Sverigedemokraterna är ett socialkonservativt parti med nationalistisk grundsyn som betraktar värdekonservatism och upprätthållandet av en solidarisk välfärdsmodell som de viktigaste verktygen i byggandet av det goda samhället. Partiets övergripande mål är att formera en demokratisk, politisk rörelse som slår vakt om den gemensamma nationella identitet som har utgjort grunden för framväxten av välfärdsstaten och vårt lands fredliga och demokratiska utveckling.
Sverigedemokraterna eftersträvar ett försiktigt framåtskridande som baseras på varsamhet, eftertanke och långsiktigt ansvarstagande. Vi eftersträvar ett demokratiskt, jämställt och miljövänligt samhälle där alla medborgare skyddas av, och är lika inför, lagen. Genom att kombinera frihet och trygghet, individualism och gemenskap hoppas vi kunna skapa ett folkhem som i så hög grad som möjligt är präglat av trygghet, välstånd, demokrati och en stark inre solidaritet.
Sverigedemokraterna står fritt från såväl socialismens som liberalismens ekonomiska teorier och kan därför inta ett pragmatiskt och verklighetsanpassat förhållningssätt i ekonomiska frågor. Förutsatt att det kan gagna Sverige och dess medborgare är vi öppna för samtal, diskussioner och samarbeten med alla andra partier. I vår höstbudget stakar vi ut våra viktigaste visioner för de kommande åren. Vi visar att det inte måste finnas någon motsättning mellan ekonomisk tillväxt och sysselsättning å den ena sidan och allmän välfärd, trygghet och socialt ansvarstagande å den andra.
|
Tusental kronor |
|||
|
Ramanslag |
Regeringens förslag |
Avvikelse från regeringen (SD) |
|
|
1:1 |
Statens energimyndighet |
279 727 |
−15 000 |
|
1:2 |
Insatser för energieffektivisering |
253 000 |
|
|
1:3 |
Stöd för marknadsintroduktion av vindkraft |
10 000 |
−10 000 |
|
1:4 |
Energiforskning |
1 349 376 |
−10 000 |
|
1:5 |
Ersättning för vissa kostnader vid avveckling av Barsebäcksverket |
102 900 |
|
|
1:6 |
Planeringsstöd för vindkraft |
15 000 |
−15 000 |
|
1:7 |
Energimarknadsinspektionen |
110 707 |
|
|
1:8 |
Energiteknik |
390 000 |
−390 000 |
|
1:9 |
Elberedskap |
255 000 |
|
|
1:10 |
Avgifter till internationella organisationer |
21 328 |
|
|
1:11 |
Lokal och regional kapacitetsutveckling för klimat- och energiomställning |
25 000 |
−25 000 |
|
|
Nya anslag |
|
|
|
2:1 |
Forskningsreaktor |
|
+25 000 |
|
2:2 |
Investeringsstöd biogas |
|
+100 000 |
|
|
Summa |
2 812 038 |
−340 000 |
Inledning
Sverige som industrination är beroende av såväl konkurrenskraftiga priser på elenergi som leveranssäkerhet under årets alla timmar. Det är även därför som vattenkraften tillsammans med kärnkraften utgör basen i det svenska energisystemet. Vattenkraften är en viktig del av Sveriges energimix då man står för både en betydande del av baskraften men även används med fördel för att reglera effektbehovet.
Kärnkraften står idag för nästan hälften av Sveriges elproduktion och kommer inom överskådlig framtid utgöra grunden för svensk energiförsörjning. En nedläggning av svensk kärnkraft skulle utgöra ett direkt hot mot svensk basindustri och svensk ekonomi. Hushållen skulle dessutom riskera att bli drabbade av än högre elpriser och ökad import av elektricitet som i många fall produceras med fossila energikällor. Sverigedemokraterna ser därför positivt på en satsning i form av forskning och utveckling av svensk kärnkraft. Sverigedemokraterna anser således att vi ska satsa på kärnkraft i den omfattning som krävs för att upprätthålla och säkerställa en trygg elförsörjningssituation för i första hand Sverige.
