Livspusslet
Att ha många pusselbitar i sitt liv som jobb, familj, vänner och andra intressen och åtaganden är naturligtvis en fantastisk möjlighet och något de allra flesta sätter stort värde på. Samtidigt kämpar många, framför allt barnfamiljer, med tidsbrist och svårigheter att kombinera familje- och yrkesliv. Många, såväl män som kvinnor, känner stress och otillräcklighet när livspusslet inte riktigt går ihop. Möjligheten att kombinera familj, karriär och fritid behöver därför bli bättre och det ställer krav på politiken – att vara modern, lyhörd och framtidsinriktad.
Politiken kan göra mycket för att underlätta i människors vardag. Det handlar om att arbeta för att komma till rätta med det som människor upplever inte fungerar i vår gemensamma välfärd och annat som det offentliga ansvarar för.
Sverige kan mer när hela den potential som finns i vårt land tas tillvara bättre. Fler måste därför kunna komma till sin rätt och nå sina fulla möjligheter. I arbetet med att genomlysa utmaningar och politiska prioriteringar är det särskilt viktigt att ställa frågan hur jämställdheten kan öka då kvinnor och män fortfarande möter skillnader på arbetsmarknaden och i samhället.
Svenska kvinnor arbetar heltid i högre utsträckning än tidigare, och samtidigt lägger kvinnor fortfarande mer tid än män varje dygn på obetalt arbete i hemmet och står för en överväldigande majoritet av vårddagarna för sjuka barn eller andra anhöriga. När vi underlättar människors livspussel blir det möjligt för fler som önskar att arbeta heltid.
Modern och stärkt arbetslinje
Det kanske viktigaste för en trygg vardag och för att livspusslet ska gå ihop är att ha en inkomst. Den trygghet som en egen försörjning innebär ger fler möjligheten att stå på egna ben. Därför är det grundläggande att Sverige fortsätter verka för en stark arbetslinje som väljer jobb före bidrag. Nya jobb måste skapas och fler måste få chansen att få en anställning.
Arbete är även en hörnsten i ett jämställt samhälle. Alliansregeringens reformer för att förbättra drivkrafterna till arbete och minska utanförskapet har bidragit till ökade förutsättningar för ekonomisk jämställdhet. Det har blivit mer lönsamt för alla att gå från utanförskap till arbete tack vare jobbskatteavdraget.
En inkluderande arbetsmarknad vilar på att det finns tydliga drivkrafter till arbete, låga trösklar till jobb och en aktiv arbetsmarknadspolitik som rustar människor för nya utmaningar. Fortsatta insatser krävs för att ge kvinnor och män likvärdiga möjligheter samt öka förutsättningarna att stanna kvar längre i arbetslivet i takt med att vi blir allt friskare längre upp i åldrarna.
Grunden för en modern arbetsmarknad är ansvar för ekonomin och motståndskraft mot ekonomiska kriser. Det är en förutsättning för hushållens trygghet och möjligheten att stärka vår gemensamma välfärd med skola, vård och omsorg. Ordning och reda i ekonomin är också avgörande för att kunna öka jämställdheten och samhörigheten på arbetsmarknaden och i samhället.
Eftersom förbättringen relativt sett varit som störst för låg- och medelinkomsttagare har drivkrafterna till arbete stärkts mer för kvinnor än för män. Moderaterna vill fortsätta sänka skatten med tyngdpunkt mot dem som har lägst inkomster, inte minst för att göra det mer lönsamt för kvinnor att arbeta.
Fortfarande tjänar kvinnor mindre än män och arbetar deltid i större utsträckning. Det påverkar kvinnors inkomster och innebär att kvinnor får lägre sjukersättning, pension och ersättning vid arbetslöshet. Ofta är det kvinnor som får gå hem tidigare från jobbet för att hämta barn, dammsuga och ta hand om disken när mannen arbetar. Det är ett problem. Klyftor och ojämlikhet har negativa effekter på hela samhället, och för enskilda individer. För att fler kvinnor ska få möjlighet att jobba mer måste först och främst fler kvinnor ha ett jobb att gå till.
För att underlätta familjernas livspussel bör myndigheter, kommuner, landsting och regioner, som arbetsgivare, arbeta med att vara flexibla arbetsgivare för att ge sina medarbetare bättre möjligheter att kombinera arbetsliv och vardagsliv.
