Det finns idag många satsningar och stödåtgärder för elever med problem i skolan. Vad det dock talas tystare om är de som man i Sverige klassar som särbegåvade, det vill säga de elever som har ovanligt lätt för sig i skolan och som behöver gå snabbare fram i sitt lärande än vad som kan anses normalt. Att vara särbegåvad kan i många fall vara en gåva, men det innebär även utmaningar. Elever som inte får sin särbegåvning uppmärksammad av skolan kan utveckla koncentrationssvårigheter eller andra tecken som tyder på att något inte är i sin ordning. Dessa elever kan också bli stökiga eller oroliga då den vanliga undervisningen inte erbjuder några utmaningar eller upplevs som spännande. Trots att förekomsten av särbegåvade barn sedan länge är känd, vittnar många om skolans brister i att möta dessas behov. Enligt den nya skollagen (2010:800) som trädde i kraft i juli 2011 står att "alla elever har rätt att utvecklas så långt som möjligt utifrån sina egna förutsättningar. Det gäller även elever som lätt uppnår kunskapsmålen.”
Enligt en studie gjord av SKL i samarbete med sju olika kommuner framkommer det att internationell forskning om särbegåvning har bedrivits under en längre tid men inte i någon större utsträckning i Sverige. SKL har som svar på detta tagit fram en handlingsplan för att bättre uppmärksamma elever inom skolan. Det är dags att omsätta denna handlingsplan i praktiken. Dessutom bör vi skyndsamt erbjuda särbegåvade barn möjligheter att gå snabbare fram i undervisningen genom att läraren erbjuder egen undervisning för dessa elever samt att i möjligaste mån sätta ihop studiegrupper där elever tillåts gå snabbare fram i sina studier.
|
Stefan Jakobsson (SD) |
Robert Stenkvist (SD) |