Svensk livsmedelsproduktion minskar sedan 30 år, tyvärr. En orsak är högre kostnader än andra länder. Mjölkproduktionen är i kris och spannmålspriserna är låga.
En av de stora kostnadsposterna för jordbruket var för 100 år sedan arbetshästarna, som åt mycket havre och gräs. Idag är det traktorer som är dragarna, och inköpen av drivmedel/diesel är en av jordbrukets stora kostnadsposter.
Diesel beskattas nu i Sverige med drygt 4 kr per liter med olika skatter, vilket är överlägset högst skatt av EU:s länder.
Regeringen avser nu att till jordbruket återföra 1,70 kr per liter, det allra mesta för att kompensera lantbruket för ytterligare skattehöjningar. vilket fortfarande gör det svenska lantbruket extremt högt beskattat i jämförelse med lantbruket i övriga EU-länder. LRF kräver en återbetalning på 3 kr per liter vilket torde vara helt nödvändigt för en rimlig konkurrenskraft.
Enligt Konkurrenskraftsutredningen betalar svenska lantbrukare 847 miljoner kr i dieselskatter, skatt på kapital och löner ej inräknade. Det kan jämföras med danska lantbrukets 161 miljoner kr eller de finska kollegornas 233 miljoner i dieselskatter.
Det motiv som fördes fram när dieselskatterna chockhöjdes med 600 miljoner kr vid EU-inträdet var att jordbruket skulle betala en del av Sveriges EU-avgift. Ohållbarheten i detta motiv erkände statsminister Göran Persson, vars regering införde straffskatten när riksdagen 2004 beslutade att återbetala höjningen i sin helhet.
Alliansens energiuppgörelse innebar tyvärr att återbetalningen åter skulle tas bort i omgångar till 2015.
Motivet nu för extremt höga dieselskatter för det svenska lantbruket är att det ska pressa fram en övergång till förnybara bränslen som t ex biogas. Här finns fortfarande tekniska problem och otillräckliga ersättningar stoppar nu upp biogassatsningar.
Situationen är uppenbart så att under överskådlig tid (5–10 år) har den absoluta huvuddelen av Sveriges bönder ingen möjlighet att byta från diesel till förnybara drivmedel i sina traktorer, samtidigt som konkurrenskraften och lönsamheten är så låg att många mjölkproducenter och andra upphör med sin produktion.
Därmed är dieselskattens miljöstyrning kontraproduktiv. Om livsmedelsproduktionen minskar och ersätts av import från länder med lägre miljökrav blir miljöeffekten negativ.
När beslutet togs om att ta bort återbetalningen av dieselskatt till jordbruket till år 2015 sas det också att jordbrukets konkurrenssituation då skulle ses över. Även regeringens kommande förslag om en livsmedelsstrategi kommer att behandla konkurrenskraftsutredningens olika förslag till kostnadslättnader.
Riksdagen bör mot denna bakgrund ge regeringen tillkänna att snarast möjligt återkomma till riksdagen med förslag om en mer konkurrenskraftig beskattning på dieselolja till lantbruket.
|
Staffan Danielsson (C) |
Per-Ingvar Johnsson (C) |