Motion till riksdagen
2015/16:3396
av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD)

med anledning av prop. 2015/16:99 Vårändringsbudget för 2016


 

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen godkänner ändrade ramar för utgiftsområden och anvisar ändrade anslag enligt regeringens förslag med de ändringar som framgår av tabell 1 i motionen.
  2. Riksdagen avslår förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi (avsnitt 2.2 och 4.2).

Motivering

Tabell 1

Utgifts-område

Anslags-nummer

 

Beslutad ram/anvisat anslag

Förändring av ram/anslag

Ny ram/Ny anslagsnivå

Avvikelse (SD)

1

 

Rikets styrelse

12 717 244

71 100

12 788 344

 

 

4:1

Regeringskansliet m.m.

7 098 798

6 000

7 104 798

 

 

5:1

Länsstyrelserna m.m.

2 595 248

43 100

2 638 348

 

 

6:1

Allmänna val och demokrati

58 340

21 000

79 340

 

 

6:6

Stöd till politiska partier

171 200

1 000

172 200

 

2

 

Samhällsekonomi och finansförvaltning

14 812 312

214 900

15 027 212

 

 

1:8

Ekonomistyrningsverket

163 617

1 900

165 517

 

 

1:14

Vissa garanti- och medlemsavgifter

2 370

213 000

215 370

 

4

 

Rättsväsendet

41 573 737

593 000

42 166 737

 

 

1:1

Polismyndigheten

21 560 567

283 000

21 843 567

 

 

1:2

Säkerhetspolisen

1 191 364

10 000

1 201 364

 

 

1:12

Rättsliga biträden m.m.

2 338 657

300 000

2 638 657

 

5

 

Internationell samverkan

1 905 203

143 450

2 048 653

 

 

1:1

Avgifter till internationella organisationer

1 328 554

144 050

1 472 604

 

 

1:2

Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet

140 072

3 600

136 472

 

 

1:7

Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI)

25 402

3 000

28 402

 

6

 

Försvar och samhällets krisberedskap

48 827 432

50 000

48 777 432

48 827 432

 

2:2

Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor

74 850

50 000

24 850

50 000

7

 

Internationellt bistånd

32 357 474

4 080 524

28 276 950

32 399 196

 

1:1

Biståndsverksamhet

31 120 825

4 122 246

26 998 579

4 122 246

 

1:2

Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida)

1 050 445

41 722

1 092 167

 

8

 

Migration

19 419 719

31 045 000

50 464 719

33 160 119

 

1:1

Migrationsverket

4 698 564

2 184 000

6 882 564

 

 

1:2

Ersättningar och bostadskostnader

12 635 000

28 841 000

41 476 000

17 304 600

 

1:7

Utresor för avvisade och utvisade

315 202

20 000

335 202

 

9

 

Hälsovård, sjukvård och social omsorg

69 237 676

1 844 430

71 082 106

 

 

1:5

Bidrag för läkemedelsförmånerna

22 173 558

1 824 430

23 997 988

 

 

4:1

Inspektionen för vård och omsorg

638 458

10 000

648 458

 

 

4:6

Statens institutionsstyrelse

893 202

15 000

908 202

 

 

4:7

Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m.

789 115

15 000

774 115

 

 

8:1

Socialstyrelsen

596 410

10 000

606 410

 

10

 

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

109 868 281

340 000

110 208 281

 

 

1:7

Ersättning för höga sjuklönekostnader

360 000

340 000

700 000

 

13

 

Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

21 070 265

227 000

21 297 265

21 070 265

 

1:1

Integrationsåtgärder

73 780

130 000

203 780

130 000

 

1:2

Kommunersättningar vid flyktingmottagande

12 567 879

90 000

12 657 879

90 000

 

2:2

Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m.

