Del 1 Den övergripande utvecklingen i EU
Lämna den överstatliga unionen samt folkomröstning
Sverigedemokraterna anser inte att det är vare sig rätt eller rimligt att EU:s regelverk står över de lagar som stiftas av Sveriges riksdag, det svenska folkets valda företrädare. Det svenska folket har aldrig blivit tillfrågat om detta, utan röstade ja till ett helt annat EU än vad EU framför allt på senare år utvecklats till. Ett totalhavererat Schengen med tillhörande invandring av flyktingar och andra till Sverige talar sitt tydliga språk. EU klarar inte och kommer aldrig att klara av den påfrestning detta ger. Med tanke på EU:s eftergifter till Turkiet borde det vara tydligt att det svenska folket så fort som möjligt ska få besvara frågan om man vill kvarstanna i eller lämna den överstatliga unionen.
Sverige var redan innan EU-inträdet 1995 en högteknologisk och framgångsrik välfärdsstat med en stark export samt högkvalitativa produkter och tjänster. Till det hade Sverige även innan EU-inträdet en hög arbetsmoral och ett välorganiserat samhälle. Allt detta lyckades svenskarna skapa utan en överstatlig union vars lagar har företräde över våra egna. Sveriges riksdag har i många frågor reducerats till ett transportkompani utan ett reellt inflytande över alltfler frågor och politiska områden.
Vi anser att svenskarna bäst bestämmer själva över sin egen framtid och vill därmed att Sverige ska inleda en omförhandling för att göra det möjligt att lämna den överstatliga delen av unionen för att istället samarbeta på en mellanstatlig nivå. Vi vill se ett samarbete som inkluderar ett gemensamt intresse att samarbeta kring, exempelvis rörande brottsbekämpning, miljö eller gränskontroller. När ett sådant alternativ är framförhandlat vill vi ge det svenska folket möjligheten att i en ny folkomröstning ta ställning till Sveriges medverkan i en överstatlig union.
Del 2 FRÅGOR UNDER RÅDET FÖR ALLMÄNA FRÅGOR
3 Europa 2020-strategin och den europeiska planeringsterminen
Sverigedemokraterna anser att det är dags att EU tar ett steg tillbaka. Även om vi tycker att Europa 2020-målen i sig är sympatiska, finns det anledning att ifrågasätta om det verkligen är så EU ska fungera – med gemensamma mål som omvandlas till en harmoniserad strategi som i sin tur omvandlas till EU:s gemensamma rekommendationer om reformer i medlemsstaterna. Konvergens mellan medlemsstaternas ekonomier och tillväxt kommer nog snarare till genom sund konkurrens mellan medlemsstaterna och marknadstillträde inom unionen, än genom en harmoniserad utbildningspolitik och användningen av strukturfonder.
Under 2015 skedde ytterligare förstärkningar av arbetet med den europeiska planeringsterminen i syfte att strömlinjeforma Europa 2020-arbetet. Sverigedemokraterna ifrågasätter nyttan med detta och menar att de problem som finns i respektive medlemsstat behöver lösas på nationell nivå för att ge bäst effekt, utan att kommissionen tar ett helhetsgrepp om saken. Återkommande kritik mot till exempel Sveriges hyresmarknad, lönebildning och arbetsmarknadspolitik, som medlemsstaterna förväntas ställa sig bakom, är bara ett av otaliga steg på vägen mot mer federalisering av EU och ter sig alltmer som ett luftslott. Själva tanken på EU som en förutbestämd ”konvergensmaskin” är det dags att ifrågasätta. Det finns ett oroväckande drag hos samtliga EU:s institutioner av såväl top-down-perspektiv som en idé om ”en storlek passar alla”. Angående den europeiska planeringsterminen anser Sverigedemokraterna att det är något som bör förpassas till en krets av de närmast sörjande och den krets av medlemsstater som står beredda att bli finanspolitiskt annekterade.
Den europeiska planeringsterminen breder ständigt ut sig trots att kommissionen talar om att den ska bli smalare och mer effektiv. Från att ha varit ett i huvudsak makroekonomiskt verktyg inkluderar den numera även rättspolitiska och sociala frågor som förvisso anknyter till finanspolitiska utgifter, men som knappast förväntades ingå i kommissionens granskning från början. Kommissionen har tagit den förstärkta ekonomiska styrningen till intäkt för att ge rekommendationer på sådana områden som socialpolitiken, och den europeiska planeringsterminen har på kort tid utvecklats till att bli ett av de starkaste verktyg EU har för att på kvasiformell väg påverka medlemsstaterna. Inlemmandet av en social dimension, med uttalanden om nivå på försörjningsstöd och annat, är synnerligen oroväckande med tanke på att socialpolitiken är ett av de få kvarvarande områden som medlemsstaterna råder över själva. Sverigedemokraterna anser att regeringen snarast bör verka för att den europeiska planeringsterminen endast ska omfatta de länder som omfattas av stödprogram eller ingår i eurogruppen.
Som Sverigedemokraterna tidigare år anfört är de nationella reformprogrammen en av de avgörande bitarna för att EU ska kunna utöva inflytande över en medlemsstats finanspolitik. När kommissionen gör analyser av medlemsstaternas ekonomi inom ramen för den europeiska planeringsterminen beaktas inte bara programmets relevans för hållbarheten i finanspolitiken utan också i vilken mån EU:s regler och riktlinjer iakttagits. För att medborgarna och de partier som är EU-skeptiska ska kunna dels ta del av, dels bilda opinion kring, hur EU påverkar medlemsstaterna och vilka krav EU bör ställa på en medlemsstat är det av avgörande vikt att regeringens förslag till nationellt reformprogram tillställs riksdagen i en särskild skrivelse.
4 Kommissionens utvidgningsstrategi
Den förhastade och dåligt planerade utvidgningen av EU har sedan länge haft kännbara negativa konsekvenser för svenska folket såsom omfattande social turism, urholkning av den svenska arbetsrätten och lönedumpning, vidare har utvidgningen orsakat enorma kostnader för Sverige genom att behovet av strukturfondsstöd till de nya medlemmarna ökat. Då unionen utvidgas samtidigt som integrationen och överstatligheten utvecklas och fördjupas påverkas de välskötta länderna oundvikligen av de nya medlemsländernas problem med dåligt skött ekonomi, fattigdom, korruption och organiserad brottslighet. Sverigedemokraterna ser med oro på det faktum att unionen inom en inte alltför avlägsen framtid kan uppta länder som präglas av sinsemellan ouppklarade, allvarliga konflikter relaterade till gränser, handel, namn och etnisk tillhörighet. De nya potentiella medlems- och kandidatländerna riskerar även att ytterligare urholka EU:s gränsskydd då handel med identitetshandlingar och korruption inom poliskårerna är regel snarare än undantag. Om en utvidgningsprocess ska leda till en positiv utveckling i nya potentiella medlemsstater vad gäller genomförandet av reformer måste också EU bli mycket tydligare i sina krav och mer konsekventa vad gäller konditionalitet, alltså att länder uppfyller sina åtaganden innan eftergifter görs från EU:s sida. Sverigedemokraterna anser därför att regeringen bör använda sitt veto för att stoppa varje inledande av anslutningsförhandlingar till dess att alla inre konflikter är lösta, landet ifråga har uppnått en BNP som inte väsentligt understiger EU:s genomsnitt, landet kan garantera det yttre gränsskyddet och påvisa mätbara framsteg i kampen mot korruption och organiserad brottslighet. Det ska också ställas krav på att landet är en utvecklad demokrati och fungerande rättsstat som respekterar mänskliga rättigheterna. Dessa krav bör även gälla viseringsfrihet. Innan ett nytt kandidatland godkänns måste Köpenhamnskriteriena i realiteten vara uppfyllda och inte bara vara en papperskonstruktion.
SD ser extra allvarligt på att Turkiet nu, genom vad som inte kan kallas annat än utpressning lyckats utvinna stora koncessioner från EU, däribland viseringsfrihet och ett påskyndat förfarande för anslutning. Turkiet är ett land som avviker mycket kraftigt från Europa vad gäller den offentliga förvaltningen, demokratisk tradition och rättsstatens principer. Mot bakgrund av hur den turkiska regeringen i närtid agerat mot demonstranter, press, den kurdiska minoriteten och sina grannländer är det tydligt att kommissionen sänkt kraven som ställs på kandidatländer och väljer nu att helt bortse från deras uppenbara brister. Turkiet kontrollerar inte ens sin gräns mot Syrien utan släpper regelbundet genom stora antal IS-krigare. Även om EU säger sig ställa samma krav på Turkiet som andra och har som målsättning att de ska uppfylla dessa krav fram till juni ser vi det som högst osannolikt att detta kommer bli något annat än tomma löften. Enligt en rapport från EU-kommissionen i början av mars uppfyller Turkiet idag endast 36 av 79 nuvarande krav och tiden fram till juni är knapp. Tidigare erfarenheter av beviljad viseringsfrihet till andra länder visar också på att även om länder skulle avge löften att åtgärda brister och uppfylla krav riskerar det endast bli en papperskonstruktion där handling inte följer ord. Vi vänder oss också emot att Turkiet genom utpressning får EU att gå med på eftergifter i anslutningsprocessen trots de stora brister som finns i landet och som Turkiet blankt struntar i att åtgärda. Detta vittnar om en allvarlig avsaknad av verklighetsförankring. Dessutom anser vi att EU inte ställer tillräckliga krav på länder i anslutningsförhandlingar och för att få visumfrihet. Mot bakgrund av detta vill vi uppmana regeringen att verka för att stoppa alla steg mot ett Turkiskt medlemskap. Vi vill även att regeringen inför ett ensidigt visumtvång gentemot Turkiet om EU ger dem visumfrihet redan i juni.
