Fler jobb och växande företag i hela landet är aktiva insatser mot arbetslösheten. Det är arbete och kunskap som bygger Sverige starkt och framgångsrikt.
En aktiv och framtidsinriktad it-politik på alla områden bidrar till målet om lägst arbetslöshet i EU 2020 genom att skapa förutsättningar för fler och växande företag samt jobbchanser i hela landet. Det gäller inte minst för unga, som ofta ligger i utvecklingens framkant. Nu krävs fokus och samarbete för att svenska företag ska kunna växa och anställa.
Många av de länder som nu flyttar fram sina positioner inom it-området gör det på basis av breda politiska initiativ, övergripande strategier med tydliga målsättningar och framtidsinriktade investeringar.
It ska vara ett område för strategisk samverkan i hela landet inom ramen för Innovationsrådet, ett väl utvecklat samarbete mellan politik, näringsliv, akademi och de fackliga organisationerna.
Snabbt bredband till alla i hela landet är övergripande mål. Därför behöver tillgången till it-infrastruktur, framför allt bredband och mobiltelefoni, förbättras.
Ett sätt att förverkliga målen om snabbt bredband till alla är att samordna de nät som finns i statens ägo. Staten äger i dag fyra organisationer som var och en äger egna telenät: Trafikverket, Svenska kraftnät, Vattenfall och Teracom. Telenäten. Sammantaget äger de 23 000 km optiskt fibernät som inte utnyttjas till fullo för att bidra till bredbansmålen. Om staten samordnar organisationers televerksamhet skulle det skapa en stor samhällsnytta.
Vi menar att mobil telefoni och mobilt bredband ska finnas där man bor, jobbar, färdas och spenderar den större delen av sin fritid.
Telenäten är redan byggda och i drift. Kostnaden för att samordna dem är låg och det går betydligt snabbare än nyetablering. Kompletterande utbyggnad dit de befintliga näten inte når är mindre kostsamt för samhället än om man behöver bygga helt nytt.
Telenäten är idag utbyggda i stora delar av landet, särskilt i glesbygd där de kommersiella näten inte finns.
Ett sammanhållet statligt telenät skulle kunna skapa en verklig konkurrens till Telia och Skanova över hela landet. Det skulle vitalisera telemarknaden på ett mycket välbehövligt sätt. Även mindre orter skulle kunna få tillgång till två konkurrerande telenät.
Uppskattningsvis mellan 1 000 och 2 000 mindre orter längs med järnvägsnätet, vägnätet och kraftledningarna skulle kunna anslutas, om det finns en strategi för hur dessa orter skall anslutas mot de lokala byalagsnäten eller motsvarande.
Med dubbel rikstäckande infrastruktur skulle man även öka den samtagna robustheten för telekommunikation i landet. Det skulle finnas många reservvägar tillgängliga vid större teleavbrott. Svenska kraftnäts och Trafikverkets gemensamma nät skulle ge sex separata teleledningar mellan Mälardalen och Norrland och sju separata teleledningar från Mälardalen till södra Sverige. Oavsett orsaken till teleavbrotten skulle trafiken snabbt kunna kopplas om till alternativa vägar. I beredskapssyfte skulle beredskapskanaler kunna kopplas upp för teleoperatörer som råkat ut för avbrott i det egna nätet.
Staten skulle kunna spara pengar genom att nyttja sitt eget telenät för myndigheternas behov. De pengar staten idag lägger på egen tele- och datakommunikation skulle i stället kunna användas för en större utbyggnad. Detta är en kostnadsbesparing som Stockholms stad gjorde redan på 1990-talet genom etableringen av Stokab.
Staten skulle få ett kraftfullt verktyg för att förverkliga bredbandsmålen om snabbt bredband till alla. Det skulle kunna jämföras med Svenska kraftnäts roll på energimarknaden eller Trafikverkets på järnvägssidan.
|
Monica Green (S) |
|