Befolkningen i Sverige blir allt äldre. Med hög ålder kommer ofta nedsatt hörsel. Vi kan därmed anta att andelen personer som lever med en hörselnedsättning kommer att öka. Redan idag upplever mer än var sjätte svensk mellan 16 och 84 år att de har nedsatt hörsel.
Tinnitus är vanligt förekommande hos unga som utsatt öronen för i synnerhet hög musik i hörlurar och på konserter. Nu för tiden är vi bättre på att skydda öronen på arbetet än på fritiden.
Det finns såväl internationell som svensk forskning som visar att det finns ett starkt samband mellan nedsatt hörsel och demens eftersom minnet påverkas då man inte hör ordentligt. Minnesstörningar, framför allt störningar i långtidsminnet, är en del i en demensutveckling.
Att se till att så många som möjligt söker och får professionell hjälp för sin hörselnedsättning så snart som möjligt är en hälsoekonomiskt viktig insats, men för att få hjälp behöver det finnas utbildad personal som kan ge hjälpen – framför allt audionomer.
En audionoms uppgift är att hitta tekniska och pedagogiska lösningar för ett bättre hörande hos hörselskadade personer. I arbetet ingår bland annat att göra hörselutredningar, prova ut hjälpmedel samt att undersöka hur man kan förebygga hörselskador på till exempel arbetsplatser och i offentliga miljöer. Inte minst på förskolor har påträffats höga decibeltal, som påverkar både personal och barn i längden.
Det råder stor brist på audionomer i Sverige eftersom det utbildas för få. Därför är många tjänster vakanta och väntetiderna för patienterna är långa. ”Arbetsmarknaden kännetecknas idag av liten konkurrens för både nyexaminerade och erfarna audionomer … Samtidigt utbildas färre audionomer på grund av att distansutbildningen i Örebro har lagts ned. ” (Ur SACO Framtidsutsikter 2014)
För att säkra att människor i Sverige med nedsatt hörsel får nödvändig hjälp föreslås med stöd av ovanstående att regeringen ska verka för fler platser på audionomprogrammet.
|
Penilla Gunther (KD) |
|