Detta yrkande har civilutskottet och riksdagen i princip redan ställt sig bakom. Motionsyrkandet avslogs på våren 2012 med motivering att regeringen då kompletterat ett utredningsuppdrag för att lösa frågan. I utskottets argumentation framgår tydligt att regeringen förväntas återkomma med förslag som tillfredsställer motionen.
Enligt informationen på riksdagens hemsida har motionen hänvisats till utskott men därefter inte behandlats vidare. Jag vill därför särskilt här betona att den förändring av lagen som föreslås i denna motion inte på något sätt påverkar befintlig småskalig vattenkraft. Jag vet att det finns ett stort motstånd från den småskaliga vattenkraftens intressenter att stoppa de förslag som finns som gäller ökad miljöhänsyn särskilt vad avser omlöp för fisk. Förslaget att stryka tredje stycket som denna motion handlar om har ingen koppling till den frågan. Regeringen borde därför kunna skriva en separat proposition i enbart denna fråga. Det finns en enig riksdag som väntar på den. Strykningen av tredje stycket innebär inte någon ändring ute i de berörda vattendragen utan innebär enbart att Kammarkollegiet slipper lägga massor med tid och pengar på att delta i meningslösa processer på grund av en obsolet lagstiftning. Att sedan en del är oroade för vad Kammarkollegiet skulle kunna göra med all den tid som då frigörs är en fråga som inte borde stoppa politiken.
Skyddet för de i miljöbalken fjärde 4 kap. 6 § uppräknade älvar och älvsträckor är mycket stark. Riksdagen har ett flertal gånger exempelvis uttryckt att produktionsmålet för vattenkraften är uppnått. Ett flertal mål där exploatörer med hänvisning till skyddets undantag i tredje stycket försökt få till stånd mindre utbyggnader har avvisats. Enligt Kammarkollegiet kan undantagsformuleringen idag betraktas som obsolet.
På grund av undantagsformuleringen i tredje stycket drabbas rättsväsendet av ett stort antal processer som bara kan sluta med avslag. Det kostar samhället stora resurser och låser kompetenser som skulle behövas för viktigare uppgifter.
Utredaren lämnade sitt förslag i början av 2013. Utredningen har remissbehandlats och de flesta berörda har yttrat sig. Alla inklusive utredaren är överens om att den nuvarande ordningen utgör ett problem utom de två yttranden som kommer från advokater som företräder kraftindustrin.
Hur problemet skall lösas har man dock något olika uppfattningar om. Flera tunga remissinstanser anser dock att det ursprungliga förslaget att ta bort tredje stycket är det enklaste och tydligaste sätet att hantera problemet.
Samtliga remissvar fanns tillgängliga i slutet av maj 2013 och riksdagen väntar sedan dess på regeringens lagrådsremiss. Alliansregeringens nu avgångne miljöminister uttryckte i en interpellationsdebatt viss tillförsikt inför framtagandet av en proposition men tyvärr kom aldrig någon sådan. Att riksdagsmajoriteten efter valet 2014 är något förändrad och att vi fått en ny regering borde inte innebära något problem för denna fråga eftersom det var ett enigt utskott och en enig riksdag som sa ja till att en lösning skulle tas fram av regeringen och läggas på riksdagens bord. Utredandets tid är nu förbi och en ny handlingskraftig miljöminister borde snarast lägga förslag på att stryka tredje stycket i miljöbalken 4 kap. 6 §.
Att vi bytt regering borde inte på något sätt påverka bedömningen av vikten av att avlasta Kammarkollegiet allt onödigt arbete på grund av en obsolet lagstiftning. Riksdagen bör därför ge regeringen till känna att man förväntar sig en snabb hantering och ett förslag i linje med det beslut riksdagen tidigare tagit i frågan.
|
Jan Lindholm (MP) |
|