 2015. Sjätte AP-fondens årsredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 51–70.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt Lag (2000:193) om Sjätte AP-fonden och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder krä- ver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.

En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revi- sionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna risk- bedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur Sjätte AP-fonden upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i Sjätte AP- fondens interna kontroll. En revision innefattar också en utvärde- ring av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med Lag (2000:193) om Sjätte AP-fonden och ger en i alla väsent- liga avseenden rättvisande bild av Sjätte AP-fondens finansiella ställning per den 31 december 2015 och av dess finansiella resultat

för året enligt lagen om Sjätte AP-fonden. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att resultaträkningen och balansräkningen fastställes.

RAPPORT Om ANDRA KRAV ENLIGT LAGAR OCH ANDRA FÖRFATTNINGAR

Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även granskat inventeringen av de tillgångar som Sjätte AP-fonden förvaltar. Vi har också granskat om det finns någon anmärkning i övrigt mot styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Sjätte AP-fonden för 2015.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna samt för förvaltningen av Sjätte AP- fondens tillgångar enligt lagen om Sjätte AP-fonden.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om resultatet av vår granskning och inventering av de tillgångar som Sjätte AP- fonden förvaltar samt om förvaltningen i övrigt på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Som underlag för vårt uttalande om inventeringen av tillgång- arna har vi granskat Sjätte AP-fondens innehavsförteckning samt

ett urval av underlagen för denna.

Som underlag för vårt uttalande om förvaltningen i övrigt har vi utöver vår revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i Sjätte AP-fonden för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören har handlat i strid med lagen om Sjätte AP-fonden.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden

Revisionen har inte givit anledning till anmärkning beträffande inventeringen av tillgångarna eller i övrigt avseende förvaltningen.

Göteborg den 25 februari 2016

Sussanne Sundvall	Magnus Svensson Henryson
Auktoriserad revisor	Auktoriserad revisor
Förordnad av regeringen	Förordnad av regeringen

70 | Sjätte AP-fonden 2015

189

Skr. 2015/16:130

Bilaga 8

Årsredovisning 2015

Sjunde AP-fonden

Organisationsnummer 802406-2302

Förvaltningsberättelse

Sjunde AP-fondens uppdrag

I det svenska allmänna pensionssystemet ingår att en del av pensionsavgiften avsätts till premiepension och förvaltas i värdepappers- fonder efter individuella val av pensionsspa- rarna. Premiepensionssystemet administreras av den statliga Pensionsmyndigheten som fungerar på samma sätt som ett fondförsäk- ringsbolag. Sjunde AP-fonden, som också är en statlig myndighet, fungerar inom detta system på samma sätt som ett fondbolag med förvaltning av värdepappersfonder. För de personer som avstår från att välja någon annan fond i premiepensionssystemet ska medlen av Pensionsmyndigheten placeras i förvalsalter- nativet AP7 Såfa (statens årskullsförvaltnings- alternativ).

Denna förvaltningsberättelse behandlar verksamheten i ”fondbolaget” Sjunde AP-fon- den, inklusive de produkter Sjunde AP-fonden tillhandahåller via de två byggstensfonderna AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond.

Sjunde AP-fondens verksamhet med kapi- talförvaltning startade hösten 2000 i samband med att det första fondvalet inom premie- pensionssystemet ägde rum.

Det statliga erbjudandet - produkterna

består AP7 Såfa av 100 % AP7 Aktiefond. Mellan 56 års ålder och 75 års ålder trappas årligen andelen AP7 Aktiefond ned och ersätts med AP7 Räntefond, så att fördelningen från och med 75 års ålder är 33 % AP7 Aktiefond och 67 % AP7 Räntefond. Den fördelningen ligger sedan fast vid högre åldrar. AP7 Såfa kan väljas när som helst hos Pensionsmyndig- heten, men den kan inte kombineras med några andra fonder i premiepensionssystemet.

Tre statliga fondportföljer

Genom att kombinera AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond på olika sätt skapas också tre fondportföljer med olika risknivåer. De tre statliga fondportföljerna är AP7 Försiktig, AP7 Balanserad och AP7 Offensiv.

AP7 Försiktig består av 33 % AP7 Aktiefond och 67 % AP7 Räntefond

AP7 Balanserad består av 50 % AP7 Aktie- fond och 50 % AP7 Räntefond

AP7 Offensiv består av 75 % AP7 Aktiefond och 25 % AP7 Räntefond

De statliga fondportföljerna är, var och en för sig, fullt ut valbara hos Pensionsmyndigheten, men de kan inte kombineras med några andra fonder i premiepensionssystemet.

Förvaltat kapital och avkastning

Byggstensfonderna

AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond är de byggstensfonder som övriga fyra AP7- produkter skapas med. Fonderna tillförs årligen kapital, främst genom att Pensionsmyndig- heten fördelar nya årgångar av premiepensions- medel i fonder. För detaljerad information om utvecklingen för dessa fonder hänvisas till särskilda årsberättelser för fonderna.

Direktval av byggstensfonderna

AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond är fullt ut valbara hos Pensionsmyndigheten och kan också, till skillnad från AP7 Såfa och de statliga fondportföljerna, kombineras med andra fonder i premiepensionssystemet.

AP7 Såfa

AP7 Såfa är ingen fond utan en instruktion till Pensionsmyndigheten hur placeringar för respektive sparare ska göras i byggstensfon- derna AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond. AP7 Såfa består av AP7 Aktiefond och AP7 Ränte- fond i olika proportioner som förändras över tiden enligt en livscykelprofil som grundas på spararens ålder. Fram till och med 55 års ålder

Förvaltat kapital 2015

Under 2015 placerade Pensionsmyndigheten premiepensionsmedel för 2014 års pensions- rätter. Inflödet av kapital genom köp av andelar i fonderna uppgick till 18,1 miljarder kronor (14,9 miljarder kronor 2014). Utflödet av kapital genom inlösen av andelar, främst på grund av att premiepensionssparare bytte till andra fonder, uppgick till sammanlagt cirka 4,2 mil- jarder kronor (2,5 miljarder kronor) under året.

Vid utgången av 2015 förvaltade Sjunde AP-fonden sammanlagt 283,1 miljarder kronor (253,2 miljarder kronor), varav 261,1 miljarder kronor i AP7 Aktiefond, och 22,1 miljarder kronor i AP7 Räntefond. Ökningen av det totala förvaltade kapitalet beror främst på en positiv börsutveckling på de globala aktiemarknaderna under 2015 och på inflöden till fonderna under året.

Avkastning 2015

Under 2015 har uppgången på de globala aktiemarknaderna fortsatt, vilket har lett till positiv avkastning i de av Sjunde AP-fondens produkter som har aktieinslag.

AP7 Såfa har en livscykelprofil. Det innebär att fördelningen mellan aktie- och ränteplace- ringar är olika för olika årskullar. Därför blir också avkastningen olika för sparare i olika åldrar. Den genomsnittlige Såfa-spararen har under 2015 haft en avkastning på 6,3 %.

Under samma period har de privata premie- pensionsfonderna i genomsnitt gett en av- kastning på 6,7 %. Risken (mätt som standard- avvikelse under den senaste 24-månaders- perioden) har för AP7 Såfa varit 15,9 %, jämfört med 10,4 % för genomsnittet för de privata premiepensionsfonderna1. AP7 Såfas högre risk förklaras till stor del av att andelen sparare över 55 år fortfarande är liten och att andelen AP7 Räntefond därmed också är liten. Fram- över kan andelen AP7 Räntefond förväntas öka i takt med att spararna i premiepensions- systemet blir äldre.

Sedan starten 2000 har förvalsalternativet2 gett en ackumulerad avkastning på 115,3 %, jämfört med 50,2 % för genomsnittet av de privata premiepensionsfonderna. Detta innebär att förvalsalternativet har gett en genomsnitt- lig årlig avkastning på 5,2 %, jämfört med 2,7 % för de privata premiepensionsfonderna. Sedan AP7 Såfas start i maj 2010 har den ackumule- rade avkastningen varit 115,8 %, jämfört med 55,9 % för de privata premiepensionsfonderna.

En typisk premiepensionssparare som sedan 2000 haft sitt kapital investerat hos Sjunde AP-fonden har fått en kapitalviktad avkast- ning på 9,1 % per år. Kapitalviktad avkastning anger genomsnittlig årlig utveckling för en genomsnittlig persons konto och kan jämföras med räntan på ett bankkonto. En sparare som investerar i aktiemarknaden förväntas ha en avkastning som överstiger en ränteplacering. Förvalsalternativets kapitalviktade avkastning om 9,1 % per år kan jämföras med motsvarande siffra för inkomstindex/balansindex som uppgår till 2,5 % per år.

Statens fondportföljer har under 2015 gett följande avkastning:

AP7 Försiktig	2,8 % (42,7 % sedan
	starten i maj 2010)
AP7 Balanserad	3,7 % (60,6 % sedan
	starten i maj 2010)
AP7 Offensiv	5,2 % (90,6 % sedan
	starten i maj 2010)

1 Morningstar beräknar på AP7:s uppdrag ett index som återspeglar utvecklingen för fonder valbara på Pensionsmyndighetens fondtorg,

exklusive AP7:s produkter. Indexet är kapitalviktat och inkluderar inte rabatter som fonderna lämnar i premiepensionssystemet. 17 | AP7 2 Premiesparfonden t o m maj 2010 och därefter AP7 Såfa

190

Skr. 2015/16:130

Bilaga 8

Sjunde AP-fonden | Årsredovisning 2015

Byggstensfonderna AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond har under 2015 gett följande avkastning:

AP7 Aktiefond	6,6 %
AP7 Räntefond	0,8 %

Deras jämförelseindex har gett en avkastning på 6,2 % respektive 0,9 %. Ytterligare informa- tion om AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond ges i årsberättelserna för respektive fond.

Verksamheten

Resultat

Under 2015 uppgick Sjunde AP-fondens intäkter av rörelsen till 320,8 miljoner kronor (240,5 miljoner kronor 2014). Kostnaderna, inklusive räntenetto, uppgick till 180,3 miljoner kronor (163,8 miljoner kronor). Resultatet blev således 140,5 miljoner kronor (76,8 miljoner kronor). Det balanserade resultatet vid

årets slut var 217,1 miljoner kronor (76,6 miljoner kronor).

Sjunde AP-fondens intäkter är helt beroende av det förvaltade kapitalets storlek, medan kostnaderna är det till ungefär hälften. De kapitalberoende kostnaderna utgörs av avgifter till externa kapitalförvaltare och till depåbanken. Genom att det förvaltade kapitalet under stora delar av året har varit större än före- gående år har de kapitalberoende kostnaderna ökat under 2015.

Eftersom Sjunde AP-fondens intäkter beror på det förvaltade kapitalets storlek ska even- tuella överskott i kapitalförvaltningsverksam- heten tillfalla premiepensionsspararna genom gradvis sänkning av förvaltnings- avgifterna i de fonder som förvaltas av Sjunde AP-fonden. Förvaltningsavgifterna utgör

Sjunde AP-fondens enda intäktskälla, och hur stora dessa intäkter blir beror helt på det för- valtade kapitalets storlek. Vid en kraftig och ihållande nedgång på aktiemarknaderna kan därför en situation uppstå då intäkterna minskar så mycket att verksamheten inte kan bedrivas vidare utan att förvaltningsavgifterna höjs eller kostnaderna drastiskt sänks. För att minska denna risk har Sjunde AP-fondens styrelse beslutat att en buffert, motsvarande två gånger genomsnittet av de kommande fem årens prognostiserade fasta kostnader, ska byggas upp. Vid sidan av denna buffert har Sjunde AP-fonden också möjlighet att hos Riksgäldskontoret ta upp kredit om

40 miljoner kronor. Denna kredit beslutas av regeringen.

Fokusområden 2015

Under 2015 har arbetet med att ytterligare stärka Sjunde AP-fondens styrning och interna kontroll givits stor prioritet. De nyrekryteringar som gjordes till verksamheten under senare delen av 2014 inom förvaltning, administration samt kommunikation och ägarstyrning har inneburit att verksamheten nu på ett tydligare sätt äger och kontrollerar sina risker. Detta har bland annat inneburit att en tydlig uppdelning mellan verksamheten och de oberoende kon- trollfunktionerna (risk och regelefterlevnad) kan säkerställas.

Inom förvaltningsorganisationen pågår flera parallella projekt i syfte att vidareutveckla kapitalförvaltningsverksamheten. Dessa projekt avser bland annat översyn av den stra- tegiska portföljen, möjligheten att uppnå en mer ändamålsenlig risk för spararen efter pension samt strategier för att skydda port- följen mot kraftiga börsfall. Projekten pågår och planeras avslutas under 2016.

Nyckeltal för AP7:s produkter – översikt(%)

		Genomsnittlig	Total risk
		årsavkastning	(standard-
	2014-12-30	sedan start	avvikelse
	– 2015-12-30	(2010-05-24)	24-mån)
AP7 Aktiefond	6,6	15,5	16,7
AP7 Räntefond	0,8	2,0	0,7
AP7 Såfa	6,3	14,7	15,9
Privata fonder	6,7	8,2	10,4
AP7 Försiktig	2,8	6,5	6,1
AP7 Balanserad	3,7	8,8	8,9
AP7 Offensiv	5,2	12,2	13,0

Avkastning för förvalsalternativet jämfört med genomsnittet för de privata premiepensionsfonderna (%)

	Ackumulerad	Genomsnittlig	Genomsnittlig
	avkastning	årsavkastning	årsavkastning
	sedan start	sedan start	senaste
	år 2000	år 2000	10 åren
Förvalsalternativet	115,3	5,2	8,1
Privata fonder	50,2	2,7	5,1

AP7 | 18

Inom förvaltningen har också offentlig upp- handling av indexförvaltare, samt förberedelse för upphandling av private equityförvaltare, prioriterats under året.

Inom administrationen har stor vikt lagts på kompetensutveckling och kunskapsöverföring, för att därigenom minska Sjunde AP-fondens nyckelpersonsberoende. Implementering av ett framåtblickande risksystem har slutförts, vilket innebär förbättrade möjligheter till risk- uppföljning och för förvaltningen att ta tak- tiska positioner i framtiden. Offentliga upp- handlingar har också genomförts, bland annat avseende juridiska tjänster, internrevision, IT-drift och tjänstepensionsrådgivning

för anställda.

Sjunde AP-fonden har fortsatt arbetet med att utveckla processerna inom ägarstyrnings- området. Ett nytt tema, “klimat”, implemente- rades och förbättrade riktlinjer och styr- dokument för ägarstyrningsprocessen har tagits fram.

Fonden bedriver också ett projekt i syfte att utvärdera hur Sjunde AP-fonden står sig kvali- tetsmässigt jämfört med några av världens största pensionsfonder inom några viktiga huvudområden. Projeketet kommer att slut- föras under 2016. Detta arbete är centralt för den fortsatta utvecklingen av alla verksamhets- grenar inom AP7:s organisation.

Kompetensutveckling gavs generellt hög prioritet i organisationen under året och en utveckling av HR-funktionen har skett genom att en HR-ansvarig anlitats på konsultbasis.

Organisation

Ledning

Verkställande direktören har inrättat fyra led- nings- och samordningsgrupper.

För kapitalförvaltningen finns dels en place- ringskommitté, som under 2015 bestod av tre personer (verkställande direktören, chefen för förvaltning (tillika vice verkställande direktör) och chefen för administration), dels en risk- hanteringskommitté, som bestod av fyra personer (verkställande direktören, chefen för administration, riskansvarig och regelverks- ansvarig). Medlemmarna i placeringskommittén utgörs av Sjunde AP-fondens ledande befatt- ningshavare (två män och en kvinna).

För övergripande frågor som inte avser kapitalförvaltningen finns en administrativ ledningsgrupp som under 2015 bestod av fem personer (verkställande direktören, chefen för förvaltning, chefen för administration, chefen för kommunikation och ägarstyrning samt regelverksansvarig).

I tillägg till dessa ledningsgrupper har verk- ställande direktören inrättat en rådgivande strategisk ledningsgrupp med ansvar för att formulera en strategisk plan med femårshori- sont. Gruppen består av verkställande direk- tören, chefen för förvaltning, chefen för administration, chefen för kommunikation och

191

Skr. 2015/16:130

Bilaga 8

ägarstyrning, riskansvarig samt regelverks- ansvarig.

Kapitalförvaltning

Kapitalförvaltningsorganisationen utgjordes vid utgången av 2015 av sju tillsvidareanställda. Stora delar av det förvaltade kapitalet förvaltas av externa förvaltare. Den interna förvalt- ningen arbetar huvudsakligen med aktiv för- valtning av svenska aktier, ränteförvaltning samt hantering av Sjunde AP-fondens Private Equity-portfölj.

Eftersom en stor del av tillgångarna förvaltas externt lägger Sjunde AP-fonden ned ett betydande arbete för att systematiskt följa upp och utvärdera de externa förvaltarna. Utvärderingen avser såväl förvaltningsresultat som efterlevnad av administrativa rutiner och bestämmelser. Som en följd av denna utvärde- ring har ett externt förvaltningsmandat avslu- tats under året.

Administration

Sjunde AP-fondens administrativa enheter utgörs av fondadministration, middle office, kontorsservice, registrator och IT. Vid utgången av 2015 var tio personer tillsvidareanställda inom administration.

För Sjunde AP-fonden är effektivitets- aspekter av stor betydelse. Detta betyder att externa tjänster utnyttjas på de områden där det är lämpligt för att säkerställa hög kompe- tens, låga kostnader och liten sårbarhet. Detta innefattar bland annat ekonomi- och löne- administration, IT-drift, internrevision samt juridiska tjänster. Denna modell innebär att det är en viktig uppgift för organisationen att fungera som en kvalificerad beställare och att ha en effektiv och fortlöpande kvalitets- och kostnadskontroll över de utlagda uppdragen.

Kommunikation och ägarstyrning

Sjunde AP-fonden bedriver ett aktivt arbete för att fortlöpande utveckla informationen till icke-väljarna i premiepensionssystemet. Inom området ägarstyrning hanteras frågor som rör hur Sjunde AP-fonden som aktieägare kan påverka de bolag vi investerar i att ta ansvar för hållbarhet, etik och god bolagsstyrning

i sin verksamhet. Vid utgången av 2015 var tre personer tillsvidareanställda inom kommuni- kation och ägarstyrning.

Kontrollfunktioner

Sjunde AP-fonden arbetar utifrån principen om “tre försvarslinjer”, vilket innebär att verk- samhetens risker ägs och kontrolleras av verk- samheten själv, och att det riskarbete som utförs i verksamheten följs upp av fondens oberoende funktioner för risk och regelefter- levnad. Som tredje försvarslinje fungerar fondens internrevisorer, vilka rapporterar till Sjunde AP-fondens styrelse. Vid utgången av 2015 var två personer anställda inom funktio- nerna risk och regelefterlevnad.

Sjunde AP-fonden | Årsredovisning 2015

Som ett led i Sjunde AP-fondens strävan att stärka den interna kontrollen är samtliga anställda skyldiga att bekräfta att de tagit del av fondens etiska riktlinjer, riktlinjer för hantering av intressekonflikter samt riktlinjer för intern styrning och kontroll.

Medarbetare

Sjunde AP-fonden är en liten men högt kvalifi- cerad organisation. Detta innebär att det är av stor betydelse att Sjunde AP-fonden kan attrahera och bibehålla personal med rätt kompetens för uppdraget. Stor vikt läggs därför vid kompetensutveckling. Detta uppnås dels genom att anställda i stor utsträckning ges möjlighet till externa utbildningsinsatser, dels genom en uttalad målsättning att öka de anställdas kunskap och förståelse för verk- samheten genom internt kompetensutbyte. Genom en väl utvecklad process för med- arbetarsamtal dokumenteras de anställdas utvecklingsbehov och utvecklingsplaner fastställs.

Stor vikt läggs också vid de anställdas fysiska och psykiska hälsa, liksom vid en god arbetsmiljö. För att förebygga ohälsa erbjuds samtliga anställda ett friskvårdsbidrag på maximalt 5 000 kronor per år. Under 2015 genomfördes också en medarbetarundersök- ning, vilken sammantaget visar på ett mycket gott resultat. Mindre synpunkter på den fysiska arbetsmiljön har framkommit som en del i undersökningen och en åtgärdsplan har tagits fram för att hantera dessa brister.

Sjunde AP-fonden eftersträvar en jämn könsfördelning i verksamheten. Ålder och kön får inte påverka lönesättning.

Under året har en person (kvinna) lämnat sin anställning och person (man) anställdes. Antalet tillsvidareanställda var under större delen av 2015 tjugotre personer (tio kvinnor och tretton män).

Styrning och kontroll

Styrelsens arbete

Under 2015 ersattes en styrelseledamot i Sjunde AP-fondens styrelse.

Styrelsen hade under 2015 sex ordinarie sammanträden. Styrelsen har inrättat ett arbetsutskott som består av ordföranden, vice ordföranden och verkställande direktören. Arbetsutskottet beslutar i de frågor som sty- relsen delegerar till arbetsutskottet, däribland exkludering av bolag Sjunde AP-fonden inte investerar i enligt Sjunde AP-fondens riktlinjer för ägarstyrning. Arbetsutskottet fungerar också som ersättningskommitté, vilken har till uppgift att säkerställa att regeringens riktlinjer för anställningsvillkor till ledande befattnings- havare efterlevs. I ersättningskommittén deltar inte verkställande direktören i frågor som rör ersättning till verkställande direktö- ren, och är i övriga frågor enbart adjungerad.

Som stöd och rådgivare åt verkställande

direktören vid olika verksamhetsbeslut och som rådgivande organ åt den interna kapital- förvaltningen finns ett konjunkturråd inrättat. Konjunkturrådet bestod under 2015 av

tre styrelseledamöter och två anställda (verkställande direktören och vice vd/förvalt- ningschefen).

Styrelsen har också inrättat ett revisions- utskott. Revisionsutskottet bestod under 2015 av tre styrelseledamöter. Till revisionsutskottets möten inbjuds normalt intern- och extern - revisorer, verkställande direktören, chefen för administration, riskansvarig samt regelverks- ansvarig.

Under 2015 var de externa revisorerna dess- utom närvarande vid ett styrelsesamman- träde. Under året har regeringen efter nyupp- handling utsett PwC till externrevisorer

i Sjunde AP-fonden. Nyupphandling av intern- revisionstjänster har också skett under året och på styrelsens uppdrag har ansvaret för Sjunde AP-fondens internrevision givits Deloitte AB.

Ägarfrågor

Med ägarfrågor avses hur AP7 ska utöva den ägarfunktion som följer av aktieinnehaven

i AP7 Aktiefond. Som en del av verksamhets- planen fastställs årligen riktlinjer för ägarstyr- ning för Sjunde AP-fonden. I riktlinjerna anges hur Sjunde AP-fonden ska utöva sin ägarfunk- tion i kraft av de stora aktieinnehaven.

Sjunde AP-fonden tillämpar sedan 2012 riktlinjer som innebär att ägarstyrning genom röstning på bolagsstämma kan göras för utländska aktier. Under året röstade AP7 på 3124 av 3149 möjliga bolagsstämmor, vilket motsvarar 99,2 %. Sjunde AP-fonden är enligt lag normalt förhindrad att rösta för svenska aktier. Sjunde AP-fonden arbetar i ägarstyr- nings- och hållbarhetsfrågor med tre parallella ”teman” i treårs-cykler. Detta innebär att fördjupning inom vissa utvalda fokusområden görs, vid sidan av de fyra verktyg som används i verksamheten (uteslutning, dialog, röstning och juridiska processer). Under 2016 arbetar Sjunde AP-fonden med teman inom private equity, klimat och färskvatten.

19 | AP7

192

			Skr. 2015/16:130
			Bilaga 8
Sjunde AP-fonden | Årsredovisning 2015
Resultaträkning
Samtliga belopp i tusentals kronor
Not		2015	2014
	Rörelsens intäkter
	Förvaltningsavgifter	320 778	240 547
		320 778	240 547
	Rörelsens kostnader
1	Personalkostnader	-44 385	-43 433
2	Övriga externa kostnader	-135 639	-120 064
5	Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar	-94	-282
		-180 118	-163 779
	Rörelseresultat	140 660	76 768
	Resultat från finansiella poster
3	Ränteintäkter och liknande	1	195
4	Räntekostnader och liknande	-136	-208
		-135	-13
	Resultat efter finansiella poster	140 525	76 755
	Årets resultat	140 525	76 755
Balansräkning
Samtliga belopp i tusentals kronor
Not		2015-12-31	2014-12-31
	Tillgångar
	Anläggningstillgångar
5	Inventarier	434	309
	Summa anläggningstillgångar	434	309
	Omsättningstillgångar
6	Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	28 701	25 524
7	Övriga fordringar	1 970	1 779
	Kassa och bank	237 894	98 767
	Summa omsättningstillgångar	268 565	126 070
	Summa tillgångar	268 999	126 379
	Eget kapital och skulder
	Eget kapital
	Balanserat resultat	76 647	-108
	Årets resultat	140 525	76 755
	Summa eget kapital	217 172	76 647
	Skulder
8	Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	46 410	45 459
9	Krediter i Riksgäldskontoret	0	0
	Leverantörsskulder	2 573	1 520
	Övriga skulder	2 844	2 753
	Summa skulder	51 827	49 732
	Summa eget kapital och skulder	268 999	126 379
	Ställda panter	Inga	Inga
	Ansvarsförbindelser	Inga	Inga

AP7 | 20

193

Skr. 2015/16:130

Bilaga 8

Sjunde AP-fonden | Årsredovisning 2015

Redovisningsprinciper

Sjunde AP-fonden följer de regler som finns i lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder). Redovisningsprinciperna har inte ändrats i förhållande till föregående år.

Intäktsredovisning

Intäkterna består av fasta förvaltningsavgifter som erhålls från de förvaltade fonderna. Dessa intäktsförs löpande i den period de avser.

Avskrivningsprinciper för anläggningstillgångar

Anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar.

Avskrivning görs med procentsatser enligt nedan:

	2015	2014
Datautrustning	33 %	33 %
Övriga inventarier	20 %	20 %

Avskrivningar framgår av not för balansposten.

Värderingsprinciper m.m.

Tillgångar och skulder har värderats till anskaffningsvärden om inget annat anges nedan. Fordringar och skulder i utländsk valuta har upptagits till balansdagens kurs.

Fordringar

Fordringar har upptagits till de belopp varmed de beräknas inflyta.

Not 1 – Personalkostnader	2015	2014		Pensionskostnader			2015	2014
Samtliga belopp i tusentals kronor
				VD			1 021	1 002
Antal anställda				Placeringskommitté exkl.VD			1 302	1 238
Medeltal anställda	23	19		Övriga anställda			6 175	5 535
Anställda 31 december	23	23		Summa			8 498	7 775
Antal ledande befattningshavare (per 31 december) 3		3
				Sociala kostnader
Löner och arvoden				Styrelseordförande			35	35
Styrelseordförande	112	112		Styrelse exkl. ordförande			113	144
Styrelsen exkl. ordförande	496	509		VD			1 070	1 051
VD	3 403	3 342		Placeringskommitté exkl. VD			1 193	1 166
Placeringskommitté exkl. VD	3 797	3 709		Övriga anställda			5 399	7 194
Övriga anställda	16 666	17 021		Summa			7 810	9 590
Summa	24 474	24 693
Ersättning till ledande befattningshavare 2015:
						Övriga	Pension-
			Fast lön		Bilförmån	förmåner	kostnader	Summa
Verkställande direktör			3 403		0	2	1 021	4 426
Vice verkställande direktör/chef förvaltning			2 206		0	2	633	2 841
Administrativ chef			1 591		0	1	669	2 261
			7 200		0	5	2 323	9 528
Ersättning till ledande befattningshavare 2014:
						Övriga	Pension-
			Fast lön		Bilförmån	förmåner	kostnader	Summa
Verkställande direktör			3 342		0	3	1002	4 347
Vice verkställande direktör/chef förvaltning			2 179		0	2	620	2 801
Administrativ chef			1 530		0	0	618	2 148
			7 051			5	2 240	9 296

Sjunde AP-fonden tillämpar kollektivavtalet mellan BAO och JUSEK/CR/CF (SACO) samt regeringens riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare. Styrelsen för Sjunde AP-fonden har beslutat om riktlinjer för ersättning för ledande befattningshavare och anställda.

Ingen anställd har lön som innehåller någon rörlig komponent. För verkställande direktören och vice verkställande direktören gäller där - utöver följande. Pensionsåldern är 65 år. Verkställande direktören och vice verkställande direktören undantas från den pensionsplan som gäller enligt kollektivavtalet och erhåller i stället individuella pensions- försäkringar till en kostnad motsvarande 30 % av den fasta lönen. Upp- sägningstiden är 6 månader. Om uppsägning sker från arbetsgivarens sida kan, efter uppsägningstiden, avgångsvederlag utbetalas under 18 månader motsvarande den fasta månadslönen. Avräkning sker mot utgående lön och inkomst av förvärvsverksamhet.

För ledande befattningshavare, utom verkställande direktör och vice verkställande direktör, kan pensionsavsättningarna överstiga 30 % av lön. Detta följer av tillämplig kollektivpensionsplan, BTP1 alternativt BTP2. BTP1 är premiebestämd medan BTP2 huvudsakligen är förmånsbestämd.

I regeringens riktlinjer för ledande befattningshavare anges att ersättningar ska vara måttfulla och inte löneledande, samtidigt som de behöver vara konkurrenskraftiga för att inte bli ett hinder i kompetens- försörjningen. Denna målsättning uppnås genom en tydlig process där Sjunde AP-fondens ersättningskommitté (ordförande, vice ordförande och verkställande direktör (adjungerad)) bereder löneramen för samt- liga medarbetare, ersättningar till ledande befattningshavare samt för- handlar lön och övriga villkor med verkställande direktören. Hela sty- relsen fattar beslut i ersättningsfrågor efter beredning av ersättnings- kommittén. Den nedre gränsen för ersättningarnas konkurrenskraft

21 | AP7

194

Skr. 2015/16:130

Bilaga 8

Sjunde AP-fonden | Årsredovisning 2015

påverkas bland annat av krav på senioritet och beställarkompetens. Kraven är i sin tur en följd av att verksamheten sköts av en liten organi- sation och många underleverantörer. Ersättningsnivåerna för Sjunde AP-fondens anställda kan inte heller ligga väsentligt under de ersätt- ningsnivåer som erbjuds av privata kapitalförvaltningsbolag. Under 2014 genomfördes en jämförelsestudie av det oberoende internationella konsultföretaget Tower Watson, vilken omfattade både AP-fonder, andra myndigheter och branschen i stort. Resultaten visade att Sjunde AP-fondens ersättningsnivåer är måttfulla och inte på något område löneledande. Generellt ligger ersättningsnivån under snittet och

Not 2 – Övriga externa kostnader

Samtliga belopp i tusentals kronor		2015	2014
Revision		708	823
Externa förvaltare och depåbank		89 262	81 460
Externa tjänster		37 104	27 948
Övriga kostnader		8 565	9 833
Summa övriga externa kostnader	135 639		120 064
Arvoden till revisionsbolag (EY, PWC)
Revisionsuppdrag		708	788
Revisionsverksamhet utanför revisionsuppdraget		-	35
Skatterådgivning		-	-
Övriga tjänster		-	-
Summa arvoden		708	823

Med revisionsuppdrag avses revisors arbete med den lagstadgade revisionen och med revisionsverksamhet olika typer av kvalitetssäk- ringstjänster. Övriga tjänster är sådant som inte ingår i revisions- uppdrag, revisionsverksamhet eller skatterådgivning.

Not 3 – Ränteintäkter och liknande

Samtliga belopp i tusentals kronor	2015	2014
Ränteintäkter	1	195
Valutakursvinster	0	0
	1	195

Not 4 – Räntekostnader och liknande

Samtliga belopp i tusentals kronor	2015	2014
Räntekostnader	-2	-43
Valutakursförluster	-134	-165
	-136	-208

Not 5 – Inventarier

Samtliga belopp i tusentals kronor	2015-12-31 2014-12-31
Ingående anskaffningsvärde	22 232	22 121
Inköp	219	111
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	22 451	22 232
Ingående avskrivningar	-21 923	-21 641
Årets avskrivningar	-94	-282
Utgående ackumulerade avskrivningar	-22 017	-21 923
Utgående bokfört värde	434	309

AP7 | 22

i många fall i den undre kvartilen. Sjunde AP-fondens styrelse gör därför bedömningen att Sjunde AP-fondens ersättningsnivåer total sett ligger i nivå med – eller under – de ersättningsnivåer som erbjuds av de privata marknadsaktörerna och att regeringens riktlinjer därmed har följts under 2015.

Styrelsens arvoden beslutas av regeringen. Utöver de av regeringen fastställda arvodena har sammanlagt 96 000 kronor utbetalats till de styrelseledamöter som också ingår i konjunkturrådet, revisionsutskottet eller arbetsutskottet.

Not 6 – Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

Samtliga belopp i tusentals kronor	2015-12-31	2014-12-31
Upplupna fondavgifter	26 980	23 692
Övriga interimsfordringar	1 721	1 832
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 28 701		25 524

Not 7 – Övriga fordringar

Samtliga belopp i tusentals kronor	2015-12-31	2014-12-31
Skattefordran ingår med	1 970	1 779

Not 8 – Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

Samtliga belopp i tusentals kronor	2015-12-31	2014-12-31
Upplupna personalkostnader	4 084	4 881
Upplupna kostnader externa förvaltare
och depåbank	37 691	39 221
Övriga interimsskulder	4 635	1 357
Summa upplupna kostnader och
förutbetalda intäkter	46 410	45 459

Not 9 – Krediter i Riksgäldskontoret

Samtliga belopp i tusentals kronor
		2015-12-31		2014-12-31
		Total ram Utnyttjad		Total ram Utnyttjad
	Rörlig kredit på räntekonto	40 000	0	40 000	0
	Lån för finansiering av
	anläggningstillgångar	5 000	0	5 000	0
	Krediter i
	Riksgäldskontoret	45 000	0	45 000	0

Lån för finansiering av anläggningstillgångar har samma löptid som avskrivningstiden för de tillgångar som lånen avser. Räntan på den rörliga krediten och lånen för finansiering av anläggningstillgångar är rörlig och baserad på reporäntan.

Under 2016 disponerar Sjunde AP-fonden ett räntekonto med kredit på högst 40 miljoner kronor och en låneram på 5 miljoner kronor för finansiering av anläggningstillgångar.

195

Skr. 2015/16:130

Bilaga 8

Sjunde AP-fonden | Årsredovisning 2015

Stockholm den 4 februari 2016

Adine Grate Axén

Vice ordförande

Kerstin Hermansson

Mats Kinnwall

Rose Marie Westman

	Vår revisionsberättelse har avgivits den 5 februari 2016	Peter Nilsson
revisor		Auktoriserad revisor
Förordnad av regeringen		Förordnad av regeringen

23 | AP7

196

Skr. 2015/16:130

Bilaga 8

197

Skr. 2015/16:130

Bilaga 8

Årsberättelse 2015

AP7 Aktiefond

Organisationsnummer 515602-3862

Förvaltningsberättelse		Basportföljen
		Basportföljen består av
			97 % globala aktier
			3 % private equity (normvärde)
		Tillgångsslaget globala aktier ska ge en expo-
Placeringsinriktning		nering som motsvarar fondens jämförelseindex.
		Förvaltningen sker i huvudsak passivt genom
AP7 Aktiefond är en viktig komponent för att
		externa förvaltare.
skapa en livscykelprofil i förvalsalternativet
			Tillgångsslaget private equity omfattar
AP7 Såfa och därmed en byggsten i det all-
		placeringar i fonder som i sin tur investerar
männa pensionssystemets premiepensions-
		i onoterade företag.
sparande. Fonden ingår också i statens fond-
portföljer. Mer information om dessa portföljer
finns i årsredovisningen för Sjunde AP-fonden.		Derivatinstrument och aktielån
	Målet för AP7 Aktiefond är att vid den valda
		Fondbestämmelserna tillåter att derivatinstru-
risknivån uppnå en långsiktigt hög avkastning
		ment används som ett led i placeringsinsrikt-
som överträffar avkastningen för jämförelse-
		ningen. Under 2015 har denna möjlighet
index (se förklaringar till nyckeltal nedan).
		utnyttjats i den löpande förvaltningen via
För att nå dit har vi valt följande strategi:
		aktieterminer och valutakontrakt.
	Placera fondens tillgångar globalt i aktier		Genom icke-börshandlade finansiella deri-
och aktierelaterade finansiella instrument med		vatinstrument (Total Return Swaps) skapas
		också hävstång i förvaltningen.
bred branschmässig spridning (basportföljen).
			Hävstångsgraden ska normalt motsvara
	Använda hävstång för att öka risken och	150 % av fondkapitalet (se nedan under aktiv
den förväntade avkastningen.		förvaltning). För att skydda fondkapitalet kan
	Ytterligare öka avkastningsmöjligheterna	styrelsen dock, på rekommendation från VD
genom aktiv förvaltning på vissa utvalda		(t ex i situationer då det bedöms lämpligt att
		minska fondens exponering mot aktiemarkna-
marknader (alfakällor och taktiska placeringar).
		den), reducera storleken på hävstången från
AP7 Aktiefond är en global aktiefond där		dess normalnivå. Under 2015 beslutade
		styrelsen om en gradvis nedtrappning av
hävstång används i förvaltningen. Genom
		hävstångsgraden från dess normalnivå till
hävstången skapas ett placeringsutrymme
		125 %. Denna nedtrappning genomfördes
som är större än fondkapitalet. Då stora kurs-
		under perioden maj – september.
rörelser på världens börser kraftigt påverkar
			Vid utgången av 2015 motsvarade hävs-
AP7 Aktiefonds avkastning – i positiv eller
		tångsgraden 123,6 % av fondkapitalet (62,3
negativ riktning – är risknivån hög. I och med
		miljarder kronor).
att majoriteten av fondens tillgångar är
			Under 2015 har AP7 Aktiefonds samman-
placerade utanför Sverige, och inga tillgångar
		lagda exponeringar1 i genomsnitt uppgått till
valutasäkras, är fonden också utsatt för stor
		41,6 % (107,9 miljarder kronor) av fondförmö-
valutarisk. Men den samlade risken ska ses
		genheten. De sammanlagda exponeringarna
i skenet av den låga risk som spararen har
		har som lägst varit 27,7 % (66,6 miljarder
i inkomstpensionen, som i huvudsak är att
		kronor) och som högst 54,7 % (141 miljarder
likna vid ränteplaceringar. Sparare i AP7 Såfa
		kronor). Vid beräkningen AP7 Aktiefonds
över 55 år har en reducerad total risk, efter-
		sammanlagda exponeringar vid användning
som de via AP7 Såfa har sitt premiepensions-
		av derivatinstrument används vid riskbedöm-
sparande fördelat mellan AP7 Aktiefond och
		ningen den s.k. åtagandemetoden, vilket inne-
AP7 Räntefond.
		bär att derivatinstrument tas upp till den
		underliggande tillgångens exponering.
			Upplåning av aktier för så kallad äkta blank-
		ning förekommer inom ramen för alfaförvalt-
		ningen (se nedan). För att ytterligare öka
		avkastningsmöjligheterna har fonden ett aktivt
		aktieutlåningsprogram via depåbanken Bank
		of New York Mellon. Detta program har under
		året gett en nettointäkt på 40,4 miljoner kro-
		nor. Kostnaden för programmet har uppgått
		till 6,1 miljoner kronor.

1 Avser fondens hävstång och övriga derivat som används i förvaltningen av AP7 Aktiefond och beräknas i enlighet med “CESR’s Guidelines on Risk Measurement and the Calculation of Global Exposure and Counterparty Risk for UCITS”.

AP7 | 26 För närmare information, se www.esma.europa.eu/system/files/10_788.pdf. Fonden har under året ändrat beräkningssätt för sammanlagda exponeringar så att dessa nu också inkluderar netto-korta positioner

Aktiv förvaltning

Den aktiva förvaltningen består framförallt av taktisk allokering och förvaltning av aktier enligt förvaltningsmodellen ”lång/kort” (så kallad ren alfaförvaltning). Förvaltningen omfattar även valutor. Dessutom sker aktiv förvaltning i valutor.

Taktisk allokering innebär främst avsteg från beslutad hävstångsgrad (se ovan) inom inter- vallet +/- 12 procent-enheter.

Med aktieförvaltning enligt modellen ”lång/kort” menas att långa positioner tas i form av vanliga placeringar i aktier och att

korta positioner tas i form av äkta blankning, som innebär att aktier lånas in för att omedel- bart säljas. De långa positionerna finansieras genom den försäljningslikvid som blank- ningen ger. På det sättet behöver inte något fondkapital avsättas till den rena alfaförvalt- ningen. Förvaltning enligt denna modell har under 2015 i huvudsak skett i Sverige, Europa och Japan. Fonden har under året lånat in aktier från SEB, SHB och UBS.

Väsentliga risker per balansdagen

AP7 Aktiefond är en global aktiefond där hävstång används i förvaltningen. Utveck- lingen på aktiemarknaden utgör den enskilt största risken och ett betydande kursfall på de globala aktiemarknaderna kan leda till kraftigt försämrad avkastning. I och med att majorite- ten av fondens tillgångar är placerade utanför Sverige, och inga tillgångar valutasäkras, är fonden utsatt för stor valutarisk.

Resultatutveckling

Totalavkastningen för AP7 Aktiefond var under 2015 6,6 % (NAV-kursberäknad avkastning), vilket var drygt 0,4 procentenheter bättre än jämförelseindex.

Den positiva utvecklingen för fonden förkla- ras av uppgången på den globala aktiemark- naden under 2015, vilken förstärktes av hävs- tången och den svenska kronans försvagning.

Den aktiva förvaltningen har bidragit positivt med 124 miljoner kronor.

Den taktiska allokeringen har också bidragit positivt med 101 miljoner kronor2.

Inflödet av kapital till fonden uppgick under 2015 till 12,3 miljarder kronor, främst genom att Pensionsmyndigheten placerat 2014 års pensionsrätter. Utflödet av kapital genom inlösen av andelar, främst på grund av att premiepensionssparare bytte till andra fonder, uppgick till 2,9 miljarder kronor.

2 Detta beror på att fonden har haft en lägre global aktieexponering än fondens jämförelsenorm på 150 %.

Därmed har också fondens risknivå minskat.

198

					Skr. 2015/16:130
					Bilaga 8
			AP7 Aktiefond | Årsberättelse 2015
Fondens tio största innehav i % av		Väsentliga händelser efter balansdagen
fondkapitalet vid utgången av 2015		Under januari och februari har de globala
(exklusive placeringar i private equity)		börserna haft breda nedgångar. Detta har in-
		neburit att andelskursen för AP7 Aktiefond till
Apple Computer	1,7 dags dato (den 2 februari, 2016) har sjunkit
Microsoft	1,2	med 8,35 % sedan årsskiftet.
Exxon	0,9
General Electric	0,8
Johnson and Johnson	0,8
Amazon	0,7
Wells Fargo	0,7
JP Morgan Chase	0,7
Nestle	0,7
Alphabet inc C	0,6
Summa tio största innehav	8,8
Nyckeltal	2015	2014	2013	2012	2011	20101
Fondförmögenhet (Mkr)	261 072	235 725	173 493	123 348	98 857	104 123
Antal andelar (tusental)	1 230 448	1 184 861	1 143 683	1 089 848	1 034 877	966 368
Andelskurs (kr)	212,15	198,93	151,71	113,18	95,52	107,88
Avkastning2,3
Total NAV-kursberäknad (%)	6,6	31,1	34,0	18,5	-11,5	14,3
Jämförelseindex (%)	6,2	30,8	35,3	17,5	-10,5	14,1
Genomsnittlig avkastning2,3
2 år (%)	18,3	32,6	26,0	2,4	-	-
5 år (%)	14,5	-
Sedan fondstart (%)	15,5	17,5	14,0	7,2	-	-
Riskmått2,3
Totalrisk fonden (%)	16,7	10,2	11,4	16,0	-	-
Totalrisk jämförelseindex (%)	16,8	9,4	10,5	14,8	-	-
Aktiv risk (%)	2,0	2,6	2,7	2,6	-	-
Active share (%)	9,9	-
Omsättningshastighet (%)	16,9	19,3	22,9	28,7	44,6	13,3
Avgifter
Förvaltningsavgift (%)	0,12	0,12	0,14	0,15	0,15	0,15
Årlig avgift (%)4	0,15	0,15	0,17	0,19	0,20	0,19
Avgift insättning/uttag	Inga	Inga	Inga	Inga	Inga	Inga
Transaktionskostnader
Totalt (Tkr)	106 288	93 702	73 188	65 214	81 236	48 464
Andel av omsättning (%)	0,10	0,10	0,08	0,08	0,09	0,14
Engångsinsättning 10 000kr (kr)	13,2	13,5	16,5	17,0	14,1	9,0

1 Avser perioden 2010-05-24–2010-12-31.

2 NAV-kursberäknad avkastning 2015 avser perioden 2014-12-30 t.o.m. 2015-12-30. Jämförelseindexets avkastning avser samma period och har justerats för att motsvara NAV-sättningstidpunkten. 3 Risk- och avkastningsmått är baserade på två års historisk månadsavkastning och beräknas i enlighet med Fondbolagens Förenings riktlinjer. För närmare information se www.fondbolagen.se.

4 Inkluderar avgift för alternativa investeringar.

Förvaltningsavgift

AP7 Aktiefond betalar sista dagen i varje månad en förvaltningsavgift till Sjunde AP-fonden. Avgiften beräknas dagligen med 1/365-del av fondens värde och täcker kostnader för bland annat förvaltning, administration, redovisning, förvaring av värdepapper, revision, information

och tillsyn. Under 2015 uppgick avgiften till 0,12 % per år av fondens förmögenhet.

Transaktionskostnader i form av courtage till mäklare och avgifter till depåbanker för värdepapperstransaktioner belastar AP7 Aktiefond direkt och ingår inte i förvaltnings- avgiften. Avgift som betalas till förvaltare av

fondens innehav i onoterade tillgångar (private equity) ingår inte heller i förvaltnings- avgiften utan belastar AP7 Aktiefond direkt. Sjunde AP-fondens styrelse har beslutat att fr o m den 1 januari 2016 sänka förvaltnings- avgiften för AP7 Aktiefond till 0,11 % per år av fondförmögenheten.

