Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen inom kort bör följa upp hur lagförslaget påverkar företagen i form av ökad administrativ börda, ökad offentlighet av känslig företagsinformation och begränsningar i möjligheten att ge stöd till företag som är i ekonomiska svårigheter, och riksdagen tillkännager detta för regeringen.
Vissa fall av bränsleskattebefrielse utgör statligt stöd enligt EU-rätten. Som ett led i EU-kommissionens förändringsarbete för ökad insyn, effektiv utvärdering och kontroll av statliga stöd föreslås i propositionen lagändringar avseende bränslebeskattningen för att genomföra EU-rättens regler om; offentliggörande och information om de företag som ges statligt stöd på en webbplats, samt begränsningar att inte ge stöd till företag som är i svårigheter eller föremål för återkrav av olagligt statsstöd. Ändringar föreslås i lagen (1994:1776) om skatt på energi samt följdändringar i lagen (2015:750) om ändring i nämnda lag.
Propositionen saknar en genomgripande konsekvensbeskrivning ur ett företagarperspektiv. Utvärderingen av lagförändringens konsekvenser för den administrativa bördan för företag är bristfällig och uppskattningen av de administrativa kostnaderna är troligen underskattade. Det finns en uppenbar risk att den föreslagna lagförändringen kan få stora konsekvenser för företagen varför en djuplodande konsekvensutredning av den ökade administrationen är nödvändig.
Regeringen föreslår även ett ökat utlämnande av uppgifter för offentliggörande utan att belysa hur sådant utlämnande förhåller sig till de konkurrensrättsliga reglerna. En sådan utvärdering borde omfattas av den konsekvensanalys som regeringen ska göra inom ramen för en proposition som tas till riksdagen.
Lagändringarna innebär vidare begränsningar att inte ge stöd till företag som är i ekonomiska svårigheter. En konsekvensanalys av en sådan ändring är av yttersta vikt för att behålla stabilitet på de marknader där företag är mottagare av sådant statligt stöd som här är aktuellt. Tydliga och förutsägbara regler är avgörande för konkurrenskraften. Propositionen riskerar att skapa osäkerhet vad gäller både start av verksamhet samt osäkerhet över investeringsbeslut. En sektor av näringslivet kan drabbas särskilt hårt, företagare inom lantbrukssektorn. Bakgrunden till detta är sättet på vilket näringsidkare idag använder det statligt stödet. Bränsleskattebefrielse i form av statligt stöd är för många lantbrukare ofta av stor betydelse för likviditeten och en del av den ekonomiska driften av verksamheten. Enligt Lantbruksbarometern för 2015 upplever sju av tio lantbrukare att lönsamheten är mycket eller ganska dålig. För mjölkproducenterna är den upplevda lönsamheten ännu sämre. För lantbrukarna har utlåningstaken på årsbasis har ökat med 4 miljarder jämfört med 2013. Den sammanlagda utlåningen till lantbruket uppgick vid årsskiftet 2014/2015 till 279 miljarder kronor. Belåning har för många inte enbart ett investeringssyfte, det är också ett sätt att klara den dagliga driften.
Idag beviljar banker lån med statliga stöd och EU-ersättningar som säkerhet. Lånen kan gå till såväl finansiering av investeringar som likviditetsförstärkningar. För vissa särskilt utsatta grupper inom lantbruket ligger den fortsatta driften i fokus. Allt för att klara verksamheten. Det är idag uppenbart att en stor andel av de svenska mjölkproducenterna har problem med likviditeten. För många företag är den belånade EU-ersättningen en förutsättning för att klara likviditeten. Lagändringen som den är utformad i propositionen riskerar att ytterligare försämra villkoren.
Ytterligare en konsekvens av den föreslagna lagändringen är svårigheten i att bedöma när ett företag ska anses ha ”ekonomiska svårigheter”. Det är generellt svårare att avgöra när en enskild firma har ekonomiska svårigheter. Jordbrukssektorn skiljer ut sig som en sektor med särskilt hög andel enskilda firmor, väl över 90 procent.
Vi menar också att det är olyckligt att regeringen genomgående valt att använda den striktaste definitionen av ”företag i svårigheter”. För det fall andra länder inom EU väljer en mindre strikt definition riskerar vi att svenska företag återigen får hårdare regler än sina konkurrenter i EU, svensk konkurrenskraft försämras och svenska företag och jobb riskerar försvinna.
Den situation som riskerar att uppstå givet förslag till ny lagstiftning är att ett företag i svårigheter först riskerar att förlora rätt till stöd, få ett begränsat stöd eller en senarelagd utbetalning. Om stödet utgör pant för ett lån riskerar banken att neka ansökningar och även säga upp lån. På en och samma gång riskerar då företagaren att förlora både stöd och lån. Resultatet blir med största sannolikhet en nedläggning av verksamheten. Regeringen bör därför inom kort följa upp hur lagförslaget påverkar företagens ökade administrativa börda, ökad offentlighet av känslig företagsinformation samt begränsningar av möjligheten att ge stöd till företag som är i ekonomiska svårigheter. Därtill bör en internationell jämförelse ingå avseende hur andra länder inom EU har utformat sina regler med anledning av EU-reglerna på området.
|
Per Åsling (C) |
|
|
Niklas Wykman (M) |
Mats Persson (L) |
|
Larry Söder (KD) |
|