9 Interinstitutionellt avtal om bättre lagstiftning
Det nya interinstitutionella avtalet innebär ytterligare harmonisering, redan på ett mycket tidigt stadium, och snabbare lagstiftning. Detta på bekostnad av öppenhet, transparens och möjligheter till debatt om förslag. Det innebär även att den politiska diskursen blir ännu snävare. Genom flerårig programmering, tätare kontakter mellan kommissionen, Europaparlamentet och rådet strömlinjeformas processen och kritiska röster och oliktänkande kan inte komma till tals. Alla, inklusive de nationella parlamenten, ställs inför fait accompli; där inget tillåts störa harmoniseringen. Vi sverigedemokrater anser att ett avtal som ger fortsatt utrymme för hemliga överläggningar är oacceptabelt. Trilogerna var tänkta i fördraget som en sista utväg, mer eller mindre, om parterna inte kunde enas. Nu avgörs nästan alla lagstiftningsfrågor genom triloger direkt. Vi anser att regeringen ska verka för full öppenhet i trilogerna såsom till exempel offentliga dagordningar, deltagarlistor, kallelser och stenografiska uppteckningar. Regeringen kan här verka dels för en inskränkning av användningen av triloger och uppmuntra till fler ”läsningar” av förslagen till lagstiftning, dels för ökad öppenhet och transparens i lagstiftningsarbetet inom EU.
10 Kommittéförfarande och delegerade akter
Det som huvudsakligen oroar Sverigedemokraterna inom detta område är att Lissabonfördraget gav långtgående normgivningsmakt till kommissionen, normgivningsmakt som Sverigedemokraterna istället anser hör hemma hos medlemsstaterna. Mycket av det som kommissionen numera kan besluta om och som göms bakom ”tekniska anpassningar till Lissabonfördraget” är i själva verket betydande överflyttningar av makt till Bryssel. Sverigedemokraterna anser att regeringen ska tillse att dess representanter i Coreper motsätter sig ytterligare utnyttjanden av den delegerade makten. Sådana flagranta överflyttningar av normgivningsmakt ska inte heller ske genom så kallade A-punkter. Varje enskild möjlighet för kommissionen att utnyttja sin möjlighet att anta regler via delegerade akter bör diskuteras enligt den särskilda ordning som föreskrivs i regeringsformen.
Del 3 EU:s FÖRBINDELSER MED OMVÄRLDEN
12. 1 EU:s utrikestjänst
Sverigedemokraterna kan inte ställa sig bakom att den utrikespolitiska kompetensen helt ska förflyttas från nationell nivå till EU:s utrikestjänst. Vi kan instämma i mervärdet i en gemensam EU-linje i viktiga frågor så länge det görs med konsensus mellan medlemsstaterna och varje medlemsstat också fortsatt har en frihet att föra sin egen utrikespolitik i enlighet med sina intressen. Vi ser däremot inte behovet av en särskild utrikestjänst och utrikesrepresentant för EU. Utanför det rent principiella planet finns det också anledning att betvivla utrikesmyndighetens effektivitet. Förhandlingarna med Turkiet har t.ex. skötts på ett allt annat än professionellt sätt och migrationskrisen, som nu upptar en stor del av unionens arbetskapacitet hade antagligen inte tillåtits bli så allvarlig som den är om utrikestjänsten varit mer kapabel att göra prognoser. Med hänvisning till detta är det vår uppfattning att Europeiska utrikestjänsten bör avvecklas.
12.2 Den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken
Sverigedemokraterna ser med oro på att Europeiska rådet vill driva EU till en alltmer sammanvävd militär organisation. När ett alltmer överstatligt EU beslutar om militära insatser där riksdagens inflytande är begränsat innebär det i praktiken att Sverige är med i en militär allians. Sverigedemokraterna anser det vara tveksamt om denna förändring i svensk utrikespolitik är förankrad hos det svenska folket. Därför menar Sverigedemokraterna att regeringen inom EU ska verka för en linje där säkerhets- och försvarspolitik i huvudsak ska ligga på respektive medlemsland, samt motverka en inriktning som går mot en sammanvävd militär organisation. Om samarbete i stora frågor är nödvändigt ska det ske på mellanstatlig basis. Utöver detta menar vi att det är ett oundgängligt behov för det svenska försvarets framtida utveckling att ha tillgång till en tekniskt välutvecklad försvarsindustri med bred kompetens. En svensk myndighet som upphandlar försvarsmateriel bör använda undantagsregeln i artikel 346 i EUF-fördraget på liknande sätt som andra medlemsländer som har viktig försvarsindustri. Regeringen bör därför hålla en linje som håller fast vid möjligheten att kunna ta sådana hänsyn om ett medlemslands säkerhetsintressen står på spel. Detta är nödvändigt om vi vill att försörjningstryggheten ska genomsyra försvarsmaterielförsörjningen av vår försvarsmakt.
12. 4 EU som aktör i FN
EU:s arbete inom FN regleras av resolution 65/276 av den 11 maj 2011, och resolutionen bygger vidare på resolution 3208 av den 11 oktober 1974 som gav den europeiska ekonomiska gemenskapen observatörsstatus i FN. Resolutionen från 2011 ger EU:s institutioner rätt att föra unionens talan i FN, istället för representanter från EU:s ordförandeland. 2011 års resolution ger också EU:s institutioner, även då den understryker att EU inte är medlemsstat, långtgående rätt att agera som en sådan. Sverigedemokraterna kan inte ställa sig bakom detta, vilket partiet ser som ett steg i utvecklingen mot ett federalistiskt EU som har som slutgiltigt mål att ersätta medlemsstaternas representation i FN. Sverigedemokraterna är av uppfattningen att FN, i och med det viktiga arbete staten Sverige historiskt bidragit med, kommer att gå miste om en betydelsefull röst. EU är inte en stat och Sverigedemokraterna motsätter sig kraftigt en utveckling mot att fallet blir så.
Sverigedemokraterna anser därför att regeringen bör verka för att EU:s förstärkta rätt att föra talan i FN upphävs alternativt begränsas för att inte inskränka på medlemsstaternas rätt att framföra åsikter i FN.
12.10 Sanktioner mot Turkiet
Sverigedemokraterna anser att riktade sanktioner mot Turkiets ledarskap är ett mer proportionellt och ändamålsenligt sätt att bemöta Turkiets utpressningstaktik. De europeiska länderna har tillsammans ett utmärkt förhandlingsläge med Turkiet och en tuff linje i kombination med hotet om sanktioner skulle sannolikt få landet att bli mer lyhört. Regeringen bör därför driva att ett första krav på Turkiet bör bli att landet ratificerar FN:s flyktingkonvention utan geografiska begräsningar och börjar prestera enligt det befintliga, bilaterala återvändandeavtalet med Grekland samt tar kontroll över sina gränser och bekämpar den illegala flyktingsmugglingen på turkisk mark.
12. 11 Konsulär beredskap
EU:s alltmer fördjupade samarbete i konsulära frågor har visserligen medfört vissa fördelar. Det är dock värt att komma ihåg att ett av de mest grundläggande kännetecknen för en suverän stat är möjligheten att upprätthålla egna diplomatiska representationer, och den konsulära frågan kan inte isoleras från detta. Det är därför enligt vår mening så att vi bör se konsulära frågor som en fråga där Sveriges och de övriga medlemsstaternas nationella kompetens strikt bör värnas och där regeringen bör motverka att det konsulära samarbetet går mot en gemensam EU-representation. Vi motsätter oss därför det nya direktivet som formaliserar det konsulära samarbetet.
13 Den gemensamma handelspolitiken
Vi är positiva till handel och anser att Sverige inom såväl EU som i internationella forum, så som WTO, ska verka för en öppen och fri handel. Vi instämmer även i uppfattningen att ökad handel ger ökad tillväxt som i sin tur skapar bättre ekonomiska förutsättningar för länder och deras medborgare. Liksom tidigare sluter vi även upp bakom uppfattningen att frihandel kan vara en starkt välståndsskapande kraft för såväl fattiga som mer utvecklade länder. Att värna principen om frihandel är därför både ett globalt och ett svenskt intresse. Även andra intressen än rent ekonomiska bör kunna beaktas inom handelspolitiken, t.ex. ska vi kunna ställa motsvarande krav på djuretik på de animaliska produkter vi importerar som de inhemskt producerade produkterna. Vi ser även vikten av att handelsavtal ska innefatta bl.a. CSR och miljöaspekter där prioriteringen ligger i ett minskat koldioxidläckage. Sverigedemokraterna anser däremot att subventioner, så som EU:s exportbidrag, som är direkt skadliga för utvecklingsländernas självförsörjningsgrad ska avskaffas.
13.2.1 Regionala och bilaterala frihandelsavtal
Sverigedemokraterna ser betydelsen av att skapa globala handelsavtal i sin helhet, men vi vill även belysa vikten av dess innehåll och hur detta påverkar den svenska marknaden. Vi är generellt positiva till ett handelsavtal mellan EU och USA – det s.k. TTIP – och vi tror att detta kommer att stärka den svenska industrin genom borttagandet av både tariffära samt befintliga icke-tariffära handelshinder men även genom att förebygga tillkomsten av nya handelshinder.
Sverigedemokraterna ser positivt på USA:s uttalade indikationer om transparens, deltagande och ansvarstagande och vår förhoppning är att framtagna standardiseringar styr mot redan befintliga handelsmekanismer i WTO:s avtal. Avtalet innehåller dock väldigt många faktorer och komplexiteten är påtaglig när det gäller bl.a. det tekniska och de icke-tariffära regelhindren, jämfört med borttagande av t.ex. ekonomiska tullar.
