Tabell 1
Utgifts-område |
Anslags-nummer |
|
Beslutad ram/anvisat anslag |
Förändring av ram/anslag |
Ny ram/Ny anslagsnivå |
Avvikelse (SD) |
1 |
|
Rikets styrelse |
12 717 244 |
71 100 |
12 788 344 |
|
|
4:1 |
Regeringskansliet m.m. |
7 098 798 |
6 000 |
7 104 798 |
|
|
5:1 |
Länsstyrelserna m.m. |
2 595 248 |
43 100 |
2 638 348 |
|
|
6:1 |
Allmänna val och demokrati |
58 340 |
21 000 |
79 340 |
|
|
6:6 |
Stöd till politiska partier |
171 200 |
1 000 |
172 200 |
|
2 |
|
Samhällsekonomi och finansförvaltning |
14 812 312 |
214 900 |
15 027 212 |
|
|
1:8 |
Ekonomistyrningsverket |
163 617 |
1 900 |
165 517 |
|
|
1:14 |
Vissa garanti- och medlemsavgifter |
2 370 |
213 000 |
215 370 |
|
4 |
|
Rättsväsendet |
41 573 737 |
593 000 |
42 166 737 |
|
|
1:1 |
Polismyndigheten |
21 560 567 |
283 000 |
21 843 567 |
|
|
1:2 |
Säkerhetspolisen |
1 191 364 |
10 000 |
1 201 364 |
|
|
1:12 |
Rättsliga biträden m.m. |
2 338 657 |
300 000 |
2 638 657 |
|
5 |
|
Internationell samverkan |
1 905 203 |
143 450 |
2 048 653 |
|
|
1:1 |
Avgifter till internationella organisationer |
1 328 554 |
144 050 |
1 472 604 |
|
|
1:2 |
Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet |
140 072 |
–3 600 |
136 472 |
|
|
1:7 |
Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) |
25 402 |
3 000 |
28 402 |
|
6 |
|
Försvar och samhällets krisberedskap |
48 827 432 |
–50 000 |
48 777 432 |
48 827 432 |
|
2:2 |
Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor |
74 850 |
–50 000 |
24 850 |
50 000 |
7 |
|
Internationellt bistånd |
32 357 474 |
–4 080 524 |
28 276 950 |
32 399 196 |
|
1:1 |
Biståndsverksamhet |
31 120 825 |
–4 122 246 |
26 998 579 |
4 122 246 |
|
1:2 |
Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) |
1 050 445 |
41 722 |
1 092 167 |
|
8 |
|
Migration |
19 419 719 |
31 045 000 |
50 464 719 |
33 160 119 |
|
1:1 |
Migrationsverket |
4 698 564 |
2 184 000 |
6 882 564 |
|
|
1:2 |
Ersättningar och bostadskostnader |
12 635 000 |
28 841 000 |
41 476 000 |
–17 304 600 |
|
1:7 |
Utresor för avvisade och utvisade |
315 202 |
20 000 |
335 202 |
|
9 |
|
Hälsovård, sjukvård och social omsorg |
69 237 676 |
1 844 430 |
71 082 106 |
|
|
1:5 |
Bidrag för läkemedelsförmånerna |
22 173 558 |
1 824 430 |
23 997 988 |
|
|
4:1 |
Inspektionen för vård och omsorg |
638 458 |
10 000 |
648 458 |
|
|
4:6 |
Statens institutionsstyrelse |
893 202 |
15 000 |
908 202 |
|
|
4:7 |
Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. |
789 115 |
–15 000 |
774 115 |
|
|
8:1 |
Socialstyrelsen |
596 410 |
10 000 |
606 410 |
|
10 |
|
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning |
109 868 281 |
340 000 |
110 208 281 |
|
|
1:7 |
Ersättning för höga sjuklönekostnader |
360 000 |
340 000 |
700 000 |
|
13 |
|
Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering |
21 070 265 |
227 000 |
21 297 265 |
21 070 265 |
|
1:1 |
Integrationsåtgärder |
73 780 |
130 000 |
203 780 |
–130 000 |
|
1:2 |
Kommunersättningar vid flyktingmottagande |
12 567 879 |
90 000 |
12 657 879 |
–90 000 |
|
2:2 |
Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m. |
47 919 |
7 000 |
54 919 |
–7 000 |
14 |
|
Arbetsmarknad och arbetsliv |
79 681 475 |
–834 000 |
78 847 475 |
78 848 475 |
|
1:1 |
Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader |
7 815 571 |
15 000 |
7 830 571 |
|
|
1:3 |
Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser |
12 218 540 |
-850 000 |
11 368 540 |
|
|
2:1 |
Arbetsmiljöverket |
698 411 |
–1 000 |
697 411 |
1 000 |
|
2:3 |
Internationella arbetsorganisationen (ILO) |
32 222 |
2 000 |
34 222 |
|
16 |
|
Utbildning och universitetsforskning |
69 452 400 |
–907 205 |
68 545 195 |
69 559 300 |
|
1:4 |
Sameskolstyrelsen |
36 038 |
