Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i kommande skrivelser med redovisning av skatteutgifter bör fördjupa analysen av enskilda skatteutgifters samhällsekonomiska effektivitet för att öka öppenheten och kunskapen om effekterna av den förda politiken och tillkännager detta för regeringen.
Legitimiteten i skattesystemet är beroende av transparens, öppenhet och demokratisk förankring. Förändringar i skattestrukturen får inte påverka legitimiteten i skattesystemet negativt eftersom den är avgörande för att bibehålla viljan att betala skatt. Skatter måste upplevas som rättvisa och de måste vara enkla och begripliga.
Väl underbyggd, relevant och lätt tillgänglig information är centralt inom alla politikområden. Alliansregeringen redovisade effekterna av den förda politiken på en rad områden, bland annat på sysselsättning. Den nya regeringen har sedan den tillträdde 2014 valt att inte tydligt redovisa effekterna av den förda politiken på en rad områden.
Regeringen har sedan tillträdet 2014 valt att avstå från att fullt ut analysera och redovisa effekter av de skatteförändringar som genomförs. Exempelvis har tidigare års redovisning av skatteutgifter innehållit analyser av nedsättningen av socialavgifter för unga (2010), nedsättningar av koldioxidskatten (2010 och 2011), nedsättningar av energiskatten på drivmedel avsedda för vägtransporter (2013) samt nedsatt mervärdesskatt på restaurang- och cateringtjänster (2014). För den enskilde medborgaren är legitimiteten i skattesystemet avhängig kunskapen om den effekt en skatteförändring har på samhällsekonomin. För regeringen är analysen av skatteförändringar avgörande för att möjliggöra en prioritering mellan olika utgifter. Detta uppnås enbart när en förändring av skatteutgifter efterföljs av en bred och djup analys som i högsta möjliga grad är underbyggd av robust empiri.
I årets skrivelse analyseras två skatteutgifter i förhållande till begreppet samhällsekonomisk effektivitet: skatteutgiften för ROT-arbeten samt skatteutgiften för investeringssparkonto.
Regeringen genomför 2016 ett flertal förändringar av skatteutgifter. Det är anmärkningsvärt att regeringen mot bakgrund av det stora antalet förändringar som sker enbart väljer två skatteutgifter för att genomföra en samhällsekonomisk analys. Flertalet av de förändringar av skatteutgifter som regeringen genomför kan förväntas få effekter på den samhällsekonomiska effektiviteten och är därmed angelägna att analysera. Exempelvis gäller detta förändringar av den särskilda löneskatten för anställda som fyllt 65 år.
Vi konstaterar att den samhällsekonomiska analysen av skatteutgiften för ROT-arbeten främst är att betrakta som en teoretisk beskrivning av skatteförändringen. Det är anmärkningsvärt att en förändring av en skatteutgift som Skatteverket bedömer för 2015 innebär en reduktion med 20 miljarder och som regeringen för 2016 beräknar ska uppgå till 11,5 miljarder ej efterföljs av en djupare analys.
Vi ser de anförda bristerna i samhällsekonomisk analys av skatteutgifter som beklagliga och riksdagen bör därför ge regeringen till känna att i kommande skrivelser utveckla analysen av enskilda skatteutgifters samhällsekonomiska effektivitet.
|
Per Åsling (C) |
|
|
Per-Ingvar Johnsson (C) |
Staffan Danielsson (C) |