RUT-avdraget
Dagens ökade möjligheter till flexibla arbetstider och arbetsplatser är i många delar positivt och underlättar vardagspusslet för de som har möjligheter till detta inom sina yrken. Men ett yrkesliv som ställer höga krav och varierande krav kan ibland också behöva underlättas av stöd i vardagen. Moderaterna vill värna RUT-avdraget och möjligheten att välja utförare inom välfärden. Det är en politik som dels gör att fler jobb växer fram och därmed skatteintäkterna, och det är en politik som underlättar i människors vardag. RUT-avdraget kan på ett konkret sätt hjälpa fler människor att få ihop livspusslet.
Idag tar kvinnor fortsatt ett långt större ansvar för det oavlönade hemarbetet vilket påverkar jämställdheten i samhället, på arbetsmarknaden och i plånboken. Enligt SCB:s tidsanvändningsstudie utför kvinnor i genomsnitt cirka 26 timmar obetalt arbete per vecka, medan män utför cirka 21 timmar. Kvinnor lägger således fem timmar mer per vecka på obetalt arbete. En sammanställning från Riksdagens utredningstjänst visar samtidigt att det kan vara så mycket som nästan tio timmar mer per vecka, som kvinnor lägger på obetalt arbete jämfört med män.
Detta försvårar för kvinnor att göra karriär och klättra i lönestegen vilket försämrar livsinkomsten och pensionens storlek. RUT-avdraget har gjort så att fler familjer har fått avlastning i hemmet.
Sammanställningen från Riksdagens utredningstjänst visar att en majoritet av de som använder RUT-avdraget är kvinnor vilket tyder på att reformen kan bidra till att stärka kvinnors ställning på arbetsmarknaden – så väl för de som arbetar med RUT-tjänster som de som använder RUT-tjänster, genom att tiden för obetalt hemarbete kan flyttas till tid för betalt arbete på arbetsmarknaden.
Försämringen av RUT-avdraget slår direkt mot människors, inte minst kvinnors, möjligheter att få livspusslet att gå ihop. Moderaterna vill istället fortsatt se över om RUT-avdraget kan utvidgas till fler tjänster och ge positiva effekter vad gäller jobbskapande och förenklat vardagspussel.
Vård av anhöriga
Det är runt 1,3 miljoner personer i Sverige som i någon form hjälper eller stödjer en närstående. Alla dessa människor är en betydelsefull och viktig del i omsorgen om dem som behöver stöd och hjälp. Det finns självklart många olika sätt att hjälpa närstående, och de allra flesta vill hjälpa eller bidra på olika sätt. Samtidigt finns det många som ger omsorg och stöd i mycket stor utsträckning, motsvarande det som annars skulle göras genom olika insatser från samhällets äldreomsorg.
I dag har också ett stort antal personer minskat sin arbetstid eller lämnat sitt jobb för att ge omsorg åt en anhörig. En majoritet av dessa är kvinnor. Kvinnor står också för cirka 73 procent av uttaget av närståendepenning. Detta är en utmaning vi behöver komma till rätta med. Det handlar framför allt om att stärka äldreomsorgen och möjliggöra för flera olika boendeformer för äldre. Vi säger t.ex. därför nej till regeringens höjning av högkostnadsskyddet inom äldreomsorgen.
Jämställdhetsbonus och VAB-bonus
För att uppnå en modernare arbetsmarknad, där fler ges möjlighet att bidra mer och längre och må bättre, krävs ett mer delat familjeansvar och föräldraskap. Samtidigt behöver drivkrafter och möjligheter för kvinnor att komma tillbaka till arbete stärkas. Moderaterna ska därför verka för ett mer jämställt uttag i föräldraförsäkringen. En prioritering bör vara att fortsätta jämna ut de ekonomiska trösklar som finns för ett jämställt föräldraskap. Utgångspunkten måste vara att incitament är bättre än tvång. Vikten av jämställdhet ska också vägas mot varje enskild familjs unika förutsättningar och behov. Politikens roll måste vara att underlätta, inte tvinga.
Moderaterna vill förstärka den jämställdhetsbonus som infördes av alliansregeringen år 2008. I dag kan föräldrar få maximalt 13 500 kronor i bonus skattefritt om de väljer att dela helt lika på dagar med föräldrapenning på sjukpenning- eller grundnivå. Moderaterna vill att bonusen fördubblas under de 60 sista bonusdagarna. Förändringen medför att ett par som delar helt lika kommer att få 19 500 kronor, alltså 6 000 kronor mer än i dag. Vi motsätter oss därför att regeringen, trots att riksdagen beslutat annorlunda, vill ta bort jämställdhetsbonusen. Ett mer jämlikt samhälle, som också ger möjligheter till flexibilitet för den enskilda familjen, främjar barnfamiljers möjligheter att få livspusslet att gå ihop.