Sverigedemokraterna ser vikten av att i första hand se över de områden som har störst möjlighet till regelsamarbete än att försöka hitta gemensamma nämnare för alla sektorer. Dessutom behövs en förståelse av att vissa regelverk är svåra att samköra pga. olika myndighetsstrukturer samt olika produktregelverk. Vi anser att en gemensam minsta nämnare gällande de olika sektorerna ska generera avkastning, ökad marknadsintegration samt i viss mån skydd av nationella intressen samt att handelsrelationer med tredjeland inte får försämras. Gällande utfallet i de olika sektorerna vill vi poängtera att redan framtagna prognoser är just generella uppskattningar. Rapporter som visar vilka sektorer eller olika regioner som gynnas av handelsavtalet är osäkra. Även om vår generella uppfattning av avtalet i sin helhet är positiv gällande industrins exportmöjligheter så vill vi dock flagga för vissa klausuler i avtalet.
Sverigedemokraterna anser att tvistlösningsklausulen (ISDS) ska tas i största beaktning gällande hur denna kommer att utformas i det slutgiltiga avtalet. En tvistlösningsklausul av ren Naftamodell är något som Sverigedemokraterna inte kan ställa sig bakom. Vi vill vidare se att det blir fråga om en lista där de delar som ska vara föremål för ett handelsavtal tas upp och inte som idag en lista där endast de delar som inte kommer att vara föremål för avtalet tas upp. Sammanfattningsvis välkomnar vi ett frihandelsavtal med USA, men anser att ett sådant avtal inte får utmynna i en situation där företag generellt ska kunna stämma stater med stöd av avtalet, där den svenska modellen skadas eller i en situation där avtalet i övrigt leder till en underminering av den svenska autonomin.
13.4.3 Kommissionens handelsstrategi ”Handel för alla”
Sverigedemokraterna har en generell positiv syn på en fri och öppen handel med varor och tjänster. Vi menar att goda handelsrelationer och konkurrensneutrala globala handelsavtal är av största vikt och att Sverige förblir en del av den globala och EU:s inre marknad. Vi ser betydelsen av högteknologiska tjänster och produkter högt upp i värdekedjan. Vi ser vikten av att skapa globala handelsavtal i sin helhet, men vi vill även belysa vikten av dess innehåll och hur detta påverkar den svenska samt europeiska marknaden.
Sverigedemokraterna ser positivt på en övergripande handelsstrategi och vi menar att vissa utvalda delar av åtgärdspaketet kan generera positiva effekter för den europeiska och svenska marknaden. Men om vi gör en generell överblick, inte bara över de faktiska förslagen ifrån kommissionen, utan även över andra åtgärdspaket gällande bl.a. handel, energi, infrastruktur eller tillväxtskapande åtgärder, ser vi en återkommande problematik gällande finansieringslösningar, ökad användning av strukturfonder, och socioekonomiska projekt samt ständigt kostnadsdrivande lösningar och låtsasjobb. Det återkommande är att förslag som inte ska generera några kostnadsdrivande effekter, har blivit det motsatta, särskilt för svenska skattebetalare, enligt vår mening. Vi menar därför att regeringen inom EU bör slå vakt om att den gemensamma handelsstrategin inte genererar ökade kostnader för svenska skattebetalare. Vi ser därmed orimligheten att generellt försöka driva igenom handelsstrategin, särskilt som förslagen endast är visioner eller innehåller några konkreta lagstiftningsförslag eller är fullt finansiellt förankrade.
14.1 Samstämmig utvecklingspolitik
Även om Sverigedemokraterna i sak inte vänder sig emot att EU ägnar sig åt biståndsverksamhet ser vi problem med en gemensam biståndspolitik då den gemensamma inriktningen och strategin inte alltid står i samklang med Sveriges biståndspolitiska intressen samt att uppföljning och kontroll av uppnådda resultat är svårare på EU-nivå än på bilateral nivå. Vi efterlyser därför en saklig utvärdering om vilka fördelar och nackdelar ett sådant budgetsamarbete innebär. Av respekt för svenska skattemedel menar vi att beslut om bistånd, mottagarländer och strategier i första hand bör utgå ifrån Sveriges riksdag. EU betalar stora biståndsmedel till den palestinska myndigheten. Sverigedemokraterna anser att villkor för att den palestinska myndigheten ska erhålla bistånd ska vara att den upphör med alla belöningar för och hyllningar av terrorism, uppmaningar till terrordåd samt tar tydligt avstånd från antisemitism och visar prov på vilja att styra i enlighet med demokratiska principer och mänskliga rättigheter. De bör också uppvisa en trovärdig vilja att ha en fredlig relation med Israel. Sverigedemokraterna anser att regeringen inom EU bör arbeta för ett stopp av bistånd till den palestinska myndigheten tills dessa krav är uppfyllda.
15.2 EU:s grannskapspolitik
Sverigedemokraterna anser att regeringen bör arbeta för ett mellanstatligt samarbete mellan fria självständiga stater samt en renodlad frihandelszon som utvidgas genom frihandelsavtal med utomstående stater i stället för upptagande av ytterliga medlemsstater. Vi anser det vara av stor vikt att EU upprätthåller goda relationer och handelsförbindelser med grannskapet och vi anser det viktigt att värna varje lands rätt till territoriell integritet och suveränitet och möjlighet att göra fria val utan påtryckningar från utomstående parter.
Om ändå associeringsavtal ska tecknas anser vi dels att kraven måste skärpas. Det räcker inte med ett samarbete efter ett genomfört avtal, utan vi vill se tydligare reformer och uppfyllda krav innan avtal ingås om bl.a. arbete mot korruption och organiserad brottslighet, fungerande rättsstat, fungerande gränskontroller, säkerhet, demokrati och mänskliga rättigheter. Vidare måste det påpekas att stor försiktighet måste iakttas när det gäller beslut om nya stödpaket för särskilt det södra grannskapet, eftersom omfattningen av sådana paket riskerar att bli mycket kostnadsdrivande för unionen i ett läge när många medlemsländer redan befinner sig i ekonomisk kris. Sveriges linje i frågan bör därför vara att ytterligare avtal om närmare associering inte är tvingande på EU-nivå utan överlåts till sådana medlemsstater som anser sig ha kapacitet för detta.
15.2.1 Marocko och Västsahara
Det står även helt klart att många EU-länder är ovilliga att ställa de krav som demokratiska principer och internationell rätt och solidaritet kräver.
Ett handelsavtal med Marocko undanröjdes nyligen av EU-domstolen eftersom avtalet innefattar staten Västsahara vilken för närvarande illegalt ockuperas av Marocko. Att unionens medlemmar sökt träffa ett sådant avtal visar att dessa inte ens är intresserade av att påverka granskapsländerna i demokratisk riktning, något som annars är den officiella förevändningen för att knyta dessa stater närmare unionen.
Sverigedemokraterna stöder ett erkännande av Västsahara som stat. Vägen till att bygga en fungerande stat i Västsahara kräver en folkomröstning och fredsförhandlingar med Marocko. Marocko visar ingen vilja till samarbete i frågan, landet sköter också den humanitära situationen i Västsahara dåligt. Sverigedemokraterna anser att det därför är nödvändigt att regeringen sätter press på Marocko genom att erkänna Västsahara som stat och genom att verka för detta inom EU, samt att arbeta för att möjliggöra en folkomröstning för självständighet. Sverigedemokraterna anser det mycket problematiskt att riksdagens beslut av den 5 december 2012 som löd enligt följande ”Riksdagen tillkännager för regeringen att Sverige snarast bör
erkänna den sahariska arabiska demokratiska republiken (Västsahara) som en fri och självständig stat och även verka för detta inom EU” som partierna i den nuvarande regeringen då röstade för, nu inte genomförs varken på nationell nivå eller EU-nivå. Vi anser därför att regeringen ska följa upp tidigare riksdagsbeslut och inom EU verka för ett erkännande av Västsahara samt verka för att Marocko går med på en rättvis folkomröstning om Västsaharas framtid.
15.3.1 Ryssland
Det är tydligt att Rysslands agerande strider mot internationell rätt och avtal och kränker Ukrainas territoriella integritet både vad gäller agerandet på Krim och i de östliga delarna i Ukraina. Det kan nu inte råda några tvivel om att Ryssland på många olika sätt stöder separatistgrupper och även är direkt militärt involverat i landet. Utifrån vår principiella utgångspunkt att värna alla staters suveränitet, självbestämmande och territoriella integritet är vi kritiska till den överstatliga inriktningen inom EU, och med samma utgångspunkter är vi naturligtvis ännu mer kritiska till Rysslands stormaktsfasoner som dessutom utgör ett säkerhetspolitiskt hot i vårt närområde. Sverigedemokraterna ställer sig positiva till EU:s starka reaktion mot Rysslands agerande på Krim och i östra Ukraina. Sverigedemokraterna ställde sig bakom att avbryta förhandlingarna om det nya samarbetsavtalet med Ryssland och avtalet om förhandlingsprocessen om viseringsfrihet och partiet stöder ett fortsatt fryst förhandlingsläge. Sverigedemokraterna anser liksom regeringen att ämnen som mänskliga rättigheter och demokrati fortsatt bör ha en framträdande ställning då samtal förs mellan EU och Ryssland. Sverigedemokraterna står bakom det paket av sanktioner som EU infört mot Ryssland hittills och välkomnar utvidgningen som skett under året, och partiet står öppet för ytterligare utvidgningar och anser att Sverige inom EU ska ställa sig bakom sådana om det skulle visa sig nödvändigt. Det är viktigt att Sverige står fast när andra EU-länder börjar vackla i frågan om sanktioner gentemot Ryssland. För att sanktionerna ska ge största möjliga effekt uppmanar Sverigedemokraterna även regeringen att i EU arbeta för en tydlig utvärdering och uppföljning av sanktionernas effekter och eventuella tillkortakommanden.