6 000 |
42 038 |
|
|
1:5 |
Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet |
3 484 525 |
-18 000 |
3 466 525 |
18 000 |
|
1:10 |
Fortbildning av lärare och förskolepersonal |
382 226 |
40 000 |
422 226 |
|
|
1:12 |
Myndigheten för yrkeshögskolan |
105 629 |
1 000 |
106 629 |
|
|
1:14 |
Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning |
2 066 960 |
–34 500 |
2 032 460 |
34 500 |
|
1:16 |
Fler anställda i lågstadiet |
1 974 000 |
–658 000 |
1 316 000 |
658 000 |
|
2:2 |
Universitets- och högskolerådet |
130 283 |
10 000 |
140 283 |
|
|
2:64 |
Särskilda utgifter inom universitet och högskolor |
576 386 |
30 000 |
606 386 |
|
|
2:65 |
Särskilda medel till universitet och högskolor |
694 834 |
–303 605 |
391 229 |
303 605 |
|
3:1 |
Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation |
5 766 449 |
–46 300 |
5 720 149 |
|
|
3:2 |
Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer |
280 061 |
66 200 |
346 261 |
|
17 |
|
Kultur, medier, trossamfund och fritid |
13 694 535 |
113 000 |
13 807 535 |
13 696 535 |
|
1:2 |
Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete |
345 966 |
10 500 |
356 466 |
–10 500 |
|
3:2 |
Myndigheten för tillgängliga medier |
119 183 |
500 |
119 683 |
|
|
8:3 |
Bidrag till vissa museer |
50 010 |
1 500 |
51 510 |
|
|
8:5 |
Forum för levande historia |
54 954 |
3 500 |
58 454 |
–3 500 |
|
14:3 |
Särskilda insatser inom folkbildningen |
50 000 |
97 000 |
147 000 |
–97 000 |
18 |
|
Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik |
7 064 024 |
–500 000 |
6 564 024 |
7 064 024 |
|
1:13 |
Upprustning av skollokaler |
830 000 |
–500 000 |
330 000 |
500 000 |
19 |
|
Regional tillväxt |
3 255 721 |
5 000 |
3 260 721 |
|
|
1:1 |
Regionala tillväxtåtgärder |
1 517 637 |
5 000 |
1 522 637 |
|
20 |
|
Allmän miljö- och naturvård |
7 661 756 |
-253 000 |
7 408 756 |
7 430 756 |
|
1:3 |
Åtgärder för värdefull natur |
1 002 535 |
–50 000 |
952 535 |
|
|
1:4 |
Sanering och återställning av förorenade områden |
815 018 |
–12 000 |
803 018 |
12 000 |
|
1:7 |
Avgifter till Internationella organisationer |
141 131 |
75 000 |
216 131 |
|
|
1:9 |
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut |
221 781 |
–6 000 |
215 781 |
|
|
1:16 |
Skydd av värdefull natur |
1 343 500 |
–250 000 |
1 093 500 |
|
|
2:2 |
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning |
688 268 |
–10 000 |
678 268 |
10 000 |
22 |
|
Kommunikationer |
54 122 036 |
–500 000 |
53 622 036 |
54 122 036 |
|
1:2 |
Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur |
20 973 147 |
–500 000 |
20 473 147 |
500 000 |
23 |
|
Areella näringar, landsbygd och livsmedel |
18 919 553 |
6 100 |
18 925 653 |
|
|
1:8 |
Statens jordbruksverk |
530 700 |
5 000 |
535 700 |
|
|
1:16 |
Konkurrenskraftig livsmedelssektor |
76 160 |
36 900 |
113 060 |
|
|
1:17 |
Bidrag till vissa internationella organisationer m.m. |
42 913 |
2 200 |
45 113 |
|
|
1:18 |
Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur |
4 007 866 |
–38 000 |
3 969 866 |
|
24 |
|
Näringsliv |
5 998 273 |
–106 000 |
5 892 273 |
|
|
1:5 |
Näringslivsutveckling |
518 772 |
–5 000 |
513 772 |
|
|
1:12 |
Bolagsverket |
24 842 |
–2 000 |
22 842 |
|
|
1:17 |
Upprustning och drift av Göta kanal |
123 210 |
–50 000 |
73 210 |
|
|
1:19 |
Kapitalinsatser i statliga bolag |
1 000 |
5 000 |
6 000 |
|
|
1:22 |
Bidrag till företagsutveckling och innovation |
327 453 |
–48 000 |
279 453 |
|
|
2:3 |
Exportfrämjande verksamhet |
372 889 |
–6 000 |
366 889 |
|
|
|
Summa anslagsförändring på ändringsbudget |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
–11 433 249 |
Vi motsätter oss neddragningen på förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor.
