Sverige är ett av få EU-länder som helt saknar arvsskatt. Det är märkligt. Det handlar ju om en skatt som är svår att skatteplanera bort och som därför bibehållits i någon form av det stora flertalet OECD-länder. Argumentet att arvsskatt komplicerar generationsskiften i familjeföretag är inte heller särskilt relevant. Det går givetvis att införa undantagsbestämmelser avseende näringstillgångar. I USA, med sitt goda företagsklimat, är arvsskatten på stora arv hög, men där finns också en intressant lagstiftning som gör det skattemässigt gynnsamt att testamentera familjeföretag till de anställda. Detta anses ha bidragit till den höga andelen löntagarägande i amerikanskt näringsliv.
I Sverige togs arvsskatt ut fram till den 1 januari 2005 (arvsskatt mellan makar avskaffades redan i januari 2004) på tillgångar som arvingar, testamentstagare eller förmånstagare fick från avliden person. Skatten, som beräknades på mottagarens arvslotter, var progressiv i två avseenden. Större arvslotter beskattades med en högre skattesats än mindre, och mindre närstående arvs- och testamentstagare beskattades hårdare än närstående. Även gåvoskatt togs ut på egendom som gavs bort.
Det är, från fördelningspolitiska utgångspunkter, inte rimligt att arv av stora förmögenheter, som per definition skapats av någon eller några andra, ska lämnas obeskattade, medan förvärvsinkomster och avkastning på eget sparkapital beskattas. Därtill är skatt efter bärkraft en viktig princip. Det är rimligt att den som har det bättre ställt ekonomiskt bidrar mer till det gemensamma än den som har det sämre. Forskare, bland andra den franske ekonomen Thomas Piketty, har också pekat på att förmögenhet får en relativt sett allt större betydelse för den allt mer ojämlika fördelningen av resurser. Rikedom tenderar att gå i arv och att successivt förstärkas.
Vi lever alltjämt med sviterna av den senaste globala finanskrisen och en eurokris vars yttersta konsekvenser är svåra att förutse. Det behövs stora satsningar inom välfärden, såväl vård och omsorg som utbildning. Det är också nödvändigt att investera massivt i infrastruktur för att förverkliga ett fossilfritt Sverige. Att den svenska staten – till skillnad från nästan alla andra jämförbara länder – i detta läge frivilligt avstår från de inkomster som en arvsskatt skulle kunna ge, ter sig omotiverat. Ett återinförande av arvsskatt bör eventuellt kompletteras med ett återinförande av gåvoskatt, om detta krävs för att motverka stora förmögenhetsöverföringar inom en familj i skatteplaneringssyfte.
Vi anmodar därför regeringen att skyndsamt för riksdagen presentera ett lagförslag om återinförande av arvsskatt, eventuellt kompletterad med återinförd gåvoskatt.
|
Annika Lillemets (MP) |
Valter Mutt (MP) |