Bredband och telefoni tillhör en av vår tids viktigaste infrastruktursatsningar och kan jämföras med den gamla teleutbyggnaden på 1900-talet. Målsättningen måste vara att alla, oberoende av var i Sverige han eller hon befinner sig, ska kunna surfa på internet och prata i telefon.
Mobiler med ytterst dålig täckning och internetuppkopplingar med uselt låga överföringshastigheter är dessvärre vardag för många – särskilt på landsbygden. Vid millennieskiftet var ”bredband åt alla” en välkänd paroll i landet, men det löftet har långt ifrån infriats. För dem som lever och verkar på landsbygden finns det i dag inte tillräckligt stora kommersiella intressen som möjliggör en utbyggnad. Alliansregeringen uppmärksammade detta och har därför tillfört stora resurser alltsedan 2006. Det har varit bra och efterlängtat, men många problem kvarstår,något som har blivit än mer uppenbart sedan Skanovas nedmontering av ledningar för fast telefoni. I samband med det har det också blivit mycket tydligt att de teoretiska beräkningarna om täckning för mobiltelefoni i landet som de olika leverantörerna uppger stämmer mycket dåligt överens med de faktiska förhållandena.
Redan 2009 beslutade alliansregeringen om en nationell bredbandstrategi som gav en tydlig signal om den politiska viljan på området. Målen i strategin är högt satta och anger att 90 % av alla hushåll och företag ska ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit år 2020 (40 % år 2015). Ska det infrias behöver dock mer göras. Framförallt för oss som bor och verkar i glesbygd. Post- och telestyrelsen (PTS) har på alliansregeringens uppdrag fastställt indikatorer för att årligen kunna följa upp hur strategin implementeras och efterlevs. Men med tanke på de särskilda förhållanden som vi i glesbygd lever och verkar i, finns det risk för att vi alltid kommer att återfinnas bland de 10 % som inte har 100 Mbit även efter 2020.
Målet om bredband och telefoni åt alla handlar också om att motverka den pågående urbaniseringen, där allt fler bosätter sig i våra storstäder och allt färre väljer att bo kvar på landet. Genom att påskynda strategin kan vi som land förhoppningsvis stävja denna utveckling.
Därtill handlar det ju inte bara om att få folk att bo kvar, utan också om att få samhällen att överleva. Och i dagens samhälle är just bredband och telefoni viktigt för att locka till sig turister och sommarboende till mindre och ofta sjönära bebyggelse. Man ska heller inte glömma att det ibland handlar om liv och död. Att vi idag fortfarande har fläckar där vi helt tappar mobiltäckning när vi kör på våra vägar är helt oacceptabelt och äventyrar de facto våra liv om vi råkar ut för sjukdom eller olyckor.
Undertecknade anser att riksdagen bör ge regeringen i uppdrag att fastställa mål som anger en skälig lägstanivå på bredbandshastighet som 100 procent av alla företag och hushåll i Sverige ska kunna få tillgång till år 2016 respektive år 2020 och att detsamma ska skrivas in i bredbandsstrategin.
Med hänvisning till den föredömliga nationella strategin som alliansregeringen lade fast på bredbandsområdet anser vi även att riksdagen bör ge nuvarande regering i uppdrag att verka för att en motsvarande strategi utarbetas för mobiltelefoni samt att vårt ovanstående resonemang om behovet av en skälig täckningsgrad som 100 procent av alla företag och hushåll i Sverige ska kunna få tillgång till år 2016 respektive 2020, ska skrivas in i densamma.
|
Betty Malmberg (M) |
Lars-Arne Staxäng (M) |