Det finns idag 34 000 personer i Sveriges som definieras som hemlösa av Socialstyrelsen, av dessa är ca 4 500 så kallat akut hemlösa och vet inte var de ska sova i natt. Många av de människor som lever i hemlöshet, eller utan långsiktig boendelösning, Sverige har också en psykisk sjukdom och ett missbruk.
Det är svårt, för att inte säga omöjligt, att ta itu med sitt missbruk eller ta till sig hjälp för en psykisk sjukdom om man samtidigt måste leta tak över huvudet. Metoden ”b ostad först” bör därför användas för att först erbjuda människor i missbruk och/eller med en psykisk sjukdom hjälp till långsiktigt boende och därefter arbeta med att hjälpa dessa personer att förändra sin livssituation. En person som har en beroendesjukdom och/eller psykisk sjukdom och dessutom är hemlös har en extra lång, kanske oändlig, uppförsbacke till ett värdigt liv. Metoden ”bostad först” är evidensbaserad och har visat sig vara väldigt effektiv i arbetet med att hjälpa människor som har ett missbruk och/eller psykisk sjukdom tillbaka till ett fungerande liv.
Metoden ”bostad först” – ”Housing First” – innebär man först ordnar en bostad och sedan arbetar med missbruket och/eller får hjälp med sin psykiska sjukdom. I dag är det oftast tvärtom. Det finns redan idag en väl utbyggd kedja av olika typer av boenden för människor som är bostadslösa: omsorgsboende, träningslägenheter, motivationsboende, lågtröskelboenden och även ett så kallat inslussningsboende från vilket man slussas vidare till den typ av boende som passar individen. Alla dessa boendeformer ska förstås finnas kvar parallellt med att metoden ”bostad först” utvecklas. Att vara hemlös är ett problem i sig, som ofta är kombinerat med missbruk och/eller psykisk sjukdom av något slag. ”Bostad först” innebär att man först löser problemet med hemlösheten, sedan tar itu med eventuella sjukdomar. Det vill säga tvärtom mot vad som sker i dag.
Regeringen bör förorda metoden ”bostad först” – ”Housing First” – som en etablerad metod inom socialtjänsten i arbetet med hemlöshet, missbruk och psykisk sjukdom.
|
Bengt Eliasson (FP) |
Christina Örnebjär (FP) |