27 | AP7

199

Skr. 2015/16:130

Bilaga 8

AP7 Aktiefond | Årsberättelse 2015

Förklaringar till nyckeltalen

Avkastnings- och riskberäkningar: AP7 Aktie- fonds avkastning och risk beräknas på fondens NAV-kurs (Net Asset Value), som används vid köp och inlösen av andelar. Denna metod inne- bär att avkastningen redovisas efter avdrag av den förvaltningsavgift som AP7 Aktiefond betalar till Sjunde AP-fonden. Vid NAV-kurs- värderingen används de priser på fondens tillgångar som gäller kl. 16.00 svensk tid.

Jämförelseindex: Avkastning och risk ställs

i relation till ett jämförelseindex som utgörs av MSCI All Country World Index1 (”gross” för alla aktier med undantag för tillväxtmarknader och Europa, där index är ”net”). Med hänsyn till hävstångens normalnivå är normavkast- ningen lika med jämförelseindexets avkast- ning multiplicerad med faktorn 1,0 uttryckt

i SEK för basportföljen, där indexet är anpassat till AP7:s etik- och miljöpolicy, plus jämförelse- indexets avkastning multiplicerad med 0,5 uttryckt i USD (hävstången) och minskad med finansieringskostnaden för hävstången.

I finansieringskostnaden inräknas även trans- aktionskostnader.

”Net” = inklusive återinvesterad utdelning med avdrag för källskatt på utdelningar. ”Gross” = inklusive återinvesterad utdelning utan avdrag för definitiv källskatt på utdelningar.

Totalrisk (standardavvikelse): Ett mått på hur mycket andelsvärdet har varierat under en viss period. Stora variationer i andelsvärdet innebär oftast en högre risk men också chans till bättre värdetillväxt. Måttet baseras på fondandelar- nas och index utveckling under de senaste två åren.

Aktiv risk: Ett mått på hur mycket en fonds andelsvärde varierat jämfört med sitt jämförel- seindex. En hög aktiv risk innebär att fondens placeringar avvikit mycket från jämförelse- index under perioden. Avkastningen för en portfölj med hög aktiv risk kan vara avsevärt större eller mindre än avkastningen för index. Måttet baseras på fondandelarnas och index utveckling under de senaste två åren.

Active share: Ett mått på hur stor del av fon- dens innehav som avviker från jämförelse- index sammansättning, enligt Fondbolagens förenings rekommendation.

Omsättningshastighet: Mäter hur många gånger värdepapper har köpts eller sålts i för- hållande till fondförmögenheten. Beräknas genom att det lägsta värdet av summa köpta och summa sålda värdepapper under perioden divideras med den genomsnittliga fondförmö- genheten och anges i procent.

Årlig avgift (%): Avser fondens förvaltnings- avgift och kostnader för alternativa investe- ringar, som belastat fonden under de senaste

12-månaderna, uttryckt i procent av fondför- mögenheten. Den årliga avgiften beräknas enligt ”CESR’s guidelines on the methodology for calculation of the ongoing charges figure in the Key Investor Information Document”. För närmare information se www.esma.europa.eu/system/files/10_674.pdf.

Transaktionskostnad: Courtage till mäklare och transaktionsavgifter till depåbank.

Kostnad för engångsinsättning, 10 000 kr:

Förvaltnings-kostnad enligt resultaträkningen i kronor som under året är hänförlig till ett andelsinnehav som vid årets ingång uppgick till 10 000 kronor och som behållits i fonden hela året.

AP7 | 28	1 A custom index calculated by MSCI based on the stock selection as defined by AP7 (MSCI beräknar
	ett skräddarsytt index baserat på den etiska granskning som exkluderar bolag från investeringar)

200

				Skr. 2015/16:130
				Bilaga 8
		AP7 Aktiefond | Årsberättelse 2015
Balansräkning
Samtliga belopp i tusentals kronor
Not			2015-12-31		2014-12-31
	Tillgångar		%		%
1	Överlåtbara värdepapper	257 466 233	98,6	231 005 357	98,0
	OTC-derivatinstrument med positivt marknadsvärde	737 759	0,3	1 052 068	0,4
	Övriga derivatinstrument med positivt marknadsvärde	45 720	0,0	51 552	0,0
	Summa finansiella instrument med positivt marknadsvärde	258 249 712	98,9	51 552	0,0
	Bankmedel och övriga likvida medel	4 833 839	1,9	6 877 660	2,9
	Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	119 844	0,1	102 309	0,1
	Övriga tillgångar	459 889	0,1	142 889	0,1
	Summa tillgångar	263 663 284	101,0	239 231 835	101,5
	Skulder
	OTC-derivatinstrument med negativt marknadsvärde	267 998	0,1	676 937	0,3
	Övriga derivatinstrument med negativt marknadsvärde	1 319	0,0	4 668	0,0
	Övriga finansiella instrument med negativt marknadsvärde	1 975 852	0,8	2 530 070	1,1
	Summa finansiella instrument med negativt marknadsvärde	2 245 169	0,9	3 211 675	1,4
	Upplupna kostnader och förutbetalda skulder	29 783	0,0	26 768	0,0
	Övriga skulder	316 821	0,1	268 270	0,1
	Summa Skulder	2 591 773	1,0	3 506 713	1,5
2	Fondförmögenhet	261 071 511	100,0	235 725 122	100,0

Som särskild bilaga finns en innehavsförteckning över samtliga finansiella instrument.

Poster inom linjen	2015-12-31	2014-12-31
Utlånade värdepapper och mottagna säkerheter
Utlånade finansiella instrument	4 179 309	1 511 246
Mottagna säkerheter (statsobligationer minst AA rate) för utlånade finansiella instrument	4 366 248	1 600 425
Mottagna säkerheter (likvida medel) för OTC-derivatinstrument*	255 990	687 653
Inlånade värdepapper och ställda säkerheter
Inlånade finansiella instrument	5 257 036	6 296 321
Ställda säkerheter (aktier) för inlånade finansiella instrument	5 942 707	6 276 400
Ställda säkerheter (likvida medel) för OTC-derivatinstrument	0	0
Ställda säkerheter (likvida medel) för övriga derivatinstrument	248 681	336 535
Utestående åtaganden
Kvarstående investeringslöften i private equity	6 088 308	6 324 633

* Beloppet avser mottagna säkerheter för värdet på transaktionerna per senaste bankdag innan bokslutsdag.

29 | AP7

201

Skr. 2015/16:130

Bilaga 8

AP7 Aktiefond | Årsberättelse 2015

Resultaträkning

Samtliga belopp i tusentals kronor

Not		2015	2014
	Intäkter och värdeförändring
3	Värdeförändring på överlåtbara värdepapper	10 070 651	44 226 912
4	Värdeförändring på OTC-derivatinstrument	-383 980	4 547 937
5	Värdeförändring på övriga derivatinstrument	254 279	640 263
6	Ränteintäkter	5 538	6 614
7	Utdelningar	6 129 862	4 562 217
8	Valutakursvinster och -förluster netto	272 185	804 106
9	Övriga finansiella intäkter	70 967	54 782
10	Övriga intäkter	2 729	263
	Summa Intäkter och värdeförändring	16 422 231	54 843 094
	Kostnader
11	Förvaltningskostnader	-311 662	-233 992
12	Övriga finansiella kostnader	-175 630	-165 327
13	Övriga kostnader	-43 034	-41 458
	Summa Kostnader	-530 326	-440 777
	Periodens resultat	15 891 905	54 402 317

Redovisningsprinciper	information om verkligt värde med daglig justering utifrån hur ett
Årsberättelsen för fonden har upprättats enligt lagen (2000:192) om	relevant index baserat på private equitybolag har utvecklas.
allmänna pensionsfonder och Finansinspektionens föreskrifter	OTC-derivat (Total Return Swaps) värderas enligt en modell med
(2013:9) om värdepappersfonder.	ledning av marknadsnoterade räntor och uppgifter från indexleveran-
Affärsdagsredovisning tillämpas, vilket innebär att transaktionerna	tören om utvecklingen av relevant aktieindex kl 16.00 den sista handels-
påverkar balansräkningen på affärsdagen, det vill säga vid den tid-	dagen under redovisningsperioden.
punkt då de väsentliga rättigheterna och därmed riskerna övergår	Vid beräkning av realisationsvinster och realisationsförluster
mellan parterna.	används genomsnittsmetoden.
Samtliga finansiella instrument värderas till verkligt värde. Det inne-	Inlånade värdepapper redovisas inte i balansräkningen, men tas
bär att noterade aktierelaterade värdepapper, inklusive noterade	upp inom linjen. Betalda premier (utgiftsränta) för inlånade värde-
aktieindexterminer och derivatinstrument som handlas på en reglerad	papper redovisas som övriga finansiella kostnader.
marknad , värderas till senaste betalkurs kl. 16.00 den sista handels-	Utlånade värdepapper ingår i balansräkningen. Marknadsvärdet,
dagen under redovisningsperioden.	samt erhållna säkerheter, framgår av poster inom linjen. Erhållna
Utländska finansiella instrument räknas om till svenska kronor med	premier för utlånade värdepapper redovisas som övriga
senaste betalkurs kl. 16.00 den sista handelsdagen under redovis-	finansiella intäkter.
ningsperioden.	Skatt
Valutaderivat värderas utifrån senaste valutakurser den sista
handelsdagen under redovisningsperioden.	AP7 Aktiefond är inte skattskyldig i Sverige. För placeringar i utlandet
Onoterade aktierelaterade värdepapper, som utgörs av indirekta	kan i vissa fall finnas skattskyldighet i form av s.k. definitiv källskatt
placeringar i private equityfonder, värderas enligt senaste tillgängliga	på utdelningar.

Not 1 – Överlåtbara värdepapper

Samtliga belopp i tusentals kronor
		2015-12-31		2014-12-31
		%		%
Överlåtbara värdepapper	251 337 447	96,3	225 124 076	95,5
Överlåtbara värdepapper – Onoterade	6 128 786	2,3	5 881 281	2,5
Summa Överlåtbara värdepapper	257 466 233	98,6	231 005 357	98,0

AP7 | 30

202

					Skr. 2015/16:130
					Bilaga 8
				AP7 Aktiefond | Årsberättelse 2015
Not 2– Förändring av fondförmögenhet
Samtliga belopp i tusentals kronor
			2015-01-01			2014-01-01
				– 2015-12-31		– 2014-12-31
Fondförmögenhet vid periodens början			235 725 122			173 492 553
Andelsutgivning			12 344 376			9 761 572
Andelsinlösen			-2 889 892			-1 931 320
Periodens resultat enligt resultaträkning			15 891 905			54 402 317
Fondförmögenhet vid periodens slut			261 071 511			235 725 122
Not 3 – Specifikation av värdeförändring				Not 8 – Specifikation av valutakursvinster och –förluster netto
på överlåtbara värdepapper				Samtliga belopp i tusentals kronor	2015	2014
Samtliga belopp i tusentals kronor
	2015	2014
				Valutaderivat	-23 557	2 425
Realiserat kursresultat	5 415 151	4 739 987		Bankkonton	295 742	801 681
Realiserat valutaresultat	2 121 562	-799 573		Summa	272 185	804 106
Orealiserat kursresultat	-4 080 056	11 843 458
Orealiserat valutaresultat	6 613 993	28 443 040		Not 9 – Specifikation av övriga finansiella intäkter
Summa	10 070 651	44 226 912
				Samtliga belopp i tusentals kronor
					2015	2014
Not 4 – Specifikation av värdeförändring				Premier utlånade aktier	40 509	33 930
på OTC-derivatinstrument
				Övriga finansiella intäkter	30 458	20 852
Samtliga belopp i tusentals kronor
	2015	2014		Summa	70 967	54 782
Realiserat kursresultat	-455 468	5 159 704		Not 10 – Specifikation av övriga intäkter
Orealiserat kursresultat	71 488	-611 767
				Samtliga belopp i tusentals kronor
Summa	-383 980	4 547 937			2015	2014
Not 5 – Specifikation av värdeförändring				Kompensation från förvaltare	2 729	263
				Summa	2 729	263
på övriga derivatinstrument
Samtliga belopp i tusentals kronor				Not 11 – Specifikation av förvaltningskostnad
	2015	2014
				Ersättning till Sjunde AP-fonden för förvaltning har betalats med
Realiserat kursresultat	469 042	622 628		0,12% per år på det förvaltade kapitalet. Detta ger för helåret 2015
Realiserat valutaresultat	-211 751	-32 244		en förvaltningskostnad på 311 662 tkr (233 992 tkr).
Orealiserat kursresultat	-3 012	49 879
Summa	254 279	640 263		Not 12 – Specifikation av övriga finansiella kostnader
Not 6 – Specifikation av ränteintäkter				Samtliga belopp i tusentals kronor
					2015	2014
Samtliga belopp i tusentals kronor
	2015	2014		Premier aktieinlåning	-40 163	-37 297
				Erlagd ersättning för utdelning vid
Korta ränteplaceringar	5 617	6 530		inlåning av aktier	-112 376	-113 083
Bankkonton	-79	84		Övriga finansiella kostnader	-23 091	-14 947
Summa	5 538	6 614		Summa	-175 630	-165 327
Not 7 – Specifikation av utdelningar				Not 13 – Specifikation av övriga kostnader
Samtliga belopp i tusentals kronor				Samtliga belopp i tusentals kronor
	2015	2014			2015	2014
Utdelning	6 391 419	4 807 923		Courtage	-39 290	-37 957
Kupongskatt	-384 829	-314 671		Transaktionsavgifter till BNY Mellon	-3 744	-3 501
Restitution	123 272	68 965		Summa	-43 034	-41 458
Summa	6 129 862	4 562 217

31 | AP7

203

Skr. 2015/16:130

Bilaga 8

AP7 Aktiefond | Årsberättelse 2015

Stockholm den 4 februari 2016

Adine Grate Axén

Vice ordförande

Kerstin Hermansson

Mats Kinnwall

Rose Marie Westman

	Vår revisionsberättelse har avgivits den 5 februari 2016
		Auktoriserad revisor
Förordnad av regeringen		Förordnad av regeringen

AP7 | 32

204

Skr. 2015/16:130

Bilaga 8

205

Skr. 2015/16:130

Bilaga 8

Årsberättelse 2015

AP7 Räntefond

Organisationsnummer 515602-3870

Förvaltningsberättelse

Placeringsinriktning

AP7 Räntefond är en viktig komponent för att skapa en livscykelprofil i förvalsalternativet AP7 Såfa och därmed en byggsten i det allmäna pensionssystemets premiepensionssparande. Fonden ingår också i statens fondportföljer. Mer information om dessa portföljer finns

i årsredovisningen för Sjunde AP-fonden. Målet för AP7 Räntefond är att avkast-

ningen minst ska motsvara avkastningen för jämförelseindex (se förklaringar till nyckel- talen nedan).

Strategin är att placera fondens tillgångar

i svenska ränterelaterade finansiella instrument med låg kreditrisk, så att den genomsnittliga räntebindningstiden normalt är två år.

AP7 Räntefond bedöms ha en låg risknivå.

Placeringar

Placeringarna görs genom intern förvaltning och har under 2015 placerats passivt mot fon- dens jämförelseindex. Det innebär att place- ringarna för närvarande i huvudsak utgörs av svenska statsobligationer och svenska säkerställda obligationer. Den modifierade durationen (se under förklaringar till nyckel- talen) i portföljen var 1,9 % vid utgången

av 2015.

Derivatinstrument	Fondens tio största innehav i % av
Derivatinstrument får enligt fondbestämmel-	fondkapitalet vid utgången av år 2015
serna användas som ett led i placeringsinrikt-
ningen. Under 2015 har inte denna möjlighet	Svenska staten 1051	12,7
utnyttjats.	Stadshypotek 1579	10,2
	Stadshypotek 1580	10,0
Väsentliga risker per balansdagen	Nordea Hypotek 5529	9,6
	Swedbank Hypotek 187	9,0
Den enskilt största risken i förvaltningen av	Swedbank Hypotek 186	7,2
fonden utgörs av marknadsrisk, vilket innebär	SEB 571	6,8
att stigande räntenivåer riskerar att påverka	Swedbank Hypotek 185	6,5
fondens avkastning negativt.	Kommuninvest i Sverige 1708	5,4
	SEB 570	5,2
Resultatutveckling	Summa tio största innehav	82,6

Under 2015 var totalavkastningen för AP7 Räntefond 0,8% (NAV-kursberäknad avkast- ning; se förklaring till nyckeltalen), vilket var 0,1 procentenheter sämre än jämförelseindex. De kupongräntor fonden fått i sina innehav är en starkt bidragande orsak till att avkast- ningen varit positiv.

Under 2015 har fonden tillförts 5,7 miljarder kronor genom att Pensionsmyndigheten placerat 2014 års pensionsrätter. Utflödet av kapital genom inlösen av andelar, främst på grund av att premiepensionssparare bytte till andra fonder, uppgick till 1,3 miljarder kronor.

35 | AP7

206

Skr. 2015/16:130

Bilaga 8

AP7 Räntefond | Årsberättelse 2015

Nyckeltal

	2015	2014	2013	2012	2011	20101
Fondförmögenhet (Mkr)	22 083	17 532	12 689	8 872	6 657	6 034
Antal andelar (tusental)	197 823	158 315	117 791	83 793	64 649	60 605
Andelskurs (kr)	111,63	110,74	107,73	105,86	102,97	99,57
Avkastning2
Total NAV-kursberäknad (%)	0,8	2,8	1,8	2,8	3,4	-0,5
Jämförelseindex (%)	0,9	2,9	1,9	3,0	5,2	-0,3
Genomsnittlig avkastning2
2 år (%)	1,8	2,3	2,3	3,1	-	-
5 år (%)	2,3	-
Sedan fondstart (%)	2,0	2,2	2,1	2,2	-	-
Riskmått2
Totalrisk fonden (%)	0,7	0,8	0,9	0,8	-	-
Totalrisk jämförelseindex (%)	0,6	0,8	0,9	0,7	-	-
Aktiv risk (%)	0,1	0,1	0,1	0,6	-	-
Omsättningshastighet (%)	86,4	101,0	88,1	68,2	100,9	97,5
Modifierad duration (%)	1,9	1,9	1,8	1,8	1,9	1,8
Avgifter
Förvaltningsavgift (%)	0,05	0,05	0,08	0,09	0,09	0,09
Årlig avgift (%)	0,05	0,05	0,08	0,09	0,09	0,09
Avgift insättning/uttag	Inga	Inga	Inga	Inga	Inga	Inga
Transaktionskostnader
Totalt (Tkr)	24	10	9	9	7	18
Andel av omsättning (%)	0,00	0,00	0,04	0,00	0,00	0,00
Engångsinsättning 10 000kr (kr)	5,0	5,1	8,1	9,2	9,1	5,5

1 Perioden för avkastningsberäkningarna 2010 startade den 24 maj 2010, när kapital från de avvecklade fonderna Premiesparfonden och Premievalsfonden hade överförts till AP7 Räntefond. Stängningskursberäknad avkastning 2010 utgår ifrån stängning den 24 maj. NAV-kursberäknad avkastning utgår ifrån stängning den 21 maj.

2 Risk- och avkastningsmått är baserade på två års historisk månadsavkastning och beräknas i enlighet med Fondbolagens Förenings riktlinjer. För närmare information se www.fondbolagen.se.

Förvaltningsavgift

AP7 Räntefond betalar sista dagen i varje månad en förvaltningsavgift till Sjunde AP-fonden. Avgiften beräknas dagligen med 1/365-del av fondens värde och täcker kostna- der för bland annat förvaltning, administration, redovisning, revision, förvaring av värdepapper, information och tillsyn. Under 2015 uppgick avgiften till 0,05 % per år av fondens förmö- genhet. Transaktionskostnader såsom avgifter till depåbanker för värdepapperstransaktioner belastar AP7 Räntefond direkt och ingår inte

i förvaltningsavgiften. Sjunde AP-fondens sty- relse har beslutat att fr o m den 1 januari 2016 sänka förvaltningsavgiften för AP7 Räntefond till 0,04 % per år av fondförmögenheten.

Förklaringar till nyckeltalen

Avkastnings- och riskberäkningar: AP7 Ränte- fonds avkastning och risk beräknas på fondens NAV-kurs (Net Asset Value), som används vid köp och inlösen av andelar. Denna metod inne- bär att avkastningen redovisas efter avdrag av den förvaltningsavgift som AP7 Räntefond betalar till Sjunde AP-fonden. Vid NAV-kurs- värderingen används de priser på fondens tillgångar som gäller kl. 16.00 svensk tid.

AP7 | 36

Modifierad duration: Anger den procentuella förändringen i pris om marknadsräntan går upp med en procentenhet.

Jämförelseindex: Handelsbankens ränteindex HMT 74, som utgörs av svenska statsobligatio- ner och säkerställda obligationer med en genomsnittlig duration av två år.

Totalrisk (standardavvikelse): Ett mått på hur mycket andelsvärdet har varierat under en viss period. Stora variationer i andelsvärdet inne- bär oftast en högre risk men också chans till bättre värdetillväxt. Måttet baseras på fond- andelarnas och index utveckling under de senaste två åren.

Aktiv risk: Ett mått på hur mycket en fonds andelsvärde varierat jämfört med sitt jämförelseindex. En hög aktiv risk innebär att fondens placeringar avvikit mycket från jämförelseindex under perioden. Avkastningen för en portfölj med hög aktiv risk kan vara avsevärt större eller mindre än avkastningen för index. Måttet baseras på fondandelarnas och index utveckling under de senaste två åren.

Omsättningshastighet: Mäter hur många gånger värdepapper har köpts eller sålts i för- hållande till fondförmögenheten. Beräknas

genom att det lägsta värdet av summa köpta och summa sålda värdepapper under perioden divideras med den genomsnittliga fondförmö- genheten och anges i procent.

Årlig avgift (%): Avser fondens förvaltnings- avgift, inklusive transaktionskostnader, som belastat fonden under de senaste 12-måna- derna, uttryckt i procent av fondförmögen- heten. Den årliga avgiften beräknas enligt ”CESR’s guidelines on the methodology for calculation of the ongoing charges figure in the Key Investor Information Document”. För närmare information se

www.esma.europa.eu/system/files/10_674.pdf.

Transaktionskostnad: Transaktionsavgifter till depåbank.

Kostnad för engångsinsättning, 10 000 kr:

Förvaltningskostnad enligt resultaträkningen i kronor som under året är hänförlig till ett andelsinnehav som vid årets ingång uppgick till 10 000 kronor och som behållits i fonden hela året.

207

Skr. 2015/16:130

Bilaga 8

AP7 Räntefond | Årsberättelse 2015

Balansräkning

Samtliga belopp i tusentals kronor

Not			2015-12-31		2014-12-31
	Tillgångar		%		%
1	Överlåtbara värdepapper	22 078 580	100,0	17 523 963	99,9
	Summa finansiella instrument med positivt marknadsvärde	22 078 580	100,0	17 523 963	99,9
	Bankmedel och övriga likvida medel	4 871	0,0	8 892	0,1
	Summa tillgångar	22 083 451	100,0	17 532 855	100,0
	Skulder
	Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	876	0,0	660	0,0
	Övriga skulder	0	0,0	0	0,0
	Summa Skulder	876	0,0	660	0,0
2	Fondförmögenhet	22 082 575	100,0	17 532 195	100,0
	Poster inom linjen		Inga		Inga

Som särskild bilaga finns en innehavsförteckning för samtliga finansiella instrument.

Resultaträkning

Samtliga belopp i tusentals kronor

Not		2015	2014
	Intäkter och värdeförändring
3	Värdeförändring på överlåtbara värdepapper	-488 848	-149 930
4	Ränteintäkter	634 209	508 085
	Summa Intäkter och värdeförändring	145 361	358 155
	Kostnader
5	Förvaltningskostnader	-9 115	-6 555
6	Övriga kostnader	-24	-10
	Summa Kostnader	-9 139	-6 565
	Periodens resultat	136 222	351 590

Redovisningsprinciper

Årsberättelsen för fonden har upprättats enligt lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder och Finansinspektionens föreskrifter (2013:9) om värdepappersfonder.

Samtliga finansiella instrument värderas till verkligt värde kl. 16.00 den sista handelsdagen under redovisningsperioden. Det innebär att

ränterelaterade värdepapper värderas till senaste betalkurs. Vid beräkning av realisationsvinster och realisationsförluster används genomsnittsmetoden.

Skatt

AP7 Räntefond är inte skattskyldig i Sverige.

37 | AP7

208

Skr. 2015/16:130

Bilaga 8

AP7 Räntefond | Årsberättelse 2015

Not 1 – Överlåtbara värdepapper

Samtliga belopp i tusentals kronor
		2015-12-31		2014-12-31
		%		%
Överlåtbara värdepapper	22 078 580	100,0	17 523 963	100,0
Summa Överlåtbara värdepapper	22 078 580	100,0	17 523 963	100,0

Not 2– Förändring av fondförmögenhet

Samtliga belopp i tusentals kronor
	2015-01-01	2014-01-01
	–2015-12-31	–2014-12-31
Fondförmögenhet vid periodens början	17 532 195	12 689 365
Andelsutgivning	5 749 871	5 075 993
Andelsinlösen	-1 335 713	-584 753
Periodens resultat enligt resultaträkning	136 222	351 590
Fondförmögenhet vid periodens slut	22 082 575	17 532 195

Not 3 – Specifikation av värdeförändring			Not 5 – Specifikation av förvaltningskostnad
på överlåtbara värdepapper			Ersättning till Sjunde AP-fonden för förvaltning har betalats med 0,05 %
Samtliga belopp i tusentals kronor			per år på det förvaltade kapitalet. Detta ger för helåret 2014 en förvalt-
	2015	2014	ningskostnad på 9 115 tkr (6 555 tkr). I avgiften ingår ersättning till
			förvaringsinstitut för depåförvaring samt ersättning till Finansinspek-
Realiserat kursresultat	-219 196	-152 468	tionen för tillsyn.
Orealiserat kursresultat	-269 652	2 538
Summa	-488 848	-149 930

Not 6 – Specifikation av övriga kostnader

Samtliga belopp i tusentals kronor

Not 4 – Specifikation av ränteintäkter				2015	2014
Samtliga belopp i tusentals kronor
	2015	2014	Transaktionsavgifter till BNY Mellon	-24	-10
			Summa	-24	-10
Obligationer	633 833	507 142
Korta ränteplaceringar	17	906
Ränta repor	359	37
Summa	634 209	508 085

AP7 | 38

209

Skr. 2015/16:130

Bilaga 8

AP7 Räntefond | Årsberättelse 2015

Stockholm den 4 februari 2016

Adine Grate Axén

Vice ordförande

Kerstin Hermansson

Mats Kinnwall

Rose Marie Westman

	Vår revisionsberättelse har avgivits den 5 februari 2016
revisor		Auktoriserad revisor
Förordnad av regeringen		Förordnad av regeringen

39 | AP7

210

Skr. 2015/16:130

Bilaga 8

211

Skr. 2015/16:130

Bilaga 9

Utvärdering av

AP-fondernas verksamhet 2015

FINANSDEPARTEMENTET

9 mars 2015

212

Skr. 2015/16:130

Bilaga 9

Innehållsförteckning
1.	Angreppssätt för utvärderingen .........................................................	1
2.	AP-fondernas roll, utveckling och omvärld 2001-2015 ......................	3
3.	Sammanfattning och rekommendationer.........................................	11
4.	Grundläggande utvärdering av Första AP-fonden ...........................	29
5.	Grundläggande utvärdering av Andra AP-fonden............................	36
6.	Grundläggande utvärdering av Tredje AP-fonden ...........................	43
7.	Grundläggande utvärdering av Fjärde AP-fonden ...........................	50
8.	Grundläggande utvärdering av Sjätte AP-fonden ............................	57
9.	Grundläggande utvärdering av Sjunde AP-fonden ..........................	63
10. Fördjupningsområde kring AP-fondernas
	riskhantering, kontroll och regelefterlevnad....................................	69

i

213

Skr. 2015/16:130

Bilaga 9

1. Angreppssätt för utvärderingen

I januari 2012 fick McKinsey & Company uppdraget att genomföra den årliga utvärderingen av AP-fondernas verksamhet 2012-20151.

Uppdraget avser utvärdering av Första, Andra, Tredje, Fjärde, Sjätte och Sjunde AP- fondernas förvaltning dels under en längre period sedan fondernas respektive start, dels under rullande fem- respektive tioårsperioder. Den grundläggande utvärderingen ska omfatta värdet av fondernas strategiska beslut samt fondernas aktiva förvaltning. Om uppdragsgivaren ser behov kan ytterligare analys tillkomma uppdraget i form av ett fördjupningsområde. I utvärderingen av AP-fondernas verksamhet 2015 innefattar uppdraget den grundläggande utvärderingen samt en fördjupning inom riskhantering, kontroll och regelefterlevnad (compliance).

Den grundläggande utvärderingen av Första till Fjärde AP-fondernas verksamhet 2015 beskriver skillnader i fondernas förvaltningsmodell samt viktiga händelser under 2015, vid sidan om att utvärdera värdet av fondernas strategiska beslut och aktiva förvaltning. Första till Fjärde AP-fonderna började agera i sina roller som buffertfonder 1 januari 2001, men det dröjde till senare under 2001 innan fonderna hade implementerat sina långsiktiga investeringsportföljer. Första till Fjärde AP-fonderna utvärderas därför över perioden 1 juli 2001 till 31 december 2015.

Sjätte AP-fonden investerar framförallt riskkapital i onoterade tillgångar och fondens samtliga investeringsbeslut är att betrakta som strategiska beslut. Sjätte AP-fonden startade sin verksamhet i slutet av 1996 och utvärderas över perioden 1 januari 1997 till 31 december 2015. Buffertfondernas (Första till Fjärde och Sjätte AP-fonderna) gemensamma påverkan på inkomstpensionssystemet utvärderas över perioden 1 januari 2001 till 31 december 2015.

Sjunde AP-fonden utvärderas som en värdepappersfond och jämförs med övriga värdepappersfonder i premiepensionssystemet. Sjunde AP-fonden införde i maj 2010 en ny förvaltningsmodell. I utvärderingen av Sjunde AP-fondens verksamhet 2015 utvärderas resultaten för fondens nya förvaltningsmodell under perioden 24 maj 2010 till 31 december 2015 samt resultaten från fondens förvalsalternativ under perioden 1 januari 2001 till 31 december 2015.

Utvärderingen av fondernas verksamhet baseras på information från fondernas interna resultatuppföljningssystem för att möjliggöra analys av olika källor till den totala avkastningen.2 Flera externa källor har också använts, till exempel för att sätta fondernas

1 Finansdepartementet valde under 2015 att nyttja optionen till förlängning av avtalet med ett år, till att även omfatta år 2015

2 Det här innebär att det historiskt kan förekomma skillnader mot fondernas redovisade resultat på grund av bland annat periodiseringar, men skillnaderna är mycket små (mindre än 0,1 procentenheter i avkastning)

1

214

Skr. 2015/16:130

Bilaga 9

utveckling i relation till utvecklingen av tillgångar och skulder i inkomstpensionssystemet, utvecklingen på kapitalmarknaderna och resultaten för ett urval av utländska statliga pensionsfonder. Dessa källor redovisas i anslutning till respektive analys.

Utvärderingsarbetet har pågått från mitten av januari till början av mars 2016 och har genomförts i en kontinuerlig process med fonderna. I rapporten redovisas först AP- fondernas roll i inkomstpensionssystemet och utveckling i relation till omvärlden 2001- 2015 (kapitel 2). Därefter följer en sammanfattning av årets utvärdering – både den grundläggande utvärderingen och fördjupningsområdet – och de rekommendationer som baserat på utvärderingen bedöms viktiga för att fortsätta utveckla fondernas verksamhet framåt (kapitel 3). Vidare följer ett kapitel för var och en av fonderna som redovisar resultaten från den grundläggande utvärderingen per fond (kapitel 4-9). Rapporten avslutas med resultaten inom fördjupningsområdet avseende fondernas arbete med riskhantering, kontroll och regelefterlevnad (kapitel 10).

2

215

Skr. 2015/16:130

Bilaga 9

2.AP-fondernas roll, utveckling och omvärld 2001-2015

I det här kapitlet beskrivs AP-fondernas roll i det svenska pensionssystemet och buffertfondernas (Första till Fjärde och Sjätte AP-fonderna) utveckling 2001-2015, med fokus på deras påverkan på inkomstpensionssystemet samt hur de utvecklats i jämförelse med kapitalmarknaderna och ett urval av utländska statliga pensionsfonder.

AP-FONDERNAS ROLL I DET SVENSKA PENSIONSSYSTEMET

De sex AP-fonderna utgör en del av det svenska systemet för allmän pension, vilket är en av tre delar i det svenska pensionssystemet (Bild 1). De två andra delarna är tjänstepensionen, som är en tjänsteförmån från arbetsgivaren, och det privata sparandet.

Bild 1

AP-fondernas roll i svenska pensionssystemet

Privat pension

		Ålderspensionsavgift 18,5%			Statsbudgeten
16%			2,5%
Tjänstepension
				Pensionsmyndigheten2
	Första till Fjärde
	AP-fonderna samt
	Sjätte AP-fonden			Sjunde AP-fonden/
				Privata fondbolag
Allmän pension
	Inkomstpension			Premiepension	Garantipension1

1 Garantipension för de med låg eller ingen inkomst som finansieras med skatter

2 1 januari 2010 togs Premiepensionsmyndighetens (PPM) uppgifter över av Pensionsmyndigheten KÄLLA: Försäkringskassan

Dagens svenska system för allmän pension är resultatet av en bred partiuppgörelse från 1998 med syfte att reformera den då gällande folkpensionen och ATP. I dagens system betalas varje år 18,5% av den totala lönesumman in till allmän pension3, varav 16

3 Av dessa 18,5% går maximalt 7,5 inkomstbasbelopp (SEK 435 750 år 2015) till pensionssystemet, medan ett eventuellt överskott går till statskassan

3

216

Skr. 2015/16:130

Bilaga 9

procentenheter går till att finansiera inkomstpensionen och resterande 2,5 procentenheter går till premiepensionen (sparas på individuella premiepensionskonton).

De årliga inbetalningarna till inkomstpensionen finansierar pensionsutbetalningar till dagens pensionärer (ett så kallat ”pay as you go”-system). En grundtanke med det svenska inkomstpensionssystemet är att det ska vara självfinansierande, vilket betyder att staten inte ska behöva höja pensionsavgifterna (16% av lönesumman) eller låna pengar för att betala ut inkomstpensionen.4 2001 omorganiserades Första till Fjärde AP-fonderna till så kallade buffertfonder. Även Sjätte AP-fonden inkluderades i buffertfondkapitalet från och med 2001. Syftet med Första till Fjärde AP-fonderna är att jämna ut perioder av löpande över- och underskott mellan inbetalningar av pensionsavgifter och utbetalningar av pensioner och att långsiktigt generera avkastning för att öka stabiliteten i inkomstpensionssystemet. Sjätte AP-fonden är en stängd fond, vilket innebär att inga in- och utflöden i pensionssystemet går via fonden. Fonden skiljer sig också från övriga buffertfonder genom sitt fokus på onoterade bolag (Första till Fjärde AP-fonden får enligt gällande placeringsregler investera max 5% av totalt förvaltat kapital i onoterade tillgångar). Inkomstpensionssystemets finansiella ställning uttrycks i ett så kallat balanstal och definieras som inkomstpensionssystemets tillgångar dividerat med inkomstpensionssystemets skulder. Tillgångarna består av framtida inbetalningar och buffertfonderna. De framtida inbetalningarna bestäms främst av befolkningstillväxt, arbetskraftsdeltagande, ekonomisk tillväxt och löneökningstakt. Inkomstpensionssystemets skulder består av framtida pensionsutbetalningar och bestäms främst av antalet pensionärer, genomsnittlig livslängd, löneökningstakt samt upp- och nedskrivningar av pensionsrätterna baserat på systemets balansering.

Om balanstalet överstiger 1,0 skrivs pensionsrätterna upp baserat på löneökningstakten, som mäts genom inkomstindex. Understiger däremot balanstalet 1,0 är skulderna större än tillgångarna och en automatisk balansering aktiveras, vilket betyder att värdet av pensionsrätterna skrivs upp med en lägre faktor än löneökningstakten. Löneökningstakten mäts som förändringar i inkomstindex. Detta innebär att inkomstpensionen kan sänkas om inkomstpensionssystemet inte balanserar. Om balanstalet understiger 1,0 justeras uppskrivningstakten av pensionsrätterna med ett års förskjutning. Kombinationen av att inkomstpensionssystemet är avgiftsbestämt, att pensionsskulderna tar hänsyn till demografisk utveckling och att det finns en automatisk balansering gör systemet självförsörjande. Under 2015 har regeländringar genomförts avseende beräkningen av balanstalet vilket påverkar balanstalet 2017 (beräkningsår 2015). Bakgrunden till regeländringarna är att systemet på kort sikt och under vissa förhållanden bedöms riskera att reagera med en viss fördröjning eller reagera kraftigt. Med de nya beräkningsreglerna för balanstalet tillämpas inte längre utjämningar och ett dämpat balanstal har införts. Det

4 Även premiepensionen är självfinansierad

4

217

Skr. 2015/16:130

Bilaga 9

dämpade balanstalet avviker från 1,0 med en tredjedel av balanstalets avvikelse från 1,0, vilket medför mindre svängningar i inkomstpensionerna.5

Buffertfonderna ska också verka självständigt och ha egna placeringspolicyer, ägarpolicyer och riskhanteringsplaner inom ramen för sitt uppdrag och placeringsregler. Första till Fjärde AP-fonderna regleras i lagen om allmänna pensionsfonder (2000:192) och Sjätte AP-fonden i lagen om Sjätte AP-fonden (2000:193, 2007:709).

Premiepensionen syftar till att varje arbetstagare ska kunna påverka en del av den allmänna pensionen genom att välja hur pensionsmedlen investeras. Alla arbetstagare kan välja mellan omkring 830 fonder i premiepensionssystemet. Sjunde AP-fonden införde en ny förvaltningsmodell 2010 och inom ramen för den nya modellen förvaltar Sjunde AP- fonden sedan maj 2010 två fonder: AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond. Dessa fonder kombineras i AP7 Såfa som förvaltar premiepensionen för de arbetstagare som inte aktivt väljer fondförvaltare (statens ” förvalsalternativ”). Sjunde AP-fonden erbjuder utöver förvalsalternativet (som också är valbart) fem ytterligare fondportföljer som kan väljas i konkurrens med de övriga omkring 830 fonderna av alla arbetstagare.6 Dessa fem fondportföljer inkluderar de två byggstensfonderna AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond samt tre statliga fondportföljer som består av olika kombinationer av de två byggstensfonderna. Sjunde AP-fonden regleras i lagen om allmänna pensionsfonder (2000:192).

BUFFERTFONDERNAS UTVECKLING OCH OMVÄRLD 2001-2015

Sedan januari 2001 har buffertfondernas kapital växt från SEK 554 miljarder till SEK 1 230 miljarder och buffertfondernas avkastning efter kostnader har bidragit med SEK 712 miljarder av tillväxten. Det här motsvarar en genomsnittlig avkastning på 5,4% per år jämfört med inkomstindex som under samma period ökade med 3,0% per år. Buffertfonderna genererade 2015 en avkastning på SEK 65 miljarder efter kostnader. Nettoflödet har varit negativt varje år sedan 2009 till skillnad från tidigare år då buffertfonderna hade ett positivt nettoflöde (Bild 2). Under 2015 var nettoflödet SEK - 21,6 miljarder. Enligt Pensionsmyndighetens prognoser kommer nettoflödet vara fortsatt negativt under de närmsta 5 åren, med i genomsnitt SEK -31,2 miljarder per år.

5 Pensionsmyndigheten årsredovisning 2015

6 Dessa fem fondportföljer är valbara på fondtorget, medan AP7 Såfa ligger utanför fondtorget

5

218

Skr. 2015/16:130

Bilaga 9

Bild 2

Buffertfondernas utveckling 20011–2015	Total 2001-2015
Första till Fjärde och Sjätte AP-fonderna 1 jan 2001 till 31 dec 2015

Totalt kapital
31 december, SEK miljarder			641	765	854	898	708	827	895	873	958	1 058	1 185	1 230
5461	480	571

Total avkastning efter kostnader

SEK miljarder		80	63	113	82	36	135	84	101	128	147	65	712
-27	-85								-17
							-194

Total avkastning efter kostnader2			17,5			19,4
Procent	16,4	11,0		10,7			11,6	13,5	14,1
					4,3	10,2				5,5	Ø 5,44
-4,9							-1,9
	-15,0
						-21,6

Nettoflöde3

SEK miljarder

17,4	18,5	9,2	5,7	10,6	5,5	7,0	2,6
															Ø -3,3
										-5,8
								-16,5	-17,2		-16,2		-21,3	-21,6
												-27,9
Inkomstindex
Procent		5,3						6,2			4,9
1,4	2,9		3,4	2,4	2,7	3,2	4,5		0,3	1,9		3,7	0,5	2,1	Ø 3,05
2001	2002	2003	2004	2005	2006	2007	2008	2009	2010	2011	2012	2013	2014	2015

1	31 december 2001. Totalt kapital 1 januari 2001 SEK 554 miljarder,	2	Avkastning per fond viktat med genomsnittligt kapital för vardera år, geometriskt snitt 2001-2015
3	Inkluderar även vissa kostnadsposter,	4	Från 1 januari 2001. Genomsnittlig årlig avkastning efter kostnader från 1 juli 2001 uppgår till 5,7%
5	Geometriskt snitt

KÄLLA: AP-fonderna; McKinsey-analys

Fram till 2007 balanserade inkomstpensionssystemet varje år (balanstalet översteg 1,0) (Bild 3). Skulderna i systemet växte fram till 2007 mer än avgiftstillgångarna, men buffertfondernas utveckling gjorde att systemet balanserade. Till följd av detta skrevs under 2001-2009 inkomstpensionen upp varje år med mellan 0,8% och 4,5%. 2008 och 2009 balanserade inte systemet (balanstalet understeg 1,0) framförallt till följd av att skulderna i systemet växte snabbare än avgiftstillgångarna. För att utjämna påverkan på inkomstpensionen beslutade Riksdagen 2009 att balanstalet från och med 2008 ska beräknas baserat på ett genomsnittligt värde på buffertfonderna under tre år. Utvecklingen i systemet 2008-2009 innebar att inkomstpensionen i absoluta tal skrevs ner med 3,0% respektive 4,3% 2010 och 2011 givet fördröjningen på två år. Sedan dess har systemet balanserat, med undantag för under 2012 då balanstalet understeg 1,0 drivet av en betydande uppskrivning av pensionsskulden. Utvecklingen har lett till att inkomstpensionen har skrivits upp med mellan 0,9% och 4,5% per år 2012-2016 (med undantag av 2014 års nedskrivning med 2,7% till följd av 2012 års balanstal). 2015 års utveckling leder till att inkomstpensionen 2017 kommer att skrivas upp med 3,1%7.

Detta tydliggör dynamiken i systemet där buffertfonderna utgör en mindre del av tillgångssidan och förändringar i pensionsskulden och avgiftstillgångarna har en stor påverkan på systemet som helhet. Dock har buffertfondernas betydelse för systemet ökat över tid då fonderna utgör en ökande andel av tillgångarna (från 10% år 2001 till 14% år 2015).

7 Pensionsmyndighetens februariprognos, publicerad 19 februari 2016

6

219

Skr. 2015/16:130

Bilaga 9

Sammantaget under hela perioden 2001-2015 har buffertfonderna bidragit positivt till balansen i systemet genom att generera en avkastning som överstiger inkomstindex.

Bild 3

Utveckling av tillgångar och skulder i inkomstpensionssystemet

% Buffertfondernas andel av tillgångarna

Skulder2

Buffertfonderna

													Balanstalet3			Avgiftstillgångar1
Tillgångar1/skulder2
SEK tusen miljarder																Balanstal3
12	1,033					1,015					1,020			1,037		1,0204
		1,011	1,010		1,005		1,003			1,002			1,004
11				1,001
								0,983				0,984				1,00
10
9									0,955			8,07,9	8,18,2	8,1	8,6	8,58,7
8											7,57,7					1,2
							7,07,0	7,47,2	7,57,2	7,47,5		1,0	1,1		1,2
7					6,56,5	6,76,8		0,7	0,8	0,9	0,9
			6,06,0	6,26,3			0,9
		5,75,8				0,9
6	5,45,6				0,8
				0,6
			0,6
5	0,6	0,5
4											6,8	6,9	7,1		7,4	7,5
3						5,9	6,1	6,5	6,4	6,6
	5,0	5,3	5,5	5,6	5,7
2
1
0	2001	2002	2003	2004	2005	2006	2007	2008	2009	2010	2011	2012	2013	2014		2015
	10%	8%	10%	10%	12%	13%	13%	10%	11%	12%	11%	12%	13%	14%		14%

1	Bestäms av befolkningstillväxt, arbetskraftsdeltagande, ekonomisk tillväxt och löneökningstakt
2	Bestäms av antal pensionärer, genomsnittlig livslängd och löneökningstakt
3	Balanstalet = buffertfonderna plus framtida inbetalningar dividerat med framtida utbetalningar för inkomstpension. Balanstalet ligger till grund för pensionsutbetalningar två år senare
4	Sedan 2015 har sättet att beräkna balanstal ändrats, bland annat har ett dämpat balanstal införts som uppgick till 1,007 för beräkningsåret 2015. Balanstalet enligt det gamla

beräkningssättet uppgick till 1,0357 för beräkningsåret 2015

Not: Uträkningen för balanstal ändrades i proposition 2008/09:219 genom att värdet på buffertfonderna räknas som genomsnitt av de 3 senaste åren. Uträkningen ändras igen i proposition 2014/15:125 genom att ta bort tidigare införda utjämningar och införa ett dämpat balanstal som begränsar balanseringen till en tredjedel, vilket medför mindre svängningar av pensionsbeloppen

KÄLLA: Försäkringskassan; Pensionsmyndigheten; McKinsey-analys

Buffertfonderna hade i slutet av 2015 45% av sitt kapital investerat i noterade aktier: 13% i svenska aktier, 26% i utländska aktier exklusive tillväxtmarknader och 6% i aktier i tillväxtmarknader. Av övriga 55% av kapitalet hade fonderna 32% investerat i räntebärande värdepapper, 23% i alternativa tillgångar8 och 1% i övriga tillgångar9 (Bild 4).