15.4.1 Fredsprocessen i Mellanöstern
Sverigedemokraterna anser att målet med EU:s Mellanösternpolitik bör vara en varaktig fred där båda parter kan leva i fred och säkerhet. Sverigedemokraterna ser det som omöjligt att Hamas kan bli en del av en sådan långsiktig lösning. Hamas är en terrororganisation som vill förinta staten Israel och det judiska folket, och som sedan 2005 har skjutit över 11 000 raketer mot Israel. Under året har även en ny och mycket oroande förskjutning i terrortaktik skett, i stället för att föra in vapen och bomber uppmanar Hamas palestinierna till att begå enskilda knivattacker mot Israeler. Förutom den fysiska faran är detta en form av psykologisk krigföring ägnad att göra livet för civila israeler så svårt som möjligt. Inget folk ska behöva acceptera att leva under sådana förhållanden och Sverigedemokraterna efterlyser här ett mycket starkare ställningstagande från EU. Sverigedemokraterna anser att Sverige inom EU ska verka för att en regeringsbildning där Hamas ingår som inte ska anses vara legitim. Sverigedemokraternas förtroende för Fatah och den palestinska myndigheten (PA) är lågt då de bidrar till att sprida antisemitisk propaganda, uppvigling till våldsbrott och avlönar terrorister och mördare och krav bör ställas för att myndigheten ska erhålla stöd från EU som anförts tidigare i fråga om bistånd. Sverigedemokraterna anser vidare att Sverige inom EU bör verka för att EU-institutionerna inte går vidare med genomförandet av märkning av produkter från israeliska bosättningar. Vi anser att detta inte för fredsprocessen framåt utan snarare missgynnar många människor från Palestina som tjänar sitt uppehälle på att arbeta på industrier i dessa områden.
15.4.5 Syrien och Irak
De fruktansvärda inbördeskrigen i Syrien och Irak har varit särskilt förödande för minoriteter och i synnerhet ländernas kristna sådana. I och med IS härjningar har situationen förvärrats ytterligare och efter att den kristna befolkningen dödats eller fördrivits från sina hem har man påbörjat ett folkmord och en förintelse av det oersättliga kristna och förhistoriska kulturarvet. Från att år 2003 ha funnits ca 1,2 miljoner kristna bara i Irak, uppskattas nu antalet ha sjunkit till 150 000–400 000. Förenta nationernas expert på minoritetsfrågor betecknar utvecklingen för områdets minoriteter som förödande och oåterkallelig. Både det europeiska parlamentet och den amerikanska senaten erkände nyligen händelserna i området som folkmord vilket vi välkomnar. Irak är en problematisk statsbildning då landet innefattar ett flertal religiösa och etniska minoriteter som visar på uppenbara svårigheter att samexistera fredligt. Nineveslätten var historiskt en del av det assyriska kungariket och kristna och andra minoriteter har under lång tid utgjort en majoritet i området. Dessa grupper kräver att området ska få långtgående autonomi inom den irakiska statsbildningen. Kurderna har länge haft en varierande men betydande grad av självstyre inom Irak. I dagens instabila situation har kurderna uppvisat förmåga att försvara de områden som de anser tillhör dem. Kurderna har, jämfört med andra minoriteter i området, visat stor vilja till demokratisk utveckling. Kurderna har även visat ett engagemang för MR då de gett skydd åt andra minoriteter som drabbats av IS framfart. Sverigedemokraterna stödjer utökad autonomi och självständighet för såväl kurder som kristna. Vi ser därför mycket allvarligt på att EU i praktiken gjort sig beroende av Turkiet för att hantera flyktingfrågan, samtidigt som Turkiet använder sin militär för att förhindra utökad kurdisk autonomi i Syrien. Beslut i sådana frågor måste dock fattas efter noggrant övervägande för att förhindra att nya konflikter uppstår. Sverigedemokraterna anser därför att regeringen i EU bör verka för att uppmärksamma de humanitära och kulturella värden som håller på att gå förlorade i inbördeskrigens Syrien och Irak, att FN upprättar en säker zon för utsatta minoriteter i konfliktområdena i Syrien och Irak samt visa sitt tydliga stöd för de kristna och andra utsatta minoriteter i området. Vidare bör regeringen i EU verka för att öka de humanitära insatserna i konfliktområdena och vi välkomnar att så i viss mån skett även om skalan fortfarande är otillräcklig. Eftersom behoven är närmast gränslösa är det också viktigt att pengarna används så effektivt som möjligt. Inrättandet av t.ex. Maddadfonden är helt onödigt eftersom det redan finns ett antal liknande instrument, därför bör regeringen inte bidra med svenska medel. Regeringen bör i EU även verka för att en långsiktig, konstitutionell lösning utarbetas, som i praktiken tar hänsyn till, skyddar och bevarar områdets religiösa och kulturella minoriteter, för att det skapas ett område för kristna på Nineveslätten med egen autonomi och för en långsiktigt hållbar lösning som tar hänsyn till kurdernas anspråk på utökat självstyre.
Viseringsfrihet
Sverigedemokraterna är av åsikten att viseringsfrihet endast ska ges för medborgare i länder där alla inre konflikter är lösta, har en godtagbar ekonomisk standard, landet kan garantera det yttre gränsskyddet och påvisa mätbara framsteg i kampen mot korruption och organiserad brottslighet och terrorism. Det ska också ställas krav på att landet är en utvecklad demokrati och fungerande rättsstat som respekterar mänskliga rättigheterna. Vi ser fallet med Turkiet som ett tydligt exempel på att EU på grund av andra intressen troligen kommer att se genom fingrarna på att nödvändiga krav inte är uppfyllda och ställer oss mycket kritiska till EU:s hantering av visumlättnader och viseringsfrihet generellt. Ett land som Colombia med stora problem med fattigdom, inre konflikter och brist på demokrati har också nyligen beviljats visumfrihet vilket vi anser vara problematiskt. Regeringen bör även verka för att kravet på visering för resande från Balkan återupprättas respektive behålls.
Principiellt ser Sverigedemokraterna positivt på att medborgare från länder i EU:s närområde reser till EU för att studera eller fylla luckor i arbetsmarknaden som inte på annat sätt går att fylla i. Dessa personers erfarenheter i Europa kan också ha väldigt positiv inverkan på vederbörandes hemländer efter att de återvänt. Dessa i och för sig lovvärda syften motiverar dock inte en generell viseringsfrihet då de som studerar och har jobb sällan får problem att få visum. Regeringen bör därför verka för att visum och underlättande för att få visum även i framtiden bör tilldelas efter individuella skäl så länge landet i fråga inte uppfyller ovanstående krav.
Del 4 EKONOMISKA OCH FINANSIELLA FRÅGOR
19 EU:s budget
Sverigedemokraterna vänder sig synnerligen starkt mot den snedförvridning som råder inom unionen där vissa länder står för de finansiella tillgångarna och andra i stort bara får ta emot pengar nästan helt utan motkrav. Sveriges EU-avgift uppgick 2015 till 37,7 miljoner kronor och återflödet från EU:s budget uppgick till endast 13,7 miljarder kronor år 2014. För året 2015 väntas återflödet hamna på ett ungefärligt jämförbart resultat. Denna mellanskillnad på tiotals miljarder kronor kommer aldrig de svenska skattebetalarna till del och det är en mellanskillnad som i takt med maktförflyttningen och EU:s utvidgning ständigt ökar istället för att som många skulle önska minskar. Vi vill därför att regeringen inom EU ständigt ska verka för att hålla onödiga kostnader nere.
20. Skydd av EU:s finansiella intressen
Sverigedemokraterna tycker att det är intressant att EU:s och kommissionens direkta oförmåga att hantera budgetmedel aldrig lyfts upp i en större uträckning än vad som är fallet. En felmarginal på 4,4 procent kan aldrig accepteras och därför ska inte kommissionen beviljas ansvarsfrihet.
Del 5 RÄTTSLIGA OCH INRIKES FRÅGOR
23.1.1. EU:s inre säkerhet
Förslag till revidering av EU:s vapendirektiv. Sverigedemokraterna har under behandlingen av ärendet ansett att revideringen strider mot subsidiaritetsprincipen och proportionalitetsprincipen. Förslagen anges som en del i arbetet mot att stärka EU:s inre säkerhet mot terrorism. En huvuddel av de sakliga förslagen syftar till striktare regleringar mot legala vapen vilka inte har någon betydelse för terroristers förmåga att utgöra hot mot eller allvarligt skada våra samhällen. Istället skulle en majoritet av förslagen i direktivet innebära stora konsekvenser bl.a. för sport, jakt och träning för polis och militär. Vi anser inte att EU ska reglera nationella villkor för de delar av förslaget som rör vapen. Däremot ser vi positivt på att det blir enklare att spåra vapen genom gemensamma vapenregister.
23.3.2. Förslag om en europeisk gräns och kustbevakning
Sverigedemokraterna förstår de motiv som föranleder en ny förordning om en europeisk gräns- och kustbevakning. Dock anser vi att kontrollen av det egna territoriet är och bör förbli en nationell uppgift. Gränskontroller är ett viktigt verktyg för att hävda territoriell integritet, upprätthålla lag och ordning och skydda den nationella säkerheten. Vi anser att förslaget inkräktar på medlemsstaternas rätt att kontrollera och upprätthålla sina gränser.