Vård av barn, så kallat vabbande, innebär en extra utmaning för vardagspusslet för många familjer. Det syns bland annat i en undersökning från Unionen som visar att tre av fem tjänstemän, i privata näringsliv med barn under 16 år, vobbar – jobbar när de är hemma med sjuka barn. Moderaterna vill även se bättre drivkrafter för ett mer jämställt uttag av tillfällig föräldrapenning och föreslår därför att en VAB-bonus utreds.
Fler bör kunna dela på föräldradagar
Moderaterna anser att föräldraförsäkringen inte fullt ut är anpassad till dagens verklighet där familjer kan se väldigt olika ut. Därför vill vi se över möjligheten för fler att kunna ta del av föräldraförsäkringen. Detta skulle kunna underlätta för exempelvis stjärnfamiljer, men även i alla familjekonstellationer som uppstår till följd av separationer. En sådan flexibilitet är naturligtvis viktig för att fler barn ska kunna få omsorg av de vuxna som är närstående.
Underhållsstöd
I dag lever många barn med separerade föräldrar och de allra flesta föräldrar tar så klart fortsatt fullt ansvar för sina barn efter en skilsmässa eller separation, både vad gäller ekonomisk försörjning och andra åtaganden.
Samtidigt är det för många, framför allt pappor, som inte tar sitt ekonomiska ansvar och många ensamstående mammor får därför leva med mycket små ekonomiska marginaler. Fler föräldrar bör betala underhåll som motsvarar deras levnadsstandard. Ett av de största problemen med dagens modell är att underhållsstödets maximala belopp har kommit att uppfattas som en ”normalnivå” för vad som ska utgå i form av underhåll till ett barn. Detta trots att 4 av 10 barn som i dag får fullt underhållsstöd egentligen har rätt till mer i underhåll om reglerna om underhållsbidrag hade följts.
Moderaterna vill tillsätta en utredning med uppdrag att i grunden göra om dagens konstruktion med underhållsbidrag och underhållsstöd. Vi vill se ett system som är lättöverskådligt, förutsebart, minskar ekonomiska konflikter mellan föräldrarna, stärker ekonomin för ensamstående och ökar incitamenten för växelvis boende.
Det är prioriterat att en ny utformning inte bidrar till konflikter mellan föräldrarna, till exempel genom att tvinga separerade föräldrar att lösa underhållsfrågan i privata rättsprocesser och avtal. En neutral utbetalare och indrivare av underhållet, som Försäkringskassan, är därför att föredra.
Ytterligare en avgörande utgångspunkt är att det ska syfta till att stärka ekonomin för ensamstående genom att kopplingen till levnadsstandarden eller taxerad inkomst för den frånvarande föräldern förstärks. Samtidigt måste det fortsatt finnas en miniminivå för uteblivet underhåll. Det är då underhållsstödet ska fungera som det var tänkt; att i de fall där barnen annars inte skulle få något alls, eller bara mycket lite, så ges en garanti från samhället motsvarande en skälig nivå.
Kvinnors ohälsa
Akut stressreaktion är den diagnos som är absolut vanligast och utgör 14 procent av alla sjukfall. Risken att bli sjukskriven för psykisk ohälsa är också betydligt högre för kvinnor än för män. När arbetslivet förändras och blir allt mer gränslöst är det många som har svårt att selektera bland arbete och fritid. Till exempel när telefonen med jobbmejl är tillgänglig dygnet runt. En grupp som särskilt drabbats av utbrändhet är de som är högpresterande, kör på i högt tempo och jobbar långa arbetsdagar.
Många är hårt belastade och vill prestera både på jobbet och som föräldrar. Till slut finns det risk att stressen leder fram till stressrelaterade sjukdomar och psykisk ohälsa.
Kvinnors ohälsa är en stor utmaning. Sedan 1980-talet har kvinnor haft högre sjukfrånvaro än män, och skillnaderna fortsätter att öka. Fler kvinnor än män tvingas lämna arbetslivet i förtid på grund av ohälsa och kvinnor uppger också i högre grad än män att de lider av såväl fysiska som psykiska arbetsrelaterade besvär. Moderaternas sjukskrivningspaket riktar in sig mot just detta. Samhället måste motverka ohälsa och stärka rehabiliteringsinsatserna vid psykisk ohälsa.
Alliansregeringen gav Arbetsmiljöverket i uppdrag att ta fram kunskap samt att utveckla och genomföra särskilda insatser för att förebygga att kvinnor slås ut från arbetslivet på grund av arbetsmiljörelaterade problem. Moderaterna vill bland annat ge Arbetsmiljöverket ytterligare resurser för att fortsätta förbättra kvinnors arbetsmiljö, bland annat genom inspektioner och informationsinsatser.
