En ny tolkning av gällande lagstiftning gör att svensk polis sedan den 1 februari 2015 kan be Försvarsmakten om stöd vid exceptionella situationer. Det handlar om att säkra byggnader, bedriva underrättelse, it-skydd och bombskydd samt tillhandahålla stridande personal. För att kunna utföra dessa uppgifter ska soldaterna genomgå en två veckor lång polisutbildning där man ges en snabbkurs i polislagen, våldsanvändning, m.m.
Det finns i huvudsak två skäl till att undvika att blanda samman polisiära uppgifter med militära. Dels av principiella skäl, dels av praktiska skäl. För Sveriges del blev händelserna i Ådalen 1931 avgörande för vilken väg Sverige kom att ta för att förhindra historien att upprepa sig. Det är viktigt att hålla fast vid detta. En poliskår som tenderar att gå mot en militarisering riskerar att öka på polariseringen med risk för en ökad våldspiral och minskad förankring hos medborgarna. Rent praktiskt finns det en hel del frågor kvar att lösa. Man kan ifrågasätta det realistiska i hur en soldat genom två veckors utbildning ska tillgodogöra sig en polismans befogenhet. En polismans befogenhet innebär bl.a. laglig rätt att avlägsna eller omhänderta personer, och i vissa fall även använda våld – dvs. göra ingripanden baserade på polislagen, rättegångsbalken och annan lagstiftning som för den enskilde innebär begränsning av de grundläggande fri- och rättigheterna, enligt vad som anges i regeringsformen.
Fram till hösten 2012 fanns en funktion som hette beredskapspolis. Beredskapspolisen var en enhet inom den svenska polisen som bestod av civilpliktiga poliser och utgjorde en förstärkning till ordinarie personal och kallades in vid särskilda händelser. Den avskaffades efter ett regeringsbeslut. Ett motiv för avskaffandet var att polisen inte längre ansågs ha samma förstärkningsbehov som när beredskapspolisen kom till.
Funktionen beredskapspolis har efter avskaffandet lämnat ett tomrum efter sig som nu ska fyllas av militär. Det är en utveckling som oroar och Vänsterpartiet vill se över möjligheterna att återinföra beredskapspolisen. För- och nackdelar behöver belysas av en utredning.
Regeringen bör utreda frågan om att återinföra beredskapspolis. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
|
Stig Henriksson (V) |
|
|
Jens Holm (V) |
Amineh Kakabaveh (V) |
|
Birger Lahti (V) |
Hans Linde (V) |
|
Håkan Svenneling (V) |
Emma Wallrup (V) |