Det är en glädjande utveckling som sker inom cancervården, där nya moderna läkemedel spelar en central roll. Utvecklingen innebär bland annat att vård som tidigare utfördes på sjukhuset i allt högre utsträckning kan ersättas eller kombineras med behandling i hemmet.
Att modern cancervård kan ges på ett flexibelt sätt utanför sjukhuset är positivt för patienterna. Men när modern tablettbehandling spelar en allt viktigare roll inom svensk cancervård innebär det också utmaningar för hälso- och sjukvårdens organisation och personal.
Ersättningssystemen behöver anpassas så att kliniker som möjliggör för patienter att få cancervård hemma inte missgynnas utan tvärtom gynnas för sin flexibilitet för patienternas bästa. Organisation och arbetssätt inom den specialiserade vården behöver förändras. Vid behov ska inläggning på sjukhus kunna ske snabbt, intagning och tydliga individuella vårdplaner behövs för personer som redan är inne i vårdsystemet.
Landsting och regioner behöver dock nationellt stöd i detta arbete. Vid specialiserad egenvård krävs till exempel kontinuerlig utbildning av både vårdpersonal och patienter. Socialstyrelsens egenvårdsföreskrifter bör ändras med denna innebörd och riktlinjer bör tas fram över vad utbildningarna ska innehålla. Staten kan också behöva ta ett ansvar för stärka infrastrukturen för att cancerpatienter som vårdas utanför sjukhus själva på bästa sätt ska kunna kommunicera med hälso- och sjukvården.
Uppföljningen av cancervård i hemmet ska vara minst lika god som annan cancervård. Därför måste öppna jämförelser, kvalitetsregister och annan uppföljning inkludera vårdresultat för cancerpatienter som vårdas utanför sjukhusen, och hur bra sjukvården är på att främja självständiga och aktiva patienter. Uppföljningen bör inkludera patientupplevda mått om hur patienterna upplever sin vardag.
För att skapa en fullgod bild av dagens läge och för att genom goda exempel ge vägledning för de landsting och kliniker som vill främja cancervård i hemmet bör initiativ tas för att en kunskapsöversikt tas fram. Målgruppen för en sådan kunskapsöversikt är hälso- och sjukvårdspolitiker, tjänstemän, personal i vården samt vård- och läkarstuderande. Lämplig myndighet bör därtill ges i uppdrag att satsa resurser på pilotprojekt om cancervård i hemmet, för att vinna ytterligare kunskap i ämnet.
Utvecklingen och den innovation som sker, ställer sammantaget omfattande nya krav på framtidens hälso- och sjukvård. Det är centralt att alla relevanta aktörer rustar sig för att möta detta på bästa sätt.
|
Penilla Gunther (KD) |
|