Företagande och entreprenörskap
Tack vare alliansregeringens politik, med fokus på motståndskraftiga statsfinanser, stärkta drivkrafter för att arbeta och omfattande regelförenklingar, har andelen svenskar som ägnar sig åt entreprenörskap ökat. Det drivs fler företag och inte minst fler kvinnor och unga vågar och vill bli entreprenörer. Trots detta ser vi hur många företagare verkar i en allt för otrygg miljö, där de sociala skyddsnäten som till exempel föräldraförsäkringens utformning innebär att egenföretagare har sämre tillgång till grundläggande stöd än en person som är anställd.
Vi vill därför se över hur tryggheten i de sociala trygghetssystemen för egen- och småföretagare kan öka. En sådan översyn ska syfta till att det ska vara enklare att kombinera företagande med familje- och vardagsliv.
Till detta är företagande en viktig del i fler vägar till omställning och en möjlighet för de som vill byta spår mitt i livet. Moderaterna vill att rätten till tjänstledighet för att starta företag förlängs från dagens sex månader till minst ett år, för att göra det enklare för fler att våga ta steget till entreprenörskap.
Under alliansregeringen ökade mångfald och valfrihet inom vård, skola och omsorg. Valmöjligheterna stärker människors egenmakt och gör att det går att välja bort de utövare som uppvisar brister eller otillräcklig kvalitet i sin verksamhet. Reformerna har bidragit till att nya företag i välfärdssektorn har vuxit fram. Detta gynnar kvinnors karriärvägar och utvecklingsmöjligheter då medarbetarna har möjlighet att påverka arbetsvillkor och löner, samt har ökat kvinnors företagande.
Genom att fler kvinnor startar företag, bidrar det inte enbart till att kvinnors ställning stärks, det bidrar även till utveckling av de välfärdstjänster som många familjer är så beroende av.
Barnomsorg och skola
När arbetslivet utvecklas och moderniseras är det viktigt att samhället följer med. Barnomsorg och förskola behöver bättre anpassas efter föräldrarnas arbetssituation. Även om modern teknik gör det möjligt att jobba också utanför arbetsplatsen och många arbetsgivare är flexibla gäller detta långt ifrån alla. Alla som arbetar på oregelbundna arbetstider, på nätter, helger samt andra obekväma tider måste kunna känna sig trygga i att barnomsorgen svarar upp mot de behov deras arbetsliv för med sig. Barnomsorg på obekväma arbetstider är således avgörande för att underlätta såväl livspussel som att öka möjligheten till arbete.
Det är viktigt att barnomsorgen anpassas till vad familjer efterfrågar. Det innebär också att behoven av barnomsorg ser olika ut mellan kommunerna. Antalet kommuner som erbjuder så kallat nattis har ökat och utvecklingen går åt rätt håll men motsvarar inte fullt ut dagens arbetsliv. Samtidigt ser vi hur flera kommuner går före för att skräddarsy barnomsorg när familjer behöver det.
Alla barn i Sverige ska ha tillgång till en bra förskola oavsett var i landet man bor. Förskolan är också betydelsefull för att motverka det nya utanförskapet som växer fram, som ofta börjat med att unga tidigt halkat efter i skolan. För en stressad förälder, som försöker få livspusslet att gå ihop, är en välfungerande och flexibel förskola viktigt. Att som förälder känna att skolan fungerar, att barnen får den hjälp de behöver, är ofta helt avgörande.
Moderaterna vill därför skapa ökade förutsättningar för en bättre och mer tillgänglig förskola. Vi vill att den allmänna förskolan ska utökas till att gälla från två års ålder i stället för dagens tre år. Det skulle innebära att Sveriges familjer får möjlighet till avgiftsfri förskola för sina barn 15 timmar i veckan redan från det att barnet är två år gammalt. Det ger också fler familjer, särskilt de med små inkomster, ännu bättre möjligheter att kombinera familjeliv med arbete. Till detta ska stödet till mindre barngrupper i förskolan ökas så att det uppgår till 1 miljard kronor per år.
Inom flera sektorer och yrken förändras arbetslivet allt mer mot ökad flexibilitet vad gäller tider och platser. Utvecklingen handlar om att underlätta för fler att få vardags- och arbetsliv att gå ihop. När det gäller skolan ser denna utveckling inte alls ut på samma sätt utan där gäller fortsatt i mycket hög utsträckning att skolan börjar relativt tidigt på morgonen. För att erbjuda mer flexibilitet för både barn och föräldrar bör fler skolor använda möjligheten att starta senare på dagen för att i stället kunna börja med fritidsverksamhet på morgonen.
