På många håll i vårt land har antalet samlingslokaler minskat drastiskt. Det kan handla om besparingsåtgärder från kommunen, men det har också varit vanligt att allmännyttiga bostäder ombildas till bostadsrätter. Det har gett konsekvensen att samlingslokalerna som tidigare tillhörde allmännyttan ofta hyrs ut på kommersiella villkor.
Under miljonprogrammet byggdes inte bara bostäder, utan också samlingslokaler som kunde hyras till en rimlig kostnad. Detta har bidragit till vårt unika och aktiva föreningsliv i Sverige. Därför är bortfallet av samlingslokaler på grund av bostadsrättsombildningar särskilt allvarligt. I exempelvis Stockholm har ombildning skett i stor omfattning och antalet samlingslokaler minskat mycket.
De lokaler som finns kvar är oftast lokaler som hyrs ut på kommersiella villkor, vilket i praktiken omöjliggör för en mindre förening med liten ekonomi att hyra en lokal för sina aktiviteter. Att antalet samlingslokaler minskat drastiskt hotar idén om en levande demokrati med höga folkbildningsideal. Möjligheten att anordna aktiviteter som politiska sammankomster, studiecirklar, kulturaktiviteter och festligheter är viktiga för den lokala demokratins utveckling. Människors drivkrafter att träffas, ha roligt och utbyta erfarenheter över ålders-, klass- och kulturgränser måste vårdas och uppmuntras av politiken.
|
Arhe Hamednaca (S) |
|