En av de största utmaningarna för Sverige är den långsiktiga kompetensförsörjningen och i förlängningen tillväxten och samhällsutvecklingen. Vi vet att dagens arbetsmarknad i allt högre grad kräver att de anställda har utbildning på eftergymnasial nivå och därför är insatser för att höja utbildningsnivån generellt viktiga. Regeringens satsningar på skola, kunskapslyft och högre utbildning är därför mycket välkomna.
En av nyckelfaktorerna för att höja utbildningsnivån i hela landet är tillgången till högre utbildning i det egna närområdet. I ungefär 100 av landets kommuner finns kommunala lärcentrum/studiecentrum där det går att studera på högskola, universitet och yrkeshögskola utan att flytta från hemorten. Ungefär 30 000 studenter använder i dag detta stöd.
Undersökningar visar att de som väljer att läsa via ett lärcentrum ofta är en annan grupp än de som läser på en högskole- eller universitetsort. Studenter, som läser på distans, gör det ofta för att det är deras enda möjlighet att studera. Kan de inte fullfölja utbildningen på grund av att de inte har möjlighet att åka till högskoleorten är det ett personligt och ett samhällsekonomiskt problem. De har också högre ålder och har oftare barn. Utan distansstudier försvinner möjligheten att studera och utan stöd minskar möjligheterna att klara studierna i kombination med exempelvis arbete och familj.
Distansutbildning är en del i det livslånga lärandet och bidrar förutom till utbildning och bildning till att den enskilde blir mer anställningsbar. Det handlar tyvärr inte om att välja distans eller campusundervisning utan om möjligheten att studera eller att bli arbetslös.
Lärcentrum svarar på så sätt upp mot en nationell önskan om en ökad men också breddad rekrytering till högre utbildning. Lärcentrum i samverkan med högskolor lyckas nå nya grupper av högskolestuderande, ofta äldre och med bakgrund i hem utan längre studietradition.
Därför bör möjligheterna att förlägga fler platser på landets lärcentrum ses över.
|
Lennart Axelsson (S) |
|