De kommunala vatten- och avloppssystemen står inför mycket stora investeringsbehov. För kommunerna är detta en stor ekonomisk utmaning och belastning. Det drabbar även enskilda fastighetsägare som väljer att ansluta sig till ett nytt kommunalt va-nät. Skälet är att investeringskostnader och avgifter för de kommunala va-näten läggs ut på de fastigheter som ansluter sig.
De nya kraven på enskilda avloppssystem med stora infiltrationsbäddar medför stora investeringar som många fastigheter, särskilt i glesbygden, inte klarar av att finansiera. Ofta står inte investeringskostnaderna i paritet med fastighetsvärdet och taxeringsvärdet på fastigheten. Den enskilda fastighetsägaren hamnar då i en situation, där det inte går att belåna fastigheten till investeringen. Då faller fastigheten i värde om den inte uppfyller de nya kraven på avloppsrening. Fastigheten kan ibland inte heller säljas till självkostnadspris och fastighetsägaren tvingas antingen avyttra sin bostad under nivån för belåning eller att inte ha fungerande avloppssystem. Därmed fastnar fastighetsägaren i en omöjlig situation, trots att fastigheten har en fungerande avloppsanläggning. Som en konsekvens kan detta i förlängningen medföra lägre kommunala fastighetsavgifter i glesbygden på grund av sänkta taxeringsvärden.
Med de nya kraven på avloppsrening kopplat till nuvarande finansieringsprinciper för va-avgifter, ställs både kommuner och enskilda fastighetsägare i svåra ekonomiska situationer. Ett alternativ skulle kunna vara att den kommunala fastighetsavgiften kan användas till att reducera anslutningsavgiften till det kommunala va-nätet och för enskilda fastighetsägares nya avloppssystem.
Problembilden finns i hela landet, men särskilt i glesbygden. De nya kraven åtföljs inte av en motsvarande finansieringslösning för att klara pålagor som riksdag och myndigheter beslutat om. Situationen fordrar en utredning med uppdrag att lägga förslag till realistiska ekonomiska lösningar för kommuner och enskilda fastighetsägare.
|
Larry Söder (KD) |
|