Fonderna har en stor andel kapital investerat i aktier för att långsiktigt kunna uppnå en högre avkastning, vilket innebär att utvecklingen på aktiemarknaderna i hög utsträckning påverkar fondernas avkastning. Det är svårt att förutse utvecklingen på kapitalmarknaderna, men över längre historiska tidsperioder har noterade aktier genererat en avkastningspremie jämfört med räntor10.

8 Alternativa tillgångar inkluderar till exempel fastigheter och PE. Fondernas definition av alternativa tillgångar skiljer sig något, exempelvis räknar vissa fonder in hedgefonder i alternativa tillgångar medan andra inkluderar hedgefonder i likvidportföljen. I vissa fonder inkluderas även övriga tillgångsslag såsom alternativa krediter och infrastruktur.

9 Inkluderar t.ex. kassa, hedge och overlay

10 Till exempel: Svenska aktier genererade 16,0% per år 1985-2001 jämfört med 9,7% per år för den 5- åriga svenska statsobligationsräntan. Amerikanska aktier genererade 15,4% per år 1980-2001 jämfört med 9,1% för den 5-åriga amerikanska statsobligationsräntan (Källa: Datastream)

7

220

Skr. 2015/16:130

Bilaga 9

2015 avkastade Stockholmsbörsen 8,3%, globala aktier 5,7% och aktier i tillväxtmarknader -8,4% mätt i svenska kronor. Under hela perioden 2001-2015 avkastade svenska aktier i genomsnitt 7,3% per år, globala aktier 3,8% per år och aktier i tillväxtmarknader 8,1% per år mätt i svenska kronor. Således har en hög andel svenska aktier och aktier i tillväxtmarknader under perioden 2001-2015 bidragit positivt till fondernas resultat.

Bild 4

Buffertfondernas allokering och utveckling på underliggande marknader

Buffertfondernas1
kapitalallokering 31
december 2015		Utveckling på underliggande marknader 20012-20157
100% = SEK miljarder		Index = 100 år 20012
		Tillväxtmarknadsaktier3						Svenska aktier3					Svenska statsobligationer3
	1 230	Globala aktier3						US statsobligationer3
		450
Svenska																		Genomsnittlig årlig avkastning
	13
aktier																		SEK		USD
		400
																		2001-		2001-
																		20152	20156	20152	20156
Globala	26	350
aktier
																	Tillväxtmarknads-	8.1% -8.4% 8.9% -14.3%
		300															aktier
Tillväxt-																	Svenska aktier	7.3%	8.3%
	6
marknader
		250																4.6%	-0.1%
																	Svenska
Räntor	32	200															statsobligationer	3.8%	5.7%	4.6%	-1.2%
																	Globala aktier
		150															US stats-
																	obligationer	3.7%	8.6%	4.6%	1.6%
Alternativa		100
	23
tillgångar4
Övrigt5	1	50
	2015	0
		2001	02	03	04	05	06	07	08	09	10	11	12	13	14	15	16

1 AP 1-4 och AP6; 2 1 jan 2001 till 28 dec 2015; 3 Aktier Stockholmsbörsen (SIX RX) i SEK, globala aktier (MSCI World) i SEK, obligationsindex Sverige (Svenska Statsobligationer 5 år) i SEK, utländskt obligationsindex (US 5 year Government bonds) i SEK, aktier i tillväxtmarkander (MSCI Emerging Markets) i SEK; 4 Inkluderar AP6

5 Overlaymandat, TAA, etc.; 6 3 januari 2014 till 2 januari 2015; 7 Total indexutveckling inklusive utdelning

KÄLLA: Datastream; McKinsey-analys

Buffertfondernas utveckling kan också jämföras med utländska statliga pensionsfonder (Bild 5). En direkt jämförelse av avkastningen är svår att göra på grund av skillnader i fondernas uppdrag, placeringsregler, risktolerans, valutaeffekter och marknadsutveckling på respektive hemmamarknader, men utgör en intressant referens. Buffertfonderna har under den senaste tioårsperioden 2006-2015 genererat en något lägre avkastning än de utländska pensionsfonderna med en genomsnittlig årlig avkastning på 5,9% jämfört med ett genomsnitt på 6,4% för de jämförda fonderna11. Den senaste femårsperioden 2011- 2015, var buffertfondernas avkastning också något lägre än genomsnittet för de jämförda fonderna (8,4% jämfört med 9,5%)12.

Buffertfonderna har 13% av portföljen i aktier i hemmamarknaden (10-18% i Första till Fjärde AP-fonderna). Det är i linje med de utländska pensionsfonderna i jämförelsen, som

11 Baserat på fondernas rapporterade avkastning i lokal valuta, vilket bedöms mest relevant för att jämföra fondernas prestation givet deras mandat och hemmamarknad

12 En jämförelse för 2015 är mindre relevant givet skillnader i räkenskapsår och datatillgänglighet

8

221

Skr. 2015/16:130

Bilaga 9

har omkring 5-25% av portföljen i aktier i sina respektive hemmamarknader.13 I relativa termer, det vill säga justerat för hur stor andel hemmamarknaden utgör av världsmarknaden, ligger buffertfondernas övervikt mot aktier i hemmamarknaden i linje med till exempel ATP i Danmark. Samtidigt har buffertfonderna en större relativ övervikt mot aktier i hemmamarknaden än de nordamerikanska fonderna. Buffertfondernas övervikt mot hemmamarknaden för aktier har dock minskat under den senaste tioårsperioden, i likhet med trenden i branschen. Buffertfonderna har de senaste åren (omkring 5-10 åren) gynnats av en stark utveckling för svenska aktier jämfört med utländska aktier (Bild 4). Den starka utvecklingen för svenska aktier är dels driven av underliggande marknadsutveckling och dels av valutautvecklingen.

Pensionsfonders övervikt mot hemmamarknaden (så kallad ”home bias”) är dock omdebatterad. Ett viktigt argument för att ha en övervikt mot hemmamarknaden är att AP-fonderna har och kan utveckla bättre kunskap om hemmamarknaden och har därmed bättre möjligheter att fatta informerade investeringsbeslut och vara aktiva ägare genom att påverka i styrnings- och hållbarhetsfrågor. Ett annat argument är att flera av fonderna ser de svenska företagens bolagsstyrning som en konkurrensfördel och att svenska bolag därigenom över tid skapar högre avkastning för sina aktieägare än utländska bolag. Ett viktigt motargument, å andra sidan, är att fonderna kan uppnå en högre riskdiversifiering genom att minska övervikten mot hemmamarknaden. AP-fondernas investeringsstrategi avseende allokering till hemmamarknaden bedöms grunda sig i medvetna och väl underbyggda beslut i fonderna och ligger i linje med fondernas strävan att vara aktiva ägare. Fonderna bör dock kontinuerligt utveckla sin investeringsstrategi och som en del av det regelbundet se över sin övervikt mot hemmamarknaden.

Första till Fjärde AP-fonderna har över flera år successivt ökat tillgångsallokeringen till alternativa investeringar (fastigheter, riskkapital, hedgefonder, konvertibler, jordbruk, infrastruktur mm) från omkring 3% 2001-2005 till 10% 2010 och nu 21% 2015 (Bild 9). AP-fonderna har idag en liknande exponering mot alternativa investeringar som många andra utländska statliga pensionsfonder har (16-28%14). Fondernas ökade allokering till alternativa investeringar grundar sig delvis i fondernas arbete med att utveckla sina förvaltningsmodeller för att hitta ökade möjligheter till diversifiering och avkastning. AP- fondernas investeringar i alternativa investeringar har under tidsperioden bidragit positivt till totalavkastningen (i vissa av fonderna estimeras alternativa tillgångar haft en avkastning som varit omkring dubbelt så hög som övriga portföljen under perioden 2011- 2015). Under 2015 bidrog alternativa investeringar med 1,9-2,615 procentenheter av fondernas totalavkastning16. Givet att AP-fonderna numera har en betydande andel av

13 Baserat på tillgänglig publicerad data (alla fonder redovisar ej kring detta)

14 CPP IB (Kanada), CDPQ (Kanada), ABP (Nederländerna) och CalPERS (Kalifornien)

15 Enligt fondernas årsredovisningar, se även Kapitel 4-7 (för AP3 har riskklassen inflation använts som proxy, för AP4 har fastigheter samt alternativa investeringar använts)

16 Första till Fjärde AP-fondernas totalavkastning för 2015 varierade mellan 4,0% och 6,8%

9

222

Skr. 2015/16:130

Bilaga 9

kapitalet allokerat till alternativa tillgångar, bedömas det vara intressant att framåt analysera effekten av detta.

Bild 5

Buffertfondernas avkastning i jämförelse med utländska pensionsfonder

	Förvaltat												Aktier			Räntor			Alt tillgångar1	Medelvärde
			Rapporterad årlig nominell
	kapital
	2015		avkastning
			Procent (lokal valuta)
	SEK									Tillgångsallokering
	miljarder		2015			2011-2015		2006-2015		Procent (lokal valuta)							Beskrivning/uppdrag
CPP IB	1 7002																▪	Buffertfond som, tillsammans med CDPQ,
(Kanada)					6,1		12,1		7,5	52	28			20				utgör och förvaltar Kanadas obligatoriska
																	▪	tjänstepensionsplaner
CDPQ	1 4513			5,9			9,9		6,0	47	38			16				Buffertfond i det statliga pensionssystemet
(Kanada)																		med uppgift att förvalta kapital för långsiktig
Buffert-fonder-																	▪	hållbarhet
	1 230			5,5			8,4		5,9	45	32			24				Buffertfonder i Sveriges
na6 (Sverige)																		inkomstpensionssystem
ABP (Neder-	3 2702																▪	Förvalta pensionen för holländska
				2			8,2		2	30	43			28
länderna)				2,7					6,3									medborgare anställda inom offentlig sektor
CalPERS	2 5403																	och utbildningssektorn
				2,43			10,9		6,03	55		18		28			▪	Förvalta pensioner för statligt anställda i
(Kalifornien)
ATP8	2																	Kalifornien
										55			41		4
(Danmark)	870			0,9			8,8		7,4								▪	Placera kapital på bästa sätt till låg risk för
																		det obligatoriska danska
SPU	4																	tjänstepensionssystemet
(Norge)	6708		-0,84				6,84		5,1	60			37				▪	Garantera statliga pensionsåtaganden,
																		fördela Norges oljeförmögenhet på framtida
		2,99				9,59		6,49										generationer

1	Alternativa tillgångar inkluderar bland annat private equity, fastigheter, infrastruktur, derivat, samt övrigt
2	Per 31 december 2015
3	Per 30 juni 2015
4	Per 30 september 2015
5	1 januari till 30 juni 2015, halvårsresultat tas till hänsyn till i beräkning av årsmedelvärden
6	AP1-4 samt 6
7	1 april - 31 december 2015 Q3 resultat tas till hänsyn till i beräkning av årsmedelvärden
8	Rapporterad avkastning efter kostnader från investerings- och hedgeportföljen används (samma avkastning som används av danska finansinspektionen, Finanstilsynet). ATPs
	kommunicerade avkastning före kostnader från investeringsportföljen relativt bonuspotentialen uppgick till 17,2% för 2015
9	Genomsnittet inkluderar ej buffertfonderna

KÄLLA: Årsredovisningar; Oanda; McKinsey-analys

10

223

Skr. 2015/16:130

Bilaga 9

3. Sammanfattning och rekommendationer

Det här kapitlet sammanfattar först den grundläggande utvärderingen av AP-fondernas verksamhet 2015 i tre avsnitt: Första till Fjärde AP-fonderna, Sjätte AP-fonden och Sjunde AP-fonden. Därefter följer en sammanfattning av fördjupningsområdet kring AP- fondernas arbete med riskhantering, kontroll och regelefterlevnad (compliance). I slutet av kapitlet presenteras baserat på utvärderingen ett antal rekommendationer som bedöms viktiga för att fortsatt utveckla fondernas verksamhet.

FÖRSTA TILL FJÄRDE AP-FONDERNA 200117–2015

Första till Fjärde AP-fondernas uppdrag är att fungera som buffertfonder i det svenska inkomstpensionssystemet och maximera avkastningen till låg risk. Risk och avkastning ska tolkas i termer av utgående pensioner. Fonderna ska enligt uppdraget inte ta närings- eller ekonomiskpolitisk hänsyn18. Fonderna har sedan 2008 successivt utvecklat sina förvaltningsmodeller och investeringsstrategier. Viktiga förändringar har genomförts avseende arbetssätt och relativt fokus på medelfristiga strategiska allokeringsbeslut i förhållande till kortsiktig aktiv förvaltning, omfattning av VD:s mandat att fatta strategiska investeringsbeslut, fördelning mellan intern och extern förvaltning och utveckling av fondernas hållbarhetsarbete.

Under 2015 har fonderna fortsatt att utveckla sina förvaltningsmodeller och investeringsstrategier och samtliga fonder har genomfört viktiga förändringar (Bild 6). Några gemensamma teman är fortsatt ökat fokus på alternativa tillgångar samt fortsatt arbete med integration av hållbarhet i förvaltningen.

Första till Fjärde AP-fondernas investeringar i alternativa tillgångar har ökat från 18% till 21% av totalt förvaltat kapital under 2015 med ökningar i alla fonder förutom Fjärde AP- fonden. Ökningarna i Första, Andra och Tredje AP-fonderna har främst drivits av investeringar i fastigheter, infrastruktur och onoterade riskkapitalfonder i syfte att öka diversifieringen.

I tillägg har två av fonderna, Första och Andra AP-fonderna, implementerat reviderade långsiktiga målsättningar från och med den 1 januari 2015. Första AP-fonden har etablerat en målsättning i reala termer (4,0% per år över rullande tioårsperiod), i linje med övriga fonder, och Andra AP-fonden har sänkt sitt långsiktiga reala avkastningsantagande från 5,0% till 4,5% per år. Därmed har alla fonderna från 2015 långsiktiga målsättningar på mellan 4,0% och 4,5% per år i reala termer.

17 Avser 1 juli 2001

18 Lagen om allmänna pensionsfonder (2000:192), Propositionen om AP-fonden i det reformerade pensionssystemet (1999/2000:46)

11

224

Skr. 2015/16:130

Bilaga 9

Bild 6

Viktiga händelser under 2015 för Första till Fjärde AP-fonderna

AP1

AP2

▪Förändrat långsiktigt avkastningsmål från 5,5% nominellt till 4,0% årlig realt sen 1 januari 2015

▪Under året har 10 nya medarbetare anställts och 6 personer slutat, ytterligare 10 personer förväntas börja under 2016

▪Uppdaterat förvaltningsmodell bestående av en övergripande tillgångsfördelning som beslutas årligen av styrelsen och verkställs av fonden genom (i) en strategisk tillgångsfördelning (~10 års investeringshorisont), (ii) dynamisk allokering och operativ förvaltning (~0-5 års investeringshorisont)

▪Faktiska tillgångsallokeringen till aktier har minskat med -8 p.e. medan räntor och alternativa tillgångar ökat med +3 p.e. respektive +4 p.e. (främst inom infrastruktur och fastigheter)

▪Ny strategi för integrering av hållbarhet i förvaltningen, fokus på hållbarhet genom t.ex. lågt koldioxidavtryck inom noterade aktier.

▪Fonden har under året överskridit gränsen om maximalt 5% i onoterade aktier – en handlingsplan har tagits fram och följs

▪Förändrat långsiktigt realt avkastningsantagande från 5,0% till 4,5% per år sen 1 januari 2015

▪Minskat strategiska allokeringen till noterade aktier med -2 p.e. (till 45% av strategiska portföljen) och ökat alternativa investeringar med +2 p.e. (till 21% av strategiska portföljen)

▪Faktiska tillgångsallokeringen till aktier och räntor har minskat med -7 p.e. medan övrigt och alternativa investeringar har ökat med +2 p.e. respektive +5 p.e. (till 24% av den faktiska portföljen) drivet av fastigheter (+2 p.e.), och kinesiska A-aktier (+1 p.e.)

▪Fortsatt fokus på hållbarhet genom t.ex. formalisering av ESG-strategi och avyttring i 28 kraftbolag

▪Fonden har under året överskridit gränsen om maximalt 5% i onoterade aktier – en handlingsplan har tagits fram och följs

▪Under året har 5 personer anställts och 4 personer slutat

	▪ Exponeringen mot riskklasserna Räntor och Valuta minskade från 25% till 23% (-2 p.e.) respektive 24% till 23% (-1 p.e.) medan
	den ökade från 15% till 20% (+5 p.e.) mot riskklassen Inflation, främst drivet av fastigheter och infrastruktur
AP3	▪ Sammanslagning av riskklasserna ”Övrig exponering” och ”Absolutavkastande strategier”
	▪ Fortsatt fokus på hållbar avkastning med hållbarhetsmål inom CO2-avtryck, gröna obligationer och strategiska
	hållbarhetsinvesteringar för 2018. Fonden avyttrade även sina innehav inom sektorn kol och fossila bränslen (MSCI-sektorn)
	▪ Under 2015 slutade 7 personer och 1 återanställdes. Ytterligare 4 medarbetare har anställs med start under 2016
	▪ Ökade andelen fondkapital inom strategisk förvaltning genom att förlänga placeringshorisonten för utvalda taktiska investeringar
	med drygt +6 p.e. (till 30% av totalt fondkapital) drivet av (i) Hållbarhetsinvesteringar +4,0 p.e., (ii) Svenska aktier +2,0 p.e., (iii)
	Fastigheter +1,4 p.e., och (iv) Övriga strategiska positioner -1,5 p.e.
AP4	▪ Minskat exponeringen mot noterade aktier med -2 p.e., samtidigt ökat mot räntebärande och fastigheter med +1 p.e. vardera
	▪ Minskat exponeringen mot kreditobligationer med drygt -3 p.e., samtidigt ökat mot statsobligationer med motsvarande
	▪ Fortsatt stort fokus på hållbarhet och klimat genom PDC och kontinuerligt arbete med lågkoldioxidstrategier och koldioxidavtryck
	▪ Under året har 5 personer anställts och 6 personer slutat

KÄLLA: AP-fonderna; intervjuer; årsredovisningar; hemsidor; McKinsey-analys

AP-fondsutredningen (DS 2015:34 Nya regler för AP-fonderna), där förslag om nya regler för AP-fonderna presenterades (bland annat nya placeringsregler, skärpta krav på hållbarhet, hopslagning från fem till tre buffertfonder och styrning genom en ny gemensam huvudman), föranledde också att AP-fondernas ledningar spenderade tid under andra halvåret 2015 med remissvar.

En utvärdering av fondernas genomsnittliga årliga avkastning efter kostnader visar att samtliga fonder har uppnått sina långsiktiga avkastningsmål sedan starten 2001 och under den senaste femårsperioden. Även under den senaste tioårsperioden har alla fonderna förutom Andra AP-fonden uppnått sina långsiktiga avkastningsmål (Bild 7).19 Det är dock viktigt att notera att orsaken till att Andra AP-fonden inte uppnått sitt avkastningsmål under den senaste tioårsperioden är att fonden haft ett högre avkastningsmål än övriga fonder. Fjärde AP-fonden haft högst genomsnittlig avkastning sedan starten (6,0% per år), under den senaste tioårsperioden (6,7% per år) samt under senaste femårsperioden (9,7% per år). Fjärde AP-fonden hade tillsammans med Tredje AP-fonden högst avkastning 2015 (6,8%).

Första AP-fonden har haft lägst genomsnittlig avkastning sedan starten 2001 (5,5% per år), under den senaste tioårsperioden (5,5%) och under den senaste femårsperioden

19 Fonderna har enligt uppdrag utvärderats sedan start, över den senaste tioårsperioden samt över den senaste femårsperioden (det är värt att notera att fondernas långsiktiga avkastningsmål ej är definierade enligt dessa tidshorisonter)

12

225

Skr. 2015/16:130

Bilaga 9

(7,7%). Första AP-fonden hade tillsammans med Andra AP-fonden lägst avkastning (4,0% per år) 2015.

Totalt sett var snittet av fondernas avkastning 2015 (5,5%) i linje med genomsnittlig årlig historisk avkastning sedan starten 2001 (5,4%20). Däremot var skillnaderna mellan fonderna bland de största sedan starten vilket bedöms bero på att fondernas investeringsstrategier skiljer sig mer idag än för 5-10 år sedan. Första AP-fonden nådde en avkastning på 4,0%, Andra AP-fonden 4,0%, Tredje AP-fonden 6,8% och Fjärde AP- fonden 6,8%. Första AP-fonden hade framförallt ett sämre bidrag från globala aktier och aktier i tillväxtmarknader (omkring -1 procentenhets bidrag jämfört med omkring +1-2 procentenheters bidrag för Tredje och Fjärde AP-fonderna exklusive valutaeffekter). Andra AP-fonden hade framförallt ett sämre bidrag från valutaeffekter (omkring +/-0 procentenheters bidrag jämfört med omkring +2 procentenheters bidrag för Tredje och Fjärde AP-fonderna21).

Det bedöms också vara intressant att analysera fondernas risktagande i förvaltningen för att uppnå sin avkastning. En viktig risk fonderna är utsatta för och som styrs av fondernas val av investeringsstrategi är marknadsrisken22. Ett sätt att bedöma vilken marknadsrisk fonderna tagit i relation till sin uppnådda avkastning är att beräkna den så kallade ”sharpekvoten”23 som ett mått på den riskjusterade avkastningen. En analys av fondernas sharpekvoter försvåras av att fonderna har olika andel onoterade tillgångar i portföljen, vilka till skillnad från noterade tillgångar inte värderas dagligen och därmed drar ner portföljens volatilitet. Fondernas sharpekvoter har därför beräknats både för fondernas totalportföljer och likvidportföljer (den sistnämnda består endast av noterade tillgångar med dagliga värderingar).

De beräknade sharpekvoterna i den här rapporten kan avvika från fondernas egna redovisade värden då samma definition av riskfri ränta använts för samtliga fonder över hela tidsperioden 2001-2013 i syfte att öka jämförbarheten mellan fonderna över tid24. Historiskt har fonderna använt olika definitioner av riskfri ränta, men under de senaste

20 1 januari 2001

21 Under 2015 har Första till Fjärde AP-fonderna haft en hög valutaexponering (23-31%) jämfört med tidigare år, men lägre än 2014. Första, Tredje och Fjärde AP-fonden rapporterar positivt nettobidrag på SEK 3-5 miljarder 2015 medan Andra AP-fonden rapporterar negativt nettobidrag på SEK -0,4 miljarder 2015. Notera att fonderna redovisar effekterna från valutaexponeringar på något olika sätt. Första, Tredje och Fjärde fonden redovisar valutaeffekterna separat medan Andra AP-fonden inkluderar de positiva effekterna från valuta per tillgångsslag och kostnaden för valutasäkringen separat. Andra AP-fonden har dock förtydligat nettoeffekten av dessa i beskrivningen av valutaexponeringen så siffran blir jämförbar med övriga fonder

22 Definieras som risken att värdet på en tillgång förändras drivet av förändringar i värderingen av de underliggande tillgångarna. Fondernas utsätter sig också för andra risker, till exempel motpartsrisker, operationella risker och systemrisker

23 Sharpekvoten beräknas som skillnaden mellan fondens avkastning och den riskfria räntan dividerat med fondens volatilitet och benämns oftast riskjusterad avkastning

24 Sharpekvoten baseras på årlig avkastning före kostnader, 12 månaders svensk skuldväxel 2001-10 och 2-årig svensk statsobligation 2011-13, samt antagande om 260 handelsdagar

13

226

Skr. 2015/16:130

Bilaga 9

åren har fondernas definition konvergerat. Sedan 2014 har fonderna använt en gemensam definition av riskfri ränta25, vilken även använts i rapporten.

En analys av fondernas riskjusterade avkastning över tid, mätt som sharpekvot, visar att de ovan nämnda skillnaderna i avkastning till stor del motsvaras av skillnader i fondernas riskprofil. Det här innebär att skillnaderna mellan fondernas riskjusterade avkastning är små under längre tidsperioder. Samtliga fyra fonder hade en sharpekvot på 0,5-0,6 per år för totalportföljen sedan starten 2001, 0,5–0,6 per år den senaste tioårsperioden och 1,0– 1,2 per år den senaste femårsperioden. Den höga genomsnittliga riskjusterade avkastningen, mätt som sharpekvot, under den senaste femårsperioden förklaras av att åren mellan 2011 och 2015 har varit starka år för fonderna sett ur ett historiskt perspektiv. Under 2015 var skillnaderna mellan fondernas riskjusterade avkastning större och varierade mellan 0,5 för Första och Andra AP-fonderna och 1,0 för Tredje AP-fonden som generade högst riskjusterad avkastning 2015 (varierade mellan 2,5 och 2,8 år 2014)26. Fjärde AP-fonden hade en riskjusterad avkastning på 0,8.

Bild 7

Jämförelse mellan avkastning och mål Första till Fjärde AP-fonderna																																	AP1
Första till Fjärde AP-fonderna 1 jan 2001 till 31 dec 2015																																	AP2
		Genomsnittlig årlig avkastning											Nominellt långsiktigt												Riskjusterad								AP3
		efter kostnader											avkastningsmål2										Uppnått		avkastning								AP4
Period		Procent											Procent										avkastningsmål? (sharpekvot3)
	AP1			5,5																	5,4					0,5
Sedan start	AP2						5,8															5,8					0,5
(20011-2015) AP3							5,8											5,1										0,6
	AP4							6,0														5,6					0,5
	AP1				5,5															5,4							0,5
10 år	AP2					5,8																6,1					0,5
(2006-2015)	AP3					5,8											5,1											0,6
	AP4							6,7														5,6							0,6
	AP1								7,7									5,2												1,1
5 år	AP2									8,0									5,3										1,0
(2011-2015)	AP3										8,4				4,4																1,2
	AP4											9,7				4,9																1,2
	AP1		4,0											4,1										n/a4		0,5
1 år	AP2		4,0												4,6									n/a4			0,5
(2015)	AP3							6,8						4,1										n/a4					1,0
	AP4							6,8							4,6									n/a4					0,8

Not: Riskjusterad avkastning (sharpekvoter) kan skilja sig från redovisade värden då olika riskfria räntor har använts i beräkningarna 1 1 juli 2001

2	AP-fondernas långsiktiga målsättning skiljer sig över tidsperioderna. AP1 har som målsättning att nå en real avkastning på 4.0% sedan 2015, mellan 2001-14 var målsättningen 5.5%
	nominellt. AP2 har som målsättning att nå en real avkastning på 4.5% sedan 2015, mellan 2001-04 var målsättningen 4% realt, 2005-14 5% realt. Mellan 2001-2008 omfattade
	målsättningen den noterade andelen (96%) av portföljen för AP2. AP3 har som målsättning att nå en real avkastning på 4.0%. AP4 har som målsättning att nå en real avkastning på 4.5%.
3	Avser sharpekvoten för totalportföljen. Liknande mönster för AP1-4 kan utläsas i jämförelser av likvidportföljers sharpekvot
4	Ej applicerbart då avkastningsmålen följs upp på en period som överstiger ett år

KÄLLA: Första till Fjärde AP-Fonden; McKinsey-analys

25 En sammansatt ränteportfölj (YCGT0021) som år 2015 ger en riskfri ränta på 0,1184%

26 Fondernas riskjusterade avkastning är lägre 2015 jämfört med 2014, framför allt drivet av lägre avkastning (volatiliteten har också varit något högre jämfört med 2014). Skillnaden i sharpekvot fonderna emellan är något större 2015 än 2014, givet större skillnader i avkastning.

14

227

Skr. 2015/16:130

Bilaga 9

Ett annat vedertaget riskmått är Value at Risk (VaR), som anger den maximala förlust som portföljen riskerar att göra under en dag.27 Samma utmaning vad gäller beräkning av sharpekvot för onoterade tillgångar gäller även för VaR. För onoterade tillgångar finns inga marknadsnoteringar, utan marknadsvärden uppskattas med relativt låg frekvens, vilket kan innebära att den verkliga risken underskattas. Med anledning av detta har VaR för fonderna i utvärderingen beräknats utifrån en gemensam metodik och definition samt för både fondernas totalportföljer och likvidportföljer.

En analys av fondernas årliga avkastning i relation till VaR visar att Fjärde AP-fondens högre avkastning både i totalportföljen och i likvidportföljen har skapats genom att ta en högre risk uttryckt som VaR (Bild 8). Under den senaste tioårsperioden har skillnaderna i VaR varit små mellan fonderna, med något större skillnad under de senaste fem åren.

Även om volatilitet och VaR är vedertagna mått på risk, finns en debatt kring i vilken mån måtten är relevanta för att mäta risk för en pensionsfond med lång tidshorisont och utan solvenskrav.

Bild 8

Jämförelse mellan risk och avkastning för Första till Fjärde AP-fonderna

Jämförelse av VaR och total avkastning, Procent	Indikerar	2006-2015
	önskvärd	2011-2015
	position
Totalportfölj	Likvidportfölj
Genomsnittlig årlig nominell avkastning före kostnader	Genomsnittlig årlig nominell avkastning före kostnader

12								12
11								11
10			AP4					10
9	AP3							9
8	AP2	AP1						8
7					AP4			7
6								6
			AP3		AP2
5				AP1				5
4								4
3								3
2								2
1								1
0								0
0,5	0,6		0,7	0,8	0,9	1,0	1,1	1,2

			AP4
		AP3	AP2
		AP1		AP4
			AP3		AP2
				AP1
0,5	0,6	0,7	0,8	0,9	1,0	1,1	1,2

Genomsnittlig VaR som andel av portfölj Genomsnittlig VaR som andel av portfölj

Not: Value at Risk (VaR) är ett riskmått som med 95% sannolikhet anger en portföljs maximala förlust under en specifik tidsperiod. VaR har uppskattats ex-post på daglig basis baserat på 1 års rullande avkastningshistorik (i procent) med antagande om 260 handelsdagar per år. Det genomsnittliga värdet för VaR över tidsperioder beräknas som genomsnittet av dagliga värden under tidsperioden. En enhetlig definition av Value at Risk har använts tvärs AP1-4

KÄLLA: Första till Fjärde AP-fonden; McKinsey-analys

Första till Fjärde AP-fonderna har över tid utvecklat sina förvaltningsmodeller. Som följd av detta definierar och arbetar fonderna idag på olika sätt med aktiv förvaltning, vilket försvårar historiska jämförelser av aktiv avkastning samt jämförelser mellan fonderna. Flera av fonderna definierar idag aktiv avkastning som meravkastning från totalportföljen

27 Med 95% sannolikhet. VaR drivs huvudsakligen av volatiliteten i marknaden, korrelationen mellan tillgångsslagen och positionsförändringar i portföljen

15

228

Skr. 2015/16:130

Bilaga 9

jämfört med sina respektive jämförelseportföljer. I denna rapport används en definition av aktiv avkastning för respektive fond som möjliggör historisk jämförbarhet men skiljer sig från vad vissa av fonderna själva idag kommunicerar som aktiv avkastning. Under 2015 samt under den senaste femårsperioden genererade samtliga fonder en positiv avkastning från sin aktiva förvaltning före kostnader. Resultaten från fondernas aktiva förvaltning presenteras mer detaljerat i kapitel 4-7 om respektive fond.

Första till Fjärde AP-fondernas aggregerade faktiska tillgångsallokering har förändrats över tid sedan starten 2001. Andelen svenska aktier har successivt minskat från 19% år 2001 till 13% 2015 (Bild 9). Fonderna har inom utländska aktier ökat andelen aktier i tillväxtmarknader successivt. Fonderna har också ökat sin exponering väsentligt mot alternativa investeringar från 3% 2001 till 21% 2015 och minskat allokeringen till räntebärande tillgångar från 38% till 32%. Fondernas aktieallokering skiljer sig från den globala aktiemarknaden, med övervikt i Sverige och undervikt i tillväxtmarknader (en så kallad ”home bias” som beskrivs tidigare i årets utvärdering).

Bild 9

Faktisk tillgångsallokering Första till Fjärde AP-fonderna

% av fondernas faktiska portfölj; 100 % = SEK miljarder

											Aktier		Räntebärande tillgångar				Alternativa tillgångar		Övrigt
Total tillgångsallokering1 för AP1-4																Tillgångsallokering 31 dec 2015
100% = 529		469	557	627	750	839	881	691	809	875	854	938	1,036 1,161 1,217			290	301	303	310
Övrigt (TAA etc)2	3 0	4 0	3 1	3 1	3 0	4 1	5 1	2	1	1	1	2	2		1	0	25	0	1
Alt tillgångar3								8	9	10	11	14	15	18					9
															21			~23
																29	24
Räntor	38	39	38	39	38	39	38	38	35	34									33
											37	35	32
														33
															32
Aktier i tillväxt-	1		2		2												305	~33
		2		2
marknader						3	5									32			4
								4	6	7
													7
											7
												8		7
Utländska aktier															6			~4
(exkl. tillväxt-	38	39	39	39	40	37										8	10		34
marknader)							37		33	31
								35
											29		30
												29		30
															26			~29
																19	24
Svenska aktier	19	16	17	17	17	17	15	14	16	17	14	13	14	13	13	12	10	~11	18
														-1
	2001	02	03	04	05	06	07	08	09	104	114	124	134	144	20154	AP1	AP2	AP34	AP4

1 Årlig genomsnittlig tillgångsallokering

2 Overlaymandat, TAA, etc.

3 Alternativa tillgångar omfattar fastigheter, private equity, hedgefonder, konvertibler, jordbruk, infrastruktur mm.

4	Tillgångsallokeringen för AP3 2010-15 är indikativ då en exakt konvertering av riskklasser till tillgångsklasser ej kan göras
5	Tillgångsklassen ”Övrigt” inkluderar ränteterminer motsvarande 1,7% av totala tillgångar under 2015. Enligt AP2s definition inkluderas dessa i tillgångsklassen ”Räntor”

KÄLLA: AP-fonderna; McKinsey-analys

Under 2015 fortsatte fonderna att öka sin allokering till alternativa investeringar. Fonderna begränsas dock av sina placeringsregler, som bland annat reglerar hur mycket fonderna får investera i onoterade aktier (maximalt 5% av det investerade kapitalet). För investeringar i fastigheter finns inga begränsningar, vilket fonderna utnyttjat för att öka andelen alternativa tillgångar. En jämförelse vid utgången av 2015 visar att skillnaderna mellan de individuella fondernas tillgångsallokering fortsatte att öka under året. Fjärde AP-fonden skiljer sig mest från de övriga tre fonderna. Fjärde AP-fonden har 56% av kapitalet investerat i noterade aktier, varav 18% av kapitalet investerat i noterade svenska

16

229

Skr. 2015/16:130

Bilaga 9

aktier, vilket är väsentligt högre än de andra fonderna. Som jämförelse har de tre andra fonderna mellan 38% och 44% av kapitalet investerat i noterade aktier, varav 10-12% investerat i noterade svenska aktier. Det finns idag även viktiga skillnader vad gäller fondernas allokering till alternativa tillgångar, där Första AP-fonden har högst andel med omkring 29% medan Fjärde AP-fonden har lägst andel med 9%. Det är värt att notera att Tredje AP-fonden från och med 2010 baserar sin allokering på riskklasser istället för tillgångsklasser, varför angiven tillgångsallokering för fonden är approximativ.

SJÄTTE AP-FONDEN 1997-2015

Sjätte AP-fonden är en av fem buffertfonder i det svenska inkomstpensionssystemet, men skiljer sig från de andra fyra buffertfonderna i flera avseenden. Sjätte AP-fondens uppdrag28 är att uppnå hög avkastning med tillfredställande riskspridning genom att investera i onoterade bolag främst i Sverige. Sjätte AP-fonden är också en stängd fond utan in- och utflöden. Detta gör att fonden behöver arbeta med likviditetsplanering för att kunna göra uppföljningsinvesteringar i portföljbolag, nyinvesteringar och täcka löpande kostnader.

Under 2015 genomförde fonden följande viktiga förändringar:

■Fonden gjorde en ny saminvestering i Sivantos (tidigare Siemens Audiology Solutions). Under året börsintroducerades också Tobii, där fondens ägarandel före introduktionen var cirka 7%. I december 2015 annonserades även försäljningen av Volvofinans och försäljningen förväntas avslutas under andra halvåret 2016.

■Fonden gjorde även nya utfästelser till externa riskkapitalfonder om cirka SEK 2,5 miljarder, varav SEK 1,5 miljarder inom Norden och SEK 1,0 miljarder utanför Norden. Totalt utfäst, men ännu inte sysselsatt kapital till nya fonder, uppgår därmed till SEK 6,8 miljarder.

■Under året fortsatte fonden att utveckla sitt hållbarhetsarbete med fokus på miljö och klimatavtryck. Under året slutade fem personer (varav fyra arbetade inom investeringsverksamheten och en inom administration) och en person anställdes. Ytterligare en person anställdes med anställningsstart under 2016.

■Fonden implementerade ett nytt affärssystem (eFront) som kan hantera både fond- och företagsinvesteringar.

Fondens kapital uppgick vid utgången av 2015 till totalt SEK 26,4 miljarder, varav SEK 19,4 miljarder var investerat i fondens investeringsverksamhet och SEK 7,0 miljarder fanns i fondens likviditetsförvaltning29. Sjätte AP-fondens totala kapital har 1997-2015 vuxit med SEK 16,0 miljarder, vilket motsvarar en avkastning efter kostnader på 5,0% per år och 6,3% per år för investeringsverksamheten (Bild 10). Under perioden 2006-

28 Sjätte AP-fondens uppdrag beskrivs lagarna 2000:193 och 2007:709 samt tillhörande förarbeten

29 Inkluderar sedan 2012 noterade småbolag

17

230

Skr. 2015/16:130

Bilaga 9

2015, då en majoritet av fondkapitalet har varit investerat i fondens investeringsverksamhet, har Sjätte AP-fondens avkastning efter kostnader varit 5,7% per år och 6,3% för investeringsverksamheten. Det är lägre än fondens avkastningsmål, både det som gällde fram till och med 2011 och det nya målet som gäller från 2012, och även lägre än flera externa aktiemarknadsindex för medelstora och små svenska bolag. Fondens avkastning var dock högre än inkomstindex.

Det avkastningsmål som infördes 2012 är anpassat för den nya investeringsstrategin som beslutades 2011, vilket gör avkastningsmålet mindre relevant för perioden före 2012. Det är värt att notera att fondens totala avkastning även påverkas av att fonden är stängd och förvaltar en likviditetsreserv samt att fondens investeringar i onoterade tillgångar värderas enligt principer som ej tar hänsyn till upp- eller nedgångar på börsen. Detta innebär att fondens avkastning har svårt att mäta sig med referensindex som är kopplade till börsen (till exempel fondens eget långsiktiga avkastningsmål) under perioder av kraftig börsuppgång som under de senaste åren, och tvärtom under perioder av fallande börsvärderingar.

Bild 10

SJÄTTE AP-FONDEN

Resultat Sjätte AP-fondens totala portfölj

Genomsnittlig årlig avkastning efter totala kostnader; Procent

		2015		2011-2015						2006-2015		1997-2015
	AP6 total		12,2		5,8						5,7		5,0
	AP6 investerings-													6,3
		14,7				6,5				6,3
	verksamhet
	Avkastningsmål1	15,4								11,0						12,5
								13,4
	Avkastningsmål											6,9
	enl. tidigare	4,2		5,4						6,0
	målsättning2
	Inkomstindex	2,1		2,6						3,0		2,9
Externa	Noterade svenska														10,3
		6,4					7,7			8,8
index	mellanstora bolag3
	Noterade svenska	32,1							17,5	12,7		N/A
	småbolag4

1 Nytt avkastningsmål sedan 2012: SIX Nordic 200 Cap GI (gamla SHB Nordix All-Share) + riskpremie om 2,5% baserat på fondens riskprofil och kassaallokering

2 Baserat på den målsättning som användes 2003-11: 4,5 % plus reporänta. Före 2003 var målet ett börsindex. Under 2015 var reporäntan -0,25%, under 2011-2015 var reporäntan 0,88%, under 2006-2015 var reporäntan 1,53% samt under 1997-2015 var reporäntan 2,38%

3 Total avkastning för MSCI Swedish Mid cap (för svenska mellanstora bolag)

4 Total avkastning för MSCI Swedish Small cap (för svenska småbolag)

KÄLLA: Sjätte AP-fonden; McKinsey-analys

Sjätte AP-fondens investeringsverksamhet genererade under perioden 2011-2015 en avkastning efter kostnader på 6,5% per år (Bild 10). En analys av utvecklingen för olika delar av fondens investeringsverksamhet visar att fondens investeringar i mogna bolag (”buyout”) har skapat en avkastning på omkring 15% per år (mätt som IRR) sedan fondens start, medan fondens investeringar i tillväxtbolag (”venture”) genererat negativ avkastning och dragit ner fondens totalavkastning avsevärt. Under de senaste åren (2013-

18

231

Skr. 2015/16:130

Bilaga 9

2015) har dock även fondens investeringar i tillväxtbolag genererat en positiv avkastning (inom företags- och fondinvesteringar).

Fondens kostnader under 2006-2015 har varierat mellan SEK 120 och 180 miljoner per år (0,5%-1,0% av förvaltat kapital per år). Variationen i kostnaderna har främst drivits av variation i externa förvaltningskostnader för noterade småbolag (kostnaden var som högst år 2007 och har sedan dess haft en nedåtgående trend) 2015 uppgick fondens totala kostnader till SEK 127 miljoner (0,5%), varav SEK 106 miljoner utgjordes av interna förvaltningskostnader och gemensamma kostnader.

SJUNDE AP-FONDEN 2001-2015

Sjunde AP-fonden är det statliga alternativet i premiepensionssystemet. Pensionsmedlen kommer från sparare som avstått från att välja fonder eller sparare som aktivt valt ett långsiktigt pensionssparande i statlig regi. Från maj 2010 har Sjunde AP-fonden på Riksdagens uppdrag förnyat det statliga erbjudandet i premiepensionssystemet med målsättningen att den sammanlagda allmänna pensionen ska bli högre. I och med detta ersattes Premiesparfonden och Premievalsfonden av Sjunde AP-fondens så kallade byggstensfonder AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond. Sex nya produkter lanserades, varav AP7 Såfa30 är förvalsalternativet för dem som inte aktivt väljer en förvaltare i premiepensionssystemet. De övriga fem produkterna (liksom Såfa) kan väljas i konkurrens med premiepensionssystemets övriga omkring 830 fonder. Målet för AP7 Såfa är att generera en avkastning som överstiger premiepensionsindex31 och målet för AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond är att slå sina respektive jämförelseindex.

Under 2015 har Sjunde AP-fonden genomfört flera förändringar. Fonden har under året minskat hävstången från 50% till 25%. Styrelsen beslutade att justera ned hävstången på några års sikt med hänsyn till börsens nuvarande värderingar samt fondens risktolerans. Fonden har fortsatt utveckla arbetet med risk, kontroll och regelefterlevnad genom ökat fokus på riskhantering i första linjen där fonden förstärkt resurserna och anställt fyra medarbetare i investeringsorganisationen under 2014. Fonden har även vidareutvecklat sin processtyrning och stärkt den oberoende rollen för fondens Chief Risk Officer och Compliance Officer, samt vidareutvecklat rutiner och processer inom exempelvis dokumentation av processer, rapportering till ledning och styrelse och uppdatering av regelverk och policys. Under året har fonden även fortsatt arbetet med hållbarhet genom utveckling av ESG-arbetet samt integrering med förvaltningen. Som en del av ESG- arbetet har fonden under året valt att fokusera på klimat som ett tema (i tillägg till 2014 års tema riskkapital; 2016 års tema är vatten). Fondens ledning har, i likhet med övriga

30 Såfa står för Statens Årskullsförvaltningsinitiativ. Statens icke-valsalternativ var fram till maj 2010 Sjunde AP-fondens Premiesparfond. Såfan kan också aktivt väljas

31 Premiepensionsindex definieras som den genomsnittliga fondavkastningen i premiepensionssystemet exklusive AP7:s produkter genom hela rapporten

19

232

Skr. 2015/16:130

Bilaga 9

AP-fonder, under andra halvåret	spenderat tid på remissvar gällande AP-
fondsutredningen.

Bild 11

SJUNDE AP-FONDEN

Utveckling för Sjunde AP-fondens nya förvaltningsmodell 24 maj 2010 – 31 dec 2015

Årlig avkastning; Procent			Utveckling för AP7s
	2015		förvalsalternativ mot
			Premiepensions-index9
Utveckling för Sjunde AP-fondens nya förvaltningsmodell mot benchmark		2010-153	jan 2001 – dec 2015

	14,7	15,5		15,6	11,5
6,3	6,7 8,2	6,6	6,1				AP78	5,8
					5,7	2,1
					0,9		0,9 2,4

								Justerat	5,9
	SÅFA Premie-		AP7	Bench-	MSCI All	AP7	Bench-	AP711
	pen-		Aktie-	mark	Country	Ränte-	mark
	sions-		fond	för AP7	World	fond	för AP7
	index4			Aktie-	Index6		Ränte-	Premie-
				fond5			fond7	pensions-	3,4
	Benchmark				Byggstensfonder			index4
Fond-	283	261				22		Justerat
kapital1								Premie-	3,9
Antal								pensions-
	~3,300,200	~44,200				~11,400
								index10
sparare2

1 Övrigt kapital investerat via Försiktig, Balanserad och Offensiv; 2 Avser de sparare som aktivt valt att investera hela eller delar av sin portfölj i en av byggstensfonderna (investeringar via Såfa och statens fondportföljer ej inkluderade) 2015-12-31; 3 Geometriskt snitt av den årliga avkastningen 24 maj 2010-31 dec 2015. Fonden har sedan 2014 ändrat definitionen på aktiv avkastning i AP7 Aktiefond till att inkludera även PE och kassa; 4 Genomsnittlig avkastning för fonderna i premiepensionssystemet (exklusive AP7:s produkter); 5 AP7:s benchmark för AP7 Aktiefond kommer ett normalår bestå av 1 x MSCI ACWI (i SEK) + 0,5 x MSCI ACWI (i USD) samt justering för finansiering av hävstång. För 2010 är benchmark anpassat för hävstångens successiva uppbyggnad under året; 6 SEK men ej valutasäkrat; 7 HMSC13 för 2010 och HMT74 för 2011; 8 Utgörs av PSF jan 2001-maj 2010 och SÅFA maj 2010-dec 2015; 9 SÅFA bestod den 30 december 2015 av 92,2% AP7 Aktiefond och 7,8% AP7 Räntefond; 10 Genomsnittlig avkastning för premiepensionsindex justerat för avgifter och rabatter; 11 Utgörs av PSF jan 2001-maj 2010 och SÅFA maj 2010-dec 2015, justerat för avgifter och rabatter

KÄLLA: Sjunde AP-fonden; Pensionsmyndigheten; AP7 Årsredovisning; McKinsey-analys

Sjunde AP-fonden förvaltade vid slutet av 2015 33,8% av totala premiepensionssystemets kapital, vilket motsvarar SEK 283 miljarder. Under perioden 24 maj 2010 till 31 december 2015 genererade förvalsalternativet Såfa i genomsnitt en avkastning på 14,7% per år, medan premiepensionsindex hade en genomsnittlig avkastning på 8,2% per år. 2015 var avkastningen på Såfa 6,3%, jämfört med 6,7% för premiepensionsindex.