Enligt vår mening kan målen för de föreslagna åtgärderna bättre nås på nationell nivå och vi anser därför att förslagen i sin helhet strider mot subsidiaritetsprincipen.
23.4.1. Europeisk åklagarmyndighet
En europeisk åklagarmyndighet är ett tydligt steg mot att ge mer makt till EU på bekostnad av medlemsstaternas suveräna självbestämmande. Det strider mot såväl subsidiaritetsprincipen som proportionalitetsprincipen. Sverigedemokraterna ser inget nationellt intresse av att låta utvecklingen gå mot en mer överstatlig union genom en gemensam åklagarmyndighet, även om den föreslås ett begränsat ansvarsområde. Sverigedemokraterna vill att regeringen utnyttjar sitt veto för att Sverige ska stå utanför EPPO.
24.2. Gemensamt europeiskt asylsystem
Sverigedemokraternas utgångspunkt är att Sverige så som andra EU-länder ska vara självständiga och oberoende i utformningen av sin invandringspolitik. Mot bakgrund av att EU-institutioners passivitet redan har lett till katastrofala konsekvenser för Sverige men även för andra EU-medlemmar ska regeringen verka för att avbryta förhandlingarna om det gemensamma europeiska asylsystemet som innebär att styrningen på området migration och invandring lämnas över till EU-strukturer i en ännu högre utsträckning än i dagsläget. Vi anser att svenska folket genom sina representanter ska kunna bestämma vilka som kommer till Sverige och på vilka villkor. Omfördelningsmekanismen som är grundbulten i det gemensamma asylsystemet har bevisligen inte fungerat. Sveriges önskemål om att använda sig av en del av Ungerns kvot och lätta på sin börda har inte fått gehör. Med Sverigedemokraternas politik kommer endast dem som kommer direkt från ett krigsområde att omfattas av asylrätten och därför finns det ingen anledning för Sverige att delta i utbyggnaden av det gemensamma systemet i fortsättningen.
Istället för att utforma en gemensam asylpolitik som gång på gång visat sig misslyckats anser vi att varje EU land bidra med humanitära medel till krisens närområde. Istället för påtvingade kvotsystem på EU-nivå finns redan möjligheten för varje land att utforma bilaterala avtal med FN att ta emot kvotflyktingar via UNHCR:s vidarebosättningsprogram. Detta riktar sig till de mest utsatta direkt i krisens närområde. Då har varje land möjlighet att bidra utifrån sina egna förutsättningar.
Det är uppenbart att unionens senaste strategi och avtal med Turkiet saknar grund i beprövad erfarenhet och bygger på önsketänkande. Strategin för att hantera migrationsströmmen bygger på att Turkiet är en tillförlitlig avtalspart, något vi ser som ett mycket osäkert antagande. Turkiets ingångsvärde i processen ser ut att vara att skaffa sig medel för utpressning mot Europa, för att på så sätt utverka fördelar och få en s.k. ”gräddfil” in i unionen. Därför bör regeringen verka för att avtalet tidigast möjligt sägs upp.
24.5. Återvändande och migrationsströmmar
Sverigedemokraterna anser att EU har en stark förhandlingsposition för att förhandla fram återtagandeavtal med tredje länder. Trots detta görs det ytterst lite på det området. Sverige och EU har stora problem med att exempelvis återföra marockanska, afghanska och algeriska medborgare till deras respektive hemländer. Sverigedemokraternas utgångspunkt är att varje land ska ta hand om sina medborgare. Därför vill SD att regeringen verkar för att intensifiera förhandlingarna och agera mer offensivt i frågan. EU bör använda sanktioner riktat mot handel och bistånd som påtryckningsmedel. Länder som vägrar att ta tillbaka sina medborgare kan inte vara bidragsmottagare från EU. Ett annat område som SD vill att regeringen tittar på är att använda individuella sanktioner mot styrande skikt i de aktuella länderna.
Del 6 SYSSELSÄTTNING OCH SOCIALPOLITIK, HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
28.7. Fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt
Vad gäller fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt så var vi sverigedemokrater negativt inställda till detta förslag då det behandlades i socialutskottet (Socialutskottets utlåtande 2012/13:SoU8). Precis som utskottet då konstaterade så anser vi att förslaget inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen. Stödinsatser anser vi ska vara ett ansvar för varje medlemsstat. När fonden nu ändå är instiftad tycker vi att det är viktigt med en uppföljning för att utvärdera fondens reella effekter. Detta framförde vi även förra året. Konkret innebär det att vi önskar en utvärdering av de fem projekt som har fått medel ur fonden av ESF-rådet för att följa upp att fonden har reell effekt.
Del 7 KONKURENSKRAFTSFRÅGOR
31 Den inre marknadens utveckling
Sverigedemokraterna ser positivt på en stark och konkurrenskraftig inre marknad genom handel med varor och tjänster. Vi vill dock belysa vikten av en generell marknads- och behovsanpassning samt likvärdiga arbetsvillkor, kvalitets- och säkerhetsaspekter, dessutom bör det finnas vissa generella undantag. Vi vill kraftigt poängtera vikten av att åtgärder ska resultera i reell tillväxt och konkurrenskraft samt att sysselsättningsåtgärder inte är någon form av kostnadsdrivande socioekonomiska projekt.
Sverigedemokraterna ser att den inre marknaden spelar en stor roll för tillväxt och sysselsättning. Vi anser dock att dess strukturreformer och tillväxtfrämjande åtgärder inte får vara kostnadsdrivande och därmed få negativa budgetära konsekvenser på EU- eller nationell nivå. Vi har en del avvikande meningar angående delar av förslagen till SMA II. Liksom för dess föregångare kan vi inte ställa oss bakom den strategiska ansats som görs. Det vi vänder oss mot är framförallt förslagen i nyckelåtgärderna: järnvägstransporterna, energi, tillgång till finansiering samt digital inre marknad. I fråga om öppnande av järnvägstransporter från andra länder anser vi att frågeställningar angående infrastruktur och transportföretag i allt väsentligt bör hanteras på en nationell nivå. Vi ser en uppenbar problembild med extremt dyra investeringar samt vilka som ska bekosta utbyggnaden gällande en total gränsöverskridande energimarknad. Vidare beskrivs konsumentnyttan i alltför generella termer för att kunna vara direkt överförbart till alla medlemsstater.
35. Konsumentpolitik
EU-samarbetet på konsumentområdet syftar till att stärka konsumenternas ställning på den inre marknaden. Förhandlingarna om ett nytt direktiv om paketresor och sammanlänkade researrangemang samt om en ny förordning om personlig skyddsutrustning har avslutats under året. De nya regelverken innebär att konsumentskyddet stärks och att en snedvriden konkurrens på marknaden motverkas.
35.1 Konsumentprodukters säkerhet
Kommissionen presenterade i februari 2013 ett förslag till produktsäkerhetspaket som omfattar dels en förordning om konsumentprodukters säkerhet (se faktapromemoria 2012/13:FPM77) dels en förordning om marknadskontroll av produkter (se avsnitt 32.1). Förslagen syftar till säkrare konsumentvaror på den inre marknaden genom införandet av ett mer enhetligt och tydligt regelverk och ett förbättrat system för marknadskontroll. Det råder oenighet i rådet avseende en föreslagen bestämmelse om ursprungslandsmärkning. Under hösten har förhandlingarna stått stilla sedan ett försök att nå en kompromiss i konkurrenskraftrådet i maj inte lyckades. Regeringen är positiv till att regelverken för produktsäkerhet och marknadskontroll förbättras men anser att det är problematiskt med en bestämmelse om ursprungslandsmärkning i förordningen om konsumentprodukters säkerhet, bl.a. eftersom en sådan bestämmelse i detta sammanhang kan vara missvisande för konsumenter. Civilutskottet informerades i maj. Samråd med EU-nämnden ägde även rum i maj. Sverigedemokraterna står bakom utökad ursprungsmärkning och anser att regeringen bör verka för det inom EU.
Del 8 TRANSPORT, TELEKOM, ENERGI
39.1.1. Transeuropeiska transportnät
Sverigedemokraterna inser vikten av ett välfungerande transportnät såväl inom landet som utom. Däremot ställer vi oss skeptiska till införandet av ERTMS. Vi anser inte att Sverige ska gå i bräschen när det gäller implementerandet av signalsystemet, och i de fall vi inför det ska det vara motiverat av att berörda linjer behöver det, såsom Öresundsförbindelsen. Att som idag verka för ett rikstäckande införande anser vi inte är ekonomiskt försvarbart då det tar enorma resurser i anspråk, samtidigt som det försämrar kapaciteten på befintligt nät.
39.2.5. Fjärde järnvägspaketet
Sverigedemokraterna vänder sig i sin helhet mot att EU på något sätt skall lägga sig i hur respektive medlemsland väljer att styra sin järnvägspolitik. Hur en stat vill dela upp ansvaret mellan infrastrukturförvaltare och operatör eller helt avstå från detta skall vara upp till respektive medlemsstat. Vi anser inte heller att persontrafiken med nödvändighet måste konkurrensutsättas.
