Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i kommande skrivelser med redovisning av skatteutgifter bör analysera enskilda skatteutgifters samhällsekonomiska effektivitet och sysselsättningseffekt fullt ut för att öka öppenheten i och kunskapen om effekterna av den förda politiken och tillkännager detta för regeringen.
En lång rad remissinstanser är kritiska till vilka effekter regeringens skattehöjningar får för jobben och anser att regeringen underskattar de negativa sysselsättningseffekter som exempelvis förändringen av ROT-avdraget leder till. Regeringens skatteförslag riskerar att leda till lägre inkomstförstärkningar än vad som förväntas genom att förstärkningen av de offentliga finanserna överskattas.
Skrivelse 2015/16:98 Redovisning av skatteutgifter redogör för effekten på skatteintäkterna av särregler i skattelagstiftningen. Skrivelsen har två syften: dels att synliggöra stöden till företag och hushåll på budgetens inkomstsida för ett bredare underlag för politisk prioritering samt å andra sidan att beskriva graden av enhetlighet i skattereglerna.
I förra årets redogörelse av statens skatteutgifter analyserade inte regeringen den samhällsekonomiska effektiviteten, vilket Alliansen då påpekade i sin följdmotion. Samhällsekonomisk effektivitet innebär att samhällets resurser används på ett effektivt sätt för att skapa så hög välfärd i samhället som möjligt.
I årets skrivelse försöker nu regeringen analysera två skatteutgifter; ROT-arbeten (ROT-avdraget) samt investeringssparkontot, i förhållande till begreppet samhällsekonomisk effektivitet. Analysen är dock bristfällig då regeringen exempelvis i sin analys av ROT-arbeten väljer att inte inkludera vilka konsekvenser försämringarna av ROT-avdraget får på lite längre sikt vad gäller skatteintäkter, risk för väsentligt ökat svartarbete, människors attityder och kommande beteendeförändringar samt de seriösa företagens villkor. Inte heller tar regeringen med i sin analys Skatteverkets sannolikt ökade resursbehov för kontroller, produktivitetsutvecklingen i samhället samt sist men inte minst hela skattesystemets legitimitet i stort. Därmed är underlaget för prioriteringar bristfälligt. Detta ser vi som beklagligt och riksdagen bör därför ge regeringen tillkänna att i kommande skrivelser fullt ut analysera enskilda skatteutgifters samhällsekonomiska effektivitet och sysselsättningseffekt.
Transparens och öppenhet ska vara ledord inom politiken. Det är av central betydelse att allmänheten får relevant information på ett tillgängligt sätt. Sedan den nya regeringen kom till makten år 2014 har steg tagits bort från öppenhet. Alliansregeringen redovisade den förda politikens effekter på en rad områden, bland annat jämställdhet, fördelning och sysselsättning. Den nya regeringen har till exempel valt att inte fullt ut redovisa den samhällsekonomiska effektiviteten och effekten på sysselsättning av den skattepolitik regeringen för. Regeringen bör efter bästa tillgängliga kunskap och konventioner redovisa sådana effekter av den förda politiken.
|
Niklas Wykman (M) |
|
|
Helena Bouveng (M) |
Cecilie Tenfjord-Toftby (M) |
|
Anette Åkesson (M) |
|