En trygg och säker arbetsmiljö är en rättighet för var och en som är yrkesverksam i Sverige. Trots det så skadas eller dör ett stort antal människor varje år på sina arbetsplatser. Enligt statistik från Arbetsmiljöverket för år 2014 har det till och med första kvartalet år 2015 rapporterats och registrerats 115 000 arbetsskador, och merparten av dessa är arbetsolyckor. Under året 2014 anmäldes 31 257 arbetsskador med sjukfrånvaro, varav 41 dödsolyckor. Antalet anmälda arbetsskador som inte orsakade sjukfrånvaro var 61 263. Anmälda arbetssjukdomar ökade med 7 % mellan år 2013 och 2014.
Flest olycksfall bland kvinnor orsakas av fall, medan förlorad kontroll leder till flest olyckor bland män. Den senare kategorin innebär att någon förlorat kontrollen över en maskin, ett transportmedel, ett handverktyg, ett föremål eller ett tamdjur.
Av arbetssjukdomarna har drygt 40 procent orsakats av belastningsfaktorer. Organisatoriska eller sociala faktorer svarar för var fjärde anmälan, en tredjedel bland kvinnor. Organisatoriska eller sociala faktorer handlar ofta om alltför mycket arbete eller för hög arbetstakt, samt problem i relationerna på arbetsplatsen. Med det sistnämnda förstås samarbetsproblem, mobbning, utfrysning och trakasserier och de kan avse förhållandet till överordnade, arbetskamrater eller tredje man. Tredje man kan till exempel vara patienter eller deras anhöriga.
I mitt hemlän – Gotlands län – anmäldes 153 arbetsolyckor för år 2014 som medförde sjukfrånvaro bland arbetstagare och egenföretagare. Det är anmälningar som registrerats t.o.m. första kvartalet år 2015. Räknat per 1 000 sysselsatta innebär det 6 arbetsolyckor. Inga dödsfall i arbetet rapporterades. Dessutom anmäldes cirka 240 arbetsolyckor som inte ledde till sjukfrånvaro och cirka 20 olyckor på väg till eller från arbetet. Antalet anmälda arbetssjukdomar bland arbetstagare och egenföretagare uppgick till 43 fall. Per 1 000 förvärvsarbetande innebär det 2 fall.
Det är dock viktigt att konstatera att varje arbetsrelaterad arbetsskada och dödsfall på grund av en arbetsolycka är en för mycket. Det är därför viktigt att det investeras bland annat i resurser till Arbetsmiljöverkets tillsyns- och informationsarbete, utbildning av skyddsombud, de regionala skyddsombudens verksamhet samt arbetslivs- och arbetsmiljöforskningen.
Alla människor har rätt att arbeta i en trygg och säker arbetsmiljö som ger yrkesmässig och personlig utveckling och som främjar jämlikhet, jämställdhet och en social gemenskap. Alla ska kunna avsluta ett långt yrkesverksamt liv med bibehållen fysisk och psykisk hälsa.
Därför är det viktigt att det skapas förutsättningar för ett långsiktigt och ambitiöst arbetsmiljöarbete, anpassat till ett föränderligt arbetsliv.
En god arbetsmiljö handlar inte bara om fysisk miljö utan också om delaktighet i beslut på arbetsplatsen, inflytande över arbetstidens förläggning, ett gott partssamarbete, en väl fungerande arbetsorganisation, utvecklingsmöjligheter och tillgång till utbildning. En god arbetsmiljö gör det möjligt för fler att arbeta längre, vilket bidrar till en starkare gemensam välfärd. Friska arbetsplatser är positivt och avgörande för arbetstagarnas ställning i arbetslivet, för företagens utveckling och för samhällsekonomin.
|
Hanna Westerén (S) |
|