År 2009 skedde en sammanslagning av Posten AB och Post Danmark A/S. Sedan 2011 heter den nya koncernen Post Nord. Post Nord ägs till 40 procent av den danska staten och till 60 procent av den svenska staten. Koncernen hade 2014 en omsättning på ca 40 miljarder kronor och ca 38 000 anställda.[1]
Post Nords dotterbolag Post Danmark A/S och Posten AB har uppdragen att tillhandahålla den samhällsomfattande posttjänsten i Danmark respektive Sverige. De nationella lagstiftningarna grundas på EU-direktivet som reglerar postbefordran inom EU. Den samhällsomfattande posttjänsten i Sverige regleras i postlagen, postförordningen och i de tillståndsvillkor som utfärdas årligen av Post- och telestyrelsen (PTS).
Enligt postlagen ska det finnas en posttjänst i hela landet som möjliggör att alla kan ta emot brev och andra adresserade försändelser som väger högst 20 kg (den samhällsomfattande posttjänsten). Posttjänsten ska vara av god kvalitet och det ska finnas möjlighet för alla att få sådana försändelser befordrade till rimliga priser.[2] Kravet på leveranskvalitet är att 85 procent av 1:a-klassbreven ska levereras påföljande arbetsdag och 97 procent inom tre dagar.[3]
Samtidigt har Post Nord tuffa finansiella mål. För 2014 hade man ett mål om en avkastning på operativt mål på 10,5 procent.[4] Detta är en ekvation som inte går ihop. Det blir personalen som får ta smällen. Följden har blivit underbemanning, otrygga anställningar och att bemanningsföretag överutnyttjas. Till detta ska också läggas att postverksamheten är under stark förändring, där digitaliseringen leder till minskade intäkter i takt med att brevvolymerna faller. Under slutet av 2014 startades ett Postupprop som en reaktion på de orimliga arbetsförhållandena. Uppropet organiseras av Seko Posten och i vintras lämnade man över ett upprop för bättre arbetsvillkor med 13 558 namnunderskrifter till riksdagen. Vänsterpartiet delar många av Uppropets krav.
Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag som skapar en bättre balans mellan ekonomiska mål och samhällsuppdraget för Post Nord. God postservice ska vara det överordnade målet samtidigt som verksamheten bedrivs på ett ekonomiskt sunt sätt. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Staten bör som ägare garantera bra arbetsförhållanden för anställda hos Post Nord. Detta ska innefatta att andelen otrygga anställningar och användandet av bemanningsföretag ska minska. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag till ny postlag som inte missgynnar det företag som utför samhällsuppdraget. En sådan lag måste också säkra en god postservice för hela landet. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
|
Birger Lahti (V) |
|
|
Stig Henriksson (V) |
Jens Holm (V) |
|
Amineh Kakabaveh (V) |
Hans Linde (V) |
|
Håkan Svenneling (V) |
Emma Wallrup (V) |
[1] Post Nord, Års- och hållbarhetsredovisning 2014.
[2] http://www.postnord.com/arsredovisning2013/sv/Forvaltningsberattelse/Samhallsuppdragen.html
[3] RUT, Dnr 2015:1025.
[4] PostNord, Års- och hållbarhetsredovisning 2014.