47 919

7 000

54 919

7 000

14

 

Arbetsmarknad och arbetsliv

79 681 475

834 000

78 847 475

78 848 475

 

1:1

Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader

7 815 571

15 000

7 830 571

 

 

1:3

Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser

12 218 540

-850 000

11 368 540

 

 

2:1

Arbetsmiljöverket

698 411

1 000

697 411

1 000

 

2:3

Internationella arbetsorganisationen (ILO)

32 222

2 000

34 222

 

16

 

Utbildning och universitetsforskning

69 452 400

907 205

68 545 195

69 559 300

 

1:4

Sameskolstyrelsen

36 038

6 000

42 038

 

 

1:5

Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet

3 484 525

-18 000

3 466 525

18 000

 

1:10

Fortbildning av lärare och förskolepersonal

382 226

40 000

422 226

 

 

1:12

Myndigheten för yrkeshögskolan

105 629

1 000

106 629

 

 

1:14

Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning

2 066 960

34 500

2 032 460

34 500

 

1:16

Fler anställda i lågstadiet

1 974 000

658 000

1 316 000

658 000

 

2:2

Universitets- och högskolerådet

130 283

10 000

140 283

 

 

2:64

Särskilda utgifter inom universitet och högskolor

576 386

30 000

606 386

 

 

2:65

Särskilda medel till universitet och högskolor

694 834

303 605

391 229

303 605

 

3:1

Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation

5 766 449

46 300

5 720 149

 

 

3:2

Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer

280 061

66 200

346 261

 

17

 

Kultur, medier, trossamfund och fritid

13 694 535

113 000

13 807 535

13 696 535

 

1:2

Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete

345 966

10 500

356 466

10 500

 

3:2

Myndigheten för tillgängliga medier

119 183

500

119 683

 

 

8:3

Bidrag till vissa museer

50 010

1 500

51 510

 

 

8:5

Forum för levande historia

54 954

3 500

58 454

3 500

 

14:3

Särskilda insatser inom folkbildningen

50 000

97 000

147 000

97 000

18

 

Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

7 064 024

500 000

6 564 024

7 064 024

 

1:13

Upprustning av skollokaler

830 000

500 000

330 000

500 000

19

 

Regional tillväxt

3 255 721

5 000

3 260 721

 

 

1:1

Regionala tillväxtåtgärder

1 517 637

5 000

1 522 637

 

20

 

Allmän miljö- och naturvård

7 661 756

-253 000

7 408 756

7 430 756

 

1:3

Åtgärder för värdefull natur

1 002 535

50 000

952 535

 

 

1:4

Sanering och återställning av förorenade områden

815 018

12 000

803 018

12 000

 

1:7

Avgifter till Internationella organisationer

141 131

75 000

216 131

 

 

1:9

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

221 781

6 000

215 781

 

 

1:16

Skydd av värdefull natur

1 343 500

250 000

1 093 500

 

 

2:2

Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning

688 268

10 000

678 268

10 000

22

 

Kommunikationer

54 122 036

500 000

53 622 036

54 122 036

 

1:2

Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur

20 973 147

500 000

20 473 147

500 000

23

 

Areella näringar, landsbygd och livsmedel

18 919 553

6 100

18 925 653

 

 

1:8

Statens jordbruksverk

530 700

5 000

535 700

 

 

1:16

Konkurrenskraftig livsmedelssektor

76 160

36 900

113 060

 

 

1:17

Bidrag till vissa internationella organisationer m.m.

42 913

2 200

45 113

 

 

1:18

Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur

4 007 866

38 000

3 969 866

 

24

 

Näringsliv

5 998 273

106 000

5 892 273

 

 

1:5

Näringslivsutveckling

518 772

5 000

513 772

 

 

1:12

Bolagsverket

24 842

2 000

22 842

 

 

1:17

Upprustning och drift av Göta kanal

123 210

50 000

73 210

 

 

1:19

Kapitalinsatser i statliga bolag

1 000

5 000

6 000

 

 

1:22

Bidrag till företagsutveckling och innovation

327 453

48 000

279 453

 

 

2:3

Exportfrämjande verksamhet

372 889

6 000

366 889

 

 

 

Summa anslagsförändring på ändringsbudget

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

11 433 249

 

Utgiftsområde 6 – Försvar och samhällets krisberedskap

Vi motsätter oss neddragningen på förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor.