39.5.1 Det gemensamma luftrummet
Ett genomförande av ett gemensamt europeiskt luftrum bör kräva åtgärder på EU-nivå, men förslagen innebär att viss makt överförs från medlemsstaterna till kommissionen. Kommissionen får därmed utökade befogenheter, främst genom möjligheten att utfärda delegerade akter. De föreslagna förändringarna innebär bl.a. nya bestämmelser för rekrytering av personal till de nationella myndigheterna, att nya samarbetsformer mellan de nationella myndigheterna i form av nätverk ska införas, att kommissionens makt för att utnämna nätverksförvaltare stärks och att kommissionen lättare ska kunna kräva korrigeringsåtgärder i de av medlemsstaterna upprättade prestationsplanerna.
41. Energi
Sverige har en väl fungerande elmarknad som dessutom är relativt miljövänlig och koldioxidutsläppssnål. Att delar av Europa nu överger en stabil elmarknad till förmån för vind, kol samt utomeuropeisk gas och olja ser vi som ett stort bekymmer. Vi ser att den europeiska utvecklingen på energimarknaden kan komma att påverka oss negativt. Sverigedemokraterna ser positivt på ett energisamarbete med våra närstående grannländer när det gäller produktion och distribution av el. Utmaningarna ligger i att säkerställa nationell och europeisk energitillgång samt långsiktig miljöutveckling och försörjningstrygghet. Stora och dyra investeringar i europeisk infrastruktur, förnybar energi och avvecklad kärnkraft för att säkerställa klimatmål ser vi som en ekonomisk orimlighet. Att lägga för stora kostnader på europeiska företag kommer att hämma den ekonomiska tillväxten och därmed minskade resurser till forskning och utveckling. Vi ser att det bör ligga en balans i ekonomin och miljösatsningarna för att skapa det långsiktigt hållbara samhället samt en långsiktig global konkurrens. Sverigedemokraterna prioriterar att säkerställa den nationella energiförsörjningen i första hand och sedan, genom bilaterala nationella avtal garantera tillförlitligheten för att inte bli ekonomiskt eller politiskt beroende av bl.a. utomeuropeisk olja eller gas.
Incitament till investeringar (nya)
Sverigedemokraterna ser positivt på en väl fungerande inre energimarknad gällande koldioxid och att förorenaren betalar. Vår högsta prioritering är dock ett minskat koldioxidläckage i kombination med europeisk konkurrens samt att investeringar ska vara kostnadseffektiva. Investeringar ska dessutom vara realistiska och transparenta. Sverigedemokraterna menar att kommissionen tar fram ett fullständigt investerings- och kostnadsunderlag gällande hela europeiska marknaden och kopplar detta till framtida europeisk konkurrens samt koldioxidläckage.
Övergripande
Sverigedemokraterna ser positivt på samarbete länder emellan gällande energi och klimatfrågor. Men vi ser dock ett flertal otydligheter och bristen på realistiska åtaganden gällande en gemensam europeisk energiunion. Vi vill särskilt lyfta upp betydelsen och vikten av globalt minskat koldioxidläckage och europeisk konkurrenskraft i framtida förhandlingar. Dessutom vill vi se en kostnadsanalys gällande investeringar i infrastruktur, förnybar energi och subventioner samt fördelning av europeiska fondmedel. Sverigedemokraterna anser att dessa frågeställningar är av största vikt då den svenska energimodellen som till dagens datum har legat till grund för tillförlitlig och konkurrenskraftig energiproduktion med låga utsläpp av koldioxid ska styras mot den europeiska energivisionen. Vi ser detta som problematiskt då den europeiska energisituationen resulterat i ökade kostnader, enorma investeringsbehov samt ofinansierade framtida satsningar och en oklarhet vilka som ska bekosta detta i slutänden, dessutom ser vi en ökad användning av fossila bränslen och därtill ökade utsläpp av klimatgaser, samt undanträngningseffekter av koldioxidfri elproduktion.
Försörjningstrygghet
Sverigedemokraterna anser att försörjningstryggheten är av största vikt och att det i första hand ligger i nationernas intresse att säkra sin egen kraftproduktion och diversifiering. Vi ser också betydelsen av att minska importen av energi ifrån politiskt instabila stater. Försörjningstrygghet handlar också om att göra realistiska prioriteringar gällande de olika energislagen. Vi ser det som orealistiskt att avveckla kärnkraften och samtidigt vilja avstå ifrån fossila energislag och ersätta detta med förnybara intermittenta energislag.
Fullt integrerad inre marknad
Utmaningarna ligger i att säkerställa nationell och europeisk energitillgång samt långsiktig miljöutveckling och försörjningstrygghet gemensamt med trygg finansiering och global konkurrens. Allt för stora och dyra investeringar i europeisk infrastruktur för decentraliserad produktion, grön teknik för att säkerställa klimatmål genom fluktuerande förnybar energi och i vissa fall avvecklad kärnkraft, ser vi som en ekonomisk orimlighet. Vi ser att vissa subventioner gällande bl.a. vindkraft bör avskaffas. Att lägga för stora kostnader på europeiska företag kommer att hämma den ekonomiska tillväxten och därmed minskade resurser till forskning och utveckling. Vi ser att det bör ligga en balans i ekonomin och miljösatsningarna. Sverigedemokraterna ser däremot positivt på ökat fokus gällande slutkunder.
Del 9 JORDBRUK FISKE OCH LIVSMEDEL
42. Den gemensamma jordbrukspolitiken
Målet med Sverigedemokraternas landsbygdspolitik är att ha ett livskraftigt företagsklimat på landsbygden där livsmedel och andra produkter av hög kvalitet levereras till skäliga priser med stor hänsyn tagen till djurskydd, kulturlandskap och miljö. Vi ser jordbruket som en omistlig del av nationens ryggrad och en förutsättning för en livskraftig landsbygd där människor kan leva, verka och bo. På samma sätt är jordbruket en förutsättning för att bevara våra vackra landsbygdsmiljöer med öppna fält och hagar. Det är viktigt för en nation att ha kontroll över sin livsmedelsproduktion och kapaciteten att förse sin befolkning med mat. Detta utesluter givetvis inte handel med livsmedel med andra länder, men de senaste årtiondenas trend av kraftigt minskad nationell livsmedelsproduktion måste brytas och självförsörjningsgraden måste stabiliseras och i ett längre perspektiv öka väsentligt.
Dagens jordbrukspolitik i Sverige är ett av de områden där i stort sett all kompetens är överförd till EU. Vi anser att den gemensamma jordbrukspolitiken har karaktären av en icke ändamålsenlig övergripande lösning som är gjord främst för att passa jordbrukare i södra Europa. Det är Sverigedemokraternas mening att regeringen ska verka för att avskaffa den gemensamma jordbrukspolitiken.
Vi eftersträvar att Sverige ska omförhandla villkoren för medlemskapet i Europeiska unionen med det långsiktiga målet att återföra beslutsmakten till Sverige. Tills vidare är det dock viktigt att vi på bästa sätt tar vara på de stöd som lantbruket kan få av EU för att stärka det svenska jordbruket. Vi motsätter oss ytterligare maktöverföring till EU och vill i stor utsträckning använda riksdagens rätt att under den tidiga granskningsperioden stoppa lagförslag eller delar av dem som inte är förenliga med subsidiaritetsprincipen. Likväl är det viktigt att försöka påverka EU:s gemensamma jordbrukspolitik i en för Sverige positiv riktning. Sverigedemokraterna anser att ingen jordbruksmark ska kunna uppbära stöd om den inte aktivt brukas. Att man kan få stöd för mark i träda trissar upp arrendepriserna och gör det svårare för nya företag att etablera sig. Den byråkrati som idag omger EU:s regler måste förenklas och den tillsyn som utförs av svenska myndigheter ska vara rättssäker, transparent och fri från onödigt betungande byråkrati.
Reglerna kring tvärvillkoren betyder att lantbrukarna ska uppfylla ett antal verksamhetskrav inom till exempel tvärvillkorsområdet djurskydd, för att få fulla stöd. Överträdelser bestraffas med avdrag på stöden och om lantbrukarna inte rättat till tidigare uppmärksammade fel blir avdragen procentuellt större, från 3 till 15 %. Tyvärr har många av de så kallade tvärvillkoren systematiskt tillämpats felaktigt i Sverige. Jordbruksverket har själva medgivit att deras avdragssystem är fel. Det har resulterat i att tusentals lantbrukare kan ha fått avdrag för fel som de inte har begått.
Sedan EU-inträdet är svensk jordbruksnäring på tillbakagång. Sverigedemokraterna motsätter sig flera av de direktiv som EU stipulerar och som får negativa återverkningar på de svenska böndernas villkor. Sverigedemokraterna vill i grunden omförhandla avtalen för det svenska EU-medlemskapet för att på olika sätt gynna Sveriges jordbruksnäring.
Den så kallade gemensamma jordbrukspolitiken (CAP – Common Agricultural Policy) är det kanske mest ineffektiva och kostsamma inslaget i hela EU. Jordbruksstödet utgör ungefär en tredjedel av EU:s budget. Sverigedemokraterna vill helt skrota jordbruksstödet i dess nuvarande form, vilket ur ett svenskt perspektiv utgör en enorm transferering av medel från svenska skattebetalare till jordbrukare på den europeiska kontinenten. Ett avskaffande av den gemensamma jordbrukspolitiken skulle föranleda en radikal sänkning av medlemsavgifterna till EU. För svenskt vidkommande skulle istället det så kallade gårdsstödet betalas ut direkt från den svenska staten.
