Tidsomställningen vår och höst uppfattas som jobbig av många. För de allra flesta är det en bagatell om vi ska ställa om klockan eller inte två gånger om året. Det resulterar i bästa och värsta fall i en skön extra timme på hösten eller en förarglig försovning på våren. Men så är inte fallet för alla.
Det finns forskning som visar att det är en hälsofråga. En timme fram och tillbaka, mellan sommartid och normaltid, orsakar ett stresspåslag som i sin tur ökar risken för hjärtinfarkt och dödsfall. Vi har alltså en årligen återkommande skapad händelse där enskilda individers hälsa riskeras. Samma forskning visar att liv räddas när klockan ställs om till normaltid i oktober, men den samlade nettoeffekten är negativ.
En timmes förlorad sömn borde inte spela så stor roll kan man tycka, men statistik visar att bakom ratten kan omställningen till sommartid i slutet av mars vara problematisk. Sett till hela befolkningen så finns det resultat som visar på en ökad olycksfrekvens dagarna innan och efter omläggningen. Att stiga upp på morgonen kan vara tufft, oavsett om det är vintertid eller sommartid. Så kallade kortsovare, personer som sover mellan fem och sex timmar per natt är extra känsliga när klockan ställs fram en timme.
Motiveringen till tidsomställningen var ursprungligen att spara energi, vilket det rimligen bör gå att hitta hälsosammare och framförallt effektivare metoder att göra. Enligt en sammanställning från 1999 av EU-kommissionen är besparingen högst marginell, 0,3 procent.
Vi menar att Sverige ska sluta ställa om klockan och riskera människors hälsa. Det är motiverat att låta sommartid gälla året runt. Eftersom ljus minskar antalet depressioner i samhället och med sommartiden är majoriteten av befolkningen vaken mer under dygnets ljusa tid.
|
Annika Qarlsson (C) |
Ulrika Carlsson i Skövde (C) |