I regeringens budget för 2016 finns ett höjt forskningsanslag för landets mindre högskolor. Detta är positivt. Det är viktigt att det finns tillgång till högre utbildning av hög kvalitet i hela landet.
Högskolan i Skövde har samarbeten med andra lärosäten inom sina forskningsområden teknik, medicin, hälsa, vård och socialt arbete samt inom det humanistisk-samhällsvetenskapliga området. Samarbetena omfattar utbildning på avancerad nivå, utbildning på forskarnivå samt forskning. Högskolan har fem forskningsprofiler informationsteknologi, systembiologi, virtuella system framtidens företagande och hälsa och lärande.
Högskolan i Skövde har rätt att examinera forskarstuderande inom informationsteknologi. Inom övriga områden genomförs forskarutbildning i samarbete med lärosäten som har examinationsrätt.
I likhet med universiteten utgör högskolorna tillväxtmotorer i sina regioner och har stor betydelse för företagandet, inte minst för nyföretagande. Även offentliga verksamheter stärks av kontakterna med högskolemiljön och försörjning av kvalificerad arbetskraft från en närliggande högskola.
Forskningen behöver människor som för ut den. Doktorander och grundutbildningsstudenter som fått undervisning med stark forskningsanknytning är ofta bärarna av forskningsresultaten ut i näringsliv och offentlig sektor. Genom att satsa på en väl utbyggd grund- och forskarutbildning, och genom att uppmuntra till ökad samverkan mellan akademi och näringsliv, får vi ut mer för skattemedlen.
Länken mellan universitet/högskolor och de svenska storföretagen i forskning är stark och långsiktig. Motsvarande länk mellan små företag och akademin är oftast allt för svag. Här finns ofta ett gap mellan såväl utbildningsnivå som förmåga att se potentialen i forskningsresultat. Detta är en särskilt viktig uppgift för nya högskolor utanför storstadsregionerna. Det kan övervägas om det är en uppgift som bör premieras och ersättas.
Högskolan i Skövde driver med stöd av Kunskaps- och kompetensstiftelsen en så kallad KK-miljö. KK-stiftelsen satsar långsiktigt på Högskolan i Skövdes profilering och forskning inom inriktning på de tre forskningscentrumen Informationsteknologi, Virtuella system och Systembiologi.
Projekten inom KK-miljön bedrivs i samspel med näringslivet. Detta ger Högskolan i Skövde förutsättningar för starka samproduktioner mellan näringsliv och forskare samt ger möjlighet att skapa dynamiska innovationer – innovationer som skapar nya entreprenörer eller nya produkter och tjänster i samhället och näringslivet.
Högskolan delfinansierar denna satsning med i storleksordningen 15 miljoner kronor ur sina forskningsanslag för att kunna samverka med KK-stiftelsen och omliggande näringsliv, vilka bidrar med lika mycket vardera. Högskolan menar att anslagen för forskning och forskarutbildning skulle behöva ses över, för att underlätta satsningar av denna typ.
Det forskningsanslag som Högskolan i Skövde har årligen räcker inte långt för att samfinansiera den här typen av gemensam forskning som länkar rakt in i samhället.
Högskolan i Skövde har idag ett förhållande mellan forskning och utbildning som är 9 000 kr/helårsstuderande. De sedan lång tid tillbaka etablerade universiteten har i snitt 60 000 kr/helårsstuderande. Karolinska och SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) har uppemot 250 000 kr/helårsstuderande.
Utbildning ska bedrivas på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, och i befintligt system för tilldelning av forskningsanslag har de ”gamla universiteten” mycket mer pengar för att klara forskningsförankring. Ett förslag som finns i sektorn sedan flera år är att låta alla lärosäten ha minst 25 000 kr/helårsstudent för att ha lika betingelser för att upprätthålla forskningsförankringen av utbildning.
I grund och botten finns det ingen som kan förklara på vilka grunder som forskningsanslagen från början beräknades, utom att man hänvisar till historiska sätt att fördela forskningsanslag till universitet och högskolor.
|
Monica Green (S) |
|
|
Carina Ohlsson (S) |
Erik Ezelius (S) |
|
Patrik Björck (S) |
|