Regeringen avser ta ytterligare drygt 4 miljarder kronor från det internationella biståndet för att finansiera flyktingmottagande i Sverige. Redan innan den ökningen var Sverige världsmästare på sådana så kallade biståndsavräkningar och nu kommer alltså nästan en tredjedel av biståndet överhuvudtaget aldrig att lämna Sveriges gränser. Sverigedemokraternas faktiska biståndsbudget numer är 4,5 miljarder större än regeringens. Vi säger nej till denna snedvridna prioritering som tar resurser från katastrof- och fattigdomsbekämpning och humanitärt bistånd till förmån för en fortsatt dyr invandring till Sverige. I den mån regeringen hittat satsningar inom anslaget som inte anses ge tillräckliga resultat alternativt anses vara mindre prioriterade är det vår mening att dessa resurser i sådana fall bör styras om till sådana ändamål som syftar till att hjälpa människor som på olika sätt befinner sig i olika krisers närområde, såsom exempelvis UNHCR eller WFP.
Sverigedemokraternas utgångspunkt är att nuvarande, såväl som föregående, regering har hanterat migrationspolitiken på ett närmast medvetet destruktivt sätt. Man har försatt landet i den djupaste krisen i modern tid. Denna kris ska nu delvis lösas genom att tillskjuta belopp överstigande 30 miljarder kronor på migrationsområdet enbart för att klara av hanteringen för innevarande år. Denna höjning ska täcka mottagandet för det halvår som kommer ha hunnit gå innan budgeten är beslutad om samt räcka fram till slutet av året.
Sverigedemokraternas inställning är att med en långsiktig ansvarstagande politik hade detta scenario aldrig inträffat. Nu ställs vi dock inför fullbordat faktum vilket gör att vår bedömning landar i att det som redan skett måste finansieras då kostnaden redan har uppstått. Vi räknar i vårt scenario med att vår politik får genomslag under andra halvåret vilket innebär att vi inte ser behovet av den dramatiska ökningen som sittande regering vill tillskjuta. Med en sverigedemokratisk politik kommer volymen på mottagandet att närma sig noll, processen kommer att förkortas betydligt genom att vi tillämpar principen om första säkra land vilket innebär att asylanten har bevisbördan för att denne inte kommer via ett säkert land. Är så fallet är det automatiskt avslag. Vidare accepterar vi en lägre standard på boenden och en reducering av de ersättningar som idag utgår. Vi ändrar också på unga mäns (främst) möjligheter att bo på HVB-hem då det dels inte genomförts ålderskontroller, dels inte går att motivera sådana kostnadskrävande boenden.
När det kommer till finansieringen till Migrationsverkets verksamhet godtar vi regeringens tillskott men ändrar den huvudsakliga inriktningen från invandring till återvandring. Migrationsverkets roll ska framförallt gå ut på att facilitera och stimulera återvandring och användas för detta syfte. Det handlar om att effektivisera avvisningar och utvisningar, snabba på ärendeprocessen i enlighet med principen om första säkra land, utföra extensiva kontroller kring ålder och bakgrund rörande dem som idag befinner sig i asylsystemet samt på olika sätt arbeta med återvandringsfrågor. Det får till effekt att själva förvaltningsanslaget till myndigheten kommer att vara tämligen högt under överskådlig tid, att anslaget 1:7 Utresor för avvisade och utvisade kraftigt kommer att höjas medan i princip samtliga övriga anslag kommer att minskas till ett minimum.
