Förbud mot grooming infördes för att komma åt vuxna som söker kontakt med barn via nätet i sexuellt syfte. Det vanliga scenariot är att förövaren försöker skapa en relation med barnet på nätet i syfte att stämma träff i verkliga livet och utnyttja barnet sexuellt. Ofta ljuger förövaren om sin identitet, exempelvis ålder och kön, för att lättare skapa förtroende.
Antalet grooming-anmälningar till polisen har mångdubblats under senare år. Detsamma gäller anmälningar om barn som utnyttjats för sexuell posering. Samtidigt beräknas mörkertalet vara stort. Redan 2007 uppgav hälften av flickorna i årskurs nio att de fått någon form av sexuella förslag via nätet. Många barn upplever skuld, skam och rädsla och vågar inte berätta eller förstår inte att de utsatts för ett brott.
Fallen som anmäls läggs på hög eftersom polisen saknar resurser. Dessa fall är mycket resurskrävande att utreda; ett fall kan snabbt växa till många inblandade barn och flera förövare.
Grooming-lagens utformning har kritiserats av bland annat Brottsförebyggande rådet (Brå). Trots växande antal anmälningar finns det få fällande domar. Enligt Björn Sellström (vid Rikskriminalpolisens grupp mot sexövergrepp mot barn och barnpornografibrott) är beviskraven höga – och bitvis orimliga. Som lagen är utformad måste det bevisas att den vuxne stämt träff med barnet och att syftet med att träffas just är att begå ett sexuellt övergrepp. Men att man bestämt tid och plats räcker inte som bevis. Det krävs vidare att den vuxne köpt tågbiljett eller liknande och lämnat färdbeskrivning. Enligt Björn Sellström borde det räcka med en konversation med uttalat syfte att träffas för en sexuell handling.
Det är ödesdigert att göra polisanmälan för tidigt. I många fall görs anmälan på ett tidigt stadium för att skydda barnet, men då är risken överhängande att det inte blir något åtal.
Ett annat problem är kravet på att den vuxne rör vid barnet för att det ska räknas som ett sexuellt övergrepp. Som exempel kan nämnas ett fall där förövaren förmådde en 12-årig flicka att smeka sig själv framför webbkamera. Vid ett senare tillfälle försökte han tvinga henne att göra det igen genom att säga att han tidigare tagit bilder av henne som han skulle sprida om hon inte lydde. Tingsrätten fällde mannen för grovt sexuellt övergrepp mot barn. Hovrätten lindrade domen till sexuellt ofredande.
Regeringen bör överväga en framtida förändring av lagstiftningen utifrån de utredningar som pågår och de uppmärksammade problemen.
|
Hillevi Larsson (S) |
|
|
Carina Ohlsson (S) |
Hanna Westerén (S) |
|
Monica Green (S) |
Veronica Lindholm (S) |