Svensk signalspaning är en viktig komponent i värnandet av rikets säkerhet, såväl
gentemot yttre hot från främmande makt som mot potentiell terroristverksamhet. All
sådan spaning bedrivs dock under en ständig balansakt gentemot värnandet av den
enskilda medborgarens integritet. De intensiva diskussioner som följde av införandet av
den s.k. FRA-lagen visade att hela ämnesområdet är kontroversiellt och måste
behandlas med varsamhet om en verksamhet som denna ska kunna bedrivas med
fortsatt förtroende från folket.
Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten (Siun) utövar idag viss
kontroll över hur lagen tillämpas, men denna nämnd lider av en avsaknad av tillräcklig
parlamentarisk förankring. Om signalspaning ska tas på allvar ska också riksdagens
samtliga partier erbjudas möjligheten att nominera ledamöter till nämnden. Detta är
fallet när det gäller Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden. Vi bedömer att detta
förhållande har ökat förtroendet för nämnden hos samtliga partier i riksdagen. Vi
bedömer också att det förstärkt allmänhetens tilltro till att nämnden fullgör sitt uppdrag
på ett så allsidigt och objektivt sätt som möjligt, detta trots den sekretess som råder i
nämndens verksamhet.
Vi anser således att antalet ledamöter i Siun ska utökas så att samtliga partier som är
representerade i riksdagen kan erhålla en ledamot var.
|
Mikael Jansson (SD) |
|
|
Roger Richtoff (SD) |
Björn Söder (SD) |
|
Robert Stenkvist (SD) |
|