Utgiftsområde 7 – Bistånd

Regeringen avser ta ytterligare drygt 4 miljarder kronor från det internationella biståndet för att finansiera flyktingmottagande i Sverige. Redan innan den ökningen var Sverige världsmästare på sådana så kallade biståndsavräkningar och nu kommer alltså nästan en tredjedel av biståndet överhuvudtaget aldrig att lämna Sveriges gränser. Sverigedemokraternas faktiska biståndsbudget numer är 4,5 miljarder större än regeringens. Vi säger nej till denna snedvridna prioritering som tar resurser från katastrof- och fattigdomsbekämpning och humanitärt bistånd till förmån för en fortsatt dyr invandring till Sverige. I den mån regeringen hittat satsningar inom anslaget som inte anses ge tillräckliga resultat alternativt anses vara mindre prioriterade är det vår mening att dessa resurser i sådana fall bör styras om till sådana ändamål som syftar till att hjälpa människor som på olika sätt befinner sig i olika krisers närområde, såsom exempelvis UNHCR eller WFP.

Utgiftsområde 8 – Migration

Sverigedemokraternas utgångspunkt är att nuvarande, såväl som föregående, regering har hanterat migrationspolitiken på ett närmast medvetet destruktivt sätt. Man har försatt landet i den djupaste krisen i modern tid. Denna kris ska nu delvis lösas genom att tillskjuta belopp överstigande 30 miljarder kronor på migrationsområdet enbart för att klara av hanteringen för innevarande år. Denna höjning ska täcka mottagandet för det halvår som kommer ha hunnit gå innan budgeten är beslutad om samt räcka fram till slutet av året.

Sverigedemokraternas inställning är att med en långsiktig ansvarstagande politik hade detta scenario aldrig inträffat. Nu ställs vi dock inför fullbordat faktum vilket gör att vår bedömning landar i att det som redan skett måste finansieras då kostnaden redan har uppstått. Vi räknar i vårt scenario med att vår politik får genomslag under andra halvåret vilket innebär att vi inte ser behovet av den dramatiska ökningen som sittande regering vill tillskjuta. Med en sverigedemokratisk politik kommer volymen på mottagandet att närma sig noll, processen kommer att förkortas betydligt genom att vi tillämpar principen om första säkra land vilket innebär att asylanten har bevisbördan för att denne inte kommer via ett säkert land. Är så fallet är det automatiskt avslag. Vidare accepterar vi en lägre standard på boenden och en reducering av de ersättningar som idag utgår. Vi ändrar också unga mäns (främst) möjligheter att bo på HVB-hem då det dels inte genomförts ålderskontroller, dels inte går att motivera sådana kostnadskrävande boenden.

När det kommer till finansieringen till Migrationsverkets verksamhet godtar vi regeringens tillskott men ändrar den huvudsakliga inriktningen från invandring till återvandring. Migrationsverkets roll ska framförallt gå ut på att facilitera och stimulera återvandring och användas för detta syfte. Det handlar om att effektivisera avvisningar och utvisningar, snabba på ärendeprocessen i enlighet med principen om första säkra land, utföra extensiva kontroller kring ålder och bakgrund rörande dem som idag befinner sig i asylsystemet samt på olika sätt arbeta med återvandringsfrågor. Det får till effekt att själva förvaltningsanslaget till myndigheten kommer att vara tämligen högt under överskådlig tid, att anslaget 1:7 Utresor för avvisade och utvisade kraftigt kommer att höjas medan i princip samtliga övriga anslag kommer att minskas till ett minimum.

Utgiftsområde 9 - Hälso- och sjukvård

Höjningen av anslagen till såväl Inspektionen för vård och omsorg (IVO), som Statens institutionsstyrelse (SiS) samt anslaget till Socialstyrelsen som ökas med 10 respektive 15 miljoner kronor är hänförliga till den oansvariga massinvandringen. Vi yrkar dock inte på avslag då ökningarna av anslagen är avsedda att ge ytterligare resurser till dessa myndigheter för att de ska kunna upprätthålla sin ordinarie verksamhet. Exempelvis höjs IVO:s anslag för att de ska kunna genomföra sina ordinarie uppgifter avseende tillsynsinsatser inom till exempel psykiatrin och primärvården som annars riskerar att inte kunna genomföras på grund av resursbrist. Resursbristen beror på att deras ordinarie resurser har använts till tillståndsgivning och tillsyn av HVB-hem för ensamkommande. Samtidigt som vi vänder oss emot de ökande kostnaderna som är hänförliga till invandringen så vill vi självfallet värna IVO:s viktiga tillsynsuppdrag och insatser för att säkra patientsäkerheten. Därför avslår vi inte de ökade anslagen.

