Det fria skolvalet har gjort att fler och fler ungdomar väljer ett gymnasium på annan ort än den där man är uppväxt. I större orter är det också mycket vanligt att man går i skola i någon av sina grannkommuner. Valfriheten är bra och för med sig många positiva effekter. Oavsett skolhuvudman, visar dock enkätundersökningar att många unga mår psykiskt dåligt.
Barn och ungdomars psykiska ohälsa har ökat under 1990- och 2000-talet, och de fortsätter att öka och otaliga är alla larmrapporter om att våra ungdomar mår dåligt.
Som en tragisk följd av detta visar statistiken att suicid och suicidförsök bland ungdomar ökar. Studier visar att unga människor med svagt socialt nätverk löper större risk att utveckla depression. Detta kan ske vid exempelvis flytt till ny studieort där individen saknar befintligt socialt nätverk.
I SOU 2002:121 belyser man problematiken kring kommunikation mellan skolan, elevhemmet och föräldrahemmet: I syfte att underlätta kommunikationen mellan skolan och myndiga elevers hem förekommer det att eleverna bereds möjlighet att skriva på en förbindelse som ger skolan rätt att i olika sammanhang ta kontakt med hemmet.
När det gäller myndiga elever är förhållandena annorlunda. Sedan en person fyllt 18 år är denne myndig och bestämmer själv om sina personliga förhållanden. Något undantag på skolans område finns inte i nuvarande bestämmelser i läroplanen och gymnasieförordningen.
Alliansregeringen beslutade 2011 att ge Ungdomsstyrelsen i uppdrag att genomföra en kartläggning för att öka kunskapen om hur ungdomar med självupplevd psykisk ohälsa upplever sina svårigheter och vilka sätt ungdomarna själva använder för att hantera dessa. Den nuvarande regeringen har också aviserat satsningar på att förebygga och förbättra barns och ungdomars psykiska ohälsa. Men dessvärre finns det inte några tydliga riktlinjer och verktyg för hur man ska jobba med en god kontakt mellan elever, skolor och vårdnadshavare. Inte heller nämns något om hur man gör när den unge bor på annan ort än föräldrarna.
Det är viktigt att respektera och värna myndighetsåldern. Samtidigt är det viktigt att sörja för en god kommunikation mellan skola, elev och elevens hem i syfte att uppmärksamma och stödja ungdomar som mår dåligt. Föräldrar uppbär försörjningsplikt fram till den dagen då barnet fyller 21 år om vederbörande går i skolan. Däremot garanterar inte försörjningsplikten någon rätt för föräldrarna att ta del av barnets utveckling och studieresultat. Med anledning av ovanstående bör det övervägas om en översyn ska göras kring skolans möjlighet att skriva en frivillig förbindelse mellan elev, skola och vårdnadshavare, som ger skolan rätt att i olika sammanhang ta kontakt med hemmet under hela studietiden. Denna förbindelse bör skrivas när eleven börjar i gymnasiets årskurs ett.
|
Lotta Finstorp (M) |
|