Sedan gymnasieskolan reformerades 2011 har yrkesutbildningarna tappat många elever och i många kommuner har programmen lagts ner. Samtidigt efterfrågar arbetsgivare utbildad personal inom många av de yrkesgrupper som gymnasieskolans yrkesprogram utbildar för, vilket leder till ett problem med matchning på arbetsmarknaden.
I 16-årsåldern är det få ungdomar som vet exakt vad de vill arbeta med i framtiden. Därför är det olyckligt att valet av gymnasieprogram i dag är avgörande för vilken väg dessa ungdomar ska välja i livet. Borttagandet av högskolebehörigheten på yrkesprogrammen har upplevts som en återvändsgränd för många unga. Tidigare kunde du välja ett yrkesprogram men ändå få en bred bas för vidare studier. Detta gjorde valmöjligheten större även efter gymnasieutbildningen. Nu blir vägen onödigt krokig för dem som vill studera vidare någon gång efter en yrkesförberedande gymnasieutbildning.
När valet till gymnasiet blir ett så tydligt vägskäl mellan jobb eller studier är det många osäkra ungdomar som väljer studieförberedande program för att ha större valmöjlighet senare i livet. Detta trots att fler kanske gärna velat gå eller skulle ha passat mycket bra på ett yrkesförberedande program.
Arbetsmarknaden är i ständig förändring och vi ser att människor kommer att behöva byta arbete fler gånger under sitt yrkesliv. Då behöver omställningstiden vara kort och möjlighet till utbildning för att kunna ta söka sig ett nytt arbete vara många. Därför bör det inte finnas några återvändsgränder i utbildningssystemet. För att åtgärda detta bör möjligheten att ge studerande på yrkesprogrammen rätt till högskolebehörighet ses över.
|
Johanna Haraldsson (S) |
Monica Haider (S) |