Under hela perioden 2001-2015 har därmed Sjunde AP-fondens förvalsalternativ32 i genomsnitt avkastat 2,4 procentenheter mer än premiepensionsindex per år (5,8% respektive 3,4% per år). Justerat för rabatter har Sjunde AP-fondens förvalsalternativ haft en genomsnittlig avkastning om 5,9%33 per år och premiepensionsindex en avkastning om 3,9%34 per år. AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond genererade under perioden 24 maj 2010 till 31 december 2015 en lägre avkastning än respektive jämförelseindex (Bild 11).

32 Premiesparfonden jan 2001-maj 2010 och Såfa maj 2010- dec 2013

33 Premiesparfonden hade mellan perioden jan 2001 och första kvartalet 2007 en avgift på 0,5% och lämnade under den tiden en genomsnittlig rabatt på 64,7% per år. Från och med andra kvartalet 2007 har Premiesparfonden och sedan Såfa alltid legat under det fria uttaget om 0,15%. Den genomsnittliga förvaltningsavgiften har under perioden 2001-2013 varit 0,32%

34 Fonderna i premiepensionssystemet (Såfa och statens fondportföljer ej inkluderade) har under perioden 2001-2013 haft en genomsnittlig årlig förvaltningsavgift om 0,89% med en genomsnittlig rabatt om 54%

20

233

Skr. 2015/16:130

Bilaga 9

Den aktiva avkastningen 2015 för Sjunde AP-fondens Aktiefond respektive Räntefond var 56 respektive -1 baspunkter. För perioden 24 maj 2010 till 31 december 2015 var den aktiva avkastningen för Aktiefonden respektive Räntefonden i genomsnitt 4 respektive -31 baspunkter per år. Räntefonden har förvaltats passivt sedan 2012.35

Fondbolagets faktiska kostnader, inklusive courtage för Aktiefonden, som andel av kapital för Aktiefonden och Räntefonden 31 december 2015 uppgick 2015 till 0,08% (0,08% 2014) för AP7. Förvaltningsavgiften för AP7 Aktiefond respektive AP7 Räntefond uppgick 2015 till 0,12% (0,12% 2014) respektive 0,05% (0,05% 2014) av fondens förmögenhet. Genomsnittlig förvaltningsavgift hos de 830 fonder som ingick i premiepensionssystemet 31 december 2015 var 0,92% (0,31% efter rabatter).

AP-FONDERNAS RISKHANTERING, KONTROLL OCH REGELEFTERLEVNAD

I årets utvärdering har en fördjupad analys av fondernas arbete med riskhantering, kontroll och regelefterlevnad (compliance) genomförts. Syftet med fördjupningsarbetet är att beskriva hur AP-fonderna arbetar med riskhantering, kontroll och regelefterlevnad och belysa viktiga likheter och skillnader mellan fonderna. Dessutom görs jämförelser med andra ledande institutionella investerare inom valda områden för att bedöma i vilken utsträckning AP-fonderna skiljer sig från övriga kapitalförvaltningsbranschen. Fördjupningen omfattar Första till Fjärde AP-fonderna samt Sjunde AP-fonden. Sjätte AP-fonden inkluderas ej i årets fördjupningsarbete, givet fondens annorlunda roll, inriktning och regelverk. Det är dock viktigt att poängtera att det även finns skillnader mellan Första till Fjärde och Sjunde AP-fonden som bör beaktas vid en jämförelse mellan fonderna. Framförallt skiljer sig Sjunde AP-fonden gentemot de övriga fonderna då fonden har en annan roll i pensionssystemet och delvis styrs av andra regelverk samt har en annan förvaltningsmodell och något mindre fondkapital. I Kapitel 10 återfinns de fullständiga resultaten från analysen.

Analysen fokuserar på fondernas arbete med riskhantering utifrån fem områden: riskstrategi, organisation och styrning, processer och systemstöd, kompetensutveckling och samarbeten samt utveckling och prioriteringar framåt. Fondernas arbete med kontroll och regelefterlevnad analyseras utifrån fyra områden: översikt över styrande regelverk för AP-fonderna, AP-fondernas efterlevnad av regelverken, skillnader i regelverk jämfört med svenska privata institutionella investerare (exempelvis livförsäkringsbolag och fondbolag) samt AP-fondernas frivilliga regelefterlevnad utöver de styrande regelverken.

Information har inhämtats via ett stort antal intervjuer med AP-fonderna (totalt ca 30 intervjuer) och analys av tillgänglig intern och extern dokumentation. Det är viktigt att notera att analysen fokuserar på ett urval av ”markörer” som ger förutsättningar för och

35 Negativ avvikelse från jämförelseindex 2015 till följd av att jämförelseindex ej gick att replikera fullt ut

21

234

Skr. 2015/16:130

Bilaga 9

kan bidra till god riskhantering, kontroll och regelefterlevnad. Analysen är dock inte heltäckande (och ser inte till specifika innehav) och den ger inte svar på om fonderna kommer vara framgångsrika i sin riskhantering, kontroll och regelefterlevnad.

Baserat på analysen av de utvalda ”markörerna” bedöms att samtliga AP-fonder har en hög ambitionsnivå kring arbetet med risk, kontroll och regelefterlevnad och att fonderna under de senaste åren har tagit viktiga steg för att etablera professionella risk- och compliancefunktioner. Sammantaget bedöms att AP-fonderna utifrån detta har kommit ungefär lika långt i arbetet med risk, kontroll och regelefterlevnad samt att fonderna håller en standard i linje med andra ledande statliga pensionsfonder och privata institutionella investerare36.

I sitt arbete med riskhantering har AP-fonderna många likheter sinsemellan, men det finns också skillnader. Likheterna består exempelvis i att fonderna identifierar samma typ av huvudsakliga risker och att finansiella risker hanteras och mäts på liknande sätt i linje med internationell standard i kapitalförvaltningsbranschen. Vidare finns det likheter i organisation då samtliga fonder har separerat risk och compliance från förvaltningen för att skapa oberoende. Samtliga fonder har också under 2014-2015 fokuserat på uppgradering av systemstöd för riskhantering till system som anses vara branschstandard och höjt sin kvant- och systemkompetens hos personalen. Samtliga fonder samarbetar också med varandra genom olika samarbetsforum (exempelvis risk- och avkastningsanalys och juridik) och har internationella utbyten (exempelvis deltagande i branschkonferenser).

Det finns även skillnader i fondernas arbete med riskhantering, till exempel vad gäller hantering av operativa risker, organisation, styrning, processer samt rapportering till styrelse. AP-fonderna har de senaste åren fokuserat på att utveckla sitt arbete med operativa risker och flera av fonderna har inspirerats av Finansinspektions föreskrifter om operativa risker. Operativa risker är bredare i sin definition än finansiella risker och hanteras och mäts olika tvärs AP-fonderna (jämför med finansiella risker som hanteras och mäts liknande tvärs fonderna), vilket också är i linje att privata institutionella investerare som också visar stor variation i definition och hantering av operativa risker. Samtliga fonder identifierar operativa risker och har någon typ av årlig självutvärdering och rapportering av dessa inklusive rapportering av incidenter som klassas som operativa (exempelvis överträdelser av interna riskmandat eller av andra interna regelverk). Däremot skiljer sig fonderna avseende detaljrikedom i klassificeringen av operativa risker där Andra, Sjunde och delvis Tredje AP-fonden har en mer detaljerad riskklassifikation. Vidare skiljer sig metodiken för hur fonderna genomlyser operativ risk i processer där Första och Andra AP-fonden har etablerat formaliserade organ (kallat Processgruppen eller Processledningsorganisationen) för genomlysning av utvalda processer och Sjunde AP-fonden gör kontroller av utvalda processer över året baserat på en riskkartläggning. Andra AP-fonden har utvecklat sitt arbete med operativa risker över flera år, bland annat

36 För mer detaljer om hur dessa arbetar läs Kapitel 10 som beskriver detta för respektive område

22

235

Skr. 2015/16:130

Bilaga 9

med hjälp av externa konsulter, och har arbetat upp en tydlig systematik för processrisker som inkluderar kartläggning, prioritering, ansvar, genomlysning och rapportering.

Ytterligare en skillnad är att fonderna har valt två olika organisationsmodeller för riskfunktionen, även om båda modellerna är oberoende från investeringsverksamheten. Första och Tredje AP-fonden har kombinerat riskfunktionen med administrationen medan Andra, Fjärde och Sjunde AP-fonderna har en renodlad riskfunktion. Samtliga fonders riskchef37 rapporterar direkt till VD (även om Första AP-fondens riskchef inte organisatoriskt befinner sig direkt under VD så finns en direktrapportering i relevanta forum). Bland internationella statliga pensionsfonder finns det en stor bredd i val av organisationsmodell för riskfunktionen, bland annat drivet av olika förutsättningar såsom förvaltningsmodell och storlek, men där bästa praxis anses vara att ha en renodlad riskfunktion.

Vidare finns det skillnader i hur fondernas styrelser arbetar med risk. Andra AP-fonden har både ett risk- och ett revisionsutskott, Fjärde AP-fonden har ett riskutskott (men inget revisionsutskott) och Första, Tredje och Sjunde AP-fonderna har ett revisionsutskott som också behandlar risk. Fonderna som inte har ett riskutskott har diskuterat om de ska etablera ett separat riskutskott, men gjort bedömningen att det inte är rätt för deras fonder i dagsläget, bland annat på grund av att det skulle vara samma personer i ett riskutskott som i nuvarande revisionsutskott och begränsningar i fondernas möjlighet att arvodera mer styrelsearbete i utskott. Sjunde AP-fonden har också ett konjunkturråd som består av utvalda personer ur styrelse och ledning som fokuserar på riskbedömningen för hävstången. De flesta privata svenska institutionella investerare har ett revisionsutskott som också behandlar risk i likhet med Första, Tredje och Sjunde AP-fonderna.

Alla fonder utom Andra AP-fonden följer principen om tre försvarslinjer38, men Fjärde AP-fonden har ännu inte upphandlat extern internrevision (beslut togs 2015). Styrelsen i Andra AP-fonden har diskuterat frågan om tre försvarslinjer i styrelsen och med revisorer, men inte funnit något behov för att aktivera tredje linjen ännu. Andra, Tredje och Sjunde AP-fonderna har formaliserade organ för dialog om risk i ledningen, som kallas riskhanteringskommitté eller dylikt, där fonderna samlar alla riskfrågor med relevanta personer ur ledningen. Första och Fjärde AP-fonderna beaktar samma riskfrågor, men lyfter dem i olika organ beroende på typ av fråga. AP-fondernas riskrapportering till styrelse visar också på viss variation i innehåll och framställning, exempelvis huruvida materialet täcker samtliga risktyper och är samlat samt ger en tydlig sammanfattning eller inte. Avseende riskrapportering bedöms fonderna kunna lära av bästa praxis från privata institutionella investerare.

37 Ansvarig för risk. Benämns oftast Riskchef eller Chief Risk Officer (CRO)

38 Principen skiljer mellan funktioner som äger risk och regelefterlevnad (första linjen), funktioner för övervakning och kontroll (andra linjen) och funktioner för oberoende granskning (tredje linjen)

23

236

Skr. 2015/16:130

Bilaga 9

AP-fondernas arbete med kontroll och regelefterlevnad präglas av de regelverk som styr fonderna. AP-fonderna regleras först och främst genom lag (2000:192) om allmänna pensionsfonder (APL) som lämnar stor självständighet och tolkningsutrymme. Sjunde AP-fonden regleras också av APL men hänvisas i vissa delar till lag (2004:46) om värdepappersfonder (LVF). Givet att APL lämnar stor självständighet och

tolkningsutrymme (exempelvis har Första till Fjärde AP-fonderna ingen tillsynsmyndighet och fondernas risktolerans styrs av att ”den totala risknivån skall vara

låg”) är en utvärdering av regelefterlevnad svår att genomföra och baseras på fondernas egna rapporterade incidenter. APL har dock ett antal specifika regler, exempelvis placeringsreglerna, som är enklare att utvärdera. Sett till vad fonderna har rapporterat gällande regelefterlevnad har under 2015 Första och Andra AP-fonderna överskridit placeringsregeln om max 5% onoterade tillgångar enligt APL39 vilket har fortsatt in i januari och februari 2016. Överträdelserna har inte varit drivna av aktiva investeringsbeslut utan av marknadsvärdesförändringar på andra innehav eller valutaförändringar. Fonderna har informerat ledning och styrelse och har åtgärdsplaner på plats som rapporteras till styrelse.

AP-fonderna påverkas också som aktörer på de finansiella marknaderna av trender i kapitalförvaltningsbranschen – bland annat ökat fokus på compliance. Detta syns genom att compliance har fått ett ökat fokus även hos AP-fonderna under de senaste åren och resulterat bland annat i tydligare rollbeskrivningar, utökade arbetsområden och mer resurser. Viss annan myndighetsreglering gäller också för AP-fonderna, men i mindre utsträckning än andra myndigheter och då främst på rent administrativa områden. Vidare måste samtliga fonder följa delar av nationella och internationella finansmarknadsregler för att handla på marknadsplatser.

I en jämförelse mellan AP-fondernas regelverk och regelverk för privata institutionella investerare är det viktigt att beakta att olika professionella investerare lyder under olika regelverk beroende på verksamhetens syfte och form. Första till Fjärde AP-fondernas regelverk har en lägre grad av detaljering jämfört med privata institutionella investerare så som pensions- och värdepappersfonder eller försäkringsbolag. Den lägre graden av detaljering kan motiveras av tre viktiga skillnader i syfte och form: AP-fonderna förvaltar inte enskilda privatpersoners kapital (saknar konsumentkontakt), är en myndighet (behöver ej hantera ägare av fondandelar) och är inte kritiska för stabiliteten i det finansiella systemet (jämför bankers hantering av betalningar och finansiering till företag och hushåll). Regelverken skiljer sig både inom kontroll, rapportering och uppföljning (exempelvis privata aktörer måste redovisa och rapportera enligt FFFS (2013:9) och är under Finansinspektionens tillsyn) samt inom placeringsregler (exempelvis privata aktörer skall ha ”lämplig fördelning av placeringar” med hänsyn till vald riskprofil). Sjunde AP-fondens regelverk är mer detaljerat då fonden styrs av LVF på vissa delar, exempelvis placeringsregler samt tillsyn under Finansinspektionen. Detta är naturligt

39 Lag (2000:192) om allmänna pensionsfonder (APL) innehåller placeringsregler som bland definierar att fonderna max får ha 5% av tillgångarna i onoterade innehav

24

237

Skr. 2015/16:130

Bilaga 9

givet att Sjunde AP-fonden förvaltar privatpersoners enskilda kapital och agerar mer likt andra privata institutionella investerare.

Som aktör på de finansiella marknaderna påverkas AP-fonderna av nuvarande och kommande regelverk även om regelverken inte alltid är direkt tillämpliga. Ledning och styrelse i samtliga AP-fonder är måna om att hålla sig à jour och agera likt privata aktörer på de finansiella marknaderna. Sjunde AP-fonden har fattat ett styrelsebeslut om att följa LVP fullt ut för relevanta delar utöver lagstadgade delar, exempelvis intern organisation. Samtliga fonder har inspirerats av icke styrande regelverk, exempelvis för att utforma risk- och compliancefunktioner och interna regelverk över anställdas affärer eller policy för gåvor, representation och andra förmåner. Vidare har fonderna visst samarbete mellan fonderna kring regelverk exempelvis gemensam utredning av EMIR40 och MiFiD 241.

REKOMMENDATIONER BASERAT PÅ ÅRETS UTVÄRDERING

Baserat på resultaten från den grundläggande utvärderingen av AP-fondernas verksamhet 2015 samt den fördjupade analysen kring fondernas riskhantering, kontroll och regelefterlevnad har nio rekommendationer tagits fram. Rekommendationerna bedöms viktiga att diskutera för att fortsätta utveckla fondernas verksamhet framåt. Några av rekommendationerna bygger på observationer som också återfunnits i tidigare års utvärderingar och som har aktualiserats igen till följd av utvecklingen under 2015.

1. Se över Första till Fjärde AP-fondernas placeringsregler. Frågan kring placeringsregler för Första till Fjärde AP-fonderna har återigen aktualiserats under 2015 och bör ses över för att optimera förutsättningarna att skapa maximal avkastning till låg risk framåt. Första och Andra AP-fonderna har överskridit maxgränsen 5% onoterade tillgångar till följd av ändringar i marknadsvärden och den rådande låga räntemiljön gör att fonderna närmar sig minimumgränsen på 30% för investeringar i räntebärande papper (32% vid utgången av 2015) och flera av fonderna uttrycker oro för att nå sina långsiktiga avkastningsmål under de närmsta åren givet lågräntemiljön. Detta kombinerat med hög volatilitet på aktiemarknaderna kan bidra till att AP- fonderna ökar sina innehav i alternativa investeringar med högre risk – mer än vad som skulle vara optimalt för den långsiktiga riskjusterade avkastningen med andra placeringsregler – för att nå sina avkastningsmål. Placeringsreglerna skiljer sig från många andra ledande statliga pensionsfonder och är oförändrade sedan 2001.

40 European Market Infrastructure Regulation (EMIR) är en EU reglering för att öka stabiliteten för OTC- derivat marknder i EU och började gälla augusti 2012 (Regulation (EU) 648/2012)

41 Markets in Financial Instruments Directive 2004/39/EC ("MiFID") är en EU-lag som harmoniserar regleringarna av investeringar för EU-länder samt Island, Norge och Lichtenstein. Syftet är att öka konkurrensen och konsumentskyddet. MiFID 2 är en vidareutveckling som skulle gälla från och med 2017 men har försenats till 2018.

25

238

Skr. 2015/16:130

Bilaga 9

2. Inför en gemensam och tydlig klassificering av alternativa tillgångar för Första till Fjärde AP-fonderna. Alternativa tillgångar har växt från omkring 10% år 2010 till omkring 21% år 2015 av det totala förvaltade kapitalet för Första till Fjärde AP- fonderna och uppgår idag till omkring SEK 256 miljarder. Samtidigt har fonderna utvecklat sina förvaltningsmodeller. Definitionen av alternativa tillgångar är idag inte helt konsistent (exempelvis definitionen av onoterade innehav). För att göra det mer transparent för omvärlden bör AP-fonderna överväga att upprätta en gemensam definition och klassificering av alternativa tillgångar och redovisa dem därefter.42

3. Se över Sjätte AP-fondens strategi för likviditetshantering och avkastningsmål. Sjätte AP-fonden har inte uppnått sin målsättning på kort och medellång sikt. Samtidigt växer fonden och har en allt större likviditetsportfölj (i slutet av 2015, 27% av totalt kapital motsvarande SEK 7,0 miljarder) med begränsade möjligheter att placera de likvida medlen för att uppnå hög avkastning. Givet att fonden är stängd i kombination med att det finns en oförutsägbarhet i riskkapitalinvesteringar (fondinvesteringar görs via utfästelser med fördröjning i när kapitalet sätts i arbete och direktinvesteringar görs när attraktiva möjligheter ges på en illikvid marknad) är det naturligt att fonden har en stor likviditetsportfölj. Fondens mål att avkasta mer än ett börsindex med en premie blir dock mer utmanande att uppnå när en betydande del av fondens kapital inte är investerat i riskkapitalmarknaden. Frågan kan också aktualiseras ytterligare de närmaste åren givet att fonden annonserat flera stora försäljningar och att konkurrensen kring riskkapitalinvesteringar har ökat sedan fonden startades. Det bedöms därför finnas ett behov av att se över Sjätte AP-fondens strategi för hantering av likviditetsportföljen, samt säkerställa att fondens avkastningsmål är så relevant som möjligt givet fondens förutsättningar. Att fonden blir allt större aktualiserar även frågan kring att se över bredd i geografiskt fokus, för att säkerställa tillgång till intressanta investeringsmöjligheter i tillräcklig omfattning.

4-9. Fortsätt utveckla fonderas riskhantering och compliance med fokus på operativa risker, styrning och organisation, riskfunktionens roll, rapportering, inspiration från privata aktörers regelverk och samarbeten. Årets fördjupningsarbete visar att AP-fonderna, liksom hela kapitalförvaltningsbranschen, befinner sig på en utvecklingsresa och har under de senaste åren etablerat professionella risk- och compliancefunktioner. Framåt bör fonderna fortsätta ha en ambitiös ansats för vidare utveckling, inspirerad av andra ledande institutionella investerare. Baserat på årets fördjupning bedöms fonderna inom ramen för fortsatt utveckling ha möjlighet att:

4. Fortsätta utveckla systematiken i arbetet med operativa risker; fonderna har utvecklat sin hantering av operativa risker, men fonderna kan exempelvis utveckla mer detaljerade riskidentifikationer och tydliggöra rapportering per risktyp

42 Detta bör betonas att syftet är att skapa transparens, ej likriktning i förvaltningsmodellen.

26

239

Skr. 2015/16:130

Bilaga 9

(exempelvis AP7:s riskklassificering) samt genomföra genomlysningar av nyckelprocesser (exempelvis AP2:s processöversyn två gånger per år) baserat på en processkartläggning.

5. Över tid se över möjligheter att ytterligare förstärka styrning och organisation i linje med utvecklingen bland andra ledande institutionella investerare, samtidigt som hänsyn tas till AP-fondernas förutsättningar i termer av exempelvis storlek och förvaltningsmodeller. Nedan tre exempel på möjliga åtgärder som många ledande aktörer och vissa av AP-fonderna redan har implementerat fullt ut eller delvis43:

Renodlad riskfunktion; göra risk till en renodlad funktion med direktrapportering till VD; denna typ av organisation ger högt oberoende för riskfunktionen och möjligheter till djup kompetensutveckling.

Dedikerade riskforum i verksamheten; etablera en ”riskhanteringskommitté” eller dylikt där Riskchef44, Kapitalförvaltningschef39, VD och Compliance Officer39 löpande diskuterar samtliga riskfrågor, vilket kan underlätta och stärka styrning och rapportering av riskhanteringen i fonderna.

Riskutskott i styrelsen; om/när förutsättningar råder kan fonderna överväga att bilda ett separat riskutskott för att öka fokus på riskfrågor i styrelsen (samtidigt som hela styrelsen fortsätter att ha högt fokus på risk).

6. Fortsätta utveckla riskfunktionens roll som viktig diskussionspartner till förvaltningen genom att säkerställa investeringskompetens för att skapa transparens och djup i riskbedömningen (exempelvis för alternativa investeringar) och involvering vid investeringsbeslut (exempelvis beredning i riskkommitté).

7. Fortsätta utveckla rapportering till ledning och styrelse inom risk och compliance för att så tydligt som möjligt ge en bild över status, prioriteringar och rekommenderade åtgärder. Vidare bör ambitionen vara att daglig rapportering automatiseras i större utsträckning, vilket kan frigöra mer tid till analys och insikt.

8. Fortsätta att aktivt utvärdera samt selektivt och pragmatiskt följa regelverk för privata institutionella investerare i relevanta delar sett till AP-fondernas förutsättningar så som uppdrag och storlek. Här måste dock fundamentala skillnader beaktas så som att AP-fonderna inte förvaltar privatpersoners enskilda kapital, är en myndighet och inte är kritiska för det finansiella systemets stabilitet.

43 För information om fonderna idag på dessa dimensioner, se kapitel 10 avsnitt Organisation & styrning

44 Med Riskchef menas högst ansvarig för risk. Benämningen är oftast Riskchef eller Chief Risk Officer (CRO). Med Kapitalförvaltningschef menas högst ansvarig för kapitalförvaltningen. Benämningen är oftast Chief Investment Officer (CIO). Med Compliance Officer menas ansvarig för regelefterlevnad. Benämns oftast Compliance Officer (CO)

27

240

Skr. 2015/16:130

Bilaga 9

9. Se över möjligheterna att öka samarbetet mellan AP-fonderna kring risk och kontroll – exempelvis kring inköp och hantering av riskhanteringssystem (BarraOne), gemensam utveckling av förhållningssätt till regelverk för privata aktörer samt ”bästa praxis” för hanteringen operativa risker (exempelvis definition, metodik för mätning och uppföljning). Ökat samarbete inom valda områden bedöms kunna stärka fondernas utveckling av arbetet med riskhantering, kontroll och regelefterlevnad.

28

241

Skr. 2015/16:130

Bilaga 9

4. Grundläggande utvärdering av Första AP- fonden

I det här kapitlet presenteras resultaten från den grundläggande utvärderingen av Första AP-fondens verksamhet 2015. Den grundläggande utvärderingen fokuserar på att beskriva fondens förvaltningsmodell, nyckelhändelser 2015 och den totala avkastningen samt resultat från aktiv förvaltning 200145-2015.

FÖRSTA AP-FONDENS FÖRVALTNINGSMODELL OCH NYCKELHÄNDELSER 2015

Första AP-fonden är en av fem buffertfonder i det svenska inkomstpensionssystemet. Fonden påbörjade implementeringen av en uppdaterad förvaltningsmodell under 2015 samt implementerade ett nytt avkastningsmål gällande från och med den 1 januari 2015. Beskrivningen nedan fokuserar på den förvaltningsmodell som varit gällande under perioden för utvärderingen.

Fram till och med 2014 använde fonden ett nominellt totalt avkastningsmål på 5,5% i genomsnitt per år efter kostnader mätt över rullande tioårsperiod. Fonden har inget separat avkastningsmål för sin aktiva förvaltning, utan ser den aktiva förvaltningen som en del av fondens strategi att skapa en hög totalavkastning till låg risk. Från och med 2015 använder fonden målet 4,0% genomsnittlig real avkastning efter kostnader per år mätt över rullande tioårsperiod.

Förvaltningsorganisationen består av Hållbart värdeskapande, Kvantitativ analys, Alternativa investeringar, Tillgångsallokering, Aktieförvaltning, Ränte- och valutaförvaltning samt Extern förvaltning. Vid utgången av 2015 hade organisationen 55 anställda varav 26 inom förvaltningen. År 2014 hade fonden 51 anställda varav 26 inom förvaltningen (Bild 12).

Investeringsfilosofin i fondens förvaltningsmodell bygger på byggpelarna väldiversifierad portfölj, långsiktig förvaltning, stundtals ineffektiva marknader, utnyttja riskpremier, kostnadseffektiv förvaltning samt hållbart värdeskapande (Bild 13).

45 Avser 1 juli 2001

29

242

Skr. 2015/16:130

Bilaga 9

Bild 12

FÖRSTA AP-FONDEN

Beskrivning av Första AP-fonden 2015

Aktier

Alternativa tillgångar

Räntebärande tillgångar

Övrigt

Uppdrag och mål

Faktiskt innehav per tillgångsslag 31 december 2015

100% = SEK 290 miljarder

Uppdrag

▪

Förvalta fondkapitalet till största möjliga nytta för pensionssystemet

Övrigt Svenska aktier

▪

genom att skapa en hög avkastning till en låg risknivå

0

12

Maximera avkastningen till låg risk mätt i utbetalade pensioner

Alt. tillgångar

29

▪ Inte ta någon närings- eller ekonomipolitisk hänsyn

Globala aktier

19

▪ Ta miljö- och etikhänsyn i placeringsverksamheten, dock utan att ge

avkall på det övergripande målet om hög avkastning

Mål

8 Aktier i tillväxtmarknader

▪

Genomsnittlig real avkastning efter kostnader ska vara 4,0% per år

32

mätt över rullande tioårsperiod (sedan 1 januari 2015)

Räntebärande

tillgångar1

Förvaltningsstrategi

Organisation

▪

Investeringsfilosofin bygger på ledorden:

▪ 55 anställda 2015

VD

–

Väldiversifierad portfölj

(2014: 51) varav

–

Långsiktig förvaltning

26 (2014: 26) i

Compliance

–

Stundtals ineffektiva marknader

förvaltningen

–

Utnyttja riskpremier

Kommunikation &

–

Kostnadseffektiv förvaltning

Risk

ägarstyrning

–

Hållbart värdeskapande

▪

Fonden styrs av en långsiktig risktolerans som beslutas av styrelsen,

HR

▪

uttryckt i en övergripande tillgångsfördelning (~10 års sikt)

Med utgångspunkt från den övergripande tillgångsfördelningen

Kapitalförvaltnings-

Hållbart värde-

Affärsstöd

beslutar VD om en strategisk tillgångsfördelning (~10 års sikt) som

chef (CIO)

skapande

utför jämförelseportfölj för fondens förvaltning

▪Utifrån den strategiska tillgångsfördelningen ansvarar

	kapitalförvaltningschefen (CIO) för den dynamiska allokeringen och	Kvanti	Till-	Aktie-	Ränte-	Extern	Alt,	IT	Juridik	Back	Middle
	den operativa förvaltningen
▪		-tativ	gångs-	förvalt	och	förvalt-	inv,			office &	office
	Förvaltningen av kapital sker utifrån interna och externa mandat	analys	alloke-	-ning	valuta	ning				eko-
	kopplade till både absolut och relativ avkastning (2015 förvaltades		ring		förvalt-					nomi
	69% internt)				ning

1 Inklusive kassa, TAA och SAA; Riskparitetsportföljen som inkluderas i Alternativa tillgångar innehåller ~52% räntebärande papper

KÄLLA: Första AP-fonden

Bild 13

FÖRSTA AP-FONDEN

Första AP-fondens förvaltningsmodell 2015

Investeringsfilosofi

Väldiversifierad portfölj

▪Diversifiering möjliggör förbättrad riskjusterad avkastning

Långsiktig förvaltning

▪Långsiktighet öppnar möjligheter att erhålla högre avkastning över tid

Stundtals ineffektiva marknader

▪Finansmarknaderna är inte fullt effektiva, därför lönar sig en väl genomtänkt och utförd förvaltning med aktiva val

Utnyttja riskpremier

▪Risktagande på de finansiella marknaderna ger över tid positiv avkastning

Kostnadseffektiv förvaltning

▪Centralt eftersom kostnader reducerar avkastningen

Hållbart värdeskapande

▪Kan ge möjligheter att långsiktigt öka avkastningen och reducera den finansiella risken

Förvaltningsmodellens byggpelare

Långfristiga

beslut

~ 10 års sikt

Kort- och medelfristiga

beslut

0-5 års sikt

Två besluts- nivåer för lång, medelfristig och kort sikt

Utvärdering

▪Fondens långsiktiga riskpreferens uttryckt som en övergripande tillgångsfördelning beslutas av styrelsen och uppdateras årligen

– Den övergripande tillgångsfördelningen består av likvida tillgångar som förväntas uppnå pensionssystemets avkastningsbehov på tio års sikt

▪Med utgångspunkt från den övergripande tillgångsfördelningen, fondens kapitalmarknadsförväntningar och investeringsfilosofin beslutar VD om en strategisk tillgångsfördelning

– Den strategiska tillgångsfördelningen uppdateras årligen och rebalanseras månadsvis

– Utgör jämförelseportfölj för fondens förvaltning

▪Kapitalförvaltningschefen (CIO) ansvarar för dynamisk allokering och operativ förvaltning utifrån den strategiska tillgångsfördelningen

▪Större beslut som väsentligt påverkar fondens risknivå tas efter beredning i investerings- kommittén respektive investeringskommittén för alternativa investeringar

▪Den operativa förvaltningen inkluderar:

– Dynamisk allokering baserad på global konjunkturanalys och analys av globala marknaders avvikelser från långfristiga förväntningar

– Operativ förvaltning av mandat inom respektive tillgångsslag

▪Investeringsprocessen baseras på två huvudsakliga beslutsnivåer:

– Strategisk tillgångsfördelning: beslut baserat på kapitalmarknadsförväntningar på 10 års sikt och fondens investeringsfilosofi

– Dynamisk allokering och operativ förvaltning: beslut om allokering baserat på global konjunkturanalys och analys av globala marknaders avvikelser från långfristiga förväntningar samt förvaltning av mandat inom respektive tillgångsslag

▪Fonden följer upp och utvärderar förvaltningen internt på två olika nivåer

– Totala portföljen i förhållande till styrelsens långsiktiga mål

– Förvaltningen i förhållande till den strategiska tillgångsfördelningen

▪Utöver detta sker uppföljning och utvärdering av interna och externa mandat i relation till de mål som satts upp för respektive mandat

KÄLLA: Första AP-fonden

Fonden beslutade 2014 om en uppdaterad förvaltningsmodell från och med 1 januari 2015 för att bättre möta uppdraget och pensionssystemets behov. Under året har en uppdaterad förvaltningsmodell implementerats och den kommer fortsätta utvecklas under

30

243

Skr. 2015/16:130

Bilaga 9

2016. Fram till och med 2014 använde fonden en förvaltningsmodell som bestod av tre delar; (i) strategisk inriktning som sattes på 5 års sikt och vägde samman fondens långsiktiga ALM-analys och konjunkturell analys, (ii) planeringsportfölj som var fondens medelfristiga portfölj på 1-1,5 års sikt, och (iii) löpande interna och externa mandat där fondens CIO och chefen för Strategisk tillgångsallokering var för sig inom ramen för VD:s mandat styr och leder strategisk allokering och förvaltning med interna och externa mandat. Fonden har 2015 påbörjat implementeringen av den nya modellen. Den uppdaterade modellen som används i slutet av 2015 består av två delar, en strategisk tillgångsfördelning med cirka 10 års investeringshorisont samt en dynamisk allokering och operativ förvaltning med cirka 0-5 års investeringshorisont. Förvaltningen utgår från en långsiktig riskpreferens uttryckt som en övergripande tillgångsfördelning som beslutas av styrelsen. Med utgångspunkt från den övergripande tillgångsfördelningen, fondens kapitalmarknadsförväntningar och investeringsfilosofin beslutar VD om en strategisk tillgångsfördelning. Den strategiska tillgångsfördelningen uppdateras årligen och rebalanseras månadsvis, samt utgör jämförelseportfölj för fondens förvaltning. Kapitalförvaltningschefen ansvarar för den dynamiska allokeringen och operativa förvaltningen utifrån den strategiska tillgångsfördelningen. Den dynamiska allokeringen och operativa förvaltningen beslutar om allokering baserat på global konjunkturanalys och analys av globala marknaders avvikelser från långfristiga förväntningar samt förvaltning av mandat inom respektive tillgångsslag. Större beslut som väsentligt påverkar fondens risknivå tas efter beredning i investeringskommittén respektive investeringskommittén för alternativa investeringar.

Följande viktiga förändringar genomfördes av Första AP-fonden under 2015:

■Fonden implementerade ett nytt mål från och med den 1 januari 2015, om en genomsnittlig avkastning efter kostnader på 4,0% per år realt (istället för 5,5% per år nominellt) mätt över rullande tioårsperiod.

■Under året har fonden påbörjat en organisationsförstärkning där tio personer anställts och sex personer slutat. Ytterligare tio personer förväntas börja under 2016.

■Från 1 januari 2015 använder fonden en uppdaterad förvaltningsmodell bestående av en övergripande tillgångsfördelning som beslutas årligen av styrelsen och verkställs av fonden genom (i) en strategisk tillgångsfördelning (omkring 10 års investeringshorisont) och en (ii) dynamisk allokering och operativ förvaltning (omkring 0-5 års investeringshorisont). Fonden ämnar fortsätta utveckla modellen under 2016.

■Inga förändringar av den strategiska tillgångsallokeringen har genomförts under 2015.

■Vid årets slut hade den faktiska tillgångsallokeringen till aktier minskat från 46% till 39% samtidigt som allokeringen till räntor och alternativa tillgångar ökat från 29% till 32% respektive 25% till 29%. Ökningen inom alternativa tillgångar var främst drivet av infrastruktur och fastigheter:

31

244

Skr. 2015/16:130

Bilaga 9

– Under året förvärvades 12,5% av Ellevio tillsammans med Tredje AP-fonden (20%), Folksam (17,5%) och Borealis (50%).

– Fonden ingick i ett strategiskt partnerskap tillsammans med Andra AP-fonden och amerikanska pensionsfonden TIAA-CREF för att bilda en portfölj om cirka SEK 37 miljarder för investering i europeiska kontorsfastigheter.

■Under året överskred fonden gränsen om maximalt 5% i onoterade aktier – en handlingsplan togs fram och följs.

■Ny strategi för integrering av hållbarhet i förvaltningen, fokus på hållbarhet genom exempelvis lågt koldioxidavtryck inom noterade aktier.

■Under andra halvåret av 2015 har ledningen spenderat tid på remissvar gällande AP- fondsutredningen.

■Fonden har även upphandlat ett nytt risksystem samt påbörjat en upphandling av nytt performancesystem.

FÖRSTA AP-FONDENS RESULTAT 200146-2015

Fondens totala kapital ökade 2001-2015 från SEK 130 miljarder till SEK 290 miljarder. Fondens årliga avkastning efter kostnader var 5,5% under perioden 2001-2015, 5,5% under tioårsperioden 2006-2015, 7,7% under femårsperioden 2011-2015 samt 4,0% under 2015 (Bild 16). Detta innebär att Första AP-fonden uppnådde styrelsens långsiktiga avkastningsmål under den senaste tioårsperioden 2006-2015, femårsperioden 2011-2015 samt under hela perioden sedan fondens start, 2001-2015. Fondens avkastning efter kostnader har även varit högre än inkomstindex under samtliga perioder.

Till fondens totala avkastning 2015 på 4,0% bidrog fondens svenska aktier med 0,9 procentenheter, globala aktier i utvecklade marknader med -0,4 procentenheter, tillväxtmarknadsaktier med -0,7 procentenheter, systematiska strategier med 0,4 procentenheter, räntebärande -0,3 procentenheter, alternativa investeringar med 1,9 procentenheter och allokering, kassa och valuta med 2,2 procentenheter (samt kostnader med -0,1 procentenheter)47.

46 Avser 1 juli 2001

47 Nedbrytning av avkastningen är redovisade värden. Skillnad mot total avkastning på grund av avrundningsfel

32

245

Skr. 2015/16:130

Bilaga 9

Bild 14

FÖRSTA AP-FONDEN
Första AP-fondens totala avkastning 20011–2015	AP1	#	Kostnad3
	Inkomstindex	#	Sharpekvot
Total nominell avkastning efter kostnader; Procent
	AP1 målsättning2		för likvidportfölj4

Avkastning 20011–2015 per år								20,1
		16,4		17,4									14,6
			11,3								11,3	11,2
					9,6	4,6			10,2
														4,0
-3,4										-1,9				0,17
	-14,0
							-21,9
Riskjusterad avkastning (sharpekvot5) 20011–2015 per år
				3,5
								2,0					2,6
		1,7	1,7						1,3		1,9	1,96
					1,2
neg	neg					0,0	neg			neg				0,5
2001	02	03	04	05	06	07	08	09	10	11	12	13	14	2015
														0,1

Genomsnittlig avkastning

5,5 3,1 5,4	5,5 3,0 5,4	7,7	5,2
		2,6

0,15	0,15	0,15
Genomsnittlig riskjusterad avkastning
(sharpekvot)
		1,1
0,5	0,5
20011-15	2006-15	2011-15
0,4	0,4	0,8

1	1 juli 2001 (för 2001 anges annualiserad avkastning)
2	Första AP-fondens målsättning sen 2015 är att nå en genomsnittlig årlig real avkastning på 4,0% efter kostnader mätt över rullande tioårsperiod. Målsättning 2001-14: Nominell avkastning
	på 5,5% efter kostnader, mätt över rullande tioårsperiod
3	Provisions- och rörelsekostnader som andel av genomsnittet av årets ingående och utgående marknadsvärde (2001 baserat enbart på utgående marknadsvärde)
4	Likvidportföljen inkluderar noterade tillgångsslag inkl, aktier, räntebärande tillgångar, samt kassa
5	Sharpekvot för den totala portföljen, inklusive noterade samt onoterade tillgångar. Sharpekvoten baseras på årlig avkastning före kostnader, 12 månaders svensk skuldväxel för 2001-10,
	2-årig svensk statsobligation för 2011-13, 1-årsnod på svenska staten-kurvan (YCGT0021) för 2014-15 samt antagande om 260 handelsdagar
6	Beräknade sharpekvoter avviker från redovisade värden på 2,1 för totalportföljen då fonden använt en annan metod

Not: Sharpekvoten definieras som riskpremien (fondens avkastning minus den riskfria räntan) dividerat med fondens risk (mäts med standardavvikelsen)

KÄLLA: Första AP-fonden; Försäkringskassan; McKinsey-analys

Totalportföljens genomsnittliga årliga riskjusterade avkastning, mätt med en så kallad Sharpekvot, var 0,5 under perioden 2001-2015, 0,5 under tioårsperioden 2006-2015, 1,1 under femårsperioden 2011-2015 samt 0,5 under 2015.

Fondens totala årliga kostnader under perioden 2001-2015 uppgick till i genomsnitt 0,15% av fondens kapital. Fondens kostnader 2015 uppgick till 0,17% av fondens kapital, vilket är vilket är något högre än 0,16% år 2014. Förvaltningskostnaderna bör dock inte analyseras isolerat, utan sättas i relation till den avkastning som fonderna skapar48.

Första AP-fonden har under perioden 2001-2015 mätt i marknadsvärde i sin faktiska portfölj främst ökat andelen alternativa tillgångar och samtidigt minskat andelen utländska aktier utanför tillväxtmarknader samt räntebärande tillgångar (Bild 17). Under 2015 ökade fonden andelen alternativa tillgångar (25% till 29%) och räntebärande tillgångar (29% till 32%), samtidigt minskade fonden andelen globala aktier (25% till 19%) (Bild 17). Alternativa tillgångar har nu sin högsta andel någonsin med 29%.

48 En högre kostnad för till exempel provisioner till externa förvaltare bör anses motiverad om det genererar en meravkastning som överstiger den ökade kostnaden (allt annat lika)

33

246

Skr. 2015/16:130

Bilaga 9

Bild 15

FÖRSTA AP-FONDEN

Första AP-fondens faktiska tillgångsallokering 20011-2015
% av totala tillgångar Första AP-fonden2; 100% = SEK miljarder
																		Övrigt		Alternativa tillgångar				Räntebärande tillgångar		Aktier
																									Differens
																				214		253			Procentenheter
100% = 131			117		139		157		187		207		219		172		202		219		234		284	290	20011–15	2014–15
Övrigt	3	0	3	0	2	0	2	0	2	0	3	0	3	0	5	0	5	0	0	0	1	1	0	0	0,0	0,0
																			8	9
exkl kassa																					16	22
Alt. tillgångar4																							25
																								5	+26,2	+4,4
																								29
Räntor3	39		43		41		40		38		40		39		42		37		34
																				41
																					37
																						30	29
Aktier i tillväxt-
		6				5		5		5		5		6			8							32	-6,3	+3,4
marknader																			10
				5
															6
																				9	10	10	10
Utländska
aktier (exkl,	41				39		40		41		39		39				36		32					8	+2,1	-2,4
tillväxt-			38												36
																				28
marknader)																						25
																					25		25	19
																									-22,0	-6,2
Svenska	12		11		12		12		12		13		13		10		14		16	12	11	12	11	12	0,0	+0,7
aktier
	20011		02		03		04		05		06		07		08		09		10	11	12	13	14	2015

1	1 juli 2001
2 Den faktiska allokeringen den 31 december varje år
3	Inklusive kassa, TAA och SAA. Riskparitetsportföljen som inkluderas i Alternativa tillgångar innehåller ~52% räntebärande papper
4	Alternativa tillgångar inkluderar bland annat investeringar i hedgefonder, fastigheter, PE och riskparitetsportfölj, Riskparitetsportföljen infördes under 2013, En riskparitetsportfölj är en
	portfölj där varje portföljskomponent bidrar med lika mycket risk till portföljens totala risk
5	Alternativa tillgångar (~29%) bestod av fastigheter och infrastruktur (~14%), hedgefonder (~5%) och private equity (~5%) samt riskparitetsportföljen (~4%) den 31 december 2015

KÄLLA: Första AP-fonden; McKinsey-analys

FÖRSTA AP-FONDENS AKTIVA AVKASTNING 200149-2015

Första AP-fonden har ändrat definitionen på vad som ingår i den aktiva avkastningen sedan 2001. År 2001-2009 definierades aktiv avkastning som aktiv förvaltning inom tillgångsslag (exklusive alternativa investeringar), avkastning från overlaymandat, samt allokeringseffekter. Sedan 2010 redovisar fonden ej traditionell aktiv avkastning för totalportföljen, utan 2010-2014 inkluderar aktiv avkastning endast aktiv avkastning per mandat kopplade till index (inom räntor, svenska aktier, aktier i tillväxtmarknader, övriga utländska aktier, valutor samt övriga strategier). Sedan 2015 använder fonden en bredare definition av aktiv avkastning och mäter den på total portföljnivå mot jämförelseindex. I denna rapport används definition av aktiv avkastning enligt 2010 vilket möjliggör historisk jämförbarhet men skiljer sig från vad fonden själv kommunicerar som aktiv avkastning.

Analys av Första AP-fondens aktiva avkastning visar att fonden har haft en genomsnittlig årlig aktiv avkastning före kostnader på 0,4% av likvidportföljen under perioden 2001- 2015, 0,5% under tioårsperioden 2006-2015, 0,5% under femårsperioden 2011-2015, samt 0,8% (motsvarande omkring SEK 2,2 miljarder) under 2015 (Bild 18). Under 2015 bidrog framförallt valutor (0,7 procentenheter) till den aktiva avkastningen.

