När det offentliga samlar in information av olika slag hamnar det ofta i databaser som används till olika områden. Många gånger hade dessa databaser kunnat vara en guldgruva för nya affärsidéer, forskning och innovationer.
Det finns tydliga exempel där exempelvis Östersjöforskningen lider av att inte få tillgång till geografisk information som redan finns insamlad hos svenska myndigheter. Information som varken är personkänslig eller säkerhetsklassad.
Med fler öppna databaser kunde också nya affärsidéer poppa upp. Nya appar, tjänster och andra idéer kan skapas, vilket ger jobb och företag som i sin tur bidrar till intäkter till det offentliga. Det material det offentliga har samlat in som inte är av känslig karaktär kan ju dessutom sägas tillhöra oss alla, eftersom det är vi som med våra skattemedel bekostat insamlandet av materialet. Därför är det logiskt och rimligt att vi också ska få tillgång till det. Det är också rimligt att tro att de affärsidéer som skapas i högre grad är tjänstebaserade snarare än produktionsbaserade, vilket gynnar en hållbar konsumtion.
Det finns med andra ord både logiska, ekonomiska och miljömässiga skäl till varför det offentliga bör se över vilka databaser som kan öppnas upp för den som önskar tillgång på ett betydligt bättre sätt än idag.
|
Rickard Nordin (C) |
|