Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att undantagen som redogörs för i propositionen bör avskaffas och tillkännager detta för regeringen.
Sverigedemokraterna ställer sig såklart positiva till varje politisk reform som går i rätt riktning och yrkar inte på att propositionen i sig ska avslås. Däremot är den föreslagna ändringen alltför ringa och dessutom behäftad med undantag som gör att drygt hälften av de som annars skulle beröras av propositionen överhuvudtaget inte berörs.
Sverigedemokraterna har en principiellt väldigt enkel utgångspunkt: Ingen människa som befinner sig legalt i Sverige ska behöva oroa sig för att svälta eller frysa ihjäl. I den mån staten har utfärdat ett uppehållstillstånd – alldeles oaktat skäl eller bevekelsegrund därtill – så har man också åtagit sig ett visst mått av minimiansvar. Detta ansvar är dock inte lika långtgående som det ansvar man har gentemot sina egna medborgare. Denna princip gäller givetvis samtliga stater.
Den svenska staten uppbär dock inget som helst ansvar för individer som uppehåller sig i landet utan erforderliga tillstånd – antingen man medvetet gömmer sig undan myndigheterna efter ut- eller avvisningsbeslut eller om man aldrig ens gett sig tillkänna, exempelvis genom att ansöka om asyl. Det är givetvis fullständigt orimligt att dylika individer inte omedelbart placeras i förvar för omedelbar utvisning utan tvärtom kan ansöka om – och få beviljat – ekonomiskt bistånd. Staten premierar således ett i grunden kriminellt eller i vart fall klandervärt beteende.
Propositionen är därför ett steg i rätt riktning, även om den inte är tillräckligt omfattande. Inga undantag bör finnas för individer som medvetet försvårar verkställighet av myndighetsbeslut. Individer som får avslag på en asylansökan ska omgående tas i förvar i väntan på omedelbar utvisning. Idag är frågan om förvar upp till berörda myndigheter att avgöra. Detta bör ändras så att det sker utan undantag. Asylsökande vars status är under utredning ska givetvis erbjudas kost och logi samt få därtill grundläggande behov tillgodosedda. I övrigt ska inget ekonomiskt bistånd betalas ut så länge rätten till uppehållstillstånd inte är klarlagd. Frågan om ekonomiskt bistånd till asylsökande ska därmed inte avgöras av Migrationsverket.
Förslaget bedöms spara 2 miljarder kronor fram till 2020. Med ett skarpare lagförslag i enlighet med motionens intentioner bör besparingsutrymmet öka väsentligt.
Det ovanstående bör ges regeringen tillkänna.
|
Oscar Sjöstedt (SD) |
Dennis Dioukarev (SD) |