Allt fler väljer att studera utomlands, vilket är mycket positivt ur många aspekter. Utöver de kunskaper man får genom utbildningen får man en mängd andra erfarenheter och kunskaper, där språk och kultur är några mervärden.
Men dessvärre finns det också en del problem för dem som studerar i andra länder. Ett sådant exempel kan man läsa om nedan. Det är hämtat från ett brev som kom från en bekymrad pappa.
”Min son har en mastersexamen i psykologi från ett universitet i Ungern och har av Socialstyrelsen nekats möjlighet att göra ptp-praktik (enda möjligheten att arbeta som psykolog i Sverige är starta med denna praktik) här i Sverige. Målsättningen med ansökan var att få utbildningen värderad (bedömning från Socialstyrelsen) för att få arbeta som psykolog i Sverige (dvs. få göra ptp-praktik). Till saken kan nämnas att Norge omgående ger denna möjlighet. Beslutet måste tolkas som att utbildningen saknar värde i Sverige eftersom Socialstyrelsen inte vill befatta sig med den. Dock om min son arbetar som psykolog i Ungern 2 år (vilket inte är möjligt p.g.a av språket) så är han enligt regelverket en kandidat för att få legitimation i Sverige (med samma utbildning i botten). Sammantaget tycker undertecknad att detta är mycket märkligt och varken resurseffektivt (Sverige har inte haft någon kostnad för utbildningen) eller rättvist (utbildningar skall alltid värderas efter innehåll/kvalité).”
Vid en interpellationsdebatt under våren lyfte jag denna fråga till ansvarigt statsråd, som inte hade något konkret svar att ger. Vi lever i en globaliserad värld där vi reser och bor runt om i världen och det finns alltför många i vårt land som har kompetenser som vi som land så väl behöver. Då måste det vara enklare att få sin legitimation inom sin profession översatt.
Mot denna bakgrund bör det utredas hur vi bättre tar tillvara på kunskaper som en del har förskaffat sig från studier i andra länder men också bland de nyanlända som kommit till Sverige med ovärderliga kunskaper.
Lotta Finstorp (M) |
|