Sedan den nya grundlagen trädde i kraft har skyddet för medborgarnas rättigheter väsentligt stärkts i Sverige genom att det så kallade uppenbarhetsrekvisitet tagits bort. Det har inneburit att varje domstol runt om i landet nu har en skyldighet att bortse från lagstiftning som strider mot grundlagen när den avgör mål. Tidigare kunde riksdagen faktiskt stifta lagar som gick emot våra grundlagar så länge det inte var uppenbart att avsikten var att bryta mot grundlagen. Om riksdagen idag skapar en lag som står emot grundlagens fri- och rättigheter ska domstolarna slå bakut.
Ett problem kvarstår dock fortfarande trots ändringen. Den grundlagsstridiga lagen kommer nämligen inte att upplösas genom domstolens beslut, utan kommer att prövas i varje enskilt fall som den berör. De lagar som strider mot grundläggande fri- och rättigheter, men som svårligen kan prövas i enskilda fall, kommer att både gälla och tillämpas. Detta gäller framförallt integritetskränkande lagstiftning, där de som lagen uppställer skyldigheter för (ofta operatörer) skiljer sig från dem som drabbas av kränkningen (ofta kunder till operatörerna).
För att säkerställa att de grundläggande fri- och rättigheter som varje medborgare i Sverige är tillförsäkrad gentemot det allmänna genom grundlagen inte kränks behöver därför en konstitutionsdomstol införas, med rätten att pröva lagstiftning mot grundlagen och också ogiltigförklara sådan lagstiftning som strider mot den senare.
|
Rickard Nordin (C) |
|