För att skapa goda vanor för hela livet gäller det att börja i tid. Då spelar skolans idrottsundervisning en avgörande roll för att tidigt skapa goda vanor kring fysisk aktivitet och hälsotänkande. De problem som många människor får senare i livet med övervikt, hjärt- och kärlsjukdomar och högt kolesterolvärde har sin grund i vanor som etablerats tidigt i livet. För att bäst motverka det är skolidrotten ett viktigt verktyg att utveckla för att förbättra hälsan för hela befolkningen och inte bara för skolungdomarna.
Genom skolidrotten når man också alla ungdomar oavsett bakgrund. Det ger en unik möjlighet att påverka barns och ungas hälsovanor i en positiv riktning. Det är viktigt att undervisningen i ämnet idrott och hälsa är inkluderande och ger eleverna en positiv känsla för att motionera och tänka på sin hälsa. Denna aspekt har tidigare ofta varit frånvarande i undervisningen och många har upplevt idrottslektionerna som för enahanda eller direkt plågsamma.
Skolinspektionen, som övervakar att skolor följer läro- och kursplanernas intentioner, har de senaste åren intensifierat sin uppföljande verksamhet. I augusti 2010 presenterade Skolinspektionen en rapport över svenska skolors idrottslektioner i klasserna 7 till 9. Rapporten visade att de skolor som besöktes inte levde upp till kursplanens krav på allsidiga hälsoinriktade idrottslektioner.
Bollspel och bollekar var den helt dominerande aktiviteten på de besökta lektionerna, frånvaron var mycket hög på många ställen och få lärare arbetade efter ett helhetstänkande kring fysisk och psykisk hälsa. Problemet med detta är att de elever som bäst behöver stimulans att öka sin fysiska aktivitet riskerar att missgynnas av slagsidan mot bollsport på lektionerna.
Efter att den undersökningen gjordes fick Sverige i juli 2011 en ny skollag med uppdaterade kursplaner för varje individuellt ämne. I kursplanen för ämnet idrott och hälsa beskrivs på ett bra sätt innehållet och målsättningarna för undervisningen. Det är en mångsidig kursplan som beskriver ett ämne som inte bara ska lägga fokus på traditionell idrott, utan stor vikt läggs även på saker som friluftsliv, livsstil och hälsa.
Mängden skolidrott är också givetvis något som är intressant. Vid en europeisk jämförelse ligger Sverige inte bland de länder som har mest undervisning i idrott och hälsa. Vilken effekt ett ökat antal idrottstimmar skulle ge på elevernas hälsa är något som är omdebatterat, men något som är värt att ha i åtanke.
Det viktigaste är ändå innehållet i lektionerna och att alla elever ska tycka att det är roligt och vilja delta i skolidrotten. Vi ser i dag en hälsoproblematik där människor från socialt svagare grupper är mer sjuka än andra och där den fysiska aktiviteten är lägre. Ett mycket viktigt instrument för att bekämpa den utvecklingen är möjligheten att genom ämnet idrott och hälsa i skolan grundlägga goda vanor och en medvetenhet om vad dåliga hälsoval i livet kan ge för resultat.
|
Johan Forssell (M) |
|