Sverigedemokraterna anser att den svenska energipolitiken måste vila på tre ben: leveranssäkerhet, kostnadseffektivitet och miljö. Vidlyftiga subventioner eller oöverlagda skattesanktioner på energimarknaden, exempelvis på det så kallade förnybara eller kärnkraften, raserar förutsättningarna för att nå ens något av dessa mål.
1:1 Statens energimyndighet
Statens energimyndighet får ett ökat förvaltningsanslag om 15 miljoner kronor i budgetpropositionen för att ge energimyndigheten förutsättningar att bidra till genomförandet av regeringens satsningar på bland annat smarta elnät, solceller och energilagring. Då Sverigedemokraterna inte har med motsvarande investeringar i vårt budgetförslag så minskas förvaltningsanslaget motsvarande regeringens höjning.
Sverigedemokraterna tar bort anslaget 1:3 Stöd för marknadsintroduktion av vindkraft som ett led i en övergripande energistrategi som syftar till att göra marknadsförutsättningarna mer jämbördiga för olika energislag. Detta innebär en besparing på 10 miljoner kronor per år.
Sverigedemokraterna menar att forskning på nya energilösningar har stor potential att lösa många av de framtidsutmaningar vi står inför. Medlen bör delvis inriktas på att bygga upp vetenskaplig och teknisk kunskap och kompetens som vi idag saknar inom kärnteknik. Sverigedemokraterna bryter ut en del av anslaget för energiforskning för en riktad satsning på en statlig forskningsreaktor kring fjärde generationens kärnkraft, vilket ger den minskningen av anslaget för energiforskning jämte att satsningen på ett forum för smarta elnät tas bort.
Sverigedemokraterna tar bort anslaget 1:6 Planeringsstöd för vindkraft som ett led i en övergripande energistrategi som syftar till att göra marknadsförutsättningarna mer jämbördiga för olika energislag; detta innebär en besparing på 15 miljoner kronor per år.
Dagens investeringsstöd för installation av solceller, vilket enligt regeringens budgetproposition skall fortgå och ökas under kommande fyra år, kan på goda grunder ifrågasättas då solceller nästan uteslutande producerar elenergi vid tidpunkter som Sverige har en stor kapacitetsreserv.
Idag ges investeringsstöd för installation av solceller som uppgår till 30 procent av kostnaden för företag och 20 procent för privatpersoner, alltså såväl material som installationen. Då anslaget uteslutande under budgetperioden avser investeringsstöd till solceller samt stöd till energilagring så tar Sverigedemokraterna bort anslaget 1:8 Energiteknik.
1:11 Lokal och regional kapacitetsutveckling för klimat- och energiomställning
Regeringen avsätter 25 miljoner kronor per år under budgetperioden till offentliga aktörer för samverkan och spridandet av erfarenheter kring lokal och regional energi- och klimatomställning.
Anslaget är i budgetpropositionen kopplat till det investeringspaket kring klimatklivet som regeringen presenterat och där man med dessa medel vill skapa förutsättningarna för sina ideologiska utgångspunkter. Då Sverigedemokraterna inte har med motsvarande investeringar i vårt budgetförslag så tas anslaget bort.
2:1 Forskningsreaktor för fjärde generationens kärnkraft
Sverigedemokraterna anslår medel för både forskning och utveckling samt uppförande av en svensk forskningsreaktor. Vi anslår 25 miljoner kronor för budgetåret 2016. Från 2017 ökas detta anslag. Anslagets storlek bygger på den skrivelse som överlämnades till Vetenskapsrådet och Kungliga Vetenskapsakademien där budgeten var satt till drygt 1,5 miljarder kronor under perioden 2013–2023. För att med god marginal inte underskatta kostnaden så anslås 150 miljoner kronor årligen för detta från och med 2017.
Idag utnyttjar vi endast ett fåtal procent av potentialen i det uran som grävts upp medan återstående avses att grävas ned som avfall. Flera lovande projekt med olika typer av snabba kärnkraftsreaktorer, som även kallas för fjärde generationens kärnkraft, pågår just nu. I denna typ av reaktorer kan det sedan tidigare använda kärnbränslet istället återanvändas.