Utgiftsområde 13 – Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

Vi säger nej till satsningar på särlösningar och ineffektiva åtgärder som är svensk integrationspolitik. Vår ambition är breda lösningar som gynnar alla, inte enskilda särintressen. Vi är tveksamma till anslagshöjningen under 2:2 då regeringen inte förklarar närmre vilka civila organisationer som avses och med tanke på regeringens tidigare slapphänta och nonchalanta attityd vad gäller beviljande av bidrag till organisationer med mycket tveksam demokratisk bakgrund och legitimitet.

 

Utgiftsområde 14 – Arbetsmarknad och arbetsliv

Vi säger nej till neddragningen på Arbetsmiljöverket.

Utgiftsområde 16 – Utbildning och universitetsforskning

Regeringen gör kraftiga nedskärningar på utbildningsväsendet, i synnerhet vad gäller anställda på lågstadiet. Detta är något vi med emfas motsätter oss med tanke på situationen i den svenska skolan.

Utgiftsområde 17 – Kultur, medier, trossamfund och fritid

Redan i höstas motsatte vi oss regeringens införande av anslag 14:3 Särskilda insatser inom folkbildningen. Vi motsätter oss fortfarande att regeringen öronmärker miljontals kronor till nyanlända och asylsökande inom folkbildningen då vi anser att den formen av etableringsinsatser inte bör riktas mot personer som ännu inte fått uppehållstillstånd. Det riskerar ge otydliga signaler och ta resurser som kan behövas i annan svenskundervisning i anspråk. Således kan vi inte heller ställa oss bakom regeringens föreslagna ökning av anslag 14:3 Särskilda insatser inom folkbildningen.

Utgiftsområde 18 – Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Vi säger nej till regeringens neddragning med en halv miljard på upprustning av skollokaler. Med tanke på den analys av Sveriges skolor som genomfördes av Boverket och Energimyndigheten och som pekade på att inomhusklimatet i svenska skolor är av sådan art och karaktär att den utgör ett problem såväl för hälsa som för pedagogiken så är den föreslagna nedskärningen uppenbart olämplig.

Utgiftsområde 20 – Allmän miljö- och naturvård

Vi säger nej till regeringens besparing på sanering och återställning av förorenade områden samt Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning.

Utgiftsområde 22 – Kommunikationer

Regeringen vill i tider av tågstopp och förseningar dra ner på underhållet av statens infrastruktur med en halv miljard kronor. Detta går helt emot våra ambitioner om en upprustad järnväg och transportinfrastruktur. Vi säger därför nej till hela neddragningen.

 

Övrigt

Skatt på biodrivmedel

Vad gäller skattelättnader för biodrivmedel så ser vi att dessa håller på att erodera den skattebas som transportsektorn utgör. Enligt riksdagens utredningstjänst medför skillnaden i beskattning på fossila bränslen och biodrivmedel, i kombination med en ökande användning av biodrivmedel, ett bortfall av skatteintäkter på i storleksordningen 6–8 miljarder kronor om man inkluderar både bränsleskatt och koldioxidskatt. Samhällsnyttan av denna relativt stora satsning kan i bästa fall beskrivas som marginell.

Detta inkomstbortfall bör i själva verket utvärderas kritiskt och ställas i relation till den eventuella samhällsnytta det medför. Att som regeringen föreslår istället öka skattesubventionerna är något som Sverigedemokraterna motsätter sig.

 

 

 

Oscar Sjöstedt (SD)

 

Jimmie Åkesson (SD)

Mattias Karlsson (SD)

Dennis Dioukarev (SD)