Kärnkraft är basen i svensk elproduktion och står för cirka hälften av den el vi använder under ett år. Just nu är elpriset förvisso lågt men Sveriges industri är elintensiv och därför känslig för förändringar. En snabbavveckling av kärnkraftsreaktorer kommer därför med största sannolikhet leda till ökade elpriser. Riksdagens utredningstjänst har baserat på SCB:s siffror från 2012 räknat ut att varje gång elpriset går upp med 1 öre/KWh höjs den svenska industrins kostnader med 525 miljoner kronor. Industrin som är motorn för Sveriges tillväxt kommer definitivt att få konkurrensproblem den dagen elpriset vänder upp igen. Men kärnkraften är också viktig för klimatet.
Varje år som går förändras atmosfärens sammansättning och förekomsten av koldioxid, och så kallade koldioxidekvivalenter, ökar stadigt. Att bromsa den utvecklingen är ett gemensamt åtagande för världen och absolut centralt för att kunna minska risken av omvälvande naturkatastrofer. Alla länder måste bidra och för Sverige är det därför viktigt att satsa på en ren energiproduktion baserad på kärnkraft, vattenkraft och biobaserade energikällor. En energimix fri från koldioxid kan också bli en framtida exportnäring inte minst för att reducera fossil energiproduktion i grannländer såsom Danmark, Polen och Tyskland.
Med tanke på den ökande växthuseffekten är det därför djupt allvarligt att regeringen tvingar kärnkraftverk till förtida stängning genom att höja skatter och hota med att kraftverken ska fasas ut. Detta är en politik som skadar klimatarbetet.
I en tid då elpriser och klimat påverkas stort av världens energiproduktion kan Sverige satsa mer på forskning och utveckling kring den fjärde generationens kärnkraft. Det finns många intressanta frågor att fördjupa sig i såsom att använt kärnbränsle skulle kunna återanvändas och ge mångfalt mer energi utan att nya uranfyndigheter behöver tas i anspråk. Det finns också kunskap om att avfallet skulle kunna behandlas så att tiden det är strålningsfarligt minskar till en bråkdel – denna behandling innebär att de radioaktiva isotoperna i dagens kärnbränsleavfall sönderfaller till mer kortlivade isotoper av andra grundämnen liksom att driva mindre kärnkraftverk kostnadseffektivt. Fler möjligheter står till buds men för att kunskapen skall bli praktiskt användbar måste man också våga prova olika lösningar i praktiken. Därför finns i Sverige också förslag på att tillåta bygget av en forskningsreaktor för att därigenom få drifterfarenhet innan man bygger en för kommersiell drift. Detta vore av största vikt för att stärka svensk teknikutveckling och spetskompetens på området.
Med hänvisning till ovanstående anser undertecknad att Sverige måste uppvärdera kärnkraftens stora betydelse för såväl klimat som elproduktion och att en forskningsreaktor bör uppföras för att stärka svensk teknikutveckling och kompetens. Detta bör riksdagen ge regeringen tillkänna.
|
Betty Malmberg (M) |
|