Utifrån att kärnkraften står för nästan hälften av vår elförsörjning så har det statliga stödet till forskning på kärnteknikområdet under lång tid varit ytterst blygsamt. För att kunna uppnå ny, modern och än mer säker kärnkraft i Sverige behövs också en hög nationell kompetens och för detta behövs ökat stöd till kärnkraftsforskningen. Framtiden kräver ren energi till rimliga priser och i det perspektivet måste forskningen få fart. En lämplig plats för en forskningsreaktor skulle kunna vara Oskarshamn, där det använda kärnbränslet finns idag.
2:2 Investeringsstöd biogas
Sverigedemokraterna anser att Sverige har en outnyttjad potential för framställning av metangas av olika avfallsprodukter, såsom avloppsslam, matrester, slaktavfall, stallgödsel och annan biomassa. Metangas går att använda till både el- och värmeproduktion men då den också går utmärkt att använda som fordonsbränsle är den extra intressant. Metangas av restavfall kan aldrig ensamt ersätta dagens fossila bränslen inom transportsektorn, men i målsättningen att sänka landets utsläpp av växthusgaser ger biogas dubbel verkan. Dels är den förnybar, vilket medför att den inte ger några nettoutsläpp av koldioxid, dels innebär användandet av biogas att avgången av metangas, vilken i sig klassas som växthusgas, reduceras. Sverigedemokraterna satsar därför på ett utökat investeringsstöd för biogasen till marknadsintroduktion av ny teknik på området och där varje projekt kan få högst 25 miljoner kronor och medlen får utgöra högst 45 % av merkostnaderna i projektet.
Idag straffbeskattas elenergi som är alstrad i svenska kärnkraftverk och vattenkraftverk. Staten utövar skattesanktioner mot båda dessa energislag där en avgift tas ut på den högsta termiska effekten i kärnkraftverken och där det för vattenkraften tas ut en högre fastighetsskatt än för övriga industrifastigheter. Dessa straffskatter mot våra mest betydande energislag skapar en obalans i konkurrensen på den fria elmarknaden som inte andra energislag drabbas av. Med anledning av det ovan anförda motsätter vi oss ytterligare höjningar av effektskatten och föreslår även en sänkning av effektskatten med drygt 14 %.
För att stimulera byggandet och skapa incitament för att förnya reaktorer vill vi slopa denna orättfärdiga effektskatt för nya reaktorer. Vårt förslag är därför att reaktorer som uppförs efter den 1 januari 2016 inte skall belastas med effektskatt, vilket ger likartade konkurrensvillkor mot andra energislag. En dylik reform väntas också på sikt leda till lägre energipriser, eller i vart fall till minskade prisstegringar.
Idag betalar kärnkraftindustrin skatt på den termiska effekten även när anläggningarna inte producerar någon el och således saknar intäkter. Det är först efter dag 90 som avdrag medges för hela effektskatten. Detta är en högst orimlig ordning som belastar kärnkraftens konkurrenskraft gentemot andra kraftslag på ett negativt sätt. Sverigedemokraterna menar därför att skatteavdraget på den termiska effekten ska inträda redan efter dag 30 istället för efter dag 90.
Under innevarande år infördes en form av nettodebiteringssystem, eller vad som kom att kallas Skattereduktion för förnybar mikroproduktion av förnybar el, där man som producent ska få en skattereduktion som motsvarar två gånger den energiskatt som belöper på den mängd el som mikroproducenten matat in på elnätet upp till 10 000 kWh. Detta i den mån denne gjort motsvarande uttag från nätet. Inledningsvis innebär denna reform ganska modesta kostnader i statsbudgeten, 30 miljoner kronor budgeteras skatteutgiften till årligen. På sikt riskerar detta dock bli kostsamt och får dessutom till följd att elproducenter som verkar på affärsmässig grund får en reducering på intäktssidan. Införandet av detta system är till synes uteslutande kopplat till att främja solceller.
