För att öka jämställdheten i samhället krävs att föräldrar ska behandlas lika om de har barn tillsammans. I dagsläget kan en mamma neka till underskrift av en faderskapspresumtion i de fall där en graviditet utanför äktenskap föreligger. Det är självklart rimligt om modern inte anser att den påstådda fadern är just far till barnet. I de fall får modern ensam vårdnad och underhållsskyldighet.
Problemet blir att även om faderskapets fastställts på annat sätt, exempelvis genom DNA-prov, får fadern ingen rätt till vårdnad, endast krav på underhållsskyldighet. Enda sättet att få rätt till vårdnad är en domstolsprocess. Det är många gånger både psykologiskt påfrestande och kostsamt. Lagen förfördelar alltså fäder, eftersom den part som inte samarbetar är den som vinner på processen, i detta fall modern.
Den pågående utredningen ”En utvärdering av 2006 års vårdnadsreform” tar upp många aspekter av vårdnaden, men kommer inte behandla fäders rätt till vårdnad i de fall där faderskapet är fastställt.
Det är därför rimligt att se över lagstiftningen så att ett fastställt faderskap automatiskt ska ge rätt till vårdnad om barnet.
|
Rickard Nordin (C) |
|