49 Avser 1 juli 2001

34

247

Skr. 2015/16:130

Bilaga 9

Fonden har inget separat avkastningsmål för aktiv avkastning på totalportföljsnivå, utan ser traditionell förvaltning som en del av fondens strategi att skapa en hög total avkastning till låg risk.

Bild 16

FÖRSTA AP-FONDEN

Första AP-fondens aktiva avkastning 20011–2015

Årlig aktiv avkastning före kostnader; Procent2

Utveckling aktiv avkastning per år 20011– 2015

Genomsnittlig3 aktiv avkastning

	0,7				1,5	0,6	0,4		0,8	1,1		1,2		0,7	0,85
Historisk				0									0,2
utveckling av			-0,3								-0,2
den aktiva		-0,6						-0,8
avkastningen
	20011	02	03	04	05	06	07	08	09	10	11	12	13	14	2015

0,4

0,5

0,5

20011-15 2006-15 2011-15

0,7

neg, neg, neg, 3,8

1,3

0,8 neg, 1,1

1,9

n/a

n/a

n/a

n/a

n/a

n/a

n/a

n/a

Informationskvot4

Informationskvot4

	Aktiv avkastning per tillgångsslag 2015
						~0,5	~0,85
	~0,1	~0
Definition och			~-0,1
nedbrytning				~-0,4	~0,7
av aktiv
avkastning	Räntor	Svenska	Aktier I	Utländska	Valutor	Övriga	Total aktiv
		aktier	tillväxt-	aktier (exkl.		strategier	avkastning
			marknader	tillväxt-
				marknader)
	~0,2	~0,0	~-0,3	~-1,1	~2,1	~1,4	~2,2
				Miljarder SEK

Definition av aktiv avkastning

20011-09:

▪Aktiv förvaltning inom tillgångsslag (exkl. alternativa investeringar)

▪Avkastning från overlaymandat

▪Allokeringseffekter

2010-15:

▪Differens mot mandatspecifika jämförelseindex för de portföljmandat där jämförelseindex är tillämpbara6

Sedan 2015 använder fonden en bredare definition av aktiv avkastning och mäter den på total portföljnivå mot jämförelseindex

1 1 juli 2001

2 Beräknas mot likvidportföljen som bas 2001-09, 2010-15 används den del av portföljen med jämförelseindex som bas

3 Geometriskt snitt av den årliga aktiva avkastningen

4 Annualiserad informationskvot baserad på daglig avkastning och antagande om 260 handelsdagar, Informationskvoten definieras som den aktiva avkastningen dividerat med fondens

	aktiva risk och visar hur mycket överavkastning som den aktiva förvaltningen gett, Informationskvoten redovisas ej 2011-15 då den ej bedöms vara jämförbar med andra AP fonder, 2001-
	10 var informationskvoten 0,4
5	Fonden använder sen 2015 en bredare definition av aktiv avkastning och mäter den på total portföljnivå (inklusive alternativa tillgångar) vilket uppgick till 1,2% 2015
6	För 2011 inkluderas även indexval (+0,26%)

KÄLLA: Första AP-fonden; McKinsey-analys

35

248

Skr. 2015/16:130

Bilaga 9

5. Grundläggande utvärdering av Andra AP- fonden

I det här kapitlet presenteras resultaten från den grundläggande utvärderingen av Andra AP-fondens verksamhet 2015. Den grundläggande utvärderingen fokuserar på att beskriva fondens förvaltningsmodell, nyckelhändelser 2015 och den totala avkastningen samt resultat från aktiv förvaltning 200150-2015.

ANDRA AP-FONDENS FÖRVALTNINGSMODELL OCH NYCKELHÄNDELSER 2015

Andra AP-fonden är en av fem buffertfonder i det svenska inkomstpensionssystemet. Styrelsen har gjort ett avkastningsantagande51 att fonden i genomsnitt ska uppnå en real avkastning på minst 4,5% per år på lång sikt (minst 10 år), varav 4,0 procentenheter från den strategiska portföljen och 0,5 procentenheter från aktiv avkastning. Föregående år ändrade styrelsen målsättningen från 5% till 4,5% (realt) på grund av det låga ränteläget och nuvarande målsättning är mer i linje med övriga AP-fonder.

Andra AP-fondens kapitalförvaltningsorganisation är indelad i sju enheter: Extern Förvaltning, Investeringsstrategi, Tillväxtmarknadsförvaltning (implementerades under 2013), Ränteförvaltning, Aktieförvaltning, Kvantitativ Förvaltning och Strategisk Exponering & Trading. Vid utgången av 2015 hade organisationen 64 anställda varav 32 inom förvaltningen. År 2014 hade fonden 63 anställda, varav 32 inom förvaltningen (Bild 19).

Andra AP-fondens investeringsfilosofi utgår från att det finns två grundkällor till värdeskapande i finansiella tillgångsportföljer: systematisk exponering mot riskpremier och aktiv förvaltning (Bild 20). Fondens fokus ligger på långsiktiga beslut som implementeras genom den strategiska portföljen som har en tidshorisont på över 10 år (den underliggande ALM52-studien har en tidshorisont på 30 år). Beslut om förändringar i den strategiska portföljen tas av styrelsen. Styrelsen kan besluta om förändringar i den strategiska portföljen, som i praktiken får en kortare placeringshorisont än ALM- modellen då förändrade marknadsförutsättningar motiverar förändringar även i det

50 Avser 1 juli 2001

51 Fonden arbetar med ett avkastningsantagande om 5% per år givet fondens mål att "minimera konsekvenserna av den automatiska balanseringen genom att skapa god avkastning på kapitalet"

52 Asset Liability Modelling. Analysmodell för att fastställa fondens strategiska portfölj. Studien, som kontinuerligt revideras, syftar till att fastställa den optimala sammansättningen av fondens olika tillgångsslag som bäst motsvarar fondens långsiktiga åtaganden gentemot det svenska pensionskollektivet

36

249

Skr. 2015/16:130

Bilaga 9

långsiktiga risktagandet. Dessa beslut särskiljs dock inte, utan är den del av ett dynamiskt förhållningssätt till den strategiska portföljen.53

Bild 17

ANDRA AP-FONDEN
Beskrivning av Andra AP-fonden 2015	Aktier	Alternativa tillgångar

Uppdrag och mål

Uppdrag

▪Förvalta fondkapitalet till största möjliga nytta för pensionssystemet genom att skapa en hög avkastning till en låg risknivå

▪Inte ta någon närings- eller ekonomipolitisk hänsyn

▪Ta miljö- och etikhänsyn i placeringsverksamheten, dock utan att ge avkall på det övergripande målet om hög avkastning

Mål

▪Minimera de negativa konsekvenserna på framtida pensioner av att

”bromsen” aktiveras

▪Långsiktig realt avkastningsantagande med 4,5% per år (4% från den strategiska portföljen; 0,5% från aktiv avkastning)

▪Historiskt realt avkastningsantagande på 4,0% för 2001-04, 5,0% för 2006-14. Från 1 jan 2015: 4.5%

Räntebärande tillgångar

Övrigt

Marknadsvärde per tillgångsslag 31 december 2015

100% = SEK 301 miljarder

	Övrigt2 Svenska aktier
Alternativa tillgångar		2	10
24
			24 Globala aktier
30		10
			Tillväxtmarknader
Räntebärande tillgångar2

Förvaltningsstrategi

Organisation

VD

▪

Två grundkällor till värdeskapande:

▪ 64 (2014: 63)

Kommunikation,

VD-assistent

medarbetare

HR & ESG

– Exponering gentemot systematiska riskpremier

– Aktiv förvaltning

varav 32 (2014: 32)

Personal

Kontorsstöd

▪

inom

Långsiktig strategi implementeras genom strategisk portfölj

kapitalförvaltning

Juridik

▪

– Beslut implementeras främst genom long-only mandat

AP2 fattar inga medelfristiga beslut som kan särskiljas från de

förvaltning

Affärsstöd

kastningsanalys

Kapital-

Risk- och av-

långsiktiga besluten, Fonden har en TAA-grupp1 som kan föreslå

större förändringar i den strategiska portföljen då förändringar i de

Extern förvaltning

Ränte-

Affärskontroll

Risk

långsiktiga marknadsförutsättningarna motiverar detta

förvaltning

management

▪

17% extern förvaltning (28% 2014)

Investerings-

Aktie-

Ekonomi

Avkastnings-

strategi

förvaltning

analys

Tillväxtmarknads-

Kvantitativ

IT

förvaltning

förvaltning

Strategisk

exponering

& trading

1 Fattade beslut om ny enhet 2012, implementerades 2013

2 Tillgångsklassen ”Övrigt” inkluderar ränteterminer motsvarande 1,7% av totala tillgångar under 2015. Enligt AP2s definition inkluderas dessa i tillgångsklassen ”Räntor”

KÄLLA: Andra AP-fonden

Bild 18

ANDRA AP-FONDEN

Andra AP-fondens förvaltningsmodell 2015

Investeringsfilosofi

Förvaltningsmodellens byggpelare

			Långfristiga
Två grundkällor till			beslut
			~ 10 års sikt
värdeskapande:
▪	Systematisk
	exponering mot
	riskpremier
	–	Diversifiering
	–	Dynamiskt
		förhållningssätt,
		med avseende	Aktiva beslut
		på tidsvarierande
			<1 års sikt
		riskpremier och
▪		nya strategier
	Aktiv avkastning
	–	Endast när
		förutsättningarna
		finns	Extern vs intern
			förvaltning
			Utvärdering

▪Fördelning av vikter mellan tillgångar och strategier som utgör fondens strategiska portfölj inom ramen för ALM (Asset-Liability-Model) analys

▪Fondens strategiska portfölj utvärderas på tidshorisonter om minst 10 år, medan ALM-studien har en tidshorisont på 30 år,

▪Förändringar av strategisk portfölj beslutas av styrelsen,

▪Implementeras till största del genom long-only positioner i tillgångsslag,

▪Fonden kan fatta beslut på kortare sikt inom ramen för den strategiska portföljen, men dessa beslut särskiljs ej från de långsiktiga besluten och tas också av styrelsen

▪Implementering av aktiva mandat sker företrädesvis genom long-only mandat men kapitallösa mandat förekommer också,

▪TAA (Tactical Asset Allokering) är en grupp (CIO, chefsstrateg, makroansvarig samt tillgångslagsansvariga) som träffas regelbundet för att besluta taktiska positioner (~3-12 månaders sikt) inom ramen för den aktiva riskbudgeten,

▪TAA-gruppens arbete kan också leda fram till förslag på förändringar i den strategiska portföljen om förändringar i de långsiktiga marknadsförutsättningarna bedöms motivera detta

▪17% av totalt kapital förvaltas genom externa förvaltare (28% 2014)

▪Fonden utvärderas utifrån två perspektiv

– Strategiska portföljen på minst 10 års sikt med de avkastnings- antaganden som ligger till grund för ALM-analysen som jämförelse

– Aktiva beslut på < 1 års sikt med strategiska portföljen som jämförelseindex

KÄLLA: Andra AP-fonden

53 Fonden varierar risktagandet i den strategiska portföljen i förhållande till hur fonden bedömer de långsiktiga marknadsförutsättningarna utvecklas över tid

37

250

Skr. 2015/16:130

Bilaga 9

Fondens TAA-grupp54 (TAA – Tactical Asset Allocation) fattar beslut om taktiska positioner (på ~3-12 månaders sikt) inom ramen för den aktiva riskbudgeten. TAA- gruppens arbete kan också leda fram till förslag på förändringar i den strategiska portföljen om förändringar i de långsiktiga marknadsförutsättningarna bedöms motivera detta. Fonden utvärderar sina resultat utifrån två perspektiv. Den strategiska portföljen utvärderas på minst 10 års sikt med de avkastningsantaganden som ligger till grund för ALM-analysen. Den aktiva förvaltningen utvärderas med den strategiska portföljen som jämförelseindex. Till den aktiva avkastningen räknas även kapitallösa mandat55 som saknar index.

Följande viktiga förändringar genomfördes av Andra AP-fonden under 2015:

■Fonden implementerade ett nytt långsiktigt avkastningsantagande från och med den 1 januari 2015, om en genomsnittlig avkastning efter kostnader på 4,5% per år realt (istället för 5,0% per år realt).

■Under året slutfördes internaliseringen av förvaltningen genom internalisering av globala kreditobligationer, aktier i tillväxtmarknader och räntor i tillväxtmarknader. I slutet av 2015 förvaltades cirka 83% internt.

■I den strategiska portföljen ökade allokeringen till alternativa tillgångar (från 19% till 21%) medan allokeringen till noterade aktier minskade (från 47% till 45%)

■Under året minskade den faktiska tillgångsallokeringen till globala aktier i mogna marknader (från 28% till 24%) samtidigt som allokeringen till alternativa investeringar ökade (från 19% till 24%), främst drivet av:

– Fastigheter: Fonden ingick i ett strategiskt partnerskap tillsammans med Första AP-fonden och amerikanska pensionsfonden TIAA-CREF för att bilda en portfölj om cirka SEK 37 miljarder för investering i europeiska kontorsfastigheter.

– Kinesiska A-aktier: Fonden ökade kvoten för investeringar i kinesiska A-aktier från cirka SEK 1,7 miljarder till SEK 3,4 miljarder.

■Fonden fortsatte sitt fokus på hållbarhet genom formalisering av ESG-strategi och avyttring i 28 kraftbolag vars vinster i huvudsak är beroende av kolbaserad elproduktion.

■Fonden har under året bytt depåbank, implementerat ett nytt risksystem, påbörjat en upphandling av nytt performancesystem samt rekryterat en compliancejurist.

54 Från och med 2010 består TAA-gruppen av CIO, chefsstrateg, makroansvarig samt tillgångslagsansvariga

55 Mandat som baseras på handel utan kapitalinsats, till exempel med derivatkontrakt eller finansiering av värdepappersköp genom belåning

38

251

Skr. 2015/16:130

Bilaga 9

■Under andra halvåret av 2015 har ledningen spenderat tid på remissvar gällande AP- fondsutredningen .

■Under året överskred fonden gränsen om maximalt 5% i onoterade aktier – en handlingsplan togs fram och följs.

ANDRA AP-FONDENS RESULTAT 200156-2015

Fondens totala kapital ökade 2001-2015 från SEK 130 miljarder till SEK 301 miljarder. Fondens årliga avkastning efter kostnader var 5,8% under perioden 2001-2015, 5,8% under tioårsperioden 2006-2015, 8,0% under femårsperioden 2011-2015 samt 4,0% under 2015 (Bild 21). Detta innebär att Andra AP-fonden uppnådde styrelsens långsiktiga avkastningsantagande sedan fondens start samt under den senaste femårsperioden, men inte under senaste tioårsperioden, 2006-2015. Fondens avkastning efter kostnader har varit högre än inkomstindex under samtliga perioder.

Till fondens totala avkastning 2015 på 4,0% bidrog svenska aktier med en avkastning på 1,5 procentenheter, utländska aktier i mogna marknader 2,8 procentenheter, utländska aktier i tillväxtmarknader -1,0 procentenheter, räntebärande tillgångar 0 procentenheter, GTAA, overlay-mandat och valutasäkring -1,3 procentenheter samt alternativa investeringar 2,1 procentenheter (samt kostnader -0,1 procentenheter)57.

Totalportföljens genomsnittliga årliga riskjusterade avkastning, mätt med en så kallad Sharpekvot, var 0,5 under perioden 2001-2015, 0,5 under tioårsperioden 2006-2015, 1,1 under femårsperioden 2011-2015 samt 0,5 under 2015.

Fondens totala årliga kostnader under perioden 2001-2015 uppgick till i genomsnitt 0,17% av fondens kapital. Fondens kostnader 2015 uppgick till 0,18% av fondens kapital, något högre än fondens kostnader 2014 (0,17%). Förvaltningskostnaderna bör dock inte analyseras isolerat, utan sättas i relation till den avkastning som fonderna skapar58.

Andra AP-fonden har under perioden 2001-2015 i sin faktiska portfölj främst ökat andelen alternativa tillgångar och aktier i tillväxtmarknader och samtidigt minskat andelen utländska aktier i mogna marknader och svenska aktier (Bild 22) 59. Under 2015 ökade fonden den faktiska allokeringen till alternativa tillgångar med 5 procentenheter (19% till 24%), minskade allokeringen till utländska aktier i utvecklade marknader med 4 procentenheter (28% till 24%) och minskade räntebärande tillgångar med omkring 1

56 Avser 1 juli 2001

57 Nedbrytning av avkastningen är redovisade värden

58 En högre kostnad för till exempel provisioner till externa förvaltare bör anses motiverad om det genererar en meravkastning som överstiger den ökade kostnaden (allt annat lika)

59 I tillgångsklassen Övrigt ingår ränteterminer motsvarande 1,7% av totalt fondkapital 2015 som enligt Andra AP-fondens definition ingår i tillgångsklassen Räntor

39

252

Skr. 2015/16:130

Bilaga 9

procentenheter (33% till 32%60). Alternativa tillgångar har 2015 sin högsta andel någonsin med 24%.

Bild 19

ANDRA AP-FONDEN
Andra AP-fondens totala avkastning 20011–2015	AP2	#	Kostnad5
	Inkomstindex	#	Sharpekvot
Total nominell avkastning efter kostnader; Procent
	AP2 målsättning2		för likvidportfölj3

Avkastning 20011–2015 per år
	17,6	18,5			20,4
			12,8				13,3	12,7	13,1
		11,4				11,0
			4,0						4,0
-1,5							-2,1		0,18
	-15,5
				-24,1
Riskjusterad avkastning (sharpekvot4) 20011–2015 per år
		3,7
	1,8	1,7			1,8		2,0	2,36	2,57
			1,5			1,3
0,1	neg.		0,1	neg.			neg.		0,5
20011 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
									0,3

Genomsnittlig avkastning

5,8 3,1 5,8	5,8 3,0 6,1	8,0	5,3
		2,6

0,17

0,16

0,17

Genomsnittlig riskjusterad avkastning (sharpekvot)

1,1

0,5

0,5

20011-15	2006-15	2011-15
0,4	0,4	0,8

1	1 juli 2001 (för 2001 anges annualiserad avkastning)
2	Andra AP-fondens genomsnittliga målsättning. 2013 var målsättningen 5% i real avkastning. Under 2001-2013 har målsättningen fluktuerat mellan 4,0 och 5,0% i real avkastning med en
	genomsnittlig inflation på ~1,2%. Avkastningsmålet är justerat för att omfatta 96% av portföljen 2001-2008 och 100% av portföljen 2009-2014
3	Likvidportföljen inkluderar noterade tillgångsslag inkl. svenska och globala aktier, räntebärande tillgångar, samt overlaymandat
4	Sharpekvot för den totala portföljen, inklusive noterade samt onoterade tillgångar. Sharpekvoten baseras på årlig avkastning före kostnader, 12 månaders svensk skuldväxel för 2001-10,
	2-årig svensk statsobligation för 2011-13, 1-årsnod på svenska staten-kurvan (YCGT0021) för 2014-15 samt antagande om 260 handelsdagar
5	Provisions- och rörelsekostnad som andel av genomsnittet av årets ingående och utgående marknadsvärde (2001 baserat enbart på utgående marknadsvärde)
6	Avviker från redovisad sharpekvot på 2,4 då fonden använt en annan riskfri ränta
7	Avviker från redovisad sharpekvot på 2,6 för totalportfölj

KÄLLA: Andra AP-fonden; Försäkringskassan; McKinsey-analys

60 31,7% enligt Andra AP-fondens definition då 1,7 procentenheter ränteterminer klassas som Räntor enligt Andra AP-fonden men är i denna rapport klassade som Övrigt

40

253

Skr. 2015/16:130

Bilaga 9

Bild 20

ANDRA AP-FONDEN	Övrigt
Andra AP-fondens faktiska tillgångsallokering 20011–2015	Alternativa tillgångar
% av totala tillgångar Andra AP-fonden2,3; 100% = SEK miljarder	Räntebärande tillgångar
	Aktier

100% = 134		117	140	158	191	217
Övrigt	4 0	4 0	3 0	3 1	4 0	5 0
(TAA etc.)
Alt. tillgångar5
Räntor	35	36	36	36	37	39
Aktier i tillväxt-	0		2
marknader		1		3	4
						5
Utländska
aktier	40		39
(exkl. tillväxt-		39		36	34
						31
marknader)
Svenska aktier	21	19	20	21	21	20

Differens

Procentenheter

228	173	204	223	217	242
5 0	2	2	2	2	4
	10	10	11	12	15
35
	35	34	33	35
					33
5
	4	6	5
				9
					9
34	33	29	28
				28	28
20	16	18	20	14	11

2654		294	301		20011–15	2014–15
					+1,6	+2,36
	2			26

16	19	24	+20,9	+5,1
31	33
		306	-5,0	-2,86
9	10
		10	+10,3	-0,1
30	28
		24	-16,5	-4,0
11	10	10	-11,3	-0,6
	-1

	20011	2002	2003	2004	2005	2006	2007	2008	2009	2010	2011	2012	2013	2014	2015
1	Avser 1 juli 2001; 2 Faktisk allokering den 31 december varje år
3	Tillgångsfördelning kan avvika från den redovisade fördelningen då terminsexponeringen summeras separat och ej som en del av tillgångsslagens marknadsvärden
4	Avviker med SEK 87 miljoner från det redovisade värdet, främst orsakat av periodiseringseffekter; 5 I alternativa tillgångar ingår sedan 2013 kinesiska A-aktier
6	Tillgångsklassen ”Övrigt” inkluderar ränteterminer motsvarande 1,7% av totala tillgångar under 2015. Enligt AP2s definition inkluderas dessa i tillgångsklassen ”Räntor”

KÄLLA: Andra AP-fonden; McKinsey-analys

ANDRA AP-FONDENS AKTIVA AVKASTNING 200161-2015

Andra AP-fonden har ändrat definitionen på vad som ingår i den aktiva avkastningen sedan 2001. År 2001-2008 definierades aktiv avkastning som aktiv förvaltning inom tillgångsslag (exklusive alternativa investeringar), avkastning från overlaymandat, samt allokeringseffekter (inklusive implementeringseffekter). Sedan 2009 inkluderar aktiv avkastning endast aktiv förvaltning inom tillgångsslag (exklusive alternativa investeringar) samt avkastning från overlaymandat (ej allokeringseffekter62).

Det bör noteras att fondens strategiska portfölj sedan flera år varit exponerad mot alternativa index med målsättningen att över tiden fånga upp ett mervärde som traditionellt skapas inom ramen för aktiv förvaltning. Detta fångas inte vid mätning av aktiv avkastning på ett traditionellt sätt.

Med hänsyn till dessa förutsättningar visar en analys av Andra AP-fondens aktiva avkastning att fonden har haft en genomsnittlig årlig aktiv avkastning före kostnader på 0,2% av likvidportföljen under perioden 2001-2015, 0,3% under tioårsperioden 2006- 2015, 0,6% under femårsperioden 2011-2015, samt 1,0% (motsvarande SEK 2,2

61 Avser 1 juli 2001

62 Från och med 2009 särredovisas implementeringseffekter och fondens strategiska portfölj har rörliga vikter, vilket gör att oönskade allokeringseffekter ej uppstår

41

254

Skr. 2015/16:130

Bilaga 9

miljarder) under 2015 (Bild 23). Detta innebär att fonden nådde sitt mål för aktiv avkastning på 0,5% under 2015, samt för femårsperioden 2011-2015 men inte för tioårsperioden 2006-2015 eller för perioden sedan start 2001-2015. Under 2015 bidrog framför allt svenska aktier (0,7 procentenheter), utländska aktier (0,2 procentenheter) och kapitallösa mandat (0,2 procentenheter) till den aktiva avkastningen.

Bild 21

ANDRA AP-FONDEN

Andra AP-fondens aktiva avkastning 20011–2015

Årlig aktiv avkastning före kostnader; Procent2

Utveckling aktiv avkastning per år 20011– 2015
1,7								1,2			1,2			1,0
									0,8			0,5	0,5
				0,2	0,2
Historisk
										-0,2
utveckling av	-0,4	-0,5	-0,6			-0,4
den aktiva
avkastningen							-1,8
20011	02	03	04	05	06	07	08	09	10	11	12	13	14	15
0,1	neg.	neg.	neg.	0,4	0,3	neg.	neg.	1,3	2,7	neg.	4,2	1,6	1,7	2,4

Genomsnittlig3 aktiv avkastning

0,2

0,3

0,6

20011-15 2006-15 2011-15

0,6

1,2

1,8

	Informationskvot5	Informationskvot5
Aktiv avkastning per tillgångsslag 2015		Definition av aktiv avkastning AP2

				0,2	1,0	0,1		2001-08:
		0,2	0,1				0,9	▪	Aktiv förvaltning inom tillgångsslag
	0,7
									(exkl. alternativa investeringar)
Definition								▪	Avkastning från overlaymandat
och								▪	Allokeringseffekter (inkl.
nedbrytning
									implementeringseffekter)
av aktiv
	Svenska	Utländska	Räntor	GTAA	Aktiv	Implem-	Relativ
avkastning								2009-15:
	aktier	aktier			avkastning	enterings-	avkastning6
						effekter		▪	Aktiv förvaltning inom tillgångsslag
	1,6	0,4	-0,2	0,5	2,2	-0,2	2,0		(exkl. alternativa investeringar)
								▪	Avkastning från overlaymandat
				Miljarder SEK

1 1 juli 2001

2 Beräknas mot likvidportföljen som bas

3 Geometriskt snitt av den årliga aktiva avkastningen

4 Från 2009 och framåt redovisas aktiv avkastning endast på årsbasis (tidigare beräknades aktiv avkastning på dagsbasis)

5 Informationskvoten definieras som den aktiva avkastningen dividerat med fondens aktiva risk och visar hur mycket överavkastning som den aktiva förvaltningen gett. Annualiserad informationskvot baserad på daglig avkastning och antagande om 260 handelsdagar

6 Fonden redovisar relativ avkastning, beräknat som den aktiva avkastning från förvaltningen justerat för implementeringseffekter, vilket inkluderar effekter från avvikelser mot den strategiska portföljen, avvikelser i allokering mellan olika index inom tillgångsslag, resultat från valutaderivat samt likviditet som ej speglas i jämförelseindex

KÄLLA: Andra AP-fonden; McKinsey-analys

42

255

Skr. 2015/16:130

Bilaga 9

6. Grundläggande utvärdering av Tredje AP- fonden

I det här kapitlet presenteras resultaten från den grundläggande utvärderingen av Tredje AP-fondens verksamhet 2015. Den grundläggande utvärderingen fokuserar på att beskriva fondens förvaltningsmodell, nyckelhändelser 2015 och den totala avkastningen samt resultat från aktiv förvaltning 200163-2015.

TREDJE AP-FONDENS FÖRVALTNINGSMODELL OCH NYCKELHÄNDELSER 2015

Tredje AP-fonden är en av fem buffertfonder i det svenska inkomstpensionssystemet. Fondens styrelse har satt målsättningen att långsiktigt i genomsnitt uppnå en real avkastning om 4% per år.

Vid utgången av 2015 hade organisationen 51 anställda varav 28 inom förvaltningen64. År 2014 hade fonden 57 anställda varav 31 inom förvaltningen. Investeringsverksamheten är uppdelad på fem enheter: Strategisk allokering, Betaförvaltning, Alfaförvaltning, Alternativa investeringar och Extern förvaltning (Bild 24).

Tredje AP-fondens förvaltningsmodell introducerades 2010 och bygger på en investeringsfilosofi där risktagande, riskspridning, prognosförmåga och tidsdiversifiering är ledord och implementeras genom dynamisk allokering (DAA65). Syftet med modellen är att öka sannolikheten för att uppnå fondens övergripande målsättning genom att minska risken för stora negativa utfall (Bild 25). Allokeringsprocessen inkluderar både lång- och medelfristiga beslut och fokus ligger på totalportföljens avkastning och risk. Till skillnad från de andra buffertfonderna fokuserar Tredje AP-fonden på allokering i riskklasser istället för tillgångsslag (till exempel aktie- eller inflationsrisk) (Bild 26).

En av grundtankarna bakom Tredje AP-fondens förvaltningsmodell är att göra allokeringen mer dynamisk och flexibel. Styrelsen fattar beslut om exponeringsintervall för olika riskklasser. Därefter har VD mandat att implementera och förvalta portföljens risk inom de beslutade exponeringsintervallen. Implementering sker främst genom fondens betaportfölj och alternativa investeringar.

63 Avser 1 juli 2001

64 Efter årsskiftet hade fonden 55 anställda varav 30 inom förvaltningen

65 Dynamic Asset Allocation

43

256

Skr. 2015/16:130

Bilaga 9

Bild 22

TREDJE AP-FONDEN

Beskrivning av Tredje AP-fonden 2015

Uppdrag och mål

Uppdrag

▪Förvalta fondkapitalet till största möjliga nytta för pensionssystemet genom att skapa en hög avkastning till en låg risknivå

▪Inte ta någon närings- eller ekonomipolitisk hänsyn

▪Ta miljö- och etikhänsyn i placeringsverksamheten, dock utan att ge avkall på det övergripande målet om hög avkastning

Mål

▪Långsiktig real avkastning om minst 4% per år samt kostnadseffektiv förvaltning

Förvaltningsstrategi

▪Fokus på totalportföljens förväntade avkastning och risk på absolutnivå, ingen uppdelning på statisk jämviktsportfölj och medelfristiga relativa avvikelser

▪Totalportföljens förväntade avkastning och risk anpassas dynamiskt till det övergripande avkastningsmålet, utifrån både långsiktiga och medelfristiga prognoser

▪Allokering till riskklasser istället för tillgångsklasser

▪Investering i absolutavkastande strategier helt separerad från beta- risk genom investering i kapitallösa mandat i overlay-strukturer

▪29% (25% 2014) extern förvaltning av beta-portföljen

▪48% (54% 2014) av kapitalet i externa beta-portföljen förvaltas semi- passivt1, i övrigt förvaltas beta-portföljen passivt

▪65% av fondens aktiva och kapitallösa mandat (alfa) innehas av externa förvaltare

Marknadsvärde per riskklass 31 december 2015

100% = SEK 303 miljarder

Valuta Absolutavkastande strategier

4 1

Inflation

		20
				47 Aktier
	Krediter	5
		22
		Räntor
Organisation			Styrelse
▪ 512 (2014: 57) anställda
					Compliance
varav 28 arbetar direkt med					officer
			VD
förvaltningen (2014: 31)
	Kommunikation &
	hållbara investeringar
				CRO - Chef Affärsstöd &
					Kontroll
	Vice VD / CIO			Backoffice		Risk &
						Avkastn-
				Ekonomi		ingsanalys
Strategisk		Extern-
allokering		förvaltning		IT &		Juridik
Beta-		Alternativa		kontors-
förvaltning		investeringar				HR
Alfaförvaltning				service

1 Enhanced beta (förvaltningsstil som med små avvikelser från index (liten aktiv risk) försöker överträffa index-avkastning) 2 Direkt efter årsskiftet var 55 anställda varav 30 inom förvaltningen

KÄLLA: Tredje AP-fonden

Bild 23

TREDJE AP-FONDEN

Tredje AP-fondens förvaltningsmodell 2015

Investeringsfilosofi

Risktagande

▪Risktagande på de finansiella marknaderna ger över tid en positiv avkastning

Prognosförmåga

▪Med hjälp av strukturerad analys kan avkastning och risk på olika finansiella tillgångar prognosticeras

Riskspridning

▪Genom att diversifiera risktagandet kan den riskjusterade avkastningen höjas

Tidsdiversifiering

▪Genom att kombinera investeringsbeslut med lång, medellång respektive kort placeringshorisont, erhålls en högre, riskjusterad avkastning

Hållbarhet

▪Välskötta bolag leder på sikt till högre avkastning och lägre risk för investeraren

Förvaltningsmodellens byggpelare

Långfristiga

beslut (beta)

>5 års sikt

Medelfristiga

beslut

1-5 års sikt

Aktiv (alfa) förvaltning (<1 år)

Extern vs, intern förvaltning

Utvärdering

▪Dynamisk allokeringsprocess (DAA) som inkluderar både lång- och medelfristiga beslut med löpande anpassning av totalportföljens förväntade avkastning och risk till det övergripande avkastningsmålet

▪Beslut implementeras genom investering i riskklasser

▪Beslut baseras på långsiktiga prognoser på olika riskklassers avkastnings- potential och risk, tillsammans med medelfristiga prognoser baserade på makroekonomisk analys samt marknadens värdering och riskaptit/sentiment

▪VD ges mandat att implementera och förvalta portföljens risk inom av styrelsen givet mandat uttryckt i exponeringsintervall per riskklass

▪Tre sätt att genomföra både långsiktiga och medelfristiga beslut beroende på vad som bedöms som mest effektivt

– Placering i faktiska tillgångar inom betaförvaltningen (påverkar även betaförvaltningens jämförelseindex) och alternativa investeringar

– Kapitallösa mandat genom overlay-strukturer inom dynamisk allokering

– Placering i faktiska tillgångar inom dynamisk allokering

▪Investering i absolutavkastande strategier helt separerad från beta-risk genom investering i kapitallösa mandat i overlay-strukturer

▪48% (54% 2014) av kapitalet i externa beta-portföljen förvaltas semi-passivt1

▪29% extern förvaltningav betaportföljen (25% 2014)

▪65% av fondens aktiva och kapitallösa mandat (alfa) innehas av externa förvaltare

▪Styrelsen ger fonden mandat uttryckt som risk- och exponeringsintervall per riskklass som rapporteras löpande till styrelsen

▪Ny integrerad utvärderingsmodell av den dynamiska portföljen uppdelad i fyra delar togs i bruk 2012

– Fondens långsiktiga mål om 4% real avkastning per år i snitt

– Jämförelse mot andra aktörer med liknande uppdrag

– Långsiktig statisk portfölj över en konjunkturcykel

– Intern kvalitativ utvärdering av allokeringsbeslut

1 Enhanced beta (förvaltningsstil som med små avvikelser från index (liten aktiv risk) försöker överträffa index-avkastning)

KÄLLA: Tredje AP-fonden

44

257

Skr. 2015/16:130

Bilaga 9

Bild 24

TREDJE AP-FONDEN

Översikt över Tredje AP-fondens riskklasstruktur

Likvid

Mindre likvid

		AP3 total
					Absolut-
Aktier	Räntor	Krediter	Inflation	Valuta	avkastande
					strategier
Sverige	Sverige	Bostäder	Realräntor		Intern
Nordamerika	USA	Investerings-	Fastigheter		Extern
		grad
Europa	Storbritannien	Hög-	Skog		Försäkrings-
		avkastande			relaterade

Japan

Australien

Banklån

Infrastruktur

Volatilitet

Asien	Absolutav-	Riskpremie-
	kastande
		strategier
	krediter
Tillväxt-
marknader
Onoterade
aktier

KÄLLA: Tredje AP-fonden

Fondens investeringar i alfa-risk är helt separerad från investeringarna i beta-risk och sker genom kapitallösa mandat i overlay-strukturer. Utöver detta förvaltas 48% av kapitalet i den externa betaportföljen semipassivt66 (54% 2014). Vidare förvaltas 29% av beta- portföljen externt (25% 2014). Under 2015 stod externa förvaltare för 65% av fondens aktiva och kapitallösa mandat (alfa-mandat).

Följande viktiga förändringar genomfördes av Tredje AP-fonden under 2015:

■Fonden minskade sin exponering mot riskklasserna Räntor och Valuta från 25% till 23% respektive 24% till 23%, samtidigt som exponeringen mot riskklassen Inflation ökade från 15% till 20%67.

– Ökningen i Inflation var främst drivet av fastigheter och infrastruktur där bland annat 20% av Ellevio förvärvades under året tillsammans med Första AP-fonden (12,5%), Folksam (17,5%) och Borealis (50%).

■Under året har fonden minskat antalet riskklasser till sex stycken genom sammanslagning av riskklasserna Övrig exponering och Absolutavkastande strategier.

■Fonden fortsatte sitt arbete med hållbar avkastning genom att sätta upp

hållbarhetsmål för 2018 inom CO2-avtryck, gröna obligationer och strategiska

66 Förvaltning som försöker överträffa index med liten aktiv risk (små avvikelser från index)

67 Inga allokeringsändringar inom den långsiktiga strategin har gjorts under året

45

258

Skr. 2015/16:130

Bilaga 9

hållbarhetsinvesteringar. Fonden avyttrade även sina innehav inom sektorn kol och fossila bränslen68.

■Under året slutade 7 personer varav CIO. Den tidigare chefen för kapitalförvaltning utsågs till ny CIO och vice VD. Till följd av detta ingår idag kapitalförvaltningen (inklusive alternativa investeringar) i den nya CIO och vice VDs ansvar. Fonden återanställde en person under 2015, ytterligare fyra personer anställdes med start 2016.

■Under andra halvåret av 2015 har ledningen spenderat tid på remissvar gällande AP- fondsutredningen.

■Fonden har även upphandlat depåbank samt implementerat ett nytt risksystem.

TREDJE AP-FONDENS RESULTAT 200169-2015

Fondens totala kapital ökade 2001-2015 från SEK 132 miljarder till SEK 303 miljarder. Fondens årliga avkastning efter kostnader var 5,8% under perioden 2001-2015, 5,8% under tioårsperioden 2006-2015, 8,4% under femårsperioden 2011-2015 samt 6,8% under 2015 (Bild 27). Detta innebär att Tredje AP-fonden uppnådde styrelsens långsiktiga avkastningsantagande under den senaste tioårsperioden 2006-2015, femårsperioden 2011- 2015 samt under hela perioden sedan fondens start, 2001-2015. Fondens avkastning efter kostnader har varit högre än inkomstindex under samtliga nämnda tidsperioder.

Till fondens totala avkastning 2015 på 6,8% bidrog fondens investeringar i de olika riskklasserna med följande avkastning: aktier 1,9 procentenheter, räntor 0,2 procentenheter, krediter 0,0 procentenheter, inflation 2,6 procentenheter, valuta 2,1 procentenheter och absolutavkastande strategier 0,0 procentenheter (samt kostnader -0,1 procentenheter)70.

Totalportföljens genomsnittliga årliga riskjusterade avkastning, mätt med en så kallad Sharpekvot, var 0,6 under perioden 2001-2015, 0,6 under tioårsperioden 2006-2015, 1,2 under femårsperioden 2011-2015 samt 1,0 under 2015.

Fondens totala årliga kostnader under perioden 2001-2015 uppgick till i genomsnitt 0,14% av fondens kapital. Fondens kostnader 2015 uppgick till 0,12% av fondens kapital, vilket är i linje med fondens kostnader 2014 (0,12%). Förvaltningskostnaderna bör dock inte analyseras isolerat, utan sättas i relation till den avkastning som fonderna skapar71.

68 Bolag som ingår i MSCIs sub-sektor coal and consumable fuels

69 Avser 1 juli 2001

70 Nedbrytning av avkastningen är redovisade värden och adderar inte exakt ihop till avkastningen beroende på avrundningar

71 En högre kostnad för till exempel provisioner till externa förvaltare bör anses motiverad om den genererar en meravkastning som överstiger den ökade kostnaden (allt annat lika)

46

259

Skr. 2015/16:130

Bilaga 9

Bild 25

TREDJE AP-FONDEN
Tredje AP-fondens totala avkastning 20011–2015	AP3	#	Kostnad3
Total nominell avkastning efter kostnader; Procent	Inkomstindex	#	Sharpekvot
	AP3 målsättning2		för likvidportfölj4

Avkastning 20011–2015 per år
		15,7		17,8				16,4				14,1	13,7
			11,1								10,7
					9,6				9,0					6,8
						5,0
-2,1										-2,5				0,12
	-12,2
							-19,8
Riskjusterad avkastning (sharpekvot6) 2001–2015 per år
				3,7
								2,0				2,67	2,8
		1,7	1,8		1,2				1,2		1,9
														1,0
						0,3
neg.	neg.						neg.			neg.
20011	02	03	04	05	06	07	08	09	10	11	12	13	14	2015
														0,5

Genomsnittlig avkastning5

5,8 3,0 5,3

5,8 3,0 5,1

8,4 2,6 4,4

0,14

0,13

0,13

Genomsnittlig riskjusterad avkastning (sharpekvot)

1,2

0,6

0,6

20011-15	2006-15	2011-15
0,5	0,4	0,9

1	1 juli 2001,	2 Målsättning på 4,0% i real avkastning, Den genomsnittliga årliga inflationen under 2001-15 har varit ~1,1% baserat på inflationstakt mätt månadsvis från SCB
3	Provisions- och rörelsekostnad som andel av genomsnittet av årets ingående och utgående marknadsvärde (2001 baserat enbart på utgående marknadsvärde)
4	Likvidportföljen exkluderar investeringar i onoterade aktier, fastigheter, jordbruk, skog, infrastruktur, konvertibler, divergerande strategier samt makro
5	Nominell avkastning sedan fondens start (2001-2015), senaste tio åren (2006-2015) samt senaste fem åren (2011-2015)
6	Sharpekvot för den totala portföljen, inklusive noterade samt onoterade tillgångar. Sharpekvoten baseras på årlig avkastning före kostnader, 12 månaders svensk skuldväxel för 2001-10,
	2-årig svensk statsobligation för 2011-13, 1-årsnod på svenska staten-kurvan (YCGT0021) för 2014-15 samt antagande om 260 handelsdagar
7	Beräknad sharpekvot avviker från redovisat värde på 2,8 för totalportföljen då fonden använder en annan riskfri ränta
KÄLLA: Tredje AP-fonden; Riksbanken; SCB; McKinsey-analys

Bild 26

TREDJE AP-FONDEN	Övrigt
Tredje AP-fondens faktiska tillgångsallokering 20011–2015	Räntebärande tillgångar
% av totala tillgångar Tredje AP-fonden2; 100% = SEK miljarder	Alternativa tillgångar
	Aktier

Marknadsvärde baserad på tillgångsslag
																					Differens
																					Procent-
100% =	133	121		143		160		192		212		225	181	207	221	214	233	258	288	303	enheter
Övrigt	3 0	0	4	0	4	0	3	0	4	0	6	3	4	1	0	0	0	0	0	0	20011–15
(TAA etc.)												7			~14	~16
Alt. tillgångar													13	16			~18	17	18		+0,1
																				23
																					+20,2
Räntor	45	40		41		42		40		40
												41		34	36	36
													37				33	34
																			37		-11,8
																				33
Aktier i		0		0		0		0		3
tillväxt-	0
marknader												4		6	6	6	6	6
													3
																			4	4	+3,6
Utländska
aktier	34	40		39		38		41
(exkl, tillväxt-										39
marknader)												36	33	30	29	29	31	31			-5,4
																			30	29
Svenska	18	16		16		17		15													-6,8
aktier										13		10	10	13	15	13	11	12	11	11
	20011	02		03		04		05		06		07	08	09	10	11	12	13	14	15

Marknadsvärde baserad på riskklasser

207	221	214	233	258	288	303	= 100%
1	1	1	5	1	3	5	Absolutavkast-
							ande strategier
13	14
		18		20			Övrig
			17		17	20	exponering4
							Inflation5
	13				8
31		14	13	11		5	Krediter6
	16	12		14	24
			15			22	Räntor6
55	55	54	51	54	48
						47	Aktier
20093	10	11	12	13	14	2015

1 1 juli 2001; 2 2010 skedde en övergång från tillgångsallokering till allokering enligt riskklass; 3 Allokering baserad på riskklass enligt 2010 års förvaltningsmodell

4 Inom övrig exponering ingår upparbetade resultat från valutaexponering, indexlänkade tillgångar, konvertibler, divergerande- och makrostrategier; 5 Inflation utgörs av realränteobligationer samt investeringar i skog, jordbruk, infrastruktur och fastigheter; 6 Uppdelningen mellan räntor och krediter fastställdes under 2010, Krediter består huvudsakligen av bostads- och företagsobligationer, För 2009 redovisas därför den sammanlagda allokeringen och för 2010 och framåt visas den uppdelade ; 7 Tillgångsallokeringen för 2010-2015 är indikativ då en exakt konvertering av riskklasser till tillgångsklasser ej kan göras ; 8 Alternativa investeringar (23,2%) består av fastigheter (8,3%), private equity och infrastruktur (9,1%) samt nya strategier (5,8%) som i sin tur består av life sciences, hedge, agri, valuta och övrig exponering

KÄLLA: Tredje AP-fonden; McKinsey-analys

Tredje AP-fondens allokering till riskklasser baserat på marknadsvärde ändrades under 2015 framförallt genom att fonden ökade allokeringen till Inflation med 3 procentenheter (17% till 20%), minskade allokeringen till krediter med 3 procentenheter (8% till 5%).

47

260

Skr. 2015/16:130

Bilaga 9

Fonden minskade även allokeringen till räntor med 2 procentenheter (24% till 22%). (Bild 28) En jämförelse av fondens allokering över tid blir indikativ, givet att fonden sedan 2010 baserar sin allokering på riskklasser istället för tillgångsslag. Värt att notera är att fondens allokering till riskklasser baserade på marknadsvärde skiljer sig mot fondens exponering mot riskklasser.

TREDJE AP-FONDENS AKTIVA AVKASTNING 200172-2015

Tredje AP-fonden har över tid utvecklat sin förvaltningsmodell. Som följd av detta har fonden ändrat definitionen och sättet att arbeta med aktiv förvaltning, vilket försvårar historiska jämförelser av aktiv avkastning. Vid utgången av 2015 definierade Tredje AP- fonden den aktiva avkastning som meravkastning från totalportföljen jämfört med sin jämförelseportfölj, en långsiktig statisk portfölj bestående av noterade aktier och räntor.73 I denna rapport definierades aktiv avkastning år 2001-2009 som aktiv förvaltning inom tillgångsslag (exklusive alternativa investeringar), avkastning från overlaymandat, samt allokeringseffekter. Sedan 2010 bedriver fonden inte traditionell aktiv förvaltning, utan 2010-2015 definieras aktiv avkastning som resultatet från absolutavkastande strategier och avvikelsen från jämförelseindex för betaförvaltningen, vilket skiljer sig från fondens definition av aktiv avkastning.

