Alla barn och ungdomar i den svenska skolan ska lära sig för livet. Ofta diskuteras hur undervisningen ska utformas och hur många undervisningstimmar varje ämne ska inrymma.
Mer sällan ägnas tid åt att fundera kring hur vi kan säkerställa att varje elev får bästa tänkbara möjligheter att ta till sig av den undervisning som ges. Det spelar ingen roll hur bra skolan är ifall eleverna är trötta och utan möjligheter att ta till sig av vad som lärs ut.
Att tillhandahålla elever en god skolmat är ett väldigt viktigt uppdrag, men på samma gång är det svårt, eftersom det innehåller många olika komponenter. Det handlar om att kunna servera välsmakande mat som också har ett bra näringsinnehåll. Många vill att den helst ska vara närproducerad och ekologisk, men samtidigt får den inte kosta för mycket. Dessutom ska lunchen serveras i en lugn och bra miljö.
För en kommun med begränsad budget är det inte det lättaste att få ihop alla dessa aspekter av skolmaten. Om vi ser oss om runt om i Sverige skiljer det sig väldigt mycket mellan hur mycket varje kommun lägger på skolmaten. Enligt Skolmatens Vänner kan det skilja mellan 3 700 och 9 000 kronor i olika svenska kommuner.
Resultatet av att skolmaten inte prioriteras blir att elever i vissa fall inte äter sig mätta och heller inte kan prestera bra i skolan. En undersökning uppskattar att så många som 12 procent av alla skolelever hoppar över lunchen helt och hållet.
Det bedrivs i dag en hel del arbete för att stödja kommunerna i arbetet med att kunna erbjuda en bra skolmat. Till exempel har Livsmedelsverket ställt samman råd och riktlinjer som kommunerna kan använda sig av för att leverera bra och allsidig kost. Problemet är att många kommuner inte har en utarbetad hälsostrategi när det gäller skolmaten och inte följer de rekommendationer som finns.
Något som är viktigt är att ta fram goda exempel på bra skolmat ute i landet som andra skolor kan lära sig av. Ett exempel är Bättre Skolmat som drivs med stöd från Jordbruksverket av Skolmatens Vänner, en avdelning inom LRF. Syftet är att inspirera till utveckling och förbättring av svensk skolmat. Ett annat exempel är Skolmatsakademin – ett kunskapsnätverk med 33 kommuner och stadsdelar i Västra Götaland som samarbetar för att sprida kunskap om hur skolor kan arbeta med ett positivt helhetstänkande kring skollunchen.
Den tidigare alliansregeringen drev ”Matlandet Sverige” där man bland annat arbetade för att förbättra den mat som serveras inom den offentliga sektorn. Där fanns målsättningar som rör allt från kvalitet och matglädje till miljön i matsalen och bättre upphandlingsförfaranden. Tyvärr verkar detta arbete nu prioriteras ned.
Arbetet för en bättre skolmat måste istället fortsätta. Inte minst viktigt är detta mot bakgrund av att övervikt och en stillasittande livsstil är verkliga problem hos den svenska befolkningen, speciellt hos många unga. Därför bör regeringen överväga ytterligare åtgärder som syftar till att förbättra skolmaten.
|
Johan Forssell (M) |
|