Detta skulle innebära att barn kan få möjlighet att börja dagen med att stimuleras av friare verksamhet och rörelse och därför vara mer beredda för lugn och ro när den ordinarie verksamheten börjar. Det skulle också innebära en mindre stressig morgon för många föräldrar som slipper slita med en exakt tid när barnet eller barnen ska lämnas i skolan. Möjligheten till morgonfritids och skolstart senare under dagen bör öka.
Skolan har ett tydligt ansvar att alla elever, inom ramen för ordinarie undervisningstid, får det stöd de behöver för att klara av kunskapskraven. Samtidigt är extra stöd och hjälp hemifrån viktigt för att eleven ska klara sig bättre i skolan, men alla har inte samma tillgång till sådant stöd. Därför är fler vägar till läxhjälp viktigt. Att införa obligatorisk läxhjälp, det vill säga en skyldighet för kommuner och fristående huvudmän att erbjuda läxhjälp till alla elever, är en åtgärd som dels lägger grunden för mer kunskap i skolan och dels underlättar vardagen för många familjer med barn i skolan.
När föräldrar har svårt att få vardagspusslet att gå runt, med till exempel långa restider till jobbet, blir hämta och lämna på förskola och skola en extra utmaning. Alla måste kunna känna sig trygga i att barnomsorgen svarar upp mot de behov deras arbetsliv för med sig.
Fritidsverksamheten har länge hamnat i skymundan. Ny statistik från Skolverket visar att den genomsnittliga elevgruppen har växt från 31 till 41 elever mellan åren 2004 och 2014. Därför vill vi att Skolverket ser över barngruppernas storlek och utreder hur fritidshemmen kan inkluderas i de nationella skolsatsningarna. Vi vill också genomföra ett aktivitetslyft för mer idrott och rörelse i verksamheten.
Fler möjligheter att bli förälder
Stjärnfamiljer, ensamstående, gifta, sambos, varannan veckas-familjer, två mammor eller två pappor. I dag kan familjer se väldigt olika ut. Moderaterna står bakom lagarna som möjliggjorde för lesbiska par att insemineras vid allmänna sjukhus och homosexuella par att prövas som adoptivföräldrar. Vi är dessutom stolta över att det var under en moderatledd regering som samkönade par fick rätt att gifta sig.
Snart fattar riksdagen beslut om att även ensamstående kvinnor ska få tillgång till assisterad befruktning inom svensk hälso- och sjukvård. Vi är positiva till att utöka möjligheterna för fler att starta familjer. Nu avvaktar vi Utredningen om utökade möjligheter till behandling av ofrivillig barnlöshet som presenteras i december 2015, där frågan om surrogatmoderskap tas upp.
Föräldrapresumtion
Eftersom familjekonstellationer kan se olika ut bör politiken anpassas efter det. När en kvinna i ett samkönat par får barn genom assisterad befruktning kan hennes maka, registrerade partner eller sambo inte bli förälder i lagens mening innan föräldraskapet fastställts. Det gör att man som förälder kan hamna i en situation utan rättigheter.
Föräldraskapet bör därför kunna slås fast så tidigt som möjligt. Därför bör det ses över hur lagstiftningen kan förändras så att förfarandet för anmälan av föräldraskap kan förenklas. Det vore också önskvärt att kunna göra föräldraskapsbekräftelse redan innan ett barn är fött. Detta bör gälla såväl för olikkönade som samkönade par, oavsett om dessa är gifta eller inte.
Modernare adoptionsregler
Att formalisera sina familjeband kan vara viktigt vid alla tidpunkter i livet. Vid vuxenadoptioner gäller samma regler som vid adoption av minderåriga. Det är inte rimligt. Vuxenadoption kan exempelvis ske när ett barn vuxit upp med fosterföräldrar och efter att ha fyllt 18 år vill bli adopterad av dessa, och det inte längre föreligger någon naturlig kontakt med de biologiska föräldrarna. Med tanke på att dagens lagstiftning fortfarande inte korrelerar med verkligheten behöver föräldrabalken moderniseras och uppdateras till att tydligt skilja på adoption av barn och adoption av vuxna.
|
Anna Kinberg Batra (M) |
|
|
Jessica Polfjärd (M) |
Hans Wallmark (M) |
|
Ewa Thalén Finné (M) |
Anti Avsan (M) |
|
Tobias Billström (M) |
Karin Enström (M) |
|
Lotta Finstorp (M) |
Camilla Waltersson Grönvall (M) |
|
Ulf Kristersson (M) |
Cecilia Magnusson (M) |
|
Elisabeth Svantesson (M) |
Andreas Norlén (M) |