Efter ett riksdagsbeslut 1987 tillämpas inom delar av renskötselområdet i Sverige s.k. dubbelregistrering av älgjakt.
Jaktmarker där markägaren vill jaga älg skall registreras som älgjaktsområden hos länsstyrelsen. Detta görs inom renskötselområdet liksom i övriga landet av markägaren eller jakträttshavaren. Dubbelregistreringen innebär dock att alla marker inom en samebys renskötselområde även kan registreras som älgjaktsområde av samebyn, med andra ord registreras en andra gång. I praktiken innebär detta att älgjakt bedrivs av två olika jaktlag med varsin tilldelning av älg från länsstyrelsen. Systemet föreskriver att samråd skall hållas, men i praktiken är detta som regel inte fallet. I stället konstaterar älgjaktlagen på plats ute i skogen att ett annat jaktlag bedriver jakt på samma marker och samtidigt som de själva.
För att undvika onödiga konflikter så har länsstyrelserna skapat tillämpningsföreskrifter. Häromåret underkände dock HR i Övre Norrland ett villkor om samråd.
Systemet skapar stora och onödiga konflikter mellan renägande samer och annan ortsbefolkning i vissa områden. Det får även som konsekvens att en planerad förvaltning av naturresursen älg försvåras inom renskötselområdet.
Medlemmarna i en sameby måste tillförsäkras den jakträtt de har i enlighet med renskötselrätten. Detta kan exempelvis ske genom älgjakt på områden som undantagits för samebyns egen räkning och/eller genom att personen ingår i ett befintligt jaktlag inom samebyns område. Älgförvaltningssystemet bör gälla även i de delar av landet där medlemmar i en sameby har rätt att jaga.
En medveten älgförvaltning måste bygga på kunskap om både älgstam och avskjutning. För att denna resurs skall kunna skötas uthålligt bör endast ett jaktlag jaga på varje område. Därför bör dubbelregistreringen avskaffas och registreringen av älgjaktsområdet förbehållas markägaren eller den till vilken markägaren upplåtit sin jakträtt.
|
Krister Hammarbergh (M) |
|