Höjningen av anslagen till såväl Inspektionen för vård och omsorg (IVO), som Statens institutionsstyrelse (SiS) samt anslaget till Socialstyrelsen som ökas med 10 respektive 15 miljoner kronor är hänförliga till den oansvariga massinvandringen. Vi yrkar dock inte på avslag då ökningarna av anslagen är avsedda att ge ytterligare resurser till dessa myndigheter för att de ska kunna upprätthålla sin ordinarie verksamhet. Exempelvis höjs IVO:s anslag för att de ska kunna genomföra sina ordinarie uppgifter avseende tillsynsinsatser inom till exempel psykiatrin och primärvården som annars riskerar att inte kunna genomföras på grund av resursbrist. Resursbristen beror på att deras ordinarie resurser har använts till tillståndsgivning och tillsyn av HVB-hem för ensamkommande. Samtidigt som vi vänder oss emot de ökande kostnaderna som är hänförliga till invandringen så vill vi självfallet värna IVO:s viktiga tillsynsuppdrag och insatser för att säkra patientsäkerheten. Därför avslår vi inte de ökade anslagen.
Vi säger nej till satsningar på särlösningar och ineffektiva åtgärder som är svensk integrationspolitik. Vår ambition är breda lösningar som gynnar alla, inte enskilda särintressen. Vi är tveksamma till anslagshöjningen under 2:2 då regeringen inte förklarar närmre vilka civila organisationer som avses och med tanke på regeringens tidigare slapphänta och nonchalanta attityd vad gäller beviljande av bidrag till organisationer med mycket tveksam demokratisk bakgrund och legitimitet.
Vi säger nej till neddragningen på Arbetsmiljöverket.
Regeringen gör kraftiga nedskärningar på utbildningsväsendet, i synnerhet vad gäller anställda på lågstadiet. Detta är något vi med emfas motsätter oss med tanke på situationen i den svenska skolan.
Redan i höstas motsatte vi oss regeringens införande av anslag 14:3 Särskilda insatser inom folkbildningen. Vi motsätter oss fortfarande att regeringen öronmärker miljontals kronor till nyanlända och asylsökande inom folkbildningen då vi anser att den formen av etableringsinsatser inte bör riktas mot personer som ännu inte fått uppehållstillstånd. Det riskerar ge otydliga signaler och ta resurser som kan behövas i annan svenskundervisning i anspråk. Således kan vi inte heller ställa oss bakom regeringens föreslagna ökning av anslag 14:3 Särskilda insatser inom folkbildningen.
Vi säger nej till regeringens neddragning med en halv miljard på upprustning av skollokaler. Med tanke på den analys av Sveriges skolor som genomfördes av Boverket och Energimyndigheten och som pekade på att inomhusklimatet i svenska skolor är av sådan art och karaktär att den utgör ett problem såväl för hälsa som för pedagogiken så är den föreslagna nedskärningen uppenbart olämplig.
Vi säger nej till regeringens besparing på sanering och återställning av förorenade områden samt Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning.
Regeringen vill i tider av tågstopp och förseningar dra ner på underhållet av statens infrastruktur med en halv miljard kronor. Detta går helt emot våra ambitioner om en upprustad järnväg och transportinfrastruktur. Vi säger därför nej till hela neddragningen.
Vad gäller skattelättnader för biodrivmedel så ser vi att dessa håller på att erodera den skattebas som transportsektorn utgör. Enligt riksdagens utredningstjänst medför skillnaden i beskattning på fossila bränslen och biodrivmedel, i kombination med en ökande användning av biodrivmedel, ett bortfall av skatteintäkter på i storleksordningen 6–8 miljarder kronor om man inkluderar både bränsleskatt och koldioxidskatt. Samhällsnyttan av denna relativt stora satsning kan i bästa fall beskrivas som marginell.
Detta inkomstbortfall bör i själva verket utvärderas kritiskt och ställas i relation till den eventuella samhällsnytta det medför. Att som regeringen föreslår istället öka skattesubventionerna är något som Sverigedemokraterna motsätter sig.
Oscar Sjöstedt (SD) |
|
Jimmie Åkesson (SD) |
Mattias Karlsson (SD) |
Dennis Dioukarev (SD) |
|