Med hänsyn till dessa förutsättningar visar en analys av Tredje AP-fondens aktiva avkastning att fonden har haft en genomsnittlig årlig aktiv avkastning på 0,3% av likvidportföljen under perioden 2001-2015, 0,3% under tioårsperioden 2006-2015, 0,4% under femårsperioden 2011-2015, samt 0,2% (motsvarande SEK 0,6 miljarder) under 2015 (Bild 29). Under 2015 bidrog beta-förvaltningen med 0,1 procentenheter till den aktiva avkastningen och absolutavkastande strategier bidrog med 0,1 procentenheter.

72 Avser 1 juli 2001

73 Den långsiktiga statiska portfölj (LSP) är en portfölj som utgör det absolut billigaste förvaltningsalternativet. LSP innehåller enbart noterade aktier (50%) och räntor (50%) som ska har en real årlig avkastning om 4,0% på lång sikt. Den aktiva avkastningen enligt fondens definition uppgick till 4,4% under 2015

48

261

Skr. 2015/16:130

Bilaga 9

Bild 27

TREDJE AP-FONDEN

Tredje AP-fondens aktiva avkastning 20011–2015

Årlig aktiv avkastning före kostnader; Procent2

Fonden använder en bredare

Utveckling aktiv avkastning per år 20011– 20154	definition av aktiv avkastning och	Genomsnittlig3 aktiv avkastning
	mäter den på total portföljnivå

									2,2	vilket uppgick till 4,4%7 2015
					1,3							0,9
Historisk	0,2	0,5								0,4	0,0		0,4	0,4	0,2	0,3	0,3	0,4
utveckling av			-0,0	-0,0		-0,2	-0,3
den aktiva								-1,3
avkastningen
	20011	02	03	04	05	06	07	08	09	10	11	12	13	14	15	20011-15	2006-15 2011-15
	0,1	0,5	neg. neg,		2,3	neg.	neg. neg. 3,5 n/a n/a n/a n/a n/a n/a									n/a	n/a	n/a
							Informationskvot5									Informationskvot5

Aktiv avkastning per tillgångsslag6 2015

	0,05	0,01	0,15	0,06	0,21
0,10

Definition	0
och	Räntor	Utländska	Svenska	Aktier i	Total Beta-	Total	Total
nedbrytning
av aktiv		aktier	aktier	tillväxt-	förvaltning	absolut-
avkastning				marknader		avkastande
						strategier
	0,0	0,3	0,1	0,0	0,4	0,2	0,6

Miljarder SEK

Definition av aktiv avkastning AP3

2001-09:

▪Aktiv förvaltning inom tillgångsslag (exkl, alternativa investeringar)

▪Avkastning från overlaymandat

▪Allokeringseffekter

2010-15:

▪Resultatet från absolutavkastande strategier

▪Avvikelsen från jämförelseindex för betaförvaltningen

Traditionell aktiv förvaltning bedrivs ej sedan 2010

1 juli 2001; 2 Beräknas mot likvidportföljen som bas; 3 Geometriskt snitt av den årliga aktiva avkastningen; 4 För 2010-2015 definieras procentuell årlig aktiv avkastning som den aktiva avkastningen (beräknat som summan av den dagliga avkastningen) i förhållande till medel av ingående och utgående balans Informationskvoten definieras som den aktiva avkastningen dividerat med fondens aktiva risk och visar hur mycket överavkastning som den aktiva förvaltningen gett; 5 Annualiserad informationskvot baserad på daglig avkastning och antagande om 260 handelsdagar; 6 Beräknas genom överavkastningen från jämförelseindex för varje tillgångsslag; 7 Den aktiva avkastningen mäts genom att jämföra fondens totalavkastning med avkastningen från ett lågkostnadsindex, en långsiktig statisk portfölj (LSP), som på sikt ska avkasta 4.0% realt

KÄLLA: Tredje AP-fonden; McKinsey-analys

49

262

Skr. 2015/16:130

Bilaga 9

7. Grundläggande utvärdering av Fjärde AP- fonden

I det här kapitlet presenteras resultaten från den grundläggande utvärderingen av Fjärde AP-fondens verksamhet 2015. Den grundläggande utvärderingen fokuserar på att beskriva fondens förvaltningsmodell, nyckelhändelser 2015 och den totala avkastningen samt resultat från aktiv förvaltning 200174-2015.

FJÄRDE AP-FONDENS FÖRVALTNINGSMODELL OCH NYCKELHÄNDELSER 2015

Fjärde AP-fonden är en av fem buffertfonder i det svenska inkomstpensionssystemet. Fondens styrelse har satt ett avkastningsmål att i genomsnitt uppnå en real total avkastning på minst 4,5% per år sett över lång tid. Fonden ska inom ramen för detta uppnå en genomsnittlig aktiv avkastning om 0,5% per år för den aktivt förvaltade likvida portföljen över en rullande treårsperiod.

Vid utgången av 2015 hade fondens organisation 55 anställda varav 25 inom förvaltningen. År 2014 hade fonden 54 anställda varav 25 inom förvaltningen. Förvaltningsorganisationen är uppdelad i enheterna Svenska Aktier, Globala Aktier, Strategiska Investeringar och Fastigheter, Alternativa investeringar, Allokering och Global Makro som i sig är uppdelad i Räntor, Valuta och Aktieindex (Bild 30).

Fjärde AP-fonden införde under 2012 en ny förvaltningsstruktur som implementerades fullt ut från och med 2013 med syfte att tillvarata affärsmöjligheter med längre placeringshorisonter än tre år (Bild 31). Det nya inslaget i portföljstrukturen var en breddad och utökad strategisk förvaltning.

Fjärde AP-fondens förvaltningsmodell utgår från fyra hörnstenar: långsiktighet, hållbarhet, individ före modell och affärsmässighet (Bild 32). Fondens investeringsfilosofi bygger på tre steg: tidsdiversifiering genom nedbrytning av investeringshorisonten i tre tidsintervall, avvägning mellan aktiv och passiv förvaltning samt avvägning mellan extern och intern förvaltning som styrs av förväntad avkastning efter kostnader. Fonden arbetar på lång sikt med normalportföljen (den långsiktiga portföljen) med en horisont på 40 år. Normalportföljen baseras på en ALM-analys75 och beslutas av styrelsen en gång per år. Normalportföljen kompletteras med den strategiska förvaltningen med en horisont på 3-15 års sikt. Den strategiska förvaltningen utgår från

74 Avser 1 juli 2001

75 Asset Liability Management – analys för att komma fram till den bästa tillgångsfördelningen för fonden på 40-års sikt, Normalportföljen, givet hur pensionssystemets skulder och tillgångar förväntas utvecklas under denna period

50

263

Skr. 2015/16:130

Bilaga 9

normalportföljen och är baserad på medelfristig marknadsanalys och portföljanalys. Den strategiska förvaltningen är uppdelad i makroförvaltning (aktiva positioner avseende aktier, obligationer, duration och valutor; sammansatt av index samt derivatpositioner) och faktorförvaltning (huvudsakligen investeringar i tillgångar med lägre likviditet indelat i underportföljer såsom fastigheter, svenska bolag, hållbarhet och riskkapitalfonder). Fondens styrelse har delegerat ett utvidgat mandat till VD för strategiska positioner och investeringar med ett tydligt riskmandat (medelfristig horisont på 3-15 år) på fem procentenheters avvikelse från normalportföljen (tracking error) och med ett mål för den strategiska aktiva avkastningen om 0,75 procentenheter över index över en femårsperiod.

Bild 28

FJÄRDE AP-FONDEN

Beskrivning av Fjärde AP-fonden

Uppdrag och mål

Uppdrag

▪Fungera som buffert i pensionssystemet

▪Maximera avkastningen till låg risk

▪Inte ta någon närings- eller ekonomiskpolitisk hänsyn

▪Ta hänsyn till etik och miljö i placeringsverksamheten utan att göra avkall på det övergripande målet om hög avkastning

Mål

▪Fondens reala, det vill säga inflationsjusterade totala avkastning, ska uppgå till i genomsnitt 4,5% per år sett över lång tid

▪Genomsnittlig aktiv avkastning på strategisk förvaltning om 0,75 p.e. (utöver jämförelseindex) per år över en rullande femårsperiod

▪Genomsnittlig aktiv avkastning på taktisk förvaltning om 0,5 p.e. (utöver jämförelseindex) per år över en rullande treårsperiod

Förvaltningsstrategi

▪Avkastning skapas i tre integrerade steg

– Normalportfölj (40 år) genom ALM för att reflektera bästa ”buy- and-hold” på 40 års sikt

– Strategisk förvaltning (3-15 år) som delas in i makro- och faktorförvaltning

– Taktisk förvaltning (<3 år) för aktiv förvaltning i globala & svenska aktier, Fi/FX och Aktieindex/Cross market

– Utgångspunkt ska vara att fonden endast ska förvalta tillgångar aktivt då det finns goda förutsättningar att skapa överavkastning

– Idag förvaltas 70% (63% 2014) av den totala portföljen aktivt

▪Avvägningen mellan intern och extern förvaltning görs med hänsyn till förväntad avkastning och kostnader, idag 29% (31% 2014) externt

Marknadsvärde tillgångsallokering 31 december 2015

100% = SEK 310 miljarder

Taktisk förvaltade Övrigt svenska aktier

	Strategiskt förvaltade					1	8
	tillgångar		30
									Taktisk förvaltade
								28 globala aktier
			33
			Taktisk förvaltade
			räntebärande
Organisation								VD
▪ 55 anställda (2014: 54) varav 25
	inom förvaltningsorganisationen
(2014: 25)		Vice VD /									Juridik
		Affärschef (CIO)								Ägarstyrning &
										Kommunikation
	Svenska
	aktier			Strategiska						Administration
				investeringar
	Globala			& fastigheter
										Affärs- &
	aktier				Global					Riskkontroll
	Alternativa				makro
	investeringar
	Allokering			Räntor				Valuta			Aktieindex

KÄLLA: Fjärde AP-fonden

51

264

Skr. 2015/16:130

Bilaga 9

Bild 29

FJÄRDE AP-FONDEN

Fjärde AP-fondens förvaltningsstruktur 2015

Normal-	Aktier		Statsobligationer	Duration	Valuta		40 år
portfölj
	Makro
	Aktier		Statsobligationer	Duration	Valuta	Portfölj-skydd
	Faktor
Strategisk	Riskkapital-	Fastigheter	Kreditobligationer				3-15 år
	fonder
förvaltning
	Små-och	Svenska	Högavkastande
	medelstora
		bolag	räntebärande
	bolag
		Svenska
	Hållbarhet	aktier,	Absolutavkastande
		övervikt
Taktisk	Globala	Svenska	Räntebärande		Valuta	Allokering	Upp till
förvaltning	aktier	aktier					3 år

KÄLLA: Fjärde AP-fonden

Bild 30

FJÄRDE AP-FONDEN

Fjärde AP-fondens förvaltningsmodell 2015

Investeringsfilosofi

AP4:s affärsfilosofi bygger på 4 hörnstenar:

▪Långsiktighet: unikt mandat, tål volatilitet

▪Hållbarhet: etik, miljö och bolagsstyrning är viktiga hållbarhetsaspekter som måste adresseras

▪Individ före modell: individen skapar resultatet

▪Affärsmässighet, vad är

bäst för pensionären?: högst avkastning till lägsta möjliga kostnad

Förvaltningsbeslut i tre steg

▪Tidsdiversifiering –

Fondens långa mandat utnyttjas genom nedbrytning av investeringshorisonten i tre tidsintervall. Långfristiga- , strategiska- samt taktiska beslut.

▪Aktiv eller passiv förvaltning – Fonden ska bara förvalta tillgångar aktivt när det finns goda förutsättningar att nå en positiv aktiv avkastning

▪Extern eller intern förvaltning – Valet styrs av förväntad avkastning och kostnader

KÄLLA: Fjärde AP-fonden

Förvaltningsmodellens byggpelare

	▪ Normalportfölj baserad på ALM-analys med 40 års sikt
Långfristiga		–	Sammansatt endast av index
beslut	▪	–	Bestämmer den långsiktiga tillgångs- och valutafördelningen
>40 års sikt		Utgör jämförelseindex för den strategiska förvaltningen
	▪	Beslutas av styrelsen

Strategiska

beslut

3-15 års sikt

Taktiska beslut

Upp till 3 års sikt

Aktiv vs. passiv Förvaltning

Extern vs. Int- ern förvaltning

Utvärdering

▪Strategisk förvaltning med 3-15 år sikt baserad på medelfristig marknadsanalys och portföljanalys. Uppdelad i strategisk makroförvaltning och strategisk faktorförvaltning.

– Makroförvaltningen tar aktiva positioner inom tillgångsslag som återfinns i normalportföljen såsom globala aktier, statsobligationer, duration och valutor. Sammansatt av index samt derivatpositioner.

– Faktorförvaltningen tar aktiva positioner i tillgångsslag/riskklasser som i huvudsak inte återfinns i normalportföljen. Investeringarna är indelade i underportföljer såsom bland annat fastigheter, kreditobligationer, hållbarhet (miljö, etik och ägarstyrning) och riskkapitalfonder.

▪Strategiska portföljen utgör jämförelseindex för den taktiska förvaltningen

▪VD-mandat att frångå normalportföljen med 5,0% tracking error – alla strategiska förändringar rapporteras till styrelsen

▪Den taktiska förvaltningen med upp till 3 år sikt sker i likvida aktier, obligationer, derivat etc.

▪VD (eller den VD utser) beslutar om investeringar (2,5% tracking error från den strategiska portföljen)

– Främsta positiva bidraget från den taktiska förvaltningen 2015 från Globala aktier

▪Förvaltningen sker genom aktiva eller passiva positioner.

▪70% av tillgångarna förvaltades aktivt (63% 2014)

▪29% av tillgångarna förvaltas externt (31% 2014), främst genom indexförvaltning av globala aktier

▪Fonden utvärderas utifrån tre perspektiv

– Normalportföljen på 40 års sikt (utvärderas på lång sikt och sedan start)

– Strategisk förvaltning på rullande 5 års perioder med normalportföljen som jämförelseindex

– Taktisk förvaltning på rullande 3 års perioder med strategiska portföljen som jämförelseindex

Taktisk förvaltning på upp till 3 års tidshorisont är också en viktig komponent i fondens förvaltningsmodell. Vidare förvaltas 29% av fondens kapital externt (31% 2014), främst i form av indexförvaltning av globala aktier. Målet för den taktiska förvaltningen är att

52

265

Skr. 2015/16:130

Bilaga 9

skapa 0,5 procentenheter avkastning över den strategiska portföljen per år i genomsnitt över en treårsperiod.

Följande viktiga förändringar genomfördes av Fjärde AP-fonden under 2015:

■Fonden har inte gjort några strategiska ändringar i sin normalportfölj.

■Fonden ökade andelen fondkapital inom strategisk förvaltning (från 24% till 30% av totalt fondkapital) genom att förlänga placeringshorisonten för utvalda taktiska investeringar, främst drivet av hållbarhetsinvesteringar, svenska aktier, fastigheter och övriga strategiska positioner.

■Fonden minskade exponeringen mot noterade aktier med drygt 2 procentenheter, samtidigt ökade exponeringen mot räntebärande och fastigheter med 1 procentenhet vardera. Fonden minskade även exponeringen mot kreditobligationer med drygt 3 procentenheter och ökade exponeringen mot statsobligationer med motsvarande.

■Under året fortsatte fonden arbeta med hållbarhet och klimat. Fonden var en av initiativtagarna till koalitionen Portfolio Decarbonization Coalition (PDC) som lanserades hösten 2014. PDC överträffade de mål som sattes upp inför klimatmötet COP21 i Paris 2015. Fonden fortsatte även att arbeta med lågkoldioxidstrategier och koldioxidavtryck genom att öka andelen innehav i lågkoldioxidstrategier och gröna obligationer.

■Under året anställdes fem personer och sex personer slutade.

■Under andra halvåret av 2015 har ledningen spenderat tid på remissvar gällande AP- fondsutredningen.

FJÄRDE AP-FONDENS RESULTAT 200176-2015

Fondens totala kapital ökade 2001-2015 från SEK 132 miljarder till SEK 310 miljarder. Fondens årliga avkastning efter kostnader var 6,0% under perioden 2001-2015, 6,7% under tioårsperioden 2006-2015, 9,7% under femårsperioden 2011-2015 samt 6,8% under 2015 (Bild 33). Detta innebär att Fjärde AP-fonden uppnådde styrelsens långsiktiga avkastningsantagande under den senaste tioårsperioden 2006-2015, femårsperioden 2011- 2015 samt under hela perioden sedan fondens start, 2001-2015. Fondens avkastning efter kostnader har varit högre än inkomstindex under samtliga nämnda tidsperioder.

Till fondens totala avkastning 2015 på 6,8% bidrog fondens investeringar i de olika tillgångsslagen med följande avkastning: globala aktier 0,8 procentenheter, svenska aktier 2,5 procentenheter, räntebärande tillgångar 0,0 procentenheter, valuta 1,7 procentenheter,

76 Avser 1 juli 2001

53

266

Skr. 2015/16:130

Bilaga 9

fastigheter 1,7 procentenheter, alternativa tillgångar 0,3 procentenheter och övrigt -0,1 procentenheter (samt kostnader -0,1 procentenheter)77.

Totalportföljens genomsnittliga årliga riskjusterade avkastning, mätt med en så kallad Sharpekvot, var 0,5 under perioden 2001-2015, 0,6 under tioårsperioden 2006-2015, 1,2 under femårsperioden 2011-2015 samt 0,8 under 2015.

Fondens totala årliga kostnader under perioden 2001-2015 uppgick till i genomsnitt 0,12% av fondens kapital. Fondens kostnader 2015 uppgick till 0,11% av fondens kapital, vilket är något högre än fondens kostnader 2014 (0,10%). Förvaltningskostnaderna bör dock inte analyseras isolerat, utan sättas i relation till den avkastning som fonderna skapar78.

Fjärde AP-fonden har under perioden 2001-2015 i sin faktiska portfölj främst minskat andelen i utländska aktier utanför tillväxtmarknader samt aktier i tillväxtmarknader. Samtidigt ökade allokeringen till fastigheter och övrigt där bland annat passiv förvaltning ingår (Bild 32). Sett till den nya förvaltningsmodellen ökade strategiska investeringar med cirka 6 procentenheter till 30% av totalt förvaltat kapital medan den taktiska förvaltningen utgjorde 69% av totala tillgångar (och övrigt 1%).

Bild 31

FJÄRDE AP-FONDEN
Fjärde AP-fondens totala avkastning 20011–2015	AP4	#	Kostnad3
	Inkomstindex	#	Sharpekvot
Total nominell avkastning efter kostnader; Procent
	AP3 målsättning2		för likvidportfölj4

Avkastning 20011–2015 per år
		16,8		16,8				21,5				16,4
			10,5		10,5				10,9		11,2		15,6
														6,8
						2,4
-4,4										-0,7				0,11
	-17,0						-20,9
Riskjusterad avkastning (sharpekvot5) 20011–2015 per år
				3,3
												2,66	2,5
		1,7	1,5					1,9	1,3		1,8
					1,2
														0,8
neg	neg					0,0	neg			neg
2001	02	03	04	05	06	07	08	09	10	11	12	13	14	2015
														0,6

Genomsnittlig avkastning
6,0 3,1 5,6	6,7 3,0 5,6	9,7
		2,6 4,9

0,12

0,11

0,10

Genomsnittlig riskjusterad avkastning (sharpekvot)

		1,2
0,5	0,6
20011-15	2006-15	2011-15
0,4	0,4	1,0

1 1 juli 2001

2 Fjärde AP-fondens genomsnittliga målsättning är 4,5% real avkastning över en 10-årsperiod. Den genomsnittliga årliga inflationen under 2001-15 har varit ~1.1% baserat på inflationstakt

	mätt månadsvis från SCB
3	Provisions- och rörelsekostnader som andel av genomsnittet av årets ingående och utgående marknadsvärde (2001 baserat enbart på utgående marknadsvärde)
4	Likvidportföljen omfattar placeringstillgångar exkl. investeringar i alternativa tillgångar, inkl. PE och fastigheter, samt högavkastande räntebärande tillgångar

5 Sharpekvot för den totala portföljen, inklusive noterade samt onoterade tillgångar. Sharpekvoten baseras på årlig avkastning före kostnader, 12 månaders svensk skuldväxel för 2001-10, 2-årig svensk statsobligation för 2011-13, 1-årsnod på svenska staten-kurvan (YCGT0021) för 2014-15 samt antagande om 260 handelsdagar

KÄLLA: Fjärde AP-fonden; Riksbanken; SCB; McKinsey-analys

77 Nedbrytning av avkastningen är redovisade värden och adderar inte exakt ihop till avkastningen beroende på avrundningar samt eventuella periodiseringseffekter

78 En högre kostnad för till exempel provisioner till externa förvaltare bör anses motiverad om det genererar en meravkastning som överstiger den ökade kostnaden (allt annat lika)

54

267

Skr. 2015/16:130

Bilaga 9

Bild 32

FJÄRDE AP-FONDEN

Fjärde AP-fondens faktiska tillgångsallokering 20011–2015
% av totala tillgångar Fjärde AP-fonden2; 100% = SEK miljarder
Marknadsvärde baserad på tidigare förvaltningsmodell
																										Differens
																					230					Procentenheter
100% = 132			114		136		152		180		201		207		165	196	213		210			260		295	310 20011–15
Övrigt		1		0		2		1	0	0		2		0	0	4 1 0 3	0	4	0		1		1	6	1	+0,2
	0		0		0		0				1		1							4	53	6
Fastigheter		3		3		2		2		2		2		2	1		2		2		3	3		3	7	+3,7
																					3				3
Alt. till-																										+2,6
gångar	34		37		34		36		35		35		37		36	35	34							34
exkl.																			37		36	32			33
fastig-																										-0,4
heter	0								0
			0		0		0				0		3
Räntor															2	5	6					4		4
																			5						4	+3,6
																					5
Aktier i
tillväxt-	38								42
marknader			40		41		42				40		38		38	37	35					36		37	34	-4,1
Utländska																			33		32
aktier exkl.
tillväxt-
marknader
Svenska	24		19		20		19		20		20		19				19					19		19	18	-5,7
aktier															18	18			18		18
																								-2
	20011		02		03		04		05		06		07		08	09	10		11		12	13		14	2015

Övrigt
Alternativa tillgångar
Räntebärande tillgångar
Aktier
Marknadsvärde baserad
på ny förvaltningsmodell
230 260 295 310
1	1	1	Övrigt5
11		24	Strate-
	22
		30	giska
			Invester-
			ingar4
88			Taktisk
	78	78
		69	Förvalt-
			ning
	-2
2012 13		14 2015

1	Avser 1 juli 2001
2	Den faktiska allokeringen den 31 december varje år
3	Tillgångsallokeringen till fastigheter samt andra alternativa tillgångar 2012 är ej helt jämförbar med 2011 då fastighetsinvesteringar motsvarande SEK 900miljoner klassificerades om från
	alternativa tillgångar till fastigheter vid årsskiftet 2011/12
4	Omfattar fastigheter, svenska strategiska aktier, aktier i tillväxtmarknader, private equity, ESG-investeringar, absolutavkastande strategier, högavkastande räntebärande
5	Omfattar bland annat passiv förvaltning, allokering och valuta

KÄLLA: Fjärde AP-fonden; McKinsey-analys

FJÄRDE AP-FONDENS AKTIVA AVKASTNING 200179-2015

Fjärde AP-fonden har ändrat definitionen på vad som ingår i den aktiva avkastningen sedan 2001. År 2001-2007 definierades aktiv avkastning som förvaltning inom noterade tillgångsslag, avkastning från overlay-mandat, samt allokeringseffekter. År 2008-2011 definierades aktiv avkastning som förvaltning inom noterade tillgångsslag med en investeringshorisont på 0-1 år och avkastning från overlay-mandat (ej allokeringseffekter). Från och med 2012 definieras den aktiva avkastningen som resultat från den taktiska förvaltningen, vilket inkluderar förvaltning inom tillgångsslag med investeringshorisont på 0-3 år samt avkastning från overlay-mandat.

Med hänsyn till dessa förutsättningar visar en analys av Fjärde AP-fondens aktiva avkastning att fonden har haft en genomsnittlig årlig aktiv avkastning före kostnader på 0,1% av likvidportföljen under perioden 2001-2015, 0,3% under tioårsperioden 2006-2015, 0,5% under femårsperioden 2011-2015, samt 0,1% (motsvarande SEK 0,1 miljarder) under 2015 (Bild 35). Under 2015 bidrog främst globala aktier (0,2 procentenheter) samt svenska aktier (0,1 procentenheter) till den aktiva avkastningen.

67 Avser 1 juli 2001

55

268

Skr. 2015/16:130

Bilaga 9

Bild 33
FJÄRDE AP-FONDEN
Fjärde AP-fondens aktiva avkastning 20011–2015
Årlig aktiv avkastning före kostnader; Procent2
	Utveckling aktiv avkastning per år 20011– 2015															Genomsnittlig3 aktiv avkastning
									1,4	0,8		1,0		0,7				0,5
											0,2		0,5			0,1	0,3
Historisk	0,1				0										0,1
utveckling av			-0,3	-0,2
den aktiva		-1,1				-0,5	-1,2	-0,5
avkastningen
	20011	02	03	04	05	06	07	08	09	10	11	12	13	14	2015	20011-15	2006-15	2011-15
	0,1	neg.	neg.	neg.	0,0	neg.	neg.	neg.	3,0	2,6	0,5	2,3	2,0	2,9	0,2	0,1	0,5	1,4
							Informationskvot4										Informationskvot4

	Aktiv avkastning per tillgångsslag 2015
		0,1
			-0,3
Definition	0,2
och				-0,1	0,1	0,1
nedbrytning
av aktiv	Globala aktier	Svenska aktier	Räntebärande	Allokering	Valuta	Total
avkastning

0,4

0,3

-0,6

-0,2

0,2

0,2

Miljarder SEK

Definition av aktiv avkastning AP4

2001-07:

▪Förvaltning inom noterade tillgångsslag

▪Avkastning från overlaymandat5

▪Allokeringseffekter

2008-11 (tydligare aktiva mandat):

▪Förvaltning inom noterade tillgångs- slag med investeringshorisont 0-1 år

▪Avkastning från overlaymandat5

2012-15:

▪Resultat från den taktiska förvaltningen:

– Förvaltning inom tillgångsslag med investeringshorisont upp till 3 år

– Avkastning från overlaymandat5

1	1 juli 2001
2	Beräknas mot noterade tillgångar som bas 2001-11. Från och med 2012 beräknas den aktiva avkastningen mot den taktiska portföljen som bas
3	Geometriskt snitt av den dagliga aktiva avkastningen
4	Informationskvoten definieras som den aktiva avkastningen dividerat med fondens aktiva risk och visar hur mycket överavkastning som den aktiva förvaltningen gett. Annualiserad
	informationskvot baserad på daglig avkastning och antagande om 260 handelsdagar
5	Utgörs av aktiv valutaförvaltning samt taktisk allokering

KÄLLA: Fjärde AP-fonden; McKinsey-analys

56

269

Skr. 2015/16:130

Bilaga 9

8. Grundläggande utvärdering av Sjätte AP- fonden

I det här kapitlet presenteras resultaten från den grundläggande utvärderingen av Sjätte AP-fondens verksamhet 2015. Den grundläggande utvärderingen fokuserar på att beskriva förändringar i fondens organisation och strategi som genomförts under 2015 och att redovisa avkastningen från fondens totala portfölj samt de olika delarna i fondens investeringsverksamhet.

SJÄTTE AP-FONDENS FÖRVALTNINGSMODELL OCH NYCKELHÄNDELSER 2015

Sjätte AP-fonden är en av fem buffertfonder i det svenska inkomstpensionssystemet, men skiljer sig från de andra fyra buffertfonderna i flera avseenden. Sjätte AP-fondens uppdrag är att uppnå långsiktigt hög avkastning med tillfredställande riskspridning genom att investera i riskkapital främst i privata bolag i Norden.80 Sjätte AP-fonden är en stängd fond, vilket innebär att fonden inte har några in- eller utflöden via pensionssystemet. Detta gör att fonden behöver arbeta med likviditetsplanering för att kunna göra uppföljningsinvesteringar i portföljbolag, nyinvesteringar i fonder samt täcka löpande kostnader.

Sedan fonden startades 1996 har Sjätte AP-fonden genomgått viktiga förändringar. Under perioden fram till 2003 bestod verksamheten främst av en kapitalförvaltning som investerade i noterade aktier. Fonden har successivt gått mot att investera en allt större andel i riskkapital i onoterade aktier och 2003 avvecklades fondens kapitalförvaltning. Andra viktiga händelser i fondens historia inträffade 2006, 2009 och 2011. 2006 delades fondens verksamhet in i fyra affärsområden (Direktinvesteringar, Partnerinvesteringar, Life Science, Fondinvesteringar) som senare kompletterades med de tre affärsområdena Konvertibler, Nätverksinvesteringar och Regionala Investeringar. 2009 beslutade fonden att efter svaga resultat under fem år utvärdera närvaron inom segmentet för venture capital-bolag81. 2011 fick fonden en delvis ny styrelse och 2012 en ny VD samt

genomförde flera viktiga förändringar i fondens organisation och investeringsstrategi. Styrelsen förtydligade ägarens uppdrag och frångick fokus på ”små och medelstora svenska tillväxtföretag”, en ny investeringsstrategi introducerades på hög nivå med fokus på direktinvesteringar i mogna bolag med positiva kassaflöden samt fondinvesteringar i mogna bolag och Venture Capital, och en ny organisationsstruktur utvecklades med investeringsverksamheten samlad i de två affärsområdena Företagsinvesteringar och

80 Enligt styrelsens tolkning av lagstadgat mandat

81 Sjätte AP-fondens definition på venture capital-bolag är företag som vid investeringstidpunkten har en årlig omsättning på under SEK 200 miljoner och som har negativt kassaflöde alternativt behöver tillförsel av ägarkapital för fortsatt tillväxt

57

270

Skr. 2015/16:130

Bilaga 9

Fondinvesteringar (Bild 36). I tillägg gjordes en genomlysning av alla portföljbolag, ett antal personer lämnade fonden och ersattes av nyrekryteringar, och styrelsen beslutade om ett nytt långsiktigt avkastningsmål, definierat som SHB Nordix All-Share Portfolio Index plus 2,5 procentenheter, som implementerades under 2012. Under 2013 upphörde indexet att publiceras externt, men har nu återskapats och uppdateras kontinuerligt av SIX. Indexet går under ett nytt namn, SIX Nordic 200 Cap GI, men återspeglar det tidigare indexet och fondens avkastningsmål är fortsatt definierat som indexet plus 2,5 procentenheter.

Under 2015 fortsatte det förändringsarbete som påbörjades 2011 i enlighet med den då fastslagna strategin att rikta in sig på att göra färre men större direktinvesteringar i mogna bolag som minoritetsägare tillsammans med partners och därigenom minska antalet direktägda bolag i portföljen över tid från omkring 100 till ett tjugotal bolag.

Under 2015 genomförde fonden följande viktiga förändringar:

■Fonden gjorde en ny saminvestering i Sivantos (tidigare Siemens Audiology Solutions). Under året börsintroducerades Tobii, där fondens ägarandel före introduktionen var cirka 7%. I december 2015 annonserades även försäljningen av Volvofinans. Affären förväntas stänga under andra halvåret 2016.

■Fonden gjorde även nya utfästelser till fonder om cirka SEK 2,5 miljarder, varav SEK 1,5 miljarder var inom Norden och SEK 1,0 miljarder utanför Norden. Totalt utfäst, men ännu inte sysselsatt kapital till nya fonder uppgår till SEK 6,8 miljarder.

■Under året fortsatte fonden utvecklingen av hållbarhetsarbetet med fokus på miljö och klimatavtryck genom bland annat intensifiering av arbetet av hållbarhetsspecialist som anställdes november 2014.

■Under året slutade 5 personer (varav fyra arbetade inom investeringsverksamheten och en inom administration) och en person anställdes. Ytterligare en person anställdes med anställningsstart under 2016.

■Fonden implementerade ett nytt affärssystem (eFront) som kan hantera både fond- och företagsinvesteringar.

58

271

Skr. 2015/16:130

Bilaga 9

Bild 34

SJÄTTE AP-FONDEN

Organisation

	Styrelse
	VD
Hållbarhet		Assistent
Juridik		Investeringskommitté
Kommunikation		Etikkommitté
Ekonomi, business		Nominerings- och
control		ersättningskommitté
IT, administration		Värderingskommitté
Företagsinvesteringar		Fondinvesteringar

RESULTAT FÖR SJÄTTE AP-FONDENS TOTALA PORTFÖLJ 1997-2015

Sjätte AP-fondens kapital har vuxit från SEK 10,4 miljarder till SEK 26,4 miljarder sedan 1996 (Bild 37). Vid utgången av 2015 uppgick företagsinvesteringarna till SEK 12,4 miljarder, fondinvesteringarna till SEK 7,0 miljarder och likviditetsförvaltningen till SEK 7,0 miljarder82.

Fondens utveckling 1997-2015 motsvarar en avkastning på 5,0% per år, 2006-2015 5,7% per år samt 2011-2015 5,8% per år efter kostnader (Bild 38). Avkastningen under 2015 var 12,2% eller SEK 2,9 miljarder83. Det här innebär att fonden inte har nått upp till styrelsens nya avkastningsmål under någon av dessa tidsperioder. Det är dock värt att notera att det avkastningsmål som infördes 2012 är anpassat för den nya investeringsstrategin som beslutades 2011, vilket gör avkastningsmålet mindre relevant för perioden före 2012.

Sjätte AP-fondens uppdrag och portföljsammansättning samt att fonden är stängd försvårar en direkt jämförelse av fondens avkastning med externa benchmark.84 Som referens har dock fondens avkastning under den senaste tioårsperioden 2006-2015 varit lägre än index för noterade svenska småbolag (MSCI Swedish Small Cap) och svenska mellanstora bolag (MSCI Swedish Mid Cap), men högre än inkomstindex.

82 Per december 2015 förvaltades cirka SEK 5,1 miljarder i ränteplaceringar, cirka SEK 1,5 miljarder i noterade småbolagsportfölj samt cirka SEK 0,4 miljarder i kassa

83 Fondens resultat 2015 påverkas av nedskrivningar om SEK 40 miljoner (SEK 20 miljoner 2014)

59

272

Skr. 2015/16:130

Bilaga 9

Fondens redovisade kostnader har under 2006-2015 varierat mellan SEK 120 och 180 miljoner per år. 2015 uppgick fondens totala kostnader till SEK 127 miljoner (0,5%), varav SEK 106 miljoner utgjordes av interna förvaltningskostnader och gemensamma kostnader. Det här innebär att fondens kostnader har motsvarat 0,5-1,0% av det genomsnittliga kapitalet sedan 2006. I jämförelse med övriga AP-fonder är kostnaden högre som andel av totalt kapital, men jämförelsen har begränsad relevans givet fondernas olika verksamhetsinriktningar. Investeringar i onoterade aktier direkt eller via fonder är dyrare än investeringar i noterade värdepapper. Liksom för de andra AP- fonderna bör kostnaderna sättas i relation till avkastningen.

Bild 35

SJÄTTE AP-FONDEN

Portföljutveckling Sjätte AP-fonden 1996–2015

Totala tillgångar Sjätte AP-fonden1; SEK miljarder

Utveckling av fondkapital per år 2001–2012 enligt tidigare definition

%Totala kostnader som andel av genomsnittligt förvaltat kapital2

Fondkapital 2012-2015 enligt ny definition3

																																									26,4
																																										0	Övrigt
																													19,9			20,2							23,6				rörelsekapital
																						19,6															22,1			0	7,0		Likviditets-
						19,0		18,6																					0,0									0,1
																						2,6					18,2			18,5				Likviditets-	20,2				6,4				förvaltningen6
										16,8										17,2							-0,4			1,2		4,9
																								16,4										portfölj4			7,1
																		15,1		2,1					0,5										6,5
																13,9		2,3																							7,0		Fond-
				12,3										12,7																													investeringar
												11,6																											6,3
10,4		11,4						14,7		10,8						5,5
						16,3						6,0		5,5													18,6		19,9					Inves-	5,7		5,9
																							17,1		15,9						17,3
				11,2																	15,1												15,4	teringsverk-
	10,4		10,9																12,8															samheten					10,8		12,4		Företags-
																	8,4																				9,0						investeringar
											6,1		5,6		7,2																					8,0
									3,9
							2,7
			0,4		1,1
1996			97	98		99		00		01		02		03		04		05		06		07		08		09		10		11		20125			2012		13		14		2015
0,04		0,32		0,53		0,72		0,67		0,89		1,08		1,37		1,14		0,91		0,93		0,97		0,80		0,84		0,88		0,74					0,71		0,57		0,53		0,51

1	AP6 redovisningsprinciper inom tillgångsslaget Private Equity: i) värdering görs vid årets utgång som inkluderar kvartal fyra, ii) försiktiga värderingsprinciper av direktinvesteringar i
	onoterade tillgångar samt kostnadsfört samtliga tillgångsförda kostnader (inklusive förvaltningskostnader) och därmed införlivat dessa i resultatet
2	Totala kostnader enligt definition i fondens årsredovisning; externa management fees redovisas som del i anskaffningsvärdet
3	Enligt den nya definitionen redovisas fond- och företagsinvesteringar separat. Noterade småbolag redovisas som en del av likviditetsförvaltningen. Sedan 2014 ingår även hedger i
	investeringsverksamheten vilka tidigare tillhört internbanken
4	Sedan 2003 internbanken. I internbanken ingår förutom kreditutnyttjande även korta tillgångar/skulder samt eventuellt övrigt kapital som inte är klassificerat att ingå i
	investeringsverksamheten
5	Redovisas enligt tidigare definition för jämförbarhet med historisk utveckling
6	Per december 2015 förvaltades cirka 1,5 SEK miljarder i noterade småbolagsportfölj, cirka 5,1 SEK miljarder i ränteplaceringar, cirka 0,4 SEK miljarder i kassakontot

KÄLLA: Sjätte AP-fonden; McKinsey-analys

84 Jämförelsen försvåras då detta i praktiken innebär att Sjätte AP-fonden behöver hålla en likviditetsreserv

60

273

Skr. 2015/16:130

Bilaga 9

Bild 36

SJÄTTE AP-FONDEN

Resultat Sjätte AP-fondens totala portfölj

Genomsnittlig årlig avkastning efter totala kostnader; Procent

		2015		2011-2015						2006-2015		1997-2015
	AP6 total		12,2		5,8						5,7		5,0
	AP6 investerings-
		14,7				6,5				6,3				6,3
	verksamhet
	Avkastningsmål1	15,4								11,0						12,5
								13,4
	Avkastningsmål									6,0		6,9
	enl. tidigare	4,2		5,4
	målsättning2
	Inkomstindex	2,1		2,6						3,0		2,9
Externa	Noterade svenska									8,8					10,3
		6,4					7,7
index	mellanstora bolag3
	Noterade svenska	32,1							17,5	12,7		N/A
	småbolag4

1 Nytt avkastningsmål sedan 2012: SIX Nordic 200 Cap GI (gamla SHB Nordix All-Share) + riskpremie om 2,5% baserat på fondens riskprofil och kassaallokering

2 Baserat på den målsättning som användes 2003-11: 4,5 % plus reporänta. Före 2003 var målet ett börsindex. Under 2015 var reporäntan -0,25%, under 2011-2015 var reporäntan 0,88%, under 2006-2015 var reporäntan 1,53% samt under 1997-2015 var reporäntan 2,38%

3 Total avkastning för MSCI Swedish Mid cap (för svenska mellanstora bolag)

4 Total avkastning för MSCI Swedish Small cap (för svenska småbolag)

KÄLLA: Sjätte AP-fonden; McKinsey-analys

RESULTAT FÖR SJÄTTE AP-FONDENS INVESTERINGSVERKSAMHET 1997-2015

Under perioden 2006-2015 genererade Sjätte AP-fondens investeringsverksamhet en avkastning på 6,3% per år, vilket är lägre än fondens avkastningsmål för perioden. Som lyfts fram ovan, är det värt att notera att fondens strategi och definition av målsättning har ändrats över tid, vilket gör att den nya målsättning som definierades 2012 är mer relevant för fondens nya strategi än den historiska portföljsammansättningen och strategin. Fondens nya målsättning är definierad som ett externt aktieindex plus ett påslag för att fånga fondens ambition att skapa överavkastning och det premium fonden bör kräva i sina investeringar på grund av låg likviditet. En jämförelse med den nya målsättningen försvåras dock i ett kortare perspektiv av att fondens investeringar i onoterade tillgångar värderas enligt principer som ej tar hänsyn till upp- eller nedgångar på börsen. Detta innebär att fondens avkastning har svårt att mäta sig med referensindex som är kopplade till börsen (till exempel fondens eget långsiktiga avkastningsmål) under perioder av kraftig börsuppgång som under de senaste åren, och tvärtom under perioder av fallande börsvärderingar.

Inom de olika marknadssegmenten har avkastningen varierat kraftigt (Bild 39). Segmentet mogna bolag har genererat en årlig avkastning på 9,2% i företagsinvesteringar och 15,7% i fondinvesteringar (totalt 11,3%) under 2006-2015, vilket är strax över det totala avkastningsmålet på 11,0% och högre än index för noterade svenska mellanstora bolag (8,8%) samt lägre än noterade svenska småbolag (12,7%). Investeringarna i Venture Capital har påverkat resultatet för investeringsportföljen negativt under 2006-

61

274

Skr. 2015/16:130

Bilaga 9

2015 och uppgick till -14,3% per år för företagsinvesteringar och till -0,2% per år för fondinvesteringar (totalt -7,2% per år) under 2006-2015 och nådde därmed inte upp till fondens avkastningsmål eller index för noterade svenska små- och mellanstora bolag. Sedan 2014 avkastar både företagsinvesteringar och fondinvesteringar i Venture Capital positivt med 10,8% respektive 18,5% för 2015. Under samma period, 2015, genererade investeringar i mogna bolag en avkastning på 17,4% i företagsinvesteringar och 9,2% i fondinvesteringar (totalt 14,6%) och nådde därmed inte det totala avkastningsmålet på 15,4%. Dock överträffade avkastningarna från både företagsinvesteringar och fondinvesteringar index för noterade svenska mellanstora bolag (6,4%). Ingen investeringskategori överträffade index för noterade svenska småbolag (32,1%).

Bild 37

SJÄTTE AP-FONDEN
Resultat Sjätte AP-fondens investeringsverksamhet1													Företagsinvesteringar
IRR (efter externa kostnader); Procent													Fondinvesteringar
													Total fond- och företagsinvesteringar
												# Andel av den totala investerings-
													verksamheten 2015
	2015			2011-2015			2006-2015		1997-2015
Buyout	59		17,4		8,5					9,2						15,4
	28	9,2			15,4				15,7						14,7
Venture	5	10,8		-19,0				-14,3						-14,9
	8	18,5			12,2			-0,2						-2,0
Total investerings-	64	16,8							4,3						5,2
					2,5
	26	11,1			14,7				9,5						7,7
verksamhet
	100	14,7			6,5				6,3						6,3
Avkastningsmål2											11,0					12,5
		15,4				13,4

1 Från och med 2012 inkluderas endast investeringar i företags- samt fondinvesteringar (ej noterade småbolag) i investeringsverksamheten. Den historiska analysen utgår ifrån denna definition (noterade småbolag är ej inkluderade)

2 Nytt avkastningsmål sedan 2012: SIX Nordic 200 Cap GI (gamla SHB Nordix All-Share) + riskpremie om 2,5% baserat på fondens riskprofil och kassaallokering

KÄLLA: Sjätte AP-fonden; McKinsey-analys

62

275

Skr. 2015/16:130

Bilaga 9

9. Grundläggande utvärdering av Sjunde AP-fonden

I det här kapitlet presenteras resultaten från den grundläggande utvärderingen av Sjunde AP-fondens verksamhet 2015. Utvärderingen fokuserar på att beskriva fondens förvaltningsmodell, nyckelhändelser 2015 samt att redovisa fondens NAV85-avkastning och aktiva avkastning 2001-2015.

SJUNDE AP-FONDENS FÖRVALTNINGSMODELL OCH NYCKELHÄNDELSER 2015

Sjunde AP-fonden är det statliga alternativet i Premiepensionssystemet. Pensionsmedlen kommer från sparare som avstått från att välja fonder eller sparare som aktivt önskar ett långsiktigt pensionssparande i statlig regi. Från maj 201086 har Sjunde AP-fonden på riksdagens uppdrag87 förnyat det statliga erbjudandet i premiepensionssystemet med målsättningen att den sammanlagda statliga pensionen ska bli högre. I och med detta ersattes Premiesparfonden och Premievalsfonden av Sjunde AP-fondens så kallade byggstensfonder AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond. Sex nya produkter lanserades (alla kombinationer av de två byggstensfonderna), varav AP7 Såfa (Statens Årskullsförvaltningsalternativ) är förvalsalternativet för dem som inte aktivt väljer en förvaltare i premiepensionssystemet (Bild 40).

Grundfilosofin i Sjunde AP-fondens förvaltningsstrategi är passiv förvaltning men fonden förvaltar även en del av kapitalet aktivt (omkring 10% under 2015). Två andra grundprinciper i Sjunde AP-fondens förvaltningsfilosofi är stordriftsfördelar och hänsyn till den totala statliga pensionen. Fondens målsättning är att uppnå stordriftsfördelar genom att Sjunde AP-fonden endast har två underliggande fonder (AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond), vilket bland annat syftar till att leda till lägre transaktionskostnader. Hänsyn till den totala allmänna pensionen, där premiepensionen endast utgör en liten del och resterande del (inkomstpensionen) följer pris- och löneutvecklingen i den svenska ekonomin88, innebär att Sjunde AP-fonden vill skapa en hög aktierisk i AP7 Såfa upp till 55 års ålder genom att öka aktieexponeringen med hjälp av en hävstång med syfte att öka möjligheten till hög avkastning.

