För många studenter är ett extrajobb vid sidan om studierna inte bara välkomna extrapengar till en skral studiemedelsbudget utan också ett sätt att få in en fot på arbetsmarknaden. Det ger arbetserfarenhet och bättre chanser att hitta jobb efter att studierna avslutats. Men reglerna för studiemedel medför att en heltidsstudent får tjäna ca 150 000 kronor per år vid heltidsstudier.
Under alliansregeringens tid har fribeloppet höjts 2008, 2011 och 2013. Under hösten 2008 tillsatte regeringen en studiesocial kommitté med representanter från alla riksdagspartier. Ett av uppdragen är att se över den omtvistade fribeloppsgränsen och politikerna är var då överens om att det i framtiden ska bli lättare att kombinera studier och arbete. Så ser det dock ännu inte ut.
De studenter som vill jobba mer eller de som sedan tidigare har tillgångar undansatta i fonder och vill använda dem bestraffas genom detta inkomsttak. Det är nämligen så att om man tjänar över inkomsttaket så sänks studiemedlet, man kan till och med bli återbetalningsskyldig. Så länge man klarar av sina studier och jobbar samtidigt och under loven bör detta inte ha någon inverkan på studiemedlets storlek. Dessvärre är det en risk att studenter jobbar svart när de slår i inkomsttaket, vilket inte gynnar någon.
Svenska studenter bör inte straffas när de vill jobba vid sidan av sina studier. Snarare bör arbete belönas. Möjligheten till en översyn av reglerna kring inkomsttaket för studenter bör därför ses över.
|
Sten Bergheden (M) |
Lars-Arne Staxäng (M) |