Tills vidare måste vi ändå förhålla oss till EU:s gemensamma jordbrukspolitik och på bästa sätt försvara svenska lantbrukares intressen utifrån rådande förhållanden. Därför vill vi bland annat sänka skatten på diesel för jord- och skogsbruk till dansk nivå och införa en betesersättning på 1000 SEK per år och betande djur. Det senare är en åtgärd som skulle underlätta situationen för de hårt pressade mjölkbönderna. (Motion 2015/16:761; motion 2015/16:2078)
Däremot förhåller vi oss avvaktande till interventionsköp, eftersom det tenderar att skjuta problemen på framtiden och riskerar att cementera viss överproduktion på europeisk nivå. Därför avstyrkte vi förslaget från delar av Alliansen som innebar att Sverige skulle verka för ökade interventionspriser för smör och mjölkpulver. (Jordbruks- och fiskerådet, 7 september 2015)
43. Den gemensamma fiskepolitiken
För Sverige är fisket en viktig näring. Vi har långa fiskrika kuststräckor som Skagerrak, Kattegatt och Östersjön. Varje år fångas fisk och skaldjur, som till exempel skarpsill, sill, torsk, makrill och räkor, för i storleksordningen en miljard kronor.
Sverige har sedan urminnes tider varit en nation med traditioner inom såväl jordbruk som fiske. Vi bör sträva efter maximal långsiktig avkastning från havet genom att upprätthålla hållbara fiskepopulationer. Fisken är ju en gemensam resurs som vandrar mellan hav och som drabbas av utfiskning om man inte har nödvändiga begränsningar och regleringar. Fiske är därför en fråga som bör regleras genom mellanstatligt och globalt samarbete, vilket i Sveriges fall innebär samarbete inom och genom EU.
Konfliktytorna i Sveriges riksdag på detta område är inte omfattande, men regeringen vill reglera fisket till en nivå ”över den nivå som kan ge maximalt hållbar avkastning”. Vi i Sverigedemokraterna anser också att maximal hållbar avkastning är eftersträvansvärt och avvisar inte en säkerhetsmarginal. Däremot efterlyser vi en diskussion kring hur stor denna marginal behöver vara. (Jordbruks- och fiskerådet, 15 december 2015)
Sverigedemokraterna motsätter sig stora delar av EU:s externa fiskeripolitik. Vi ifrågasätter kostnadseffektiviteten i framför allt fiskeavtalen och ser helst att avtalen inte förlängs när det gäller utvecklingsländerna. Man använder fiskeripolitiken och pengar från den gemensamma budgeten, där vi är stora nettobetalare, för att upprätthålla en fiskeflotta, främst i Spanien och Portugal, som vid det här laget borde ha anpassats till hållbara fiskenivåer. Vi anser även att EU:s fiskeavtal över huvud taget inte går att förena med en hållbar utvecklingspolitik. EU:s fiskeflotta är dåligt kontrollerad och undergräver utvecklingsländernas möjligheter till att utveckla lokalt fiske, möjligheter till arbetstillfällen och att försörja sin egen befolkning med fisk. Sverigedemokraterna menar därför att regeringen ska verka för att avskaffa EU:s externa fiskeripolitik.
Denna hållning aktualiserades av fiskepartnerskapsavtalet mellan EU och Liberia (Jordbruks- och fiskerådet, 3 november 2015).
44. Livsmedel, djur och växter
Sverigedemokraterna anser att konsumenternas förtroende för kvaliteten på livsmedlen förutsätter ett starkt djurskydd i Sverige och flexibla kontroller utifrån varje EU-medlemsstats specifika behov. Ett starkt djurskydd har även ett egenvärde då det besparar djuren det lidande som uppstår vid långa transporter och plågsamma slaktmetoder. Det bästa sättet att uppnå ett starkt djurskydd inom EU är att verka för strikta gemensamma regler vid transporter samt att gemensamt motverka undantag för plågsamma slaktmetoder. Krav på ett starkt djurskydd i Sverige får inte leda till att svenskt jordbruk konkurreras ut av jordbruk i andra EU-länder. Sverigedemokraterna anser att de svenska böndernas konkurrenskraft bör stärkas, samtidigt som ett starkt djurskydd bibehålls.
Inom ramen för EU vill Sverigedemokraterna även verka för att varje medlemsstat får införa de sjukdoms- och smittokontroller som anses nödvändiga. Sverigedemokraterna vill därför minska kommissionens inflytande över hur, när och varför kontroller utförs i alla led i produktionskedjan samt vid import av livsmedel.
I Sveriges riksdag har Sverigedemokraterna lämnat in en motion (2015/16:2075) där betydelsen av intensifierad livsmedelskontroll, ursprungsmärkning av animaliska produkter och djurskydd särskilt framhålls. Vi har även budgeterat för stärkt livsmedelskontroll (Motion 2015/16:761).
Del 10 MILJÖ, KLIMAT & BIOLOGISK MÅNGFALD
Värna vår nationella skogspolitik
För närvarande pågår ett arbete inom EU med att ta fram en ny skogsstrategi. Här känner vi i Sverigedemokraterna en oro för att en sådan strategi kan bli det första steget mot en framtida gemensam skogspolitik inom EU, vilket med stor sannolikhet skulle kunna få betydande negativa konsekvenser för Sverige och för den svenska skogsbruksmodellen.
Redan i dag påverkas förutsättningarna för en nationell skogspolitik av flera av EU:s direktiv och förordningar. Om EU får ett allt större inflytande i dessa frågor kommer vi utan tvekan få mer av detaljstyrning, administration och byråkrati. Svenska förhållanden skiljer sig kraftigt från många EU-länder och vi har redan fungerande modeller för att bruka och bevara vår egen skog. Därför anser vi att Sverige måste värna den nationella beslutanderätten.
Artskyddsdirektivet
Sverigedemokraterna har en konservativ syn på biologisk mångfald, vi anser att hänsyn ska tas till missgynnade och hotade arter. Artskyddsdirektivet innebär emellertid att skogsbruk i praktiken skulle begränsas starkt om direktivet strikt följdes. Implementeringen av direktivet i svensk lagstiftning går betydligt längre än vad direktivet säger.
Dessutom finns det en stark kritik kring hur Sverige som helhet har arbetat med rapporteringen till EU vad gäller art- och habitatdirektivet. Detta har till stor del skötts av Artdatabanken vid SLU utan insyn från övriga aktörer.
Sverigedemokraterna anser att man inte kan ha den gemensamma rapporteringen av art- och habitatdirektivet som utgångspunkt för en utvärdering av vare sig miljömålet Levande skogar i stort eller av huruvida vissa naturtyper i sig mer specifikt har gynnsam status eller inte. Sverige bör istället utifrån egna definitioner på olika naturtyper sätta upp mål för bevarandet helt bortsett från befintliga definitioner på EU-habitaten.
Frågan aktualiserades genom halvtidsöversynen av EU:s strategi för biologisk mångfald. Sverigedemokraterna har framfört en oro för att fågel- och habitatdirektivet så som det är formulerat i alltför hög grad kan kringskära normalt kommersiellt skogsbruk. (Miljörådet, 16 december 2016.)
Återta makten över viltvården
Sverigedemokraterna är positivt inställda till den jakt och viltvård som bedrivs i Sverige. Emellertid vänder vi oss i enlighet med motion 2015/16:2073 mot att EU dikterar svensk viltförvaltning. Sverige hade redan före EU-inträdet en viltförvaltning som var ett föredöme för resten av världen och ser inga mervärden i att EU numera dikterar förutsättningarna. I frågor som berör viltförvaltning anser vi att det nationella parlamentet alltid ska ha sista ordet och att regeringen därmed tydligt ska verka för att Sverige återtar beslutsmakten för de frågor som ryms inom art- och habitatsdirektivet och fågeldirektivet.
Engagemang för närmiljön med plats för människan
Det som utmärker Sverigedemokraternas miljöpolitik är vårt engagemang för närmiljö, biologisk mångfald och ett öppet, varierat kulturlandskap. Vi vill se långsiktiga, seriösa satsningar på naturskyddsområden och vi värnar luft, mark och vatten. Vi vill emellertid inte ta bort människan ur bilden. Samtidigt som vi värnar naturen vill vi till exempel bevara människans närvaro på landsbygden och i glesbygden, vilket är en förutsättning för det varierande kulturlandskapet. Biologisk mångfald upprätthålls dels genom att vi vårdar orörd natur, dels genom att vi vidmakthåller ett ansvarsfullt jord- och skogsbruk. Vi vill också prioritera den marina miljön i Östersjön genom nationella och regionala insatser (Motion 2015/16:2352; motion 2015/16:2533).
Klimatpolitik med globalt perspektiv
Sverigedemokraterna vill se klimatpolitiken i ett globalt perspektiv. Det krävs en insikt om att varken Sverige eller EU kan påverka koldioxidutsläppen i någon betydande utsträckning utan globala avtal. Sverigedemokraterna eftersträvar en miljö- och klimatpolitik baserad på humanism där alla världens människor har en okränkbar rätt att eftersträva en mer hälsosam morgondag. Vi avhåller oss emellertid från domedagsprofetior och lägger fokus på realistiska lösningar på verkliga problem.
I enlighet med motion 2015/16:2542 understryker Sverigedemokraterna att om vi på kort och lång sikt ska kunna klara vår industri och handel och därmed i förlängningen jobben och välfärden, måste vi ta med i beräkningen vad vi faktiskt släpper ut i förhållande till andra när vi beslutar om Sveriges utsläppsminskningar. I Sverige har vi sedan 70-talet minskat vår användning av fossilt bränsle bland annat genom en utfasning av användning av olja för uppvärmning. Detta har tillsammans med en nästan koldioxidfri elproduktion resulterat i att vi i princip har den industrialiserade världens lägsta utsläpp per capita, detta trots vårt kalla klimat. Sverige står därmed för mellan 0,1 och 0,2 procent av värdens totala utsläpp av växthusgaser och därför anser vi inte att Sverige ska krävas på större utsläppsminskningar än andra länder.