AP7 Aktiefond har en global inriktning med 97% globala aktier, en hävstång som innebär en strategisk inriktning på 150% global aktiemarknadsexponering och aktiv förvaltning på utvalda marknader med fokus på kort till medellång sikt. Aktiefonden är externt

85 Net Asset Value

86 Flytt av kapital skedde den 21 maj och 22-23 maj var ej handelsdagar

87 Till följd av en lagändring (på förslag av regeringen)

88 Inkomstpensionen har därmed en låg risk

63

276

Skr. 2015/16:130

Bilaga 9

förvaltad till 96% och har som mål att överträffa jämförelseindex89. AP7 Räntefond innehåller främst svenska ränterelaterade instrument med låg kreditrisk och har normalt en genomsnittlig räntebindningstid på 2 år. Fonden är internt förvaltad och förvaltas sedan 2012 passivt. AP7 Såfa är en typ av åldersanpassad portfölj med en kombination av AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond som förändras med spararnas ålder. I unga år är risken högre, för att sparpengarna ska kunna öka mer i värde.90 När pensionsspararen blir äldre minskas risken för att ge större trygghet. Detta betyder praktiskt att alla pengar ligger i AP7 Aktiefond för pensionsspararen fram till 55 års ålder. Därefter omfördelas pengarna stegvis till AP7 Räntefond med drygt 3% per år fram till 75 års ålder. Fördelningen i AP7 Såfa från och med att spararen är 75 år är 67% AP7 Räntefond och 33% AP7 Aktiefond. Målet för AP7 Såfa är att uppnå en avkastning som överträffar genomsnittet för de privata fonderna i premiepensionssystemet.

Bild 38

SJUNDE AP-FONDEN

Beskrivning av Sjunde AP-fonden 2015

Uppdrag och mål

Uppdrag

▪AP7 förvaltar sedan november 2000 förvalsalternativet i premiepensionssystemet:

– Premiesparfonden fram till den 21 maj 2010

– AP7 SÅFA (som är en kombination av AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond) sedan den 24 maj 2010

▪AP7 tillhandahåller ytterligare 3 fondportföljer samt AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond

▪Fondmedlen skall, vid vald risknivå, placeras så att långsiktigt hög avkastning uppnås

Mål

▪Styrelsen i AP7 fastställer avkastningsmålen för respektive fond

– AP7 SÅFA; Avkastningen ska minst motsvara genomsnittet för fonderna i premiepensionssystemet

– AP7 Aktiefond: Överträffa jämförelseindex1

– AP7 Räntefond: Följa jämförelseindex (HMT74)

▪Mål för aktiv avkastning i 3 delar: taktisk allokering, alfamandat, PE

Andel av kapitalet i premiepensionssystemet (30 december 2015)

100 % = SEK 839 miljarder

	31		AP7 Aktiefond
			AP7 Räntefond
Övriga Fonder 66		3

Förvaltningsstrategi			Organisation
▪	Grundfilosofin för AP7 är passiv förvaltning		▪ 23 anställda (2014: 23) varav 7 inom förvaltningen (2014: 7)
▪	Två av AP7:s ledstjärnor är
	–	Stordriftsfördelar (AP7 har endast 2 underliggande fonder: AP7				VD
	–	Aktiefond och AP7 Räntefond)
		Hänsyn till den totala statliga pensionen (innebär att AP7 har en hög		Compliance				Kommunikation
		risk och använder en hävstång för ökad aktieexponering)						Ägarstyrning
▪
	AP7 Aktiefond:
	–	Global inriktning (97 % globala aktier)		CRO					HR
	–	Hävstång (USD-finansierad) som innebär en strategisk
		aktieexponering på 150 % (150 % MSCI World Index)2
	– Aktiv förvaltning på utvalda marknader (fokus på kort till medellång			Chef					Chef
				Förvaltning				Administration
▪		sikt)
	AP7 Räntefond:		Strategisk			Middle	Back		IT	Ekonomi	Kontors
	–	Främst svenska ränterelaterade instrument med låg kreditrisk	Portfölj			Office	Office				service
▪	–	Genomsnittlig räntebindningstid normalt 2 år
	Extern förvaltning: ~96% (AP7 Aktiefond) 0% (AP7 Räntefond)		Alfa	Beta	Risk
▪	Aktiv förvaltning: ~10% (AP7 Aktiefond), 0% (AP7 Räntefond)

1	Det benchmark som används består av 1 x MSCI World (omräknat i SEK) + 0,5 x MSCI World (i USD) samt justering för finansiering av hävstång
2	På grund av nuvarande börsvärdering har styrelsen beslutat att tillfälligt minska hävstången från 50% till 25%

KÄLLA: Sjunde AP-fonden

Sjunde AP-fonden har vidare ett tredelat mål för medelfristig (5-10 år) och aktiv avkastning:

■Taktisk allokering91: 225 miljoner per år över en rullande femårsperiod.

■Alfamandat: 225 miljoner för 2015.

89 1 x MSCI World (omräknat i SEK) + 0,5 x MSCI World (i USD) samt justering för finansiering av hävstång

90 Högre risk möjliggör en högre förväntad avkastning över tid

91 Avsteg från den strategiska hävstången på 50%

64

277

Skr. 2015/16:130

Bilaga 9

■Riskkapital: 2 procentenheter över MSCI All Country World Index per år över en rullande 10-årsperiod.

Vid utgången av 2015 hade fondens organisation 23 anställda varav sju inom förvaltningen. År 2014 hade fonden 23 anställda varav sju inom förvaltningen. Förvaltningsorganisationen består av funktionerna Alfa, Beta och Risk samt Strategisk portfölj.

Sjunde AP-fonden genomförde följande viktiga förändringar under 2015:

■Under året minskade fonden hävstången från 50% till 25%. Styrelsen beslutade att justera ned hävstången på några års sikt med hänsyn till börsens nuvarande värderingar samt fondens risktolerans.

■Fonden fortsatte sitt fokus på risk, kontroll och regelefterlevnad genom ökat fokus på riskhantering i första linjen av fyra medarbetare som anställdes under 2014. Fonden vidareutvecklade även sin processtyrning och stärkte Chief Risk Officers och Compliance Officers oberoende, samt vidareutvecklade rutiner och processer inom exempelvis dokumentation av processer, rapportering till ledning och styrelse och uppdatering av regelverk och policys.

■Under året fortsatte fonden arbetet med hållbarhet genom utveckling av ESG-arbetet samt integrering med förvaltningen. Som en del av ESG-arbetet har fonden under året valt att fokusera på klimat som ett tema (i tillägg till 2014 års tema riskkapital; 2016 års tema är vatten).

■Under andra halvåret av 2015 har ledningen spenderat tid på remissvar gällande AP- fondsutredningen.

SJUNDE AP-FONDENS RESULTAT 2001-2015

Sjunde AP-fonden förvaltade vid slutet av 2015 33,8% av totala premiepensionssystemets kapital, varav 31,1% i AP7 Aktiefond och 2,6% i AP7 Räntefond (Bild 41). Sedan år 2000 har Sjunde AP-fondens andel av totala premiepensionssystemet ökat med totalt 3,2 procentenheter.

Fondbolagets faktiska kostnader, inklusive courtage för Aktiefonden, som andel av kapital för Aktiefonden och Räntefonden 31 december 2015 uppgick 2015 till 0,08% (0,08% 2014) för AP7. Förvaltningsavgiften för AP7 Aktiefond respektive AP7 Räntefond uppgick 2014 till 0,12% (0,12% 2014) respektive 0,05% (0,05% 2014) av fondens förmögenhet. Genomsnittlig förvaltningsavgift hos de omkring 830 fonder som ingick i premiepensionssystemet 31 december 2015 var 0,92% (0,31% efter rabatter).

65

278

AP7 Aktiefond (PSF) AP7 Räntefond (PVF) Övriga fonder

Skr. 2015/16:130

Bilaga 9

Bild 39

SJUNDE AP-FONDEN

Utveckling av det totala kapitalet i premiepensionssystemet 2000–2015

Andel av det totala kapitalet i premiepensionssystemet per 31 december3

Procent; 100% = SEK miljarder

	100% = 53			65	59	94	125	192	267	308	230	340	3465
	Premiespar											26,4	25,53
	Fonden		29,5	29,3	31,5	31,8	32,2	30,2	29,5	28,4	27,2
	(PSF)
	Premievals-		1,1	1,0				0,9	0,9	0,9	0,7	0,7	0,73
	Fonden				1,0	1,0	1,0
	(PVF)
	Övriga		69,4	69,7	67,5	67,2	66,9	68,9	69,6	70,8	72,1	72,9	73,8
	fonder1
	Kostnader
	Baspunkter		2000	01	02	03	04	05	06	07	08	09	20105
	Premie-	FK2	n/a	17	16	16	15	15	15	15	15	15	n/a
	sparfonden
	Premie	FK2	n/a	27	25	25	32	30	29	18	15	15	n/a
	valsfonden
1 ~830 valbara fonder per 31 december 2015
2 FK: förvaltningskostnader
3	För 2010: 21 maj 2010
4	31 december 2010;		5 31 maj 2010; 6 Kapital för aktiefond och räntefond

KÄLLA: Sjunde AP-fonden; Pensionsmyndigheten; Försäkringskassan; McKinsey-analys

							Förändring
	408	393	471	602	759	839	2014–15, %
AP7	25,5	25,0	25,2	28,1
Aktiefond					31,1	31,1	+0,1
AP7 Ränte-	1,5	1,7	1,9
fond				2,1
					2,3	2,6	+0,3
Övriga	73,0	73,3	72,9	69,8
fonder					66,6	66,2	-0,4
Kostnader
Baspunkter	20104	11	12	13	14	2015
AP7	15	15	15	14	12	12
Aktiefond
AP7	9	9	9	8	5	5
Räntefond
Faktisk
kostnad i	N/A	15	11	10	8	8
förhållande
till kapital6

Under perioden 24 maj 2010 till 31 december 2015 genererade förvalsalternativet Såfa i genomsnitt en avkastning på 14,7% per år, medan premiepensionsindex hade en genomsnittlig avkastning på 8,2% per år (Bild 42). 2015 var avkastningen på Såfa 6,3%, jämfört med 6,7% för premiepensionsindex.

Sjunde AP-fondens Aktiefond avkastade 6,6% 2015 och i genomsnitt 15,5% per år under perioden 24 maj 2010 till 31 december 2015. Aktiefondens avkastning låg över fondens jämförelseindex under 2015 och strax under jämförelseindex för perioden 24 maj 2010 till 31 december 2015. Aktiefondens avkastning överträffade MSCI All Country World Index under båda perioderna.

Sjunde AP-fondens Räntefond avkastade 0,9% under 2015 vilket var i linje med jämförelseindex, och avkastade i genomsnitt 2,1% per år under perioden 24 maj 2010 till 31 december 2015, vilket var lägre 0,3 procentenheter lägre än fondens jämförelseindex.

66

279

Skr. 2015/16:130

Bilaga 9

Bild 40

SJUNDE AP-FONDEN

Utveckling för Sjunde AP-fondens nya förvaltningsmodell 24 maj 2010 – 31 dec 2015

Årlig avkastning; Procent			Utveckling för AP7s
	2015		förvalsalternativ mot
			Premiepensions-index9
Utveckling för Sjunde AP-fondens nya förvaltningsmodell mot benchmark		2010-153	jan 2001 – dec 2015

	14,7	15,5		15,6	11,5
6,3	6,7 8,2	6,6	6,1				AP78	5,8
					5,7	2,1
					0,9		0,9 2,4

								Justerat	5,9
	SÅFA Premie-		AP7	Bench-	MSCI All	AP7	Bench-	AP711
	pen-		Aktie-	mark	Country	Ränte-	mark
	sions-		fond	för AP7	World	fond	för AP7
	index4			Aktie-	Index6		Ränte-	Premie-
				fond5			fond7	pensions-	3,4
	Benchmark				Byggstensfonder			index4
Fond-	283	261				22		Justerat
kapital1								Premie-	3,9
Antal								pensions-
	~3,300,200	~44,200				~11,400
								index10
sparare2

1 Övrigt kapital investerat via Försiktig, Balanserad och Offensiv; 2 Avser de sparare som aktivt valt att investera hela eller delar av sin portfölj i en av byggstensfonderna (investeringar via Såfa och statens fondportföljer ej inkluderade) 2015-12-31; 3 Geometriskt snitt av den årliga avkastningen 24 maj 2010-31 dec 2015. Fonden har sedan 2014 ändrat definitionen på aktiv avkastning i AP7 Aktiefond till att inkludera även PE och kassa; 4 Genomsnittlig avkastning för fonderna i premiepensionssystemet (exklusive AP7:s produkter); 5 AP7:s benchmark för AP7 Aktiefond kommer ett normalår bestå av 1 x MSCI ACWI (i SEK) + 0,5 x MSCI ACWI (i USD) samt justering för finansiering av hävstång. För 2010 är benchmark anpassat för hävstångens successiva uppbyggnad under året; 6 SEK men ej valutasäkrat; 7 HMSC13 för 2010 och HMT74 för 2011; 8 Utgörs av PSF jan 2001-maj 2010 och SÅFA maj 2010-dec 2015; 9 SÅFA bestod den 30 december 2015 av 92,2% AP7 Aktiefond och 7,8% AP7 Räntefond; 10 Genomsnittlig avkastning för premiepensionsindex justerat för avgifter och rabatter; 11 Utgörs av PSF jan 2001-maj 2010 och SÅFA maj 2010-dec 2015, justerat för avgifter och rabatter

KÄLLA: Sjunde AP-fonden; Pensionsmyndigheten; AP7 Årsredovisning; McKinsey-analys

För perioden sedan start, 2001-2015, har Sjunde AP-fondens förvalsalternativ92 i genomsnitt avkastat 5,8% per år jämfört med 3,4% per år för premiepensionsindex. Justerat för rabatter93 var den genomsnittliga avkastningen för Sjunde AP-fondens förvalsalternativ under samma tidsperiod 5,9% och för premiepensionsindex 3,9% per år.

Under den senaste tioårsperioden 2006-2015 har förvalsalternativet i genomsnitt avkastat 8,2% per år justerat för rabatter och premiepensionsindex 5,6%94. För den senaste femårsperioden 2011-2015 har förvalsalternativet med en avkastning på i genomsnitt 13,8% per år, justerat för rabatter, överträffat premiepensionsindex som har haft en genomsnittlig avkastning på 7,7% per år95.

SJUNDE AP-FONDENS AKTIVA AVKASTNING 2001-2015

Den aktiva avkastningen 2015 för Sjunde AP-fondens Aktiefond respektive Räntefond var 56 respektive -1 baspunkter96 (Bild 43). För perioden 24 maj 2010 till 31 december

92 Premiesparfonden jan 2001-maj 2010 och Såfa maj 2010- dec 2015

93 Rabatterna är baserade på data över historiska förvaltningsavgifter och rabattnivåer från Pensionsmyndigheten. Genomsnittlig förvaltningsavgift för premiepensionsindex 2002 har approximerats genom medelvärdet av förvaltningsavgifterna för 2001 och 2003

94 Rabatten har under denna period varit 63,1% för premiepensionsindex och 8,8% för Såfa

95 Rabatten har under denna period varit 65,8% för premiepensionsindex och 0% för Såfa

96 Räntefonden förvaltas passivt sedan 2012. Negativ avvikelse från jämförelseindex till följd av att jämförelseindex ej gick att replikera fullt ut

67

280

Skr. 2015/16:130

Bilaga 9

2015 var den aktiva avkastningen för Aktiefonden respektive Räntefonden 4 respektive - 31 baspunkter per år.

Den absolutavkastande alfaförvaltningen, som utvärderas på årsbasis, hade en avkastning på SEK 129 miljoner 2015 jämfört med det årliga avkastningsmålet om SEK 225 miljoner. Den genomsnittliga avkastningen för perioden 24 maj 2010 till 31 december 2015 var SEK 116 miljoner. Den taktiska allokeringen har en femårig utvärderingshorisont med ett mål om SEK 225 miljoner i genomsnitt per år. Avkastningen under 2015 var SEK 112 miljoner och den årliga genomsnittsavkastningen för perioden 2012-2015 var SEK 103 miljoner.

Bild 41

SJUNDE AP-FONDEN
Aktiv avkastning AP7 24 maj 2010 – 30 dec 2015	2015	2010-20152

AP7 total aktiv avkastning6

Baspunkter

AP7 Aktiefond8						56
		4
AP7 Räntefond3	-1
-31
AP7 Aktiefond – årlig avkastning taktisk
allokering och alfaförvaltning
SEK miljoner
					Mål4
Absolutavkastande				129	225
alfaförvaltning			116

112

Taktisk allokering 225 1035

Hävstång1 i AP7 Aktiefond
Procent
70 %
60 %
50 %
40 %
30 %	Från fondens start7 ökade den
20 %	strategiska hävstången för att uppnå den
	långsiktiga strategiska exponeringen på
	50%. Under 2015 beslutades att justera
10 %	ned hävstången till 25% på några års sikt
	med hänsyn till börsens värderingar
0 %
May- Dec-		Dec-	Dec-	Dec-	Dec-	Dec-
2010 10		11	12	13	14	2015

1	Inkluderar strategisk samt dynamisk hävstång. 31 dec 2015 var den strategiska hävstången ~24.1% (exponering SEK ~63 miljarder). Den dynamiska hävstången var vid samma tidpunkt
	~-0.6% (exponering SEK ~-2 miljarder).
2	Geometriskt snitt baserat på skillnaden mellan den årliga avkastningen för aktie- eller räntefonden samt respektive benchmark
3	AP7 Räntefond förvalts passivt sedan början av 2012. Negativ avvikelse mot jämförelseindex 2010-2015 till följd av att jämförelseindex ej gick att replikera fullt.
4	Absolutavkastande alfaförvaltning har ett årligt avkastningsmål medan den taktiska allokeringen utvärderas i genomsnitt över en 5-årsperiod
5	Mandatet infördes under 2012, den genomsnittliga avkastningen om SEK 103 miljoner gäller för perioden 2012-2015
6	Aktiv avkastning före kostnader
7	Fondens start: 24 maj 2010
8	Fonden har sedan 2014 ändrat definitionen på aktiv avkastning i AP7 Aktiefond till att inkludera även PE och kassa

KÄLLA: Sjunde AP-fonden; McKinsey-analys

68

281

Skr. 2015/16:130

Bilaga 9

10. Fördjupningsområde kring AP-fondernas riskhantering, kontroll och regelefterlevnad

INTRODUKTION

Som en del av den årliga utvärderingen av AP-fondernas verksamhet 2016 definierade Finansdepartementet ett fördjupningsområde avseende fondernas arbete med riskhantering, kontroll och regelefterlevnad (compliance). Syftet med fördjupningen är att skapa transparens och jämförelse mellan AP-fonderna samt på utvalda områden göra jämförelser med andra ledande institutionella investerare.

Analysen omfattar en helhetssyn på AP-fondernas arbete med riskhantering, kontroll och regelefterlevnad baserat på konkreta parametrar och jämförelser med andra ledande institutionella investerare. Fördjupningen omfattar Första till Fjärde AP-fonderna samt Sjunde AP-fonden. Sjätte AP-fonden inkluderas ej i årets fördjupningsarbete, given fonden annorlunda roll, inriktning och regelverk. Resultaten från fördjupningen presenteras i tre steg. Först ges en introduktion till de ramverk som använts för att analysera fondernas arbete med riskhantering, kontroll och regelefterlevnad. Därefter presenteras en översikt av hur fonderna arbetar med riskhantering, följt av en översikt av hur fonderna arbetar med kontroll och efterlevnad. Inom ramen för vardera översikt görs även valda jämförelser med andra ledande institutionella investerare.

För att skapa förståelse kring AP-fondernas arbete med riskhantering, kontroll och regelefterlevnad har djupintervjuer genomförts med 5-7 nyckelpersoner per AP-fond (inklusive representanter från samtliga fonders styrelser, totalt omkring 30 intervjuer). I tillägg har existerande dokumentation analyserats, såsom riskhanteringsplaner, riktlinjer, policys, instruktioner, interna och externa rapporter samt relevanta lagtexter, föreskrifter och regelverk. Vidare har personer som arbetar på andra institutionella investerare eller med erfarenhet från branschen intervjuats. McKinseys interna expertnätverk har också använts för att göra jämförelser med andra ledande institutionella investerare.

Analysen fokuserar på att kartlägga AP-fondernas arbete med riskhantering, kontroll och regelefterlevnad på ett antal konkreta områden eller ”markörer” (till exempel bemanning,

organisation och rapportering) och jämföra med andra institutionella investerare. Det är viktigt att notera att analysen fokuserar på ett urval områden eller ”markörer” som ger

förutsättningar för och kan bidra till god riskhantering, kontroll och regelefterlevnad. Analysen är dock inte heltäckande (och ser inte till specifika innehav) och den ger inte svar på om fonderna kommer vara framgångsrika i sin riskhantering, kontroll och regelefterlevnad.

69

282

Skr. 2015/16:130

Bilaga 9

Fördjupningen har delats upp i två områden. Först analyseras AP-fondernas riskhantering där fem områden har belysts: riskstrategi, organisation och styrning, processer och systemstöd, kompetensutveckling och samarbeten samt historisk utveckling och prioriteringar framåt (Bild 42).

Bild 42

Ramverk för utvärderingen av fondernas riskhantering

1

2

3

4

5

Område

Utveckling &	▪	Utveckling inom fondens arbete med risk, kontroll
		och efterlevnad senaste 3-5 åren och prioriterade
prioriteringar framgent
		områden framåt
	▪	Översikt, definition och hantering av huvudsakliga
Riskstrategi	▪	risker
		Nyckeltal för huvudsakliga risker
	▪	Dokumentation av riskstrategi
	▪	Beskrivning av riskfunktion (inkl. regelefterlevnad)
Organisation och
	▪	Översikt av ansvar, roller och mandat
styrning
	▪	Styrelsens involvering
	▪	Princip för risk- och compliancehantering
Processer &
	▪	Löpande riskhantering
systemstöd
	▪	Systemstöd och verktyg
	▪	Kompetensutveckling & utbildning
Kompetensutveckling	▪	Samarbeten mellan AP-fonderna eller med andra
& samarbeten		aktörer

Därefter analyseras kontroll och regelefterlevnad (compliance) med fokus på fyra områden: översikt över styrande regelverk, efterlevnad av regelverk, skillnader i regelverk jämfört med andra svenska privata institutionella aktörer och frivillig regelefterlevnad utöver styrande regelverk (Bild 43).

70

283

Skr. 2015/16:130

Bilaga 9

Bild 43

Ramverk för utvärderingen av kontroll och regelefterlevnad

Område

1 Styrande regelverk

2 Efterlevnad av regelverk

▪Översikt över de huvudsakliga styrande regelverken för AP-fonderna

▪Efterlevnad av huvudsakliga regler de senaste åren för AP-fonderna

3	Skillnader mot andra	▪	Huvudsakliga regelverk för andra institutionella
	privata aktörer		investerare samt jämförelse med regelverk för
			AP-fonderna
		▪
			Översikt över frivillig regelefterlevnad av AP-
4	Frivillig regel-
	efterlevnad		fonderna för ett urval av relevanta lagar och
			regelverk

Det är viktigt att poängtera att det finns skillnader mellan Första till Fjärde AP-fonderna och Sjunde AP-fonden som bör beaktas vid en jämförelse fonderna emellan. Framför allt skiljer sig Sjunde AP-fonden gentemot övriga, då fonden har en annan roll i pensionssystemet, är en mindre fond med en mindre organisation, samt styrs av delvis andra regelverk.

RISKHANTERING

Riskstrategi

AP-fonderna identifierar samma typ av huvudsakliga risker i linje med andra institutionella investerare (Bild 44). Finansiella risker delas upp i marknadsrisker och kredit- och likviditetsrisker. Marknadsrisker består av aktiekursrisk, ränterisk och valutarisk medan kredit- och likviditetsrisker består av motpartsrisk, emittentrisk och likviditetsrisk. Operativ risk är bredare i sin definition av komponenter, men kan generellt beskrivas med följande delar: processrisk, person- och personalrisk, IT-, modell- och analysrisk, kultur, legal risk och ESG-risk97.

Marknadsrisker optimeras för att generera avkastning genom att ta positioner i tillgångar, där aktiekursrisk genereras genom svängningar i aktiepriser, ränterisk genom

97 ESG-risk kan också vara marknadsrisk beroende på klassificering utifrån situationen, mer i följande stycken

71

284

Skr. 2015/16:130

Bilaga 9

fluktuerande räntor och valutarisk genom fluktuerande valutakurser. Den generella hanteringsstrategin för AP-fonderna är att övergripande risknivå kontrolleras genom en normalportfölj98 som baserar sig på de lagstadgade placeringsreglerna och styrelsens långsiktiga riskaptit och styrelsen ger sedan ett förvaltnings- och riskmandat till VD. Framtida avkastning och risknivå beräknas genom exponeringar, scenarioanalyser, modelleringar och känslighetsanalyser. Alternativa investeringar genomlyses också genom due dilligence-processer som exempelvis inkluderar ESG-risker.

Kreditrisk optimeras delvis för att generera avkastning och minimeras delvis för att minska risken för att värdepappret inte återbetalas eller annat åtagande i ett kontrakt inte följs. Motpartsrisker hanteras genom motpartslimiter, krav på ISDA-avtal99 (ibland även CSA100) och monitorering av exponeringar. Emittentrisk hanteras genom begränsningar av placeringsuniversum, kreditratings och godkända motparter. Likviditetsrisk optimeras för att generera avkastning där risken består av att önskade eller nödvändiga ändringar i portföljen inte kan genomföras – för AP-fonderna är den slutgiltiga likviditetsrisken att inte kunna göra de utbetalningar som pensionssystemet kräver. Detta regleras dock till största del genom att placeringsreglerna kräver 30% räntebärande papper vilket är en likvid tillgång.

Operativ risk är en medveten eller omedveten felaktig hantering som orsakas av undermåliga processer, inadekvata system eller otillräcklig kontroll. ESG-risker kan delvis beskrivas som en operativ risk men också som en marknadsrisk, och definieras som risken att placeringar åstadkommer exponering i företag som inte behandlar exempelvis miljö- och styrningsfrågor på ett etiskt sätt. Hanteringen av operativa risker skiljer sig mellan fonderna. Förutom tydlig dokumentation för regelverk, processer, ansvar samt rapportering, har samtliga någon typ av årlig kartläggning baserad på analys av självutvärdering där ansvar och åtgärdsplaner tydliggörs. Vidare loggar samtliga fonder operativa incidenter och rapporterar till ledning. Däremot skiljer sig hanteringen mellan fonderna i omfattning, exempelvis när det gäller områden och processer som belyses, och systematik, exempelvis hur processen för självutvärdering går till, klassificeringar och frekvens.

98 Benämns olika i respektive fond, oftast normal- eller referensportfölj men ibland också strategisk portfölj

99 International Swaps and Derivatives Association. ISDA-avtal är ett standardavtal för att reglera handel av derivat mellan två motparter

100 Ett annex till ISDA-avtalet som reglerar hur den part som har en utestående skuld (orealiserad förlust) måste ställa säkerhet för skulden i form av likvida medel eller värdepapper

72

285

Skr. 2015/16:130

Bilaga 9

Bild 44

Definition samt övergripande hanteringsstrategi för huvudsakliga risker

Optimeras Minimeras

Risktyp

Definition

Hanteringsstrategi i AP-fonderna

	Marknadsrisk
	Aktiekursrisk
	Ränterisk
risk	Valutarisk
Finansiell	Likviditetsrisk
	Kredit- &
	Motpartsrisk
	Emittentrisk
	Likviditetsrisk

Operativ risk

Processrisk

Person- och personalrisk

IT- och modell-/analysrisk

Riskkultur

Legalrisk

ESG-risk2

▪Avkastning genereras genom positioner med olika grader av marknadsrisk

– Aktiekursrisk: svängningar i aktiepriser

– Ränterisk: fluktuerande räntor

– Valutarisk: fördelaktiga eller ofördelaktiga utvecklingar i valutakurser

▪Kreditrisk: värdepappret återbetalar inte det nominella beloppet eller att påtagandet i ett kontrakt icke följs

▪Likviditetsrisk: önskade eller nödvändiga ändringar i portföljen kan inte genomföras3

▪Medveten eller omedveten felaktig hantering som orsakas av undermåliga processer, inadekvata system eller otillräcklig kontroll

▪ESG-risker anses som risken för att placeringar åstadkommer exponering i företag som inte behandlar t.ex. miljö- och social styrning på ett etiskt sätt

▪Risknivån kontrolleras genom en normalportfölj1 som baserar sig på APL och styrelsens långsiktiga riskaptit

▪Styrelsen ger VD ett förvaltningsmandat som denne kan delegera vidare genom ytterligare risk- och limitmandat

▪Framtida avkastning och risknivå beräknas genom exponeringar, scenarioanalyser, modelleringar och känslighetsanalyser

▪Alternativa investeringar4 genomlyses genom due dilligence- processer som inkluderar ESG-risker

▪Motpartsrisk minimeras och optimeras genom motpartslimiter, krav på ISDA-avtal (ibland CSA) och monitorering av exponering

▪Emittentrisk optimeras med val av kreditratings, listor av godkända motparter och begränsningar av placeringsuniversum

▪Likviditetsrisk hanteras genom kontroll av motparter och buffert av likvida tillgångar samt med hjälp av likviditetsprognoser och stresstest

▪Hanteringen skiljer sig mellan fonderna, men samtliga fonder

– Har tydliga dokumentationer för regelverk, processer, ansvar och behörigheter, samt rapportering

– Gör årliga kartläggningar baserat på självutvärdering där ansvar och åtgärdsplaner tydliggörs

– Loggar operativa incidenter och rapporterar till ledning

▪Däremot skiljer det sig mellan fonderna i omfattning (områden/processer) och systematik (hur går processen till, vilka nyckeltal mäts)

▪ESG hanteras genom ägarpolicy och monitorering av motparter

1	Benämns olika i respektive fond, oftast normal eller referensportfölj men benämns också bl.a. strategisk portfölj
2	Kan vara både en operativ risk och/eller en del av marknadsrisken för en investering
3	I slutändan är likviditetsrisken att inte kunna göra de utbetalningar pensionssystemet kräver
4	Alternativt komplexa investeringar eller onoterade investeringar

KÄLLA: Riskhanteringsplaner; intervjuer med AP-fonderna; intervjuer med internationella riskexperter och personer inom branschen

I linje med ovanstående mäts därför finansiella risker på liknande sätt i fonderna, där volatilitet, aktiv risk (eng.: tracking error) och Value at Risk är de huvudsakliga nyckeltalen för att beskriva övergripande finansiell risk – dessa och nyckeltalen per typ av risk är standardmått i branschen för att mäta finansiell risk. Operativa risker mäts på övergripande nivå på liknande sätt genom totalt antal incidenter, men klassificeringen av dessa incidenter skiljer sig mellan fonderna. Även detta är i linje med övriga i branschen som också visar på stor bredd i hanteringen och mätningen av operativa nyckeltal. Tredje och Fjärde AP-fonderna håller för närvarande på att se över arbetet med processkartläggningar som en del av hanteringen av operativa risker (Bild 45).

73

286

Skr. 2015/16:130

Bilaga 9

Bild 45

Huvudsakliga nyckeltal per risktyp

Finansiella risker
Risktyp		Nyckeltal1
			Volatilitet (%)
			Aktiv risk/
Övergripande			tracking error (%)
finansiell risk
			Value at Risk
			(mrd SEK)
Marknadsrisk	Aktiekursrisk		Volatilitet (%)
	Ränterisk		Valuta-
			Duration (år)
	Valutarisk		exponering (%)
Kredit/likviditetsrisk
	Likviditetsrisk		(%/tid)
	Motpartsrisk		Koncentration
			per motpart eller
	Emittentrisk		emittent (%)
			Likviditet

							Stämmer	Stämmer delvis
Beskrivning	AP1	AP2	AP3	AP4	AP7	Kommentar
Standardavvikelsen på portföljens avkastning						▪	Standardmått för finansiell risk
Standardavvikelsen på skillnaden i						▪	Internationellt standardmått för risk som kan vara komplext att förstå
avkastning jämfört med normalportföljen
Storleken på det riskerade beloppet under						▪	Internationellt standardmått för risk som är mer intuitivt att förstå
viss tid och med viss konfidensnivå						▪	Används i mindre utsträckning av fonderna då måttet har högre krav
						▪	på systemstöd för beräkningar jmf. aktiv risk
							AP7 använder framåtblickande Tracking error istället2
Standardavvikelsen på aktiens avkastning						▪	Standardmått för aktierisk
Instrumentets känslighet för ändringar i						▪	Standardmått för ränterisk
räntor, lägre värde är mindre känsligt						▪	AP4 använder även dollarduration
Andel av portfölj exponerad mot viss valuta						▪	Standardmått för valutarisk
Andel av portfölj exponerad mot viss						▪	Standardmått för motpart/emittentrisk
motpart eller emittent						▪	Även exponering mot kreditrating eller sektor/ område används
						▪	AP4 mäter även aktiv kreditrisk mot normalportföljen
Vilken andel av fondkapitalet som kan						▪	Givet 30% räntor enligt APL är likviditetsnyckeltal ej i fokus för fonderna
likvideras på ex. 5 dagar

Operativa risker (urval)

Övergripande	Antal incidenter	Antal incidenter totalt eller per subkategori
	per år	loggas i risk- eller incidentlogg
Processrisk
Person- och
personalrisk
It- och modell-/
analysrisk
Legalrisk
Övrigt

1 Avser huvudsakliga nyckeltal för AP-fonderna

2 Framåtblickande tracking error i procent kan användas på samma sätt som Value at Risk

▪Operativa risker är bredare i sin definition vilket också syns vid internationella jämförelser – det finns en stor bredd i vad och hur man mäter operativa risker

▪AP-fonderna visar på variation i omfattning, djup och systematik

– Samtliga fonder loggar totala antalet incidenter

– AP2, AP7 och delvis AP3 har en tydlig rapportering per subkategori

▪AP3 och AP4 håller för närvarande på att arbeta med processkartläggningar som en del av arbetet med operativa risker

▪Notera att följande bockar inte betyder att man inte beaktar riskklassen utan endast att man inte har en separat rapportering av den

KÄLLA: Riskhanteringsplaner, intervjuer med AP-fonderna, intervjuer med internationella riskexperter och personer inom branschen

Fonderna beskriver sin riskstrategi i riskhanteringsdokumentet enligt lag. Samtliga fonder följer lagens krav på att en plan skall finnas, huvudsakliga risker definieras och hantering av dessa skall beskrivas. Planerna innehåller samma komponenter; organisation, ramverk för riskhantering, risktyper och hantering samt rapportering, men skiljer sig ibland i omfattning. Exempelvis har Sjunde AP-fonden delat in operativa risker i flera nivåer och beskrivit specifika hanteringsstrategier, medan Första AP-fonden övergripande har definierat operativ risk och dess hantering.

Organisation och styrning

Samtliga AP-fonder har tydligt definierat ansvar för risk och compliance, men fonderna har valt olika organisationsmodeller för riskfunktionen. Alla har separerat ansvaret för risk från investeringsverksamheten vilket säkerställer oberoendet och minskar risken för intressekonflikter mellan förvaltnings- och riskbedömningar. Fonderna har två varianter av oberoende riskfunktion: en där riskfunktionen är kombinerad med administration och en renodlad funktion där ansvarig chef för risk endast ansvarar för risk (Bild 46). Första och Tredje AP-fonderna har valt den första modellen, kombinerad, medan Andra, Fjärde och Sjunde AP-fonderna har valt den senare modellen, renodlad. Även andra institutionella investerare visar på bredd i val av organisationsmodell då valet beror på organisationens förutsättningar så som storlek (antal anställda) och förvaltningsmodell (uppdrag eller andel kapital förvaltat internt). Den renodlade modellen anses dock säkerställa störst oberoende på sikt då organisationen inte heller har intressekonflikter med annan administration. Compliance är mindre funktioner hos fonderna med 0,5-1,5

74

287

Skr. 2015/16:130

Bilaga 9

heltidstjänster. I samtliga fall rapporterar Compliance Officer direkt till VD och styrelse även om rollen organisatoriskt befinner sig under antingen VD eller riskchef.

Noterbart är att Första AP-fonden gjort en organisatorisk förändring 2015-2016 och har en ny riskchef sedan januari 2016, som organisatoriskt rapporterar till Chief Operating Officer (COO) och ansvarar för risk och middle office. Detta skiljer sig något från andra fonder eftersom ansvarig för risk inte sitter i ledningsgruppen – dock rapporterar riskchefen direkt till VD och sitter med i relevanta riskforum. I Tredje AP-fonden är högsta ansvarig för risk också ansvarig för administration och har således titeln Chief Risk Officer och Chief Financial officer. Fjärde AP-fonden har i februari 2016 fattat beslut om att compliance skall separeras från riskfunktionen och framöver ligga direkt under VD. Sjunde AP-fonden gjorde 2014 en större omorganisation där ett aktivt beslut togs att organisera sin, jämfört med Första till Fjärde AP-fonderna, mindre risk- och compliance-funktion kring tre försvarslinjer och delegera all löpande kontroll till första försvarslinjen (verksamheten) men att ansvarig för risk (CRO) respektive compliance (CO) rapporterar direkt till VD och utgör andra försvarslinjen. Sjunde AP-fonden arbetar enligt samma modell som Andra och Fjärde AP-fonderna men med färre antal anställda som arbetar med risk, motiverat av en annan förvaltningsmodell (exempelvis inga alternativa investeringar och högre andel kapital externt förvaltat vilket leder till mindre resursbehov internt) samt något mindre fond.

Första till Fjärde AP-fonderna har 6-8 heltidsanställda som arbetar med risk och compliance, vilket motsvarar SEK 40-50 miljarder förvaltat kapital per anställd medan Sjunde AP-fonden har två heltidsanställda i andra försvarslinjen och två till fyra heltids anställda i första försvarslinjen, vilket motsvarar omkring SEK 70 miljarder per person. Detta är i linje med andra ledande internationella pensionsfonder som har omkring SEK 50 miljarder per anställd inom risk i genomsnitt även om denna typ av jämförelse kan vara vansklig på grund av mängden variabler som påverkar.

75

288

Skr. 2015/16:130

Bilaga 9

Bild 46

Organisationsmodeller och resurser per fond

	Fond-
	kapital
Resurser1	per FTE
FTE	Mdr SEK

VD

VD

VD

Gr.A	Gr.B	Gr.C	Inv.	COO/	Inv.	Risk
			grupp	CFO	grupp
Risk	Risk	Risk		Risk

	Oberoende fr. inv. verk.	Comp-
Integrerad		liance
i inv. verk.	Kombinerad4 Renodlad officer2 Kommentarer

▪ Organisatoriska förändringar 2015-2016 inkl. ny chef för risk sedan januari 2016. Riskchef organisatoriskt under COO (tidigare riskchef)

7 40 vilket skiljer sig något från andra fonder då riskchef inte sitter i ledningen. Riskchef sitter dock med i relevanta riskforum och rapporterar direkt till VD

	40	▪ Nuvarande chefsjurist ansvarig för compliance. Januari 2016 anställdes
8			en ny jurist som enbart skall arbeta med compliancefrågor
		▪	Riskchef (CRO) är också CFO vilket innebär ansvar för administrativa
6	50	▪	enheter
			Compliance officer har vart mamma- och tjänstledig under ca två år.
			Chefsjurist samt CRO har skött arbetet under tiden
		▪ Täcker även in arbetet med ALM (normalportföljen)
8	40	▪	Compliance ligger tillsvidare under Chef affärs- och riskkontroll men med
			direkt rapportering till ledning/styrelse. Under år 2016 skall compliance
			dock brytas ut från organisationen och i fortsättningen ligga under VD
		▪ Större omorganisation 2014 där aktivt val kring tre försvarslinjer togs. All
2-6			löpande kontroll är delegerat till första försvarslinjen (verksamheten) och
	~703	▪	CRO och CO ansvariga för andra försvarslinjen
			AP7 är en mindre organisation samt har större del av förvaltningen

externt, vilket leder till mindre resursbehov internt

1 Avser resurser i risk- och avkastningsanalys samt compliance 2 Rapporterar direkt till VD/styrelse

3 Delvis ej direkt jämförbart med övriga fonder p.g.a. hög andel extern förvaltat kapital, storlek (#FTE:er) och organisationsmodell där man valt att lägga riskhantering i första linjen

4Kombinerad med annan administrative verksamhet

KÄLLA: Intervjuer med AP-fonderna; organisationskartor; intervjuer med internationella riskexperter och personer inom branschen

Fondernas styrelse har utifrån en tolkning av lagen och sitt uppdrag definierat en övergripande riskpreferens. Därefter har styrelserna delegerat ett förvaltningsuppdrag till VD som innehåller ett riskmandat. Mandatet skiljer sig i storlek och typ mellan fonderna men är oftast en kombination av aktiv risk i procent kombinerat med intervaller av tillåtna limiter för kapitalallokering till olika tillgångsklasser i linje med lagstadgade placeringsregler. VD har sedan delegerat hela eller delar av mandatet vidare till förvaltningschefen (CIO) som delegerat mandatet vidare. Mandaten kan byta form vid vidare delegering. Allt detta dokumenteras i riktlinjer, policys och instruktioner. Ansvarig för risk ansvarar för att kontrollera att riskmandaten följs på samtliga delegerade nivåer medan Compliance Officer kontrollerar att lagrum och interna regelverk följs.

Andra AP-fonden har valt att ha både ett riskutskott (mer än sex träffar per år) och ett revisionsutskott (tre träffar per år varav en tillsammans med riskutskottet för gemensam planering). Fjärde AP-fonden har ett riskutskott (fem träffar per år) och Första (tre till fyra träffar per år), Tredje (fyra träffar per år) och Sjunde AP-fonden (fem träffar per år) har ett revisionsutskott som också behandlar riskfrågor. Sjunde AP-fonden har dessutom ett konjunkturråd som fokuserar på riskbedömningen för hävstången. Fonderna som inte har ett riskutskott har diskuterat om de ska etablera ett separat riskutskott, men gjort bedömningen att det inte är rätt för deras fonder i dagsläget, bland annat på grund av att det skulle vara samma personer i ett riskutskott som i nuvarande revisionsutskott och begränsningar i fondernas möjlighet att arvodera mer styrelsearbete i utskott. Andra svenska institutionella investerare har oftast ett revisionsutskott som också behandlar

76

289

Skr. 2015/16:130

Bilaga 9

riskfrågor. Samtliga AP-fondstyrelser får riskrapporter till varje styrelsemöte där ansvarig för risk alltid närvarar och ger en muntlig presentation och svarar på frågor från styrelsen. En skriftlig compliancerapport bereds till varje styrelsemöte på Tredje, Fjärde och Sjunde AP-fonderna. Compliance officer medverkar alltid på styrelsemöten för avrapportering till styrelsen (i Tredje AP-fonden täcker CRO och Chefsjurist då Compliance Officer är tjänstledig101). Vidare gör samtliga styrelser en årlig risk- och complianceöversikt som dras i styrelsen (Bild 47).

Bild 47

Styrelsens involvering i risk, kontroll och regelefterlevnad

x Antal möten per år

Styrelsens utskott

Risk-		Revisions-
utskott		utskott
	3-4
>6	>31
	4

5

5

Hur diskuteras risk och compliance löpande på styrelsemöten?

▪Månatlig resultat-, avkastnings-, compliance- och riskrapport diskuteras vid varje styrelsemöte

▪Riskchef och compliance officer ger muntlig avrapportering och svarar på frågor

▪Månadsrapporterna sedan senaste styrelsemötet diskuteras där riskchef ger en muntlig rapportering och styrelsen ställer frågor

▪CRO rapporterar till riskutskott (samtliga incidenter/material tas genom Risk Management Kommittén först) som sedan tar vidare till styrelsen

▪Compliance föredragande vid behov, riskchef kommenterar dock på varje möte riskloggen som täcker operativa risker

▪Har ett fördjupningsområde i risk varje möte

▪Rapport för risk och compliance diskuteras varje möte där riskchef ger muntlig presentation och styrelsen ställer frågor (CO närvarar ej p.g.a. tjänstledighet)

▪Bredare riskdialog 1 ggr/år vid strategimötet, genomgång av riskhanteringsplanen samt övergripande riskanalys

▪RMC rapporterar till revisionsutskott 5 ggr / år, från utskottet lyftes valda delar upp till styrelsen

▪Har haft dialog om riskutskott, men skulle bestå av samma personer

▪Resultat, avkastning- och riskrapport samt compliance diskuteras varje möte och presenteras av respektive chef

▪I riskutskottet diskuteras också ALM-frågor

▪Riskfrågor bereds i riskutskottet medan compliancefrågor förs rakt till styrelsen

▪Har ett fördjupningsområde i risk varje möte

▪Till varje styrelsemöte som stående punkt: genomgång och presentation av standardiserad avkastnings- och riskrapport samt kontrollrapport risk och compliance enligt fastställd kontrollplan, presenteras av COO, CRO, CO

▪Årlig riskkartläggning som definierar kontrollplanen, dessutom extern- och internrevision – allt bereds först i Revisionsutskottet sedan tas det till styrelsen

▪Har aktivt valt att inte ha riskutskott, vill ta upp riskfrågor med hela styrelsen

1 Varav ett möte per år gemensamt med riskutskottet för gemensam planering och säkerställa att inget hamnar emellan

KÄLLA: Intervjuer ledningspersoner i AP-fonderna

Processer och systemstöd

Första, Tredje, Fjärde och Sjunde AP-fonderna följer principen med tre försvarslinjer fullt ut. Första AP-fonden genomförde sin första internrevision 2015, som fokuserade på förvaltning. Tredje AP-fonden har genomfört internrevision sedan 2011 och Sjunde sedan 2012. Fjärde AP-fondens styrelse har 2015 fattat beslut att följa principen om tre försvarslinjer, men har ännu inte upphandlat en revisor eller bestämt vilka områden den eventuella revisionen skall fokusera på. Andra AP-fonden har lyft frågan om internrevision i styrelsen och med revisorer men kommit fram till att det ännu inte funnits något behov för att aktivera en tredje försvarslinje (Bild 48), men frågan är fortsatt aktuell och diskuteras återkommande.

