Särlevande föräldrar kan numera tillsammans bestämma hos vilken förälder gemensamma barn ska vara folkbokförda. Problemet uppstår när båda föräldrarna tjänar lika lite. För en förälder med två barn kan det skilja nära 1 400 kronor i månaden i bostadsbidrag beroende på var barnen är folkbokförda, oavsett hur mycket barnen vistas i hemmet de är folkbokförda i.
Häromåret höjdes bostadsbidraget med 200 kronor för ett barn, 250 för två barn och 300 kronor för tre barn. Men höjningen gällde bara hushåll där barnen är skrivna på adressen, den andra föräldern vid växelvis boende har inte fått del av höjningen.
År 2011 kom regeringens utredning om villkor för särlevande föräldrar. Utredningen föreslog särskilt bostadsbidrag vid växelvis boende och framhöll att det blir stora skillnader i bostadsbidrag beroende på hos vem barnen är skrivna trots att de i många fall bor lika mycket hos båda föräldrarna. Utredningens förslag var att barn skulle kunna vara folkbokförda hos båda föräldrarna. Förslaget avvisades med motiveringen att dubbel folkbokföring inte tillämpas i andra fall och därmed strider mot grundläggande regelverk.
Vart fjärde barn har idag särlevande föräldrar och många av dessa barn har växelvis boende. Ensamstående föräldrar är en ekonomiskt utsatt grupp och det är angeläget att förbättra villkoren. Det är därför rimligt att bostadsbidrag beräknas utifrån förälderns inkomst, boendekostnader och hur mycket barnet bor där – inte utifrån var barnet är skrivet.
Utgångspunkten är ett jämställt föräldraskap där barn har kontakt med båda föräldrarna, även efter en separation. Då bör det ekonomiska regelverket inte vara diskriminerande mot den ena föräldern.
Regeringen bör i framtiden överväga en översyn av regelverket kring bostadsbidrag vid växelvis boende.
|
Hillevi Larsson (S) |
Monica Green (S) |