Ifrågasättande av föregångspolitiken
Regeringens linje vid förhandlingar i EU och på global nivå måste vara att de som släpper ut mest också gör de största åtagandena vad gäller att minska sina utsläpp när det kommer till bördefördelningen inom EU och resten av världen. Svensk klimatpolitik har länge byggt på att Sverige ska gå före och besluta om betydligt större utsläppsminskningar av koldioxid än andra länder. Tanken bakom detta är att Sverige på detta sätt ska kunna påverka andra länder i samma riktning. Problemet med denna strategi är att det inte finns något som tyder på att den fungerar. Det finns ingen forskning på området som tyder på att denna föregångspolitik på något sätt bidrar till minskade utsläpp. Enligt teorin om koldioxidläckage kan det till och med vara så att denna politik bidrar till att öka utsläppen i andra länder. Enligt EU-kommissionen bidrar varje procentuell ökning av elpriset till en minskning av exporten med 1,6 % vilket understryker vikten av att upprätthålla god konkurrenskraft inom EU. Om det blir dyrare att tillverka varor i Sverige och Europa är risken stor att företag istället flyttar till andra länder med lägre energipriser.
Dags att granska nyttan av biodrivmedel
Biodrivmedel har haft en särskild status för svenska politiker och man har ganska okritiskt gynnat konsumtionen av biodrivmedel genom för biodrivmedlen gynnsam skattelagstiftning. Ett av argumenten är att drivmedel ska produceras inom landet, men man bortser då från att biodrivmedlen i hög grad (för bioetanol och biodiesel över 75 procent) antingen är importerade eller tillverkade med importerade råvaror. Man kan tillägga att åtminstone vissa biodrivmedel inte har särskilt god varken koldioxidbalans eller energibalans, varför de kraftiga skattesubventionerna kan ifrågasättas.
Inför miljö- och jordbruksutskottets betänkande (2015/16:MJU15, november 2015) har vi framfört att ”det bör göras en utvärdering av biobränslen utifrån miljönytta och samhällsekonomi”.
I synnerhet kan man ifrågasätta biodrivmedlen om deras produktion resulterar i att ny mark tas i bruk, vilket resulterar i att naturliga biotoper förstörs på ett sätt vi aldrig skulle acceptera i vårt eget land. Diskussionen är relevant, eftersom biodrivmedel (eller råvarorna till deras produktion) som används i Sverige alltså i hög grad importeras, en handel som utgör en del av en internationell marknad.
Fenomenet brukas vetenskapligt beskrivas som ILUC (Indirect Land Use Change), vilket rönt stor uppmärksamhet internationellt, inte minst bland miljövänner. Regeringen ställer sig formellt bakom ILUC-faktorer när man studerar biobränslen ur ett hållbarhetsperspektiv, men förefaller ovillig att egentligen dra några slutsatser av negativa ILUC-värden. (Miljörådet, februari 2015.)
Del 11 UTBILDNING, UNGDOM, KULTUR OCH IDROTT
49.1 Utbildning 2020-ramverket
Utbildning 2020” är en strategisk ram för europeiskt utbildningssamarbete. Det drar upp allmänna strategiska mål för medlemsstaterna, inklusive en samling prioriteringar. Den 23 november 2015 antogs de nya prioriteringarna, de konkretiseras av ca 30 punkter och ska utgöra kärnan i sex olika arbetsgruppers mandat under arbetscykeln 2015–2020.
Utbildning 2020-ramverket innehåller många bra förslag, Sverigedemokraterna anser dock att vilka åtgärder och vilka prioriteringar som ett enskilt land bäst behöver för att ha en framgångsrik utbildningspolitik, är något som det enskilda landet bäst avgör själv. Sverigedemokraterna är inte mot samarbeten mellan länder – tvärtom – men anser att det inte ska ske på överstatligt plan utan genom bilaterala avtal.
49.3 Erasmus+
Erasmus+ omfattar de aktiviteter som tidigare täcktes av Programmet för livslångt lärande och Ung och aktiv i Europa. Det omfattar också samarbete med tredjeland, ett nytt idrottprogram och Jean Monnet-programmet. Den totala budgeten för Erasmus+ programperiod (2014–2020) är hela 14,7 miljarder euro – vilket Sverigedemokraterna anser vara en väldigt stor kostnad.
Medel kan sökas inom programmet till olika aktiviteter runtom i världen – bland annat genom Jean Monnet-programmet. Pengar slussas på detta sätt från EU:s budget till länder som inte är med i EU och är med och finansierar EU:s budget. Något Sverigedemokraterna ställer sig skeptiska till.
Dessutom innehåller Erasmus+ ett antal förslag som bäst löses på nationell nivå – exempelvis anser Sverigedemokraterna att samverkan mellan olika lärosäten bäst sker direkt mellan lärosätena.
49.7 Yrkeskvalifikationsdirektivet
Syftet med direktivet är avskaffa hinder för den fria rörligheten för personer och tjänster genom att underlätta för personer som vill utöva ett reglerat yrke i ett annat land. Regeringen överlämnade proposition 2015/16:44 till riksdagen i detta ärende, vilken röstades igenom i kammaren den 25 februari 2016, Sverigedemokraterna delar lagrådets synpunkter och kritik mot förslaget och ser stora tveksamheter när det gäller de kontroller av språkkunskaper som aviseras. Sverigedemokraterna anser därför att den nyligen beslutade lagen, bör ses över i enlighet med kritiken från lagrådet.
50. Ungdomsfrågor
Det är viktigt att mellanstatligt kunna utbyta erfarenheter på det ungdomspolitiska området och kan leda till att goda lösningar sprids mellan länderna. Detta får dock inte innebära att överstatliga lösningar iscensätts, och vi är positiva till att det i första hand är den öppna samordningsmetoden som avses användas för arbetet med ungdomsfrågor och vi vill betona att det är viktigt att avsikten med att använda denna arbetsmetod efterföljs. Sverigedemokraterna anser att Sveriges hållning om att ungdomsarbete främst sker på lokal nivå och EU-samarbete kring ungdomsfrågor inte ska innebära någon harmonisering på området. Det är viktigt att EU respekterar detta.
51. Kultur, medier och idrott
Sverigedemokraterna anser att kulturpolitik bör vara en nationell angelägenhet, och ser därför positivt på att man inom kulturområdet tillämpar sig av den öppna samordningsmetoden istället för överstatlig lagstiftning. Med det sagt så vill vi förtydliga att vi inte är främmande för frivilligt mellanstatligt samarbete och erfarenhetsutbyte. Det är dock viktigt att man från Europeiska unionens sida inte försöker påtvinga harmonisering på området, utan att de egna nationernas kulturella särart respekteras.
Därför är vi skeptiska till de, om än vaga, formuleringarna om för att skapa större samhörighet mellan de europeiska medborgarna som finns inom programmet Ett Europa för medborgarna. Samhörighet i Europa är bra, men denna samhörighet får inte skapas på bekostnad av de suveräna nationernas interna samhörighet och EU:s kulturpolitiska satsningar ska inte syfta till att skapa en artificiell europeisk identitet.
Däremot är vi positiva till det lettiska ordförandeskapets initiativ att se över direktivet för audiovisuella tjänster med tanke på den geopolitiska situationen som uppkommit genom Ukrainakrisen. Upplever de baltiska staterna problem med propagandasändningar från främmande makt och att detta möjliggörs av det audiovisuella direktivets utformning är det naturligt att detta direktiv ses över, särskilt med tanke på den medieutveckling som sker i vissa länder i Europa. Vi ställer oss också bakom det svenska svaret till kommissionen om att understryka vikten av att värna om yttrandefriheten och mediernas oberoende.
Sverigedemokraterna är positiva till att EU behandlat frågan om förstörelse och olaglig handel med kulturarv i konfliktområden. Vi fördömer kraftigt denna typ utav handlingar som syftar till att förstöra nationers nationella identitet och arv. Det är också ett hot mot det globalt rika kulturarvet.
Vidare så delar Sverigedemokraterna regeringens och kommissionens bedömning att en konvention kan vara ett effektivt instrument i kampen mot uppgjorda matcher. Uppgjorda matcher är ett hot mot idrottsrörelsens trovärdighet och undergräver ideal om sportslighet och meritbaserade prestationer. Vi kommer att följa de fortsatta förhandlingarna på området med intresse.
Del 12 EU:s INSTITUTIONER
52.4 Öppenhet och insyn
Som regeringen anför i skrivelsen finns det oroväckande tendenser inom EU att sekretess ska vara norm. Vad regeringen inte tar upp dock är sin egen, ibland slentrianmässiga, användning av hemligstämpeln. Mycket av det material som kommer till exempel EU-nämnden till del är hemligstämplat av regeringen men kan samtidigt vara tillgängligt genom media eller andra medlemsstaters parlament på deras webbplatser. Det finns oftast ingen rimlig anledning till att till exempel återrapporteringar med angivande av olika medlemsstaters ståndpunkter eller olika versioner av rådslutsatser ska lyda under utrikessekretess. Sverigedemokraterna tror inte att ökad öppenhet kring de politiska turerna i rådet skulle leda till irreparabel skada för Sveriges anseende. I vart fall skulle det troligen i så fall uppvägas av ett ökat anseende inom riket, då Sverige vågar stå upp för sina principer kring öppenhet och offentlighet.
|
Julia Kronlid (SD) |
|
|
Björn Söder (SD) |
Johnny Skalin (SD) |
|
Pavel Gamov (SD) |
Johan Nissinen (SD) |