101 Har även använt extern konsult under viss del av tiden för att täcka upp

77

290

på den årliga riskkartläggningen och täcker 3-4 prioriterade områden per år

AP3 haft genomfört internrevision sedan 2011 och AP7 sedan 2012. AP7:s internrevision baseras

AP1 genomförde sin första internrevision 2015 med fokusområde i förvaltning

▪

▪ AP4 har 2015 beslutat att internrevision skall genomföras men ännu inte upphandlat någon revisor

▪ AP2 har diskuterat frågan om internrevision och beslutat att det inte har behövts ännu

▪

Skr. 2015/16:130

Bilaga 9

Bild 48

Huvudsaklig princip för riskhantering, kontroll och regelefterlevnad

1		Första försvarslinjen	2		Andra försvarslinjen
		Riskhantering och kontroll			Intern riskkontroll och
					regelefterlevnad
	▪	Huvudansvaret för
		riskhantering hos dagliga		▪	Övervakar affärs-
		affärsverksamheten
					funktionernas
	▪ Kontroll sker genom hela
					riskhantering och
		transaktionsflödet, från
					regelefterlevnad
		förvaltare till stödjande		▪
					Den oberoende
		funktioner
	▪				riskkontrollprocessen
		Varje anställd ansvarig
					säkerställer att limiter
		för riskhantering inom
					och regelverk följs
		respektive
		ansvarsområde

3 Tredje försvarslinjen

Internrevision

▪ Beslut om internrevision tas av styrelsen och är oberoende av affärsverksamheten

▪ AP-fonderna har valt att lägga ut denna externt p.g.a. skala

▪ Fr.o.m. 2016

genomför majoriteten av AP-fonderna internrevision

KÄLLA: Riskhanteringsplaner; intervjuer med AP-fonderna, intervjuer med personer inom branschen

Samtliga fonder har liknande löpande kontroll av finansiella risker medan operativa risker har varit ett fokusområde hos samtliga fonder de senaste åren och hanteringen varierar mer. Finansiella risker kontrolleras löpande av samtliga fonder med automatiska eller semi-automatiska systemstöd. Riskerna kontrolleras genom kvantifierade begränsningar (limiter) utifrån det delegerade riskmandatet. Dessa kontrolleras löpande och hos samtliga fonder är de dagliga kontrollerna klara innan lunch och skickas ut antingen i rapporter per mail eller per intranät. I samtliga fall notifieras relevanta personer om överträdelser har skett – antingen automatiskt per mail eller efter kontroll av en analytiker. Samtliga överträdelser registreras i en logg102 som följs upp i relevanta forum över året – så som ledningsgrupper, riskhanteringskommittéer eller compliancegrupp. Vid allvarligare

102 Olika fonder har olika benämningar, men ett dokument som samlar överträdelser eller incidenter inklusive datum, kategorisering, beskrivning av händelser, ansvarig person och nästa steg inklusive åtgärder

78

291

Skr. 2015/16:130

Bilaga 9

överträdelser, så som exempelvis styrelselimiter103, rapporteras till VD och styrelse direkt. Samtliga fonder sammanställer dagliga, månatliga och årliga rapporter över finansiella risker.

Gällande löpande kontroll av operativa risker finns både likheter och skillnader mellan fonderna där alla kontrollerar operativa incidenter på ett övergripande plan, men det finns en större variation i omfattning, djup och systematik i hanteringen. Fonderna kontrollerar löpande operativa incidenter genom att dessa registreras i en logg82 och rapporteras på liknande sätt som finansiella risker till relevanta forum över året. Vidare har samtliga fonder dokumentation för regelverk, processer, ansvar och rapportering inspirerat av Finansinspektions föreskrifter om operativa risker (2014:4) och alla AP-fonder utom Fjärde AP-fonden gör en årlig självutvärdering där potentiella risker identifieras, klassificeras baserat på estimerad påverkan samt sannolikhet att inträffa, en åtgärdsplan läggs och ansvar tydliggörs samt presenteras för styrelsen. Fjärde AP-fonden har påbörjat arbete med att ta fram en metod för identifiering och hantering av operativa risker. Andra, Sjunde och till viss del Tredje AP-fonden har en mer detaljerad klassificering av operativa incidenter enligt tidigare identifierade underkategorier av operativa risker. Första och Andra AP-fonderna har etablerat formaliserade organ för genomlysning av viktiga processer, benämnt Processgruppen respektive Processledningsorganisationen och ses fyra respektive två gånger per år för att se över nyckelprocesser. Andra AP-fonden har utvecklat arbetet med operativa risker med hjälp av en konsult över flera år och arbetat upp en tydlig systematik för processrisker som inkluderar en processkartläggning, utvärdering och prioritering av nyckelprocesser. Sjunde AP-fonden lägger upp en plan för kontroller över året som inkluderar operativa risker baserat på årets självutvärdering och riskkartläggning (Bild 49).

103 Limiter satta av styrelsen – oftast en kombination av placeringsregler och övergripande limiter uppsatta av styrelsen

79

292

Skr. 2015/16:130

Bilaga 9

Bild 49

Övergripande beskrivning av löpande kontroll av risker

	Finns	Finns delvis
Löpande kontroll av risker		Logg1
		Finan- Opera-
Finansiella	Operativa	siell tiv

▪Ingen automatiserad notifiering vid limitöverträdelse utan CIO och relevanta personer underrättas och möten tillkallas vid större överträdelser

▪Rapportering tillgänglig på intranät

▪Automatiska limituppföljningsrapporter, överträdelser rapporteras per mail till relevanta personer

▪Följs upp med ledning/styrelse

▪Automatiserad mail till relevanta personer vid limitöverträdelser

▪I allvarligare fall direkt-rapporteras VD och styrelse

▪Samtliga överträdelser loggas och rapporteras till ledningsgrupp, riskutskott och styrelse samt automatisk uppföljning till relevanta personer

▪Trafikljusövervakning

▪Årligen redovisning samtliga överträdelser till riskutskott och styrelse

▪Daglig uppföljning av legala, styrelse-, VD-, och förvaltningschefbeslutade limiter.

▪Lag- eller styrelseöverträdelser rapporteras direkt till styrelse, övriga till VD och RHK

▪Samtliga överträdelser loggas och rapporteras genom compliancerapporten

▪Incidentshantering med rapportering till ledning

▪Processgruppen fyra ggr/år ser över processrisker

▪Årlig workshop med självutvärdering och klassificering

▪Löpande logg av incidenter enligt 6 kategorier

▪Systematiskt arbete med operativa risker under flera år med hjälp av konsult och FFFS

▪Metodisk genomlysning av topp 15-20 processer två ggr/år baserat på processkartläggning

▪Återrapportering till RMK och styrelse

▪Löpande log rapporteras till RMC och styrelse

▪Kategorisering enligt 4 kategorier

▪Årlig självutvärdering inkl. åtgärdersplan inspirerat av FFFS

▪Tittar på att genomlysa processer mer strukturerat

▪Incidenter loggas som IT- eller verksamhetsincidenter och eskaleras till respektive ansvarig samt vid större händelser vidare till ledning och styrelse (inspirerat av FFFS)

▪Vid nya strategiska investeringar används en 3-sidig mall för risk, avkastning och regelefterlevnad

▪Tydlig översikt över överträdelser av interna regelverk

▪Årlig redovisning av samtliga incidenter som presenteras för ledning till riskutskott och styrelse

▪Dokumentation (intern styrning & kontroll) baserat på FFFS inkl. befattnings- och processbeskrivningar

▪Årlig riskkartläggning inkl åtgärdsplan baserat på självutvärdering, kontrollplan läggs upp efter kartläggning

▪Incidenter loggas enligt 6 kategorier, tilldelas ansvar och åtgärdsplan, följs upp i RHK samt återkopplas till styrelsen

1 Logg innebär ett dokument där olika typer av incidenter registreras med information liksom datum, kategori, beskrivning av händelse, ansvarsperson och åtgärder

KÄLLA: Dokumentation; intervjuer med AP-fonderna

Andra, Tredje och Sjunde AP-fonderna har formaliserade organ för att behandla samtliga risk- och compliancefrågor – benämnt Risk Management Kommitté eller Committee samt Riskhanteringskommittén och träffas 1-2 gånger per månad. Detta forum är det övergripande riskforumet för ledningen och inkluderar personer från risk, compliance, förvaltningen, administration och i Tredje och Sjunde AP-fondernas fall även VD (i Andra AP-fonden får VD information men är ej medlem). Här tas beslut kopplade till risk så som godkännande av motparter och förvaltare, diskussion om riskbedömningar så som nyckeltal, limit- och incidentsloggar, samt förberedelse av material till risk- eller revisionsutskott. I Andra och Tredje AP-fonderna tas även vissa investeringsfrågor upp, exempelvis vid alternativa investeringar. Första AP-fonden tar upp större frågor gällande marknadsrisk tillsammans med förvaltningen (investeringskommittén) medan operativa risker lyfts i processgruppen som ses fyra gånger per år. Fjärde AP-fonden har risk- och compliance som en stående agendapunkt på ledningsgruppsmöten och tar upp risk kopplat till beslut om investeringar och/eller strategiska förändringar i Finanskommittén. Daglig kontroll av överträdelser hanteras inom riskkontrollgruppen och incidenter hanteras löpande av compliance-gruppen vid möten (Bild 50).

80

293

Skr. 2015/16:130

Bilaga 9

Bild 50

UNDER ARBETE

Övergripande beskrivning av forum inom verksamheten för riskfrågor

			Stämmer Stämmer delvis
Dedikerat forum för riskfrågor		Medlemmar
▪	Större marknadsriskfrågor tas med förvaltningen	▪	Investeringskommittén: VD,
	(investeringskommittén) och operativa risker lyfts i process-		CIO, COO, Riskchef
	gruppen kvartalsvis
▪	Risk Management Kommitté övergripande forum för risk t.ex.	▪	CRO, Chefsstrateg, Chefsjurist
▪	motpartsgenomgångar, incident- och risklogg, löpande förändringar		CIO, Chef Risk Management,
	Processledningsorganisation täcker processrisker två ggr/år;	▪	Chef för affärsstöd
	genomlyser nyckelprocesser och rapporterar till styrelse		VD får information, ej medlem

▪Risk Management Committee (RMC) 1 gång/mån

▪Samtliga riskincidenter, godkänner förvaltare/instrument, ser över exponeringar, styrelsematerial, vissa investeringsfrågor samt har årlig genomgång av alla motparter

▪Risk & compliance stående agendapunkt på ledningsgruppsmöte

▪Finanskommittén tar upp risk kopplat till beslut om investeringar och/eller strategiska förändringar 1 gång/månad

▪ Riskhanteringskommittén ses två ggr/mån

▪Alla incidenter hanteras och åtgärdsplaner definieras samt rapporteras vidare revisionsutskottet

▪VD, CRO/CFO, CIO + förvaltningschefer, Chef Riskkontroll och Avkastningsanalys

▪Finanskommitté:VD, Chef affärs- och riskkontroll, CO, CIO, Chefsjurist

▪VD, CRO, CO, COO, CIO

KÄLLA: Intervjuer och dokumentation från AP-fonderna

Risk- och compliancerapportering till styrelse visar på generellt hög nivå men också på variation i innehåll och framställning. Samtliga fonder lyfter upp marknadsrisker, medan det finns variation i vad fonderna lyfter upp för kredit- och likviditetsrisk, operativ risk och stresstester. Noterbart är att fonderna gör riskbedömningar för dessa risktyper men har av olika anledningar valt att inte lyfta in det i den månatliga styrelserapporten. Samtliga fonders rapportering täcker även limitöverträdelser medan övriga compliancefrågor också visar på variation i rapporten. Sett till presentation och framställning använder samtliga fonder grafer för att visualisera underlag och alla fonder har en syntes och/eller analys som hjälper läsaren att tolka underlaget. Graden av detaljrikedom i underlaget skiljer sig något mellan fonderna delvis på grund av behov, exempelvis har Sjunde AP-fonden främst exponering mot världsindex som leder till ett annat behov av detaljer i riskbedömningen (Bild 51).

81

294

Skr. 2015/16:130

Bilaga 9

Bild 51

Innehåll och och presentation i styrelserapportering	Granularitet Hög Låg
Innehåller eller stämmer	Innehåller eller stämmer delvis

AP1 AP2 AP3 AP4 AP7 Kommentarer

Innehåll	Risker
	Marknadsrisk
	Kreditrisk och
	likviditetsrisk
	Operativ risk exkl.
	limitöverträdelser
	Scenarioanalys/
	stresstest
	Regelefterlevnad
	Sektion för
	limitöverträdelser
	Övrig compliance
Presen-	Grafer för att
tation	visualisera data
och
fram-	Nivå på granularitet
ställning
	i underlag1

Syntes/analys

▪Alla fonder beskriver marknadsrisk med de vanligaste riskmåtten

▪AP1 diskuterar endast likviditetsrisk – AP3 endast exponering mot riskklasser

▪Hanteras oftast som procentexponering mot viss motpart

▪Berörs av AP4 med delningen av överträdelser på passiv och aktiv, där aktiva innebär operativa fel

▪AP1 görs årligen, men ej månatlig rapportering

▪AP1,4 har mätt hur t.ex. 2008 marknadskrisen skulle påverka portföljen

▪AP7 gör stresstester vid behov men ej del av månatlig rapportering

▪Alla fonder har en sektion för limitöverträdelser, angående åtminstone laglimiter

▪AP2 har inte en formaliserad punkt på agendan angående övrig compliance men tar upp ärenden vid behov

▪AP7 har också rapporterat kontakter med FI och andra myndigheter

▪AP4 har efter diskussion i riskutskott aktivt valt att inte presentera grafer för exempelvis historisk avkastning, grafer finns dock för derivatinstrument

▪Granulariteten i rapporterna skiljer sig mellan fonderna delvis pga behov; AP7 har bred exponering för världsindex, som leder till mindre behov av granularitet

▪AP7 har djupare analyser i sina skilda fördjupningsrapporter

▪AP1-4 har beskrivit marknadshändelser under perioden och deras påverkan på portföljen samt tolkat siffror i grafer och tabeller

▪AP2 har anknutit risk till marknadshändelser med att skilt observera exponering mot krisländer som exempelvis Ryssland

1 Med granularitet menas djupet på rapporten, hög granularitet har utöver data och grafer på hög nivå också djupare analys på exempelvis olika tillgångsklasser

KÄLLA: McKinsey-analys av AP-fondernas styrelserapporter; intervjuer med AP-fonderna

Samtliga fonder har de senaste åren fokuserat på uppgradering av systemstöd för riskhantering till väletablerade och ledande system. Systemstödet för risk består i huvudsak av tre komponenter, ett grundläggande system för marknadsinformation (pris- och volymsdata) och limithantering, ett grundläggande system för daglig riskhantering (inklusive förvaltningen) samt ett system för djupare riskanalys. Som grundläggande system för marknadsinformation används SimCorp Dimension och Wallstreet Suite (Tredje AP-fonden). Som grundläggande system för daglig riskhantering kommer alla fonderna under 2016 att ha implementerat MSCI: BarraOne som också internationellt är erkänt som marknadsledande och låter förvaltaren hantera risk i dagligt arbete och kan exempelvis göra faktor- och relativberäkningar. För djupare riskanalys har samtliga fonder förutom Fjärde AP-fonden valt att använda Riskmetrics: Riskmanager som har funktionalitet för limit- och mandatuppföljning samt en kraftfull analysmotor för scenarioanalyser och stresstester. Risk manager-systemet anses också vara internationellt ledande. Utöver tre grundläggande systemstöd används flera andra system och program för exempelvis uppföljning av affärssituationen och rapportering i realtid. De senaste åren har samtliga fonder satsat på att utveckla sin rapportering med ett ökat fokus på automatisering för att säkerställa att rapportering kommer förvaltningen tillgodo så tidigt som möjligt varje dag (just nu innan lunch för samtliga fonder) och minskar operativ risk vid manuella beräkningar (Bild 52).

82

295

Skr. 2015/16:130

Bilaga 9

Bild 52

Huvudsakliga systemstöd för riskhantering

Urval av system

Använder system

Implementering pågår

System Beskrivning

MSCI:

Riskmetrics

Riskmanager

MSCI:

Barraone

SimCorp: Dimension eller Wallstreet Suite

▪	Används för djupare analys så
	som stresstester och
▪	scenarioanalyser	Har uppdaterat
	Möjliggör följning av limiter och
		version feb. 2016
	mandat

▪Grundläggande riskhanterings- system för förvaltning (ex. mandathantering)

▪Kan hantera bl.a. faktor- och relativberäkningar

▪Historiskt sätt det mest allmänna programmet för aktier, kan nu också hantera räntor

▪Sammanställer marknadsinformation

▪Innehåller priser och positioner

▪Möjliggör följning av limiter och mandat

N/A

System finns redan på plats men skall nu uppgradera till BarraOne

Ej behov, används av externa förvaltare

”Vi gillar inte hemmabyggen, utan framöver använder vi

standardiserade lösningar”

”Då vi fokuserar på automatiserandet av system får vi fort exakt de rapporter som

krävs för förvaltningen”

KÄLLA: Riskhanteringsplaner; intervjuer med AP-fonderna; intervjuer med internationella riskexperter och personer inom branschen

Kompetensutveckling och samarbeten

Samtliga fonder har de senaste åren ökat sin kvant- och systemkompetens i personalen och utbildat risk- och compliancefunktionen – i linje med trenden i kapitalförvaltningsbranschen. Utöver kompetensutveckling av risk- och compliancefunktionen har även funktionen ett uppdrag att utbilda övriga organisationen i risk och regelefterlevnad, bland annat genom introduktionsprogram för nyanställda.

AP-fonderna har etablerat samarbetsforum för exempelvis risk och avkastning, juridik (exklusive Sjunde AP-fonden) och administration. Fonderna träffas i dessa forum ca 2 gånger per år inom respektive område och har även informella kontakter mer frekvent. I forumet för risk- och avkastning har fonderna diskuterat gemensamma nyckeltal och upphandlandet av nya system för riskhantering. I juridikgruppen diskuteras hur nya lagar och regler skall tolkas och implementeras i verksamheten, exempelvis EMIR104 och MiFiD 2105, men även allmänna skattefrågor och affärsjuridik diskuteras. Forumet för förvaltning, administration och IT tar upp frågor angående system- och affärsstöd samt gemensamma frågor inom administration. Samtliga fonder har regelbundet kontakter med

104 European Market Infrastructure Regulation (EMIR) är en EU reglering för att öka stabiliteten för OTC- derivat marknder i EU och började gälla augusti 2012 (Regulation (EU) 648/2012)

105 Markets in Financial Instruments Directive 2004/39/EC ("MiFID") är en EU-lag som harmoniserar regleringarna av investeringar för EU-länder samt Island, Norge och Lichtenstein. Syftet är att öka konkurrensen och konsumentskyddet. MiFID 2 är en vidareutveckling som skulle gälla från och med 2017 men har försenats till 2018.

83

296

Skr. 2015/16:130

Bilaga 9

internationella institutionella investerare som en del av sin kompetensutveckling där fonderna utbyter information om bästa praxis, organisation, förvaltning och systemstöd (Bild 53).

Bild 53

Kompetensutveckling samt nationella och internationella samarbeten

Samarbetsforum mellan fonderna

Område	Beskrivning		Träffar per år
	▪ Samtliga fonder har ökat sin kvant- och systemkompetens inom riskhantering
Intern kompetens-	▪	Utbildning viktigt fokusområde där systemkompetens har vart i fokus
utveckling	▪	Samtliga fonder har introduktionsprogram till risk för nyanställda
Risk- och	▪	Diskuterar aktuella ämnen och ärenden, t.ex. upphandling av risk-	2
performance-		hanteringssystem och gemensamma nyckeltal

gruppen

Juridikgrupp

(exkl. AP7)

Förvaltning, administration & IT

Internationella samarbeten

▪	Diskuterar nya och ändrade regleringar formellt och informellt	21
▪	– Huvudsak tre frågor: skattefrågor, interna/externa regler och affärsjuridik
	Har utformat gemensamma policys t.ex. för mutbrott
▪	Olika forum för respektive område	~2
▪	Diskuterar t.ex. implementering av systemstöd, affärsstöd, gemensamma
	frågor kring administration
▪ Samtliga fonder har kontakt med internationella aktörer genom
▪	konferenser, direktkontakt och nätverk
	Lyfter ofta frågor kring best practice inom exempelvis organisation och

förvaltning

1 Träffas formellt två ggr per år och informellt vid behov

KÄLLA: Riskhanteringsplaner; intervjuer med AP-fonderna

Utveckling och prioriteringar framåt

Fonderna fokuserade 2010-2013 på att etablera grundläggande byggstenar för risk och compliance, exempelvis genom att etablera riskutskott i styrelser och lyfta in risk i revisionsutskotten, göra årliga risköversyner, öka fokus på regelverksefterlevnad och fortsätta rekrytera resurser för risk- och compliance. Sedan 2014 har fonderna etablerade och professionella risk- och compliancefunktioner som är oberoende från förvaltningen och en del av ledningen. Nyckeltal, rutiner och processer är på plats enligt branschstandard, väletablerade IT-system används, samarbeten finns med andra fonder och fonderna är medvetna om och fokuserar på riskkultur.

Framöver ämnar AP-fonderna fortsätta professionaliseringen för risk- och compliance. Exempelvis nämner flera fonder utveckling av hanteringen av operativa risker, ökat fokus på analys och insikt i rapporteringen och att inkludera fler områden för compliance på ett mer strukturerat sätt, exempelvis genom tydligare och större complianceroll och tydliggjord intern rapportering (Bild 54).

84

297

Skr. 2015/16:130

Bilaga 9

Bild 54

Utveckling av risk- och regelefterlevnad samt prioriteringar framöver

2010-2013

AP-fonderna har gått från att etablera grundläggande

byggstenar för risk- och compliancearbete…

▪Risk- och revisionsutskott i styrelser

▪Årliga risköversyner och första internrevisionerna

▪Ökat fokus på regelverk

▪Rekrytering av riskresurser

2016+

2014-2016

…till etablerade organisationer för risk- & compliance i linje med internationell standard…

▪Risk- och compliance en självklar del av ledningen

▪Etablerade IT-system i linje med marknaden och utökade resurser inom kvant- och systemkompetens

▪Rutiner och processer på plats

– Riskhanteringskommittéer

– Löpande rapportering enligt branchens mått till ledning- och styrelsemöten

▪Samarbeten med andra fonder

▪Fokus på riskkultur

…för att framöver fokusera på

att bredda risker och regelverk och förbättra beslutsunderlag…

▪Fortsatt systematisering i arbetet med operativa risker

▪Ökat fokus på analys och

insikt framför rapportering genom digitalisering och automatisering

▪Riskkontroll och compliance ökat fokus inkl. genomlysning av fler processer och lagrum

▪Fortsatt utveckling av nyckeltal tvärs portföljen för att snabbt ge förståelse av helheten

KÄLLA: Intervjuer med AP-fonderna

KONTROLL OCH REGELEFTERLEVNAD

Styrande regelverk och efterlevnad av regelverk

Första till Fjärde AP-fonderna regleras i huvudsak av lag (2000:192) om allmänna pensionsfonder (APL) som lämnar stor självständighet och tolkningsutrymme. Sjunde AP-fonden regleras också av APL men hänvisas i vissa delar, exempelvis placeringsreglerna samt extern kontroll, också till lag (2004:46) om värdepappersfonder (LVF). Viss annan myndighetsreglering gäller också, exempelvis offentlighetsprincipen i tryckfrihetsförordningen (TF), offentlighets- och Sekretesslag (2009:400) (OSL) och lag (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU), medan däremot förvaltningslag (1986:226) endast delvis berör AP-fonderna och då främst på de administrativa områdena. Vidare måste samtliga fonder följa delar av nationella och internationella finansmarknadsregler exempelvis flaggningsregler i lag (1991:980) om handel med finansiella instrument i Sverige och motsvarande i EU. Vidare har vissa fonder några unika regleringar så som CFTC106 för derivathandel i USA (gäller ej Sjunde AP-fonden) och för Andra AP-fonden gäller också regelverket CSRC107 för handel med kinesiska A- aktier. Dessutom gäller vissa internationella avtal som svenska staten är undertecknat, exempelvis UN Global Compact (Bild 55).

106 U.S. Commodity Futures Trading Commission (CFTC) reglerar terminskontrakt och optioner

107 China Securities Regulatory Commission (CSRC) reglerar värdepappersindustrin i Kina

85

298

Skr. 2015/16:130

Bilaga 9

Bild 55

URVAL AV RELEVANTA REGLER

Huvudsakliga styrande regelverk för AP-fonderna

				Regelverk gäller	Delar av regelverk gäller
Nivå	Regelverk	AP1-4 AP7	Kommentar
Specifika regler	Lag (2000:192) om allmänna		▪	Idag den enda bindande författning med direkt tillämpning på
	pensions-fonder (APL)			AP-fonderna
för AP-fonderna
			▪ Lämnar stor självständighet och tolkningsutrymme åt fonderna
	Förvaltningslagen (1996:226)		▪	Berör endast delvis AP-fonderna och då främst på rent
Övergripande
				administrativa områden eftersom APL gäller i första hand
regler och
	Offentlighetsprincipen i TF och SekrL		▪ Utöver offentlighetsprincipen och lagen om offentlig upp-
principer för
myndigheter	LOU (2007:1091)			handling gäller även delar av andra regleringar så som
				EU-rätten och Förvaltningslagen
	Lag (2004:46) om värdepappersfonder		▪ Delvis tillämplig för AP7 där APL specifikt pekar på
				placeringsreglerna

▪AP7:s styrelse har beslutat att lagen skall följas fullt för relevanta delar exempelvis intern organisation

	Finansmarknadsregler bl.a. Lag
Regelverk för	(1991:980) om handel med fin. instr.,
institutionella	lag (2000:1087) om anmälnings-
investerare	skyldighet för vissa innehav av fin.
	instr., samt relevanta FFFS

▪Som aktör på finansmarknaden måste AP-fonderna följa vissa handelsregler, gällande t.ex. flaggning av ändringar av innehav, insiderställning, clearingregler, pantsättningar mm

	Internationella finansmarknadsregler	▪ Gäller även vissa internationella finansmarknadsregler så som
		flaggnings- och blankningsregler i EU, delar av EMIR (t.ex.
		derivathandeln), CFTC för derivathandel i USA (ej AP7) och för
		AP2 gäller också CSRC (reglering för att handla kinesiska A-aktier)
	UN Global Compact m.fl. interntla.	▪ Som myndighet är AP-fonderna bundna till alla överenskommelser
Koder,
rekommendationer	avtal	som svenska staten är part i
och policys

KÄLLA: Aktuell lagstiftning och regelverk

Givet att APL lämnar stor självständighet och tolkningsutrymme (exempelvis har Första

till Fjärde AP-fonderna ingen tillsynsmyndighet och fondernas risktolerans styrs av att ”den totala risknivån skall vara låg”) är en utvärdering av regelefterlevnad svår att

genomföra och baseras på fondernas egna rapporterade incidenter. APL har dock ett antal specifika regler, exempelvis placeringsreglerna, som är enklare att följa upp. Sett till vad fonderna har rapporterat gällande regelefterlevnad har under 2015 Första och Andra AP- fonderna överskridit placeringsregeln max 5% onoterade tillgångar enligt APL108 vilket har fortsatt in i januari och februari 2016. För Första AP-fonden skedde överträdelsen i augusti 2015 drivet av marknadsförändringar och har sedan dess legat kvar över gränsen med några tiondels procentenheter. En hanteringsplan, som spärrar nyinvesteringar i onoterade tillgångar, har fastställts av styrelsen samt följs upp vid varje styrelsemöte och situationen rapporteras dagligen till VD. För Andra AP-fonden skedde överträdelsen i augusti 2015 drivet av dollarkursförändringar då riskkapitalfonder har stor valutaexponering mot dollar. Under hösten justerades kategoriseringen av riskkapitalfonder i linje med lagtexten109 och innehavet gick ned under 5%. Dock

108 Lag (2000:192) om allmänna pensionsfonder (APL) innehåller placeringsregler som bland annat definierar att fonderna max får ha 5% av tillgångarna i onoterade innehav

109 Enligt lagen skall en fond som huvudsakligen investerar i onoterade bolag kategoriseras som onoterade. Andra AP-fonden hade kategoriserat samtliga sina riskkapitalfonder som onoterade trots att vissa av fonderna hade mer än 50 % av innehavet i noterade bolag varför det skedde en justering av onoterade tillgångar

86

299

Skr. 2015/16:130

Bilaga 9

överträdde Andra AP-fonden återigen gränsen i januari 2016 drivet av marknadsförändringar. Även Andra AP-fonden har informerat styrelse och ledningen har åtgärdsplaner på plats som de följer och ämnar över tid återgå till under 5% onoterade tillgångar med hänsyn till marknadsförutsättningar för att minimera eventuell förlust.

Fjärde AP-fonden har gjort två överträdelser tidigare år, 2013 respektive 2014. 2013 överträddes APL:s regler passivt för förvärv och innehav av aktier (kap 4, 5§110) genom att ett bolag delade ut aktier i ett dotterbolag som inte var noterade på någon reglerad marknad. Innehavet avyttrades direkt. I samband med notering av ett fastighetsbolag på Stockholmsbörsen 2014 överträddes APL:s regler aktivt för röstandel (kap 4§111) med 0,74 procentenheter (gräns 10%) då beslutad nyemission i bolaget av tekniska skäl ännu inte registrerats. Överträdelsen reglerades nästföljande affärsdag och rapporterades till ledning och styrelse.

Tredje AP-fonden och Sjunde AP-fonden har inte haft några överträdelser sedan 2013. Tredje AP-fondens styrelse har dessutom beslutat att limiterna för onoterade tillgångar skall vara 4,5% samt räntor 31,5% för att garantera säkerhetsmarginal till laglimiten (Bild 56).

Bild 56

Överträdelser av lagstadgade regler enligt APL

Antal överträdelser

		1	1	▪	Augusti 2015 överskreds 5% limiten på onoterade innehav drivet av marknadsförändringar
				▪	och har sedan dess fortsatt ligga över
					Enligt styrelsefastställd hanteringsplan görs inga nyinvesteringar i onoterade tillgångar
				▪	Situationen följs upp vid varje styrelsemöte och rapporteras dagligen till VD
				▪	Augusti 2015 överskreds 5% limiten på onoterade innehav drivet av dollar-förändring då
				▪	PE-fonderna har stor valutaexponering
		1	1		Under hösten justerades kategoriseringen av riskkapitalfonder i linje med lagtexten1 och
				▪	innehavet gick ned under 5%
					Januari 2016 överskreds 5% laglimiten igen med den nya kategoriseringen drivet av
					marknadsförändringar
				▪ Inga överträdelser under perioden
				▪	Har genom styrelsebeslut en säkerhetsmarginal vid 4,5% för onoterade tillgångar som inte
					får överskridas och 31,5% för räntor som inte får underskridas
				▪	2013 överträds APL:s regler passivt för förvärv och innehav av aktier (kap 4, 5§2) genom ett
1	1				bolag delade ut aktier i ett dotterbolag som inte var noterade på någon reglerad marknad.
				▪	Innehavet avyttrades direkt
					Vid notering av ett fastighetsbolag på Stockholmsbörsen 2014 överträds APL:s regler aktivt
					för röstandel (kap 4, 9§3) med 0,74 p.e. (gräns 10%) då beslutad nyemission i bolaget av
					tekniska skäl ännu inte registrerats. Överträdelsen reglerades nästföljande affärsdag.
				▪ Inga överträdelser under perioden
2013	14	15	2016

1 Enligt lagen skall en f ond som huv udsakligen investerar i onoterade bolag kategoriseras som onoterade. AP2 hade kategoriserat samtliga sina riskkapitalfonder som onoterade trots att v issa av fonderna hade mer än 50% av sina innehav i noterade bolag v arför en omkategorisering gjordes

2 Anger att f örv ärv av aktier endast får göras i f öretag som är, eller inom ett år från emissionen avses bli, noterade på en reglerad marknad

3 Anger att 1-4 AP-f onderna inte f år ha ett röstetal över 10% (genom aktier eller andra andelar)

KÄLLA: Dokumentation från fonderna; Intervjuer med AP-fonderna

110 Anger att förvärv av aktier endast får göras i företag som är, eller inom ett år från emissionen avses bli, noterade på en reglerad marknad

111 Anger att Första till Fjärde AP-fonderna inte ha ett röstetal över 10% (genom aktier eller andra andelar)

87

300

Skr. 2015/16:130

Bilaga 9

Skillnader i regelverk jämfört med privata institutionella investerare

Privata institutionella investerare i Sverige består bland annat av pensionsfonder och andra värdepappersfonder, försäkringsbolag (framförallt livförsäkringsbolag), alternativa förvaltare (exempelvis hedgefonder) och andra värdepappersbolag (exempelvis diskretionära förvaltare). Investerare lyder under olika regelverk beroende på verksamhetens syfte och form. Pensions- och värdepappersfonder regleras huvudsakligen av lag (2004:46) om värdepappersfonder (LVF) och av Finansinspektionens föreskrifter (FFFS), försäkringsbolag av försäkringsrörelselag (2010:2043) och av FFFS, alternativa förvaltare av lag (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder och andra värdepappersbolag av lag (2007:528) om värdepappersmarknaden. Mest relevanta jämförelse för AP-fonderna är pensions- och värdepappersfonder samt försäkringsbolag och jämfört med dessa har Första till Fjärde AP-fonden en lägre grad av detaljering i sitt regelverk. Den lägre graden av detaljering kan bland annat motiveras av tre anledningar: AP-fonderna inte förvaltar privatpersoners kapital (saknar konsumentkontakt112), är en myndighet (behöver ej hantera ägare113) och är inte kritiska för det finansiella systemet (jämför bankers hantering av betalningar och utlåning till företag och hushåll) (Bild 57).

Bild 57

Huvudsakliga regelverk per typ av investerare

Mest relevanta för jämförelse med AP-fonderna då dessa investerar brett för privata och juridiska personers räkning

▪Privata institutionella investerare består bland annat av pensionsfonder och andra värdepappersfonder, försäkringsbolag, (fr.a. livförsäkringsbolag), alternativa förvaltare (t.ex. hedgefonder) och andra värdepappersbolag (t.ex. diskretionära förvaltare)

▪Investerare lyder under olika regelverk beroende på verksamhetens form och syfte

Typ av	Huvudsakligt
investerare	lagrum	Beskrivning
Pensions- och	Lag (2004:46) om	▪	Reglerar fondbolags verksamhet och fondförvaltning av privata och institutionella medel
värdepappers-	värdepappers-	▪	för andras räkning
fonder	fonder		Omfattande regelverk innehållande bl.a. placeringsregler och –begränsningar samt
		▪	ramverk för styrning och riskhantering
			Detaljerade föreskrifter i FFFS
Försäkrings-	Försäkrings-	▪	Reglerar liv- och sakförsäkringsföretags verksamhet, inklusive deras kapitalförvaltning
bolag	rörelselag	▪	Detaljerade placeringsregler med gränser per tillgångsslag
	(2010:2043)	▪	Omfattande regler för kapitaltäckning och solvens samt styrning och riskhantering och
		▪	därtill kopplade rapporteringskrav
			Detaljerade föreskrifter i FFFS

Alternativa	Lag (2013:561)
förvaltare	om förvaltare av
	alt. inv.-fonder

▪Reglerar fonder som inte täcks av det bredare vp-regelverket men som investerar för andras räkning, t.ex. riskkapitalfonder, fastighetsfonder, hedgefonder och andra specialfonder

▪Allmänna krav på organisering, processer, riskhantering och rapportering, inga begränsningar för placeringsverksamhet och finansiella instrument etc.

	Andra värde-	Lag (2007:528)	▪	Reglerar övriga aktörer på värdepappersmarknaden, t.ex. diskretionära förvaltare,
	pappersbolag	om vp-	▪	mäklare- och förmedlare och handelsplatser
		marknaden		Allmänna regler om styrning och riskhantering samt rapportering och tillsyn under
				Finansinspektionen
KÄLLA: Aktuell lagstiftning och regelverk

112 Omfattande regelverk för att skydda hantering av enskilda individers kapital.

113 Omfattande regelverk för att hantera ägare som köper och säljer andelar i fonder, då det inte går att köpa andelar i Första till Fjärde AP-fonden varför en stor del av denna hantering ej behöver regleras

88

301

Skr. 2015/16:130

Bilaga 9

Privata institutionella investerare i Sverige har mer styrande och detaljerade regelverk bland annat inom kontroll, rapportering och uppföljning (exempelvis privata aktörer redovisning och rapportering enligt FFFS (2013:9) och tillsyn under Finansinspektionen), men även inom placeringsregler (exempelvis detaljering av riskbegränsningar privata aktörer skall ha ”lämplig fördelning av placeringar” med hänsyn till vald riskprofil och för försäkringsbolag finns tydligt definierade gränser för placeringar i olika instrument). Sjunde AP-fonden regleras delvis av LVF varför fonden i vissa delar hamnar närmare privata aktörers regelverk (exempelvis gäller FFFS (2013:9) och dessutom står fonden under Finansinspektionens tillsyn) och Första till Fjärde AP-fondernas regelverk (Bild 58 samt 59).

Bild 58

Jämförande översikt över regelverken för AP-fonder och privata institutionella investerare1 – exempel (1/2)

URVAL AV RELEVANTA REGLER

För AP7 gäller APL samt delar av lag (2004:46) om vpf. samt FFFS föreskrifter 2013:9

		Privata fonder och livförsäkringsbolag
		▪	Lag (2004:46) om värdepappersfonder
Huvudsakligt lagrum		▪	Försäkringsrörelselag (2010:2043)
		▪	FFFS (2013:9) om vp.-fonder m.fl. FFFS
		▪ VP-lagen föreskriver att årsberättelse samt halvårsredogörelse
		▪	ska publiceras för varje förvaltad fond
			Detaljerade regler om redovisningens innehåll, format och
	Krav på	▪	beräkningsmetoder i FFFS 2013:9
uppföljning			Ytterligare detaljerade finansiella rapporter ska lämnas varje
	redovisning och
		▪	Särskilda, detaljerade krav på försäkringsbolags redovisning i
	rapportering		kvartal till FI
		▪ Fondbolaget ska dessutom upprätta en egen årsredovisning
			enligt ÅRL
och			bl.a. FFFS 2015:12
		▪ Verksamhetsplan för fondbolag (VP) samt org-översikt måste
rapportering	kontroll
		▪	Omfattande och detaljerade krav på styrning och riskhantering i
	Krav på	▪	godkännas av FI för tillstånd
	verksamhetsplan		Detaljerad beskrivning av VPs innehåll i FFFS 2013:9, inkl. bl.a.
	och intern		organisation, processer mm
Kontroll,			försäkringsbolag, inklusive krav på finansiell modellering mm.
		▪	löpande tillsyn
			Fond- och försäkringsbolag står under Finansinspektionens
	Extern kontroll	▪ Fondbolagets och dess fonders räkenskaper ska revideras av
		▪	auktoriserad revisor
			Möjlighet för FI att förordna bl.a. extern revisor och aktuarie för

försäkringsbolag

1 Pensions- & värdepappers fonder och försäkringsbolag KÄLLA: Relevant lagstiftning

AP-fond 1-4

▪Lag (2000:192) om allmänna pensionsfonder

▪Årsredovisning ska upprättas som ger en ”rättvisande bild” av verksamhet och finansiell ställning

▪Inga detaljerade krav på innehåll

– För AP7:s förvaltade fonder gäller FFFS 2013:9 (ej frivilligt) med tydliga krav på innehåll

▪Översiktliga krav på att verksamhetsplan finns som innehåller ”riktlinjer för placeringsverksamheten” samt ”beskrivning av huvudsakliga risker och hur dessa ska hanteras”

▪Endast AP7 står under FI:s tillsyn

▪Av regeringen utsedd revisor ska revidera fondernas räkenskaper

▪Regeringen ska årligen låta genomföra en granskning av AP-fondernas förvaltning

89

302

Skr. 2015/16:130

Bilaga 9

Bild 59

Jämförande översikt över regelverken för AP-fonder och privata institutionella investerare1 – exempel (2/2)

URVAL AV RELEVANTA REGLER

För AP7 gäller APL samt delar av lag (2004:46) om vpf. samt FFFS föreskrifter 2013:9

		Privata fonder och livförsäkringsbolag
		▪	Lag (2004:46) om värdepappersfonder
Huvudsakligt lagrum		▪	Försäkringsrörelselag (2010:2043)
		▪	FFFS (2013:9) om vp.-fonder m.fl. FFFS
		▪ “Lämplig fördelning av placeringar” med hänsyn till vald riskprofil
	Risk-	▪	i fonder
			Tydligt definierade gränser för försäkringsbolags placeringar i
	begränsningar	▪	olika instrument
			Självständigt system för riskhantering ska finnas i fonder,
		▪	validerad modell mm. i f-bolag
	Högsta ägande i		Fonden får inte äga aktier i ett bolag som ger ett “väsentligt
	enskilda bolag	▪	inflytande över bolagets ledning”
Placeringsregler			Inga strikta begränsningar för försäkringsbolag
	samma emittent	▪	25% för säkerställda obligationer
	Andel av	▪	Högst 5% som huvudregel (aktier) i VP-fonder
	fondens värde		– Högst 10%, om inte mer än 40% av värdet koncentreras i
	som får placeras	▪	större äganden
			Högst 35% om det är statspapper
	i tillgångar från	▪	5% i aktier som huvudregel för försäkringsbolag
		▪ Ingen begränsning för fonder om tillgången motsvarar krav för
	Begränsning av	▪	insyn och investerarskydd
	onoterade		Högst 10% av fondens värde i annat fall
	innehav	▪	10% onoterade aktier för tjänstepensförvaltare
		▪	Särskilda gränser för skuldtäckta tillgångar
	Extern uppdrags-	▪	Tillåtet med krav på tillsyn av den externa förvaltaren
	förvaltning
	av fondmedel

1 Pensions- & värdepappers fonder och försäkringsbolag KÄLLA: Relevant lagstiftning

AP-fond 1-4

▪Lag (2000:192) om allmänna pensionsfonder

▪“Den totala risknivån ska vara låg”

▪Minst 30% räntor med låg risk

▪Högst 40% tillgångar med valutarisk

▪Riskhanteringsplan skall finnas

▪Fonden får äga högst 10% av aktierna i ett enskilt bolag (undantag fastighetsbolag)

▪10% som huvudregel

▪Ingen begränsning för svenska statspapper och utländska papper med motsvarande risk

▪Högst 5% av fondens värde

▪Endast indirekt ägande tillåtet, t.ex. via riskkapitalfonder

▪Minst 10% av fondens värde måste förvaltas externt

Frivillig regelefterlevnad utöver styrande regelverk

Som aktör på finansiella marknader påverkas AP-fonderna av nuvarande och kommande regelverk även om regelverken inte alltid är direkt tillämpliga. Ledning och styrelse i samtliga AP-fonder bedöms vara måna om att hålla sig à jour och agera likt andra aktörer i marknaden. Sjunde AP-fonden har bland annat av den anledningen fattat ett styrelsebeslut om att följa LVF fullt ut för relevanta delar även om detta inte krävs av lagen, exempelvis kring intern organisation. Samtliga fonder har i många fall inspirerats av icke styrande regelverk, exempelvis för att utforma funktioner (compliance officer enligt LVF) och interna regelverk (operativa risker enligt FFFS (2014:4) och styrning och kontroll enligt FFFS (2005:1)). Vidare har fonderna visst samarbete kring regelverk i form av att gemensamt utreda implikationer av kommande regelverk exempelvis EMIR och MiFiD 2, och fonderna har upprättat en gemensam policy för gåvor, representation och andra förmåner (Bild 60).

90

303

Skr. 2015/16:130

Bilaga 9

Bild 60

Exempel på frivillig regelefterlevnad av relevanta regelverk för privata aktörer

Regelverk	Regelverk beaktas och
följs	används som inspiration

Nivå

Regelverk

AP1 AP2 AP3 AP4 AP7 Kommentar och/eller exempel

Regelverk för institutionella investerare

Koder, rekom- mendationer och policies

Interna regelverk i AP-fonderna

(urval)

Lag (2004:46) om värdepappersfonder	▪	AP2 påverkat rollen för compliance officer
	▪	AP7 följer placeringsreglerna samt tillämpliga delar föreskrifter
		och ESMAS preciseringar av UCITS regler
Lag (2013:561) om förvaltare av alternativa	▪	AP1 inspiration för due dilligence-processen
investeringsfonder
EMIR
MiFID 2	▪	Gemensamt utrednings och analysarbete hur detta påverkar
FFFS (2013:9) om vp.-fonder	▪	AP4 inspiration riskhanteringsplan och operativa risker
FFFS (2014:1) om styrning och riskhantering i	▪	AP7 följer huvudsakligen kap 4 och 5
kreditinst.
FFFS (2014:4) om operativa risker
FFFS (2007:16) om värdepappersrörelse	▪	AP3 policy för organisation, investeringsprinciper, riskhantering
FFFS (2011:1) om ersättningssystem	▪	AP3 tar intryck av och har påverkat personalhandboken
FFFS (2011:2) om allmänna råd ersättningspolicy
FFFS (2010:7) om föreskrifter om	▪	AP1 gör stresstester som del av regelverk
hantering av likviditetsrisker
FFFS (2005:1) om styrning och kontroll	▪	AP3 tar intryck av, påverkat rutin för intern kontroll
Svensk kod för fondbolag mm	▪	AP3 inspiration för “best practice” samt relevant för motparter
Svensk kod för bolagsstyrning	▪	Som stor ägare i många bolag beaktar alla fonder denna
UN Global Compact m.fl. interntla. avtal	▪	Samtliga fonder använder för kravställande på förvaltare
Ersättningspolicy	▪	Samtliga fonder har en rad interna regelverk och policys
Etikpolicy
		uppsatta ofta med inspiration eller direkt av ovanstående
Regler för anställdas affärer	▪	regelverk
Policy för gåvor, rep. & andra förmåner		Policy för gåvor, representation och andra förmåner gemensamt
		utvecklad AP1-4

Riktlinjer t.ex. tjänsteresor, outsourcing

KÄLLA: Aktuell lagstiftning och regelverk; intervjuer

91

304

Finansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 maj 2016

Närvarande: statsrådet Wallström, ordförande, och statsråden Romson, Baylan, Persson, Bucht, Hultqvist, Hellmark Knutsson, Lövin, Regnér, Andersson, Ygeman, Bolund, Damberg, Bah Kuhnke, Strandhäll, Shekarabi, Fridolin, Wikström, Hadzialic

Föredragande: statsrådet Bolund

Regeringen beslutar skrivelse Redovisning av AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2015

Skr. 2015/16:130

305