Arbetsgivaravgift infördes i Sverige 1960 och utgjorde från början några procent av arbetstagarens bruttolön. Därefter höjdes arbetsgivaravgiften successivt och har sedan slutet av 1970-talet legat över 30 procent. För närvarande uppgår arbetsgivaravgiften till 31,42 procent.[1] År 2010 motsvarade arbetsgivaravgiften 4,6 procent av Sveriges BNP.
Öppenhet och transparens i våra system kan medföra ökad förståelse för hur vårt samhälle fungerar och är utformat. Idag vet en stor del av medborgarna inte hur mycket av deras löneutrymme som går till skatter och avgifter – i synnerhet gäller det arbetsgivaravgifterna. Dessutom är det få som vet hur arbetsgivaravgifterna är utformade och vad man som löntagare har rätt till för förmåner i förhållande till de inbetalda avgifterna.
Om den totala lönekostnaden, inklusive arbetsgivaravgift, skulle redovisas på lönespecifikationen skulle löntagarna få besked om hur stor del arbetsgivaravgiften utgör av den egna totala lönen, samt vilken den egentliga lönekostnaden för arbetsgivaren är. Det skulle förstärka kunskapen kring hur skattesystemet är utformat och medföra en ökad förståelse för hur vårt samhälle fungerar. Därför bör redovisning av arbetsgivaravgiften i lönespecifikationen vara obligatorisk.
|
Jonas Jacobsson Gjörtler (M) |
|
[1] http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Skatter/Skatt-pa-arbete/Arbetsgivaravgift/.