Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen genom förordningar ska möjliggöra att de frågor som har samband med en torvtäkt, exempelvis markavvattning, ska kunna prövas i samma ärende av miljöprövningsdelegationerna för att undvika dubbla ansökningsförfaranden, och riksdagen tillkännager detta för regeringen.
Torvland, i en eller annan form, anses utgöra 25 procent av Sveriges landyta men idag bedrivs utvinning av torv på mindre än 1 procent av den ytan. Denna kan antingen vara naturlig och opåverkad, eller dränerad och på annat sätt omformad av jordbruk, skogsbruk eller torvbrytning. De skiljer sig även åt då den opåverkade torvmarken kontinuerligt binder in och lagrar kol, medan den påverkade och torrlagda torven läcker stora mängder växthusgaser samt att ingen koldioxid binds in då markerna istället oxiderar bort. Enligt en rapport från Torv Forsk är just utsläppen av växthusgaser från de påverkade torvmarkerna högre än utsläppen från all inrikestrafik i Sverige.
Av den torv som idag utvinns används den dels för bränsleändamål (energitorv) och dels för jordförbättring mm (odlingstorv). Torven är ett inhemskt långsamt förnybart bränsle då den nybildas kontinuerligt. Idag klassas torven i Sverige som förnyelsebar vid kraftproduktion och är berättigad till elcertifikat, medan den vid värmeproduktion omfattas av handel med utsläppsrätter då EU klassar torven som fossil energi. Vi anser att under den tid som elcertifikatssystemet finns ska torven fortsatt klassas som förnyelsebar, men även att regeringen inom EU skall verka för att torv från påverkade torvmarker skall behandlas på samma sätt som övriga biobränslen inom EU:s system för handel med utsläppsrätter.
Skulle vi kunna reducera import av fossila bränslen genom torveldning vore det eftersträvansvärt. Torven kan skapa arbetstillfällen på de platser där torvbrytningen är möjlig och skulle kunna utgöra en viktig sysselsättningsfaktor på landsbygden.
I denna proposition från regeringen föreslås att energitorvtäkter ska regleras på samma sätt som odlingstorvtäkter, i miljöbalken istället för en separat torvlag. Detta ska syfta till en mer enhetlig prövning och där mer detaljerade krav på för vilka ändamål torven får användas tas bort, vilket Sverigedemokraterna är positiva till.
Det finns emellertid en del farhågor då man nu går från ett koncessionsförfarande till en prövning enligt Miljöbalken, vilket istället kan leda till en del nya dubbla prövningar. Ett sådant exempel är tillstånd för markavvattning som det idag ingår tillstånd för vid koncessionsförfarandet, men som med den nu föreslagna ändringen måste sökas separat.
För att inte den nu föreslagna ändringen ska leda till ett annat dubbelt ansökningsförfarande bör riksdagen tillkännage för regeringen att man ska möjliggöra för att de frågor som har samband med en torvtäkt, exempelvis markavvattning, ska kunna prövas i samma ärende av miljöprövningsdelegationerna genom förordningar.
|
Mattias Bäckström Johansson (SD) |
|
|
Josef Fransson (SD) |
Johan Nissinen (SD) |