Ett väsentligt problem gällande solceller är den oregelbundna produktionen i och med att kraftkällan av självklara skäl är beroende av solljus. Detta medför att solceller producerar mycket lite el under vinterns mörka och kalla månader. Hårdraget kan man säga att flödena av elkraft över nationsgränsen styrs av temperaturen där vi exporterar överkapacitet på sommarhalvåret och importerar el på vintern. På sommaren begränsar man dessutom produktionen genom att man planerar in underhåll, lagrar vatten i magasinen och helt stänger av vissa anläggningar. Detta innebär i praktiken att alla subventionspengar till solkraft är en ren samhällskostnad.
Solceller producerar som bäst från maj och några månader framåt och i princip ingenting under årets mörkaste och kallaste månader. Vad detta innebär är att solceller inte kan ersätta någonting annat i energisystemet då vi ändå måste ha kapacitet att möta efterfrågan på effekt de dagar på året då efterfrågan är som högst. Dessa dagar infaller just när det är som mörkast och kallast. Detta medför att man investerar i dubbel kapacitet, vilket knappast kan betraktas som vare sig miljövänligt eller samhällsekonomiskt. Vill man vara miljövänlig måste man också vara resurseffektiv.
Under andra förhållanden, i andra delar av världen, kan solceller komma till sin rätt. Detta kan till exempel gälla där man har hög solinstrålning samtidigt som man använder energin till kylning, alltså att efterfrågan är som störst när solen skiner. I Sverige är förhållandet dock det omvända för energisystemet som helhet.
Sänkt energiskatt för serverhallar
Behovet av datalagring, en naturlig följd av den tekniska utvecklingen, ökar ständigt. Runtom i världen kommer många nya datacenter, centraler för lagring av digital information, att behöva etableras. Enligt bedömningar kan det handla om uppemot 700 centra före år 2020, varav i storleksordningen 200 sannolikt hamnar i Europa.
Vad gäller etablering av denna typ av verksamhet har Sverige i ett europeiskt perspektiv många konkurrensfördelar. Kallt klimat, i synnerhet i norra Sverige, god tillgång på utbildad personal, en bra internetinfrastruktur med stor kapacitet, solida geologiska förhållanden och en stabil kraftförsörjning gör att vi skulle stå oss väl i en internationell konkurrens.
Det främsta tröskeln för tillväxt för denna näring i Sverige är energibeskattningen. Sverige ligger i särklass högst i Norden vad gäller energibeskattning för detta ändamål, vilket uppenbart är en konkurrensnackdel. För att skapa gynnsamma konkurrensförutsättningar för denna näring vill Sverigedemokraterna att energiskatten för verksamhetsutövare där serverhallarna är den huvudsakliga affärsverksamheten ska likställas med den som råder för den energiintensiva industrin, det vill säga 0,5 öre/kWh.
Höjd fastighetsskatt vindkraft
Vindkraften har idag en reducerad fastighetsskatt och betalar enbart 0,2 procent, istället för den normala industrifastighetsskatten om 0,5 procent. Skatteverket har dock sedan tidigare meddelat i ett ställningstagande att fastighetsskatten för elproduktionsenhet med vindkraftverk är lägre än för övriga elproduktionsenheter, vilket kan vara ett statligt stöd (otillåtet statsstöd) enligt artikel 107 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Fastighetsskatten för elproduktionsenhet med vindkraftverk får därför endast beräknas med den lägre skattesatsen (0,2 procent) om takbeloppet (200 000 euro för en period om tre beskattningsår) inte överskrids enligt kommissionens förordning om stöd av mindre betydelse.
För att inte snedvrida konkurrensen mellan de olika kraftslagen och undanröja administration för efterlevnaden av statsstödsreglerna menar vi att fastighetsskatten på vindkraftverk ska justeras till den nivå som råder för övriga industrifastigheter, vilket även är den nivå som råder för exempelvis kärnkraft- och kraftvärmeverk.
|
Mattias Bäckström Johansson (SD) |
|
|
Josef Fransson (SD) |
Johan Nissinen (SD) |